Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
Bedömningsh<strong>andboken</strong><br />
förantagningtillhögskoleutBildning2013–2014
Produktion Universitets- och högskolerådet, UHR<br />
Layout & Original Birgitta Klingsäter<br />
Foto Olle Melkerhed
<strong>Bedömningsh</strong>andBoken 2013/2014<br />
Under våren 2013 kommer den digitala bedömningsh<strong>andboken</strong> att presenteras. Någon tryckt upplaga för 2013 kommer<br />
alltså inte utan detta något uppdaterade pdf-dokument finns tillgänglig tills vidare. Målgruppen för bedömningshandböcker<br />
är i första hand personal vid landets högskolor och universitet i sitt arbete med antagning och studievägledning.<br />
Vår strävan är att göra innehållet lättläst.<br />
Under arbetsåret kan du följa vårt kontinuerliga arbete genom protokollen från bedömningshandboksgruppens möten,<br />
vilka du hittar på UHRs webbplats, www.uhr.se för NyA användare, bedömningshandböcker. Där hittar du också<br />
den e-postadress, till vilken synpunkter och frågor på innehållet i handböcker kan sändas. <strong>Bedömningsh</strong><strong>andboken</strong> är<br />
framtagen och bearbetad av en arbetsgrupp utsedd av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och den utgör,<br />
vid sidan om högskoleförordning och Högskoleverkets föreskrifter, underlaget för antagning till utbildning på grundnivå<br />
och avancerad nivå. Samma arbetsgrupp har uppdraget att ta fram bedömningshandböcker för utländsk förutbildning<br />
på gymnasial nivå samt för grundläggande behörighet för program på avancerad nivå liksom riktlinjer för verifiering<br />
av meriter för kurser och program på avancerad nivå. Dessa två senare delar av bedömningshandböcker nås via UHRs<br />
webbplats, www.uhr.se. Vi som arbetar med de tre bedömningshandböckerna är:<br />
Lena Andersson, Umeå universitet<br />
Katarina Forssner, Uppsala universitet<br />
Stefan Haglund, Linnéuniversitetet, (vice ordförande)<br />
Joakim Hall, Malmö högskola<br />
André Hesselbäck, Uppsala universitet<br />
Cecilia Johansson, Linköpings universitet<br />
Elisabeth Lind-Marklund, Luleå tekniska universitet<br />
Lisbeth Lidjan, Universitets- och högskolerådet, UHR<br />
Karin Sikström, Mälardalens högskola, (ordförande)<br />
Mårten Sommelius, Lunds universitet<br />
Elisabeth Svensk, Universitets- och högskolerådet, UHR<br />
Cecilia George, Universitets- och högskolerådet, UHR<br />
Kerstin Alverholt, Universitets- och högskolerådet, UHR, adjungerad<br />
Elisabet Bäckström, Universitets- och högskolerådet, UHR, adjungerad<br />
Viveka Sahlberg, Universitets- och högskolerådet, UHR, adjungerad<br />
Petra Brundell, Universitets- och högskolerådet, UHR, sekreterare<br />
Lotten Delin, Universitets- och högskolerådet, UHR, sekreterare<br />
De tre bedömningshandböckerna utgör grund för den överenskommelse, som UHR har med universitet och högskolor,<br />
som genomför sin antagning med stöd av det gemensamma antagningssystemet, NyA. De utgör därmed norm för den<br />
lokala antagning till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, som äger rum vid respektive universitet och<br />
högskola. Kompletterande regler och eventuella avvikelser måste framgå av respektive antagningsordning.<br />
För bedömningshandboksgruppen<br />
Karin Sikström
innehÅLL<br />
1. behörighet<br />
Behörighet för studier på grundnivå ....................................6<br />
Grundläggande behörighet .....................................................6<br />
Gymnasieexamen ........................................................ 6<br />
Slutbetyg från gymnasieskolans program ..........................6<br />
Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning .......................6<br />
Samlat betygsdokument från gymnasial<br />
vuxenutbildning .......................................................................7<br />
Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer, mellanårsprogram,<br />
tvååriga specialkurser och komvux ....................7<br />
Folkhögskola .............................................................................7<br />
Reell kompetens.......................................................... 7<br />
25:4 ............................................................................ 8<br />
Utländsk förutbildning............................................................8<br />
<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens tillämpningsbeslut ........8<br />
Grundläggande behörighet för grundnivå baserad på<br />
akademiska meriter ...................................................................9<br />
Särskild behörighet ................................................................ 10<br />
Behörighet för studier på avancerad nivå ........................ 11<br />
MotSVArAnDEBEDöMninG/ErSättninGSKrAV/<br />
unDAntAG ........................................................... 12<br />
Motsvarandebedömning ..................................................... 12<br />
Ersättningskrav ...................................................................... 12<br />
Undantag ................................................................................. 12<br />
Tillämpningar vid brister i slutbetyg ................................ 12<br />
Slutbetyg från gymnasieskolan .......................................... 12<br />
Slutbetyg från vuxenutbildning ......................................... 13<br />
Avgångsbetyg från gymnasieskolan .................................. 13<br />
Avgångsbetyg från gymnasieskolans program<br />
vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram) ................................ 14<br />
Oavslutad utländsk gymnasieutbildning –<br />
800poängsregeln ...........................................................14 – 16<br />
tABELL För BEHöriGHEtSBEDöMninG ..................... 17<br />
tABELL öVEr nt-BASår/CoLLEGEår .......................... 47<br />
tABELL öVEr utLänDSKA SPråKKurSEr ................ 54<br />
2. Meritvärdering av betyg<br />
Beräkning av meritvärdet ..................................................... 58<br />
Bokstavsbetyg ......................................................................... 58<br />
Sifferbetyg och blandbetyg ................................................. 58<br />
Beräkning av kompletteringsbetyg ................................... 58<br />
Behörighetskomplettering .................................................. 58<br />
Utbyteskomplettering ........................................................... 58<br />
i n n e h Å L L<br />
sid 4<br />
Tilläggskomplettering ......................................................... 58<br />
Komplettering av kurser för meritpoäng ......................... 59<br />
Meritpoäng – gäller Grupp A och B .........................59 – 63<br />
Meritvärderingsgrupp examen, A – C ......................60 – 61<br />
Beräkning av jämförelsetal ................................................... 64<br />
<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens tillämpningsbeslut ..... 67<br />
Utländsk förutbildning......................................................... 69<br />
Meritvärdering av utländska gymnasiebetyg med<br />
undantag genom 800poängsregeln .................................. 69<br />
Meritvärdering av diplom och högskoleutbildning ...... 69<br />
Tabell för jämförelsetal för betygspoäng .......................... 70<br />
tABELL För utBytESKoMPLEttErinG ......................... 71<br />
Utbyteskomplettering med Gy11/Vux12 – kurser ........ 71<br />
Utbyteskomplettering av gamla och nya kurser ........... 79<br />
Utbyteskomplettering av ämnesbetyg ............................. 97<br />
Utbyteskompletteringar av etappbetyg ..........................101<br />
Förteckning över B/Cspråk för utbyte .........................103<br />
JäMFörELSE äLDrE HöGSKoLEMEritEr ................107<br />
ExEMPEL På MEritVärDrinG AV BEtyG ..................108<br />
3. Urval<br />
Urval till grundnivå .............................................................116<br />
Fördelning av platser ..........................................................116<br />
Betygsurval ............................................................................116<br />
Behöriga sökande med lika meriter ................................117<br />
Sent anmälda, SA .................................................................117<br />
Provurval ...............................................................................117<br />
Av högskolan beslutade urvalsgrunder ...........................117<br />
Övriga behöriga sökande ..................................................117<br />
Särskilda prov för urval ......................................................117<br />
Efteranmälan .........................................................................117<br />
Reservantagning ...................................................................117<br />
Urval till utbildning på avancerad nivå ..........................117<br />
<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens tillämpningsbeslut ...118<br />
Sökande med dubbla betyg ...............................................118<br />
Högskoleprovet ...................................................................118<br />
4. SkolforMer<br />
Fackskola ...............................................................................120<br />
Folkhögskoleutbildning ....................................................120<br />
Friskolor ................................................................................121<br />
Waldorfskolor .......................................................................121<br />
Gymnasieskola Gy11 ..........................................................123<br />
Slutbetyg med Gy11kurser ..............................................124
Gymnasieskolan före Gy11 ..............................................124<br />
Gymnasieskolans linjer ......................................................126<br />
Internationell Baccalaureat – IB .....................................126<br />
Komvux, Vux12 ....................................................................126<br />
Slutbetyg med Vux12kurser ............................................127<br />
Gymnasial vuxenutbildning före Vux12 .......................127<br />
Korrespondensstudier ........................................................128<br />
Lärlingsutbildning ..............................................................128<br />
Normalskolekompetens ....................................................128<br />
Påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolan .............128<br />
Specialkurser .........................................................................128<br />
Studentexamen ....................................................................128<br />
Studieförbund ......................................................................129<br />
Svensk gymnasieutbildning på annat språk .................129<br />
Övrigt .....................................................................................129<br />
Ämneskoder, förteckning ...................................................130<br />
Waldorfskolans kurskoder, förteckning .........................131<br />
5. tabell över förUtbildningar för<br />
grUndläggande behörighet<br />
Nationella program utfärdade fr o m vt 2003 ..............133<br />
Specialutformade program utfärdade fr o m vt 2003 .. 133<br />
Nationella program utfärdade t o m vt 2002 och<br />
Mellanårsprogram utfärdade vt95 – vt96 ......................134<br />
Tre och fyraåriga teoretiska linjer ..................................135<br />
Tvååriga linjer ......................................................................135<br />
Treåriga yrkesinriktade linjer ...........................................136<br />
Gymnasial vuxenutbildning .............................................136<br />
Folkhögskolor ......................................................................137<br />
Högskoleexamen ..................................................................137<br />
SUHF:s rekommendation .................................................137<br />
Studentexamen ....................................................................137<br />
Handelsgymnasium .............................................................137<br />
Tekniskt gymnasium ...........................................................137<br />
Försvarets läroverk ...............................................................137<br />
Fackskolan .............................................................................137<br />
Normalskolekompetens (flickskola) ..............................138<br />
Specialgymnasium ..............................................................138<br />
Övriga utbildningar ...........................................................139<br />
Specialkurser .........................................................................141<br />
BiLAGA ....................................................................................144<br />
Utländska förutbildningar fr o m ht 2006 ....................144<br />
Utländska förutbildningar t o m vt 2004 ......................150<br />
Studentexamen ....................................................................152<br />
Normalskolekompetens ....................................................153<br />
Folkhögskoleintyg ...............................................................154<br />
Slutbetyg från Waldorfskola .............................................164<br />
6. antagningSproceSSen<br />
Anmälan ................................................................................166<br />
Komplettering ......................................................................167<br />
Kontrolluppgift/kontrollbesked .......................................167<br />
Dokumentation ...................................................................167<br />
Nationell betygsdatabas .....................................................167<br />
Användarkonto på antagning.se.......................................168<br />
Antagnings och urvalsresultat .........................................168<br />
Anstånd ..................................................................................169<br />
Särskilda stödåtgärder ........................................................169<br />
Överklagande ........................................................................169<br />
Tidplan Nationella antagningsomgångar ......................170<br />
7. arbetSlivSerfarenhet<br />
Halvtid ...................................................................................171<br />
Timanställning/oregelbunden tjänstgöring .................171<br />
Tjänstledighet, sjukdom mm ..........................................171<br />
Tjänstgöringsintyg ..............................................................171<br />
Anställningsbevis .................................................................171<br />
Pågående anställning ..........................................................171<br />
Särskilda regler för vissa typer av arbete ........................171<br />
8. gyMnaSieSkola 2011 – gy11/vUx12<br />
Gymnasieskola 2011 ...........................................................174<br />
Gymnasial vuxenutbildning 2012 ...................................175<br />
Gemensamt för Gy11 och Vux12 ....................................175<br />
Urval ........................................................................................176<br />
Komplettering med Gy11/Vux12 – kurser ....................176<br />
Högskoleförordning SFS 2011:1020..............................179<br />
9. oMrådeSbehörigheter<br />
Avsnitt 1, Gy11/Vux12 ......................................................186<br />
Avsnitt 2, kursplaner 2000/2001 resp 1992/1994 ..........190<br />
Avsnitt 3, ämnen/etapper...................................................197<br />
Områdesbehörigheter yrkesexamen ................................203<br />
10. bilagor<br />
Utdrag ur högskoleförordningen ....................................205<br />
rEKoMMEnDAtionEr Från SuHF ................................213<br />
Förordning om anmälnings och studieavgifter ..........237<br />
<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens tillämpningsbeslut ...239<br />
11. regiSter<br />
SöKorDSrEGiStEr ............................................................242<br />
i n n e h Å L L<br />
sid 5
1. BehöRigheT<br />
Förändringar i samband med Gy11/Vux12 se flik 8.<br />
BEHöriGHEt För StuDiEr På GrunDniVå<br />
Grundläggande och särskild behörighet styrks som regel<br />
genom betygsdokument. Betygsdokumenten avgör hur<br />
anmälan meritvärderas och i vilken grupp sökande konkurrerar<br />
vid urval.<br />
Under avsnittet Skolformer framgår vilka dokument sökande<br />
erhåller från respektive skolform.<br />
GrunDLäGGAnDE BEHöriGHEt<br />
Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut.<br />
Kraven för grundläggande behörighet varierar beroende på<br />
när den sökande avslutat sina gymnasiala studier. Kraven<br />
skiljer sig också åt beroende på skolform. Nedan beskrivs<br />
de olika alternativen för att uppfylla kraven för grundläggande<br />
behörighet utifrån skolform och tidpunkt.<br />
GyMnASiEExAMEn<br />
För grundläggande behörighet krävs:<br />
• Examen från ett högskoleförberedande program, eller,<br />
• Examen från ett yrkesprogram (yrkesexamen). Sökande<br />
måste också styrka godkänt betyg i svenska 2 – 3 och<br />
engelska 6.<br />
Läs mer under kapitel 8.<br />
SLutBEtyG Från GyMnASiESKoLAn<br />
utFärDADE Fr o M DEn 1 JAnuAri 2010<br />
Ett slutbetyg omfattar 2 500 gymnasiepoäng. För grundläggande<br />
behörighet krävs att sökande har ett slutbetyg från ett<br />
fullständig nationellt eller specialutformat program och att<br />
sökande har lägst betyget Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng<br />
(gyp) inklusive kärnämneskurserna Svenska/Svenska som<br />
andra språk A + B, Engelska A och Matematik A.<br />
Slutbetyg från reducerat program ger inte grundläggande<br />
behörighet.<br />
SLutBEtyG Från GyMnASiESKoLAn<br />
utFärDADE FörE DEn 1 JAnuAri 2010<br />
Sökande ska för att uppfylla kraven för grundläggande<br />
behörighet ha lägst betyget Godkänd i minst 90 procent av<br />
de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt slutbetyg.<br />
Ett fullständigt slutbetyg kan omfatta olika antal gymnasiepoäng<br />
beroende på vilket program och enligt vilken timplan<br />
B e h ö R i g h e T<br />
sid 6<br />
sökande läst. Ej betygssatta gymnasiepoäng räknas som<br />
Godkända. Högst 10 procent av gymnasiepoängen får avse<br />
kurser med betyget IG och/eller den poäng som ett program<br />
kan ha reducerats med. Kursen i Svenska B med delat<br />
betyg ger ingen gymnasiepoäng om ett av delbetygen är IG.<br />
Slutbetyg utfärdat 2003*<br />
Samtliga program med enbart nya kursbetyg<br />
2 500 gyp – 90 procent minst 2 250 gyp<br />
Samtliga program med blandat gamla kursbetyg<br />
(konverterade) och nya kursbetyg<br />
2 451 gyp – 90 procent minst 2 205 gyp<br />
*För korrekt slutbetyg ska betyg i projektarbete ingå, inget krav på godkänt betyg.<br />
Slutbetyg utfärdat 1998–2002*<br />
Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska programmet<br />
2 150 gyp – 90 procent minst 1 935 gyp<br />
Övriga program<br />
2 370 gyp – 90 procent minst 2 133 gyp<br />
Slutbetyg utfärdat 1997*<br />
Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska programmet<br />
2 180 gyp – 90 procent minst 1 962 gyp<br />
Övriga program<br />
2 400 gyp – 90 procent minst 2 160 gyp<br />
*För korrekt slutbetyg ska betyg i specialarbete ingå, inget krav på godkänt betyg.<br />
SLutBEtyG Från GyMnASiAL VuxEnutBiLDninG<br />
utFärDADE Fr o M DEn<br />
1 JAnuAri 2010<br />
För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet med<br />
ett slutbetyg som omfattar 2 350 gymnasiepoäng krävs lägst<br />
betyg godkänd i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive kärnämneskurserna<br />
Svenska/Svenska som andra språk A+B,<br />
Engelska A och Matematik A. Detta gäller även i de fall<br />
den sökande har ett konverterat slutbetyg som omfattar<br />
2301-2399 gymnasiepoäng utfärdat 2010 och senare.<br />
SLutBEtyG Från GyMnASiAL VuxEnutBiLDninG<br />
utFärDADE FörE DEn<br />
1 JAnuAri 2010<br />
För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet ska<br />
sökande ha lägst betyget Godkänd i kurser om minst 90
procent av vad som krävs för ett slutbetyg. Som Godkänd<br />
räknas i förekommande fall ej betygsatta gymnasiepoäng.<br />
Kraven för slutbetyg och definition av gamla och nya kurser<br />
framgår i avsnittet Skolformer, gymnasial vuxenutbildning.<br />
2 350 gymnasiepoäng* – enbart nya kurser<br />
För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd<br />
i minst 2 115 gymnasiepoäng (90 procent av 2 350) varav<br />
minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser.<br />
2 301 gymnasiepoäng* – blandat gamla och<br />
nya kurser<br />
För slutbetyg som omfattar 2 301 – 2 399 (konverterade<br />
slutbetyg) uppfylls kraven för grundläggande behörighet<br />
med lägst betyg godkänd i minst 2 071 (90 procent av 2 301)<br />
varav minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser.<br />
1 970 gymnasiepoäng – gamla kurser, nya<br />
kurser kan ingå<br />
För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd<br />
i minst 1 773 gymnasiepoäng (90 procent av 1 970) varav<br />
minst 373 ska avse betyg i kärnämneskurser.<br />
SAMLAt BEtyGSDoKuMEnt Från<br />
GyMnASiAL VuxEnutBiLDninG utFärDADE<br />
FörE DEn 1 JAnuAri 2010<br />
Sökande som saknar slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning<br />
kan uppfylla kraven för grundläggande behörighet<br />
med ett samlat betygsdokument med kurser lästa före 1<br />
januari 2010, om gymnasiepoängen för dessa kurser sammanlagt<br />
omfattar minst 90 procent av den gymnasiepoäng<br />
som krävs för ett slutbetyg. Endast kurser från gymnasial<br />
vuxenutbildning, gamla och nya kurser, tillgodoräknas för<br />
grundläggande behörighet. Kurserna måste ha betyget lägst<br />
Godkänd, alternativ 1 – 5. Endast betyg i kurser (inklusive<br />
lokala kurser) som kan ingå i ett slutbetyg från gymnasial<br />
vuxenutbildning medräknas.<br />
Betyg i kärnämneskurser<br />
Sökande som styrker sin grundläggande behörighet genom<br />
samlat betygsdokument ska ha lägst betyget Godkänd i<br />
kärnämneskurser i samma omfattning som sökande med<br />
motsvarande slutbetyg. Se tabell över förutbildningar för<br />
grundläggande behörighet.<br />
Betyg i enbart nya kurser<br />
För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd<br />
i minst 2 115 gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg<br />
som omfattar 2 350 gymnasiepoäng.<br />
* fr o m 2012 kan gy11/Vux12-kurser ingå<br />
Betyg i blandat gamla och nya kurser<br />
För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd<br />
i minst 2 071 gymnasiepoäng, 90 % av ett slutbetyg som<br />
omfattar 2 301 gymnasiepoäng. I det samlade betygsdokumentet<br />
finns inga kurser som har konverterade gymnasiepoäng.<br />
Gamla kurser ges i samband med antagning nytt<br />
värde enligt SKOLFS 2001:19.<br />
Betyg i blandat gamla och nya kurser där betyg<br />
utfärdats senast den 30 juni 2002<br />
Sökande med betyg i gamla och nya kurser där betyg i ny<br />
kurs utfärdats senast den 30 juni 2002 uppfyller kraven för<br />
grundläggande behörighet om sökande har lägst betyget<br />
Godkänd i minst 1 773 gymnasiepoäng, 90 procent av 1 970.<br />
Någon omräkning av de nya kursernas gymnasiepoäng<br />
görs inte.<br />
Betyg i enbart gamla kurser<br />
För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd<br />
i minst 1 773 gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg<br />
som omfattar minst 1 970.<br />
AVGånGSBEtyG Från GyMnASiESKoLAnS<br />
LinJEr, MELLAnårSProGrAM, tVååriGA<br />
SPECiALKurSEr oCH KoMVux<br />
Sökande ska för att uppnå grundläggande behörighet ha<br />
ett fullständigt avgångsbetyg från minst tvåårig linje/specialkurs/avgångsbetyg<br />
2. Dessutom krävs betyg i svenska<br />
motsvarande avslutad kurs på minst 2 årskurser (med<br />
delat betyg) alternativ Svenska kurs B (med lägst betyget<br />
Godkänd) och engelska motsvarande 2 årskurser alternativ<br />
Engelska kurs A (med lägst betyget Godkänd). För sökande<br />
som har sifferbetyg i svenska och/eller engelska finns inget<br />
krav på visst betyg.<br />
FoLKHöGSKoLA<br />
Se avsnitt Skolformer, Folkhögskoleutbildning<br />
rEELL KoMPEtEnS<br />
Sökande som helt eller delvis saknar grundläggande behörighet<br />
enligt fastställda regler kan uppfylla kraven genom<br />
reell kompetens. Bedömning av reell kompetens ska göras<br />
av respektive högskola.<br />
B e h ö R i g h e T<br />
sid 7
Gemensam tillämpning för grundläggande behörighet<br />
enligt SUHF:s rekommendation, se bilaga.<br />
Sökande som kan styrka godkända kunskaper i gymnasiekurserna<br />
• Svenska/Svenska som andra språk A + B eller<br />
Svenska/ Svenska som andra språk 1, 2 och 3<br />
• Engelska A eller Engelska 5 och 6<br />
• Matematik A eller Matematik 1a, b eller c<br />
• Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b*<br />
samt arbetat under minst tre år på lägst halvtid efter det att<br />
den sökande normalt skulle ha lämnat gymnasiet, bedöms<br />
uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Kunskaper<br />
i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap kan<br />
styrkas med ämnen eller motsvarande (lägst betyg 3). Vid<br />
bedömning av arbetslivserfarenheten används de regler som<br />
nämns under flik 7.<br />
Förutbildningskod i NyA: GBÖB<br />
* alternativt samhällskunskap 1a1 + 1a2<br />
25:4 – GäLLDE tiLL t oM 31 DECEMBEr<br />
2011<br />
Möjligheten att styrka grundläggande behörighet enligt<br />
25:4-regeln togs bort 2008. Övergångsregler gällde fram<br />
till den 31 december 2011. För sökande som tidigare varit<br />
behörig som 25:4 vid ansökan till högskola/universitet ska<br />
fortsättningsvis anses uppfylla kravet för grundläggande<br />
behörighet. Förutbildningskoden som då ska användas i<br />
NyA är: GBÖB<br />
Observera att detta endast gäller sökande som tidigare varit<br />
behörig som 25:4 vid ansökan till högskolan. Nysökande<br />
som skulle varit behöriga som 25:4 om de hade sökt till<br />
högskolan när reglerna var gällande, får istället ansöka om<br />
reell kompetens.<br />
utLänDSK FörutBiLDninG<br />
Sökande med avslutad utländsk gymnasieutbildning som<br />
motsvarar ett nationellt (svenskt) program eller en två/<br />
treårig linje inom gymnasieskolan i Sverige och som ger<br />
behörighet i hemlandet till högskolestudier uppfyller kravet<br />
för grundläggande behörighet. Den sökande ska dessutom<br />
dokumentera kunskaper i svenska motsvarande Svenska 3 eller<br />
Svenska som andra språk 3 alternativt godkänt resultat på<br />
Tisus (test i svenska för universitetsstudier) samt kunskaper<br />
i engelska motsvarande Engelska 6, motsvarande Matematik<br />
1a, b eller c med lägst betyget Godkänd. övergångsregler:<br />
kravet i matematik gäller gymnasiebetyg som avslutats efter<br />
den 1 januari 2010.<br />
B e h ö R i g h e T<br />
sid 8<br />
BEDöMninGSHAnDBoKSGruPPEnS<br />
tiLLäMPninGSBESLut – BEHöriGHEt<br />
Sökande med slutbetyg från gymnasieskolan, som saknar<br />
godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik, kan för<br />
grundläggande behörighet styrka kunskaperna genom motsvarande<br />
kurser från folkhögskola. Sökande placeras i BII.<br />
Folkhögskolestudier kan inte kompensera ett slutbetyg<br />
där sökande inte uppfyller kraven om lägst betyget Godkänt<br />
i minst 2 250 gymnasiepoäng.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-02-15)<br />
Sökande med slutbetyg som har IG i kärnämnen som krävs<br />
för grundläggande behörighet kan tillgodoräkna kurser på<br />
överliggande nivå i matematik och engelska för att uppnå<br />
den grundläggande behörigheten. För svenska gäller lägst<br />
betyg godkänt i både Svenska A och B.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-03-30 samt 2009-05-13)<br />
Sökande med konverterade slutbetyg utfärdade 1 januari 2010<br />
och senare uppfyller kraven för grundläggande behörighet om<br />
sökande har lägst betyg godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng<br />
samt har lägst betyg godkänt i Svenska /Svenska som andra<br />
språk A och B, Engelska A samt Matematik A.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2011-01-19)<br />
För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning,<br />
utfärdade fr o m den 1 januari 2010, som inte uppfyller<br />
kravet på lägst betyg Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng gäller<br />
samma tillämpningar som för sökande med slutbetyg från<br />
gymnasieskolan. Betyg i kurser som inte får ingå i slutbetyg<br />
från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och<br />
idrott och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla<br />
kraven för grundläggande behörighet.Betyget i dessa kurser<br />
medräknas inte i jämförelsetalet. Den sökande placeras i BII.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-06-15)<br />
För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning,<br />
utfärdade före den 1 januari 2010, som inte uppfyller 90-procentskravet,<br />
tillämpas samma praxis vid motsvarandebedömning<br />
som vid bedömning av sökande med slutbetyg från<br />
gymnasieskolan. Betyg i kurser som inte får ingå i slutbetyg<br />
från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och idrott<br />
och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla kraven<br />
för grundläggande behörighet. Den sökande placeras i BII.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-06-15)<br />
Sökande med slutbetyg from 2010 som saknar grundläggande<br />
behörighet i svenska och engelska kan komplettera<br />
med godkänt betyg i Svenska 1+2 och Engelska 5 för att<br />
uppfylla kraven för grundläggande behörighet.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-03-26)
Sökande med avgångsbetyg som saknar grundläggande behörighet<br />
i svenska och engleska kan komplettera med Gy11/<br />
Vux12 kurser, godkänt betyg i Svenska 2 eller Svenska 3 och<br />
Engelska 5 för att uppfylla kraven.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-03-26)<br />
Sökande med slutbetyg som inte uppfyller kravet för 90 %<br />
/ 2250 gymnasiepoäng kan komplettera med Gy11/vux 12<br />
kurser för att uppnå grundläggande behörighet. Gymnasiearbete<br />
godtas inte. Gy11/Vux12 kurser medräknas alltid om<br />
kursen krävs för särskild behörighet och vid utbyte. Gy11/<br />
Vux12 kan inte bli tilläggskomplettering.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />
Sökande med avgångsbetyg saknar grundläggande behörighet<br />
i svenska kan komplettera med Svenska 3 för grundläggande<br />
behörighet. Svenska C godtas inte.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />
Sökande med äldre intyg från folkhögskola som saknar<br />
grundläggande behörighet i svenska och engelska som kompletterar<br />
efter 1 juli 2015 ska komplettera med Svenska 3,<br />
Engelska 6 och Historia 1a1.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />
Sökande med intyg från folkhögskola där den sökande saknar<br />
några kärnämnen/gymnasiegemensamma ämnen kan<br />
komplettera med Gy11-kurser på samma nivå eller högre.<br />
Underliggande nivåer behöver inte styrkas. Om sökande<br />
saknar Samhällskunskap 1a1, Naturkunskap 1a1, Historia<br />
1a1 kan han/hon komplettera med överliggande kurs 2 eller<br />
kurs 1b. 1a2 räknas inte som överliggande kurs.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2013-01-08)<br />
Om den sökande sedan tidigare har Svenska B och sedan<br />
läser på folkhögskolan och får ett nytt intyg om behörighet<br />
med Gy11-kurser där Svenska 3 saknas ( dvs efter den 1<br />
juli 2015) så måste han/hon komplettera med Svenska 3.<br />
Underliggande nivåer behöver inte redovisas (Sv1 och sv2).<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2013-01-08)<br />
Sökande med yrkesexamen som saknar Engelska 6 för<br />
grundläggande behörighet, kan komplettera med överliggande<br />
kurs Engelska 7.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2013-01-08)<br />
GrunDLäGGAnDE BEHöriGHEt För GrunDniVå<br />
BASErAD På AKADEMiSKA MEritEr<br />
Svenska akademiska meriter<br />
För att grundläggande behörighet eller generellt undantag<br />
ska kunna ges krävs att undervisningsspråk under största<br />
delen av utbildningen har varit svenska.<br />
Grundläggande behörighet för grundnivå<br />
• Generella examina, kandidat/magister<br />
• Högskoleexamen enligt 1993 års studieordning<br />
• Yrkesexamina 120 p/180 hp enligt 1993 års studieord ning<br />
• Yrkesexamina 140 p/210 hp – 220 p/330 hp ger alltid<br />
grundläggande behörighet<br />
Förutbildningskod i NyA: GBHSM<br />
• Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning.<br />
Ger EJ grundläggande behörighet<br />
• Licentiat- samt doktorsexamen<br />
• Yrkesteknisk högskoleexamen<br />
• Konstnärliga examina<br />
• Äldre examina som inte klassificeras som akademiska<br />
examina<br />
Grundläggande behörighet genom kursstudier<br />
Kurser enligt 1993 års studieordning.<br />
• Avslutade kurser om 40p/60 hp i ett akademiskt ämne<br />
• Avslutade kurser om totalt 80p/120 hp<br />
Förutbildningskod i NyA: GGBKS<br />
• Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning.<br />
Ger EJ grundläggande behörighet<br />
• Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande<br />
eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande<br />
behörighet enligt ovan.<br />
Akademiska meriter från nordiska länder<br />
För att grundläggande behörighet eller generellt undantag<br />
ska kunna ges krävs att undervisningsspråk under största<br />
delen av utbildningen har varit svenska, norska, danska,<br />
isländska och färöiska.<br />
Grundläggande behörighet för grundnivå genom examen<br />
• Examina som bedömts motsvara minst 180 hp.<br />
Förutbildningskod i NyA: GBNEX<br />
• Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning.<br />
B e h ö R i g h e T<br />
sid 9
Grundläggande behörighet genom kursstudier<br />
• Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp<br />
(2 års heltidsstudier).<br />
Förutbildningskod i NyA: GGBNKS<br />
• Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning.<br />
Ger EJ grundläggande behörighet<br />
• Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande<br />
eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande<br />
behörighet enligt ovan.<br />
Akademiska meriter från övriga länder<br />
Grundläggande behörighet för grundnivå genom<br />
examen<br />
• Examina som bedömts motsvara minst 180 hp<br />
och En A eller motsvarande kunskaper<br />
och Sv B eller motsvarande kunskaper<br />
Förutbildningskod i NyA: GBUEX<br />
• Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning.<br />
Grundläggande behörighet genom kursstudier<br />
• Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp<br />
(2-års heltidsstudier)<br />
och En A eller motsvarande kunskaper<br />
och Sv B eller motsvarande kunskaper<br />
Förutbildningskod i NyA: GGBUKS<br />
• Grund för beslut ska alltid dokumenteras med tjänsteanteckning.<br />
Ger EJ grundläggande behörighet:<br />
• Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande<br />
eller andra kurser som ingår i examina som inte ger grundläggande<br />
behörighet enligt ovan.<br />
Grundläggande behörighet för utbildningar med<br />
generellt undantag från krav på Sv B<br />
• Akademiska studier som bedömts motsvara minst 120 hp<br />
(2-års heltidsstudier)<br />
och En A eller motsvarande kunskaper<br />
Undantag ges för det aktuella sökalternativet.<br />
Se även bilaga: Äldre högskolemeriter<br />
B e h ö R i g h e T<br />
sid 1 0<br />
SärSKiLD BEHöriGHEt<br />
Särskild behörighet för utbildning på grund-<br />
nivå<br />
Kraven för särskild behörighet anges i områdesbehörig heter.<br />
En områdesbehörighet består av behörighetskurser –<br />
kurser som krävs för särskild behörighet – och områdeskurser<br />
som är särskilt värdefulla för den sökta utbildning.<br />
Högskoleverket har beslutat vilka områdesbehörigheter som<br />
ska finnas och vilken som ska gälla för respektive program<br />
som leder till en yrkes examen. Till övriga utbildningar beslutar<br />
respektive högskola vilken områdesbehörighet som<br />
ska gälla. Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS) kommer<br />
att ersättas av Universitets- och högskolerådets föreskrifter<br />
(UHRFS) under våren 2013.<br />
Lägsta betygskrav är E/G/3 om inget annat uttrycks vid<br />
respektive utbildning.<br />
UHR (tidigare HSV) kan medge tillstånd till andra krav än<br />
de som finns beslutade i områdesbehörigheterna. Det kan<br />
t ex gälla krav på viss arbetslivserfarenhet. En högskola kan<br />
också bevilja undantag från ett särskilt behörighetskrav som<br />
ingår i områdesbehörighet.<br />
Reell kompetens<br />
Sökande som helt eller delvis saknar formell behörighet kan<br />
uppfylla kraven genom reell kompetens. Bedömning av reell<br />
kompetens görs av respektive högskola.<br />
Arbetslivserfarenhet eller yrkeslivserfarenhet<br />
för särskild behörighet<br />
Till vissa utbildningar kan krav på arbetslivserfarenhet för<br />
särskild behörighet finnas. Vanligt förekommande typer<br />
av arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet är arbete som<br />
sjuksköterska (SJK) och arbete som lärare (LAR). Oftast<br />
krävs 12 månaders arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet<br />
på minst halvtid. Tillämpningen av vilken typ av tjänstgöring<br />
som godtas och hur deltidstjänstgöring räknas kan skilja<br />
mellan högskolorna. Se aktuell information till respektive<br />
antagningsomgång.<br />
Basår samt övriga högskole förbere dande ut-<br />
bildningar<br />
För den som saknar behörighet anordnas basår vid vissa<br />
universitet och högskolor.<br />
Godkända kurser ger som regel kunskaper motsvarande<br />
särskilda behörighetskrav. Av utbildningsbeviset ska det klart<br />
framgår vilka kurser som ingått i basåret samt vad dessa motsvarar<br />
uttryckt i årskurs/etapp eller kurs i gymnasieskolan.<br />
Något meritvärde ges inte. Se Tabell över basår.
För de basårsstuderande som erhåller betyg från gymnasial<br />
vuxenutbildning tillämpas de vanliga reglerna för<br />
behörighetskomplettering.<br />
Bedömning av behörighet, målrelaterad be-<br />
tygsskala<br />
Vid bedömning av särskild behörighet med krav på särskilt<br />
betyg används för t ex basår en sjugradig målrelaterad betygsskala.<br />
ECTS<br />
A Excellent<br />
B Very Good<br />
C Good<br />
D Satisfactory<br />
E Sufficient<br />
Fx Insufficient Otillräcklig, komplettering möjlig<br />
F Insufficient Otillräcklig<br />
Behörighetsprov<br />
Till vissa utbildningar krävs godkänt provresultat för att<br />
uppfylla de särskilda behörighetskraven.<br />
Godkänt provresultat kan också vara ett ersättningskrav<br />
till en kurs som krävs för sär skild behörighet.<br />
BEHöriGHEt För StuDiEr På AVAnCErAD<br />
niVå<br />
Grundläggande behörighet till utbildning på<br />
avancerad nivå<br />
Grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå<br />
finns beskrivna i Högskoleförordningen 7 kap §§ 28 – 30<br />
Särskild behörighet beslutas av respektive universitet/högskola.<br />
Särskild behörighet till utbildning på<br />
avancerad nivå<br />
Särskild behörighet till utbildning på avancerad nivå beslutas<br />
av respektive universitet / högskola enligt Högskoleförordningen<br />
7 kap § 31<br />
B e h ö R i g h e T<br />
sid 1 1
moTsVaRandeBedömning/eRsäTTningskRaV/<br />
UndanTag<br />
Sökande som inte uppfyller kraven för behörighet kan<br />
medges undantag (dispens) eller bedömas ha motsvarande<br />
kunskaper. Sökande som formellt inte uppfyller kraven för<br />
behörighet kan bedömas ha reell kompetens.<br />
MotSVArAnDEBEDöMninG<br />
Den sökande kan uppfylla kraven för behörighet genom<br />
motsvarande kunskaper.<br />
Högskoleverket har i föreskrifter (HSVFS 2011:10) fastställt<br />
vilka ämnen med årskurs från linje, etapp samt program<br />
med vissa kurser som motsvarar de kurser som kan krävas<br />
för särskild behörighet.<br />
Sökande kan också på annat sätt ha motsvarande kunskaper.<br />
I tabellen för behörighetsbedömning framgår vad<br />
som bedöms motsvara viss kurs som kan krävas för särskild<br />
behörighet.<br />
Sökande kan också genom annan utbildning eller verksamhet<br />
än de som finns förtecknade anses ha förvärvat<br />
motsvarande kunskaper.<br />
Sökande som uppfyller behörighetskraven genom motsvarande<br />
kunskaper placeras i grupp BII.<br />
ErSättninGSKrAV<br />
Till vissa utbildningar kan andra krav än vad som generellt<br />
anses ge motsvarande kunskaper ge behörighet, s k ersättningskrav.<br />
Sist under respektive kurs i tabellen för behörighetsbedömning<br />
dokumenteras eventuella ersätt ningskrav.<br />
unDAntAG<br />
Sökande som inte uppfyller behörighetskraven ska medges<br />
undantag (dispens) om det föreligger särskilda skäl.<br />
Vid prövningen beaktas om den sökande har förutsättningar<br />
att tillgodogöra sig sökt utbildning.<br />
Befrielse från visst behörighetskrav medges endast i<br />
undantagsfall och kan avse grundläggande eller särskild<br />
behörighet.<br />
Sökande som medges undantag från ett behörighetskrav<br />
placeras i grupp BII.<br />
Undantag som respektive högskola beslutat ska gälla<br />
generellt, framgår av anmälningsmaterial.<br />
a n d R a B e h ö R i g h e T s g R U n d e R<br />
sid 1 2<br />
tiLLäMPninGAr ViD BriStEr i BEtyG<br />
Slutbetyg utfärdade fr o m den 1 januari 2010<br />
där sökande inte uppfyller kravet på lägst<br />
betyg Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng<br />
Sökande med slutbetyg från ett fullständigt program som<br />
inte uppfyller kravet lägst betyget Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng<br />
kan i efterhand komplettera med nytt Godkänt<br />
betyg i de kurser som tidigare hade betyget Icke Godkänt<br />
och därmed uppfylla kraven för grundläggande behörighet.<br />
Sökande har även möjlighet att komplettera med andra nationella<br />
kurser än de kurser som ingår i slutbetyget för att uppfylla<br />
kraven för behörighet. Betyg i nya kurser som inte krävs för<br />
särskild behörighet ingår inte i beräkningen av jämförelsetalet.<br />
Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst betyget<br />
Godkänd för grundläggande behörighet är 500,<br />
inklusive Svenska/Svenska som andra språk A+B,<br />
Matematik A och Engelska A.<br />
Om sökande har betyg i Svenska A och B samt även betyg i<br />
Svenska som andra språk A och B räknas endast ett av dessa<br />
som kärnämne, det vill säga max 200 poäng.<br />
Sökande som behörighetskompletterat enligt ovan placeras<br />
i grupp BII vid urval.<br />
Slutbetyg utfärdade före den 1 januari 2010<br />
där sökande inte uppfyller kravet på lägst<br />
betyg Godkänt i 90 % av fullständigt program<br />
Huvudregel<br />
Sökande som inte uppfyller 90-procentsgränsen för<br />
behörighet medges endast undantag i undantagsfall.<br />
Motsvarandebedömning<br />
Motsvarandebedömning görs om sökande<br />
– har kompletterat med nytt Godkänt betyg i kurserna med<br />
betyget Icke Godkänt<br />
eller<br />
– har kompletterat med nationella kurser (ej lokala kurser)<br />
med lägst betyg Godkänd<br />
i sådan omfattning att den sammanlagda gymnasie poängen<br />
uppgår till 90 procent av ett fullständigt program<br />
samt<br />
– har lägst betyg Godkänd i kärnämneskurser som motsvarar<br />
vad som krävs av sökande med fullständigt slutbetyg.
Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst betyget<br />
Godkänd för grundläggande behörighet är för:<br />
Slutbetyg fullständigt program<br />
2 180 gyp 462 gyp kärnämnen<br />
2 400 gyp 440 gyp kärnämnen<br />
2 150 gyp 465 gyp kärnämnen<br />
2 370 gyp 443 gyp kärnämnen<br />
2 500 gyp 500 gyp kärnämnen<br />
2 451 gyp 500 gyp kärnämnen<br />
För sökande med slutbetyg med gamla kurser som kompletterat<br />
med betyg i nya kurser räknas gymnasiepoängen för<br />
den nya kursen<br />
Om sökande har betyg i Svenska A och B samt även betyg<br />
i Svenska som andra språk A och B räknas endast ett av<br />
dessa som godkänt kärnämne, det vill säga max 200 poäng.<br />
Undantag<br />
Vid komplettering av gamla kurser med betyg IG räknas<br />
normalt den nya kursens gymnasiepoäng vid beräkning av<br />
90-procentsgränsen. Undantag medges om den nya kursen<br />
omfattar färre gymnasie poäng och det är anledningen till<br />
att sökande inte uppnår 90-procentsgränsen. Om betyg i en<br />
gammal kurs är lägst G räknas inte en högre gymnasiepoäng<br />
i en ny jämförbar kurs för att uppnå 90-procentsgränsen.<br />
Sökande med slutbetyg utfärdat 1997 (2 180 gyp) uppfyller<br />
formellt inte kraven för grundläggande behörighet om<br />
betyg i fysik (220 gyp) är IG. Undantag medges dock om<br />
fysikbetyget är enda anledningen till att den sökande inte<br />
uppnår 90-procentgränsen.<br />
Sökande som behörighetskompletterat enligt ovan placeras<br />
i grupp BII vid urval.<br />
Slutbetyg utfärdade 1998 – 2002 utan specialarbete är<br />
felaktigt utfärdade och uppfyller formellt inte kraven för<br />
grundläggande behörighet. Sökande som saknar specialarbete<br />
medges undantag och placeras i grupp BI.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-05-19)<br />
Slutbetyg från vuxenutbildning<br />
Slutbetyg utfärdade fr o m den 1 januari 2010<br />
Lägst betyget Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng<br />
För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning<br />
som inte uppfyller kravet lägst betyg Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng<br />
gäller samma tillämpningar som för sökande<br />
med slutbetyg från gymnasieskolan. Se även <strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens<br />
tillämningsbeslut.<br />
Slutbetyg utfärdade före den 1 januari 2010<br />
För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning,<br />
som inte uppfyller 90-procentskravet, tillämpas samma<br />
praxis vid motsvarandebedömning som vid bedömning av<br />
sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. Se även <strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens<br />
tillämpningsbeslut.<br />
Avgångsbetyg från gymnasieskolan<br />
Mindre studiekurs<br />
I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med<br />
slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden.<br />
Huvudregel<br />
Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller inte kraven<br />
för grundläggande behörighet.<br />
Komplettering<br />
Sökande uppfyller kraven för grundläggande behörighet<br />
efter komplettering och hade enligt tidigare regler rätt att<br />
få ut ett nytt av gångsbetyg. I de fall sökande inte har er hållit<br />
ett nytt avgångsbetyg ska rektor intyga att kompletteringen<br />
motsvarar det som krävs för avgångsbetyg med fullständig<br />
studiekurs.<br />
Motsvarandebedömning<br />
Motsvarandebedömning för grundläggande behörighet ges<br />
som regel sökande där komplettering saknas, bortsett från<br />
om betyg i svenska och/eller engelska saknas. Vid prövningen<br />
beaktas den mindre studiekursens omfattning och<br />
sökandes övriga meriter.<br />
Meritvärdering<br />
Om sökande har betyg i det ämnet mindre studiekurs beviljats<br />
medräknas detta i betygspoängen.<br />
Om sökande beviljats mindre studiekurs i ämnet för<br />
samtliga årskurser och därför inte har betyg ingår ämnet<br />
inte i beräkningen av betygspoängen.<br />
Urval<br />
Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande<br />
behörighet enligt ovan placeras i B I.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-05-19)<br />
X-markering<br />
I avgångsbetyg kan betyg i visst ämne utelämnats, x-markerats,<br />
om elev p g a långvarig frånvaro, försummelse eller annan<br />
särskild omständighet inte nått de kunskaper/ färdigheter<br />
som krävdes för betyg.<br />
I avgångsbetyget dokumenteras x-markering med slutsiffran<br />
2 i studievägs- och ämneskoden.<br />
a n d R a B e h ö R i g h e T s g R U n d e R<br />
sid 1 3
Huvudregel<br />
Sökande med x-markering i avgångsbetyg uppfyller inte<br />
kraven för grundläggande behörighet och har formellt inte<br />
rätt att få ut ett nytt avgångsbetyg efter komplettering.<br />
Motsvarandebedömning<br />
Sökande som kompletterat med betyg i det ämne/kurs som<br />
x-markerats bedöms uppfylla kraven för grundläggande<br />
behörighet genom motsvarandebedömning.<br />
Sökande som inte kompletterat bedöms uppfylla kraven<br />
för grundläggande behörighet under förutsättning att<br />
x-markeringen inte avser svenska och/eller engelska. Vid<br />
motsvarandebedömningen beaktas omfattningen av xmarkeringen<br />
och sökandes övriga meriter.<br />
Meritvärdering<br />
Vid beräkning av betygspoäng räknas ämnet som x-markerats<br />
som 0.<br />
Urval<br />
Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande<br />
behörighet enligt ovan placeras i B II.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-05-19)<br />
Avgångsbetyg från gymnasieskolans program<br />
vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram)<br />
Mindre studiekurs<br />
I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med<br />
slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden.<br />
Huvudregel<br />
Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller formellt<br />
inte kraven för grundläggande behörighet.<br />
Komplettering<br />
Sökande uppfyller kraven för behörighet efter komplettering.<br />
Undantag<br />
I de fall den mindre studiekursen avser kurser som mot svarar<br />
högst 10 % av programmet och den sökande i övrigt uppfyller<br />
kraven för grundläggande behörighet medges undantag.<br />
Sökande som p g a medicinska skäl inte kunnat delta i<br />
idrott fick ett ofullständigt av gångs betyg, eftersom möjligheten<br />
till befrielse i ämnet Idrott och hälsa inte fanns.<br />
Det går inte att utläsa av betyget om det är ofullständigt av<br />
medicinska eller andra skäl, t ex skolk. Om elev genom läkarintyg<br />
eller intyg från rektor kan styrka att kursen i Idrott och<br />
hälsa är ofullständig av medicinska skäl, medges undantag<br />
för grundläggande/allmän behörighet.<br />
a n d R a B e h ö R i g h e T s g R U n d e R<br />
sid 1 4<br />
Urval<br />
Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande<br />
behörighet enligt ovan placeras i B I.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-05-19)<br />
Ej fullgjord kurs<br />
Programmet är fullständigt men eleven har inte fullgjort<br />
samtliga kurser. Ej fullgjord kurs dokumenteras med slutsiffran<br />
2 i studievägs- och ämneskoden. Vid kurs/er som inte<br />
fullgjorts inom ämnet ska det i klartext framgå att kursen<br />
inte är fullgjord.<br />
Vissa elever har inte fullgjort samtliga kurser inom det<br />
fullständiga programmet men har kompenserat de gymnasiepoäng<br />
som saknas med annan kurs. I dessa fall är slutsiffran<br />
0 i studievägskoden och 2 i det ämne där den ej fullgjorda<br />
kursen ingår.<br />
Undantag<br />
Undantag medges sökande som kompletterat med betyg i<br />
den kurs som ej fullgjorts.<br />
Sökande som inte kompletterat medges som regel undantag.<br />
I undantagsprövningen beaktas den ej fullgjorda<br />
kursens omfattning och sökandes övriga betyg och meriter.<br />
Urval<br />
Sökande som bedömts uppfylla kravet för grundläggande<br />
behörighet enligt ovan placeras i B II.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-05-19)<br />
oavslutad utländsk gymnasieutbildning –<br />
800-poängsregeln<br />
Sökande som saknar grundläggande behörighet kan i vissa<br />
fall efter kompletteringsstudier vid svensk gymnasieskola/<br />
gymnasial vuxenutbildning medges undantag från ett fullständigt<br />
avgångsbetyg. Det kan gälla för en utländsk gymnasieutbildning<br />
som nominellt är 12 år. Då kan år 12 eller<br />
examen saknas för att undantag ska kunna medges. För att<br />
undantag ska medges måste 800 poäng (enligt tabell) läsas in<br />
på komvux samt Matematik kurs A/Matematik 1a, 1b eller<br />
1c, Svenska kurs A+B/Svenska 1+2+3 och Engelska kurs<br />
A/Engelska 5+6. Behörighetskravet i Matematik kurs A/<br />
Matematik 1a, 1b eller 1c gäller oavsett det utländska betygets<br />
datering, övergångsregel finns inte. Observera att i vissa fall<br />
kan det oavslutade betyget innehålla motsvarandekurs Matematik<br />
kurs A/Matematik 1a, 1b eller 1c. De högre kraven<br />
i svenska och engelska påverkar inte regeln om att läsa 800<br />
poäng enligt ovan (tillämpningsbeslut <strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen<br />
den 29 augusti 2012).
800 poängsregeln gäller inte sökande som uppfyller<br />
grundläggande behörighet på annat sätt, till exempel genom<br />
slutbetyg eller folkhögskolestudier.<br />
Om kompletteringsstudierna ägt rum på Folkhögskola<br />
kan universitet och högskola besluta om kurserna ska kompensera<br />
det utländska saknade studieåret.<br />
Vid beviljat undantag från grundläggande behörighet<br />
genom oavslutad gymnasieutbildning och studier vid gymnasial<br />
vuxenutbildning räknas inte poängen för Svenska<br />
kurs A+B/Svenska 1+2+3, Engelska/Engelska 5+6 och<br />
Matematik kurs A/Matematik 1a, 1b eller 1c in i de 800<br />
poängen. Kurserna från gymnasial vuxenutbildning ska<br />
uppnå summan 800 poäng enligt fastställd tabell, se Tabell<br />
800-poängkurser. Observera att kurser i modersmål och<br />
undervisningsspråk inte får ingå i de 800 poängen.<br />
Manuell kontroll av att 800 p förutom svenska, engelska<br />
och matematik finns registrerade i NyA måste göras innan<br />
schablonvärde registreras i NyA. Det oavslutade betygets<br />
avgångsdatum ska registreras. För meritvärdering se avsnitt<br />
Meritvärdering<br />
Sökande som endast saknar delar av examen alternativt<br />
mindre än ett år av utbildningen bör hanteras av U/H för<br />
bedömning av reell kompetens.<br />
Sökande som saknar år 12 och examen samt sökande<br />
som har oavslutad 10- eller 11-årig utbildning bör hänvisas<br />
till komvux för information om kompletteringsmöjligheter.<br />
a n d R a B e h ö R i g h e T s g R U n d e R<br />
sid 1 5
Tabellen visar vilka nationella kurser som i huvudsak kan kompensera det som saknas i det ursprungliga gymnasiebetyget.<br />
Kursplan 2000/2001 Ämnesplan 2011/2012<br />
Biologi A Biologi 1<br />
Biologi B Biologi 2<br />
Biologi – breddning –<br />
Datorkunskap –<br />
Engelska B –<br />
Engelska C Engelska 7<br />
Filosofi A Filosofi 1<br />
Filosofi B Filosofi 2<br />
Fysik A Fysik 1<br />
Fysik B Fysik 2<br />
Fysik – breddning –<br />
Företagsekonomi A Företagsekonomi 1<br />
Företagsekonomi B Företagsekonomi 2<br />
Geografi A Geografi 1<br />
Geografi B Geografi 2<br />
Historia A Historia 1b<br />
Historia B Historia 2a/ Historia 2b -<br />
kultur<br />
Historia C Historia 3<br />
Kemi A Kemi 1<br />
Kemi B Kemi 2<br />
Kemi – breddning –<br />
Matematik B Matematik 2a, 2b, 2c<br />
Matematik C Matematik 3b, 3c<br />
Matematik D Matematik 4<br />
Matematik E Matematik 5<br />
Matematik - breddning Matematik - specialisering<br />
Matematik - diskret Matematik - specialisering<br />
a n d R a B e h ö R i g h e T s g R U n d e R<br />
sid 1 6<br />
Moderna språk – steg 1 Språk 1<br />
Moderna språk – steg 2 Språk 2<br />
Moderna språk – steg 3 Språk 3<br />
Moderna språk – steg 4 Språk 4<br />
Moderna språk – steg 5 Språk 5<br />
Moderna språk – steg 6 Språk 6<br />
Moderna språk – steg 7 Språk 7<br />
Naturkunskap A Naturkunskap 1 eller<br />
1a1+1a2<br />
Naturkunskap B Naturkunskap 2<br />
Psykologi A Psykologi 1<br />
Psykologi B Psykologi 2a<br />
Religionskunskap A Religionskunskap 1<br />
Religionskunskap B Religionskunskap 2<br />
Samhällskunskap A Samhällskunskap 1b<br />
Samhällskunskap B Samhällskunskap 2<br />
Samhällskunskap C Samhällskunskap 3<br />
Svenska C –
TaBeLL FöR BehöRigheTsBedömning<br />
MotSVArAnDEBEDöMninG oCH ErSättninGSKrAV<br />
I denna tabell förtecknas de kurser som kan krävas för<br />
grundläggande eller särskild behörighet uttryckt i kurser där<br />
kurskod och kursens omfattning i gymnasiepoäng framgår.<br />
Lägst betyget E/G/3.<br />
Under respektive kurs anges ämneskoden. För att ett<br />
betyg från gymnasieskolans linjer (motsv) ska ge behörighet<br />
BiLd/konsTnäRLig UTBiLdning .............................................18<br />
BiLd oCh FoRm .....................................................................19<br />
BioLogi .................................................................................20<br />
engeLska .............................................................................22<br />
FoRmgiVning – TeXTiL ...........................................................25<br />
FRanska ...............................................................................27<br />
FYsik ....................................................................................28<br />
gRekiska ..............................................................................29<br />
hisToRia ...............................................................................30<br />
idRoTT oCh häLsa ................................................................30<br />
kemi .....................................................................................31<br />
LaTin .....................................................................................32<br />
maTemaTik ............................................................................32<br />
modeRna sPRÅk ...................................................................35<br />
modeRsmÅL .........................................................................35<br />
naTURkUnskaP .....................................................................36<br />
ReLigionskUnskaP ...............................................................38<br />
samhäLLskUnskaP ...............................................................39<br />
sPanska ...............................................................................40<br />
sVenska ...............................................................................41<br />
TeCkensPRÅk .......................................................................44<br />
TYska ...................................................................................45<br />
JämFöReLse BehöRigheT äLdRe kURseR/gY11-kURseR ........46<br />
krävs att den sökande läst angiven årskurs och linje och har<br />
lägst betyget 3. I tabell över förutbildningar finns de koder<br />
som används för respektive linje.<br />
Äldre betyg från komvux är uttryckt i etapper. Lägst<br />
betyget 3.<br />
Se även tabell över behörighetsgivande basår samt högskoleförberedande<br />
utbildningar.<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 1 7
BiLd/konsTnäRLig UTBiLdning<br />
SLutBEtyG Från EStEtiSKt ProGrAM,<br />
GrEn KonSt oCH ForMGiVninG, ELLEr<br />
MEDiEProGrAMMEt<br />
Åk 2 från 2-årig estetisk-praktisk linje, gren bild (221)<br />
Ersättningskrav för Lärarprogrammet, ingång estetisk<br />
kommunikation, inriktning bild<br />
vid Umeå universitet:<br />
Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning<br />
om minst ett år (heltidsstudier) med inriktning mot<br />
främst teckning, målning, skulptur, foto och konsthistoria.<br />
eller<br />
godkända arbetsprover<br />
Ersättningskrav för Lärarutbildning med konstnärlig<br />
inriktning bild och visuell kultur vid Konstfack och<br />
Lärarutbildning, bild (bild, konst och media eller<br />
design) vid Lärarhög skolan i Stockholm:<br />
Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning<br />
om minst ett år motsvarande heltids studier eller ca<br />
1 000 timmar med inriktning mot bild.<br />
och<br />
datakunskap – grundläggande färdigheter i ordbehandling,<br />
kurs a eller motsvarande.<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 1 8<br />
och<br />
Foto – grundläggande färdigheter i fotografering<br />
inklusive mörkrumsteknik (sv/v framkallning och<br />
kopiering), minst grundkurs om 30 timmar eller<br />
motsvarande.<br />
Ersättningskrav för Lärarprogrammet, estetisk<br />
inriktning (bild) vid Lärarhögskolan i Stockholm<br />
(numera Stockholms universitet):<br />
godkända arbetsprover.
BiLd oCh FoRm<br />
KUrS B, BL201/40<br />
Samma utbildningar som bild/ konstnärlig<br />
utbildning<br />
ämnet bild/teckning från åk 2 på<br />
2-årig social linje (213)<br />
2-årig konsumtionslinje, konsumentekonomisk eller<br />
textil gren (208)<br />
Åk 2 på 2-årig linje med estetisk specialisering<br />
(201 – 222, 274)<br />
Åk 3 på 3-årig linje (hela 700-serien)<br />
Formgivning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren<br />
(208)<br />
Beklädnadsteknik åk 2 på 2-årig beklädnadsteknisk linje<br />
(202)<br />
Åk 2 från 2-årig träteknisk linje m bild som tillval (215)<br />
Åk 2 från<br />
fackskolan (227 – 229)<br />
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />
837, 838, 839, 890, 891)<br />
Fackteckning på vävlinjen, 32 veckor, vid gotlands läns<br />
folkhögskola<br />
komvuxkurs i bild/teckning<br />
Formgivning, kursen i-ii, på textil gren, åk 1 och 2 på<br />
komvux<br />
Teckning från normalskolekompetens (512, 540)<br />
Fackteckning som ingår i specialkurs<br />
sammanhållen textilutbildning 2 terminer<br />
Bild från specialkurs i textilkunskap, sömnad<br />
Formgivning från specialkurs i textilkunskap, vävning<br />
Färg och form eller teckning eller formgivning på textil<br />
linje, 34 veckor, vid Vadstena folkhögskola<br />
konsthantverkslinjen vid konstindustriskolan vid göte-<br />
borgs univ Teckningslärar utbildning (536)<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 1 9
BioLogi<br />
BioLogi 2, Bi0Bi002/100<br />
KUrS B, Bi1202/50, Bi201/60<br />
naturbruksprogrammet med någon av kurserna<br />
Djurens biologi (BiGDJEo/100),<br />
Marken och växternas biologi (BiGMAno/100)<br />
eller Biologi i vattenmiljöer (BiLVAt01 eller<br />
BiLVAt02 eller BiLVAt03/100)<br />
naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna:<br />
Ekologi (Bi1204/50),<br />
Växt- och djurliv (Bi1208/50),<br />
Kretslopp (Bi1205/50),<br />
Mikrobiologi och genetik (Bi1206/50)<br />
naturbruksprogrammet med kurserna:<br />
Ekologi (nAM200/30),<br />
Kretslopp i mark, vatten och luft<br />
(nAM202/40),<br />
Miljö och natur vård (nAM205/40),<br />
Mikrobiologi och genetik (nAM204/50),<br />
Växt- och djurliv (nAM208/30)<br />
Ämneskod 30100 linje/åk se nedan:<br />
etapp 2 (3010002) från komvux<br />
2 åk från naturvetenskaplig linje (750)<br />
Utökad studiekurs på 3-årig teknisk linje (755) – ej 1 åk<br />
Åk 3 från<br />
folkskollärarexamen (840)<br />
studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />
avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />
studentexamen på:<br />
allmän linje, social eller språklig gren (811, 812)<br />
latinlinjen, halvklassisk, helklassisk eller nyspråklig<br />
gren samt enligt 1933 års stadga (823, 824, 825, 890)<br />
reallinjen, biologisk, matematisk, nyspråklig eller<br />
social gren samt enligt 1933 års stadga (836, 837,<br />
838, 839, 891)<br />
naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, biologi (s3<br />
79:4)<br />
naturvetenskaplig kurs, n22<br />
Teoretisk kompletteringskurs (nT)<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 2 0<br />
Lägst betyget 3 t o m åk 12 (överkurs) från Waldorfskola<br />
(523)<br />
avgångsbetyg från katrinelunds skola i sundsvall kan<br />
från naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen<br />
än på ”vanlig” n-linje förekomma. kemi och biologi<br />
avslutade i åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt<br />
normal timplanen för n-linjen.<br />
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />
betygskrav:<br />
gymnastiklärarutbildning (535)<br />
examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs<br />
i biologi motsvarar 2 eller 3 åk i ämnet på natur-<br />
vetenskaplig linje i gymnasieskolan.<br />
Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. godkänd kurs<br />
ger behörighet enligt tabell för basår.<br />
sommarkurs vid högskolan i Borås. godkänd kurs<br />
ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande<br />
utbildningar.<br />
Ersättningskrav till utbildningar inom medicin, vård<br />
och farmaci:<br />
Medicinsk grundkurs (oMV1209/100) och Vård och<br />
omsorgsarbete (oMV1215/200)<br />
Medicinsk grundkurs B (MänK202/90) och<br />
omvårdnad B (oKu205/180)<br />
Treårig omvårdnadslinje, grenarna för hälso- och sjukvård,<br />
omvårdnad eller psykiatri.<br />
godkänd kompetens krävs i relevanta moduler<br />
gren för omvårdnad på komvux<br />
anatomi och fysiologi, Farmakologi, mikrobiologi och<br />
hygien, sjukdomslära, Vårdkunskap, Vårdpraktik från<br />
omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård,<br />
5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina)<br />
kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård<br />
(303)<br />
Utbildning till undersköterska/underskötare (302)<br />
ettårig vårdinriktad kompletteringskurs<br />
Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren<br />
för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren<br />
för psykiatrisk vård<br />
Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård<br />
och social servicelinje, praktisk variant
Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med inriktning<br />
mot omsorger om psykiskt utvecklingsstörda<br />
(femhundra-försöket ängelholm)<br />
kurserna ii-iX från<br />
hälso- och sjukvård, komvux<br />
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />
betygskrav:<br />
arbetsterapeut (501, 503)<br />
gymnastiklärarutbildning (535)<br />
Laboratorieassistent (509, 511) (motsvaras idag<br />
av biomedicinsk analytiker)<br />
oftamologassistent (261)<br />
Radioterapiassistent (264)<br />
Röntgenassistent (266)<br />
sjukgymnast (513, 514)<br />
sjuksköterska (515, 516)<br />
skötareutbildning, 20 – 24 månader<br />
social servicelinje, 100 p (526)<br />
Treårig utbildning till ålderdomshemsföreståndare<br />
(524, 526) (motsvarande högskoleutbildningar ger<br />
också behörighet)<br />
avkortad utbildning till underskötare inom hälso- och<br />
sjukvård för militärsjukvårdare<br />
Ersättningskrav för agronomutbildning:<br />
följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />
betygskrav:<br />
avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207)<br />
Jordbruk – grundutbildning 40 v, specialkurs (286)<br />
2-årig förberedande och grundläggande praktiskteoretisk<br />
yrkeskurs vid lantbruksskola (Berga m fl)<br />
avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431)<br />
Ersättningskrav för hortonomutbildning:<br />
följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />
betygskrav:<br />
avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207)<br />
avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431)<br />
avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274)<br />
Trädgård – grundutbildning 40 v, specialkurs (289)<br />
Ersättningskrav för landskapsarkitektutbildning:<br />
följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />
betygskrav:<br />
avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207)<br />
avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274)<br />
Trädgård – grundutbildning 40 v, specialkurs (289)<br />
BioLogi 1, Bi0Bi001/100<br />
KUrS A, Bi1201/50, Bi200/50<br />
Samma utbildningar som Biologi 2<br />
Ämneskod 30100 linje/åk se nedan:<br />
1 åk på Teknisk linje (755)<br />
Ersättningskrav för trädgårdsingenjör:<br />
naturkunskap B<br />
naturbrukslinjen<br />
naturbruksprogrammet<br />
Trädgårdslinjen samt godkänt antagningsprov<br />
kY-utbildning vid daCapo – hantverksskolan i mariestad<br />
– Trädgårdens hantverk och design, 100 poäng<br />
genomgången grundutbildning inom trädgårdsområdet<br />
om 40 veckor<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 2 1
engeLska<br />
Se även den utländska bedömningsh<strong>andboken</strong><br />
EngELSKA 7, engeng07/100<br />
KUrS C (gY2000) en1203/100<br />
EngELSKA För dövA KUrS C enV1203<br />
Test of english as a Foreign Language (ToeFL), internetbaserat<br />
med lägsta betygsnotering 20 (skala 0-30) på<br />
delprov Written test (TWe) samt totalt resultat på 100*<br />
Test of english as a Foreign Language (ToeFL), pappersbaserat<br />
med totalt resultat på 600 samt betygskrav 4,5<br />
på delprov Written*<br />
international english Language Testing service, academic<br />
Training (ieLTs) med totalt resultat på 7,0 och inget<br />
delmoment under 6,0*<br />
University of Cambridge esoL examinations (Cambridge<br />
esoL): Proficiency (Certificate of Proficiency in english)<br />
EngELSKA 6, engeng06/100<br />
KUrS B, en1202/100, en201/40<br />
EngELSKA För dövA KUrS B, endV1202<br />
Samma utbildningar som kurs 7.<br />
Modersmål kurs A (En1402/100) och B<br />
(En1403/100)<br />
Hemspråk kurs A (EnH401/60) och B (EnH402/100)<br />
Ämneskod 60300 linje/åk se nedan<br />
etapp 3 (6030003) på komvux<br />
Åk 3 på<br />
3-årig humanistisk linje (705)<br />
3-årig samhällsvetenskaplig linje (720)<br />
3-årig ekonomisk linje (730)<br />
3-årig naturvetenskaplig linje (750)<br />
Åk 2 på humanistisk linje, helklassisk variant (712)<br />
Åk 2 på humanistisk linje, halvklassisk variant (711)<br />
(för avgångsbetyg från 1984 eller tidigare)<br />
Åk 3 som hemspråk med markeringen h i ämneskoden<br />
på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)<br />
* höjd poänggräns fr o m 2010-12-01<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 2 2<br />
Åk 3 från<br />
3-årigt handelsgymnasium (881)<br />
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />
837,838, 839, 890, 891)<br />
3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />
Åk 2 på 2-årig musiklinje i gymnasieskolan + högre specialkurs<br />
i musik (s2 77:4 eller s2 79:6)<br />
engelska från<br />
engelskspråkig gymnasieutbildning<br />
studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />
avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />
högre ekonomisk specialkurs, terminskurs 2 med betyg i<br />
engelskt affärsspråk (inget betygskrav)<br />
genomgången behörighetsutbildning i engelska för<br />
lågstadielärare (inget betygskrav)<br />
Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />
Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />
kungsholmens gymnasium, en511 eller en506 och<br />
en507<br />
University of Cambridge/oxford:<br />
Certificate in advanced english<br />
Certificate of Proficiency<br />
diploma of english studies<br />
general Cert of education ord Level in english<br />
(gCe o-level)<br />
general Certificate of secondary education (gCse)<br />
international Certificate of secondary education<br />
(igCse)<br />
oxford delegacy higher examination<br />
international english Language Testing service,<br />
academic Training (ieLTs) med totalt resultat 6,5 och<br />
inget moment under 5,5*<br />
Test of english as a Foreign Language (ToeFL), internet-<br />
baserat med lägst betygsnotering 20 (skala 0 – 30) på<br />
delprov Written test (TWe) samt ett totalt resultat på 90*<br />
Test of english as a Foreign Language (ToeFL), pappersbaserat<br />
med totalt resultat 575 samt betygskrav 4,5 på<br />
delprov Written*
Test of english as a Foreign Language (ToeFL), dator-<br />
baserad (upphörde 2006) med lägst betygsnotering<br />
4 (skala 0 – 6) på delprov essay Rating samt ett totalt<br />
resultat 213<br />
Folkuniversitetet (tidigare kV): english for foreign students<br />
(eFFs-examen) fr o m vt -97: higher (pass)<br />
michigan english Language assessment Battery (me-<br />
LaB) lägst 90 p<br />
studier vid high school: varierar från 1 – 4 år beroende<br />
på förkunskaper<br />
Umeå universitet:<br />
Basutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap.<br />
godkänd basutbildning iii t o m vt 1999 ger<br />
motsvarande behörighet i en B.<br />
Ersättningskrav:<br />
2 åk på 3-årig teoretisk linje i gymnasieskolan med<br />
fullständig studiekurs. gäller dock inte till högskoleutbildningar<br />
som har inriktning mot ämnet engelska.<br />
GrunDLäGGAnDE BEHöriGHEt i EnGELSKA<br />
EnLiGt öVErGånGSrEGLEr GäLLEr SöKAn-<br />
DE MED SLutBEtyG oCH äLDrE BEtyG.<br />
EngELSKA 5 (engeng05/100)<br />
KUrS A, en1201/100, en200/110<br />
EngELSKA För dövA KUrS A, endV1201/100<br />
Samma utbildningar som kurs 6<br />
Ämneskod 60300, 6030A, 6030S linje/åk se nedan<br />
etapp 2 (6030002) på komvux<br />
2 åk på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)<br />
hemspråk med markeringen h i ämneskoden på 2- eller<br />
3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201 – 222, 274)<br />
2 åk på 2-årig linje (201 – 222, 274)<br />
3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien)<br />
kungsholmens gymnasium en510<br />
Åk 2 från<br />
fackskolan (227 – 229)<br />
studentexamen vid Försvarets läroverk (894)<br />
folkskollärarexamen (840)<br />
2- eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882)<br />
avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />
småskollärarexamen (3-årig utbildning) (843)<br />
2-årig specialkurs<br />
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />
837, 838, 839, 890, 891, 850)<br />
engelska från:<br />
sista årskursen för normalskolekompetens (512,<br />
540)<br />
sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517)<br />
teknisk kompletteringskurs, påbyggnutb<br />
3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens<br />
gymnasium i stockholm (motsvarar 2 åk på social<br />
linje)<br />
engelska från korrespondenskurs 39 v + kurs för läkarsekreterare<br />
20 v vid amU. oBs! Utbildningen i sig ger<br />
inte allmän behörighet<br />
engelska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan<br />
i malmö, Västberga gymnasium i stockholm,<br />
aschebergsgymnasiet och hvitfeldtska gymnasiet<br />
i göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social<br />
linje, gäller även ämnena svenska, matematik och idrott)<br />
University of Cambridge/oxford: First Certificate in english,<br />
grade a, B eller C<br />
international english Language Testing service, (ieLTs)<br />
academic Training med totalt resultat 5,5 och inget<br />
delmoment under 5<br />
Test of english as a Foreign Language (ToeFL), internetbaserat<br />
med lägst betygsnotering 17 (skala 0 – 30) på<br />
delprov Written test (TWe) samt ett totalt resultat på 72*<br />
Test of english as a Foreign Language (ToeFL) pappersbaserat<br />
med totalt resultat 530 samt betygskrav 4 på<br />
delprov Written*<br />
Test of english as a Foreign Language (ToeFL) datorbaserat<br />
(upphörde 2006) med lägst betygsnotering 4<br />
(skala 0 – 6) på delprov essay Rating samt ett totalt<br />
resultat 173<br />
* höjd poänggräns fr o m 2010-12-01<br />
<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 2 3
engeLska<br />
michigan english Language assessment Battery<br />
(meLaB) lägst 85 p<br />
studier vid high school: minst 1 år<br />
kursverksamheten kV/Folkuniversitetet: engelska för<br />
utländska studerande engelska 3 B<br />
eller eFFs-examen (english for foreign students)<br />
Från och med vt -97 Lower (pass)<br />
Malmö högskola:<br />
introduktionsutbildning behörighetsgivande utbildning<br />
i svenska, engelska och samhällskunskap, 40 veckor.<br />
avslutad utbildning (Block i och ii) ger behörighet i<br />
sv B, en a och sh a. godkänt resultat inom Block ii på<br />
enstaka delkurs i engelska (6hp) ger en a.<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 2 4<br />
Samma utbildningar som kurs A<br />
avgångsbetyg från<br />
Bergsskolan i Filipstad (833, 834)<br />
finskspråkig gymnasieutbildning<br />
franskspråkig gymnasieutbildning<br />
tyskspråkig gymnasieutbildning<br />
Waldorfskola omfattande endast omdöme (527)<br />
Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet<br />
eller sö:s intyg om allmän behörighet utfärdat senast<br />
980630<br />
Folkuniversitetet (tidigare kV):<br />
engelska för utländska studenter (e 2), samtliga delmoment<br />
uppfyllda i Lund: engelska 3 B<br />
english for foreign students (eFFs-examen) fr o m<br />
vt -97 Lower (pass)
FoRmgiVning – TeXTiL<br />
KUrS ForMgivning – TExTiL, ModE,<br />
FgTX200/120<br />
och<br />
KUrS ForMgivning – TExTiL, vÄvning,<br />
FgTV200/120<br />
slöjd/textilslöjd/mjuk slöjd åk 2 på 2-årig estetisk-praktisk<br />
linje (204, 210, 213, 221)<br />
Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för<br />
konsumtion med textil inriktning (208)<br />
Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren<br />
(208)<br />
Textilkunskap, sömnad åk 1 och textilkunskap, vävning<br />
åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gr (208)<br />
näst sista årskursen för normalskolekompetens<br />
Textilkunskap, konsumtionsutb specialinriktn T, 1 läsår<br />
Blekinge läns lanthushållsskola, textil inriktn, 1 läsår<br />
sammanhållen textilutbildning, 2 terminer<br />
Textil linje, 34 v, vid Vadstena folkhögskola<br />
Textil linje, 34 v, vid Väddö folkhögskola<br />
2-årig estetisk-praktisk linje med inriktning mot mjuk<br />
slöjd (221)<br />
och<br />
Textil kompletteringskurs, sömnad, 2 Pu 10 v och<br />
Textil kompletteringskurs,vävning, 2 Pu 10 v<br />
Textilkunskap, sömnad 1 termin<br />
och<br />
Textilkunskap, vävning 1 termin – på specialkurs i gymnasieskolan<br />
eller motsvarande utbildning på komvux<br />
Textil gren, åk 1 och 2, på komvux, 936 – 1092 timmar<br />
bestående av:<br />
sömnad, textila material 80 – 90 timmar<br />
konstruktion och förändring av kläder 90 – 105 timmar<br />
sömnad, provning av kläder 90 – 105 timmar<br />
och<br />
vävning, textila material 160 – 190 timmar<br />
vävning, inredning1 70 – 200 timmar<br />
vävning, arbetsteknik 90 – 100 timmar<br />
Forsa folkhögskola, 2 x 34 v samt kortkurs i sömnad,<br />
2 x 100 tim<br />
gamleby folkhögskola, textil linje, gren 1 och 2, 2 x 34 v<br />
mora folkhögskola, textil linje, 2 x 34 v<br />
Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, mode:<br />
högre kurs i beklädnadsteknik om 1 läsår<br />
2-årig beklädnadsteknisk linje, oavsett gren<br />
hantverksprogrammet med textilteknik<br />
industriprogrammet, gren textil och konfektion<br />
konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår<br />
konfektionssömnad vid verkstadsskola, 2 läsår<br />
konfektionsteknik, kurs om 1 läsår<br />
Textilkunskap, sömnad, åk 1 på 2-årig konsumtionslinje,<br />
textil gren (208)<br />
Textilkunskap, sömnad, på komvux, 430 – 502 timmar<br />
bestående av:<br />
sömnad med materialkunskap 96 – 112 timmar<br />
sömnad med mönsterkännedom 125 – 145 timmar<br />
sömnad med<br />
mode och klädkunskap 125 – 145 timmar<br />
Yrkeskurs i sömnad med fackteckning på komvux,<br />
1 termin, 304 – 488 timmar bestående av<br />
sömnad med textilkunskap i 70 – 80 timmar<br />
sömnad med textilkunskap ii 70 – 80 timmar<br />
sömnad, barnkläder 70 – 80 timmar<br />
sömnad, vuxenkläder 70 – 80 timmar<br />
sömnad, hemtextilier 40 timmar<br />
Verkstadsskola, påbyggnadskurs om 1 läsår, för<br />
damskräddare eller<br />
herrskräddare eller<br />
klänningssömmerskor<br />
Textilkunskap, sömnad, kurserna i i – iV från textil gren,<br />
åk 1 och 2 på komvux<br />
specialkurs i textilkunskap, sömnad, 1 termin i gymnasieskolan<br />
eller motsv på komvux<br />
<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 2 5
FoRmgiVning – TeXTiL<br />
Ersättningskrav för lärarprogrammet med ingång<br />
textilslöjd vid Umeå universitet:<br />
estetiskt program med inriktning mot bild och form<br />
eller textilslöjd<br />
eller godkänt behörighetsprov<br />
Ersättningskrav för Lärarprogrammet grundskolans<br />
senare år, slöjd, vid göteborgs universitet:<br />
godkänt färdighetsprov<br />
Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, vävning:<br />
konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår<br />
(om särskilt intyg om vävning finns)<br />
grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare,<br />
linje 3<br />
Textilkunskap,vävning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje,<br />
textil gren (208)<br />
Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för<br />
konsumtion med textil inriktning (208)<br />
nyckelviksskolan (textil linje), 2 terminer<br />
2-årig konsumtionslinje med textil inriktning<br />
Textilkunskap, vävning, kurserna i – V från textil gren,<br />
åk 1 – 2 på komvux<br />
specialkurs i textilkunskap, vävning, 1 termin i gymnasieskolan<br />
eller motsv på komvux<br />
Textilkunskap, vävning, på komvux 456 – 532 tim som<br />
består av<br />
vävning med materialkunskap 170 – 200 timmar<br />
textilkunskap, vävning 190 – 200 timmar<br />
Yrkeskurs i vävning med fackteckning, 1 termin,<br />
509 – 568 tim bestående av:<br />
handvävning, grundkurs 160 – 200 timmar<br />
och<br />
kurs i dekorativ vävning/<br />
kurs i linnevävning 120 timmar<br />
1-årig kurs i vävning för personal till institutioner och<br />
företag<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 2 6<br />
kurs i vävning med växtfärgning och spånad, 13 v<br />
samt en av följande kurser<br />
handvävning, grundkurs 160 – 200 timmar<br />
handvävning, påbyggnadskurs 160 – 200 timmar<br />
vävning med materialkunskap 195 – 200 timmar<br />
grundkurs i textil formgivning, Capellagården, 1 läsår<br />
grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare,<br />
linje 3 (textil), nyckelviksskolan, 1 läsår<br />
Textilkunskap, vävning, högre kurs (påbyggn utb), 1 år<br />
(har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav)<br />
handvävning , högre kurs (påbyggn utb), 1 år (Borås)<br />
(har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav)<br />
Linnehantering och linnevävning, påbyggn utb, 1 år<br />
(Järvsö)<br />
kurs i textilkunskap, vävning, 18 eller 22 veckor vid<br />
sätergläntan-hemslöjdens gård<br />
Wiks folkhögskola, vävkurs 10 veckor<br />
kurs i textilkunskap, vävning, 1 termin (handarbetets<br />
vänner i stockholm)<br />
gotlands läns folkhögskola, vävlinje, 32 v<br />
östra grevie folkhögskola, vävlinje 2 x 17 v, om konstsömnad<br />
som tillval<br />
önnestads folhögskola, vävkurs, 34 v<br />
Väddö folkhögskola, vävkurs, 34 v<br />
grebbestads folkhögskola, vävinr allmän kurs,<br />
2 x 34 v<br />
hållands folkhögskola, textilkurs, 2 år
FRanska<br />
B-SpråK KUrS B, FR200/190, FR208/130<br />
Språk 4 Modxxx04/Steg 4 Fr1304/100<br />
Språk 5 Modxxx05/Steg 5 Fr1305/100<br />
Språk 6 Modxxx06/Steg 6 Fr1306/100<br />
Språk 7 Modxxx07/Steg 7 Fr1307/100<br />
Modersmålkurs A (Fr1402/100) och B (Fr1403/100)<br />
Hemspråk kurs A (FrH401/60) och (FrH402/100)<br />
Ämneskod 6130B linje/åk se nedan<br />
etapp 4 (6130004) på komvux<br />
B-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje<br />
(hela 700-serien)<br />
hemspråk med markeringen h i ämneskoden från åk 3<br />
på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)<br />
Åk 3 från<br />
3-årigt handelsgymnasium (881)<br />
studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />
837, 838, 839, 890, 891)<br />
Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />
högre specialkurs med franska som huvudämne vid<br />
Tycho Braheskolan i helsingborg<br />
dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan<br />
(markeras med d i ämneskoden) motsvarar 3 åk B-språk<br />
FrAnSKA 3, (modFRe03/100)<br />
Steg 3, Fr1303/100<br />
C-språk kurs B Fr206/130<br />
B-språk kurs A Fr207/60<br />
Samma utbildningar som B-språk kurs B<br />
Ämneskod 6130C/6130B linje/åk se nedan<br />
etapp 3 (6130003) på komvux<br />
C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje<br />
(hela 700-serien)<br />
B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela<br />
700-serien, 201 – 222, 236, 274)<br />
hemspråk med markeringen h i ämneskoden från åk 2<br />
på 2- eller 3-årig teoretisk linje<br />
(hela 700-serien, 201 – 222, 274)<br />
Åk 2 från<br />
2-årig dekoratörsutbildning (236)<br />
2-årigt handelsgymnasium (882)<br />
fackskola, B-språk (227 – 229)<br />
i studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />
på 3-årigt handelsgymnasium (881)<br />
i studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835,<br />
836, 837, 838, 839, 890, 891)<br />
högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs<br />
2 med betyg i franskt affärsspråk<br />
Turism och reseliv, påbyggnadsutb, med betyg i franska<br />
(ej franska fackspråk)<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 2 7
FYsik<br />
FYSiK 2, FYsFYs02/100<br />
KUrS B FY1202/150, FY202/130, FY200/220<br />
Ämneskod 31300 linje/åk se nedan<br />
etapp 4 (3130004) på komvux<br />
Åk 3 på<br />
3-årig naturvetenskaplig linje (750)<br />
3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785)<br />
Åk 3 från studentexamen, reallinjen, på<br />
teknisk gren (835)<br />
biologisk gren (836)<br />
matematisk gren (837)<br />
enligt 1933 års stadga (891)<br />
Åk 3 från avgångsexamen från hvilans specialgymnasium<br />
(893)<br />
Åk 2 från 3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />
Fysik från<br />
3-årig teknisk påbyggn utb vid Bandhagens gymnasium<br />
i stockholm (motsv 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig<br />
eller teknisk linje)<br />
Fackingenjörsexamen vid hermods<br />
hässleholms tekniska skola: Teknisk kompletteringskurs<br />
termin 1 – 3 eller teknisk specialkurs åk 1<br />
naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs (s3 79:4)<br />
naturvetenskaplig kurs, n22<br />
2 el 3-årig teknisk specialkurs (åk 1 i 2-årig kurs, åk 2<br />
i 3-årig 268, 269 kurs, maskin-, byggnads- el kemiteknisk<br />
gren, åk 1 från elteknisk gren)<br />
stockholms tekniska institut (sTi) enl 1957,1970 el<br />
1974 års läroplan<br />
Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutbildn)<br />
Teoretisk kompletteringskurs (nT)<br />
Lägst bet 3 t o m åk 12 (överkurs) från Waldorfskola<br />
(523)<br />
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />
betygskrav:<br />
avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833)<br />
driftingenjörslinjen, 80 p, ovanpå drifttekniker, 80 p<br />
examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i fysik<br />
motsvarar 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje<br />
Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. godkänd kurs<br />
ger behörighet enligt tabell för basår.<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 2 8<br />
Teknisk basårstermin. godkänt resultat ger behörig-<br />
het enligt förteckning över högskoleförberedande<br />
utbildningar<br />
För områdesbehörighet A11–12 gäller:<br />
FYSiK 1a FYsFYs01a/150 alt<br />
FYSiK 1b1 + 1b2, FYsFYs01b1 + FYsFYs01b2<br />
KUrS A<br />
El-och energiprogrammet med kurserna<br />
Energiteknik 1 (EnEEnE01/100)<br />
Energiteknik 2 (EnEEnE02/100)<br />
Förnybar energi (EnEFöro) och<br />
praktisk ellära (ELLprAo/100)<br />
För områdesbehörighet A7 gäller:<br />
FYSiK 1a alt FYSiK 1b1<br />
KUrS A,<br />
KUrS A FY1201/100, FY201/90<br />
Samma utbildningar som kurs 2<br />
Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet,<br />
industriprogrammet (gy2000) med kurserna:<br />
Ellära A (ELL1201/50),<br />
Ellära B (ELL1202/50),<br />
Elektronik – grundkurs (EnK1205/50)<br />
Elprogrammet med kurserna:<br />
Likström och enfas växelström (ELKU203/90),<br />
Trefas växelström (ELKU204/30),<br />
Elektronik – grundkurs (EnK202/40),<br />
eller<br />
Likström och enfas växelström A (ELL200/60),<br />
Likström och enfas växelström B (ELL201/60),<br />
växelström trefas (ELL202 /30),<br />
Elektronik – grundkurs (EnK212/50)<br />
Fordonsprogrammet, gren flygteknik med kurserna:<br />
Likström och enfas växelström (ELKU203/90),<br />
Trefas växelström (ELKU204/30),<br />
Elektronik – grundkurs (EnK202/40),<br />
digitalteknik grundkurs (EnK201/50),<br />
Flygavionik (EnSY203/70),<br />
Flygavionik – service och underhåll (EnSY204/90),<br />
Flyginstrument (EnSY205/90),
Flygteknik – grundkurs (FLYrK202/90),<br />
Underhåll (FLYrK200/120),<br />
Flygsystemteknik (FLYrK201/155)<br />
Ämneskod 31300 linje/åk se nedan<br />
etapp 3 (3130003) på komvux<br />
Åk 2 på 2-årig teknisk linje (214, 220)<br />
Åk 2 på 2-årig teknisk linje i fackskolan (229)<br />
Fysik från<br />
Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs<br />
hässleholms tekniska skola<br />
katrineholms tekniska skola<br />
Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), teleteknisk<br />
linje (851)<br />
Tekniska institutet i stockholm (Ti)<br />
Telereparatörer 80 v (specialkurs) +<br />
högre specialkursen<br />
Påbyggnadskurs i kommunikationselektronik<br />
för telereparatörer, 1 år<br />
gRekiska<br />
KUrS B, gRk1202/100<br />
Ämneskod 62300<br />
1-årskurs på humanistiskt linje (h)<br />
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />
betygskrav:<br />
Laboratorieassistentutbildning (509, 511)<br />
högre kurs på maskinteknisk linje (sjöing kurs) vid<br />
sjöbefälsskola<br />
ersättningskrav för Fy a Flygingenjörsprogrammet vid<br />
mälardalens högskola:<br />
Flygteknisk fysik a, FY1500/50, Flygteknisk fysik B,<br />
FY1512/50 och ellära för flygmekaniker, FY1202/50<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 2 9
hisToRia<br />
KUrS B, hi1202/100, hi201/110<br />
Ämneskod 02300 linje/åk se nedan<br />
etapp 2 (0230002) på komvux<br />
Åk 3 på<br />
3-årig humanistisk linje (705, 711, 712, 713, 714)<br />
3-årig samhällsvetenskaplig linje (720, 723, 724)<br />
3-årig naturvetenskaplig linje (750)<br />
3-årig teknisk linje (755, 756, 765)<br />
Åk 2 på 3-årig naturvetenskaplig eller teknisk linje<br />
(avgångs betyg från 1984 eller tidigare) (775, 755, 750,<br />
785)<br />
Åk 2 på naturvetenskaplig linje med alternativämne (750)<br />
Åk 2 på 3-årig ekonomisk linje (åk 3 för avgångsbetyg<br />
från 1985 – 87) (730, 733, 734, 740, 743-748)<br />
Åk 2 på 2-årig social eller estetisk-praktisk linje eller<br />
musiklinje (210, 213, 221)<br />
Åk 3 från<br />
studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />
avgångsexamen från hvilans specialgymn (893)<br />
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />
837, 838, 839, 890, 891)<br />
idRoTT oCh häLsa<br />
idroTT oCH HÄLSA 2, idRidR02/100<br />
KUrS B, idh1202/50, idh201/50<br />
Ämneskod 90200 linje/åk se nedan<br />
idrott/gymnastik 2 åk på 2-eller 3-årig linje<br />
idrott/gymnastik 2 åk på 2-årig specialkurs<br />
idrottslinjen vid Bosöns idrottsfolkhögskola<br />
Folkhögskola, allmän linje m särskild inriktn mot idrott<br />
Fritidsledarutbildning vid idrottsfolkhögskola (t ex Bosön)<br />
idrott på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan<br />
i malmö, Västberga gymn i stockholm,<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 3 0<br />
3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />
Åk 2 från 2-årig social linje i fackskolan (228)<br />
3-årigt handelsgymnasium<br />
Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />
Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />
betygskrav<br />
Folkskollärarexamen (840)<br />
missionsinstitutet Johannelund (evangeliska fosterlandsstiftelsen),<br />
3-årig kurs<br />
svenska missionsförbundets teologiska seminarium,<br />
Lidingö, 4-årig kurs<br />
normalskolekompetens (512, 540)<br />
småskollärarexamen<br />
HiSToriA 1b (hishis01b/100) alt<br />
HiSToriA 1a1 + 1a2 (hishis01a1/50 +<br />
hishis01a2/50)<br />
KUrS A, hi1201/100, hi200/80<br />
Samma utbildningar som kurs B<br />
aschebergsgymnasiet och hvitfeldtska gymnasiet i<br />
göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social<br />
linje, gäller även svenska, engelska och matematik)<br />
Betyg i ämnet fysisk träning från militär utbildning<br />
avgångsbetyg från Försvarets officershögskola<br />
KUrS A, idh1201/100, idh200/80<br />
Samma utbildningar som kurs 2<br />
ersättningskrav till sjukgymnastutbildningen:<br />
kan variera och bedöms av respektive högskola
kemi<br />
KEMi 2, kemkem02/100<br />
KUrS B, ke1202/100, ke201/40<br />
Teknologi kurs C, under förutsättning att hela B-kursen i<br />
kemi ingår och att det klart framgår av betyget<br />
Ämneskod 34400 linje/åk se nedan<br />
etapp 3 (3440003) på komvux<br />
Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (åk 2 för avg bet<br />
från 85 – 87) (750)<br />
Åk 2 på 3-årig teknisk linje (755 – 785)<br />
Åk 1 på 2-årig teknisk linje, kemiteknisk gren (220)<br />
Åk 2 på 3-årig nT-linje eller naturvetenskaplig linje enligt<br />
alternativa timplaner (750)<br />
Åk 3 från<br />
avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />
studentexamen på reallinjen, biologisk gren (836)<br />
matematisk gren (837)<br />
enligt 1933 års stadga (891)<br />
Åk 2 från<br />
studentexamen på reallinjen teknisk gren (835)<br />
Åk 1 från<br />
2-årig teknisk linje i fackskolan, kemiteknisk gren (229)<br />
3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />
kemi från<br />
3-årig teknisk påbyggnadsutbildnig vid Bandhagens<br />
gymnasium (under förutsättning av kompletterande<br />
kemikurs avslutad med särskild prövning)<br />
Fackingenjörsexamen vid hermods, kemiteknisk gren<br />
hässleholms tekniska skola: teknisk kompletteringskurs<br />
termin 1 – 3<br />
ingenjörsexamen, kemiteknisk gren, vid kommunala<br />
tekniska aftonskolor (teknikerkurs + högre fackkurs)<br />
ingenjörsexamen, kemiteknisk gren (teknikerkurs 3<br />
terminer högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal<br />
teknisk dagskola med undantag av katrineholms och<br />
hässleholms tekniska skolor.<br />
naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, (s3 79:4)<br />
naturvetenskaplig kurs, n22<br />
stockholms tekniska institut (sTi), kemiteknisk gren,<br />
enligt 1957 eller 1970 års läroplan eller samtliga<br />
grenar enligt 1974 års läroplan<br />
Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), kemiteknisk<br />
gren (851)<br />
Tekniska institutet i stockholm (Ti), kemiteknisk gren<br />
Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutb)<br />
Teoretisk kompletteringskurs (nT)<br />
2- eller 3-årig teknisk specialkurs, kemiteknisk gren<br />
Lägst betyget 3 t o m åk 12 (överkurs) vid Waldorfskola (523)<br />
På katrinelunds skola i sundsvall kan avgångsbetyg från<br />
naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen än på<br />
”vanlig” n-linje förekomma. kemi och biologi avslutade i<br />
åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt normaltimplanen<br />
för n-linjen.<br />
kemi från följande avslutade utbildning ger behörighet<br />
utan betygskrav:<br />
avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833)<br />
hushållslärarutbildning (530)<br />
Laboratorieassistentutbildning (509, 511)<br />
2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhems skolan<br />
i malmö, Åsö gymnasium, Västberga gymnasium i<br />
stockholm, aschebergsgymnasium och hvitfeldtska<br />
gymnasiet i göteborg<br />
examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i kemi<br />
motsvarar 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje<br />
Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. godkänd kurs<br />
ger behörighet enligt tabell för basår.<br />
KEMi 1, kemkem01/100<br />
KUrS A, ke1201/100, ke200/140<br />
Samma utbildningar som kurs 2<br />
El- och energiprogrammet med kurserna vatten- och<br />
miljöteknik (vATvAT0) och vatten- och processkemi<br />
(EnEvAEo/100)<br />
industriprogrammet (gy2000) med kurserna:<br />
Kemi process A (Kip1201/50), Kemi process B<br />
(Kip1202/100)<br />
Energiprogrammet med kursen:<br />
Energi B (EnTE1202/150)<br />
industriprogrammet med kurserna:<br />
Likström och enfas växelström (ELKU203/90),<br />
Trefas växelström (ELKU204/30),<br />
Elektronik – grundkurs (EnK202/40),<br />
Kemi process A (prC205/60),<br />
Kemi process B (prC206/100),<br />
Massa- och pappers teknik – grundkurs (prC213/120),<br />
Miljö – process (prC218/60)<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 3 1
LaTin<br />
KUrS B Las1202/100, Las200/240<br />
Ämneskod 62500<br />
2-årskurser på humanistisk linje (h)<br />
maTemaTik<br />
MATEMATiK 5, maTmaT05/100<br />
MATEMATiK 4, maTmaT04/100<br />
KUrS E, ma1205/50, ma205/60<br />
Ämneskod 3550n linje/åk se nedan<br />
etapp 4 (3550004) på komvux<br />
Åk 3 på<br />
3-årig naturvetenskaplig linje (750)<br />
3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785)<br />
Åk 3 från studentexamen på<br />
reallinjen, teknisk gren (835)<br />
matematisk gren (837)<br />
enligt 1933 års stadga (specialmatematik) (891)<br />
Åk 2 på 3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />
Åk 1 på 2-årig mätteknisk specialkurs (260)<br />
Lägst bet 3 t o m åk 12 (överkurs) fr Waldorfskola (523)<br />
godkänt betyg på 10-poängskursen ma 002, specialkurs<br />
vid Lunds universitet<br />
matematik från<br />
3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens<br />
gymnasium i stockholm (motsvarar 3 åk i ämnet på<br />
naturvetenskaplig eller teknisk linje)<br />
Fackingenjörsexamen vid hermods<br />
hässleholms tekniska skola<br />
katrineholms tekniska skola<br />
högre kurs på maskinteknisk linje (sjöingenjörskurs)<br />
vid sjöbefälsskola<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 3 2<br />
naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, matematik<br />
(s3 79:4)<br />
stockholms tekniska institut (sTi)<br />
Tekniska fackskolan i eskilstuna<br />
Tekniska institutet i stockholm (Ti)<br />
Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutbildning)<br />
Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs) (851)<br />
2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269)<br />
naturvetenskaplig kurs (n22)<br />
Teoretisk kompletteringskurs (nT)<br />
hässleholms tekniska skola: teknisk kompletteringskurs<br />
termin 1-3 eller teknisk specialkurs åk 1<br />
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />
betygskrav:<br />
avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833)<br />
driftingenjörslinjen 80 p, genomgången tidigast 1984<br />
examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i matematik<br />
motsvarar 3 åk i ämnet på naturveten skaplig<br />
linje.<br />
sjökaptensexamen avlagd 1983 – 1995<br />
sjöingenjörsexamen<br />
Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. godkänd kurs<br />
ger behörighet enligt tabell för basår.<br />
Teknisk basårstermin. godkänd kurs ger behörighet<br />
enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar
KUrS d<br />
Samma utbildningar som kurs 4/E<br />
högskoleförberedande kurser vid högskolan i gävle;<br />
godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över hög-<br />
skoleförberedande utbildningar, 3mX07a eller ma100a<br />
(fr. om ht-2007) grundkurs i matematik, vid högskolan i<br />
gälve<br />
För områdesbehörighet A8 gäller:<br />
MATEMATiK 3c, maTmaT03c/100<br />
KUrS d, ma1204/100, ma204/40<br />
MATEMATiK 3b alt 3c, maTmaT03b/<br />
maTmaT3c/100<br />
KUrS C, ma1203/100, ma203/50, ma202/50<br />
Samma utbildningar som kurs 4/d<br />
Ämneskod 35500, 3550S linje/åk se nedan<br />
etapp 3 (3550003) på komvux<br />
Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)<br />
2 åk på 2-årig teknisk linje (214, 220)<br />
2 åk från 2 -årig teknisk linje i fackskolan (229)<br />
Åk 3 från studentexamen på<br />
allmän linje, social gren (811)<br />
reallinjen, biologisk gren (836)<br />
social gren (839)<br />
Åk 3 från avgångsexamen från hvilans specialgymn<br />
(893)<br />
Åk 3 från studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />
Lägst betyget 3 t o m åk 12 vid Waldorfskola (523)<br />
sjöingenjörs- /sjökaptensexamen (ger behörighet utan<br />
betygskrav) (517)<br />
Teoretisk kompletteringskurs (se)<br />
Ersättningskrav för arkitektutbildning vid Chalmers<br />
tekniska högskola i göteborg och Kungl Tekniska<br />
Högskolan i Stockholm:<br />
avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i fackskolan<br />
(229)<br />
avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i gymnasiet<br />
(214, 220)<br />
Utbildningarna ger behörighet utan betygskrav<br />
MATEMATiK 2a alt 2b alt 2c,<br />
maTmaT02a/maTmaT02b/maTmaT2c/100<br />
KUrS B, ma1202/50, ma201/40<br />
Samma utbildningar som kurs 3/C<br />
Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogram-<br />
met, industriprogrammet (gy2000) med kurserna:<br />
Ellära A (ELL1201/50),<br />
Ellära B (ELL1202/50),<br />
växelström trefas (ELL1203/50)<br />
Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet<br />
med kurserna:<br />
Likström och enfas växelström (ELKU203/90),<br />
Trefas växelström (ELKU204/30),<br />
Elektronik – grundkurs (EnK202/40)<br />
eller<br />
Likström och enfas växelström A (ELL200/60),<br />
Likström och enfas växelström B (ELL201/60),<br />
växelström trefas (ELL202 /30),<br />
Elektronik – grundkurs (EnK212/50)<br />
industriprogrammet med kurserna:<br />
Likström och enfas växelström (ELKU203/90),<br />
Trefas växelström (ELKU204/30),<br />
Elektronik – grundkurs (EnK202/40),<br />
Kemi process A (prC205/60),<br />
Kemi process B (prC206/100),<br />
Massa- och pappersteknik – grundkurs<br />
(prC213/120),<br />
Miljö – process (prC218/60)<br />
<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 3 3
maTemaTik<br />
Ämneskod 35500 linje/åk se nedan<br />
etapp 2 (3550002) på komvux<br />
Åk 2 på 2-årig linje (201 – 213, 215-219, 221, 222, 274)<br />
2 åk på 2-årig specialkurs<br />
Åk 1 på 3-årig linje (hela 700-serien)<br />
Betyg i matematik från åk 3 på 3-årig linje ger behörighet,<br />
utan krav på visst betyg (hela 700-serien)<br />
Åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220)<br />
Treåriga yrkesinriktade linjer med matematik (tillval)<br />
Åk 2 från<br />
2-årig elinstallatörsutbildning (sjöpers) (240)<br />
2-årig expeditionspersonalutbildning (241)<br />
fackskolan (227-229)<br />
2- eller 3-årig fartygselektrikerutbildning varv (242)<br />
2-årig fartygsteknisk kurs (243)<br />
2-årig hissmontörsutbildning (249)<br />
2-årig industrielektrikerutbildning (251)<br />
2-årig installationselektrikerutbildning (252)<br />
2-årig maskinelektrikerutbildning (258)<br />
2-årig skorstensfejarutbildning (267)<br />
2-årig telereparatörsutbildning (270)<br />
Åk 1 från studentexamen (utom 4-årig latinlinje)<br />
(811, 812, 823, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890,<br />
891)<br />
Åk 1 från<br />
studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />
3-årigt handelsgymnasium (881)<br />
avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />
3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />
2-årigt tekniskt gymnasium (specialkurs) (851)<br />
Teoretisk kompletteringskurs (h)<br />
Lägst betyget 3 t o m åk 10 eller 11 från Waldorfskola<br />
(523)<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 3 4<br />
matematik från<br />
Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs<br />
2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan<br />
i malmö, Åsö gymnasium, Västberga gymn i stockholm,<br />
aschebergsgymn och hvitfeldtska gymn i göteborg<br />
(kursen är densamma som på 2-årig social linje,<br />
gäller även ämnena svenska, engelska och idrott)<br />
ingenjörsexamen, (teknikerkurs 3 terminer+högre fackkurs<br />
2 terminer) vid kommunal teknisk dagskola med<br />
undantag av katrineholms och hässleholms tekniska<br />
skolor.<br />
ingenjörsexamen vid kommunala tekniska aftonskolor<br />
(teknikerkurs+högre fackkurs)<br />
Utbildning för polisaspiranter, 2 läsår<br />
maskinteknikerutbildning vid sjöbefälsskola<br />
storhushållsteknisk påbyggnadsutbidning vid härnösands<br />
gymnasium<br />
Följande avslutade utb ger behörighet utan betygskrav:<br />
Yrkeskurs för driftmaskinister<br />
Utbildning vid laborantskola<br />
Laboratorieassistentutbildning (509, 511)<br />
normalskolekompetens<br />
reallinje a (540)<br />
humanistisk linje B (512)<br />
allmän linje a (512)<br />
1-årig kurs för ritbiträden, byggnadslinjen, vid yrkesskola<br />
(ger inte allmän behörighet)<br />
styrmansutbildning (538)<br />
KUrS A, ma1201/100, ma200/110<br />
Samma utbildningar som kurs 2/B
modeRna sPRÅk<br />
SpråK 3, modXXX03<br />
Steg 3 xx1303/100<br />
C-språk kurs B xx206/130<br />
B-språk kurs A xx207/100<br />
kursplanen för steg 1 och 2 är samma för grundskolan<br />
och gymnasieskolan. Betyg från grundskolan ingår inte i<br />
beräkning av jämförelsetal.<br />
Moderna språk:<br />
Språk 4 Modxxx04/Steg 4 xx1304/100<br />
Språk 5 Modxxx05/Steg 5 xx1305/100<br />
Språk 6 Modxxx06/Steg 6 xx1306/100<br />
Språk 7 Modxxx07/Steg 7 xx1307/100<br />
Modersmål kurs A (xx1402 /100) och B<br />
(xx1403/100)<br />
gäller inte engelska som modersmål<br />
Hemspråk kurs A (xx401/60) och B (xx402/100)<br />
gäller inte engelska som hemspråk<br />
etapp 3 från komvux<br />
C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje<br />
(hela 700-serien)<br />
B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje<br />
(hela 700-serien, 201 – 222, 236, 274)<br />
modeRsmÅL<br />
KUrS B, mL1203,<br />
HEMSpråK KUrS B (XX402/100)<br />
hemspråk (ej engelska) med markeringen h i ämneskoden<br />
från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje<br />
(hela 700-serien, 201 – 222, 274)<br />
Franska eller annat språk motsvarande C-språk från åk 3<br />
eller tyska från åk 2:<br />
från studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />
på 3-årigt handelsgymnasium (881)<br />
från avgångsbetyg från hvilans specialgymnasium<br />
från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835,<br />
836, 837, 838, 839, 890, 891)<br />
på 3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />
Åk 2 från:<br />
2-årig dekoratörsutbildning (236)<br />
fackskola, B-språk (227 – 229)<br />
2-årigt handelsgymnasium (882)<br />
2-årigt tekniskt gymnasium (851)<br />
högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs<br />
2 med betyg i franskt eller tyskt affärsspråk<br />
Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />
Turism och reseliv, påbyggnadsutbning, med betyg i<br />
franska eller tyska<br />
Tyska B-språk åk 2 från specialkurs<br />
högre specialkurs med franska som huvudämne vid<br />
Tycho Braheskolan i helsingborg. Franska motsvarar<br />
3 åk i ämnet som B-språk i gymnasieskolan<br />
(svenskan och engelskan ger inte behörighet)<br />
Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 3 5
NATuRkuNSkAp<br />
NaturkuNskap 2, NAkNAk02/100<br />
kurs B, Nk1202/100, Nk201/70<br />
Biologi 1, (BioBio01/100)<br />
kemi 1, (kemkem01/100)<br />
Fysik 1a, (FysFys01a/150) alt<br />
Fysik 1b1 + 1b2 (FysFys01b1/100 + FysFys01b2/50)<br />
Fysik a (Fy1201/100, Fy201/90),<br />
kemi a (ke1201/100, ke200/140),<br />
Biologi a (Bi1201/100, Bi200/50)<br />
Vård- och omsorgsprogrammet med kurserna:<br />
Naturkunskap 1a1, (NakNak01a1/50)<br />
Hälsopedagogik, (HälHäl0/100)<br />
medicin 1, (medmed01/150)<br />
etik och människans livsvillkor, (mäNeti0/100)<br />
Naturbruksprogrammet med kurserna:<br />
Naturkunskap 1a1<br />
och<br />
djuren i naturbruket, (djudjr0/100)<br />
djurhållning, (djudjH0/100)<br />
eller<br />
djuren i naturbruket, (djudjr0/100)<br />
Växtodling 1, (odlVät01/100)<br />
eller<br />
Växtkunskap 1, (odlVät01/100)<br />
trädgårdsodling, (odltrå0/100)<br />
eller<br />
mångbruk av skog (skomåN0/100)<br />
samt någon av kurserna:<br />
skogsskötsel 1 (skGsko01/100),<br />
jakt och viltvård 1 (skojak01/100)<br />
Fiske och vattenvård 1 (skoFis01/100)<br />
Naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna:<br />
ekologi (Bi1204/50),<br />
kretslopp (Bi1205/50),<br />
Växt- och djurliv (Bi1208/50)<br />
omvårdnadsprogrammet (gy2000) med kurserna:<br />
medicinsk grundkurs (omV1209/100),<br />
Vård och omsorgsarbete (omV1215/200)<br />
TA B E L L F Ö R B E H Ö R I G H E T S B E D Ö M N I N G<br />
Sid 3 6<br />
teknikprogrammet (gy2000) med kurserna:<br />
ergonomi (idH1203/50),<br />
miljöteknik (mku1205/50)<br />
Naturbruksprogrammet med kurserna:<br />
ekologi (Nam200/30),<br />
kretslopp i mark, vatten och luft (Nam202/40),<br />
miljö och naturvård (Nam205/40),<br />
mikrobiologi och genetik (Nam204/50),<br />
Växt- och djurliv (Nam208/30)<br />
omvårdnadsprogrammet med kurserna:<br />
medicinsk grundkurs a (mäNk201/55),<br />
medicinsk grundkurs B (mäNk202/90),<br />
omvårdnad a (oku204/120),<br />
omvårdnad B (oku205/180)<br />
kurser från gymnasial vuxenutbildning:<br />
Nya kurser<br />
• etik och livsfrågor (soms1201/100),<br />
• medicinsk grundkurs (omV1209/100),<br />
• människa socialt och kulturellt (soms1202/100),<br />
• Vård och omsorgsarbete (omV1215/200), samt<br />
minst 700 gyp valbara kurser inom vårdområdet<br />
varav en kurs ska omfatta 200 gyp.<br />
Gamla kurser<br />
• medicinsk grundkurs a (mäNk201/55),<br />
• medicinsk grundkurs B (mäNk202/90),<br />
• omvårdnad a (oku204/120),<br />
• omvårdnad B (oku205/180),<br />
• människa socialt och kulturellt (mäNk203/50),<br />
• social omsorg a (soo202/120),<br />
• social omsorg B (soo203/180),<br />
• etik och livsfrågor (mäNk200/30),<br />
• Hälsa (Hä200/30),<br />
• Hälso- och omsorgskunskap (Hä201/80), samt en<br />
valbar kurs inom vårdområdet omfattande 205 gyp.<br />
ämneskod 38450 linje/åk se nedan<br />
Etapp 3 (3845003) på komvux<br />
2 åk på 3-årig humanistisk eller samhällsvetenskaplig<br />
linje (705-724)<br />
2 åk på 2-årig linje (213, 221, 208)<br />
2 åk på 2-årig specialkurs
3-årig vårdlinje, gren för omsorger om barn och ungdom<br />
(med lägst betyget 3 i naturkunskap) (428)<br />
avgångsbetyg från<br />
3-årig naturbrukslinje (godkänd kompetens krävs i<br />
relevanta moduler) (431)<br />
Treårig omvårdnadslinje, grenarna hälso- och sjukvård,<br />
omvårdnad eller psykiatri, godkänd kompetens krävs i<br />
relevanta moduler<br />
gren för omvårdnad på komvux (kurs 41998 31 – 49)<br />
avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med betyg i<br />
biologi, fysik och kemi (utan krav på visst betyg)<br />
2 åk biologi, fysik och kemi (lägst betyget 3) från fackskolans<br />
sociala linje (naturvetenskapl variant)<br />
Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />
Lägst bet 3 i biologi t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />
betygskrav:<br />
Utbildning till:<br />
arbetsterapeut (501, 503)<br />
laboratorieassistent (509, 511)<br />
oftalmologassistent (261)<br />
operationsassistent (262)<br />
radioterapiassistent (264)<br />
röntgenassistent (266)<br />
sjukgymnast (513, 514)<br />
sjuksköterska (515, 516)<br />
(motsv högskoleutbildningar ger också behörighet)<br />
avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833)<br />
Folkskollärarexamen (840)<br />
normalskolekompetens, reallinje a (540)<br />
studentexamen<br />
allmän linje, social gren (811)<br />
reallinjen, social gren (839)<br />
Ersättningskrav för arkitektutbildning:<br />
Kemi kurs A (KE1201/100, KE200/40) och<br />
Fysik kurs A (FY1201/100, FY201/90)<br />
Ersättningskrav för sjuksköterskeutbildning:<br />
Medicinsk grundkurs (oMv1209/100) och vård<br />
och omsorgsarbete (oMv1215/200)<br />
eller<br />
Medicinsk grundkurs B (Mänk 202/90) och<br />
omvårdnad B (oKU 205/180)<br />
Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi<br />
och hygien, Sjukdomslära, vårdkunskap, vårdpraktik<br />
från<br />
• omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård,<br />
5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina)<br />
• kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård (303)<br />
• Utbildning till undersköterska/underskötare (302)<br />
• ettårig vårdinriktad kompletteringskurs<br />
• Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren<br />
för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren<br />
för psykiatrisk vård<br />
• Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård<br />
och gren för social servicelinje, praktisk variant<br />
• Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med<br />
inriktning mot omsorger om psykiskt utvecklingsstörda<br />
(femhundra-försöket ängelholm)<br />
kurserna ii-iX från<br />
hälso- och sjukvård, komvux<br />
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />
betygskrav:<br />
avgångsbetyg från<br />
skötareutbildning, 20 – 24 mån<br />
Utbildning till ålderdomshemsföreståndare, treårig<br />
utbildning (524, 526)<br />
social servicelinje, 100 p (526)<br />
Ersättningskrav för tandhygienistutbildning:<br />
samma ersättningskrav som för sjuksköterskeutbildning<br />
Medicinsk grundkurs A (MÄnK201/55) och<br />
Tandhälsovård B (TdH201/205) eller<br />
Tandsjukvård B (TdSj201/205)<br />
anatomi och fysiologi, Farmakologi, Tandsjukdomslära,<br />
Tandvårdskunskap, Röntgenkunskap och dental<br />
röntgenteknik från<br />
Tvåårig kurs för utbildning till tandsköterska<br />
Utbildning till tandsköterska, tre terminer<br />
kurs för utbildning till tandsköterska, två terminer<br />
<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 3 7
naTURkUnskaP<br />
Ersättningskrav för kemi kurs A (i delkrav för natur-<br />
kunskap kurs B)<br />
åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220)<br />
etapp 2 (3845002) på komvux<br />
Åk 1 på 2-årig linje i fackskolan (229)<br />
Åk 2 från studentexamen på:<br />
reallinjen, social gren (839)<br />
allmän linje, social gren (811)<br />
Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />
kemi från<br />
Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs<br />
Fackingenjörsexamen vid hermods<br />
hässleholms tekniska skola<br />
ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 terminer + högre<br />
fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk dagskola<br />
ingenjörsexamen vid kommunal teknisk aftonskola<br />
(teknikerkurs högre fackkurs)<br />
katrineholms tekniska skola<br />
ReLigionskUnskaP<br />
KUrS B, Re1202/50, Re201/30<br />
Ämneskod 06700 linje/åk se nedan<br />
etapp 2 (0670002) på komvux<br />
1 åk på 2 – eller 3 – årig teoretisk linje (hela 700-serien,<br />
201-222, 274)<br />
Åk 3 från<br />
folkskollärarexamen<br />
studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />
småskollärarexamen (843)<br />
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />
837, 838, 839, 890, 891)<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 3 8<br />
stockholms tekniska institut (sTi) enl 1957 eller<br />
1970 års läroplan<br />
Tekniska institutet i stockholm (Ti)<br />
Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs)<br />
(851)<br />
2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269)<br />
nATUrKUnSKAp 1b, (naknak01B/100) alt<br />
nATUrKUnSKAp 1a1 + 1a2<br />
(naknak01a1/50 + naknak01a2/50)<br />
KUrS A, nk1201/50, nk200/30<br />
Samma utbildningar som kurs 2<br />
Ämneskod 38450 linje/åk se nedan<br />
1 åk på<br />
3-årig humanistisk linje (705)<br />
3-årig ekonomisk linje (730)<br />
etapp 2 (3845002)<br />
Åk 2 från fackskolan (227 – 229)<br />
sista årskursen för normalskolekompetens (512, 540)<br />
Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />
Lägst betyg 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />
betygskrav;<br />
missionsinstitutet Johannelund (evangeliska fosterlandsstiftelsen)<br />
3-årig kurs<br />
svenska missionsförbundets teologiska seminarium,<br />
Lidingö, 4-årig kurs
samhäLLskUnskaP<br />
SAMHÄLLSKUnSKAp 2 (samsam02/100)<br />
KUrS B, sh1202/100, sh201/110<br />
KUrS C, sh1203/100, sh202/100<br />
Ämneskod 54800 linje/åk se nedan<br />
etapp 2 (5480003, 5480002) på komvux<br />
minst 2 åk på 2- eller 3-årig teoretisk linje<br />
(hela 700-serien, 200-serien utom 220, 214, 222)<br />
2 åk på 2-årig specialkurs<br />
observera att:<br />
handels- och kontorslinjen och 2-årig teknisk linje omfattade<br />
endast 1 åk vilket inte ger behörighet.<br />
ämneskod 5480k avser kortkurs i samhällskunskap och<br />
ger motsvarande samhällskunskap a.<br />
3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien)<br />
Åk 2 på ekonomisk eller social linje i fackskolan<br />
(227 – 228)<br />
Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />
samhällskunskap från yrkesdansarutbildning (285)<br />
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />
betygskrav:<br />
avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />
studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />
837, 838, 839, 890, 891)<br />
examen från<br />
3-årigt handelsgymnasium (881)<br />
3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />
Utbildning till:<br />
arbetsterapeut (501, 503)<br />
barnavårdslärare (829)<br />
hushållslärare (530)<br />
sjuksköterska (515, 516)<br />
sjöingenjör eller sjökapten (517)<br />
socialpedagog (518, 519)<br />
föreståndare inom social service och omvårdnad<br />
(avgångsbetyg från 1986 eller senare) (526)<br />
ålderdomshemsföreståndare (524, 526)<br />
(motsvarande högskoleutbildningar ger behörighet)<br />
Folkskollärarexamen (840)<br />
normalskolekompetens (512, 540)<br />
kurs för utbildning av ungdomsledare, 1-årig specialkurs<br />
(i Västerås och östersund t o m vårterminen 1977).<br />
Utbildningen i sig ger inte allmän behörighet.<br />
SAMHÄLLSKUnSKAp 1b, (samsam01b/100)<br />
alt SAMHÄLLSKUnSKAp 1a1 + 1a2<br />
(samsam01a1/50 + samsam01a2/50)<br />
KUrS A, sh1201/100, sh200/90<br />
Samma utbildningar som kurs 2<br />
Ämneskod 54800 linje/åk se nedan<br />
1 åk på 2- el 3-årig linje (hela 700-serien, hela<br />
200- serien)<br />
1 åk på 2-årig specialkurs<br />
Fullständig kurs i samhällskunskap från 3-årig yrkesinriktad<br />
linje (hela 400-serien)<br />
Betyg i samhällskunskap från 2- el 3-årig linje/specialkurs<br />
(utan krav på visst betyg) samt 5 års arbetslivs erfarenhet.<br />
Högskolan i Borås:<br />
introduktionsutbildning i svenska som andraspråk och<br />
samhällskunskap inom invandrarakademien, 60 hp.<br />
göteborgs universitet:<br />
Behörighetsgivande kurs i svenska, 2007-, kursen ger<br />
även behörighet i samhällskunskap, kurs a. sV1900<br />
swedish for beginners semester 1, 20 poäng och<br />
sV2000, svenska för nybörjare termin 2, 20 poäng,<br />
Termin 2 avslutas med ”Behörighetsprov i svenska”<br />
motsvarar Tisus.<br />
Linköpings universitet:<br />
Behörighetsgivande kurs i svenska, Linköpings universitet.<br />
Fr o m hT 11 799g13 (7,5 hp) + 761g24 (60 hp)<br />
eller 799g13 (7,5 hp) + 761g25 (30 hp) + 761g26<br />
(30 hp). <br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 3 9
samhäLLskUnskaP<br />
godkänd behörighetsgivande kurs i svenska ger behörighet<br />
motsvarande sv B och sh a. obs! antagning sker<br />
även direkt till 761g26 för de som har kunskaper motsvarande<br />
761g25, 30 hp (fråga LiU vid osäkerhet).<br />
Collegeutbildning i svenska, (fr o m h97) ettårig utbildning,<br />
30 + 30 hp (+ introduktionskurs i svenska för<br />
nybörjare om 7,5 hp fr o m h99; hsUX15 eller 799g13).<br />
alla kurser ska vara godkända (h97 – V99: 60 hp godkända,<br />
h99 – : 67,5 hp godkända) och ger då behörighet<br />
motsvarande sv B och sh a.<br />
Fram till h08 gavs den som program, fr o m h08 ges den<br />
i kursform. detaljer se högskoleförberedande utbildningar.<br />
För mer detaljerad information kontakta Linköpings<br />
universitet.<br />
Malmö högskola:<br />
introduktionsutbildning behörighetsgivande utbildning<br />
i svenska, engelska och samhällskunskap, 40 veckor.<br />
avslutad utbildning (Block i och ii) ger behörighet i sv B,<br />
en a och sh a. godkänt resultat inom Block ii på enstaka<br />
delkurs i samhällskunskap (3 hp).<br />
sPanska<br />
SpAnSKA 3, (modsPa03/100)<br />
Steg 3 Sp1303/100<br />
C-språk kurs B Sp206/130<br />
B-språk kurs A Sp207/60<br />
B-språk kurs B Sp208/130<br />
Språk 4 Modxxx04/Steg 4 Fr1304/100<br />
Språk 5 Modxxx05/Steg 5 Fr1305/100<br />
Språk 6 Modxxx06/Steg 6 Fr1306/100<br />
Språk 7 Modxxx07/Steg 7 Fr1307/100<br />
Modersmål kurs A (Sp1402/100) och B<br />
(Sp1403/100)<br />
Hemspråk kurs A (SpH401/60) och B (SpH402/100)<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 4 0<br />
introduktionsutbildning i svenska med engelska och<br />
samhällskunskap, 40 p t o m 2007. ger även engelska<br />
kurs a och samhällskunskap kurs a.<br />
Stockholms universitet:<br />
Behörighetsgivande kurs i svenska, 2007 – ger behörighet<br />
i samhällskunskap kurs a – juni 2007. svenska<br />
som främmande språk/svenska iii/termin 3, 20 poäng,<br />
fr o m 1995.<br />
Umeå universitet:<br />
Basutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap.<br />
godkänd basutbildning iii t o m vt 1999, godkänd<br />
basutbildning iii fr o m vt 2000.<br />
Uppsala universitet:<br />
Behörighetsgivande utbildning i svenska för studerande<br />
med utländsk förutbildning, fr o m vt 2011.<br />
Ämneskod 64700 linje/åk se nedan<br />
Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)<br />
hemspråk (med markeringen h i ämneskoden) från åk 2<br />
på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)<br />
etapp 3 (6470003) på komvux<br />
Åk 3 från<br />
handelsgymnasium (881)<br />
studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />
837, 838, 890, 891)<br />
dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan<br />
(markeras med d i ämneskoden) motsvarar 3 åk<br />
B-språk
sVenska<br />
SvEnSKA 3, (sVesVe03/100)<br />
GrunDLäGGAnDE BEHöriGHEt i SVEnSKA<br />
EnLiGt öVErGånGSrEGLEr GäLLEr För<br />
SLutBEtyG oCH öVriGA äLDrE utBiLDninGAr<br />
SvEnSKA 2, (sVesVe02/100)<br />
KUrS B, sV1202/100, sV204/120, sV200s,<br />
sV200L/200, sV201s, sV201L/120<br />
SvEnSKA SoM AndrASpråK KUrS B,<br />
sVa1202/100, sV2202/120<br />
SvEnSKA För dövA KUrS B, sVd1202/100<br />
Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan<br />
etapp 3 (6560s03, 6560L03) på komvux<br />
svenska språket åk 3 på 3 årig teoretisk linje<br />
och<br />
litteraturkunskap och språklig orientering åk 3 på 3-årig<br />
teoretisk linje (hela 700-serien)<br />
svenska från 3-årig yrkesinriktad linje motsvarar inte<br />
svenska B<br />
Åk 2 från 2-årig musiklinje + högre specialkurs i musik<br />
(s2 77:4 eller s2 79:6)<br />
motsvarande betyg i svenska från:<br />
Försvarets läroverk<br />
hvilans specialgymnasium (893)<br />
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />
837, 838, 839, 890, 891)<br />
Tyska skolan i stockholm (554)<br />
Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />
Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />
Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus)<br />
examen från<br />
3-årigt handelsgymnasium (881)<br />
lågstadielärarlinjen<br />
mellanstadielärarlinjen<br />
missionsinstitutet Johannelund (evangeliska fosterlandsstiftelsen),<br />
3-årig kurs<br />
svenska missionsförbundets teologiska seminarium,<br />
Lidingö, 4-årig kurs<br />
3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />
Folkskollärarexamen (840)<br />
3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens<br />
gymnasium i stockholm (svenska motsv 3 åk på humanistisk,<br />
samhällsvetenskaplig, ekonomisk, naturvetenskaplig<br />
eller teknisk linje)<br />
kungsholmens gymnasium, sV515<br />
Högskolan i Borås:<br />
introduktionsutbildning i svenska som andraspråk och<br />
samhällskunskap inom invandrarakademien, 60 hp.<br />
avslutad godkänd utbildning ger motsvarande behörighet<br />
i svenska som andraspråk a och B, samhällskunskap a.<br />
Utbildning i svenska som andraspråk inom korta vägen<br />
för utländska akademiker. avslutat godkänt språktest<br />
(särskilt intyg) ger motsvarande behörighet i svenska<br />
som andraspråk a och B.<br />
Högskolan dalarna:<br />
nybörjarsvenska för akademiker iii, genomgången utbildning<br />
ger motsvarande behörighet i svenska B.<br />
svenska som andra språk för akademiker iii, genomgången<br />
utbildning ger motsvarande behörighet i svenska.<br />
göteborgs universitet:<br />
svenska som främmande språk, behörighetsgivande<br />
kurs, 30 hp sW1203 – fr o m hT 2012.<br />
svenska som främmande språk, behörighetsgivande<br />
kurs, sW1202.<br />
Behörighetsgivande kurs i svenska, 2007-, kursen ger<br />
även behörighet i samhällskunskap, kurs a. sV1900<br />
swedish for beginners semester 1, 20 poäng och<br />
sV2000, svenska för nybörjare termin 2, 20 poäng,<br />
Termin 2 avslutas med ”Behörighetsprov i svenska”<br />
motsvarar Tisus. ger också behörighet i samhällskunskap<br />
kurs a.<br />
Linköpings universitet:<br />
Behörighetsgivande kurs i svenska, Linköpings universitet.<br />
Fr o m hT 11 799g13 (7,5 hp) + 761g24 (60 hp) eller<br />
799g13 (7,5 hp) + 761g25 (30 hp) + 761g26 (30 hp)<br />
godkänd behörighetsgivande kurs i svenska ger behörighet<br />
motsvarande sv B och sh a. obs! antagning sker<br />
även direkt till 761g26 för de som har kunskaper motsvarande<br />
761g25, 30 hp (fråga LiU vid osäkerhet).<br />
<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 4 1
sVenska<br />
Collegeutbildning i svenska, (fr o m h97) ettårig utbild-<br />
ning, 30 + 30 hp (+ introduktionskurs i svenska för<br />
nybörjare om 7,5 hp fr o m h99; hsUX15 eller 799g13).<br />
alla kurser ska vara godkända (h97 – V99: 60 hp godkända,<br />
h99 – : 67,5 hp godkända) och ger då behörighet<br />
motsvarande sv B och sh a.<br />
Fram till h08 gavs den som program, fr o m h08 ges den<br />
i kursform. detaljer se högskoleförberedande utbildningar.<br />
För mer detaljerad information kontakta Linköpings<br />
universitet.<br />
Luleå Tekniska Universitet:<br />
Fr o m ht 12 svenska för nybörjare 1 t o m 7, kurserna<br />
sX008s t o m sX0014s (60 hp).<br />
svenska för nybörjare och svenska språket och kulturen<br />
(20 p + 10 p) eller svenska för nybörjare 30 poäng samt<br />
svenska på avancerad nivå 10 poäng eller kurserna<br />
sX001 t o m sX007 motsvarande 60 hp.<br />
Lund:<br />
kurserna sUs101-108 vid Folkuniversitetet inklusive<br />
godkänt slutprov.<br />
Lunds universitet:<br />
svenska som främmande språk, nivå 8 (kurskod sFs181<br />
eller sFsa08)<br />
Lärarhögskolan i Stockholm, Tillhör fr o m 080101<br />
Stockholms universitet:<br />
språkligt basår, 40 p t o m 071231<br />
Malmö högskola:<br />
Utbildning som ger behörighet motsvarande sv B, en a<br />
och sh a introduktionsutbildning i svenska med engelska<br />
och samhällskunskap, 40 veckor, t o m 2007.<br />
introduktionsutbildning, behörighetsgivande utbildning i<br />
svenska, engelska och samhällskunskap 40 veckor, t o m<br />
VT 2012. avslutad utbildning (block i och ii) ger behörighet<br />
i sv B, en a och sh a. moment för behörighet i sv B<br />
ges inom Block ii genom delkurserna Litteratur (1,5 hp),<br />
Läsa (4,5 hp), skriva (6 hp), Tala och höra (3 hp), Vetenskapsteori<br />
(1,5 hp), Projektarbete (4,5 hp).<br />
introduktionsutbildning – behörighetsgivande kurs i<br />
svenska, för högskole- och universitetsstudier 20 veckor.<br />
Fullgjord utbildning och godkänt slutprov i läsförståelse,<br />
skriftlig och muntlig färdighet ger behörighet.<br />
introduktionsutbildning – behörighetsgivande utbildning i<br />
svenska för högskole- och universitetsstudier, 40 veckor.<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 4 2<br />
Fullgjord utbildning och godkänt slutprov i läsförståelse,<br />
skriftlig och muntlig färdighet ger behörighet.<br />
Mälardalens högskola:<br />
skandinavistik 3: språk, historia och litteratur (30 hp).<br />
godkänt resultat på delkurserna språkbeskrivning, muntlig<br />
framställning, skriftlig framställning samt Projektarbete<br />
ger behörighet motsvarande sv B/sv 3.<br />
Stockholms universitet:<br />
Behörighetsgivande kurs i svenska, 2007 – ger behörighet<br />
i samhällskunskap kurs a – juni 2007. svenska<br />
som främmande språk/svenska iii/termin 3, 20 poäng,<br />
fr o m 1995.<br />
ger också behörighet i samhällskunskap kurs a.<br />
Umeå universitet:<br />
Behörighetsgivande kurs i svenska , 30 hp, fr o m 2014.<br />
ger även, i kombination med Fortsättningskurs i svenska<br />
30 hp, behörighet motsvarande sh 1b/1a1+1a2.<br />
Basutbildning iii i svenska och samhällskunskap, 30 hp,<br />
fr o m 2000 t o m 2013. ger även, i kombination med<br />
momentet samhälls- och kulturkunskap 4,5 hp i Basutbildning<br />
ii i svenska och samhällskunskap, behörighet<br />
motsvarande sh a.<br />
Basutbildning iii t o m vt 1999. ger även behörighet motsvarande<br />
en B samt sh a.<br />
Uppsala universitet:<br />
Behörighetsgivande utbildning i svenska för invandrare<br />
och flyktingar, utbytesstudenter, stipendiater m fl<br />
(5PU013) alternativt Behörighetsgivande utbildning<br />
i svenska för studerande med utländsk förutbildning<br />
(5PU019 eller 5PU027).<br />
Förberedande kurs i svenska inkl Tisus,<br />
svenska för utländska studerande, 20 poäng/30 hp,<br />
eller muntlig språkfärdighet a1, 7,5 hp, det svenska<br />
språkets struktur a2, 7,5 hp, skriftlig språkfärdighet a3,<br />
7,5 hp och stilvariationer i tal och skrift a4, 7,5 hp.<br />
Utländska studier/tester<br />
nordisk sökande som har danska eller norska och<br />
svenska/danska/norska från slutförd treårig gymnasieutbildning.<br />
sökande med svenskspråkig gymnasieutbildning från<br />
Finland med svenska som modersmål i studentexamen.
allmänna språkexamina (Utbildningsstyrelsen Finland)<br />
nivå 7 (av 9), från 1 februari 2002 nivå 5 (av 6)<br />
(motsvarar tidigare högsta nivå)<br />
iB-examen, swedish a, a1 och a2<br />
eB-examen, modersmål i examen<br />
gCe med a Level i svenska<br />
Prov i svenska för utländsk vårdpersonal (läkare,<br />
sjukgymnast, tandläkare, sjuksköterska, kiropraktor,<br />
apotekare samt tandhygienist) vid Folkuniversitetet i<br />
stockholm, Lund, Umeå, Uppsala och göteborgs universitet<br />
(fr o m 040701).<br />
Prov i svenska för utländska veterinärer. institutionen för<br />
svenska språk vid göteborgs universitet är huvudan svarig<br />
anordnare för provet.<br />
nedan förtecknas vilka etapper/åk i svenska som ger<br />
grundläggande behörighet enligt de övergångsregler som<br />
gäller för den som uppfyller kraven i svenska för allmän<br />
behörighet (2 åk svenska, motsvarande) enligt äldre regler<br />
och inte uppfyller krav på motsvarande svenska B. kraven<br />
i svenska för grundläggande behörighet höjdes från lägst<br />
2 åk motsv till svenska B när programgymnasiet infördes.<br />
inget betygskrav för betyg i skala 1 – 5<br />
Samma utbildningar som kurs 2<br />
Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan<br />
etapp 2 (6560s02, 6560L02) på komvux<br />
svenska språket åk 2 på 2- el 3-årig linje<br />
och<br />
litteraturkunskap och språklig orientering åk 2 på 2-<br />
eller 3-årig linje (201 – 222, 274, hela 700-serien, hela<br />
400-serien)<br />
motsvarande betyg i svenska från fackskolan (227, 228)<br />
svenska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan<br />
i malmö, Västberga gymnasium i stockholm,<br />
aschebergsgymn och hvitfeldtska gymnasiet i göteborg<br />
(kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller<br />
även engelska, matematik och idrott)<br />
svenska språket 2 åk på 2-årig specialkurs<br />
och<br />
litteraturkunskap och språklig orientering 2 åk på 2-årig<br />
specialkurs<br />
svenska på teknisk kompletteringskurs, påbyggn utb<br />
kungsholmens gymnasium, sV516, sV517 och sV520<br />
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan<br />
betygskrav:<br />
avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833)<br />
Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet<br />
eller<br />
sö:s intyg om allmän behörighet utfärdat senast<br />
980630<br />
studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />
avgångsbetyg från hvilans specialgymnasium (839)<br />
normalskolekompetens (512, 540)<br />
sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517)<br />
småskollärarexamen (843)<br />
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />
837, 838, 839, 890, 891)<br />
avgångsbetyg från 3-årigt tekniskt gymnasium (850)<br />
Waldorfskola (523, 527)<br />
Följande utbildningar ger endast grundläggande behörighet:<br />
Preparandutbildning i svenska med godkänt resultat<br />
Rikstest, testet har upphört<br />
diplom i svenska iii, enl Ukä:s studieplan 68-09-20<br />
(upphörde i samband med införande av Rikstestet,<br />
sLTaP)<br />
swedish Language Test for academic Purposes (sLTaP)<br />
svenska åk 2 med lägst bet 3 i vardera svenska<br />
språket och litteraturkunskap och språklig orientering.<br />
(Betygskravet gäller inte om svenska ingår i avgångsbetyg<br />
från svensk gymnasieskola.)<br />
svenska etapp 2 med lägst bet 3 i vardera svenska<br />
språket och litteraturkunskap och språklig orientering.<br />
(Betygskravet gäller inte om svenska ingår i avgångsbetyg<br />
från komvux.)<br />
svenska för nybörjare ai/aii, 20 poäng samt svenska<br />
språket och kulturen i-ii, 10 p (Luleå tekniska universitet),<br />
samt<br />
svenska på avancerad nivå, 10 poäng<br />
(totalt 40 poäng), Luleå tekniska universitet.<br />
<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 4 3
sVenska<br />
Utländska gymnasiestudier<br />
den som har danska, norska, isländska eller färöiska<br />
som modersmål och har en avslutad gymnasieutb från<br />
hemlandet måste ha modersmålet dokumenterat i<br />
avgångsbetyget.<br />
den som har gymnasieutbildn från Finland måste ha<br />
läst svenska som a- eller B-språk.<br />
sökande med finsk gymnasieutbildning och minst<br />
3 års studier i svenska under gymnasietiden, minst<br />
5 kurser<br />
iB-examen, swedish B gäller gymnasieutbildning som<br />
avslutats före 1 januari 2010.<br />
eB-examen, språk 1 eller 2<br />
gCse (tidigare gCe) med o Level i svenska<br />
igCse i svenska<br />
Svenska yrkesinriktade språktester<br />
socialstyrelsens språkprov för utländsk hälso- och<br />
sjukvårdspersonal, provet upphörde 041231<br />
Yrkesförberedande kurs i svenska för utländska<br />
veterinärer, provet upphörde 041231<br />
TeCkensPRÅk FöR höRande<br />
SvEnSKT TECKEnSpråK För HörAndE 3,<br />
(sVTsVT03/100)<br />
STEg 3, Tnh1203/100<br />
Teckenspråk C-språk kurs B<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 4 4<br />
Kurser som inte ger grundläggande eller särskild<br />
behörighet<br />
swedish as a second Language, part 1,<br />
Umeå universitet<br />
swedish as a second Language, part 2,<br />
Umeå universitet<br />
svenska som andra/främmande språk, etapp 2<br />
svenska som andra/främmande språk i avgångsbetyg<br />
från gymnasieskola<br />
svenska som C-språk från svenskt gymnasium<br />
svenska kurs C från svenskt gymnasium<br />
iB-examen , swedish B gäller gymnasiebetyg som<br />
avslutats efter 1 januari 2010.
TYska<br />
B-SpråK KUrS B, TY200/190, TY208/130<br />
Språk 4 Modxxx04/Steg 4 Fr1304/100<br />
Språk 5 Modxxx05/Steg 5 Fr1305/100<br />
Språk 6 Modxxx06/Steg 6 Fr1306/100<br />
Språk 7 Modxxx07/Steg 7 Fr1307/100<br />
modersmålkurs a (TY1402/100) och B (TY1403/100)<br />
hemspråk kurs a (TYh401/60) och B (TYh402/100)<br />
Ämneskod 6680B linje/åk se nedan<br />
etapp 4 (6680004) på komvux<br />
B-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje<br />
(hela 700-serien)<br />
hemspråk (med markeringen h i ämneskoden) från åk 3<br />
på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)<br />
Åk 3 från<br />
3-årigt handelsgymnasium (881)<br />
avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />
studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />
från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835,<br />
836, 837, 838, 839, 890, 891)<br />
Teoretisk kompletteringskurs (hse)<br />
Lägst betyget 3 t o m åk 12 från Waldorfskola (523)<br />
dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan<br />
(markeras med d i ämneskoden) motsvarar 3 åk B-språk<br />
TYSKA 3, (modgeR03/100)<br />
Steg 3 TY1303/100<br />
C-språk kurs B TY206/130<br />
B-språk kurs A TY207/60<br />
Samma utbildningar som B-språk kurs B<br />
Ämneskod 6680C/6680B linje/åk se nedan<br />
etapp 3 (6680003) på komvux<br />
C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje<br />
(hela 700-serien)<br />
B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje<br />
(hela 700-serien, 201 – 222, 236, 271, 274)<br />
hemspråk (med markeringen h i ämneskoden) från åk 2<br />
på 2- eller 3-årig teoretisk linje<br />
(hela 700-serien, 201 – 222, 274)<br />
åk 2 från<br />
fackskola, B-språk (227 – 229)<br />
studentexamen från Försvarets läroverk (894)<br />
2-eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882)<br />
avgångsexamen från hvilans specialgymnasium (893)<br />
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836,<br />
837, 838, 839, 890, 891)<br />
2- eller 3-årigt tekniskt gymnasium (850, 851)<br />
2-årig transportledningsutbildning (lastbilsföretag),<br />
specialkurs (271)<br />
högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs<br />
2 med betyg i tyskt affärsspråk<br />
Turism och reseliv, påbyggnadsutbildning, med betyg i<br />
tyska, ej fackspråk<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 4 5
Jämförelse av särskild behörighet mellan äldre kurser och Gy11/Vux12-kurser.<br />
områdesbehörigheten styr vilka gy11/vux12 kurser som gäller. Särskild behörighet i Fysik A och Matematik d är<br />
inte alltid samma som gy11/vux12-kurser.<br />
2001-kurser eller äldre motsvarande gy 11/vux12 kurser<br />
Biologi a Biologi 1<br />
Biologi B Biologi 2<br />
engelska B engelska 6<br />
Fysik a Fysik 1a alt fysik 1b1 + 1b2<br />
Fysik a Fysik 1b1 alt fysik 1a<br />
Fysik B Fysik 2<br />
grekiska B grekiska, klassisk – språk och kultur 2<br />
historia a historia 1 b alt historia 1a1+1a2<br />
idrott och hälsa B idrott och hälsa 2<br />
kemi a kemi 1<br />
kemi B kemi 2<br />
Latin B Latin – språk och kultur 2<br />
matematik B matematik 2 a alt 2 b alt 2 c<br />
matematik C matematik 3 b alt 3 c<br />
matematik d matematik 3 c<br />
matematik d matematik 4<br />
matematik e matematik 4<br />
aktuellt språk steg 3 moderna språk – aktuellt språk 3<br />
modersmål B modersmål 2<br />
naturkunskap a naturkunskap 1 b alt naturkunskap 1a1+1a2*<br />
naturkunskap B naturkunskap 2*<br />
samhällskunskap a samhällskunskap 1b alt samhällskunskap 1a1+1a2<br />
samhällskunskap B samhällskunskap 2<br />
Teckenspråk för hörande steg 3 svensk teckenspråk för hörande 3<br />
* kan ersättas av Biologi 1 + Fysik 1a (alt Fysik 1b1 + 1b2) + kemi 1<br />
Ta B e L L F ö R B e h ö R i g h e T s B e d ö m n i n g<br />
sid 4 6
TABELL ÖVER NT-BASÅR/COLLEGEÅR<br />
Tabell över tekniska och naturvetenskapliga basår. Av tabellen framgår veckor i respektive ämne och vad studierna i ämnet<br />
motsvarar för kurs respektive komvux-etapp. Vissa basår har anordnats i samarbete med gymnasial vuxenutbildning. När<br />
kurser erbjudits utöver de obligatoriska kurserna i basåret och ytterligare behörighet kunnat uppnås står den fördjupade<br />
behörigheten inom parentes. Tomma rutor betyder att uppgift saknas eller att ämnet inte ingår i basåret.<br />
T = Tekniskt basår N = Naturvetenskapligt basår v = veckor e = etapp k = kurs<br />
Basår Matematik Fysik Kemi Biologi<br />
Högskola T N v e k v e k v e k v e k<br />
Blekinge (BTH) (tid. Karlskrona/Ronneby)<br />
2010 – t v x 10 E 13 B 5 A<br />
2004 – t v x 10 D 13 B 5 A<br />
2001 – 2004 x 10 E 13 B 5 A<br />
94 – t v x 10 E 12 B 6 A<br />
92 – 94 x 10 4 12 4 4 3<br />
Ma 2 Ma B Fy 1 A och B Ke 1 A<br />
Ma 3 Ma C<br />
Ma 4 D<br />
Ma 5 E<br />
Borås<br />
2007 – t v x 15(20) D(E) 15 B 5(10) A(B)<br />
2007 – t v x 7(12) D(E) 15 B 5(10) A(B) 8 B<br />
2005 – t v x 16 E 14 B 10 B<br />
2005 – t v x 9 E 14 B 10 B 7 B<br />
2000 – t v x 15 E 15 B 10 B<br />
2000 – t v x x 10 E 15 B 10 B 5 B<br />
96 – t v x 10 E 15 B 10 B 5 B<br />
95 – t v x 10 E 15 B 10 A<br />
– 94 x 10 4 15 4 10 3<br />
sommarkurs 3 B 5 B<br />
Chalmers<br />
Bastermin<br />
VT2009 x 12 D<br />
Basår<br />
09 – t v x 20 E 12 B 5 A<br />
04 – 08 x 20 E 15 B 5 A<br />
01 – 03 x 18 E 13 B 8 A<br />
00 – 01** x 15 E 10 B 8 A<br />
00 – 01*** x 19 E 10 B 8 A<br />
95 – 00** x 14 E 10 B 8 A 4 Ej beh. värd<br />
95 – 00*** x 20 E 12 B 8 A<br />
94 – 95 x 12 E 10 B 8 A 6 Ej beh. värd<br />
93 – 94 x 13 4 12 4 9 3 6 Ej beh. värd<br />
92 – 93 x 14 4 11 4 9 3 6 Ej beh. värd<br />
Dalarna x x 20 (20) (10) C (D) (E) 20 (20) A (B) 20 (20) A (B) 20 (20) A (B)<br />
Gotland<br />
2002 – t v 5(10)(13) C(D)(E) 5(13) A(B) 5(10) A(B) 5(8) A(B)<br />
Basår/Collegeår<br />
2001 x x 8(11) D(E) 14(18) B 8(11) A(B) 3(7) A(B)<br />
98 – 2000 x 11 E 18 B 11 A<br />
95 – 97 x 11 E 13 B 9 A 6 B<br />
95 – 97 x 11 E 13 B 9 A<br />
92 – 95 x 12 4 7 4 3 3<br />
* Beroende på olika förkunskapskrav<br />
** Bygger på S- eller E-linje från gymnasiet<br />
*** Bygger på tvåårig gymnasielinje<br />
TA B E L L ÖV E R B A S Å R<br />
Sid 4 7
Basår Matematik Fysik Kemi Biologi<br />
Högskola T N v e k v e k v e k v e k<br />
Gävle<br />
2008-tv BasMa 1+2 C BasFy 1 A BasKe 1 A BasBi 1 A<br />
BasMa 2+3 D BasFy 2 B BasKe 2 B BasBi 2 B<br />
BasMa 4 E<br />
2004 – t v BasMa 2 C BasFy 1 A BasKe 1 A BasBi 1 A<br />
BasMa 3 D BasFy 2 B BasKe 2 B BasBi 2 B<br />
BasMa 4 E<br />
2003 – t v x x 8(12)* C(D) 5(10) A(B) 3(6) A(B)<br />
8(12)* D(E)<br />
2001 – t v x x 12 E 12 B 10 B 6 B<br />
99 – t v x x 9(12) D(E) 12 B 8(10) A(B) 3(6) A(B)<br />
98 – t v x 9(12) D(E) 12 B 8(10) A(B) 3 A<br />
98 – t v x 9(12) D(E) 12 B 10 B 6 B<br />
94 – 97 x 12 E 12 B 8 A<br />
94 – 97 x 12 E 12 B 10 B 6 B<br />
92 – 94 x 12 4 12 4 8 2<br />
92 – 94 x 12 4 12 4 10 3 6 2<br />
Kursbevis på bastermin ger motsvarande behörighet i Fy B, Ma D, Ke A<br />
3ME01A Matematik tema industriell ekonomi, motsvarar Ma D<br />
3ME04A eller MA008A Grundkurs i matematisk analys, motsvarar Ma D<br />
3MX04A eller MA030A (fr o m ht-2007) Förberedande kurs i matematik för<br />
högskolestudier, motsvarar Ma D.<br />
Göteborgs universitet<br />
02 – t v x 10 E 10 B 10 B 10 B<br />
94 – 02 x 10 E 12 B 10 B 8 B<br />
92 – 94 x 10 4 10 4 10 3 10 2<br />
lärarvariant<br />
02 – t v x 10 E 10 B 10 B 10 B<br />
99 – 02 (gym.l.) x 10 E 12 B 10 B 8 B<br />
99 – t v (1 – 7) x 7 D 15 B 10 A 8 B<br />
99 – t v (4 – 9) x 7 D 14 B 12 B 7 B<br />
94 – 98 x 7 D 15 B 10 A 8 B<br />
92 – 94 x 7 4 15 4 10 3 8 2<br />
Halmstad<br />
98 – t v x x I samarbete med komvux<br />
95 – t v x I samarbete med komvux<br />
93 – t v x I samarbete med komvux<br />
lärarvariant<br />
98 – 01 I samarbete med komvux<br />
Jönköping<br />
2002 – t v x 13 D/3c 17 B/Fy2 10 A/Ke1<br />
98 – 2001 x 10 D 18 B 12 A<br />
95 – 97 x 10(12) D(E) 18 B 12 A<br />
94 – 95 x 10 E 18 B 12 A<br />
93/94 x 10 4 18 4 12 3<br />
2001 – t v x 8 D/Ma4 12 B/Fy2 11 B/Ke2 9 B/Bi2<br />
2000/01 x 5 D 15 B 11 B 9 B<br />
93 – 99 x Komvux Vux Vux Vux<br />
* Fr o m 1 januari 2010 Linnéuniversitetet<br />
TA B E L L ÖV E R B A S Å R<br />
Sid 4 8
Basår Matematik Fysik Kemi Biologi<br />
Högskola T N v e k v e k v e k v e k<br />
Kalmar*<br />
2002 – t v x C(D) A(B)<br />
Collegeår TC Valbara kurser. Behörighet framgår av utbildningsbevis.<br />
2002 – t v x C(D) A(B) A(B) A(B)<br />
Collegeår NC Valbara kurser. Behörighet framgår av utbildningsbevis.<br />
2000 – 2002 x D B B B<br />
95 – t v x E B A(B)<br />
95 – t v x D(E) B B B<br />
94 – 95 x D(E) B B B<br />
94 – 95 x E B A<br />
92 – 94 x 4 D(E) 4 3 2<br />
92 – 94 x 4 4<br />
Karlstads universitet<br />
08 – t v x 12 E 11,5 B 9,5 B 7 B<br />
95 – 08 x x 9(12) D(E) 12 B 7(10) A(B) 6 B<br />
88 – 95 x 11 4 13 4 10 3 6 2<br />
Karlstads universitet ger två varianter av teknisk bastermin. Godkända studier på en<br />
bastermin genomgången tidigast vt 2009 ger Ma E, Fy B, samt, om ämnet kemi studerats Ke B.<br />
Kristianstad<br />
2001 – 2003 x I samarbete med komvux<br />
98 – 2000 x x I samarbete med komvux<br />
– 97 x I samarbete med komvux<br />
93 – 96 x x I samarbete med komvux<br />
92 – 93 x 4 4 3<br />
Basår Canterbury<br />
97 – t v x D B B B<br />
96 – t v x x D B B B<br />
KTH<br />
09-tv (bastermin) x 4 (4) D (E) 12 B<br />
(Nivåerna framgår av benämning)<br />
09-tv x 8 (4) (4) C (D) (E) 6 (12) A (B) 6 A<br />
(Nivåerna framgår av benämning)<br />
04-09 (bastermin) x 8 D 12 B<br />
07-09 x 16 D 18 B 6 A<br />
03-07 x 15 D 18 B 7 A<br />
97-03 x 11 E 18 B 11 A<br />
95-97 x 11 E 13 B 9 A<br />
92-95 x 12 E 7 B 3 B<br />
Teknisk bastermin 35 hp ger endast behörighet till Högskoleingenjörsutbildningar i Teknik och ekonomi (180 hp)<br />
och Medicinsk teknik (180 hp).<br />
Linköpings universitet<br />
Ht 05 – t v x x 13 E 13 B 5(9) A(B) 5(7) A(B)<br />
bastermin<br />
Vt 07 6 D 10 B 4 A<br />
Vt 06 – t v 10 E 10 B<br />
sommarkurs (9MAK01) 5 D<br />
sommartermin 05 10 E<br />
94 – 04 x x 12 E 12 B 9 B 7 B<br />
92 – 93 x x 12 4 10 4 8 3 7 2<br />
lärarvariant x x 10 D 12 B 10 B 7 B<br />
Linnéuniversitetet<br />
2010 x C+D A+B A+B A+B<br />
(E valbar)<br />
2010 x C+D A+B A+B<br />
(E valbar)<br />
* Fr o m 1 januari 2010 Linnéuniversitetet<br />
TA B E L L ÖV E R B A S Å R<br />
Sid 4 9
Basår Matematik Fysik Kemi Biologi<br />
Högskola T N v e k v e k v e k v e k<br />
Luleå tekniska universitet<br />
Filipstad Basår B+C+D+E A+B A<br />
Nivåerna framgår i klartext av kursbenämningarna<br />
Luleå Basår D+E A+B A<br />
Nivåerna framgår i klartext av kursbenämningarna<br />
2003 – t v x 10DI+DII D 5(12,5) A(B) 5AI+AII A<br />
12,5 E Behörighet framgår av ladok-utdrag<br />
2001 – t v x 9(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 5(10) A(B)<br />
Behörighet framgår av utbildningsbevis<br />
2001 – 2001 x 9(13) D(E) 10 B 7(10) A(B)<br />
x 12 E 10 B 8 B<br />
x 12 E 10 B 8 B 10 B<br />
Datateknisk ingång x 16 E 10 B 8 B<br />
Lunds universitet / LTH<br />
98 – t v Individuella val. Behörighet framgår av utbildningsbevis (ej ladok-utdrag).<br />
94 – 97 E B B<br />
– 94 4 4 3<br />
Avklarad Naturvetenskaplig introduktionstermin 20 p/introduktionsår 40 p ger behörighet till Naturvetenskaplig<br />
utbildning vid Lunds universitet.<br />
Lunds universitet/<br />
Lärarhögskolan i Malmö<br />
– 98 x I samarbete med komvux eller gymnasieskolan (särskild prövning).<br />
Lärarhögskolan i Stockholm<br />
2002 – t v x x 5(10) B(C) 5(12,5) A(B) 5(10) A(B) 5(7,5) A(B)<br />
15 D<br />
94 – t v x 8 D 14 B 11 B 7 B<br />
92 – 94 x 8 4 14 4 11 3 7 2<br />
Malmö Högskola<br />
Vt14 – tv x x MA030B Ma 3c FY010B Fy 1a KE010B Ke 1<br />
MA040B Ma 4 FY020B Fy 2<br />
Ht05 – ht13 X X Ma I C Fy A A Ke I A Bi I A<br />
Ma II D Fy B B Ke II+Ke III B Bi II B<br />
Ma III E<br />
2003 – 2004 Ma I C FyA/I A Ke I A Bi I A<br />
Ma II D FyB/II B Ke II B Bi II B<br />
Ma III E<br />
2002 14 D 16 B 10 B 4 B<br />
2000 – 2002 x x 13 D 15 B 9 A 3 A<br />
99 – x x 11(14) D(E) 13 B 7(10) A(B) 3(7) A(B)<br />
98 – x x 11 E 13 B 11 B 5 B<br />
Mittuniversitetet (Mitthögskolan)<br />
Ht13 x Bas- Ma 2c Bas- Fy 1a Bas- Ke 1 Bas- Bi 1<br />
kurs II, 5 kurs I, 10 kurs I, 5 kurs I, 5<br />
Bas- Ma 3c Bas- Fy 2 Bas- Ke 2 Bas- Bi 2<br />
kurs III, 10 kurs II, 5 kurs II, 5 kurs II, 5<br />
Baskurs<br />
IV, 5 Ma 4<br />
2007 – t v x Ma B, 3 B Fy A, 5 A Ke A, 6 A Bi A, 4 A<br />
Ma C, 5 C Fy B, 8 B Ke B, 4 B Bi B, 3 B<br />
Ma D, 5 D<br />
Ma E, 3 E<br />
Ht 05 – vt 07 x Ma B, 3 B Fy A, 5 A Ke A, 6 A Bi A, 4 A<br />
Ma C, 5 C Fy B, 8 B Ke B, 4 B Bi B, 3 B<br />
Ht 05 – vt 07 Ma D, 5 D<br />
Ma E, 3 E<br />
TA B E L L ÖV E R B A S Å R<br />
Sid 5 0
Basår Matematik Fysik Kemi Biologi<br />
Högskola T N v e k v e k v e k v e k<br />
forts Mittuniversitetet (Mitthögskolan)<br />
2003 – vt 05 x Ma 0,3 B FyI, 5 A KeI, 6 A Bi 1,4 A<br />
MaIA, 5 C FyII, 8 B KeII, 4 B BiII, 3 B<br />
MaIB, 5 D<br />
MaII, 3 E<br />
2002 – 2003 x 3(8) B(C) 5(13) A(B) 6(10) A(B) 4(7) A(B)<br />
13(16) D(E)<br />
2001 x 3(8) B(C) 4(11) A(B) 5(9) A(B) 5(9) A(B)<br />
13(16) D(E)<br />
Sundsvall<br />
98 – 2000 x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B<br />
94 – 97 x 13 E 12 B 10 B 5 B<br />
91 – 94 x 13 4 12 4 10 3 5 2<br />
96 – 97 Basår USA x 10 D 13 B 7 A 5 A<br />
Härnösand<br />
98 – 2000 Basår ES x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B<br />
94 – 97 Basår ES x 10 E 10 B 10 B 10 B<br />
93 – 94 Basår ES x 10 4 10 4 10 3 10 2<br />
98 – 2000 Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B<br />
94 – 97 Basår Y x 10 E 10 B 10 B 5 A<br />
93 – 94 Basår Y x 10 4 10 4 10 3 5 1T<br />
Örnsköldsvik<br />
98 – 2000 x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B<br />
98 – 2000 Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B<br />
94 – 97 x 10 E 10 B 10 B 10 B<br />
– 94 x 10 4 10 4 10 3 10 2<br />
Östersund<br />
98 – 2000 x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B<br />
98 – 2000 Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B<br />
96 – 97 x 12 E 13 B 10 B 5 B<br />
94 – 96 x 10 E 10 B 10 B 10 B<br />
92 – 94 x 10 4 10 4 10 3 10 2<br />
Bispgården<br />
2001 x 13 11 9 7<br />
98 – 2000 x 10(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 10 B<br />
Mälardalens högskola<br />
Basår 40 v, HT13 x x Ma 3c, 4 Fy 1a, 2 Ke 1<br />
Bastermin 1<br />
HT09, 20 v – tv x x Basutb I C A A<br />
Bastermin 2<br />
VT10, 20 v – tv x x Basutb II(III) D(E) B<br />
Bastermin 2<br />
Vt 09 x x D A A A<br />
alt. B (eller<br />
(ind.val Fy B<br />
istället ind.<br />
för Bi A) val)<br />
Bastermin 1<br />
Ht 08 x x C<br />
01 – 03. (20 v) x x 5(10) D(E) 10 B 5 A 7 B<br />
01 – 03 (40/50 v) x x 10(15)(20) C(D)(E) 12 B 11 B<br />
97 – 00 x x 5(10) D(E) 12 B 8(11) A(B) 7 B<br />
94 – 97 x x 10 E 13 B 10 A 7 B<br />
92 – 94 x x 10 4 13 4 10 3 7 2<br />
TA B E L L ÖV E R B A S Å R<br />
Sid 5 1
Basår Matematik Fysik Kemi Biologi<br />
Högskola T N v e k v e k v e k v e k<br />
Skövde<br />
2011 – tv x x 5 (5) C (D) 5 (7,5) A (B) 5 (5) A (B) 5 (2,5) A (B)<br />
2004 – 2010 x x 5 (10) C (D) 5 (12,5) A (B) 5 (10) A (B) 5 (7,5) A (B)<br />
2011 – tv x 5 (5) C (D) 5 (7,5) A (B) 5 A<br />
2004 – 2010 x 5(10) C(D) 5(12,5) A(B)<br />
2003 – 2010 x x 5(10) C(D) 5(12,5) A(B) 5(10) A(B) 5(7,5) A(B)<br />
2000 – 2003 x 10 D 12 B 10 B 6 B<br />
2000 – 2003 x 18 E 12 B 8 A<br />
98 – 2000 x x 22 E 15 B<br />
97 – 98 x x 15 E 12 B 10 B<br />
94 – 97 x x 18 E 15 B<br />
93 – 94 x x 16 4 14 4<br />
92 – 93 x x 18 4 12 4<br />
2004–2010 Godkänt resultat på teknisk bastermin ger motsvarande Ma D samt Fy B.<br />
2011–tv Godkänt resultat på teknisk basutbildning ger motsvarande Ma D, Fy B och Ke A.<br />
Stockholms universitet<br />
2004 – t v x 6 D 6(14) A(B) 6(11) A(B) 6(9) A(B)<br />
2001 – 2004 x 8 E 13 B 11 B 8 B<br />
97 – 2001 x 11 E 17 B 12 B<br />
96 – 97 x 11 E 13 B 10 B 6 B<br />
93 – 94 x 8 4 14 4 11 4 7 4<br />
Södertörn<br />
Ht 2009 – t v x 13 D 7,5(12) A(B) 8(85) A(B) 5(5,5) A(B)<br />
2003 – 2009 x 9 D 13 B 11 B 7 B<br />
98 – t v x 8(11) D(E) 13 B 11 B 5 B<br />
96 – 97 x 11 E 13 B 11 B 5 B<br />
Umeå universitet<br />
2001 – t v x x Baskurs B B Baskurs A A Baskurs A A Baskurs A A<br />
Baskurs C C Baskurs B B Baskurs B B Baskurs B B<br />
Baskurs D D<br />
Baskurs E E<br />
98 – t v x x 8(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 5(10) A(B)<br />
97 – 97 x x 10(15) D(E) 10 B 10 B 5(10) A(B)<br />
95 – 96 x x 10 E 10 B 5(10) A(B) 10 B<br />
– 94 x x 10 4 10 4 10 3 10 2<br />
Förberedande matematik 7,5 hp ger behörighet motsvarande Ma E.<br />
Uppsala universitet<br />
10 –t v x x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A<br />
Ma D D Fy B B Ke B B Bi B B<br />
Ma E E<br />
04 – 09 x x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A<br />
Ma D, del 2 D Fy B B Ke B B Bi B B<br />
Ma D D<br />
Ma E E<br />
03 – 04 x x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A<br />
Ma D D Fy B B Ke B B Bi B B<br />
Ma E E<br />
02–03 x x 10(14) D(E) 5(13) A(B) 5(10) A(B) 5(8) A(B)<br />
00–02 x x 10(14) D(E) 4(12) A(B) 8(11) A(B) 3(6) A(B)<br />
95–00 x x 10(13) D(E) 11 B 7(10) A(B) 3(6) A(B)<br />
94–95 x x 10(13) D(E) 11 B 7(10) A(B) 3(6) A(B)<br />
93–94 x x 10 4 10 4 10 3 10 2<br />
92–93 x x 10 4 10 4 10 3 10 2<br />
TA B E L L ÖV E R B A S Å R<br />
Sid 5 2
Basår Matematik Fysik Kemi Biologi<br />
Högskola T N v e k v e k v e k v e k<br />
Högskolan Väst<br />
(Trollhättan/Uddevalla)<br />
2005 – tv x Ma I del 1+2, 6 C Fy del I, 6 A Ke, 6 A<br />
Ma II, del 1, 6 D Fy del II, 8 B<br />
Ma II, del 2, 3 E<br />
2001 – t v x 14 E 12 B 8 A<br />
00 – t v x 9 E 15 B 9 A<br />
99 – t v x 10 E 12 B 8 A<br />
95 – 98 x 10 E 12 B 6 A<br />
94 – 95 x 10 E 10 B 3<br />
93 – 94 x 12 4 10 4 2<br />
92 – 93 x 10 4 10 4<br />
Godkänt resultat på Teknisk bastermin ger motsvarande behörighet i Ma E samt Fy B.<br />
Växjö universitet *<br />
98 – t v x x 11 E 12 B 10 B 7 B<br />
– 98 x x 10 E 10 B 10 B 10 B<br />
Örebro universitet<br />
09 – tv x Ma C, del 1-2 C Fy A, del 1-3 A Ke A, del 1-3 A<br />
Ma D, del 1-2 D Fy B, del 1-3 B Ke B, del 1-3 B<br />
Ma E, del 1-2 E<br />
02 – 08 x Ma C C Fy A A Ke A A<br />
Ma D D Fy B B Ke B B<br />
Ma E E<br />
00 – 01 x Helt basår D Helt basår A Helt basår A<br />
Helt basår E Helt basår B Valbar kurs B<br />
97 – 99 (NAB009) Heter<br />
Naturvet.basår (NT) x Helt basår C Helt basår A Helt basår A<br />
Helt basår D Helt basår B Valbar kurs B<br />
Helt basår E<br />
09 – tv x Ma C, del 1-2 C Fy A, del 1-3 A Ke A, del 1-3 A Bi A, del 1-3 A<br />
Ma D, del 1-2 D Fy B, del 1-3 B Ke B, del 1-3 B Bi B, del 1-2 B<br />
Ma E, del 1-2 E<br />
01 – 08 x Ma C C Fy A A Ke A A Bi A A<br />
Ma D D Fy B B Ke B B Bi B B<br />
Ma E E<br />
97 – 00 (NAB005) x Helt basår D Helt basår A Helt basår A Helt basår A<br />
Helt basår E Helt basår B Valbar kurs B Helt basår B<br />
93 – 96 x 12 E 15 B 7 A 6 B<br />
7+2 B<br />
* Fr o m 1 januari 2010 Linnéuniversitetet<br />
TA B E L L ÖV E R B A S Å R<br />
Sid 5 3
TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSER<br />
CEFR är en 6-gradig språkfärdighetsskala. Den lägsta nivå<br />
är A1 och den högsta är C2. Många internationella språkinstitut<br />
och testorganisationer använder skalan vid bedömning<br />
av språkkunskaper. Observera att vid bedömning av<br />
behörighet i moderna språk är det viktigt att förutom nivån<br />
i språkskalan även ta hänsyn till vilket institut/organisation<br />
som utfärdat testet. Det finns ingen organisation som<br />
kvalitetsgranskar testanordnare och därför kan det vara<br />
en god idé att söka information om testanordnaren och<br />
kursens innehåll innan man godtar intyg. Endast intyg från<br />
testanordnare som är listade i <strong>Bedömningsh</strong><strong>andboken</strong> ska<br />
registreras i vårt gemensamma antagningssystem.<br />
EuroparådEts bEtygsskala<br />
Europarådets språkskala används för att skapa en gemensam<br />
europeisk standard för de olika språknivåerna.<br />
språknivåEr<br />
a1<br />
Jag kan förstå och använda mycket enkla ord och fraser<br />
som har att göra med de mest grundläggande och konkreta<br />
situationerna i vardagslivet. Jag kan presentera mig själv och<br />
andra och ställa frågor om t ex namn, var och hur någon<br />
bor, var någon jobbar och jag kan själv svara på liknande<br />
frågor. Jag kan kommunicera hjälpligt på ett mycket enkelt<br />
sätt om samtalspartnern talar långsamt och tydligt och är<br />
beredd att hjälpa mig.<br />
a2<br />
Jag kan förstå fraser och de vanligaste orden som har att göra<br />
med personliga förhållanden (t ex mycket grundläggande<br />
person och familjeinformation, shopping, när geografi, arbetssituationen).<br />
Jag kan kommunicera i enkla och vanemässiga<br />
sammanhang och kräver ett enkelt och direkt utbyte av<br />
information om vardagliga ämnen och aktivi teter. Jag kan<br />
använda ett antal fraser för att på ett enkelt sätt beskriva<br />
min familj och andra människor, hur jag lever och bor, min<br />
utbildningsbakgrund och mitt nuvarande eller senaste jobb.<br />
TA B E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R<br />
Sid 5 4<br />
b1<br />
Jag kan förstå huvuddragen i tydligt standardspråk som berör<br />
kända förhållanden som man regelbundet möter i arbetet,<br />
skolan och på fritiden. Jag kan hantera de flesta situationer<br />
som kan uppstå under resor i ett område där språket talas. Jag<br />
kan oförberedd ge mig in i samtal om ämnen som är kända<br />
och som är av personligt intresse eller berör det vardagliga<br />
livet (t ex familjen, arbetet, resor). Jag kan länka ihop fraser<br />
på ett enkelt sätt för att beskriva erfarenheter och skeenden,<br />
mina drömmar, förhoppningar och mål. Jag kan ge skäl och<br />
förklaringar till mina åsikter och ambitioner.<br />
b2<br />
Jag kan följa huvuddragen i komplexa texter om konkreta<br />
såväl som abstrakta ämnen. Inom mitt specialområde förstår<br />
jag även fackdiskussioner. Jag kan kommunicera med så pass<br />
hög grad av ledighet och spontanitet att ett samtal med en infödd<br />
samtalspartner förlöper i stort sett problemfritt. Jag kan<br />
uttala mig klart och detaljerat om ett stort antal varierande<br />
ämnen, jag kan förklara min ståndpunkt i en problemsituation<br />
och kan diskutera olika lösningars för- och nackdelar.<br />
C1<br />
Jag kan läsa en stor mängd krävande, även längre texter, och<br />
är medveten om både konkret och underförstått innehåll.<br />
Jag kan uttrycka mig nästan helt spontant och obehindrat;<br />
det händer mycket sällan att jag uppenbart letar efter ord.<br />
Jag kan använda språket flexibelt och effektivt för sociala<br />
och yrkesmässiga ändamål. Jag kan uttala mig klart och<br />
välstrukturerat om komplexa sakförhållanden, jag kan ge<br />
utförliga beskrivningar eller rapporter och kan väva samman<br />
punkterna språkligt och innehållsmässigt.<br />
C2<br />
Jag kan utan problem förstå så gott som allt som jag hör<br />
eller läser. Jag kan återge sakförhållanden och argument<br />
ur olika skriftliga eller muntliga källor i en sammanhållen<br />
framställning. Jag kan uttrycka mig i så gott som alla situationer<br />
spontant och helt flytande; jag kan förstå och använda<br />
stilvariationer och andra finesser (t ex ironi). Mitt språk är<br />
korrekt och varierat och jag har utvecklat en personlig stil.
FörtECkning övEr språkkursEr/diplom<br />
Fler språkkurser och nivåer finns i den utländska h<strong>andboken</strong><br />
ENGELSKA KURS A, B OCH C KURS 5, 6 OCH 7<br />
Kursverksamheten Kv/Folkuniversitetet<br />
Engelska för utländska studerande<br />
Engelska 3 B<br />
EFFS-examen (English for foreign students) från och<br />
med vt97<br />
Lower (pass)<br />
Higher (pass)<br />
– tom 30 November 2010<br />
Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat<br />
Betygsnotering 4 (skala 1 – 6) på delprov Written test<br />
(TWE) ska uppnås samt<br />
totalt 500 poäng<br />
totalt 550 poäng<br />
– from 1 December 2010<br />
Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat<br />
totalpoäng samt<br />
betygsnotering på delprov Written test (TWE) (skala<br />
1 – 6) ska uppnås<br />
totalt 530 poäng, TWE 4.0<br />
totalt 575 poäng, TWE 4,5<br />
totalt 600 poäng, TWE 4,5<br />
Test of English as a Foreign Language (TOEFL), databaserat<br />
(upphörde 2006)<br />
Betygsnotering 4 (skala 0-6) på delprov Essay Rating<br />
ska uppnås samt<br />
totalt 173 poäng<br />
totalt 213 poäng<br />
– tom 30 November 2010<br />
Test of English as a Foreign Language (TOEFL),<br />
Internetbaserat fr o m 2005<br />
Betygsnotering 17 (skala 0 – 30) på delprov Written<br />
test (TWE) ska uppnås samt<br />
totalt 61 poäng<br />
totalt 79 poäng<br />
– from 1 December 2010<br />
Test of English as a Foreign Language (TOEFL),<br />
Internetbaserat fr o m 2005 totalpoäng samt betygsnotering<br />
på delprov Written test (skala 0 – 30) ska<br />
uppnås<br />
totalt 72 poäng, delprov Written test 17<br />
totalt 90 poäng, delprov Written test 20<br />
totalt 100 poäng, delprov Written test 20<br />
– tom 30 November 2010<br />
International English Language Testing Service (IELTS)<br />
Academic Training<br />
totalt 5,0 och inget delmoment under 4,5<br />
totalt 6,0 och inget delmoment under 5,0<br />
– fr om 1 December 2010<br />
International English Language Testing Service (IELTS)<br />
Academic Training<br />
totalt 5,5 och inget delmoment under 5,0<br />
totalt 6,5 och inget delmoment under 5.5<br />
totalt 7,0 och inget delmoment under 6,0<br />
Kurs A<br />
Kurs A<br />
Kurs A<br />
Kurs B<br />
Test skickas direkt från ETS<br />
Kurs A<br />
Kurs B<br />
Test skickas direkt från ETS<br />
Kurs A<br />
Kurs B<br />
Kurs C<br />
Test skickas direkt från ETS<br />
Kurs A<br />
Kurs B<br />
Test skickas direkt från ETS<br />
Kurs A<br />
Kurs B<br />
Test skickas direkt från ETS<br />
Kurs A<br />
Kurs B<br />
Kurs C<br />
Test kontrolleras via webbsida<br />
Kurs A<br />
Kurs B<br />
Test kontrolleras via webbsida<br />
Kurs A<br />
Kurs B<br />
Kurs C<br />
–<br />
–<br />
–<br />
–<br />
–<br />
–<br />
Kurs 5<br />
Kurs 6<br />
Kurs 7<br />
–<br />
–<br />
–<br />
–<br />
Kurs 5<br />
Kurs 6<br />
Kurs 7<br />
–<br />
–<br />
Kurs 5<br />
Kurs 6<br />
Kurs 7<br />
TA B E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R<br />
Sid 5 5
ENGELSKA<br />
University of Cambridge ESOL Examinations<br />
(Cambridge ESOL)<br />
KURS A, B OCH C KURS 5, 6 OCH 7<br />
Cambridge English: First (First Certificate in English),<br />
grade A, B or C<br />
Kurs A<br />
Kurs 5<br />
Cambridge English: Advanced (Certificate in Advanced<br />
English)<br />
Kurs B<br />
Kurs 6<br />
Cambridge English: Proficiency (Certificate of<br />
Proficiency in English)<br />
Kurs C (beslut 2011-05-17) Kurs 7<br />
Lower Certificate in English, grade A och B Diploma<br />
of English Studies<br />
Kurs A, testet ges inte längre –<br />
Kurs B, testet ges inte längre –<br />
Caribbean Secondary Education Certificate<br />
(CSEC – betygskrav III)<br />
General Certificate of Education,<br />
Kurs B Kurs 6<br />
Ordinary Level (GCE O level – Brittiskt utbildningssystem)<br />
Kurs B Kurs 6<br />
General Certificate of Secondary Education, (GCSE -<br />
Brittiskt utbildningssystem)<br />
Kurs B Kurs 6<br />
International General Certificate of Secondary<br />
Education (IGCSE)<br />
Kurs B Kurs 6<br />
»English for Commerce, Second level Single subject«<br />
från London Chamber of Commerce<br />
Kurs A Kurs 5<br />
Oxford Delegacy Higher Examination<br />
Michigan English Language Assesment Battery<br />
(MELAB)<br />
Kurs B Kurs 6<br />
lägst 85 poäng<br />
Kurs A<br />
Kurs 5<br />
lägst 90 poäng<br />
University of Michigan<br />
Kurs B<br />
Kurs 6<br />
ECPE (Examination for the certificate of Proficiency in<br />
English)<br />
Kurs B Kurs 6<br />
Advanced Placement Intenational English Language<br />
(APIEL)<br />
Pearson Language Test in English Academic (PTE)<br />
Kurs B Kurs 6<br />
Score 47<br />
Kurs A<br />
Kurs 5<br />
Score 62 (writing 61)<br />
Kurs B<br />
Kurs 6<br />
Score 68 (writing 61)<br />
Kurs C<br />
Kurs 7<br />
EXEmpEl på kursEr som intE gEr bEHörigHEt<br />
Engelska som C-språk vid svenskt gymnasium EN204<br />
Key English Test KET<br />
Preliminary English Test PET<br />
College English Test (CET) testar inte hörförståelse och<br />
talad engelska<br />
Test of English for International Comm TOEIC ej avsett för akademiska<br />
ändamål<br />
Institutional TOEFL ges ej under korrekta former<br />
IELTS – General training ej avsett för akademiska<br />
ändamål<br />
Euroexaminations Certificate ej erkänt test<br />
Engelska från Europass<br />
TA B E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R<br />
Sid 5 6
Nedanstående tester ger behörighet motsvarande minst steg 3. En del tester kan ligga på nivå över steg 3 men vi<br />
tar inte ställning till om testet motsvarar högre nivå eftersom endast språk steg 3 ingår i områdesbehörigheterna.<br />
Vi refererar inte heller till Europarådets referensram (CEFR) eller Skolverkets språkskala (GERS).<br />
tyska<br />
Zentrale Mittelstufen Prüfung ZMP, Goethe Institut<br />
Kleines Deutsches Sprachdiplom KDS, Goethe Institut Univ München<br />
Grosses Deutsches Sprachdiplom GDS, Goethe Institut Univ München<br />
Deutsch für den Beruf, ICC/Goethe Institut<br />
Zertifikat Deutsch als Fremdsprach ZD, ICC/Goethe Institut<br />
TestDaF, Bl a Goethe Institut<br />
Ösrerreichisches Sprachdiplom Deutsch, ÖSD, ÖSD testcentrum, finns bla i Skövde<br />
Franska<br />
Diplôme d´Études de Langue Francaise DELF 1, Franska utbildningsministeriet<br />
Diplôme d´Etudes de Langue Francaise DELF 2, Franska utbildningsministeriet<br />
Diplôme Approfondi de Langue Francaise DALF, Franska utbildningsministeriet<br />
Diplôme d’études francaises (EDF), Franska universitet (DU)<br />
Diplôme avancé d’études francaises (DAEF), Franska universitet (DU)<br />
Diplôme supérieur d’études francaises (DSEF), Franska universitet (DU)<br />
Certificat de Francaise, ICC<br />
Francaise à Usage Professionnel, ICC<br />
spanska<br />
Diploma de Español como Lengua Extranjera (DELE)- Nivel C2 (före Diploma Superior de Español C2-DSE), Instituto<br />
Cervantes<br />
Diploma de Español como Lengua Extranjera (DELE)- Nivel C1, Instituto Cervantes<br />
Diploma de Español como Lengua Extranjera (DELE)- Nivel B2 (före Intermedio), Instituto Cervantes<br />
Diploma Nivel Intermedio, ICC<br />
Certificado de Espanol, ICC<br />
italiEnska<br />
Cert di Conoscenza della Lingua Italiano Livello 5 CELI 5, Centro per la Valutazione e le Certificazioni Linguistiche<br />
(CVCL) Università per Stranieri di Perugia<br />
Cert di Conoscenza della Lingua Italiano Livello 4 CELI 4, CVCL<br />
Certificati di Conoscenza della Lingua Italiana Livello 3 (CELI 3), CVCL<br />
Certificado d’Italiano, ICC<br />
portugisiska<br />
Diploma Intermédio De Português Língua Estrangeira (DIPLE), Centro de Avaliação de Português Língua Estrangeira<br />
CAPLE (Universidad de Lisboa)<br />
Diploma Avançado De Português Língua Estrangeira (DAPLE), CAPLE<br />
Diploma Universitário De Português Língua Estrangeira (DUPLE), CAPLE<br />
modErna språk<br />
Certificat från UNIcert – nivå II, UNIcert®<br />
Certificat från UNIcert – nivå III, UNIcert®<br />
ICC = International Certificate Conference<br />
TA B E L L ÖV E R U T L Ä N D S K A S P R Å K K U R S E R<br />
Sid 5 7
2. Meritvärdering av betyg<br />
Förändringar i samband med Gy11/Vux12 se flik 8.<br />
Beräkning av meritvärdet<br />
Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut.<br />
Beräkning av meritvärde görs då sökande uppfyller kraven<br />
för såväl grundläggande som särskild behörighet. Sökandes<br />
jämförelsetal och eventuella meritpoäng utgör meritvärde.<br />
Sökande med slut- och avgångsbetyg med bokstavsbetyg,<br />
sifferbetyg eller blandat bokstavs- och sifferbetyg rangordnas<br />
gemensamt i grupp I och/eller II. För beräkning av meritvärde<br />
se under respektive rubrik i detta avsnitt.<br />
Jämförelsetal – värdet av sökandes betyg. I jämförelsetalet<br />
ingår kompletteringsbetyg. Max 20,00.<br />
Motsvarandebedömningar och undantag påverkar inte jämförelsetalet.<br />
För sökande som uppfyller kraven för särskild<br />
behörighet genom betyg räknas alltid betyg med i jämförelsetalet<br />
även om sökande har motsvarande kunskaper genom<br />
t ex basårsstudier.<br />
Exempel: Sökande till läkarprogrammet<br />
Sökande har basårstudier motsvarande Ma D samt betyg i Ma E från<br />
vuxenutbildningen. Betyget i Ma E medräknas i jämförelsetalet som<br />
behörighetskomplettering och betyget ger även meritpoäng.<br />
Jämförelsetalet anges med två decimaler. Om den tredje<br />
decimalen är fem eller högre ska den andra decimalen höjas<br />
till närmaste högre tal.<br />
Meritpoäng – poäng för meritkurser i moderna språk/<br />
B- och C-språk, engelska och matematik samt poäng för<br />
områdeskurser som beslutats av Högskoleverket, HSVFS<br />
2011:10 – 11. Gäller sökande med bokstavsbetyg (kursplaner<br />
2000/ 2001 resp 1994). Max 2,5.<br />
Meritpoäng för sökande med sifferbetyg i kursplaner från<br />
1992 införs till ST2013.<br />
Meritvärde – det värde som sökande konkurrerar på i BI<br />
och BII. Summan av sökandes jämförelsetal och eventuell<br />
meritpoäng för meritkurser och områdeskurser. Max 22,5.<br />
Bokstavsbetyg<br />
Jämförelsetal för sökande med bokstavsbetyg beräknas enligt<br />
nedan.<br />
M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />
Sid 5 8<br />
Sifferbetyg och blandbetyg<br />
Betygspoängen för sökande med sifferbetyg eller blandbetyg<br />
beräknas enligt nedan i skala 1-5. Jämförelsetalet ges efter det<br />
att sökande kompletteringsbetyg beräknats. Betygs poängen<br />
överförs till 20-skalan enligt Tabell för jämförelsetal för<br />
betygspoäng.<br />
Beräkning av kompletteringsbetyg<br />
Komplettering kan avse behörighets- eller konkurrenskomplettering.<br />
Reglerna för vilka kompletteringar en sökande kan<br />
tillgodoräkna framgår under respektive rubrik i detta avsnitt.<br />
Behörighetskomplettering<br />
Betyg i kurs/ämne som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />
Om sökande i sitt slut-/avgångsbetyg har betyg som räcker<br />
för behörighet i kursen/ämnet och vill tillgodoräkna komplettering<br />
ersätts betyget i kursen/ämnet med det nya betyget.<br />
Utbyteskomplettering<br />
Betyg i kurs/ämne som ersätter betyg i slut-/avgångsbetyget<br />
för att höja jämförelsetalet.<br />
Betyg i kurs kan ersättas av nytt betyg i samma kurs eller<br />
jämförbar kurs. Betyg i lokal kurs kan ersättas av nytt betyg i<br />
samma lokala kurs. Betyg i gammal lokal kurs (500-kurs) kan<br />
ersättas av betyg i ny lokal kurs (1500-kurs) om rektor vid<br />
gymnasieskolan styrker att kurserna är identiska. Vid utbyte<br />
mot kurs med annan poäng ändras också gymnasiepoängen.<br />
Se Tabeller för utbyteskomplettering.<br />
Ämnesbetyg kan ersättas av nytt betyg i samma ämne eller<br />
motsvarande kurs. Betyget ska vara på motsvarande nivå eller<br />
högre, se tabell för utbyteskomplettering av ämnesbetyg.<br />
Den 1 juli 2006 upphörde möjligheten att pröva i kurser<br />
enligt äldre kursplaner.<br />
Betyg i etapp som ingår i avgångsbetyg från gymnasial<br />
vuxenutbildning kan ersättas av nytt betyg i samma etapp<br />
eller motsvarande årskurs eller kurs, se tabell för utbyteskomplettering<br />
av etappbetyg.<br />
Tilläggskomplettering<br />
Betyg i kurser/ämnen som inte ingår i slut-/avgångsbetyget<br />
kan medräknas om det är till fördel för den sökande. Tillläggskomplettering<br />
gäller inte för sökande med slutbetyg<br />
utfärdat fr o m den 1 januari 2010.<br />
Tilläggskomplettering kan avse betyg i kurser, etapper<br />
från gymnasial vuxenutbildning samt ämnesbetyg som kan<br />
ingå i två- eller treåriga linjer i gymnasieskolan.
Till ett slutbetyg kan samtliga nya nationella kurser med<br />
bokstavsbetyg medräknas.<br />
Till ett avgångsbetyg kan kurser i ämnen som inte ingår i<br />
avgångsbetyget medräknas. Kurser i ämnen som ingår i avgångsbetyget<br />
kan endast medräknas om det är på högre nivå,<br />
se tabell för utbyteskomplettering av ämnesbetyg. Observera<br />
att tillägg i ett ämne som ingår i avgångsbetyget endast kan<br />
göras om ett utbyte gjorts. Om sökande för behörighet har<br />
kompletterat medräknas inte betyg på lägre nivå.<br />
Kurser från gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning<br />
Samtliga nationella kurser (200- och 400-koder samt<br />
1200-, 1300- och 1400-koder) godtas.<br />
Lokala kurser (500- och 1500-koder) godtas inte.<br />
Påbyggnadskurser (600- och 1600-koder) godtas inte.<br />
Påbyggnadskurser, lokala (700- och 1700-koder) godtas inte.<br />
Etapper från gymnasial vuxenutbildning<br />
Etapper med slutsiffra 02 – 04 godtas<br />
Etappbetyg som avser yrkesinriktade kurser och påbyggnadskurser<br />
godtas inte.<br />
Ämnesbetyg<br />
Ämnesbetyg som avser årskurs på två- eller treårig linje i<br />
gymnasieskolan godtas.<br />
Fyraårig teknisk linje – fjärde året<br />
Ämnesbetyg från fjärde året tillgodoräknas inte som utbytes-<br />
eller tilläggskompletteringar.<br />
När det gäller betyg från t ex påbyggnadsutbildningar som<br />
tredje året, som motsvarar kurser / etapper från komvux eller<br />
ämnesbetyg från två- eller treåriga linjer, förutsätts att det<br />
av betygsdokumenten klart framgår vad visst ämnes betyg<br />
motsvarar i kurs/etapp/ämnesnivå.<br />
Komplettering av kurser för meritpoäng<br />
Betyg i meritkurser och områdeskurser. Om sökande har<br />
maxpoäng för meritpoäng i sitt slutbetyg tillgodoräknas inte<br />
kompletteringen.<br />
Slutbetyg från gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning<br />
Beräkning av meritvärde sker i två steg. Först uträknas ett<br />
jämförelsetal där betyg behörighet och eventuella kompletteringsbetyg<br />
ingår. För sökande (A och B nedan) adderas<br />
sedan eventuella meritpoäng. Reglerna för hur meritvärdet<br />
beräknas skiljer sig åt beroende på hur den sökande styrkt<br />
grundläggande behörighet samt när gymnasiestudierna avlutats,<br />
se A, B och C nedan.<br />
Behörighetskomplettera (gäller alla), Utbyteskomplettera<br />
(gäller alla), Tilläggskomplettera (gäller B + C). Sökande i<br />
grupp A + B kan komplettera i kurser för meritpoäng.<br />
Meritpoäng – gäller grupp A och B<br />
Meritpoängen läggs till jämförelsetalet. Sökande får räkna<br />
meritpoäng för meritkurser i<br />
– Moderna språk, B/C-språk<br />
– Engelska<br />
– Matematik<br />
Det gäller till alla utbildningar på grundnivå.<br />
Sökande får räkna meritpoäng för områdeskurser som är kopplade<br />
till den områdesbehörighet som krävs till sökt utbildning.<br />
Sökande kan få maximalt 2,5 meritpoäng. Lägst betyget<br />
Godkänt krävs. Högre betyg ger inte mer poäng. Kurser<br />
som är behörighetsgivande för en viss utbildning kan inte<br />
ge meritpoäng för samma utbildning.<br />
Sökande med betyg i äldre kurskoder (tresiffriga kurskoder)<br />
som kompletterat med betyg, enligt nu gällande kursplaner,<br />
kan kombinera betyg i äldre kurser med betyg i nya<br />
kurser för meritpoäng.<br />
Meritpoäng för sökande med sifferbetyg i äldre kurser<br />
kommer att införas till ST-2013. Gäller sökande med kursbetyg<br />
från vuxenutbildningen och s k mellanårsbetyg.<br />
Sökande med ännu äldre betyg får inte tillgodoräkna sig<br />
meritpoäng. UHR utreder vidare förutsättningar för hur<br />
dessa betyg ska hanteras.<br />
M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />
Sid 5 9
M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />
Sid 6 0<br />
Examen Gy11/Vux12 A<br />
Sökande som uppfyller grundläggande behörighet<br />
genom<br />
- examen från högskoleförberedande program<br />
- yrkesexamen med godkänt betyg (e) i svenska 2+3<br />
eller svenska som andra språk 2+3 och engelska 6<br />
Samtliga betyg som ingår i examen, med undantag för<br />
gymnasiearbetet, räknas.<br />
betyg i utökade kurser räknas endast med i jämförelsetalet<br />
om kursen krävs för behörighet.<br />
Sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng, max 2,5.<br />
betyg i utökad kurs kan ge meritpoäng och betyget räknas<br />
då med i jämförelsetalet.<br />
För sökande som har betyg i fler kurser som kan ge<br />
meritpoäng räknas de kurser som ger bästa meritvärdet<br />
(kurser i examen, utökade kurser och/eller<br />
kompletteringsbetyg).<br />
behörighetskomplettering räknas alltid med.<br />
Sökande får tillgodoräkna sig nytt betyg i kurs som<br />
ingår i examen, utbyteskomplettering.<br />
Sökande får inte tillgodoräkna tilläggskompletteringar.<br />
Värdering av betyg – beräkning av jämförelsetal<br />
Meritpoäng<br />
Kompletteringsbetyg<br />
Sökande som uppfyller grundläggande behörighet<br />
genom.<br />
– slutbetyg från gymnasieskola/gymnasial vuxenutbildning<br />
utfärdat tidigast den 1 januari 2010.<br />
endast betyg som ingår i slutbetyget från fullständigt<br />
program räknas.<br />
betyg i utökade kurser räknas endast med i jämförelsetalet<br />
om det krävs för behörighet.<br />
(betyg i idrott och hälsa räknas alltid med.)<br />
Sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng, max 2,5.<br />
betyg i utökad kurs kan ge meritpoäng men ingår inte<br />
i beräkning av jämförelsetalet.<br />
behörighetskomplettering räknas alltid med.<br />
Sökande får tillgodoräkna nytt, högre betygsvärde i<br />
kurs som kan ersätta ett lägre betyg i slutbetyget, utbyteskomplettering.<br />
Sökande får inte tillgodoräkna sig tilläggskompletteringar.<br />
Meritpoäng<br />
Sökande får tillgodoräkna sig nya kurser som kan ge<br />
meritpoäng om sökande inte har maximalt 2,5 meritpoäng<br />
i slutbetyget.<br />
betyget medräknas inte i jämförelsetalet
B C<br />
Sökande som uppfyller grundläggande behörighet<br />
genom.<br />
– slutbetyg från gymnasieskola/gymnasial vuxenutbildning<br />
utfärdat före den 1 januari 2010 med enbart kursbetyg.<br />
– samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning<br />
som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven för<br />
grundläggande behörighet med enbart kursbetyg.<br />
– avgångsbetyg från gymnasieskolans mellanårsprogram<br />
Samtliga betyg som ingår i slutbetyget/det samlade<br />
betygsdokumentet räknas.<br />
betyg i idrott och hälsa räknas endast med om kursen<br />
krävs för behörighet eller höjer jämförelsetalet.<br />
Sökande får tillgodoräkna sig meritpoäng, max 2,5.<br />
betyg i utökad kurs som redovisas i ett samlat betygsdokument<br />
kan ge meritpoäng.<br />
behörighetskomplettering räknas alltid med.<br />
Sökande får tillgodoräkna nytt, högre betygsvärde i<br />
kurs/ämne som kan ersätta ett lägre betyg i slut-/<br />
avgångsbetyget, utbyteskomplettering.<br />
Sökande får tillgodoräkna sig betyg i kurs som inte ingår<br />
i slut-/avgångsbetyget om det höjer jämförelse talet,<br />
tilläggskomplettera (gäller inte gy11/vux12-kurser).<br />
betyg i utökad kurs som redovisas på samlat betygsdokument<br />
kan också räknas som tilläggskomplettering.<br />
gy11/vux12-kurser kan aldrig tillgodoräknas som tillläggskompletteringar.<br />
Meritpoäng<br />
Sökande får tillgodoräkna sig nya kurser som kan ge<br />
meritpoäng om sökande inte har maximalt 2,5 meritpoäng<br />
i slut-/avgångsbetyget/samlat betygsdokument.<br />
Värdering av betyg – beräkning av jämförelsetal<br />
Meritpoäng<br />
Kompletteringsbetyg<br />
Sökande som uppfyller grundläggande behörighet<br />
genom.<br />
– slutbetyg /samlat betygsdokument från gymnasial<br />
vuxenutbildning med blandat kurser med både siffer-<br />
och bokstavsbetyg.<br />
– avgångsbetyg från gymnasie skolans mellanårsprogram.<br />
– avgångsbetyg från gymnasie skolans linjer eller betyg<br />
från annan äldre gymnasieutbildning.<br />
– slut-/avgångsbetyg från komvux innehållande minst<br />
ett etappbetyg eller äldre ämnesbetyg<br />
Samtliga betyg som ingår i slut-/avgångsbetyget räknas.<br />
betyg inom ramen för utökad studiekurs räknas endast<br />
med om det krävs för behörighet eller höjer jämförelsetalet.<br />
betyg i idrott och hälsa/gymnastik räknas endast med<br />
om det krävs för behörighet eller höjer jämförelse talet.<br />
Sökande får inte tillgodoräkna sig meritpoäng.<br />
behörighetskomplettering räknas alltid med.<br />
Sökande får tillgodoräkna nytt, högre betygsvärde i<br />
kurs/ämne som kan ersätta ett lägre betyg i slut-/<br />
avgångsbetyget, utbyteskomplettering.<br />
Sökande får tillgodoräkna sig betyg i kurs/ämne som<br />
inte ingår i slut-/avgångsbetyget om det höjer jämförelsetalet,<br />
tilläggskomplettera.<br />
gy11/vux12-kurser kan aldrig tillgodoräknas som tillläggskompletteringar.<br />
Meritpoäng<br />
Sökande får inte tillgodoräkna sig meritpoäng.<br />
M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />
Sid 6 1
1. Meritkurser i moderna språk, B- och C-språk – max 1,5<br />
Stegen ger alltid maxpoäng för sin nivå, oberoende av om alla steg framgår av betyg eller inte. Endast den högsta nivån räknas.<br />
Nivå Kursplaner 2000/2001 Meritpoäng Äldre kursplaner, bokstavsbetyg<br />
1 Moderna språk 1 Steg 3 0,5 meritpoäng b-språk 1 kurs a<br />
2 Moderna språk 1 Steg 4 1,0 meritpoäng b-språk 1 kurs b<br />
3 Moderna språk 1 Steg 5 alt<br />
Moderna språk 1 Steg 4 och<br />
moderna språk 2 lägst steg 2<br />
M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />
Sid 6 2<br />
1,5 meritpoäng b-språk 1 kurs b och lägst C-språk 2 kurs b/<br />
b-språk 2 kurs a eller b<br />
Sökande som saknar betyg i något B-språk men har betyg i mer än ett C-språk kan tillgodoräkna sig merit poäng, se nedan.<br />
Nivåerna för de specialregler som gäller C-språk kan inte jämföras med nivåerna 1 – 3 ovan. Om sökande har B-språk men<br />
får högre meritpoäng för C-språken, räknas det som är mest fördelaktigt (<strong>Bedömningsh</strong>andbokgruppen 2011-05-16).<br />
Nivå Meritpoäng Bedömning för sökande med minst två C-språk, bokstavsbetyg<br />
1 0,5 meritpoäng C-språk 1 kurs b och C-språk 2 kurs a<br />
2 1,0 meritpoäng C-språk 1 kurs b och C-språk 2 kurs b<br />
3 1,5 meritpoäng C-språk 1 kurs b och C-språk 2 kurs b och lägst C-språk 3 kurs b<br />
2. Meritkurser i engelska – max 1,0<br />
Nivå Kursplaner 2000/2001 Meritpoäng Äldre kursplaner, bokstavsbetyg<br />
1 engelska b 0,5 engelska b<br />
2 engelska C *)<br />
kurskod en1203<br />
*) Om engelska b krävs för behörighet ger engelska C en1203 0,5 meritpoäng<br />
3. Meritkurser i matematik – max 1,0<br />
1,0 –<br />
Nivå Kursplaner 2000/2001 Meritpoäng *) Äldre kursplaner, bokstavsbetyg<br />
1 Matematik b 0,5 Matematik b<br />
2 Matematik C 0,5 Matematik C<br />
3 Matematik d 0,5 Matematik d<br />
4 Matematik e 0,5 Matematik e<br />
*) 0,5 meritpoäng för varje nivå över den nivå som krävs för behörighet. Max 1,0.<br />
För sökande med slutbetyg från försöksverksamhet med spetsutbildning kan Matematik breddning MA1208 ge 0,5 meritpoäng.<br />
Kursen bygger på Matematik E.<br />
4. Områdeskurser – max 1,0<br />
Områdeskurser – fördjupning eller specialisering i gymnasiekurser som är relevanta för den sökta utbildning och inte krävs<br />
för behörighet. Gäller endast sökande med bokstavsbetyg (kursplaner 2000/2001 och äldre kursplaner 1994). Se Högskoleverkets<br />
föreskrifter HSVFS 2011:10 – 11. HSVs föreskrifter kommer under våren 2013 att ersättas av UHRs föreskrifter.<br />
1 Lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar minst 100 gymnasiepoäng – 0,5 meritpoäng.<br />
2 Lägst betyg Godkänt i en områdeskurs som omfattar 50 gymnasiepoäng – 0,25 (max 0,5).<br />
För 1,0 meritpoäng krävs antingen<br />
– två kurser om 100 gymnasiepoäng<br />
eller<br />
– en kurs om 100 gymnasiepoäng + två kurser om 50 gymnasiepoäng.
Meritpoängsberäkning för sökande med slutbetyg/samlade betygsdokument/mellanårsbetyg vid<br />
komplettering av Gy11/Vux12-kurser<br />
För sökande som har slutbetyg/samlade betygsdokument/mellanårsbetyg och kompletterar med Gy11/Vux12-kurser för<br />
meritpoäng gäller äldre bestämmelser. Gy11/Vux12-kurserna räknas som motsvarande äldre kurs och betygsvärdet medräknas<br />
inte i jämförelsetalet. Den sökande får tillgodoräkna meritpoäng för underliggande kurser även om kursen inte styrkts. En<br />
Gy11/Vux12-kurs kan aldrig ge meritpoäng som områdeskurs. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng.<br />
Moderna språk max 1,5<br />
Gy11/Vux12-kurs Motsvarande i äldre kurssystem Meritpoäng<br />
Moderna språk 3 Moderna språk steg 3 0,5<br />
Moderna språk 4 Moderna språk steg 4* 0,5<br />
Moderna språk 5 alt språk 2 eller högre i<br />
ytterligare ett språk**<br />
Moderna språk steg 5 alt steg 2 eller högre<br />
i ytterligare ett språk**<br />
* gäller under förutsättning att sökande uppnått 1,0 poäng från språk 1 men inte fått 1,5 meritpoäng<br />
** till utbildning som har steg 3 som särskilt behörigehetskrav ger steg 4 1,0 meritpoäng<br />
Engelska max 1,0<br />
Gy11/Vux12-kurs Motsvarande i äldre kurssystem Meritpoäng<br />
Engelska 6 Engelska B 0,5<br />
Engelska 7 Engelska C (EN1203) 0,5<br />
Matematik max 1,0<br />
Gy11/Vux12-kurs Motsvarande i äldre kurssystem Meritpoäng*<br />
Matematik 2 a-c Matematik B 0,5<br />
Matematik 3 b-c Matematik C 0,5<br />
Matematik 4 Matematik D 0,5<br />
Matematik 5 Matematik E 0,5<br />
Matematik specialisering ----- ----<br />
*0,5 meritpoäng för varje kurs över den nivå som krävs för behörighet, max 1,0<br />
0,5<br />
M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />
Sid 6 3
Beräkning av jämförelsetal<br />
Slutbetyg från gymnasieskolans program och<br />
gymnasial vuxenutbildning – bokstavsbetyg Jämförelsetalet<br />
beräknas enligt nedan då sökande har slutbetyg<br />
som enbart innehåller de nya bokstavsbetygen.<br />
Betygen på de kurser och projektarbete / specialarbetet<br />
som ingår i slutbetyget ges följande siffervärden:<br />
Icke godkänd (IG) 0<br />
Godkänd (G) 10<br />
Väl godkänd (VG) 15<br />
Mycket väl godkänd (MVG) 20<br />
Om sökande i sitt slutbetyg har Gy11/Vux12-kurser,<br />
eller kompletterar med dessa kurser så ger bokstavsbetygen<br />
A – F följande värden:<br />
A 20<br />
B 17,5<br />
C 15<br />
D 12,5<br />
E 10<br />
F 0<br />
Beräkning av jämförelsetal görs i följande ordning:<br />
1 Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens eller<br />
projektarbete/specialarbetets gymnasiepoäng, varvid<br />
betygsvärdet för kursen eller projektarbete/special arbetet<br />
erhålls. Svenska B med delat betyg ger 60 gyp för svenska<br />
språket och 60 gyp för litteratur kunskap. Båda betygen<br />
medräknas i meritvärdet oavsett betygsvärde.<br />
Det sammanlagda betygsvärdet för de kurser och specialarbete/projektarbete<br />
som ska ingå i beräkningen<br />
divideras med gymnasiepoängen.<br />
2 Betyg i kurs som krävs för behörighet medräknas alltid<br />
(behörighetskomplettering) och läggs till.<br />
3 Betyg i kurs som ingår i slutbetyget ersätts med kompletteringsbetyg<br />
i motsvarande eller jämförbar kurs om<br />
betyget är högre (utbyteskomplettering).<br />
4 Betyg i kurs (gäller ej lokal eller påbyggnadskurs eller kurs<br />
med sifferbetyg) som inte ingår i slutbetyget med räknas<br />
om det höjer jämförelsetalet (tilläggskomplettering).<br />
(Gäller endast grupp B, se tabell ovan.)<br />
När tilläggskompletteringar medräknas görs det utifrån<br />
det jämförelsetal den sökande har per sökalternativ när<br />
behörighetskompletteringar och utbyteskompletteringar<br />
medräknats.<br />
5 Gäller endast grupp B, se tabell ovan. Betygsvärdet och<br />
gymnasiepoängen för kurser i ämnet idrott och hälsa<br />
medräknas därefter endast om detta höjer jämförelsetalet,<br />
eller kurserna krävs för särskild behörighet. Gäller<br />
ej lokala kurser i Idrott och hälsa.<br />
M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />
Sid 6 4<br />
Betyg i delkurser som ingår i slutbetyg medräknas inte vid<br />
beräkning av jämförelsetal.<br />
Övriga kompletteringar<br />
Ämnen/kurser med sifferbetyg godtas för behörighet men<br />
påverkar inte jämförelsetalet.<br />
Studentbetyg, normalskolekompetens, avgångsbetyg<br />
från gymnasieskolans två- och treåriga linjer,<br />
tvååriga specialkurser, mellanårsprogram samt<br />
avgångs-/slutbetyg från komvux med sifferbetyg<br />
i skala 1 – 5 eller blandbetyg.<br />
Betygspoängen beräknas enligt nedan när sökande har sifferbetyg<br />
eller har både sifferbetyg och bokstavsbetyg (blandbetyg)<br />
eller har kompletterat med kurser med bokstavsbetyg.<br />
För sökande med sifferbetyg i skala 1 – 5 ges motsvarande<br />
siffervärde för respektive betyg.<br />
För bokstavsbetygen A – F ges följande värden:<br />
A 5<br />
B 4,5<br />
C 4<br />
D 3,5<br />
E 3<br />
F 0<br />
För bokstavsbetyg MVG – IG ges följande värden:<br />
Icke godkänd (IG) 0<br />
Godkänd (G) 3<br />
Väl godkänd (VG) 4<br />
Mycket väl godkänd (MVG) 5<br />
För studentbetyg, normalskolekompetens eller motsvarande<br />
med gamla bokstavsbetyg ges följande värden:<br />
Berömlig (A) 5<br />
Med utmärkt beröm godkänd (a) 5<br />
Med beröm godkänd (AB) 4<br />
Icke utan beröm godkänd (Ba) 3<br />
Godkänd (B) 3<br />
Icke fullt godkänd (BC) 1<br />
Icke godkänd (C) 1<br />
I underlag för betygspoängen ingår:<br />
• Betyg i samtliga obligatoriska ämnen / kurser utom<br />
idrott/idrott och hälsa.<br />
• Betyg i utökade (frivilliga) ämnen / kurser om de höjer<br />
betygspoängen eller krävs för särskild behörighet. Om<br />
det utökade ämnet redan finns i avgångsbetyget på lägre<br />
nivå, sker först ett utbyte.
• Betyg i ämne / kurs (gäller ej lokal kurs) som inte ingår i<br />
avgångs-/slutbetyget och som krävs för behörighet eller<br />
höjer betygspoängen.<br />
• Betyg i Idrott / Idrott och hälsa om det höjer betygspoängen<br />
eller krävs för särskild behörighet.<br />
För sökande med avgångsbetyg från fyraårig teknisk linje<br />
beräknas betygspoängen på avgångsbetyg från årskurs 3. Om<br />
sökande saknar avgångsbetyg från årskurs 3 görs uträkning<br />
av de betyg som satts i årskurs 3, d v s betyg satta i årskurs<br />
4 medräknas inte.<br />
Beräkning av kompletteringsbetyg<br />
Utbyteskompletteringar och tilläggskompletteringar kan<br />
aldrig avse betyg på lägre nivå än vad som ingår i avgångsbetyget<br />
eller krävs för behörighet.<br />
Ämnesbetyg kan aldrig ersättas av betyg i lokal kurs. Det<br />
gäller även om gymnasieskolan intygar att betyg i kursen<br />
motsvarar aktuellt ämne.<br />
Behörighetskomplettering<br />
Komplettering med betyg i ämnen/kurser som krävs för<br />
behörighet.<br />
• Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet<br />
till.<br />
• Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget ersätts betygsvärdet<br />
om det nya kompletteringsbetyget krävs för särskild<br />
behörighet, oavsett nivå.<br />
Exempel<br />
Den sökande har i sitt avgångsbetyg erhållit betyget 2 i<br />
samhällskunskap 3 åk. För behörighet krävs samhällskunskap<br />
2 åk / kurs A. Sökande kompletterar med betyget VG<br />
i samhällskunskap A. Betyget 2 ersätts med 4 (siffervärdet<br />
för VG).<br />
Utbyteskomplettering<br />
Komplettering med betyg i ämnen / kurser som ingår i avgångsbetyget.<br />
Betygsvärdena byts ut.<br />
Betyget byts ut i de fall sökande erhållit ett nytt högre<br />
betyg i det ämne, motsvarande kurs eller etapp som ingår<br />
i avgångsbetyget.<br />
Om den sökande uppfyller behörigheten i sitt avgångsbetyg<br />
men erhåller en högre betygspoäng genom komplettering<br />
byts det gamla betyget ut mot det nya.<br />
Sökande som kompletterat ämnesbetyg med nytt betyg<br />
från gymnasial vuxenutbildning etapper eller gymnasieskolans<br />
nya kurser får byta ut betyg i avgångsbetyg som avser<br />
lägst motsvarande nivå. Se Tabell för utbyteskomplettering.<br />
Observera att betyg i Bild / Musik inte kan ersättas av<br />
Estetisk verksamhet och att Maskinskrivning inte kan ersättas<br />
av Tangentbordsteknik.<br />
Exempel<br />
Sökande har i sitt avgångsbetyg betyg 3 i matematik 3 åk<br />
SE. Sökande kompletterar med betyget MVG från kurs C.<br />
Betyget 3 ersätts med 5, siffervärdet för MVG.<br />
Tilläggskomplettering<br />
Komplettering med betyg i ämnen / kurser som inte krävs för<br />
behörighet och som inte ingår i avgångsbetyg läggs till i meritvärderingen<br />
om de höjer betygsvärdet som den sökande<br />
erhållit per sökalternativ när behörighetskompletteringar<br />
och utbyteskompletteringar medräknats.<br />
Tilläggskomplettering kan avse betyg i kurser, etapper från<br />
gymnasial vuxenutbildning samt ämnesbetyg som kan ingå<br />
i avgångsbetyg från två eller treåriga linjer i gymnasieskolan.<br />
När det gäller betyg från t ex påbyggnadsutbildningar som<br />
tredje året, som motsvarar kurser, etapper från gymnasial<br />
vuxenutbildning eller ämnesbetyg från två- eller treåriga linjer<br />
förutsätts att det av betygsdokumenten klart framgår vad visst<br />
ämnesbetyg motsvarar uttryckt i kurs/etapp/årskurs.<br />
Avgångsbetyg från mellanårsprogram<br />
Betyg i lokala kurser som ingår i avgångsbetyg medräknas<br />
i betygsvärdet.<br />
Behörighetskomplettering (komplettering i ämne som krävs för behörighet)<br />
Komplettering med betyg i ämnen /kurser som krävs för<br />
behörighet.<br />
• Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet<br />
till.<br />
• Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget ersätts betygsvärdet<br />
om det nya kompletteringsbetyget krävs för särskild<br />
behörighet, oavsett nivå.<br />
Utbyteskomplettering<br />
För att byta ut ett ämnesbetyg i ett avgångsbetyg från mellanårsprogram<br />
krävs att den sökande för de ämnen där kurserna<br />
bygger på varandra har ett nytt betyg i lägst den för<br />
sökande högsta kursen.<br />
Exempel<br />
Sökande med betyg i matematik, som läst kurserna A – C,<br />
måste för att ämnesbetyget ska bytas ut komplettera med<br />
ett nytt betyg i lägst kurs C.<br />
M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />
Sid 6 5
Från naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen<br />
gäller det följande ämnen:<br />
– svenska ersätts av kurs B *<br />
– engelska **<br />
– samhällskunskap<br />
– matematik<br />
– religionskunskap<br />
– biologi<br />
– C-språk ersätts av C-språk kurs B<br />
– B-språk ersätts av B-språk kurs B<br />
– fysik ersätts av fysik B<br />
– historia<br />
– kemi<br />
– teknologi<br />
– företagsekonomi ***<br />
samt naturkunskap<br />
* Sökande med betyg i svenska där kurs C, SV203, ingår ska<br />
komplettera med svenska kurs B för att ersätta ämnesbetyget.<br />
Nytt betyg i kurs Svenska kurs C SV203/SV1205 räknas<br />
som tilläggskomplettering.<br />
** Sökande med betyg i engelska där kurs C, EN204, ingår<br />
ska för att ersätta ämnesbetyget i engelska med den för<br />
sökande högsta kursen av kurs A eller kurs B. Nytt betyg i<br />
engelska C, kurs EN204, räknas som tilläggskomplettering.<br />
Om sökande kompletterat med engelska C, EN1203, kan<br />
betyget ersätta ämnesbetyg i engelska.<br />
*** Om ämnesbetyget i företagsekonomi omfattar fler nationella<br />
kurser än kurser som benämns företagsekonomi<br />
måste sökande för att ersätta ämnesbetyg också komplettera<br />
med betyg i dessa kurser.<br />
För att byta ut ett ämnesbetyg där kurserna inte bygger på<br />
varandra krävs att sökande läst samtliga de nationella kurser<br />
som ingår i den sökandes ämnesbetyg.<br />
Betyg i lokala kurser, som kan ingå i ett ämnesbetyg,<br />
behöver inte kompletteras.<br />
Betyg som endast omfattar lokala kurs/er får endast bytas<br />
ut mot betyg i samma lokala kurs/er.<br />
Ämnesbetyget tas bort och kursbetygen läggs till.<br />
M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />
Sid 6 6<br />
Exempel<br />
Sökande med betyg i ämnet företagsekonomi, som läst<br />
kurserna företagsekonomi A, rättskunskap samt lokal<br />
kurs, måste för att byta ut ämnesbetyg i företagsekonomi<br />
komplettera i både företagsekonomi A och rättskunskap.<br />
Både det nya betyget i företagsekonomi A och i rättskunskap<br />
medräknas i betygspoängen.<br />
Tilläggskomplettering<br />
Komplettering med betyg i kurser som inte krävs för behörighet<br />
och som inte ingår i avgångsbetyg läggs till i meritvärderingen<br />
om de höjer betygspoängen som den sökande<br />
erhållit per sökalternativ när behörighetskompletteringar<br />
och utbyteskompletteringar medräknats.<br />
Kompletteringsbetyg i kurs inom ämne där kurserna<br />
bygger på varandra får läggas till om kompletteringsbetyget<br />
avser kurs på samma nivå eller högre nivå än ämnesbetyget<br />
om utbyte först gjorts.<br />
Kompletteringsbetyg i kurs inom ämne där kurserna inte<br />
bygger på varandra får läggas till om utbyte av ämnesbetyget<br />
inte gjorts.<br />
Exempel 1<br />
En sökande har betyg 3 i matematik som omfattar kurs<br />
A-C och söker en utbildning där matematik inte krävs för<br />
behörighet.<br />
Sökande kompletterar med kurs C, D och E. Betyg i<br />
samtliga kurser är VG.<br />
Betygsvärdet 3 i avgångsbetyget byts ut mot kurs C<br />
VG=4. Dessutom kommer både betyget i kurs D och E att<br />
räknas som tillläggskompletteringar om de höjer betygspoängen.<br />
Exempel 2<br />
Sökande har betyg 5 i matematik som omfattar kurs A-C<br />
och söker en utbildning där Matematik D krävs för behörighet.<br />
Sökande kompletterar med kurs C, D och E. Betyg i<br />
samtliga kurser är VG.<br />
Betyg 5 i avgångsbetyget byts ut mot 4 (VG) kurs D<br />
eftersom D krävs för behörighet. Kurs C och E medräknas<br />
som tilläggskomplettering om den höjer betygspoängen.<br />
Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning<br />
Meritvärdering av samlat betygsdokument från gymnasial<br />
vuxenutbildning görs då den sökande saknar slutbetyg från<br />
gymnasial vuxenutbildning.
I beräkningen av jämförelsetal/betygspoäng ingår betyg<br />
i samtliga poängsatta kurser, inklusive lokala kurser som kan<br />
ingå för grundläggande behörighet.<br />
Om sökande uppfyller den grundläggande behörigheten<br />
genom 90-procentsregeln av fler slutbetyg, se avsnitt<br />
Behörighet, görs meritvärderingen i ordning 1 till 3 nedan.<br />
1. Betyg i enbart nya kurser – minst 2 115<br />
gymnasiepoäng (SANBP)<br />
Jämförbara kurser<br />
Det är alltid den nya kursen från gymnasial vuxenutbildning<br />
som räknas, jämförbar gammal kurs från gymnasial<br />
vuxenutbildning kan inte byta ut den nya kursen.<br />
Övriga kurser<br />
Betyg i<br />
– gamla kurser från gymnasial vuxenutbildning<br />
– kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial<br />
vuxenutbildning (se avsnitt Skolformer)<br />
– kurser från gymnasieskolan<br />
räknas endast om de krävs för särskild behörighet. Gammal<br />
kurs konverteras enligt SKOLFS 2001:19.<br />
Betyg i ämnen och/eller etapper kan ge behörighet men<br />
medräknas inte vid beräkning av jämförelsetalet.<br />
2. Gamla kurser och eventuellt nya kurser – minst<br />
2 071 gymnasiepoäng (SAMBP eller SAMBL)<br />
Sökande med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg<br />
(SAMBL). Om antalet gymnasiepoäng med enbart kurser<br />
med bokstavsbetyg uppgår till minst 2 071 gymnasiepoäng<br />
konkurrerar sökande enbart på dessa kurser (SAMBP).<br />
Jämförbara kurser<br />
Om jämförbara kurser från gymnasial vuxenutbildning finns<br />
är det alltid den nya kursen från gymnasial vuxenutbildning<br />
som ska räknas. Vid två jämförbara gamla kurser från<br />
gymnasial vuxenutbildning räknas alltid den senaste (vilka<br />
kurser som är jämförbara framgår av Tabell för utbyteskomplettering).<br />
Övriga kurser<br />
Kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning<br />
(se avsnitt Skolformer) och kurser från gymnasieskolan<br />
räknas endast om de krävs för särskild behörighet.<br />
Gammal kurs konverteras enligt SKOLFS 2001:19. Lokala<br />
kurser mulitipliceras med 1,0.<br />
Betyg i ämnen och etapper kan ge behörighet men medräknas<br />
inte i meritvärderingen.<br />
3. Gamla kurser och eventuellt nya kurser. Kursbetyg<br />
utfärdade senast den 30 juni 2002 – minst 1<br />
773 gymnasiepoäng (SABP eller SABM)<br />
Sökande med siffer- eller blandat siffer- och bokstavsbetyg<br />
(SABM). Om antalet gymnasiepoäng med enbart kurser<br />
med bokstavsbetyg uppgår till minst 1 773 gymnasiepoäng<br />
konkurrerar sökande enbart på dessa kurser (SABP).<br />
Jämförbara kurser<br />
Om jämförbara kurser från gymnasial vuxenutbildning finns,<br />
utfärdade senast den 30 juni 2002, är det alltid den nya<br />
kursen som ska räknas. Vid två jämförbara gamla kurser<br />
från gymnasial vuxenutbildning räknas alltid den senaste<br />
(vilka kurser som är jämförbara framgår av Tabell för utbyteskomplettering).<br />
Övriga kurser<br />
Betyg i<br />
– gamla eller nya kurser från gymnasial vuxenutbildning<br />
utfärdade efter den 30 juni 2002<br />
– kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial<br />
vuxenutbildning (se avsnitt Skolformer, gymnasial vuxenutbildning)<br />
– kurser från gymnasieskolan<br />
räknas endast om de krävs för särskild behörighet. Gammal<br />
kurs behåller sitt omfång i gymnasiepoängen konverteras<br />
inte.<br />
Betyg i ämnen och etapper kan ge behörighet men medräknas<br />
inte i meritvärderingen.<br />
BEDöMninGShAnDBoKSGrUppEnS TillläMpninGSBESlUT<br />
– MEriTVärDErinG<br />
Till utbildningar där det inte finns krav på särskild behörighet<br />
får sökande tillgodoräkna meritpoäng för meritkurser i<br />
moderna språk, engelska och matematik.<br />
(bedömningshandboksgruppen 2008-01-10.)<br />
Motsvarande kunskaper (motsvarandebedömningar) ger<br />
inte meritpoäng.<br />
(bedömningshandboksgruppen 2008-01-10.)<br />
M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />
Sid 6 7
Betyg i utökade kurser som inte krävs för behörighet<br />
– ger meritpoäng men får inte ingå i jämförelsetalet –<br />
grupp A<br />
– ger meritpoäng och kan tillgodoräknas som tilläggskomplettering<br />
– grupp B (betyget utfärdat i ett samlat<br />
betygsdokument).<br />
(bedömningshandboksgruppen 2007-12-11).<br />
Betyg i ämne i utökad studiekurs (avgångsbetyg)<br />
– ger inte meritpoäng men kan tillgodoräknas som tillläggskomplettering<br />
– grupp C.<br />
(bedömningshandboksgruppen 2007-12-11).<br />
Om högskolan beslutat om generellt undantag från en i områdesbehörighet<br />
fastställd behörighetskurs, ger nivån över<br />
den faktiska kursen som krävs för behörighet meritpoäng i<br />
ämnena moderna språk, matematik och engelska.<br />
(bedömningshandboksgruppen 2007-12-11).<br />
Om högskola sänkt av Högskoleverket fastställt särskilt<br />
behörighetskrav i annat ämne än moderna språk, engelska<br />
eller matematik ges inga ytterligare meritpoäng än för de<br />
områdeskurser som ingår i områdesbehörigheten.<br />
(bedömningshandboksgruppen 2008-05-13--14).<br />
Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom samlat<br />
betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1 januari<br />
2010 får medräkna betyg utfärdade 2010 och senare om det<br />
krävs för särskild behörighet.<br />
(bedömningshandboksgruppen 2008-05-13--14.)<br />
Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom<br />
samlat betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1<br />
januari 2010 får medräkna betyg utfärdade 2010 och senare<br />
som meritkurs/områdeskurs. Betygsvärdet kommer inte att<br />
medräknas i jämförelsetalet.<br />
(bedömningshandboksgruppen 2008-05-13--14).<br />
Sökande med betyg från Waldorfskolor med 12-årig utbildning<br />
enligt kursplanen WK10 – 12 (WK2) omfattande 2<br />
500 gymnasiepoäng kommer att få meritpoäng för sådana<br />
kurser som bedömts motsvara nationella kurser från gymnasieskolan/gymnasial<br />
vuxenutbildning. Beslutet avser både<br />
meritkurser i moderna språk, engelska och matematik och<br />
områdeskurser som fastställts av Högskoleverket. Betyg skall<br />
ha utfärdats med de kurskoder som Skolverket fastställde<br />
år 2006. För äldre betyg kommer kurskoder fastställda av<br />
högskolorna internt att användas och de kodas WAL2xxxx.<br />
(bedömningshandboksgruppen 2009-01-15.)<br />
M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />
Sid 6 8<br />
Betyg i Matematik 4 ersätter betyg i slutbetyg i Matematik D<br />
om det höjer jämförelsetalet. Om det sänker ger Matematik<br />
4 behörighet men medräknas inte i jämförelsetalet.<br />
(bedömningshandboksgruppen 2012-01-26)<br />
Sökande med slutbetyg med betyg i skala IG-MVG och för<br />
sökande med avgångsbetyg med i sifferbetyg i skala 1-5 som<br />
komplettar med betyg i skala A-F omräknas enligt följande:<br />
Gy11/Vux12 Slutbetyg Avgångsbetyg<br />
A 20 5<br />
B 17,5 4,5<br />
C 15 4<br />
D 12,5 3,5<br />
E 10 3<br />
(bedömningshandboksgruppen 2012-03-26)<br />
För sökande som har betyg i fler kurser som kan ge meritpoäng<br />
räknas de kurser som ger bästa meritvärde (kurser<br />
i examen, utökade kurser och/eller kompletteringsbetyg).<br />
(bedömningshandboksgruppen 2012-05-22)<br />
Vid beräkning av meritpoäng för sökande med examen ska<br />
alltid de kurser räknas med som ger högsta jämförelsetal.<br />
Det gäller oavsett om kurserna ingår i gymnasieexamen<br />
eller om det är kompletterande betyg. Detta innebär att<br />
sökande som har kompletterande betyg i kurser som ger<br />
meritpoäng, får medräkna dessa meritpoäng istället för de<br />
som ingår i examen, även om full meritpoäng uppnåtts. En<br />
sökande som har 2,0 meritpoäng ska kunna tillgodoräkna<br />
en meritpoängskurs som ger 1,0 meritpoäng, även om den<br />
sökande då slår i taket, om detta ger ett högre jämförelsetal.<br />
Maximal meritpoäng är dock alltid 2,5. Om kurserna ingår<br />
i gymnasieexamen eller den sökande har läst en meritkurs<br />
som utökad kurs så ingår sökande i BI. Om en kompletterad<br />
kurs ingår i meritvärdet (jämförelsetal+meritpoäng) så ingår<br />
sökande i grupp BII.<br />
(bedömningshandboksgruppen 2012-05-22)<br />
Sökande som har Matematik 3b men behöver Matematik<br />
3c för behörighet, som kompletterar med Matematik 4, får<br />
meritpoäng (och behörighet) för Matematik 4.<br />
(bedömningshandboksgruppen 2012-08-29)
Sökande med slutbetyg får tillgodoräkna meritpoäng för<br />
underliggande Gy11-kurser även om betyg i underliggande<br />
kurser saknas. Betyg i kurserna medräknas inte i jämförelsetalet.<br />
Exempel en sökande med slutbetyg som kompletterar<br />
med Matematik 4 för meritpoäng. Sökande har i slutbetyget<br />
endast Matematik A. Matematik 4 räknas som Matematik D<br />
och ger då 1,0. Mellanliggande nivåer behöver inte redovisas.<br />
Betyget i Matematik 4 medräknas inte i jämförelsetalet (en<br />
Gy11-kurs kan aldrig bli en tilläggskomplettering). Detta<br />
gäller under förutsättning att Matematik C inte krävs för<br />
behörighet.<br />
(bedömningshandboksgruppen 2012-08-29)<br />
En sökande med slutbetyg som saknar 90 % godkända kurser<br />
som kompletterar med Gy11-kurser för att uppnå 90 %<br />
medräknas inte i jämförelsetalet. Gy11-kurser medräknas<br />
endast vid särskild behörighet och utbyte. Gy11-kurser kan<br />
inte bli tilläggskompletteringar.<br />
(bedömningshandboksgruppen 2012-08-29)<br />
Sökande som uppfyller kravet för grundläggande behörighet<br />
genom slutbetyg/samlat betygsdokument med bokstavsbetyg<br />
kan vid komplettering tillgodoräkna meritpoäng för<br />
meritkurser som har sifferbetyg.<br />
(bedömningshandboksgruppen 2012-11-07)<br />
Sökande med slutbetyg som söker utbildning med krav i Matematik<br />
E kan komplettera med godkänt betyg i Matematik<br />
4 för att uppfylla behörighetskravet. Vid meritvärdering sker<br />
utbyte endast om betyget i Matematik 4 höjer den sökandes<br />
jämförelsetal.<br />
(bedömningshandboksgruppen 2013-01-08)<br />
UTlänDSK FörUTBilDninG<br />
Utländska gymnasiebetyg omräknas enligt Högskoleverkets<br />
föreskrifter i skala 10 – 20 och rangordnas i BI och BII.<br />
Särskilda regler för komplettering gäller för den som har<br />
utländsk förutbildning. Se den utländska bedömningsh<strong>andboken</strong><br />
samt HSVFS 2011:8 som övergår i HSVFS 2012:6.<br />
HSVs föreskrifter kommer under våren 2013 att ersättas av<br />
UHRs föreskrifter.<br />
Meritvärdering av utländsk gymnasiebetyg som<br />
beviljats undantag genom 800-poängsregeln<br />
Räkna ut ett genomsnitt på det oavslutade utländska<br />
gymnasiebetyget och omvandla det sedan till skalan 10 – 20<br />
enligt formeln i 10 §. Det preliminära meritvärdet som beräknats<br />
genom formeln ges ett schablonvärde. Schablonvärdena<br />
är 300/10, 350/12.50, 400/15,00 och 450/17,50. Omräknat<br />
genomsnitt ges enligt:<br />
Framräknat preliminärt<br />
Meritvärde Schablonvärde t o m VT12<br />
300-349 = 300<br />
350-399 = 350<br />
400-449 = 400<br />
450-500 = 450<br />
Meritvärde Schablonvärde fr o m ST12<br />
10,00-12,49 = 10,00<br />
12,50-14,99 = 12,50<br />
15,00-17,49 = 15,00<br />
17,50-20,00 = 17,50<br />
De kurser som krävs för grundläggande och särskild behörighet<br />
medräknas alltid även om de sänker betygsgenomsnittet.<br />
Övriga kompletteringar medräknas om de höjer<br />
jämförelsetalet.<br />
Meritvärdering av diplom och högskoleutbildning<br />
I första hand ska den sökande visar upp sitt gymnasiebetyg.<br />
Sökande som inte kan dokumentera sina gymnasiestudier,<br />
men har dokumenterade universitetsstudier, kan i undantagsfall<br />
ges ett meritvärde att söka på efter en samlad<br />
bedömning av meriterna. Beslut om meritvärde för nysökande<br />
fattas av respektive lärosäte (tillämpningsbeslut<br />
<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-01-26). Skälet till att<br />
dokumentation saknas kan bero på politiska förhållanden<br />
i hemlandet, t ex krig. För att den sökande ska få ett meritvärde<br />
från sina universitetsmeriter registrerat på meriter i<br />
NyA krävs en skriftlig förklaring till varför gymnasiebetyget<br />
inte finns. Om förklaring inte inkommer beslutar respektive<br />
lärosäte om eventuellt manuellt jämförelsetal per sökt kurs.<br />
Motsvarande magister examen<br />
om minst 4 år<br />
Motsvarande fil.kand examen<br />
425 16,00<br />
om minst 3 år 375 14,00<br />
Påbörjad universitetsutbildning 350 12,00<br />
Om endast gymnasiediplom finns 300 10,00<br />
M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />
Sid 6 9
TABEll För jäMFörElSETAl För BETyGSpoänG<br />
Tabellen används när betygspoäng från avgångsbetyg från svensk gymnasieskola (sifferbetyg) ska<br />
omvandlas till 20-skalan, HSVFS 2003:2. Kompletteringsbetyg ska medräknas innan omvandling görs.<br />
Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämfö- Betygs- Jämföpoäng<br />
relsetal poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal poäng relsetal<br />
1,00 0,97<br />
1,01 1,04<br />
1,02 1,11<br />
1,03 1,18<br />
1,04 1,25<br />
1,05 1,32<br />
1,06 1,38<br />
1,07 1,45<br />
1,08 1,52<br />
1,09 1,59<br />
1,10 1,65<br />
1,11 1,72<br />
1,12 1,79<br />
1,13 1,86<br />
1,14 1,92<br />
1,15 1,99<br />
1,16 2,06<br />
1,17 2,12<br />
1,18 2,19<br />
1,19 2,26<br />
1,20 2,32<br />
1,21 2,39<br />
1,22 2,46<br />
1,23 2,52<br />
1,24 2,59<br />
1,25 2,65<br />
1,26 2,72<br />
1,27 2,79<br />
1,28 2,85<br />
1,29 2,92<br />
1,30 2,98<br />
1,31 3,05<br />
1,32 3,11<br />
1,33 3,18<br />
1,34 3,24<br />
1,35 3,31<br />
1,36 3,37<br />
1,37 3,44<br />
1,38 3,50<br />
1,39 3,57<br />
1,40 3,63<br />
1,41 3,70<br />
1,42 3,76<br />
1,43 3,83<br />
1,44 3,89<br />
1,45 3,95<br />
1,46 4,02<br />
1,47 4,08<br />
1,48 4,15<br />
1,49 4,21<br />
1,50 4,27<br />
1,51 4,34<br />
1,52 4,40<br />
1,53 4,46<br />
1,54 4,53<br />
1,55 4,59<br />
1,56 4,65<br />
1,57 4,71<br />
1,58 4,78<br />
1,59 4,84<br />
1,60 4,90<br />
1,61 4,96<br />
1,62 5,03<br />
1,63 5,09<br />
1,64 5,15<br />
1,65 5,21<br />
1,66 5,28<br />
1,67 5,34<br />
1,68 5,40<br />
1,69 5,46<br />
1,70 5,52<br />
1,71 5,58<br />
1,72 5,64<br />
1,73 5,71<br />
1,74 5,77<br />
1,75 5,83<br />
1,76 5,89<br />
1,77 5,95<br />
1,78 6,01<br />
1,79 6,07<br />
1,80 6,13<br />
1,81 6,19<br />
1,82 6,25<br />
1,83 6,31<br />
1,84 6,37<br />
1,85 6,43<br />
1,86 6,49<br />
1,87 6,55<br />
1,88 6,61<br />
1,89 6,67<br />
1,90 6,73<br />
1,91 6,79<br />
1,92 6,85<br />
1,93 6,91<br />
1,94 6,97<br />
1,95 7,03<br />
1,96 7,09<br />
1,97 7,14<br />
1,98 7,20<br />
1,99 7,26<br />
2,00 7,32<br />
2,01 7,38<br />
2,02 7,44<br />
2,03 7,49<br />
2,04 7,55<br />
2,05 7,61<br />
2,06 7,67<br />
2,07 7,73<br />
2,08 7,78<br />
2,09 7,84<br />
2,10 7,90<br />
2,11 7,96<br />
2,12 8,01<br />
2,13 8,07<br />
2,14 8,13<br />
2,15 8,18<br />
2,16 8,24<br />
2,17 8,30<br />
2,18 8,36<br />
2,19 8,41<br />
2,20 8,47<br />
2,21 8,52<br />
2,22 8,58<br />
2,23 8,64<br />
2,24 8,69<br />
2,25 8,75<br />
2,26 8,80<br />
2,27 8,86<br />
2,28 8,92<br />
2,29 8,97<br />
M e r i t vä r d e r i n g av b e t y g<br />
Sid 7 0<br />
2,30 9,03<br />
2,31 9,08<br />
2,32 9,14<br />
2,33 9,19<br />
2,34 9,25<br />
2,35 9,30<br />
2,36 9,36<br />
2,37 9,41<br />
2,38 9,47<br />
2,39 9,52<br />
2,40 9,58<br />
2,41 9,63<br />
2,42 9,69<br />
2,43 9,74<br />
2,44 9,79<br />
2,45 9,85<br />
2,46 9,90<br />
2,47 9,95<br />
2,48 10,01<br />
2,49 10,06<br />
2,50 10,12<br />
2,51 10,17<br />
2,52 10,22<br />
2,53 10,28<br />
2,54 10,33<br />
2,55 10,38<br />
2,56 10,43<br />
2,57 10,49<br />
2,58 10,54<br />
2,59 10,59<br />
2,60 10,64<br />
2,61 10,70<br />
2,62 10,75<br />
2,63 10,80<br />
2,64 10,85<br />
2,65 10,91<br />
2,66 10,96<br />
2,67 11,01<br />
2,68 11,06<br />
2,69 11,11<br />
2,70 11,16<br />
2,71 11,21<br />
2,72 11,27<br />
2,73 11,32<br />
2,74 11,37<br />
2,75 11,42<br />
2,76 11,47<br />
2,77 11,52<br />
2,78 11,57<br />
2,79 11,62<br />
2,80 11,67<br />
2,81 11,72<br />
2,82 11,77<br />
2,83 11,82<br />
2,84 11,87<br />
2,85 11,92<br />
2,86 11,97<br />
2,87 12,02<br />
2,88 12,07<br />
2,89 12,12<br />
2,90 12,17<br />
2,91 12,22<br />
2,92 12,27<br />
2,93 12,32<br />
2,94 12,37<br />
2,95 12,42<br />
2,96 12,47<br />
2,97 12,51<br />
2,98 12,56<br />
2,99 12,61<br />
3,00 12,66<br />
3,01 12,71<br />
3,02 12,76<br />
3,03 12,80<br />
3,04 12,85<br />
3,05 12,90<br />
3,06 12,95<br />
3,07 13,00<br />
3,08 13,04<br />
3,09 13,09<br />
3,10 13,14<br />
3,11 13,19<br />
3,12 13,23<br />
3,13 13,28<br />
3,14 13,33<br />
3,15 13,37<br />
3,16 13,42<br />
3,17 13,47<br />
3,18 13,51<br />
3,19 13,56<br />
3,20 13,61<br />
3,21 13,65<br />
3,22 13,70<br />
3,23 13,75<br />
3,24 13,79<br />
3,25 13,84<br />
3,26 13,88<br />
3,27 13,93<br />
3,28 13,98<br />
3,29 14,02<br />
3,30 14,07<br />
3,31 14,11<br />
3,32 14,16<br />
3,33 14,20<br />
3,34 14,25<br />
3,35 14,29<br />
3,36 14,34<br />
3,37 14,38<br />
3,38 14,43<br />
3,39 14,47<br />
3,40 14,51<br />
3,41 14,56<br />
3,42 14,60<br />
3,43 14,65<br />
3,44 14,69<br />
3,45 14,74<br />
3,46 14,78<br />
3,47 14,82<br />
3,48 14,87<br />
3,49 14,91<br />
3,50 14,95<br />
3,51 15,00<br />
3,52 15,04<br />
3,53 15,08<br />
3,54 15,13<br />
3,55 15,17<br />
3,56 15,21<br />
3,57 15,25<br />
3,58 15,30<br />
3,59 15,34<br />
3,60 15,38<br />
3,61 15,42<br />
3,62 15,47<br />
3,63 15,51<br />
3,64 15,55<br />
3,65 15,59<br />
3,66 15,63<br />
3,67 15,68<br />
3,68 15,72<br />
3,69 15,76<br />
3,70 15,80<br />
3,71 15,84<br />
3,72 15,88<br />
3,73 15,92<br />
3,74 15,96<br />
3,75 16,01<br />
3,76 16,05<br />
3,77 16,09<br />
3,78 16,13<br />
3,79 16,17<br />
3,80 16,21<br />
3,81 16,25<br />
3,82 16,29<br />
3,83 16,33<br />
3,84 16,37<br />
3,85 16,41<br />
3,86 16,45<br />
3,87 16,49<br />
3,88 16,53<br />
3,89 16,57<br />
3,90 16,61<br />
3,91 16,65<br />
3,92 16,68<br />
3,93 16,72<br />
3,94 16,76<br />
3,95 16,80<br />
3,96 16,84<br />
3,97 16,88<br />
3,98 16,92<br />
3,99 16,96<br />
4,00 16,99<br />
4,01 17,03<br />
4,02 17,07<br />
4,03 17,11<br />
4,04 17,15<br />
4,05 17,18<br />
4,06 17,22<br />
4,07 17,26<br />
4,08 17,30<br />
4,09 17,34<br />
4,10 17,37<br />
4,11 17,41<br />
4,12 17,45<br />
4,13 17,48<br />
4,14 17,52<br />
4,15 17,56<br />
4,16 17,59<br />
4,17 17,63<br />
4,18 17,67<br />
4,19 17,70<br />
4,20 17,74<br />
4,21 17,78<br />
4,22 17,81<br />
4,23 17,85<br />
4,24 17,89<br />
4,25 17,92<br />
4,26 17,96<br />
4,27 17,99<br />
4,28 18,03<br />
4,29 18,06<br />
4,30 18,10<br />
4,31 18,13<br />
4,32 18,17<br />
4,33 18,20<br />
4,34 18,24<br />
4,35 18,27<br />
4,36 18,31<br />
4,37 18,34<br />
4,38 18,38<br />
4,39 18,41<br />
4,40 18,45<br />
4,41 18,48<br />
4,42 18,52<br />
4,43 18,55<br />
4,44 18,58<br />
4,45 18,62<br />
4,46 18,65<br />
4,47 18,68<br />
4,48 18,72<br />
4,49 18,75<br />
4,50 18,78<br />
4,51 18,82<br />
4,52 18,85<br />
4,53 18,88<br />
4,54 18,92<br />
4,55 18,95<br />
4,56 18,98<br />
4,57 19,02<br />
4,58 19,05<br />
4,59 19,08<br />
4,60 19,11<br />
4,61 19,14<br />
4,62 19,18<br />
4,63 19,21<br />
4,64 19,24<br />
4,65 19,27<br />
4,66 19,30<br />
4,67 19,34<br />
4,68 19,37<br />
4,69 19,40<br />
4,70 19,43<br />
4,71 19,46<br />
4,72 19,49<br />
4,73 19,52<br />
4,74 19,55<br />
4,75 19,59<br />
4,76 19,62<br />
4,77 19,65<br />
4,78 19,68<br />
4,79 19,71<br />
4,80 19,74<br />
4,81 19,77<br />
4,82 19,80<br />
4,83 19,83<br />
4,84 19,86<br />
4,85 19,89<br />
4,86 19,92<br />
4,87 19,95<br />
4,88 19,98<br />
4,89–5,00 20,00
TABEll För UTByTESKoMplETTErinG MED Gy11/VUx12 – KUrSEr<br />
I denna tabell finns de kurser (2000/2001) som i slutbetyg kan ersättas av kurser från Gy11/Vux12 för att höja meritvärdet.<br />
GY2000 GY2011/VUX12<br />
Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />
administration Konferens och reception adM1208 100 receptions- och konferensservice<br />
adMreC0 100<br />
anläggning Stensättning ate1210 150 anläggning – stensättning anLang0 100<br />
gröna ytor ate1208 150 anläggning – gröna ytor anLanL0 200<br />
anläggning ate1201 100 anläggning 1 anLanL01 100<br />
vägbyggnad ate1211 150 anläggning – vägbyggnad anLann0 100<br />
Ledningsbyggnad ate1209 150 anläggning – ledningsbyggnad<br />
anLanä0 200<br />
arkitektur Miljöanpassad arkitektur byt1203 100 arkitektur – hus arKarK0 100<br />
automationsteknik Servoteknik Str1208 50 elmotordrivsystem aUteLd0 100<br />
automationsteknik byggnadsautomation Str1501 100 Fastighetsautomation 1 aUtFaS01 100<br />
bageri- och konditorikunskap<br />
automationsenheter Str1201 100 industriautomation aUtind0 100<br />
Choklad och konfektyr KOnd1201 100 Choklad och konfektyr bagCHO0 100<br />
Konditori restaurang KOnd1205 100 Konditori – specialisering bagKOn00S 100<br />
beläggning beläggning ate1202 150 beläggning beLbeL0 200<br />
berghantering bergborrning ate1204 150 bergborrning berbeb0 200<br />
bergmaskiner ate1205 50 bergmaskiner berbeM0 100<br />
bergsprängning ate1206 200 bergsprängning berbeP0 200<br />
bergarbeten ate1203 150 bergarbeten berber0 200<br />
biologi – naturbruk Utrotningshotade arter naM1211 50 bevarandebiologi bigbea0 100<br />
biodling naM1202 50 biologi – naturbruk – specialisering<br />
bigbig00S 100<br />
bild bild bF1201 150 bild biLbiL0 100<br />
bild och form, fördjupning bF1203 200 bild och form – specialisering<br />
biLbiL00S 100<br />
bild och form, grundkurs bF1202 50 bild och form 1a1 biLbiL01a1 50<br />
biologi biologi a bi1201 100 biologi 1 biObiO01 100<br />
biologi b bi1202 50 biologi 2 biObiO02 100<br />
bioteknik bi1209 100 bioteknik biObit0 100<br />
Cad Cad a teU1201 50 Cad 1 CadCad01 50<br />
dator- och kommunikationsteknik<br />
Cad b teU1202 50 Cad 2 CadCad02 50<br />
Cad C teU1203 50 Cad 3 CadCad03 50<br />
industriell it Str1204 100 industriell informationsteknik<br />
daOinU0 100<br />
datorstyrd produktion CnC-teknik d CnC1205 100 datorstyrd produktion 4 dardat04 100<br />
CnC-teknik e CnC1206 50 datorstyrd produktion 5 dardat05 100<br />
dansteknik dansträning dnS1205 100 dansträning datdar0 100<br />
design designmodeller MOd1201 150 designmodeller deSdeS0 100<br />
design teU1204 100 design 1 deSdeS01 100<br />
digitalt skapande digitalt skapande eOS1201 100 digitalt skapande 1 digdig01 100<br />
djurvård inom djurens<br />
hälso- och sjukvård<br />
djursjukvård dJr1205 150 djurvård inom djurens hälso-<br />
och sjukvård 1<br />
dJrdJU01 100<br />
djur djurkunskap grundkurs dJr1204 50 djurhållning dJUdJH0 100<br />
driftsäkerhet och<br />
underhåll<br />
reparationsteknik Und1204 100 avhjälpande underhåll 1 driavH01 100<br />
ta b e L L F Ö r U t b y t e S K O M P L e t t e r i n g<br />
Sid 7 1
ta b e L L F Ö r U t b y t e S KO M P L e t t e r i n g<br />
Sid 7 2<br />
GY2000 GY2011/VUX12<br />
Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />
eldistributionsteknik Högspänningsnät eLd1202 100 Högspänningsnät eLdHÖg0 100<br />
Lågspänningsnät eLd1204 150 Lågspänningsnät eLdLÅS0 100<br />
drift och underhåll eLd1201 150 nätunderhållsarbete på luftledningsnät<br />
0,4–24kv<br />
eLdnäd0 100<br />
elektronik Mikroprocessorteknik b enK1208 100 Mikrodatortillämpningar eLeMiK0 100<br />
elektroteknik elkunskap eLKU1203 100 elektromekanik eLreLK0 100<br />
elektroniksystem Ljudanläggningar enSy1213 100 bild- och ljudanläggningar eLtbid0 100<br />
Marinelektronik enSy1215 150 Marina elektroniksystem eLtMar0 100<br />
energiteknik energi a ente1201 100 energiteknik 1 eneene01 100<br />
energi b ente1202 150 energiteknik 2 eneene02 100<br />
alternativ energihantering Krv1201 100 Förnybar energi eneFÖr0 100<br />
engelska engelska a en1201 100 engelska 5 engeng05 100<br />
engelska b en1202 100 engelska 6 engeng06 100<br />
engelska C en1203 100 engelska 7 engeng07 100<br />
engelska för döva engelska för döva a endv1201 100 engelska för döva 5 enLene05 100<br />
engelska för döva b endv1202 100 engelska för döva 6 enLene06 100<br />
engelska för döva C endv1203 100 engelska för döva 7 enLene07 100<br />
entreprenörskap Småföretagande b Fe1208 100 entreprenörskap och företagande<br />
estetisk kommunikation<br />
entenr0 100<br />
estetisk orientering eOS1202 100 estetisk kommunikation 1 eSteSt01 100<br />
Fastighetsförvaltning Fastighetsförvaltning Fate1202 100 Fastighetsförvaltning FaFFaS0 100<br />
Film- och tv-produktion rörlig bild a, 100 p rbL1201 100 Film- och tv-produktion 1 FiLFiL01 100<br />
rörlig bild b, 100 p rbL1202 100 Film- och tv-produktion 2 FiLFiL02 100<br />
Filosofi Filosofi a FS1201 50 Filosofi 1 FiOFiO01 50<br />
Filosofi b FS1202 50 Filosofi 2 FiOFiO02 50<br />
Fiskevård Fiskevård a naM1204 50 Fiskevård 1 FiKFiS01 100<br />
Formgivning Formgivning a FOg1203 100 Formgivning 1 FOMFOr01S 100<br />
Fotografisk bild Fotografisk bild a FbL1201 100 Fotografisk bild 1 FOtFOt01 100<br />
Fritids- och friskvårdsverksamheter<br />
Fotografisk bild b FbL1202 100 Fotografisk bild 2 FOtFOt02 100<br />
badverksamhet bKF1201 200 bad- och friskvårdsanläggningar<br />
Fribad0 100<br />
Fysik Fysik a Fy1201 100 Fysik 1a FySFyS01a 150<br />
Fysik b Fy1202 150 Fysik 2 FySFyS02 100<br />
Företagsekonomi Marknadsföring Fe1204 100 Marknadsföring FÖrMad0 100<br />
redovisning och beskattning Fe1206 100 redovisning 1 FÖrred01 100<br />
geografi geografiska informations- ge1203 50 geografiska informations- geOgeO0 100<br />
systemsystem<br />
geografi a ge1201 100 geografi 1 geOgeO01 100<br />
geografi b ge1202 50 geografi 2 geOgeO02 100<br />
gerontologi och geri- geriatrik OMv1205 100 vård och omsorg vid gervÅr0 100<br />
atrik<br />
demenssjukdom<br />
golvläggning golv gOte1201 100 golvläggning 1 gOLgOL01 100<br />
våtrumsbeklädnad gOte1209 150 golvläggning 2 – våtrum gOLgOL02 100<br />
trä och laminatgolv gOte1208 150 golvläggning 3 – trä och<br />
laminat<br />
gOLgOv03 200<br />
godstransporter tunga godstransporter trte1221 150 godstrafik gOSgOd0 200<br />
Lastbilsmonterad kran trte1205 50 Lastbilsmonterad kran gOSLaL0 100<br />
grafisk kommunikation<br />
grafisk kommunikation b gKO1202 100 grafisk kommunikation 2 gragra02 100
GY2000 GY2011/VUX12<br />
Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />
grafisk produktion tryckteknik a tryK1202 100 grafisk produktion 1 grFgrF01 100<br />
tryckteknik b tryK1203 100 grafisk produktion 2 grFgrF02 100<br />
tryckteknik C tryK1204 200 grafisk produktion 3 grFgrF03 100<br />
tryckteknik d tryK1205 100 grafisk produktion 4 grFgrF04 100<br />
Handel Handel specialisering HndL1204 200 Handel – specialisering HanHan00S 100<br />
Historia Historia inom lärlingsförsök HiF1201 50 Historia 1a1 HiSHiS01a1 50<br />
Historia a Hi1201 100 Historia 1b HiSHiS01b 100<br />
Historia b Hi1202 100 Historia 2a HiSHiS02a 100<br />
Historia b Hi1202 100 Historia 2b – kultur HiSHiS02b 100<br />
Historia C Hi1203 100 Historia 3 HiSHiS03 100<br />
Hotell Hotell a HOK1202 50 Logi HOtLOg0 100<br />
Hotell b HOK1203 150 reception 1 HOtreC01 100<br />
Humanistisk och tematisk specialisering tS1201 50 Humanistisk och samhälls- HUaHUM0 50<br />
samhällsvetenskaplig<br />
spets inom försöksverksamhet<br />
med riksrekryterandegymnasial<br />
spetsutbildning<br />
vetenskaplig spets<br />
Hundkunskap Hundar dJr1209 50 Hundkunskap 1 HUnHUn01 100<br />
Hygienkunskap Livsmedelshygien LMK1204 50 Hygien HygHyg0 100<br />
Hållbart samhälle Hållbart samhällsbyggande MKU1201 100 Hållbart samhällsbyggande HÅLHÅb0 100<br />
Hälsa alternativmedicin OMv1201 50 Komplementärmedicin HäLKOM0 100<br />
idrott och hälsa idrott och hälsa a idH1201 100 idrott och hälsa 1 idridr01 100<br />
idrott och hälsa b idH1202 50 idrott och hälsa 2 idridr02 100<br />
inköp och logistik inköp och varuhantering HndL1205 100 inköp 1 inKinK01 100<br />
installationsteknik belysningsteknik eLi1201 50 belysningsteknik inSbeS0 100<br />
elinstallation grundkurs eLi1203 250 elinstallationer inSeLi0 200<br />
elinstallation motorstyrning eLi1204 100 elmotorstyrning inSeLS0 100<br />
industritekniska pro- industriell produktion a KiP1203 200 industritekniska processer 1 inUinU01 100<br />
cesser<br />
industriell produktion b KiP1204 200 industritekniska processer 2 inUinU02 100<br />
Kemi Kemi a Ke1201 100 Kemi 1 KeMKeM01 100<br />
Kemi b Ke1202 100 Kemi 2 KeMKeM02 100<br />
Klassisk grekiska –<br />
språk och kultur<br />
Konferens och evenemang<br />
grekiska a grK1201 100 Klassisk grekiska – språk<br />
och kultur 1<br />
KLaKLa01 100<br />
grekiska b grK1202 100 Klassisk grekiska – språk<br />
och kultur 2<br />
KLaKLa02 100<br />
Konferens HOK1205 100 Konferens 2 KOnKOn02 100<br />
Konst och kultur Filmkunskap KUHi1201 50 Film- och tv-kunskap KOSFiL0 100<br />
Konstruktion Konstruktion a teU1205 100 Konstruktion 1 KOtKOS01 100<br />
Konstruktion b teU1206 100 Konstruktion 2 KOtKOS02 100<br />
Kraft- och värmeteknik Kraft- och värmeteknik a Krv1202 150 Kraft- och värmeteknik 1 KraKra01 200<br />
Kraft- och värmeteknik b Krv1203 150 Kraft- och värmeteknik 2 KraKra02 200<br />
Kraft- och värmeteknik C Krv1204 100 reservkraft Krarer0 100<br />
Kyl- och värmepumps- Kyl – installation KyvP1202 200 Kyl- och värmepumpsteknik KyLKyC0 200<br />
teknik<br />
– installation<br />
ta b e L L F Ö r U t b y t e S K O M P L e t t e r i n g<br />
Sid 7 3
GY2000 GY2011/VUX12<br />
Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />
Kyl- och värmepumps- Kyl – drift och underhåll KyvP1201 50 Kyl- och värmepumpsteknik KyLKyO0 100<br />
teknik<br />
– grund<br />
Kyl – service KyvP1203 200 Kyl- och värmepumpsteknik<br />
– service<br />
KyLKyv0 200<br />
Lackeringsteknik Lackering tunga fordon a LaC1207 200 Lackeringsteknik för tunga<br />
fordon<br />
LaCLar0 200<br />
Lantbruksdjur Lantbruksdjurs skötsel dJr1212 150 Lantbruksdjur 1 LanLan01 100<br />
Larm och säkerhets- Säkerhetssystem tei1205 100 Larm-, övervaknings- och LarLaM0 100<br />
teknik<br />
säkerhetssystem<br />
Latin – språk och Latin med allmän språkkun- LaS1201 100 Latin – språk och kultur 1 LatLat01 100<br />
kultur<br />
skap a<br />
Latin med allmän språkkunskap<br />
b<br />
LaS1202 100 Latin – språk och kultur 2 LatLat02 100<br />
Latin med allmän språkkunskap<br />
C<br />
LaS1203 100 Latin – språk och kultur 3 LatLat03 100<br />
Ledarskap och organisation<br />
Organisation o ledarskap Fe1205 50 Ledarskap och organisation LedLed0 100<br />
Ljudproduktion Ljudmedier a LJUM1201 100 Ljudproduktion 1 LJULJU01 100<br />
Ljudmedier b LJUM1202 100 Ljudproduktion 2 LJULJU02 100<br />
Mat och dryck i kombination<br />
gastronomi MaKU1203 50 Mat och dryck i kombination MaCMat0 100<br />
Matlagningskunskap dietik och dietmatlagning när1201 100 Specialkoster MaLSPe0 100<br />
Maskin- och lastbils- Hydraulik – tunga fordon FOr1208 150 Mobil hydraulik 1 MaSMOb01 100<br />
teknik<br />
Systemteknik – buss och bULt1204 100 Styr- och övervakningssys- MaSSty0 100<br />
lastbil<br />
tem<br />
Matematik Matematik a Ma1201 100 Matematik 1a MatMat01a 100<br />
Matematik a Ma1201 100 Matematik 1b MatMat01b 100<br />
Matematik a Ma1201 100 Matematik 1c MatMat01c 100<br />
Matematik b Ma1202 50 Matematik 2a MatMat02a 100<br />
Matematik b Ma1202 50 Matematik 2b MatMat02b 100<br />
Matematik b Ma1202 50 Matematik 2c MatMat02c 100<br />
Matematik C Ma1203 100 Matematik 3b MatMat03b 100<br />
Matematik C Ma1203 100 Matematik 3c MatMat03c 100<br />
Matematik d Ma1204 100 Matematik 4 MatMat04 100<br />
Matematik e Ma1205 50 Matematik 5 MatMat05 100<br />
Mediekommunikation Mediekommunikation a MdK1201 100 Journalistik, reklam och<br />
information 1<br />
MeeJOU01 100<br />
Medieproduktion Medieproduktion a MPr1201 200 Medieproduktion 1 MePMei01 100<br />
Medieproduktion b MPr1202 100 Medieproduktion 2 MePMei02 100<br />
Medier, samhälle och Mediekunskap MdK1204 100 Medier, samhälle och kom- MerMee01 100<br />
kommunikation<br />
munikation 1<br />
Moderna språk Moderna språk steg 1 MSPr1201 100 Moderna språk 1 MOdXXX01 100<br />
Moderna språk steg 2 MSPr1202 100 Moderna språk 2 MOdXXX02 100<br />
Moderna språk steg 3 MSPr1203 100 Moderna språk 3 MOdXXX03 100<br />
Moderna språk steg 4 MSPr1204 100 Moderna språk 4 MOdXXX04 100<br />
Moderna språk steg 5 MSPr1205 100 Moderna språk 5 MOdXXX05 100<br />
Moderna språk steg 6 MSPr1206 100 Moderna språk 6 MOdXXX06 100<br />
Moderna språk steg 7 MSPr1207 100 Moderna språk 7 MOdXXX07 100<br />
ta b e L L F Ö r U t b y t e S KO M P L e t t e r i n g<br />
Sid 7 4
GY2000 GY2011/VUX12<br />
Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />
Modersmål aktiv tvåspråkighet ML1201 100 Modersmål – aktiv tvåspråkighet<br />
Motor- och röjmotorsåg<br />
MOeMOd0 100<br />
Modersmål a ML1202 100 Modersmål 1 MOeXXX01 100<br />
Modersmål b ML1203 100 Modersmål 2 MOeXXX02 100<br />
Motor- och röjmotorsåg nabt1204 100 Motor- och röjmotorsåg 1 MOtMOt01 100<br />
avverkning med motorsåg SKOg1201 100 Motor- och röjmotorsåg 2 MOtMOt02 100<br />
Musikteori arrangering och komposition MUPr1201 50 arrangering och komposition MUiara0 100<br />
gehörs- och musiklära a MU1203 100 gehörs- och musiklära 1 MUigeH01 100<br />
gehörs- och musiklära b MU1204 50 gehörs- och musiklära 2 MUigeH02 100<br />
Mur- och putsverk Murning a HUS1208 100 Mur- och putsverk 1 –<br />
grundmurar<br />
MUrMUr01 100<br />
Murning b HUS1209 200 Mur- och putsverk 2 –<br />
murverk<br />
MUrMUr02 100<br />
Putsning HUS1210 100 Mur- och putsverk 3 – puts MUrMUr03 100<br />
Musik ensembleledning MUPr1202 50 ensembleledning och dirigering<br />
MUSene0 100<br />
ensemble a MU1201 100 ensemble 1 MUSenS01 100<br />
ensemble b MU1202 50 ensemble 2 MUSenS02S 100<br />
instrument och sång C MU1207 50 instrument eller sång 2 MUSinS02 100<br />
Körsång a MU1208 50 Körsång 1 MUSKÖS01 100<br />
Körsång b MU1209 100 Körsång 2 MUSKÖS02S 100<br />
rytmik med dans MU1210 50 rytmik MUSryt0 100<br />
Måleri invändig målning MÅL1203 150 Måleri 1 MÅLMÅL01 200<br />
Människan Människan socialt och kulturellt<br />
Mät-, styr- och reglerteknik<br />
SOMS1202 100 internationellt arbete Mänina0 100<br />
avancerade styrsystem Str1202 100 distribuerade styrsystem MätdiS0 100<br />
Styrteknik a Str1209 50 Mät- och styrteknik MätMäO0 100<br />
Styrteknik b Str1210 100 Programmerbara styrsystem MätPrr0 100<br />
Mönsterkonstruktion datoriserad mönsterhantering<br />
C<br />
MKO1203 100 datoriserad mönsterhantering<br />
2<br />
MÖndat02 100<br />
naturbruksteknik avverkningsmaskiner SKOg1203 150 avverkningsmaskiner nabavv0 100<br />
virkestransport a SKOg1212 150 virkestransport med skotare nabvie0 100<br />
naturkunskap naturkunskap a nK1201 50 naturkunskap 1a1 naKnaK01a1 50<br />
naturbrukets byggnader<br />
naturkunskap b nK1202 100 naturkunskap 2 naKnaK02 100<br />
byggnadsunderhåll nabt1203 100 byggnadsunderhåll narbya0 100<br />
näthandel näthandel C HndL1208 100 näthandel 2 nätnät02 100<br />
nätverksteknik Lokala nätverk b dtr1204 150 nätverksteknologier nävnäK0 100<br />
datorkommunikation dtr1201 100 nätverksteknik nävnär0 100<br />
Odling i växthus Odling i växthus OdL1206 100 Odling i växthus 1 OdiOdL01 100<br />
växthusteknik nabt1207 50 Odling i växthus 2 OdiOdL02 100<br />
Odling grovfoderproduktion OdL1203 50 Odling av djurfoder OdLOdL0 100<br />
ekologisk odling OdL1201 50 Odling – specialisering OdLOdL00S 100<br />
Plantskoleskötsel OdL1208 50 trädgårdsodling – plantskoleväxter<br />
OdLtrS0 100<br />
trädgårdsodling grundkurs OdL1209 150 trädgårdsodling OdLtrÅ0 100<br />
Odling på åker OdL1207 150 växtodling 1 OdLvät01 100<br />
Pedagogik i vård och Handledning OMv1206 100 vårdpedagogik och handled- PeavÅd0 100<br />
omsorg<br />
ning<br />
Pedagogik Pedagogiskt ledarskap LPL1208 100 Pedagogiskt ledarskap PedPeg0 100<br />
ta b e L L F Ö r U t b y t e S K O M P L e t t e r i n g<br />
Sid 7 5
ta b e L L F Ö r U t b y t e S KO M P L e t t e r i n g<br />
Sid 7 6<br />
GY2000 GY2011/VUX12<br />
Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />
Pedagogiskt arbete Skapande verksamhet eOS1204 100 Skapande verksamhet PegSKP0 100<br />
Plåtslageriteknik taktäckning b byPL1212 100 byggnadsplåtslageri 4 PLtbyg04 200<br />
Kopparslageri byPL1204 50 Kulturplåtslageri PLtKUU0 100<br />
Lättbyggnad byPL1207 150 Lättbyggnadsteknik PLtLät0 200<br />
Lödning och skärning SvSt1206 50 Plåtslageri – svetstekniker PLtPLt0 100<br />
Produktionskunskap industriell produktion a KiP1203 200 Produktionskunskap 1 PrdPrO01 100<br />
industriell produktion b KiP1204 200 Produktionskunskap 2 PrdPrO02 100<br />
Programmering Programmering C dtr1209 100 Programmering 2 PrrPrr02 100<br />
Psykologi Psykologi a PS1201 50 Psykologi 1 PSKPSy01 50<br />
Psykologi b PS1202 50 Psykologi 2a PSKPSy02a 50<br />
teknisk psykologi PS1203 Psykologi 2b PSKPSy02b 50<br />
religionskunskap religionskunskap a re1201 50 religionskunskap 1 reLreL01 50<br />
religionskunskap b re1202 50 religionskunskap 2 reLreL02 50<br />
rid- och körkunskap Körning rid1202 100 Körning 1 ridKÖr01 100<br />
rid- och körkunskap ridning och körning grundkurs<br />
rid1204 150 ridning och körning ridrid0 200<br />
ridning rid1203 100 ridning 1 ridrid01 100<br />
trav rid1205 100 trav 1 ridtra01 100<br />
Samhällskunskap internationell ekonomi Fe1210 50 internationell ekonomi SaMine0 100<br />
Serviceteknik – naturbruk<br />
internationella relationer SH1204 50 internationella relationer SaMinr0 100<br />
Samhällskunskap inom lärlingsförsök<br />
SHF1201 50 Samhällskunskap 1a1 SaMSaM01a1 50<br />
Samhällskunskap a SH1201 100 Samhällskunskap 1b SaMSaM01b 100<br />
Samhällskunskap b SH1202 100 Samhällskunskap 2 SaMSaM02 100<br />
Samhällskunskap C SH1203 100 Samhällskunskap 3 SaMSaM03 100<br />
basmaskin service nabt1202 100 Serviceteknik – naturbruk 1 SeiSei01 100<br />
naturbruksmaskiner reparation<br />
nabt1205 100 Serviceteknik – naturbruk 2 SeiSei02 100<br />
Serveringskunskap Servering d SerK1208 100 Matsalshantverk SerMaF0 100<br />
Servering b SerK1206 100 Servering 1 SerSer01 100<br />
Servering C SerK1207 200 Servering 2 SerSer02 100<br />
Sjukvård Sjukvård OMv1212 200 akutsjukvård SJUaKU0 200<br />
barn- och ungdomssjukvård OMv1202 200 barn- och ungdomssjukvård SJUbar0 200<br />
Hemsjukvård OMv1207 100 Hemsjukvård SJUHeM0 100<br />
Lindrande vård OMv1208 100 Lindrande vård SJULin0 100<br />
Skogsproduktion Skogsskötsel a SKOg1205 100 Skogsskötsel 1 SKgSKO01 100<br />
Skogsskötsel b SKOg1206 150 Skogsskötsel 2 SKgSKO02 100<br />
virkesmätning SKOg1211 150 virkesmätning SKgviK0 100<br />
Skog, mark och vatten Jakt och viltvård naM1207 150 Jakt och viltvård 1 SKOJaK01 100<br />
Skötsel av utemiljöer beskärning tdg1201 50 Skötsel av utemiljöer SKÖSKÖ0 100<br />
Specialidrott Specialidrott b SC1202 100 idrottsspecialisering 3 SPeidS03 100<br />
Stycknings- och charkuterikunskap<br />
Support och servicearbete<br />
Svenska som andraspråk<br />
Styckning övriga djurslag StyCK1205 50 Styckning 4 StySty04 100<br />
elektroniksystemreparationer<br />
enSy1204 150 Service och reparationsarbete<br />
SUPSer0 100<br />
Svenska som andraspråk a Sva1201 100 Svenska som andraspråk 1 SvaSva01 100<br />
Svenska som andraspråk b Sva1202 100 Svenska som andraspråk 2 SvaSva02 100
GY2000 GY2011/VUX12<br />
Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />
Svenska Svenska A SV1201 100 Svenska 1 SVESVE01 100<br />
Svenska B SV1202 100 Svenska 2 SVESVE02 100<br />
Svenska C SV1205 50 Svenska 3 SVESVE03 100<br />
Litteratur och litteraturkunskap<br />
SV1203 50 Litteratur SVELIT0 100<br />
Svenskt teckenspråk Teckenspråk för hörande 1 TNH1201 100 Svenskt teckenspråk för SVTSVT01 100<br />
för hörande<br />
hörande 1<br />
Teckenspråk för hörande 2 TNH1202 100 Svenskt teckenspråk för<br />
hörande 2<br />
SVTSVT02 100<br />
Teckenspråk för hörande 3 TNH1203 100 Svenskt teckenspråk för<br />
hörande 3<br />
SVTSVT03 100<br />
Teckenspråk för hörande 4 TNH1204 100 Svenskt teckenspråk för<br />
hörande 4<br />
SVTSVT04 100<br />
Teckenspråk för hörande 5 TNH1205 100 Svenskt teckenspråk för<br />
hörande 5<br />
SVTSVT05 100<br />
Teater Fysisk teater TEA1201 50 Fysisk teater TEAFYS0 100<br />
Ljus och ljudteknik TEA1202 100 Ljud och ljus TEALJU00S 100<br />
Röst och rörelse TEA1203 100 Röst TEARÖS0 100<br />
Scenografi, mask, kostym TEA1210 100 Scenografi, mask och kostym<br />
TEASCE00S 100<br />
Scenisk gestaltning A TEA1204 100 Scenisk gestaltning 1 TEASCE01 100<br />
Scenisk gestaltning B TEA1205 150 Scenisk gestaltning 2 TEASCE02 100<br />
Scenisk gestaltning C TEA1206 100 Scenisk gestaltning 3 TEASCE03 100<br />
Sceniskt karaktärsarbete TEA1208 100 Sceniskt karaktärsarbete 1 TEASCN01 100<br />
Trädgårdsanläggning Trädgårdsanläggning grundkurs<br />
ODL1209 150 Trädgårdsanläggning 1 TRDTRÄ01 100<br />
Trä Stommar HUS1214 150 Trä 1 – stommar TRÄTRK01 200<br />
Beklädnader HUS1203 150 Trä 2 – beklädnad TRÄTRK02 100<br />
Snickerier och inredning HUS1213 100 Trä 3 – montage TRÄTRK03 100<br />
Turism Turism – natur, kultur och<br />
miljö<br />
TURI1206 100 Hållbar turism TURHÅL0 100<br />
Marknad för turism TURI1204 100 Reseproduktion och försäljning<br />
TURRES0 100<br />
Utställningsdesign Expo A EXPO1201 100 Utställningsdesign 1 UTSUTS01 100<br />
Expo B EXPO1202 100 Utställningsdesign 2 UTSUTS02 100<br />
Expo C EXPO1203 100 Utställningsdesign 3 UTSUTS03S 100<br />
Vattenbruk Fiskodling VTB1201 150 Fiskodling 1 VANFIS01 200<br />
Vattenkraftteknik Generatorer och transfor VAKR1201 100 Generatorer och transfor VAEGEN0 100<br />
matorermatorer<br />
Hydraulik och turbiner VAKR1202 150 Hydraulik, kraftstationshydraulik<br />
och turbiner<br />
VAEHYD0 100<br />
Kontrollanläggningar VAKR1203 200 Kontrollanläggningar VAEKOR0 200<br />
Kraftstationer VAKR1204 150 Vattenkraftstationer VAEVAN0 100<br />
Vatten och miljöteknik Vatten och miljöteknik B VMT1205 200 Dricksvatten VATDRI0 200<br />
Vatten och miljöteknik C VMT1206 200 Rening av förorenat vatten VATREN0 100<br />
Vattenreningens mikrobiologi VMT1207 50 Vattenreningens mikrobiologi<br />
VATVAR0 100<br />
Vatten och miljöteknik A VMT1204 150 Vatten och miljöteknik VATVAT0 200<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Sid 7 7
ta b e L L F Ö r U t b y t e S KO M P L e t t e r i n g<br />
Sid 7 8<br />
GY2000 GY2011/VUX12<br />
Ämne Kurs Kurskod Poäng Kurs Kurskod Poäng<br />
ventilationsplåtslageri ventilationsservice byPL1215 150 ventilationsservice venvei0 100<br />
ventilationsanläggningar byPL1214 150 ventilationsmontering 2 venven02 200<br />
ventilation byPL1213 150 ventilationsplåtslageri 1 venvet01 100<br />
ventilationsteknik Luftmängdsmätning byPL1206 100 ventilationsteknik –<br />
injustering<br />
vetveL0 100<br />
vvS-teknik vvS Svetsteknik a vvt1205 100 vvS svets och lödning rör vvSvvS0 100<br />
vvS teknik C vvt1209 200 vvS-teknik vvSvvt0 200<br />
växtkunskap växtkunskap tdg1212 100 växtkunskap 1 väXväX01 100<br />
Webbteknik Webbdesign dtr1210 100 Webbutveckling 1 WebWeU01 100
Sid 7 9<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Tabell för uTbyTeskompleTTering i sluTbeTyg från 1997 – 2002<br />
I tabellen listas de gamla kurser i slutbetyg 1997 – 2002 som vid utbyteskomplettering i slutbetyg<br />
kan ersättas av nya kurser (gy 2000). Ämnena enligt den gamla timplanen är sorterade i<br />
bokstavsordning. Vid meritvärdering räknas både betyget och gymnasiepoängen för den nya<br />
kursen. Kurser, där kursplanen tidigare reviderats, och som vid meritvärdering är utbytbara<br />
finns med i förteckningen. Se t ex kursen Datakunskap under ämnet Datoranvändning. Den<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
äldre kursen finns under den streckade linjen. Betyg i lokal kurs kan ersättas av nytt betyg i<br />
lokal kurs med samma kurskod om kurserna är identiska och antalet gymnasiepoäng är de<br />
samma. Om en gammal lokal kurs (500-koder) kan jämföras med ny lokal kurs (1500-koder)<br />
kan betyget i den gamla kursen ersättas med nytt betyg. En förutsättning är att rektor vid<br />
gymnasieskolan intygar att kurserna ersatt varandra och är identiska.<br />
Kursnamn Ny kurskod Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Administration Administrativ service A ADM200 30 Administration A ADM1201 50 –<br />
Administrativ service B ADM201 90 Administration B ADM1202 200 –<br />
Affärskommunikation –<br />
Affärskommunikation engelska<br />
–<br />
Språk<br />
Affärskommunikation<br />
Engelska<br />
ADM207 40 moderna språk<br />
ADM1203 50<br />
Franska<br />
ADM208 40 Franska<br />
FR1404<br />
50<br />
Spanska<br />
ADM209 40 Spanska<br />
SP1404<br />
50<br />
Tyska<br />
ADM210 40 Tyska<br />
TY1404<br />
50<br />
Anteckningsstenografi ADM203 40 Anteckningsstenografi ADM1210 50 –<br />
Textbehandling A ADM211 30 Information och layout A ADM1205 50 –<br />
Textbehandling C ADM213 60 Information och layout B ADM1206 100 –<br />
Konferensadministration ADM215 40 Konferens och reception ADM1208 100 Receptions- och konferensservice<br />
ADMREC0 100<br />
Arbetsmiljökunskap Arbetsmiljö – yrkesliv ARB201 30 Arbetsmiljö och säkerhet ARL1201 50 –<br />
Arrangering och komposition<br />
Arrangering och komposition ARKO200 60 Arrangering och komposition MUPR1201 50 Arrangering och komposition MUIARA0 100<br />
Bagerikunskap Bageri – grundkurs BAK200 90 Bageri A BAK1201 100 –<br />
Barn-, kultur- och fritids- Badverksamhet BKF200 250 Badverksamhet BKF1201 200 Bad- och friskvårdsanlägg- FRIBAD0 100<br />
verksamhetningar<br />
Barn i förskola, skola och fritidshem<br />
BKF201 250 Förskola skola fritidshem BKF1204 200 –<br />
Fritid för funktionshindrade BKF203 50 Fritid för funktionshindrade BKF1206 50 –<br />
Kultur och folkbildning BKF204 200 Kultur och fortbildning BKF1205 200 –<br />
Beredningsteknik Färgning och beredning BRT200 50 Färgning och beredning BRT1201 50 –<br />
Garvning BRT201 50 Garvning BRT1202 50 –<br />
Bild Bild BL200 160 Bild BF1201 150 Bild BILBILO 100
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Sid 8 0<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Ny kurskod Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Biologi Biologi A BI200 50 Biologi A BI1201 100 Biologi 1 BIOBIO01 100<br />
Biologi B BI201 60 Biologi B BI1202 50 Biologi 2 BIOBIO02 100<br />
Byggteknik Löd- och svetsteknik BYT223 85 Lödning och skärning A SVST1206 50 –<br />
Charkuterikunskap Charkuteri – grundkurs CHK200 70 Charkuteri A CHK1201 100 –<br />
CNC-teknik CAD/CAM-teknik CNC200 40 CAD/CAM teknik CNC1201 50 –<br />
CNC-teknik A CNC201 30 CNC-teknik A CNC1202 50 –<br />
CNC-teknik B CNC202 60 CNC-teknik B CNC1203 100 –<br />
CNC-teknik C CNC203 130 CNC-teknik C CNC1204 150 –<br />
CNC-teknik D CNC204 130 CNC-teknik D CNC1205 100 Datorstyrd produktion DARDAT04 100<br />
FMS-teknik A CNC205 130 FMS-teknik A CNC1207 100 –<br />
FMS-teknik B CNC206 130 FMS-teknik B CNC1208 150 –<br />
Dansimprovisation och Dansimprovisation och komposi- DSIK200 60 Dansimprovisation och komposi- DNS1204 150 –<br />
komposition<br />
tiontion<br />
Dansträning Dansträning DST200 80 Dansträning DNS1205 100 Dansträning DATDARO 100<br />
Datakunskap Programmering C/C++ DA209 80 Programmering C/C++ DTR207 90 –<br />
Datoranvändning Datorkunskap DAA200 50 Datorkunskap DAA1201 50 –<br />
–<br />
–<br />
–<br />
–<br />
Datorkunskap, grundkurs DA200 30 Datorkunskap DAA200 50 –<br />
Datakunskap, grundkurs DA200 30 Datakunskap DAA1201 50 –<br />
Datorteknik Databashantering DTR200 60 Databashantering DTR1211 100 –<br />
Datorkommunikation DTR201 90 Datorkommunikation DTR1201 100 Nätverksteknik NÄVNÄR0 100<br />
IT-samordning DTR202 180 IT-samordning DTR1202 200 –<br />
Lokala nätverk – administration DTR203 80 Lokala nätverk A DTR1203 100 –<br />
Lokala nätverk – teknologier DTR204 170 Lokala nätverk B DTR1204 150 Nätverksteknologier NÄVNÄK0 100<br />
Persondatorer DTR205 60 Persondatorer DTR1206 100 –<br />
Programmering – Basic/Pascal DTR206 60 Programmering A DTR1207 50 –<br />
Webbdesign DTR209 80 Webbdesign DTR1210 100 –<br />
Dirigering och<br />
Dirigering och ensembleledning DIR200 60 Ensembleledning MUPR1202 50 Ensembleledning och MUSENE0 100<br />
ensemble ledning<br />
dirigering
Sid 8 1<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Djurkunskap Djurhållning i park DJR202 200 Djurhållning i park DJR1203 200 –<br />
Djurkunskap – grundkurs DJR203 50 Djurkunskap grundkurs DJR1204 50 Djurhållning DJUDJH0 100<br />
Djursjukvård DJR204 200 Djursjukvård DJR1205 150 Djurvård inom djurens<br />
hälso- och sjukvård 1<br />
DJRDJUO1 100<br />
Etologi DJR205 30 Etologi DJR1206 50 –<br />
Lantbruksdjurs skötsel DJR208 150 Lantbruksdjurs skötsel DJR1212 150 Lantbruksdjur 1 LANLAN01 100<br />
Sällskapsdjur DJR209 100 Sällskapsdjur DJR1215 200 –<br />
Yrkesmässig stall och<br />
hästskötsel<br />
DJR210 200 Arbete med häst DJR1201 200 –<br />
Eldistribution Drift och underhåll ELD206 150 Drift och underhåll<br />
ELD1201 150 Nätunderhållsarbete på ELDNÄD0 100<br />
–<br />
–<br />
–<br />
– luftledningsnät 0,4–24kV<br />
ELD200 150 Drift och underhåll<br />
ELD1201 150<br />
ELD200 150 Drift och underhåll<br />
ELD206 150<br />
Högspänningsnät ELD207 100 Högspänningsnät<br />
ELD1202 100 Högspänningsnät<br />
ELDÖGO 100<br />
–<br />
–<br />
–<br />
–<br />
ELD201 100 Högspänningsnät<br />
ELD1202 100 Högspänningsnät<br />
ELDÖGO 100<br />
ELD201 100 Högspänningsnät<br />
ELD207 100<br />
Kontrollanläggningar ELD208 70 Kontrollanläggningar<br />
ELD1203 100 Lågspänningsnät<br />
ELDLÅSU 100<br />
–<br />
–<br />
–<br />
–<br />
ELD202 70 Kontrollanläggningar<br />
ELD1203 100 Lågspänningsnät<br />
ELDLÅSU 100<br />
ELD202 70 Kontrollanläggningar<br />
ELD208<br />
70<br />
Lågspänningsnät ELD209 120 Lågspänningsnät<br />
ELD1204 150 Lågspänningsnät<br />
ELDLÅS0 100<br />
–<br />
–<br />
–<br />
–<br />
ELD203 120 Lågspänningsnät<br />
ELD1204 150 Lågspänningsnät<br />
ELDLÅS0 100<br />
ELD203 120 Lågspänningsnät<br />
ELD209 120<br />
Nätstationer i jordkabelnät ELD210 50 Nätstationer i jordkabelnät ELD1205 50 –<br />
–<br />
–<br />
–<br />
–<br />
ELD204 50 Nätstationer i jordkabelnät ELD1205 50<br />
ELD204 50 Nätstationer i jordkabelnät ELD210<br />
50<br />
Transformatorstationer ELD211 50 Transformatorstationer<br />
ELD1206 50 –<br />
–<br />
–<br />
–<br />
–<br />
ELD205 50 Transformatorstationer<br />
ELD1206 50<br />
ELD205 50 Transformatorstationer<br />
ELD211<br />
50
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Sid 8 2<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Elektronik Analoga elektronikkretsar –<br />
lågfrekvensteknik<br />
ENK209 100 Analoga kretsar A ENK1201 100 –<br />
Analoga elektronikkretsar –<br />
högfrekvensteknik<br />
ENK208 50 Analoga kretsar B ENK1202 50 –<br />
Digitalteknik A ENK210 50 Digitalteknik A ENK1203 50 –<br />
Digitalteknik B E NK211 50 Digitalteknik B ENK1204 50 –<br />
Elektronik grundkurs ENK212 50 Elektronik grundkurs<br />
ENK1205 50 –<br />
–<br />
–<br />
–<br />
–<br />
ENK202 50 Elektronik grundkurs<br />
ENK1205 50<br />
ENK202 50 Elektronik grundkurs<br />
ENK212 50<br />
Industri- och kraft- elektronikkretsar<br />
ENK213 60 Kraftelektronikkretsar ENK1206 50 –<br />
Mikroprocessorteknik ENK214 70 Mikroprocessorteknik A ENK1207 50 –<br />
Ytmonteringsteknik ENK216 30 Ytmonteringsteknik<br />
ENK1209 50 –<br />
–<br />
–<br />
–<br />
–<br />
ENK207 30 Ytmonteringsteknik<br />
ENK1209 50<br />
ENK207 30 Ytmonteringsteknik<br />
ENK216 30<br />
Elektroniksystem Fax- och kopiatorservice ENSY220 40 Fax, skrivare, kopiatorer ENSY1205 50 –<br />
Hemsatellitanläggningar ENSY222 60 Hemsatellitanläggningar ENSY1210 50 –<br />
Antenn-, mobiltelefon- och kommunikationsradioinstallation<br />
ENSY217 30 Kommunikationssystem i fordon ENSY1212 50 –<br />
Ljud- och hifianläggningar ENSY225 90 Ljudanläggningar ENSY1213 100 Bild- och ljudanläggningar ELTBIDO 100<br />
Ljudproduktionsteknik ENSY226 130 Ljudproduktionsteknik ENSY1214 150 –<br />
Marinelektronik ENSY227 130 Marinelektronik ENSY1215 150 Marina elektroniksystem ELTMARO 100<br />
Mikrovågsutrustning ENSY228 60 Mikrovågsutrustning ENSY1216 50 –<br />
Videoanläggningar ENSY229 50 Videoanläggning ENSY1217 50 –<br />
Videobandspelare och video- ENSY230 120 Videobandspelare och videoka- ENSY1218 100 –<br />
kamerormera<br />
Videoproduktionsteknik ENSY231 130 Videoproduktionsteknik ENSY1219 150 –<br />
Industriell elektronik ENSY223 130 Elektroniksystemreparation ENSY1204 150 Service och reparations- SUPSER0 100<br />
–<br />
–<br />
–<br />
– arbete<br />
ENSY208 130 Elektroniksystemreparation ENSY1204 150<br />
ENSY208 130 Industriell elektronik<br />
ENSY223 130<br />
Kommunikationsradioservice ENSY224 – 130 Kommunikationsradioservice ENSY1211 150 –<br />
ENSY209 – Kommunikationsradioservice –<br />
–<br />
ENSY209 130 Kommunikationsradioservice ENSY1211 150<br />
130<br />
ENSY224 130
Sid 8 3<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Elinstallation Belysningsteknik ELI204 50 Belysningsteknik ELI1201 50 Belysningsteknik INSBES0 100<br />
Elinstallation motorstyrning ELI206 120 Elinstallation motorstyrning ELI1204 100 Elmotorstyrning INSELS0 100<br />
Elkunskap Elkompetens A ELKU205 50 Elkompetens A ELKU1201 50 –<br />
Elkompetens B ELKU206 80 Elkompetens B ELKU1202 50 –<br />
Elmekanik ELKU207 70 Elmekanik ELKU1203 100 Elektromekanik ELRELK0 100<br />
Ellära Likström och enfas växelström A ELL200 60 Ellära A ELL1201 50 –<br />
Likström och enfas växelström B ELL201 60 Ellära B ELL1202 50 –<br />
Växelström trefas ELL202 30 Växelström trefas ELL1203 50 –<br />
Energiteknik Energi A ENETE200 90 Energi A ENTE1201 100 Energiteknik 1 ENEENO1 100<br />
Energi B ENETE201 120 Energi B ENTE1202 150 Energiteknik 2 ENEENE02 100<br />
Energiomvandling ENETE202 50 Energiomvandling ENTE1203 50 –<br />
Engelska Engelska A EN200 110 Engelska A EN1201 100 Engelska 5 ENGENG05 100<br />
Engelska B EN201 40 Engelska B EN1202 100 Engelska 6 ENGENG06 100<br />
Ensemble Ensemble ENS200 130 Ensemble A MU1201 100 Ensemble 1 MUSENS01 100<br />
Estetisk verksamhet Estetisk verksamhet ESV200 30 Estetisk verksamhet ESV1201 50 –<br />
Expo Expo A EXPO200 120 Expo A EXPO1201 100 Utställningsdesign 1 UTSUTSO1 100<br />
Expo B EXPO201 150 Expo C EXPO1203 200 Utställningsdesign 3 UTSUTSO3S 100<br />
Fartygsteknik Brandskydd ombord FTT206 40 Brandskydd ombord FTT1201 50 –<br />
Fartygsbefäl FTT209 100 Fartygsbefäl FTT1203 100 –<br />
Maskinbefäl FTT213 100 Maskinbefäl FTT1205 100 –<br />
Miljö och säkerhet FTT214 40 Miljö och säkerhet FTT1207 100 –<br />
Roro/passagerarfartyg FTT215 30 Roro/passagerarfartyg FTT1208 50 –<br />
Tanklasthantering FTT216 100 Tanklasthantering FTT1209 50 –<br />
Vakttjänst däck FTT217 100 Vakttjänst däck FTT1210 100 –<br />
Fastighetsteknik Byggnader och utrustning FASTE200 130 Byggnader och utrustningar FATE1201 150 –<br />
Köks- och tvättutrustning FASTE202 80 Köks- och tvättutrustning FATE1203 50 –<br />
Städning och rengöring FASTE203 110 Städning och rengöring FATE1204 100 –<br />
Yttre miljö FASTE204 150 Yttre miljö FATE1207 100 –<br />
Filosofi Filosofi FS200 40 Filosofi A FS1201 50 Filosofi 1 FIOFIO01 50<br />
Fordonsyrkesteknik Fordonsteknik grundkurs FYRK204 110 Basmaskin service NABT1202 100 Serviceteknik – naturbruk 1 SEISEI01 100<br />
Småmaskiner – skötsel och<br />
underhåll<br />
FYRK207 30 Småmaskiner service MTK1206 50 –<br />
Form Form FRM200 160 Form BF1204 150 –
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Sid 8 4<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Fotografisk bild Fotografisk bild A FBL200 120 Fotografisk bild A FBL1201 100 Fotografisk bild 1 FOTFOT01 100<br />
Fotografisk Bild B FBL201 150 Fotografisk bild C FBL1203 200 –<br />
Fritidsanläggningar och Fritidsanläggningar och fritids- FAF200 150 Fritidsanläggning och fritids- FAF1201 150 –<br />
fritidsmiljöer<br />
miljöer A<br />
miljöer A<br />
Fritidsanläggningar och fritids- FAF201 150 Fritidsanläggning och fritidsmiljö FAF1202 150 –<br />
miljöer B<br />
B<br />
Fysik Fysik A FY201 90 Fysik A FY1201 100 Fysik 1a FYSFYS01a 150<br />
Fysik B FY202 130 Fysik B FY1202 150 Fysik 2 FYSFYS02 100<br />
Fysik –<br />
–<br />
–<br />
–<br />
FY200 220 Fysik B<br />
FY1202 150 Fysik 2 FYSFYS02 100<br />
FY200 220 Fysik B<br />
FY200<br />
130<br />
Fysisk träning Fysisk träning FYTRÄ200 80 Röst och rörelse TEA1203 100 Röst TEARÖSO 100<br />
Förbrännings motorteknik<br />
Dieselmotorer FÖMT200 100 Dieselmotorer- tunga fordon FOR1201 150 –<br />
Företagsekonomi Export och import FE202 60 Export och import FE1209 50 –<br />
Finansiering och kalkylering FE207 50 Finansiering och kalkylering FE1201 50 –<br />
Företagsekonomi A FE201 30 Företagsekonomi A FE1202 50 –<br />
Företagsekonomi B FE203 160 Företagsekonomi B FE1203 150 –<br />
Internationell ekonomi FE204 40 Internationell ekonomi FE1210 50 Internationell ekonomi SAMINE0 100<br />
Marknadsföring MRKFÖ200 100 Marknadsföring FE1204 100 Marknadsföring FÖRMAD0 100<br />
Organisation och ledarskap FE205 40 Organisation och ledarskap FE1205 50 Ledarskap och organisation LEDLED0 100<br />
Redovisning och beskattning RD200 100 Redovisning och beskattning FE1206 100 Redovisning 1 FÖRRED01 100<br />
Småföretagande FE200 60 Småföretagare A FE1207 50 –<br />
Personaladministration FE206 60 Personaladministration ADM1209 50 –<br />
Gehörs- och musiklära Gehörs- och musiklära GEMU200 130 Gehörs och musiklära A MU1203 100 Gehörs- och musiklära 1 MUIGEH01 100<br />
Geografi Geografi A GE200 50 Geografi A GE1201 100 Geografi 1 GEOGEO01 100<br />
Geografi B GE201 90 Geografi B GE1202 50 Geografi 2 GEOGEO02 100<br />
Gjuteriteknik Gjuteriteknik A GJU204 70 Gjuteriteknik A GJU1201 50 –<br />
Gjuteriteknik B GJU205 140 Gjuteriteknik B GJU1202 150 –<br />
Gjuteriteknik C GJU206 140 Gjuteriteknik C GJU1203 150 –<br />
Gjuteriteknik – handformning GJU201 140 Handformning GJU1204 150 –<br />
Gjuteriteknik – maskinformning GJU202 140 Maskinformning GJU1205 150 –<br />
Gjuteriteknik – pressgjutning GJU203 140 Pressgjutning GJU1206 150 –
Sid 8 5<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Grekiska Grekiska A GRK200 110 Grekiska GRK1201 100 Klassisk grekiska – språk<br />
och kultur<br />
KLAKLA01 100<br />
Handel Bransch- och produktkunskap HNDL200 60 Bransch och produktkunskap HNDL1202 50 –<br />
Försäljning och service HNDL201 60 Försäljning och service HNDL1203 50 –<br />
Inköp och varuhantering HNDL202 90 Inköp och varuhantering HNDL1205 100 Inköp 1 INKINK01 100<br />
Praktisk marknadsföring A HNDL207 30 Praktisk marknadsföring A HNDL1210 50 –<br />
Praktisk marknadsföring B HNDL208 60 Praktisk marknadsföring B HNDL1211 100 –<br />
Reklam i butik HNDL205 60 Praktisk marknadsföring C HNDL1212 50 –<br />
Personlig försäljning HDNL203 60 Personlig försäljning HNDL1209 50 –<br />
Ledarskap i butik HNDL209 40 Affärsutveckling HNDL1201 50 –<br />
Transport och spedition HNDL206 60 Transport och spedition HNDL1214 50 –<br />
Hantverksteknik Hantverksteknik – grundkurs HNT200 130 Hantverksteknik A HNT1201 200 –<br />
Hantverksteknik A HNT201 130 Hantverksteknik B HNT1202 200 –<br />
Hantverksteknik B HNT202 190 Hantverksteknik C HNT1203 200 –<br />
Hantverksteknik C HNT203 145 Hantverksteknik D HNT1204 200 –<br />
Hantverksteknik D HNT204 130 Hantverksteknik E HNT1205 100 –<br />
Hantverksteknik – fördjupningskurs<br />
HNT205 190 Hantverksteknik F HNT1206 100 –<br />
Historia Historia A HI200 80 Historia A HI1201 100 Historia 1b HISHIS01b 100<br />
Historia B HI201 110 Historia B HI1202 100 Historia 2a HISHIS02a 100<br />
Historia B HI201 110 Historia B HI1202 100 Historia 2b HISHIS02b 100<br />
Hotellkunskap Hotell A HOTKU201 50 Hotell A HOK1202 50 Logi HOTLOG0 100<br />
Hotell B HOTKU202 200 Hotell B HOK1203 150 Reception 1 HOTREC01 100<br />
Hotell C HOTKU203 170 Hotell C HOK1204 200 –<br />
Blommor och dekorationer HOTKU200 50 Bordsdekorationer SERK1204 50 –<br />
Husfru HOTKU204 110 Våningsservice HOK1207 100 –<br />
Konferens HOTKU205 110 Konferens HOK1205 100 Konferens 2 KONKON2 100<br />
Idrott och hälsa Idrott och hälsa A IDH200 80 Idrott och Hälsa A IDH1201 100 Idrott och hälsa 1 IDRIDR01 100<br />
Idrott och hälsa B IDH201 50 Idrott och Hälsa B IDH1202 50 Idrott och hälsa 2 IDRIDR02 100<br />
Individ och samhälle Barn, ungdomar och vuxna i<br />
behov av särskilt stöd<br />
IOS200 200 Människor i behov av stöd IOS1203 200 –<br />
Utveckling, livsvillkor och socialisation<br />
IOS202 200 Utveckling, livsvillkor och socialisation<br />
IOS1205 200 –
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Sid 8 6<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Instrument/sång Instrument/sång A INSÅ201 30 Instrument/sång, nivå 1 MU1205 50 –<br />
Instrument/sång B INSÅ202 30 Instrument/sång, nivå 2 MU1206 50 –<br />
Instrument/sång C INSÅ204 30 Instrument/sång, nivå 3 MU1207 50 Instrument eller sång 2 MUSINS02 100<br />
–<br />
–<br />
–<br />
–<br />
INSÅ203 30 Instrument/sång, nivå 3 MU1207 50<br />
INSÅ203 30 Instrument/sång C<br />
INSÅ204 50<br />
Karossteknik Chassikomponenter KASK200 120 Chassikomponenter PBTE1202 100 –<br />
Luftkonditioneringssystem KASK211 60 Luftkonditionering KATE1203 50 –<br />
Kemi Kemi A KE200 140 Kemi A KE1201 100 Kemi 1 KEMKEM01 100<br />
Kemi B KE201 40 Kemi B KE1202 100 Kemi 2 KEMKEM02 100<br />
Kemiska industri- Produktionsutrustning A KIP201 45 Produktionsutrustning A KIP1205 50 –<br />
processer<br />
Produktionsutrustning B KIP202 200 Produktionsutrustning B KIP1206 200 –<br />
Konditorikunskap Choklad och konfektyr KOND200 100 Choklad och konfektyr KOND1201 100 Choklad och konfektyr BAGCHO0 100<br />
Konditori – grundkurs KOND201 70 Konditori A KOND1202 100 –<br />
Kraftöverföringsteknik Drivlina – tunga fordon KÖT201 190 Drivlina – arbetsmaskiner MTK1202 150 –<br />
Kraft- och värmeteknik Alternativ energihantering KRV200 100 Alternativ energihantering KRV1201 100 Förnybar energi ENEFÖR0 100<br />
Kulturhistoria Kultur- och idéhistoria KUHI201 60 Kultur och idéhistoria KUHI1202 100 –<br />
Samtida konst KUHI202 50 Nutida konst KUHI1205 50 –<br />
Kultur och konstanalys KUHI200 40 Kultur och konstanalys KUHI1203 50 –<br />
Kultur- och stilhistoria Kultur och stilhistoria KSHI200 80 Kultur- och stilhistoria HVK1202 50 –<br />
Körsång Körsång KÖR200 40 Körsång A MU1208 50 Körsång 1 MUSKÖS01 100<br />
Latin med allmän<br />
språkkunskap<br />
Latin med allmän språkkunskap LAS 200 240 Latin B LAS1202 100 Latin – språk och kultur 2 LATLAT02 100<br />
Livsmedelskunskap Drycker LMK200 60 Drycker LMK1201 50 –<br />
Livsmedel A LMK201 40 Livsmedel A LMK1202 50 –<br />
Ljudmedier Ljudmedier A LJUM200 120 Ljudmedier A LJUM1201 100 Ljudproduktion 1 LJULJU01 100<br />
Ljudmedier B LJUM201 150 Ljudmedel C LJUM1203 200 –<br />
Lärande och pedago- Arbetssätt och lärande LPL200 50 Arbetssätt och lärande LPL1201 50 –<br />
giskt ledarskap Fritidens aktiviteter LPL201 50 Fritidens aktiviteter LPL1202 50 –<br />
Ledarskap inom lek och idrott LPL204 50 Ledarskap inom lek och idrott LPL1205 50 –<br />
Natur och friluftsliv A LPL205 50 Natur och friluftsliv A LPL1206 50 –<br />
Natur och friluftsliv B LPL206 50 Natur och friluftsliv B LPL1207 50 –<br />
Pedagogiskt ledarskap LPL207 100 Pedagogiskt ledarskap LPL1208 100 Pedagogiskt ledarskap PEDPEG0 100
Sid 8 7<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Mark- och växtkunskap Beskärning MRVX200 40 Beskärning TDG1201 50 Skötsel av utemiljöer SKÖSKÖ0 100<br />
Massa och papper Returfiber MOP208 30 Fiberråvaror MOP1201 50 –<br />
Kartongtillverkning MOP201 150 Kartongtillverkning MOP1202 150 –<br />
Massa och papper grundkurs MOP202 120 Massa och papper grundkurs MOP1203 100 –<br />
Massatillverkning MOP203 250 Massatillverkning MOP1204 200 –<br />
Mekanisk massatillverkning MOP204 150 Mekanisk massatillverkning MOP1205 150 –<br />
Mäldberedning MOP205 50 Mäldberedning MOP1206 50 –<br />
Pappers- och kartongtillverkning MOP206 225 Pappers- och kartongtillverkning MOP1207 200 –<br />
Papperstillverkning MOP207 150 Papperstillverkning MOP1208 150 –<br />
Massa och papper Sulfatmassa MOP209 150 Sulfatmassa MOP1209 150 –<br />
Sulfitmassa MOP210 150 Sulfitmassa MOP1210 150 –<br />
Wellpapp och solidpapp MOP211 100 Wellpapp och solidpapp MOP1211 100 –<br />
Vidarebehandling av massa MOP212 150 Vidarebehandling av massa MOP1212 150 –<br />
Vätskekartong och grafisk MOP213 100 Vätskekartong/grafisk kartong MOP1213 100 –<br />
Ytbehandling papper/kartong MOP214 50 Ytbehandling papper/kartong MOP1214 50 –<br />
Matematik Matematik A MA200 110 Matematik A MA1201 100 Matematik 1a MATMAT01a 100<br />
Matematik A MA200 110 Matematik A MA1201 100 Matematik 1b MATMAT01b 100<br />
Matematik A MA200 110 Matematik A MA1201 100 Matematik 1c MATMAT01c 100<br />
Matematik B MA201 40 Matematik B MA1202 50 Matematik 2a MATMAT02a 100<br />
Matematik B MA201 40 Matematik B MA1202 50 Matematik 2b MATMAT02b 100<br />
Matematik B MA201 40 Matematik B MA1202 50 Matematik 2c MATMAT02c 100<br />
Matematik C MA203 50 Matematik C MA1203 100 Matematik 3b MATMAT03b 100<br />
Matematik C MA203 50 Matematik C MA1203 100 Matematik 3c MATMAT03c 100<br />
Matematik D MA204 40 Matematik D MA1204 100 Matematik 4 MATMAT04 100<br />
Matematik E MA205 60 Matematik E MA1205 50 Matematik 5 MATMAT05 100<br />
Matlagning Kallkök grundkurs MATL203 80 Kallkök MAKU1204 100 –<br />
Medicinsk teknik Elektromedicinsk utrustning MEDTE206 65 Elektromedicinsk utrustning METE1201 50 –<br />
Gas- och vätsketeknik MEDTE207 50 Gas- och vätsketeknik METE1202 50 –<br />
Kemisk analysteknik MEDTE208 80 Kemisk analysteknik METE1203 100 –<br />
Medicin för tekniker MEDTE209 120 Medicin för tekniker METE1204 150 –<br />
Medicinsk elektronik MEDTE210 65 Medicinsk elektronik METE1205 50 –<br />
Radiologisk utrustning MEDTE211 50 Radiologisk utrustning METE1206 50 –
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Sid 8 8<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Mediekommunikation Mediekommunikation A MDK200 80 Mediekommunikation A MDK1201 100 Journalistik, reklam och<br />
information 1<br />
MEEJOU01 100<br />
Mediekommunikation B MDK201 150 Mediekommunikation C MDK1203 100 –<br />
Mediekunskap Mediekunskap MDE200 Mediekunskap MDK1204 100 Medier, samhälle och kommunikation<br />
1<br />
MERMEE01 100<br />
Miljökunskap Miljö – process MILJÖ202 50 Miljöteknik MKU1205 50 –<br />
Miljökunskap MILJÖ201 60 Miljökunskap MKU1202 100 –<br />
Modersmål HEMSP201 XXX401 60 Koden för resp språk ska anges XXX1402 100 Modersmål 1 MOEXXX01 100<br />
HEMSP202 XXX402 100 Koden för resp språk ska anges XXX1403 100 Modersmål 2 MOEXXX02 100<br />
HEMSP203 XXX403 30 Koden för resp språk ska anges XXX1401 50 Modersmål – aktiv tvåspråkighet<br />
MOEMOD0 100<br />
Modedesign Dator – design MODE200 60 Datordesign FOG1201 50 –<br />
Fackteckning och design A MODE201 60 Fackteckning och design A FOG1202 50 –<br />
Fackteckning och design B MODE202 30 Fackteckning och design B FOG1206 50 –<br />
Modellteknik Designmodeller MOD207 120 Designmodeller MOD1201 150 Designmodeller DESDES0 100<br />
Industrimodeller MOD208 120 Industrimodeller MOD1202 150 –<br />
Modellteknik A MOD209 190 Modellteknik A MOD1203 150 –<br />
Modellteknik B MOD210 60 Modellteknik B MOD1204 100 –<br />
Modellteknik C MOD211 170 Modellteknik C MOD1205 200 –<br />
Modellteknik D MOD212 235 Modellteknik D MOD1206 200 –<br />
Moderna språk SPRÅC200<br />
C-språk kurs A<br />
SPRÅC201<br />
C-språk kurs B<br />
SPRÅB200<br />
B-språk kurs A<br />
SPRÅB201<br />
B-språk kurs B<br />
XXX205 60 Steg 1 Koden för resp språk<br />
ska anges<br />
XXX206<br />
–<br />
XXX201<br />
130<br />
–<br />
190<br />
Steg 2<br />
Koden för resp språk ska anges<br />
XXX207 60 Steg 3<br />
Koden för resp språk ska anges<br />
XXX208<br />
–<br />
XXX200<br />
130<br />
–<br />
190<br />
Steg 4<br />
Koden för resp språk ska anges<br />
Multimedia Multimedia A MUM200 100 Multimedia A MUM1201 100 –<br />
Multimedia B MUM201 100 Multimedia B MUM1202 100 –<br />
Musik och kommunikation<br />
Musik och kommunikation MUKO200 60 Musik och kommunikation MUPR1205 50 –<br />
XXX1301 100 Moderna språk 1 MODXXX01 100<br />
XXX1302 100 Moderna språk 2 MODXXX02 100<br />
XXX1303 100 Moderna språk 3 MODXXX03 100<br />
XXX1304 100 Moderna språk 4 MODXXX04 100
Sid 8 9<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Människokunskap Medicinsk grundkurs B MÄNK202 90 Medicinsk grundkurs OMV1209 100 –<br />
Etik och livsfrågor MÄNK200 30 Etik och livsfrågor SOMS1201 100 –<br />
Människan socialt och kulturellt MÄNK203 50 Människan socialt och kulturellt SOMS1202 100 Internationellt arbete MÄNINA0 100<br />
Mät- och reglerteknik Fastighetsautomation A MÄTE209 50 Fastighetsautomation A MÄTE1201 50 –<br />
Fastighetsautomation B MÄTE210 60 Fastighetsautomation B MÄTE1202 50 –<br />
Flerloopsreglering MÄTE211 140 Flerloopsreglering MÄTE1203 150 –<br />
Industriell mätteknik A MÄTE213 50 Mätteknik A MÄTE1204 50 –<br />
Industriell mätteknik B MÄTE214 60 Mätteknik B MÄTE1205 50 –<br />
Övervakningssystem MÄTE218 80 Processdatorsystem MÄTE1208 50 –<br />
Processkunskap MÄTE215 80 Processkunskap MÄTE1209 50 –<br />
Reglerteknik A MÄTE216 40 Reglerteknik A MÄTE1210 50 –<br />
Reglerteknik B MÄTE217 90 Reglerteknik B MÄTE1211 100 –<br />
Mönsterkonstruktion Datoriserad mönsterhantering A MKO200 60 Datoriserad mönsterhantering A MKO1201 50 –<br />
Datoriserad mönsterhantering B MKO201 130 Datoriserad mönsterhantering B MKO1202 100 –<br />
Datoriserad mönsterhantering C MKO202 130 Datoriserad mönsterhantering C MKO1203 100 Datoriserad mönsterhantering<br />
2<br />
MÖNDAT02 100<br />
Mönsterkonstruktion A MKO203 60 Mönsterkonstruktion A MKO1204 50 –<br />
Mönsterkonstruktion B MKO204 60 Mönsterkonstruktion B MKO1205 50 –<br />
Mönsterkonstruktion C MKO205 30 Mönsterkonstruktion C MKO1206 50 –<br />
Natur- och miljö- Viltvård NAM207 50 Viltvård NAM1214 50 –<br />
kunskap<br />
Mikrobiologi och genetik NAM204 50 Mikrobiologi och genetik BI1206 50 –<br />
Växt- och djurliv NAM208 30 Växt-och djurliv BI1208 50 –<br />
Ekologi NAM200 30 Ekologi BI1204 50 –<br />
Kretslopp i mark, vatten och luft NAM202 40 Kretslopp BI1205 50 –
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Sid 9 0<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Naturbruksproduktion<br />
Naturbruksproduktion<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Arbete med avverkningsmaskiner<br />
NAP200 150 Avverkningsmaskiner SKOG1203 150 Avverkningsmaskiner NABAW0 100<br />
Avverkningsaggregat för jordbrukstraktor<br />
NAP202 80 Avverkningsaggregat för traktor SKOG1202 50 –<br />
Avverkningsarbete med motorsåg<br />
NAP201 120 Avverkning med motorsåg SKOG1201 100 Motor- och röjmotorsåg 2 MOTMOT02 100<br />
Beståndsanläggning och<br />
beståndsvård<br />
NAP204 100 Skogsskötsel A SKOG1205 100 Skogsskötsel 1 SKGSKO01 100<br />
Blomsterbinderi NAP235 50 Blomsterbinderier ODL1211 50 –<br />
Ekologisk odling NAP205 40 Ekologisk odling ODL1201 50 Odling – specialisering ODLODL00S 100<br />
Frukt- och bärodling NAP208 30 Frukt och bärodling ODL1202 50 –<br />
Golfbaneskötsel NAP209 60 Golfbanor TDG1202 100 –<br />
Grovfoderproduktion NAP210 60 Grovfoderproduktion ODL1203 50 Odling av djurfoder ODLODL0 100<br />
Inomhusplantering NAP211 50 Inomhusplanteringar TDG1203 50 –<br />
Mjölk- och nötköttproduktion NAP214 100 Mjölk- och nötköttsproduktion DJR1213 100 –<br />
Motorsåg och röjmotorsåg NAP215 65 Motor- och röjmotorsåg NABT1204 100 Motor- och röjmotorsåg 1 MOTMOT01 100<br />
Naturbrukets yrkesmiljöer NAP216 100 Arbetsliv naturbruk NAM1201 100 –<br />
Odling av grönsaker på friland NAP217 50 Odling av grönsaker ODL1204 50 –<br />
Odlingsplanering och specialisering<br />
NAP220 50 Odling planering ODL1205 50 –<br />
Odling på åker NAP219 80 Odling på åker ODL1207 150 Växtodling 1 ODLVÄT01 100<br />
Plantskoleskötsel NAP221 50 Plantskoleskötsel ODL1208 50 Trädgårdsodling – plantskoleväxter<br />
ODLTRS0 100<br />
Produktion av energi- och industriråvara<br />
NAP222 30 Energiråvara NAM1203 50 –<br />
Röjningsarbete NAP223 35 Röjningsarbete SKOG1204 50 –<br />
Skogskötsel – fördjupning NAP224 150 Skogsskötsel C SKOG1207 150 –<br />
Skogskötsel – grundkurs NAP225 150 Skogsskötsel B SKOG1206 150 Skogsskötsel 2 SKGSKO02 100<br />
Transport med småskalig teknik NAP227 30 Småskalig transportteknik NABT1206 50 –<br />
Trädgårdsanläggning NAP228 100 Trädgårdsanläggning grundkurs TDG1209 150 –<br />
Virkesmätning NAP232 150 Virkesmätning SKOG1211 150 Virkesmätning SKGVIK0 100<br />
Virkestransport med jordbrukstraktor<br />
NAP233 60 Virkestransport B SKOG1213 50 –<br />
Virkestransport med skotare NAP234 140 Virkestransport A SKOG1212 150 Virkestransport med<br />
skotare<br />
NABVIE0 100
Sid 9 1<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Naturbruksteknik Körning med basmaskin NABT201 60 Basmaskin körning NABT1201 50 –<br />
Reparationsteknik NABT202 100 Naturbruksmaskiner reparation NABT1205 100 Serviceteknik – naturbruk 2 SEISEI02 100<br />
Växthusteknik NABT203 40 Växthusteknik NABT1207 50 Odling i växthus 2 ODIODL02 100<br />
Naturkunskap Naturkunskap A NK200 30 Naturkunskap A NK1201 50 Naturkunskap 1a1 NAKNAK01a1 50<br />
Naturkunskap B NK201 70 Naturkunskap B NK1202 100 Naturkunskap 02 NAKNAK02 100<br />
Näringskunskap Näringslära A NÄR201 30 Näringslära A NÄR1202 50 –<br />
Omvårdnad Omvårdnad – sjuka barn OKU203 205 Barn- och ungdomssjukvård OMV1202 200 Barn- och ungdomssjukvård SJUBAR0 200<br />
Omvårdnad – psykiatri OKU202 205 Psykiatri OMV1211 200 –<br />
Omvårdnad A OKU204 120 Omvårdnad OMV1210 150 –<br />
Omvårdnad – akutsjukvård OKU200 205 Sjukvård OMV1212 200 Akutsjukvård SJUAKV0 200<br />
Plastteknik Plastteknik – härdplast PLT201 200 Härdplast PLT1201 200 –<br />
Plastteknik – termoplast PLT200 200 Termoplast PLT1202 200 –<br />
Plåtteknik Plåtbearbetning A PLÅ203 40 Plåtbearbetning A PLÅ1201 50 –<br />
Plåtbearbetning B PLÅ204 180 Plåtbearbetning B PLÅ1202 200 –<br />
Plåtbearbetning C PLÅ205 180 Plåtbearbetning C PLÅ1203 150 –<br />
Produktionsteknik Kvalitetsteknik PRT202 30 Kvalitetsteknik PRT1201 50 –<br />
Produktionsteknik PRT203 30 Produktionsteknik PRT1203 50 –<br />
Psykologi Psykologi PS200 40 Psykologi A PS1201 50 Psykologi 1 PSKPSY01 50<br />
Religionskunskap Religionskunskap A RE200 30 Religionskunskap A RE1201 50 Religionskunskap 1 RELREL01 50<br />
Religionskunskap B RE201 30 Religionskunskap B RE1202 50 Religionskunskap 2 RELREL02 50<br />
Rytmik och dans Rytmik och dans RYDS200 40 Rytmik och dans MU1210 50 Rytmik MUSRYT0 100<br />
Rättskunskap Affärsjuridik RK200 40 Affärsjuridik RK1201 50 –<br />
Rättskunskap RK201 40 Rättskunskap RK1203 50 –<br />
Rörlig bild Rörlig Bild A RBL200 120 Rörlig bild A RBL1201 100 Film- och tv-produktion 1 FILFIL01 100<br />
Rörlig Bild B RBL201 150 Rörlig bild C RBL1203 200 Film- och tv-produktion 2 FILFIL02 100<br />
Samhällskunskap Samhällskunskap A SH200 90 Samhällskunskap A SH1201 100 Samhällskunskap 1b SAMSAM01b<br />
Samhällskunskap B SH201 110 Samhällskunskap B SH1202 100 Samhällskunskap 2 SAMSAM02<br />
Samhällskunskap C SH202 100 Samhällskunskap C SH1203 100 Samhällskunskap 3 SAMSAM03<br />
Scenisk gestaltning Scenisk gestaltning A SCGE200 130 Scenisk gestaltning A TEA1204 100 Scenisk gestaltning 1 TEASCE01 100<br />
Scenisk gestaltning B SCGE201 100 Scenisk gestaltning B TEA1205 150 Scenisk gestaltning 2 TEASCE02 100<br />
Scenisk gestaltning C SCGE202 70 Scenisk gestaltning C TEA1206 100 Scenisk gestaltning 3 TEASCE03 100
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Sid 9 2<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Servering Servering A SERV200 60 Servering A SERK1205 50 –<br />
Servering B SERV201 90 Servering B SERK1206 100 Servering 1 SERSER01 100<br />
Social omsorgskunskap Social omsorg A SOO202 120 Social omsorg SOMS1204 150 –<br />
Omsorg om person med utveck- SOO200 205 Utvecklingsstörning/funktions- SOMS1207 200 –<br />
lingsstörninghinder<br />
Specialarbete SA301 20 Projektarbete PA1201 100 –<br />
–<br />
–<br />
SA200 30<br />
Specialidrott Specialidrott A SC200 190 Specialidrott A SC1201 200 –<br />
Specialidrott B SC201 100 Specialidrott B SC1202 100 Idrottsspecialisering 3 SPEIDS03 100<br />
Styckningskunskap Styckning gris STYK201 120 Styckning gris STYK1202 100 –<br />
Styckning nöt STYK203 160 Styckning nöt STYK1204 100 –<br />
Styckning andra djurslag STYK200 60 Styckning övriga djurslag STYK1205 50 Styckning 4 STYSTY04 100<br />
Styrteknik Automationsenheter STR206 110 Automationsenheter STR1201 100 Industriautomation AUTIND0 100<br />
Avancerade styrsystem STR207 90 Avancerad styrsystem STR1202 100 Distribuerade styrsystem MÄTDIS0 100<br />
CNC-teknik – service och underhåll<br />
STR208 70 CNC-maskiner STR1203 50 –<br />
Servoteknik STR210 50 Serviceteknik STR1208 50 Elmotordrivsystem AUTELD0 100<br />
Styrteknik B STR212 80 Styrteknik B STR1210 100 Programmerbara styrsystem MÄTPRR0 100<br />
Stål- och metallfram- Efterbehandling SMF201 50 Efterbehandling MTE1201 50 –<br />
ställning<br />
Metallografi SMF204 100 Metallografi MTE1204 100 –<br />
Metallurgi – grundkurs SMF205 80 Metallurgi grundkurs MTE1205 100 –<br />
Processmetallurgi SMF207 120 Processmetallurgi MTE1207 150 –<br />
Pulvermetallurgi SMF208 60 Pulvermetallurgi MTE1208 100 –<br />
Värmelära och ugnsteknik SMF211 80 Värmelära – och ugnsteknik MTE1209 100 –<br />
Svenska Svenska A SV203 80 Svenska A SV1201 100 Svenska 1 SVESVE01 100<br />
Svenska B SV204 120 Svenska B SV1202 100 Svenska 2 SVESVE02 100<br />
–<br />
–<br />
SV201S 60<br />
SV201L 60<br />
–<br />
–<br />
SV200S 100<br />
SV200L 100<br />
Svenska C SV202 50 Svenska C muntlig och skriftlig<br />
kommunikation<br />
SV1205 50 Svenska 3 SVESVE03 100
Sid 9 3<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Svenska som andra Svenska som andraspråk A SV2201 80 Svenska som andraspråk A SVA1201 100 Svenska som andra språk 1 SVASVA01 100<br />
språk<br />
Svenska som andraspråk B SV2202 120 Svenska som andraspråk B SVA1202 100 Svenska som andra språk 2 SVASVA02 100<br />
Svetsteknik Bågsvetsmetoder grundkurs SVSTE226 40 Svetsmetoder grundkurs SVST1221 50 –<br />
Lödning och skärning A SVSTE227 30 Lödning och skärning A SVST1206 50 Plåtslageri – svetstekniker PLTPLT0 100<br />
Lödning och skärning B SVSTE228 50 Lödning och skärning B SVST1207 50 –<br />
Manuell metallbågssvetsning A1 SVSTE229 75 Manuell metallbågssvetsning A1 SVST1208 100 –<br />
Manuell metallbågssvetsning A2 SVSTE230 75 Manuell metallbågssvetsning A2 SVST1209 50 –<br />
Manuell metallbågssvetsning B1 SVSTE231 100 Manuell metallbågssvetsning B1 SVST1210 100 –<br />
Manuell metallbågssvetsning B2 SVSTE232 100 Manuell metallbågssvetsning B2 SVST1211 100 –<br />
Manuell metallbågssvetsning C1 SVSTE233 60 Manuell metallbågssvetsning C1 SVST1212 50 –<br />
Manuell metallbågssvetsning C2 SVSTE234 60 Manuell metallbågssvetsning C2 SVST1213 50 –<br />
Manuell metallbågssvetsning C3 SVSTE235 160 Manuell metallbågssvetsning C3 SVST1214 200 –<br />
MIG/MAG-svetsning A1 SVSTE236 60 MIG/MAG-svetsning A1 SVST1215 50 –<br />
MIG/MAG-svetsning A2 SVSTE237 60 MIG/MAG-svetsning A2 SVST1216 50 –<br />
MIG/MAG-svetsning B1 SVSTE238 60 MIG/MAG-svetsning B1 SVST1217 100 –<br />
MIG/MAG-svetsning B2 SVSTE239 60 MIG/MAG-svetsning B2 SVST1218 50 –<br />
MIG/MAG-svetsning C SVSTE240 80 MIG/MAG-svetsning C SVST1219 100 –<br />
Svetsarprövning SVSTE241 40 Svetsarprövning SVST1220 50 –<br />
TIG-svetsning A1 SVSTE242 50 TIG-svetsning A1 SVST1222 50 –<br />
TIG-svetsning A2 SVSTE243 50 TIG-svetsning A2 SVST1223 50 –<br />
TIG-svetsning B1 SVSTE244 50 TIG-svetsning B1 SVST1224 50 –<br />
TIG-svetsning B2 SVSTE245 50 TIG-svetsning B2 SVST1225 50 –<br />
TIG-svetsning C1 SVSTE246 50 TIG-svetsning C1 SVST1226 50 –<br />
TIG-svetsning C2 SVSTE247 50 TIG-svetsning C2 SVST1227 50 –<br />
Teaterproduktion Teaterproduktion TEAP200 80 Scenisk produktion TEA1207 100 –<br />
Teaterteknik Teaterteknik TEAT200 80 Ljus och ljudteknik TEA1202 100 Ljud och ljus TEALJU00 100<br />
Teckenspråk Teckenspråk C-språk kurs A TN201 60 Teckenspråk för hörande steg 1 TNH1201 100 Svenskt teckenspråk för<br />
hörande 1<br />
SVTSVT01 100<br />
Teckenspråk C-språk kurs B TN202 130 Teckenspråk för hörande steg 2 TNH1202 100 Svenskt teckenspråk 2 SVTSVT02 100
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Sid 9 4<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Teleinstallation Antenninstallation TEI206 40 Antenninstallation TEI1201 50 –<br />
Installation och registrering TEI207 60 Installation och registrering TEI1202 50 –<br />
Kabel-tv-teknik TEI208 40 Kabel tv-teknik TEI1203 50 –<br />
Lokala datanät TEI209 60 Lokala datanät TEI1204 50 –<br />
Säkerhetssystem TEI210 60 Säkerhetssystem TEI1205 100 Larm-, övervaknings- och<br />
säkerhetssystem<br />
LARLAM0 100<br />
Teknologi CAD-teknik A TL206 50 CAD – teknik A TEU1201 50 Cad 1 CADCAD01 50<br />
CAD-teknik B TL207 30 CAD – teknik B TEU1202 50 Cad 2 CADCAD02 50<br />
Textil och konfektion Textil och konfektion – grundkurs<br />
TKF202 240 Textil och konfektion A TKF1202 200 –<br />
Textproduktion Textproduktion A TEXT200 120 Textkommunikation A TEXK1201 100 –<br />
Textproduktion B TEXT201 150 Textkommunikation C TEXK1203 100 –<br />
Transportteknik Distributionstransporter TRTTE212 190 Distributionstransporter TRTE1202 150 –<br />
Flyggods TRTTE203 80 Flyggods TRTE1203 100 –<br />
Fordonskombinationer TRTTE204 80 Fordonskombinationer TRTE1204 100 –<br />
Hamn- och terminalarbete TRTTE214 180 Hamn- och terminalarbete TRTE1209 200 –<br />
Skogstransporter TRTTE207 120 Skogstransporter TRTE1214 100 –<br />
Transportfordon – grundkurs TRTTE209 90 Transportfordon grundkurs TRTE1216 150 –<br />
Truck TRTTE210 60 Truck A TRTE1217 50 –<br />
Tryckteknik Grafisk mätteknik TRYK202 40 Grafisk kvalitet- och miljöteknik TRYK1201 50 –<br />
Offsettryckning A TRYK203 80 Tryckteknik A TRYK1202 100 Grafisk produktion 1 GRFGRF01 100<br />
Träförädling Byggvaror TRÄF200 100 Byggvaror TRÄF1201 100 –<br />
Hyvling grundkurs TRÄF201 100 Hyvling grundkurs TRÄF1202 100 –<br />
Hyvling profil TRÄF202 100 Hyvling profil TRÄF1203 100 –<br />
Komponenttillverkning TRÄF203 100 Komponenttillverkning TRÄF1204 100 –<br />
Logistik TRÄF204 50 Logistik TRÄF1205 50 –<br />
Sågning – kantverk TRÄF205 100 Sågning kantverk TRÄF1206 100 –<br />
Sågning – reducer TRÄF206 100 Sågning reducerare TRÄF1207 100 –<br />
Sågning – sortering TRÄF207 100 Sågning sortering TRÄF1208 100 –<br />
Sågning – stock TRÄF208 200 Sågning stock TRÄF1209 200 –<br />
Verktygsunderhåll TRÄF209 150 Verktygsunderhåll TRÄF1210 150 –<br />
Virkestorkning TRÄF210 50 Virkestorkning TRÄF1211 50 –
Sid 9 5<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Träteknik Fanering TRÄ200 80 Fanering TRÄ1201 100 –<br />
Planmöbler TRÄ202 130 Planmöbler TRÄ1205 150 –<br />
Träbearbetning A TRÄ204 100 Träbearbetning A TRÄ1206 100 –<br />
Träbearbetning B TRÄ205 300 Träbearbetning B TRÄ1207 200 –<br />
Träbearbetning C TRÄ206 300 Träbearbetning C TRÄ1208 200 –<br />
Träbearbetning D TRÄ207 200 Träbearbetning D TRÄ1209 200 –<br />
Ytbehandling TRÄ209 40 Ytbehandling TRÄ1210 50 –<br />
Turism och reseservice Turism och reseservice TURE200 100 Turism och resor TURI1207 50 –<br />
Underhållsteknik Hydraulik UNDTE208 50 Hydralik UND1201 50 –<br />
Lager A UNDTE209 60 Lager A UND1202 50 –<br />
Lager B UNDTE210 50 Lager B UND1203 50 –<br />
Reparationsteknik UNDTE211 70 Reparationsteknik UND1204 100 Avhjälpande underhåll 1 DRIAVH01 100<br />
Tribologi UNDTE212 50 Tribologi UND1205 50 –<br />
Underhåll A UNDTE213 30 Underhåll A UND1206 50 –<br />
Underhåll B UNDTE214 70 Underhåll B UND1207 50 –<br />
Underhåll C UNDTE215 150 Underhåll C UND1208 150 –<br />
Uppriktning UNDTE216 50 Uppriktning UND1209 50 –<br />
Vibrationsteknik UNDTE217 50 Vibrationsteknik UND1210 50 –<br />
Verkstadsteknik Teknologi – industri TL208 50 Industriell teknologi VER1208 50 –<br />
Montering A VER215 65 Montering A VER1201 50 –<br />
Montering B VER216 130 Montering B VER1202 150 –<br />
Skärande bearbetning A VER217 80 Skärande bearbetning A VER1203 100 –<br />
Skärande bearbetning B VER218 190 Skärande bearbetning B VER1204 100 –<br />
Slipning A VER219 50 Slipning A VER1206 50 –<br />
Slipning B VER220 80 Slipning B VER1207 100 –<br />
Verkstadsteknisk grundkurs VER221 60 Verkstadsteknisk grundkurs VER1209 50 –
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Sid 9 6<br />
Ämne Kursnamn Gammal<br />
kurskod<br />
Gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Gymn.<br />
poäng<br />
Ny<br />
gymn.<br />
poäng<br />
Kursnamn Kurskod Poäng<br />
Verktygsteknik Formverktyg A VERK211 130 Formverktyg A VERK1201 200 –<br />
Formverktyg B VERK212 210 Formverktyg B VERK1202 200 –<br />
Gnistbearbetning VERK213 90 Gnistbearbetning VERK1203 100 –<br />
Jiggar och fixturer VERK214 90 Jiggar och fixturer VERK1204 150 –<br />
Pressverktyg A VERK216 130 Pressverktyg A VERK1205 200 –<br />
Pressverktyg B VERK217 210 Pressverktyg B VERK1206 200 –<br />
Verktygsteknik – grundkurs VERK218 300 Verktygsteknik grundkurs VERK1207 150 –<br />
VVS-teknik VVS svets A VVT203 90 VVS svets A VVT1205 100 VVS svets och lödning rör VVSVVSO 100<br />
VVS svets B VVT204 100 VVS svets B VVT1206 100 –
TABELL för uTByTEskompLETTEring i AvgångsBETyg från gymnAsiEskoLAns LinjEr<br />
Tabell för ämne som ingår i avgångsbetyg och som kan bytas ut vid meritvärdering av betyg.<br />
I ämne som krävs för behörighet ersätts betyg med nytt betyg på lägst den nivå som krävs för särskild behörighet. Se vidare<br />
under rubriken Meritvärdering av betyg.<br />
För att betyg i avgångsbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvarande nivå eller högre<br />
enligt nedanstående tabell.<br />
Nivå 1 är den lägsta nivån inom respektive ämne.<br />
Ämnesbeteckning Ni vå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod<br />
Gy11/Vux12<br />
Ämneskod<br />
(kurskod) Kursbenämning Kursbenämning – kan<br />
– kan ersätta ersätta ämnesbetyg<br />
ämnesbetyg Gymnasieskolan 1<br />
juli 2000 Gymnasial<br />
vuxenutbildning 1 juli<br />
2001<br />
Allmän språkkunskap<br />
68030<br />
1 åk gymnasieskolan etapp 2 – – –<br />
Biologi 30100 2 2 åk N 3 åk studentexamen<br />
-allmän linje,social<br />
eller språklig gren – latinlinjen<br />
(halv- el helklassisk<br />
eller nyspråklig<br />
gren)<br />
3010002 Biologi B BI201 Biologi B BI1202 Biologi 2<br />
1 1 åk T – Biologi A BI200 Biologi A BI1201 Biologi 1<br />
Gemensam 7 – – – Moderna språk, steg Moderna språk 7<br />
ämnesgrupp för<br />
7 Xxx1307<br />
B-/C-språk 6 – – – Moderna språk, steg<br />
6 Xxx1306<br />
Moderna språk 6<br />
5 – – – Moderna språk, steg<br />
5 Xxx1305<br />
Moderna språk 5<br />
4 3 åk B-språk etapp 4 B-språk Xxx200 Moderna språk, steg Moderna språk 4<br />
B-språk kurs B<br />
Xxx208<br />
4 Xxx1304<br />
3 2 åk B-språk 3 åk etapp 3 C-språk Xxx201 Moderna språk, steg Moderna språk 3<br />
C-språk<br />
C-språk kurs B<br />
Xxx206<br />
3 Xxx1303<br />
2 1 åk B-språk 2 åk etapp 2 B-språk kurs A Moderna språk, steg Moderna språk 2<br />
C-språk<br />
xxx207<br />
2 Xxx1302<br />
1 1 åk C-språk – C-språk kurs A Moderna språk, steg Moderna språk 1<br />
xxx205<br />
1 Xxx1301<br />
Elektronik 72240 Åk 3 T elteknisk gren 7224002 – – –<br />
Ellära 72280 Åk 3 T elteknisk gren 7228002 – – –<br />
Engelska 60300 3 – – – Engelska C, EN1203 Engelska 7<br />
2 3 åk HSEN Åk 3 stu- 6030003 Engelska B, Engelska B, EN1202 Engelska 6<br />
dentexamen<br />
EN201<br />
1 2 åk två- el treårig linje 6030002 Engelska A,<br />
EN200<br />
Engelska A, EN1201 Engelska 5<br />
Filosofi 01240 2 Filosofi B FS1202 Filosofi 2<br />
1 3-årig yrkesinriktad linje<br />
1 åk gymnasieskolan<br />
0124002 Filosofi FS200 Filosofi A FS1201 Filosofi 1<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Sid 9 7
Ämnesbeteckning Ni vå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod<br />
Gy11/Vux12<br />
Ämneskod<br />
(kurskod) Kursbenämning Kursbenämning – kan<br />
– kan ersätta ersätta ämnesbetyg<br />
ämnesbetyg Gymnasieskolan 1<br />
juli 2000 Gymnasial<br />
vuxenutbildning 1 juli<br />
2001<br />
Fysik 31300 2 3 åk NT Åk 3 student- 3130004 Fysik B, FY200 Fysik B, FY1202 Fysik 2<br />
examen – reallinjen<br />
(teknisk, biologisk, matematisk<br />
gren) Åk 2 från<br />
treårigt tekniskt gymn.<br />
Fysik B, FY202<br />
1 2 åk tvåårig teknisk linje<br />
Åk 2 fackskolan, teknisk<br />
linje<br />
3130003 Fysik A, FY201 Fysik A, FY1201 Fysik 1a<br />
Företagsekonomi 3 2 åk två- el treårig eko- 2024003 Företagsekonomi Företagsekonomi B –<br />
20240<br />
nomisk linje<br />
B FE203<br />
FE1203<br />
2 2 åk Distributions- o<br />
kontorslinje<br />
2024002 – – –<br />
1 1 åk gymnasieskolan – Företagsekonomi Företagsekonomi A –<br />
A FE201<br />
FE1202<br />
Grekiska 62300 2 – – – Grekiska B, GRK1202 Klassisk grekiska –<br />
språk och kultur 2<br />
1 1 åk H – Grekiska, GRK200 Grekiska A, GRK1201 Klassisk grekiska –<br />
språk och kultur 1<br />
Hemspråk 3 3 åk hemspråk etapp 3 Hemspråk, Xxx402 Modersmål B Modersmål 2<br />
0000H0<br />
B-språk, Xxx200 Xxx1403 Moderna<br />
B-språk B, Xxx208 språk, steg 4<br />
Xxx1304<br />
2 2 åk hemspråk etapp 2 – – –<br />
1 1 åk hemspråk – Hemspråk, Xxx401 Modersmål A Modersmål 1<br />
B-språk A xxx207 Xxx1402 Moderna<br />
språk, steg 2<br />
Xxx1302<br />
Historia 02300 2 3 åk gymnasieskolan 0230003 Historia B, HI201 Historia B, HI1202 Historia 2a eller<br />
Historia 2b kultur<br />
1 2 åk gymnasieskolan,<br />
3 åk T<br />
0230002 Historia A, HI200 Historia A, HI1201 Historia 1b<br />
Kemi 34400 3 – Kemi B, KE201 Kemi B, KE1202 Kemi 2<br />
2 Åk 3 N Studentexamen<br />
– reallinjen (biologisk<br />
gren, matematisk gren)<br />
3440003 Kemi A, KE200 Kemi A, KE1201 Kemi 1<br />
1 Åk 2 T 3440002 – – –<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G<br />
Sid 9 8
Ämnesbeteckning<br />
Ämneskod<br />
Matematik 3550N<br />
35500<br />
Naturkunskap<br />
38450<br />
Produktion M,<br />
78680<br />
Psykologi 05500<br />
Religionskunskap<br />
06700<br />
Rättskunskap,<br />
53720<br />
Samhällskunskap<br />
54800<br />
Ni vå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod<br />
Gy11/Vux12<br />
(kurskod) Kursbenämning Kursbenämning – kan<br />
– kan ersätta ersätta ämnesbetyg<br />
ämnesbetyg Gymnasieskolan 1<br />
juli 2000 Gymnasial<br />
vuxenutbildning 1 juli<br />
2001<br />
5 3 åk NT Åk 3 student- 3550004 Matematik E, Matematik E, Matematik 5<br />
examen – reallinjen,<br />
(teknisk gren, matematisk<br />
gren)<br />
MA205<br />
MA1205<br />
4 – – Matematik D, Matematik D, Matematik 4<br />
MA204<br />
MA1204<br />
3 3 åk SE 2 åk Te Åk 3 3550003 Matematik C, Matematik C MA1203 Matematik 3b eller<br />
studentexamen – allmän –<br />
MA203 Matematik<br />
3c<br />
linje (social gren) – reallinjen<br />
(biologisk gren,<br />
social gren)<br />
C1 MA202<br />
2 2 åk från 3-årig linje – Matematik B Matematik B MA1202 Matematik 2a, 2b<br />
MA201<br />
elelr 2c<br />
1 2 åk 2-årig linje/special- 3550002 Matematik A Matematik A MA1201 Matematik 1a, 1b<br />
kurser 1 åk 3-årig linje<br />
treåriga yrkesinrik. linjer<br />
fullst. kurs Åk 2 fackskolan<br />
Åk 1 studentexamen<br />
MA200<br />
eller 1c<br />
3 2 åk gymnasieskolan 3845003 Naturkunskap B Naturkunskap B Naturkunskap 2<br />
NK201<br />
NK1202<br />
2 1 åk gymnasieskolan 3845002 – – –<br />
1 – – Naturkunskap A Naturkunskap A Naturkunskap 1a1<br />
NK200<br />
NK1201<br />
Åk 3 T maskinteknisk<br />
gren<br />
7868002 – – –<br />
3 – – – Psykologi B, PS1202 Psykologi 2a<br />
2 2 åk tvåårig vårdlinje 0550003 Psykologi A,<br />
PS200<br />
Psykologi A, PS1201 Psykologi 1<br />
1 1 åk gymnasieskolan 0550002 – – –<br />
2 – – Religionskunskap Religionskunskap B Religionskunskap 2<br />
B RE201<br />
RE1202<br />
1 1 åk gymnasieskolan 0670002 Religionskunskap Religionskunskap A Religionskunskap 1<br />
A RE200<br />
RE1201<br />
1 åk E 5372002 Rättskunskap, Rättskunskap, –<br />
RK201<br />
RK1203<br />
4 – – Samhällskunskap Samhällskunskap C Samhällskunskap 3<br />
C SH202<br />
SH1203<br />
3 3 åk HSE 5480003 Samhällskunskap Samhällskunskap B Samhällskunskap 2<br />
B SH201<br />
SH1202<br />
2 2 åk gymnasieskolan 5480002 Samhällskunskap Samhällskunskap A Samhällskunskap 1b<br />
A SH200<br />
SH1201<br />
1 1 åk gymnasieskolan – – – –<br />
* Om sökande kompletterar med svenska B (kurs SV204) ersätts båda betygen av ett.<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Sid 9 9
Ämnesbeteckning<br />
Ämneskod<br />
Svenska språket<br />
6560S Svenska<br />
litteratur 6560L *<br />
Svenska som<br />
främmande språk<br />
Teknologi 88750<br />
Ni vå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod<br />
Gy11/Vux12<br />
(kurskod) Kursbenämning Kursbenämning – kan<br />
– kan ersätta ersätta ämnesbetyg<br />
ämnesbetyg Gymnasieskolan 1<br />
juli 2000 Gymnasial<br />
vuxenutbildning 1 juli<br />
2001<br />
4 – – – – Svenska 3<br />
3 3 åk HSENT Åk 3 stu- 6560S03 Svenska B, SV204 Svenska B, SV1202 Svenska 2<br />
dentexamen<br />
6560L03 Svenska, SV200S<br />
och SV200L<br />
SV201S och<br />
SV201L<br />
2 2 åk tvåårig linje/speci- 6560S02 – – –<br />
alkurs 3-årigt yrkesinriktad<br />
linje<br />
6560L02<br />
1 – Svenska A, SV203 Svenska A, SV1201 Svenska 1<br />
2 – – – – Svenska som andra<br />
språk 3<br />
1 oavsett åk – Svenska som Svenska som andra Svenska som andra<br />
andra språk,<br />
SVA2202<br />
språk, SVA1202 språk 2<br />
3 – 8875003 Teknologi C,<br />
TL204<br />
– –<br />
2 Åk 2 T Åk 1 Te maskin- 8875002 Teknologi B, – –<br />
teknisk gren<br />
TL203<br />
1 – – Teknologi A, TL202 – –<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G<br />
Sid 1 0 0
TABELL för uTByTEskompLETTEring i AvgångsBETyg från komvux<br />
Tabell för utbyte av betyg i etapper som ingår i avgångsbetyg från komvux och som kan bytas ut mot kurs- eller ämnesbetyg.<br />
För att etappbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvarande nivå<br />
enligt nedanstående tabell.<br />
Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg Kurs Gy11/Vux12<br />
Allmän språkkunskap,<br />
etapp 2<br />
68030 02 1 åk gymnasieskolan – –<br />
Biologi , etapp 2 30100 02 2 åk N 3 åk studentexamen –<br />
allmän linje, social eller språklig<br />
gren BI201 – latinlinjen (halv- el<br />
helklassisk eller nyspråklig gren)<br />
Biologi B BI1202 Biologi 2<br />
Språk, etapp 4 Etapp 4 3 åk B-språk Moderna språk, steg 4<br />
Xxx1304 B-språk kurs B<br />
Xxx208 B-språk Xxx200<br />
Moderna språk 4<br />
Språk, etapp 3 Etapp 3 2 åk B-språk 3 åk C-språk Moderna språk, steg 3<br />
Xxx1303 C-språk kurs B<br />
Xxx206 C-språk Xxx201<br />
Moderna språk 3<br />
Språk, etapp 2 Etapp 2 1 åk B-språk 2-åk C-språk Moderna språk, steg 2<br />
Xxx1302 B-språk kurs A<br />
Xxx207<br />
Moderna språk 2<br />
Elektronik, etapp 2 72240 02 Åk 3 T elteknisk gren – –<br />
Ellära, ellära etapp 2 72280 02 Åk 3 T elteknisk gren – –<br />
Engelska, etapp 3 60300 03 3 åk HSEN Åk 3 studentexamen Engelska B EN1202<br />
EN201<br />
Engelska 6<br />
Engelska, etapp 2 60300 02 2 åk två- el treårig linje Engelska A EN1201<br />
EN200<br />
Engelska 5<br />
Filosofi, etapp 2 01240 02 3-årig yrkesinriktad linje 1 åk<br />
gymnasieskolan<br />
Filosofi FS1201 FS200 Filosofi 1<br />
Fysik, etapp 4 31300 04 3 åk NT Åk 3 studentexamen Fysik B FY1202 FY200 Fysik 2<br />
– reallinjen (teknisk, biologisk,<br />
matematisk gren) Åk 2 från treårigt<br />
tekniskt gymnasium<br />
FY202<br />
Fysik, etapp 3 31300 03 2 åk tvåårig teknisk linje Åk 2<br />
fackskolan, teknisk linje<br />
Fysik A FY1201 FY201 Fysik 1a<br />
Företagsekonomi, etapp 20240 03 2 åk två- el treårig ekonomisk Företagsekonomi B –<br />
3<br />
linje<br />
FE1203 FE203<br />
Hemspråk, etapp 3 Etapp 3 3 åk hemspråk Modersmål B Xxx1403<br />
Hemspråk Xxx402<br />
Modersmål 2<br />
Historia, etapp 3 02300 03 3 åk gymnasieskolan Historia B HI1202 HI201 Historia 2a eller<br />
Historia 2b kultur<br />
Historia, etapp 2 02300 02 2 åk gymnasieskolan, 3 åk T Historia A HI1201 HI200 Historia 1b<br />
Kemi, etapp 3 34400 03 Åk 3 N Studentexamen – reallinjen<br />
(biologisk gren, matematisk<br />
gren)<br />
Kemi A KE1201 KE200 Kemi 1<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S K O M P L E T T E R I N G<br />
Sid 1 0 1
Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg Kurs Gy11/Vux12<br />
Matematik, etapp 4 35500 04 3 åk NT Åk 3 studentexamen – Matematik E MA1205 Matematik 5<br />
reallinjen (teknisk gren, matematisk<br />
gren)<br />
MA205<br />
Matematik, etapp 3 35500 03 3 åk SE 2 åk Te Åk 3 student- Matematik C MA1203 Matematik 3b eller<br />
examen – allmän linje (social MA203 Matematik C1 3c<br />
gren) – reallinjen (biologisk gren,<br />
social gren)<br />
MA202<br />
Matematik, etapp 2 35500 02 2 åk 2-årig linje/specialkurs 1 Matematik A MA1201 Matematik 1a, 1b<br />
åk 3-årig linje treåriga yrkesinriktade<br />
linjer Åk 2 fackskolan Åk 1<br />
studentexamen<br />
MA200<br />
eller 1c<br />
Naturkunskap, etapp 3 38450 03 2 åk gymnasieskolan Naturkunskap B NK1202 Naturkunskap 2<br />
Produktion, etapp 2 78680 02 Åk 3 T maskinteknisk gren – –<br />
Psykologi, etapp 3 05500 03 2 åk tvåårig vårdlinje Psykologi A PS1201<br />
PS200<br />
Psykologi 1<br />
Religionskunskap, 06700 02 1 åk gymnasieskolan Religionskunskap A Religionskunskap<br />
etapp 2<br />
RE1201 RE200 1<br />
Rättskunskap, etapp 2 53720 02 1 åk E Rättskunskap RK1203<br />
RK201<br />
–<br />
Samhällskunskap, 54800 03 3 åk HSE Samhällskunskap B Samhällskunskap<br />
etapp 3<br />
SH1202 SH201 2<br />
Samhällskunskap, 54800 02 2 åk gymnasieskolan Samhällskunskap A Samhällskunskap<br />
etapp 2<br />
SH1201 SH200 1b<br />
Svenska språket, etapp<br />
3<br />
6560S 03 3 åk HSENT Svenska B Svenska 2<br />
Svenska litteratur, 6560L 03 Åk 3 studentexamen SV1202* SV204* –<br />
etapp 3<br />
SV200S SV201S<br />
SV200L SV201L<br />
Teknologi, etapp 3 88750 03 – Teknologi C TL204 –<br />
Teknologi. etapp 2 88750 02 Åk 2 T Åk 1 Te maskinteknisk<br />
gren<br />
Teknologi B TL203 –<br />
* Om sökande kompletterat med Svenska 2 SVESVE02 eller Svenska B, SV1202 eller SV204, ersätts båda betygen av ett.<br />
TA B E L L F Ö R U T B Y T E S KO M P L E T T E R I N G<br />
Sid 1 0 2
förteckning över B/C-språk med kurs/ämneskoder<br />
I tabellen finns de gamla språkkurser som vid utbyteskomplettering kan ersättas av nya språkkurser.<br />
B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod<br />
Gymnasieskolan 1 juli 2000<br />
Gymnasial vuxenutbildning<br />
1 juli 2001<br />
Arabiska 69030 ARB1301 – steg 1 C-språk kurs A – ARA205<br />
ARB1302 – steg 2 C-språk kurs B – ARA206<br />
ARB1303 – steg 3 B-språk kurs A – ARA207<br />
ARB1304 – steg 4 B-språk kurs B – ARA208<br />
ARB1305 – steg 5<br />
ARB1306 – steg 6<br />
ARB1307 – steg 7<br />
Bosniska/kroatiska/ 69096 BOS1301 – steg 1 C-språk kurs A – BKS205<br />
serbiska BOS1302 – steg 2 C-språk kurs B – BKS206<br />
BOS1303 – steg 3 B-språk kurs A – BKS207<br />
BOS1304 – steg 4 B-språk kurs B – BKS208<br />
BOS1305 – steg 5<br />
BOS1306 – steg 6<br />
BOS1307 – steg 7<br />
KRO1301 – steg 1 C-språk kurs A – BKS205<br />
KRO1302 – steg 2 C-språk kurs B – BKS206<br />
KRO1303 – steg 3 B-språk kurs A – BKS207<br />
KRO1304 – steg 4 B-språk kurs B – BKS208<br />
KRO1305 – steg 5<br />
KRO1306 – steg 6<br />
KRO1307 – steg 7<br />
SER1301 – steg 1 C-språk kurs A – BKS205<br />
SER1302 – steg 2 C-språk kurs B – BKS206<br />
SER1303 – steg 3 B-språk kurs A – BKS207<br />
SER1304 – steg 4 B-språk kurs B – BKS208<br />
SER1305 – steg 5<br />
SER1306 – steg 6<br />
SER1307 – steg 7<br />
Danska 65070 DAN1301 – steg 1 C-språk kurs A – DAN205<br />
DAN1302 – steg 2 C-språk kurs B – DAN206<br />
DAN1303 – steg 3<br />
DAN1304 – steg 4<br />
DAN1305 – steg 5<br />
DAN1306 – steg 6<br />
DAN1307 – steg 7<br />
Engelska 60300 EN1301 – steg 1 C-språk kurs A – EN205<br />
EN1302 – steg 2 C-språk kurs B – EN206<br />
EN1303 – steg 3<br />
EN1304 – steg 4<br />
EN1305 – steg 5<br />
EN1306 – steg 6<br />
EN1307 – steg 7<br />
F Ö R T E C K N I N G ÖV E R B / C - S P R Å K<br />
Sid 1 0 3
B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod<br />
Gymnasieskolan 1 juli 2000<br />
Gymnasial vuxenutbildning<br />
1 juli 2001<br />
Estniska 69140 EST1301 – steg 1 C-språk kurs A – EST205<br />
EST1302 – steg 2 C-språk kurs B – EST206<br />
EST1303 – steg 3<br />
EST1304 – steg 4<br />
EST1305 – steg 5<br />
EST1306 – steg 6<br />
EST1307 – steg 7<br />
Finska 6919B FI1301 – steg 1 C-språk kurs A – FI205<br />
FI1302 – steg 2 C-språk kurs B – FI206<br />
FI1303 – steg 3 B-språk kurs A – FI207<br />
FI1304 – steg 4 B-språk kurs B – FI208<br />
FI1305 – steg 5<br />
FI1306 – steg 6<br />
FI1307 – steg 7<br />
Flamländska/ 69196 FLA1301 – steg 1 C-språk kurs A – FLA205<br />
nederländska FLA1302 – steg 2 C-språk kurs B – FLA206<br />
FLA1303 – steg 3<br />
FLA1304 – steg 4<br />
FLA1305 – steg 5<br />
FLA1306 – steg 6<br />
FLA1307 – steg 7<br />
Franska 6130B FR1301 – steg 1 C-språk kurs A – FR205<br />
FR1302 – steg 2 C-språk kurs B – FR206<br />
FR1303 – steg 3 B-språk kurs A – FR207<br />
FR1304 – steg 4 B-språk kurs B – FR208<br />
FR1305 – steg 5<br />
FR1306 – steg 6<br />
FR1307 – steg 7<br />
Hebreiska 69210 HEB1301 – steg 1 C-språk kurs A – HEB205<br />
HEB1302 – steg 2 C-språk kurs B – HEB206<br />
HEB1303 – steg 3<br />
HEB1304 – steg 4<br />
HEB1305 – steg 5<br />
HEB1306 – steg 6<br />
HEB1307 – steg 7<br />
Isländska 65150 ISL1301 – steg 1 C-språk kurs A – ISL205<br />
ISL1302 – steg 2 C-språk kurs B – ISL206<br />
ISL1303 – steg 3<br />
ISL1304 – steg 4<br />
ISL1305 – steg 5<br />
ISL1306 – steg 6<br />
ISL1307 – steg 7<br />
Italienska 6928B IT1301 – steg 1 C-språk kurs A – IT205<br />
IT1302 – steg 2 C-språk kurs B – IT206<br />
IT1303 – steg 3 B-språk kurs A – IT207<br />
IT1304 – steg 4 B-språk kurs B – IT208<br />
IT1305 – steg 5<br />
IT1306 – steg 6<br />
IT1307 – steg 7<br />
F Ö R T E C K N I N G ÖV E R B / C - S P R Å K<br />
Sid 1 0 4
B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod<br />
Gymnasieskolan 1 juli 2000<br />
Gymnasial vuxenutbildning<br />
1 juli 2001<br />
Japanska 6930C JAP1301 – steg 1 C-språk kurs A – JAP205<br />
69300 JAP1302 – steg 2 C-språk kurs B – JAP206<br />
JAP1303 – steg 3<br />
JAP1304 – steg 4<br />
JAP1305 – steg 5<br />
JAP1306 – steg 6<br />
JAP1307 – steg 7<br />
Kinesiska 6934C KI1301 – steg 1 C-språk kurs A – KI205<br />
69340 KI1302 – steg 2 C-språk kurs B – KI206<br />
KI1303 – steg 3<br />
KI1304 – steg 4<br />
KI1305 – steg 5<br />
KI1306 – steg 6<br />
KI1307 – steg 7<br />
Lulesamiska 65705 LSM1301 – steg 1 C-språk kurs A – LSM205<br />
LSM1302 – steg 2 C-språk kurs B – LSM206<br />
LSM1303 – steg 3 B-språk kurs A – LSM207<br />
LSM1304 – steg 4 B-språk kurs B – LSM208<br />
LSM1305 – steg 5<br />
LSM1306 – steg 6<br />
LSM1307 – steg 7<br />
Nordsamiska 65700 NSM1301 – steg 1 C-språk kurs A – NSM205<br />
NSM1302 – steg 2 C-språk kurs B – NSM206<br />
NSM1303 – steg 3 B-språk kurs A – NSM207<br />
NSM1304 – steg 4 B-språk kurs B – NSM208<br />
NSM1305 – steg 5<br />
NSM1306 – steg 6<br />
NSM1307 – steg 7<br />
Persiska 69520 PER1301 – steg 1 C-språk kurs A – PER205<br />
PER1302 – steg 2 C-språk kurs B – PER206<br />
PER1303 – steg 3<br />
PER1304 – steg 4<br />
PER1305 – steg 5<br />
PER1306 – steg 6<br />
PER1307 – steg 7<br />
Polska 69530 POL1301 – steg 1<br />
POL1302 – steg 2<br />
POL1303 – steg 3 B-språk kurs A – POL207<br />
POL1304 – steg 4 B-språk kurs B – POL208<br />
POL1305 – steg 5<br />
POL1306 – steg 6<br />
POL1307 – steg 7<br />
Portugisiska 69550 PO1301 – steg 1 C-språk kurs A – PO205<br />
6955C PO1302 – steg 2 C-språk kurs B – PO206<br />
PO1303 – steg 3 B-språk kurs A – PO207<br />
PO1304 – steg 4 B-språk kurs B – PO208<br />
PO1305 – steg 5<br />
PO1306 – steg 6<br />
PO1307 – steg 7<br />
F Ö R T E C K N I N G ÖV E R B / C - S P R Å K<br />
Sid 1 0 5
B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod<br />
Gymnasieskolan 1 juli 2000<br />
Gymnasial vuxenutbildning<br />
1 juli 2001<br />
Ryska 63700 RY1301 – steg 1 C-språk kurs A – RY205<br />
RY1302 – steg 2 C-språk kurs B – RY206<br />
RY1303 – steg 3 B-språk kurs A – RY207<br />
RY1304 – steg 4 B-språk kurs B – RY208<br />
RY1305 – steg 5<br />
RY1306 – steg 6<br />
RY1307 – steg 7<br />
Spanska 6470B SP1301 – steg 1 C-språk kurs A – SP205<br />
6470C SP1302 – steg 2 C-språk kurs B – SP206<br />
64700 SP1303 – steg 3 B-språk kurs A – SP207<br />
SP1304 – steg 4 B-språk kurs B – SP208<br />
SP1305 – steg 5<br />
SP1306 – steg 6<br />
SP1307 – steg 7<br />
Swahili 69760 SWA1301 – steg 1 C-språk kurs A – SWA205<br />
SWA1302 – steg 2 C-språk kurs B – SWA206<br />
SWA1303 – steg 3<br />
SWA1304 – steg 4<br />
SWA1305 – steg 5<br />
SWA1306 - steg 6<br />
SWA1307 – steg 7<br />
Sydsamiska 65710 SSM1301 – steg 1 C-språk kurs A – SSM205<br />
SSM1302 – steg 2 C-språk kurs B – SSM206<br />
SSM1303 – steg 3 B-språk kurs A – SSM207<br />
SSM1304 – steg 4 B-språk kurs B – SSM208<br />
SSM1305 – steg 5<br />
SSM1306 – steg 6<br />
SSM1307 – steg 7<br />
Teckenspråk 68800 C-språk kurs A – TN201<br />
C-språk kurs B – TN202<br />
Tornedalsfinska 65720 TFI1301 – steg 1 C-språk kurs A – TFI205<br />
TFI1302 – steg 2 C-språk kurs B – TFI206<br />
TFI1303 – steg 3 B-språk Kurs A – TFI207<br />
TFI1304 – steg 4 B-språk kurs B – TFI208<br />
TFI1305 – steg 5<br />
TFI1306 – steg 6<br />
TFI1307 – steg 7<br />
Tyska 6680B TY1301 – steg 1 C-språk kurs A – TY205<br />
6680C TY1302 – steg 2 C-språk kurs B – TY206<br />
TY1303 – steg 3 B-språk kurs A – TY207<br />
TY1304 – steg 4 B-språk kurs B – TY208<br />
TY1305 – steg 5<br />
TY1306 – steg 6<br />
TY1307 – steg 7<br />
Ungerska 69900 UNG1301 – steg 1 C-språk kurs A – UNG205<br />
UNG1302 – steg 2 C-språk kurs B – UNG206<br />
UNG1303 – steg 3<br />
UNG1304 – steg 4<br />
UNG1305 – steg 5<br />
UNG1306 – steg 6<br />
UNG1307 – steg 7<br />
F Ö R T E C K N I N G ÖV E R B / C - S P R Å K<br />
Sid 1 0 6
Jämförelse mellan universitets- och högskolebetyg och poäng vid<br />
universitet och högskolor<br />
För meritvärdering av akademiska meriter, se SUHF:s rekommendationer.<br />
Äldre akademiska examina, som inte finns registrerade i LADOK, ska ge akademiska poäng. Kandidatexamen ger 180 hp<br />
och Magisterexamen ger 240 hp. För annan icke poängsatta utbildningar finns inga fastställda rekommendationer. Vid<br />
varje lärosäte finns praxis som tillämpas. Tabellen visar en jämförelse mellan äldre universitets- och högskolebetyg och<br />
poäng/högskolepoäng vid universitet och högskolor.<br />
Översättningstabell<br />
Betygsenheter enligt 1953 års Poäng enligt 1969 års Högskolepoäng<br />
studieordning och studieordning och fram fr o m 1 juli 2007<br />
tidigare stadgar t o m 30 juni 2007<br />
Försvarlig<br />
(1/2 betyg) 10 p godkänd 15 hp godkänd<br />
Godkänd<br />
(1 betyg) 20 p godkänd 30 hp godkänd<br />
Icke utan beröm godkänd<br />
(1 betyg med spets) 20 p väl godkänd 30 hp väl godkänd<br />
Med beröm godkänd<br />
(2 betyg) 40 p godkänd 60 hp godkänd<br />
Med utmärkt beröm godkänd<br />
(2 betyg med spets) 40 p väl godkänd 60 hp väl godkänd<br />
Berömlig<br />
(3 betyg) 60 p godkänd 90 hp godkänd<br />
Mycket berömlig<br />
(3 betyg med spets) 60 p väl godkänd 90 hp väl godkänd<br />
Utmärkt<br />
(4 betyg) 80 p godkänd 120 hp godkänd<br />
Särskilt utmärkt<br />
(4 betyg med spets) 80 p väl godkänd 120 hp väl godkänd<br />
B I L A G A : Ä L d r e H Ö G S K O L e M e r I T e r<br />
Sid 1 0 7
Beräkning av meritvärde – exempel<br />
Slutbetyg från gymnasieskolan utfärdat 2010 – utökat program med komplettering<br />
En sökande har ett slutbetyg från Samhällsvetarprogrammet utfärdat 2010-06-11. Det är ett utökat program på 2 600 gymnasiepoäng.<br />
Filmkunskap och Litteratur och litteraturkunskap är utökade kurser.<br />
Förutom slutbetyget finns ett samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning med kurserna Engelska A och B.<br />
Den sökande anmäler sig till Juristprogrammet som har områdesbehörighet 1. De särskilda behörighetskraven är Historia<br />
A och Samhällskunskap A.<br />
Den sökande uppfyller kravet för grundläggande och särskild behörighet med slutbetyget. Så här ser betyget ut:<br />
Fullständig poäng: 2 500 Individuell poäng: 2 600<br />
Kurskod Kurs Betyg Poäng Anmärkn.<br />
BI1201 Biologi A MVG 100<br />
EN1201 Engelska A VG 100<br />
EN1202 Engelska B VG 100<br />
EN1203 Engelska C MVG 100<br />
ESV1201 Estetisk verksamhet MVG 50<br />
FS1201 Filosofi A MVG 50<br />
GE1201 Geografi A MVG 100<br />
HI1201 Historia A MVG 100<br />
HI1202 Historia B MVG 100<br />
HI1203 Historia C MVG 100<br />
IDH1201 Idrott och hälsa A MVG 100<br />
KUHI1201 Filmkunskap MVG 50 U<br />
KUHI1202 Kultur- och idéhistoria MVG 100<br />
MA1201 Matematik A G 100<br />
MA1202 Matematik B G 50<br />
NK1201 Naturkunskap A MVG 50<br />
NK1202 Naturkunskap B MVG 100<br />
PA1201 Projektarbete MVG 100<br />
PS1201 Psykologi A MVG 50<br />
PS1202 Psykologi B MVG 50<br />
RE1201 Religionskunskap A MVG 50<br />
RE1202 Religionskunskap B MVG 50<br />
RK1203 Rättskunskap MVG 50<br />
SH1201 Samhällskunskap A MVG 100<br />
SH1202 Samhällskunskap B MVG 100<br />
SH1203 Samhällskunskap C MVG 100<br />
SV1201 Svenska A MVG 100<br />
SV1202 Svenska B MVG 100<br />
SV1203 Litteratur och litteraturvetenskap MVG 50 U<br />
SV1205 Svenska C – muntlig och skriftlig kommunikation MVG 50<br />
TY1303 Tyska steg 3 G 100<br />
TY1304 Tyska steg 4 G 100<br />
Bokstavsbetygen motsvaras av följande siffervärden: MVG = 20, VG = 15, och G = 10. IG ger 0.<br />
B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />
Sid 1 0 8
Jämförelsetal<br />
För att få fram jämförelsetalet multipliceras först siffervärdet med kursens gymnasiepoäng, gyp. Här har vi summerat kurspoängen<br />
för respektive siffervärde:<br />
20 x 1 950 gyp = 39 000<br />
15 x 200 gyp = 3 000<br />
10 x 350 gyp = 3 500<br />
2 500 gyp 45 500<br />
Det sammanlagda betygsvärdet blir då 45 500 som divideras med den fullständiga gymnasiepoängen 2 500, 45 500/2 500 =<br />
18,20.<br />
Betyget i de utökade kurserna, Filmkunskap och Litteratur och litteraturkunskap, räknas inte med i jämförelsetalet eftersom<br />
kurserna inte krävs för behörighet. Betyg i utökade kurser räknas bara med i jämförelsetalet om de krävs för behörighet.<br />
Från den gymnasiala vuxenutbildningen finns följande kurser:<br />
Kurskod Kurs Ursprung Betyg Poäng Datum<br />
EN1201 Engelska A V MVG 100 2010-06-15<br />
EN1202 Engelska B V MVG 100 2010-06-15<br />
Dessa kurser blir utbyteskompletteringar, slutbetygets VG i Engelska A och B byts ut mot MVG.<br />
Jämförelsetal efter utbyte blir då 45 500 – 15 (VG) x 200 = 45 500 – 3000 = 42 500.<br />
42 500 + 20 (MVG) x 200 = 42 500 + 4 000 = 46 500/2 500 = 18,6.<br />
Jämförelsetal efter komplettering och utbyte blir 18,60.<br />
meritpoäng<br />
Den som läst Moderna språk, Matematik och Engelska, så kallade meritkurser, kan få tillgodoräkna sig meritpoäng. Till vissa<br />
utbildningar kan också områdeskurser ge meritpoäng.<br />
En sökande kan maximalt tillgodoräkna sig 2,5 meritpoäng. Kurser som krävs för särskild behörighet ger inte meritpoäng.<br />
För att få meritpoäng måste sökande ha lägst betyget G.<br />
Meritpoäng till Juristprogrammet:<br />
Meritkurser<br />
Engelska B ger 0,5 meritpoäng<br />
Engelska C ger 0,5 meritpoäng<br />
Tyska steg 3 ger 0,5 meritpoäng<br />
Tyska steg 4 ger 0,5 meritpoäng<br />
Matematik B ger 0,5 meritpoäng<br />
Områdeskurser<br />
Följande områdeskurser finns i slutbetyg: Filosofi A, Historia B, Historia C, Kultur och idéhistoria, Psykologi A, Rättskunskap,<br />
Religionskunskap B, Samhällskunskap B och Svenska C. Eftersom den sökande redan har maximala 2,5 meritpoäng,<br />
kan meritpoäng för områdeskurser inte tillgodoräknas.<br />
meritvärde i grupp i<br />
I grupp I, direktgruppen vid urval, blir meritvärdet: 18,20 + 2,5 = 20,70.<br />
meritvärde i grupp ii<br />
I grupp II, kompletteringsgruppen, med utbyteskompletteringarna i Engelska blir meritvärdet: 18,60 + 2,5 = 21,10<br />
B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />
Sid 1 0 9
Beräkning av meritvärde – exempel<br />
För sökande med gymnasiebetyg som meritvärderas enligt A och B, kan meritpoäng läggas till.<br />
Exempel 1<br />
den sökande har slutbetyg från ett program vt 05 och uppfyller samtliga krav för behörighet och har<br />
inga komplet teringsbetyg. den sökande har läst ett fullständigt program som innehåller 2 500 gymnasiepoäng.<br />
Samtliga gymnasiepoäng är betygsatta.<br />
Idrott och hälsa medräknas inte i första steget.<br />
Betyget innehåller<br />
100 gp med IG = 100 x 0 = 0<br />
600 gp med G = 600 x 10 = 6 000<br />
950 gp med VG = 950 x 15 = 14 250<br />
750 gp med MVG = 750 x 20 = 15 000<br />
= 2 400 = 35 250<br />
den sökandes jämförelsetal:<br />
– utan idrott: 35 250 / 2 400 = (14,687) 14,69<br />
– med idrott, betyg VG: (100 x 15 = 1 500) = 36 750 / 2 500 = 14,70<br />
Exempel 2 Behörighetskomplettering<br />
Se exempel 1. den sökande saknar betyg i Fysik B och uppfyller därför inte särskild behörighet. den<br />
sökande har kompletterat<br />
VG i Fysik B, 150 x 15 = 2 250<br />
35 250 + 2 250 = 37 500 gp divideras med 2 400 + 150 = 2 550<br />
den sökandes jämförelsetal:<br />
– utan idrott: 37 500 / 2 550 = (14,705) = 14,71<br />
– med idrott: 39 000 / 2 650 = (14,716) = 14,72<br />
Exempel 3 Utbyteskomplettering<br />
Se exempel 1 och 2. den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som ingår i slutbetyget<br />
och ska ersätta ett lägre betyg i slutbetyget.<br />
Följande ersättning görs:<br />
50 gp med IG ersätts med betyg G<br />
200 gp med G ersätts med betyg i VG i 150 gp och MVG i 50 gp<br />
100 gp med VG ersätts med betyget MVG<br />
100 IG - 50 IG = 50 x 0 = 0<br />
600 G - 200 G + 50 G (tidigare IG)<br />
950 VG - 100 VG + 150 VG<br />
= 450 x 10 = 4 500<br />
(tidigare G) + 150 (Fysik B)<br />
750 MVG + 50 MVG<br />
= 1 150 x 15 = 17 250<br />
(tidigare G) + 100 (tidigare VG) = 900 x 20 = 18 000<br />
2 550 39 750<br />
den sökandes jämförelsetal:<br />
– utan idrott: 39 750 / 2 550 = (15,588) 15,59<br />
– med idrott: 41 250 / 2 650 = (15,566) 15,57<br />
B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />
Sid 1 1 0
Exempel 4 Tilläggskomplettering<br />
Fortsättning på exempel 3. den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som inte ingår i<br />
slutbetyget.<br />
Kurserna omfattar följande gymnasiepoäng och betyg:<br />
100 gp med betyg G<br />
150 gp med betyg VG<br />
300 gp med betyg MVG<br />
Jämförelsetalet beräknas enligt nedan:<br />
Först tas de gymnasiepoäng där den sökande erhållit betyget MVG med i beräkningen.<br />
Uträknat från ex 3<br />
(utan idrott) 2 550 39 750<br />
300 MVG 300 x 20 = 6 000<br />
2 850 45 750<br />
den sökandes jämförelsetal:<br />
– 45 750 / 2 850 = (16,052) 16,05<br />
eftersom gymnasiepoäng med betyg VG och G inte kommer att höja jämförelsetalet medräknas dessa inte.<br />
Exempel 5 Reducerat program<br />
den sökande har slutbetyg från vt05 (2 500 gp). Programmet är reducerat med 100 gp.<br />
100 gp med betyg IG 100 x 0 = 0<br />
1 500 gp med betyg G 1 500 x 10 = 15 000<br />
800 gp med betyg VG (inkl idrott) 800 x 15 = 12 000<br />
2 400 27 000<br />
den sökandes jämförelsetal:<br />
– 27 000 / 2 400 = 11,25<br />
Exempel 6 Utländska gymnasiebetyg<br />
Beräkning av meritvärde från och med ST2012 före och efter komplettering<br />
Uträkning av meritvärde<br />
Betygsmedelvärde från det utländska gymnasiebetyget 7,70 (Nd)<br />
Mprel = 20 -10(10-7,70) = 15,40<br />
10-5<br />
det preliminära meritvärdet 15,40 ger meritpoängskompensation 1,25.<br />
Uträkning av meritvärde plus komplettering<br />
Meritvärdet är 15,40. Kompletteringar från Komvux med två 100 poängskurser<br />
med betyget MVG (20)<br />
Jämförelsetal = 15,40 x 2500 + 1,2(100x20)+(100x20) + 1,25 = 17,29<br />
2500+200<br />
B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />
Sid 1 1 1
avgångSBetyg från gymnaSieSkolanS<br />
linJer – exempel<br />
Betyg i kompletteringsämnet finns i betyget<br />
Exempel 1<br />
Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 årskurser<br />
matematik med betyg 2.<br />
Betygspoängen är 47/14 = 3,36<br />
Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B<br />
= MVG, kurs C = VG och<br />
kurs D = VG och kurs E = G.<br />
a) Matematik kurs A krävs för behörighet.<br />
Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />
Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget<br />
ersätts detta med betyget i kurs B som är den kurs med bäst<br />
betyg på behörighetsnivå eller högre.<br />
Kurs C och D medräknas som tilläggskomp letteringar eftersom<br />
de höjer betygspoängen.<br />
b) Matematik kurs E krävs för behörighet.<br />
Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />
Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget<br />
ersätts detta med betyget i matematik kurs E.<br />
Kurs B, C och D medräknas som tilläggskom pletteringar<br />
eftersom betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller<br />
högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar<br />
om de höjer be tygs poängen efter det att behörighetskomp<br />
lettering gjorts.<br />
c) Matematik kurs C krävs för behörighet.<br />
Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />
Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget<br />
ersätts detta med betyget i matematik kurs C.<br />
Kurs B och D medräknas som tilläggskomp letteringar eftersom<br />
betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre<br />
nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de<br />
höjer betygspoängen efter det att behörighetskomp lettering<br />
gjorts. Kurs A och E medräknas inte eftersom de inte höjer<br />
betygspoängen.<br />
Exempel 2<br />
Sökande har avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med<br />
3 årskurser matematik med betyg 2.<br />
Betygspoängen är 57/17 = 3,36<br />
B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />
Sid 1 1 2<br />
Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B<br />
= MVG, kurs C = VG och<br />
kurs D = VG och kurs E = G.<br />
a) Matematik kurs C krävs för behörighet.<br />
Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />
Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget<br />
ersätts detta med betyget i kurs C.<br />
Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar<br />
eftersom endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget<br />
eller högre nivå kan medräknas som tilläggskomplet<br />
teringar om de höjer betygspoängen efter det att<br />
behörighetskomplettering gjorts.<br />
b) Matematik kurs E krävs för behörighet.<br />
Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />
Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget<br />
ersätts detta med betyget i matematik kurs E.<br />
Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar<br />
eftersom endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget<br />
eller högre nivå kan medräknas som tilläggskomplet<br />
teringar om de höjer betygspoängen efter det att<br />
behörighetskomplettering gjorts.<br />
Exempel 3<br />
Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 års kurser<br />
matematik med betyg 2.<br />
Betygspoängen är 55/14 = 3,93<br />
Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B<br />
= MVG, kurs C = VG och<br />
kurs D = VG och kurs E = G.<br />
a) Matematik kurs A krävs för behörighet.<br />
Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />
Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget<br />
ersätts detta med betyget i kurs B som är den kurs med bäst<br />
betyg på behörighetsnivå eller högre.<br />
Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar<br />
eftersom betygspoängen ef ter behörighetskomplettering<br />
blir 4,15 och då höjer inte kurser med betyget VG<br />
betygs poängen.<br />
Exempel 4<br />
Sökande har avgångsbetyg från samhällsvetenskaplig linje<br />
med 3 årskurser matematik med betyg 3.<br />
Betygspoängen är 47/14 = 3,36
Sökande kompletterar med matematik kurs A = MVG,<br />
kurs B = MVG, kurs C = MVG och<br />
kurs D = VG och kurs E = G.<br />
a) Matematik kurs A krävs för behörighet.<br />
Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />
Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget<br />
ersätts detta med betyget i kurs A, trots att behörigheten<br />
uppnås i avgångsbetyget, eftersom betygspoängen då blir<br />
högre.<br />
Kurs C och D medräknas som tilläggskomplet teringar<br />
eftersom betyg på samma nivå som i av gångsbetyget eller<br />
högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om<br />
de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering<br />
gjorts.<br />
b) Matematik kurs E krävs för behörighet.<br />
Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />
Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångs betyget<br />
ersätts detta med betyget i matematik kurs E.<br />
Kurs C och D medräknas som tilläggskomp letteringar eftersom<br />
betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre<br />
nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer<br />
betygspoängen efter det att behörighetskomp lettering gjorts.<br />
c) Matematik krävs inte för behörighet<br />
Betyg i kurser på samma nivå som i avgångsbetyget eller<br />
högre nivå räknas som utbyteskompletteringar om de höjer<br />
betygspoängen. Betyget i matematik i avgångsbetyget ersätts<br />
med betyget i kurs C.<br />
Kurs D medräknas som tilläggskomplettering eftersom betyg<br />
på högre nivå än i avgångsbe tyget kan medräknas som<br />
tilläggskomp lettering om det höjer betygspoängen.<br />
Exempel 5<br />
Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 årskurser<br />
engelska med betyg 2.<br />
Betygspoängen är 47/14 = 3,36<br />
Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs B<br />
= VG<br />
Engelska kurs B krävs för behörighet.<br />
Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />
Eftersom sökande har ett betyg i engelska i avgångsbetyget<br />
ersätts detta med betyget i kurs B.<br />
Kurs A medräknas som tilläggskomplettering eftersom betyg<br />
på samma nivå som i avgångsbetyget kan medräknas som<br />
tilläggskomp letteringar om de höjer betygspoängen efter<br />
det att behörighetskomplettering gjorts.<br />
Exempel 6<br />
Sökande har avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med<br />
3 årskurser engelska med betyg 2.<br />
Betygspoängen är 57/17 = 3,36<br />
Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs<br />
B = G<br />
Engelska krävs inte för särskild behörighet.<br />
Betyg i kurser på samma nivå som i avgångsbetyget eller<br />
högre nivå räknas som utbyteskompletteringar om de höjer<br />
betygspoängen. Betyget i engelska i avgångsbetyget ersätts<br />
med betyget i kurs B.<br />
Kurs A medräknas inte som tilläggskomp lettering eftersom<br />
endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre<br />
nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer<br />
betygspoängen efter det att utbyteskomp lettering gjorts.<br />
Betyg i kompletteringsämnet saknas i betyget<br />
Exempel 1<br />
Sökande har avgångsbetyg från distributions- och kontorslinje<br />
och saknar betyg i matematik.<br />
Betygspoängen är 47/14 = 3,36<br />
Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B<br />
= MVG, kurs C = VG och<br />
kurs D = VG och kurs E = G.<br />
a) Matematik kurs A krävs för behörighet.<br />
Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />
Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångs betyget<br />
läggs betyget i kurs B till eftersom det är den kurs med bäst<br />
betyg på behörighetsnivå eller högre.<br />
Kurs C och D medräknas som tilläggskomp let teringar eftersom<br />
kurser på högre nivå än vad som krävs för behörighet<br />
medräknas om de höjer betygspoängen.<br />
b) Matematik kurs E krävs för behörighet.<br />
Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />
Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångsbetyget<br />
läggs betyget i mate matik kurs E till.<br />
B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />
Sid 1 1 3
Inga ytterligare kurser medräknas eftersom kurser på lägre<br />
nivå än vad som krävs för behörighet inte kan medräknas<br />
som tilläggskomp letteringar om betyg i behörighetsämnet<br />
saknas i avgångsbetyget.<br />
c) Matematik krävs inte för behörighet.<br />
Kurs B, C och D medräknas som tilläggskomp letteringar<br />
eftersom nya kurser medräknas om de höjer betygspoängen.<br />
d) Matematik kurs C krävs för behörighet.<br />
Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />
Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångsbetyget<br />
läggs betyget i matematik kurs C till.<br />
Kurs D medräknas som tilläggskompletteringar eftersom<br />
kurser på högre nivå än vad som krävs för behörighet<br />
medräknas om de höjer betygspoängen.<br />
Exempel 2<br />
Sökande har avgångsbetyg från distributions- och<br />
kontorslinje och saknar betyg i engelska.<br />
Betygspoängen är 47/14 = 3,36<br />
Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs<br />
B = G<br />
Engelska kurs B krävs för behörighet.<br />
Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid.<br />
Eftersom sökande saknar betyg i engelska i avgångs betyget<br />
läggs betyget i kurs B till.<br />
Kurs A medräknas inte eftersom kurser på lägre nivå än<br />
vad som krävs för behörighet inte kan medräknas som<br />
tilläggskomplettering om betyg i behörighetsämnet saknas<br />
i avgångsbetyget.<br />
B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />
Sid 1 1 4
mellanårSprogram, omvårdnadSprogrammet<br />
Exempel 1 Behörighetskomplettering<br />
Sökande har avgångsbetyg från mellanårsprogram vt 96. Samtliga<br />
ämnen medräknas, även eventuella lokala kurser som har<br />
separat betyg. Betygspoängen är 82/19 = 4,32. Den sökande<br />
saknar betyg i fysik och uppfyller därmed inte särskild behörighet.<br />
Den sökande har kompletterat med VG i Fysik<br />
B. VG motsvarar i detta fall betygsvärde 4. Eftersom ämnet<br />
inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet till.<br />
Exempel 2 Utbyteskomplettering<br />
Sökande har i sitt avgångsbetyg ämnet företagsekonomi med<br />
betyg 4 där kurserna Företagsekonomi A och Organisation<br />
och ledarskap ingår. Sökande har nu kompletterat med dessa<br />
och fått betyget MVG i båda kurserna. Eftersom kurserna<br />
inte bygger på varandra läggs dessa till och det tidigare ämnesbetyget<br />
tas bort.<br />
Exempel 3 Tilläggskomplettering<br />
Sökande har kompletterat med betyg i nationella kurser som<br />
inte ingår i avgångsbetyget: Mattor och plattor i torra utrymmen,<br />
Odling av grönsaker på friland, Ledarskap i butik och Golfbaneskötsel.<br />
I samtliga kurser har den sökande erhållit betyget<br />
MVG. Samtliga kurser läggs till i meritvärderingen eftersom de<br />
höjer betygspoängen.<br />
Exempel 4 Motsvarandebedömning<br />
Sökande har läst på folkhögskola och erhållit behörighet i<br />
Kemi A och Matematik D. Den sökande uppfyller därmed<br />
särskild behörighet i Kemi A och Matematik D. Den sökandes<br />
betygspoäng påverkas inte.<br />
mellanårSprogram, naturvetenSkapSprogrammet<br />
Exempel 1 Behörighetskomplettering<br />
Sökande har avgångsbetyg från mellanårsprogram vt 96.<br />
Betygspoängen är 71/18 = 3,94. Den sökande har betyg i<br />
Kemi A, men för särskild behörighet krävs Kemi B. Den<br />
sökande har kompletterat med G i Kemi B. G i detta fall<br />
motsvarar betygsvärde 3. Eftersom kursen krävs för behörighet<br />
byts ämnesbetyget i av gångs betyget ut mot betyget i<br />
Kemi A trots att betygspoängen sänks.<br />
Exempel 2 Utbyteskomplettering<br />
Sökande har i sitt avgångsbetyg ämnet matematik med betyg<br />
3 där kurserna matematik A, B, C1, D och E ingått. Sökande<br />
har nu kompletterat med betyg i Matematik E och erhållit<br />
betyget 5. Eftersom kurserna bygger på varandra byts det<br />
ursprungliga ämnesbetyget i matematik ut och ersätts med<br />
det nya kursbetyget.<br />
Exempel 3 Tilläggskomplettering<br />
Sökande har kompletterat med betyg i nationella och lokala<br />
kurser som inte ingår i av gångs betyget: Matlagning (lokal<br />
kurs) och Geografi A och B (nationella kurser). I samtliga<br />
kurser har den sökande erhållit betyget 5. Endast de nationella<br />
kurserna läggs till i meritvärderingen eftersom det inte<br />
går att tilläggskomplettera med lokala kurser.<br />
B I L A G A : e X e M P e L M e r I T VÄ r d e r I N G AV B e T Y G<br />
Sid 1 1 5
3. URVAL<br />
Urval till grUndnivå<br />
När det är fler behöriga sökande än platser till en utbildning,<br />
fördelas platserna genom urval. Urval kan grundas på<br />
betyg, högskoleprov m m. Samtliga sökande rangordnas i<br />
den grupp eller de grupper där de uppfyller villkoren. Den<br />
som inte kan antas i urvalet får ett reservnummer. Till vissa<br />
utbildningar kan många reserver erbjudas plats vid återbud<br />
och till andra är det få eller inga. Ett lågt reservnummer är<br />
ingen garanti för att erbjudas plats.<br />
Fördelning av platser<br />
Vid urval till en utbildning skall enligt högskole förordningens<br />
7 kap 13 § platserna fördelas med<br />
• minst en tredjedel på grundval av betyg,<br />
• minst en tredjedel på grundval av högskoleprovs resultat<br />
och<br />
• högst en tredjedel på grundval av högskolan bestämda<br />
urvalsgrunder.<br />
BetygsUrval<br />
Se även bedömningshandboksgruppens tillämpningsbeslut.<br />
Om det finns fler sökande än platser till en utbildning, görs<br />
ett urval bland alla behöriga sökande.<br />
Det finns betygsurval och provurval. Även alternativt<br />
urval kan förekomma där andra meriter än betyg och högskoleprov<br />
används.<br />
Betygsurvalet består av två grupper, betygsgruppen, som<br />
delas i B I och B II, samt folkhögskolegruppen, BF.<br />
Betygsgruppen<br />
B I gymnasiebetyg – utan kompletteringar, med undantag<br />
för elever med examen från yrkesprogram som skaffat<br />
sig grundläggande behörighet genom att komplettera<br />
inom kommunala vuxenutbildningen<br />
B II gymnasiebetyg – med kompletteringar<br />
Folkhögskolegruppen<br />
BF sökande med folkhögskoleomdöme<br />
U R VA L<br />
Sid 1 1 6<br />
Platserna i betygsurvalet fördelas i tre steg:<br />
1 Först fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga<br />
sökande i betygsgruppen och folkhögskolegruppen.<br />
2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp fördelas<br />
platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga<br />
sökande i B I och B II.<br />
3. Platserna i BII minskas med en tredjedel av platserna.<br />
Platserna förs över till BI.<br />
Sökande som har höjt sitt meritvärde med ett nytt betyg i en<br />
kurs, eller med en kurs som kan ge meritpoäng, konkurrerar<br />
både i BI och BII (i grupp I med ditt ursprungliga meritvärde<br />
och i grupp II med ditt nya meritvärde). Du som kompletterat<br />
för att bli behörig konkurrerar bara i B II.<br />
B I – betyg från gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning<br />
utan kompletteringsbetyg (direktgruppen). Betyg<br />
i utökad kurs som dokumenteras med samlat betygsdokument<br />
räknas inte som komplettering, utan dessa sökande<br />
konkurrerar i grupp I.<br />
Gäller sökande som har<br />
• Slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan<br />
• Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning där minst 2/3<br />
av gymnasiepoäng är från vuxenutbildningen*<br />
• Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbild ning<br />
(grundläggande behörighet före 1 januari 2010)<br />
• Avgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning<br />
• Avgångsbetyg från äldre gymnasial utbildning<br />
• Äldre gymnasieutbildningar<br />
• Utländska gymnasiebetyg.<br />
* I ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning som omfattar 2 350 gymnasiepoäng<br />
måste minst 1 600 gymnasiepoäng avse kurser från vuxenutbildning.<br />
B II – betyg från gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning<br />
med kompletteringsbetyg (kompletteringsgruppen). I<br />
denna grupp ingår sökande som kompletterat för behörighet<br />
med betyg som utfärdats efter det att slut/avgångsbetyget<br />
utfärdats, kompletterat med betyg för att höja sitt jämförelsetal<br />
eller kompletterat med meritkurser. Sökande som styrker<br />
särskild behörighet genom basårsstudier, folkhögskolestudier<br />
eller andra motsvarande kunskaper ingår också i BII.
Gäller sökande som har<br />
• Slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan<br />
• Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning där mindre än<br />
2/3 av gymnasiepoäng är från vuxenutbildningen<br />
• Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbild ning<br />
(grundläggande behörighet före 1 januari 2010)<br />
• Avgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning<br />
• Avgångsbetyg från äldre gymnasial utbildning<br />
• Äldre gymnasieutbildning<br />
• Utländska gymnasiebetyg.<br />
BF – intyg från folkhögskola<br />
Behöriga sökande med lika meriter<br />
Vid lika meriter får urval göras genom prov eller intervjuer<br />
eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får<br />
dock inte göras efter det att lottning har använts. Högskolan<br />
beslutar om urval vid lika meriter ska göras genom prov,<br />
t ex högskoleprovet.<br />
sent anmälda, sa<br />
Denna urvalsgrupp är till för sena anmälningar. Sökande<br />
som inkommer med en sen anmälan placeras i denna urvalsgrupp<br />
och tilldelas meritvärde efter ankomstdatum.<br />
eFteranmälan, ea<br />
Efteranmälan är en sen anmälan som hanteras efter sista<br />
maskinella urval. Sökande som är behörig rangordnas efter<br />
det datum anmälan kom in. Om det finns eller uppstår lediga<br />
platser på utbildningen kommer behöriga sökande som gjort<br />
en sen anmälan att kunna antas. Mer information om hur<br />
efteranmälningar hanteras ges av respektive lärosäte.<br />
provUrval, hp<br />
I provurvalet HP deltar alla behöriga sökande med giltigt<br />
högskoleprovsresultat. Lägsta godkända resultat för att delta<br />
i provurvalet är 0,05 poäng om inte annat framgår av anmälningskatalogen.<br />
HAgruppen (högskoleprovsresultat + eventuell poäng för<br />
arbetslivserfarenhet) slopades fr o m antagningen till höstterminen<br />
2008.<br />
Se mer information om högskoleprovet längre ned.<br />
av högskolan BeslUtade UrvalsgrUnder<br />
Urvalsgrunderna kan bestå av<br />
1. Andra särskilda prov än högskoleprovet.<br />
2. Kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet<br />
som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen.<br />
3. Andra för utbildningen sakliga omständigheter.<br />
övriga Behöriga sökande, ös<br />
Sökande som inte kan konkurrera i betygs eller provurvalet<br />
kan antas om det efter urval finns platser kvar. Detta gäller<br />
sökande med någon av följande bakgrunder<br />
• utbildning med avgångsbetyg utan betyg i fem eller<br />
sjugradig skala (motsvarande gymnasiekompetens),<br />
• viss folkhögskoleutbildning utan studieomdöme,<br />
• reell kompetens (GBÖB) utan giltigt högskoleprovsresultat<br />
(se avsnitt Högskoleprov).<br />
särskilda prov För Urval<br />
Andra särskilda prov än högskoleprovet får användas som<br />
urvalsgrund endast i fråga om:<br />
• utbildningar som förbereder för yrkesområden som<br />
ställer krav på vissa personliga egenskaper eller särskild<br />
kompetens. Om högskolan vill använda särskilda prov<br />
till fler platser än 1/3 krävs Högskoleverkets tillstånd.<br />
• utbildningar med konstnärlig examen. Respektive högskola<br />
beslutar.<br />
andra UrvalsgrUpper<br />
Vid antagning kan andra urvalsgrupper förekomma t ex för<br />
akademiska meriter och arbetslivserfarenhet.<br />
Meritvärdering av äldre akademiska meriter beskrivs<br />
i tabellen Äldre högskolemeriter. De poänggränser som<br />
rekommenderas för meritvärdering av akademiska meriter<br />
finns beskrivna i SUHF:s rekommendationer.<br />
reservantagning<br />
Reservantagning görs när så många antagna har tackat nej<br />
till sina platser att det har uppstått lediga platser på en utbildning.<br />
Respektive universitet och högskola kallar reserver<br />
i tur och ordning utifrån urvalsresultat och i enlighet med<br />
vad respektive lärosäte bestämmer.<br />
Urval till UtBildning på avancerad<br />
nivå<br />
Högskoleförordningen 7 kap §§ 32 – 33, SUHF:s rekommendationer.<br />
U R VA L<br />
Sid 1 1 7
<strong>Bedömningsh</strong>andBoksgrUppens tilllämpningsBeslUt<br />
I slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning ska minst 2/3<br />
av gymnasiepoäng avse betyg i kurser från gymnasial vuxenutbildning<br />
för att sökande ska ingå i grupp I.<br />
Minst 1 600 gymnasiepoäng för slutbetyg om 2 350 gymnasiepoäng<br />
(enbart nya kurser).<br />
Minst 1 534 gymnasiepoäng för slutbetyg om 2 301 gymnasiepoäng<br />
(konverterade och nya kurser).<br />
Minst 1 314 gymnasiepoäng för slutbetyg om 1 970 gymnasiepoäng<br />
(enbart gamla kurser).<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008).<br />
Sökande med slutbetyg från vuxenutbildningen, som styrker<br />
kraven för särskild behörighet i Idrott och hälsa med betyg<br />
från gymnasieskolan, ingår i BI.<br />
Betyg i andra kurser från gymnasieskolan som inte finns<br />
med i slutbetyg från komvux får inte tillgodoräknas i urvalsgrupp<br />
I.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-11-26, 2010-06-15, 2010-10-18)<br />
Sökande som styrker grundläggande behörighet genom<br />
samlat betygsdokument från vuxenutbildning och styrker<br />
särskild behörighet genom motsvarande bedömning ingår<br />
i BII.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-11-26).<br />
Sökande som styrker grundläggande behörighet genom<br />
samlat betygsdokument från vuxenutbildning får tillgodoräkna<br />
sig kompletteringar för meritpoäng 2010 och senare<br />
och ingår då i BII.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-11-26).<br />
Sökande med slutbetyg från försöksverksamhet med lärlingsutbildning<br />
som i efterhand kompletterar med Svenska B/<br />
Svenska som andra språk B ingår i BII.<br />
(Bedöm ningshandboksgruppen 2008-11-26.)<br />
Sökande som har slutbetyg från vuxenutbildning och efter<br />
det att slutbetyget utfärdats har kompletterat med ytter ligare<br />
betyg från vuxenutbildningen ingår i BII. Betyg i kurser<br />
från vuxenutbildnigen som inte ingår i slutbetyget från vuxenutbildningen<br />
och som utfärdats senast samma dag som<br />
slutbetyget kan sökanden tillgodoräkna sig BI.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-05-13--14.)<br />
U R VA L<br />
Sid 1 1 8<br />
Sökande i BI som genom komplettering höjer sitt meritvärde<br />
deltar med det högre meritvärdet också i BII. Kompletteringsbetyget<br />
kan avse utbytes (Grupp A, B och C) och<br />
tilläggskomplettering (Grupp B och C) samt betyg i kurser<br />
för meritpoäng (Grupp A och B). Komplettering ska bara<br />
räknas om sökande höjer sitt meritvärde.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2007-12-11).<br />
Sökande som tillgodoräknar sig ämnesbetyg i utökad studiekurs<br />
ingår i BI.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2007-12-11.)<br />
Sökande med yrkesexamen som kompletterar för grundläggande<br />
behörighet med Svenska 2 och 3 och/eller Engelska<br />
6 från folkhögskola placeras i urvalsgrupp BI.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-10-03)<br />
sökande med dUBBla Betyg<br />
Sökande från Lycée Francais Saint Louis de Stockholm och<br />
Tyska skolan i Stockholm har enligt regeringsbeslut rätt<br />
att utfärda dubbla betyg. För sökande som både har ett<br />
slutbetyg från svensk gymnasieskola och ett avgångsbetyg<br />
(baccalauréat) från Franska respektive Abiturbetyg (tyska<br />
studentexamen) från Tyska skolan ska sökande själv meddela<br />
vilket betyg som ska ligga till grund vid urval och sökande<br />
ingår i grupp I och/eller II. Om inget val görs kommer det<br />
svenska betyget att ligga till grund för urval.<br />
(Beslut bedömninghandboksgrupp 2009, expertgruppen 20091208).<br />
högskoleprovet<br />
Högskoleprovet är ett allmänt studiefärdighetsprov, som<br />
ger ett mått på förmåga att klara av högskolestudier genom<br />
att mäta sådana kunskaper och färdigheter som är viktiga i<br />
alla högskoleutbildningar. Högskoleprovet genomförs två<br />
gånger om året, på en lördag.<br />
högskoleprov utomlands<br />
För den som är bosatt utomlands eller studerar utomlands,<br />
finns möjlighet att göra högskoleprovet på vissa svenska eller<br />
skandinaviska skolor i Europa. Det går inte att göra provet<br />
på ambassader eller konsulat. Provet genomförs inte i andra<br />
världsdelar bl a på grund av tidsskillnaderna.
anpassade högskoleprov<br />
För gravt synskadade finns anpassade prov på DAISY och<br />
punktskrift.<br />
Synsvaga kan göra det ordinarie högskoleprovet med<br />
längre provtid. Intyg från syncentral krävs.<br />
Personer med dyslexi kan också göra det ordinarie högskoleprovet<br />
med längre tid. För att få göra provet måste<br />
sökande styrka sin dyslexi med intyg som är utfärdat av en<br />
av Universitets och högskolerådet (tidigare högskoleverket)<br />
godkänd intygsgivare eller via intyg från legitimerad logoped.<br />
Om provdeltagaren på grund av ett funktionshinder behöver<br />
speciella arrange mang (till exempel extra belysning eller<br />
en mindre skrivsal) vid provtillfället bör högskoleenheten<br />
försöka ordna detta. Provdeltagaren ska därför vända sig<br />
till den högskola där provet skrivs. Det är inte säkert att alla<br />
önskemål om anpassning kan tillgodoses.<br />
prov på annan dag än lördag<br />
Om någon av religiösa skäl inte kan genomföra provet en<br />
lördag, finns möjlighet att göra det på en annan vecko dag.<br />
Eftersom detta prov är sekretessbelagt, får provet endast<br />
genomföras vid ett tillfälle. Provet äger endast rum under<br />
våren.<br />
provet som urvalsinstrument<br />
Sökande med lägst 0,05 poäng i provresultatet och som i<br />
övrigt uppfyller kraven för behörighet deltar i provurvalet.<br />
Undantag kan finnas.<br />
Resultatet av högskoleprovet gäller i tio kalenderhalvår<br />
efter det kalenderhalvår då provet genomförts, d v s elva<br />
provresultat är giltiga.<br />
Vid antagning i NyA sker automatisk överföring av<br />
högskoleprovsresultaten efter varje provtillfälle och den<br />
sökande konkurrerar på det bästa giltiga resultatet.<br />
De som inte har svenskt personnummer måste själv<br />
skicka in en kopia av sitt resultatbesked.<br />
Se även under Urval.<br />
Giltiga prov inför respektive<br />
antagningstillfälle<br />
Högskoleprov Gäller för<br />
gjort tidigast: anmälan till:<br />
HT 2007 VT 2013<br />
VT 2008 HT 2013<br />
HT 2008 VT 2014<br />
VT 2009 HT 2014<br />
HT 2009 VT 2015<br />
VT 2010 HT 2015<br />
HT 2010 VT 2016<br />
VT 2011 HT 2016<br />
HT 2011 VT 2017<br />
VT 2012 HT 2017<br />
HT 2012 VT 2018<br />
tidplan för högskoleprovet<br />
HT 2013 VT 2014<br />
Sista anmälningsdag 15 september 15 februari<br />
Provdag 26 oktober 5 april<br />
U R VA L<br />
Sid 1 1 9
4. SKOLFORMER<br />
I tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet<br />
visas utbildningar som kan ge grundläggande/allmän behörighet.<br />
De flesta utbildningar ger placering i betygsurvalet.<br />
Fackskola<br />
Fackskolan var en tvåårig utbildning med tre grenar, social,<br />
ekonomisk och teknisk.<br />
Fackskolan ersattes av gymnasieskolans tvååriga linjer.<br />
Eleven erhöll avgångsbetyg där ämnesbetygen utfärdades i<br />
skala 1 – 5 (sifferbetyg).<br />
Skolformen fanns under åren 1963 – 1971 (den sista klassen<br />
gick ut 1972).<br />
Folkhögskoleutbildning<br />
Sökande kan genom studier vid folkhögskola uppfylla kraven<br />
för behörighet till högskoleutbildning. Folkhögskolekurser<br />
kan både vara av teoretisk karaktär (allmän) eller vara mer<br />
yrkesinriktade.<br />
För att en folkhögskolekurs ska ge grundläggande behörighet<br />
ska den omfatta minst 30 veckor. För att erhålla<br />
grundläggande behörighet krävs att det är en allmän kurs<br />
eller en allmän kurs med särskild inriktning. För att eleven<br />
ska erhålla ett studieomdöme krävs att kursen till hälften<br />
består av allmänna ämnen.<br />
Elev vid folkhögskola avgör själv om den vill ha studieomdöme<br />
eller inte. Sökande med intyg om grundläggande<br />
behörighet som saknar studieomdöme ingår inte i Grupp BF.<br />
Grundläggande behörighet genom folkhögskolestudier<br />
ska styrkas genom intyg om grundläggande behörighet.<br />
Sökande med intyg om allmän behörighet från utbildning<br />
som avslutats före den 1 juli 1998 upp fyller kraven för<br />
grundläggande behörighet genom övergångsregler.<br />
Särskilt intyg, utarbetat av Folkbildningsrådet och VHS/<br />
UHR, ska användas för att styrka grundläggande/allmän<br />
behörighet som uppfylls genom studier vid folkhögskola,<br />
se bilaga.<br />
grundläggande behörighet<br />
Grundläggande behörighet har den som genomgått folkhögskoleutbildning<br />
om han eller hon har gått<br />
1.. en treårig utbildning, eller<br />
2.. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier<br />
i gymnasieskolan, eller<br />
3.. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och<br />
minst ett års yrkesverksamhet, eller<br />
S KO L F O R M E R<br />
Sid 1 2 0<br />
4.. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier<br />
vid gymnasieskola<br />
och<br />
dessutom har kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i<br />
följande gymnasiala kurser:<br />
•. Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3<br />
•. Engelska 5 och 6<br />
•. Matematik 1a, b eller c<br />
•. Historia 1a1<br />
•. Naturkunskap 1a1<br />
•. Religionskunskap 1<br />
•. Samhällskunskap 1a1<br />
övergångsbestämmelser<br />
Övergångsbestämmelser gäller för de som börjar läsa på<br />
folkhögskola före den 1 juli 2013 och som före den 1 juli<br />
2015 har fått ett intyg på grundläggande behörighet enligt<br />
de äldre bestämmelserna:<br />
Grundläggande behörighet har den som genomgått folkhögskoleutbildning<br />
om han eller hon har gått<br />
1.. en treårig utbildning, eller<br />
2.. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier<br />
i gymnasieskolan, eller<br />
3.. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och<br />
minst ett års yrkesverksamhet, eller<br />
4.. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier<br />
vid gymnasieskola<br />
och<br />
har av folkhögskolan intygade kunskaper motsvarande Godkänd<br />
nivå i gymnasieskolans kärnämnen:<br />
• Svenska/Svenska som andra språk A och B<br />
• Engelska A<br />
• Samhällskunskap A<br />
• Religionskunskap A<br />
• Matematik A<br />
• Naturkunskap A<br />
Sökande som i sin folkhögskoleutbildning inte har läst de<br />
kärnämnen som krävs för den grundläggande behörigheten<br />
kan styrka dessa kunskaper på annat sätt, t ex med godkänt<br />
betyg i kurs från komvux på samma nivå eller högre.
<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens tillämpningsbeslut<br />
För sökande med äldre intyg från folkhögskola som saknar<br />
något kärnämne och måste komplettera med Gy11kurser<br />
för grundläggande behörighet gäller följande:<br />
Före 1 juli 2015 kan sökande komplettera med Svenska/<br />
Svenska som andra språk 2 och/eller Engelska 5 för att<br />
uppfylla kraven för grundläggande behörighet.<br />
Fr om 1 juli 2015 gäller skärpta regler. Den sökande som<br />
saknar något kärnämne måste då komplettera med Svenska/<br />
Svenska som andra språk 3 och/eller Engelska 6 och Historia<br />
1a1 för att bli grundläggande behörig.<br />
Dokumentation<br />
Behörighet från folkhögskola ska styrkas genom särskilt<br />
intyg (se exempel under flik 5). Intyget ska innehålla dels,<br />
studiernas omfattning (omfattningskrav), dels vilka kurser<br />
som har lästs vid folkhögskolan (innehållskrav). Intyget ska<br />
vara underskrivet av rektor. Under en övergångperiod kan<br />
det förekomma intyg där både kärnämnen och Gy11kurser<br />
ingår. Intyg om behörighet från folkhögskola enligt äldre<br />
bestämmelser (med kärnämnen) kan utfärdas fram t o m<br />
den 30 juni 2015. Nya intyg utfärdade från och med 1 juli<br />
2015 kan endast innehålla Gy11kurser.<br />
allmän behörighet<br />
För allmän behörighet krävs att den sökande uppfyller följande<br />
tre delkrav:<br />
1) en avslutad, minst 2årig, utbildning som bygger på<br />
grund skolan<br />
2) ämnet svenska i en omfattning som motsvarar minst två<br />
årskurser på någon linje i gymnasieskolan alternativt lägst<br />
betyget Godkänd i Svenska B<br />
3) ämnet engelska i en omfattning som motsvarar två årskurser<br />
på någon linje i gymnasieskolan alternativ lägst betyget<br />
Godkänd i engelska A<br />
Den studerande kan uppfylla kraven för allmän behörighet<br />
i kombination med studier i andra skolformer. Kurs/<br />
kurser på folkhögskola ska dock alltid omfatta minst 30<br />
veckor på heltid.<br />
Uppgifter om särskild behörighet som sökande erhållit<br />
genom studier vid folkhögskola ska också styrkas med det<br />
särskilda intyget från rektor.<br />
Särskild prövning vid folkhögskola godtas inte.<br />
Meritvärdering<br />
För att konkurrera i betygsurvalsgruppen BF ska sökande<br />
ha erhållit studieomdöme.<br />
Studieomdöme har följande poängvärde:<br />
Utmärkt = 4<br />
Mycket god = 3<br />
God = 2<br />
Mindre god = 1<br />
I äldre folkhögskoleintyg förekommer ibland fler än ett<br />
omdöme från samma kurs och kurstillfälle. I dessa fall används<br />
det lägre värdet vid urval. För sökande som genomgått<br />
flera folkhögskoleutbildningar, som var för sig uppfyller<br />
villkoren för behörighet och urvalsgruppsplacering, och<br />
därvid fått olika studieomdömen, ska utbildningen med<br />
bäst studieomdöme användas.<br />
Behöriga sökande från folkhögskola som saknar studieomdöme<br />
deltar inte i betygsurvalet.<br />
Poängvärdet påverkas inte av ämnes eller kursbetyg som<br />
erhållits i gymnasieskolan eller gymnasial vuxen utbildning.<br />
Friskolor<br />
Studier vid friskolor som godkänts av Skolverket ger grundläggande/allmän<br />
behörighet och särskild behörighet under<br />
förutsättning att eleverna erhåller avgångs/slutbetyg motsvarande<br />
gymnasie skolans.<br />
Waldorfskolor<br />
Waldorfskolan utfärdar omdömen och behöver inte utfärda<br />
slutbetyg. Elev med slutbetyg från 12årig Waldorfskola<br />
som läst enligt studieplan WK10 – 12/WK2 10 – 12 och<br />
har motsvarande Godkänd i 90 procent av ett fullständigt<br />
slutbetyg uppfyller kraven för grundläggande behörighet på<br />
samma sätt som sökande med slutbetyg från gymnasieskolan.<br />
Elev kan erhålla slutbetyg med betyg med bokstavsbetyg<br />
IGMVG. Varje ämne omfattar en viss gymnasiepoäng och<br />
meritvärderas som kurser i ett slutbetyg från gymnasieskolan.<br />
Slutbetyg ska utfärdas på särskild blankett som fastställts<br />
av VHS och Waldorfskolefederationen (se bilaga). Av blanketten<br />
framgår vad studierna i respektive ämne motsvarar i<br />
gymnasieskolans kursplaner. Slutbetyg utfärdades tidigast för<br />
elever som avslutade sin 12åriga skolgång vårterminen 1999.<br />
För elever som inte läst samtliga kurser som ingår i studieplanen<br />
för WK10 – 12/WK2 10 – 12 kan skolan utfärda slutbetyg<br />
från reducerad studiegång. Reduceringen kan uppgå till<br />
max 10 procent av ett fullständigt slutbetyg. Reglerna är de<br />
samma som för reducerat program i gymnasieskolan.<br />
S K O L F O R M E R<br />
Sid 1 2 1
I slutbetyg från Waldorfskola kan nationella kurser ingå.<br />
Det kan avse betyg i enstaka kurser eller utbildningar där<br />
elevens samtliga kurser är nationella. Betyg med enbart nationella<br />
kurser motsvarar nationella program från friskola.<br />
Elever som läst moderna språk motsvarande steg 1 och<br />
2 istället för steg 3 och 4 kan inte erhålla slutbetyg från<br />
fullständigt program.<br />
Elev med avgångsbetyg från 12årig Waldorfskola utfärdat<br />
t o m vårterminen 1998 uppfyller kraven för grundläggande<br />
behörighet.<br />
Om betyget satts enligt femgradig skala meritvärderas<br />
avgångsbetyget som avgångsbetyg från gymnasieskolan.<br />
Sökande som endast har betyg med omdöme placeras i<br />
provgruppen om giltigt högskoleprov finns. Om endast<br />
betyg med omdöme finns måste den särskilda behörigheten<br />
styrkas genom särskild prövning. För särskild behörighet<br />
krävs lägst betyg 3/G. Se förteckning över Waldorfskolans<br />
kurskoder sist i detta avsnitt.<br />
Avgångsbetyg med sifferbetyg (t o m vt 98)<br />
Samtliga betyg utom idrott medräknas. Betyg i idrott<br />
medräknas dock om det krävs för behörighet eller höjer<br />
betygspoängen.<br />
S KO L F O R M E R<br />
Sid 1 2 2<br />
Behörighetskomplettering<br />
Komplettering med betyg i ämne/kurs som krävs för behörighet<br />
medräknas alltid oavsett nivå.<br />
Utbyteskomplettering<br />
Betyg kan ersättas av nytt betyg i samma ämne (ej kurs) efter<br />
prövning vid Waldorfskola.<br />
Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller gymnasial<br />
vuxenutbildning kan inte ersätta betyget i avgångsbetyg från<br />
Waldorfskola.<br />
Tilläggskomplettering<br />
Betyg i ämne/kurser från gymnasieskolan eller gymnasial<br />
vuxenutbildning som inte krävs för behörighet medräknas<br />
om det höjer betygspoängen och betyget erhållits i<br />
– kurser i ämnen som inte finns med i avgångsbetyget<br />
– kurser i ämne som ingår i avgångsbetyget på mot svarande<br />
nivå eller högre nivå än vad betyget från Waldorfskola<br />
bedömts motsvara.<br />
Nedan en jämförelse av Waldorfskolans kursplaner för vissa ämnen med motsvarande ämnen i gymnasie skolan när<br />
det gäller avgångsbetyg från 12årig lärokurs med femgradig skala. Om inte annat anges avser samtliga betyg klass 12.<br />
(Se även Tabell för behörighetsbedömning, ämnesvis)<br />
betyg från Waldorfskola<br />
Biologi, utan angivelse av att överkurs avses<br />
Biologi, överkurs<br />
Engelska<br />
Fysik, utan angivelse av att överkurs avses<br />
Fysik, överkurs<br />
Historia<br />
Kemi, utan angivelse av att överkurs avses<br />
Kemi, överkurs<br />
Matematik (avslutad i kl 10 el 11)<br />
Matematik (t o m klass 12 utan angivelse av<br />
att överkurs avses)<br />
Matematik (t.o.m. klass 12) överkurs<br />
Religionskunskap<br />
Samhällskunskap<br />
Svenska<br />
Tyska<br />
Motsv nivå från gymnasieskola<br />
Naturkunskap kurs B<br />
kurs B<br />
kurs B<br />
Ger ej särskild behörighet till någon<br />
hög skoleutbildning<br />
kurs B<br />
kurs B<br />
Kemi 1 åk Te / –<br />
kurs B<br />
kurs B<br />
kurs C<br />
kurs E<br />
kurs A<br />
kurs B<br />
kurs B<br />
steg 3
Biologi = Naturkunskap B<br />
Biologi överkurs = Biologi B<br />
Engelska = Engelska B<br />
Fysik = ingen jämförelse (fysik A + B tillåts som tilläggskomplettering)<br />
Fysik överkurs = Fysik B<br />
Historia = Historia B<br />
Kemi = ingen jämförelse (kemi A + B tillåts som tilläggskomplettering)<br />
Kemi överkurs = kemi B<br />
Matematik avslutad åk 10 el 11 = Matematik A<br />
Matematik avslutad åk 12 = Matematik C<br />
Matematik överkurs = Matematik E<br />
Religion = Religion A<br />
Samhällskunskap = Samhällskunskap B<br />
Svenska = Svenska B<br />
Tyska = Tyska Bspråk B<br />
Slutbetyg med bokstavsbetyg enligt WK 10 – 12<br />
(fr o m vt 99 t o m vt 02) och WK2 10 – 12 (fr o m vt 03)<br />
Samtliga betyg utom idrott och hälsa medräknas. Betyg i<br />
idrott och hälsa medräknas dock om det krävs för behörighet<br />
eller höjer jämförelsetalet.<br />
Slutbetyg fr o m den 1 januari 2010<br />
Betyg i idrott och hälsa medräkas alltid. Betyg i utökade<br />
kurser medräknas i jämförelsetalet om det krävs behörighet<br />
eller i meritvärdet som meritpoäng.<br />
Behörighetskomplettering<br />
Komplettering med betyg i kurs som krävs för behörighet<br />
medräknas alltid.<br />
Utbyteskomplettering<br />
Betyg i kurs ersätts med nytt betyg som erhållits efter prövning<br />
vid Waldorfskola.<br />
Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller gymnasial<br />
vuxenutbildning kan inte ersätta betyg i slutbetyg från<br />
Waldorfskola.<br />
Tilläggskomplettering<br />
Betyg i kurs från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning<br />
som inte krävs för behörighet medräknas<br />
– om det höjer betygspoängen och betyget avser kurs i ämne<br />
som inte ingår i slutbetyget eller om det erhållits på samma<br />
nivå eller högre nivå än vad betyget från Waldorfskola<br />
motsvarar. Gäller endast för sökande med slutbetyg före<br />
1 januari 2010.<br />
Meritpoäng – gäller sökande med slutbetyg fr o m<br />
VT 1999<br />
Sökande med slutbetyg från Waldorfskola meritvärderas<br />
med samma villkor som sökande från gymnasieskolan vad<br />
avser möjligheten för meritpoäng. Kurser i moderna språk,<br />
engelska och matematik från Waldorf som bedöms motsvara<br />
nationella kurser i gymnasieskolan ger meritpoäng. Det gäller<br />
också de kurser som motsvarar de områdeskurser som<br />
Högskoleverket fastställt.<br />
Betyg i kurser som kan ge meritpoäng och som sökande<br />
i efterhand har kompletterat med tillgodoräknas i grupp II.<br />
gyMnasieskola 2011 – gy11<br />
Gymnasieskola 2011 – Gy11 är indelad i 18 nationella<br />
program.<br />
Studierna avslutas med en gymnasieexamen. För elever<br />
som inte uppfyller samtliga krav för en examen utfärdas ett<br />
studiebevis. Betyg i betygsskala A – F där A är det högsta<br />
betyget. A – E är godkända betyg, F är underkänt.<br />
Sex högskoleförberedande program<br />
Ekonomprogrammet<br />
Estetiska programmet<br />
Humanistiska programmet<br />
Naturvetenskapsprogrammet<br />
Samhällsvetenskapsprogrammet<br />
Teknikprogrammet<br />
Tolv yrkesprogram<br />
Barn och fritidsprogrammet<br />
Bygg och anläggningsprogrammet<br />
El och energiprogrammet<br />
Fordons och transportprogrammet<br />
Handels och administrationsprogrammet<br />
Hantverksprogrammet<br />
Hotell och turismprogrammet<br />
Industritekniska programmet<br />
Naturbruksprogrammet<br />
Restaurang och livsmedelsprogrammet<br />
VVS och fastighetsprogrammet<br />
Vård och omsorgsprogrammet<br />
S K O L F O R M E R<br />
Sid 1 2 3
examensbevis<br />
En högskoleförberedande examen omfattar 2 500 gymnasiepoäng.<br />
Eleven ska ha godkänt betyg (lägst betyget E) i minst<br />
2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste kurserna<br />
i svenska eller svenska som andraspråk på sammanlagt<br />
300 gymnasiepoäng (svenska 1 – 3, alternativt svenska som<br />
andraspråk 1 – 3), engelska på sammanlagt 200 gymnasiepoäng<br />
(engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt<br />
100 gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c) ingå. Godkänt<br />
betyg på gymnasiearbetet krävs.<br />
En yrkesexamen omfattar 2 500 gymnasiepoäng. Eleven<br />
ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 250 gymnasiepoäng<br />
inklusive godkänt i svenska eller svenska som andra<br />
språk 1, engelska 5 och matematik 1a. Eleven ska dessutom<br />
ha gjort ett godkänt gymnasiearbete och även ha godkända<br />
betyg på kurser som omfattar 400 poäng inom de programgemensamma<br />
karaktärsämnena.<br />
slutbetyg gymnasieskolan<br />
Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015.<br />
För elever som läst Gy11kurser får ett slutbetyg med<br />
blandat Gy2000kurser och Gy11kurser utfärdas. För<br />
Gy2000kurser sätt bokstavsbetyg (MVG – IG) och för<br />
Gy11kurser betyg i skala A – F.<br />
Gy11-kurser som kärnämnen<br />
Skolverket har beslutat om vilka Gy11/Vux12kurser som<br />
kan ersätta kärnämneskurserna i ett slutbetyg.<br />
Kärnämnen Gy 2011 ämnen<br />
Kurs enligt kursplaner Kurs enligt ämnesplaner<br />
Svenska/Svenska som Svenska/Svenska som an<br />
andraspråk A<br />
draspråk 1<br />
Svenska/Svenska som Svenska/Svenska som an<br />
andraspråk B<br />
draspråk 2<br />
Engelska A Engelska 5<br />
Matematik A Matematik 1a, 1b eller 1c<br />
Samhällskunskap A Samhällskunskap 1b<br />
Samhällskunskap inom<br />
lärlingsförsök<br />
Samhällskunskap 1a1<br />
Idrott och hälsa A<br />
(Gäller endast gymnasieskolan)<br />
Idrott och hälsa 1<br />
Idrott och hälsa inom<br />
lärlingsförsök (Gäller<br />
endast gymnasieskolan)<br />
Idrott och hälsa 1<br />
Religionskunskap A Religionskunskap 1<br />
Naturkunskap A Naturkunskap 1a1<br />
Estetisk verksamhet Valfri kurs i estetiska ämnen,<br />
(Gäller endast gymnasieskolan)<br />
50 poäng<br />
S KO L F O R M E R<br />
Sid 1 2 4<br />
gyMnasieskolan Före gy11<br />
Höstterminen 1992 ersattes gymnasieskolans linjer och<br />
specialkurser av nationella alternativt specialutformade<br />
program. Programmen, är treåriga, och är uppbyggda av<br />
kurser, inte årskurser.<br />
Gemensamt för alla fullständiga program är att eleven har<br />
betyg i samtliga kärnämnen och i ett specialarbete/projektarbete.<br />
Kärnämnena i gymnasieskolan är:<br />
– Svenska A+B/Svenska som andra språk A + B<br />
– Engelska A<br />
– Samhällskunskap A<br />
– Religionskunskap A<br />
– Matematik A<br />
– Naturkunskap A<br />
– Idrott och hälsa A<br />
– Estetisk verksamhet<br />
slutbetyg<br />
När elev fått betyg i alla kurser som ingår i elevens studie väg<br />
inklusive specialarbete/projektarbete ska slutbetyg utfärdas.<br />
Efter avslutad kurs sätts bokstavsbetyg (MVG, VG, G, IG).<br />
Ett slutbetyg från ett fullständigt program omfattar ett<br />
bestämt antal gymnasiepoäng. Hur många gymnasiepoäng<br />
ett fullständigt slutbetyg ska omfatta avgörs av efter vilken<br />
timplan studierna bedrivits.<br />
Slutbetyg – Gymnasieskola 2000<br />
Ett slutbetyg för elever som påbörjat sina gymnasiestudier tidigast<br />
den 1 juli 2000 omfattar 2 500 gymnasiepoäng, oavsett<br />
om det avser något av de 17 nationella programmen eller ett<br />
specialutformat program. Kärnämneskurserna omfattar 750<br />
gymnasiepoäng. En kurs omfattar minst 50 gymnasiepoäng.<br />
Elever som har betyg i blandat gamla och nya kurser får slutbetyg<br />
som omfattar lägst 2 451 gymnasiepoäng. Gymnasiepoängen<br />
för gamla kurser konverteras enligt SKOL:FS 2000:165.<br />
Slutbetyg – Gymnasieskola 1994/95 – 1999/00<br />
Ett slutbetyg för elever som påbörjade sina studier i programgymnasiet<br />
under perioden 1995 till 1999 består för fullständigt<br />
program från N S eller Eprogrammet av 2 150 gymnasiepoäng<br />
och från övriga program 2 370 gymnasiepoäng.<br />
För elever som påbörjade sina studier 1994 har fullständiga<br />
slutbetyg 2 180 respektive 2 400 gymnasiepoäng.<br />
Kärnämneskurserna omfattar 680 gymnasiepoäng. En kurs<br />
omfattar minst 30 gymnasiepoäng.
Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning<br />
(SFS 2007:1347)<br />
Förordningen gäller för utbildning som påbörjats mellan<br />
den 1 juli 2008 och den 30 juni 2010.<br />
Elever som intagits till ett nationellt eller specialutformat<br />
program som innehåller yrkesämnen inom gymnasieskolan<br />
kan ansöka om att få övergå till lärlingsutbildning. Det avser<br />
alla program undantaget naturvetenskapsprogrammet och<br />
samhällsvetenskapsprogrammet. Samma studievägskoder<br />
som för de nationella programmen ska användas men med<br />
tillägget LF. Exempel: BFLF för elev som gått över från<br />
Barn och fritidsprogrammet till lärlingsutbildning.<br />
Den gymnasiala lärlingsutbildningen ska, tillsammans<br />
med den utbildning som eleven genomgått på ett nationellt<br />
eller specialutformat program innan eleven övergick<br />
till lärlingsutbildningen, ha en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng.<br />
Utbildningen ska omfatta<br />
– svenska A/svenska som andra språk A<br />
– engelska A<br />
– matematik A<br />
– religionskunskap A<br />
– ämnena idrott och hälsa (IDHF1201) , samhällskunskap<br />
(SHF1201) och historia (HIF1201) med 50 gymnasiepoäng<br />
(särskilda kursplaner SKOLFS 2008:6466).<br />
– projektarbete.<br />
Elev har möjlighet att välja de kärnämneskurser som inte<br />
är obligatoriska i försöksverksamheten. Historia (HIF1201)<br />
är dock obligatorisk för försöksverksamheten.<br />
Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen (ALF1201)<br />
omfattar minst 1 250 gymnasiepoäng, SKOLFS 2008:63.<br />
Grundläggande behörighet för högskolestudier<br />
För grundläggande behörighet från försöksverksamhet med<br />
gymnasial lärlingsutbildning krävs att sökande har<br />
– slutbetyg omfattande 2 500 gymnasiepoäng med lägst<br />
betyget Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst<br />
betyg Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska<br />
(A + B), engelska (A) och matematik (A).<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 20080625)<br />
För grundläggande behörighet krävs Svenska B utöver de<br />
kärnämneskurser som är obligatoriska för försöksverksamheten.<br />
Reducerat program<br />
Elev kan befrias från undervisningen i en eller flera kurser,<br />
om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som<br />
inte kan åtgärdas på annat sätt. Eleven får befrias från kurser<br />
som motsvarar högst tio procent av det antal gymnasiepoäng<br />
som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat<br />
program. Rektor fattar beslut.<br />
Eftersom reduceringen högst får omfatta tio procent<br />
uppfylls den grundläggande behörighet av elev med maximal<br />
reducering om samtliga betygsatta kurser är godkända.<br />
För slutbetyg utfärdade fr o m 1 jan 2010 kommer det att<br />
krävas ett fullständigt program för grundläggande behörighet,<br />
vilket innebär att ett slutbetyg med reducerad studiekurs<br />
inte ger grundläggande behörighet.<br />
Utökat program<br />
Elev kan läsa kurser som tillsammans omfattar fler gymnasiepoäng<br />
än vad som krävs för ett fullständigt program och<br />
får då slutbetyg från ett utökat program. Det framgår inte<br />
av slutbetyget vad som är utökat. Eleven kan också välja<br />
att få ett slutbetyg från fullständigt program och ett samlat<br />
betygsdokument där övriga kurser dokumenteras.<br />
Om sökande åberopar slutbetyg från utökat program medräknas<br />
samtliga kurser vid beräkning av jämförelsetal.<br />
Specialutformat program<br />
Specialutformat program utformas individuellt för en elev<br />
eller gemensamt för en grupp elever. Programmet motsvarar<br />
ett nationellt program och ger grundläggande behörighet<br />
för hög skolestudier under samma förutsättningar som ett<br />
nationellt program.<br />
Individuellt program<br />
Motsvarar inte ett nationellt eller specialutformat program<br />
och ger inte grundläggande behörighet för högskolestudier.<br />
Avgångsbetyg (mellanårsprogram)<br />
Elever som påbörjade gymnasieskolans program 1992<br />
och 1993, s k mellanårsprogram, har avgångsbetyg. Ett avgångsbetyg<br />
omfattar för N, S och Eprogrammet 2 180<br />
gymnasiepoäng och övriga program 2 400 gymnasiepoäng.<br />
Avgångsbetygen utfärdades med fullständig, mindre eller<br />
utökad studiekurs på samma sätt som avgångsbetyg från<br />
gymnasieskolans linjer. Ett sammanfattande betyg (skala<br />
1 – 5) i de kurser som ingick i ett ämne utfärdades. I avgångsbetyget<br />
redovisas lokala kurser antingen i ett sammanfattande<br />
ämnesbetyg eller separat.<br />
S K O L F O R M E R<br />
Sid 1 2 5
gyMnasieskolans linjer<br />
Gymnasieskolans två och treåriga linjer har ersatts av gymnasieskolans<br />
program. Elev som genomgått gymnasie skolans<br />
linjer har avgångsbetyg med ämnesbetyg utfärdade i skala<br />
1 – 5 (sifferbetyg). Se förteckning över de vanligaste ämneskoderna<br />
längre fram i avsnittet. Avgångsbetyg från s k<br />
mellanårsprogram 95 – 96, se föregående sida.<br />
Mindre studiekurs<br />
Se avsnitt Andra behörighetsgrunder/Mindre studiekurs<br />
under flik 1.<br />
utökad studiekurs<br />
Elev med avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer kan ha<br />
deltagit i undervisning i ett eller flera ämnen som inte är<br />
obligatoriska för den studieväg som eleven går, s k utökad<br />
studiekurs.<br />
I avgångsbetyget dokumenteras utökad studiekurs med<br />
slutsiffran 8 i studievägs och ämneskoderna.<br />
Vid beräkning av betygspoäng jämställs betyg i utökad<br />
studiekurs med kompletteringsbetyg.<br />
treåriga yrkesinriktade linjer<br />
På treåriga linjer lästes yrkesämnena i moduler. Av avgångsbetyget<br />
framgår hur många moduler som erbjudits eleven och<br />
hur många som godkänts. Antalet erbjudna och godkända<br />
moduler påverkar inte den grundläggande behörigheten.<br />
Godkända moduler räknas inte med i meritvärderingen.<br />
Obligatoriska ämnen för samtliga linjer: svenska, samhällskunskap,<br />
engelska allmän/särskild kurs, idrott samt<br />
ett tillvalsämne. Fördelningen av timmar på olika årskurser<br />
beslutades lokalt och fullständig kurs i ämnet motsvarar 2<br />
åk social linje.<br />
Efter årskurs två kunde elev som tredje år välja teoretisk<br />
kompletteringskurs – HSE eller NT. Ämnesbetyg från årskurs<br />
tre motsvarar då ämnesbetyg från treårig teoretisk linje.<br />
Betyg i matematik motsvarande S respektive N/Tlinjen<br />
anges med S resp N i ämneskoden.<br />
Frivilliga val<br />
Elever med avgångsbetyg från gymnasieskolans tvååriga yrkesinriktade<br />
linjer och specialkurser kan ha bytt ut undervisning<br />
i ett eller flera yrkesinriktade ämnen mot ämne på en<br />
annan studieväg än den eleven själv tillhör (inbytesämne/fritt<br />
tillval). Fritt tillval är ett obligatoriskt ämne (alltså inte frivilligt<br />
ämne eller utökad studiekurs). Detta innebär att i vissa fall<br />
kan betyg från årskurs 2 innehålla två betyg i samma ämne.<br />
S KO L F O R M E R<br />
Sid 1 2 6<br />
internationell baccalaureat – ib<br />
IButbildning är en internationell utbildning. I Sverige ges<br />
IButbildning vid 32 gymnasieskolor. Den examen som ges<br />
är Internationell Baccalaureat Diploma – IB. Examen omfattar<br />
sex ämnen, varav tre på Higher Level och tre på Subsidiary<br />
Level eller Standard Level. Poängskalan (Total Points) är mellan<br />
24 – 45 poäng. Det krävs 24 poäng för godkänd examen.<br />
Sökande som inte klarat IBexamen kan få ett IB certifikat.<br />
Certifikatet ger inte grundläggande behörighet, men<br />
kan ge behörighet i enstaka ämnen.<br />
Omprövning inom IB kallas för ”retake”. Elev får efter<br />
prövning nytt diplom.<br />
Sökande som har IBexamen har inte rätt att tillgodoräkna<br />
sig slutbetyg som avser gymnasiestudier som bedrivits<br />
parallellt med IButbildning.<br />
koMMunal gyMnasial vuxenutbildning<br />
– vux12<br />
Inom kommunal gymnasial vuxenutbildning införs Vux12kurser<br />
fr o m den 1 juli 2012. Studier avslutas med en gymnasieexamen<br />
från ett högskoleförberedande program eller<br />
yrkesexamen. Betyg i enstaka kurser dokumenteras i utdrag<br />
ur betygskatalogen. Betyg i betygsskala A – F där A är det<br />
högsta betyget. A – E är godkända betyg, F är underkänt.<br />
En högskoleförberedande examen omfattar 2 400 gymnasiepoäng.<br />
Ingen programindelning. Eleven ska ha godkänt<br />
betyg (lägst betyget E) i minst 2 250 gymnasiepoäng. I de<br />
godkända betygen måste kurserna i svenska eller svenska<br />
som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svenska<br />
1 – 3, alternativt svenska som andraspråk 1 – 3), engelska<br />
på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (engelska 5 och 6) samt<br />
matematik på sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik<br />
1b eller 1c) ingå. Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs.<br />
En examen ska dessutom innefatta betyg på en eller flera kurser<br />
i matematik, historia, samhällskunskap, religionskunskap<br />
och naturkunskap med sammanlagt minst 450 gymnasiepoäng.<br />
Betyg i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i<br />
biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i examen ska<br />
till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i<br />
ett och samma nationella högskoleföreberedande program.<br />
En yrkesexamen omfattar 2 400 gymnasiepoäng.<br />
Eleven ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 250<br />
gymnasiepoäng inklusive godkänt i svenska eller svenska<br />
som andra språk 1, engelska 5 och matematik 1 a. Godkänt<br />
betyg på gymnasiearbetet krävs.
En yrkesexamen ska dessutom innefatta<br />
• betyg på en eller flera kurser historia, samhällskunskap,<br />
religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50<br />
gymnasiepoäng i varje ämne och<br />
• betyg som till övervägande del är satta på kurser som får<br />
ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan<br />
med sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng.<br />
Slutbetyg Komvux<br />
Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015.<br />
För elever som läst Gy11-kurser får ett slutbetyg med<br />
blandat Gy2000-kurser (även äldre konverterade kurser)<br />
och Gy11-kurser utfärdas. För Gy2000-kurser (äldre konverterade<br />
kurser) sätt bokstavsbetyg (MVG-IG) och för<br />
Gy11-kurser betyg i skala A-F.<br />
Gy11-kurser som kärnämnen<br />
Skolverket har beslutat om vilka Gy11/Vux12-kurser som<br />
kan ersätta kärnämneskurserna i ett slutbetyg.<br />
Kärnämnen Gy 2011 ämnen<br />
Kurs enligt kursplaner Kurs enligt ämnesplaner<br />
Svenska/Svenska som an- Svenska/Svenska som andradraspråk<br />
A<br />
språk 1<br />
Svenska/Svenska som an- Svenska/Svenska som andradraspråk<br />
B<br />
språk 2<br />
Engelska A Engelska 5<br />
Matematik A Matematik 1a, 1b eller 1c<br />
Samhällskunskap A Samhällskunskap 1b<br />
Samhällskunskap inom lärlingsförsök<br />
Samhällskunskap 1a1<br />
Religionskunskap A Religionskunskap 1<br />
Naturkunskap A Naturkunskap 1a1<br />
GymnaSial vuxenutbildninG före vux12<br />
Det gymnasiala vuxenutbildningssystemet är utformat på<br />
samma sätt som gymnasieskolans program. Studerande i<br />
gymnasial vuxenutbildning läser dock inte ett speciellt program<br />
utan bestämmer själva vilka kurser utöver kärnämnena<br />
som ska ingå i slutbetyget.<br />
Kärnämnena i gymnasial vuxenutbildning är:<br />
– svenska A+B/svenska som andra språk A+B<br />
– engelska A<br />
– samhällskunskap A<br />
– religionskunskap A<br />
– matematik A<br />
– naturkunskap A.<br />
Nya kursplaner infördes i gymnasial vuxenutbildning den<br />
1 juli 2001. Gymnasiepoängen varierar beroende på när<br />
elevens slutbetyg är utfärdat.<br />
I ett slutbetyg kan ingå både kurser enligt de timplaner<br />
som gällde före 1 juli 2001, nedan kallat gamla kurser<br />
(minst 30 gymnasiepoäng), och kurser enligt de kursplaner<br />
som infördes 1 juli 2001, nedan kallat nya kurser (minst 50<br />
gymnasiepoäng).<br />
Ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning kan inte,<br />
som för slutbetyg från gymnasieskolans program, vara reducerat<br />
eller utökat.<br />
Elever som läst kurser under läsåren 92/93 och 93/94<br />
har erhållit sifferbetyg i respektive kurs. Fr o m 1 juli ges<br />
bokstavsbetyg.<br />
Sökande som inte har slut- eller avgångsbetyg dokumenterar<br />
studierna med samlat betygsdokument.<br />
Sökande med slutbetyg som innehåller sifferbetyg meritvärderas<br />
i skala 1 – 5.<br />
Slutbetyg i gymnasial vuxenutbildning fr o m<br />
den 1 juli 2001<br />
2 350 gymnasiepoäng – enbart nya kurser<br />
Slutbetyget ska omfatta samtliga kärnämnen (600 gymnasiepoäng)<br />
bortsett från betyg i Idrott och hälsa A och Estetisk<br />
verksamhet, som inte kan ingå i slutbetyget. Betyg i specialidrott<br />
kan inte heller ingå i ett slutbetyg från gymnasial<br />
vuxenutbildning. Projektarbetet är inte obligatoriskt men<br />
kan ingå i slutbetyget.<br />
Slutbetyg utfärdat efter den 30 april 2008 får inte omfatta<br />
mer än 2 350 gymnasiepoäng. (SFS 2008:120).<br />
2 301 gymnasiepoäng – blandat gamla och nya<br />
kurser<br />
Skolverket har föreskrivit om hur gamla kurser ska omräknas<br />
i ett nytt slutbetyg, SKOLFS 2001:19. För ett slutbetyg<br />
som innehåller både gamla (omräknade) kursbetyg och nya<br />
kursbetyg är omfattningen för ett slutbetyg minst 2 301<br />
gymnasiepoäng. Projektarbete är inte obligatoriskt men kan<br />
ingå i slutbetyget.<br />
Slutbetyg utfärdat efter den 30 april 2008 får inte omfatta<br />
mer än 2399 gymnasiepoäng. (SFS 2008:120).<br />
1 970 gymnasiepoäng – t o m 30 juni 2002<br />
Slutbetyg om 1 970 gymnasiepoäng utfärdades till och med<br />
den 30 juni 2002. I slutbetyget ska ingå betyg i gamla kurser<br />
och eventuellt nya kurser. Gymnasiepoängen för de nya<br />
kurserna omräknas inte. Om betyg i Idrott och hälsa B ingår<br />
ska slutbetyget omfatta minst 2 020 gymnasiepoäng.<br />
S K O L F O R M E R<br />
Sid 1 2 7
Fr o m 1 januari 2000 får i ett slutbetyg ingå betyg från gymnasial<br />
vuxenutbildning, Statens skolor för vuxna samt från<br />
gymnasieskolan. Undantaget är betyg i kurserna Estetisk<br />
verksamhet och Idrott och hälsa A som inte får ingå i slutbetyg<br />
från gymnasial vuxenutbildning.<br />
Betyg i kurser i ämnet specialidrott får inte förekomma<br />
i gymnasial vuxenutbildning och kan därför inte ingå i ett<br />
slutbetyg. Detta gäller också betyg i specialarbete.<br />
Avgångsbetyg från Komvux<br />
Komvuxsystemet byggde tidigare på etappläsning som var<br />
relaterad till gymnasieskolan.<br />
Elever i Komvux erhöll efter avslutade studier ett s k avgångsbetyg<br />
3 alternativt avgångsbetyg 2 vilket motsvarar treårig<br />
respektive tvåårig teoretisk linje. Ett avgångsbetyg från<br />
Komvux är alltid fullständigt. Mindre eller utökad studie kurs<br />
finns inte. Samtliga betyg i etapper (ämneskurser) medräknas<br />
vid beräkning av meritvärde.<br />
För äldre system i komvux där eleven läste enligt samma<br />
kursplaner som för två eller treåriga linjer finns andra koder<br />
för respektive kurs. Nivån anges då i intervall 0639 kombinerat<br />
med ämneskod.<br />
korrespondensstudier<br />
Intyg över korrespondensundervisning ger normalt inte behörighet,<br />
studierna per korrespondens måste dokumenteras<br />
genom särskild prövning.<br />
Hermods har examensrätt och kan utfärda betyg. Dessa<br />
betyg värderas som gymnasiebetyg.<br />
Detsamma gäller för Centrum för flexibelt lärande (CFL),<br />
tidigare Statens skola för vuxna (SSV) i Norrköping och<br />
Härnösand.<br />
lärlingsutbildning (äldre)<br />
Lärlingsutbildning som dokumenterats genom utbildningsbevis<br />
över slutförd gymnasial lärlingsutbildning kan<br />
ge grundläggande/allmän behörighet om den sökande<br />
uppfyller kraven för grundläggande/allmän behörighet i<br />
svenska och engelska. Vid meritvärdering ska betyget från<br />
den praktiska lärlingsutbildningen medräknas. Behörighet<br />
i ämnen som ingått i utbildningen förlagd till skola kan endast<br />
bedömas om det framgår vilken kurs den sökande läst.<br />
norMalskolekoMpetens<br />
Skolform fram till slutet av sextiotalet. Elev erhöll ämnesbetyg<br />
utfärdade med bokstavsbetyg. Betyg översätts till skala<br />
1 – 5 (sifferbetyg). Se avsnitt Meritvärdering av betyg Studentbetyg<br />
osv. samt bilaga Normalskolekompetens.<br />
S KO L F O R M E R<br />
Sid 1 2 8<br />
påbyggnadsutbildning inoM gyMnasieskolan<br />
Påbyggnadsutbildning (tidigare högre specialkurs) bygger<br />
på gymnasieutbildning och utgör vanligtvis inte grund för<br />
grundläggande/allmän behörighet.<br />
Det s k tredje året<br />
Elever med tvåårig gymnasieutbildning och ett tredje påbyggnadsår<br />
har därigenom<br />
1 teoretisk kompletteringsutbildning för såväl grundläggande<br />
/ allmän som särskild behörighet för högskolestudier<br />
2 bredd, fördjupning och komplettering av den tvååriga<br />
utbildningen<br />
3 utbildning för ny yrkeskompetens<br />
Tredje året kan ha mycket olika innehåll beroende på vilken<br />
utbildning kommunen valt att ge (benämns ofta ÖV72).<br />
Endast betyg där det klart framgår vad visst ämnesbetyg<br />
motsvarar uttryckt i kurs/etapp/ämnesnivå kan beaktas och<br />
meritvärderas. Utbildningen är inte urvalsgruppsplacerande<br />
men kan ge behörighet i ämnen för högskolestudier.<br />
specialkurser<br />
Specialkurser är en gemensam benämning på studievägar i<br />
gymnasieskolans linjesystem som inte ingick i någon linje.<br />
Specialkursernas utbildningar knyter ofta an till ett bestämt<br />
yrke. Kurslängderna varierar från någon vecka till flera läsår.<br />
Specialkurser som bygger på tvåårig utbildning i gymnasieskolan<br />
benämns högre specialkurs.<br />
För att en specialkurs ska ge grundläggande behörighet<br />
krävs att kursen är minst två läsår och att kursen i huvudsak<br />
är utformad som gymnasieskolans tvååriga linjer. Högre<br />
specialkurs är en påbyggnadsutbildning och ger inte grundläggande<br />
behörighet.<br />
Sökande måste om han/hon i sin specialkurs saknar 2 årskurser<br />
svenska (delat betyg) och 2 årskurser engelska styrka<br />
dessa kunskaper med lägsta betyget Godkänd i svenska B<br />
och engelska A eller 2 årskurser/etapp 2 utan betygskrav.<br />
I tabellen över förutbildningar för grundläggande behörighet<br />
finns de specialkurser som kan ge grundläggande<br />
behörighet förtecknade.<br />
studentexaMen<br />
Skolform som ersattes av gymnasiets treåriga linjer i slutet<br />
av sextiotalet. Elev erhöll ämnesbetyg utfärdade med bokstavsbetyg.<br />
Betyg översätts till skala 1 – 5 (sifferbetyg). Se<br />
avsnitt Meritvärdering av betyg, Studentbetyg och bilaga<br />
Studentbetyg.
studieFörbund<br />
Kurser i studieförbundens regi kan omfatta allt från hobbykurser<br />
till cirklar på universitetsnivå.<br />
Utbildning inom studieförbund ger ingen behörighet.<br />
svensk gyMnasieutbildning på annat<br />
språk<br />
Svensk gymnasieutbildning på annat språk än svenska behandlas<br />
som annan motsvarande svensk gymnasieutbildning.<br />
Undervisningsspråken är finska, engelska, tyska och franska.<br />
Svensk gymnasieutbildning på finska upphörde fr.o.m. ht<br />
1995. Svenska för grundläggande/allmän behörighet måste<br />
alltid kontrolleras. Om dessa gymnasieutbildningar dokumenteras<br />
på annat sätt än som svenskt slut/avgångsbetyg<br />
ska de behandlas som utländska förutbildningar.<br />
Engelskspråkig<br />
Flera skolor har gymnasieskolans program med engelska<br />
som huvudspråk (tidigare samhällsvetenskaplig och/eller<br />
naturvetenskaplig linje och även tvåårig linje). Tvådelat betyg<br />
ges i engelska. Eleverna har antingen två respektive tre<br />
årskurser svenska med delat betyg eller svenska A + B. Det<br />
förekommer även att eleverna har följt kurser i svenska som<br />
tillhör International Baccalauréateundervis ningen. I sådana<br />
fall anges svenskan som Swedish B eller Swedish A, A1 eller<br />
A2. På ett flertal skolor i Sverige finns möjlighet att avlägga<br />
International Baccalauréate. För ytter ligare upplysning om<br />
behörighet och betygsskala se Handbok för bedömning<br />
av utländsk gymnasieutbildning under Internationella utbildningar.<br />
Svenska som B eller Cspråk (tidigare svenska<br />
som andra eller främmande språk) ger inte grundläggande/<br />
allmän behörighet.<br />
Finskspråkig<br />
Finskspråkig treårig gymnasieutbildning blandad H, S och<br />
Nlinje samt tidigare tvåårig linje fanns i Stockholm till och<br />
med vårterminen 1995. Där lästes finska som huvudspråk<br />
och tvådelat betyg gavs i finska. Eleverna har delat betyg i<br />
svenska två respektive tre årskurser. Svenska som B eller<br />
Cspråk (tidigare svenska som andra eller främmande språk)<br />
ger inte grundläggande/allmän behörighet.<br />
Tyskspråkig<br />
Vid Tyska skolan i Stockholm kan eleverna få både tysk<br />
studentexamen (Abitur) och fullständigt svenskt avgångsbetyg<br />
(under förutsättning att hela gymnasiet genomgåtts i<br />
Sverige). Utbildningen är 13årig som i Tyskland.<br />
Franskspråkig<br />
Vid Lycée Français de Stockholm kan eleverna ta fransk<br />
studentexamen (Baccalauréat). Man kan även vid skolan<br />
välja att avlägga OIB (Option International Baccalauréat)<br />
som innefattar undervisning i Svenska motsvarande kurs<br />
B och svensk Samhällskunskap motsvarande kurs A. T o m<br />
vårterminen 1997 hade skolan även rätt att utfärda svenska<br />
avgångsbetyg.<br />
övrigt<br />
Utbildningarna<br />
– realexamen<br />
– praktisk realexamen<br />
– enhetsskola<br />
– grundskola<br />
ger inte gymnasiekompetens och kan därför aldrig ge grundläggande/allmän<br />
behörighet.<br />
S K O L F O R M E R<br />
Sid 1 2 9
Förteckning över de vanligaste äMneskoderna<br />
Teoretiska ämnen<br />
Allmän språkkunskap 68030<br />
Bild/teckning 13800<br />
Biologi 30100<br />
Engelska 60300<br />
Filosofi 01240<br />
Finska 69190<br />
Franska (B) 6130B<br />
Fysik 31300<br />
Geografi 32300<br />
Historia 02300<br />
Idrott/gymnastik 90200<br />
Kemi 34400<br />
Latin 62500<br />
Matematik 35500<br />
Matematik (N) 3550N<br />
Musik 12100<br />
Naturkunskap 38450<br />
Psykologi 05500<br />
Religionskunskap 06700<br />
Samhällskunskap 54800<br />
Slöjd (mjuk) 12490<br />
Spanska (C) 6470C<br />
Svenska 65600<br />
Svenska språket 6560S<br />
Svenska litteratur 6560L<br />
Tyska 66800<br />
Vårdämnen<br />
Anatomi o fysiologi 42050<br />
Mikrobiologi o hygien 42665<br />
Sjukdomslära 41750<br />
Farmakologi 40240<br />
Vårdkunskap 41850<br />
Social servicekunskap 92675<br />
Tandsjukdomslära 43880<br />
Tandvårdskunskap 43910<br />
Röntgenkunskap 48750<br />
S KO L F O R M E R<br />
Sid 1 3 0<br />
Yrkesinriktade ämnen<br />
Barnavårdspraktik 92090<br />
Barn o ungdomskunskap 92070<br />
Bostads o miljökunskap 91110<br />
Byggteknik 70300<br />
Datateknik 52260<br />
Datakunskap 52233<br />
Eldriftteknik 72160<br />
Elektronik 72240<br />
Elkraft 72260<br />
Ellära 72280<br />
Elteleteknik 72110<br />
Elteknik 72300<br />
Fartygsteknik 79180<br />
Fordonsteknik 75200<br />
Formgivning 13200<br />
Konsumentkunskap 91420<br />
Kostkunskap 91460<br />
Konstruktion (maskin) 75350<br />
(bygg) 70060<br />
Maskinteknik 75560<br />
Organisk kemi 34600<br />
Processteknik 78660<br />
Produktion 78680<br />
Social o familjekunskap 55710<br />
Teknologi 88750<br />
Textilkunskap (sömnad) 91880<br />
Textilkunskap (vävning) 91888<br />
Verkstadsteknik 78900
tabell över WaldorFskolans kurskoder enligt kursplan Wk 10-12<br />
I tabellen finns interna kurskoder framtagna av VHS samt kurskoder och poäng som fastställts av Skolverket. De interna<br />
kurskoderna är endast avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten.<br />
WK10-12 WK2 10–12 Kurskoder och poäng Motsvarande kurs<br />
(fullständigt (fullständigt motsvarande i gymnasieskolan<br />
program 2 240 gyp) program 2 500 gyp) gymnasieskola 2000<br />
Interna kurskoder Interna kurskoder fastställda av<br />
och poäng och poäng Skolverket 2006<br />
Svenska och dramatik WALSV01 180 WAL2SV01 150 SV1351 150 Svenska A+B<br />
Litteratur och litteraturhistoria WALSV02 120 WAL2SV02 150 SV1352 150 Svenska A+B<br />
Engelska – grundläggande kurs WALEN01 110 WAL2EN01 100 EN1351 100 Engelska A<br />
Engelska – fortsättningskurs WALEN02 40 WAL2EN02 100 EN1352 100 Engelska B<br />
Filosofi FS1351 50<br />
Religionskunskap och WALRE01 50 WAL2RE01 50 RE1351 50 Religionskunskap A<br />
livsåskådning 1) 1) Religionskunskap A+B<br />
Religionskunskap –<br />
fördjupningskurs<br />
RE1352 50 Religionskunskap B<br />
Samhällskunskap WALSH01 90 WAL2SH01 100 SH1351 100 Samhällskunskap A<br />
Idrott och hälsa WALIDH01 90 WAL2IDH01 100 IDH1351 100 Idrott och hälsa A<br />
Datakunskap DAA1351 50<br />
Biologi* WALBI01 110 WAL2BI01 150 BI1351 150 Biologi A+B<br />
Kemi* WALKE01 80 WAL2KE01 100 KE1351 100<br />
Fysik* och astronomi WAL2FY01 100 FY1351 100 Fysik A<br />
Fysik* WALFY01 80 Fysik A<br />
Matematik –<br />
grundläggande kurs<br />
WALMA01 110 WAL2MA01 100 MA1351 100 Matematik A<br />
Matematik – fortsättningskurs 1 WALMA02 40 WAL2MA02 50 MA1352 50 Matematik B<br />
Matematik – fortsättningskurs 2 WALMA03 50 WAL2MA03 100 MA1353 100 Matematik C<br />
Matematik – fortsättningskurs 3 WALMA04 40 MA1354 100 Matematik D<br />
Projektiv geometri och<br />
utvidgad algebra<br />
WALMA05 40 WAL2MA05 50 MA1355 50<br />
Moderna språk** WAL2TY01 100 Moderna språk, steg 3<br />
Moderna språk** WAL2TY02 100 Moderna språk, steg 4<br />
Moderna språk 1 MSPR1351*** 100 Moderna språk, steg 1<br />
Moderna språk 2 MSPR1352*** 100 Moderna språk, steg 2<br />
Moderna språk 3 MSPR1353*** 100 Moderna språk, steg 3<br />
Moderna språk 4 MSPR1354*** 100 Moderna språk, steg 4<br />
Historia WALHI01 80 WAL2HI01 150 HI1351 150 Historia A<br />
Musik och musikhistoria WALMUHI01 150 WAL2MUH01 100 MU1351 100<br />
Eurytmi WALIDH03 110 WAL2IDH03 100 DNS1351 100<br />
* Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar Naturkunskap A+B.<br />
** Alternativ för franska WAL2FR01, WAL2FR02 och Spanska WAL2SP01, WAL2SP02.<br />
*** Istället för MSPR ska språkkod anges.<br />
S K O L F O R M E R<br />
Sid 1 3 1
Bildkonst WALBL01 100 BL1351 100<br />
Bildkonst och konsthistoria WAL2BL01 100<br />
Hantverk HVK501, WAL2HV01 200 HNT1351 200<br />
HVK502 osv.<br />
Arkitektur och arkitekturhistoria WALESV01 50 WAL2ESV01 50 KUHI1351 50<br />
Introduktion språk 3 WALTY03/ 60<br />
WALFR03/<br />
WALSP03/<br />
WALIT03<br />
Tyska/ Franska – WALTY01/60 B-språk kurs A<br />
grundläggande kurs WALFR01<br />
Tyska/ Franska – WALTY02/90 B-språk kurs B<br />
fortsättningskurs WALFR02<br />
Estetisk – Aktuellt ämne<br />
praktiska fortsättningskurser med 500-kod<br />
Projektarbete WAL2EA01 100 Projektarbete<br />
Enskilt årsarbete…. WALEA01 60 PA1351**** 100 Projektarbete<br />
(****endast PA1351)<br />
Lokalt tillägg….. WAL1500, 100<br />
WAL1501 osv.<br />
Lokalt tillägg/ praktik 150 Aktuellt ämne<br />
med nästa<br />
500-kod<br />
Övriga kurser…<br />
Ersättningskurser<br />
S KO L F O R M E R<br />
Sid 1 3 2<br />
WK10-12 WK2 10–12 Kurskoder och poäng Motsvarande kurs<br />
(fullständigt (fullständigt motsvarande i gymnasieskolan<br />
program 2 240 gyp) program 2 500 gyp) gymnasieskola 2000<br />
Interna kurskoder Interna kurskoder fastställda av<br />
och poäng och poäng Skolverket 2006
5. TABELL ÖVER FÖRUTBILDNINGAR FÖR GRUND-<br />
LäGGANDE BEHÖRIGHET<br />
GYMNASIESKOLAN<br />
NATIONELLA PROGRAM<br />
Förutbildningskoder (studievägskoder) för slutbetyg från<br />
gymnasieskolans program fr o m vt 2003.<br />
Studievägskoden anges med prefix 1 för slutbetyg som omfattar<br />
minst 2 451 gymnasiepoäng och 2 för slutbetyg som<br />
omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng, SKOLFS 2003:15.<br />
För utbildning som påbörjats tidigast den 15 augusti 2007<br />
anges prefix 3, SKOLFS 2009:35<br />
Ger behörighet i betygsurvalet.<br />
Förutbild- Utbildningens namn<br />
ningskod<br />
BF Barn- och fritidsprogrammet<br />
BFFD BF Inr Fritid<br />
BFPD BF Inr Pedagogisk och social verksamhet<br />
BP Byggprogrammet<br />
BPAN BP Inr Anläggning<br />
BPHU BP Inr Husbyggnad<br />
BPML BP Inr Måleri<br />
BPPC BP Inr Plåtslageri<br />
EC Elprogrammet<br />
ECAU EC Inr Automation<br />
ECDT EC Inr Datorteknik<br />
ECET EC Inr Elektronik<br />
ECEL EC Inr Elteknik<br />
EN Energiprogrammet<br />
ENDU EN inr Drift- och underhållsteknik<br />
ENSF EN inr Sjöfartsteknik<br />
ENVK EN inr VVS- och kylteknik<br />
ES Estetiska programmet<br />
ESBD ES Inr Bild och formgivning<br />
ESDN ES Inr Dans<br />
ESMU ES Inr Musik<br />
ESTA ES Inr Teater<br />
FP Fordonsprogrammet<br />
FPFG FP Inr Flygteknik<br />
FPKA FP Inr Karosseri<br />
FPMA FP Inr Maskin- och lastbilsteknik<br />
FPPB FP Inr Personbilsteknik<br />
FPTS FP Inr Transport<br />
FR FR Friskoleprogram<br />
Förutbild- Utbildningens namn<br />
ningskod<br />
HP Handels- och administrationsprogrammet<br />
HPHS HP Inr Handel och service<br />
HPTU HP Inr Turism och resor<br />
HV Hantverksprogrammet<br />
HR Hotell- och restaurangprogrammet<br />
HRHO HR Inr Hotell<br />
HRRM HR Inr Restaurang och måltidsservice<br />
IP Industriprogrammet<br />
LP Livsmedelsprogrammet<br />
MP Medieprogrammet<br />
MPME MP Inr Medieproduktion<br />
MPTT MP Inr Tryckteknik<br />
NP Naturbruksprogrammet<br />
NPLDJ NP Inr Djurvård<br />
NPLHH NP Inr Hästhållning<br />
NPLJO NP Inr Jord<br />
NPLMN NP Inr Miljö- och naturvård<br />
NPLSG NP Inr Skog<br />
NPLTD NP Inr Trädgård<br />
NV Naturvetenskapsprogrammet<br />
NVNA NV Inr Naturvetenskap<br />
NVMD NV Inr Matematik och datavetenskap<br />
NVMV NV Inr Miljövetenskap<br />
OP Omvårdnadsprogrammet<br />
SP Samhällsvetenskapsprogrammet<br />
SPEK SP Inr Ekonomi<br />
SPKU SP Inr Kultur<br />
SPSA SP Inr Samhällsvetenskap<br />
SPSK SP Inr Språk<br />
TE Teknikprogrammet<br />
TELIT TE Inr Informationsteknik<br />
TELMT TE Inr Människa och teknik<br />
TELTF TE Inr Teknik och företagande<br />
TELMS TE Inr Teknik, miljö och samhällsbyggande<br />
TELVD TE Inr Virtuell design<br />
B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 3 3
Förutbild- Utbildningens namn<br />
ningskod<br />
STudIEVäGSKOdER FöR SPECIALuTFORMAdE<br />
PROGRAM<br />
SM Specialutformat program<br />
SMBF SM Specialutformat program närliggande BF<br />
SMBP SM Specialutformat program närliggande BP<br />
SMEC SM Specialutformat program närliggande EC<br />
SMEN SM Specialutformat program närliggande EN<br />
SMES SM Specialutformat program närliggande ES<br />
SMFP SM Specialutformat program närliggande FP<br />
SMHP SM Specialutformat program närliggande HP<br />
SMHV SM Specialutformat program närliggande HV<br />
SMHR SM Specialutformat program närliggande HR<br />
SMIP SM Specialutformat program närliggande IP<br />
SMLP SM Specialutformat program närliggande LP<br />
SMMP SM Specialutformat program närliggande MP<br />
SMNP SM Specialutformat program närliggande NP<br />
SMNV SM Specialutformat program närliggande NV<br />
SMOP SM Specialutformat program närliggande OP<br />
SMSP SM Specialutformat program närliggande SP<br />
SMTE SM Specialutformat program närliggande TE<br />
Slutbetyg från gymnasieskolans program fr o m vt 1997<br />
t o m vt 2002. Placeras i betygsurvalet. Avgångsbetyg från vt<br />
1995 och vt 1996 (mellanårsbetyg) har prefix M före studievägskoden<br />
och placeras i betygsurvalet.<br />
BF Barn- och fritidsprogrammet<br />
BF02 Barn- och fritidsprogrammet<br />
BP Byggprogrammet<br />
BPB BP Gren byggplåt<br />
BPH BP Gren hus och anläggning<br />
BPHB BP Gren hus och anläggning<br />
BPM BP Gren måleri<br />
BPML BP Gren måleri<br />
BPPL BP Gren byggnadsplåt<br />
EC Elprogrammet<br />
ECA EC Gren automation<br />
ECAU EC Gren automation<br />
ECE EC Gren elektronik<br />
ECEI EC Gren installation<br />
ECEK EC Gren elektronik<br />
ECI EC Gren installation<br />
ECO11 EC Lokal gren elektronik/optronik<br />
EN Energiprogrammet<br />
ENE EN Gren energi<br />
B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 3 4<br />
Förutbild- Utbildningens namn<br />
ningskod<br />
ENEN EN Gren energi<br />
ENF EN Gren fartygsteknik<br />
ENFG EN Gren fartygsteknik<br />
ENV EN Gren vvs<br />
ENVV EN Gren vvs<br />
ES Estetiska programmet<br />
ES01 ES Gren drama<br />
ES021 ES Gren bild och form<br />
ESD ES Gren dans och teater<br />
ESDN ES – dans<br />
ESDT ES Gren dans och teater<br />
ESK ES Gren konst och formgivning<br />
ESKF ES Gren konst och formgivning<br />
ESM ES Gren musik<br />
ESMU ES Gren musik<br />
FP Fordonsprogrammet<br />
FPF FP Gren flygteknik<br />
FPFU FP Gren flygteknik<br />
FPK FP Gren karosseri<br />
FPKA FP Gren karosseri<br />
FPR FP Gren fordonsteknik<br />
FPRP FP Gren fordonsteknik<br />
FPT FP Gren transport<br />
FPTS FP Gren transport<br />
FR Friskoleprogram<br />
HP Handels- och adm programmet<br />
HR Hotell- o restaurangprogrammet<br />
HR017 HR Gren restaurang/storhushåll<br />
HR02 HR Gren storhushåll o restaurang<br />
HRH HR Gren hotell<br />
HRHO HR Gren hotell<br />
HRR HR Gren restaurang<br />
HRRE HR Gren restaurang<br />
HRS HR Gren storhushåll<br />
HRSH HR Gren storhushåll<br />
HV Hantverksprogrammet<br />
HVFR HV – frisör<br />
HVTX HV Gren textil<br />
IP Industriprogrammet<br />
IPI IP Gren industri<br />
IPIN IP Gren industri<br />
IPK IP Gren textil och konfektion<br />
IPP IP Gren process<br />
IPPR IP Gren process
Förutbild- Utbildningens namn<br />
ningskod<br />
IPT IP Gren trä<br />
IPTK IP Gren textil och konfektion<br />
IPTä IP Gren trä<br />
LP Livsmedelsprogrammet<br />
LPB LP Gren bageri och konditori<br />
LPBK LP Gren bageri och konditori<br />
LPK LP Gren kött och charkuteri<br />
LPKC LP Gren kött och charkuteri<br />
MP Medieprogrammet<br />
MP08 MP, radio/video/kommunikation<br />
MPI MP Gren information och reklam<br />
MPIR MP Gren information och reklam<br />
MPRTV MP Gren radio och television<br />
MPT MP Gren tryckmedia<br />
MPTR MP Gren tryckmedia<br />
NP Naturbruksprogrammet<br />
NV Naturvetenskapsprogrammet<br />
NV04 NV, lokal miljögren<br />
NVN NV Gren naturvetenskap<br />
TRE- OCH FYRAåRIGA TEORETISKA LINjER<br />
Placeras i betygsurvalet.<br />
705 Humanistisk linje (H)<br />
712 helklassisk variant<br />
711 halvklassisk variant<br />
720 Samhällsvetenskaplig linje (S)<br />
730 Ekonomisk linje (E)<br />
750 Naturvetenskaplig linje (N)<br />
755 Teknisk linje (T)<br />
TVååRIGA LINjER<br />
Tvååriga linjer med 2 åk svenska med delat betyg och 2<br />
åk engelska, allmän eller särskild kurs, ger grundläggande<br />
behörighet.<br />
Placeras i betygsurvalet.<br />
202 Beklädnadsteknisk linje<br />
201 Bygg- och anläggningsteknisk linje<br />
203 Distributions- och kontorslinje<br />
Förutbild- Utbildningens namn<br />
ningskod<br />
NVNA NV Gren naturvetenskap<br />
NVNA-EN natural sciences programme<br />
NVNAEN natural sciences programme<br />
NVT NV Gren teknik<br />
NVTE NV Gren teknik<br />
OP Omvårdnadsprogrammet<br />
OPO OP Gren omvårdnad<br />
OPOM OP Gren omvårdnad<br />
OPT OP Gren tandvård<br />
OPTN OP Gren tandvård<br />
SM Specialutformade program<br />
SP Samhällsvetenskapsprogrammet<br />
SP013 SP, ekonomi/interclass<br />
SP015 SP, sp international class<br />
SPE SP Gren ekonomi<br />
SPEK SP Gren ekonomi<br />
SPH SP Gren humaniora<br />
SPHU SP Gren humaniora<br />
SPS SP Gren samhällsvetenskap<br />
SPSA SP Gren samhällsvetenskap<br />
219 Drift- och underhållsteknisk linje (Du)<br />
204 Ekonomisk linje (Ek)<br />
205 El-tele teknisk linje<br />
221 Estetisk-praktisk linje<br />
206 Fordonsteknisk linje<br />
222 Handels- och kontorslinje (Hk)<br />
207 Jordbrukslinje<br />
208 Konsumtionslinje (Ko)<br />
209 Livsmedelsteknisk linje<br />
210 Musiklinje (Mu)<br />
211 Processteknisk linje<br />
212 Skogsbrukslinje<br />
213 Social linje (So)<br />
218 Social servicelinje<br />
220 Teknisk linje, kemiteknisk gren (TeKe)<br />
214 övriga grenar<br />
274 Trädgårdslinje<br />
215 Träteknisk linje<br />
217 Verkstadsteknisk linje<br />
216 Vårdlinje<br />
B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 3 5
Förutbild- Utbildningens namn<br />
ningskod<br />
TREåRIGA YRKESINRIKTAdE LINjER<br />
I försöksverksamhetens första skede (det s k femhundraförsöket)<br />
har vissa elever inte haft två åk engelska och<br />
måste därför komplettera för grundläggande behörighet.<br />
Linjerna är elteleteknisk, industriell teknisk, vvs-teknisk,<br />
omvårdnads- och vårdlinjen. Studievägskoder är ELIA, ELIE,<br />
ELIS, INEM, VT, OSSC, OSOM, VIHS, VIBu.<br />
Placeras i betygsurvalet.<br />
441 Byggnads-, plåt- och ventilations teknisk linje<br />
442 Byggnads- och anläggningsteknisk linje<br />
443 El-teleteknisk linje<br />
402 gren för elinstallation<br />
403 gren för industriell elektronik<br />
404 gren för industriell automation<br />
444 Frisörteknisk linje<br />
445 Fordons- och transportteknisk linje<br />
446 Grafisk linje<br />
411 Handelslinje<br />
447 Hantverksteknisk linje<br />
448 Industriell teknisk linje<br />
401 elmekanisk gren<br />
449 Livsmedelsteknisk linje<br />
450 Måleriteknisk linje<br />
431 Naturbrukslinje<br />
B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 3 6<br />
Omvårdnadslinje<br />
421 gren hälso- och sjukvård<br />
422 gren omvårdnad<br />
423 gren psykiatri<br />
424 gren omsorg om psykiskt utvecklingsstörda<br />
425 gren social service<br />
451 Processteknisk linje<br />
452 Restauranglinje<br />
453 Textil- och beklädnadsteknisk linje<br />
454 Träteknisk linje<br />
428 Vårdlinje<br />
gren för omsorger om barn och ungdom<br />
455 Värme- o sanitetsteknisk linje<br />
460 Teoretisk kompletteringskurs, HSE<br />
461 Teoretisk kompletteringskurs, N/T<br />
Förutbild- Utbildningens namn<br />
ningskod<br />
GYMNASIAL VuXEN uTBILdNING<br />
Placeras i betygsurvalet.<br />
VUXEH Högskoleförberedande examen. 2 400 gyp.<br />
Enbart Vux12-kurser med betyg A-F.<br />
VUXEY Yrkesexamen. 2400 gyp. Enbart Vux-12 kurser<br />
med betyg A-F.<br />
VUXNP Slutbetyg med enbart nya kurser. Omfattar<br />
minst 2 350 gyp. Fr o m 2012 kan Gy11/Vux12kurser<br />
ingå.<br />
VUXMP Slutbetyg med gamla kurser eller blandat gamla<br />
och nya kurser. Enbart bokstavsbetyg. Gamla<br />
kurser konverterade. Omfattar minst 2 301<br />
gyp.Fr o m 2012 kan Gy11/Vux12-kurser ingå.<br />
VUXNL Slutbetyg med siffer- eller blandat siffer- och<br />
bokstavsbetyg. Gamla kurser konverterade.<br />
Omfattar minst 2 301 gyp.<br />
VUXP Slutbetyg med enbart bokstavsbetyg. Utfärdade<br />
senast 2002-06-30. Omfattar minst 1 970 gyp.<br />
VUXL Slut-/Avgångsbetyg med siffer- eller blandat<br />
siffer- och bokstavsbetyg. Utfärdade senast<br />
2002-06-30. Omfattar minst 1 970 gyp.<br />
VUXA Slut-/Avgångsbetyg med siffer- eller blandat<br />
siffer- och bokstavsbetyg. Innehåller både<br />
kurser och etapper.<br />
Kurser på samlade betygsdokument för grundläggande<br />
behörighet, se avsnittet Behörighet.<br />
SANBP Endast nya kurser. Omfattar minst 2 115 gyp<br />
varav lägst betyget Godkänt i minst 400 gyp i<br />
kärnämneskurser.<br />
SAMBP Gamla och eventuellt nya kurser. Gamla kurser<br />
konverteras. Omfattar minst 2 071 gyp varav<br />
lägst betyg Godkänd i minst 400 gyp i kärnämneskurser.<br />
SAMBL Gamla och eventuellt nya kurser. Gamla kurser<br />
konverteras. Sifferbetyg- eller blandat sifferoch<br />
bokstavsbetyg. Omfattar minst 2 071 gyp<br />
varav lägst betyget Godkänd i minst 400 gyp i<br />
kärnämneskurser.<br />
SABP Gamla och eventuellt nya kurser. Enbart<br />
bokstavsbetyg. Kursbetyg utfärdade senast<br />
2002-06-30. Omfattar minst 1 773 gyp varav<br />
lägst betyget Godkänd i minst 373 gyp i kärnämneskurser.
Förutbild- Utbildningens namn<br />
ningskod<br />
SABM Gamla och eventuellt nya kurser. Siffer- eller<br />
blandat siffer- och bokstavsbetyg. Kursbetyg<br />
ufärdat senast 2002-06-30. Omfattar minst<br />
1 773 gyp varav lägst betyget Godkänd i minst<br />
373 gyp i kärnämneskurser.<br />
799 Avgångsbetyg 3<br />
299 Avgångsbetyg 2<br />
VuX1–VuX3, t o m vt 97 slutbetyg från komvux. dessa förutbildningkoder<br />
används inte fr o m antagningen ht 97<br />
VUX 1 motsvarande Naturvetenskapligt och Samhällsvetenskapligt<br />
program<br />
VUX 2 motsvarande alla program utom Naturvetenskapligt,<br />
Samhällsvetenskapligt eller Estetiskt<br />
program<br />
VUX3 motsvarande Estetiska programmet<br />
FOLKHöGSKOLOR<br />
Placeras i betygsurvalet Grupp BF.<br />
504 Folkhögskoleintyg som ger allmän behörighet<br />
inklusive svenska och engelska<br />
505 Folkhögskoleintyg som ger allmän behörighet<br />
utom svenska och engelska, utfärdades före<br />
1998-07-01<br />
594 Folkhögskoleintyg som styrker den grundläggande<br />
behörigheten inklusive samtliga kärnämnen<br />
595 Folkhögskoleintyg som styrker den grundläggande<br />
behörigheten bortsett från kärnämnen<br />
HöGSKOLEEXAMEN<br />
GBHSM Grundläggande behörighet genom svensk högskolexamen<br />
GGBKS Generellt undantag genom kursstudier<br />
GBNEX Grundläggande behörighet genom examen från<br />
nordiska länder<br />
GGBNKS Generellt undantag genom kursstudier från<br />
nordiska länder<br />
GBUEX Grundläggande behörighet genom examen från<br />
övriga länder<br />
GGBUKS Generellt undantag genom kursstudier från<br />
övriga länder<br />
Förutbild- Utbildningens namn<br />
ningskod<br />
SuHF:S REKOMMENdATION<br />
GBÖB Gemensam bedömning av grundläggande<br />
STudENTEXAMEN<br />
behörighet – SUHF:s rekommendation<br />
Placeras i betygsurvalet.<br />
811 allmänna linjen social gren<br />
812 allmänna linjens språkliga gren<br />
1954 års gymnasieordning<br />
823 latinlinjens halvklassiska gren<br />
824 latinlinjens helklassiska gren<br />
825 latinlinjens nyspråkliga gren<br />
890 latinlinjen<br />
Även enligt 1933 års stadga eller äldre<br />
Enl 1933 års stadga eller äldre<br />
835 reallinjen, teknisk gren<br />
836 reallinjen, biologisk gren<br />
837 reallinjen, matematisk gren<br />
838 reallinjen, nyspråklig gren<br />
839 reallinjen, social gren<br />
891 reallinjen<br />
HANdELSGYMNASIuM<br />
881 3-årigt<br />
882 2-årigt<br />
Enl 1933 års stadga eller äldre<br />
TEKNISKT GYMNASIuM<br />
850 3-årigt<br />
851 2-årigt (specialkurs)*<br />
FöRSVARETS LäROVERK<br />
894 normallinje<br />
836 speciallinjens biologiska gren<br />
837 speciallinjens matematiska gren<br />
FACKSKOLAN<br />
Placeras i betygsurvalet.<br />
227 ekonomisk linje<br />
228 social linje<br />
229 teknisk linje*<br />
* Ger allmän behörighet efter komplettering i sv, eng<br />
B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 3 7
Förutbild- Utbildningens namn<br />
ningskod<br />
NORMALSKOLE KOMPETENS<br />
(FLICKSKOLA)<br />
Placeras i betygsurvalet.<br />
540 reallinje A<br />
512 övriga linjer<br />
SPECIALGYMNASIuM<br />
Placeras i betygsurvalet.<br />
833 Bergsskolan i Filipstad 3-årig<br />
834 Bergsskolan i Filipstad 2-årig<br />
B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 3 8<br />
Finskspråkig gymnasial utbildning<br />
Ger allmän behörighet efter komplettering i<br />
svenska<br />
Svenskan måste kompletteras om det<br />
lästs som andra språk<br />
Engelskspråkig gymnasial utbildning<br />
Ger allmän behörighet efter komplettering i<br />
svenska<br />
Svenskan måste kompletteras om det lästs<br />
som andra språk<br />
893 Hvilans specialgymnasium<br />
Lycée Français Saint-Louis, Stockholm<br />
Tyska skolan i Stockholm (avg bet efter 13-årig<br />
utbildning, 5-gradig betygsskala)<br />
Tyska skolan i Stockholm (utländsk betygsskala)<br />
523 Waldorfskola (avgångsbetyg från svensk 12-årig<br />
utbildning 5-gradig betygsskala)<br />
527 Waldorfskola (annan betygsskala)*)<br />
Waldorfskola med slutbetyg<br />
WALP WK 10 – 12<br />
2 WALP WK2 10 – 12<br />
3 WALP fr o m 2010-01-01<br />
*) utanför urvalsgrupp
öVRIGA uTBILdNINGAR<br />
Vissa av utbildningarna i förteckningen är behörighetsgrundande endast för de som påbörjade<br />
utbildning arna när dessa byggde på grundskola eller motsvarande.<br />
Utbildningarna måste oftast kompletteras med svenska och engelska. Om något eller båda kraven uppfylls<br />
kan detta framgå av kommentaren. I annat fall tillämpas ovanstående grundregel. Koderna är endast<br />
avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten.<br />
Följande förutbildningskoder används:<br />
666 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska<br />
777 ger placering i betygsurvalet samt grundläggade behörighet i engelska<br />
888 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska och engelska<br />
999 ger placering i betygsurvalet<br />
Utbildningens namn Kommentar<br />
Betelseminariet 4-årig kurs. Har sv o eng<br />
Folkskollärarexamen, 4-årig linje Har sv och eng<br />
Industriskolor AGA, ASEA, Atlas Copco, Bofors, Motala verkstads (MV),<br />
SAAB, SKF (Hofors) SSAB samt VOLVO. Omfattar 2 – 3<br />
läsår. Ibland samläsning med Komvux. Framgår av<br />
dokumenten.<br />
Ingenjörsutbildning vid kommunal Ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 term +högre fackkurs<br />
teknisk skola 2 terminer) vid kommunal teknisk skola. Svenska behöver<br />
ej kompletteras om ämnet lästs under hela utbildningen.<br />
Laboratorietekniker G4 84:47 Kan ha svenska och engelska som tillval i<br />
viss försöksverksamhet (Hvitfeldtska och Aschebergska i<br />
Göteborg, Värnhemsskolan i Malmö och Västbergagymn,<br />
framgår av ämnesförteckningen)<br />
Lärlingsutbildning (äldre) Dokumenteras genom utbildningsbevis över slutförd<br />
gymnasial lärlingsutbildning. Kan vara 2 eller 3-årig<br />
Marinens gymnasieskola Gymnasiekurs 2 eller marinens tekniska skola, åk 2.<br />
Har sv och eng<br />
Metodistkyrkans teologiska skola Även kallad Metodistkyrkans teologiska seminarium,<br />
3-årig kurs<br />
Militär utbildning<br />
gymnasiekurs 2 Har sv och eng<br />
teknikerskola Har sv och eng<br />
Missionsinstitutet, Johannelund Evangeliska fosterlandsstiftelsen, 3-årig kurs<br />
Småskollärarexamen 3-årig har sv och eng<br />
B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 3 9
Utbildningens namn Kommentar<br />
Stockholms tekniska institut, STI Enl 1957 års läroplan<br />
7-gradig skala t o m 1970<br />
STI 5-gradig skala fr o m 1971 Engelska högre kurs krävs för behörighet –<br />
STI enligt 1974 års läroplan enligt 1970 och 1974 års läroplan<br />
Svenska från 1974 års läroplan ger<br />
grundläggande behörighet<br />
Svenska missionsförbundets 4-årig kurs (Utanför urvalsgrupp)<br />
teologiska seminarium, Lidingö<br />
Teknisk specialkurs 2- eller 3-årig utbildning kemiteknisk gren<br />
Teknisk specialkurs 2- eller 3-årig utbildning övriga grenar<br />
B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 4 0
SPECIALKuRSER<br />
Nedan förtecknade specialkurser ger grundläggande behörighet om sökande i sitt avgångsbetyg eller<br />
genom samlat betygsdokument har betyg i svenska 2 åk (delat betyg)/svenska B och engelska 2 åk/<br />
engelska A.<br />
För de specialkurser som saknar egen förutbildningskod används följande förutbildningskoder:<br />
666 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska<br />
777 ger placering i betygsurvalet samt grundläggade behörighet i engelska<br />
888 ger placering i betygsurvalet samt grundläggande behörighet i svenska och engelska<br />
999 ger placering i betygsurvalet<br />
Specialkurser som placeras i betygsurvalet<br />
Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar<br />
studieväg fastställd ningskod<br />
Apotekstekniker<br />
Bad- och idrottshallspersonal ÖV13 1985 277<br />
Bilskadereparationer<br />
Byggnadsträarbetare<br />
FO14 1973 233<br />
Dekoratör 67 235<br />
Dekoratör 74 236<br />
Detaljhandel 237<br />
Djurvårdare JO10 1981 279<br />
Elmekaniker<br />
Fartygsteknisk kurs<br />
VE111 1986<br />
Fastighetsskötsel BA12 1972 244<br />
Fiske och fiskeberedning ÖV14 1984 280<br />
Fotopersonal ÖV18 1975 245<br />
Frisörer ÖV10 1984 234 (dam)<br />
248 (herr)<br />
Utbildningslängd 3 år<br />
Glastillverkning ÖV110 1978 276 Åk 1 är gemensam<br />
– gren hyttarbete ÖV111 sedan väljs gren.<br />
– gren glasslipning och<br />
förädlingsarbete<br />
ÖV112<br />
Grafisk tecknare ÖV19<br />
Grafisk utbildning, gren för: 246, 247<br />
– tryckmedia ÖV125 1985<br />
– tryckning ÖV126 1985<br />
– bokbinderiteknik ÖV127 1985<br />
– bokbinderi, varuförpackn ÖV128 1985<br />
Guldsmedsteknik<br />
Handel och kontor<br />
ÖV117 1983<br />
B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 4 1
Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar<br />
studieväg fastställd ningskod<br />
Hantverksteknik<br />
Inriktning, bl a<br />
– foto<br />
– segelmakare<br />
– tandtekniker<br />
– maskör<br />
– perukmakare<br />
ÖV17 1983<br />
Hissmontör ET14 249<br />
Hushållstekniker<br />
Industrielektriker<br />
Ko<br />
Jord- och skogsbruk<br />
Jordbruk, skogsbruk<br />
JO16 1986<br />
och trädgård JO11 1985<br />
Knäckebrödsmaskinoperatör LI14 1972 254<br />
Kustfiske och vattenbruk<br />
Kvarn-, foder- och<br />
ÖV15 1984<br />
spannmålspersonal LI16 1972 256<br />
Laboratorietekniker<br />
Laboratorietekniker för<br />
TE10 1984 618, 619<br />
industrilaboranter ÖV153<br />
Lackering<br />
Livsmedels- och<br />
konsumentekonomisk kurs<br />
FO15 1986 257<br />
Mikromekanik ÖV118 1974 259<br />
Musik MU10 1983 278<br />
Optiker<br />
Parti och detaljhandel<br />
ÖV119 1971 263 Intagningen till denna<br />
utbildning upphörde 1987.<br />
Från och med 1986 blev<br />
det påbyggnadsutbildning.<br />
Pianotekniker ÖV120 1968<br />
Pälsteknisk utbildning BE11 1977 Åk 1 är gemensam<br />
– gren skärning BE12<br />
– gren sömnad BE13<br />
sedan väljs gren.<br />
Reklam och dekoration DK13 1984 282<br />
Rennäring JO12 1974 265<br />
Reparatörer, smeder, svetsare<br />
Sanerings-, rengörings-<br />
VE14<br />
och miljötekniker ÖV121 1983 283<br />
Skorstensfejare BA13 1969 267 Intagning till denna<br />
utbildning upphörde<br />
1987.<br />
B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 4 2
Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar<br />
studieväg fastställd ningskod<br />
Skoteknisk kurs ÖV122 1982<br />
Tandsköterska VD11 294 Finns även som 23-veckors<br />
samt 3-terminers utbildning,<br />
vilka inte ger urvalsgrupps-<br />
placering.<br />
Tandtekniker VD10 1983 Utbildningslängd 3 år<br />
Tapetserare ÖV123 1975<br />
Trafikteknisk kurs<br />
Träbaserad produktteknik<br />
Trädgårdsskötsel/<br />
trädgårdskurs<br />
TR16 1986 291<br />
Träförädling TR12 1973 272 Åk 1 är gemensam<br />
– gren trävarutillverkning TR13 sedan väljs gren.<br />
– gren verktygsunderhåll TR14<br />
Turisthotellbranschen<br />
Varuhantering och<br />
LI17 1977 275 Turisthotellutbildning<br />
finns även som specialkurs<br />
på gymnasial vuxenutbildning.<br />
kontorsservice<br />
Vattenbruk, fiskeodling<br />
DK19 1986 292<br />
med vattenvård ÖV16 1984 284<br />
Yrkesdansare ÖV124 1982 285<br />
B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 4 3
FöRTECKNING öVER uTLäNdSKA FöRuTBILdNINGSKOdER FR O M HT 2006<br />
Förutbildningskod UMAN gällde t o m ht 2005. UMAN var en gemensam förutbildningskod för länder som inte hade en<br />
landspecifik förutbildningskod.<br />
UMAN ersattes av landspecifika koder till vt 2006. T ex AUSXX (Australien) eller BELXX (Belgien).<br />
Förutbildningskod UUNI betyder att betygsmedelvärdet grundas på universitetsutbildning, detta görs i undantagsfall<br />
Förutbildningskod Land Skala<br />
AFG50 Afghanistan 50 – 100<br />
ALB5 Albanien 5 – 10<br />
ALG10 Algeriet 10 – 20<br />
ANG20 Angola 10 – 20<br />
ARGGP Argentina 1 – 4<br />
ARG4 Argentina 4 – 10<br />
ARG6 Argentina 6 – 10<br />
ARM35 Armenien 3 – 5<br />
ARMXX Armenien<br />
AUSXX Australien 7 – 10<br />
AZE35 Azerbajdzjan 3 – 5<br />
BAHXX Bahrein<br />
BANXX Bangladesh<br />
BAN5 Bangladesh 1 – 5<br />
BAN33 Bangladesh 33 – 100<br />
BAN330 Bangladesh 330 – 1000<br />
BARXX Barbados<br />
BELXX Belgien 50 – 100<br />
BEN20 Benin 10 – 20<br />
BOL3 Bolivia 3,6 – 7<br />
BOL51 Bolivia 51 – 100<br />
BOLXX Bolivia<br />
BOS25 Bosnien o Hercegovina 2 – 5<br />
BOSXX Bosnien-Hercegovina 2 – 5<br />
BOTXX Botswana<br />
BRAGP Brasilien 1 – 4<br />
BRA5 Brasilien 5 – 10<br />
BN50 Brasilien 50 – 100<br />
BRAXX Brasilien<br />
BUF20 Burkina faso 10 – 20<br />
BUL36 Bulgarien 3 – 6<br />
BUR50 Burundi 50 – 100<br />
BURXX Burundi<br />
CEN10 Centralafrikanska republiken 10 – 20<br />
SRIXX Sri Lanka 6 – 10<br />
CHI47 Chile 4 – 7<br />
COL50 Colombia 50 – 100<br />
COL6 Colombia 6 – 10<br />
B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />
Sid 1 4 4
Förutbildningskod Land Skala<br />
COLXX Colombia<br />
COS65 Costa Rica 65 – 100<br />
CUB70 Cuba 70 – 100<br />
CXCXX Karibien<br />
CYP10 Cypern 10 – 20<br />
DAN Danmark 6 – 13<br />
DJIXX Djibouti<br />
DOM59 Dominikanska republiken 59 – 100<br />
EB Europeisk baccalaureat 60 – 100<br />
ECU12 Ecuador 12 – 20<br />
ECU6 Ecuador 6 – 10<br />
EGY50 Egypten 50 – 100<br />
ELF10 Elfenbenskusten 10 – 20<br />
ELS5 El salvador 5 – 10<br />
ERIGP Eritrea 1 – 4<br />
EST35 Estland 3 – 5<br />
ETIGP Etiopien 1 – 4<br />
FIJXX Fiji<br />
FILXX Filippinerna 1 – 4<br />
FIF Finland, finskspråkig Studentexamen 5 – 10<br />
FIF08 Finland<br />
FIF96- Finland, finskspråkig Studentexamen 5 – 10<br />
FIF-95 Finland, finskspråkig Studentexamen 5 – 10<br />
FIM Finland, studentex. Merkonom inr 1 – 5<br />
FIN Finland, gymnasieutbildning/motsv 5 – 10<br />
FIS Finland, svenskspråkig Studentexamen 5 – 10<br />
FIS08 Finland<br />
FIS96- Finland, svenskspråkig Studentexamen 5 – 10<br />
FIS-95 Finland, svenskspråkig Studentexamen 5 – 10<br />
FIT Finland, studentexamen, teknisk inr. 1 – 5<br />
FITY Finland, yrkesutbildning 120 sv 1 – 5<br />
FITY10 Finland 1 – 3<br />
FRA Frankrike 10 – 20<br />
FRASE Frankrike<br />
FAEXX Förenade Arabemiraten<br />
GAB9 Gabon<br />
GAM3 Gambia 3 – 10<br />
GAM8 Gambia 8 – 1<br />
GEO10 Georgien 5 – 10<br />
GEO35 Georgien 3 – 5<br />
GHAXX Ghana<br />
GHA3 Ghana 3 – 10<br />
GHA5 Ghana 1 – 5<br />
GHA8 Ghana 8 – 1<br />
GRE10 Grekland 10 – 20<br />
B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />
Sid 1 4 5
Förutbildningskod Land Skala<br />
GUA51 Guatemala 51 – 100<br />
GBI20 Guinea-Bissau 10 – 20<br />
GUI20 Guinea (conakry) 10 – 20<br />
GUYXX Guyana<br />
HAIXX Haiti<br />
HON61 Honduras 61 – 100<br />
HONXX Hong Kong<br />
IBGG Internationell Baccalaureat<br />
IBPG Internationell Baccalaureat<br />
IBNY Internationell baccalaureat 24 – 45<br />
INTXX Internationella gymnasieutbildningar<br />
INDXX Indien<br />
INOXX Indonesien 6 – 10<br />
IRLXX Irland<br />
IRK50 Irak 50 – 100<br />
IRN10 Iran 10 – 20<br />
ISLGP Island 1 – 4<br />
ISL5 Island 5 – 10<br />
ISR45 Israel 45 – 100<br />
ITA36 Italien 36 – 60<br />
ITA6 Italien 60 – 100<br />
JAM6 Jamaica 6 – 10<br />
JAP25 Japan 2 – 5<br />
JOR50 Jordanien 50 – 100<br />
JUG25 Fd Jugoslavien 2 – 5<br />
KAGP Kambodja 1 – 4<br />
KAMGB Kamerun 6 – 10<br />
KAM10 Kamerun 10 – 20<br />
KANXX Kanada 6 – 10<br />
KAP10 Kap Verde 10 – 20<br />
KAZ35 Kazakstan 3 – 5<br />
KEN10 Kenya 6 – 10<br />
KENGP Kenya 1 – 4<br />
KIGP Kina 1 – 4<br />
KIN50 Kina 50 – 100<br />
KIN60 Kina 60 – 100<br />
KIR35 Kirgizistan 3 – 5<br />
KOB10 Kongo/Brazzav 10 – 20<br />
KOS25 Kosovo 2 – 5<br />
KOK50 Zaire/Kongo 50 – 100<br />
KORGP Korea 1 – 4<br />
KOR91 Korea 9 – 1<br />
KOR25 Korea 2 – 5<br />
KRO25 Kroatien 2 – 5<br />
KUW50 Kuwait 50 – 100<br />
B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />
Sid 1 4 6
Förutbildningskod Land Skala<br />
LET35 Lettland 3 – 5<br />
LET5 Lettland 4 – 10<br />
LIB50 Libyen 50 – 100<br />
LIB3 Liberia 3 – 10<br />
LIB60 Liberia 60 – 100<br />
LIBXX Libanon 50 – 100 el 10 – 20<br />
LIB10 Libanon<br />
LIB100 Libanon<br />
LICXX Lichtenstein<br />
LIT35 Litauen 3 – 5<br />
LIT5 Litauen 5 – 10<br />
LUXXX Luxemburg<br />
MAD20 Madagaskar 10 – 20<br />
MAK25 Makedonien 2 – 5<br />
MALI1 Mali 10 – 20<br />
MAL06 Malaysia 6 – 10<br />
MAL08 Malawi 8 – 1<br />
MALXX Marocko<br />
MAR20 Marocko 10 – 20<br />
MAUGB Mauritius 6 – 10<br />
MAUFR Mauritius 10 – 20<br />
MEX6 Mexico 6 – 10<br />
MOL10 Moldavien 5 – 10<br />
MOL35 Moldavien 3 – 5<br />
MONXX Mongoliet 2 – 5<br />
MOZ10 Mocambique 10 – 20<br />
MYAXX Burma/Myanmar 45 – 100<br />
NAMXX Namibia 1 – 7<br />
NED6 Nederländerna<br />
NEDXX Nederländerna 6 – 10<br />
NEPXX Nepal<br />
NIC51 Nicaragua 51 – 100<br />
NIC60 Nicaragua 60 – 100<br />
NIGA3 Nigeria 3 – 10<br />
NIGA8 Nigeria 8 – 1<br />
NIG20 Niger 10 – 20<br />
NOKUN Norge<br />
NOA1 Norge, allmänfaglig 2 – 6<br />
NOH Norge, handel och kontorfag 2 – 6<br />
NYNOA Norge, vitnemål vidergående oppläring 2 – 6<br />
NZEXX Nya Zeeland 50 – 100 el 6 – 10<br />
GGBU Ospec<br />
OMAXX Oman<br />
OSS35 Oss fd Sovjetunionen 3 – 5<br />
PAKXX Pakistan 33% – 100%<br />
B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />
Sid 1 4 7
Förutbildningskod Land Skala<br />
PAK363 Pakistan 363 – 1,1<br />
PAL50 Palestina 50 – 100<br />
PAN35 Panama 3 – 5<br />
PAR25 Paraguay 2 – 5<br />
PAR5 Paraguay 5 – 10<br />
PER11 Peru 11 – 20<br />
PLN35 Polen 3 – 5<br />
PLN36 Polen 2 – 6<br />
POR10 Portugal 10 – 20<br />
QAT50 Qatar 50 – 100<br />
RUM10 Rumänien 5 – 10<br />
RUM5 Rumänien 5 – 10<br />
RWA50 Rwanda 50 – 100<br />
RWAGP Rwanda 1 – 4<br />
RYS35 Ryssland 3 – 5<br />
OSS35 Ryssland 3 – 5<br />
SAUXX Saudarabien<br />
SCH36 Schweiz 3 – 6<br />
SCH46 Schweiz 4 – 6<br />
SCHXX Schweiz<br />
SEM25 Serbien och Montenegro 2 – 5<br />
SEN20 Senegal 10 – 20<br />
SEYXX Seychellerna<br />
SIEXX Sierra leone<br />
SIE3 Sierra leone 3 – 10<br />
SIE8 Sierra leone 8 – 1<br />
SINXX Singapore 6 – 10<br />
SLO25 Slovenien 2 – 5<br />
SOM50 Somalia 50 – 100<br />
SOM60 Somalia 60 – 100<br />
SPA3 Spanien 3 – 6<br />
SRIXX Sri Lanka<br />
STOXX Storbritannien 6 – 10<br />
SUD50 Sudan 50 – 100<br />
SLK4 Slovakien 4 – 1<br />
SVK41 Slovakien 4 – 1<br />
SWAXX Swaziland<br />
SYDXX Sydafrika<br />
SYD05 Sydafrika 5 – 10<br />
SYD06 Sydafrika 6 – 10<br />
SYRXX Syrien<br />
TAD35 Tadzjikistan 3 – 5<br />
TAIXX Taiwan 50 – 100<br />
TANXX Tanzania 6 – 10<br />
TONXX Tonga<br />
B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />
Sid 1 4 8
Förutbildningskod Land Skala<br />
TCH1 Tchad 10 – 20<br />
THAGP Thailand 1 – 4<br />
TJE4 Tjeckiska rep. 4 – 1<br />
TOG1 Togo 10 – 20<br />
TUN10 Tunisien 10 – 20<br />
TUR25 Turkiet 2 – 5<br />
TUR5 Turkiet 5 – 10<br />
TUR45 Turkiet 45 – 100<br />
TRK35 Turkmenistan 3 – 5<br />
TYV4 Tyskland 4 – 1<br />
UGAXX Uganda 6 – 10<br />
UKR12 Ukraina 4 – 12<br />
UKR25 Ukraina 2 – 5<br />
UKR35 Ukraina 3 – 5<br />
UNG2 Ungern 2 – 5<br />
URG06 Uruguay 6 – 10<br />
URG03 Uruguay 3 – 6<br />
URG05 Uruguay 5 – 12<br />
USAXX USA<br />
USGED USA<br />
USAGP USA 1 – 4<br />
USA70 USA 70 – 100<br />
USA65 USA 65 – 100<br />
UZB35 Uzbekistan 3 – 5<br />
VEN1 Venezuela 10 – 20<br />
VIEXX Vietnam 5 – 10<br />
VIRXX Vitryssland<br />
VIR35 Vitryssland 3 – 5<br />
VIR10 Vitryssland 3 – 10<br />
VITXX Vitryssland<br />
YEM5 Yemen 5 – 10<br />
ZAMXX Zambia 8 – 1<br />
ZIMXX Zimbabwe 6 – 10<br />
ÅLA Åland 1 – 5<br />
ÅLA08 Åland, yrkesutb. 1 – 5<br />
ÅLA98 – Åland, yrkesutb 1 – 5<br />
ÅLV10 Åland 1 – 3<br />
ÅLS Åland, studentlinjen 5 – 10<br />
ÅLX Åland, studentexamen 5 – 10<br />
ÖST4 Österrike 4 – 1<br />
INTXX Internationell gymnasieutbildning<br />
UMAN<br />
UUNI Utländskt universitetsutbildning<br />
UOAG Utländskt oavslutad gymnasieutbildning<br />
B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />
Sid 1 4 9
FöRuTBILdNINGSFöRTECKNING öVER uTLäNdSKA FöRuTBILdNINGAR T O M VT 2004<br />
Kod Land<br />
ÅLA Åland gymnasieutbildning /motsvarande<br />
ÅLS Åland studentlinjen<br />
ÅLSE Åland studentlinjen<br />
ÅLX Åland med studentexamensbetyg<br />
ÅLXE Åland med studentexamensbetyg<br />
ÅLX6 Åland gymnasieexamen<br />
ÅLX96 Åland gymnasieexamen<br />
ÖST Österrike gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ÖSTA Österrike gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ÖSTE Österrike gymnasieutbildning/motsvarande<br />
AK2 Utländsk gymnasieutbildning<br />
AK3 Utländsk gymnasieutbildning<br />
ALG Algeriet gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ARG Argentina gymnasieutbildning/motsvarande<br />
AUS Australien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
BELA Belgien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
BELE Belgien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
BOL Bolivia gymnasieutbildning/motsvarande<br />
BRN Brasilien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
BUL Bulgarien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
CEY Sri Lanka gymnasieutbildning/motsvarande<br />
CHI Chile gymnasieutbildning/motsvarande<br />
COL Colombia gymnasieutbildning/motsvarande<br />
CYP Cypern gymnasieutbildning/motsvarande<br />
CYPA Cypern gymnasieutbildning/motsvarande<br />
CYPE Cypern gymnasieutbildning/motsvarande<br />
DAN Danmark gymnasieutbildning/motsvarande<br />
DANA Danmark gymnasieutbildning/motsvarande<br />
DANE Danmark gymnasieutbildning/motsvarande<br />
EB Europeisk Baccalaureat<br />
ECU Ecuador gymnasieutbildning/motsvarande<br />
EGY Egypten gymnasieutbildning/motsvarande<br />
EST Estland gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ESTA Estland gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ESTE Estland gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ETI Etiopien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
FIF Finland, finskspråkig studentexamen<br />
FIFE Finland, finskspråkig studentexamen<br />
FIF96 Finland, finskspråkig studentexamen<br />
FIM Finland, Studentexamen, merkonom inriktning<br />
FIN Finland gymnasieutbildning/motsvarande<br />
FIP Filippinerna gymnasieutbildning/motsvarande<br />
FIS Finland, svenskspråkig studentexamen<br />
FISE Finland, svenskspråkig studentexamen<br />
B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />
Sid 1 5 0<br />
Kod Land<br />
FIS96 Finland, svenskspråkig studentexamen<br />
FIT Finland, studentexamen teknisk inriktning<br />
FRA Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande<br />
FRAY Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande<br />
FRAYE Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande<br />
GRB Storbritannien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
GRBE Storbritannien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
GRE Grekland gymnasieutbildning/motsvarande<br />
GREA Grekland gymnasieutbildning/motsvarande<br />
GREE Grekland gymnasieutbildning/motsvarande<br />
IBI Internationell Baccalaureat<br />
IBIE Internationell Baccalaureat<br />
IBN Internationell Baccalaureat<br />
IBNY Internationell Baccalaureat<br />
IBNYE Internationell Baccalaureat<br />
INO Indonesien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
IRK Irak gymnasieutbildning/motsvarande<br />
IRN Iran gymnasieutbildning/motsvarande<br />
IRNY Iran gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ISL Island gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ISLA Island gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ISLE Island gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ISR Israel gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ISRA Israel gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ISRAE Israel gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ITA Italien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ITAA Italien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ITAE Italien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
JAP Japan gymnasieutbildning/motsvarande<br />
JOR Jordanien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
JUG Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
JUGA Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
JUGE Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
KAN Kanada gymnasieutbildning/motsvarande<br />
KANA Kanada gymnasieutbildning/motsvarande<br />
KANAE Kanada gymnasieutbildning/motsvarande<br />
KANB Kanada gymnasieutbildning/motsvarande<br />
KANBE Kanada gymnasieutbildning/motsvarande<br />
KANQ Kanada/Br Colombia gymnasieutbildning/<br />
motsvarande<br />
KANQE Kanada/Quebec gymnasieutbildning/motsvarande
Kod Land<br />
KIN Kina gymnasieutbildning/motsvarande<br />
KOR Korea gymnasieutbildning/motsvarande<br />
KUW Kuwait gymnasieutbildning/motsvarande<br />
LIN Libanon gymnasieutbildning/motsvarande<br />
MAR Marocko gymnasieutbildning/motsvarande<br />
MEX Mexico gymnasieutbildning/motsvarande<br />
MYS Malaysia gymnasieutbildning/motsvarande<br />
NEDA Nederländerna gymnasieutbildning/motsvarande<br />
NEDE Nederländerna gymnasieutbildning/motsvarande<br />
NOA Norge, Allmänna fag<br />
NOA1 Norge, Allmänfaglig<br />
NOA2 Norge, Allmänfaglig<br />
NYNOA Norge, Vitnemål vidaregående opplärning<br />
NOH Norge. Handels och kontorsfag<br />
NON Norge, Naturfaglinje<br />
NOR Norge gymnasieutbildning/motsvarande<br />
NOS Norge, Samfundsfaglig linje<br />
NYZA Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsvarande<br />
NYZE Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsvarande<br />
OSS OSS gymnasieutbildning/motsvarande<br />
PER PERU gymnasieutbildning/motsvarande<br />
PGL Portugal gymnasieutbildning/motsvarande<br />
PGLA Portugal gymnasieutbildning/motsvarande<br />
PGLE Portugal gymnasieutbildning/motsvarande<br />
POY Polen yrkeslinje<br />
PO1 Polen, Matematisk-fysisk linje<br />
PO2 Polen, Biologisk- kemisk linje<br />
PO3 Polen, Allmän linje<br />
PO4 Polen, Humanistisk linje<br />
RUM Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
RUMA Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
RUME Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
SCHA Schweiz gymnasieutbildning/motsvarande<br />
SCHE Schweiz gymnasieutbildning/motsvarande<br />
SOM Somalia gymnasieutbildning/motsvarande<br />
SPB Spanien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
SPC Spanien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
SPCA Spanien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
SPCE Spanien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
SYD Sydafrika gymnasieutbildning/motsvarande<br />
THA Thailand gymnasieutbildning/motsvarande<br />
TJE Tjeckoslovakien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
TJEA Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./<br />
motsv.<br />
Kod Land<br />
TJEE Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./<br />
motsvarande<br />
TUN Tunisien gymnasieutbildning/motsvarande<br />
TUR Turkiet gymnasieutbildning/motsvarande<br />
TYÖ Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande<br />
TYV Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande<br />
TYVE Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande<br />
TYVY Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande<br />
UNG Ungern gymnasieutbildning/motsvarande<br />
UNGA Ungern gymnasieutbildning/motsvarande<br />
UNGE Ungern gymnasieutbildning/motsvarande<br />
UNT Ungern gymnasieutbildning/motsvarande<br />
URG Uruguay gymnasieutbildning/motsvarande<br />
USA USA gymnasieutbildning/motsvarande<br />
USB USA gymnasieutbildning/motsvarande<br />
USC USA gymnasieutbildning/motsvarande<br />
US1 USA gymnasieutbildning/motsvarande<br />
USX High school 1 år<br />
UUP Utländsk utbildning utan poäng<br />
VEN Venezuela gymnasieutbildning/motsvarande<br />
ÖST Österrike<br />
808 Utomnordisk gymnasieutbildning<br />
809 Utomnordisk gymnasieutbildning<br />
895 Nordisk gymnasieutbildning<br />
896 Finsk gymnasieutbildning<br />
898 Nordisk gymnasieutbildning<br />
B I L A G A : U T L . F Ö R U T B I L D N I N G S F Ö R T E C K N I N G<br />
Sid 1 5 1
STUDENTEXAMEN<br />
(BETYG uTFäRdAT T O M 1968)<br />
de olika linjerna och grenarna<br />
allmänna linjen latinlinjen reallinjen<br />
Social Språklig Halvklassisk Helklassisk Biologisk Matematisk Teknisk<br />
Studentbetyg kristendom kristendom kristendom kristendom kristendom kristendom svenska<br />
t o m högsta svenska svenska svenska svenska svenska svenska engelska<br />
ringens kurs engelska engelska engelska latin engelska engelska historia *) samhistoria<br />
*) historia *) historia *) grekiska historia *) historia *) hällsk *) matesamhällsk<br />
*) samhällsk *) samhällsk *) samhällsk *) samhällsk *) matik fysik<br />
geografi filosofi tyska latin historia *) matematik matematik fysik kemi<br />
matematik franska geografi franska samhällsk *) 1954 års gymnasieordning hade tre olika linjer, nämligen allmänna linjen med en social och en språklig gren, latinlinjen med en<br />
helklassisk och en halvklassisk gren och reallinjen med en biologisk, en matematisk och en teknisk gren. ämnena på de olika<br />
linjerna framgår av nedanstående uppställning.<br />
biologi kemi ellära o<br />
biologi filosofi filosofi filosofi fysik mättekn<br />
kemi materiallära<br />
mekanik<br />
Betyg för franska tyska franska franska franska tyska<br />
flyttn till kemi ritteknik<br />
högsta ring projektionslära<br />
Betyg för tyska matematik geografi tyska tyska tyska franska<br />
flyttn till näst fysik biologi biologi geografi geografi geografi kristendom<br />
högsta ringen fysik biologi biologi geografi<br />
kemi biologi<br />
Realexamens matematik matematik<br />
betyg eller fysik fysik<br />
motsvarande kemi kemi<br />
Tillvalsämnen fransk tilläggs- biologi tyska fransk tilläggs- fransk tilläggs- fransk tilläggs-<br />
= frivilliga kurs geografi kurs kurs kurs<br />
ämnen t o m fysik geografi geografi filosofi geografi filosofi<br />
högsta ringen<br />
(högst två)<br />
biologi biologi<br />
Tillvalsämnen tysk tilläggs- tysk tilläggs- tysk tilläggs- tysk tilläggs-<br />
= frivilliga<br />
ämnen t o m<br />
näst högsta<br />
ringen<br />
kurs kurs kurs kurs<br />
*) Dessa två ämnen kan ersättas av ämnet historia med samhällslära<br />
ENLIGT SKOLSTAdGAN GäLLANdE FRAM TILL 1950 äR:<br />
à latingymnasium eller latinlyceum à realgymnasium eller reallyceum<br />
Obligatoriska ämnen Tillvalsgrupp Obligatoriska ämnen Tillvalsgrupp<br />
(i högsta ring) (en komb obligatorisk)<br />
Kristendomskunskap 1 tyska, engelska, geografi Kristendomskunskap 1 tyska, franska, geografi<br />
Modersmål 2 tyska, engelska, filosofi Modersmål 1 tyska, franska, filosofi<br />
Latin 3 engelska, geografi, biologi Engelska 3 franska, geografi, biologi<br />
Franska 4 grekiska, tyska Historia m samhällslära 4 tyska, franska, fysik<br />
Historia med samhällslära 5 grekiska, engelska Matematik, allmän kurs 5 franska, tyska, kemi<br />
6 greksika, filosofi 6 biologi, fysik, kemi<br />
7 tyska, engelska, matematik<br />
8 engelska, matematik, fysik<br />
7 matematik spec, fysik, kemi<br />
9 engelska, matematik, fysik Dessutom, om rektor och lärare så bedömer rimligt, kan elev<br />
10 tyska, engelska, biologi<br />
11 engelska, biologi, kemi<br />
efter fritt val läsa ytterligare ett ämne i de två högsta ringarna/<br />
kretsarna (tilläggsämne)<br />
B I L A G A : S T U D E N T E X A M E N<br />
Sid 1 5 2
NORMALSKOLEKOMPETENS<br />
OBLIGATORISKA äMNEN På ALLA LINjER<br />
Läroämnen: Kristendomskunskap, modersmålet, engelska, historia med samhällslära, geografi, biologi med<br />
hälsolära (näst högsta klassen) samt kemi (näst högsta klassen)<br />
Anm: På allmänna linjen och reallinjen kan under vissa förutsättningar ett främmande språk bytas<br />
ut mot ett annat.<br />
Övningsämnen: Teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd (på reallinje B i båda klasserna, eljest endast<br />
i högsta klassen), hemkunskap och hushållsgöromål samt barnavård (näst högsta klassen).<br />
SPECIELLA LäROäMNEN FöR RESPEKTIVE LINjER<br />
Humanistisk Humanistisk Allmän linje A Allmän linje B Reallinje A Reallinje B<br />
linje A linje B<br />
Andra språket Andra språket Andra språket Andra språket Matematik 3 tim Psykologi<br />
Tredje språket Tredje språket Psykologi Psykologi Biologi m hälsolära Matematik 2 tim<br />
Psykologi Matematik 3 tim Matematik 3 tim Biologi m hälsolära (större kurs) Biologi m hälsolära<br />
(större kurs) eller Fysik (näst högsta (större kurs) eller<br />
fysik (näst klassen) och fysik (näst högsta<br />
högsta klassen) och kemi (högsta klassen) och<br />
kemi (högsta klassen) klassen) kemi (högsta klassen)<br />
Anm: Andra språket kan få bytas Dessutom utökade<br />
ut mot tredje språket kurser i hushållsinriktade<br />
övningsämnen<br />
TILLVALSäMNEN = FRIVILLIGA äMNEN (ENdAST ETT TILLVALSäMNE FåR VäLjAS)<br />
Matematik 2 tim Fysik (näst Fysik (näst Matematik 2 tim Andra språket Fysik (näst<br />
högsta klassen) högsta klassen) Fysik (näst<br />
högsta klassen)<br />
Psykologi<br />
Tredje språket högsta klassen)<br />
Estetisk variant: Vid vissa flickskolor kan man välja estetiska varianter av linjerna – dock ej av reallinje B – med något av följande<br />
ämnen (3 veckotimmar): teckning (större kurs), musik (större kurs), dramatik, konstnärlig dans, filmkunskap eller<br />
teckning (1 vt) + slöjd (2 vt). Den som väjer sådan variant avstår i näst högsta klassen från tre av klassens fem<br />
timmar i hushållsgöromål och hemkunskap och kan i högsta klassen inte ha tillvalsämne. även estetisk variant ger<br />
normalskolekompetens.<br />
OBS! Matematik på humanistisk linje B och allmän linje A = matematik från reallinje A<br />
B I L A G A : N O R M A L S K O L E K O M P E T E N S<br />
Sid 1 5 3
Folkhögskola<br />
Adress<br />
Telefon<br />
Webb<br />
E-post<br />
Namn<br />
B I L A G A<br />
Sid 1 5 4<br />
Svenska 1<br />
Svenska som andraspråk 3<br />
Engelska 5<br />
Engelska 6<br />
Matematik 1a<br />
Matematik 1b<br />
INTYG<br />
för behörighet till högskolestudier<br />
Datum<br />
Personnummer<br />
Den studerande har vid denna folkhögskola genomgått följande folkhögskolekurser:<br />
Kursens namn Kurstid<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
Grundläggande behörighet*<br />
Delkrav 1: Omfattning<br />
Den studerande uppfyller efter ovanstående<br />
folkhögskolekurs/kurser kraven för<br />
grundläggande behörighet vad gäller<br />
studiernas tidsomfattning.<br />
Matematik 1c<br />
Samhällskunskap 1a1<br />
Naturkunskap 1a1<br />
Religionskunskap 1<br />
Historia 1a1<br />
Sida 1 av 2<br />
Studieomdöme:<br />
Den studerande har erhållit följande sammanfattande<br />
studieomdöme:<br />
Delkrav 2: Innehåll<br />
Den studerande har på folkhögskolan inhämtat kunskaper motsvarande godkänd nivå i följande gymnasiala kurser:<br />
Övriga särskilda behörigheter**<br />
Den studerande har på folkhögskolan inhämtat kunskaper motsvarande godkänd nivå i följande<br />
gymnasiala kurser utöver de som intygats ovan:<br />
1<br />
4<br />
7<br />
10<br />
13<br />
Svenska 2<br />
Svenska 3<br />
Svenska som andraspråk 1<br />
Svenska som andraspråk 2<br />
Rektors underskrift<br />
2<br />
5<br />
8<br />
11<br />
14<br />
Namnförtydligande<br />
Folkbildningsrådet/Universitets- och högskolerådet 2013 * Förklaringar, se baksidan<br />
3<br />
6<br />
9<br />
12<br />
15<br />
Plats för logotyp<br />
Plats för stämpel
Förklaringar till INTYG för behörighet till högskolestudier<br />
*GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET FRÅN FOLKHÖGSKOLA<br />
Grundläggande behörighet för högskolestudier, enligt folkhögskolans modell, har den<br />
som uppfyller dels ett omfattningskrav, dels ett innehållskrav:<br />
1) Omfattningskravet kan uppnås genom något av följande alternativ<br />
- tre år på folkhögskola,<br />
- två år på folkhögskola som bygger på minst ett års gymnasiestudier,<br />
- två år på folkhögskola som bygger på grundskola och minst 1 års yrkesverksamhet<br />
eller<br />
- ett år på folkhögskola som bygger på minst två års gymnasiestudie<br />
Längden på studierna på folkhögskola varierar beroende på tidigare studie- och<br />
arbetslivserfarenhet. Folkhögskolan intygar att omfattningen totalt motsvarar tre års<br />
gymnasiestudier. Varje år på folkhögskolan omfattar minst 30 veckors heltidsstudier.<br />
2) Innehållskravet uppnås genom kunskaper motsvarande godkänd nivå i 10 gymnasiala<br />
kurser<br />
Svenska 1, 2 och 3<br />
alternativt Svenska som andraspråk 1, 2 och 3<br />
Engelska 5 och 6<br />
Matematik 1 a, b eller<br />
c<br />
Historia 1a1<br />
Naturkunskap 1a1<br />
Religionskunskap 1<br />
Samhällskunskap 1a1<br />
Dessa ämnesstudier kan fullgöras på folkhögskola eller inom annan skolform.<br />
**SÄRSKILDA BEHÖRIGHETER FRÅN FOLKHÖGSKOLA<br />
Särskild behörighet har den som deltagit i folkhögskolekurs och inhämtat kunskaper<br />
motsvarande godkänd nivå i gymnasiala kurser. Detta gäller även de gymnasiala kurser som<br />
för folkhögskolans del ingår i den grundläggande behörigheten.<br />
STUDIEOMDÖME<br />
På folkhögskolans Allmänna kurs erhåller de studerande som så önskar ett sammanfattande<br />
studieomdöme. Studieomdömet avser den studerandes studieförmåga och grundar sig på en<br />
gemensam bedömning från all pedagogisk personal.<br />
Följande studieomdömen används:<br />
Utmärkt studieförmåga (4)<br />
Mycket god studieförmåga (3)<br />
God studieförmåga (2)<br />
Mindre god studieförmåga (1)<br />
Följande faktorer beaktas vid omdömessättningen:<br />
Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa<br />
Förmåga till analys, bearbetning och överblick<br />
Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier<br />
Social förmåga<br />
Som stöd för omdömessättningen har Folkbildningsrådet fastställt särskilda riktlinjer.<br />
Av dessa framgår vilka kriterier som gäller för omdömet Utmärkt studieförmåga. Vidare<br />
framgår att genomsnittet av de studieomdömen som sätts på skolan under ett läsår skall<br />
ligga inom intervallet 2,7 plus/minus 5%. Genomsnittet beräknas utifrån de siffervärden<br />
som anges ovan för respektive skalsteg.<br />
Folkbildningsrådet/Universitets- och högskolerådet 2013<br />
Sida 2 av 2<br />
B I L A G A<br />
Sid 1 5 5
B I L A G A<br />
Sid 1 5 6
B I L A G A<br />
Sid 1 5 7
B I L A G A<br />
Sid 1 5 8
ser<br />
B I L A G A<br />
Sid 1 5 9
B I L A G A<br />
Sid 1 6 0
B I L A G A<br />
Sid 1 6 1
B I L A G A<br />
Sid 1 6 2
B I L A G A<br />
Sid 1 6 3
B I L A G A<br />
Sid 1 6 4<br />
Plats för skolans namn<br />
adress m m<br />
Elevens tilltalsnamn Personnummer<br />
Ämne Poäng Betyg Motsvarande kurs<br />
i gymnasieskolan<br />
Svenska och dramatik 150 Svenska A+B<br />
Litteratur och litteraturhistoria 150<br />
Engelska-grundläggande kurs 100 Engelska A<br />
Religionskunskap och livsåskådning 50 Religionskunskap A<br />
Samhällskunskap 100 Samhällskunskap A<br />
Idrott och hälsa 100 Idrott och hälsa A<br />
Biologi* 150 Biologi A+B<br />
Kemi* 100<br />
Fysik* och astronomi 100 Fysik A<br />
Matematik-grundläggande kurs 100 Matematik A<br />
Matematik-fortsättningskurs 1 50 Matematik B<br />
Matematik-fortsättningskurs 2 100 Matematik C<br />
Projektiv geometri och utvidgad algebra 50<br />
Engelska-fortsättningskurs 100 Engelska B<br />
Moderna språk 100 Moderna språk, steg 3<br />
Moderna språk 100 Moderna språk, steg 4<br />
Historia 150 Historia A<br />
Musik och musikhistoria 100<br />
Eurytmi 100<br />
Bildkonst och konsthistoria 100 Estetisk verksamhet<br />
Hantverk 200<br />
Arkitektur och arkitekturhistoria 50<br />
Enskilt årsarbete:………………………......<br />
Lokalt tillägg:<br />
……………………….……………………….<br />
……………………….……………………….<br />
Övriga kurser:<br />
……………………….……………………….<br />
……………………….……………………….<br />
Ersättningskurser:……………………….....<br />
100 Projektarbete<br />
*Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A + B<br />
.................................................................................<br />
Namnunderskrift/tjänstetitel<br />
SLUTBETYG<br />
komplement till avgångsbetyg<br />
(Beskrivande betyg)<br />
Waldorfskolornas kursplan WK2 10 – 12 Programmets omfattning<br />
Programmets omfattning i poäng 2 500<br />
Elevens studieplan ............................ program
Plats för skolans namn<br />
adress m m<br />
SLUTBETYG<br />
komplement till skriftligt intyg<br />
......................<br />
Datum för utfärdande<br />
Efternamn tilltalsnamn Personnummer<br />
Waldorfskolornas kursplan WK 10 – 12 Programmets omfattning<br />
Programmets omfattning i poäng 2 240 – Fullständigt program<br />
Elevens studieplan – Reducerat program<br />
– Utökat program<br />
Ämne Motsvarande Betyg Motsvarande kurs<br />
gymn poäng i gymnasieskolan<br />
Svenska<br />
Svenska och dramatik 180<br />
Litteratur 120 Kurs A + B<br />
Engelska - grundläggande kurs 110 Kurs A<br />
Engelska - fortsättningskurs 40 Kurs B<br />
Samhällskunskap 90 Kurs A<br />
Religionskunskap och livsåskådning 60 Kurs A + B<br />
Matematik - grundläggande kurs 110 Kurs A<br />
Matematik - fortsättningskurs 1 40 Kurs B<br />
Matematik - fortsättningskurs 2 50 Kurs C<br />
Matematik - fortsättningskurs 3 40 Kurs D<br />
Projektiv geometri och utvidgad algebra 40<br />
Idrott och hälsa 90 Kurs A<br />
Historia 80 Kurs A<br />
Tyska/Franska- grundläggande kurs 60 B-språk kursA<br />
Tyska/Franska - fortsättningskurs 90 B-språk kurs B<br />
Fysik * 80 Kurs A<br />
Kemi * 80<br />
Biologi * 110 Kurs A + B<br />
Musik och musikhistoria 150<br />
Bildkonst<br />
Hantverk 190<br />
....................................................<br />
....................................................<br />
....................................................<br />
100<br />
Arkitektur och arkitekturshistoria 50<br />
Eurytmi<br />
Estetisk-praktiska fortsättningskurser<br />
90-180<br />
....................................................<br />
....................................................<br />
....................................................<br />
Introduktion språk 3<br />
110<br />
................................<br />
Lokalt tillägg/praktik 150<br />
....................................................<br />
....................................................<br />
Enskilt årsarbete<br />
60<br />
................................................... 60<br />
* Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A+B.<br />
.................................................................................<br />
Namnunderskrift/tjänstetitel<br />
B I L A G A<br />
Sid 1 6 5
6. AntAgningsprocessen<br />
Avsnittet berör främst de nationella antagningsomgångarna<br />
till vår, sommar och höst. För lokala antagningar kan det<br />
vara andra rutiner.<br />
AnmälAn<br />
Enligt Högskoleförordningens 7 kap 4§ ska den som vill<br />
antas till högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad<br />
nivå anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan<br />
bestämmer.<br />
I tid<br />
Inkommen i tid anses den anmälan som inkommit senast<br />
sista anmälningsdag. Anmälan som görs via www.antagning.se<br />
kan göras fram till kl 24.00 sista dag för anmälan. Infaller sista<br />
anmälningsdag på en lördag, söndag eller helgdag godtas<br />
anmälan som inkommit närmast följande vardag. Anmälan<br />
via www.antagning.se kan göras senast kl 24.00 samma dag.<br />
För sent<br />
Skälet till att en anmälan inkommit för sent prövas på den<br />
sökandes begäran. Om skälen godtas hanteras anmälan som<br />
om den inkommit i tid. Godtagbara skäl kan t ex vara om<br />
sökande genom olyckshändelse (motsvarande) förhindrats<br />
lämna in anmälan i tid. Skälet ska styrkas med intyg i görligaste<br />
mån.<br />
Sen anmälan<br />
När sista anmälningsdag har passerat finns möjlighet att<br />
göra en sen anmälan till de flesta program, kurser och kurser<br />
inom program. Sökande som är behöriga rangordnas i en<br />
särskild urvalsgrupp efter det datum som de sena anmälningarna<br />
kom in. Sökande med sen anmälan kan antas först<br />
när samtliga i tid inkomna behöriga sökande erbjudits plats.<br />
Anmälnings- och studieavgifter<br />
Anmälnings- och studieavgifter ska betalas av sökande som<br />
inte har medborgarskap i EU / EES-länderna eller Schweiz.<br />
Avgifterna införs vid anmälan till utbildningar på grund-<br />
och avancerad nivå som startar efter den 31 juli 2011. Anmälningsavgiften<br />
är 900 svenska kronor. Studieavgifternas<br />
storlek beslutas av respektive universitet och högskola.<br />
Vissa undantag från kravet på att betala anmälnings- och/<br />
eller studieavgift finns:<br />
• har permanent uppehållstillstånd i Sverige<br />
• har tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige av andra<br />
skäl än studier<br />
A n tA g n i n g s p r o c e s s e n<br />
sid 1 6 6<br />
• är familjemedlem till en medborgare i ett EU/EES-land<br />
och har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt i<br />
Sverige<br />
• är familjemedlem till en schweizisk medborgare och har<br />
uppehållstillstånd i Sverige<br />
• har ställning som varaktigt bosatt i Sverige<br />
• har ställning som varaktigt bosatt i ett annat EU/EESland<br />
och har uppehållstillstånd i Sverige<br />
• är student vid en utländsk högskola men genomför en<br />
begränsad del av din utbildning vid en svensk högskola<br />
inom ramen för ett utbytesavtal som innebär att studieavgift<br />
inte ska tas ut av den mottagande svenska högskolan<br />
• studerar inom ramen för ett sådant utbytesprogram som<br />
studieavgift enligt beslut av regeringen inte ska tas ut för<br />
Sökande behöver inte betala anmälningsavgift om han/hon<br />
är registrerad på en utbildning vid ett svenskt lärosäte vid<br />
tidpunkten för anmälan. Däremot ska studieavgift betalas.<br />
Övergångsregler:<br />
• Om den sökande är student vid ett svenskt universitet<br />
eller högskola och har påbörjat en kurs eller ett program<br />
före den 1 juli 2011, har den sökande rätt att slutföra<br />
kursen eller programmet utan att betala studieavgift. Om<br />
studierna inte har slutförts den 31 december 2018 kommer<br />
sökande att behöva betala avgift för tiden därefter.<br />
• Sökande har rätt att antas till en kurs utan att betala avgift<br />
förutsatt att kursen påbörjas efter den 1 juni 2011 men<br />
avslutas senast den 31 augusti 2011 (avser sommarterminen<br />
2011).<br />
Sökande som har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt och<br />
saknar svenskt personnummer måste skicka in dokument<br />
som styrker detta. Dokumenten måste vara vidimerade.<br />
Medborgare i de nordiska länderna, i ett EU / EES-land eller<br />
Schweiz måste styrka sin avgiftsfrihet genom att skicka in<br />
dokument som intygar sitt medborgarskap. Medborgarskapet<br />
ska styrkas med vidimerade kopior av giltigt pass eller<br />
identitetskort eller andra officiellt utfärdade dokument som<br />
styrker medborgarskap (t ex personbevis). De vidimerade<br />
dokumenten skickas per post till Antagningen, Strömsund.<br />
Det är viktigt att handlingarna inkommer senast sista dag för<br />
att styrka avgiftsfrihet. Sent inkomna handlingar behandlas<br />
endast i mån av tid.
KompletterIng<br />
Vid handläggning av anmälan tas hänsyn till de meriter som<br />
den sökande har skaffat sig före anmälningstidens utgång.<br />
Följande kompletteringar får dock göras om kompletteringstid<br />
finns angiven:<br />
• behörighetskompletteringar<br />
• utbyteskompletteringar<br />
• tilläggskompletteringar<br />
• intyg över anställning som påbörjats efter anmäl ningstidens<br />
utgång.<br />
Begäran om komplettering<br />
Om en anmälan har brister eller om det är påtagligt att någon<br />
uppgift av betydelse saknas ska den sökande upp lysas om<br />
detta och ges en möjlighet att komplettera anmälan.<br />
KontrolluppgIFt/KontrollBeSKed<br />
Kontrolluppgifterna meddelas den sökande vartefter anmälningarna<br />
handläggs. Den som gjort en webbanmälan får ett<br />
e-postmeddelande när det är dags att gå in på antagning.se<br />
för att granska kontrolluppgifterna och den som har gjort<br />
en pappersanmälan får kontrollbesked via post.<br />
Kontrolluppgifterna redovisar registrerade uppgifter,<br />
meri ter och preliminära bedömningar som gäller den sökandes<br />
anmälan. Kontrolluppgifterna kan också innehålla<br />
information till den sökande om att det är nödvändigt med<br />
kompletterande handlingar eller uppgifter för att anmälan<br />
ska behandlas korrekt. Sista dag för sådan komplettering<br />
framgår av kontrolluppgifterna.<br />
Sökande som är bekräftade användare kan följa sin anmälan<br />
på antagning.se från och med att sista anmälningsdag<br />
har passerats till och med att antagningsomgången avslutas.<br />
doKumentAtIon<br />
Alla meriter som åberopas och som har betydelse för antagningen<br />
ska dokumenteras genom kopior av betyg, intyg<br />
o dyl. Den sökande ska även vara beredd att uppvisa<br />
original handling om så krävs. Då utdrag ur betygsdagbok<br />
(eller liknande) förekommer måste varje kopia ha namn<br />
och personnummeruppgift. Kopior och avskrifter ska vara<br />
vidimerade av minst en person.<br />
olika uttryck för att styrka handlingar<br />
Vidimera – Bestyrka till exempel en kopias riktighet. Intygar<br />
kopians överensstämmelse med originalet.<br />
Attestera – Skriftligen intyga riktighet av innehållet i ett dokument.<br />
Certifiera – har använts som en försvenskning av uttrycket<br />
”certified true copy”. Används på svenska i samband med<br />
till exempel ISO-certifiering.<br />
Notarisera – Försvenskning av uttrycket ”to notarise” det vill<br />
säga en Notarius Publicus som bestyrker en kopias riktighet.<br />
Begreppet finns inte i den svenska ordlistan.<br />
Granskning av handlingarna och stickprovskontroller av<br />
betygsdokument görs vid varje nationell antagningsomgång.<br />
Om kontrollen visar bristande överensstämmelse mellan<br />
åberopat dokument och de faktiska omständigheterna görs<br />
polisanmälan. Beslut om antagning kan återkallas.<br />
nAtIonell BetygSdAtABAS<br />
UHR (tidigare VHS), fick 1997 i uppdrag av regeringen att<br />
utveckla en nationell betygsdatabas för inhämtning, kontroll<br />
och lagring av betyg från gymnasieskolan, och vara huvudman<br />
för denna. Sedan 1999 har Sveriges gymnasieskolor<br />
möjlighet att leverera slutbetyg till databasen. Vuxenutbildningsenheterna<br />
har kunnat leverera slutbetyg sedan hösten<br />
2011. Från och med våren 2012 har de dessutom möjlighet<br />
att leverera betyg i enstaka kurser.<br />
Det kostar inget för gymnasieskolorna eller vuxenutbildningen<br />
att ansluta sig till betygsdatabasen och de deltar<br />
i insamlingen på frivillig basis genom att teckna avtal med<br />
UHR. Skolorna har därmed förbundit sig att skicka samtliga<br />
betyg som utfärdas under avtalsperioden. De betyg som<br />
skolorna skickar skall vara korrekta. Kontroller av betygsfiler<br />
görs utifrån Skolverkets föreskrifter om utformning<br />
av betygsdokument.<br />
En rättssäker leverans av betyg, betygen kommer direkt från<br />
skolan, minimerar risken för förfalskningar. Det är också<br />
en enklare och mindre kostsam hantering av meriter då<br />
betygen kommer på fil direkt från skolan – eleven behöver<br />
inte skicka post och man reducerar omfattningen av manuell<br />
registrering av betyg.<br />
Betygsdatabasen är inget offentligt register utan betygen i<br />
betygsdatabasen blir offentliga först när en anmälan till högskola<br />
eller universitet från eleven/den sökande registrerats<br />
i antagningssystemet och betyget överförts. Det går inte att<br />
begära utdrag ur betygsdatabasen eller begära information<br />
om enskilda personers betyg.<br />
Efter insamling vidarebefordrar UHR betygsfiler från<br />
anslutna skolor till SCB. Icke anslutna skolor måste själva<br />
skicka in filer till SCB.<br />
Betygsdatabasens hemsida är generellt öppen för inrapportering<br />
av betyg följande perioder:<br />
12 december – 30 april, 13 maj – 19 juni och 15 augusti –<br />
2 december 2013.<br />
På UHRs webbplats kan man se vilka gymnasieskolor och<br />
vuxenutbildningsenheterna som är anslutna till betygsdatabasen<br />
och när de anslöt sig. Det är endast fr o m det år<br />
A n tA g n i n g s p r o c e s s e n<br />
sid 1 6 7
skolan anslöts sig som slutbetyg kan levereras och överföras<br />
till antagningssystemet. Samlade betygsdokument från<br />
gymnasiet levereras också men överförs inte till antagningssystemet.<br />
Fr.o.m. våren 2012 överförs även enstaka kurser<br />
från vuxenutbildningsenheterna från betygsdatabasen till<br />
antagningssystemet.<br />
rättelSe Av SlutBetyg I BetygSdAtABASen<br />
I de fall sökande hävdar att betyget inte stämmer i betygsdatabasen<br />
ska de sökande kontakta sin skola, då det är skolans<br />
ansvar att skicka in ett korrekt betyg. I de fall skolan<br />
uppmärksammar att betyget inte stämmer, kontaktar de<br />
ansvariga handläggare för betygsdatabasen.<br />
I Skollagen (2010:800) framgår vad som gäller vid rättelse<br />
av skrivfel och liknande förbiseende.<br />
Begäran om rättelse ska innehålla kopia av det nya slutbetyget<br />
och en kopia av rektors underskrivna beslut om<br />
rättelse. Vid skrivfel eller liknande ska utfärdandedatum<br />
vara detsamma som det felaktiga betyget. Eftersom UHR<br />
för statistik bör skolan uppge orsaken till rättelsen. För att<br />
underlätta handläggningen på UHR bör skolan även uppge<br />
vad som rättats (t ex vilken kurs rättelsen gäller eller om det<br />
gäller utökade kurser, utfärdandedatum etc).<br />
Behörighetsbevis<br />
Behörighetsbevis för grundläggande behörighet till högskolestudier<br />
för personer som ska studera utomlands utfärdas<br />
av UHR och universitet och högskolor.<br />
dokumentation av utländska gymnasiebetyg<br />
Bevisbördan för äkthetsbevisning av betygshandlingar ligger<br />
på den sökande. Kontroll och verifiering av dokumenten ska<br />
vid behov ske före registrering. Ett falskt betyg i anmälan<br />
ska kunna stoppa vidare behandling av anmälan. Verifiering<br />
kan ske genom online-kontroll, kontakt med myndigheter i<br />
landet eller att betyget skickas direkt från skolan. Om kontrollen<br />
visar bristande överensstämmelse mellan åberopat<br />
dokument och de faktiska omständigheterna görs polisanmälan.<br />
Polisanmälan görs för sökande från EU-, EESländer<br />
och sökande som är folkbokförda i Sverige. Beslut<br />
om antagning återkallas.<br />
dokumentation av utländska akademiska<br />
meriter<br />
Äkthetsgranskning av betygshandlingar följer det som fastställts<br />
i <strong>Bedömningsh</strong><strong>andboken</strong> för utländska akademiska<br />
meriter. Kontroll och verifiering av dokument ska ske före<br />
registrering.<br />
A n tA g n i n g s p r o c e s s e n<br />
sid 1 6 8<br />
Bedömning av utländska gymnasiebetyg<br />
UHR utfärdar på uppdrag av regeringen skriftliga utlåtanden<br />
av utländska gymnasiebetyg. Be hö righeten uttrycks som<br />
kurser i gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning. Det<br />
påpekas i samtliga behörig hetsbesked att bedömningen är<br />
gjord utifrån nu gällande regler. Beskedet innehåller personnummer/födelsedatum<br />
för kontroll vid eventuell senare<br />
anmälan. Samtliga sökande med utländsk förutbildning som<br />
fått en sådan bedömning uppmanas att bifoga kopia på<br />
denna till anmälan.<br />
Svårigheten att verifiera betyg från vissa länder gör att handläggningstiden<br />
för bedömning av utländska gymnasiebetyg<br />
kan vara lång. Sökande bör därför uppmanas att i god tid före<br />
anmälan till utbildning skicka sina handlingar för bedömning.<br />
Arbetslivserfarenhet<br />
Hur olika typer av verksamhet ska dokumenteras framgår<br />
av avsnitt Arbetslivserfarenhet.<br />
AnvändArKonto på AntAgnIng.Se<br />
För att kunna göra en webbanmälan och få tillgång till övriga<br />
funktioner på sökandewebben krävs ett användarkonto på<br />
antagning.se.<br />
Sökande med svenskt personnummer skapar ett<br />
användarkonto med personnummer. Till de som är folkbokförda<br />
i Sverige skickas då en aktiveringskod till folkbokföringsadressen.<br />
Användaridentiteten bekräftas genom att<br />
aktiveringskoden anges vid endast ett tillfälle. Därefter används<br />
personnummer och det lösenord den sökande själv<br />
valt. Som bekräftad användare är det möjligt att följa sin<br />
anmälan, granska sina kontrolluppgifter, kontrollera sina<br />
meriter, ändra personuppgifter samt svara på sitt antagningsbesked.<br />
Sökande utan svenskt personnummer har möjlighet att<br />
skapa ett användarkonto med inloggning via e-postadress.<br />
De har då tillgång till samtliga funktioner på sökandewebben<br />
utom att kunna kontrollera sina meriter.<br />
De flesta studenter kan logga in via sitt universitets/högskolas<br />
studentportal och genom det bli bekräftade användare.<br />
Det är möjligt att göra en webbanmälan utan att vara bekräftad<br />
användare och det krävs heller ingen aktiveringskod.<br />
AntAgnIngS- och urvAlSreSultAt<br />
Resultatet av antagningen meddelas den sökande på det<br />
sätt som anmälan gjorts. De som gjort en webbanmälan<br />
får ett e-postmeddelande att antagningsresultatet finns på<br />
antagning.se och de som gjort en pappersanmälan får sitt<br />
antagnings besked via post.
Sökande som uppfyller kraven för behörighet får besked<br />
om antagning och/eller reservplacering. Sökande som inte<br />
uppfyller kraven för grundläggande behörighet meddelas<br />
detta och stryks från samtliga alternativ. Den som inte uppfyller<br />
kraven för särskild behörighet till ett visst sökalternativ<br />
stryks från detta alternativ.<br />
För antagningsomgångar med svarskrav framgår sista<br />
svarsdag av antagningsbeskedet.<br />
I antagningsomgångar med två urval och där svarskrav<br />
finns får sökande som inte lämnat svar besked om att anmälan<br />
strukits i det andra antagningsbeskedet.<br />
Svarskrav<br />
För antagningsomgångar med två urval måste antagna och<br />
reserver bekräfta att anmälan fortfarande ska gälla inför<br />
det andra urvalet genom att svara på antagningsbeskedet.<br />
Det kan göras via Antagning.se eller genom att skicka in<br />
det svarskort som finns med på antagningsbeskedet (gäller<br />
endast de som får sitt antagningsbesked per post). Svar<br />
inlämnat via Antagning.se gäller före inskickat svarskort om<br />
sökande svarar på båda sätten. Svar ska ha inkommit senast<br />
sista svarsdag. Svarskort som inkommer för sent kommer<br />
inte att beaktas.<br />
Sökande som avstår från utbildningsplats/reservplats ska<br />
svara nej. Ej ifyllda svarskort tolkas som nej-svar.<br />
Svarsregler<br />
Följande svarsregler gäller för höst- och vårterminen samt<br />
även för IKHT13 och IKVT14*: Sökande kan bli antagen<br />
till 45 poäng och stå kvar som reservplacerad till 165 poäng.<br />
Om sökande inte är antagen kan sökande stå kvar som reserv<br />
till 210 poäng.<br />
För MasterHT13 och MasterVT14* gäller följande:<br />
Sökande kan bli antagen till 30 poäng och stå kvar som<br />
reservplacerad till 90 poäng. Om sökande inte är antagen<br />
kan sökande stå kvar som reserv till 120 poäng.<br />
Till sommartermin kan sökande bli antagen till 23 poäng<br />
(endast ett urval).<br />
* preliminära uppgifter, kan komma att ändras.<br />
Strykningar<br />
Sökande som skickar in svarskort som inte överens stämmer<br />
med de regler för svar, som finns beskrivet ovan under rubriken<br />
Svarskrav, kommer inte att kontaktas för utredning.<br />
I de fall det finns felaktiga svar hanteras dessa enligt följande<br />
strykningsmodell:<br />
Först kontrolleras om den sökande har blivit antagen<br />
till något sökalternativ. Strykningen av sökalternativen sker<br />
från det lägst prioriterade alternativet och uppåt till 45 högskolepoäng<br />
kvarstår.<br />
Har den sökande endast reservalternativ sker strykning<br />
från det lägst prioriterade alternativet och uppåt till 210<br />
högskolepoäng kvarstår.<br />
AnStånd<br />
Beslut om anstånd till utbildning fattas av respektive universitet/högskola<br />
dit ansökan ska inlämnas.<br />
När den sökande gör en ny anmälan ska beslutet om anstånd<br />
bifogas.<br />
SärSKIldA Stödåtgärder<br />
Personer som har behov av stöd i undervisningen bör i god<br />
tid ta kontakt med högskolan för att diskutera sin situation.<br />
Att anlita teckentolk eller anskaffa vissa tekniska hjälpmedel<br />
kan ta mycket lång tid.<br />
Vid varje universitet/högskola finns en särskild kontaktperson<br />
för studenter med funktionshinder. Studenter på<br />
högskolan kan t ex få lektörshjälp, teckentolk och personlig<br />
assistans.<br />
överKlAgAnde<br />
Enligt 12 kap 2 § Högskoleförordningen får beslut om att en<br />
sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen<br />
till utbildningpå grundnivå eller avancerad nivå och beslut att<br />
inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i<br />
7 kap 3 § andra meningen eller 28 § andra stycket överklagas.<br />
Detta innebär att beslut som universitetet/högskolan fattar<br />
mellan antagningsperioderna (förhandsbesked) om att inte<br />
göra undantag från behörighetsvillkoren inte får överklagas.<br />
Beslut i samband med antagning, som avser annat än<br />
behörighet, får inte heller överklagas.<br />
Överklagandet ska ställas till Överklagande nämnden för<br />
högskolan (ÖNH) och sändas till Antagningen, Strömsund.<br />
Överklagandet ska ha inkommit tre veckor efter det att den<br />
klagande tagit del av beslutet. Om ett uppenbart fel begåtts<br />
ändras beslutet och den sökande får ett nytt besked.<br />
Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm,<br />
Högskolan i Jönköping, Ersta Sköndal högskola,<br />
Röda Korsets Sjuksköterskeskola och Sophiahemmets<br />
sjuksköterskehögskola tar slutligt beslut i sina egna överklagandeärenden.<br />
Överklagandeskrivelsen ska ställas till Rektor vid aktuell<br />
högskola.<br />
A n tA g n i n g s p r o c e s s e n<br />
sid 1 6 9
Adress och telefon till ÖNH:<br />
Överklagandenämnden för högskolan<br />
Box 7249<br />
103 89 STOCKHOLM<br />
Tfn: 08-563 087 00<br />
Fax: 08-563 087 10<br />
rutiner för hantering av överklaganden i nyA<br />
Överklagandeskrivelsen med bilagor skannas. UHR omfördelar<br />
ärendet till respektive högskola. Om högskolan för sin<br />
omprövning av beslutet och yttrande till ÖNH önskar information<br />
utöver de som framgår i NyA lämnar UHR efter<br />
uppmaning från respektive högskola ytterligare kommentarer.<br />
prelImInär tIdplAn För nAtIonellA AntAgnIngSomgångAr<br />
A n tA g n i n g s p r o c e s s e n<br />
sid 1 7 0<br />
ett önskemål från Överklagandenämnden för att vinna<br />
tid är att högskolorna skickar kopia av sitt yttrande<br />
till sökande och informerar den sökande om att synpunkter<br />
i ärendet ska vara ÖnH tillhanda senast inom<br />
en vecka.<br />
textförslag: Du har överklagat ett beslut fattat av nn.<br />
nn har till Överklagandenämnden för högskolan skickat<br />
bifogat yttrande. om du har några kompletterande<br />
upplysningar att lämna, ska du meddela dessa till<br />
Överklagandenämnden senast xxxx-xx-xx.<br />
MASTER HT13 MASTER vT14<br />
ST 2013 IKHT 2013 HT 2013 IKvT 2014 vT 2014<br />
Webbanmälan öppnar 21 februari 15 mars 16 september<br />
sista anmälningsdag<br />
Meddelande om<br />
15 mars 15 januari 15 april 15 augusti 15 oktober<br />
kontrolluppgifter 20 mars – 11 april maj – juni november<br />
sista kompletteringsdag 1 februari 20 juni/5 juli * 2 december<br />
Antagningsbesked 1 slutet av april slutet av mars mitten av juli början av december<br />
sista svarsdag 30 juli 20 december<br />
Antagningsbesked 2 början av augusti början av januari<br />
st – sommartermin<br />
Ht – Hösttermin<br />
Vt – Vårtermin<br />
* 21 juni – slutbetyg från svensk gymnasieskola och betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och avgångsbetyg från eU/ees-länder med terminsslut t o m 21 juni.<br />
5 juli – avgångsbetyg och diplom från gymnasieutbildning i eU/ees-länder och examen från iB och eB som avslutas efter 21 juni.
7. ArBetsLiVserFArenHet<br />
Dessa regler tillämpas för beräkning av arbetslivserfarenhet<br />
för behörighet enligt övergångsregeln för 25:4-or. Om inga<br />
specifika krav anges tillämpas även dessa regler för beräkning<br />
av yrkeslivserfarenhet för särskild behörighet och i samband<br />
med bedömning av reell kompetens.<br />
All arbetslivserfarenhet medräknas oavsett längd.<br />
Arbetslivserfarenhet kan förvärvas genom arbete i Sverige<br />
eller utomlands<br />
• i anställning,<br />
• i eget företag eller som fri yrkesutövare,<br />
• med vård av barn eller annan anhörig,<br />
• som au pair,<br />
• genom värnpliktstjänstgöring eller motsvarande.<br />
Arbetslivserfarenhet godtas fr o m det kalenderår då sökande<br />
fyller 16 år. Arbetslivserfarenhet parallellt med studier i gymnasieskolan,<br />
inklusive lärlingsutbildning, godtas inte. Vid bedömning<br />
av grundläggande behörighet enligt SUHF:s rekommendation<br />
kan arbetslivserfarenhet tillgodoräknas tidigast<br />
efter det att han/hon normalt skulle ha lämnat gymnasiet.<br />
För sökande som är 35 år eller äldre vid anmälningstillfället<br />
görs en generös bedömning av arbetslivserfarenheten.<br />
Om sökande inte kan styrka arbetslivserfarenhet godtas<br />
bristande dokumentation.<br />
hAlvtId<br />
Normal arbetstid för heltidsarbete är 38 tim/vecka, för halvtid<br />
alltså 19 tim/vecka (undantag: lärartjänst, kyrkomusiker,<br />
sjukvårdsarbete, se vidare under respektive område). Kravet<br />
på minst halvtidssysselsättning kan uppfyllas genom flera<br />
samtidiga arbeten om arbetstiden sammanlagt uppgår till<br />
minst halvtid.<br />
tImAnStällnIng/oregelBunden<br />
tjänStgörIng<br />
Vid timanställning räknas omfattningen i genomsnitt för hela<br />
perioden. Om den totala perioden ger ett genomsnitt som<br />
understiger halvtid kan man istället räkna med de ev kortare<br />
perioder som uppgår till minst halvtid för att ett så positivt<br />
resultat som möjligt ska komma den sökande tillgodo.<br />
tjänStledIghet, SjuKdom<br />
Tid när sökande varit tjänstledig eller långtidssjukskriven<br />
frånräknas den aktuella perioden. Av praktiska skäl frånräknas<br />
inte kortare perioder.<br />
tjänStgörIngSIntyg<br />
Arbetslivserfarenhet ska styrkas med tjänstgöringsintyg. Om<br />
omfattningen inte framgår av intyget tolkas det som heltid<br />
om det verkar rimligt. Vid deltidsarbete och timanställning<br />
måste arbetets omfattning alltid framgå av intyget.<br />
AnStällnIngSBevIS<br />
Anställningsbevis godtas inte som intyg utom vid pågående<br />
anställning vid arbete som påbörjats efter 1 januari inför<br />
höstterminen och 1 juli inför vårterminen.<br />
pågående AnStällnIng<br />
Anställning som pågår vid anmälningstillfället godkänns t o m<br />
06 – 30 respektive 12 – 31 under förutsättning att den beräknas<br />
pågå till detta datum och att det i övrigt verkar rimligt.<br />
Intyg om pågående anställning måste vara daterat tidigast<br />
1/1 inför en höstantagning och tidigast 1/7 inför en<br />
vårantagning.<br />
SärSKIldA regler För vISSA typer Av<br />
ArBete<br />
• ALU<br />
Arbetslivsutveckling för vuxna under högst sex månader<br />
godtas som arbetslivserfarenhet.<br />
• Beredskapsarbete<br />
Beredskapsarbete godtas enligt de vanliga reglerna för arbetslivserfarenhet.<br />
• Det diakonala året<br />
Inom svenska kyrkan förekommer utbildning, kallad det<br />
diakonala året, där en del av tiden innehåller teori och en<br />
del praktiktjänstgöring. Denna tid godtas i sin helhet som<br />
arbetslivserfarenhet.<br />
Liknande verksamhet finns även inom frikyrkorna. Bedömning<br />
får göras i varje enskilt fall.<br />
• Doktorandtjänst<br />
Doktorandtjänst godtas enligt regler för arbetslivser farenhet.<br />
Utgörs främst i form av anställning på institutionen. De<br />
flesta doktorander är sedan 1997/98 anställda för forskarstudier<br />
i 2 – 4 år.<br />
A r B e t s L i V s e r FA r e n H e t<br />
sid 1 7 1
• Eget företag<br />
Uppgifter om egen verksamhet kan styrkas genom intyg<br />
från t ex kommunal myndighet, företagarförening, revisor<br />
eller redovisare (eller två personer som känner till sökandes<br />
verksamhet och arbetsförhållanden), eventuellt kompletterat<br />
med utdrag ur länsstyrelsens handelsregister.<br />
• Elevassistent<br />
Se Lärarassistent.<br />
• Elitidrott<br />
Utövande av elitidrott godtas endast om det föreligger ett<br />
anställningsförhållande och övriga krav för tillgodoräknande<br />
av arbetslivserfarenhet uppfylls.<br />
• Feriearbete och arbete under terminstid<br />
Arbete parallellt med studier i grund- eller gymnasieskolan<br />
godtas endast under tid för sommarlov. Arbete parallellt<br />
med studier inom andra skolformer godtas.<br />
• Frilansarbete<br />
Frilansarbete måste styrkas genom intyg t ex från uppdragsgivare<br />
eller liknande som känner till sökandes verksamhet<br />
och dess omfattning.<br />
• Fängelsetid<br />
Den sökande kan endast tillgodoräkna sig faktisk arbetslivserfarenhet<br />
under fängelsetid eller under s k frigång med<br />
arbete utanför fängelset. Arbetsförhållandet måste styrkas<br />
med intyg.<br />
• Instegsjobb<br />
Instegsjobb finns från och med 2007. Anställningen ska<br />
vara kopplad till studier i svenska för invandrare, sfi, och<br />
den anställde måste ha fyllt 20 år. Arbetet kan vara på heltid,<br />
deltid, tillsvidareanställning, provanställning eller tidsbegränsad<br />
anställning.<br />
• Kyrkomusiker<br />
Heltid för kyrkomusiker är 30 tim/vecka.<br />
• Lärarassistent<br />
Omfattningen för lärarassistenter är vanligtvis 75 %. I annat<br />
fall ska det framgå av intyget.<br />
A r B e t s L i V s e r FA r e n H e t<br />
sid 1 7 2<br />
• Lärartjänstgöring<br />
Vid lärartjänstgöring som pågått sammanhängande under<br />
hel termin på minst halvtid anses anställningen ha pågått i 6<br />
månader. Arbetslivserfarenhet medges då för en vårtermin<br />
under perioden 1 januari till 30 juni och för en hösttermin<br />
1 juli till 31 december.<br />
Då lärartjänstgöringen inte pågått hela terminen godtas<br />
endast den faktiska tjänstgöringstiden (lov medräknas inte).<br />
Vid beräkning av sysselsättningsgraden för lärartjänst göring<br />
gäller följande veckotimmar:<br />
långtidsvikariat heltid = 19 vt<br />
långtidsvikariat halvtid = 9,5 vt<br />
korttidsvikariat (timanst.) heltid =<br />
hösttermin vårtermin<br />
aug 40 t jan 60 t<br />
sep 80 t feb 80 t<br />
okt 80 t mar 80 t<br />
nov 80 t apr 80 t<br />
dec 60 t maj 80 t<br />
jun 40 t<br />
340 t 420 t<br />
halvtid = halva antalet arbetade timmar.<br />
• Praktik<br />
Praktik som ingår i gymnasieutbildning (motsvarande) godtas<br />
inte som arbetslivserfarenhet. Den praktik (minst nio<br />
månader) som krävdes för att få börja i årskurs 2 på 2-årig<br />
teknisk linje ingick inte i utbildningen och godtas alltså som<br />
arbetslivserfarenhet på vanligt sätt.<br />
Praktik som ingår i annan utbildning, t ex högskoleutbildning/KY-utbildning,<br />
godtas enligt de vanliga reglerna<br />
för arbetslivserfarenhet oavsett om praktiken varit avlönad<br />
eller inte. Praktiken måste dokumenteras antingen i utbildningsbevis<br />
eller genom separat intyg.<br />
• Praktikplats<br />
Arbetsplatsförlagd utbildning för ungdomar 18 – 25 år godtas<br />
som arbetslivserfarenhet. Arbetets omfattning kan variera.<br />
Varje period omfattar högst 6 månader. Om perioden<br />
är längre har den övergått till vanlig anställning.<br />
• Sandöskolan<br />
Bistånds- och katastrofutbildning vid Sandöskolan o dyl<br />
jämställs med militär/civil grundutbildning under totalförsvarsplikt<br />
(värnplikt) och godtas som arbetslivserfarenhet.
• Sjukvårdsarbete<br />
Olika anställningsformer:<br />
gr 1 a = heltid, tillsvidareanst.<br />
gr 1 b = deltid, tillsvidareanst.<br />
gr 2 = timanställning eller kortare månads anställning<br />
(högst 3 mån) t ex semestervikarie.<br />
Heltid vid nattjänstgöring inom sjukvården är<br />
145 tim/mån.<br />
• Totalförsvarsutbildning<br />
All militär och civil utbildning godtas som arbetslivserfarenhet.<br />
• Ungdomslag<br />
Gäller ungdomar 18 – 20 år. Arbetet omfattar oftast 50 % då<br />
det enligt bestämmelserna ska kombineras med studier på<br />
halvtid. Har upphört och ersatts av ungdomsplats, se nedan.<br />
• Ungdomsplats<br />
För ungdomar 16 – 20 år. Ska kombineras med studier i<br />
någon omfattning, varför arbetets omfattning kan variera.<br />
• Ungdomspraktik<br />
Gäller ungdomar under 25 år. Varje period omfattar högst<br />
6 månader.<br />
• Utbildning<br />
Utbildning som utgör ett mer eller mindre obligatoriskt<br />
inslag i anställningen ska inte frånräknas, t ex 10 veckors<br />
utbildning av vårdbiträden. Utbildningstiden för post kassör,<br />
tulltjänsteman och arbetsförmedlare godtas p g a den speciella<br />
anställningsformen. Äldre polisutbildning som ej är<br />
högskolebaserad godtas också som arbetslivserfarenhet.<br />
• Utlandstjänstgöring<br />
Arbetslivserfarenhet från utlandet godtas.<br />
• Vård av annan person<br />
Vård av person som p g a sjukdom, ålder eller handikapp är<br />
i behov av särskild omvårdnad, ska styrkas genom intyg av<br />
läkare, distriktssköterska, kommunal nämnd eller liknande.<br />
Av intyget ska framgå personens behov av vård samt omfattningen<br />
av arbetet.<br />
• Vård av barn<br />
Vård av barn fram till den dagen barnet fyller 10 år godtas.<br />
Styrks genom egen uppgift samt personbevis för sökande<br />
och barnet.<br />
• Vård av syskon<br />
Vård av syskon godtas som arbetslivserfarenhet om övriga<br />
vuxna i familjen arbetar och barnet (under tio år) inte har<br />
plats i barnomsorgen och den sökande inte studerar eller har<br />
annat arbete. Ett anställningsförhållande bör råda.<br />
• Värnpliktstjänstgöring<br />
All militär utbildning såsom värnpliktstjänstgöring, militär<br />
grundutbildning för kvinnor och vapenfri tjänst godtas som<br />
arbetslivserfarenhet.<br />
A r B e t s L i V s e r FA r e n H e t<br />
sid 1 7 3
8. gYMnAsiesKoLA 2011<br />
Den reformerade gymnasieskolan Gy11 infördes höstterminen<br />
2011 och inom kommunal gymnasial vuxenutbildning<br />
Vux12 höstterminen 2012. För elever som påbörjat<br />
sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2011 gäller äldre<br />
bestämmelser.<br />
Den första stora kullen med examen från gymnasieskolan<br />
kommer i juni 2014. Betyg från komvux kommer redan som<br />
komplettering till anmälan till högskoleutbildning med start<br />
vårterminen 2013.<br />
Betygsdokumentation<br />
Elev som avslutat sina gymnasiestudier med examen erhåller<br />
ett examensbevis. Hur examensbevis ska utformas<br />
finns beslutat i SKOLFS 2011:145 för gymnasieskolan och<br />
SKOLF 2012:9 för komvux.<br />
I en gymnasieexamen får endast Gy11/Vux12-kurser<br />
med betyg i skala A–F ingå. Se vidare Skolverkets föreskrifter<br />
om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av<br />
kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen,<br />
SKOLFS 2011:196.<br />
Elev som avslutat sina gymnasiestudier utan examen<br />
erhåller Studiebevis, SKOLFS 2011:148.<br />
Betyg i enstaka betyg redovisas i Utdrag ur betygskatalog,<br />
SKOLFS 2012:21 för gymnasieskolan och SKOLFS<br />
2012:88 för komvux.<br />
ny betygsskala<br />
En ny betygsskala A–F införs. A–E är godkända betyg,<br />
F är underkänt.<br />
A = 20<br />
B = 17,5<br />
C = 15<br />
D = 12,5<br />
E = 10<br />
F = 0<br />
grundläggande behörighet<br />
För grundläggande behörighet krävs<br />
• Examen från ett högskoleförberedande program, se<br />
nedan.<br />
• Examen från ett yrkesprogram (yrkesexamen). Sökande<br />
måste också styrka godkänt betyg i svenska 2–3 och<br />
engelska 6.<br />
Folkhögskola<br />
Ändringar som påverkas av Gy11, se kapitel om Skolformer.<br />
g Y M n A s i e s Ko L A<br />
sid 1 7 4<br />
gymnASIeSKolA 2011 – gy11<br />
Gymnasieskola 2011 – Gy11 är indelad i 18 nationella program.<br />
Studierna avslutas med en gymnasieexamen.<br />
Sex högskoleförberedande program<br />
Ekonomprogrammet<br />
Estetiska programmet<br />
Humanistiska programmet<br />
Naturvetenskapsprogrammet<br />
Samhällsvetenskapsprogrammet<br />
Teknikprogrammet<br />
Tolv yrkesprogram<br />
Barn- och fritidsprogrammet<br />
Bygg- och anläggningsprogrammet<br />
El- och energiprogrammet<br />
Fordons- och transportprogrammet<br />
Handels- och administrationsprogrammet<br />
Hantverksprogrammet<br />
Hotell- och turismprogrammet<br />
Industritekniska programmet<br />
Naturbruksprogrammet<br />
Restaurang- och livsmedelsprogrammet<br />
VVS- och fastighetsprogrammet<br />
Vård- och omsorgsprogrammet<br />
examen<br />
En högskoleförberedande examen omfattar 2 500 gymnasiepoäng.<br />
Eleven ska ha godkänt betyg (lägst betyget<br />
E) i minst 2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen<br />
måste kurserna i svenska eller svenska som andraspråk på<br />
sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svenska 1–3, alternativt<br />
svenska som andraspråk 1–3), engelska på sammanlagt 200<br />
gymnasiepoäng (engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt<br />
100 gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c) ingå.<br />
Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs.<br />
En yrkesexamen omfattar 2 500 gymnasiepoäng. Eleven<br />
ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 250<br />
gymnasiepoäng inklusive godkänt i svenska eller svenska<br />
som andra språk 1, engelska 5 och matematik 1a. Eleven<br />
ska dessutom ha gjort ett godkänt gymnasiearbete och även<br />
ha godkända betyg på kurser som omfattar 400 poäng inom<br />
de programgemensamma karaktärsämnena.
KommunAl gymnASIAl vuxenutBIldnIng<br />
– vux12<br />
Inom kommunal gymnasial vuxenutbildning införs Vux12kurser<br />
fr o m den 1 juli 2012. Gymnasieexamen från ett högskoleförberedande<br />
program eller yrkesexamen kan utfärdas.<br />
En högskoleförberedande examen omfattar 2 400 gymnasiepoäng.<br />
Ingen programindelning. Eleven ska ha godkänt<br />
betyg (lägst betyget E) i minst 2 250 gymnasiepoäng. I de<br />
godkända betygen måste kurserna i svenska eller svenska<br />
som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svenska<br />
1–3, alternativt svenska som andraspråk 1–3), engelska<br />
på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (engelska 5 och 6) samt<br />
matematik på sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik<br />
1b eller 1c) ingå. Godkänt betyg på gymnasiearbetet krävs.<br />
En examen ska dessutom innefatta betyg på en eller flera kurser<br />
i matematik, historia, samhällskunskap, religionskunskap<br />
och naturkunskap med sammanlagt minst 450 gymnasiepoäng.<br />
Betyg i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i<br />
biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i examen ska<br />
till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i<br />
ett och samma nationella högskoleföreberedande program.<br />
En yrkesexamen omfattar 2 400 gymnasiepoäng.<br />
Eleven ska godkänt betyg (lägst betyget E) i minst 2 250<br />
gymnasiepoäng inklusive godkänt i svenska eller svenska<br />
som andra språk 1, engelska 5 och matematik 1 a. Godkänt<br />
betyg på gymnasiearbetet krävs.<br />
En yrkesexamen ska dessutom innefatta<br />
• betyg på en eller flera kurser historia, samhällskunskap,<br />
religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt<br />
50 gymnasiepoäng i varje ämne och<br />
• betyg som till övervägande del är satta på kurser som får<br />
ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan<br />
med sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng.<br />
gemenSAmt För gy11 och vux 12<br />
Särskild behörighet – områdesbehörigheter<br />
Kraven förs särskild behörighet anges i områdesbehörigheter,<br />
se Högskoleverket föreskrifter (HSVFS 2011:10,<br />
2011:11 – kommer under våren 2013 att ersättas av UHRs<br />
föreskrifter). Lägst betyg E krävs i kurser för särskild behörighet.<br />
meritvärde<br />
Meritvärdet utgörs av ett jämförelsetal där sökandes betyg<br />
värderas samt av meritpoäng för meritkurser i moderna<br />
språk, engelska och matematik.<br />
Beräkning av meritvärde<br />
• Betyg i samtliga kurser som ingår i en examen räknas.<br />
• Betyget i gymnasiearbetet räknas inte.<br />
• Betyg i kurser som inte ingår i examen (utökade) medräknas<br />
om den krävs för särskild behörighet eller ger<br />
meritpoäng.<br />
• Betyg i kurser som sökande kompletterat för särskild<br />
behörighet medräknas, behörighetskomplettering.<br />
• Meritpoäng för meritkurser i moderna språk, engelska<br />
och matematik läggs till jämförelsetalet.<br />
• Högre betyg i en kurs ersätter ett lägre betyg i sammakurs<br />
som ingår i gymnasieexamen, utbyteskomplettering.<br />
• Om sökande har betyg i fler kurser som kan ge meritpoäng<br />
än de som ingår i examen räknas de kurser som<br />
ger bästa meritvärde (utökade kurser och/eller kompletteringsbetyg).<br />
• Komplettering med betyg som inte ingår i examen medräknas<br />
inte i jämförelsetalet, tilläggskomplettering.<br />
meritpoäng för meritkurser<br />
Meritpoäng<br />
Sökande får tillgodoräkna meritpoäng för vissa kurser i moderna<br />
språk, engelska och matematik. Lägst betyg E krävs.<br />
Högre betyg ger inte fler meritpoäng. Sökande kan maximalt<br />
få 2,5 meritpoäng. Kurser som krävs för behörighet ger inte<br />
meritpoäng. För motsvarande kunskaper ges inte meritpoäng<br />
utan endast då sökande har godkänt betyg i de kurser som<br />
kan ge meritpoäng.<br />
meritpoäng för moderna språk – max 1,5 meritpoäng<br />
Språk 1<br />
• Moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng.<br />
• Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng.<br />
• Moderna språk 5 ger 0,5 meritpoäng.<br />
Sökande kan få maximala 1,5 meritpoäng genom godkänt<br />
betyg i Moderna språk 3 och 4. Om moderna språk 3 krävs<br />
för särskild behörighet krävs Moderna språk 4 och 5 för<br />
1,5 meritpoäng.<br />
Språk 2<br />
Moderna språk 2 i ett ytterligare modernt språk ger 0,5 meritpoäng<br />
förutsatt att sökande redan uppnått 1,0 poäng från<br />
språk 1 men inte fått 1,5 meritpoäng. Med moderna språk<br />
menas inte svenska, engelska, eller modersmål.<br />
g Y M n A s i e s K o L A<br />
sid 1 7 5
meritpoäng för engelska – max 1,0 poäng<br />
• Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng.<br />
meritpoäng för matematik – max 1,5 meritpo-<br />
äng<br />
• 0,5 meritpoäng – en kurs som ligger en nivå över vad<br />
som krävs för behörighet<br />
• 1,0 meritpoäng – två nivåer utöver vad som krävs för<br />
behörighet<br />
• 1,5 meritpoäng – tre nivåer utöver vad som krävs för<br />
behörighet.<br />
• Matematik specialisering ger 0,5 meritpoäng om sökande<br />
inte redan uppnått 1,5 meritpoäng.<br />
En förutsättning är att specialiseringskursen ligger på en<br />
kursnivå över behörighetskraven eller att den innebär en<br />
breddning på samma kursnivå som behörighetskraven.<br />
• Matematik 5 – 1,0 meritpoäng (max 1,5)<br />
Exempel matematik 5:<br />
• 1,0 meritpoäng om sökande har matematik 5 och söker<br />
en utbildning där matematik 4 krävs för särskild behörighet.<br />
• 1,5 meritpoäng om matematik 3 krävs för behörighet<br />
och sökande har betyg i matematik 4 (0,5) och 5 (1,0)<br />
urvAl<br />
Sökande med gymnasieexamen ingår i betygsurvalet i BI/<br />
BII. Den som kompletterat en yrkesexamen i svenska och<br />
engelska för grundläggande behörighet ingår i BI. Regeringen<br />
har aviserat en egen urvalsgrupp för sökande med<br />
gymnasieexamen fr o m 2014 och under en övergångsperiod.<br />
Någon förordningsändring finns ännu inte beslutad<br />
(jan 2013).<br />
KompletterIng med gy11/vux12-KurSer<br />
Sökande som uppfyller grundläggande behörighet enligt<br />
äldre bestämmelser kan komplettera med Gy11/Vux12kurser.<br />
Så här omvandlas betygen vid meritvärderingen:<br />
Slutbetyg/Examen Avgångsbetyg<br />
A 20 5<br />
B 17,5 4,5<br />
C 15 4<br />
D 12,5 3,5<br />
E 10 3<br />
F 0 0<br />
g Y M n A s i e s Ko L A<br />
sid 1 7 6<br />
Behörighetskomplettering<br />
Sökande med gymnasieexamen<br />
Komplettering med kurs som inte ingår i examen läggs till<br />
och betyget medräknas i jämförelsetalet.<br />
Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar)<br />
Komplettering med kurs för särskild behörighet som inte<br />
ingår i slutbetyg (motsv) läggs till och betyget medräknas<br />
i jämförelsetalet. Betyg i ny Gy11/Vux12-kurs som krävs<br />
för att sökande ska nå 2 250 gyp eller 90% medräknas inte<br />
i jämförelsetalet.<br />
meritpoängskomplettering<br />
Sökande med gymnasieexamen<br />
Om sökande har betyg i fler kurser som kan ge meritpoäng än<br />
de som ingår i examen räknas de kurser som ger bästa meritvärde<br />
(utökade kurser och/eller kompletteringsbetyg). Betyg<br />
i kursen som ger meritpoäng medräknas i jämförelsetalet.<br />
Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar)<br />
Sökande som inte har 2,5 meritpoäng i sitt slutbetyg kan<br />
komplettera med Gy11/Vux12-kurser för meritpoäng i moderna<br />
språk, engelska och matematik. Gy11/Vux-kurserna<br />
omvandlas till motsvarande äldre kurs, och meritpoängen<br />
beräknas enligt äldre regler.<br />
utbyteskomplettering<br />
Sökande med gymnasieexamen<br />
Sökande som kan höja sitt jämförelsetal med ett högre betyg<br />
i samma kurs. Det lägre betyget ersätts med högre betyget.<br />
Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar)<br />
Sökande kan höja sitt jämförelsetal med ett högre betyg i<br />
motsvarande Gy11/Vux12-kurs. Det gäller betyg i äldre<br />
kurser som kan jämföras/valideras och ingå med en enligt<br />
Skolverkets jämförelselista. Det gäller bara om jämförelse<br />
avser betyg i en äldre kurs mot nytt högre betyg i en Gy11/<br />
Vux12-kurs. I kurser som inte finns med i förteckningen<br />
måste sökande för att höja sitt betyg pröva i samma kurs.<br />
Prövning inom komvux kan göras före 1 juli 2016. Se utbytestabellen<br />
för Gy11/Vux 12-kurser.
tilläggskomplettering<br />
Sökande med gymnasieexamen<br />
Betyg i Gy11/Vux12-kurs som inte ingår i examen medräknas<br />
endast om kursen krävs behörighet eller kan ge<br />
meritpoäng. Se ovan. Betyg i Gy11/Vux12-kurs kan aldrig<br />
medräknas som tilläggskomplettering.<br />
Sökande med slutbetyg (motsv äldre utbildningar)<br />
Betyg i Gy11/Vux12-kurs kan aldrig medräknas som tillläggskomplettering.<br />
jämförelse av meritpoäng för examen och slutbetyg/samlade betygsdokument/mellanårsbetyg<br />
Engelska<br />
Examen Meritpoäng max Slutbetyg/samlade betygsdokument/ Meritpoäng max<br />
1,0<br />
mellanår<br />
1,0<br />
Engelska 6 ---- Engelska B 0,5<br />
Engelska 7 1,0 Engelska C* (EN1203) 1,0<br />
*om engelska B/6 krävs för behörighet ger engelska c/7 0,5 meritpoäng<br />
Matematik<br />
Examen Meritpoäng max Slutbetyg/samlade betygsdokument/ Meritpoäng max<br />
1,5<br />
mellanår<br />
1,0*<br />
Matematik 2 a-c 0,5 Matematik B 0,5<br />
Matematik 3 b-c 0,5 Matematik C 0,5<br />
Matematik 4 0,5 Matematik D 0,5<br />
Matematik 5 1,0 Matematik E 0,5<br />
Matematik specialisering 0,5 ----- ----<br />
*0,5 meritpoäng per kurs<br />
Moderna språk<br />
Examen Meritpoäng max Slutbetyg/samlade betygsdokument/ Meritpoäng max<br />
1,5<br />
mellanår<br />
1,5<br />
Moderna språk 3 0,5** Moderna språk steg 3 0,5<br />
Moderna språk 4 1,0** Moderna språk steg 4*** 1,0<br />
Moderna språk 5 alt 0,5** Moderna språk steg 5 alt<br />
1,5<br />
språk 2 eller högre<br />
i ytterligare ett språk*<br />
steg 2 eller högre i ytterligare ett språk*<br />
*gäller under förutsättning att sökande uppnått 1,0 poäng från språk 1 men inte fått 1,5 meritpoäng<br />
** För meritpoäng krävs betyg i respektive kurs<br />
***sökande med steg 4 får alltid max 1,0 om steg 3 krävs för behörighet<br />
Slutbetyg för elev som läst Gy11/Vux12-kurser<br />
I ett slutbetyg kan det ingå blandat betyg i äldre kurser med<br />
bokstavsbetyg och Gy11/Vux12-kurs<br />
med betyg i skala A–F.<br />
Hur betyg i Gy11/Vux12-kurser får ingå i slutbetyg finns<br />
reglerat i SKOLFS 2012:92. I föreskriften finns också förtecknat<br />
vilka Gy11/Vux12-kurser som kan som kan ingå i<br />
slutbetyg som kärnämneskurs.<br />
g Y M n A s i e s K o L A<br />
sid 1 7 7
gymnASIeSKolA -11 progrAmStruKtur I jämFörelSe med gy2000<br />
g Y M n A s i e s Ko L A<br />
sid 1 7 8<br />
Yrkesprogram<br />
Gymnasiegemensamma<br />
ämnen<br />
Programgemensamma<br />
karaktärsämnen<br />
Inriktningar<br />
Programfördjupning<br />
Gymnasiearbete<br />
Individuellt val<br />
Högskoleförberedande<br />
program<br />
Gymnasiegemensamma<br />
ämnen<br />
Programgemensamma<br />
karaktärsämnen<br />
Inriktningar<br />
Programfördjupning<br />
Gymnasiearbete<br />
Individuellt val<br />
Gy 2000 program<br />
Kärnämnen<br />
Karaktärsämnen,<br />
inriktning och valbara<br />
kurser<br />
Projektarbete<br />
Individuellt val
Svensk författningssamling<br />
Förordning<br />
om ändring i högskoleförordningen (1993:100);<br />
utfärdad den 8 september 2011.<br />
Regeringen föreskriver i fråga om högskoleförordningen (1993:100) 1<br />
dels att 7 kap. 18 a § ska upphöra att gälla,<br />
dels att 7 kap. 8, 18 och 25 §§ samt bilaga 3 ska ha följande lydelse.<br />
7 kap.<br />
8 § 2 De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för<br />
att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse<br />
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande<br />
kunskaper, och<br />
2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det<br />
yrkesområde som utbildningen förbereder för.<br />
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk<br />
utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet<br />
har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.<br />
18 § 3 Vissa bestämmelser om hur betyg ska värderas finns i bilaga 3.<br />
I varje områdesbehörighet ska det utöver sådana behörighetskurser som<br />
avses i 9 § ingå meritkurser. Meritkurser är sådana kurser från gymnasial<br />
utbildning som är särskilt meriterande vid urval och som inte utgör krav på<br />
grundläggande eller särskild behörighet.<br />
Meritkurser är<br />
1. fördjupning i ämnet moderna språk,<br />
2. fördjupning i ämnet engelska, och<br />
3. fördjupning i ämnet matematik.<br />
Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av<br />
betyg.<br />
25 § 4 De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga<br />
för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse<br />
1 Förordningen omtryckt 1998:1003.<br />
Senaste lydelse av 7 kap. 18 a § 2007:666.<br />
2 Senaste lydelse 2006:1053.<br />
3 Senaste lydelse 2007:666.<br />
4 Senaste lydelse 2006:1053.<br />
SFS 2011:1020<br />
Utkom från trycket<br />
den 20 september 2011<br />
1<br />
s F s<br />
sid 1 7 9
s F s<br />
2<br />
sid 1 8 0<br />
SFS 2011:1020 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande<br />
kunskaper,<br />
2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och<br />
3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det<br />
yrkesområde som utbildningen förbereder för.<br />
Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas.<br />
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk<br />
utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet<br />
har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.<br />
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.<br />
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till<br />
utbildning som börjar efter den 31 maj 2013.<br />
3. De äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § och bilaga 3 ska fortsätta att<br />
gälla för den som har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller<br />
specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning.<br />
Detta gäller dock inte vid meritvärdering av betyg i kurser enligt<br />
de ämnesplaner som gäller i gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011<br />
och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli<br />
2012.<br />
4. Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka områdeskurser enligt<br />
de äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § tredje stycket 4 som för varje områdesbehörighet<br />
enligt de äldre bestämmelserna ska vara meritkurser.<br />
På regeringens vägnar<br />
JAN BJÖRKLUND<br />
Charlotte Abrahamsson<br />
(Utbildningsdepartementet)
s F s<br />
sid 1 8 1
s F s<br />
sid 1 8 2
PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV BETYG OCH<br />
MERITVÄRDERING AV BETYG<br />
Bilaga 3 5<br />
I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 § andra stycket och 18 § första<br />
stycket vissa bestämmelser om hur platser ska fördelas vid urval på grundval<br />
av betyg och hur betyg ska värderas.<br />
Med betyg från gymnasieskolan avses i fråga om platsfördelning på<br />
grundval av betyg i denna bilaga även betyg från Europaskolan (European<br />
baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaureate.<br />
Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg<br />
från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder<br />
fram till International Baccalaureate samt om hur sådana betyg ska ge meritpoäng.<br />
Platsfördelning på grundval av betyg<br />
1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första stycket 1 ska platserna<br />
fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i en betygsgrupp<br />
som indelas i I och II respektive i en folkhögskolegrupp enligt följande.<br />
Betygsgrupp:<br />
I. sökande med<br />
– betyg från gymnasieskolan,<br />
– betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, om minst två<br />
tredjedelar av gymnasiepoängen avser sådan utbildning, och<br />
– betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen i<br />
kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial<br />
nivå som ger grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på<br />
grundnivå,<br />
II. sökande med<br />
– betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från kommunal<br />
vuxenutbildning på gymnasial nivå eller i kombination med betyg förvärvade<br />
genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där eller, i fråga<br />
om betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen,<br />
i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning<br />
på gymnasial nivå som leder till mer än grundläggande behörighet till utbildning<br />
som påbörjas på grundnivå, om betyg från kommunal vuxenutbildning<br />
på gymnasial nivå eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan<br />
tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen,<br />
och<br />
– betyg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning på gymnasial<br />
nivå i kombination med intyg enligt förordningen (2007:432) om behörighetsgivande<br />
förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombination<br />
med dokumenterat studieresultat från folkhögskola.<br />
5 Senaste lydelse 2011:946.<br />
SFS 2011:1020<br />
3<br />
s F s<br />
sid 1 8 3
s F s<br />
4<br />
sid 1 8 4<br />
SFS 2011:1020 Folkhögskolegrupp:<br />
sökande med studieomdöme från folkhögskola.<br />
2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp ska platserna i betygsgruppen<br />
fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i I respektive II.<br />
Därefter ska antalet platser i II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska<br />
tillföras I.<br />
Meritvärdering av betyg<br />
3. Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de betyg som den<br />
sökande åberopar för behörighet och de betyg för meritkurser som enligt 7<br />
ska meritvärderas enligt 4 och 5. Därefter ska poäng för meritkurser läggas<br />
till.<br />
Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan<br />
Siffervärde<br />
4. Betygen i de kurser som ingår i ett program från gymnasieskolan ska ges<br />
följande siffervärden:<br />
F 0<br />
E 10,0<br />
D 12,5<br />
C 15,0<br />
B 17,5<br />
A 20,0<br />
Betygsvärde<br />
5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs ska multipliceras med det antal gymnasiepoäng<br />
som det betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås.<br />
Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i en kurs ersättas av ett betyg<br />
som den sökande har i samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg<br />
är högre och omfattar samma antal gymnasiepoäng.<br />
Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal<br />
6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de kurser som ingår i ett<br />
fullständigt program från gymnasieskolan ska divideras med 2 400, varvid<br />
ett jämförelsetal fås.<br />
Jämförelsetalet ska anges med två decimaler.<br />
Betyg i kurser som ger behörighet eller i meritkurser<br />
7. Betyg i kurser som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan<br />
ska meritvärderas enligt 4 och 5 om kurserna<br />
1. krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas<br />
på grundnivå,<br />
2. är behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 §, eller
3. är meritkurser som avses i 7 kap. 18 § och ger meritpoäng enligt 8.<br />
Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i stället för<br />
det som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som har<br />
meritvärderats.<br />
Meritpoäng<br />
8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana meritkurser som<br />
anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som meritpoäng.<br />
Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till jämförelsetalet,<br />
varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse moderna språk, högst<br />
en (1,0) meritpoäng får avse engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng<br />
får avse matematik.<br />
Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande:<br />
a) lägst betyget E i Moderna språk, steg 3, ger en halv (0,5) meritpoäng,<br />
b) lägst betyget E i Moderna språk, steg 4, ger en (1,0) meritpoäng,<br />
c) lägst betyget E i Moderna språk, steg 5, ger en halv (0,5) meritpoäng,<br />
d) lägst betyget E i Moderna språk, steg 2, i ytterligare ett språk ger en<br />
halv (0,5) meritpoäng, om den sökande har fått meritpoäng enligt b,<br />
e) lägst betyget E i Engelska 7 ger en (1,0) meritpoäng,<br />
f) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kursnivå<br />
som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8–11 §§ eller, om sådant<br />
krav inte har ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1<br />
eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng och<br />
om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt f,<br />
g) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som<br />
anges i f ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått<br />
meritpoäng enligt g,<br />
h) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som<br />
anges i g ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått<br />
meritpoäng enligt h,<br />
i) lägst betyget E i Matematik 5 ger utöver det som anges i f, g eller h en<br />
halv (0,5) meritpoäng,<br />
j) lägst betyget E i Matematik – specialisering på lägst den kursnivå som<br />
krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8–11 §§ eller, om sådant krav inte<br />
har ställts, är närmast över kursnivån som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1<br />
eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng.<br />
Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på<br />
gymnasial nivå<br />
9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med examen från kommunal<br />
vuxenutbildning på gymnasial nivå.<br />
För att få ett jämförelsetal ska det sammanlagda betygsvärdet divideras<br />
med det antal gymnasiepoäng som ingår i examen, dock med lägst 2 300.<br />
SFS 2011:1020<br />
5<br />
s F s<br />
sid 1 8 5
9. OMRÅDESBEHÖRIGHETER<br />
Högskoleverket har föreskrivit (HSVFS 2011:1) om vilka områdesbehörigheter som ska finnas och till vilken examen respektive<br />
områdesbehörighet gäller. En områdesbehörighet består av kurser (motsv) som krävs för särskild behörighet och<br />
i förekommande fall kurser som kan ge meritpoäng (områdeskurser). Områdesbehörigheterna redovisas i tre avsnitt 1 – 3.<br />
Avsnitt 1<br />
Områdesbehörigheter gällande för ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller från och med den 1 juli 2011, Gy11, samt<br />
för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som gäller från och med den 1 juli 2012, Vux12.<br />
HumAniorA/Juridik/teologi<br />
områdesbehörighet A1<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Historia 1b<br />
Meritkurser enligt 7<br />
alternativt<br />
kap. 18 § högskoleför<br />
Historia 1a1 + 1a2<br />
ordningen (1993:100)<br />
Samhällskunskap 1b<br />
alternativt<br />
Samhällskunskap 1a1 + 1a2<br />
områdesbehörighet A2<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Moderna språk –<br />
Meritkurser enligt 7 kap.<br />
aktuellt språk 3<br />
18 § högskoleförordningen<br />
(1993:100)<br />
Arkitektur/nAturresurser<br />
områdesbehörighet A3<br />
Behörighetskurser. meritkurser<br />
Matematik 3b<br />
Meritkurser enligt 7 kap.<br />
alternativt<br />
18 § högskoleförord<br />
Matematik 3c<br />
ningen (1993:100)<br />
Naturkunskap 2<br />
Samhällskunskap 1b<br />
alternativt<br />
Samhällskunskap 1a1 + 1a2<br />
(Biologi 1 +Fysik 1a<br />
alternativt Fysik 1b1 + 1b2 +<br />
Kemi 1 ersätter<br />
Naturkunskap 2)<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 8 6<br />
BeteendevetenskAp/ekonomi/<br />
sAmHälls vetenskAp<br />
områdesbehörighet A4<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Matematik 3b alternativt Meritkurser enligt 7 kap.<br />
Matematik 3c<br />
18 § högskoleförord<br />
Samhällskunskap 1b<br />
alternativt<br />
Samhällskunskap 1a1 + 1a2<br />
ningen (1993:100)<br />
områdesbehörighet A5<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Matematik 2a<br />
Meritkurser enligt<br />
alternativt<br />
7 kap. 18 § hög<br />
Matematik 2b<br />
skoleförordningen<br />
alternativt<br />
(1993:100)<br />
Matematik 2c<br />
Samhällskunskap 1b<br />
alternativt<br />
Samhällskunskap<br />
1a1 + 1a2<br />
undervisning<br />
områdesbehörighet A6<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Samhällskunskap 1b Meritkurser enligt 7 kap.<br />
alternativt<br />
18 § högskoleförord<br />
Samhällskunskap<br />
1a1 + 1a2<br />
ningen (1993:100)<br />
1 Senaste lydelse HSVFS 2011:1
områdesbehörighet A6 a<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Naturkunskap 1b<br />
Meritkurser enligt 7 kap.<br />
alternativt<br />
18 § högskoleförord<br />
Naturkunskap 1a1 + 1a2 ningen (1993:100)<br />
Samhällskunskap 1b<br />
alternativt<br />
Samhällskunskap<br />
1a1 + 1a2<br />
(Biologi 1 + Fysik 1a<br />
alternativt Fysik 1b1 + 1b2 +<br />
Kemi 1<br />
ersätter Naturkunskap 1b<br />
alternativt<br />
Naturkunskap 1a1 + 1a2)<br />
områdesbehörighet A6 b<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Matematik 2a<br />
Meritkurser enligt 7 kap.<br />
alternativt<br />
18 § högskoleförordningen<br />
Matematik 2b<br />
(1993:100)<br />
alternativt<br />
Matematik 2c<br />
Naturkunskap 1b<br />
alternativt<br />
Naturkunskap 1a1 + 1a2<br />
Samhällskunskap 1b<br />
alternativt<br />
Samhällskunskap 1a1 +<br />
1a2<br />
(Biologi 1 + Fysik 1a alternativt<br />
Fysik 1b1 + 1b2 +<br />
Kemi 1 ersätter Naturkunskap<br />
1b alternativt Naturkunskap<br />
1a1 + 1a2)<br />
områdesbehörighet A6 c<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Samhällskunskap 1b Meritkurser enligt 7 kap.<br />
alternativt<br />
18 § högskoleförordningen<br />
Samhällskunskap<br />
1a1 + 1a2<br />
(1993:100)<br />
Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande<br />
behörighetskurser beroende på den sökandes val av<br />
undervisningsämne eller undervisningsämnen.<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet Biologi<br />
Biologi 2<br />
Kemi 1<br />
Matematik 3b<br />
alternativt Matematik 3c<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnena Filosofi, His<br />
toria, Juridik och religions kunskap<br />
Historia 1b<br />
alternativt Historia 1a1 + 1a2<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnena Fysik och tek<br />
nik (i gymnasieskola)<br />
Fysik 2<br />
Matematik 4<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet Företagseko<br />
nomi<br />
Matematik 3b<br />
alternativt<br />
Matematik 3c<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnena geografi och<br />
psykologi<br />
Matematik 2a<br />
alternativt<br />
Matematik 2b<br />
alternativt<br />
Matematik 2c<br />
Behörighetskurs för undervisningsämnet grekiska<br />
Klassisk grekiska – språk och kultur 2<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet idrott och hälsa<br />
Idrott och hälsa 2<br />
eller motsvarande kunskaper<br />
Matematik 2a<br />
alternativt<br />
Matematik 2b<br />
alternativt<br />
Matematik 2c<br />
Naturkunskap 2<br />
(Biologi 1 +<br />
Fysik 1a alternativt<br />
Fysik 1b1 + 1b2 +<br />
Kemi 1<br />
ersätter<br />
Naturkunskap 2)<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 8 7
Behörighetskurser för undervisningsämnet kemi<br />
Biologi 1<br />
Kemi 2<br />
Matematik 4<br />
Behörighetskurs för undervisningsämnet latin<br />
Latin – språk och kultur 2<br />
Behörighetskurs för undervisningsämnet matematik<br />
Matematik 4<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet moderna språk<br />
Moderna språk – aktuellt språk 3<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet modersmål<br />
Modersmål 2<br />
eller motsvarande kunskaper<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnena naturkunskap<br />
och teknik (i grundskolans årskurs 7–9)<br />
Matematik 3b<br />
alternativt<br />
Matematik 3c<br />
Naturkunskap 2<br />
(Biologi 1 +<br />
Fysik 1a alternativt<br />
Fysik 1b1 + 1b2 +<br />
Kemi 1<br />
ersätter<br />
Naturkunskap 2)<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet samhällskun<br />
skap<br />
Matematik 2a<br />
alternativt<br />
Matematik 2b<br />
alternativt<br />
Matematik 2c<br />
Samhällskunskap 2<br />
Behörighetskurs för undervisningsämnet teckenspråk<br />
Svenskt teckenspråk för hörande 3<br />
eller motsvarande kunskaper<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 8 8<br />
Fysik/mAtemAtik/teknik<br />
områdesbehörighet A7<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Fysik 1b1<br />
Meritkurser enligt 7 kap.<br />
alternativt<br />
18 § högskoleförord<br />
Fysik 1a<br />
ningen (1993:100)<br />
Matematik 2a<br />
alternativt<br />
Matematik 2b<br />
alternativt<br />
Matematik 2c<br />
områdesbehörighet A8<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Fysik 2<br />
Meritkurser enligt 7 kap.<br />
Kemi 1<br />
18 § högskoleförord<br />
Matematik 3c<br />
ningen (1993:100)<br />
områdesbehörighet A9<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Fysik 2<br />
Meritkurser enligt 7 kap.<br />
Kemi 1<br />
18 § högskoleförord<br />
Matematik 4<br />
ningen (1993:100)<br />
områdesbehörighet A10<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Biologi 1<br />
Meritkurser enligt 7 kap.<br />
Fysik 2<br />
18 § högskoleförordning<br />
Kemi 2<br />
Matematik 4<br />
en (1993:100)
FArmAci/medicin/nAturresurser/nAturvetenskAp/<br />
odontologi/omsorg/<br />
vård<br />
områdesbehörighet A11<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Biologi 2<br />
Meritkurser enligt 7 kap.<br />
Fysik 1a<br />
18 § högskoleförord<br />
alternativt<br />
ningen (1993:100)<br />
Fysik 1b1 + 1b2<br />
Kemi 2<br />
Matematik 4<br />
områdesbehörighet A12<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Biologi 2<br />
Meritkurser enligt 7 kap.<br />
Fysik 1a<br />
18 § högskoleförord<br />
alternativt<br />
ningen (1993:100)<br />
Fysik 1b1 + 1b2<br />
Kemi 2<br />
Matematik 3b<br />
alternativt<br />
Matematik 3c<br />
områdesbehörighet A13<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Biologi 2<br />
Meritkurser enligt 7 kap.<br />
Fysik 2<br />
18 § högskoleförord<br />
Kemi 2<br />
Matematik 4<br />
ningen (1993:100)<br />
områdesbehörighet A14<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Matematik 2a<br />
Meritkurser enligt 7 kap.<br />
alternativt<br />
18 § högskoleförord<br />
Matematik 2b<br />
ningen (1993:100)<br />
alternativt<br />
Matematik 2c<br />
Naturkunskap 2<br />
Samhällskunskap 1b<br />
alternativt<br />
Samhällskunskap 1a1<br />
+ 1a2<br />
(Biologi 1 + Fysik 1a<br />
alternativt Fysik 1b1 +<br />
1b2 + Kemi 1 ersätter<br />
Naturkunskap 2)<br />
områdesbehörighet A15<br />
Behörighetskurser meritkurser<br />
Idrott och hälsa 1 Meritkurser enligt 7 kap.<br />
Matematik 2a 18 § högskoleförord<br />
alternativt<br />
ningen (1993:100)<br />
Matematik 2b<br />
alternativt<br />
Matematik 2c<br />
Naturkunskap 2<br />
Samhällskunskap 1b<br />
alternativt<br />
Samhällskunskap 1a1<br />
+ 1a2<br />
(Biologi 1 + Fysik 1a<br />
alternativt Fysik 1b1 +<br />
1b2 + Kemi 1 ersätter<br />
Naturkunskap 2)<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 8 9
Avsnitt 2<br />
Områdesbehörigheter för kurser enligt kursplaner som infördes i 2000/2001 resp 1992/1994. Meritpoäng för områdeskurser<br />
gäller för alla kurser med bokstavsbetyg och införs till utbildning som påbörjas efter maj månads utgång<br />
2012. För s k mellanårsprogram (ämnesbetyg med kurser) och kurser från gymnasial vuxenutbildning med sifferbetyg<br />
kommer områdeskurser att införas för utbildning som påbörjas efter maj månads utgång 2013.<br />
HumAniorA/Juridik/teologi<br />
områdesbehörighet 1<br />
Behörighetskurser<br />
Historia A<br />
Samhällskunskap A<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 9 0<br />
meritpoäng<br />
Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />
Filosofi A Filosofi 0,25<br />
Historia B Historia B 0,5<br />
Historia C – 0,5<br />
Kultur och idéhis Kultur och idéhis 0,5<br />
toriatoria<br />
Latin A Latin med allm.<br />
språkkunskap<br />
0,5<br />
Pedagogiskt ledar Pedagogiskt ledar 0,5<br />
skapskap<br />
Psykologi A Psykologi 0,25<br />
Religionskunskap B Religionskunskap B 0,25<br />
Rättskunskap Rättskunskap 0,25<br />
Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
områdesbehörighet 2<br />
Behörighetskurser<br />
Aktuellt språk Steg 3<br />
Engelska B<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
Affärskommunikation<br />
engelska<br />
Affärskommunikation<br />
moderna språk<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
Affärskommunikation<br />
engelska<br />
meritpoäng<br />
0,25<br />
Affärskommunikation<br />
fr/ty/sp 0,25<br />
Grekiska A Grekiska 0,5<br />
Latin A Latin med allm.<br />
språkkunskap<br />
0,5<br />
Litteratur och littera –<br />
turvetenskap<br />
0,25<br />
>><br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
Modersmål B (om<br />
annat språk än det<br />
som tagits i anspråk<br />
ovan)<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
Språk – kultur –<br />
samhälle<br />
meritpoäng<br />
0,5<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
Teckenspråk för Teckenspråk A<br />
hörande, steg 1<br />
0,5<br />
Arkitektur/nAturresurser<br />
områdesbehörighet 3<br />
Behörighetskurser<br />
Matematik C<br />
Naturkunskap B<br />
Samhällskunskap A<br />
Biologi A+Kemi A+Fysik A motsvarar Naturkunskap A+B<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
Bild och form fördjupning<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Bild och form B 0,5<br />
Biologi B Biologi B 0,25<br />
Fysik B Fysik B 0,5<br />
Företagsekonomi B Företagsekonomi B 0,5<br />
Geografi B Geografi B 0,25<br />
Hållbart samhällsbyggande<br />
– 0,5<br />
Kemi B Kemi B 0,5<br />
Konstruktion A Teknologi B 0,5<br />
Miljökunskap Miljökunskap 0,5<br />
Naturbruket och<br />
miljön<br />
Miljö och naturvård 0,5<br />
Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />
Småföretagande A Småföretagande 0,25<br />
Svenska C Svenska C 0,25
BeteendevetenskAp/ekonomi/<br />
sAmHällsvetenskAp<br />
områdesbehörighet 4<br />
Behörighetskurser<br />
Engelska B<br />
Matematik C<br />
Samhällskunskap A<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Företagsekonomi B Företagsekonomi B 0,5<br />
Marknadsföring Marknadsföring 0,5<br />
MediekommunikaMediekommunika 0,5<br />
tion C<br />
tion B<br />
Praktisk marknads Handel och admini 0,5<br />
föring B<br />
stration<br />
Redovisning och Redovisning och 0,5<br />
beskattning<br />
beskattning<br />
Rättskunskap Rättskunskap 0,25<br />
Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />
Småföretagande A Småföretagande 0,25<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
Teknikutveckling och Teknologi A<br />
företagande<br />
0,5<br />
områdesbehörighet 5<br />
Behörighetskurser<br />
Matematik B<br />
Samhällskunskap A<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Biologi A Biologi A 0,5<br />
Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />
Filosofi A Filosofi 0,25<br />
Människan socialt Människan socialt 0,5<br />
och kulturellt och kulturellt<br />
Människor i behov Barn och ungdomar<br />
av stöd<br />
med behov av särskilt<br />
stöd<br />
0,5<br />
Naturkunskap B Naturkunskap B 0,5<br />
Omvårdnad Omvårdnad B 0,5<br />
Psykiatri Omvårdnad –<br />
psykiatri<br />
0,5<br />
Psykologi A Psykologi 0,25<br />
>><br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Psykologi B – 0,25<br />
Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
Utveckling, livsvillkor Utveckling, livs<br />
och socialisation villkor och socialisation<br />
0,5<br />
undervisning<br />
områdesbehörighet 6<br />
Behörighetskurser<br />
Engelska B<br />
Samhällskunskap A<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />
Filosofi A Filosofi 0,25<br />
Kultur och idéhistoria<br />
Kultur och idéhistoria 0,5<br />
MediekommunikaMediekommunika 0,5<br />
tion A<br />
tion<br />
Människan socialt Människan socialt 0,5<br />
och kulturellt och kulturellt<br />
Pedagogiskt ledar Pedagogiskt ledar 0,5<br />
skapskap<br />
Psykologi A Psykologi 0,25<br />
Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />
Skapande verksamhet<br />
Bild och form A 0,5<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
Utveckling, livsvillkor Utveckling, livsvillkor<br />
och socialisation och socialisation 0,5<br />
Virtuella miljöer Programmering<br />
C/C++<br />
0,5<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 9 1
områdesbehörighet 6 a<br />
Behörighetskurser<br />
Engelska B<br />
Naturkunskap A<br />
Samhällskunskap A<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 9 2<br />
meritpoäng<br />
Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />
Filosofi A Filosofi 0,25<br />
Kultur och idéhistoria Kultur och idéhistoria<br />
0,5<br />
MediekommunikaMediekommunika 0,5<br />
tion A<br />
tion<br />
Människan socialt Människan socialt 0,5<br />
och kulturellt och kulturellt<br />
Pedagogiskt ledar Pedagogiskt ledar 0,5<br />
skapskap<br />
Psykologi A Psykologi 0,25<br />
Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />
Skapande verksamhet<br />
Bild och form A 0,5<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
Utveckling, livsvillkor Utveckling, livsvillkor<br />
och socialisation och socialisation 0,5<br />
Virtuella miljöer Programmering<br />
C/C++<br />
0,5<br />
områdesbehörighet 6 b<br />
Behörighetskurser<br />
Engelska B<br />
Matematik B<br />
Naturkunskap A<br />
Samhällskunskap A<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />
Filosofi A Filosofi 0,25<br />
Kultur och idéhistoria Kultur och idéhistoria<br />
0,5<br />
MediekommunikaMediekommunika 0,5<br />
tion A<br />
tion<br />
Människan socialt Människan socialt 0,5<br />
och kulturellt och kulturellt<br />
Pedagogiskt ledar Pedagogiskt ledar 0,5<br />
skapskap<br />
Psykologi A Psykologi 0,25<br />
>><br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />
Skapande verksamhet<br />
Bild och form A 0,5<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
Utveckling, livsvillkor Utveckling, livs<br />
och socialisation villkor och socialisation<br />
0,5<br />
Virtuella miljöer Programmering<br />
C/C++<br />
0,5<br />
områdesbehörighet 6 c<br />
Behörighetskurser<br />
Engelska B<br />
Samhällskunskap A<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />
Filosofi A Filosofi 0,25<br />
Kultur och idéhistoria Kultur och idéhistoria 0,5<br />
MediekommunikaMediekommunika 0,5<br />
tion A<br />
tion<br />
Människan socialt Människan socialt 0,5<br />
och kulturellt och kulturellt<br />
Pedagogiskt ledar Pedagogiskt ledar 0,5<br />
skapskap<br />
Psykologi A Psykologi 0,25<br />
Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />
(utom när Samhälls (utom när Samhällskunskap<br />
B är ett kunskap B är ett<br />
behörighetskrav) behörighetskrav)<br />
Skapande verksamhet<br />
Bild och form A 0,5<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
Utveckling, livsvillkor Utveckling, livsvillkor 0,5<br />
och socialisation och socialisation<br />
Virtuella miljöer Programmering<br />
C/C++<br />
0,5
Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande<br />
behörighetskurser beroende på den sökandes val av<br />
undervisningsämne eller undervisningsämnen.<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet Biologi<br />
Biologi B<br />
Kemi A<br />
Matematik C<br />
Behörighetskurs för undervisningsämnena Filosofi, Historia,<br />
Juridik och religionskunskap<br />
Historia A<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnena teknik<br />
(i gymnasieskola) och Fysik<br />
Fysik B<br />
Matematik D<br />
Behörighetskurs för undervisningsämnet Företagsekonomi<br />
Matematik C<br />
Behörighetskurs för undervisningsämnet geografi<br />
Matematik B<br />
Behörighetskurs för undervisningsämnet grekiska<br />
Grekiska B<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet idrott och hälsa<br />
Idrott och hälsa B eller motsvarande kunskaper<br />
Matematik B<br />
Naturkunskap B<br />
(Biologi A +<br />
Kemi A +<br />
Fysik A<br />
motsvarar<br />
Naturkunskap A + B)<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet kemi<br />
Biologi A<br />
Kemi B<br />
Matematik D<br />
Behörighetskurs för undervisningsämnet latin<br />
Latin B<br />
Behörighetskurs för undervisningsämnet matematik<br />
Matematik D<br />
Behörighetskurs för undervisningsämnet moderna språk<br />
Aktuellt språk steg 3<br />
Behörighetskurs för undervisningsämnet modersmål<br />
Modersmål B eller motsvarande kunskaper<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnena teknik<br />
(i grundskolans årskurs 7–9) och naturkunskap<br />
Matematik C<br />
Naturkunskap B<br />
(Biologi A +<br />
Kemi A +<br />
Fysik A motsvarar<br />
Naturkunskap A + B)<br />
Behörighetskurs för undervisningsämnet psykologi<br />
Matematik B<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet samhälls<br />
kunskap<br />
Matematik B<br />
Samhällskunskap B<br />
Behörighetskurs för undervisningsämnet teckenspråk<br />
Teckenspråk för hörande steg 3 eller motsvarande<br />
kunskaper<br />
Fysik/mAtemAtik/teknik<br />
områdesbehörighet 7<br />
Behörighetskurser<br />
Fysik A<br />
Matematik B<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Fartygsbefäl Fartyg – drift 0,5<br />
Fysik B Fysik B 0,5<br />
Kemi A Kemi A 0,5<br />
Maskinbefäl Fartyg – underhåll 0,5<br />
Miljö och säkerhet Fartyg – säkerhet 0,5<br />
Naturkunskap B Naturkunskap B 0,5<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 9 3
områdesbehörighet 8<br />
Behörighetskurser<br />
Fysik B<br />
Kemi A<br />
Matematik D<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 9 4<br />
meritpoäng<br />
Biologi A Biologi A 0,5<br />
Biologi breddning Biologi B 0,25<br />
CADteknik A CAD/CAMteknik 0,25<br />
Datorkommunikation Datakommunikation 0,5<br />
Fordonsvård och Fordonsteknik – 0,5<br />
service<br />
grundkurs<br />
Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />
Hus och anläggningsbyggnad<br />
Byggkunskap 0,5<br />
Kemi B Kemi B 0,5<br />
Kemi breddning – 0,25<br />
Konstruktion A Teknologi B 0,5<br />
Kvalitetsteknik Teknologi – industri 0,25<br />
Medicinsk elektronik Medicinsk elektronik<br />
0,25<br />
Programmering B Programmering<br />
Basic/Pascal<br />
0,25<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
Teknikutveckling och Teknologi A<br />
företagande<br />
0,5<br />
Virtuella miljöer Programmering<br />
C/C++<br />
0,5<br />
områdesbehörighet 9<br />
Behörighetskurser<br />
Fysik B<br />
Kemi A<br />
Matematik E<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Biologi A Biologi A 0,5<br />
Biologi breddning Biologi B 0,25<br />
CADteknik A CAD/CAMteknik 0,25<br />
Datorkommunikation Datakommunikation 0,5<br />
Fordonsvård och Fordonsteknik – 0,5<br />
service<br />
grundkurs<br />
Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />
>><br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
Hus och anläggningsbyggnad<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Byggkunskap 0,5<br />
Kemi B Kemi B 0,5<br />
Kemi breddning – 0,25<br />
Konstruktion A Teknologi B 0,5<br />
Kvalitetsteknik Teknologi – industri 0,25<br />
Medicinsk elektronik Medicinsk elektronik 0,25<br />
Programmering B Programmering<br />
Basic/Pascal<br />
0,25<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
Teknikutveckling och Teknologi A<br />
företagande<br />
0,5<br />
Virtuella miljöer Programmering<br />
C/C++<br />
0,5<br />
områdesbehörighet 10<br />
Behörighetskurser<br />
Biologi A<br />
Fysik B<br />
Kemi B<br />
Matematik E<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Biologi B Biologi B 0,25<br />
Biologi breddning – 0,25<br />
CADteknik A CAD/CAMteknik 0,25<br />
Datorkommunikation Datakommunikation 0,5<br />
Fordonsvård och Fordonsteknik – 0,5<br />
service<br />
grundkurs<br />
Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />
Hus och anläggningsbyggnad<br />
Byggkunskap 0,5<br />
Kemi breddning – 0,25<br />
Konstruktion A Teknologi B 0,5<br />
Kvalitetsteknik Teknologi – industri 0,25<br />
Medicinsk elektronik Medicinsk elektronik 0,25<br />
Programmering B Programmering<br />
Basic/Pascal<br />
0,25<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
Teknikutveckling och Teknologi A<br />
företagande<br />
0,5<br />
Virtuella miljöer Programmering<br />
C/C++<br />
0,5
FArmAci/medicin/nAturresurser/<br />
nAturvetenskAp/odontologi<br />
områdesbehörighet 11<br />
Behörighetskurser<br />
Biologi B<br />
Fysik A<br />
Kemi B<br />
Matematik D<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Biologi breddning – 0,25<br />
Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />
Fysik B Fysik B 0,5<br />
Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />
Kemi breddning – 0,25<br />
Omvårdnad Omvårdnad B 0,5<br />
Psykologi A Psykologi 0,25<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
områdesbehörighet 12<br />
Behörighetskurser<br />
Biologi B<br />
Fysik A<br />
Kemi B<br />
Matematik C<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Biologi breddning – 0,25<br />
Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />
Fysik B Fysik B 0,5<br />
Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />
Kemi breddning – 0,25<br />
Omvårdnad Omvårdnad B 0,5<br />
Psykologi A Psykologi 0,25<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
områdesbehörighet 13<br />
Behörighetskurser<br />
Biologi B<br />
Fysik B<br />
Kemi B<br />
Matematik D<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Biologi breddning – 0,25<br />
Djursjukvård Djursjukvård 0,5<br />
Etik och livsfrågor Etik och livsfrågor 0,5<br />
Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />
Hälsopedagogik Hälsopedagogik 0,25<br />
Kemi breddning – 0,25<br />
Omvårdnad Omvårdnad B 0,5<br />
Psykologi A Psykologi 0,25<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
områdesbehörighet 14<br />
Behörighetskurser<br />
Biologi B<br />
Fysik A<br />
Kemi B<br />
Matematik D<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
Arbetsliv naturbruk Naturbrukets yrkesmiljöer<br />
meritpoäng<br />
0,5<br />
Biologi breddning – 0,25<br />
Fysik B Fysik B 0,5<br />
Kemi breddning – 0,25<br />
Miljökunskap Miljökunskap 0,5<br />
Miljöteknik Miljökunskap energi 0,25<br />
Naturbruket och miljön Miljö och naturvård 0,5<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 9 5
områdesbehörighet 15<br />
Behörighetskurser<br />
Matematik B<br />
Naturkunskap B (alternativt Fysik A, Kemi A och Biologi A)<br />
Samhällskunskap A<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
Arbetsliv naturbruk Naturbrukets yrkesmiljöer<br />
Arbetsmiljö och<br />
säkerhet<br />
Arbetsmiljö –<br />
yrkesliv<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 9 6<br />
meritpoäng<br />
0,5<br />
0,25<br />
Basmaskin körning Handredskap och<br />
verktyg<br />
0,25<br />
Biologi B Biologi B 0,25<br />
Biologi breddning – 0,25<br />
Djurkunskap Djurkunskap 0,25<br />
Djursjukvård Djursjukvård 0,5<br />
Fysik B Fysik B 0,5<br />
Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />
Kemi B Kemi B 0,5<br />
Kemi breddning – 0,25<br />
Naturbruket och miljön Miljö och naturvård 0,5<br />
Projekt och företagande<br />
Företagsekonomi A 0,25<br />
Svenska C Svenska C 0,25<br />
omsorg/vård<br />
områdesbehörighet 16<br />
Behörighetskurser<br />
Matematik B<br />
Naturkunskap B (alternativt Fysik A, Kemi A och Biologi A)<br />
Samhällskunskap A<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
Bild och form, fördjupning<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Bild och form B 0,5<br />
Biologi B Biologi B 0,25<br />
Biologi breddning – 0,25<br />
Etik och livsfrågor Etik och livfrågor 0,5<br />
Fysik B Fysik B 0,5<br />
Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />
Hälsopedagogik Hälsopedagogik 0,25<br />
>><br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Kemi B Kemi B 0,5<br />
Kemi breddning – 0,25<br />
Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap<br />
0,5<br />
Psykologi A Psykologi 0,25<br />
Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />
Social omsorg Social omsorg 0,5<br />
Svenska C Svensk C 0,25<br />
Utveckling, livsvillkor Utveckling, livsvillkor 0,5<br />
och socialisation och socialisation<br />
områdesbehörighet 17<br />
Behörighetskurser<br />
Idrott och hälsa A<br />
Matematik B<br />
Naturkunskap B (alternativt Fysik A, Kemi A och Biologi A)<br />
Samhällskunskap A<br />
områdeskurser<br />
kursplaner<br />
2000/2001<br />
kursplaner<br />
1992/1994<br />
meritpoäng<br />
Biologi B Biologi B 0,25<br />
Biologi breddning – 0,25<br />
Etik och livsfrågor Etik och livfrågor 0,5<br />
Fysik B Fysik B 0,5<br />
Fysik breddning Teknologi C 0,25<br />
Hälsopedagogik Hälsopedagogik 0,25<br />
Idrott och hälsa B Idrott och hälsa B 0,25<br />
Kemi B Kemi B 0,5<br />
Kemi breddning – 0,25<br />
Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap<br />
0,5<br />
Psykologi A Psykologi 0,25<br />
Samhällskunskap B Samhällskunskap B 0,5<br />
Specialidrott A Specialidrott A 0,5<br />
Svenska C Svensk C 0,25<br />
Utveckling, livsvillkor Utveckling, livsvillkor<br />
och socialisation och socialisation 0,5
OMRÅDESBEHÖRIGHETER FÖR äLDRE GyMNASIEFORMER<br />
Avsnitt 3<br />
Områdesbehörigheter för ämnen/etapper på gymnasienivå. Områdesbehörigheten består endast av behörighetskurser.<br />
Någon meritpoäng ges inte.<br />
Kurser på program i<br />
gymnasieskolan och<br />
inom gymnasial vuxenutbildning<br />
ämnen på linje i gymnasieskolan Etappindelade ämnen på<br />
gymnasieskolnivå inom kommunala<br />
och statliga vuxenutbildningen<br />
HumAniorA/Juridik/teologi<br />
områdesbehörighet 1<br />
Historia A<br />
Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N<br />
Samhällskunskap A (med alternativt ämne) MuSoEp<br />
Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst<br />
två årskurser från treårig linje<br />
områdesbehörighet 2<br />
Aktuellt språk steg 3, Aktuellt språk två årskurser Bspråk eller tre årskurser<br />
lägst Cspråk kurs B Cspråk<br />
Engelska B<br />
Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe<br />
Arkitektur/nAturresurser<br />
områdesbehörighet 3<br />
Matematik C<br />
Samhällskunskap A Matematik tre årskurser SENT eller två<br />
Naturkunskap B årskurser Te<br />
(alternativt Fysik kurs A, Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik<br />
Kemi kurs A och Biologi tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />
kurs A)<br />
eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N)<br />
Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst<br />
två årskurser från treårig linje<br />
BeteendevetenskAp/ekonomi/sAmHällsvetenskAp<br />
områdesbehörighet 4<br />
Engelska B<br />
Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe<br />
Matematik C<br />
Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te<br />
Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst<br />
två årskurser från treårig linje<br />
Historia etapp 2<br />
Samhällskunskap etapp 2<br />
Aktuellt språk etapp 3<br />
Engelska etapp 3<br />
Matematik etapp 3<br />
Naturkunskap etapp 3<br />
(alternativt Fysik etapp 3,<br />
Kemi etapp 3 och Biologi<br />
etapp 2)<br />
Samhällskunskap etapp 2<br />
Engelska etapp 3<br />
Matematik etapp 3<br />
Samhällskunskap etapp<br />
områdesbehörighet 5<br />
Matematik B<br />
Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSo Matematik etapp 2<br />
Samhällskunskap A EkDu<br />
Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst<br />
två årskurser från treårig linje<br />
Samhällskunskap etapp 2<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 9 7
undervisning<br />
områdesbehörighet 6<br />
Engelska B<br />
Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe<br />
Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst<br />
två årskurser från treårig linje<br />
områdesbehörighet 6 a<br />
Engelska B<br />
Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe Natur<br />
Naturkunskap A kunskap två årskurser HSSoKo Ep eller en årskurs E<br />
Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst<br />
två årskurser från treårig linje<br />
områdesbehörighet 6 b<br />
Engelska B<br />
Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe<br />
Matematik B<br />
Matematik en årskurs HSENTTe eller<br />
Naturkunskap A två årskurser MuSo EkDu<br />
Samhällskunskap A Naturkunskap två årskurser HSSoKo Ep eller en årskurs E<br />
Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller<br />
minst två årskurser från treårig linje<br />
områdesbehörighet 6 c<br />
Engelska B<br />
Engelska tre årskurser HSEN eller två årskurser HHe<br />
Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller<br />
minst två årskurser från treårig linje<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 9 8<br />
Engelska etapp 3<br />
Samhällskunskap etapp 2<br />
Engelska etapp 3<br />
Naturkunskap etapp 2<br />
Samhällskunskap etapp 2<br />
Engelska etapp 3<br />
Matematik etapp 2<br />
Naturkunskap etapp 2<br />
Samhällskunskap etapp 2<br />
Engelska etapp 3<br />
Samhällskunskap etapp 2<br />
Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande behörighetskurser beroende på den sökandes val av undervisningsämne<br />
eller undervisningsämnen.<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet Biologi<br />
Biologi B<br />
Biologi två årskurser N<br />
Kemi A<br />
Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller<br />
en årskurs TeKe<br />
Matematik C<br />
Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnena Filosofi, Historia, Juridik och religionskunskap<br />
Historia A Historia tre årskurser HSN eller två årskurser ET N<br />
(med alternativt ämne) MuSoEp A<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnena teknik (i gymnasieskola) och Fysik<br />
Fysik B<br />
Fysik tre årskurser NT<br />
Matematik D<br />
Matematik tre årskurser NT<br />
Biologi etapp 2<br />
Kemi etapp 3<br />
Matematik etapp 3<br />
Historia etapp 2<br />
Fysik etapp 4<br />
Matematik etapp 4<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet Företagsekonomi<br />
Matematik C Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik etapp 3<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet geografi<br />
Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller<br />
två årskurser MuSo EkDu<br />
Matematik etapp 2<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet grekiska<br />
Grekiska B Grekiska en årskurs H Grekiska
Behörighetskurser för undervisningsämnet idrott och hälsa<br />
Idrott och hälsa B eller Idrott tre årskurser HSENT eller<br />
motsvarande kunskaper Idrott två årskurser från tvåårig linje<br />
Matematik B<br />
Matematik en årskurs HSENTTe eller<br />
Naturkunskap B två årskurser MuSo EkDu<br />
(Biologi A +<br />
Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik<br />
Kemi A +<br />
tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />
Fysik A motsvarar Naturkunskap<br />
A + B)<br />
eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N)<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet kemi<br />
Biologi A<br />
Biologi två årskurser N<br />
Kemi B<br />
Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller<br />
Matematik D<br />
en årskurs TeKe<br />
Matematik tre årskurser NT<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet latin<br />
Latin B Latin två årskurser H Latin<br />
Behörighetskravet kunde<br />
inte uppfyllas inom vuxenutbildningen<br />
Matematik etapp 2<br />
Naturkunskap etapp 3<br />
(alternativt Fysik etapp 3,<br />
Kemi etapp 3 och<br />
Biologi etapp 2)<br />
Biologi etapp 2<br />
Kemi etapp 3<br />
Matematik etapp 4<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet matematik<br />
Matematik D Matematik tre årskurser NT Matematik etapp 4<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet moderna språk<br />
Aktuellt språk steg 3, Aktuellt språk två årskurser Bspråk eller<br />
lägst Cspråk kurs B tre årskurser Cspråk<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet modersmål<br />
Modersmål B eller motsvarande<br />
kunskaper<br />
Hemspråk Hemspråk<br />
Aktuellt språk etapp 3<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnena teknik (i grundskolans årskurs 7–9) och naturkunskap<br />
Matematik C<br />
Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te Matematik etapp 3<br />
Naturkunskap B Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik Naturkunskap etapp 3 (al<br />
(Biologi A +Kemi A + tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T ternativt Fysik etapp 3, Kemi<br />
Fysik A motsvarar Naturkunskap<br />
A + B)<br />
eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N)<br />
etapp 3 och Biologi etapp 2)<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet psykologi<br />
Matematik B Matematik en årskurs HSENTTe eller<br />
två årskurser MuSo EkDu<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet samhällskunskap<br />
Matematik B<br />
Matematik en årskurs HSENTTe eller<br />
Samhällskunskap B två årskurser MuSo EkDu<br />
Samhällskunskap tre årskurser HSN<br />
Behörighetskurser för undervisningsämnet teckenspråk<br />
Teckenspråk för höran Behörighetskravet kunde inte uppfyllas inom ämnen på linje<br />
de steg 3, Teckenspråk i gymnasieskolan<br />
Cspråk kurs B eller<br />
motsvarande<br />
Matematik etapp 2<br />
Matematik etapp 2<br />
Samhällskunskap etapp 3<br />
Behörighetskravet kunde inte<br />
uppfyllas inom vuxenutbildningen<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 1 9 9
Fysik/mAtemAtik/teknik<br />
områdesbehörighet 7<br />
Fysik A<br />
Fysik treårskurser NT<br />
Matematik B<br />
Matematik en årskurs HSENTTe eller<br />
två årskurser MuSoEkDu<br />
områdesbehörighet 8<br />
Fysik B<br />
Fysik tre årskurser NT Kemi tre årskurser N<br />
Kemi A<br />
eller två årskurser T eller en årskurs TeKe<br />
Matematik D<br />
Matematik tre årskurser NT<br />
områdesbehörighet 9<br />
Fysik B<br />
Fysik tre årskurser NT<br />
Kemi A<br />
Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />
Matematik E<br />
eller en årskurs TeKe<br />
Matematik tre årskurser NT<br />
områdesbehörighet 10<br />
Biologi A<br />
Biologi två årskurser N<br />
Fysik B<br />
Fysik tre årskurser NT<br />
Kemi B<br />
Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />
Matematik E<br />
eller en årskurs TeKe<br />
Matematik tre årskurser NT<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 2 0 0<br />
Fysik etapp 3<br />
Matematik etapp 2<br />
Fysik etapp 4<br />
Kemi etapp 3<br />
Matematik etapp 4<br />
Fysik etapp 4<br />
Kemi etapp 3<br />
Matematik etapp 4<br />
Biologi etapp 2<br />
Fysik etapp 4<br />
Kemi etapp 3<br />
Matematik etapp 4<br />
FArmAci/medicin/nAturresurser/nAturvetenskAp/odontologi<br />
områdesbehörighet 11<br />
Biologi B<br />
Biologi två årskurser N<br />
Biologi etapp 2<br />
Fysik A<br />
Fysik tre årskurser NT<br />
Fysik etapp 3<br />
Kemi B<br />
Kemi tre årskurser N eller två årskurser T eller en årskurs Kemi etapp 3<br />
Matematik D<br />
TeKe<br />
Matematik tre årskurser NT<br />
Matematik etapp 4<br />
områdesbehörighet 12<br />
Biologi B<br />
Biologi två årskurser N<br />
Fysik A<br />
Fysik tre årskurser NT<br />
Kemi B<br />
Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />
Matematik C<br />
eller en årskurs TeKe<br />
Matematik tre årskurser SENT eller två årskurser Te<br />
områdesbehörighet 13<br />
Biologi B<br />
Biologi två årskurser N<br />
Fysik B<br />
Fysik tre årskurser NT<br />
Kemi B<br />
Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />
Matematik D<br />
eller en årskurs TeKe<br />
Matematik tre årskurser NT<br />
Biologi etapp 2<br />
Fysik etapp 3<br />
Kemi etapp 3<br />
Matematik etapp 3<br />
Biologi etapp 2<br />
Fysik etapp 4<br />
Kemi etapp 3<br />
Matematik etapp 4
områdesbehörighet 14<br />
Biologi B<br />
Biologi två årskurser N<br />
Fysik A<br />
Fysik tre årskurser NT<br />
Kemi B<br />
Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />
Matematik D<br />
eller en årskurs TeKe<br />
Matematik tre årskurser NT<br />
områdesbehörighet 15<br />
Matematik B<br />
Matematik en årskurs HSENTTe<br />
Naturkunskap B eller två årskurser MuSoEkDu<br />
(alternativt Fysik kurs A, Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik<br />
Kemi kurs A och tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />
Biologi kurs A)<br />
eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N)<br />
Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje<br />
eller minst två årskurser från treårig linje<br />
omsorg/vård<br />
områdesbehörighet 16<br />
Matematik B<br />
Matematik en årskurs HSENTTe<br />
Naturkunskap B eller två årskurser MuSoEkDu<br />
(alternativt Fysik kurs A, Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik<br />
Kemi kurs A och tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />
Biologi kurs A)<br />
eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N)<br />
Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje<br />
eller minst två årskurser från treårig linje<br />
områdesbehörighet 17<br />
Idrott och hälsa A Idrott tre årskurser HSENT eller två årskurser från tvåårig<br />
Matematik B<br />
linje<br />
Naturkunskap B Matematik en årskurs HSENTTe eller två årskurser MuSo<br />
(alternativt Fysik kurs A, EkDu<br />
Kemi kurs A och Biologi Naturkunskap två årskurser HSSoKoEp (alternativt Fysik<br />
kurs A)<br />
tre årskurser NT, Kemi tre årskurser N eller två årskurser T<br />
Samhällskunskap A eller en årskurs TeKe och Biologi två årskurser N)<br />
Samhällskunskap två årskurser från tvåårig linje eller minst<br />
två årskurser från treårig linje<br />
Biologi etapp 2<br />
Fysik etapp 3<br />
Kemi etapp 3<br />
Matematik etapp 4<br />
Matematik etapp 2<br />
Naturkunskap etapp 3<br />
(alternativt Fysik etapp 3,<br />
Kemi etapp 3 och<br />
Biologi etapp 2)<br />
Samhällskunskap etapp<br />
Matematik etapp 2<br />
Naturkunskap etapp 3<br />
(alternativt Fysik etapp 3,<br />
Kemi etapp 3 och<br />
Biologi etapp 2)<br />
Samhällskunskap etapp 2<br />
Kravet på idrott kunde inte<br />
uppfyllas inom vuxenutbildning<br />
Matematik etapp 2<br />
Naturkunskap etapp 3<br />
alternativt Fysik etapp 3 och<br />
Biologi etapp 2 och Kemi<br />
etapp 3<br />
Samhällskunskap etapp 2<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 2 0 1
kurser i områdesbehörigheterna som får ersättas med program med vissa kurser i<br />
gymnasieskolan<br />
Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som tillämpades för dem som påbörjade gymnasiala<br />
studier under perioden hösten 1992 – hösten 1999. För gymnasial vuxenutbildning gäller perioden hösten 1992 – hösten 2000.<br />
Kurs eller kurser Program<br />
Biologi kurs A och kurs B eller<br />
Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Kretslopp i mark vatten och<br />
Naturkunskap kurs B<br />
luft, Miljö och naturvård, Mikrobiologi och genteknik samt Växt och djurliv<br />
Matematik Kurs B eller Kemi kurs A Industriprogrammet med kursernacLikström och 1fas växelström,<br />
Växelströmc3fas, Elektronikgrundkurs, Kemi – process A, Kemiprocess<br />
B, Massa och pappersteknikgrundkurs samt Miljöprocess<br />
Matematik kurs B eller Fysik kurs A Elprogrammet med kurserna Likström och 1fas växelström, Växelström,<br />
3fas samt Elektronik – grundkurs<br />
Matematik kurs B Energiprogrammet med kurserna Likström och 1fas växelström, Växelström,<br />
3fas samt Elektronik – grundkurs<br />
Matematik kurs B Fordonsprogrammet med kurserna Likström och 1fas växelström, Växelström,<br />
3fas samt Elektronik – grundkurs<br />
Fysik kurs A Fordonsprogrammet gren Flygteknik med kurserna likström och 1fas<br />
växelström, Elektronik – grundkurs, Flygavionik, Flygavionik – service och<br />
underhåll, Flyginstrument, Flygteknik –grundkurs, Flygteknik och helikopterservice<br />
och underhåll samt Flygsystemteknik<br />
Naturkunskap kurs A + B Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs A, Medicinsk<br />
grundkurs B, Omvårdnad A och omvårdnad B<br />
Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes hösten 2000 eller gymnasial vuxenutbildning<br />
enligt de kursplaner som infördes den 1 juli 2001.<br />
Matematik kurs B Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet<br />
med kurserna Ellära A, Ellära B samt Växelström 3fas<br />
Fysik kurs A Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet<br />
med kurserna Ellära A, Ellära B samt Elektronik grundkurs<br />
alternativt Ellära för flygmekaniker A, Ellära för flygmekaniker B samt<br />
flygelektronik<br />
Kemi kurs A Industriprogrammet med kurserna Kemi – process A och Kemi – process B<br />
eller Energiprogrammet med kursen Energi B<br />
Biologi kurs A + B Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt och djurliv, Kretslopp<br />
samt Mikrobiologi och genetik<br />
Naturkunskap kurs A + B Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt och djurliv samt<br />
Kretslopp eller Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs<br />
och Vård och omsorgsarbete eller Teknikprogrammet med kurserna<br />
Ergonomi och Miljöteknik<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 2 0 2
HSVFS 2011:10<br />
Områdesbehörigheter för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen<br />
som anges i bilagan 2 (examensordningen) till högskoleförordningen (1993:100) och bilagan till förordningen<br />
(1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet<br />
Utbildning som leder till Områdesbehörigheter<br />
för avsnitt 1<br />
(avdelning A i HSVFS<br />
2011:10)<br />
agronomexamen A3 eller A11 3 eller 14<br />
apotekarexamen A13 13<br />
arbetsterapeutexamen A14 16<br />
arkitektexamen A3 3<br />
audionomexamen A14 16<br />
biomedicinsk analytikerexamen A12 12<br />
brandingenjörsexamen A9 9<br />
civilekonomexamen A4 4<br />
civilingenjörsexamen A9 eller A10 9 eller 10<br />
dietistexamen A14 16<br />
djursjukvårdarexamen A14 15<br />
hippologexamen A14 15<br />
hortonomexamen A11 14<br />
högskoleingenjörsexamen A8 8<br />
juristexamen A1 1<br />
jägmästarexamen A11 14<br />
lanskapsarkitektexamen A3 eller A11 3 eller 14<br />
landskapsingenjörsexamen A14 15<br />
lantmästarexamen A14 15<br />
logopedexamen A14 16<br />
läkarexamen A13 13<br />
förskollärarexamen och utbildning som leder till<br />
grundlärarexamen med inriktning mot arbete i<br />
fritidshem<br />
grundlärarexamen med inriktning mot arbete i<br />
förskoleklass och grundskolans årskurs 1 – 3<br />
och utbildning som grundlärarexamen med inriktning<br />
mot arbete i grundskolans årskurs 4 – 6<br />
ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i<br />
grundskolans årskurs 7– 9 och utbildning som<br />
leder till ämneslärarexamen med inriktning mot<br />
arbete i gymnasieskolan<br />
A6 a 6 a<br />
A6 b 6 b<br />
A6 c 6 c<br />
Områdesbehörigheter för<br />
avsnitt 2 och 3<br />
(avdelning B, C och D i<br />
HSVFS 2011:10)<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 2 0 3
Utbildning som leder till Områdesbehörigheter<br />
för avsnitt 1<br />
(avdelning A i HSVFS<br />
2011:10)<br />
optikerexamen A13 13<br />
ortopedingenjörsexamen A8 8<br />
psykologexamen A5 5<br />
receptarieexamen A11 11<br />
röntgensjuksköterskeexamen A14 16<br />
sjukgymnastexamen A15 17<br />
sjukhusfysikerexamen A10 10<br />
sjuksköterskeexamen A14 16<br />
sjöingenjörs och maskinteknikerexamen A7 7<br />
sjökaptens och styrmansexamen A7 7<br />
skogsmästarexamen A14 15<br />
skogsteknikerexamen A14 15<br />
socionomexamen A5 5<br />
studie och yrkesvägledarexamen A6 6<br />
tandhygienistexamen A14 16<br />
tandläkarexamen A13 13<br />
tandteknikerexamen A14 16<br />
trädgårdsingenjörsexamen A14 15<br />
veterinärexamen A13 13<br />
B I L A G A : O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T<br />
Sid 2 0 4<br />
Områdesbehörigheter för<br />
avsnitt 2 och 3<br />
(avdelning B, C och D i<br />
HSVFS 2011:10)
10. BILAGOR<br />
Högskoleförordningen<br />
7 kap. Tillträde till utbildningen<br />
Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på<br />
grundnivå eller avancerade nivå, 1 – 4 §§.<br />
Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som<br />
vänder sig till nybörjare, 5 – 23 §§.<br />
Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som<br />
vänder sig till andra än nybörjare, 24 – 27 §§.<br />
Tillträde till utbildning på avancerad nivå 28 – 33 §§.<br />
gemensamma bestämmelser för tillträde till<br />
utbildning på grundnivå eller avancerad nivå<br />
1 § Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad<br />
nivå skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. Förordning<br />
(2006:1053).<br />
2 § För att bli antagen krävs det att sökanden har grundläg<br />
gande behörighet och dessutom den särskilda behörighet<br />
som kan vara föreskriven. Förordning (2006:1053).<br />
3 § Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta<br />
om undantag från något eller några behörighetsvillkor.<br />
En högskola skall göra undantag från något eller några<br />
behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att<br />
tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren.<br />
Förordning (2006:1053).<br />
4 § Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller<br />
avancerad nivå skall anmäla det inom den tid och i den<br />
ordning som högskolan bestämmer. Frågor om antagning<br />
avgörs av högskolan. Därvid gäller ett maskinellt framtaget<br />
besked om antagning såsom högskolans beslut. Förordning<br />
(2006:1053).<br />
Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå<br />
och som vänder sig till ny börjare<br />
Grundläggande behörighet<br />
5 § /Träder i kraft I:2013-01-01/<br />
Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på<br />
grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som<br />
1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan<br />
eller inom gymnasial vuxenutbildning,<br />
2. avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom gymnasial<br />
vuxenutbildning samt har lägst betyget E i de kurser<br />
i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som<br />
krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan,<br />
3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar<br />
kraven i 1 eller 2,<br />
4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där<br />
är behörig till högre utbildning, eller<br />
5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet<br />
eller på grund av någon annan omständighet har<br />
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.<br />
Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kraven<br />
i första stycket 3. Förordning (2010:2020).<br />
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom<br />
prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov<br />
eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har<br />
använts. Förordning (2010:700).<br />
6 § Den som har annat modersmål än svenska, danska,<br />
färöiska, isländska eller norska skall ha de kunskaper i<br />
svenska som behövs. Högskoleverket får meddela närmare<br />
föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska<br />
som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt<br />
gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år<br />
eller mer skall dock anses ha de kunskaper i svenska som<br />
behövs. Förordning (2006:1053).<br />
7 § Har upphävts genom förordning (2007:644).<br />
Särskild behörighet<br />
8 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara<br />
helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra<br />
sig utbildningen. Kraven får avse<br />
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans<br />
nationella eller specialutformade program eller motsvarande<br />
kunskaper, och<br />
2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse<br />
för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.<br />
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller<br />
utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund<br />
av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra<br />
sig utbildningen. Förordning (2006:1053).<br />
9 § De krav på särskild behörighet som ställs skall anges i<br />
områdesbehörigheter. Var och en av dessa områdesbehörig<br />
heter består av behörighetskurser och sådana meritkurser<br />
som avses i 18 §. Behörighetskurser är de kurser i ett<br />
visst ämne som ställs som krav enligt 8 § första stycket 1.<br />
Områdesbehörigheter kan också omfatta sådana krav som<br />
anges i 8 § första stycket 2. Förordning (2007:666).<br />
B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S K O L E F Ö R O R D N I N G E N<br />
Sid 2 0 5
9 a § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka<br />
områdesbehörigheter som skall finnas.<br />
10 § Högskolan får, i den mån krav på särskild behörighet<br />
ställs, bestämma vilka områdesbehörigheter som skall<br />
gälla för andra utbildningar än de som avses i 10 a §.<br />
Förordning (2007:666).<br />
10 a § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilken<br />
områdesbehörighet som skall gälla för ett utbildningsprogram<br />
som vänder sig till nybörjare och som leder till en<br />
sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2 till denna förordning<br />
(examensordningen).<br />
11 § Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge<br />
att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp<br />
andra krav enligt 8 § första stycket än de som följer av<br />
den områdesbehörighet som behövs för den utbildningen.<br />
Förordning (2006:1054).<br />
Urval – urvalsgrunder<br />
12 § Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter.<br />
Urvalsgrunder är<br />
1. betyg,<br />
2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §, och<br />
3. urvalsgrunder som avses i 23 §.<br />
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras dels<br />
genom prov, intervjuer eller genom lottning. Urval genom<br />
prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning<br />
använts. Förordning (2010:700).<br />
Urval – platsfördelning<br />
13 § Vid urval till en utbild ning skall platserna fördelas<br />
som följer:<br />
1. minst en tredjedel på grundval av betyg,<br />
2. minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet,<br />
och<br />
3. högst en tredjedel på grundval av de av högskolan enligt<br />
23 § bestämda urvalsgrunderna.<br />
Vissa närmare bestämmelser om platsfördelning på grundval<br />
av betyg finns i bilaga 3 till denna förordning. För övriga<br />
sökande med betyg som inte omfattas av bilagan får Högskoleverket<br />
meddela föreskrifter om i vilken av de grupper<br />
som anges i bilaga 3 punkten 1 som platsfördelning skall<br />
ske. Förordning (2007:666).<br />
14 § Vid antagning till en utbildning som leder till en konst<br />
närlig examen får högskolan trots vad som anges i 13 §<br />
fördela samtliga platser på grundval av sådana andra särskilda<br />
prov som avses i 23 § 1, eventuellt i kombination med<br />
andra urvalsgrunder enligt 12 §. Förordning (2006:1053).<br />
B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S KO L E F Ö R O R D N I N G E N<br />
Sid 2 0 6<br />
15 § Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge<br />
att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra<br />
en annan platsfördelning än den som anges i 13 § och<br />
fördela platserna på grundval av någon eller några av de<br />
urvalsgrunder som anges i 12 §. Ett medgivande skall<br />
avse ett eller flera bestämda antagningstillfällen. Förordning<br />
(2006:1053).<br />
16 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och<br />
13 §§. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte<br />
kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som<br />
anges i 12 § och om sökanden genom tidigare utbildning,<br />
arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har<br />
särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar<br />
för utbildningen. Förordning (2006:1053).<br />
Urval – förtur<br />
17 § Vid antagning till en kurs som vänder sig till nybörjare<br />
får högskolan utan hinder av 12 och 13 §§ ge förtur<br />
åt sökande som redan är studenter vid den högskolan.<br />
Förordning (2006:1053).<br />
Urval – betyg<br />
18 § Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns<br />
i bilaga 3.<br />
I varje områdesbehörighet skall det utöver sådana behörighetskurser<br />
som avses i 9 § ingå meritkurser. Merit kurser<br />
är sådana nationellt fastställda kurser i ett ämne från gymnasial<br />
utbildning som är särskilt meriterande vid urval och<br />
som inte är kärnämneskurser i svenska, svenska som<br />
andraspråk, engelska eller matematik eller utgör krav på<br />
särskild behörighet.<br />
Meritkurser är<br />
1. fördjupning i ämnet moderna språk,<br />
2. fördjupning i ämnet engelska,<br />
3. fördjupning i ämnet matematik, och<br />
4. kurser i andra ämnen än 1 – 3 som är särskilt värdefulla<br />
för den sökta utbildningen och som innebär en fördjupning<br />
eller en specialisering (områdeskurser).<br />
Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om värdering<br />
av betyg. Förordning (2007:666).<br />
18 a § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka<br />
områdeskurser enligt 18 § tredje stycket 4 som för varje<br />
områdesbehörighet skall vara meritkurser. Förordning<br />
(2007:666).
19 § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vad be<br />
tyg utfärdade enligt äldre bestämmelser och betyg från<br />
utländsk utbildning skall anses motsvara i förhållande till<br />
de krav som anges i 5 § första stycket 1 och 2. Förordning<br />
(2007:666).<br />
Urval – högskoleprovet<br />
20 § För alla högskolor i Sverige skall det finnas ett gemensamt<br />
högskoleprov. Högskoleverket svarar för att ta<br />
fram provet. De högskolor som skall använda provet som<br />
urvalsgrund skall anordna provet. Det får ske i samverkan<br />
mellan högskolorna. Resultatet av högskoleprovet är giltigt<br />
till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter<br />
provtillfället. Förordning (2006:1053).<br />
21 § Den som vill delta i högskoleprovet skall betala en<br />
avgift på 350 kronor i samband med anmälan till provet.<br />
Förordning (2006:1053).<br />
Urval – av högskolan bestämda urvalsgrunder<br />
23 § En högskola får, i den utsträckning som anges i 13<br />
§, bestämma urvalsgrunder bestående av<br />
1. andra särskilda prov än högskoleprovet,<br />
2. kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet<br />
som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och<br />
3. andra för utbildningen sakliga omständigheter. Förordning<br />
(2006:1053).<br />
Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå<br />
och som vänder sig till andra än nybörjare.<br />
Grundläggande behörighet<br />
24 § Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas<br />
på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare<br />
har den som uppfyller kraven på grundläggande behörighet<br />
enligt 5 och 6 §§.<br />
Särskild behörighet<br />
25 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara<br />
helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra<br />
sig utbildningen. Kraven får avse<br />
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans<br />
nationella eller specialutformade program eller motsvarande<br />
kunskaper,<br />
2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och<br />
3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse<br />
för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.<br />
Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket<br />
som skall ställas.<br />
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller<br />
utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av<br />
någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra<br />
sig utbildningen. Förordning (2006:1053).<br />
Urval<br />
26 § Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter.<br />
Urvalsgrunder är<br />
1. betyg,<br />
2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §,<br />
3. tidigare utbildning, och<br />
4. urvalsgrunder som avses i 23 §.<br />
Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra<br />
stycket som skall användas och vilken platsfördelning som<br />
skall göras.<br />
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad<br />
som anges i 12 § tredje stycket. Förordning (2006:1053).<br />
27 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26 §.<br />
Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan<br />
bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som<br />
anges i 26 § och om sökanden genom tidigare utbildning,<br />
arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har<br />
särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar<br />
för utbildningen. Förordning (2006:1053).<br />
Tillträde till utbildning på avancerad nivå<br />
Grundläggande behörighet<br />
Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som<br />
leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad<br />
nivå har den som<br />
1. har en examen på grundnivå som omfattar minst 180<br />
högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller<br />
2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet<br />
eller på grund av någon annan omständighet har<br />
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.<br />
Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket<br />
1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna<br />
för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda<br />
omständigheter inte har hunnit utfärdas. Förordning<br />
(2006:1053).<br />
29 § Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram<br />
som leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå<br />
som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation<br />
eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven<br />
legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande<br />
behörighet har även den som har förutsättningar enligt 28<br />
§ första stycket 2. Detta gäller dock inte i fråga om utbildningsprogram<br />
som leder till en sådan yrkesexamen som<br />
förutsätter legitimation. Förordning (2006:1053).<br />
B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S K O L E F Ö R O R D N I N G E N<br />
Sid 2 0 7
30 § Grundläggande behörighet till annan utbildning på<br />
avancerad nivå än som avses i 28 och 29 §§ har den som<br />
genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar<br />
enligt 28 § första stycket 2. Förordning (2006:1053).<br />
Särskild behörighet<br />
31 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara<br />
helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra<br />
sig utbildningen. Kraven får avse<br />
1. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och<br />
2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse<br />
för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.<br />
Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket<br />
som skall ställas.<br />
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller<br />
utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av<br />
någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra<br />
sig utbildningen. Förordning (2006:1053).<br />
Urval<br />
32 § Urval skall göras enligt vad som anges i 26 och 27 §§.<br />
Förordning (2006:1053).<br />
Anstånd med studier och studieuppehåll för utbildning på<br />
grundnivå eller avancerad nivå<br />
33 § Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda<br />
fall besluta att den som är antagen till utbildning på grundnivå<br />
eller avancerad nivå vid högskolan<br />
1. får anstånd med att påbörja studierna, eller<br />
2. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll.<br />
Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om anstånd<br />
och om studieuppehåll. Förordning (2006:1053).<br />
B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S KO L E F Ö R O R D N I N G E N<br />
Sid 2 0 8<br />
Högskoleförordningen<br />
ikraftträdande- och övergångs bestämmelser<br />
1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2011 i<br />
fråga om bilaga 3 till högskoleförordningen och punkt 5 i<br />
ikraftträdande och övergångsbestämmelserna till förordningen<br />
(2006:1054) om ändring i högskoleförordningen<br />
och i övrigt den 1 januari 2013.<br />
2. De nya bestämmelserna i bilaga 3 till högskoleförordning<br />
en och punkt 5 i ikraftträdande och övergångsbestämmelserna<br />
till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen<br />
ska tillämpas första gången vid antagning<br />
till utbildning som börjar efter den 31 maj 2011. I övrigt<br />
ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången vid<br />
antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2013.<br />
3. De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet<br />
ska fortsätta att gälla för den som före den 1 juli 2015 har<br />
fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat<br />
program i gymnasieskolan eller från gymnasial<br />
vuxenutbildning.<br />
4. Utöver vad som anges i 3 gäller att den som före den<br />
1 januari 2013 uppfyller kraven på grundläggande behörighet<br />
för tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller<br />
utbildning som påbörjas på grundnivå, även därefter ska<br />
anses ha grundläggande behörighet till utbildning som<br />
påbörjas på grundnivå. För den som före den 1 juli 2008<br />
anses ha sådan grundläggande behörighet som avses i<br />
7 kap. 7 § i dess lydelse före den 1 januari 2008 gäller<br />
detta dock längst till och med den 31 december 2011.<br />
(Kommentar: Sista meningen avser 25:4).<br />
5. De nya bestämmelserna i punkterna 3 och 8 i bilaga<br />
3 ska tillämpas på betyg som åberopas av den som har<br />
påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som<br />
infördes i gymnasieskolan hösten 2000 eller senare och<br />
i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001 eller senare.<br />
Förordning (2008:433).<br />
Högskoleverket får meddela föreskrifter om att även äldre<br />
betyg får tillgodoräknas som meritpoäng
PlaTsfördelning På grundval av beTyg<br />
ocH meriTvärdering av beTyg<br />
Högskoleförordningen<br />
bilaga 3<br />
I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 § andra stycket<br />
och 18 § första stycket vissa bestämmelser om hur platser<br />
ska fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg<br />
ska värderas.<br />
Med betyg från gymnasieskolan avses i denna bilaga även<br />
betyg från fristående skolor och riksinternatskolor med<br />
motsvarande utbildning samt i fråga om platsfördelning på<br />
grundval av betyg i denna bilaga även betyg från Europaskolan<br />
(European baccalaureate), utbildning som leder fram<br />
till International Baccalaureate, åländsk gymnasieutbildning<br />
och gymnasieutbildning vid utländska (internationella)<br />
skolor för vilken statsbidrag betalas ut enligt förordningen<br />
(1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska<br />
barn och ungdomar.<br />
Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om<br />
meritvärdering av betyg från Europaskolan (European<br />
baccalaureate), utbildning som leder fram till International<br />
Baccalaureate, åländsk gymnasieutbildning eller gymnasieutbildning<br />
vid utländska (internationella) skolor för vilken<br />
statsbidrag betalas ut enligt förordningen om statsbidrag<br />
till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar samt<br />
om hur sådana betyg ska ge meritpoäng.<br />
Platsfördelning på grundval av betyg<br />
1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första<br />
stycket 1 ska platserna fördelas i följande fyra grupper.<br />
Grupp I: sökande med<br />
– betyg från gymnasieskolan, och<br />
– betyg från gymnasial vuxenutbildning, om minst två<br />
tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial<br />
vuxenutbildning.<br />
Grupp II:<br />
– sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination<br />
med betyg från gymnasial vuxenutbildning eller i<br />
kombination med betyg förvärvade genom prövning i<br />
gymnasieskolan eller motsvarande skola av den som<br />
inte är elev där, om betyg från gymnasial vuxenutbildning<br />
eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan<br />
eller motsvarande skola tillsammans eller var för sig<br />
utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen,<br />
och<br />
– sökande med betyg från gymnasieskolan eller gymnasial<br />
vuxenutbildning i kombination med intyg enligt förordningen<br />
(2007:432) om behörighetsgivande förutbildning<br />
vid universitet och högskolor eller i kombination med<br />
dokumenterat studieresultat från folkhögskola.<br />
Grupp III: sökande med betyg från annan utbildning än som<br />
anges i grupp I eller grupp II och som motsvarar kraven i<br />
7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2.<br />
Grupp IV: sökande med studieomdöme från folkhögskola.<br />
Platserna ska fördelas i förhållande till antalet behöriga<br />
sökande i var och en av följande tre mängder, varvid en<br />
sökande räknas endast en gång per mängd.<br />
Mängd i: sökande i grupp I eller grupp II<br />
Mängd ii: sökande i grupp III<br />
Mängd iii: sökande i grupp IV<br />
2. Sedan platserna har fördelats i respektive mängd ska<br />
platserna i mängd i fördelas i förhållande till antalet behöriga<br />
sökande i grupp I respektive i grupp II. Därefter ska<br />
antalet platser i grupp II reduceras med en tredjedel. Denna<br />
andel ska tillföras grupp I.<br />
meritvärdering av betyg grupp a<br />
3. Meritvärdering skall ske i två steg. Först meritvärderas<br />
de betyg som den sökande åberopar för behörighet och<br />
därefter skall poäng för meritkurser läggas till.<br />
sökande med slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller<br />
specialutformat program i gymnasieskolan<br />
Siffervärde<br />
4. Betygen som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan<br />
skall ges följande siffervärden:<br />
Icke godkänd (IG) 0<br />
Godkänt (G) 10<br />
Väl godkänt (VG) 15<br />
Mycket väl godkänt (MVG) 20<br />
B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S K O L E F Ö R O R D N I N G E N<br />
Sid 2 0 9
Betygsvärde<br />
5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs eller ett projektarbete<br />
skall multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det<br />
betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås.<br />
Vid uträkning av ett betygsvärde skall betyg i en kurs som<br />
ingår i ett fullständigt program i gymnasieskolan ersättas av<br />
ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande<br />
kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma<br />
antal gymnasie poäng.<br />
Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal<br />
6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg som ingår i<br />
ett fullständigt program från gymnasieskolan skall divideras<br />
med 2 500, varvid ett jämförelsetal fås.<br />
Jämförelsetalet skall anges med två decimaler.<br />
Betyg i behörighetskurser<br />
7. Betyg i behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 § och<br />
som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan<br />
skall meritvärderas enligt 4 och 5. Det sammanlagda<br />
betygsvärdet skall, för att få jämförelsetalet i stället för<br />
vad som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng<br />
som har meritvärderats.<br />
Betyg som inte avser behörighetskurser och som inte<br />
ingår i ett fullständigt program skall inte meritvärderas<br />
enligt 4 och 5.<br />
Meritpoäng<br />
8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut skall betyg i sådana<br />
meritkurser som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas<br />
som meritpoäng.<br />
Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till<br />
jämförelsetalet, varav högst en (1,0) meritpoäng får avse<br />
områdeskurser enligt j och k.<br />
Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande:<br />
a) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 3, ger en<br />
halv (0,5) meritpoäng,<br />
b) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en<br />
halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng<br />
enligt a,<br />
c) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en<br />
(1,0) meritpoäng, om den sökande inte kan få meritpoäng<br />
enligt a eller b,<br />
d) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 5, ger en<br />
halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng<br />
enligt b eller c,<br />
B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S KO L E F Ö R O R D N I N G E N<br />
Sid 2 1 0<br />
e) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 2, i ytterligare<br />
ett språk ger en halv (0,5) meritpoäng, om den<br />
sökande kan få meritpoäng enligt b eller c och inte redan<br />
har fått meritpoäng enligt d eller e,<br />
f) lägst betyget Godkänt i Engelska B ger en halv (0,5)<br />
meritpoäng,<br />
g) lägst betyget Godkänt i Engelska C ger en halv (0,5)<br />
meritpoäng,<br />
h) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på<br />
kursnivån över den kursnivå som krävs för särskild behörighet<br />
enligt 7 kap. 8 – 11 §§ eller, om sådant krav inte har<br />
ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § krävs för<br />
grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng,<br />
i) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik<br />
på kursnivån över vad som anges i h ger en halv (0,5)<br />
meritpoäng,<br />
j) lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar<br />
minst 100 gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehörigheten<br />
ger en halv (0,5) meritpoäng,<br />
k) lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar<br />
50 gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehörigheten<br />
ger en fjärdedels (0,25) meritpoäng, om den<br />
sökande inte redan har fått en halv (0,5) meritpoäng<br />
enligt k.<br />
sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från<br />
gymnasial vuxenutbildning<br />
9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med<br />
slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning.<br />
För att få ett jämförelsetal skall det sammanlagda betygsvärdet<br />
divideras med det antal gymnasiepoäng som<br />
ingår i slutbetyget, dock med lägst 2 350.<br />
meritvärdering av betyg grupp b och c (enligt övergångs-<br />
regler) för meritpoäng grupp b se 14 § s. 164.<br />
de sökande med slutbetyg från program i gymnasieskolan<br />
som har endast bokstavsbetyg<br />
1. Betygen på de kurser och specialarbetet som ingår i<br />
slutbetyget ges följande siffervärden:<br />
Icke godkänd (IG) 0<br />
Godkänd (G) 10<br />
Väl godkänd (VG) 15<br />
Mycket väl godkänd (MVG) 20<br />
2. Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens<br />
eller specialarbetets gymnasiepoäng, varvid betygsvärdet<br />
för kursen eller specialarbetet erhålls.
3. Det sammanlagda betygsvärdet för alla kurser och<br />
special arbetet som ingår i slutbetyget divideras med det<br />
antal gymnasiepoäng för kurser och specialarbetet som<br />
ingår i slutbetyget, varvid det s k jämförelsetalet erhålls. Betygsvärdet<br />
och gymnasiepoängen avseende idrott och hälsa<br />
medräknas dock endast såvida detta höjer jämförelse talet<br />
eller kursen utgör särskild behörighet för utbildningen.<br />
Jämförelsetalet anges med två decimaler.<br />
4. Det som sägs i 3 om idrott och hälsa gäller också i<br />
fråga om en kurs, dock inte en lokal kurs, som inte ingår<br />
i slutbetyget.<br />
5. Ett betyg på en kurs som ingår i slutbetyget skall ersättas<br />
av ett betyg som den sökande har på samma eller<br />
motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre.<br />
de sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument<br />
från gymnasial vuxenutbildning som har endast bokstavsbetyg<br />
6. Vad som sägs i 1 – 5, med undantag av vad som sägs om<br />
specialarbetet och idrott och hälsa, gäller också i fråga om<br />
sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från<br />
gymnasial vuxenutbildning som har endast bokstavsbetyg.<br />
7. Vad som sägs i denna punkt gäller sökande med<br />
a) sådana slutbetyg och samlade betygsdokument från<br />
gymnasial vuxenutbildning som inte avses i 6 ovan,<br />
b) avgångsbetyg enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna<br />
till förordningen (1994:35) om ändring i gymnasieförordningen<br />
(1992:394), och<br />
c) motsvarigheter till slutbetyg från äldre utbildningar i<br />
gymnasieskolan och statlig eller kommunal vuxenutbildning.<br />
Den s k betygspoängen används. Den utgörs av medelvärdet<br />
av följande betyg:<br />
a) betygen i de obligatoriska ämnena/kurserna utom<br />
idrott/idrott och hälsa,<br />
b) betyget i idrott/idrott och hälsa, om det höjer betygspoängen<br />
eller ämnet/kursen utgör särskild behörighet<br />
för den sökta utbildningen,<br />
c) betygen i de frivilliga ämnena/kurserna, om de höjer<br />
betygspoängen eller ämnena/kurserna utgör särskild<br />
behörighet för den sökta utbildningen, och<br />
d) betyg som inte ingår i slutbetyget eller motsvarande, om<br />
ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta<br />
utbildningen, eller med undantag för betyg på lokala<br />
kurser, om det höjer betygspoängen.<br />
För bokstavsbetyg skall följande siffervärden användas:<br />
Icke godkänd 0<br />
Godkänd 3<br />
Väl godkänd 4<br />
Mycket väl godkänd 5<br />
Ett betyg i ett ämne som ingår i slutbetyget eller motsvarande<br />
skall ersättas av ett betyg som den sökande har i<br />
ämnet på lägst samma nivå, om sistnämnda betyg är högre.<br />
I fråga om kurser tillämpas 5. Betygspoängen anges med<br />
två decimaler. Förordning (1998:1003).<br />
B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S K O L E F Ö R O R D N I N G E N<br />
Sid 2 1 1
Bilaga 4 /Träder i kraft I:2011-07-01/<br />
ämneskombinaTioner för läraruTbildning<br />
1. Innehåll<br />
I denna bilaga anges det enligt 6 kap. 5 § andra stycket<br />
vilka ämnen som får kombineras i en ämneslärarexamen.<br />
2. Grundskolans årskurs 7–9<br />
Ämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs<br />
7–9 delas in i följande ämnesgrupper:<br />
1. engelska, matematik, modersmål och svenska,<br />
2. bild, hem och konsumentkunskap, idrott och hälsa,<br />
musik och slöjd,<br />
3. engelska, moderna språk, modersmål och svenska som<br />
andraspråk,<br />
4. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,<br />
5. biologi, fysik, kemi och teknik,<br />
6. engelska, moderna språk, modersmål, svenska, svenska<br />
som andraspråk och teckenspråk, och<br />
7. biologi, fysik, kemi, matematik och teknik.<br />
ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i grundskolans<br />
årskurs 7–9 är följande:<br />
1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och två andra ämnen ur<br />
ämnesgrupp 3, 4 eller 5, alternativt ur ämnesgrupp 3<br />
två olika språk inom ämnet moderna språk,<br />
2. ett ämne ur ämnesgrupp 2 och två ämnen ur ämnesgrupp<br />
4, 6 eller 7,<br />
3. ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2 och ett ämne<br />
ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7,<br />
4. tre ämnen ur ämnesgrupp 4 eller ämnesgrupp 5, och<br />
5. två av ämnena svenska, samhällskunskap och musik.<br />
3. Gymnasieskolan<br />
ämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in<br />
i följande ämnesgrupper:<br />
1. engelska, matematik, modersmål och svenska,<br />
2. engelska, grekiska, latin, moderna språk, modersmål,<br />
svenska som andraspråk och teckenspråk,<br />
3. filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik, psykologi,<br />
religionskunskap och samhällskunskap,<br />
4. biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik,<br />
5. idrott och hälsa, och 6. bild, dans, musik och teater.<br />
B I L A G A : U T D R A G U R H Ö G S KO L E F Ö R O R D N I N G E N<br />
Sid 2 1 2<br />
ämneskombinationerna för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan<br />
är följande:<br />
1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och ett annat ämne ur ämnesgrupp<br />
2, 3 eller 4,<br />
2. två ämnen ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4, alternativt ur<br />
ämnesgrupp 2 två olika språk inom ämnet moderna<br />
språk,<br />
3. idrott och hälsa och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3<br />
eller 4,<br />
4. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ett ämne ur ämnesgrupp<br />
1, 2, 3 eller 4, och<br />
5. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ytterligare 90 högskolepoäng<br />
inom det i ämnesgrupp 6 valda ämnesområdet.<br />
Förordning (2010:544).
B I L A G A<br />
Sid 2 1 3
B I L A G A<br />
Sid 2 1 4
B I L A G A<br />
Sid 2 1 5
B I L A G A<br />
Sid 2 1 6
B I L A G A<br />
Sid 2 1 7
Rekommendationer för arbetet med att validera reell<br />
kompetens inom högskolan<br />
Inledning<br />
Den 1 januari 2003 trädde vissa nya bestämmelser i högskoleförordningen i kraft som<br />
reglerar behörighet till högre utbildning. Sedan tidigare finns bestämmelser som reglerar<br />
tillgodoräknande.<br />
Förändringen innebär att en persons reella kompetens nu skall värderas när han/hon<br />
söker till grundläggande högskoleutbildning och inte som tidigare bara den formella,<br />
dvs. den kompetens som personen har formella betyg på.<br />
I högskoleförordningen uttrycks förändringen i<br />
7 kap. 4 § punkt 6:<br />
B I L A G A<br />
Sid 2 1 8<br />
Grundläggande behörighet har den som genom svensk eller utländsk<br />
utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet<br />
har förutsättningar att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning.<br />
och 7 kap. 7 § andra stycket:<br />
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk<br />
utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet<br />
har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen.<br />
Vid en bedömning av den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig grundläggande<br />
högskoleutbildning kan nedanstående utdrag ur högskolelagen tjäna som ledstjärna.<br />
Enligt högskolelagen skall grundläggande högskoleutbildning ge studenterna<br />
• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,<br />
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt<br />
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.<br />
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och<br />
färdigheter, utveckla förmåga att<br />
• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,<br />
• följa kunskapsutvecklingen, och<br />
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.<br />
Ett slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan med<br />
lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de<br />
gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program är ett exempel på en formell<br />
kompetens som förutsätts ge den uppsättning verktyg som gör det möjligt att ta<br />
emot och utveckla det som en högskoleutbildning enligt högskolelagen skall ge.<br />
2
Detta dokument innehåller dels definitioner av några grundläggande begrepp, dels ett<br />
antal rekommendationer för universitetens och högskolornas (nedan kallade högskolor)<br />
arbete med att validera reell kompetens.<br />
Definitioner<br />
Formell behörighet<br />
De förkunskapskrav för grundläggande högskoleutbildning som finns uppställda i högskoleförordningens<br />
sjunde kapitel samt i Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:21<br />
resp. HSVFS 1996:22) Dessa utgörs av:<br />
• grundläggande behörighet, som uttrycks i termer av behörighetsgivande betygsdokument<br />
(slutbetyg eller samlat betygsdokument), motsvarande svensk eller<br />
utländsk utbildning eller ålder och yrkesverksamhet (25:4), respektive<br />
• särskild behörighet, som uttrycks i termer av kurser/ämnen/etapper från<br />
gymnasial nivå eller som kunskaper från en eller flera högskolekurser.<br />
Motsvarandebedömning<br />
En sökande har bedömts ha likvärdiga kunskaper som den som uppfyller ovanstående<br />
formella behörighet. Det rör sig som regel om kunskaper som uppnåtts via äldre<br />
utbildningsformer, andra gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar, utländska<br />
utbildningar och i några fall via test. En förteckning över ”motsvarande”<br />
utbildningar/kurser/tester återfinns i SUHF:s/VHS bedömningshandböcker.<br />
Reell kompetens<br />
Med reell kompetens menas den samlade kompetens en person har, oavsett hur han/hon<br />
har skaffat den och oavsett om han/hon har formella betyg på den eller inte. Den reella<br />
kompetensen prövas i samband med<br />
• att en sökandes behörighet till en viss utbildning prövas<br />
• att en person begär tillgodoräknande av annan utbildning än<br />
högskoleutbildning eller av yrkesverksamhet<br />
En person som bedöms ha grundläggande behörighet till grundläggande<br />
högskoleutbildning och/eller särskild behörighet till en specifik utbildning på grundval<br />
av sin reella kompetens är ”lika mycket” behörig som en person som har fått sin<br />
behörighet på ett mer traditionellt/formellt sätt. Reell kompetens utgör en alldeles egen<br />
behörighetsgrund parallell till den formella behörigheten via betyg och skall inte<br />
förknippas med undantag (7 kap. 4 § punkt 6 och 7 § högskoleförordningen).<br />
Undantag<br />
Då ett undantag görs befrias en sökande från ett eller flera behörighetsvillkor för en<br />
specifik utbildning vid ett specifikt tillfälle. Om den sökande kan tillgodogöra sig den<br />
sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren vare sig genom sina formella<br />
meriter eller sin reella kompetens skall högskolan göra undantag.<br />
3<br />
B I L A G A<br />
Sid 2 1 9
Rekommendationer för arbetet med att validera reell<br />
kompetens inom högskolan<br />
1. Behörighet<br />
1.1 Åldersgräns<br />
En bedömning av den reella kompetensen grundar sig normalt på kunskaper och<br />
erfarenheter som förvärvats utanför eller efter avslutad utbildning på ungdomsgymnasiet<br />
eller motsvarande. Någon fast åldersgräns för när en person kan sägas ha uppnått reell<br />
kompetens bör inte ställas upp men som en riktlinje kan sägas att minst ett par år bör ha<br />
förflutit efter avslutat ungdomsgymnasium för att nödvändiga förutsättningar för reell<br />
kompetens ska anses föreligga. Det är också viktigt att högskolorna är tydliga på denna<br />
punkt i sin information till presumtiva sökande och till gymnasieskolorna<br />
1.2 Behörighetsbedömning i samband med en anmälan till en<br />
utbildning<br />
När en person lämnat in en anmälan till en utbildning görs en prövning av behörigheten<br />
till den aktuella utbildningen. Om inga handlingar finns som styrker personens<br />
behörighet till utbildningen i fråga skall personen få ett meddelande som talar om att<br />
han/hon är obehörig till den sökta utbildningen. Personen får då inom en bestämd tid<br />
möjlighet att komplettera sin anmälan. I meddelandet bör personen få information om<br />
att både formella meriter och reell kompetens värderas och hur han/hon skall gå till väga<br />
för att den reella kompetensen skall kunna bedömas. Så långt det är möjligt skall även<br />
kompetens som inte kan styrkas skriftligt beaktas.<br />
1.3 Behörighetsbedömning fristående från en anmälan, dvs. skild från<br />
en antagningsomgång<br />
En sökande med formella meriter kan relativt lätt själv avgöra om han/hon är behörig till<br />
en viss utbildning eller inte. Detta är näst intill omöjligt för en sökande med reell<br />
kompetens eftersom det är den högskola personen söker till som har avgörandet i sin<br />
hand.<br />
1.3.1 Förhandsbesked<br />
Frågan om behörighet är viktig för en persons studieplanering. En sökande skall därför<br />
så långt det är möjligt kunna få sin behörighet till en utbildning prövad vid sidan av en<br />
antagningsomgång och därmed kunna få ett förhandsbesked.<br />
Om den enskilda högskolan beslutat att det finns ett senaste datum då ansökan om<br />
förhandsbesked ska ha inkommit för att beskedet ska kunna utnyttjas till specifika<br />
antagningsomgångar bör det finnas information lätt tillgänglig om detta.<br />
I förhandsbeskedet skall det tydligt framgå vilken utbildning och för anmälan till<br />
vilken/vilka termin/er beskedet gäller. Det skall också framgå att beskedet skall bifogas<br />
när personen i fråga söker till den utbildning som förhandsbeskedet gäller.<br />
B I L A G A<br />
Sid 2 2 0<br />
4
1.3.2 Tillvägagångssätt<br />
Den person som begär en behörighetsprövning utifrån sin reella kompetens skall alltid<br />
ges tillfälle att skriftligen själv utförligt beskriva sin kompetens, hur han/hon har<br />
förvärvat den och hur den kan ge förutsättningar att tillgodogöra sig den aktuella<br />
utbildningen. Han/hon skall i möjligaste mån bifoga intyg/betyg m.m., som styrker<br />
uppgifterna. Högskolan skall så långt det är möjligt erbjuda studievägledning till den<br />
person som saknar dokument som styrker kompetensen. Den som begär en<br />
behörighetsprövning skall få information om hur prövningen går till.<br />
Lätt tillgängligt, t.ex. i anmälningsmaterial och på högskolans webbplats, bör det finnas<br />
information om tillvägagångssättet vid ett förhandsbesked, dvs.<br />
• hur man ansöker om förhandsbesked<br />
• vad man skall bifoga ansökan<br />
• när man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas<br />
• vart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan<br />
• hur arbetsgången är när ansökan inkommit och exempel på hur<br />
värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till<br />
• hur länge ett förhandsbesked är giltigt<br />
1.4 Nationell giltighet<br />
1.4.1 Grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning<br />
Om en person utifrån sin reella kompetens har bedömts vara grundläggande behörig till<br />
grundläggande högskoleutbildning vid en högskola skall denna bedömning godtas av<br />
andra högskolor.<br />
1.4.2 Behörighet för viss utbildning<br />
Om en sökande utifrån sin reella kompetens bedömts ha grundläggande och särskild<br />
behörighet för en viss utbildning vid en högskola skall denna bedömning normalt godtas<br />
av andra högskolor för behörighet till utbildning med likartat innehåll.<br />
2. Tillgodoräknande<br />
En student har rätt att tillgodoräkna annan utbildning än grundläggande högskoleutbildning<br />
om de kunskaper och färdigheter som åberopas är av sådan beskaffenhet och omfattning<br />
att de i huvudsak motsvarar den utbildning för vilka de är avsedda att<br />
tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och<br />
färdigheter som förvärvats i yrkeslivet (6 kap. 13 § högskoleförordningen).<br />
Rätten att tillgodoräkna är viktig för det livslånga lärandet. Högskolan skall i såväl<br />
studieorganisation som lokala föreskrifter främja ett generöst förhållningssätt till<br />
tillgodoräknande.<br />
2.1 Förhållandet tillgodoräknande – behörighetsbedömning<br />
En person som utifrån sin reella kompetens bedöms behörig till en utbildning, och vars<br />
kompetens också skulle kunna leda till ett tillgodoräknande för examen, skall skriftligen<br />
på antagningsbeskedet informeras om att någon prövning av tillgodoräknande inte<br />
5<br />
B I L A G A<br />
Sid 2 2 1
gjorts. Skriftlig information skall samtidigt lämnas om hur personen går till väga för att<br />
få ett tillgodoräknande prövat.<br />
2.2 Tillgodoräknandeordning<br />
I de föreskrifter och den arbetsordning som högskolan tillämpar i fråga om<br />
tillgodoräknande skall högskolan ange exempel på vilka metoder som kan användas vid<br />
prövning om tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller<br />
yrkesverksamhet.<br />
2.3 Tillgodoräknande – betyg<br />
Tillgodoräknanden som gjorts utifrån annan utbildning än grundläggande<br />
högskoleutbildning eller utifrån yrkesverksamhet betygssätts inte.<br />
2.4 Examensbevis<br />
I examensbeviset skall tillgodoräknandet dokumenteras med en tydlig koppling till den<br />
utbildning eller yrkesverksamhet som utgör grunden för tillgodoräknandet.<br />
2.5 Nationell giltighet<br />
Ett tillgodoräknande för examen som gjorts vid en högskola skall normalt godtas av<br />
andra högskolor. En annan högskola kan dock komma till ett annat beslut om de båda<br />
högskolornas examensinnehåll skiljer sig åt väsentligt.<br />
2.6 Samverkan mellan högskolor i bedömningar<br />
Högskolor skall så långt det är möjligt hjälpa varandra att göra prövningar då en person<br />
begär prövning av tillgodoräknande för examen av annan utbildning än<br />
högskoleutbildning eller yrkesverksamhet vid en högskola där kompetens för att utföra<br />
prövningen saknas.<br />
3. Dokumentation<br />
Att pröva en behörighet utifrån reell kompetens eller att pröva ett tillgodoräknande av<br />
annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet kan kräva en stor<br />
arbetsinsats. För att effektivisera detta arbete men framför allt för att uppfylla kraven på<br />
rättssäkerhet för dem som är föremål för prövningarna bör högskolorna på ett öppet och<br />
tydligt sätt dokumentera inte bara sina beslut utan också grunden för dessa.<br />
Många personalkategorier inom högskolan kan bli berörda, och prövningarna kan göras<br />
vid flera tillfällen under en persons livslånga lärande. Dokumentationen behöver synas<br />
och vara tillgänglig under en persons hela högskoletid.<br />
B I L A G A<br />
Sid 2 2 2<br />
6
3.1 Dokumentation i Ladok<br />
Behörighetsprövningar utifrån reell kompetens samt tillgodoräknandeprövningar av<br />
annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet bör dokumenteras i<br />
Ladok eller med länk i Ladok till dokumenthanteringssystem.<br />
Av dokumentationen skall det framgå<br />
• vad prövningen gäller,<br />
• personens kompetens,<br />
• hur kompetens som inte kunnat styrkas skriftligt erkänts,<br />
• vad prövningen resulterade i,<br />
4. Anmälningsmaterial<br />
I högskolans anmälningsmaterial bör det t.ex. finnas information om<br />
• hur man begär en prövning av reell kompetens för behörighet i samband med<br />
anmälan till högskolan<br />
• vad man bifogar sin anmälan<br />
• vart man vänder sig för att få svar på sina frågor om prövning av reell kompetens<br />
• hur arbetsgången är när anmälan kommit in och exempel på hur<br />
värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till<br />
• hur man får besked om resultatet av prövningen<br />
• hur man ansöker om förhandsbesked<br />
• vad som skall bifogas ansökan om förhandsbesked<br />
• vart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan om<br />
förhandsbesked<br />
• när man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas vid de<br />
anmälningstillfällen som materialet gäller<br />
• hur arbetsgången är när ansökan om förhandsbesked kommit in och exempel på<br />
hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till<br />
• giltighetstiden för ett förhandsbesked<br />
• hur man som student ansöker om tillgodoräknande<br />
7<br />
B I L A G A<br />
Sid 2 2 3
B I L A G A<br />
Sid 2 2 4
B I L A G A<br />
Sid 2 2 5
B I L A G A<br />
Sid 2 2 6
B I L A G A<br />
Sid 2 2 7
B I L A G A<br />
Sid 2 2 8
B I L A G A<br />
Sid 2 2 9
B I L A G A<br />
Sid 2 3 0
B I L A G A<br />
Sid 2 3 1
B I L A G A<br />
Sid 2 3 2
Bilaga<br />
Utdrag ur PM från Arbetsutskottet för Expertgruppen för studieadministrativa<br />
frågor om anmälningstider från läsåret 2012/2013 och framåt, 9 november 2011<br />
Expertgruppen för studieadministrativa frågor diskuterade vid sammanträde 2011-09-13 huruvida<br />
det vore möjligt att i rekommendationer frångå den del av rekommendationer om anmälningstider<br />
från läsåret 2010/11 och framåt (REK 2009:1) som avsåg utlysande av engelskspråkig utbildning<br />
på studera.nu:s engelskspråkiga webbplats i andra antagningsomgångar än omgångar med sista<br />
anmälningsdag 15:e januari (utbildning med start hösttermin) respektive 15:e augusti (utbildning<br />
med start vårtermin).<br />
En enig expertgrupp beslutade föreslå gruppens presidium att utforma förslag till SUHF:s styrelse<br />
i denna del.<br />
Bakgrunden till rekommendationen var att det inte var möjligt att på annat sätt än just genom<br />
utbildningens språk – svenska eller engelska – avgöra när ansökan och antagning skulle ske.<br />
Expertgruppen hade tidigare försökt att föreslå olika tidpunkter för sökande med meriter från<br />
svensk högskola och sökande med utländska meriter, men kunnat konstatera att detta enligt bl a<br />
sektorns tillsynsmyndighet och annan juridisk expertis inte var möjligt.<br />
Antalet sökande till engelskspråkig utbildning har minskat markant som konsekvens av<br />
avgiftsplikten för sökande och studenter som inte kommer från EU27 och EES-området fr o m<br />
höstterminen 2012. Antalet sökande är hanterbart i relation till tidigare läsår.<br />
Det är en ambition bland svenska lärosäten att också öka antalet sökande från länder inom EU27<br />
och EES-området och dessa sökande har inte nödvändigtvis samma behov av tidiga<br />
antagningsbesked på samma sätt som sökande från tredje land även om naturligtvis tidsaspekten<br />
är en väsentlig faktor i beslut om mobilitet också för denna grupp.<br />
Det ska dock understrykas att de lärosätesinterna processerna måste ses över och att reviderade<br />
rekommendationer i denna riktning har stor betydelse för hur informationen utformas avseende<br />
målgrupper m m och att det i vissa delar bygger på ett ökat risktagande i planeringshänseende på<br />
lärosätesnivå.<br />
Denna rekommendation innebär att REK 2009:1 utgår utom för rekommendationen avseende<br />
sista dag för anmälan till sommarkurs.<br />
B I L A G A<br />
Sid 2 3 3
B I L A G A<br />
Sid 2 3 4
Bilaga 1<br />
Utdrag ur Minnesanteckningar från möte med Expertgruppen för<br />
avgiftsfrågor den 8 november 2010 på SUHF:s kansli<br />
Deltagare:<br />
Agneta Stark, ordförande<br />
Lars Burstedt, t o m § 6<br />
Elisabeth Gehrke<br />
Lars Holberg<br />
Tuula Kuosmanen<br />
Einar Lauritzen<br />
Fredrik Andersson, sekreterare<br />
Sten Alstander, Migrationsverket, § 2<br />
Anita Engström, Migrationsverket, § 2<br />
2. Diskussion med Migrationsverket<br />
Sista betalningsdag för första terminens studieavgift<br />
Anita Engström och Sten Alstander var inbjuden till Expertgruppen för en diskussion om<br />
fastställande av sista betalningsdag för första terminens avgift för att Migrationsverket ska<br />
hinna handlägga ansökningar om uppehållstillstånd innan terminsstart. Samrådet sker i<br />
enlighet med i Förordningen om anmälnings- och studieavgift (SFS 2010:543), 7 §, om att<br />
högskolan ska höra Migrationsverket i samband med att betalningsdatum för avgifterna<br />
bestäms.<br />
Expertgruppen föreslår, efter samråd med Migrationsverket, att SUHF rekommenderar<br />
medlemmarna att fastställa sista betalningsdatum för första terminens studieavgift på<br />
utbildningar som inte i sin helhet ges på distans till senast den 15 juni, om inte högskolan<br />
gjort en särskild överenskommelse med Migrationsverket om ett senare datum.<br />
B I L A G A<br />
Sid 2 3 5
Bilaga 2<br />
Utdrag ur Minnesanteckningar från möte med Expertgruppen för<br />
avgiftsfrågor den 8 mars 2011 på SUHF:s kansli<br />
Deltagare:<br />
Agneta Stark, ordförande<br />
Lars Burstedt<br />
Elisabeth Gehrke<br />
Lars Holberg<br />
Tuula Kuosmanen<br />
Einar Lauritzen<br />
Eva Malmström Jonsson<br />
Fredrik Andersson, sekreterare<br />
Sten Alstander, Migrationsverket, § 3<br />
B I L A G A<br />
Sid 2 3 6<br />
3 Samråd med Migrationsverket om sista betalningsdag<br />
Sten Alstander var inbjuden för samråd kring sista betalningsdag för första terminens avgift<br />
för de utbildningar som börjar på vårterminen. Sista betalningsdag för höstterminen har<br />
tidigare reglerats i REK 2010:5. (efter samråd i Avgiftsgruppen 101108, § 2).<br />
I diskussionen konstaterade Expertgruppen att det finns skäl att revidera formuleringen av de<br />
redan fastställda rekommendationerna. Det datum som fastställs i rekommendationen är det<br />
sista datum som lärosätena ska kommunicera med Migrationsverket om vilka som antagits<br />
och betalat in sin avgift. Eftersom många studerande kommer att betala med banköverföring,<br />
där det tar ett antal betaldagar för pengarna att nå lärosätet, bör den faktiska sista betaldagen<br />
vara några dagar tidigare.<br />
Expertgruppen konstaterade samtidigt att det bör poängteras såväl i rekommendationen som<br />
i den information som går ut till lärosätena att man har full frihet att sätta ett tidigare sista<br />
betalningsdatum. Det är gruppens intryck att detta inte tydligt har framgått på alla håll.<br />
Expertgruppen och Migrationsverket kom också fram till att det inte finns orsak att fastställa<br />
någon motsvarande sista betalningsdag för sommarterminer. De avgiftsskyldiga studenterna<br />
på sommarterminer kan antas vara så pass få att de kan hanteras inom Migrationsverkets<br />
ordinarie verksamhet.<br />
Expertgruppen diskuterade vidare några utestående frågor, t ex statusen på det system som<br />
ska föra över information mellan Ladok och Migrationsverket.<br />
Expertgruppen beslutade att föreslå SUHF:s styrelse att, efter fört samråd med<br />
Migrationsverket, revidera REK 2010:5 och rekommendera den 15 december som ett<br />
lämpligt sista datum för första terminens avgift för de utbildningar som påbörjas på<br />
vårterminen. I denna revision bör också formuleringarna korrigeras på så sätt att det<br />
framkommer att de datum som fastställs är det sista datum som informationen om vilka som<br />
antagits och betalat studieavgift ska kommuniceras till Migrationsverket.
Förordning (2010:543) om anmälningsavgiFt<br />
och studieavgiFt<br />
1 § I denna förordning finns det bestämmelser om anmälningsavgift<br />
och studieavgift för studenter vid de universitet<br />
och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434).<br />
Med högskola avses i denna förordning både universitet<br />
och högskolor.<br />
anmälningsavgift<br />
2 § För sin prövning av en anmälan om utbildning på grundnivå<br />
och avancerad nivå ska högskolan ta ut en anmälningsavgift<br />
om 900 kronor av den som vid tidpunkten för anmälan<br />
inte är medborgare i en stat som omfattas av avtalet om<br />
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i<br />
Schweiz (tredjelandsmedborgare).<br />
Anmälningsavgift ska dock inte tas ut av en tredjelandsmedborgare<br />
som vid tidpunkten för anmälan<br />
1. är familjemedlem till en medborgare i en EES-stat och har<br />
uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt i Sverige enligt<br />
3 a kap. 4 eller 7 § utlänningslagen (2005:716),<br />
2. är familjemedlem till en schweizisk medborgare och har<br />
uppehållstillstånd i Sverige enligt 4 kap. 16 § utlänningsförordningen<br />
(2006:97),<br />
3. har permanent uppehållstillstånd i Sverige,<br />
4. av andra skäl än studier har tidsbegränsat uppehållstillstånd<br />
i Sverige,<br />
5. har ställning som varaktigt bosatt i Sverige enligt 5 a kap.<br />
utlänningslagen,<br />
6. har ställning som varaktigt bosatt i en annan stat inom<br />
Europeiska unionen och har uppehållstillstånd i Sverige<br />
enligt 4 kap. 9 § utlänningsförordningen,<br />
7. är student vid en utländsk högskola men genomför en<br />
begränsad del av sin utbildning vid en svensk högskola inom<br />
ramen för ett utbytesavtal som innebär att studieavgift inte<br />
ska tas ut av den mottagande högskolan,<br />
8. studerar inom ramen för ett sådant utbytesprogram som<br />
studieavgift enligt beslut av regeringen inte ska tas ut för, eller<br />
9. är registrerad på en utbildning vid en svensk högskola.<br />
3 § Om anmälningsavgiften inte betalas senast vid den tidpunkt<br />
som högskolan bestämmer, ska anmälan inte prövas.<br />
4 § Högskolan får betala tillbaka anmälningsavgiften om det<br />
finns särskilda skäl.<br />
Studieavgift<br />
5 § En högskola ska ta ut en studieavgift för utbildning på<br />
grundnivå och avancerad nivå av den som inte är medborgare<br />
i en stat inom EES eller i Schweiz (tredjelandsmedborgare).<br />
Studieavgift ska dock inte tas ut av tredjelandsmedborgare<br />
som avses i 2 § andra stycket 1 – 8.<br />
6 § Högskolan ska beräkna studieavgifterna så att full<br />
kostnadstäckning uppnås för den studieavgiftsfinansierade<br />
verksamheten i sin helhet. Studieavgiften ska vara densamma<br />
för alla studieavgiftsskyldiga studenter som går samma utbildning<br />
vid samma tillfälle.<br />
Om högskolan har tilldelat en sökande eller en student ett<br />
stipendium som avser studieavgiften, får studieavgiften sättas<br />
ned med ett belopp som motsvarar stipendiet.<br />
Högskolan får meddela föreskrifter om studieavgiftens<br />
storlek.<br />
7 § Högskolan ska efter att ha hört Migrationsverket bestämma<br />
tidpunkt för betalning av studieavgiften.<br />
8 § För att bli antagen till utbildningen ska en studieavgiftsskyldig<br />
sökande betala studieavgiften senast vid den tidpunkt<br />
som avses i 7 §.<br />
Om utbildningen omfattar mer än 30 högskolepoäng, får<br />
högskolan besluta att studieavgiften får betalas genom delbetalningar<br />
och att en första delbetalning är tillräcklig för att<br />
bli antagen. Den första delbetalningen ska inte understiga<br />
studieavgiften för utbildningens första 30 högskolepoäng.<br />
9 § En student som har betalat en sådan första delbetalning<br />
som avses i 8 § andra stycket och har påbörjat utbildningen,<br />
ska betala återstående delar av studieavgiften inom den tid<br />
som högskolan beslutar.<br />
10 § Om återstående delar av studieavgiften inte betalas<br />
inom angiven tid, ska högskolan påminna studenten om att<br />
betala avgiften inom en viss tid. Betalas inte avgiften inom<br />
den tid som anges i påminnelsen, ska högskolan stänga av<br />
studenten från utbildningen till dess att avgiften har betalats.<br />
Studenten ska upplysas om detta i påminnelsen.<br />
B I L A G A<br />
Sid 2 3 7
Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta<br />
i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för<br />
utbildningen vid högskolan. Högskolan får även i ett enskilt<br />
fall besluta att examensbevis och kursbevis inte får lämnas ut<br />
förrän avgiften har betalats.<br />
11 § Beslut om avstängning av en student som inte har<br />
betalat studieavgiften gäller omedelbart.<br />
12 § Om en student har betalat studieavgiften men inte<br />
längre är avgiftsskyldig enligt 5 §, får högskolan betala tillbaka<br />
den del av avgiften som avser den del av utbildningen som<br />
studenten inte är avgiftsskyldig för.<br />
Högskolan får även i andra fall betala tillbaka hela eller en<br />
del av studieavgiften om studenten av särskilda skäl är<br />
förhindrad att delta i utbildningen.<br />
13 § Beslut att avstänga en student som inte har betalat<br />
studieavgiften får överklagas till Överklagandenämnden för<br />
högskolan. Nämndens beslut får inte överklagas.<br />
Utlämnande av uppgifter<br />
14 § Migrationsverket ska på begäran av högskolan eller<br />
Verket för högskoleservice, utifrån de uppgifter som finns<br />
i Migrationsverkets verksamhetsregister, lämna ut uppgift<br />
om huruvida en sökande eller student tillhör den personkrets<br />
som enligt 2 eller 5 § ska betala anmälningsavgift eller<br />
studieavgift.<br />
Undantag från avgiftsförordningen<br />
15 § För anmälningsavgifter och studieavgifter gäller inte<br />
7 § första stycket avgiftsförordningen (1992:191).<br />
Övergångsbestämmelser<br />
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010 och tilllämpas<br />
första gången på utbildning som avses bedrivas efter<br />
den 31 juli 2011.<br />
B I L A G A<br />
Sid 2 3 8<br />
2. En student som ska betala studieavgift enligt 5 § får slutföra<br />
en kurs eller ett utbildningsprogram utan att betala<br />
studieavgift, om kursen eller utbildningsprogrammet har<br />
påbörjats före den 1 juli 2011. Om studierna inte har slutförts<br />
den 31 december 2018, ska avgift dock betalas för tid<br />
därefter.<br />
3. En student som ska betala anmälningsavgift enligt 2 §<br />
eller studieavgift enligt 5 § får antas till och slutföra en kurs<br />
utan att betala anmälningsavgift eller studieavgift, om kursen<br />
påbörjas efter den 1 juni 2011 men ska avslutas senast den<br />
31 augusti 2011.
tillämpningsbeslut – sammanställning<br />
grundläggande behörighet<br />
Sökande med slutbetyg från gymnasieskolan, som saknar<br />
godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik, kan för<br />
grundläggande behörighet styrka kunskaperna genom motsvarande<br />
kurser från folkhögskola. Sökande placeras i BII.<br />
Folkhögskolestudier kan inte kompensera ett slutbetyg där<br />
sökande inte uppfyller kraven om lägst betyget Godkänt i<br />
minst 2 250 gymnasiepoäng.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-02-15)<br />
Sökande som har IG i kärnämnen som krävs för grundläggande<br />
behörighet kan tillgodoräkna kurser på överliggande<br />
nivå i matematik och engelska för att uppnå den grundläggande<br />
behörigheten. För svenska gäller lägst betyg godkänt<br />
i både Svenska A och B.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-03-30 samt 2009-05-13)<br />
Sökande med konverterade slutbetyg utfärdade 1 januari<br />
2010 och senare uppfyller kraven för grundläggande behörighet<br />
om sökande har lägst betyg godkänt i minst 2 250<br />
gymnasiepoäng samt har lägst betyg godkänt i Svenska /<br />
Svenska som andra språk A och B, Engelska A samt Matematik<br />
A.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2011-01-19)<br />
För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning,<br />
utfärdade fr o m den 1 januari 2010,som inte uppfyller kravet<br />
på lägst betyg Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng gäller<br />
samma tillämpningar som för sökande med slutbetyg från<br />
gymnasieskolan. Betyg i kurser som inte får ingå i slutbetyg<br />
från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och<br />
idrott och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla<br />
kraven för grundläggande behörighet. Betyget i dessa kurser<br />
medräknas inte i jämförelsetalet. Den sökande placeras i BII.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-06-15)<br />
För sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning,<br />
utfärdade före den 1 januari 2010,som inte uppfyller 90-procentskravet,<br />
tillämpas samma praxis vid motsvarandebedömning<br />
som vid bedömning av sökande med slutbetyg från<br />
gymnasieskolan. Betyg i kursersom inte får ingå i slutbetyg<br />
från kommunal vuxenutbildning, t ex specialarbete och idrott<br />
och hälsa A, får sökande tillgodoräkna för att uppfylla kraven<br />
för grundläggande behörighet. Den sökande placeras i BII.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2010-06-15)<br />
Sökande med slutbetyg from 2010 som saknar grundläggande<br />
behörighet i svenska och engelska kan komplettera<br />
med godkänt betyg i Svenska 1+2 och Engelska 5 för att<br />
uppfylla kraven för grundläggande behörighet.<br />
Sökande med avgångsbetyg som saknar grundläggande<br />
behörighet i svenska och engleska kan komplettera med<br />
Gy11/Vux12 kurser, godkänt betyg i Svenska 2 eller Svenska<br />
3 och Engelska 5 för att uppfylla kraven.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-03-26)<br />
Sökande med slutbetyg som inte uppfyller kravet för 90 %<br />
/ 2250 gymnasiepoäng kan komplettera med Gy11/vux 12<br />
kurser för att uppnå grundläggande behörighet. Gymnasiearbete<br />
godtas inte. Gy11/Vux12 kurser medräknas alltid om<br />
kursen krävs för särskild behörighet och vid utbyte. Gy11/<br />
Vux12 kan inte bli tilläggskomplettering.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />
Sökande med avgångsbetyg saknar grundläggande behörighet<br />
i svenska kan komplettera med Svenska 3 för grundläggande<br />
behörighet. Svenska C godtas inte.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />
Sökande med äldre intyg från folkhögskola som saknar<br />
grundläggande behörighet i svenska och engelska måste<br />
efter 1 juli 2015 komplettera med Svenska 3, Engelska 6<br />
och Historia 1a1.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29, 2012-10-03 och 2012-11-07)<br />
Sökande med intyg från folkhögskola där den sökande saknar<br />
några kärnämnen/gymnasiegemensamma ämnen kan<br />
komplettera med Gy11-kurser på samma nivå eller högre.<br />
Underliggande nivåer behöver inte styrkas. Om sökande<br />
saknar Samhällskunskap 1a1, Naturkunskap 1a1, Historia<br />
1a1 kan han/hon komplettera med överliggande kurs 2 eller<br />
kurs 1b. 1a2 räknas inte som överliggande kurs.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2013-01-08)<br />
Om den sökande sedan tidigare har Svenska B och sedan<br />
läser på folkhögskolan och får ett nytt intyg om behörighet<br />
med Gy11-kurser där Svenska 3 saknas (dvs efter den 1<br />
juli 2015) så måste han/hon komplettera med Svenska 3.<br />
Underliggande nivåer behöver inte redovisas (Sv1 och sv2).<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2013-01-08)<br />
Sökande med yrkesexamen som saknar Engelska 6 för<br />
grundläggande behörighet, kan komplettera med överliggande<br />
kurs Engelska 7.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2013-01-08)<br />
B I L A G A<br />
Sid 2 3 9
meritvärdering<br />
Till utbildningar där det inte finns krav på särskild behörighet<br />
får sökande tillgodoräkna meritpoäng för meritkurser i<br />
moderna språk, engelska och matematik.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-01-10.)<br />
Motsvarande kunskaper (motsvarandebedömningar) ger<br />
inte meritpoäng.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-01-10.)<br />
Betyg i utökade kurser som inte krävs för behörighet<br />
– ger meritpoäng men får inte ingå i jämförelsetalet –<br />
grupp A<br />
– ger meritpoäng och kan tillgodoräknas som tilläggskomplettering<br />
– grupp B (betyget utfärdat i ett samlat<br />
betygsdokument).<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2007-12-11).<br />
Betyg i ämne i utökad studiekurs (avgångsbetyg)<br />
– ger inte meritpoäng men kan tillgodoräknas som tillläggskomplettering<br />
– grupp C.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2007-12-11).<br />
Om högskolan beslutat om generellt undantag från en i områdesbehörighet<br />
fastställd behörighetskurs, ger nivån över<br />
den faktiska kursen som krävs för behörighet meritpoäng<br />
i ämnena moderna språk, matematik och engelska.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2007-12-11).<br />
Om högskola sänkt av Högskoleverket fastställt särskilt<br />
behörighetskrav i annat ämne än moderna språk, engelska<br />
eller matematik ges inga ytterligare meritpoäng än för de<br />
områdeskurser som ingår i områdesbehörigheten.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-05-13--14).<br />
Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom samlat<br />
betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1 januari<br />
2010 får medräkna betyg utfärdade 2010 och senare om det<br />
krävs för särskild behörighet.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-05-13--14.)<br />
Sökande som styrkt grundläggande behörighet genom<br />
samlat betygsdokument med kursbetyg utfärdade före 1<br />
januari 2010 får medräkna betyg utfärdade 2010 och senare<br />
m meritkurs/områdeskurs. Betygsvärdet kommer inte att<br />
medräknas i jämförelsetalet.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-05-13-14)<br />
B I L A G A<br />
Sid 2 4 0<br />
Sökande med betyg från Waldorfskolor med 12-årig utbildning<br />
enligt kursplanen WK10 – 12 (WK2) omfattande<br />
2 500 gymnasiepoäng kommer att få meritpoäng för sådana<br />
kurser som bedömts motsvara nationella kurser från gymnasieskolan/gymnasial<br />
vuxenutbildning. Beslutet avser både<br />
meritkurser i moderna språk, engelska och matematik och<br />
områdeskurser som fastställts av Högskoleverket. Betyg skall<br />
ha utfärdats med de kurskoder som Skolverket fastställde<br />
år 2006. För äldre betyg kommer kurskoder fastställda av<br />
högskolorna internt att användas och de kodas WAL2xxxx.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2009-01-15.)<br />
Betyg i Matematik 4 ersätter betyg i slutbetyg i Matematik D<br />
om det höjer jämförelsetalet. Om det sänker ger Matematik<br />
4 behörighet men medräknas inte i jämförelsetalet.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-01-26)<br />
Sökande med slutbetyg med betyg i skala IG-MVG och för<br />
sökande med avgångsbetyg med i sifferbetyg i skala 1-5 som<br />
komplettar med betyg i skala A-F omräknas enligt följande:<br />
Gy11/Vux12 Slutbetyg Avgångsbetyg<br />
A 20 5<br />
B 17,5 4,5<br />
C 15 4<br />
D 12,5 3,5<br />
E 10 3<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-03-26)<br />
För sökande som har betyg i fler kurser som kan ge meritpoäng<br />
räknas de kurser som ger bästa meritvärde (kurser<br />
i examen, utökade kurser och/eller kompletteringsbetyg).<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-05-22)<br />
Vid beräkning av meritpoäng för sökande med examen ska<br />
alltid de kurser räknas med som ger högsta jämförelsetal.<br />
Det gäller oavsett om kurserna ingår i gymnasieexamen<br />
eller om det är kompletterande betyg. Detta innebär att<br />
sökande som har kompletterande betyg i kurser som ger<br />
meritpoäng, får medräkna dessa meritpoäng istället för de<br />
som ingår i examen, även om full meritpoäng uppnåtts. En<br />
sökande som har 2,0 meritpoäng ska kunna tillgodoräkna<br />
en meritpoängskurs som ger 1,0 meritpoäng, även om den<br />
sökande då slår i taket, om detta ger ett högre jämförelsetal.<br />
Maximal meritpoäng är dock alltid 2,5. Om kurserna ingår<br />
i gymnasieexamen eller den sökande har läst en meritkurs<br />
som utökad kurs så ingår sökande i BI. Om en kompletterad<br />
kurs ingår i meritvärdet (jämförelsetal+meritpoäng) så ingår<br />
sökande i grupp BII.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-05-22)
Sökande som har Matematik 3b men behöver Matematik<br />
3c för behörighet, som kompletterar med Matematik 4, får<br />
meritpoäng (och behörighet) för Matematik 4.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />
Sökande med slutbetyg får tillgodoräkna meritpoäng för<br />
underliggande Gy11-kurser även om betyg i underliggande<br />
kurser saknas. Betyg i kurserna medräknas inte i jämförelsetalet.<br />
Exempel en sökande med slutbetyg som kompletterar<br />
med Matematik 4 för meritpoäng. Sökande har i slutbetyget<br />
endast Matematik A. Matematik 4 räknas som Matematik D<br />
och ger då 1,0. Mellanliggande nivåer behöver inte redovisas.<br />
Betyget i Matematik 4 medräknas inte i jämförelsetalet (en<br />
Gy11-kurs kan aldrig bli en tilläggskomplettering). Detta<br />
gäller under förutsättning att Matematik C inte krävs för<br />
behörighet.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />
En sökande med slutbetyg som saknar 90 % godkända kurser<br />
som kompletterar med Gy11-kurser för att uppnå 90 %<br />
medräknas inte i jämförelsetalet. Gy11-kurser medräknas<br />
endast vid särskild behörighet och utbyte. Gy11-kurser kan<br />
inte bli tilläggskompletteringar.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-08-29)<br />
Sökande som uppfyller kravet för grundläggande behörighet<br />
genom slutbetyg/samlat betygsdokument med bokstavsbetyg<br />
kan vid komplettering tillgodoräkna meritpoäng för<br />
meritkurser som har sifferbetyg.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-11-07)<br />
Matematik 5 ger ingen meritpoäng för sökande med slutbetyg<br />
om Matematik 4/Matematik E är ett behörighetskrav.<br />
Sökande med slutbetyg kan aldrig få meritpoäng för matematik<br />
om Matematik E är ett behörighetskrav.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2013-01-08)<br />
urval<br />
I slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning ska minst 2/3<br />
av gymnasiepoäng avse betyg i kurser från gymnasial vuxenutbildning<br />
för att sökande ska ingå i BI.<br />
Minst 1 600 gymnasiepoäng för slutbetyg om 2 350<br />
gymnasiepoäng(enbart nya kurser).<br />
Minst 1 534 gymnasiepoäng för slutbetyg om 2 301 gymnasiepoäng<br />
(konverterade och nya kurser).<br />
Minst 1 314 gymnasiepoäng för slutbetyg om 1 970<br />
gymnasiepoäng(enbart gamla kurser).<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008).<br />
Sökande med slutbetyg från vuxenutbildningen, som styrker<br />
kraven för särskild behörighet i Idrott och hälsa med betyg<br />
från gymnasieskolan, ingår i BI.<br />
Betyg i andra kurser från gymnasieskolan som inte finns<br />
med i slutbetyg från komvux får inte tillgodoräknas i BI.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-11-26, 2010-06-15, 2010-10-18)<br />
Sökande som styrker grundläggande behörighet genom<br />
samlat betygsdokument från vuxenutbildning och styrker<br />
särskild behörighet genom motsvarande bedömning ingår<br />
i BII.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-11-26).<br />
Sökande som styrker grundläggande behörighet genom<br />
samlat betygsdokument från vuxenutbildning får tillgodoräkna<br />
sig kompletteringar för meritpoäng 2010 och senare<br />
och ingår då i BII.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-11-26).<br />
Sökande med slutbetyg från försöksverksamhet med lärlingsutbildning<br />
som i efterhand kompletterar med Svenska<br />
B/Svenska som andra språk B ingår i B II.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen2008-11-26.)<br />
Sökande som har slutbetyg från vuxenutbildning och efter<br />
det att slutbetyget utfärdats har kompletterat med ytterligare<br />
betyg från vuxenutbildningen ingår i BII. Betyg i kurser<br />
från vuxenutbildningen som inte ingår i slutbetyget från<br />
vuxenutbildningen och som utfärdats senast samma dag<br />
som slutbetyget kan sökanden tillgodoräkna sig BI.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2008-05-13--14.)<br />
Sökande i BI som genom komplettering höjer sitt meritvärde<br />
deltar med det högre meritvärdet också i BII. Kompletteringsbetyget<br />
kan avse utbytes- (Grupp A, B och C) och<br />
tilläggskomplettering (Grupp B och C) samt betyg i kurser<br />
för meritpoäng (Grupp A och B). Komplettering ska bara<br />
räknas om sökande höjer sitt meritvärde.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2007-12-11).<br />
Sökande som tillgodoräknar sig ämnesbetyg i utökad studiekurs<br />
ingår i BI.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2007-12-11.)<br />
Sökande med yrkesexamen som kompletterar för grundläggande<br />
behörighet med Svenska 2 och 3 och/eller Engelska<br />
6 från folkhögskola placeras i urvalsgrupp BI.<br />
(<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppen 2012-10-03)<br />
B I L A G A<br />
Sid 2 4 1
11. SÖKORDSREGISTER<br />
25:4, grundläggande behörighet 8<br />
800 poäng 14, 69<br />
A<br />
Akademiska meriter för grundläggande<br />
behörighet 8<br />
ALU, arbetslivserfarenhet 171<br />
Andra urvalsgrupper 117<br />
Anmälan 166<br />
Anmälningsavgifter 166<br />
Anmälningsavgifter förordning<br />
Anmälningsdag, se Nationella<br />
237<br />
Antagningsomgångar, tidplan<br />
Antagningssystemet NyA SUHF:s<br />
170<br />
rekommendationer 224 – 226<br />
Antagnings- och urvalsresultat 168<br />
Anpassade högskoleprov 119<br />
Anstånd 169<br />
Anställningsbevis, arbetslivserfarenhet 171<br />
Användarkonto på antagning.se<br />
Arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet<br />
168<br />
för särskild behörighet 10<br />
Arbetslivserfarenhet 171 – 173<br />
Arbetslivserfarenhet, dokumentation<br />
Avgångsbetyg från gymnasieskolan<br />
171<br />
– mindre studiekurs 13<br />
– x-markering<br />
Avgångsbetyg från gymnasieskolan linjer,<br />
13<br />
meritvärdering av betyg<br />
Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer,<br />
64<br />
mellanårsprogram och tvååriga specialkurser,<br />
grundläggande behörighet<br />
Avgångsbetyg (mellanårsprogram),<br />
7<br />
gymnasieskolans nationella program<br />
Avgångsbetyg från gymnasieskolans<br />
program, mellanårsprogram<br />
125<br />
– mindre studiekurs 14<br />
– ej fullgjord kurs<br />
Avgångsbetyg från s k mellanårsprogram,<br />
14<br />
meritvärdering av betyg<br />
Avgångsbetyg/slutbetyg Komvux,<br />
65<br />
meritvärdering 64<br />
B<br />
Basår samt övriga högskoleförberedande<br />
utbildningar 10<br />
S Ö KO R D S R E G I S T E R<br />
Sid 2 4 2<br />
Basår, behörighetstabell<br />
B/C-språk, förteckning över ämnen<br />
47 – 53<br />
och kurser 103 – 106<br />
Bedömning av utländska meriter 168<br />
<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens tillämpningsbeslut<br />
– behörighet 8<br />
– meritvärdering 67<br />
– urval 118<br />
– sammanställning 239<br />
Behöriga sökande med lika meriter 117<br />
Behörighet<br />
Behörighetsbedömning, tabell för motsvarande-<br />
6 – 15<br />
bedömning och ersättningskrav, register 17 – 45<br />
Behörighet för studier på grundnivå 6<br />
Behörighet för studier på avancerad nivå 11<br />
Behörighetsbevis, grundläggande behörighet 168<br />
Behörighetskomplettering 58<br />
Behörighetsprov 11<br />
Beredskapsarbete, arbetslivserfarenhet 171<br />
Betyg, dokumentation 167<br />
Betygsdatabas, nationell<br />
Betygspoäng, tabell för översättning<br />
167<br />
till jämförelsetal 70<br />
Betygsurval 116<br />
C<br />
Centrum för flexibelt lärande (CFL),<br />
se Korrespondensstudier 128<br />
D<br />
Diakonala året, arbetslivserfarenhet 171<br />
Dispens (undantag) 12<br />
Doktorandtjänst, arbetslivserfarenhet 171<br />
Dokumentation 167<br />
Dubbla betyg, tyska och franska skolan 118<br />
Dyslektiker, högskoleprovet 119<br />
E<br />
ECTS-skala 11<br />
Efteranmälan 117<br />
Eget företag, arbetslivserfarenhet 172<br />
Elevassistent, arbetslivserfarenhet 172<br />
Elitidrott, arbetslivserfarenhet 172<br />
Engelskspråkig svensk gymnasieutbildning 129<br />
Enhetsskola 129<br />
Ersättningskrav 12, 17
F<br />
Fackskola 120<br />
Feriearbete, arbetslivserfarenhet 172<br />
Finskspråkig svensk gymnasieutbildning 129<br />
Folkhögskola, grundläggande behörighet 7, 120<br />
Folkhögskoleintyg, exempel<br />
Folkhögskoleutbildning<br />
Grundläggande behörighet<br />
Allmän behörighet<br />
154 – 163<br />
Meritvärdering 121<br />
Franskspråkig svensk gymnasieutbildning 129<br />
Frilansarbete, arbetslivserfarenhet 172<br />
Friskolor 121<br />
Frivilliga val 126<br />
Fängelsetid, arbetslivserfarenhet 172<br />
För sent inkommen anmälan 166<br />
Fördelning av platser 116<br />
Försöksverksamhet lärlingsutbildning<br />
Förutbildningar för grundläggande<br />
125<br />
behörighet, tabell 133 – 143<br />
G<br />
Grundläggande behörighet<br />
– betyg från gymnasieskola eller gymnasial<br />
vuxenutbildning fr o m 1 jan 2010 6, 7<br />
– betyg från gymnasieskola eller gymnasial<br />
vuxenutbildning före 1 jan 2010 6, 7<br />
– sökande med folkhögskolestudier 7, 120<br />
– 25:4 8<br />
– utländsk utbildning 8<br />
<strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens tillämpningsbeslut<br />
Grundläggande behörighet för grundnivå<br />
8<br />
baserad på akademiska meriter<br />
Grundläggande behörighet till<br />
9<br />
utbildning på avancerad nivå 11<br />
Grundskola 129<br />
Grupp A – C 60 – 61<br />
Grupp BI – BF 116<br />
Gymnasieskola 11, Gy11 123, 174<br />
Gymnasieskolans linjer 126<br />
Gymnasieskolan före Gy11<br />
Gymnasial vuxenutbildning före Vux12,<br />
124<br />
skolformer, slutbetyg 127<br />
H<br />
Halvtid, arbetslivserfarenhet 171<br />
Hermods, se Korrespondensstudier 128<br />
HP, provurvalet 117<br />
Högre specialkurs, se Påbyggnadsutbildning 128<br />
Högskoleförordningen, utdrag 205 – 212<br />
– platsfördelning på grundval av betyg 209<br />
– bilaga 3 Grupp A 209<br />
– bilaga 3 Grupp B och C 210<br />
Högskoleprovet 118<br />
Högskoleprovet, giltiga prov 119<br />
Högskoleprovet som urvalsinstrument 119<br />
Högskoleprov, tidplan 119<br />
Högskoleprov utomlands 118<br />
I<br />
Individuellt program, gymnasieskolans<br />
nationella program 125<br />
Instegsjobb 172<br />
Internationell Baccalaureat – IB 126<br />
I tid inkommen anmälan 166<br />
J<br />
Jämförelsetal, se Meritvärdering 58, 64<br />
Jämförelsetal, tabell för översättning<br />
av betygspoäng 70<br />
K<br />
Kommunal vuxenutbildning,<br />
avgångsbetyg, skolformer 128<br />
Komplettering till anmälan 167<br />
Komplettering, begäran<br />
Komplettering, se Nationella<br />
167<br />
antagningsomgångar, tidplan 170<br />
Kompletteringsbetyg 58<br />
Kontrollbesked/Kontrolluppgift 167<br />
Korrespondensstudier 128<br />
Komplettering av kurser för meritpoäng 59<br />
Kyrkomusiker, arbetslivserfarenhet 172<br />
Kärnämnen, gymnasieskolan 124<br />
Kärnämnen, komvux 127<br />
L<br />
Lärarassistent, arbetslivserfarenhet 172<br />
Lärartjänstgöring, arbetslivserfarenhet 172<br />
Lärlingsutbildning 128<br />
Lärlingsutbildning, försöksverksamhet 125<br />
M<br />
Meritkurser,<br />
– Moderna språk 59, 62<br />
– B/C språk 59, 62<br />
– Engelska 59, 62<br />
– Matematik 59, 62<br />
S Ö K O R D S R E G I S T E R<br />
Sid 2 4 3
Meritpoäng 59, 62<br />
Meritvärde 58<br />
Meritvärdering av betyg 58 – 70<br />
Meritvärdering, <strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens<br />
tillämpningsbeslut 67<br />
Meritvärdering Grupp A + B 59 – 66<br />
Meritvärdering avgångsbetyg Grupp C 61 – 67<br />
Meritvärdering av betyg, exempel 65 – 66, 108 – 115<br />
Meritvärdering, beräkning<br />
Meritvärdering<br />
58<br />
– tillämpningsbeslut meritpoäng 67 – 69<br />
Mindre studiekurs 13, 14<br />
Motsvarandebedömning 12, 17<br />
N<br />
Nationella antagningsomgångar, tidplan 170<br />
Nationell betygsdatabas 167<br />
Nationell betygsdatabas, tidsplan 167<br />
Normalskolekompetens 128, 153<br />
O<br />
Oavslutade utländska gymnasieutbildningar,<br />
800-poängsregeln<br />
Oregelbunden tjänstgöring,<br />
14, 69<br />
arbetslivserfarenhet 171<br />
Områdesbehörigheter, tabell 186 – 204<br />
Områdesbehörigheter 10<br />
Områdeskurser 62<br />
P<br />
Platsfördelning på grundval av betyg 116<br />
Praktik, arbetslivserfarenhet 172<br />
Praktikplats, arbetslivserfarenhet 172<br />
Praktisk realexamen 129<br />
Provurval 117<br />
Påbyggnadsutbildning 128<br />
Pågående anställning, arbetslivserfarenhet 171<br />
R<br />
Realexamen 129<br />
Reell kompetens<br />
Reducerat program, gymnasieskolans<br />
7<br />
nationella program 125<br />
Reservantagning 117<br />
S<br />
SA, Sent anmälda 117<br />
Samlat betygsdokument från gymnasial<br />
vuxenutbildning, grundläggande behörighet 7<br />
Samlat betygsdokument från gymnasial<br />
vuxenutbildning före 1 jan 2010<br />
S Ö KO R D S R E G I S T E R<br />
Sid 2 4 4<br />
betyg i kärnämneskurser 7<br />
enbart nya kurser 7<br />
blandat gamla och nya kurser<br />
blandat gamla och nya kurser, senast<br />
7<br />
30 juni 2002 7<br />
enbart gamla kurser<br />
Samlat betygsdokument från gymnasial<br />
7<br />
vuxenutbildning, meritvärdering<br />
Samordnad antagning till engelskspråkiga<br />
magister- och masterprogram<br />
66<br />
SUHF:s rekommendationer 227<br />
Sandöskolan, arbetslivserfarenhet 172<br />
Sen anmälan<br />
Sista dag för anmälan, se Nationell<br />
166<br />
antagningsomgång, tidplan<br />
Sista dag för komplettering,<br />
170<br />
se Nationell antagningsomgång, tidplan<br />
Sista dag för svar, se Nationell<br />
170<br />
antagningsomgång, tidplan 170<br />
Sjukvårdsarbete, arbetslivserfarenhet 173<br />
Skolformer 120 – 129<br />
Slutbetyg, brister i slutbetyg<br />
Slutbetyg från gymnasieskolans program,<br />
12 – 13<br />
grundläggande behörighet<br />
Slutbetyg, gymnasieskolans nationella<br />
6<br />
program<br />
Slutbetyg från gymnasieskolans<br />
program/gymnasial vuxenutbildning,<br />
124<br />
meritvärdering av betyg<br />
Slutbetyg från komvux,<br />
64<br />
grundläggande behörighet 6, 7<br />
utfärdat fr o m 1 jan 2010 6<br />
utfärdat före 1 jan 2010 6, 7<br />
2350 gymnasiepoäng 7<br />
2301 gymnasiepoäng 7<br />
1970 gymnasiepoäng<br />
Slutbetyg<br />
7<br />
utfärdat 1997 6<br />
utfärdat 1998 – 2002 6<br />
utfärdat 2003 6<br />
utfärdat fr o m 1 jan 2010 6<br />
utfärdat före 1 jan 2010 6<br />
Specialkurser 7, 128<br />
Specialkurser, tabell<br />
Specialutformat program,<br />
141 – 143<br />
gymnasieskolans nationella program 125<br />
Sommarjobb, feriearbete<br />
Statens skola för vuxna,<br />
172<br />
se Korrespondensstudier 128<br />
Studentexamen 128, 152<br />
Studieavgifter 166
Studieavgifter förordning 237 – 238<br />
Studieförbund 129<br />
Studieomdöme, folkhögskola 121<br />
Stöd till studenter med funktionshinder 169<br />
SUHF:s rekommendationer 213 – 236<br />
Svar, strykningar 169<br />
Svarskrav 169<br />
Svarsregler 169<br />
Svensk gymnasieutbildning på annat språk<br />
Svenska akademiska meriter för<br />
129<br />
grundläggande behörighet 9<br />
Synskadade, högskoleprovet 119<br />
Särskild behörighet, jämförelse Gy11/äldre 46<br />
Särskild behörighet för utbildning på grundnivå<br />
Särskild behörighet till utbildning<br />
10<br />
på avancerad nivå 11<br />
Särskild behörighet, undantag 12<br />
Särskilda prov för urval 117<br />
Särskilda stödåtgärder 169<br />
T<br />
Teoretisk kompletteringskurs 128<br />
Tilläggskomplettering 58<br />
Timanställning, arbetslivserfarenhet 171<br />
Tjänstgöringsintyg, arbetslivserfarenhet 171<br />
Tjänstledighet, arbetslivserfarenhet 171<br />
Totalförsvarsutbildning, arbetslivserfarenhet 173<br />
Tredje året, se Påbyggnadsutbildning 128<br />
Treåriga yrkesinriktade linjer 126<br />
Tyskspråkig svensk gymnasieutbildning 129<br />
U<br />
Undantag (dispens) 12<br />
Ungdomslag, arbetslivserfarenhet 173<br />
Ungdomsplats, arbetslivserfarenhet 173<br />
Ungdomspraktik, arbetslivserfarenhet<br />
Universitets- och högskolebetyg och poäng,<br />
173<br />
översättningstabell 107<br />
Urval<br />
Urval, <strong>Bedömningsh</strong>andboksgruppens<br />
116<br />
tillämpningsbeslut 118<br />
Urval till grundnivå 116<br />
Urval – tillämpningsbeslut BI och BII 118<br />
Urvalsgrunder, av högskolan beslutade 117<br />
Urval, betygsurval BI – BF 116, 117<br />
Urval till utbildning på avancerad nivå 117<br />
Utbildning, arbetslivserfarenhet 173<br />
Utbyteskomplettering<br />
Utbyteskomplettering, tabell för utbyte av<br />
58<br />
gamla och nya kurser i slutbetyg 71 – 96<br />
Utbyteskomplettering, tabell för<br />
utbyte av ämnen<br />
Utbyteskomplettering, tabell för<br />
97 – 100<br />
utbyte av etapper 101 – 102<br />
Utlandstjänstgöring, arbetslivserfarenhet 173<br />
Utländsk förutbildning 8<br />
Utländsk förutbildning, oavslutad 14<br />
Utländsk förutbildning, meritvädering<br />
Utländska akademiska meriter,<br />
69<br />
dokumentation<br />
Utländska förutbildningskoder<br />
168<br />
– förteckning 144 – 151<br />
Utländska gymnasiebetyg, dokumentation 168<br />
Utländska gymnasieutbildning 8<br />
Utländska språkkurser, behörighetstabell 55 – 57<br />
– europarådets betygsskala<br />
Utökat program, gymnasieskolans<br />
54<br />
nationella program 125<br />
Utökat program/kurs, meritvärdering 60, 61<br />
Utökad studiekurs 126<br />
Utökad studiekurs, meritvärdering 60, 61<br />
W<br />
Waldorfskolor 121 – 123<br />
avgångsbetyg med sifferbetyg 122<br />
slutbetyg med bokstavsbetyg 123<br />
Waldorfskola, exempel på slutbetyg 164 – 165<br />
Waldorfsskolans kurskoder, förteckning 131 – 132<br />
V<br />
Vidimerade kopior 167<br />
Vuxenutbildning 12, Vux12 175<br />
Vård av annan person, arbetslivserfarenhet 173<br />
Vård av barn, arbetslivserfarenhet 173<br />
Vård av syskon, arbetslivserfarenhet 173<br />
Värnpliktstjänstgöring, arbetslivserfarenhet 173<br />
X<br />
X-markering 13<br />
Ä<br />
Ämneskoder, förteckning 130<br />
Ö<br />
ÖV72 128<br />
Överklagande 169<br />
Överklagandenämnden 170<br />
Överklagande, rutin i NyA 170<br />
Övriga behöriga sökande 117<br />
S Ö K O R D S R E G I S T E R<br />
Sid 2 4 5
Universitets- och högskolerådet, UHR<br />
Box 45093, 104 30 Stockholm<br />
Besöksadress: Wallingatan 2<br />
Telefon: 010-470 03 00<br />
Antagningsservice: 0771-550 720
Change language