2. MKB, låupplöst.pdf - Bevara Forshälla

info.bevaraforshalla.se

2. MKB, låupplöst.pdf - Bevara Forshälla

föra ett samtal i normal samtalston, 60-65 dB(A), rakt under ett verk i drift. I Naturvårdsverkets,

Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport Ljud

från vindkraftverk redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, tabell 1.

Tabell 1: Ljudnivåer från vardagslivet. Uppgifter från Naturvårdsverket 2001.

Tabell 1: Ljudnivåer från vardagslivet.

0 – 15 dB(A) Svagast uppfattbara ljud

30 – 35 dB(A) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation

50 – 60 dB(A) Medelljudnivå på mycket tyst gata

60 - 65 dB(A) Samtal på kort avstånd

65 – 75 dB(A) Landande jetflygplan på 1000 meters höjd

80 – 85 dB(A) Snälltåg i 100 km/h på 100 meters avstånd

85 dB(A) Risk för hörselskada vid långvarig exponering

90 – 95 dB(A) Startande långtradare på 5 – 10 meters avstånd

120 – 130 dB(A) Smärtgräns

Vindkraftverken hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga

bakgrundsljudet, vindbrus, lövprassel och annat, som i vissa fall maskerar ljudet

från vindkraftverken, är lägre vid dessa förhållanden. Ett vindkraftverk startar

normalt vid vindhastigheter på 3-4 m/s. Vid cirka 8 m/s blir bakgrundsljud som

vindsus, lövprassel med mera högre än verkens eget ljud. Vindkraftverket hörs

tydligast inom ljudutbredningszonen vid vindhastigheter mellan 4 och 8 m/s.

Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägre

och maskeringen försvinner.

Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig

som har betydelse för om man störs av ljudet. Om verken syns eller inte från

punkten där man vistas samt vilken uppfattning man har om påverkan på landskapet

har betydelse. Som tidigare nämnts påverkar också inställningen till vindkraft,

synen och förväntningarna på landskapet och i vilken del av landet man

befinner sig i vilken grad man upplever störning, Pedersen 2007.

Risken för att närboende upplever störande buller är ofta störst på kvällar och

nätter, då bakgrundsnivåer från andra källor är låga och då markinversion kan

göra att vindkraftverken går trots att det är vindstilla på marken. Även nattetid

gäller riktvärdet 40 dB(A).

Ljudberäkningarna görs enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod i

Ljud från landbaserade vindkraftverk 2001. Beräkningen är gjord i WindPRO version

2.6 vilket är det vanligast förekommande programmet i Sverige och flera

andra länder vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk. I ljudberäkningen

tas ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng och

trädvegetation. Beräknade ljudkurvor redovisas på illustration 7, samt i bilaga 1.

Totalhöjden för de planerade vindkraftverken uppgår till maximalt 170 meter,

med en tornhöjd på 120 meter och rotordiameter på 100 meter. Om verk med

större rotordiameter finns tillgängliga vid upphandling kan dessa verk komma

att väljas. Maxhöjden kommer dock fortfarande att vara 170 meter. Beräkningar

i denna handling utgår från verk med en totalhöjd på 170 meter, navhöjd på 120

meter, rotordiameter på 101 meter, och en effekt på 2,5 MW.

Angivna värden i tillståndet för verksamheten reglerar hur mycket ljud närboende

skall behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Projektören har ett ansvar inför den

kommande ägaren av vindkraftverken att beräkningarna stämmer med verkligheten,

och ägaren har ansvar inför kringboende att uppsatta gränser inte överskrids.

31

Similar magazines