Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor - Kulturarv ...
Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor - Kulturarv ...
Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor - Kulturarv ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
säkert behövde man för resan en väl fungerande organisation. Det är känt att det fanns<br />
skjutshåll i <strong>Stigsjö</strong> under 1600-talet. Med hänsyn till att dagsetappen startades från<br />
Härnösand kan hästbyte i <strong>Stigsjö</strong> vara troligt med ett andra hästbyte i Skön. Därifrån hade<br />
man då en lämplig körsträcka ned till Njurunda. Även om man inte bytte hästar i <strong>Stigsjö</strong><br />
bör det vara nödvändigt att man höll sig till den gängse vintervägen för att ha tillgång till<br />
den hjälp man kunde få längs den. Att med ett så stort sällskap åka <strong>mellan</strong> Härnösand till<br />
Njurunda på en dag förutsätter en fungerande skjutsorganisation.<br />
17. Brån Det finns forskare som anser att namnet Brån kommer från ordet bro som då skulle<br />
vara en bro på <strong>Norrstigen</strong> eller Stora landsvägen. Det kan diskuteras men inte ges för stor<br />
vikt i det större sammanhanget.<br />
18. 20 februari 1710 Denna dag arresterade Landsfiskalen Frisendal på Långsjöns is<br />
bönderna Eskil Johansson från Näs, Sidensjö samt Hans Hansson från Gerde <strong>och</strong> Johan<br />
Johansson från Bjästa i Nätra socken. De hade förutom lärft <strong>och</strong> vadmal en del matvaror<br />
på lassen som de tänkte sälja i Stockholm. Landsfiskalen hävdade att matvarorna<br />
skulle gå till militären. Bönderna framhöll att de lämnat sin del till militären <strong>och</strong> behövde<br />
sälja resten i Stockholm för att klara sina hemman. På <strong>Säbrå</strong>tinget kunde de inte fällas<br />
utan målet fördes vidare till deras hemsocknar.<br />
19. I mars 1701 körde postbonden från Krånge by i <strong>Hässjö</strong> ned i en vak ungefär vid<br />
nuvarande Billstabron, som går över Långsjön varvid hans häst drunknade. Vid<br />
efterföljande rättegång stämdes bönderna i Billsta för utebliven vägstakning (jämför vad<br />
som sagts tidigare om vägsträckning). De försvarade sig med att postbonden borde ha<br />
hållit sig till landsvägen. Tingsrätten fann dock att vintervägen som uråldrig skulle<br />
upprätthållas <strong>och</strong> fällde därför bönderna.<br />
20. År 1643 15 juni hölls laga ting i <strong>Säbrå</strong>. Paragraf 3 b. Item Östen Eriksson (Hårsta) för<br />
ogill bro på hans åker årligen anklagas sakfälls han <strong>och</strong> skall betala 3 Mark.<br />
Flera forskare som Torsten Bucht, Gösta Bucht, Tyko Lundkvist <strong>och</strong> Sgge Sjödin har skrivit<br />
om <strong>Stigsjö</strong>. Torsten Bucht var docent i nordiska språk <strong>och</strong> lektor vid Härnösands<br />
Gymnasium. Han var också språkforskare <strong>och</strong> har skrivit ”Ortsnamnen i Västernorrlands län”<br />
utgiven 1955. Han har tagit upp <strong>Norrstigen</strong> i flera skrifter. Bucht har angivet att det i<br />
Härnösandstrakten endast finns två namn som kan kopplas ihop med den gamla <strong>Norrstigen</strong>.<br />
Det är byanamnen Stig/Norrstig samt sockennamnet <strong>Stigsjö</strong>. Han ansåg att Långsjön,<br />
åtminstone dess västra del är den gamla <strong>Stigsjö</strong>n <strong>och</strong> att <strong>Norrstigen</strong> sommartid gått längs dess<br />
norra strand. Han skriver också att Nyland tolkas som en senare upptagen bygd i förhållande<br />
till huvudbygden. Här finns ännu längre bort byarna i Mark. Om dem skriver han att namnet<br />
Mark kan tolkas som ödemark. Han nämner att de försvunna ödebyarna Stormbölet <strong>och</strong><br />
Tjärnåsen varit belägna inom detta område. Till vad Torsten Bucht skrivit vill jag tillägga att<br />
byarna i Mark fanns på 1500-talet men var länge utan stabil befolkning. På Stenklyfts karta<br />
från 1646, viktig i detta sammanhang, finns ingen bebyggelse redovisad i det stora område<br />
som idag omfattar Sörmark <strong>och</strong> Norrmark. Skattelängderna för området visar endast<br />
sporadiskt få bofasta i området under 1500-talet <strong>och</strong> 1600-talet.<br />
8