05.09.2013 Views

Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor - Kulturarv ...

Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor - Kulturarv ...

Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor - Kulturarv ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

säkert behövde man för resan en väl fungerande organisation. Det är känt att det fanns<br />

skjutshåll i <strong>Stigsjö</strong> under 1600-talet. Med hänsyn till att dagsetappen startades från<br />

Härnösand kan hästbyte i <strong>Stigsjö</strong> vara troligt med ett andra hästbyte i Skön. Därifrån hade<br />

man då en lämplig körsträcka ned till Njurunda. Även om man inte bytte hästar i <strong>Stigsjö</strong><br />

bör det vara nödvändigt att man höll sig till den gängse vintervägen för att ha tillgång till<br />

den hjälp man kunde få längs den. Att med ett så stort sällskap åka <strong>mellan</strong> Härnösand till<br />

Njurunda på en dag förutsätter en fungerande skjutsorganisation.<br />

17. Brån Det finns forskare som anser att namnet Brån kommer från ordet bro som då skulle<br />

vara en bro på <strong>Norrstigen</strong> eller Stora landsvägen. Det kan diskuteras men inte ges för stor<br />

vikt i det större sammanhanget.<br />

18. 20 februari 1710 Denna dag arresterade Landsfiskalen Frisendal på Långsjöns is<br />

bönderna Eskil Johansson från Näs, Sidensjö samt Hans Hansson från Gerde <strong>och</strong> Johan<br />

Johansson från Bjästa i Nätra socken. De hade förutom lärft <strong>och</strong> vadmal en del matvaror<br />

på lassen som de tänkte sälja i Stockholm. Landsfiskalen hävdade att matvarorna<br />

skulle gå till militären. Bönderna framhöll att de lämnat sin del till militären <strong>och</strong> behövde<br />

sälja resten i Stockholm för att klara sina hemman. På <strong>Säbrå</strong>tinget kunde de inte fällas<br />

utan målet fördes vidare till deras hemsocknar.<br />

19. I mars 1701 körde postbonden från Krånge by i <strong>Hässjö</strong> ned i en vak ungefär vid<br />

nuvarande Billstabron, som går över Långsjön varvid hans häst drunknade. Vid<br />

efterföljande rättegång stämdes bönderna i Billsta för utebliven vägstakning (jämför vad<br />

som sagts tidigare om vägsträckning). De försvarade sig med att postbonden borde ha<br />

hållit sig till landsvägen. Tingsrätten fann dock att vintervägen som uråldrig skulle<br />

upprätthållas <strong>och</strong> fällde därför bönderna.<br />

20. År 1643 15 juni hölls laga ting i <strong>Säbrå</strong>. Paragraf 3 b. Item Östen Eriksson (Hårsta) för<br />

ogill bro på hans åker årligen anklagas sakfälls han <strong>och</strong> skall betala 3 Mark.<br />

Flera forskare som Torsten Bucht, Gösta Bucht, Tyko Lundkvist <strong>och</strong> Sgge Sjödin har skrivit<br />

om <strong>Stigsjö</strong>. Torsten Bucht var docent i nordiska språk <strong>och</strong> lektor vid Härnösands<br />

Gymnasium. Han var också språkforskare <strong>och</strong> har skrivit ”Ortsnamnen i Västernorrlands län”<br />

utgiven 1955. Han har tagit upp <strong>Norrstigen</strong> i flera skrifter. Bucht har angivet att det i<br />

Härnösandstrakten endast finns två namn som kan kopplas ihop med den gamla <strong>Norrstigen</strong>.<br />

Det är byanamnen Stig/Norrstig samt sockennamnet <strong>Stigsjö</strong>. Han ansåg att Långsjön,<br />

åtminstone dess västra del är den gamla <strong>Stigsjö</strong>n <strong>och</strong> att <strong>Norrstigen</strong> sommartid gått längs dess<br />

norra strand. Han skriver också att Nyland tolkas som en senare upptagen bygd i förhållande<br />

till huvudbygden. Här finns ännu längre bort byarna i Mark. Om dem skriver han att namnet<br />

Mark kan tolkas som ödemark. Han nämner att de försvunna ödebyarna Stormbölet <strong>och</strong><br />

Tjärnåsen varit belägna inom detta område. Till vad Torsten Bucht skrivit vill jag tillägga att<br />

byarna i Mark fanns på 1500-talet men var länge utan stabil befolkning. På Stenklyfts karta<br />

från 1646, viktig i detta sammanhang, finns ingen bebyggelse redovisad i det stora område<br />

som idag omfattar Sörmark <strong>och</strong> Norrmark. Skattelängderna för området visar endast<br />

sporadiskt få bofasta i området under 1500-talet <strong>och</strong> 1600-talet.<br />

8

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!