Kyrkan – en mötesplats - Svenska Baptistsamfundet

BAPTISTnytt4/06
24 augusti
Ett möte mellan kulturer och generationer på dagkollo i Uppsala 2004. Foto: Bengt Ekelund
Kyrkan
– en mötesplats
Om människor som har ett stort engagemang för andra, både i Sverige
och världen.
3
september
Offerdag för mänskliga
rättigheter och
Sociala missionen
Följeslagare för fred SID 3 I Burma-missionärers fotspår SID 4-5 Lek och vila för mammor och barn SID 6 Nytt spel gav nya vänner SID 8

2
BAPTISTnytt
En kropp, en mänsklighet
FÖR NÅGRA ÅR SEDAN PRESENTERADES ett
material som heter ”En enda kropp” som
handlar om funktionshinder. Jag minns
fortfarande hur det klack till i mig när gruppen
presenterade materialet med att säga
att funktionshinder är något som berör oss
alla. Förr eller senare förlorar kroppen sina
funktioner, om inte annat beroende av ålder.
Så hade jag faktiskt inte tänkt, att funktionshinder
hör till de allmänna mänskliga
erfarenheterna.
Titeln på materialet, ”En enda kropp”
hänvisar också till Paulus bild över församlingen
som en enda kropp. Vi berörs
också alla genom att vi hör ihop. ”Lider en
kroppsdel, så lider också alla de andra.” Hur
kan kyrkan vara en plats där vi gemensamt
tar ansvar för hela kroppen, också de delar
som behöver mer omsorg, extra stöd och
hjälpmedel för att fungera? Det handlar i
realiteten om ledstänger, hörselslingor och
handikapptoaletter såväl som hur vi ser på
varandra som delar av Guds skapelse med
de funktionshinder vi har och de vi en gång
kommer att få. Tillgänglighet i rummet,
gemenskapen och till delaktighet i gudstjänst.
UNDER SOMMAREN HAR JAG varit funktionshindrad.
Ett fotledsbrott gjorde mig till en
människa i beroendeställning under några
veckor. Så svårt det var att behöva be om
hjälp, och vad glad jag blev när människor,
såväl mina nära som främlingar, spontant
erbjöd en hjälpande hand. Då tackade jag
gladeligen ja, men det var väldigt svårt
– åtminstone i början – att be om hjälp. En
märklig känsla av att ligga andra till last
och ställa till besvär. Egentligen tycker jag
– och vill jag – att vi människor ska besvära
varandra. Vi berör varandra och vi hör ihop
som en enda kropp, en enda mänsklighet.
Det är så jag tänker att vi kan skapa Guds
rike, vara Kristus, både när vi är sårade och
när vi glänser. Brommadialogen och Sociala
missionen är två sätt för Svenska Baptistsamfundet
att arbeta med människor som
behöver. På sätt och vis är vi alla behövande.
Våra behov tar sig bara olika uttryck
och är olika starka vid olika tider. För
baptister världen över är frågor om mänskliga
rättigheter centrala, som en följd av hur
vi läser och förstår evangeliet och hur Jesus
ska efterföljas. En enda kropp handlar inte
bara om vårt sammanhang här hemma. Det
inbegriper också röster från Burma, Kongo,
Thailand, Mellanöstern,
ja, från världen där människovärdet
kränks och
ifrågasätts.
En enda kropp, en enad
mänsklighet som behöver
och behövs.
KARIN WIBORN
Integrera
mera!
Hur kan vi arbeta tillsammans med
integrationsfrågor? Det har utskottet
för opinion och mänskliga rätttigheter
(OPMR) i Baptistsamfundet
funderat kring. Med anledning av
detta delade de ut en integrationsenkät
vid årskonferensen i Vallersvik,
som hittills 14 församlingar har
svarat på. Sex av dessa uppger att
de arbetar med integrations- och
fl yktingfrågor i någon form.
Förutom att enkäten ger en bild av integrationsarbetet
i svenska baptistförsamlingar hjälper
den till att fånga upp församlingar som skulle
kunna ingå i ett nätverk kring integration.
– Genom ett nätverk kan vi hjälpa varandra
när till exempel språkförbistring uppstår,
när vi saknar pengar eller vill hjälpa till med
bostäder, säger Lisbeth Kjellander, som sitter
i OPMR-utskottet och ansvarar för enkäten.
Som resursperson i det här sammanhanget
fi nns Mette Nielsen, integrationssekreterare
i Centrumkyrkan i Farsta. Mette Nielsen arbetar
bland annat med hedersproblematik och
ett nätverk mot nazism, och delar gärna med
sig av sin kunskap och sina kontakter till dem
som vill komma igång eller komma vidare.
Sociala missionen
ger stöd till projekt
både internationellt
och i Sverige. Via
fonden samlas pengar
in till matpaket till
Kongo, men också
till andra sociala
projekt i Kongo och
Thailand.
I Sverige stödjer
Sociala missionen
under detta år två
”mamma-barnläger”
som SBKF (Svenska
Baptisternas Kvinnoförbund)
arrangerar.
Dialogen, ett center
i Stockholm som
erbjuder psykoterapi
Mette Nielsen är integrationssekreterare i Centrumkyrkan
i Farsta och fungerar som resursperson
för församlingar som vill arbeta vidare med
integrationsfrågor. Foto: Kim D Bergman
De församlingar som redan arbetar med
integration har bland annat gudstjänster på
olika språk, läxhjälp, hjälp med blanketter
och bankärenden och träffpunkter för olika
grupper som behöver hjälp.
FLER FÖRSAMLINGAR FÅR gärna fylla i enkäten!
Den kan hämtas på www.baptist.se under
Församlingsnytt, eller skickas från expeditionen.
OPMR-utskottet kan nås via Baptistsamfundets
expedition (se sid. 7) Mette Nielsen
kan kontaktas på telefon 08-94 48 95.
LÖRDAGEN DEN 7 OKTOBER kommer en
inspirationsdag kring integration att hållas i
Hudiksvall. Mer information kommer.
Offerdagen för mänskliga rättigheter
och Sociala missionen – hit går pengarna
Deltagare i ”mammabarnläger”
på Kilsbergsgården.
Foto: Johanna Grandin
och själavård får också stöd, liksom arbetet
med arbetssökande som bedrivs i Älvdalens
baptistförsamling. Även enskilda privatpersoner
kan få stöd i punktinsatser, till exempel
kvinnor som befi nner sig i en utsatt situation
på grund av misshandel.
ARBETET MED MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER förs
framåt i Baptistsamfundets utskott för opinion
och mänskliga rättigheter (OPMR). De pengar
som samlas in går bland annat till den anställda
tjänsteman som ansvarar för arbetet med
mänskliga rättigheter. Svenska Baptistsamfundet
är en av arrangörerna till Martin Luther
King-dagen och bidrar med personresurser och
bekostar en webbplats. Vi är också engagerade
i ett anti-traffi ckingnätverk.
Vill du ge ett bidrag? Använd det bifogade
inbetalningskortet som du hittar i mitten av
tidningen.
Framsidesbilden…
… var Bengt Ekelunds bidrag till Svenska Baptistsamfundets visionstävling 2005.
Bilden blev inte det vinnande bidraget i tävlingen, men har fått ett hedersomnämnande.
Bilden illustrerar på ett fi nt sätt den punkt i SB:s vision som säger att vi vill
vara en kyrka som ”är attraktiv för olika generationer och kulturer och växer i en berikande
mångfald”.
”Det är en bild från ett dagkollo i Uppsala 2004. Mest av en tillfällighet blev det ett
möte mellan kulturer och generationer. Kyrkan är en unik mötesplats just i det perspektivet”,
berättar Bengt Ekelund. Bengt Ekelund är metodistpräst och arbetar i Centrumkyrkan
i Tumba, som är ansluten till Svenska Missionskyrkan.
BAPTISTNYTT 4/06

Tina tar plats i krigets vardag
Finns det någon lösning på konfl
ikten i Israel och Palestina? Läget
ser olika hoppfullt ut från vecka till
vecka. Medan konfl ikten pågår gör
följeslagarna i EAPPI-programmet
allt för att underlätta för de drabbade.
Tina Persson, 29, vill vara bland dem som
åker iväg som följeslagare nu till hösten.
– Det är viktigt att åka dit och se med
egna ögon, säger hon.
Tina Persson har bland annat läst fredsoch
konfl iktkunskap på Uppsala universitet
och kurser i mänskliga rättigheter och
demokrati på Teologiska Högskolan Stockholm.
På kursen i freds- och konfl iktkunskap
skrev hon en konfl iktanalys av Israel
och Palestina.
– Jag blev inte särskilt optimistisk efter
den analysen, konstaterar hon.
På frågan om fred någonsin är möjlig i
Mellanöstern svarar hon att det beror på
vilken typ av fred: Vapenvila eller fred i
människors hjärtan?
– Människor hatar verkligen varandra,
och de utsätts hela tiden för kränkningar,
säger Tina, och tipsar om boken I skuggan
av ockupationen av Göran Gunner som tar
upp detta.
FÖLJESLAGARNAS UPPGIFT ÄR att slå följe
med personer och organisationer för att
slå vakt om deras handlingsutrymme.
Till exempel följer de ambulanser förbi
vägspärrar, och palestinska barn till skolan,
förbi israeliska bosättningar där bosättarna
försöker lägga ut hinder i vägen.
– Det verkar vettigt att slå följe med
vanliga människor. Kan man bidra till att
underlätta deras vardag och förhindra att de
blir kränkta det ju fantastiskt, menar Tina
Persson.
Hon menar att det också är viktigt att visa
sin sympati för att de människor som lider
inte ska tro att vi i resten av världen har
glömt dem.
FÖLJESLAGARNA VISAR SOLIDARITET med
utsatta grupper. De tar ingens parti, men
är inte heller neutrala inför brott mot
mänskliga rättigheter.
– Följeslagarna arbetar tillsammans med
olika grupper för ickevåld och fred, oavsett
Tina Persson från Norrmalmskyrkan
i Stockholm
vill vara följeslagare
i Israel och Palestina i
höst.
om de är palestinier eller israeler, berättar
Tina.
Konfl ikten i området har i skrivande
stund just trappats upp. Än en gång har den
bräckliga vapenvilan brutits, och för en
utomstående lockar inte området särskilt
mycket. Det verkar helt enkelt farligt.
– Jag har fått många skeptiska reaktioner
när jag har berättat vart jag ska åka. En elev
på skolan där jag är elevassistent undrade
om jag skulle dö, skrattar Tina.
Men följeslagarna agerar inte som
”mänskliga sköldar”, och hittills har ingen
skadats.
– Folk har också många andra åsikter i
Israel/Palestina-frågan som kommer fram
när jag berättar att jag ska åka dit. Det
märks att det är ett laddat ämne, säger hon.
FÖLJESLAGARPROGRAMMET, eller Ecumenical
Accompanimet Programme in Palestine
and Israel (EAPPI), som det kallas på
engelska, har funnits sedan 2002. Det kom
till efter att kyrkoledare i Jerusalem skickat
en förfrågan till Kyrkornas världsråd om
internationell närvaro i området. Den
svenska delen av programmet, SEAPPI,
har Sveriges Kristna Råd som huvudman,
och Svenska Baptistsamfundet är en del
av samordningsgruppen. Verksamheten
fi nansieras helt av Sida.
På webbplatsen www.skr.org/foljeslagare
kan du läsa mer. Här publiceras regelbundet
mycket läsvärda artiklar från de följeslagare
som fi nns på plats. När följeslagarna
kommer hem arbetar de dessutom med att
sprida information under två veckor på
valfritt sätt.
Fotnot: Roger Mörk, Västervik, är en annan
baptist som varit följeslagare i Israel/
Palestina. Han medverkade i BN 4/2005.
Text: Susanna Järlund
Foto: Rebecka Sundbom
BAPTISTNYTT 4/06 3

Hopp om förändring
i en av världens
sista diktaturer
Journalisten Jesper Bengtsson reste i Burma för första gången i mitten
av 1990-talet. Det var också då han kom i kontakt med berättelsen om
det svensk-amerikanska missionärsparet Ola och Minnie Hanson. De
arbetade bland kachinerna, ett bergsfolk i norra Burma, vid förra sekelskiftet.
Berättelsen om missionärerna gjorde stort intryck på Jesper
Bengtsson. Under våren 2005 återvände han till landet för att resa i deras
fotspår. Resultatet blev boken Granatklockorna i Myitkyina.
Vad gjorde Ola och Minnie Hanson som
var så speciellt?
– Det går inte att säga att Ola Hansons
insats är unik, då det fi nns många andra
missionärer som tagit sig an sin uppgift med
samma glöd och hängivenhet. Men han skiljer
ändå ut sig genom den politiska betydelse
som hans arbete har fått i efterhand, säger
Jesper Bengtsson och fortsätter:
– Missionen var ju framgångsrik i den
betydelsen att människor lät döpa sig.
Men Ola Hanson gav också kachinerna ett
skriftspråk, som bygger på vårt latinska
alfabet. Kombinationen av det sociala livet
som kyrkan gav och skriftspråket gjorde att
deras identitet som kachiner stärktes. I den
meningen gjorde han något unikt, det tycker
också kachinerna själva. Ola och Minnie
Hanson är en viktig del av deras nationella
stolthet.
JESPER BENGTSSON HAR ingen frikyrklig
bakgrund, och det är alltid spännande att
läsa vad någon som ser på baptismen med
nya ögon tycker. Han återger arbetet väldigt
sakligt, utan att vara vare sig raljerande eller
”överentusiastisk”, ett ord han själv beskriver
när han talar om viss litteratur och vissa
brev som handlar om Ola Hansson.
– Jag har svårt att förstå hur missionärerna
orkade med. I början hade de ju inga större
4
Den som vill göra en studie i brott mot
mänskliga rättigheter kan med fördel välja
Burma. Landet är en av världens få militärdiktaturer,
med ett omfattande politiskt
förtryck.
Landets folkvalda ledare Aung San Suu Kyi, ledare
för oppositionspartiet National League for Democracy
(NLD), sitter i husarrest. Det har hon gjort i sammanlagt
över tio år. Dessutom utsätts människor i landet
för godtyckliga arresteringar, misshandel, tvångsförfl
yttningar och tvångsarbete.
framgångar. De blev kanske 100 baptister på
10 år. Hur man orkar jobba så otroligt länge,
med sådant tålamod, det förstår jag faktiskt
inte riktigt. Men jag beundrar det. Det
kräver en väldigt speciell sorts övertygelse
och en väldig envishet, säger Jesper Bengtsson.
JESPER BENGTSSON GER ETT lugnt och vänligt
intryck. Han är lång, rödblond och småbarnsfar,
bosatt i Flen. Men han drar sig
inte för att rikta skarp kritik i sin bok mot
de styrande i Burma och mot de länder som
stödjer regimen.
– Burma är ett av världens fattigaste
länder och kachinregionen är en av de fattigaste
delarna i Burma, trots att de har stora
naturtillgångar i form av mineralgruvor och
teakskogar. Men alla inkomster hamnar i
fi ckorna på militärjuntan och de kinesiska
företag som tillåts skövla tillgångarna.
Teakskogarna är en av juntans största
inkomstkällor sedan bistånd och andra
inkomstkällor strypts.
Dessutom styr juntan landet med järnhand.
Människor arresteras på godtyckliga
grunder och är rädda för att yppa något
kritiskt om regimen. I Burma fi nns en
säkerhetstjänst, liknande KGB, som hör och
ser allt.
Hur var det att resa i landet? Var du rädd?
Sedan militären tog makten genom Ne Win 1962 har
Burma gått från att vara ett rikt land till att bli ett av
världens fattigaste länder. Hiv och aids sprids snabbt
och malaria och TBC härjar. Långt ifrån alla har tillgång
till sjukvård.
FÖRÄLDRAR HAR INTE RÅD att skicka sina barn till skolan,
vilket gör att många barn bara går 3-4 år i grundskola.
Dessutom har universitet och högskolor hållits stängda
i långa perioder, av rädsla för nya studentuppror, sedan
slutet av 1980-talet. Värst är det i de etniska områdena.
Lian och Run Pen Sakhong kommer ursprungligen
från Chinstaten, en av Burmas delstater där det bor fl er-
– Det är inte otäckt resa i Burma, men det
fi nns otroligt många soldater där. Som västerlänning
riskerar du max att bli utslängd
ur landet. Den stora faran är att skada någon
som är där genom att prata med fel person
vid fel tillfälle. Du måste alltid låta dem ta
första steget, menar Jesper.
Vad krävs då för att människor ska få
frihet och demokrati? Borde USA invadera
Burma, precis som de gjorde med
Irak?
– Burma är ett bevis på att krig inte
löser några problem. Landet har härjats av
krig under den brittiska kolonisationen på
1800-talet, Japans invasion och de allierades
återinvasion under andra världskriget.
Dessutom råder inbördeskrig sedan ett halvt
sekel tillbaka. Nej, förändringen måste
skapas med demokratiska medel, slår Jesper
Bengtsson fast.
Han menar att omvärlden i stället måste
sätta ett ökat tryck på militärjuntan och där
spelar det civila samhället en stor roll.
Jesper Bengtsson hörde
talas om missionärsparet
Ola och Minnie Hanson
under en resa till Burma i
mitten av 1990-talet. Ola
och Minnie Hanssons
arbete bland bergsfolket
kachinerna vid förra
sekelskiftet fi ck så stor
betydelse att i stort sett
alla kachiner känner till
dem än i dag. Berättelsen
gjorde intryck på Jesper
Bengtsson som under
våren 2005 återvände till
landet för fjärde gången,
för att resa i deras fotspår.
Resultatet av resan blev
boken Granatklockorna i
Myitkyina.
Foto: Rebecka Sundbom
Mänskliga rättigheter och politiskt förtryck heta frågor för
talet minoritetsfolk. Nu bor de i Uppsala, men fortsätter
att sprida information om sitt hemland.
– Det är kvinnor och barn som lider mest, säger Run
Pen Sakhong.
Hon berättar att 79 av 1 000 barn dör av undernäring.
Dessutom drabbas fl ickorna särskilt när fattiga
föräldrar inte har råd att betala det material som behövs
i skolan. Då väljer de att satsa på pojkarna.
– Kvinnorna sliter för att försörja sina familjer. Vissa
bär varor över gränsen för att försöka sälja dem där.
Som en sista utväg säljer de sina kroppar, berättar Run
Pen Sakhong.
Maung Maung Yin är pastor i en baptistförsamling
BAPTISTNYTT 4/06

– Aktivistgrupper har till exempel fått
företag som Ericsson, Levi’s och Pepsi att
dra sig ur Burma. Men Kina och andra
länder i Asien fortsätter samtidigt att stödja
militärjuntan genom att handla med dem.
Där kan FN och EU sätta tryck på Thailand,
Singapore, Filippinerna och Malaysia
för att de i sin tur kan kräva en dialog mellan
juntan och oppositionen. I nuläget kräver
grannländerna ingenting, för de vågar inte
lägga sig i Burmas inre angelägenheter.
Sveriges ambassad i Bangkok skriver
till exempel på sin hemsida att både USA
och EU har infört sanktioner mot Burma/
Myanmar under senare år, medan Sydostasien,
Kina och Japan har ”fört en mjukare
linje”.
DE ETNISKA GRUPPERNA, dit kachinerna
räknas, har varit en av tre kraftpoler i
Burma. De andra två är den demokratiska
oppositionen och juntan. Jesper Bengtsson
menar att alla tre behövs för en demokratisk
och fredlig utveckling i landet.
– Det gäller att stödja demokratirörelsen
i Burma. Där är till exempel baptistkyrkan
i kachinstaten en viktig del av den rörelsen.
Den har nära band med delar av oppositionen,
berättar Jesper. Baptistkyrkorna i
Burma har totalt över 500 000 medlemmar.
– Kyrkan spelar stor roll, både socialt och
för människors identitet. Det är en kraft som
man inte kan bortse ifrån när det gäller att
förändra landet.
– Jag tror att det spelar stor roll att
Svenska Baptistsamfundet väljer att prioritera
Burma, avslutar han.
JESPERS ENGAGEMANG för Burma i nuläget
handlar om att åka runt och prata om boken,
skapa intresse för Burma som land, berätta
om kachinerna, och sprida berättelsen om
Ola och Minnie Hanson. Han försöker också
följa med i det som händer och skriva om
det.
FÖR MER INFORMATION om Burma se:
Svenska Burmakommittén
www.burmakommitten.org
www.manskligarattigheter.gov.se (sök på
Burma)
www.swedenabroad.com/pages/general__
__33844.asp (information via ambassaden i
Thailand/Bangkok)
www.burmacampaign.org.uk (på engelska)
Aung San Suu Kyis hemsida: www.dassk.org
(också på engelska)
DET HAR SKRIVITS FÅ böcker om Burma av
svenska författare. Jesper Bengtssons bok
Granatklockorna i Myitkyina har getts ut på
Norstedts förlag. Den rekommenderas varmt!
Text: Susanna Järlund
kyrkan i Burma
med 1 500 medlemmar. Han är också biträdande
rektor för det telologiska seminariet
MIT, där han undervisar i etik och mänskliga
rättigheter. Maung Maung Yin säger att
kyrkan är en positiv kraft i samhället.
– I kyrkan har vi demokrati och jämställdhet,
även om baptister kanske är lite konservativa …
KYRKAN HJÄLPER OCKSÅ TILL med enkel sjukvård
för fattiga. Men de saknar mediciner,
som är mycket dyra. Ett annat exempel är att
kyrkorna har skola för små barn i kyrkan. Där
får de både undervisning i skolämnen och i
INDIEN
BURMA
Kachin
Myitkyina
Pyinmana
KINA
LAOS
THAILAND
BURMA
Årtal i Burmas historia:
1991 Aung San Suu Kyi får Nobels fredspris.
1989 Aung San Suu Kyi sätts i husarrest.
1988 En ny grupp generaler tar makten och
bildar SLORC (State Law and Order Restoration
Council). Tusentals demonstrationer, som visade
missnöje mot den svåra ekonomiska situationen,
dödadas av juntan.
Lian och Run Pen Sakhong. Foto: Susanna Järlund
moral och uppförande.
– Vi ger inte bara barnen utbildning. Vi ger
också deras mammor möjlighet att jobba under
tiden, säger Maung Maung Yin.
Landets offi ciella namn: Unionen Myanmar. (Beteckningen Myanmar har införts av den
sittande militärregimen. Den demokratiskt valda oppositionen använder det traditionella
namnet Burma. EU använder Burma/Myanmar och USA använder Burma.)
Huvudstad: Pyinmana. Fram till november 2005 var Yangon (Rangoon), som är landets
största stad, huvudstad.
Folkmängd: Drygt 50 miljoner
Statsskick: Förbundsrepublik (Militärdiktatur) (Landet är i princip en militärregim med
omkring 500 000 soldater i tjänst. Det innebär att landet har en av Asiens största arméer,
trots att de saknar yttre fi ender.) Generalmajor Than Shwe är landets president.
Folkgrupper: 67 % burmaner, shan, karen, arakaneser, kineser, mon, indier, ytterligare
ca 130 etniska minoriteter
Religion: Buddism 89 %, kristendom 5 %, islam 4 %. Animism och andetro är utbredda.
Burma består av sju indelningar och sju delstater. Delstaterna är i princip de områden
där befolkningen tillhör etniska minoriteter. Indelningarna är Ayeyarwady, Bago, Magway,
Mandalay, Sagaing, Tanintharyi och Yangon. Delstaterna är Chinstaten, Kachinstaten,
Kayinstaten, Kayahstaten, Monstaten, Rakhinestaten och Shanstaten.
Källor: Sveriges ambassad i Bangkok, Wikipedia och CDRS folder om Burma/Chinland
1948 Burma blir självständigt.
1890 Ola och Minnie Hanson anländer
till Burma som missionärer bland
kachin-folket
2004 En överenskommelse om vapenstillestånd träffas
med alla större grupper. Men väpnat våld mellan armén och
grupper och även mellan grupper förekommer fortfarande.
Centralregeringen saknar kontroll över fl era områden i landet.
1990 SLORC utlyser parlamentsval. National
League for Democracy (NLD), som leds av frihetshjälten
Aung Sans dotter Aung San Suu Kyi vinner
en överväldigande seger. När NLD gör anspråk på
makten arresteras fl era tusen aktivister, och många
valda parlamentsledamöter.
1962 General Ne Win griper makten i en militärkupp.
1947 Självständighetsrörelsens ledare, general
Aung San, mördas.
1800-talet Burma koloniseras av britterna.
Baptistsamfundet kräver
ingripande för demokrati
Svenska Baptistsamfundets missionsstyrelse beslöt på sitt aprilsammanträde
att inkludera Burma som ett samarbetsland på riksnivå. Detta
innebär att samfundet tillsammans med olika partner, såsom Diakonia
och Teologiska Högskolan Stockholm, önskar utveckla relationer med
organisationer som verkar för ett fritt och demokratiskt land.
Svenska Baptistsamfundet gjorde också ett uttalande vid årskonferensen
i Vallersvik, som har skickats till Sveriges regering och riksdag,
där vi kräver ett ingripande för demokrati och mänskliga rättigheter i
Burma. Uttalandet fi nns att läsa på www.baptist.se. Där fi nns även ett
upprop som gjorts under våren, om hjälp till de människor som tvingats
på fl ykt i delstaterna Karen och Karenni i Burma.
BAPTISTNYTT 4/06 5

6
En skön sommar för alla?
För många innebär sommaren sol
och bad, åka till sommarstugan och
bara koppla av. För ensamstående
mammor är livet inte lika enkelt.
Hur kan de koppla av när barnen
springer åt olika håll? Hur kan de ha
råd med en sommarstuga när pengarna
går åt till mat och kläder till sig
själv och barnen?
I tio år har SBKF (Svenska Baptisternas
Kvinnoförbund) erbjudit dessa mammor en
möjlighet att åka bort och få möjlighet att
prata med andra mammor i samma situation,
samtidigt som det fi nns barnledare
som leker med barnen under några timmar.
”Ta det lugnt, vi är här för att hjälpa dig.”
Dagen ramas in av morgonandakt och
kvällsandakt, däremellan är programmet
fyllt med mat, fi ka, bad, diverse lekar och
aktiviteter för barnen och lägerbål för alla.
FÖR MAMMORNA PRÄGLAS lägren av mammasamtalen
på förmiddagen. Det är en
stilla stund där de får en kort inledning
till ett ämne, till exempel ”leva och låta
leva”. Sedan får sitta i smågrupper med
samtalsledare och prata om sina egna
erfarenheter och tankar. I lugn och ro, utan
att bli avbrutna. ”Det är förvånansvärt hur
så mycket elände kan vara så uppbyggligt.
Det här kommer jag bära med mig länge”,
berättar en mamma i slutet av lägret.
Och det är just det som är visionen med
mamma-barnlägren; inte bara att erbjuda
en fem dagars semester utan att lägret och
samtalen ska bli något som bygger upp
mammorna till att komma vidare i livet,
att det kan bli till stöd för årets övriga 360
dagar.
FÖR FÖRSTA GÅNGEN HÖLLS ett läger för
ensamstående föräldrar med barn på
Stenungsögården på den lilla ön på västkusten,
mellan fastlandet och Tjörn. Samtalen
var uppskattade av många, ofta satt
det mammor kvar i matsalen och pratade
långt efter att maten var uppäten, i trygg
förvissning om barnledarnas kompetens att
ta hand om barnen en stund extra.
Alla mammor var väldigt nöjda efteråt,
och fl era av barnen grät när de kramade om
de nya kompisarna för sista gången.
FÖR TIO ÅR SEDAN hölls det första mammabarnlägret
på Kilsbergsgården och sen dess
har det i princip hållits ett läger där varje
år. Många mammor har varit med i fl era
år, så den backiga gräsmattan i Närke är
nu välbekant för många. ”Det märks att
barnen känner igen sig, de går verkligen
ner i varv när de kommer hit”, kommenterade
en mamma med ett brett leende.
En nyhet för detta år var ett ”läger i
lägret” för de barn som var 12+. De bodde
tillsammans och hade aktiviteter under
hela dagen, i stället för bara under förmiddagen,
och ett eget rum på övervåningen i
huvudbyggnaden. Och en särskild läggtid!
De fl esta lägerdeltagare var nöjda på
fredagen när det var dags att åka hem och
pratade om att komma tillbaka även nästa
år. En mamma berättade hur hon ändrade
sig i sista stund innan lägret – hon ville
inte åka – men blev ivägtvingad ändå. På
avslutningsdagen kunde hon dock inte
hålla tårarna tillbaka: ”Varför måste lägret
vara slut? Kan man anmäla sig redan nu
inför nästa år?”
Text: Johanna Grandin,
lägerreporter
Det första lägret för ensamstående
mammor och barn
hölls på Kilsbergsgården för
tio år sedan. Under lägret
får mammorna tid att umgås
medan barnen får träffa
varandra.
Foto: Peder Oscarsson
LÄGER FÖR ENSAMSTÅENDE MAMMOR
SBKF har under tio år arrangerat läger för ensamstående mammor tillsammans
med sina barn.
Det första lägret ägde rum på Kilsbergsgården, där 10-årsjubileet i år
fi rades med tårta till alla. Birgitta Jonsson har varit husmor där varje år. Hon
var ordförande i SBKF när styrelsen fattade beslutet att anordna det allra
första lägret.
I köket på Stenungsögården lagade Britta och Hjördis all den goda maten.
Till det lägret skänktes bröd från ett bageri, samt potatis och ägg.
Sammanlagt deltog i år 40 mammor, 75 barn varav 8 ledarbarn, 30
ledare, alla kategorier inräknade på båda lägren. Samtalsledare på
Stenungsögården var Karin Olofsdotter, och på Kilsbergsgården Noomi
Tönnäng. Doris Bernhardson var lägerchef på båda lägren.
Tidigare gavs bidrag från SBU (utvecklingsfonden) till lägren, men från och
med i år är det Sociala missionen som är huvudsponsor. Sedan 2005 fi nns
också Bilda med.
Ekonomiska bidrag kommer genom gåvor direkt till SBKF och genom mat
och annat som skänks av enskilda och företag. Subventionerade priser för
logi på respektive lägergård är också en viktig sponsring.
Behovet av fl er läger är stort. Årets läger var fullbelagda med kö. SBKF
arbetar nu vidare för att hitta fl er samarbetspartner och fl er frivilligarbetare.
Målet är att kunna ha läger spridda över landet.
BAPTISTNYTT 4/06

Kalendarium
3 september
Offerdag för Sociala missionen och mänskliga
rättigheter
11-17 september
Höstdagar på fjället i Hemavan
Harry Månsus leder samtal morgon och
kväll, däremellan sker dagsvandringar på
fjället. Plats: SMU:s fjällgård i Hemavan. Se
www.smufjallgard.se eller ring 0950-300 27.
16 september
Thailand 2006: Reseåterträff för studieresan till
Thailand, Kristiansborgskyrkan Västerås.
Avslutas med offentlig Thailandsafton.
23 september
Ordförande- och kassörsdag
Info: Marianne Hedtröm (se kontaktuppgifter till
höger)
23 september
Nätverkssamling NFU i Stockholm och Jönköping.
Om att utveckla äkta och kärleksfulla relationer i
församlingslivet. Info: Klas Eriksson (se kontaktuppgifter
till höger).
24 september
Smaka-på-dag för församlingsledare och
andra intresserade
BroBygge-utbildningen, Betel folkhögskola i
Bromma
28 september - 1 oktober
Han rörde vid mig… SBKF:s höstretreat på
Kilsbergsgården.
Folder fi nns på www.baptist.se
28 september - 1 oktober
Rådsmöte i Frankrike för Europeiska
Baptistfederationen
Bromma Baptistförsamling, Kyrkan vid
Brommaplan, SB. Barn-vuxenarbete,
projekttjänst 50 %.
Dalarna, Baptistmissionen/SBUF i
Dalarna. Distriktsungdomsinstruktör 50 %
Flemingsbergs internationella församling,
SB. Pastor med pionjär inriktning
50%
Gnesta, Frikyrkan Gnesta. SB/SMK/P.
Pastor och föreståndare 50%.
Hedemora, Vasakyrkans församling, SB/
SMK/EFK. Pastor med pionjär inriktning.
Hudiksvall, Iggesund, Rogsta baptistförsamlingar,
SB. Pastor och föreståndare
100 %.
7 oktober
Nätverkssamling NFU i Örebro och Sundsvall
Om att utveckla äkta och kärleksfulla relationer i
församlingslivet
7-8 oktober
Informationsdagar kring den gemensamma
informationspärmen för SB, SMK och Diakonia
för det internationella arbetet i församlingarna
8 oktober
Offerdag för ledarutveckling och utbildning
8 oktober och 26 november
Iona-inspirerade gudstjänster i Ersta kyrka,
Stockholm.
14 oktober
Utbildningen i teologi och församlingsliv
startar. Första kurstillfället av totalt sex stycken
tar upp baptistisk historia, identitet och teologi.
Anmäl dig till Pär Friberg (se kontaktuppgifter till
höger) senast 2 oktober 2006.
20 oktober - 4 november
Studieresa till Japan på temat: Kulturmöten
– tro och liv, mat och hälsa i Japan.
Resan är en del i det ömsesidiga utbytet med
den Japanska Baptistunionen.
20-22 oktober
Framfusig – en inspirationshelg för unga kvinnor
Med rörelse och stillhet, inspiration och skapande,
diskussion och eftertanke. På Limmernäs
utanför Linköping. Arr: SBKF. Se
www.sbkf.baptist.se
7-9 november
Medarbetardagar i Sundsvall.
10-12 november
Missionskonferensen Alla folk i Göteborg.
19-26 november
Kyrkornas globala vecka
Fattigdomsfrågor tas upp under temat Sida vid
sida. Information har skickats ut till församlingarna.
Se även www.skr.org/globalaveckan.
15 januari 2007
Martin Luther King-dagen
Lediga tjänster i SB-församlingar
Hunnebostrands Baptistförsamling, SB.
Pastor med pionjär inriktning 50-100%.
Luleå Baptistförsamling, Andreaskyrkan,
SB. Pastor med pionjär inriktning 50 %.
Mjölby, Andreasförsamlingen, SB/SMK.
Pastor och föreståndare 100 %.
Mölndals Frikyrkoförsamling, SB/SMK.
Pastor med inriktning på barn och ungdom.
Oskarshamns Baptistförsamling, SB.
Pastor och föreståndare 50 %.
Sandviken, Kanalkyrkans församling,
SB/SMK. Diakon/pastor med inriktning
barn och ungdom 100 %.
Sigtuna, Salem, SB. Pastor/diakon/
församlingsmusiker 50 %.
Kontakta missionssekreterare Pär Friberg Tel: 08-564 827 02
Mobil: 070-758 27 27 e-post: par@baptist.se
BroBygge i
församlingen
Tillhör du en församling
som målmedvetet vill
arbeta för att bygga broar
till andliga sökare?
Välkommen att möta
BroBygge-utbildningens
kursteam för utbyte av erfarenheter,
inspiration och för
att smaka på kursmoment
som kan användas i den
lokala församlingen.
Medverkande: Larsåke
W Persson, Birgit Karlsson,
Ann-Sofi e Lasell, Eva-Karin
Holst, Maria Hägglund och
kursdeltagare.
Tid och plats: Söndag 24
september kl 10-16, Betel
folkhögskola i Bromma
Information: Maria
Hägglund, 070-758 27 22,
brobygge@betel.se.
Övning i lyhördhet under
BroBygge-utbildningen på
Betel folkhögskola.
Foto: Magnus Fröderberg
Fira Martin
Luther King-dagen
Måndagen den 15 januari
2007 fi rar vi Martin Luther
King-dagen. Temat för i år
är visionen om hur samhället
skulle kunna se ut.
Materialet är klart i mitten
av oktober och når församlingarna
den 3 november.
Boka in dagen redan nu!
Sköllersta, Larslundskyrkan, SB/SMK.
Pastor och föreståndare 100 %.
Smedjebacken, Allékyrkan, SB/SMK/P.
Pastor och föreståndare 50 %
Södertälje Baptistförsamling, SB.
Pastor och föreståndare 100 %.
Söderköping, Vintervadskyrkan, SB.
Pastor och föreståndare 25 %.
Umeå Baptistförsamling, Betelkyrkan,
SB. Pastor och föreståndare 75-100%.
Vallersviks ekumeniska församling, SB.
Pastor och föreståndare 50 %.
Svenska
Baptistsamfundet
Starrbäcksgatan 11
172 99 Sundbyberg
Telefon: 08-564 827 00
E-post: baptist@baptist.se eller
(förnamn)@baptist.se
Fax: 08-564 827 27
Postgiro: 23 97-8
Bankgiro: 694-7261
Missionsföreståndare:
Karin Wiborn 564 827 01
ADMINISTRATION
Personal- och kontorsansvarig:
Sören Liljedahl 564 827 16
Församlingsservice:
Tania Cea 564 827 18
INFORMATION
Informationssekreterare:
Susanna Järlund 564 827 09
Grafi sk formgivare:
Rebecka Sundborn 564 827 08
INTERNATIONELLA MISSIONEN
Asien, Östeuropa:
Jonas Thorängen 564 827 12
Centralasien, Afrika:
Christer Daelander 564 827 11
Assistent:
Inger Carnbo 564 827 05
Ekonomi, projektsekreterare:
Sonia Nilsson 564 827 14
MISSIONEN I SVERIGE
Missionssekreterare:
Tomas Arvidson 070-493 25 68
Klas Eriksson 564 827 15
0708-581 626
Pär Friberg 564 827 02
070-758 27 27
Maria Hägglund 070-758 27 22
EKONOMI
Ekonomiansvarig:
Marianne Hedström 564 827 21
Ekonomi och gåvor:
Susan Kronberg 564 827 22
Löner, försäkringar, pensioner:
Maria Brunander 564 827 24
MISSIONSSTYRELSENS
ORDFÖRANDE
Lars Dalesjö 042-193816
070-5812784
SBKF
Doris Bernhardsson 564 827 17
SBUF 453 69 80
Fax: 453 69 89
Lena Frisell 453 69 81
Emil Gunnarsson 453 69 84
Malin Ivarsson-Wärn 453 69 87
Agneta Johansson 453 69 86
Karolina Jeppson 453 69 88
Lena Reynold Furusjö 453 69 83
BAPTISTnytt
Redaktör:
Susanna Järlund 564 827 09
Grafi sk form, layout:
Emma Arwidson, Sändaren
Ansvarig utgivare:
Karin Wiborn
674 07 27
Tryckeri: Tabloidtryck, Norrtälje.
ISSN: 1 400-8653. Miljöcertifi erad enl.
ISO 14001, certifi eringsnr. 1410718.
BAPTISTNYTT 4/06 7

8
Baptistnytt
Svenska Baptistsamfundet
172 99 Sundbyberg
POSTTIDNING B
Oväntad sport gav SBUF nya vänner
Precis som när man var barn och mötte nya lekkamrater på
kvarterets lekplats har SBUF fått möta nya vänner på bollplanen.
Många har under sommaren provat den volleybollliknande
sporten takraw (uttalas takrå) och lärt sig trick av
det karen-svenska takrawlaget. Under en upplevelsedag på
Sjöviks Kristendomsskola var det många som tog chansen
att lära sig mer om takraw och karenernas bakgrund.
Karenerna i Karen Swedish Community,
Svenska karenföreningen, har kommit som
kvotfl yktingar från ett land med väldigt få
materiella ting till ett land i överfl öd. Med sig
har de både en sport och ett engagemang. Den
lilla korgbollen kan ses som en symbol för
det osäkra och sköra liv som de här killarna
har levt som fl yktingar. Vi svenskar har lika
lite kunskap om situationen i Burma som om
sporten takraw. På våra gräsmattor blir det de
som spelar hemmamatch och vi står frågande
inför de nya reglerna. När den lilla bollen far
mellan oss i luften växer nyfi kenheten. Vilka är
ni? Var har ni lärt er spela så där? Finns det fl er
sporter i världen som vi inte känner till?
UNDER DAGEN TAR JAG tillfället i akt att ställa
lite frågor till Tyson som fungerar som en
ledare för laget. Han och de andra killarna i
laget är en del av Svenska karenföreningen,
och han är ansvarig för föreningens kontakter
utåt. Svenska karenföreningen har organiserats
i Sverige för att bevara karenernas kultur,
traditioner och språk. De vill också hjälpa och
stödja varandra.
Under sommaren har Tyson organiserat
föreningens årsmöte i Sandviken som besöktes
Takrawspelarna visade
sin skicklighet för
eleverna på Sjöviks
kristendomsskola.
Foto: Tobias Järlund
Tyson, kontaktperson och tolk i KSC, Svenska
Karenföreningen. Foto: Erika Wessbo
av 55 personer från tolv orter i Sverige. Tyson
jobbar också som tolk och stöd för burmeser
och karener som anländer till Sverige.
HAN BERÄTTAR GÄRNA om sin bakgrund och vill
nå ut till så många som möjligt för att upplysa
om de orättvisor han upplevt i Burma. Efter en
tid i thailändskt fl yktingläger började han söka
de kvoterade fl yktingplatser som han hade
hört talas om. Han fi ck möta UNHCR (FN:s
fl yktingorgan) och blev ”erkänd” som fl ykting.
Efter en intervju av svenska ambassaden fi ck
han beskedet att han skulle få resa till Sverige
efter ett år av engelskstudier. Han hade aldrig
hört talas om Sverige men vågade inte ställa
några frågor. ”Jag ville ju inte verka krånglig
eller kräsen”, säger han och skrattar. När han
kom till Sverige i december 2004 var han en
av de första karenerna och hade inga vänner
att vända sig till. Hans mobiltelefon och det
internationella kontantkortet var det viktigaste
han hade.
Nu jobbar han för att nyanlända burmeser
och karener ska få hjälp att möta det nya
landet. Han följer med dem till sitt nya hem,
till banken och till matbutiken. Dessa familjer
har under en väldigt lång tid bara haft tillgång
till ris, fi sksås, chili och salt och har i lägren
glömt hur man hanterar pengar. Han berättar
hur hyllmetrar av matvaror med obegripliga
etiketter och priser skapar en förvirring. Mötet
med Sverige blir så märkligt att de fl esta
familjerna väljer att bara handla i de asiatiska
butikerna och håller sig till secondhandbutikernas
utbud av möbler och kläder. ”För att
komma in i det svenska samhället måste de
bygga ett hem och sätta igång att leva”, säger
Tyson och berättar att han ofta får följa med
och köpa tv-apparater, en pryl som för många
fl yktingar kan verka onödig, liksom gardiner
eller krukväxter.
SÄRSKILT DEN INTERNATIONELLA kommittén i
SBUF är glad för dessa nya vänner och många
samtal har inletts kring hur vi kan lära oss
av varandra i framtiden och stötta varandra i
arbetet för mänskliga rättigheter. Tyson brinner
för sitt folk och skulle vilja nå ut till omvärlden
med information om dess situation. Bland
annat skulle han vilja starta en hemsida på sitt
eget språk, karen. Att stötta och lära av varandra
är väl precis vad vänner ska göra.
Text: Erika Wessbo
BAPTISTNYTT 4/06