Öppna
Öppna
Öppna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Individens genetik
Kromosomerna<br />
● I kromosomerna finns<br />
generna.<br />
● Olika organismer har olika<br />
många kromosomer.<br />
● Människor har i normala<br />
fall 46 kromosomer.<br />
● En egenskap beror på vilka<br />
anlag man ärvt från sina<br />
biologiska föräldrar, 23<br />
kromosomer från mamma<br />
och lika många från pappa.<br />
Dessa kromosomer paras<br />
ihop efter storlek och<br />
geninnehåll.
Homologa kromosomer<br />
● Ett par kallas för<br />
homologa<br />
kromosomer och<br />
människan har 22<br />
sådana par eller<br />
autosomala<br />
kromosompar.<br />
Därutöver tillkommer<br />
könskromosomerna<br />
som är homologa hos<br />
kvinnor och heterologa<br />
hos män.
Alleler<br />
● En specifik gen ligger<br />
alltid på samma plats<br />
i samma<br />
kromosompar. Det<br />
kan finnas olika<br />
varianter eller alleler<br />
av genen. Om man<br />
har samma allel i de<br />
båda kromosomerna<br />
är man homozygot<br />
för den egenskapen.<br />
Har man olika alleler<br />
är man heterozygot.
Dominanta eller recessiva alleler<br />
● Om det räcker med en enkel uppsättning av<br />
en viss allel för att den ska synas/märkas<br />
hos individen kallas allelen för dominant.<br />
Om man behöver ha allelen i dubbel<br />
uppsättning kallas det för recessivt.<br />
● Om egenskapen är beroende på en gen<br />
kallas det för monogen egenskap.
Korsningsschema<br />
● För att undersöka om<br />
avkomman kommer att<br />
ärva ett visst anlag kan<br />
man göra ett<br />
korsningsschema.<br />
● I korsningsschemat<br />
bredvid visas en korsning<br />
mellan två heterozygota<br />
föräldrar. De dominanta<br />
anlagen anges här med A<br />
och de recessiva anlagen<br />
anges med a.
Genotyp = de gener man har<br />
● Studerar man de<br />
anlagskombinationer<br />
som kan bildas så<br />
finns det tre stycken i<br />
ovanstående exempel.<br />
25% får<br />
alleluppsättningen AA,<br />
50% får Aa och 25%<br />
får aa. Denna<br />
alleluppsättning kallas<br />
för genotyp och skrivs<br />
1:2:1, vilket kallas<br />
klyvningstal.
Fenotyp = egenskaper<br />
● Men eftersom A är<br />
dominant kommer 75%<br />
av avkomman kommer<br />
att märka av den<br />
dominanta allelen<br />
medan 25% kommer att<br />
märka av den recessiva<br />
allelen. Uttrycket är<br />
fenotypen och<br />
klyvningstalet i<br />
exemplet 3:1.
Återkorsning<br />
● Men hur kan man skilja om individen är<br />
homozygot dominant eller heterozygot? De<br />
har ju samma egenskap!<br />
● Genom att korsa med en homozygot<br />
recessiv individ kan man undersöka<br />
avkomman. Om alla avkommor ser ut som<br />
den undersökta individen var den<br />
homozygot. Denna process kallas<br />
återkorsning.<br />
● Testa själv!
Gör egna korsningssheman<br />
● Ett föräldrapar misstänker att deras barn blivit utbytt på<br />
BB. Föräldrarna till en annan samtidigt född baby vägrar<br />
att tro att barnen är utbytta. Vid blodgruppsbestämning fick<br />
man följande resultat: baby 1 tillhörde blodgrupp 0 och de<br />
föräldrar som tagit den med sig hem tillhörde grupperna<br />
0 och AB. Baby 2 tillhörde blodgrupp A, men de föräldrarna<br />
som ansåg den som sin hade båda blodgrupp 0. Utred<br />
barnens och föräldrarnas genotyp och om det är genetiskt<br />
möjligt att ett utbyte skett!