05.09.2013 Views

Öppna

Öppna

Öppna

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Individens genetik


Kromosomerna<br />

● I kromosomerna finns<br />

generna.<br />

● Olika organismer har olika<br />

många kromosomer.<br />

● Människor har i normala<br />

fall 46 kromosomer.<br />

● En egenskap beror på vilka<br />

anlag man ärvt från sina<br />

biologiska föräldrar, 23<br />

kromosomer från mamma<br />

och lika många från pappa.<br />

Dessa kromosomer paras<br />

ihop efter storlek och<br />

geninnehåll.


Homologa kromosomer<br />

● Ett par kallas för<br />

homologa<br />

kromosomer och<br />

människan har 22<br />

sådana par eller<br />

autosomala<br />

kromosompar.<br />

Därutöver tillkommer<br />

könskromosomerna<br />

som är homologa hos<br />

kvinnor och heterologa<br />

hos män.


Alleler<br />

● En specifik gen ligger<br />

alltid på samma plats<br />

i samma<br />

kromosompar. Det<br />

kan finnas olika<br />

varianter eller alleler<br />

av genen. Om man<br />

har samma allel i de<br />

båda kromosomerna<br />

är man homozygot<br />

för den egenskapen.<br />

Har man olika alleler<br />

är man heterozygot.


Dominanta eller recessiva alleler<br />

● Om det räcker med en enkel uppsättning av<br />

en viss allel för att den ska synas/märkas<br />

hos individen kallas allelen för dominant.<br />

Om man behöver ha allelen i dubbel<br />

uppsättning kallas det för recessivt.<br />

● Om egenskapen är beroende på en gen<br />

kallas det för monogen egenskap.


Korsningsschema<br />

● För att undersöka om<br />

avkomman kommer att<br />

ärva ett visst anlag kan<br />

man göra ett<br />

korsningsschema.<br />

● I korsningsschemat<br />

bredvid visas en korsning<br />

mellan två heterozygota<br />

föräldrar. De dominanta<br />

anlagen anges här med A<br />

och de recessiva anlagen<br />

anges med a.


Genotyp = de gener man har<br />

● Studerar man de<br />

anlagskombinationer<br />

som kan bildas så<br />

finns det tre stycken i<br />

ovanstående exempel.<br />

25% får<br />

alleluppsättningen AA,<br />

50% får Aa och 25%<br />

får aa. Denna<br />

alleluppsättning kallas<br />

för genotyp och skrivs<br />

1:2:1, vilket kallas<br />

klyvningstal.


Fenotyp = egenskaper<br />

● Men eftersom A är<br />

dominant kommer 75%<br />

av avkomman kommer<br />

att märka av den<br />

dominanta allelen<br />

medan 25% kommer att<br />

märka av den recessiva<br />

allelen. Uttrycket är<br />

fenotypen och<br />

klyvningstalet i<br />

exemplet 3:1.


Återkorsning<br />

● Men hur kan man skilja om individen är<br />

homozygot dominant eller heterozygot? De<br />

har ju samma egenskap!<br />

● Genom att korsa med en homozygot<br />

recessiv individ kan man undersöka<br />

avkomman. Om alla avkommor ser ut som<br />

den undersökta individen var den<br />

homozygot. Denna process kallas<br />

återkorsning.<br />

● Testa själv!


Gör egna korsningssheman<br />

● Ett föräldrapar misstänker att deras barn blivit utbytt på<br />

BB. Föräldrarna till en annan samtidigt född baby vägrar<br />

att tro att barnen är utbytta. Vid blodgruppsbestämning fick<br />

man följande resultat: baby 1 tillhörde blodgrupp 0 och de<br />

föräldrar som tagit den med sig hem tillhörde grupperna<br />

0 och AB. Baby 2 tillhörde blodgrupp A, men de föräldrarna<br />

som ansåg den som sin hade båda blodgrupp 0. Utred<br />

barnens och föräldrarnas genotyp och om det är genetiskt<br />

möjligt att ett utbyte skett!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!