HANDBOK DIGITAL DOKUMENTHANTERING

ARBETSHANDLING 

HANDBOK DIGITAL 

DOKUMENTHANTERING 

CAD-ANVISNINGAR 

Reviderad 

2008-11-05 

RUTINER FÖR SAMORDNAD DOKUMENTHANTERING 

Datum 

2008-05-30 

Upprättad av Fastställd av Status Reviderad Utgåva Dokumentnummer 

Jonas Bertheden Jonas Hallemyr 2008-11-05 1.0 

Godkänd Signatur Ärendenummer



Sida 2 av 27 

Dokumenttitel Reviderad 

CAD-Anvisningar 2008-11-05 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1 INLEDNING ...................................................................................................................... 5 

1.1 BAKGRUND OCH SYFTE ....................................................................................................... 5 

1.2 ANSVAR OCH UPPHOVSRÄTT .............................................................................................. 5 

1.3 DATASÄKERHET ................................................................................................................. 5 

1.4 KVALITETSSÄKRING ........................................................................................................... 5 

1.5 UPPHANDLING .................................................................................................................... 5 

1.6 TEKNISK UTFORMNINGSSTANDARD .................................................................................... 5 

1.7 KONTAKTPERSON ............................................................................................................... 6 

1.8 DEFINITIONER .................................................................................................................... 6 

1.9 FILINNEHÅLL ...................................................................................................................... 7 

1.10 SKANNING ........................................................................................................................ 7 

1.11 UTFORMNING AV RITNINGAR OCH SCHEMAN .................................................................... 7 

1.12 REVIDERING AV BEFINTLIG DOKUMENTATION .................................................................. 8 

2 REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN RITNINGAR ............................................... 8 

2.1 ALLMÄNT ........................................................................................................................... 8 

2.2 ALLMÄN BESKRIVNING FÖR RITNINGSDEFINITIONS- OCH MODELLFILER ............................. 8 

2.3 SAMBAND MELLAN RITNINGSDEFINITIONS- OCH MODELLFILER .......................................... 9 

2.4 FÄRGER OCH LINJEBREDDER ............................................................................................. 10 

2.4.1 AutoCAD ............................................................................................................... 10 

2.4.2 Övriga CAD-applikationer ................................................................................... 10 

2.4.3 Anmärkning .......................................................................................................... 10 

2.5 LAGER .............................................................................................................................. 10 

2.5.1 Lagerhantering allmänt ........................................................................................ 10 

2.6 KOORDINATSYSTEM ......................................................................................................... 10 

2.6.1 Höjder ................................................................................................................... 10 

2.6.2 Plushöjder ............................................................................................................. 10 

2.6.3 Modellens insättningspunkt .................................................................................. 10 

2.6.4 Ritningsblankettens insättningspunkt ................................................................... 11 

2.7 MÅTTSÄTTNINGAR ........................................................................................................... 11 

2.8 TEXTSTILAR OCH TEXTHÖJDER ......................................................................................... 11 

2.8.1 Godkända textstilar .............................................................................................. 11 

2.8.2 Texthöjd ................................................................................................................ 11 

2.9 RITNINGSBLANKETTER ..................................................................................................... 11 

2.9.1 Storlek, format ...................................................................................................... 11 

2.9.2 Disposition, översikt, förklaringstexter mm. ........................................................ 11 

2.9.3 Placering ritningsram .......................................................................................... 12 

2.10 NAMNRUTA .................................................................................................................... 12 

2.10.1 Layouter ............................................................................................................ 12 

2.10.2 Modeller ............................................................................................................ 12 

2.11 ORIENTERINGSFIGUR TILL NAMNRUTAN ......................................................................... 12 

2.12 KOMPLEMENTFILER ........................................................................................................ 12 

2.13 REVIDERING AV RITNINGAR ............................................................................................ 12 

2.13.1 Modeller ............................................................................................................ 12 

2.13.2 Ritningsdefinitionsfiler ...................................................................................... 13 

Handbok digital dokumenthantering - Anvisningar för digital hantering.doc (Utskriven: 2008-11-11 18:40:00)



Sida 3 av 27 



2.14 GODKÄNDA APPLIKATIONSPROGRAM ............................................................................. 13 

2.14.1 AutoCAD ........................................................................................................... 13 

2.14.2 Andra CAD-program och applikationer ........................................................... 13 

3 REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN SCHEMAN ................................................ 13 

3.1 ALLMÄNT ......................................................................................................................... 13 

3.2 BLADNUMMER .................................................................................................................. 13 

3.3 SCHEMABLANKETTER ....................................................................................................... 13 

3.3.1 Storlek, format ...................................................................................................... 13 

3.3.2 Logotype ............................................................................................................... 14 

3.3.3 Blankettvarianter .................................................................................................. 14 

3.3.4 Blankettens schemahuvud ..................................................................................... 14 

3.4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖR KRETSSCHEMAN ............................................................... 14 

3.5 UTSKRIFT ......................................................................................................................... 15 

3.6 UNDERLAG I FORM AV PAPPER OCH RITFILM ..................................................................... 15 

3.7 GODKÄNDA APPLIKATIONSPROGRAM ............................................................................... 15 

3.7.1 Gällande AutoCAD-versioner .............................................................................. 15 

3.7.2 CAD-applikation för schemaritning ..................................................................... 15 

4 NAMNGIVNING ............................................................................................................. 15 

4.1 GEMENSAMT FÖR ALL FILNAMNGIVNING .......................................................................... 15 

4.2 REGLER FÖR NAMNGIVNING AV DOKUMENT ..................................................................... 16 

4.3 NAMNGIVNING AV MODELLFILER ..................................................................................... 16 

4.4 NAMNGIVNING AV KOMPLEMENTFILER / BASFILER ........................................................... 17 

5 KATALOGSTRUKTURER ........................................................................................... 17 

5.1 MÅL FÖR KATALOGSTRUKTURERING ................................................................................ 17 

5.2 PROJEKTSTRUKTUR .......................................................................................................... 17 

6 DATATEKNISKA KONTROLLER ............................................................................. 18 

6.1 ALLMÄNT ......................................................................................................................... 18 

7 DOKUMENTLEVERANSER ........................................................................................ 18 

7.1 ALLMÄNT ......................................................................................................................... 18 

7.2 LEVERANS AV DOKUMENTATION ...................................................................................... 19 

7.3 LEVERANS AV DOKUMENT FÖR GRANSKNING ................................................................... 19 

7.4 LEVERANS AV SLUTDOKUMENTATION .............................................................................. 19 

7.5 OMFATTNING AV DOKUMENTLEVERANSER ....................................................................... 19 

7.6 FÖLJEBREV VID DOKUMENTLEVERANSER ......................................................................... 20 

7.7 DATAFORMAT FÖR ÖVERFÖRING ...................................................................................... 20 

7.7.1 Gällande filtyper ................................................................................................... 20 

7.7.2 Gällande filformat ................................................................................................ 20 

8 TABELLER ...................................................................................................................... 21 

8.1 ANSVARIG PART OCH BETECKNINGAR .............................................................................. 21 

8.2 LÖPNUMMER / LÄGESKOD ................................................................................................ 21 

8.3 MODELLENS INNEHÅLL .................................................................................................... 22 

8.4 KOMPLEMENTFILENS INNEHÅLL ....................................................................................... 22 




Sida 4 av 27 



8.5 TEKNISKT SYSTEM ............................................................................................................ 23 

8.6 HANDLING / SKEDE .......................................................................................................... 26 

8.7 FORMAT ........................................................................................................................... 26 

8.8 SKALA .............................................................................................................................. 26 

8.9 BYGGNADSFÖRTECKNING................................................................................................. 27 

8.10 DOKUMENTKLASS / DOKUMENTTYP ............................................................................... 27 

Bilagor 

Kontrollplan 1.0 

Checklista 1.1 Ritningar 

Checklista 1.2 Scheman 

Checklista 1.3 Inleveranser 

Förord 

Denna handbok om digital dokumenthantering har skapats med syftet att underlätta förvaltningen av 

bygg- och anläggningsdokument i digital form, såsom ritningar och scheman. 

Syftet är aktuellt både vid projektering och vid förvaltning, som påverkar dokumentationen. Handboken 

är således tillämpbar vid alla slags processer som påverkar och förändrar dokument, med såväl 

interna som externa parter. Det skall dock understrykas att handboken i första hand anger hur 

dokumentation är utformad vid utlåning och hur den skall vara utformad vid återlämnande. 

Målet är att skapa bättre ordning och reda på digitala dokument. Med digital hantering finns 

möjligheter till bättre informationsspridning via exempelvis web-teknik eller e-post. Den digitala 

hanteringen medför dock en hel del begränsade möjligheter och svårigheter att kontrollera kvaliteten 

på innehållets struktur, vilket kan leda till behov av onödiga hanteringsproblem vid användandet. 

Dessutom kräver ofta sådana hanteringsproblem en kunskap om tekniken som användaren inte alltid 

har. Tekniken är inte alltid optimerad för beställaren i ett byggprojekt, och ofta efterlämnar alltför 

många projekt ohanterliga mängder av dokumentfiler, där betydande svårigheter att finna den 

gällande dokumentationen råder. I förlängningen innebär detta förhållande en dyrare 

anläggningskostnad för beställaren, den digitala revolutionen till trots. 

Ledare i verksamhetens organisationer och i projekt förväntas dessutom inse att digital 

dokumenthantering är komplicerad och en källa till löpande datatekniska problem om inte hanteringen 

tas på allvar. En ordentlig planering ger en hanteringsmässig smidighet och en bättre totalekonomi. 

Belöningen kan därefter hämtas i en effektivare digital dokumenthantering och därmed en lägre 

kostnad för driften av anläggningen. 

Detta är det uteslutande motivet till denna handboks existens. 

Göteborg 2008-01-01 

PROVANUM AB 




Sida 5 av 27 



1 INLEDNING 

1.1 Bakgrund och syfte 

Värnamo kommuns mål är att få bättre ordning och reda i arkivet samt att öka tillgången till 

dokumenten via digital hantering. Samtidigt skall detta arbete leda till kvalitetshöjning av 

dokumentationen vilket är till nytta för både projektering och förvaltning. 

Denna handbok fungerar som ett regelverk för hur dokument skall levereras mellan Värnamo 

kommun och berörda projektörer. 

Observera att det står varje part fritt att projektera efter sedvanlig egen ordning, men alla 

dokument måste följa handbokens regelverk då dokumentationen återlämnas till 

Värnamo kommun. 

1.2 Ansvar och upphovsrätt 

Ansvariga för att handboken tillämpas, är arkivsamordnare och projektledare inom Värnamo 

kommun samt hos kontrakterade leverantörer. 

Värnamo kommun har nyttjanderätten till leverantörens arbetsresultat som redovisas i 

dokumenten. Värnamo kommun äger rätten till all utlånad dokumentation, som förvaras hos 

leverantören under projekttiden. Dokument som är utlämnade för revidering får inte delges 

tredje part utan tillstånd från Värnamo kommun. 

Upphovsmannarätten skall beaktas. Ägande- och nyttjanderätten till nyproducerade 

handlingar, övergår vid överlämnande av färdigställt material till Värnamo kommun. 

Värnamo kommun äger rätt att fritt och utan inskränkning disponera handlingar i 

fastighetsförvaltningen och i samband med framtida ombyggnader. 

1.3 Datasäkerhet 

Respektive part ansvarar för att rutiner för säkerhetskopiering och virusskydd upprättas och 

efterlevs på betryggande sätt. 

1.4 Kvalitetssäkring 

Kvalitetssäkringen av att dokumentationsarbetet utförts enligt denna handbok, skall vid 

återlämnandet till Värnamo kommun bekräftas av checklistor. Checklistor finns som bilaga 

till denna handbok. 

1.5 Upphandling 

Etableringen av handboken skall göras redan vid upphandlingen av projektet och ingå som en 

del i upphandlingsunderlaget. 

1.6 Teknisk utformningsstandard 

Dokumentation över bygg- och anläggningar skall utföras enligt rekommendationerna i 

Bygghandlingar 90, de1 1 - 8. 

Vid avvikelser från vad som anges i denna handbok gentemot standard gäller handboken i 

ARBETSHANDLING 

Datum 

2008-05-30 

Upprättad av Fastställd av Status Reviderad Utgåva Dokumentnummer 

Jonas Bertheden Jonas Hallemyr 2008-11-05 1.0 

Godkänd Signatur Ärendenummer



Sida 6 av 27 



första hand. 

1.7 Kontaktperson 

Värnamo kommuns kontaktperson i frågor som rör denna handbok är: 

Jonas Hallemyr E-post: Jonas.H.Hallemyr@varnamo.se Tel: 0370-377043 

1.8 Definitioner 

Dokument Dokument är samlingsnamnet för handlingar, textdokument, ritningar och scheman 

och avser traditionella dokument som är identifierbara, klassade efter typ av 

innehåll, versionshanterade och läsbara av människa. Normalt produceras dessa på 

skrivaren/plottern/bildskärm. 

Handling Handling är en samling dokument som uppnått, eller tilldelats, en viss legal status, 

exempelvis ”Godkänd” för användning i en process. 

Schema Schema avser symbolisk representation av funktioner eller objekt där skala inte är 

angiven eller nödvändig för förståelse 

Ritning Ritning som begrepp används här endast för det färdiga dokumentet som det 

redovisas på pappret, eller förekommande fall på bildskärmen. Ritningen är alltså 

en presentation, inte lagrade data. 

Dokumentfil 

Schemafil 

Ritningsfil 

En ritning kan digitalt presenteras som en plott- eller rasterfil. 

Dokumentfil är en digital representation av ett dokument, vanligen i relationen ett 

dokument och en dokumentfil. Men både relationen ett dokument och flera 

dokumentfiler eller en dokumentfil och flera dokument förekommer. Jfr med 

schemafil, ritningsfil samt plottfil, utskriftsfil och rasterfil. 

Applikationsfil En applikationsfil är den fil som aktuell applikation skapar och behöver för 

redigeringsarbeten. Exempel är dwg-fil från AutoCAD och doc-fil från MS Word. 

Arkivfil En arkivfil är en rasterfil som genereras från applikationsfilen. Anledningen är att 

få ett arkivbeständigt format. 

Metadata Information om textdokument, ritningar, schemor, ritnings-definitioner, modeller, 

plott- och rasterfiler lagras i separata meta-datafiler som innehåller metadata. 

Metadata är information som beskriver ett dokuments egenskaper. 

Ritningsorienterad 

CAD 

Modellorien-terad 

CAD 

Modellfil 

Xref 

Basfil 

Ritningsorienterad CAD är en efterbildning av det manuella sättet att framställa 

ritningar. Varje CAD-fil innehåller då en ritningsblankett med namnruta samt 

linjer och texter som avbildar byggnaden. 

Modellorienterad CAD innebär att man samlat avbildar hela eller delar av 

byggnaden eller anläggningen, med utgångspunkt från byggnadens indelning. 

Avbildningen kan bestå av grafiskt orienterad information, men också 

beskrivningar och förteckningar i text och siffror. Modellen presenteras i sin tur på 

ritningar och i andra dokument. 

Modellfiler (också kallade CAD-modeller eller Xref´s) innehåller avbildning av 

byggnaden eller anläggningen och all information som är direkt lägesanknuten till 

denna. Vissa modellfiler är gemensamma basfiler, vilka utgör 

projektgemensamma underlag till respektive projektörs egen information. 

Ritningsdefini- Ritningsdefinitionsfil (också kallad vyfil eller ritdef) innehåller den information 




Sida 7 av 27 



tionsfil som krävs för att koppla ihop utsnitt ur modellen med grafik, som hör till 

ritningsblanketten. Modellens grafik kopplas med hjälp av externa referenser. 

Ritnings-blankett, 

schemablankett 

Ritningsblanketten kan kopplas till ritningsdefinitionsfilen som en extern referens 

eller sättas in som ett block. Vid leverans till Värnamo kommun alltid som block. 

Komplementfil Komplementfiler som knyts till ritningsdefinitionsfilen är gemensamma för 

projektet och kan vara namnruta, orienteringsfigur, standardtexter och 

teckenförklaringar i ritningens textfält. 

Plottfil 

Utskriftsfil 

Rasterfil 

Projektnummer/na 

mn vid leveranser 

Plottfil, utskriftsfil eller rasterfil är en lagrad version av de data som sänds till en 

plotter eller skrivare vid utskrift. Denna information sparas i ett format som enbart 

beskriver grafiken och inte CAD-filernas logiska struktur. En plottfil är inte möjlig 

att redigera direkt som en CAD-fil. Filerna är vid korrekt upplösning att betrakta 

som en äkta kopia av den utskrivna pappersritningen då alla typsnitt, linjetyper 

eller skrafferingsmönster återges korrekt. Vissa typer av rasterfiler kan också ses 

som det enda arkivbeständiga formatet, t ex CALS raster. 

Anges på CD-skivor och liknande transportmedia vid leverans av filer: 

Projektnummer/-namn”, ”Projektskede”, ”Kostnadsställe”, ”Husnamn”, ”Tekniskt 

system” och ”Datum för projektskede” 

Projektskede Den fas i vilket byggprojektet befinner sig i, och som dokumenten stämplas 

exempelvis Förfrågningshandling eller Bygghandling. 

Kostnadsställe Värnamo kommuns kostnadskonto för fastighet eller liknande. 

Byggnadsnamn Byggnadens namn och/eller beteckning. 

Tekniskt system Benämning på det system som dokumentationen avser att beskriva. 

1.9 Filinnehåll 

Varje ritningsfil skall innehålla endast en ritning per fil, dvs ett dokument. En ritningsfil kan 

vara uppbyggd som en ritningsdefinitionsfil med underliggande externa referensfiler, vars 

filstruktur i sådana fall skall bibehållas. 

Varje schemafil skall innehålla endast ett blad, dvs ett dokument eller ett blad. 

1.10 Skanning 

Skanning av befintliga pappersdokument skall utföras enligt följande krav: 

• Rasterfil skall vara cals med minsta upplösning 400 dpi. 

• Läsbarheten skall kontrolleras efter skanningen. Rasterfilen får ej vara roterad. 

1.11 Utformning av ritningar och scheman 

Notera att befintlig dokumentation från Värnamo kommun inte alltid skall revideras till ett 

utförande enligt denna handbok beroende av dokumentets historik, se nedan. 

Följande lista sammanställer generella krav gällande ritningar och scheman som upprättas: 

1. Ritnings- och schemaunderlag skall alltid upprättas i CAD-miljö enligt denna 

handbok. 

2. Ritningar och scheman skall upprättas enligt svensk standard. 




Sida 8 av 27 



3. Ritningsfilen (ritningsdefinitionsfilen för CAD-modeller) skall innehålla all information 

om ritningen, även ritningsformuläret, och kunna skrivas ut komplett på papper utan 

förtryckt formulär. 

4. Varje schemafil skall innehålla endast ett schema (blad). All information om ett schema 

skall finnas i en schemafil. Det är alltså inte tillåtet att skapa flera blad i en och samma 

fil. 

5. Ritningens eller schemanas ritstämpel/namnruta skall vara komplett ifyllda. 

6. Vid revideringar skall ändringsnotering fyllas i. Omritad ritning/schema skall förses med 

senaste ändringsnotering samt ursprungsdatum överförda från ursprungsoriginalet. 

7. Vid slutleveranser av ritningar och scheman skall dessa märkas Relationshandling. 

1.12 Revidering av befintlig dokumentation 

Beroende på omfattningen och kvaliteten på befintlig CAD-dokumentation görs i varje 

projekt ett val i vilken omfattning handboken skall följas. 

Om den befintliga CAD-dokumentationen håller en god klass som går att bygga vidare på, 

och om en uppdatering av befintlig dokumentation till handbokens standard medför stora 

merkostnader, skall det befintliga CAD-formatet behållas. 

Om den befintliga CAD-dokumentationen är av sämre kvalitet eller helt saknas, och det 

bedöms som värdefullt att förbättra kvaliteten, skall hela byggnaden revideras till en standard 

enligt denna handbok. 

Värnamo kommun avgör omfattning för aktuellt projekt. 

2 REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN RITNINGAR 

2.1 Allmänt 

Vid framtagandet av planritningar skall modellorienterad CAD tillämpas. Detta innebär att i 

princip allt ritarbete skall ske i modellfilerna. 

All geometri ritas i gemensamt koordinatsystem. Alla modeller skall ritas i skala 1:1 och i 

enheten meter eller millimeter. Lagerstrukturen skall vara välordnad och följa kraven enligt 

denna handbok. 

2.2 Allmän beskrivning för ritningsdefinitions- och modellfiler 

Ritningar byggs upp genom att modellfiler kopplas till en ritningsdefinitionsfil. Utsnitt (vyer) 

ur modellen redovisas sedan i ritningsdefinitionsfilen. Det är ett krav att använda en 

vy/layout per ritningsdefinitionsfil. Samma utformning av vyer (viewports) skall användas av 

samtliga teknikområden. Namn på vyer skall vara AutoCAD standard. Ev. planinformation 

som ej redovisar aktuell vy (plandel) skall skrafferas i ritningsdefinitionsfilen alternativt läsas 

in som komplementfil ”M5” enligt tabell 8.4 komplementfilens innehåll, nedan. 

En modell utgörs av en väl avgränsad del, t ex ett våningsplan eller ett system (ex 

belysningssystem), och får ej innehålla andra vyer/layouter än AutoCAD standard. 




Sida 9 av 27 



Varje konsult ritar sitt teknikområde på egna modellfiler. Finns arkitekt skall dennes 

modellfil infogas som extern referens i övrigas modeller. 

2.3 Samband mellan ritningsdefinitions- och modellfiler 

I en ritningsdefinitionsfil infogas modellfiler och komplementfiler som externa referenser. 

Knytningen skall utföras med metod ”Overlay” samt med relativ sökväg. Modeller skall 

sättas in i lager ”0” då detta lager sällan släcks eller låses, alternativt ett eget lager ”XREF”. 

Syftet med att arbeta med externa referenser är, att ha endast ett original av varje del av 

objektet och av varje teknikområde, så att ändringar endast behöver utföras på ett ställe. 

Stomlinjer, (i katalog P), 

(alternativt som eget lager i Amodellen) 

Husstomme, 

(i katalog A) 

Orienteringsfigur, 

(i katalog P) 

Namnruta, skall 

sättas in som block 

pappersarean. 

Ritningsblankett, 

(i katalog P), (alternativt 

som block) 

Ritningsdefinitionsfil, 

(i katalog RITDEF) 

Ritningsblankett, 

orienteringsfigur, norrpil och 

måttstock, kan sättas in i 

ritningsdefinitionsfilen som block. 

Ritning, 

(i katalog RITNING) 

Modellfiler sätts in som externa referenser i ritningsdefinitionsfilen 

Figur 1 Förhållandet mellan ritningsdefinitionsfiler, modellfiler och komplementfiler 

En ritning är en rastrerad eller 

plottad ritningsdefinition. 




Sida 10 av 27 



2.4 Färger och linjebredder 

2.4.1 AutoCAD 

För byggnadsritningar gäller Bygghandlingar 90 som standard för färger och linjebredder. 

2.4.2 Övriga CAD-applikationer 

Övriga CAD-applikationer, som använder egna färgsystem, får följa respektive applikations 

eget färgsystem. 

2.4.3 Anmärkning 

Linjebredder som finns angivna i lagerförteckningarna avser utskrifter i skala 1:50 och 1:100. 

Vid utskrifter i skala 1:200 skall linjebredder halveras. 

2.5 Lager 

2.5.1 Lagerhantering allmänt 

För byggnadsritningar gäller SB11 lagerstruktur som standard. Lagerstruktur enligt BH90 

kan komma att bli aktuellt om Värnamo kommun medger detta. 

Allt som ritas skall följa lagrets färg, dvs att rita ”Bylayer”. 

Vissa CAD-applikationer använder en egen hård standardisering av lager och denna måste i 

så fall undantagsvis accepteras. Värnamo kommun skall alltid kontaktas i sådant fall. 

Värnamo kommun avgör om befintliga modellers lager skall konverteras till ny standard. 

2.6 Koordinatsystem 

Ritningar skall upprättas i AutoCAD's koordinatsystem. Objektet skall ritas in med positiva 

koordinater. 

Ett projektanpassat koordinatsystem (UCS i AutoCAD), sekundärnät, kan behöva upprättas. 

Detta för att underlätta hanteringen av CAD-modellerna i projektet. 

I AutoCAD får systemvariablen ”Base” inte ändras utan skall behålla standardvärdet X=0.0, 

Y=0.0 och Z=0.0 i WCS. 

2.6.1 Höjder 

Höjder skall anges i millimeter ovan mark- eller golvplan. 

2.6.2 Plushöjder 

Plushöjder anges i meter med 2 decimaler. 

2.6.3 Modellens insättningspunkt 

Alla modellfiler skall ha en gemensam fastlagd insättningspunkt (0,0,0) i modelarean. 

Nollpunkten för modellfilerna sätts längst ner till vänster utanför byggnaden, så att 

byggnaden kan ritas med positiva koordinater. Tänk på plats för måttsättning. 




Sida 11 av 27 



Figur 2 Nollpunkten för modellfilerna placeras utanför byggnaden. 

2.6.4 Ritningsblankettens insättningspunkt 

Ritningsblanketten sätts in i pappersarean (paper space). Origo (0,0,0) utgörs av blankettens 

nedre vänstra hörn. 

2.7 Måttsättningar 

Koordinatangivelser och måttsättning skall stämma överens med mätningar som kan göras i 

datorn eller på ritningskopia. D vs allt ritarbete skall utföras måttriktigt. 

Måttsättningen skall indelas på flera CAD-lager som huvud- och detaljmått. 

2.8 Textstilar och texthöjder 

All textning på ritningar skall utföras med versaler. 

2.8.1 Godkända textstilar 

Godkända textstilar är AutoCAD's standardfonter för Windows samt textstilar utförda med 

Windows standardfonter så kallade TrueType fonter. 

Undantag kan göras om särskilda skäl finns. Ett sådant undantag kan vara teckensnitt för 

logotyp. Används ”undantagsfonter” skall dessa bifogas dokument vid leverans. 

2.8.2 Texthöjd 

Texthöjd för normal text på ritningar skall vara minst 2,5 mm vid ritningsskalan 1:50. Text i 

modellen bör redan i tidiga skeden skrivas med texthöjden anpassad till skala 1:50 när planer, 

fasader och sektioner i bygghandlingarna skall redovisas i denna skala. 

Texthöjd för kompletterade text, exempelvis ledningsarea, kan utföras i texthöjd 1.8 mm vid 

ritningsskala 1:50. 

2.9 Ritningsblanketter 

2.9.1 Storlek, format 

Ritningsformatet för ritningar skall samordnas till att vara så lika som möjligt, i regel lika vid 

redovisningen av likadana objekt. Formaten får vara A1 eller A3 enligt BH 90 och skall 

innehålla skalstock. 

2.9.2 Disposition, översikt, förklaringstexter mm. 

Information som är unik för aktuell ritning läggs direkt i ritningsdefinitionsfilen. Detta gäller 

exempelvis namnruta. 

Förklaringstexter läggs i modellfilerna och placeras i eget utsnitt (viewport) i 

ritningsdefinitionsfilen. 




Sida 12 av 27 



2.9.3 Placering ritningsram 

Ritningsramen skall vara placerad i pappersarean (paper space) med insättningspunkten 

0,0,0. Skalan skall vara 1:1 i pappersarean så att det går att plotta med skala 1=1. 

2.10 Namnruta 

Namnruta erhålles av Värnamo kommun. 

Förklaringstext 

Ritningsram 

Namnruta 

2.10.1 Layouter 

Layouter skall förses med särskild namnruta ”NAMNRUTA”. Denna namnruta skall 

användas på samtliga ritningar, namnet skall alltid vara NAMNRUTA.DWG och utöver 

anvisad plats får inget ändras. Attribut får alltså ej redigeras (enbart värden fyllas i). 

Namnrutan skall vara placerad i pappersarean. 

2.10.2 Modeller 

Modellfiler skall förses med särskild namnruta ”NAMNRUTA_MODELL”. Namnet skall 

alltid vara NAMNRUTA_MODELL.DWG. Attribut får ej redigeras (enbart värden fyllas i). 

Namnrutan skall vara placerad i modellarean. Rekommenderad placering -10000, -10000, 0 

från nollpunkten för ansvarig part A. Övriga ansvariga parter placerar sina namnrutor i 

samma ordning som finns i konsultruta i namnruta för layouter ovan. Insättningspunkter 

finns markerade. 

2.11 Orienteringsfigur till namnrutan 

Orienteringsfiguren skall innehålla ytterkontur på byggnaden, sektionsfigur med marknivå 

och norrpil. 

Information om byggnadens objektnamn, byggnadsbeteckning och plandel skall framgå av 

orienteringsfiguren. 

2.12 Komplementfiler 

Projektgemensamma modellfiler som saknas men behövs skall upprättas och administreras 

av arkitekten i projektet. T ex modulnät och konnektionslinjer. 

2.13 Revidering av ritningar 

2.13.1 Modeller 

I modellerna markeras revideringen som information för andra projektörer. 

Revideringsmolnet läggs på därför avsett lager med texten ”REV-datum-system” med datum 

i format enligt följande ”ÅÅÅÅMMDD” t.ex. ”REV-20050303-57.0”, vilket då innebär 

revidering med datum 2005-03-03 gällande tekniskt system 57.0 (luftbehandling). 




Sida 13 av 27 



Färgen på dessa lager sätts till gul (linjetjocklek 1.0) så att molnen skall synas tydligt. 

2.13.2 Ritningsdefinitionsfiler 

I ritningsdefinitionsfilen placeras de revideringsmarkeringar som skall synas på den färdiga 

ritningen. Följande är endast en rekommendation, då hantering av dessa moln sker grafiskt. 

Revideringarna läggs på därför avsett lager med texten ”REV-revbeteckning-datum” t.ex. 

”REV-A-20050303. 

2.14 Godkända applikationsprogram 

2.14.1 AutoCAD 

Ritningar skall levereras i AutoCAD 2007-format eller senare om inget annat anges. Om 

ritningen framställts i senare version och konverterats till tidigare format, skall detta anges 

vid ritningsleverans. 

AutoCAD ADT 2007 eller senare kan användas för A- och K-ritningar. Om elevationshöjder 

skall användas (3D-ritning) avgörs av Värnamo kommun beroende av projektets omfattning. 

Autodesk Buildning System och applikationen MagiCAD får användas för installationer. 

2.14.2 Andra CAD-program och applikationer 

Andra CAD-program än de som tillåts enligt denna instruktion får användas endast efter 

överenskommelse med Värnamo kommun. Följande ritningsfiler skall då levereras: 

• Ritningsfil i det använda programmets filformat. 

• Ritningsfil konverterad till något av de tillåtna CAD-programmens filformat enligt 

överenskommelse med Värnamo kommun. 

• Rasterfil med så god kvalitet att den kan användas utan behov av efterföljande redigering. 

3 REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN SCHEMAN 

3.1 Allmänt 

Vid framtagandet av scheman tillämpas traditionell ritningsorienterad CAD, där ett blad 

skapas per CAD-fil. Varje fil skall vara komplett och innehålla schemablankett. 

Symboler skall vara enligt standard SS-EN 61 082. 

3.2 Bladnummer 

Vid revision och omritning av ett befintligt blad, skall samma bladnummer användas. 

Bladnummer för kretsscheman har en del fasta bladnummer samt bladnummerserier. Övriga 

dokumenttyper numreras från 1 (0001) och framåt. Detta rör exempelvis tabeller, layouter, 

flödesscheman mfl. 

3.3 Schemablanketter 

3.3.1 Storlek, format 

Ritningsformatet för scheman skall vara A3 (420 x 297) enligt BYGGHANDLINGAR 90. 




Sida 14 av 27 



3.3.2 Logotype 

Leverantörens logotype får enbart finnas på anvisad plats. 

3.3.3 Blankettvarianter 

Blanketten skall innehålla ett standardiserat schemahuvud enligt nedan. Blanketten skall 

sättas in som ett block så att attribut fungerar som de ska, vilket innebär att de måste 

importeras till standardmall eller dylikt i respektive applikation. 

3.3.4 Blankettens schemahuvud 

De fält som finns i schemahuvudet skall vara desamma oavsett vilken schemablankett som 

används. I tabellen nedan beskrivs dessa fält, samt hur de skall fyllas i. Schemahuvudets 

utseende visas nedan: 

Nr Beskrivning Anmärkning 

1 Anläggningsnamn, Förvaltningsobjekt Exempel: 

2 Anläggningsdel, Objekt Exempel: 

3 Beskrivning Exempel: 

4 Dokumenttyp Exempel: Kretsschema, Layout. Se tabell 8.10 

5 Ritningsnummer Vid omritning skall befintligt ritningsnummer användas. 

6 Blad nr Samma som filnamn. Se avsnitt Bladnummer 

7 Forts blad Om det är det sista bladet skall tecknet ’-’ användas. 

8 Datum Skall skrivas på formatet ÅÅÅÅ-MM-DD. 

9 Ritad Namn eller signatur på ansvarig ritare/konstruktör. 

Blankettens vänstermarginal: 

I den vänstra marginalen finns följande fält: 

Nr Beskrivning Anmärkning 

10 Skala Ifylls enbart vid layoutritningar och liknande 

11 Proj nr Leverantörens eget projektnummer 

12 Leverantörens fält Exempelvis leverantörens logotype eller liknande. 

13 Leverantörens fält Exempelvis leverantörens logotype eller liknande. 

3.4 Innehållsförteckning för kretsscheman 

Innehållsförteckning för kretsscheman skall finnas på första bladet. 




Sida 15 av 27 



3.5 Utskrift 

Schemaritningar skall skrivas ut på papper i sitt originalformat. Undantag ges för tabeller och 

listor i formatet A3 som skall skrivas ut i A4 format. 

Penntjocklekar som skall användas vid utskrift av scheman via AutoCAD är följande: 

Penna nr Färg Tjocklek mm 

1 Röd 0.10 

2 Gul 0.18 

3 Grön 0.35 

4 Cyan 0.25 

5 Blå 0.25 

6 Magenta 0.10 

7 Vit/Svart 0.25 

Övriga - 0.10 

3.6 Underlag i form av papper och ritfilm 

Om befintliga schemaunderlag enbart finns som papper eller ritfilm skall komplett omritning 

av hela schemat göras i samråd med Värnamo kommun. Avser arbetet endast mindre 

kompletteringar och revideringar skall det befintliga underlaget redigeras. 

3.7 Godkända applikationsprogram 

Om applikationsprogram till AutoCAD används skall i första hand applikationerna elMaster 

eller ELPROCAD användas. Andra applikationer kan användas om Värnamo kommun så 

tillåter och godkänner dessa. För andra schematyper kan dessutom exempelvis MS Visio 

användas. 

3.7.1 Gällande AutoCAD-versioner 

• AutoCAD / AutoCAD LT version 2007 

3.7.2 CAD-applikation för schemaritning 

3.7.2.1 ELMASTER version 

• elMaster Design 

3.7.2.2 ELPROCAD version 

• ELPROCAD Rit/Apparat, ELPROCAD LT Basic, ELPROCAD LT Pro, ELPROCAD IC 

Basic, ELPROCAD IC Pro 

4 NAMNGIVNING 

4.1 Gemensamt för all filnamngivning 

Utgångspunkten för all filnamngivning skall vara att dokumentnummer används. Om blad 

existerar skall det ingå i filnamnet. När det gäller ritningar skall namnet på motsvarande 

ritningsdefinitionsfil och ritningsfil vara lika förutom filtillägg såsom dwg, pdf, cal m.fl. 

Vid namngivning av filer är endast följande tecken är tillåtna: bokstäverna 'A - Z', siffrorna '0 

- 9', understreck ( _ ), bindestreck (–) och punkt (.) 




Sida 16 av 27 



All namngivning skall i grunden följa BH90, men med tillägg för fastighet + byggnad / 

objekt för att göra dokumentnamnen unikt identifierbara inom hela förvaltningen. Om enbart 

en byggnad finns på fastigheten så utgår byggnad/objektnummer. 

4.2 Regler för namngivning av dokument 

Uppbyggnaden görs enligt följande: 

Ansv. part 

(1-2 tkn) 

E 

- 

Klassifikation 

(4 tkn) 

6 4 . 0 

Beskrivning Exempel 

- 

Nummer 

(4 tkn) 

0 1 0 2 

Ansvarig part: Se kapitel 8.1 Ansvarig part 

Klassifikation: Se kapitel 8.5 Tekniskt system 

Nummer: Se kapitel 8.2 Löpnummer / Lägeskod 

Fastighet + byggnad /objekt: Se kapitel 8.9 Byggnadsförteckning 

Fastighet + byggnad /objekt 

(3 + 1-2 tkn) 

Handbok digital dokumenthantering - Anvisningar för digital hantering.doc (Utskriven: 2008-11-11 18:40:00) 

- 

1 5 9 A 

Exempel på namngivning av schema: E-63.0-0001-159A. (schema, kraft, blad 1) 

4.3 Namngivning av modellfiler 

Modellfiler namnges enligt följande: 

Ansv. 

part 

(1-2 

tkn) 

E 

- 

Modellens 

innehåll 

(2-3 tkn) 

6 4 6 

Modellens 

redovisn. 

sätt 

(2 tkn) 

- P 


- 

Nummer 

(4 tkn) 


0 1 0 0 

- 


(3 + 1-2 tkn) 

1 5 9 A 

Modellens innehåll: Se kapitel 8.5 Tekniskt system. (Delgrupper räcker, t ex 57, 63 osv. Vid 

behov används 3 tecken, t ex 646.) 

Modellfilens redovisningssätt: Se kapitel 8.3 Modellens innehåll 


Fastighet + byggnad /objekt: Se kapitel 8.9 Byggnadsförteckning



Sida 17 av 27 



4.4 Namngivning av komplementfiler / basfiler 

Komplementfiler / basfiler utgör projektgemensamma filer för samtliga teknikområden / 

ansvariga parter. 

Komplementfiler / basfiler lagras i katalogen P. 

Uppbyggnaden görs enligt följande: 

Ansv. 

part 

(1-2 

tkn) 

P 

- 

Komplement 

filens 

innehåll 

(2 tkn) 

M 1 

Modellens 

innehåll 

(2 tkn) 

- P 


- 

Nummer 

(4 tkn) 

0 1 0 0 


Komplementfilens innehåll: Se kapitel 8.4 Komplementfilens innehåll 

Modellens innehåll: Se kapitel 8.3 Modellens innehåll 


Fastighet + byggnad /objekt: Se kapitel 8.9 Byggnadsförteckning 

5 KATALOGSTRUKTURER 


(3 + 1-2 tkn) 

Handbok digital dokumenthantering - Anvisningar för digital hantering.doc (Utskriven: 2008-11-11 18:40:00) 

- 

1 5 9 A 

5.1 Mål för katalogstrukturering 

Katalogstrukturerna är konstruerade för att kunna hantera lagring av både befintliga och nya 

filformat. Framförallt är strukturerna konstruerade med avseende på förvaltning och 

möjlighet till a-jourhållning av ritningsfiler och hantering av CAD-modeller. 

5.2 Projektstruktur 

En projektstruktur skall upprättas inför varje projekt. 

Färdiga CAD-ritningar och scheman skall sorteras in i kataloger under en katalog med 

aktuellt byggnads-, anläggningsnummer eller motsvarande objektsnummer enligt 

nedanstående figur. Anläggnings- eller objektnummer erhålles av Värnamo kommun. 

Dokument delas upp i underkatalog efter ansvarig part. Fler underkataloger kan komma att 

behövas gentemot strukturen i exempel nedan. Exempelvis ”W” och ”SK”.



Sida 18 av 27 



Figur 3 Katalogstruktur för dokument 

6 DATATEKNISKA KONTROLLER 

I katalogen MODELL, lagras modellfiler per ansvarig 

part, som modellfiler räknas t ex förklaringstexter, 

detalj-, plan-, sektions-, fasad- och 

elevationsmodeller. 

I katalogen RITDEF, lagras ritningsdefinitionsfiler 

per ansvarig part. 

I katalogen RITNING, lagras plottade, 

rastrerade/scannade ritningsfiler per ansvarig part. 

I katalogen P (teknikområde P) lagras 

projektgemensamma filer som stomlinjenät, 

orienteringsfigurer, ritningsblanketter, namnrutor 

och andra symboler som är gemensamma för 

projektet. 

Katalogerna SCHEMAN, STYRSYSTEMSDATA och 

TEXTDOKUMENT skapas efter behov, i dessa 

arkiveras motsvarande dokumenttyper efter 

överenskommelse i projektet 

6.1 Allmänt 

Värnamo kommun genomför kontroller av datastrukturer i dokumentfilerna som utgår från 

regelverket i denna handbok samt dess bilagor. Ej korrekt uppbyggda dokumentfiler leder till 

underkänd leverans. 

7 DOKUMENTLEVERANSER 

7.1 Allmänt 

Dokumentfiler som lånas ut från arkivet registreras på ansvarig leverantör och person samt 

överenskommen återlämningstidpunkt. Dokumentfiler låses mot ändringar i arkivet. 




Sida 19 av 27 



7.2 Leverans av dokumentation 

Leverans av digital dokumentation levereras till Värnamo kommun märkt med 

”Projektnummer/-namn”, ”Projektskede”, ”Kostnadsställe”, ”Byggnadsnamn”, ”Tekniskt 

system” och ”Datum för projektskede”. 

Leverans kan levereras exempelvis på CD/DVD, via FTP eller mail. Kontakta Värnamo 

kommun angående leveranssätt om detta ej beslutats i projektet. 

7.3 Leverans av dokument för granskning 

Inleveranser av granskningsomgångar under projektets löptid skall göras med utskriftsfiler 

(pdf mm), ej applikationsfiler. Detta gäller för samtliga projektskeden utom slutleverans. 

Utskriftsfilerna skall vara i helskala. 

PDF-filer innehållande flera blad / ritningar får användas om Värnamo kommun tillåter detta 

i projektet. 

7.4 Leverans av slutdokumentation 

Inleveranser av slutdokumentation sker då projektet avslutats, då alla dokument med filer 

skall återlämnas. Med fördel skapas leverans enhetligt av Cadsamordnaren i projektet. 

Slutgiltiga dokument upprättas efter ändringar i samband med montage och provning. 

Ritningar skall vara stämplade RELATIONSRITNING, och med nytt datum i namnrutan. 

Dessa skall hanteras enligt följande: 

• Endast befintligt utseende skall redovisas, dvs dokument skall inte särskilt redovisa rivning 

eller demontering. 

• Måttsättning skall släckas ner. 

• Föregående ändringsmarkeringar tas bort och dokumentet ges en ny ändringsbeteckning. 

• Reviderade dokument måste återlämnas med samma filnamn som de utlånade dokumenten 

har. Detta gäller även dokument som ritats om. Filstrukturen för de utlämnade 

dokumentfilerna ska bibehållas. 

• Kommandot ”Purge all” skall utföras på samtliga AutoCAD-filer. 

• Endast ett dokument per fil tillåts. Gäller både ritningsdefinitioner (dwg) och ritningar 

(cal). 

7.5 Omfattning av dokumentleveranser 

Till Värnamo kommun skall dokument levereras, om så är beställt, för nedanstående skeden: 

• Systemhandling (pdf) 

• Förfrågningsunderlag (pdf) 

• Bygghandling (pdf) 

• Relationshandling (pdf + applikationsfiler) 




Sida 20 av 27 



7.6 Följebrev vid dokumentleveranser 

Vid varje dokumentleverans skall ett undertecknat följebrev med bilagd 

dokumentförteckning överlämnas. I detta brev skall tydligt framgå aktuellt projekt och 

aktuella dokument i dokumentförteckningen. Följebrevet kommer att arkiveras och 

diarieföras som ett bevis för genomförd leverans. 

7.7 Dataformat för överföring 

7.7.1 Gällande filtyper 

Följande filtyper gäller leverans av dokument till Värnamo kommun. 

Applikation Version Filtyp 

AutoCAD AutoCAD 2007-format eller senare DWG 

Adobe Acrobat 7.0 eller senare PDF 

ElproCAD 16 eller senare DWG 

Elmaster 5 eller senare DWG 

MagiCAD - DWG 

Word Microsoft Office 2003 eller senare DOC 

Excel Microsoft Office 2003 eller senare XLS 

Raster cals med rasterupplösning = 400 dpi CAL 

7.7.2 Gällande filformat 

Följande filformat gäller leverans av dokument till Värnamo kommun. 

7.7.2.1 Ritningar, scheman 

Ritningar skall levereras som utskrivna ritningar i cals. Applikationsfilerna såsom 

ritningsdefinitionsfiler, modeller mm levereras i AutoCAD format. Samtliga filer som bygger 

upp applikationsfilerna skall levereras. Kravet gäller även AutoCADs CTB filer. 

Typ av fil Anmärkning Filtyp(er) 

Ritningar Skall vara cals raster med rasterupplösning 

= 400 dpi, Helskala. 

Ritningsdefinitionsfiler 

CAL 

Skall vara AutoCAD format DWG 

Modellfiler Skall vara AutoCAD format DWG 

7.7.2.2 Textdokument 

Textdokument skall levereras i Acrobat format (PDF) samt i originalformat. 

Typ av fil Anmärkning Filtyp(er) 

Textdokument Skall även lämnas in i applikationens 

format. 

PDF + original 

format 




Sida 21 av 27 



8 TABELLER 

8.1 Ansvarig part och beteckningar 

För projektörsbeteckning används ett eller två tecken. 

Beteckning Projektör för 

A Arkitekt 

BR Brandprojektör 

E Elprojektör 

F Förvaltare 

G Geotekniker 

H Hiss 

I Inredningsarkitekt, lös inredning 

K Byggnadskonstruktör (statiker) 

L Landskapsarkitekt 

M Markprojektör 

N Akustik 

P Projekt- och entreprenadgemensamt 

R VA – projektör (yttre ledningar - media utomhus) 

S Styr- & övervakningsprojektör 

SK Storköksprojektör 

T Trafik- och vägprojektör 

V VVS – projektör (installationer - media inomhus) 

W VS – projektör (när både V och VS projektör finns) 

Y Process- och maskinmediainstallationer 

Z Låssystem 

Beteckning Beställare och dennes medverkande 

B Beställare 

BK Byggkontrollant 

BO Beställarens ombud 

PL Projektledare 

8.2 Löpnummer / Lägeskod 

Löpnummer eller Lägeskod används för att orientera sig inom en byggnad. Lägeskoden kan 

definieras enligt följande: 




Sida 22 av 27 



• 01xx – 99xx, där 01 – 99 beskriver plan (våningsplan) och xx anger plandel (del av 

plan) från 00 – 99. 

o Numrering av våningsplan anger att lägst användbara plan är 01. 

(00 = utrymme under lägsta plan t ex krypgrund). 

o Plandel = 00 anger hela våningsplanet. T ex 0210 som anger Plan 2 del 10 

och 0200 som anger plan 2 hela våningsplanet. 

• Löpnummer används till dokument såsom fasader, sektioner mm. 

o T ex 0001 kan ange Fasad 0001. 

Avvikelser från användning enligt Löpnummer eller Lägeskod dokumenteras. 

8.3 Modellens innehåll 

Modellfilens innehåll anges av följande koder: 

Beteckning Innehåll 

-C Scheman 

-D Detaljer 

-F Fasader 

-P Planer 

-S Sektioner 

-T Förteckningar, beskrivningstexter 

-U Uppställningar, elevationer 

-V Volymer (3D-modell) 

-X Icke-grafisk modell 

8.4 Komplementfilens innehåll 

Komplementfilens / basfilens innehåll anges av följande koder: 

Beteckning Innehåll 

M1 Modulnät, stomlinjer, konnektionslinjer och sekundärlinjer 

M2 Underlag för måttsättning och armering stomme (bjälklag) 

M3 Underlag för sammanställningsritningar hus, installationer och 

inredning 

M4 Underlag för sammanställningsritningar markplanering 

M5 Kompletterande text, skraffering, fyllningar etc. 

R1 Namnruta, orienteringsfigur 

R2 Ritningsblankett 




Sida 23 av 27 



8.5 Tekniskt system 

Tekniskt system är i huvudsak baserad på BSAB-koden i SS 03 22 71. 

Koder markerade med lutande textstil, anger avvikelser från standard enligt BSAB 96. 

HUVUDGRUPP 0 – SAMMANSATT 

01.0 Situationsplan, samordningsritningar 

10.0 

HUVUDGRUPP 1 – MARK 

Undergrund, Underbyggnad, Skyddande lager i mark, Grundkonstruktioner och 

Stödkonstruktioner 

Sammansatta markbyggdelar 

11.0 Markunderbyggnad 

Schakt, fyllning o d i markanläggning. Undergrund och underbyggnader. 

13.0 Lager i mark för skydd av byggnadsverk 

14.0 Byggda delar på och i mark 

Byggdelar med bärande och stödjande funktion. T ex stödmurar, permanenta 

sponter, stommar till terrängtrappor och broar. 

15.0 Grundkonstruktioner 

16.0 Marköverbyggnad 

Beklädnader på mark. T ex beläggningar av asfalt, betongplattor, gatsten och 

grus, samt bärlager, matjord, planterings- och gräsytor, släntbeklädnader mm. 

18.0 Markkompletteringar 

Gatuskyltar, hägnader, lekredskap, parkmöbler o d samt utvändig utrustning och 

växter utomhus. 

19.0 Övriga markbyggdelar 

HUVUDGRUPP 2 - BÄRVERK 

20.0 Sammansatta bärverk 

27.0 Bärverk i husstomme 

HUVUDGRUPP 3 – Överbyggnader och anläggningskompletteringar 

30.0 Sammansatta överbyggnader och anläggningskompletteringar 

31.0 Överbyggnader 

32.0 Anläggningskompletteringar 

HUVUDGRUPP 4 – RUMSBILDNING 

40.0 Sammansatta rumsbildande byggdelar, huskompletteringar, ytskikt och 

rumskompletteringar 

41.0 Klimatskiljande delar och kompletteringar i yttertak och ytterbjälklag 

42.0 Klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg 




Sida 24 av 27 



43.0 Inre rumsbildande delar 

45.0 Huskompletteringar 

46.0 Rumskompletteringar 

49.0 Övriga rumsbildande byggdelar, huskompletteringar, ytskikt och 

rumskompletteringar 

HUVUDGRUPP 5 – VVS, Kyla, Processmedia 

50.0 VA-, VVS-, Kyl- och Processmediesystem 

52.0 Försörjningssystem för flytande eller gasformigt medium 

52.1 Tappvattensystem 

52.5 Avloppsvattensystem 

53.0 Avloppsvattensystem och pneumatiska avfallstransportsystem e d 

54.0 Brandsläckningssystem 

55.0 Kylsystem 

56.0 Värmesystem 

57.0 Luftbehandlingssystem 

Här finns system för allmän ventilation av olika utrymmen. 

57.1 Tilluftssystem 

57.5 Frånluftssystem 

59.0 Övriga VVS- och kylsystem 

HUVUDGRUPP 6 – ELANLÄGGNINGAR 

60.0 Sammansatta elanläggningar 

61.0 El- och telekanalisationssystem 

63.0 Elkraftsystem 

63.1 Belysningssystem 

63.2 Elvärmesystem 

63.3 Motordriftsystem 

63.4 KNX-system 

63.5 Reservkraft 

63.6 Nödljus 

64.0 Telesystem 

64.1 Inbrottslarm 

64.2 Trygghetslarm 

64.3 Kameraövervakning 




Sida 25 av 27 



64.4 KNX-system 

64.5 Passagesystem 

64.6 Brandlarm 

64.7 Datanät 

64.8 Brandlarm - Orienteringsritningar 

64.9 Brand, Serviceritning 

66.0 System för spänningsutjämning och elektrisk separation 

Åskskydds- och potentialutjämningsanläggningar hamnar här. 

69.0 Övriga elanläggningar 

HUVUDGRUPP 7 – TRANSPORT 

70.0 Transportsystem 

Typlösningar och sammansatt ligger här 

71.0 Hissystem 

73.0 Persontransportanläggningar. Rulltrappsystem och rullrampsystem. 

Sammansatt 

74.0 Lyftbordanläggningar. Kransystem. Sammansatt 

75.0 Varutransportanläggningar. Rörpostsystem. Sammansatt 

76.0 System med maskindriven port, grind, dörr mm 

79.0 Övriga transportanläggningar 

HUVUDGRUPP 8 – STYR & ÖVERVAKNING 

80.0 Styr- och övervakningssystem, sammansatt 

Typlösningar och sammansatt ligger här 

81.0 Styr- och övervakningssystem för fastighetsdrift 

82.0 Styr- och övervakningssystem för processinstallationer 

83.0 Styrsystem. Sammansatt 

84.0 Övervakningssystem. Sammansatt 

89.0 Övriga styr- och övervakningssystem 

HUVUDGRUPP 9 – UTRYMMEN 

90.0 Övriga byggdelar och installationssystem. Sammansatta utrymmen 

91.0 Arealuppgifter, rum 

92.0 Sekundära utrymmen 

93.0 Funktionella grupperingar 

93.1 Brandcellsindelning 




Sida 26 av 27 



93.2 Utrymningsvägar 

93.3 Utrymningsplaner 

93.4 Insatsplaner 

8.6 Handling / Skede 

Dokumentets skede anges av följande koder: 

Sekvens Kod Beskrivning 

1 SYSTEMHANDLING Förslagshandlingar 

2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Förfrågningshandling för upphandling 

3 BYGGHANDLING Bygghandling för genomförande 

4 RELATIONSHANDLING Relationshandling för drift 

8.7 Format 

Ritningens pappersformat anges av följande koder: 

Kod Beskrivning 

A1 A1 (594x841 mm) 

A3 A3 (297x420 mm) 

8.8 Skala 

Ritningens utskriftsskala (huvudskala) anges av följande koder: 

Kod 

1:1 

1:10 

1:100 

1:1000 

1:10000 

1:2 

1:20 

1:200 

1:2000 

1:25 

1:250 

1:400 

1:4000 

1:5 

1:50 

1:500 

1:5000 




Sida 27 av 27 



8.9 Byggnadsförteckning 

Förteckning över gällande fastighetsnummer/byggnadsobjekt erhålls från Värnamo kommun. 

Om enbart en byggnad finns på fastigheten så utgår byggnad/objektnummer. 

8.10 Dokumentklass / dokumenttyp 

Dokumentklass Dokumenttyp 

Ritning Detaljritning 

Fasadritning 

Karta 

Planritning 

Profilritning 

Sektionsritning 

Situationsplan 

Uppställningsritning 

Schema Enlinjeschema 

Flödesschema 

Kopplingsschema 

Kretsschema 

Principschema 

Förteckning Apparatförteckning 

Armatusförteckning 

Beskrivningstexter 

Brandskyddsförtecking 

Dörrförteckning 

Lagerlista 

Låsförteckning 

Ritningsförteckning 

Rumsförteckning 

Skyltförteckning

HANDBOK DIGITAL DOKUMENTHANTERING - Värnamo kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

HANDBOK DIGITAL DOKUMENTHANTERING - Värnamo kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?