HUR GÖR MAN FRED? - Troligt

media.troligt.org

HUR GÖR MAN FRED? - Troligt

FÖRTROLIGT

Religion +

Identitet:

Har sex med

tro att göra?

REMAKE

Gammalt

blir nytt.

PRIS 25:–

Film- och boktips

Frågesidorna

Församlingstest

Sommarfestivaler

EN TIDNING FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I SVENSKA KYRKANS UNGA

# 2 | 2013

PORTRÄTT

Caroline för

Sverige mot

Seger.

TROLIGT

Andakt:

Barnen

i fokus.

HUR GÖR

MAN FRED?

1 TROLIGT 2 | 2013

TEMA:


2 TROLIGT 2 | 2013

DET HÄR ÄR EN ANNONS

Fräschare

design

Mer igenkänning

Mer material

Exklusiva

recensioner

Och mycket mer...

NYA www.troligt.org

SNART PÅ EN DATOR NÄRA DIG!


Troligt/Svenska Kyrkans Ungas

medlemstidning

Nummer 2, 2013, årgång 9.

ANSVARIG UTGIVARE

Johan Berkman

Tel: 018-640 646

johan.berkman

@svenskakyrkansunga.se

REDAKTÖR

Therese Gustafsson

Tel: 018 640 651

therese.gustafsson

@svenskakyrkan.se

BILDREDAKTÖR

Alex&Martin 018-10 50 60

info@alexochmartin.se

GRAFISK FORM

Daniel, Zellout 018-13 13 30

info@zellout.se

REDAKTION

Johan Berkman, Magdalena

Wernefeldt, Maria Hammarström,

Marianne Hedqvist, Daniel

Hansson, Martin Kelam, Alex

Giacomini, Kristina Björkegren,

Johanna Kallin, Hannah Kroksson,

Pär Lindberg, Michael Hjelt och

Therese Gustafsson.

REDAKTIONSMEJL

troligt@svenskakyrkansunga.se

TRYCK

Edita, Västerås ISSN 1653-7106

KANSLI

Svenska Kyrkans Unga

751 70 Uppsala

Besöksadress:

Sysslomansgatan 8, Uppsala

018-640 640

www.svenskakyrkansunga.se

www.troligt.org

FÖLJ OSS PÅ:

SvKyrkansUnga

SvenskaKyrkansUnga

SvKyrkansUnga

PRENUMERATION

För att få Troligt måste du vara

medlem i Svenska Kyrkans Unga.

Vill du bli det, ändra adress eller

få färre tidningar? Gå in på www.

svenskakyrkansunga.se/m-sidor

eller ring 018-640 640.

Nästa nummer av Troligt

kommer ut i september.

Ola Ettorsson

Vad är Svenska Kyrkans Unga för dig?

– Ibland en klubb för inbördes beundran

men oftast en öppen gemenskap där

alla är välkomna.

Hur påverkar Svenska Kyrkans Unga

demokratin?

– Genom att prova olika demokratiska

metoder och lära ut hur det kan fungera.

Hur arbetar ni demokratiskt i

förbundsstyrelsen?

– Genom att lyssna på varandras idéer

och åsikter, rent praktiskt händer det att

vi går en runda kring bordet så att man

säkert inte har missat något.

Hur kan man främja demokrati i sin

vardag?

– Se till att sprida kunskapen om att

man kan nyttja sin demokratiska roll både

i små saker och i stora saker. I de mindre

sakerna kan det vara så lätt som att man

ska lyssna på varandra och i de större

gå på årsmöten eller rösta i kyrkovalet,

riksdagsvalet med mera.

DISTRIKTSORDFÖRANDESAMLING

Den 24–26 maj träffas alla distriktsordföranden

och alla vice distriktsordföranden

på Älvsbyns folkhögskola för att

fortbilda sig i sitt uppdrag, men också

prata viktiga och aktuella saker som är på

gång runt om i landet.

MOTIONSSVAR TILL STORA ÅRSMÖTET

När du läser detta ska förbundsstyrelsens

svar på de inkomna motionerna till

Stora årsmötet 2013 finnas tillgängliga på

Ledare

FÖRBUNDSSTYRELSEN TALAR

Lokalavdelning: Svenska Kyrkans Unga Lösa

Lundastiftare Solgården. Medlemsnummer:

200708. Bor: Örkelljunga. Ålder: 31.

Beskriv dig själv med tre ord: Nyfiken, fixare och

pratsam. Intressen: Teknik och träffa folk.

Gör: Jobbar som trafikledare (arbetsledare)

på ett bussbolag. Favoritcitat: När jag letade

efter ett citat för att få rätt ord så hittade jag

ett som jag nästan lever efter... och det är:

”Ibland, när jag säger vad jag tänker, märker

jag att så tycker jag inte.”

5 Cykla

SNABBA:

– gå: (Bägge?)

Bada – sola

Sol – regn

Bön – psalm

Utomhus – inomhus

Svenska Kyrkans Ungas hemsida. Oavsett

om du ska åka på Stora årsmötet eller inte

rekommenderas du att läsa såväl motioner

som motionssvar. Passa gärna på att

diskutera med andra i lokalavdelningen.

HÄLSNING TILL SVENSKA KYRKANS UNGA

Svenska Kyrkans Unga har fått en hälsning

från Yrkesföreningen för församlingspedagoger.

Vi håller på att fundera för

fullt på hur organisationerna kan dra nytta

av varandra.

3 TROLIGT 2 | 2013


Porträtt

SEGER I

4 TROLIGT TROLIGT 2 2 | | 2013

2013

Om en person mår

bra gör den bättre

ifrån sig på planen."


Porträtt

Caroline Seger började spela fotboll som fyraåring.

Idag är hon en av Sveriges bästa spelare. Men ibland

funderar hon på om hon skulle ha blivit lärare istället,

för att vägleda vilsna tonåringar.

– När jag var tonåring var allt en enda stor fråga.

SIKTE

TEXT: THERESE GUSTAFSSON. FOTO: ALEX&MARTIN.

NÄR CAROLINE SEGER började spela fotboll

var hon fyra. Hon spelade med ett pojklag,

och gjorde det tills hon fyllde 12 år sen började

satsningen på riktigt. I sommar spelar

hon EM i Sverige, som lagkapten.

Hur blev du så bra på fotboll?

– Jag tror att det gjorde mycket att jag spelade med

pojkar först, de är bra på fotboll på ett annat sätt än tjejer

och det var positivt att få det tidigt i utvecklingen. Sen

ligger det mycket träning bakom.

Hur orkar man träna så mycket?

– Jag älskar fotboll, och för mig har det varit ett arbete

sen jag var 19 år. Det är speciellt att vinna med ett lag och

att få spela i landslaget. Det är få förunnat att få jobba

med det man älskar.

Hur är man en bra lagkamrat?

– Jag värnar om att alla mår bra runt omkring mig. Om

en person mår bra gör den bättre ifrån sig på planen.

Vad gör dig till en bra lagkapten?

– Jag är ödmjuk och ser och hör alla. Jag är en ledare

både på och utanför planen. Jag har en av- och på-knapp.

Jag vet när jag ska ligga på en spelare eller när jag ska dra

mig tillbaka.

Caroline började spela i landslaget när hon var 20 år.

Då var det en dröm som gick i uppfyllelse och hon fick

spela med spelare som hon hade sett upp till. Idag är hon

spelaren som nya unga landslagsspelare har som idol.

Hur är det att vara en förebild?

– Det är konstigt, men häftigt också. Jag är medveten

om att jag är en förebild, men jag är också bara Caroline

Seger som människa. Men vissa grejer måste jag tänka

på. Jag måste välja mina ord om jag blir förbannad på

planen, då det kan vara barn i publiken och jag måste

vara en förebild utåt sett och spela fairplay.

Hur var du som 14-åring?

– Ordentlig. För mig kom tonåren lite senare. Men i den

åldern var allt en enda stor fråga, som att varje steg man

tog var fel. Ibland funderar jag på om jag skulle bli lärare

för att kunna vägleda ungdomar. Men jag tror också att

man bara måste låta det vara, ungdomar måste få prova

sig fram och ta fel beslut. Alla behöver sin tonårskris, det

är då man hittar sig själv. Förhoppningsvis väljer man rätt

spår till slut. För mig hjälpte idrotten mycket.


5 TROLIGT 2 | 2013


Porträtt

OCH SÅ VILL VI VETA:

Vad är meningen med livet?

– Att leva varje dag till det fullaste och försöka njuta så

mycket som möjligt av det på vägen.

Vad delar du inte med dig av till andra?

– Mitt privatliv.

Vad delar du gärna med dig av till andra?

– Allt annat, haha.

Vad önskar du att du visste när du var 14 år?

– Den frågan har jag aldrig fått tidigare, vad svårt! Man vill

ju inte veta något jobbigt som 14-åring... Får jag återkomma?

Okej, tips för en tråkig dag?

– Hyr en rolig film.

Hur gör du någon glad?

– Jag får den att skratta med hjälp av saker jag säger och

gör. Jag är jätteknäpp ibland.

Vad gör du för att världen ska bli en bättre plats?

– Jag brukar säga att jag måste sortera för att jag inte vill

att mina barn ska växa upp i en soptipp. Jag försöker göra

goda saker som smittar av sig och leva som jag lär. Allt kan

inte vara roligt jämt men man måste ändå försöka se på det

positivt.

Om du var Gud för en dag, vad skulle du göra?

– Alla människor skulle kunna leva tillsammans oavsett

hudfärg och så. Jag skulle ta bort alla krig och oroligheter,

det finns för mycket sånt nu.

Och igen, vad önskar du att du visste när du var 14?

– Det har alltid varit ett mål för mig att bli fotbollsproffs

på heltid, men det hade varit bra att veta att det faktiskt var

möjligt. När jag var 14 år var det ingen självklarhet för en tjej

att kunna bli proffs, medan för en 14-årig pojke var det hur

självklart som helst.

EM-PROGRAMMET

I sommar spelas fotbolls-EM för damer i Sverige.

Värdstäder:

Halmstad, Växjö, Norrköping, Kalmar,

Linköping, Göteborg och Solna.

Sveriges gruppspelsmatcher:





Kalmar och Linköping)



6 TROLIGT 2 | 2013

CAROLINE SEGER

Ålder: 28 år. Gör: Spelar fotboll.

Aktuell: Mittfältare i Tyresö och lagkapten i svenska

damlandslaget som spelar EM i Sverige i sommar.


Tänk globalt,

agera lokalt

I

SVERIGE HAR VI haft fred i över 200 år, det är något fantastiskt och

rätt så unikt. Ser vi ut i världen är läget ett annat.

Varje dag tvingas människor överge sina hem och sina nära för en

tillvaro i otrygghet. Det vet vi om, vi ser det på tv och läser om det i

tidningen. Men ändå är det svårt att förstå, det är ju så långt bort.

Men är det verkligen det? Nej, inte om man tänker efter igen. Vi lever

allt mer i en värld där det som händer långt borta påverkar oss, och

det som händer här påverkar någon på andra sidan jorden. Vi kan inte

stoppa krigen själva, vi kan inte utrota fattigdom på egen hand och inte

heller göra så att allt hat i ett slag förvandlas till kärlek. Men det fi nns

annat vi kan göra – vi kan göra fred här och nu.

Fred är något större än avsaknaden av krig och något som är möjligt

att göra även i Sverige där kriget ofta känns främmande. Att göra fred

är att reagera mot det som är fel, att vägra skratta åt det rasistiska

skämtet, att hjälpa papperslösa som blivit fråntagna sina mänskliga rättigheter.

Att göra fred är att ta hand om varandra och ta hand om miljön

och minnas att din nästa fi nns överallt – både nära och långt bort.

Jesus Gillar

I Bibeln säger Jesus (Matt 25:40): [...] ’Sannerligen, vad ni har

gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni

gjort för mig.’ Några kristna i Sverige tog det bibelordet på allvar

och startade det aktionsbaserade nätverket ”Dessa mina minsta”

som arbetar för en human flykting- och asylpolitik. Nätverket

sprider information via sociala medier och gör aktioner i form av

blockader när folk riskerar att skickas till ett land de flytt ifrån

där de riskerar att dö. Vi tror att Jesus hade gillat ”Dessa mina

minsta” på Facebook om han hade haft ett konto. Vad tror du?

Under samma himmel

GLOBALA ARBETSGRUPPEN

LÄSVÄRT

Om det var

KRIG i Norden

Janne Teller

Molnfri

bombnatt

Vibeke Olsson

Jag ringer

mina bröder

Jonas Hassen

Khemiri

BYGG FRED-HELG

20–22 SEPTEMBER I UPPSALA

Välkommen till en inspirerande

helg om att bygga fred lokalt och

globalt. Delta i workshops, manifestera

på stan och fira med en

sprakande fredsfest. Helgen riktar

sig till dig från 15-årsåldern och

uppåt. Ta chansen att träffa andra

engagerade, både från Svenska

Kyrkans Unga och från andra

organisationer. Mer information

finns på svenskakyrkansunga.se/

globalt. Kom och bygg fred!

7 TROLIGT 2 | 2013


Under samma himmel

"HAR PRECIS HÅLLIT TAL OM

VARFÖR MAN SKA VÄLJA FAIRTRADE.

FICK BRA KOMMENTARER.

#GÖRFREDNU"

TEXT: THERESE GUSTAFSSON. BILD: ZELLOUT

HUR

MAN FR

Svenska Kyrkans Ungas tema om fred är i full gång. Det långsiktiga

målet är att göra världen till en fredligare plats, både på

hemmaplan och på bortaplan. Fred är så mycket mer än att

stoppa världskonflikter. I Troligt vill vi ge dig möjlighet att lära

mer, få inspiration och chans att tänka efter. Vad är fred, och

hur kan man vara med och bidra till en fredligare värld?

BEGREPPET FRED ÄR stort och kan innebära

en hel del olika saker. I det här numret har vi

valt att fokusera på fred ur ett demokrati- och

påverkan-perspektiv. Vi vill visa att alla kan

vara med och göra världen till en bättre plats.

Ett sätt att börja kan vara att fundera över vad som är fred för

just dig, och hur det ser ut i din vardag, på din skola eller i din

församling. Fred börjar i det lilla, det behöver vara fred här,

innan det kan bli fred där borta. Fred växer inifrån.

… I SKOLAN

Hur ser det ut på din skola? Får du och dina kompisar

vara med och tycka till om saker som påverkar er?

Har ni bra lärare och vuxna som ni känner er trygga med?

Känner sig alla välkomna till er skola? Har ni dokument som

säger hur man ska bete sig mot varandra, och dokument som

säger vad lärarna har för skyldigheter? Finns det skolkom-

8 TROLIGT 2 | 2013

"FRED ÄR DET ENDA HÅLLBARA

ALTERNATIVET I FRAMTIDEN, VI MÅSTE

LÄMNA EN VÄRLD AV GRÄNSER OCH

VÄPNADE KONFLIKTER. #GÖRFREDNU"

pisar som är ensamma på rasterna eller som blir kallade elaka

saker? Det här är viktiga frågor att tänka på. Känner man

sig inte trygg i skolan måste man göra något åt det. Barn och

unga har rätt igheter och de ska följas, framför allt i skolan.

… PÅ NÄTET

Internet är bra på många sätt. Men det har också

öppnat nya möjligheter för osäkra människor att

mobba och skriva elaka saker, utan att behöva synas eller stå

för det som skrivs. Hur är man schysst på nätet? Kan man

skriva vad som helst bara för att man är anonym? Ta dig en

funderare kring vad du tycker är okej och reagera på det som

du tycker är fel. Varför inte se till att sprida lite nätkärlek

istället för allt näthat. Välj en person eller organisation som

du uppskattar och skriv ett hyllningsmejl. Ett exempel är

Svenska kyrkan i Linköping som publicerade en bild på sin

Facebook-sida och uppmanade att ”älska din nästa så som


"VILKEN ORDKLASS TILLHÖR "FRED"?

ÄR DET ETT SUBSTANTIV ELLER

VERB? ETT ABSTRAKT TING

ELLER NÅGOT MAN GÖR? BÅDA?

#GÖRFREDNU"

dig själv – även på nätet”. Ett positivt budskap som spred sig

snabbt. Du kanske har andra bra idéer? Sprid dem i så fall!

… PÅ FRITIDEN

Har du en fritidsaktivitet där ni ses i grupper eller

spelar i lag? Fantastiskt! Då är ni säkert proffs på

hur man ska bete sig för att alla ska känna sig välkomna.

Förhoppningsvis har ni ledare och vuxna som lyssnar på

det ni har att säga och som ni känner att ni kan få stöd ifrån

i alla lägen. Får vem som helst vara med i er grupp i församlingen,

kören eller fotbollslaget? Tänk på hur det ser ut och

tänk annorlunda om det känns som att någon har blivit

utesluten. En fritidsaktivitet är ett perfekt tillfälle för dig

att påverka mer i din vardag och en perfekt mötesplats där

du kan träffa nya kompisar och välkomna in personer som

kanske behöver nya bekantskaper. Fundera på hur du kan

påverka dina fritidsaktiviteter.

HAR DU TANKAR KRING

DET HÄR MED FRED?

Fortsätt diskussionen på twitter,

använd #görfrednu.

R

ED...?

Under samma himmel

"MOD "MOD "MOD "MOD "MOD "MOD "MOD INNEBÄR INNEBÄR INNEBÄR INNEBÄR INNEBÄR INNEBÄR INNEBÄR ATT ATT ATT ATT ATT ATT ATT VARA VARA VARA VARA VARA VARA VARA

ÄRLIG ÄRLIG ÄRLIG ÄRLIG ÄRLIG ÄRLIG ÄRLIG MOT MOT MOT MOT MOT MOT MOT SIG SIG SIG SIG SIG SIG SIG SJÄLV SJÄLV SJÄLV SJÄLV SJÄLV SJÄLV SJÄLV

#GÖRFREDNU

#GÖRFREDNU

#GÖRFREDNU" "

"OM "OM "OM "OM ALLA ALLA ALLA ALLA BARA BARA BARA BARA INSER INSER INSER INSER ATT ATT ATT ATT VI VI VI VI ÄR ÄR ÄR ÄR

OLIKA OLIKA OLIKA TYPER TYPER TYPER AV AV AV MÄNNISKOR MÄNNISKOR MÄNNISKOR MEN MEN MEN

ATT ATT ATT ATT VI VI VI ALLA ALLA ALLA ALLA HAR HAR HAR HAR LIKA LIKA LIKA LIKA MYCKET MYCKET MYCKET MYCKET

VÄRDE. VÄRDE. VÄRDE. VÄRDE. VÄRDE. DÅ DÅ DÅ DÅ DÅ SKULLE SKULLE SKULLE SKULLE SKULLE VÄRLDEN VÄRLDEN VÄRLDEN VÄRLDEN VÄRLDEN BLI BLI BLI BLI BLI

BÄTTRE BÄTTRE BÄTTRE #GÖRFREDNU"

#GÖRFREDNU"

DESSUTOM:


#nätkärlek på Twitter är exempel på

kampanjer som hjälper personer som

blir påhoppade på nätet.


samling. I kyrkan finns det alltid stöd

att hitta, för alla situationer. Våga prata

med någon du känner dig bekväm med.

BRA HEMSIDOR OM DU ELLER NÅGON

DU KÄNNER BLIR ILLA BEHANDLAD:

www.bris.se

www.friends.se

www.kränkt.se

www.umo.se

www.skolinspektionen.se/beo

www.natvaro.diskrimineringsbyran.se

9 TROLIGT 2 | 2013


Under samma himmel

DAVID SKA FÅ

HOJDARNA I FN

ATT TANKA PÅ

FRAMTIDEN

AVID COLLSTE ÄR 24 år och kommer från

Linköping. Han bor nu i Uppsala och läser

bland annat statsvetenskap och nationalekonomi.

I september kommer han att åka

till New York för att arbeta i FN under några

veckor som representant för svenska ungdomsorganisationer.

Att han får åka beror på att regeringen vill få in ungas

syn på världen och framtiden i FN:s arbete. Från Sverige

blir det tre som åker.

Varför är du så engagerad?

– Jag har alltid varit intresserad av social rättvisa och

jämlikhet. Jag tycker att alla ska ha samma möjligheter att

förverkliga sina drömmar.

– Mitt engagemang började redan i låg- och mellanstadiet.

Jag bodde i ett område med väldigt många nationaliteter.

I klassen fanns det barn från världens alla hörn. Då

insåg jag att vi hade olika förutsättningar att få göra det vi

vill i våra liv.Nu är jag lika engagerad som då, fast kanske i

ett lite större perspektiv.

– Jag engagerar mig för hållbar utveckling. Alltså i hur vi

alla på jorden har möjlighet att förverkliga våra drömmar.

Kanske framför allt i hur bra kommande generationer kommer

att få det. Som liten engagerade jag mig i CISV i Sverige

och på läger utomlands. Dit kom barn från hela världen.

– Jag är fortfarande engagerad där, men nu med lite andra

projekt. Det var under ett sådant projekt bland indianerna i

USA, som mitt engagemang för hållbarhetsfrågor vaknade.

Vad ska du göra i FN?

– Jag kommer att vara en av de svenska delegaterna. Så

här blir det på riktigt, på regeringsnivå. Jag ska vara på ett

möte som handlar om hållbar utveckling. Det blir frågor

om social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk

hållbarhet. Nu tänker de kanske föra in fred och säkerhet på

agendan också. Det är kanske rätt. De som har sämst möjlighet

till en hållbar utveckling är de som lever i krig.

10 TROLIGT 2 | 2013

TEXT: MICHAEL HJELT.

BILD: ALEX&MARTIN.

I september åker David Collste till FN i New York. Han kommer

att delta i den svenska regeringsdelegationen. Bland

annat kommer han att arbeta med de nya millenniemålen.

David tänker se till att de gör skillnad för framtiden.

D

– Vår biståndsminister är inbjuden att vara med i en panel

som ska formulera förslag till nya millenniemål. De som

togs inför millenniet ska vara uppfyllda till 2015. Hittills

har det gått bäst för målen som handlar om tillgångar:

hälsa, skola och vatten, men inte så bra för målen som kräver

genomgripande förändring i synsätt och fördelning av

resurser. Utgångspunkten är att millenniemålen ska uppfyllas.

Men nya mål behöver formuleras.

Vad hoppas du att ni uppnår?

– Jag hoppas att vi ungdomar får vara med och påverka

hur de nya målen ska se ut. De äldre har ju misslyckats när

det gäller hållbarhet. Nu är det vår tur att ta över. Med allt

prat om växande konsumtion och produktion far vi ju alla

med hög hastighet mot en vägg. När jordens resurser tar

slut blir kraschen oundviklig. Vi måste göra något åt saken.

– Ett gammalt ordspråk som jag lärde mig från den nordamerikanska

ursprungsbefolkningen säger, ”Vi ärvde inte

jorden från våra föräldrar; vi lånar den av våra barn”.

Detta lån verkar dessvärre mer och mer likna ett besvärligt

sms-lån med hög ränta som vi har svårt att betala tillbaka.

För att vi och våra föräldrar inte ska behöva lämna efter oss

en svår kronofogdeskuld är det dags för världens ledare att

höra på oss som är unga. Jag hoppas på några skarpa formuleringar,

som alla kan ställa sig bakom.

Några tips för den som vill engagera sig.

– Det första är ju att hitta personer som tycker samma sak

som du, att gå med i en förening och organisera dig. Det fi nns

Facebookgrupper för de fl esta åsikter. Men det är förstås bra

om det fi nns människor som du kan prata med in real life.

– Leta sedan reda på en organisation som tycker som ni

och gå med i den. När det gäller hållbar utveckling fi nns det

fl era organisationer att välja mellan. Många av LSU:s medlemsorganisationer,

bland annat Svenska Kyrkans Unga

arbetar med sådana frågor. Du kan också läsa på LSU:s

hemsida www.lsu.se


FÖLJ

DAVIDS BLOGG PÅ

http://lsurepresentanter.

wordpress.com

MEJLA HONOM PÅ

David.Collste@lsu.se

Under samma himmel

LSU – SVERIGES

UNGDOMSORGANISATIONER

är samarbets- och intresseorganisationen

för ungdomsorganisationer

i Sverige. De utvecklar unga

ledare och deras organisationer

samtidigt som de arbetar för att

förbättra ungas villkor i Sverige

och världen.

LSU är en ideell organisation,

partipolitiskt och religiöst obunden,

av och för ungdomsorganisationer.

LSU samlar 76 självständiga,

demokratiskt uppbyggda,

nationella organisationer som

tillsammans har fler än en halv

miljon unga medlemmar från hela

landet.

David Collste, Sona Rashid

och Johannes Danielsson har

utsetts att representera svenska

ungdomsorganisationer i FN. De

kommer att delta i de svenska

regeringsdelegationerna till FN:s

kommission för hållbar utveckling

respektive FN:s Generalförsamling

samt UNESCO:s Youth Forum och

Generalkonferens. Syftet med

projektet är i huvudsak att lyfta

ungdomspolitiska frågor i FN

generellt och att få ungdomsorganisationer

att använda FN som en

arena för påverkan.

Årets tre FN-representanter

är nominerade av CISV Sverige,

Rädda Barnens Ungdomsförbund

och Saco Studentråd.

11 TROLIGT 2 | 2013


Under samma himmel

12 TROLIGT 2 | 2013


HAR DIN TRO

MED FRED

ATT GÖRA?

Fred kan vara så många olika

saker. Det finns garanterat lika

många tankar om fred som det

finns människor på jorden. I fyra

nummer framöver kommer vår

nya panel att fundera kring fred

ur flera olika perspektiv.

TEXT: ANNA REHNBERG OCH THERESE GUSTAFSSON. BILD: ALEX&MARTIN

Vad är fred för dig?

SARA: Ett tillstånd av rättvisa, en

rättvisa som innebär allas lika rätt att

leva ett liv fritt från våld och förtryck.

VICTOR: För mig är fred inte krig,

men jag tror det kan vara mer saker än

att man inte skjuter varandra också.

Min syn på fred påverkas nog av att

jag aldrig har sett krig, men om man

bor i ett land som har mycket krig och

problem tror jag att man tycker att fred

kanske är att man kan gå ut säkert på

kvällarna eller att man kan säga vad

man vill.

JENNY: Fred är det först när alla

människor har samma rättigheter till

vård och skola, oavsett varifrån man

kommer eller hur mycket pengar man

har. Det är fred när ingen behöver vara

rädd för att man inte kommer att överleva

dagen, när ingen behöver vara rädd

för att låta sina barn gå till skolan.

IDA: När människor kan acceptera

varandra trots olika religion, nationalitet

och åsikter.

Kan du bidra till fred?

SARA: Jakten på fred börjar i var och

ens inställning till andra människor.

Genom att tänka på våra medmänniskor

i det dagliga livet kan den tanken

sakta men säkert sprida sig. Men eftersom

problemen är så globala behöver

medvetenheten spridas väldigt långt:

vi måste ta del av, samt sprida vidare,

information om världens alla orättvisor

och det är något vi alla kan göra.

VICTOR: Jag tror och hoppas att jag

kan bidra till fred men jag är inte alltid

FREDSPANELEN:

SARA VAGHULT

Ålder: 18.

Bor: Bromma.

Lokalavdelning: Västerleds

Församling.

Gör: Går andra året på gymnasiet,

miljö- och välgörenhetsarbete

i församlingen.

VICTOR MÅNSSON

Ålder: 18.

Bor: Västerås.

Lokalavdelning: Tomasgården.

Gör: Studerar media och myser

på Tomasgården.

JENNY HOLMQUIST

Ålder: 17.

Bor: Mölndal.

Lokalavdelning: Stensjön.

Gör: Går samhällsvetenskaplig

linje på gymnasiet.

IDA ROOS

Ålder: 19.

Bor: Mjölby, Östergötland.

Lokalavdelning: Åkerbo

församling.

Gör: Jobbar som timvikarie på

gruppboende och förskolor.

13 TROLIGT 2 | | 2013

2013


Under samma himmel

så säker när jag hör det hemska som

händer i vår värld. Jag har pratat med

en vän från Palestina och vi har pratat

om vad jag som ensam mot världen

kan göra. Han sa då: Du vet vad som

händer i världen. Genom att berätta

för andra kan du hjälpa till att skapa

fred. Så det är vad jag gör, berättar för

andra vad som händer, så vi inte lever

våra liv i bubblor.

JENNY: Alla behövs för att skapa

fred. Det fi nns organisationer som

arbetar för att bygga fred, men som

enskild handlar det mycket om att ta

ställning i vardagen. Att våga säga vad

man tycker, att trycka på politikerna

att ta hem trupper från utlandet och

hindra svensk vapenexport.

IDA: Jag kan bland annat visa att

jag accepterar andra människor i

olika kulturer och med olika åsikter.

Varför är det inte fred på jorden?

SARA: För många viljor och övertygelser

står och stretar på samma

plats samtidigt som makten är skevt

fördelad. Det fi nns för lite av demokrati,

handlings- och yttrandefrihet

i världen idag. Människors bästa

trängs ofta undan av jakt på makt

och pengar.

VICTOR: Jag tror inte att det beror

på religion alls, jag tror att det beror

på att människor vill ha mer än de

egentligen har rätt till. Att vår girighet

håller på att ta över världen är

nog ett faktum, både krig och stora

miljardföretag är nog drivande till att

det bara blir värre på vissa ställen. Jag

tror faktiskt att entreprenörskap och

egen företagsamhet har gjort att man

vill ha en drömvilla och en fi n båt, fast

det inte fi nns oändligt med det i världen.

Då måste man tjäna sina pengar

på något sätt, kanske genom att indirekt

kriga, genom att ha barnarbetare

i fabriker som förstör familjer, eller

14 TROLIGT 2 | 2013

att man helt enkelt skjuter en bomb

på ett hus, som också förstör familjer.

Jag tror att det inte är fred på jorden

för att människan är för girig för att

kunna låta andra ha det bra när man

själv kan ha det bättre.

JENNY: Så länge vi har ett ekonomiskt

system som gör det möjligt för

någon att tjäna pengar på krig tror

jag inte att freden kan bli varaktig.

IDA: Det fi nns nog många olika

orsaker till det men jag tror att folk

inte respekterar och accepterar varandra

på olika plan.

Jag tror inte

att krig beror

på religion alls, jag

tror att det beror

på att människor

vill ha mer än de

egentligen har

rätt till."

Är fred på jorden möjligt?

SARA: Om vi en dag kommer till en

punkt då individen får stå i centrum,

där människornas stora och lika

värde blir igenkänt och obligatoriskt

kan vi uppnå fred. Jag tror att kommunikation

och förståelse för andra

människor är ett stort steg på vägen.

VICTOR: Det är möjligt om man

lyckas få ett sätt för alla att hålla sams.

Man kanske inte behöver skjuta

varandra för att man inte håller med

varandra om vissa saker. Om en arg

ledare vill ha något från en annan

arg ledare tycker jag det är fel att låta

någon annan bli skjuten för att man

ska komma överens om saker. Då

tycker jag att det fi nns mycket bättre

sätt än att låta någon annan dö för att

man själv ska få rätt. Bästa sättet för

fred är att förbjuda soldater, då skulle

inte någon kunna köpa sina soldater

för att göra någon annans liv till en

plåga. Även om man lär alla på jorden

att ta hand om varandra vilket jag

tror är svårt, så tror jag faktiskt att det

kan bli fred.

JENNY: Med Gud är allt möjligt.

Jag tror att vi först måste utrota svälten

så att människor får möjlighet att

fokusera på att skapa fred.

IDA: Jag tror tyvärr inte att det är

möjligt i denna värld. Möjligtvis väldigt

långt in i framtiden när folk lär

sig diskutera civiliserat och respektera

varandra.

Har din tro med fred att göra?

SARA: Jag tror på det goda i varje

människa och att vi alla är skapade

till Guds avbild. Den förlåtelse och

förståelse som min tro medför ger

mig hopp om att människor en dag

kommer att behandla varandra rätt

och freden är då inom räckhåll.

VICTOR: Jag hoppas på att Gud ska

hjälpa oss med att få fred på jorden,

men att bara förlita sig på att Gud ska

fi xa världsfreden tror jag är lite vågat.

JENNY: I Jeremias 54:e kapitel

står det ”Alla dina barn skall fostras

av Herren, i fred och välgång skall

dina barn leva.” Jeremia förutser fred

bland alla människor. Jag tror att Gud

skapat oss till att leva i fred och kärlek.

IDA: Fred är inte det första jag tänker

på när jag tänker på min tro. Men

det fi nns med i tankarna när man börjar

tänka lite extra på just tron och vad

det betyder för mig i det stora hela.


HAR KRISTENDOMEN

MED FRED ATT GÖRA?

KG Hammar har varit ärkebiskop i Svenska kyrkan. Han är

väldigt engagerad i ämnet fred och han har bland annat

skrivit om ”Fred är vägen till fred”, en tro med fokus på fred.

KG

om:

FRED & DEMOKRATI

– Demokrati är ett sätt att lösa konfl ikter utan

att använda våld. Det är viktigt att demokrati

inte bara är att man röstar och en majoritet vinner.

Demokrati handlar också om mänskliga rättigheter och hur

man behandlar minoriteter, allt som handlar om människovärde

helt enkelt. Demokrati är botten till ett fredskoncept

där det är viktigt att ge varje människa en plats, värde och

värdighet.

FRED & BARN OCH UNGA

– Det fi nns något som kallas fredskultur, det har med barn

och unga att göra. Det handlar om var vi växer upp och

vilka värderingar vi får från hemmet, skolan och närmiljön.

Freden byggs nerifrån. Det fi nns många vuxna som tycker

Under samma himmel

att barnen på skolgården ska lösa sina konfl ikter utan våld,

medan det fi nns många vuxna runt om i världen som istället

löser konfl ikter med våld, vilket blir motsägelsefullt. Jag

tycker att man ska införa ickevåldsträning redan under första

året i skolan, där barn får lära sig att det är mer effektivt att

lösa konfl ikter utan våld.

FRED & KRISTENDOMEN

– Ett av huvudbegreppen i Bibeln är ”Shalom” som innebär

fred i alla sina relationer, så egentligen borde all teologi vara

fredsteologi. Om man ser till Jesus så är han en typisk ickevåld-representant,

att man inte ska möta våld med våld. Kristendomen

bygger på fredsbegreppet och måste vara möjlig att

använda i fredsarbetet. Begreppet fred fördjupas hela tiden

och kyrkorna har gjort ett stort bidrag i fredsdiskussionen.

15 TROLIGT 2 | 2013


Under samma himmel

TEXT: THERESE GUSTAFSSON. BILD: ALEX&MARTIN

Gammalt blir nytt

Är du trött på dina kläder? Har du en eller sju tröjor längst in i garderoben

som du egentligen vill slänga? Gör det inte! Med lite klipp och klistra kan du

få en ny garderob utan att köpa ett enda nytt plagg – både billigt och miljövänligt.

Troligt tog hjälp av fyra pysslare för att visa hur snyggt det kan bli.

1.

2.

3. 4.

16 TROLIGT 2 | 2013

1. CAMILLA ERIKSSON Ålder: 15 år. Bor: Sala. Lokalavdelning: Kumla Tärna Kila. Gör: Går i nian. Favoritplagg:

Stora t-hirts. 2. GLENN ERIKSSON Ålder: 21 år. Bor: Sala. Lokalavdelning: Kumla Tärna Kila. Gör: Arbetssökande.

Favoritplagg: Mjukisbyxor, men jag gillar ju också att klä upp mig i kostym. 3. JONAS PETTERSSON Ålder: 19 år.

Bor: Sala. Lokalavdelning: Kumla Tärna Kila. Gör: Går tredje året på gymnasiet, barn och fritid. Favoritplagg:

Riktigt gamla jeans. 4. JENNY ERIKSSON Ålder: 17 år. Bor: Sala. Lokalavdelning: Kumla Tärna Kila. Gör: Läser

andra året på gymnasiet, naturvetenskaplig inriktning. Favoritplagg: Långkalsonger!


Under samma himmel

FÖR MER INSTRUKTIONER

- GÅ IN PÅ WWW.TROLIGT.ORG.

FÖRE: En mönstrad tröja med långa ärmar. EFTER: Tröjan förvandlades till en necessär som går att använda som pennskrin.

Tygbitarna bör vara 30x34 cm. Långsidan på necessären är 22 cm och "kortsnuttarna" 10 cm. Dragkedjan bör vara 20 cm.

TIPS: ”Om du känner att du vill börja sy om dina kläder, då är det bara att testa, testa, testa. Gamla lakan är jättebra att

använda i början, det finns så otroligt mycket tyg där. Du kan också gå på loppis och köpa tyger och gamla kläder jätte -

billigt, och sen prova att sy om. Det är bara att prova sig fram, man ska inte vara rädd för att sy och pyssla.” /Jenny

17 TROLIGT 2 | 2013


Under samma himmel

FÖRE: Ett par gamla röda Cheap Monday-jeans EFTER: Ett par röda jeans med nitdetaljer, ritade kors och en ny bakficka.

FÖRE: Ett par gamla, småtrasiga jeans. EFTER: En mobilficka och ett par shorts med en ny röd bakficka.

18 TROLIGT 2 | 2013


19 TROLIGT 2 | 2013


Under samma himmel

En bra gruppaktivitet!

Det är inte bara roligt och miljövänligt att pyssla, det kan också

vara en perfekt aktivitet i er lokalavdelning eller ungdomsgrupp!

SÅ HÄR GJORDE MAN I MALMÖ 2012:

Högstadieelever utmanades i en tävling där de i lag gjorde en kollektion

med gamla kläder som de själva gjorde om. Projektet kalllades

Kirseberg Runway och var ett samarbete mellan Kirsebergs

församling, Malmö Kommun och Helle Robertsson Forslund

(designer med erfarenhet av redesign). Kan det vara något att fundera

kring som aktivitet i din lokalavdelning?

Källa: Elin Nordgren, vikarierande distriktskonsulent för Svenska

Kyrkans Unga i Lunds stift.

20 TROLIGT 2 | 2013

FÖRE: En grå t-shirt med tryck på magen.

EFTER: Ett linne med härliga pärldekorationer.

Att göra om gamla grejer till nya är ett klassiskt sätt att spara pengar och

att spara på miljön. Second hand-trenden, att köpa begagnade grejer,

har varit stor länge. Trenden med ”remake”, att göra om gamla saker till

nytt, är en fortsättning på det.

ANDRA MILJÖVÄNLIGA KLÄDSÄTT


Myrorna eller Stadsmissionen.


Stadsmissionens märke Remake.


finns runt om i Sverige.


och dina kompisar byter kläder med

varandra.


DET HÄR ÄR EN ANNONS

unga röster om kyrkovalet

Namn: Annie Lööf

Ålder: 30 år i juli 2013

Bor: Stockholm och Maramö

Gör: partiledare och näringsminister

Viktigaste frågan för mig i

kyrkovalet: alla människors

lika värde, ett samhälle med

öppenhet och mångfald och

att hela Sverige ska leva och

utvecklas.

Det bästa med att vara

Centerpartist: Att få jobba

för ett grönare och friare

samhälle med fokus på hela

landets möjligheter

Kyrkoval

2013

Namn: Magnus Ek

Ålder: 19 vårar

Bor: Gryt i Valdemarsvik

Gör: Studerar tredje året på

gymnasiet i Söderköping;

naturvetenskaplig linje med

miljöinriktning

Kandiderar till: Kyrkomötet,

Linköpings stifts valkrets

Placering på valsedeln: 3

Viktigaste frågan för mig

i kyrkovalet: Toleransfrågor

och att kyrkan ska kunna

finnas och verka så nära människorna

som möjligt

Det bästa med att vara

Centerpartist: Att partiet

verkligen står för alla människors

lika rätt och värde,

för hela landets värde och för

att man ska kunna bygga sig

en framtid oavsett bakgrund,

sexuell läggning eller åsikter -

oavsett var man bor.

Namn: Emmy Thuresson

Ålder: 18 år

Bor: Grebo, Åtvidaberg

Gör: Pluggar sista året naturvetenskap

på Facetten

Kandiderar till: Kyrkomötet,

Linköpings stifts valkrets

Placering på valsedeln: 7

Viktigaste frågan för mig

i kyrkovalet: Att kyrkan ska

vara tillgänglig för alla – utan

åtskillnad på etnicitet, sexuell

läggning eller ålder. Att unga

ska veta att kyrkan finns för

dem och har aktiviteter för

dem samtidigt som man inte

ska ”tappa bort” eller förlora

de äldre kyrkobesökarna som

besökt kyrkan i hela sitt liv.

Det bästa med att vara

Centerpartist: Att träffa

människor med samma värderingar

och åsikter som mig

och att vara med i en gemenskap

där jag kan påverka och

förbättra människors möjligheter

till en kyrka för alla.

21 TROLIGT 2 | 2013


Församlingstestet

TA TE M PERATURE N

PÅ DIN FÖRSAM LI NG

– STORA FÖRSAMLINGSTESTET

22 TROLIGT 2 | 2013

TEXT: MICHAEL HJELT. BILD: ALEX&MARTIN.


Barnens rätt

i församlingen

Hur är det i din församling? Sköter sig de som

bestämmer? Eller finns det saker i församlingen som

behöver bli bättre? Nu när det snart är kyrkoval är

det tid att kräva förändring. Fyll i stora församlingstestet

och kolla hur bra din församling är.

I barnkonventionen finns

det regler för hur barn ska

behandlas i samhället. Det

handlar om utveckling, familj,

möjlighet att påverka med

mera. De här reglerna har

Sverige åtagit sig att följa.

Nu är frågan, hur bra följer

kyrkorådet barnkonventionen?

(alla räknas som barn

till och med 18 år)

1. Barn under 16 år får ju inte rösta

och inte ställa upp i kyrkovalet.

Då är det viktigt att kyrkorådet

hör med barnen när det gäller

beslut som rör dem. Brukar

kyrkorådet fråga barnen vad

de tycker?

2. Alla beslut som påverkar barnen

ska ha barnens bästa i främsta

rummet. Det rör förstås inte bara

barnkörer och juniorer utan

också hur gudstjänsterna är,

kyrkfi kat med mera. Är församlingens

arbete barnanpassat?

3. Församlingens verksamhet för

barnen: har alla barn möjlighet

att vara med eller rör den bara

vissa åldrar och de som har vissa

specialintressen som att sjunga

till exempel? Är alla barn väl-

komna?

4. Har alla barn möjlighet att

vara med, också de med

funktionsnedsättning?

5. Har barnen lika fina lokaler som

de vuxna i församlingen och lika

fin inredning?

Klimatsmart

församling

En av de viktigaste framtidsfrågorna

är miljön. Lyckas vi

vara klimatsmarta kanske jorden

håller under några generationer

till. Hur bra tänker

ditt kyrkoråd på miljön?

1. Har församlingen gjort en

energigenomgång av lokalerna?

2. Finns det lågenergilampor och

automatisk tänd/släck-funktion?

3. Serveras det alltid ett vegetariskt

alternativ?

4. Är maten ni köper ekologisk och

närodlad?

5. Källsorterar församlingen?

6. Köper församlingen svanen-

märkta produkter?

7. För att undvika gifter. Har leksak -

erna en svanenmärkning och är

gjorda i trä?

8. Köper församlingen begagnat

och tänker på vilka färger och

textilier man använder?

9. Vädras och städas lokalerna

ordentligt, så att barnen

som kryper inte får allergier?

10. Cyklar eller går de anställda

istället för att köra bil?

SÄTT EN

BOCK I RUTAN DU

KAN SVARA JA PÅ!

Ju fler desto bättre.

Församlingstestet

Schysst

församling

Vi har ett ansvar för hela

världens befolkning. I församlingen

ska vi se till att vi inte

bidrar till att utnyttja andra

människor genom att betala

för lite och köpa sådant som

skapar orättvisa i andra delar

av världen.

1. Är varorna som används

Faritrade-märkta eller märkta

med en annan rättvisemärkning?

2. Ställer församlingen krav på

hantverkare och andra man

anlitar att de har schyssta avtal?

3. Har församlingen ett internationellt

insamlingsprojekt?

4. Pratar man i församlingen om

vilket ansvar man har när man

turistar utomlands?

5. Engagerar sig församlingen i till

exempel fl yktingmottagning eller

arbete mot människohandel?

Kyrkovalet

Den 15 september är det kyrkoval. Då får

de som fyllt 16 år och är medlemmar i

Svenska kyrkan gå och rösta. De röstar

till Kyrkomötet, de som bestämmer över

Svenska kyrkan i Sverige, till Stiftsfullmäktige,

de som bestämmer i stiftet och

till Kyrkofullmäktige, de som bestämmer

över församlingarna där du bor.

STÄLL NOMINERINGSGRUPPERNA

MOT VÄGGEN

Gick testet bra? Då har ni bra kyrkorådsledamöter!

Gick det dåligt? Då måste

ni ställa de förtroendevalda mot väggen

och fråga vad de tänker göra mot missförhållandena.

Skapa opinion! Se till att

bara de som vill förändra blir valda.

23 TROLIGT 2 | 2013


SÅ VAR DET DAGS FÖR DET LÅNGA SOMMARLOVET IGEN. OCH ALLT KUL MAN

KAN GÖRA NÄR DET ÄNTLIGEN BLIVIT VARMT OCH BEHAGLIGT. TROLIGT

HJÄLPER DIG PÅ TRAVEN. HÄR ÄR EN DEL ATT PYSSLA MED.

BIG CHURCH DAY OUT 25–26 MAJ, WEST SUSSEX,

ENGLAND WWW.BIGCHURCHDAYOUT.COM

GREENBELT 3–26 AUG, CHELTENHAM, ENGLAND

WWW.GREENBELT.ORG.UK

FRIZON FESTIVALEN 7–11 AUG ÖREBRO WWW.FRIZON.NU

STOCKHOLM GOSPELFESTIVAL 23–25 AUG STOCKHOLM,WWW.

STOCKHOLMGOSPEL.NU. GULLBRANNA FESTIVALEN

4–7 JULI HALMSTAD WWW.GULLBRANNAFESTIVALEN.COM.

HULTSFREDSFESTIVALEN 3–15 JUNI. SIGTUNA. WWW.

HULTSFREDSFESTIVALEN.SE PEACE AND LOVE. 25–29 JUNI.

BORLÄNGE.WWW.PEACEANDLOVE.SE BRÅVALLAFESTIVALEN

(NY). 27–29 JUNI.NORRKÖPING. WWW.BRAVALLAFESTIVAL.SE

ROSKILDEFESTIVALEN. 4–7 JULI. ROSKILDE, DANMARK.

WWW.ROSKILDE-FESTIVAL.DK WAY OUT WEST. 8–10 AUGUSTI.

GÖTEBORG. WWW.WAYOUTWEST.SE

FRILUFTSLÄGER 25–30 JUNI. ÖSJÖNÄS. VAD: TÄLT, MATLAGNING ÖVER ÖPPEN ELD, KANOTTURER,

FRILUFTSMÄSSOR, LEK OCH STOJ. VÄNDER SIG TILL ALLA ÅLDRAR. GÖTEBORG, KARLSTAD, SKARA

OCH VÄXJÖ DISTRIKT GENOMFÖR DET TILLSAMMANS. LÄS MER: WWW.SKUG.SE. CAMP JUSTICE

28–30 JUNI. PITEÅ. VAD: VARJE ÅR UNDER FOTBOLLSTURNERINGEN PITEÅ SUMMER GAMES HAR

SVENSKA KYRKAN EN VÄLBESÖKT OCH UPPSKATTAD VATTENBAR PÅ OMRÅDET DÄR DE SERVERAR

VATTEN, HAR FIKAFÖRSÄLJNING OCH LITE TÄVLINGAR OCH ANDRA SPÄNNANDE AKTIVITETER.

LÄGERDELTAGARNA FÅR VARA MED OCH SOM FUNKTIONÄRER HJÄLPA TILL I BAREN SAMT GÅ

RUNT PÅ OMRÅDET OCH SKRAMLA MED BÖSSOR NÅGRA TIMMAR VARJE DAG. LÄGRET ÄR GRATIS

OCH VÄNDER SIG TILL UNGDOMAR FÖDDA 1997 OCH ÄLDRE. LÄS MER: PÅ MEDLEMSSIDORNA.

ALMEDALSVECKAN 30 JUNI–7 JULI. VISBY. VAD: SVENSKA KYRKANS UNGA KOMMER ATT VARA

DÄR OCH PRATA OM PÅVERKANSFRÅGOR. STORA ÅRSMÖTET 8–11 AUGUSTI. UPPSALA. VAD: ALLA

SVENSKA KYRKANS UNGAS MEDLEMMAR ÄR VÄLKOMNA ATT GÖRA SIN RÖST HÖRD! LÄGER PÅ

HUSARÖ UTANFÖR STOCKHOLM: MINIORLÄGER 26–30 JUNI. FÖR DIG SOM ÄR 7–9 ÅR.JUNIORLÄGER

24–30 JUNI. FÖR DIG SOM ÄR 10–13 ÅR. UNGDOMSLÄGER 11–17 AUGUSTI. LÄS MER: WWW.SKUSS.SE

24 TROLIGT 2 | 2013

LÄS MER: WWW.TROLIGT.ORG


Svalkande gott

– Hemgjord glass

RECEPTET ÄR FÖR

4 PERSONER.

GRUNDRECEPT:

3 dl laktosfri grädde

3 äggulor

1/2 dl florsocker

1 tsk vaniljpulver

Förslag till smaksättning:

1–2 dl bär

1 dl hackade nötter och russin

2 msk kakao

1 dl saft av bär

LAKTOS- OCH

GLUTENFRITT!

GÖR SÅ HÄR: Vispa grädden och vaniljen.

Vispa ägg och socker pösigt. Blanda ner

något av smakförslagen i ägg- och sockerblandningen

och rör försiktigt ihop den

med grädden. Frys smeten i cirka en timme,

ta fram den och rör ordentligt. Frys igen, i

cirka en timme och rör igen. Upprepa tills

glassen är frusen och färdig att servera. Eller

använd glassmaskin. Tänk på att hemgjord

glass ofta smälter lite snabbare än köpt, ta

inte fram den ur frysen förrän ni vill äta den.

3 schyssta saker i sommar

EKOGOTT 1

Vill du inte göra din glass själv i

sommar (se receptet) finns det

flera ekologiska och Krav-märkta

glassorter som du kan hålla dig till.

Exempelvis Sias ekologiska sortiment

som finns i de flesta affärer.

EKOLOGISK SOLKRÄM

Köp själv, eller be dina föräldrar om den här

braiga solkrämen som består av naturliga

ingredienser och som dessutom inte är testad

på djur. Finns att köpa på bland annat Life-butikerna

och www.dagsmeja.se. Eco Cosmetics

solkräm, finns i flera faktorer, från 169 kronor.

Förtroligt

AV TH E RE S E GUSTAFS SON

BÖN

”Jag ber en bön att

xxx ber mig om ursäkt

och förlåtelse för de

elaka orden och det

dåliga uppförandet som

hen har visat mig över

nätet. Att han skriver

tillbaka för att be om

ursäkt. Ber en bön om

att sådant här minskar

på nätet och att folk

slutar vara så otrevliga

på nätet där de kan

gömma sig bakom

datorn.”

Från www.svenskakyrkan.se/be,

där kan du skriva din egen bön

och dela den med andra.

BARN

HAR OCKSÅ

RÄTTIGHETER!

”Barnets bästa ska komma i

främsta rummet vid alla beslut

som rör barn.”

Artikel 3 i FN:s

barnkonvention

EKOGOTT 2

Jordgubbar är fantastiskt gott! Och

det finns odlingar som kämpar med

att odla jordgubbar som inte besprutas

med bekämp ningsmedel. På

www.krav.se/jordgubbsodlare kan du

hitta kravmärkta jordgubbar nära dig.

25 TROLIGT 2 | 2013


Förtroligt – RELIGION + IDENTITET DEL 2

26 TROLIGT 2 | 2013

Kristen, muslim, jude eller hindu.

GOR DET NÅGON

SKILLNAD? NAR DET

GALLER KARLEK

TEXT: ULRIKA KARMALM. BILD: ALEX&MARTIN


Förtroligt

Hur är det att vara ung och troende i Sverige?

Påverkar tron vem man får bli kär i? Och hur man

ser på sex? Troligt har trä at fyra unga med olika

tro. Här berättar de om sina tankar och åsikter.

TROLIGT HAR PRATAT med fyra ungdomar

som tillhör fyra olika religioner:

kristendom, islam, judendom

och hinduism. Det är Christoffer,

Anno, Sarah och Mohit. Du träffade

dem i förra numret av Troligt och du

kommer att få träffa dem under några nummer

framöver. I det här numret funderar de

kring sin tro och kärleken.

Påverkar din tro vem du väljer att bli kär i?

CHRISTOFFER (KRISTEN): Nej, inte direkt.

Jag dras till vänliga tjejer och vänlighet

hänger ihop med kristendomen, och med alla

religioner egentligen. Men jag skulle absolut

kunna bli ihop med en ateist eller någon från

en annan religion.

ANNO (MUSLIM): Det är jätteviktigt för

mig att jag delar mitt liv med en person som

har samma värderingar och tankesätt som

jag. Det är ett måste att han är muslim. En

muslimsk kvinna måste ha en muslimsk man,

men även om inte den regeln funnits, hade

jag velat ha det så. Visst är det många som

lever på ett bra sätt, inte bara muslimer. Men

det skulle vara tryggt för mig att få uppfostra

mina barn enligt den muslimska läran. Att det

inte blir några tveksamheter mellan mig och

min man om vad vi ska göra på fredagar eller

om vad vi inte ska äta eller dricka. För att jag

ska kunna trivas i mitt eget hus måste jag ha

en man som tänker som jag.

SARAH (JUDE): Man kan inte välja vem

man blir kär i. Men det blir mindre komplicerat

om jag träffar en partner som är judisk.

Viktigast är väl att hitta någon jag trivs med

och kommer överens med och som accepterar

min tro. Det kommer att lösa sig.

MOHIT (HINDU/SIKH): Visst skulle det gå att

kompromissa, men helst vill jag gifta mig med

en indisk tjej för att undvika kulturkrockar.

Jag vill helst gifta mig med någon som har

samma tro och bakgrund som jag.

Påverkar din tro hur du ser på sex?

CHRISTOFFER (KRISTEN): Nej, jag kopplar

inte sex till tron. När jag pratar med människor

om det så tänker vi inte på sex i förhållande

till tro.

ANNO (MUSLIM): Nej, den har inte påverkat

hur jag ser på sex. Jag är heterosexuell, hade

jag haft en annan sexuell läggning hade det

kanske varit annorlunda. Hur jag ser på sex

kommer sig naturligt av samhället jag lever i

och av min uppfostran. Jag tror att min syn på

sex är ungefär som normen i samhället. Sex

är något vackert mellan en man och kvinna.

Mina föräldrar har inte direkt sagt något om

vad islam säger om sex och vad jag får och

inte får göra men jag har ju fått en muslimsk

uppfostran så jag vet att islam inte accepterar

sex före äktenskapet, onani och analsex.

SARAH (JUDE): Nej, det skulle jag inte säga.

MOHIT (HINDU/SIKH): Det där är en svår

fråga. All kunskap jag fått om min religion har

jag fått av mina föräldrar, men i indisk kultur

brukar man inte prata så mycket om sex med

föräldrarna. Har man hinduisk bakgrund så

ska man vara ren tills man gifter sig. Sex har

man inom äktenskapet. Men jag har egentligen

inget religiöst perspektiv på sex eftersom

det inte har känts bekvämt att diskutera frågan

med mina föräldrar.

Hur ser du på sex före äktenskapet?

CHRISTOFFER (KRISTEN): Idén om att man

inte ska ha sex före äktenskapet försvinner mer

och mer bland ungdomar. Det här med att gifta

sig först håller inte riktigt i dagens samhälle.

ANNO (MUSLIM): Det är inte acceptabelt

enligt islam. I praktiken blir det så att den

som inte är oskuld måste be om förlåtelse och

sedan inte synda igen. Har man syndat så har

man, men om man bett om förlåtelse, tycker

jag inte att det ska få några större konsekvenser.

Jag tycker att det där är en fråga mellan

Gud och den enskilda personen. Andra människor

ska inte bestraffa den som har syndat.

SARAH (JUDE): Jag tycker att man får ha

sex med vem man vill, när man vill, så länge

det känns rätt. Jag är uppvuxen i en familj där

vi inte har några religiösa regler alls. Det gäller

de fl esta judar i Sverige, de är traditionella

och sekulära.

Hur ser du på homosexualitet?

CHRISTOFFER (KRISTEN): Inga problem.

ANNO (MUSLIM): Enligt islam är det inte

tillåtet. Min personliga åsikt är att jag inte

bryr mig. Det är upp till var och en att göra

sina egna val. Det är något mellan dem och

Gud. Vi människor tycker inte samma sak

CHRISTOFFER ANNERFJÄRD.

Ålder: 18 år, går sista året

på samhällsprogrammet

med inriktning ekonomi på

gymnasiet. Bor: I Nacka.

Religion: Kristen, tillhör

Svenska kyrkan.

SARAH BEG

Ålder: 17 år, går andra året

på samhällsprogrammet.

Bor: På Lidingö.

Religion: Judendom.

MOHIT PARKASH

Ålder: 17 år, går tredje

året på naturvetenskapsprogrammet.Bor:

I Kista.

Religion: Hindu/sikh.

ANNO KAYWAN

Ålder: 24 år, pluggar statsvetenskap

i Stockholm.

Bor: I Kista. Här finns det

många olika etniciteter. Tidigare

bodde jag i Vallentuna

där det nästan bara bor

etniska svenskar. Där trodde

de att jag var adopterad.

Religion: Muslim.

27 TROLIGT 2 1 2 | | 2013

2013


Förtroligt – RELIGION + IDENTITET DEL 2

28 TROLIGT 2 | 2013

Mannens ansvar är att uppfostra barnen och

att försörja familjen. Kvinnans uppgift är att ta

hand om barnen."

och tänker inte på samma vis, och den

friheten ska vi ha.

SARAH (JUDE): Den som är homosexuell

får gärna vara det för mig, jag

har ingen åsikt om det och ser det som

något normalt. Jag känner homosexuella

och de är inte mer annorlunda än

någon annan.

MOHIT (HINDU/SIKH): Jag vet faktiskt

inte om det fi nns något inom hinduismen

som talar för eller emot det.

Jag har aldrig hört något om homosexualitet

i de religiösa myterna.

Finns det tydliga könsroller?

CHRISTOFFER (KRISTEN): I gamla

bibeltexter var kvinnan underställd

mannen och skulle stötta honom.

Kvinnan skulle sitta avskilt från mannen

i kyrkan. Men det där är helt borta.

Nu är det jämställt, mer eller mindre.

När vi åker utomlands och kvinnliga

präster är med, möts vi ibland av förvåning:

”Men hon kan väl inte vara präst,

hon är ju kvinna?” I många länder kan

kvinnor fortfarande inte vara präster.

Det där hänger ihop med samhället

man lever i.

ANNO (MUSLIM): Mannens ansvar

är att uppfostra barnen och att försörja

familjen. Kvinnans uppgift är

att ta hand om barnen. Om kvinnan

väljer att jobba så får hon behålla hela

sin lön, det är hennes privata pengar.

Islam grundar sig på Koranen i första

hand, men även på berättelser om hur

profeten Muhammed levde sitt liv. Där

står det att han uppmuntrar män som

tar hand om familjen, han var själv en

person som städade efter sig och som

brydde sig om kvinnans välbehag. För

mig låter det som en perfekt partner. I

Koranen beskrivs det som att paradiset

ligger under kvinnans fötter. Efter-

PROJEKT DÄR RELIGIONERNA MÖTS

På Fryshuset i Stockholm finns projektet ”Tillsammans för Sverige”. Där kan unga (från 16 år och uppåt) från olika

religioner mötas och bolla fördomar, diskutera religion och lära känna varandra. Syftet är att ta bort murar mellan

människor och motverka rasism och extremism. ”Tillsammans för Sverige” ordnar även utbildningar och föreläsningar

för den som är intresserad av möten över religionsgränserna.

Läs mer på http://tillsammansforsverige.fryshuset.se/

som kvinnan bär barnet i sin kropp,

föder det, ammar det och jobbar och

sliter, så har hon ett försprång framför

mannen, hon har större chanser att

komma till paradiset.

SARAH (JUDE): Det beror på inriktning.

Enligt vissa inriktningar ska bara

männen läsa ur Toran, enligt andra får

kvinnor göra det också. Män och kvinnor

har traditionellt olika sysslor, men

sysslorna är lika mycket värda. Jag går

till en synagoga där tjejerna sitter bakom

killarna, bakom ett sorts förhänge. Det

är inte ett problem för mig, men jag vet

andra som har problem med det.

MOHIT (HINDU/SIKH): Shiva är en

av Guds uppenbarelser. Shiva var gift

med Parvati och de avbildas ofta som

två halvor av en helhet. Som jag uppfattar

saken så är man och kvinna lika

mycket värda. Jag skulle inte begränsa

min livspartner till att bli hemmafru.

Hon får jobba och ha sin fritid. Och

jag skulle kunna vara pappaledig om

det behövs.

Finns det något i din religion som

känns befriande?

CHRISTOFFER (KRISTEN): Jag kan

prata inombords med mig själv och

tänka att Gud hör mig. Jag fi nner

styrka då. Antingen är det Gud som ger

mig styrkan eller så är det jag själv som

producerar styrkan. I vilket fall är det

befriande att vara uppriktig mot mig

själv och mot Gud. Det är kanske lite

som att prata med en kurator. En bön

behöver inte vara så formell. Bönen är

ett tecken på att man har kontakt med

Gud. På fi lm kan man se hur människor

ber kvällsbön på knä vid sängen.

Det gör inte jag, men jag kan ligga i

sängen en stund och tänka och prata

med mig själv.

För mig är det skönt att gå till kyrkan

och träffa andra med samma tro,

prata om det man funderar på och få

respons. Jag tycker det är ganska härligt

att vara kristen.

ANNO (MUSLIM): Självklart, annars

hade jag nog inte varit muslim. Det är

befriande att fasta, jag tycker att det är

jätteskönt fast det är långa dagar här

i Sverige så man går länge utan mat.

Jag älskar att meditera, vara själv, läsa

Koranen och be. Det ger mig kärlek,

lugn och harmoni. Då känner jag att

Gud fi nns, Gud är med mig, saker

kommer att lösa sig. Islam är ett sätt

att leva. Det handlar om hur du ska

behandla dina barn, dina grannar, dina

föräldrar, djur, växter. I Koranen står

det tydligt om till exempel relationen

mellan man och hustru, hur man bör

behandla varandra och prata med varandra.

Jag tycker om konceptet för det

grundar sig på ömsesidig respekt.

SARAH (JUDE): Ja, jättemycket. Att

fi ra en högtid med familj och vänner

kan vara en av de roligaste grejer som

fi n n s . Ja g k a n h a g e n u i n t k u l i s y n a g o -

gan med mina kompisar. Sedan fi nns

det alltid en trygg plats för mig att

vända mig till om jag vill eller behöver.

Det är befriande att jag har fått många

kompisar och att jag har fått åka på

resor och vara med om fi na upplevelser

som jag inte skulle byta mot något.

MOHIT (HINDU/SIKH): Inom katolicismen

kan man gå och bikta sig och

få sina synder förlåtna och det kan

nog vara befriande. Men något sådant

fi nns inte inom hinduismen. För oss

gäller karma: allt man gör kommer

att påverka en själv, förr eller senare.

Därför tänker jag på allt jag gör och

på vilka konsekvenser det kan få. Allt

handlar om att få bra karma. Vi tror på

återfödelse och den styrs också av hur

bra karma man har. Det är inte alltid

lätt att avgöra vad som är en god handling.

Man får lite beslutsångest ibland.


Bibliska

PERSONER

JOSUA

Många har hört talas om Mose, men

inte lika många om hans efterträdare

Josua, som fått en egen bok i Gamla

testamentet, efter Moseböckerna. Mose

gjorde Gud besviken och fick efter fyrtio

års ökenvandring på väg från Egypten

inte gå in i det nya landet Gud skulle

ge. Istället blev det Josuas uppgift att

ta över därifrån. Kanske var det därför

Josua blev så väldigt besatt av att inte

göra fel? Hela hans liv gick åt till krig för

att göra plats åt Israels folk och döda,

skrämma bort eller lägga under sig de

andra folken som bodde där. Hellre

utplåna en hel folkgrupp än riskera att

Gud blir arg och besviken! Läs Josuas

bok och fundera på om du träffat ledare

som Josua någon gång, som går över lik

för att det bara måste bli rätt?

FÖRBÖN – BE FÖR VADÅ?

I kyrkan när vi firar gudstjänst brukar

det nästan alltid vara förbön, eller

Kyrkans förbön som det heter. Vad är

det för skillnad på det och när du och

jag sitter och ber för oss själva i bänken,

hemma eller på bussen? När vi ber

tillsammans i gudstjänsten är det läge

att lyfta upp det som vi delar, det som

är större än var och en av oss, men som

förstås angår oss också. I Kyrkans förbön

ber vi för och tänker på alla kristna kyrkor

runt om i världen, för människor som

behöver hjälp som vi inte känner, och för

världen vi lever i. Ofta ber man också för

de som har sorg och för dem som döpts

i församlingen. Kanske kan människor

lämna in förbönsämnen i en korg eller ett

skrin? Ibland har man en förbönsgrupp

som förbereder bönen inför söndagen:

där kan du säkert också få vara med, om

du frågar!

Just nu i

kyrkoåret

MIDSOMMAR OCH JOHANNES DÖPARENS DAG

Vi är så vana att fira Midsommar med

dans kring stången och sju blommor

under kudden att det är lätt att glömma

bort att det är Johannes Döparens

helg, också. Johannes Döparens dag

infaller traditionellt lördagen närmast 24

juni varje år, 6 månader före jul, för att

Lukasevangeliet berättar att Johannes

föddes sex månader före sin kusin, Jesus.

Kvällen kring den 24:e juni firas enligt olika

Du har inget sommarjobb och

din familj har inte råd att åka bort

någonstans, det verkar bli en lång,

tråkig sommar. Nu frågar en av dina

kompisar om du vill följa med två

veckor till deras familjs sommarställe

på Gotland, men din mamma säger

WHAT WOULD JESUS DO

Troligt

AV MARIA HAMMARSTRÖM

länders traditioner till exempel med att

man samlas kring eldar utomhus, samlar

in läkande örter som ska användas

resten av året, gör blomsterkransar

som kastas i sjöar och åar, eller stannar

uppe för att hälsa solen. I Svenska

kyrkan firar vi Johannes på söndagen

i midsommarhelgen medan lördagen

handlar om skapelsen och naturen, vilket

också passar bra mitt i försommartiden.

nej – ni har inte råd att betala biljett och

matpengar för dig. Vad ska du göra?

VAD SKULLE JESUS HA GJORT?

Läs: Matteusevangeliet kapitel 6, vers

25-34. Lukasevangeliet kapitel 11, vers

7-13.

29 TROLIGT 2 | 2013


Nytt i

Troligt

30 TROLIGT 2 | 2013

Troligt – Andakt

En andakt för barnkonventionen

TEXT: MARIA HAMMARSTRÖM. BILD: ALEX&MARTIN

FN:s konvention om barnets rättigheter har funnits

sedan 1989. Ett sätt att uppmärksamma innehållet i

konventionen är att stanna upp inför de olika artiklarna

och fundera över vad de betyder i en andakt.

ARTIKEL 31. BARNETS RÄTT TILL VILA OCH FRITID.

För att växa och utvecklas räcker det inte med att vi går i skolan, vi

behöver leka också! Någon har sagt att leken är barnens arbete, att barn

bearbetar livet och det de är med om i leken. Vi behöver alla vila och

eftertanke lika mycket som aktivitet. Bön och gudstjänst är en sorts ”lek

inför Gud.” Tar du dig tid för vila, eftertanke, bön eller att fi ra gudstjänst?

LÄS: Matteusevangeliet kapitel 6, vers 25-34, ”Gör er inga bekymmer”.

BÖN: Spela lugn musik, ligg bekvämt på golvet och blunda eller titta upp

i taket. Om du kan vara ute, ligg i gräset på en fi lt. Tänk på sådant du är

bekymrad över, eller människor som du tror behöver en bön. Andas djupt,

tänk att du andas in Guds frid och när du andas ut, lämna dina tankar och

böner tyst till Gud.

GÖR: Blås såpbubblor. Låt varje såpbubbla med din andedräkt bära dina

bekymmer och dina böner för andra till Gud. Njut av skönheten i såpbubblorna

och i allt som växer just nu.

DET HÄR ÄR EN ANNONS


?

Frågesidorna

Det ska bli kul med

sommarlov, och mina

kompisar gillar att festa.

Jag har aldrig varit full

men de pratar om det hela

tiden. Vi ska på festival och

de vill supa, jag vet inte vad

jag vill. Vad ska jag göra?

HANS SVARAR: Enligt lag får du inte

dricka alkohol innan du är 18 år. Att

dricka alkohol medför en hel del faror.

Statistiken visar att det är större risk

att bli beroende ju tidigare man debuterar.

Dessutom är det lätt att tappa

sina gränser när man blir berusad. Det

kan få dig att göra saker du inte vill stå

för dagen efter. Detta säger jag för att

jag upplevt det själv. Dessutom fi nns

TANKAR OCH FUNDERINGAR?

SKRIV TILL OSS:

Troligt, Svenska Kyrkans Unga,

751 70 Uppsala eller

troligt@svenskakyrkansunga.se

VÅRA EXPERTER:

MARIA HAMMARSTRÖM

Teolog.

HANS DEGREUS

Präst.

risken att du kan utnyttjas och blir

utsatt för saker du inte vill.

Jag tycker att det är svårt att svara

på denna fråga då jag inte vet hur

gammal du är. Jag skulle nog svara

lite olika beroende på om du 15 år eller

om du är 19 år. Det allra viktigaste är

att du inte gör något som du inte vill.

Ibland kan det vara skönt att ha någon

att skylla på när man känner att man

vill avstå. Om du bestämmer dig för att

prova, tänk efter så att du vet att det är

det DU vill. Jag tycker också att det är

bra om det fi nns någon vuxen som vet

vad du håller på med om något skulle

hända som du inte önskat. Var rädd om

dig, dina vänner och anhöriga.

?

Min präst har frågat

om jag vill vara ledare

på konfalägret i sommar.

Det vore kul, men kan

jag vara konfi rmandledare

utan att tro på Gud?

MARIA SVARAR: Jag förstår din fråga,

för det handlar ju om att du vill vara ärlig;

mot dig själv, mot din konfi rmationspräst

och mot konfi rmanderna du i så

fall ska vara ledare för. Det fi nns (minst)

två olika sätt att svara på frågan.

1) Varför tror du att du vill vara kvar

som ledare? Vad är det som lockar dig?

Tro på Gud är för det mesta inte som

en tatuering, något man skaffar och

sedan har, utan något som växer fram

långsamt och förändras med dig. Du

kanske är på väg att få en tro på Gud,

och då är du ett bra sällskap för de

konfi rmander som är i samma sits som

du! Deras frågor är delvis dina frågor.

2) Om du verkligen tycker att det

här med kyrkan, tro och Gud bara är

dumt, löjligt eller rena lögnerna, då blir

det svårt att vara ledare. Man behöver

kunna stå för det man gör, och konfi

rmanderna kommer att uppfatta dig

som en som tillhör kyrk-gänget. Det

blir knepigt för dig om du är mycket

obekväm med den identiteten.

PÄR LINDBERG

Församlingspedagog.

Så svaret blir väl: om du känner att du

behöver vända på frågorna om kristen tro

en gång till och vill hjälpa andra med det,

då kan du vara ledare utan att vara ”färdig”.

Men om du innerst inne tycker att alla

som tror är idioter, då ska du nog avstå och

tänka ett varv till. Du kan fortfarande vara

kvar i kyrkan, men kanske inte som ledare.

Det fi nns andra sätt för dig att ha kul och

samtidigt få utrymme att tvivla – eller tro.

?

Jag har en kompis och

vi är ledare i en konfagrupp.

Nu har han blivit ihop

med en konfi rmand och jag

tycker inte att det är okej. Ska

jag säga något?

PÄR SVARAR: Att en ung ledare/fadder

och en konfi rmand blir förälskade går inte

att styra över men som ledare har man ett

ansvar att tänka lite längre. Att vara ledare

innebär att man har en ”maktposition” och

det kan därför vara olämpligt att bli tillsammans

under konfi rmandtiden. Skulle

parterna istället umgås som kompisar efter

konfi rmandlägret och utveckla relationen

därifrån har de förhoppningsvis en mera

jämlik utgångspunkt. Några anledningar

till varför relation utifrån maktposition

är olämpligt: Det kan skapa en otrygghet i

gruppen, som ledare ska man (så långt det

går) se alla lika mycket och inte favorisera,

ledarens beslut kan påverkas så att det

kommer till konfi rmandens fördel, ifall

relationen ”trasslar” så kan konfi rmanden

hamna i en svår situation. Jag tycker att du

ska berätta det för någon av de huvudansvariga

ledarna och låta dem prata med

inblandade parter.

I de etiska riktlinjerna för konfirmandarbetet

i Uppsala Stift står det:

”En relation mellan en ung ledare/fadder och

en konfirmand behöver nödvändigtvis inte

leda till att den unga ledaren/faddern inte

kan fortsätta som ledare i gruppen men det

är viktigt att det hanteras på ett sätt så att

konfirmanden inte hamnar i beroendeställning

i relation till ledaren eller att deras relation

påverkar konfirmandgruppen negativt.”

31 TROLIGT 2 | 2013


JAG ÄR

OSÄKER, VAD ÄR

DET HÄR?

Fråga någon i din lokalavdelning/ditt

distrikt som

har varit på Stora årsmötet

tidigare. Hen kan ge dig

tips och förklara.

32 TROLIGT 2 | 2013

Förbundssidorna

– DET ÄR DU SOM BESTÄMMER!

Svenska Kyrkans Unga är en demokratisk rörelse för barn och

unga. Vi tycker att demokrati är viktigt. Därför har vi årsmöten

i lokalavdelningen, i distriktet och för hela organisationen.

Det har vi för att vi vill lära barn och unga att de har rätt att

tycka till och säga sin sak. På köpet lär man sig hur en demokratisk

process går till också i andra organisationer.

I AUGUSTI ÄR det dags för Stora årsmötet,

Svenska Kyrkans Ungas högsta

beslutande organ. Där väljs vilka som

ska sitta i förbundsstyrelsen och det

diskuteras kring de olika förslag som

har kommit in, förslag som berör

Svenska Kyrkans Unga på många sätt.

Till Stora årsmötet utser alla aktiva

lokalavdelningar ombud och observatörer

ersättare.

Är ni flera ungdomar som vill åka

från er lokalavdelning eller om ni

inte var en aktiv lokalavdelning 2012

går det naturligtvis bra att åka som

observatör. Det kommer att bli fyra

intensiva och roliga dagar på Fyrishov

i Uppsala där du har möjlighet att

träffa många aktiva medlemmar från

Svenska Kyrkans Unga.

Under Stora årsmötet har alla

medlemmar rätt att tycka till och göra

sin röst hörd. Det kan du göra på flera

olika sätt, i utskott och på idétorg

bland annat.

Sedan får alla ombud vara med och

rösta när olika förslag ska behandlas,

förslag som kan påverka en del av

organisationen, exempelvis hur ni

arbetar i din lokalavdelning.

Innan årsmötet får alla som är

OM JAG

INTE FÖRSTÅR

ALLT PÅ PLATS?

Inga problem! Det finns

coacher på plats på Stora

årsmötet som kan svara

på dina frågor.

anmälda ut alla handlingar (de finns

också på hemsidan), de är kommenterade

så att även du som inte har någon

årsmötesvana ska förstå, det finns också

ordlistor och det hålls årsmötesskola på

plats innan Stora årsmötet drar igång.

Flera distrikt ordnar också en förträff

där deltagarna träffas och lär känna

varandra och tittar på handlingarna.

Utöver att vara med och öva

demokrati träffar du också nya kompisar

och bor i gympasalar i skolor

tillsammans.

Det är helt klart värt att testa

och ingenting att vara rädd för!

NYA ÅRSMÖTESFORMER 2013

Under Stora årsmötet 2013 kommer flera förslag från förbundsstyrelsen att diskuteras. Ett av dem handlar om nya former för

hur det ska se ut med årsmöten framöver. I förslaget finns bland annat att man ska ha årsmöte varje år, istället för vartannat.

Mer om förslagen kan du läsa på www.svenskakyrkansunga.se, där hittar du också andra bra dokument inför mötet i augusti.


BRA ORD ATT HÅLLA KOLL PÅ

ATT-SATS: En mening som börjar med ”att” som beskriver

förslag till vad som ska bestämmas.

AVSLÅ: Vara emot ett förslag.

BIFALLA: Säga ja till ett förslag.

MAJORITET: Det förslag som får flest röster vinner.

Vissa beslut kräver att 2/3 eller 3/4

har röstat för ett förslag.

MOTION: Ett skriftligt förslag till årsmötet från

medlem, lokalavdelning eller distrikt.

OMBUD: En representant från en lokalavdelning

som har röst-, yrkande- och

yttranderätt. Antalet ombud avgörs

utifrån hur många medlemmar lokalavdelningen

har rapporterat året innan.

PLENUM: När alla på årsmötet sammanträder

tillsammans.

PROPOSITION: Ett skriftligt förslag till årsmötet från

förbundsstyrelsen.

UTSKOTT: Innan du kommer till årsmötet har du valt

ett utskott. Det är en mindre grupp där ni

diskuterar och förbereder olika förslag

som har kommit in, innan de tas upp i plenum.

YRKA: Att föreslå skriftligt.

YTTRA: Tala. (Alla medlemmar har yttranderätt,

både i utskott och plenum.

8300st

Antal medlemmar i Svenska Kyrkans

Unga den 22 april 2013.

KALENDER

MAJ

31 Sista anmälningsdagen till Stora årsmötet

JULI

1–31 Förbundskansliet har stängt

AUGUSTI

8–11 Stora årsmötet i Uppsala

SEPTEMBER

15 Kyrkoval (Alla som är över

16 år får gå och rösta!)

DECEMBER

15 Rikskollekt till Svenska Kyrkans Unga

31 Sista chansen att medlemsrapportera för 2013

DET HÄR ÄR EN ANNONS

Förbundssidorna

HAR DU INTE ANMÄLT DIG?

Du har fortfarande chansen att anmäla dig till

Stora årsmötet på Fyrishov i Uppsala 8–11 augusti.

Gå in på Medlemssidorna (medlem.

svenskakyrkansunga.org) och anmäl dig i dag!

Sista anmälningsdag är 31 maj.

TÄVLING!

Vet du att ditt distrikt är med i en tävling?

Under Rikshelgen 2012 satte varje distriktsstyrelse

upp mål på hur många lokalavdelningar

det egna distriktet skulle kunna skicka

på Stora årsmötet. Det distrikt som kommer

närmast sin uppskattade siffra, eller mest

över den, vinner! Varje lokalavdelning på plats

under SÅM från det vinnande distriktet, samt

distriktet kommer att få ett pris! Läs mer om

tävlingen på hemsidan.

Du vet väl om

att du är värdefull!

Du som är ung, din röst behövs i kyrkan.

• Hur ska gudstjänsten vara för att kännas viktig?

• Vad kan kyrkan göra för ungdomarna på orten?

• Hur kan kyrkan arbeta för rättvisa och miljö –

för världens överlevnad?

Det finns många sätt att påverka. Du som är 16 kan

rösta i kyrkovalet 15 september. Ta den chansen!

POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

finns till för alla som vill ta ansvar som förtroendevalda

i Svenska kyrkan utan att binda sig

till något allmänpolitiskt parti.

POSK har som vision

att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap

som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och

som talar tydligt om Jesus Kristus.

www.posk.se • blogg.posk.se • 0704 710 740 • info@posk.se

33 TROLIGT 2 | 2013


Bok- & filmtips

AV MARIA HAMMARSTRÖM

Sommar och semester

Ibland är sommaren rätt jobbig även när den inte regnar bort – man är tätt inpå släkt

och familj som man kanske inte kommer överens med, vänner åker bort, man får inget

sommarjobb, har inget att göra – och sen kommer hösten snart och vad ska man

göra då? Se fi lmer och läs böcker om andras somrar, och fundera över vad som gör

sommaren till den bästa eller värsta årstiden.

FILMER BÖCKER

34 TROLIGT 2 | 2013

Kjell Bergkvist spelar begravningsentreprenören

Yngve i "Den bästa

sommaren".

DEN BÄSTA SOMMAREN (2000)

Annika och Mårten blir utskickade på landet

på 1950-talet, som sommarbarn hos

den buttre begravningsentreprenören

Yngve. I början verkar det bli en tråkig

sommar men så småningom blir barnen

mer och mer förtjusta i varandra och sin

kärve värd. En by på landet innehåller

många hemligheter och mycket kan

hända under en sommar.

SYSTRAR I JEANS (2005)

Fyra ganska olika tjejkompisar delar ett

par jeans mellan sig, och vi får följa deras

olika historier under en sommar där de

brottas med kärlek, familjerelationer och

meningen med livet.

SISTA NATTEN MED GÄNGET (1973)

I en mindre stad i USA på sextiotalet har

en gymnasieklass just gått ut och snart

ska alla skingras. Under en sommarkväll

och natt umgås man, drömmer, börjar

och slutar relationer och testar gränser.

En humoristisk film om att vara på tröskeln

till vuxenlivet.

MYCKET MER ÄN SÅ

av Sarah Dessen

Auden ska tillbringa sommaren hos sin pappa

och hans nya familj innan hon börjar på

universitetet. Nytt sommarjobb, nya vänner

och en mystisk pojke, som har lika svårt att

sova som hon själv, utmanar Audens vana att

välja att vara ensam. En bok om en sommar

som kanske kan ändra hur man är och hur

man ser på livet.

SOMMARBOKEN

av Tove Jansson

Sophia bor med sin pappa och farmor på

en ö i skärgården. En rolig, klok och mycket

tänkvärd berättelse om en sommar och vänskapen

mellan en liten flicka och en gammal

kvinna, som upptäcker livet genom varandras

ögon.

TORDYVELN FLYGER I SKYMNINGEN

av Maria Gripe

Jonas, Annika och David får jobbet att sköta

om blommorna i ett gammalt hus över sommaren.

Men spökar det i huset? Ju mer de tar

reda på om husets förflutna, desto mer tätnar

mystiken. En bok om hur historien lämnar

spår i nuet för den som är uppmärksam.


Landet runt

Svenska Kyrkans Unga i Västerås stift, Västrakyrkogatan 9, 722 15 Västerås, 021-17 85 63, www.svenskakyrkansunga.se/vasteras

35 TROLIGT 2 | 2013


36 TROLIGT 2 | 2013

Landet runt

POSTTIDNING B Returadress: Svenska Kyrkans Unga, Sysslomansgatan 8, 751 70 Uppsala

Svenska Kyrkans Unga i Stockholms stift, Västra Trädgårdsgatan 2A, 2 tr 111 53 Stockholm, 08-22 39 37, www.skuss.se

More magazines by this user
Similar magazines