2004 - Svenska Afghanistankommittén

Svenska Afghanistankommittén 

Verksamhetsberättelse 

och bokslut 

2004

Svenska Afghanistankommittén 

Verksamhetsberättelse 

och bokslut 

2004

S A K . Ve r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e & b o k s l u t 2 0 0 4 

Innehåll 

1 Svenska Afghanistankommitténs syfte......................................................................4 

2 Styrelse..........................................................................................................................5 

3 Revisorer och valberedning........................................................................................5 

4 Afghanistan och SAK år 2004......................................................................................6 

5 Verksamheten i Sverige..............................................................................................11 

5.1 Föreningsverksamhet....................................................................................................11 

5.2 I 

5.3 Insamlingsverksamhet..................................................................................................16 

5.4 Ledning, administration och personal...........................................................................17 

6 Verksamheten i Afghanistan......................................................................................18 

6.1 Utbildningsprogrammet.................................................................................................20 

6.2 Hälsoprogrammet.........................................................................................................24 

6.3 RAD-programmet..........................................................................................................28 

6.4 Jordbruksprogrammet...................................................................................................29 

6.5 Katastrofinsatser...........................................................................................................31 

6.6 Programutveckling, koordinering och stöd....................................................................31 

6.7 Ledning, stöd och personal...........................................................................................34 

7 Investeringar...............................................................................................................36 

8 Styrelsens uppföljning av besluten om motioner vid årsmötet 2004....................36 

9 Styrelsens arbete under året.....................................................................................37 

10 Slutord.........................................................................................................................37 

Bokslut........................................................................................................................38 

Revisionsberättelse....................................................................................................47 

Föreningsrevisorernas rapport.................................................................................48 

Verksamhetsberättelse och bokslut 2004 

Sammanställning: Maria Aschenbrenner 

Layout: Markus Håkansson 

Omslagsbild: Börje Almqvist 

Tryck: GTC

S A K . Ve r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e & b o k s l u t 2 0 0 4


1. Svenska Afghanistankommitténs syfte 

04 

Svenska Afghanistankommittén (SAK) är 

en ideell förening (org.nr 802010 – 4850) 

som har till syfte att bedriva biståndsverksamhet 

i Afghanistan för att befrämja 

ekonomisk och social utveckling och utjämning 

bland det afghanska folket och en demokratisk 

samhällsutveckling i landet, med tonvikt 

lagd på återuppbyggnads- och utvecklingsbistånd, 

vilket inte utesluter katastrofinsatser att 

befrämja de afghanska flyktingarnas återvändande 

och deras rehabilitering i Afghanistan 

att bedriva insamlingsverksamhet för att 

erhålla medel till SAKs biståndsverksamhet att 

informera den svenska allmänheten, massmedia, 

opinionsbildare m fl om förhållandena i 

Afghanistan och om SAKs biståndsverksamhet, 

samt sprida kunskap om landet och dess 

folk för att befrämja förståelse och solidaritet 

och motverka fördomar. (§ 1.2 i SAKs stadgar) 

M A R K U S H Å K A N S S O N


2. Styrelse 

SAKs styrelse hade 

under året följande 

sammansättning: 

Lena Hjelm-Wallén, ordförande 

Göran Netinder, vice ordförande 

Gunnar Andersson 

Stellan Hermansson 

Stefan Holmström 

Kicki Lindholm 

Ann-Charlotte Linden 

Ulf Lundberg 

Fatah Mohammad 

Eva Olsson 

Carl Schönmeyr 

Anna Westin 

Anders Öhrström 

Samtliga har varit ordinarie ledamöter. 

Arbetsutskottet har bestått av: 

Lena Hjelm-Wallén, ordförande 

Gunnar Andersson 

Stefan Holmström 

Kicki Lindholm 

Göran Netinder 

38% av styrelsens ledamöter var kvinnor. 

3. Revisorer och valberedning 

Ordinarie auktoriserad 

revisor har varit aukt. revisor 

Hans Gustavsson (Deloitte) 

med ersättare från revisionsbyrån. 

• Verksamheten i Afghanistan granskas av A. F. Ferguson 

& Co, Chartered Accountants, Islamabad. 

Föreningsrevisorer: Kjell Beckman och Lars-Gunnar 

Wadstein. 

• Till valberedning för 2004 valdes Maria Tropp, Kerstin 

Thornberg, Carl-Erik Wiberg, Hamid Zafar och Anette 

Levander. Eftersom Maria Tropp under föregående år varit 

styrelseledamot och därmed enligt med stadgarna inte 

kan tillhöra valberedningen, har valberedningen arbetat 

med endast fyra ledamöter och med Anette Levander 

som sammankallande. 

Styrelsen har under året hållit sju möten, varav ett telefonmöte, 

samtliga protokollförda. 

Funktionen som styrelsens sekreterare innehades av administrativa 

sekreteraren på kansliet. 

05

SAK kan glädja sig åt många framgångar under 2004, 

både för vad som åstadkommits på hemmaarenan 

Sverige och de insatser som gjorts i det praktiska 

solidaritetsarbetet i Afghanistan. Verksamhetsberättelsen 

är en summering på svenska av de olika aktiviteterna. 

Dessa finns också skildrade i större detalj på engelska, i 

Annual Donor Report, som direkt anknyter till den Workplan 

& Budget som styr verksamheten från år till år. Ur 

dessa båda rapporter kan vi hämta följande: 

Medlemsantalet ökade till 3 660, en nivå som endast 

överträffats tre år i slutet på 1980-talet och under ”rekordåret” 

2001. Den egna insamlingen till Svenska Afghanistanhjälpen 

nådde hyggliga 5,5 miljoner kronor. Till 

det ska läggas de 5,7 miljoner kronor som vi fått genom 

vår medverkan i Världens Barn. Vår informerande och 

opinionsbildande roll manifesterade sig i ovanligt många 

media-engagemang, ett stort antal offentliga framträdanden 

och ett ännu större antal omnämnanden i pressen, 

förutom att vi fick en ny hemsida och gav ut Afghanistan-nytt 

och Aryana som vanligt. Insatserna i Afghanistan 

nådde nya rekord – med en kostnadsbudget på 154 

miljoner kan vi konstatera att vi aldrig tidigare haft en så 

stor volym på våra biståndsinsatser, och aldrig någonsin 

ett lika stort ansvar för utvecklings- och återuppbyggnadsarbetet 

i Afghanistan. 

Vi har goda skäl att se på år 2004 med stolthet och 

belåtenhet. Men vi har samtidigt lika goda skäl att granska 

verksamheten med kritiska ögon och se hur vi har 


En tidig måndag morgon den 30 november 2004. I Kabuls norra förorter har man just klivit upp. Klockan är snart halv sju. 

4. Afghanistan och SAK år 2004 

06 

hanterat de utmaningar vi ställts inför. Och fundera över 

hur SAK ytterligare kan förbättra genomförandet av sina 

olika uppdrag, i Afghanistan såväl som i Sverige. 

Verksamheten i Sverige 

Glädjande stor aktivitet har förmärkts på många orter i 

landet. Aktiviteterna och initiativen har skiftat från en 

lokalkommitté till en annan. Internationella kvinnodagen 

(8/3) uppmärksammades på många platser. Fotoutställningarna 

3xAfghanistan och Bamyan har turnerat på 

olika platser, liksom svenska och afghanska ungdomars 

konstprojekt 90x90. En turné om afghanska mattor har 

väckt stort intresse, både publikmässigt och i media. 

Självklart är det glädjande att antalet medlemmar har 

ökat. Det är viktigt att försöka ta tillvara detta positiva 

läge och – för Afghanistans skull – sträva mot att bli 

ännu fler som tillsammans kan bidra med än mer stöd till 

afghanernas återuppbyggnad av landet. I huvudsak har 

antalet medlemmar stigit därför att vi har kunnat behålla 

och återvärva medlemmar i högre grad – snarare än skaffat 

nya. Vi vill gärna locka nya medlemmar också! Och 

vi skulle behöva föryngra oss. Medelåldern är hög i SAK 

och vi ska fortsätta våra ansträngningar att nå nya och 

gärna unga medlemmar framöver. 

Under året har en noggrann genomgång av de befintliga 

lokalkommittéerna gjorts. Systematiskt har lokalkommittéernas 

verksamhet belysts utifrån stadgarnas 

kriterier. Det har förefallit vara hög tid att förändra 

kartan efter verkligheten. På orter där det inte varit nå-


gon aktivitet under flera på varandra följande år har det 

varit rimligt att den lokala kommittén formellt avslutas, 

ett beslut som föreningsstyrelsen måste bekräfta. Det är 

inte utan problem att antalet lokalföreningar blir färre, 

men det återspeglar den verklighet som är tydlig – SAK 

har ett begränsat antal medlemmar som hinner och orkar 

engagera sig i föreningsaktiviteter. Trots att medlemsantalet 

är glädjande högt – och i ökande – kan man konstatera 

att våra medlemmar i huvudsak stöder SAK på andra 

sätt än genom lokala aktiviteter. Olika former av nätverk, 

samarrangemang och samarbete kan vara vägar som SAK 

bör undersöka närmare för att tillvarata medlemmarnas 

intresse för Afghanistan, för att fortsätta att ha höga 

medlemstal och erbjuda meningsfulla föreningsaktiviteter 

utan att dränera de aktiva medlemmarna på kraft och 

– inte minst viktigt – lust. 

SAK har under året fått en ny enhetlig grafisk profil. I 

Sverige märks det genom modifieringen av den logotyp 

som genom åren använts mest i Sverige – den afghanska 

kartsiluetten. I Afghanistan användes 2–3 andra logotyper, 

sinsemellan ganska olika. Efter konsultationer med 

personalgrupper i Sverige och Afghanistan, samt med 

K L A S B J U R S T R Ö M 

delegater och medlemmar på årsmötet 2004, beslöt styrelsen 

att låta den grafiska profilen bygga på en bearbetning 

av den logotyp som använts i Sverige och avstå från att ta 

fram en ny. Hela organisationen, i både Afghanistan och 

Sverige, har nu en gemensam symbol – logotypen. 

Att SAKs nya policy togs på årsmötet 2004 har varit 

till stor hjälp för fältverksamheten. Policyn har studerats 

noga och använts som utgångspunkt för hur arbetet utvecklas 

i Afghanistan. Vid två större ”workshops” i Kabul 

har policyn varit uppe för diskussion, tolkning och belysning 

av dess tillämpning. Nästa steg är utvecklingen av 

strategier, d.v.s. hur policyn ska omsättas i det praktiska 

arbetet. Under 2004 har detta arbete påbörjats: nu finns 

framtagna utkast till strategier för områdena gender och 

information. Förberedelser för strategin för det framtida 

utbildningssamarbetet har påbörjats liksom inom områdena 

hälsa och handikapp. Strategigruppen kommer under 

2005 att börja arbeta med det framtagna materialet som 

kommer att skickas på remiss till intresserade lokalföreningar 

för att slutligen föreläggas föreningsstyrelsen och 

årsmötet för godkännande. 

En viktig debatt pågick under 2004 om skillnaden mellan 

s.k. humanitära insatser och sådana som riktar sig mot utveckling. 

Debatten utlöstes av att SAK tillsammans med 

ett stort antal andra enskilda organisationer verksamma i 

Afghanistan vädjade i ett brev att de säkerhetsansvariga 

ISAF-styrkorna skulle utökas för att förbättra säkerheten 

för afghanerna, påskynda avväpningen av krigsherrar och 

ge valen en rimlig möjlighet att genomföras utan påtryckningar 

från krigsherrar, väpnade banditer o s v. Debatten 

har visat att vissa organisationer föredrar ett ”renodlat 

humanitärt uppdrag” som innebär att ställningstagande 

i sociala, politiska, ekonomiska eller kompetensmässiga 

frågor undviks helst helt och hållet. Andra värdegrunder 

än ”neutralitet och opartiskhet” förkastas eller misstros. 

Insatser med krav eller önskemål om social förändring, 

kapacitetsökning eller ställningstagande för den ena eller 

andra parten är uteslutet i det rent humanitära mandatet. 

Det har framhållits att solidaritet inte heller är förenlig 

med ett sådant uppdrag. De flesta enskilda organisationer 

som arbetar i Afghanistan har ett mer pragmatiskt 

förhållningssätt och kan, i likhet med SAK, betraktas som 

agent för förändring och utveckling på de värdegrunder 

som så tydligt har angetts i SAKs nya policy. 

Afghanistan under 2004 

FN gav nyligen ut National Human Development Report 

2004 on Afghanistan (Security with a Human Face). Ur 

den kan man hämta aktuell information om tillståndet i 

landet: 

Fattigdomsindex är tredje lägst i världen (efter Niger 

och Burkina Faso). Sannolikheten vid födseln att inte bli 

40 år gammal är 46% (endast invånarna i Sierra Leone 

har kortare liv att förvänta) och vart fjärde barn som föds 

dör före fem års ålder. 85 000 barn dör årligen i diarré. 

Hälften av alla barn uppvisar tecken på undernäring. 

Bara 40% av barnen vaccineras fullständigt. Bara 23% 

av invånarna beräknas ha tillgång till säkert dricksvatten. 

Förlossningsvård finns bara i 11 av provinserna, och en 

kvinna dör varje halvtimme av graviditets- och förlossningsrelaterad 

komplikation. Fortfarande går bara 45% 

av barnen i skolåldern i skola, varav 30% är flickor. Trots 

en massiv förbättring efter talibanåren får en majoritet av 

flickorna fortfarande ingen skolgång. Minor fortsätter att 

lemlästa människor och 2–3 människor drabbas varje dag. 

Inflyttningen till städerna har varit massiv, och Kabuls 

befolkning har vuxit från 1,7 till över 3 miljoner invånare 

på tre år. En förslumning sker med tilltagande dåliga 

bostadsförhållanden, och fattigdomen som tidigare varit 

tydligast på landsbygden syns nu växa i den tilltagande 

slummen. 

Tre viktiga tilldragelser har utmärkt året 2004 – tillkomsten 

av en konstitution i januari, Berlinkonferensen i april 

och valet av president i oktober. 

Konstitutionen antogs på en Loya Jirga i januari 2004 

och utgör en plattform för det fortsatta samhällsbygget. 

Den var slutresultatet på en månadslång process i slutet av 

2003 och berördes redan i förra verksamhetsberättelsen. 

Berlinkonferensen syftade till att skapa bättre ekonomiska 

förutsättningar för återuppbyggnaden av landet och 

samlade ett stort antal nationer. Afghanistan hade begärt 

28 miljarder för den kommande sjuårsperioden och lovades 

8 miljarder för de tre första åren. Det ökar möjligheterna 

att få fart på återuppbyggandet, men Afghanistan får fortfarande 

betydligt mindre ekonomiska förutsättningar än 

många andra jämförbara länder i post-konfliktfasen. 

Presidentvalet sågs med skepsis av omvärlden – och en 

berättigad fråga för en tid var om detta skulle bli amerikaregisserad 

politisk teater eller ett steg mot afghansk 

demokrati. Bristerna i förberedelserna var många, tillsynen 

07

var svag och en hel del tillkortakommanden kunde rapporteras 

från själva valdagen, men det går inte att komma 

ifrån att afghanerna i miljontals, både kvinnor och män, 

visade att de inte ville försitta chansen att få något att säga 

till om i frågan om vem som ska vara deras statschef. Ett 75 

procentigt valdeltagande var högt över förväntningarna. I 

en ganska imponerande valkampanj figurerade 18 kandidater 

som debatterade väsentliga frågor som korruption, 

amerikansk truppnärvaro, krigsherrar, narkotika och även 

tydliggjorde frågan om nationella intressen gentemot de 

många dominerande lokala särintressena. 

Det faller dock något av en skugga över valets utfall, 

som i viss utsträckning följde etniska linjer. President Karzai 

som segrade fick sitt dominerande stöd från pashtunska 

områden, medan Qanoni, Mohaqiq och Dostum i sina 

respektive regioner ibland fick nästan 100% av rösterna 

från sin egen etniska grupp. Det finns dock glädjande nog 

ett stort antal områden där blandningen varit betydligt mer 

rimlig och där folk på ett övertygande sätt syns ha tagit 

personlig eller ”medborgerlig” ställning inför röstandet. 

Presidentvalet ska under 2005 följas upp med ett val till 

parlamentet – en ännu större utmaning för de demokratiska 

krafterna i Afghanistan, liksom ett tyngre test på det 

nya Afghanistans förmåga att göra allvar av de nya möjligheterna 

och värnande t o m den nationella suveräniteten. 

Afghanistan är under kraftig omvandling, på väg från 

decennier av krig och konflikt till ett land under återuppbyggnad 

och normalisering av många funktioner som 

sviktat. Men det är med hjälp av en supermakt som befinner 

sig i landet på oklara villkor. Dessutom finns det män 

i statsapparaten med omfattande förbrytelser mot mänskliga 

rättigheter i det förflutna. Båda dessa förhållanden 

har bidragit till den brist på säkerhet som många afghaner 

erfar. Den verkliga garanten för människors säkerhet ligger 

ju inte bara i den militära frågan, eller i expansion av 

ISAF eller arméns uppbyggnad, utan snarare i en strategisk 

och uthållig utveckling som befrämjar sociala, politiska 

och ekonomiska förhållanden i ett människorättsligt 

perspektiv för alla, oavsett kön, etnisk grupp, ålder etc. 

Folk har behov av säkerhet för att nå största möjliga frihet 

och värdighet i sina liv. 

Den USA-ledda krigföringen, med hjälp av en koalition 

mellan flera länder, utgör ett säkerhetsproblem för 

människor i de regioner som fortsatt är mål för bombattacker, 

lokala eldstrider, byraider och husrannsakningar. 

Kriget skördar inte bara militära stridande offer, utan 

drabbar också civila i en omfattning som ofta försöker tystas 

ner. Koalitionens krigföring har till och med drabbat 

enskilda organisationers projekt, också med dödsoffer. 

I jakten på taliban- och al-Qaidasympatisörer har marktrupper 

begått övergrepp mot civila människor, särskilt 

vid husrannsakningar och kroppsvisiteringar. Amerikanska 

övergrepp har också dokumenterats i fängelser 

och förvaringsläger vilka mycket liknar rapporterna från 

Guantánamolägret och Abu Ghraibfängelset i Bagdad. 

Oavsett den politiska tolkningen av amerikansk militär 

närvaro framstår övergreppen i människorättstermer som 

mycket problematiska och klart klandervärda. 

Från den militanta islamistiska sidan (”ny-taliba- 

08 


nerna”) fortsatte attacker och sabotage riktade mot 

regeringens verksamhet och personal, men också mot 

biståndsarbetare. Inte sällan kan det vara svårt att avgöra 

vilka dåd som förövas av nytalibanerna och vilka som är 

uttryck för släktfejder, opiumhandlare, krigsherrar eller 

vanliga gangstrar. Bland annat mördades fem anställda 

hos Läkare utan gränser, vilket föranledde organisationen 

att lämna Afghanistan. Tidigare har internationell personal 

från FN och Röda Korsets mördats, liksom ett stort 

antal afghanska FN- och NGO-anställda. Nytalibanerna 

och al-Qaida har tydligt uttalat att minröjare, biståndsarbetare, 

lärare etc alla är lika lämpliga måltavlor som 

polismän eller soldater i den nationella armén i den jihad 

som de utropat mot den post-talibanska makten. SAK har 

framför allt känt av det nytalibanska motståndet i form av 

sabotage mot ett tiotal skolor, företrädesvis flickskolor, 

som förstörts eller skadats. Påtagligt mycket färre attacker 

har noterats efter det att talibanerna inte förmådde 

att sabotera presidentvalet. Det återstår att se om det 

innebär att de fått större svårighet att värva efterföljare 

och därmed mindre möjligheter till sabotage och attacker, 

eller om det är den rådande svåra vintern som helt enkelt 

omöjliggör motståndshandlingar. 

Etnisk motsättning som förklaring till bristen på säker- 

Afghanistan är under omvandling, på väg från decennier av krig och 

konflikt till ett land under återuppbyggnad. 

B Ö R J E A L M Q V I S T


het ser ut att ha avtagit under året. Såväl konstitutionsarbetet 

som presidentvalet och den efterföljande regeringsbildningen 

tycks ha neutraliserat det utbredda pashtunska 

missnöjet med den tidigare maktfördelningen. Konstitutionens 

förklaring att flera minoritetsspråk räknas som 

officiella språk regionalt har säkerligen också bidragit 

positivt till denna förbättring. 

Polis och inhemsk armé är under uppbyggnad, liksom 

rättssystem. Av målet 60 000 poliser finns knappt hälften i 

tjänst efter utbildning och av 70 000 soldater har omkring 

20 000 utbildats. Härtill kommer ungefär 8 500 ”fredsbevarande” 

Isaf-soldater under FN-mandat, ledda av 

NATO, efter tidigare turkisk, brittisk, tysk och holländsk 

ledning. USA ökade sina trupper från 10 000 till 18 000 

under året. Det huvudsakliga skälet var att, i avsaknad av 

ISAF-styrkor, de behövdes för att stabilisera förhållandena 

kring presidentvalet. 

PRT – de provinsiella rekonstruktionsteamen – har 

ökat, både på koalitionssidan och inom ISAF. Mot slutet 

av året fanns 19 team, varav ISAF-team fanns i Kabul, Pule 

Khumri, Mazar-e Sharif, Maimana, Kunduz, Faizabad. 

SAKs erfarenheter hittills kan summeras i dilemmat att 

PRT-teamen inte synbarligen bidragit till att öka säkerheten 

och heller inte gjort värdefulla bidrag på rekonstruktionssidan. 

Däremot har en hel del lokala komplikationer 

och förvirrande situationer behövt hanteras, vilket SAK 

gjort i enlighet med policyn och styrelsens direktiv. 

Avväpningen av milisen har påbörjats och ökade av 

allt att döma mot slutet av året. FN uppger att ca 30 000 

har avväpnats, men det är oklart hur många som tillhört 

milisen totalt. Siffrorna varierar från ca 50 000 till 150 000. 

Rehabiliteringen, d v s omskolningen, av milismännen har 

knappast påbörjats. Avväpning ses som en förutsättning 

för att de kommande valen till parlamentet ska kunna 

genomföras på ett acceptabelt sätt. De miliser som finns 

eller har funnits är stridande soldater under krigsherrar 

som finns kvar trots förhoppningen om motsatsen. Under 

de första två–tre åren av det amerikanska kriget betalades 

och beväpnades de gamla krigsherrarna av USA. 

Nu är frågan hur deras makt på nytt ska avvecklas. Med 

Ismael Khan i regeringen, Gul Agha Sherzai och Anwari 

åter i Kandahar resp. Kabul – för att nämna de tre mest 

iögonfallande – kan man knappast vara övertygad om att 

krigsherrarnas makt minskar i betydelse. 

Krigsherrebegreppet är visserligen en populärt förenklande 

term som tenderar att bortse från komplexiteterna 

i Afghanistan. Förvisso har många av dem förbrutit sig 

svårt mot befolkningen, särskilt mot kvinnorna, men andra 

har samtidigt också gjort tydliga insatser (på sina håll 

mer än regeringen i Kabul) för den lokala befolkningen 

och de ses på flera håll som garanter för etniskt beskydd i 

områden där etniska konflikter pågår eller finns i människors 

minnen från de förgångna åren. Det förhållandet 

minskar inte kritiken från den afghanska kommissionen 

för mänskliga rättigheter. SAK, med sin i policyn inskrivna 

inriktning på arbete med mänskliga rättigheter, har 

skäl att allvarligt beakta kommissionens synpunkter och 

ställningstaganden härvidlag. 

Kommissionen för mänskliga rättigheter har fortsatt 

sitt arbete med att påtala övergrepp av olika slag. Den 

B Ö R J E A L M Q V I S T 

har lyft fram skrämmande vittnesmål om hustrumisshandel, 

trafficking självstympning och självmord, ofta som 

en följd av tvångsgifte. I vissa provinser har förtrycket 

och osäkerheten ökat. I de östra och sydöstra regionerna 

har amerikanska trupper förorsakat bakslag genom sina 

raider i byarna med husrannsakan och kroppsvisitering, 

som ofta uppfattats som kränkande mot kvinnor, vilket 

ytterligare befäst de konservativa männens benägenhet 

att isolera kvinnorna och flickorna ännu mer. Detta trots 

avsevärda andra framsteg för kvinnorna inom framför allt 

det offentliga livet och skol- och utbildningsväsendet. 

Kommissionen har också släppt en mycket viktig rapport 

(A Call for Justice – A National Consultation on Past 

Human Rights Violation in Afghanistan) där de förbrytelser 

afghaner utsatts för under de gångna decennierna 

beskrivs: mord, tortyr, godtyckligt fängslande, plundring, 

förlust av egendom – en dyster uppräkning av brott, vilket 

omkring 70% av hela befolkningen rapporteras ha blivit 

utsatt för. Förövarna fanns i alla grupper som innehaft 

eller slagits om makten - de sovjetiska inkräktarna och 

En vanlig syn i Kabul numera. En annons för en mobilotelfonperatör. 

deras samarbetsmän, mujahideen och talibanerna. En stor 

majoritet av de tillfrågade (över 4 000) ansåg att förövarna 

borde ställas inför rätta som ett led i att öka stabilitet 

och säkerhet i landet. Ett av problemen i Afghanistan är 

att många av förövarna finns kvar i maktens närhet, eller 

rent av sitter kvar med bibehållen makt på olika nivåer. 

Opiumhanteringen nådde nya rekordvolymer under 2004, 

då den kom att utgöra 75% av all opium och heroin i 

västvärlden. I Kabul och i flera afghanska städer ses nu 

missbrukare allt oftare, med samma sociala konsekvenser 

som i alla andra länder – fysiskt och psykiskt förfall, hemlöshet, 

kriminalitet och sjukdom. Ännu görs alldeles för 

lite för denna grupp, både av myndigheter och biståndsorganisationer. 

Stora satsningar har utlovats under 2005 för 

att stävja produktionen av opium, men det är oklart hur 

dessa insatser ska genomföras och osannolikt att de riktar 

sig till dem som redan fastnat i missbruk. 

Biståndsarenan 

Under året befann sig enskilda organisationer (Non- 

Governmental Organisations, NGO) under stor press 

till följd av den före detta planeringsministerns uttalade 

09

negativa bild och uppfattning av NGO-er. Bland de 2 500 

NGO-er som fanns i Afghanistan, varav en stor majoritet 

är afghanska enskilda organisationer, saknar många 

professionell kompetens, ekonomisk reda och seriöst 

engagemang. Det fanns därför skäl att rikta kritik mot 

NGO-samhället, men ministern uttalade en generell 

kritik, hotade med att slänga ut de flesta organisationerna 

ur landet och anklagade dem för korruption, svindel, slarv 

och bristande engagemang. Samme minister var dock 

ansvarig för att den föreslagna lagstiftningen, med vars 

hjälp större delen av problemen skulle kunnat lösas, hade 

skrinlagts. Med den nya regeringsbildningen är frågan om 

lagstiftning på dagordningen igen och förhoppningsvis ska 

2005 innebära klargörande av de krav som ställs på NGOer 


Förutom den inflammerade situationen som rådde 

mellan planeringsministeriet och biståndssamhället förblev 

biståndsarenan väldigt mycket densamma som under 

2003. Det innebär ett stort antal aktörer: de afghanska 

myndigheterna, av vilka allt fler ökade sin kompetens och 

kapacitet, de stora bilaterala och internationella givarna 

(finansiärerna) och ett ökande antal NGO-er, varav flera 

snarare är kontraktorer och vinstdrivande få- och enmansföretag 

än genuina biståndsorganisationer som SAK. 

En tydlig trend under året var dock att de multilaterala givarna 

blivit alltmer intresserade att kanalisera sina medel 

via regeringen hellre än via NGO-er. Syftet är självklart 

att man vill bidra till ytterligare kapacitetsökning, men 

inte desto mindre utföll det negativt för många NGO-er. 

Ett exempel för SAK var när EU under året upphörde att 

finansiera utbildningsändamål och förklarade att de ville 

kanalisera en större andel av sina medel direkt till eller 

via regeringen. 

SAK har fortsatt att spela en mycket viktig roll inom 

programmen hälsa, utbildning, handikapp och jordbruk 

samt inom gender och förstärkning av lokalsamhället. 

Inom hälsoområdet har SAK fortsatt i Kunduz och 

etablerat sig i Wardak för att genomföra BPHS (Basic 

Package of Health Service som inkluderar kliniker, sjukhus, 

barnmorskeutbildning och kapacitetsökning inom 

vård och administration). 

En massiv insats för att 

stärka lokalsamhällena i 

Wardakprovinsen pågår 

inom det nationella solidaritetsprogrammet 

(NSP). 

Utbildningsprogrammet 

har i stort sett drivits som 

tidigare med stöd till över 

400 skolor i landets olika 

provinser. 

SAKs handikappinsatser 

har stärkts ytterligare 

och under året byttes 

namnet från CDAP till 

RAD (Rehabilitation of 

Afghans with Disability), 

därför att både SAK och SAK ger stöd till över 400 skolor i Afghanistan. 

10 


FN använt namnet CDAP i väntan på beslut om det 

gamla projektets efterföljare. Med en ny minister ansvarig 

för insatser för människor med funktionshinder 

och med UNDP som utsedd huvudansvarig multilateral 

samordnare, ser SAK fram emot framtagandet av nya 

nationella riktlinjer, ett arbete vi också inbjudits att 

medverka i. 

SAKs jordbruksprogram kommer i enlighet med tidigare 

beslut att ändra huvudmannaskap – antingen blir 

programmet en separat afghansk NGO, eller så kommer 

det att övertas av en annan etablerad NGO. 

SAK har bibehållit sin roll inom regeringens policy- 

och strategigrupper för hälsa och utbildning och kommit 

närmare liknande processer inom handikappområdet. 

SAK har också alltmer engagerat sig i utvecklingen av det 

civila samhället och har arbetat aktivt i Forum for Afghanistan 

Civil Society. 

Att SAKs själva kärna är att bistå afghanerna i deras 

eget utvecklings- och återuppbyggnadsarbete har under 

2004 mer än någonsin framstått som ledstjärnan för det 

arbete vi bedrivit i Afghanistan. 

K L A S B J U R S T R Ö M


5. Verksamheten i Sverige 

5.1 Föreningsverksamhet 

Lokalkommittéer och kontaktpersoner 

Vid årsslutet 2004 fanns 13 aktiva lokalkommittéer i 

landet: Luleå, Skellefteå, Sundsvall, Uppsala, Stockholm, 

Vänersborg, Skövde, Göteborg, Växjö, Lund och Malmö. 

Två vilande lokalkommittéer återupptog verksamheten 

under året, Falun och Södertälje. Vid årsslutet var kommittéerna 

i Östersund, Örebro, Norrköping och Karlstad 

vilande. Under året gjordes utan framgång försök att 

återaktivera även dessa fyra. Utöver de 13 lokalkommittéerna 

fanns vid årets slut ett nät av mer eller mindre 

aktiva kontaktpersoner runt om i landet. I Umeå bildades 

en arbetsgrupp kring kontaktpersonen. 

Antalet medlemmar 

Totala antalet giltiga medlemmar var vid årets slut 3 660, 

det femte största antalet någonsin. 

Årsmötet 

Årsmötet hölls i Göteborg 8–9 maj. Lördagen ägnades åt 

sedvanliga årsmötesförhandlingar. 52 röstberättigade ombud 

deltog under lördagens förhandlingar och det totala 

antalet närvarande medlemmar var närmare hundra. 

Det uppmärksammades att några ombud, trots ett långvarigt 

och omfattande aktivt föreningsengagemang, fanns 

med på årsmötet utan att inneha ett aktuellt medlemskap 

Antal medlemmar i SAK 1984–2004 

4 500 

4 000 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

på grund av försumlighet med inbetalning av medlemsavgiften. 

Detta påtalades och korrigerades givetvis och såväl 

kansliet i Stockholm som lokalföreningarna har skärpt 

tillsynen av formalia i detta avseende. För att inneha ombudsstatus, 

eller vara valbar till styrelse eller valberedning 

måste giltigt medlemskap innehas före årsmötets början. 

En fråga som vållade lång diskussion kom upp i förslaget 

till reviderade stadgar. Omformulering av den s.k. syftesparagrafen 

antogs med några få röster emot, alltså inte 

enhälligt, varför förslaget på denna punkt ligger vilande 

till årsmötet 2005. Inför årsmötet fanns också ett förslag 

till uttalande i synen på USAs militära närvaro framlagt, 

föranlett av motion nr 11 till årsmötet 2003. Årsmötet 

ställde sig enhälligt bakom uttalandet. 

Under söndagens årsmötesseminarium talade Dr. 

Malalay Ahmadzai från KMO om den afghanska kvinnans 

hälsa och visade på en rad intressanta omständigheter. 

Kerstin Björk fortsatte och presenterade sitt arbete 

med barnmorskeutbildning i nordöstra Afghanistan. Det 

gjordes vidare en genomgång av den stora medlemsenkät 

Skop haft i uppdrag att göra. En rad fakta rörande SAKs 

medlemmar framkom i enkäten och har bl a legat till 

grund för höstens medlemsdiskussioner om vårt framtida 

arbete och dess organisering på det lokala planet. 

Konferenser & kurser 

Den 8 februari hölls en informationskurs som bl.a. berörde 

betydelsen av mediekontakter, SAKs biståndsverksamhet 

och vänskolor. 

1984 

1985 

1986 

1987 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

Den 4 september genomfördes 

fyra regionala medlemskonferenser 

i Malmö, 

Göteborg, Stockholm och 

Umeå. Samtliga konferenser 

genomfördes med 

deltagande från kansli och 

styrelse och arbetade efter 

samma dagordning. ”Med 

vad och hur ska vi arbeta?” 

och ”Hur ska vi organisera 

vårt lokala arbete framöver?” 

var de frågor som 

diskuterades. 

Helgen 16–17 oktober 

arrangerades höstens medlemskonferens 

i Stockholm. 

11

Lördagen ägnades åt ”National Solidarity Programme 

(NSP) och vårt arbete i Wardak”. Inbjudna deltagare var 

Aref Quadratullah och Håkan Törngård. En beskrivning 

gavs hur det är att som västerlänning arbeta under lång 

tid i regionen och provinsens historia, geografiska belägenhet, 

klimat etc beskrevs också. En annan punkt hade 

rubriken ”Wardak – gamla och nya strategier i en tid av 

förändring”. Med detta som bakgrund hade Quadratullah 

och Törngård till uppgift att besvara frågan ”Vilken är 

SAKs roll inom ramen för NSP i Wardak?” 

Under konferensens andra dag summerades höstens 

tidigare medlemsdiskussioner om vårt lokala medlemsarbete 

och organisationsformer. 

Föreningsutskottet 

I det föreningsutskott som utsågs av styrelsen i augusti 

ingick Anna Westin från styrelsen som sammankallande 

samt Josef Ahlberg, Bodil Francke Olsson, Caroline 

Svenningsen, Per-Olof Tellander, Kerstin Thornberg och 

Hamid Zafar. Valet av FU innebar en medveten föryngring 

av detsamma. FU hade fyra möten under året. 

Vårmötena ägnades främst åt att diskutera höstens 

medlemsenkät (2003) och läget ute i lokalkommittéerna. 

Det första vårmötet belyste också frågan om FUs 

åtgärdsprogram från 2003 och konstaterade att det till 

stora delar var genomfört eller under genomförande av 

kansliet. 

Tillsammans med kansliet initierade FU regionala 

träffar som utvärderades grundligt vid de två höstmötena 

i september. 

Vänskolorna 

Under året färdigställdes en lärarhandledning på CD. 

Utöver att ha distribuerats till samtliga lokalkommittéer 

har den spridits bland lärare och elever i en rad olika 

sammanhang. Nya kontakter med lärare och elever har 

erhållits under året. Flera svenska vänskolor har arrangerat 

insamlingsdagar. Som exempel kan nämnas 

att Uslandsskolan i Sundsvall samlade in 9 500 kr, Linnéskolan 

i Malmö 42 500 kr och Helenaskolan i Skövde 

drygt 60 000 kr. Tre svenska skolor har under året tagit de 

första vänskolekontakterna: Almers skola i Varberg samt 

Linnéskolan och Krokbäcksskolan i Malmö. 

Kontakter med den brittiska organisationen Afghan 

Connection resulterade under hösten i en gemensam 

framställan hos EU om stöd åt ett treårigt vänskoleprojekt 

på samarbetsbasis. 

Förenings-nytt 

Förenings-nytt (F-Nytt) har under året distribuerats med 

10 nummer, varav ett dubbelnummer. F-Nytt distribueras 

främst via e-post, men även i pappersformat. Mottagare 

är lokalkommittéer och kontaktpersoner, andra aktiva 

medlemmar, kanslipersonal, föreningsstyrelse och revisorer 

samt skandinavisk personal i Afghanistan. 

Innehållet i F-Nytt speglar den svenska föreningsverksamheten 

allt ifrån summering av föreningsstyrelsens 

12 


Fotoutställningen 3xAfghanistan speglar landet under tre decennier. 

möten till rapporter om det lokala Afghanistanarbetet ute 

i landet. 

Medlemsresa 

I april reste fem unga medlemmar till Afghanistan. Det 

var första medlemsresan på åtskilliga år. Deras besök 

i landet resulterade i flera stora lokala tidningsartiklar 

och intervjuer och tre av dem presenterade också sin 

resa i ord och bild på kvällen vid centrala årsmötet i 

Göteborg. 

Stadgeremissen 

Vid årsmötet presenterades ett förslag till reviderade 

stadgar. Flera lokalkommittéer deltog i arbetet, diskuterade 

det nya förslaget och lämnade remissvar. 

Lokalkommittéernas aktiviteter 

Lokalkommittéerna har utformat sina egna aktiviteter. 

Nedan ges exempel på detta. 

Malmö. Safia Sidiqqi, afghansk poet och kvinnorättskämpe, 

gjorde i samband med sitt besök på bokmässan 

i Göteborg i september också ett par framträdanden i 

Malmö. En kväll deltog hon på ett offentligt möte arrangerat 

av lokalkommittén och kvällen efter i ett möte 

med Afghanska kvinnoföreningen i Krokbäck. Hon 

E V A W E R N L I D


SAK på Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg. Fr. v Kjell-Albin Abrahamsson, Bengt Kristiansson, Abdul Razique Samadi, 

Safia Siddiqi, Elisabeth Eide och Eugen Scholgin. 

gjorde även ett framträdande på Krokbäcksskolan. 

Lund. I maj deltog lokalkommittén i Skåne social forum 

med ett inslag under rubriken ”Vad angår oss Afghanistans 

affärer?” En läsecirkel med tonvikt på kvinnolitteratur 

startades och ett samarbete med skolbion i Lund 

och Hässleholm inleddes. På inbjudan av Folkbildningsföreningen 

i Malmö deltog lokalkommittéerna i både 

Malmö och Lund i en konferens om folkrörelsebistånd i 

november. 

Växjö. Årsmötet på våren inleddes med ett offentligt 

möte. 

Göteborg. I april hölls i samarrangemang med Folkets 

Bio/Hagabion ett dagslångt kvinnoseminarium med Leila 

Quaree och Hanna Larsson från ”Kvinnors nätverk” samt 

Leila Langari från ”Afghan Women’s Network” och Mina 

Sedighi, åklagare i Kabul. Filmen Osama visades och 

afghansk mat serverades. I april hölls också ett heldagsseminarium 

i samverkan med Biståndsnätverket att Nå Ut. 

Dagen var ett led i den internationella kampanjveckan 

Utbildning för alla. Afghanistan idag var temat på årets 

sista offentliga möte i Göteborg. 

Vänersborg. Lokalkommittén firade 20-årsjubileum under 

året. Årsmötesfesten hölls med ett sjuttiotal deltagare. 

Som ett led i 20-årsfirandet ingick även förre ordföranden 

Jan-Inge Bengtssons besök under sin matt-turné (se under 

Utställningar nedan) i november. I samband med vårens 

årsmöte visades delar av fotoutställningen 3xAfghanistan 

och ett offentligt möte hölls på Stadsbiblioteket i 

samarrangemang med Vänersborg Socialdemokratiska 

Arbetarkommun. Fotografen Kärsti Stiege berättade om 

utställningens tillkomst och sitt arbete. 

Skövde. Helenaskolan höll i mars Afghanistanvecka och 

såväl kanslipersonal som styrelseledamöter var engagerade 

som deltagare. I maj genomförde eleverna ett lokalt 

dagsverke. En mötesserie hölls under hösten i samarrangemang 

med NBV. Under ”Kulturnatten” i Skövde 

i november föreläste Jan-Inge Bengtsson om afghansk 

mattknytarkonst. 

E V A W E R N L I D 

Stockholm. En rad föreläsningar har under året stått på 

lokalkommitténs verksamhetsplan och i mars var det en 

Afghanistankväll på Solna bibliotek. Vid flera tillfällen 

har lokalkommittén samlat pengar på stan. 

I augusti deltog lokalkommittén i ”Världens längsta 

bokbord” och i oktober genomfördes två filmkvällar. En 

välbesökt julbasar arrangerades i december. Under året 

har en kurs i afghansk matlagning hållits. 

Södertälje återupptog på ett möte den 19 oktober verksamheten 

som aktiv lokalkommitté. 

Uppsala medverkade under våren i två arrangemang 

tillsammans med Utrikespolitiska föreningen på universitetet. 

Falun återupptog sin verksamhet som aktiv lokalkommitté 

på ett möte den 27 januari. 

Sundsvall höll på kvinnodagen den 8 mars ett seminarium 

på Stadshuset i Sundsvall. Den 10 november visades 

afghansk film på Bio Kontrast i Ånge och dagen efter 

berättade Christer Persson, SAK-anställd regionchef i 

norra Afghanistan, om ”Ett år i Afghanistan” vid ett möte 

på Mitthögskolan. 

Skellefteå startade under våren i samarrangemang 

med Amnesty och Ordfront en serie ”Temakvällar för 

fred”. Luleås årsmöte i februari avslutades med ett 

offentligt möte där Björn Forseth visade bilder och berättade 

om sina erfarenheter som ISAF-officer i Kabul 

under 2003. 

Utställningar, festivaler och möten 

Fotoutställningen 3xAfghanistan inköptes under året. 

Tre fotografer, Maria Söderberg, Kärsti Stiege och Eva 

Wernlid speglar i 60 bilder Afghanistan under tre decennier. 

Delar av utställningen visades i början av året 

i Vänersborg och i oktober visades hela utställningen 

på Trelleborgs museum i ett samarbete mellan muséet, 

Afghanistankommittén i Malmö och ABF. Efter muséet 

gick utställningen vidare till Bastionskolan i Trelleborg 

där man bl a har ett estetiskt program. 

13

”Kunskapens målning” av Aimal Faizad ingår i utställningen 90x90. 

90x90 är en konstutställning som visades hela sommaren 

på Arbetets museum i Norrköping. Utställningen är 

ett samarbetsprojekt mellan studenterna Sofia Grebius, 

Jane Karlsson och konststuderande svenska och afghanska 

ungdomar. Utställningen består bl.a. av deras målningar, 

och SAK har köpt in dispositionsrätten till den. 

”Den kraftfulla helheten – afghanska mattor, tradition 

och magiska symboler”. Jan-Inge Bengtsson, tidigare ordförande 

i SAK, genomförde i november en mötesturné 

där han talade om och förevisade delar av sin samling 

av afghanska mattor. Turnén började i Vänersborg, gick 

vidare till Skövde, Uppsala och avlutades på Etnografiska 

museet i Stockholm. Överallt skedde arrangemangen på 

initiativ av respektive Afghanistankommitté i samarbete 

med olika lokala partners. 

Re:Orientfestivalen arrangerades i Stockholm i juni. 

SAK fanns på plats med eget tält och bokbord. Stockholmskommittén 

ställde upp med bemanning och den 

afghanska orkestern Ensamble Kaboul spelade på Södra 

Teatern under lördagskvällen. 

Bokmässan i Göteborg genomfördes 23–26 september. 

SAK deltog med ett program på Internationella torget 

där Lennart Berggren visade bilder från Afghanistan och 

Gert Holmertz berättade om sin nyutkomna bok ”Muren 

i Maimana”. 

På Stora scenen samtalade den norska författaren och 

journalisten Elisabeth Eide med den afghanska poeten 

Safia Siddiqi. Bengt Kristiansson diskuterade islam och 

mänskliga rättigheter med Abdul Razique Samadi från 

Kommissionen för mänskliga rättigheter i Afghanistan. 

Varje dag visade SAK film i samarbete med Folkets Bio. 

Höjdpunkten i mässdeltagandet var en kombination 

av afghansk frukost och ett estradsamtal på söndagsmorgonen. 

En panel bestående av Eugen Schoulgin, författare 

och ordförande i Internationella PENs sektion för fängslade 

författare, Safia Siddiqi, Elisabeth Eide samt Bengt 

Kristiansson och Abdul Razique Samadi diskuterade den 

14 


aktuella situationen i Afghanistan, valet och framtiden 

samt yttrandefriheten i Afghanistan. Kjell Albin Abrahamsson 

var samtalsledare. 

5.2 Information 

En ny informatör tillträdde i början av februari. Han sattes 

snabbt in i arbetet bl a genom en besöksresa till Afghanistan 

i juni för att bekanta sig med såväl landets kultur som 

SAKs verksamhet i fält. Under 2004 har informationsenheten 

producerat en ny grafisk profil som gjort avtryck i all 

extern och intern kommunikation. 

Afghanistan-nytt 

Årets första nummer gjordes, i väntan 

på den nya informatören, av föreningsansvarig 

på kansliet. Temat för 

nr 1, 2004 var kvinnor. Teman för nr 

2,3 och 4 var i nämnd ordning: sport, demokrati 

och leva i Afghanistan. Tema 

och innehåll diskuterades och bestämdes 

till stor del av redaktionsrådet. 

Tidskriftens ambition är alltjämt tvåfaldig: 

att belysa dels situationen i Afghanistan, 

dels SAKs verksamhet i både 

Sverige och Afghanistan. Under året 

har det också i Afghanistan-nytt förts 

en större debatt om genus (de roller 

samhället tilldelar män respektive 

kvinnor) i Afghanistan. 

Årets medelupplaga har varit 9 375 

ex per utgåva, vilket är något högre än 

föregående år. Afghanistan-nytt, nr 4 

har försetts med en ny layout i enlighet 

med SAKs nya grafisk profil. Afghanistan-nytt 

har haft samma layout i cirka tio 

år, varför det var hög tid för förändring, 

inte som självändamål, utan för att försöka 

tilltala nya och gärna yngre läsare 

och för att visa att SAK är en modern 

organisation. 

2004 års skörd av 

Afghanistan-nytt. 

Aryana 

Fadderbladet Aryana ska enligt plan utkomma med två 

nummer per år, men under 2004 utkom bara ett nummer. 

Temat för detta var RAD (Rehabilitation of Afghans with 

Disabilities). Nummer 2 kommer att produceras och distribueras 

under första delen av 2005. 

Bokförläggarverksamhet och bokförsäljning 

Tillsammans med Premiss förlag, som ingår i Arenagruppen, 

gav SAK i september ut boken ”Muren i Maimana” 

av Gert Holmertz. Den marknadsfördes och såldes under 

hösten mot SAKs medlems- och givarregister. Försäljningen 

hade vid årsskiftet nått drygt 200 ex. Arenagruppen har 

sålt till bokhandlare och bokklubbar, men även för dem 

var försäljningsresultatet blygsamt. Under hösten påbör-


jades ett samarbete om en helt omarbetad utgåva av den 

gamla handboken ”Afghanistan förr och nu” med Anders 

Sundelin som redaktör. Den är planerad att komma ut senast 

i september 2005. 

Dessutom gav SAK under våren ut boken/skriften ”Afghanistan 

– Two Years After Bonn” och en svensk översättning 

av densamma ”Afghanistan 

två år efter Bonn” som innehåller föredragen 

och paneldebatten från det 

internationella seminariet som hölls 

i Stockholm 20–21 november 2003. 

SAKs bokförsäljning har under 2004 

minskat jämfört med de senaste årens 

stadiga uppgång. Främst beror detta 

på en nedgång i antalet sålda exemplar 

av Ahmed Rashid ”Talibanerna” 

och ”Jihad”, som tidigare stått för den 

större delen av försäljning fr o m september 

2001. Den totala försäljningssumman 

för böcker från egen utgivning blev ca 125 000 

kronor, vilket är 43% av föregående års summa, och för 

annan försäljning (inklusive cd-skivor, filmer, hantverk 

mm) knappt 263 000 kronor. 

Hemsidan 

Hemsidan har under 2004 genomgått en totalrenovering. 

Den nya sidan lanserades den 1 oktober. För besökaren 

märks bland annat en större omstrukturering av informationen 

på hemsidan och uppdatering av innehållet. Vidare 

har landets lokalkommittéer utsett en webbmaster för sin 

respektive lokalsida. 

Den nya hemsidan gör det enklare att skänka en gåva, 

bli medlem eller bli fadder. Här pågår dock en utveckling 

som syftar till att göra det ännu smidigare att göra allt detta 

on-line. Butik och forum är exempel på andra delar som 

har gjorts mer användarvänliga. Exempel på andra stora 

förändringar är att en väl utarbetad arkivfunktion tillförts, 

administratörerna har numera tillgång till all relevant statistik 

samt ett internt forum där SAK-anställda kan ladda 

upp filer eller diskutera olika frågor. 

Logotyp och ny grafisk profil 

Under flera år har SAK eftersträvat ett byte av logotyp. Att 

ha olika logotyper i Sverige och Afghanistan och samtidigt 

hävda att man är en enad organisation skapar identitetsproblem. 

Efter två remissrundor bland SAKs anställda och 

behandling i styrelsen tillfrågades delegaterna och medlemmarna 

på årsmötet 2004. Relativt kraftiga invändningar 

framfördes mot de två förslag 

som tagits fram och 

de flesta önskade att den 

”svenska” logotypen skulle 

behållas eller bearbetas. 

Styrelsen gick på denna 

linje och den grafiska profilen 

bygger således på en 

lätt modifiering av den 

gamla, i Sverige använda 

logotypen. Den 1 oktober lanserades inte bara SAKs nya 

hemsida, utan även den omarbetade logotypen. 

Utåtriktad verksamhet 

Internationellt seminarium. Årets Internationella seminarium 

var planerat till 11–12 november. Presidentvalet i 

Afghanistan i oktober samt riksinsamlingen för Världens 

Barn gjorde att seminariet sköts upp till 10 – 11 mars 2005. 

Titeln på seminariet är ”Militant islamism och dess roll i 

Afghanistan”. 

Annonsering. SAK har under året annonserat i ett flertal 

tidningar. I juli månad deltog SAK i Reklamcupen, en tävling 

för reklambyråer som arrangeras av Dagens Nyheter. 

Oktobers presidentval innebar att Afghanistan hamnade i 

mediefokus och SAK köpte, till kraftigt rabatterade pris, 

tre helsidesannonser i Svenska Dagbladet. Ytterligare en 

annons producerades med främsta syfte att föras in i mer 

magasinliknande tidningar. Annonsen väckte stort intresse. 

Annonseringen har haft som främsta syfte att öka kännedomen 

om SAK bland utvalda målgrupper i Sverige. 

Internationella kvinnodagen, 8/3. På Internationella 

kvinnodagen den 8 mars 2004 satte SAK fokus på den afghanska 

kvinnans situation. Dagen inleddes med bokbord 

och appelltal på Sergels torg. I Sidas stora hörsal talade 

SAKs styrelseordförande Lena Hjelm-Wallén samt de 

båda läkarna och författarna Donia Gobar och Parween 

Pashwaak. På café Zenit (Sida) höll Anne-Marie Grebius 

föredrag om sin tid som sjuksköterska i Ghazni i Afghanistan, 

och Sakina Zafar från Göteborgs lokalkommitté berättade 

om sin situation som ung, välutbildad exilafghanska i 

Sverige. Dagen avslutades med en fullsatt premiärvisning 

av filmen Osama av Sidiq Barmak på Folkets Bio/Zita. 

Seminarier på ABF-huset. Den 23 och 30 september höll 

SAK seminarier på ABF-huset i Stockholm. Seminariet 

den 23/9 kallades ”Demokrati och mänskliga rättigheter” 

och var ett samarrangemang mellan SAK, ABF och Olof 

Palmes Internationella Centrum. 

Kvällens huvudgäst var Abdul Razique Samadi från 

Afghanistans oberoende kommission för mänskliga rättigheter. 

Seminariet den 30/9 hade titeln ”Afghanistan – i går, 

i dag, i morgon”. Främsta syftet med kvällen var att lansera 

den nya romanen ”Muren i Maimana”. 

Evenemanget var ett samarrangemang mellan SAK, 

Arena Program och ABF Stockholm. Lokalen som rymde 

cirka 150 personer fylldes. 

Övriga föredrag, mediekontakter mm. Allmänhetens 

och medias intresse för Afghanistan och SAKs verksamhet 

har under 2004 varit stort. SAKs anställda har vid 36 tillfällen 

besökt ett flertal platser runtom i Sverige för att berätta 

om landet och SAKs verksamhet. Media har varit mycket 

intresserade av att komma i kontakt med SAK och särskilt 

många medieframträdanden blev det i samband med oktobers 

presidentval. Totalt framträdde SAK vid 23 tillfällen i 

etermedia och nämndes i pressen 228 gånger. 

15

5.3 Insamlingsverksamhet 

Under 2004 har tjänsten som insamlingsansvarig innehafts 

av tre olika personer, bland annat beroende på en längre 

sjukskrivning. Detta har påverkat kontinuiteten i insamlingsarbetet. 

Insamlingsansvariges främsta arbetsuppgifter 

har varit att planera, genomföra och analysera SAKs 

insamlingskampanjer. 

Under hösten 2004 var en person projektanställd som 

ansvarig för SAKs åtaganden i Radiohjälpens kampanj 

”Världens Barn”. 

SAKs medlems- och givarregister har under 2004 

skötts av Firma Charlotte Hjukström. Kansliet har under 

året förberett för att ta över all hantering, vilket också 

skett i februari 2005. Att kunskapen nu finns och att all 

hantering sköts av kansliet innebär kortare hanteringstider 

vid uppdateringar, förfrågningar från och utskick till 

medlemmar och givare. 

Vidare har uppföljningen och analys av kampanjer och 

utskick utvecklats som ett stöd till SAKs insamlings- informations- 

och föreningsverksamhet. 

Kampanjer och insamlingar 

Svenska Afghanistankommittén genomför årligen ett 

antal interna och externa kampanjer i syfte att generera 

medel till 90-kontot Svenska Afghanistanhjälpen. Kampanjerna 

riktar sig till SAKs regelbundna givare och 

allmänheten. För de interna kampanjerna används SAKs 

eget givarregister. Externa kampanjer har till stor del 

utgjorts av inbladningar i dags- och fackpress samt lokala 

arrangemang med bössinsamlingar etc. 

Under 2004 genomfördes sex interna insamlingskampanjer. 

Året inleddes 

med en vinterkampanj med 

tema mödrahälsovård, 

medan våren ägnades åt 10 000 

utbildningsprogrammet. 

9 000 

Sommarens kampanj 

behandlade RAD (handi- 8 000 

kapprogrammet). Under 

hösten gick två kampan- 7 000 

jer ut, varav en med ett 

6 000 

generellt tema och en med 

tema mödrahälsovård. 5 000 

Slutligen genomfördes en 

julkampanj i december, 4 000 

med tema flickors utbild- 

3 000 

ning. 

Två externa insamlingskampanjer 

har genomförts. 

Först ut var en 

kampanj i samband med 

Internationella kvinnoda- 

2 000 

1 000 

1984 

1985 


gen den 8 mars, med tema mödrahälsovård. I december 

genomfördes sedan den årliga julkampanjen med samma 

tema som interna julinsamlingen, flickors utbildning. 

Båda dessa kampanjer gick ut till externa målgrupper 

via inbladade insamlingsfoldrar i dags- och fackpress. 

Foldrarna distribuerades även till engagerade SAK-medlemmar 

som använde materialet vid lokala arrangemang. 

Flera av SAKs lokalföreningar engagerade sig på så sätt 

aktivt i insamlingsverksamheten. 

SAK deltog under 2004 i Radiohjälpens kampanj 

”Världens Barn” som avtalsslutande part tillsammans 

med nio andra biståndsorganisationer. I samband med 

årets Riksinsamling den 13 november ansvarade SAK för 

mobilisering och samordning av frivilliga bössinsamlare 

och dörrknackare i Stockholms stad. 

Den direktsända galan i Sveriges Television sändes 

dagen före och på dagen för bössinsamlingen. Under galakvällen 

visades en film från Afghanistan där SAK-anställda 

utvecklingsarbetaren Anna Lennartsdotter berättade 

om sina erfarenheter från fältet. 

Resultat 

Insamlingsresultatet till Svenska Afghanistanhjälpen 

ökade med nästan 10% jämfört med föregående år: 5,5 

miljoner kronor. Bland annat testamenterades omkring 

en halv miljon kronor till SAK. 

SAKs fadderverksamhet har inbringat 1 120 640 kronor, 

en minskning med 106 660 kronor från 2003. För närvarande 

finns 844 ”faddrar”, vilket är en minskning med 41 

jämfört med år 2003*. 

Insamlade medel 1984–2004 till Svenska Afghanistanhjälpen, 1 000 SEK 

0 

1986 

1987 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

* Under året gjordes en grundlig genomgång av såväl givar- som fadderregistret. Dessa innehöll givare som inte givit bidrag på flera år, eller för vilka ingen debitering 

2003 

2004 

av fadderavgiften gjorts. Siffrorna för - 

telse. Utrensningen i givarregistret var inte avslutad vid årets slut. 

16


Till vänskolorna insamlades 176 126 kronor (-1 065 

kronor) under året. Utdelningen från Bancos Humanfond 

gav 91 040 kronor (+8 687 kr). SAK hade per 2004-12-31 

strax under 18 000 givare. 

Världens Barnkampanjens resultat 2004 blev högre än 

det uppsatta målet och nådde 82 miljoner kronor. SAKs 

andel blev 7% eller totalt drygt 5,7 miljoner kronor, en 

minskning med 1 miljon kronor från 2003. 

5.4 Ledning, administration & personal 

Alla fasta tjänster på SAKs 

kansli i Stockholm var besatta 

under året. SAKs generalsekreterare 

har fungerat som 

kanslichef. Finanschefen på 

Kabulkontoret arbetade på 

delegation som chef även 

för finansenheten på kansliet 

till sommaren 2004, varefter 

konstruktionen permanentades. 

På den administrativa sidan 

fanns en heltidstjänst SAKs generalsekreterare 

som personalansvarig, en Bengt Kristiansson. 

och en halv tjänst på finansenheten, 

en tjänst som administrativ sekreterare till 

generalsekreteraren och tillika styrelsesekretare och allmän 

administratör samt en deltid som kansliassisent. 


Programhandläggaren, direkt underställd generalsekreteraren, 

har tidigare sorterat under den administrativa 

enheten men har under året förts över till fältorganisationens 

enhet för programstöd och programutveckling. 

Tillsättning av en befattning som marknadsförare, tillika 

chef för Sverigeenheten, har uppskjutits på grund av oklar 

och otillräcklig finansiering. 

Den Sverigeinriktade verksamheten omorganiserades 

under året till att bestå av tre heltids- och två deltidstjänster. 

På heltid arbetade en föreningshandläggare, en informatör 

och en insamlingshandläggare. 

En halvtidstjänst inrättades som projekthandläggare 

och en som registerhandläggare. Den senare tjänsten kombinerades 

med en halvtid vid finansenheten till en heltid. 

Vid årets slut hade 11 personer fasta tjänster på kansliet. 

Två personer var projektanställda under några månader. 

Av den fasta personalen var fyra kvinnor och sju män. Ingen 

kvinna fanns på ledande befattning. Kansliet förstärktes 

också av praktikanter och volontärer. En person var tjänstledig 

hela året. 

En uttalad ambition är att verksamheterna i Sverige och 

Afghanistan är samordnade. Ett uttryck för detta har varit 

ett ökat utbyte av arbetsinsatser mellan kontoren. Generalsekreteraren 

har förlagt sitt arbete till Afghanistan i sju 

perioder under året och finanschefen som har sin bas i Kabul 

arbetade i Stockholm i tre perioder. 

Personal från SMO har arbetat i Afghanistan vid åtta 

tillfällen. 

17

Afghanistans nya konstitution stadfäster rätten till fri skolgång för alla afghanska barn. 

6. Verksamheten i Afghanistan 

SAKs utvecklingssamarbete bedrevs under året i 19 

av Afghanistans 34 provinser. Det administrerades 

via ett centralt kontor i Kabul (KMO), tre regionkontor 

belägna i Kabul (östra regionkontoret, ERO), 

Ghazni (södra regionkontoret, SRO) respektive Pul-e 

Khumri (norra regionkontoret, NRO), fem fältkontor i 

Jalalabad, Mazar-e Sharif, Taloqan, Faizabad och Kunduz 

samt ett sambandskontor i Peshawar i Pakistan. Ett 

logistikkontor i Dushanbe i Tadzjikistan avvecklades i 

slutet av året. 

18 



Den lokal i Kabul som KMO flyttade in i 2003 var 

trång och mycket dyr i enlighet med de rådande hyresnivåerna 

i centrala staden. Under 2004 flyttade KMO därför 

till större och billigare lokaler på en tomt i stadens utkant 

där ofullständiga byggnader färdigställts och där även påbörjade 

lagerbyggnader finns att färdigställa för framtida 

bruk. Inflyttningen i det nya kontoret skedde under sommaren, 

och den officiella invigningen hölls i november. 

Verksamheten i Afghanistan är uppdelad på fyra 

program: utbildning, hälsa, RAD (Rehabilitation of Af-


Under 2004 flyttades KMO till större och billigare lokaler på en tomt i Kabuls utkanter där ofullständiga byggnader färdigställts och där även påbör- 

jade lagerbyggnader finns att färdigställa för framtida bruk. Den officiella invigningen hölls i november. 

ghans with Disability, handikapprogrammet) och jordbruk. 

SAK deltar även i det nationella NSP-programmet 

(National Solidarity Programme) i provinsen Wardak för 

mobilisering av landsbygdsbefolkningen. Därutöver finns 

fyra programkomponenter som griper in i de stora programmen: 

gender, mobilisering av lokalsamhället (COU), 

information och enheten för teknisk landsbygdsutveckling 

(RETSU) vilken fungerar som en stödenhet för hälso- 

och utbildningsprogrammen, främst genom konstruktion 

av skol- och klinikbyggnader samt brunnar för dricksvatten. 

Härutöver finns stödenheter för administration, 

program-koordinering och planering. 

Hälsoministeriet började under 2003 att lägga ut bashälsovården 

i provinserna ’på anbud’ till olika enskilda 

organisationer och andra aktörer. Konceptet kallas BPHS 

(Basic Package of Health Services). Finansiärer är bl a 

Världsbanken, EU och USAID. SAK har sedan 2003 

genomfört detta program i provinsen Kunduz med finansiering 

från EU. Under 2004 tillkom ansvaret för BPHS 

i Wardak, finansierat av Världsbanken. Därmed sker en 

SAKs programverksamhet 1995 – 2004 (exkl kostn för admin) 

160 000 

140 000 

120 000 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

Övrigt 

Katastrof 

Lantbruk 

CDAP/RAD 

Hälsa, BPHS 

Hälsa, ej BPHS 

Utbildning 

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 

geografisk koncentration av verksamheten inom hälsoprogrammet 

i och med att kliniker i provinser där BPHS 

drivs av andra organisationer lämnas över till dessa, 

medan SAK tar över skötseln av andras kliniker i ”våra” 

provinser. Denna koncentration är också en del i SAKs 

ambition att integrera de olika programmen och skapa 

synergieffekter mellan dem. 

Stödet till funktionshindrade har under året övergått 

till att vara helt drivet av SAK som ett eget program 

under namnet RAD efter att tidigare ha administrerats av 

UNOPS under namnet CDAP med SAK som implementerande 

part. 

Integration och samarbete har varit ledord i 2004 års 

verksamhet. Under året har därför de stödfunktioner som är 

involverade i alla program fått en mera framskjuten position 

i arbetet: genderfrågor, mänskliga rättigheter, civilsamhället 

och HIV/AIDS-problemet är nu uppmärksammade 

komponenter i all verksamhet. Samtidigt har samarbetet 

med SMO ökat markant. Tre externa utvärderingar av olika 

delar av SAKs fältverksamhet har gjorts under året. SAK 

och övriga facilitatorer inom NSP-programmet utvärderades 

av en konsult från Världsbanken, 

och BPHS i Kunduz granskades 

efter att halva projekttiden gått. 

En utvärdering av ECs projekt 

inom utbildning och hälsa, där 

SAK ingått i ett konsortium med 

fyra andra NGO-er, inleddes 

under senhösten men var inte 

slutrapporterad vid årsslutet. En 

extern konsult har kartlagt de två 

provinser där SAK är engagerad 

i BPHS, Kunduz och Wardak 

och sammanställt informationen 

som samlats i två provinsrapporter. 

Genom dessa har SAK fått 

gedigen kunskap om den omvärld 

i vilken verksamheterna bedrivs. 

SAK vill med sitt arbete bidra 

till att FNs milleniemål för år 

2015 ska kunna förverkligas i 

Afghanistan. Minskad fattigdom, 

stärkande av kvinnans ställning, 

alla barns rätt till skolgång och 

minskad barn- och mödradödlighet 

är sedan länge mål i SAKs 

program. Under året tillkom ett 

aktivt arbete för att bekämpa 

spridningen av HIV/AIDS. 

19 

M A R K U S H Å K A N S S O N

6.1 Utbildningsprogrammet 

Under årtionden av krig och konflikt har de flesta afghanska 

barn berövats möjligheterna till utbildning. Under 

talibantiden var situationen extra besvärlig för flickor 

som förbjöds rätten att gå i skolan. Efter talibanernas fall 

och Unicefs ”Back to School”-kampanj som lanserades 

2002 har tillströmningen till skolorna varit enorm. Afghanistans 

nya konstitution som antogs i januari 2004 stadfäster 

rätten till fri skolgång för alla afghanska barn. Aldrig 

tidigare har så många barn som nu gått i skola i landet. 

Antal barn i skolan i Afghanistan 

Trots den stora tillströmningen räknar man med att 

ca en miljon barn inte har tillgång till skolundervisning, 

varav majoriteten sannolikt är flickor. Skälet kan vara att 

föräldrarna inte inser vikten av utbildning, osäker skolväg 

eller att ingen skola finns på rimligt avstånd, att barnen 

måste arbeta, eller – för flickorna – tidiga äktenskap och 

negativ attityd till utbildning för flickor. 

Det nya politiska, sociala och kulturella klimatet i 

landet skapar dock förutsättningar för att utveckla utbildningssystemet, 

men ännu är resurserna för små: det fattas 

pengar, lärare och annan utbildad personal, läroböcker, 

skolbyggnader, infrastruktur etc för att möjliggöra god 

utbildning till alla barn. Många aktörer ger ekonomiskt 

stöd till utbildning och bedriver olika slags verksamhet, 

t ex Unicef, Unesco, Usaid, Sida, Danida och Care, 

men ett problem med detta har varit samordningen både 

sinsemellan och med regeringen. Många synpunkter har 

framförts om läroplaner, läroböcker, lärarutbildning osv 

Antal barn i skolan i Afghanistan, 1 000-tal 

4 500 

4 000 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

1960 

1965 

1970 

1975 

1980 

1985 

1990 


utan att man under året kunnat fastställa enhetliga, nationella 

riktlinjer. Regeringen har inte heller haft kapacitet 

att skapa lagar och förordningar utifrån den nya konstitutionen 

eller att få igång systematisk lärarutbildning. 

Sedan 1984 har SAK arbetat med utbildning på Afghanistans 

landsbygd, främst på primärskolenivå. Denna långa 

erfarenhet tas nu tillvara genom att SAK deltar i Academic 

Council of Education som har till uppgift att utforma 

lagar, policies, strategier och regler för det afghanska 

utbildningssystemet. SAK har också deltagit i utvecklingen 

av de två första av utbildningsdepartementets åtta 

standarder* för lärarutbildning och kommer också att 

vara en partner i genomförandet av dessa. 

I enlighet med de övergripande målen för SAKs utbildningsprogram 

inriktas verksamheten på 

• Bättre möjligheter till primärskoleutbildning, 

speciellt för flickor 

• Lärarutbildning 

• Förbättrad inlärningsmiljö genom skolbygge, bättre 

skolmaterial, institutionell förstärkning, samverkan 

med lokalsamhället mm 

• Förbättrad undervisning genom utbildning, 

samordning och samarbete med utbildningsministeriet 

och andra intressenter. 

Verksamheten ute i skolorna drivs och kontrolleras 

av SAKs tre regionkontor. En av deras uppgifter är att 

samordna verksamheten med lokala myndigheter och 

med andra som arbetar med utbildning i regionen. Vid 

regionkontoren finns skolkonsulenter anställda, vars 

uppgift är att via månatliga 

besök i skolorna se till att 

undervisningen bedrivs 

på ett pedagogiskt och 

bra sätt, rekommendera 

förbättringar och vidareutbilda 

lärarna. SAK har 

utvecklat kriterier för en 

modellskola**, mot vilka 

prestationerna läses av. 

1993 

2000e 

Källa: Utbildningsministeriets utbildningsplan 2004–2015 (ej år 2000: inofficiell uppskattning) 

2002 

2003 

Primärskoleutbildning 

Huvudinriktningen av 

SAKs utbildningsprogram 

är stöd till primärskoleundervisning 

via löner till 

skolpersonal, tillhandahållande 

av skolmateriel, 

lärarutbildning och skolbyggnation.Primärskoleutbildningen 

finansierades 

* SAKs medverkan omfattade de s - 

kunskap och utlärningsförmåga. Dessa två var prioriterade standarder. 

** Kriterierna omfattar skolornas utrustning och pedagogiska metoder, förekomsten av bykommittéer för utbildning och kontakt mellan lärare och föräldrar. Många av de 

skolor som uppfyller kriterierna är vänskolor. 

20



Trots den stora tillströmningen till skolan räknar man fortfarande 

med att ca en miljon barn inte har tillgång till skolundervisning. 

under 2004 huvudsakligen av Sida, Forum Syd, Radiohjälpen 

och egna insamlingar, inklusive vänskoleprogrammet. 

För 2004 hade SAK planerat att ta emot 230 

000 elever i sina primärskolor. Verksamheten skulle 

också koncentreras genom att 90 skolor lämnades 

över till utbildningsministeriet så att SAK kunde 

satsa på kvalitetshöjning i de kvarvarande. Detta bifölls 

inte av ministeriet, och eftersom inga barn som 

ville börja skolan kunde nekas inträde blev följden 

att många klasser blev enorma med upp till 50–60 

elever istället för 35 per klass, vilket var SAKs mål. 

Detta minskade SAKs möjlighet att satsa på kvalitetsförbättring. 

För att underlätta skolgången för de allra yngsta 

eleverna skulle enligt planen satelllitskolor till 

befintliga skolor inrättas för dessa under året, men 

detta kunde inte genomföras eftersom resurserna 

måste användas till det stora antalet nya elever. 

Olika satsningar gjordes för att förbättra undervisningen 

för flickor; t ex uppgraderades annexskolor 

till ”riktiga” skolor och försågs med materiel 

separat och de fick egen rektor. Däremot lyckades 

SAK inte öka andelen kvinnliga lärare, vilket främst 

berodde på en lägre lönenivå jämfört med 

utbildningsministeriet och andra organisationer. 

Elevernas resultat motsvarade till stora 

delar förväntat utfall enligt de krav som ställs 

i Unicefs standardtest ”Basic Competencies 

of Learning” och 96% klarade sin slutexamen 

enligt detta test som dock får betraktas som 

otillräckligt och alltför kravlöst. Viss stödundervisning 

kunde inte genomföras sedan en tidigare 

finansiär – EU – upphört att stödja utbildning. 

Ledning och administration av skolorna förbättrades; 

så t ex rekryterades kvalificerade skolledare, 

lönerna betalades ut i tid, bokföringen 

var i ordning, biblioteken förbättrades mm. 

Nya skolbibliotek kunde dock inte öppnas. Alla 

elever hade tillgång till skolmateriel och till 

egna läroböcker som sedan återanvändes: enligt 

direktiv från utbildningsministeriet ska läroböcker 

användas i två år. 

Sekundärskoleutbildning 

Sedan 2002 driver SAK sekundärundervisning 

(klasserna 7–12) som ett pilotprojekt. Syftet är 

i första hand att få en rekryteringsbas för lärare 

till primärundervisningen och därför innefattar 

kursplanen utbildning i pedagogik, psykologi 

och inlärningsmetodik i de högre årskurserna. 

Enligt SAKs egen statistik var de flesta av dem 

som gått ut tolvan under den tid projektet har 

drivits beredda att börja arbeta som lärare 

Sekundärskoleprojektet finansieras av Radiohjälpen. 

Skolorna har startats på lokalt initiativ 

och är belägna i samhällen där SAK också har primärskolor. 

En utvärdering av projektet ska göras under 2005. 

Alla lärare i sekundärskolan har under året fått stöd och 

material av skolkonsulenterna som också gjort månatliga 

besök i skolorna för att se hur undervisningen bedrivs. 

Siffror om SAKs primärskolor 2004 

Elever i 

årskurs 

Totalt per 

årskurs 

Varav flickor Elever per 

årskurs 

1 56 488 23 518 42% 21% 

2 59 783 23 762 40% 22% 

3 60 722 23 080 38% 23% 

4 40 635 11 838 29% 15% 

5 29 904 7 405 25% 11% 

6 22 750 4 975 22% 8% 

Totalt 270 282 94 578 35% 100% 

2003 250 983 82 195 33% 

Antal skolor: 412 st i 19 provinser 

79% med undervisning för flickor 

Antal lärare: 7 447, varav 1 572 kvinnliga (21%) 

2003: 6 896, varav 21% kvinnliga 

21

Särskild utbildning i vetenskapliga experiment har givits 

åt lärarna i naturvetenskap och skolorna har försetts med 

laboratoriematerial. Lärartidningen Mualim och elevmagasinet 

Perwaze har distribuerats till skolornas bibliotek 

och lönerna har betalats ut i tid. Alla elever fick – återanvända 

– läroböcker i tid till terminsstarten. 

Lokalsamhället har haft ett medansvar i skolan. Föräldrarna 

har stått för elevernas skolmateriel och byarna 

har haft ansvaret för att utse skolornas personal. 

Kompetensutveckling 

Tillgång på kvalificerade lärare är en avgörande faktor för 

att kunna ”starta om ” Afghanistan och utveckla landet. 

Eftersom många av lärarna idag har otillräcklig formell 

kompetens är den viktigaste formen av lärarutbildning 

att vidareutbilda dem som redan arbetar i yrket (”Inservice 

training”). Inom SAK är detta den dominerande 

formen av lärarutbildning. Ca 1 500 lärare tar årligen del 

i denna vidareutbildning, som bedrivs av skolkonsulenterna. 

Det är också dessa som i samråd med skolornas 

rektorer väljer ut vilka som ska delta. 

Inom SAKs ”in-service”-utbildning ges fyra typer av 

kurser. 

1. Utlärningskompetens. Detta är en månadslång 

kurs för dem som gått ut klass 12 och som har tillräckliga 

ämneskunskaper men saknar metodikkunskaper. 


2. Ämneskunskap. En tvåmånaderskurs för dem som 

endast har utbildning från klass 10 eller lägre. 

3. Kurser som hålls i klassrummet. Alla lärare 

deltar i dessa oberoende av förkunskap. Kurserna 

fokuserar på allmän metodik och praktik och ges 

av skolkonsulenterna i form av demonstrationslektioner, 

varefter lärarna ger provundervisning 

under konsulenternas överinseende. 

4. Administration. En tvåveckorskurs i skolledarskap 

och organisation för rektorer. 

Siffror om SAKs sekundärskolor 2004 

Elever i 

årskurs 

Totalt i 

årskursen 

Varav flickor 

7 1 975 315 15,9% 

12 520 46 0.9% 

Totalt 6 713 985 15% 

2003 : 5 394 720 14% 

Antal skolor: 18 st 

Antal lärare: 371, varav 39 kvinnliga (11%) 

2003: 285, varav 35 kvinnliga (12%) 

Under 2004 reviderades programmet för ”in-service”utbildningen. 

Alla de kurser som var planerade för året 

kunde genomföras och med större antal deltagare. Bland 

Under 2004 byggde SAK nio nya skolor och många gamla reparerades. Här, en bild från Bagh-e-Afghan, ett par timmars bilväg från Kabul. 

22


Siffror om SAKs lärarutbildningar 2004 

Kurs Kurser per 

Antal kursdeltagare 

region, 3 st Plan Totalt varav ♀ 

1 Utlärningskompetens 2 x 3 260 490 255 

2 Ämneskunskap 2 x 3 350 386 68 

3 Klassrumskurser * 700 725 195 

4 Administration 1 x 3 100 109 10 

* Varje skolkonsulent håller sådan utbildning i minst två skolor 

de rektorer som gick administrationskursen fanns för första 

gången kvinnliga deltagare. SAK driver tre lärarutbildningscentra 

för manliga studenter, ett per region. Vid dessa 

hålls kurserna 1, 2 och 4 som nämnts ovan. Utbildningslokalernas 

utrustning har under året förbättrats och de är nu 

försedda med datorer, audiovisuell utrustning, laboratorier, 

bibliotek mm. För kvinnliga lärare finns ett motsvarande 

utbildningscentrum i Jalalabad. Under 2004 skulle enligt 

plan 200 studenter inackorderats där medan de utbildades 

på centret, men på grund av den besvärliga säkerhetssituationen, 

bl a med en raketattack och en bombexplosion i 

lokalen, kunde endast 109 kursdeltagare tas emot. Istället 

hölls utbildningen ute på skolor i regionerna. På centret 

ökades dock antalet kurser i utlärningskompetens från 8 till 

10 på grund av den stora efterfrågan på denna utbildning. 

Över 400 kvinnor utbildades under året, mer än dubbelt 

så många som planerat. 

Tekniskt stöd 

Vid KMO finns en stödenhet för utbildningsprogrammet 

(Education Technical Support Unit, ETSU) vars uppgift 

är att utveckla, kontrollera och samordna verksamheten 

ute i regionerna. För detta görs fältbesök – 14 gånger 

under 2004 – och utifrån dem görs rekommendationer om 

förbättringar. Kvalitetshöjande åtgärder har under året 

främst gjorts inom skolledning och skolkonsulenternas 

granskningsmetoder, men också genom bättre instruktioner 

till lärarna och högre kvalitet på lärarutbildningen. 

En viktig del av verksamheten är samordning externt 

med utbildningsministeriets och andra organisationers 

utbildningsverksamhet. Enheten har fungerat som rådgivare 

till ministeriet samt deltagit i koordineringsmöten 

med ACBAR och olika organisationer verksamma inom 

utbildning. Vänskolearbetet har också förbättrats genom 

att en person vid KMO utsetts att hålla i kontakterna 

mellan vänskolorna i Afghanistan och SMO. 

En annan viktig verksamhet inom enheten är att verka 

för kompetensutveckling för SAKs utbildningspersonal. 

Programmen för denna kompetensutveckling har vidareutvecklats 

under året, och skolkonsulenterna och annan 

personal på enheten har genomgått olika kurser. 

SAKs databassystem för utbildning (Education Management 

Information System, EMIS) innehåller information 

med anknytning till skolorna: antal skolbyggnader, 

lärare och elever, examensresultat mm. Syfte med basen 

M A R K U S H Å K A N S S O N 

är att beslutsfattare genom tillgången till detaljerad 

information ska kunna fatta bättre beslut, 

integrera programmets olika delar mm. 

Under året har personal vid regionkontoren 

utbildats i EMIS, där databasen också används. 

En viss samordning med andra organisationer och 

lokala myndigheter har också skett. 

Inom ETSU finns en tjänst för en utbildningsrådgivare. 

Denna var obesatt under hela året och 

även koordinatortjänsten var vakant under första 

delen av året. Detta ledde till att utvecklingen av 

programmet tappade fart. Övrig personal inom 

enheten försökte efter bästa förmåga fylla kapacitetsgapet. 

Skolbygge 

I Afghanistan saknas skolbyggnader för många klasser. 

Undervisning bedrivs i tält, utomhus, i moskéer eller andra 

lokaler. Primärskolorna undervisar ofta i två skift. Av 

SAKs 412 skolor har 359 en skolbyggnad. 

Under 2004 byggdes nio nya skolor och många 

gamla reparerades. SAK har haft som norm att byarna 

ska bidra med minst 20% av de resurser – material och 

arbetskraft – som krävs, och i de flesta fall har bidraget 

varit högre. 

SAK har också ingått i utbildningsministeriets tekniska 

arbetsgrupp som handhar skolbyggen och liknande 

frågor. 

23

På SAKs kliniker har under året närmare en miljon människor behandlats och deltagit i hälsoundervisning. 

6.2 Hälsoprogrammet 

Hälsosituationen i Afghanistan är besvärlig. Det är 

brist på sjukhus och kliniker, vårdpersonal, medicinskt 

material, rent vatten, infrastruktur etc. 

Medellivslängden är endast 43 år, mödradödligheten 

i samband med förlossning är bland de högsta i världen 

– 1 600 dödsfall per 100 000 födslar. 

Vart fjärde barn dör före fem års ålder, ofta av sjukdomar 

som går att bota eller förebygga såsom mässling, kik- 

24 


hosta och olika diarrésjukdomar orsakade av dåligt vatten. 

Omfattande insatser har gjorts av hälsodepartementet 

tillsammans med FN och enskilda organisationer för att 

utveckla redskap för att få till stånd en nationell hälsopolitik. 

Direktiv hur sjukhus ska drivas, vilka finansieringar 

som ska användas för hälso- och sjukvården liksom 

regional uppbyggnad av organisationsstrukturer. Flera 

forskningsinstitutioner har gjort undersökningar för att få 

fram bättre kunskaper om hälsosituationen i landet och 

vilka behov som behöver åtgärdas. Stora givare var Usaid


Världsbanken, EU, Asian Development Bank, och Japans 

biståndsorgan Jica. Koordinationen mellan parterna 

har varit ett av bekymren under året liksom bristen på 

kvinnlig medicinsk personal. 

SAKs hälsoprogram utgör finansiellt närmare hälften 

av programverksamheten i Afghanistan. Det är bekostat 

av Sida, Forum Syd, EU, Unicef, Världsbanken och 

insamlingar bland den svenska och brittiska befolkningen. 

I slutet av året drev SAK alla delar av den basala hälso- 

och sjukvårdsverksamheten i två provinser (Wardak och 


Kunduz) samt upprätthöll under en övergångsfas spridd 

verksamhet i ytterligare 13 provinser. Totalt arbetar nu 

drygt 230 kvinnor och ca 1 100 män inom hälsoprogrammet. 

I det mångåriga hälsoprogram SAK haft på den 

afghanska landsbygden kvarstår nu 81 kliniker utanför 

Wardak och Kunduz. Av dessa har 23 mödra- och barnhälsovårdsmottagningar 

(Mother and Child Health Centres), 

varav en är bemannad dygnet runt för förlossningar. 

55 kliniker har bedrivit vaccinationsverksamhet. 

25

Ett aktivt samarbete har pågått även detta år mellan 

hälsoministeriet, Världshälsoorganisationen (WHO), FNs 

barnfond och de mest framträdande enskilda organisationerna. 

Den framtida sjukvårdspolitiken och dess organisation 

i Afghanistan har diskuterats och formulerats i ett 

flertal arbetsgrupper och församlingar där SAK deltagit. 

SAK har under året haft en roll som en av de ledande 

enskilda organisationerna inom hälsoområdet, inte minst 

genom sitt deltagande i arbetet i den s k ”Consultative 

Group on Health and Nutrition” inom hälsoministeriet. 

Under året har SAK inlett ett mera aktivt arbete med 

HIV/AIDS-problemet genom att inledningsvis kartlägga 

kunskapen i ämnet vid KMO och bland hälsoarbetarna 

i Wardak, samtidigt som länkar för samarbete etablerats 

med hälsoministeriet, FN och andra NGO-er. En handlingsplan 

för framtida verksamhet utarbetades och en 

workshop hölls i slutet av året. 

Hälsoenheten har även detta år förlorat en hel del 

kvalificerad personal, framför allt inom den lokala administrationen. 

Lönekonkurrens med andra organisationer 

gör rekryteringen problematisk. 17% av de välutbildade 

kvinnliga medarbetarna och 31% av de manliga har lämnat 

SAK under året. 

Hälso- och sjukvård i Kunduz och Wardak 

En standard – Basic Package of Health Services (BPHS) 

– arbetades fram under 2003 för den grundläggande sjuk- 

och hälsovården i en provins, alltifrån enkla hälsokliniker, 

mödra- och barnhälsovårdscentraler till distrikts- och 

provinssjukhus och fick en slutgiltig form under 2004. 

Både behandlande och förebyggande verksamhet ingår i 

standarden. Framförallt är den inriktad på att behandla 

de vanligaste infektionssjukdomarna, ge möjlighet till 

bättre vård i samband med graviditet och förlossning samt 

fortbildning av hälsopersonal. 

Regeringen har fått bidrag från framförallt Europeiska 

Kommissionen, Världsbanken och USAs biståndsmyndighet 

för att bekosta driften av hälso- och sjukvården 

provinsvis i landet. Dock täcker givarna bara 24 av landets 

34 provinser. Genom anbud visar de aktörer som har 

erfarenhet av hälso- och sjukvård i Afghanistan sitt intresse 

för att driva verksamhet i en speciell provins. SAK 

lämnade in sådana anbud till regeringen under 2003 för 

provinserna Kunduz och Wardak. Kontrakt för Kunduz 

skrevs redan 2003 och för Wardak i mars 2004. 

Insatsen i Kunduz löper till mitten av 2005 och är finansierad 

av Europeiska Kommissionen, medan Wardak pågår 

till 2006 och får sin finansiering från Världsbanken. SAK 

överlämnar sina återstående kliniker till andra organisationer 

allteftersom dessa tar över ansvaret i andra provinser. 

Kunduz ligger i norr gränsande mot Tadjikistan. Befolkningen 

är ca 800 000 personer som mestadels livnär 

sig på jordbruk. Provinsen räknas som en ”kornbod” i Afghanistan. 

Ett större sjukhus i Kunduz stad ska ha möjlighet 

att ta emot svårare sjukdomsfall från hela provinsen. 

Därutöver drivs elva hälsocentraler med full service och 

nio med begränsad service. 

Wardak är en provins strax söder om Kabul med 

26 


500 000 innevånare. I öster bor pashtuner och i väster 

hazarer i oländiga bergstrakter. Två sjukhus, ett i Maidan 

Shar och ett i Said Abad, ingår i verksamheten. Dessutom 

finns nio fullständiga hälsocentraler och 21 hälsocentraler 

med begränsade möjligheter att ta sig an mer komplicerade 

sjukdomar. 

I Kunduz bedrevs en fullständig hälso- och sjukvård 

under hela året och totalt registrerades 233 000 patientbesök. 

Av dessa behandlades 118 000 för sjukdom i övre 

luftvägarna och 14 000 besök gällde mödravårdsmottagning. 

I Wardak påbörjades verksamheten i mars och 

318 000 patientbesök registrerades, varav 2 205 lades in på 

sjukhus. I provinsen Kunduz 16 500 barn fick fullständigt 

vaccinationsskydd i Wardak. 

Utbildning av personal sker i Kunduz vid två institutioner, 

en för män och en för kvinnor. I synnerhet har 

stor vikt lagts vid utbildningen av 19 barnmorskar. Även i 

Wardak finns två utbildningsenheter där närmare 400 personer 

fått utbildning. I slutet av 2004 påbörjades i Wardak 

en längre utbildning av 25 barnmorskor. 

Klinikverksamheten 

Antalet kliniker utanför Kunduz och Wardak har minskat 

från 124 till 81 genom att kliniker överlämnats till andra 

organisationer eller hälsomyndigheter. På SAKs kliniker 

har under året närmare en miljon människor behandlats 

och deltagit i elementär hälsoundervisning. Det är något 

över nivån per klinik år 2003 och visar både på människors 

behov och personalens ansträngningar under året. 

Utbildning av traditionella barnmorskor (TBA) har 

upphört på direktiv från hälsoministeriet. Studier gav vid 

handen att man inte kunde se ett klart samband mellan 

förekomsten av utbildade traditionella barnmorskor och 

minskad mödradödlighet. 

Betydelsen av insatser inom barn- och mödrahälsovården 

blir dock uppenbar när man vet att ca 25% av alla barn 

i Afghanistan dör innan de uppnår fem års ålder. Skälen till 

den höga dödligheten är många: avsaknad av eller endast 

primitiv eftervård vid förlossning, en hög andel mammor 

som dör i barnsäng och därmed inte kan ge barnet den 

vård, bröstmjölk och omtanke det behöver, undernäring, 

brist på vaccinationer, uppvärmda bostäder och rent vatten. 

Därför har SAK fortsatt att utveckla kompetensen 

och öka resurserna vid alla kliniker. En tredjedel av dem 

har sektioner för barn- och mödrahälsovård. Drygt 30 000 

besök av kvinnor gjordes i samband med graviditeter och 

50 000 undervisningstillfällen i hälsofrågor genomfördes. 

Nästan 4 000 förlossningar assisterades vid två förlossningscentraler. 

En av dessa, i Panjshirdalen, överlämnades vid 

årsskiftet till hälsodepartementet. 

Under året har elva kvinnliga hälsoarbetare utbildats 

till att leda kurser i familjeplanering. Fyra korta kurser 

har hållits för att skapa förståelse för betydelsen av reproduktiv 

hälsa. Nio barnmorskeelever har fått stipendier för 

att följa barnmorskeutbildningen vid vårdskolan i Kabul,


Sedan 1992 har SAK konstruerat drygt 12 600 dricksvattenbrunnar i Afghanistan. 

och sju skollärare har utbildats i tekniker för graviditetsskydd. 

SAK har också under 2004 haft ansvar för vaccinationsverksamheten 

i provinsen Khost. 188 000 vaccinationer 

genomfördes i denna provins under året. Större vaccinationskampanjer 

gjordes vid fyra tillfällen. Inom all vaccinationsverksamhet 

användes sterila nålar. 

Hälsokommittéer 

Lokala hälsokommittéer bestående av män finns numera 

vid i stort sett varje klinik. Vid åtta kliniker fanns dessutom 

en kommitté med kvinnor, vilket är färre än föregående 

år. Detta har sin orsak i att SAK under året har 

lämnat ifrån sig 71 kliniker till annan huvudman. Dessa 

kommittéer består av 5–7 personer: klinikföreståndaren, 

en lokal hälsoarbetare, byäldste och andra representanter 

för lokalsamhället samt en skolrepresentant i de fall det 

finns en skola i närheten. Bland annat diskuterar kommittéerna 

olika klinikproblem som man också försöker 

lösa, bidrar med säkerhet (vakter) och finansiering för bl 

a mindre reparationer av klinikerna. De är också länken 

mellan lokalsamhället och klinikens hälsoinformatörer. 

Kommittéerna uppmuntras att ha regelbundna och protokollförda 

möten. Knappt hälften av kommittéerna hade 

möten varannan månad. 

Vatten och sanitet 

Sedan 1992 har SAK konstruerat drygt 12 600 dricksvattenbrunnar 

i Afghanistan, vilket sammanlagt kommit ca 

1,4 miljoner människor till del. Enligt beräkningar gjorda 

av WHO representerar detta runt 20% av alla brunnar 

som konstruerats av internationella hjälporganisationer 

i Afghanistan sedan början av 1990-talet och gör SAKs 

vatten- och sanitetsprogram till det näst största, överträffat 

endast av danska Dacaar. Under 2004 konstruerades 

1 042 nya brunnar, att jämföras med de 815 som förutsetts 

i den årliga arbetsplanen. Verksamheten har under året finansierats 

av Radiohjälpen, Forum Syd och Atlas Copcos 

personalklubb ”Water 4 all”. 

År 2004 konstruerades dessutom 12 latriner i anslutning 

till kliniker eller skolor. I allt vatten- och sanitetsarbete är 

lokalbefolkningens deltagande av synnerligen stor vikt. De 

deltar inte bara i arbetet utan får också utbildning som syftar 

till att minska spridningen av diarrésjukdomar. 40% av 


projektkostnaden stod befolkningen för och vid alla brunnar 

genomfördes utbildning i att rätt hantera dricksvattnet. 

I anslutning till varje brunnsprojekt utbildar SAK ett 

antal personer i hur man underhåller brunnar och pumpar. 

Denna verksamhet har under året knutits hårdare 

till lokalsamhället för att därmed förbättra det långsiktiga 

underhållet. Bättre kunskaper bland framför allt kvinnor 

och barn i vattenhygien och hur vattenburna sjukdomar 

sprids är av stor betydelse för en bättre folkhälsa. Därför 

är den hälsoutbildning som ges till byborna i samband med 

brunnsprojekt nödvändig för att få en långsiktig hälsoeffekt. 

Kompetensutveckling 

Bristen på läkare, i synnerhet kvinnliga, är svår. Det finns 

också ett generellt behov av kompetensutveckling för all 

övrig personal. Under året har SAK genomfört ett stort 

antal kurser inom ett 30-tal ämnesområden. De längre 

utbildningarna har varit inom reproduktiv hälsa medan 

störst antal elever har undervisats i basal hälsorådgivning 

och första hjälpen. Även under år 2004 har SAK fortsatt 

att samarbeta med andra organisationer vad gäller utbildning 

av hälsoarbetare. 

I övrigt har arbetet vid de tre regionala utbildningsenheterna 

fortsatt och vidareutvecklats med klinikbaserad 

utbildning, individuellt och i grupp. Totalt har ca 1 300 

hälsoarbetare, varav 300 kvinnor, gått kortare eller längre 

kurser i SAKs regi under år 2004. 

Ledning och programstöd 

Klinikerna får stöd främst via SAKs regionala kontor, där 

kvalificerad personal är anställd för att arbeta med kvalitetshöjning, 

lösa lokala problem, ge råd och genomföra 

kurser för klinikpersonalen. Alla kvartalsrapporter har 

avlämnats och klinikmöten har hållits tätare än de planerade 

ett per kvartal. I genomsnitt har varje klinik besökts 

nio gånger av ledningspersonalen. 

Regionkontorens hälsoenheter leds av en chef tillsammans 

med tre sektionschefer, inklusive en kvinnlig chef 

för mödra- och barnhälsovård. De regionala hälsoenheterna 

får i sin tur stöd av den centrala hälsoenheten i Kabul, 

som under det gångna året aktivt arbetat för fortsatt 

utlokalisering av både ansvar och arbetsuppgifter till de 

regionala hälsoenheterna. Sex kurser har hållits för ett 

hundratal anställda och två personer deltog i en avancerad 

utbildning på distans. 

27

6.3 RAD-programmet 

Efter decennier av krig finns i Afghanistan 

ett stort antal personer som blivit handikappade 

genom krigshandlingar eller som 

skadats, och alltjämt skadas, av minor och 

outlösta bomber. Funktionshinder på grund 

av genetiska skador är också vanliga, till 

stor del på grund av traditionen att gifta sig 

inom släkten. Funktionshindrade har ofta 

gömts undan i hemmen och inte fått något 

externt stöd. 

Den nya regeringen har ambitionen att 

de funktionshindrade ska integreras i samhället. 

Någon nationell policy eller strategi 

för arbetet med handikapp har dock inte 

formulerats, och koordinationen mellan 

det stora antalet nationella och internationella 

aktörer har varit otillräcklig. Bland de 

större givarna märks FN (UNDP), Världsbanken, 

EC, JICA och Sida, och bland de 

många verksamma organisationerna kan 

nämnas – förutom SAK – Röda Korset, 

Sandy Gall’s Afghanistan Appeal (SGAA) 

och UNDP. 

I början av 

1990-talet 

var SAK med 

och grundade 

DAP (Disabled 

Afghans 

Project) som 

senare utvidgades 

och 

döptes om till 


Efter många år av krig finns i Afghanistan ett stort antal personer som blivit handikappade till följd av minor och outlösta bomber. 

28 

Siffror om RAD-programmet 

Verksamhet i 1 400 byar/samhällen i 32 distrikt inom 10 provinser 

Antal anställda: 351, varav 98 kvinnor 

Programkomponent 

Sjukgymnastik 

Produktion vid ortopediska 

verkstäder 

Träningsprogram för 

funktionshindrade 

Arbetslivsstöd 

Specialutbildning 

Specialutbildning 

Kategorier Antal 

Funktionshindrade 6 228 

Ej funktionshindrade med olika skador 

. 

18 153 

Proteser 407 

Orthoser 

(skenor, korsetter halskragar och liknande 

1 458 

Rullstolar 114 

Andra hjälpmedel 3 373 

Reparationer 2 337 

F unktionshindr ade som under 

året påbörjat rehabilitering 

Funktionshindrade som fått hembaserad 

träning 

37 002 

3 670 

Fond för kreditgivning 484 

Ekonomikurser 382 

Yrkesutbildning 40 

Specialutbildning genom hembaserad 

träning och vid rehabiliterings- och 

hembaserad träning och vid 

utvecklingscentraler 

Funktionshindrade barn som går 

i vanlig skola 

Medvetandegörande sammankomster 

i närsamhället 

774 

586 

184 



CDAP (Comprehensive Disabled Afghans Programme). 

CDAP-programmet var genomfört i ’nätverksform’, där 

UNDP/UNOPS ansvarade för finansieringen. SAK hade 

ansvaret för genomförandet av merparten av programmet 

fram till 2003. Andra aktörer har varit Röda Korset, 

SGAA, Handicap International och flera små NGO-er. 

Insatser för de funktionshindrade i Afghanistan sorterar 

under departementet för martyrer och funktionshindrade. 

År 2004 har SAK tagit på sig ett än större ansvar för 

verksamheten med finansiellt stöd från Sidas katastrofbudget. 

Utöver dessa medel finansierar SAK verksamheten 

genom bidrag från Forum Syd, Radiohjälpen och egna 

medel insamlade i Sverige. Många av SAKs autogirogivare 

har under åren gett ett avsevärt bidrag till verksamheten. 

Strax efter det nya åtagandet bytte programmet också 

namn till RAD (Rehabilitation of Afghans with Disability) 

för att särskilja det från vad som återstod av CDAP 

som fortsatte i FNs regi. 

Syftet med RAD-programmet är att ge mångsidig 

omsorg till personer med funktionshinder och, när så är 

möjligt, också till andra som lever under särskilt svåra 

omständigheter. Genom detta arbete, och med stort 

deltagande från samhället i övrigt, kan utsatta grupper 

delta bättre i samhällslivet och få del av den förändring 

och utveckling som sker. I programmet ingår ortopediska 

verkstäder som tillverkar proteser, andra ortopediska 

hjälpmedel och rullstolar, sjukgymnastik, yrkesförberedande 

utbildningar samt lån till att driva enmansföretag. 

Det ges specialundervisning för barn med exempelvis 

syn- och hörselskador liksom mentala skador, integrering 

i skolor för barn med allehanda funktionshinder samt ett 

riktat arbete på bynivå i avsikt att integrera i den lokala 

samhällsutvecklingen människor med funktionshinder. 

FN har avslutat sitt direkta engagemang i att bekosta 

hjälpmedelsinsatser. Istället lägger man betoningen på att 

öka förståelsen för de funktionshindrades situation samt 

utbilda och utveckla samhällets strukturer för att ta sig an 

problematiken med funktionshindrade inom alla samhällssektorer. 

Detta ligger väl i linje med SAKs inriktning 

på RAD-programmet. 

Trots att avtalet med Sida undertecknades först en bit 

in på året, vilket innebar försenade upphandlingar av 

utrustning och material, var omfattningen av verksamheten 

i stort densamma som året före. Ett antal personer 

som skulle fått tillgång till lån blev dock försenade i 

detta. 

Under 2004 deltog 37 000 personer i programmet, 

vilket var 23% mer än planerat. Trots det stora antalet 

välutbildade anställda, 351 personer, saknades viss personal 

i nyckelställningar, vilket bl a innebar att ett antal 

sjukgymnastikmottagningar fick hålla stängt större delen 

av året. 

En viktig del i programmet har varit – och är – att arbeta 

ute i byarna med att påverka attityden mot personer 

med olika slags funktionshinder så att dessa accepteras 

6.4 Jordbruksprogrammet 

Introduktion 

80% av Afghanistans befolkning är sysselsatt inom jordbruk 

och boskapsskötsel. De främsta stapelgrödorna är 

vete, ris och majs som odlas på närmare 90% av den brukbara 

jorden. Omfattande frukt- och grönsaksodling sker 

också. Under senare år har behovet av livsmedel ökat väsentligt, 

då många människor återvänt från en flyktingtillvaro 

i grannländerna. För att klara detta måste produktiviteten 

vara hög, eftersom det knappast är möjligt att öka 

jordbruksarealen i landet. 

Regeringens planer går ut på att höja avkastningen per 

areal genom nya utsäden, bättre utrustning och utbildning 

till bönderna. Problemen idag är bl a böndernas brist på 

kapital och låg kunskapsnivå samt att mycket av arealen 

förstörts av krigen. 

FAO den viktigaste givaren och även den största aktören 

inom jordbruk, men flera NGO-er är också verksamma, 

bland dem danska Dacaar. 

SAKs jordbruksprogram har två övergripande mål: 

• att förbättra tillgången på mat genom att bidra till 

ökade skördar, vilket främst sker genom distribution 

av förbättrat utsäde för stapelgrödorna. 

• att vara rådgivare åt bönderna och delta i erfarenhetsutbyte 

mellan de parter som arbetar med 

distributionen av det förbättrade utsädet. 

Verksamheten leds av lantbruksenheterna vid de olika 

regionkontoren som i sin tur får stöd av motsvarande enhet 

på kontoret i Kabul. 

Förädlat utsäde 

Tillsammans med 450 kontraktsbönder producerar SAK 

förädlat utsäde med en förväntad högre avkastning (upp 

till 30%) än traditionella sorter. Under året producerades 

830 ton förädlat utsäde av vete, jämfört med 1 330 ton 

2003. Den tidigare kanalen till ECs budget för livsmedel, 

EuronAid, avslutade sitt samarbete med EC. Den ansökan 

om finansiering som lämnades in under våren förblev utan 

åtgärd under många månader, och kontrakt direkt med 

EC skrevs inte förrän sent på hösten. Dock förskotterades 

medel från SAKs reservfonder, men trots det blev resultatet 

mycket mindre än de 1 400 ton som planerats för. 

En annan faktor till den minskade distributionen under år 

2004 var ett högt pris på gödningsämne och försenad distribution 

i de norra och nordöstra delarna av landet. 

Långsiktig finansiär till programmet har varit Forum 

Syd. Med minskade medel från EC under 2004 kom en 

större andel av Forum Syds medel att användas för att 

hålla rådgivningsinsatserna på oförändrad nivå. Resultatet 

vad avser Forum Syd-stödd utsädesdistribution blev 244 

ton mot planerade 300 ton, dvs drygt 80 % av förväntat utfall. 

För insatserna med EC-medel blev motsvarande siffror 

586 ton mot planerat 1 100 ton, dvs 53 % av den mängd 

29

som hade planerats för. Utsädet processades, packades 

och distribuerades till 15 122 bönder (24 414 bönder 2003) 

i 1 423 byar inom 11 provinser. Det såldes tillsammans 

med 1 312 ton gödningsmedel. Detta innebär att drygt 

100 000 individer i jordbrukarfamiljerna fick fördel av den 

högre avkastning som det förädlade utsädet gav. En mindre 

mängd majs, 8 ton, distribuerades också. Nederbörden 

var förhållandevis god, i synnerhet i de norra provinserna. 

Dock drabbades dessa provinser av gräshoppor, vilket påverkade 

det slutgiltiga resultatet för bönderna. 

Genom att utsäde och gödningsämnen säljs till marknadspris, 

fastställt av FAO och de organisationer som är 

verksamma inom utsädesområdet, så stannar kostnaden 

för SAK vid avlönandet av personal. Detta program gav 

således ett överskott på fem miljoner kronor som kan användas 

för att stödja SAKs utbildnings- och hälsoprogram 

under år 2005. 

Basutsäde 

En mindre mängd basutsäde produceras också vid SAKs 


tre egna odlingsanläggningar. Detta utgör grunden för det 

utsäde som distribueras till kontraktsbönderna. Produktionen 

2004 var 60 ton vete och 24 ton ris, att jämföra med 70 

ton vete och 28 ton ris 2003. 

Rådgivning 

Alla 12 703 bönder som var involverade i den SAK-ledda 

odlingen av förbättrat utsäde fick i samband med distributionen 

av utsäde och gödningsmedel anvisningar av 

SAKs jordbruksrådgivare om hur de kan förbättra sina 

produktionsmetoder och få större skördar. Rådgivning till 

enskilda odlare är speciellt viktig i dagens situation av förändring 

i Afghanistan och spänner över flera fält. Bland 

annat vill bönderna gärna finna metoder att organisera sig, 

så att man gemensamt kan få bättre betalt för sina varor. 

Brukningsmetoder baserade både på traditionell kunskap 

och moderna insikter behöver förfinas och ett ekonomiskt 

tänkande utvecklas, så att inte insatskostnaderna överstiger 

intäkterna. 

De SAK-rådgivare som arbetar i fält har under året fått 

vidareutbildning i planering och övervakning av jordbruksverksamheten 

i form av kortare kurser och workshops. Utbildningsinsatserna 

och stödet från centralkontorets jordbruksenhet 

har fungerat enligt plan. 

SAKs program för jordbruksverksamheten har varit 

– och är – en viktig insats för förbättrad livsmedelsförsörjning. 

Den svarar dock i relativt liten omfattning mot 

policyns inriktning mot fattigdomsbekämpning, eftersom 

redan de jordägande småbönderna har det långt bättre 

än den mycket fattiga icke jordägande landsbygdsbefolkningen. 

Med det nya och utvidgade ansvaret inom hälsa 

och handikapp 

samt 

Hela 80% av Afghanistans befolkning är sysselsatta inom jordbruk och boskapsskötsel. 


det stora åta-


6.5 Katastrofinsatser 

SAKs programverksamhet är inriktad på långsiktiga 

utvecklingsinsatser, men beredskap finns också att bistå 

i olika slags katastrofsituationer såsom jordbävningar, 

torka mm. Då dessa situationer uppkommer kan SAK 

ingripa i områden där verksamhet bedrivs. Under 2004 inträffade 

inga katastrofer som påkallade ingripanden från 

SAK. Beredskapen har dock hållits uppe under året med 

finansiella, materiella och personella resurser. 

6.6 Utveckling, koordinering & stöd 

Utöver de fyra programmen finns fyra komponenter 

som griper in i de stora programmen: gender, mobilisering 

av lokalsamhället (COU), information och enheten för 

teknisk landsbygdsutveckling (RETSU). Härutöver finns 

stödenheter för administration, programkoordinering och 

planering. 

Programkoordinering & programutveckling 

Koordinering av och samordnade utvecklingsinsatser för 

de olika programmens verksamheter är en av de aktiviteter 

som lyfts fram under året för att synergieffekter ska 

skapas och verksamheten effektiviseras. Programdirektören 

är den som närmast stöder platschefen i detta i nära 

samarbete med övriga enheter för programstöd. 

Posten som programdirektör var vakant i ett halvår 

under 2004, vilket inverkade menligt på verksamheten. 

Koordineringsmöten hölls dock under hela året. I december 

tillträddes tjänsten på nytt och en intensifierad 

verksamhet inleddes omedelbart. 

Planering 

Planeringsenhetens huvuduppgifter är att stödja platschefen 

och ledningsgruppen i den övergripande planeringen 

och utvecklingen av verksamheten, bl a genom vidareutveckling 

av Management Information System, MIS, som 

är ett instrument för detta. Dessutom färdigställer enheten 

i samarbete med SMO ansökningar och rapporter till 

givare såsom Annual Donor Report, styrelsens verksamhetsberättelse 

och den årliga arbetsplanen (Workplan & 

Budget). Till detta kommer kvartalsrapporter och andra 

rapporter, kontrakt etc. 

På enheten fanns under 2004 två personer: en afghan 

och en icke-afghan. Den stora arbetsbördan gjorde att de 

mera utvecklande delarna av enhetens uppgifter fick stå 

tillbaka för mera rutinartade uppgifter såsom sammanställning 

av ansökningar, rapporter och planeringsdokument 

till givare, SAKs generalsekreterare och styrelse. 

Vidareutveckling av MIS var en av de uppgifter som 

genom resursbristen inte kunde fullföljas i planerad utsträckning, 

detta i ett skede av förändring då ett moderniserat 

informationssystem haft en speciellt viktig uppgift 

att fylla. 

Genderenheten 

SAK har som mål att genderperspektivet ska genomsyra 

alla programcykler och all annan verksamhet som bedrivs 

såväl ute i fält som på kontoren. Alla anställda – från högsta 

ledning till kökspersonal och vakter – ska ha en medvetenhet 

om och aktivt arbeta för detta. För att bygga upp 

och därefter vidmakthålla ett långsiktigt genderperspektiv 

krävs en ständigt pågående analys och åtgärdsprocess. 

Under flera år har genderarbetet gått på sparlåga, bl därför 

att posten som genderrådgivare varit vakant. Under 

2004 tog arbetet fart igen. En genderenhet bildades vid 

KMO, där en manlig och en kvinnlig afghansk medarbetare 

anställdes. Dessvärre slutade den kvinnliga ganska 

snart, och rekryteringen av en ny hade inte fullföljts vid 

årets slut. Avsaknaden av genderrelaterad utbildning och 

litteratur i Afghanistan bidrar till svårigheten att hitta 

kvalificerade sökande. 

En icke-afghansk genderrådgivare på korttidskontrakt 

anställdes under hösten. Hennes uppgift var att analysera 

situationen inom SAK utifrån ett genderperspektiv och 

utarbeta underlag för en genderstrategi för organisationen. 

Arbetet gjordes via intervjuer med anställda, såväl 

afghanska som utländska, genomgång av styrdokument, 

statistik och andra dokument, samt observationer av 

arbetet på kontoren och i fältverksamheten. En rapport 

låg klar vid årsskiftet och vid Management Workshop 

i december hölls en längre presentation. En workshop 

anordnades också för såväl kvinnlig som manlig personal 

vid KMO samt en för manlig personal vid ERO. 

Korttidskonsultens rapport utgör en bas för utvecklingen 

av SAKs genderarbete. En utländsk genderrådgivare 

rekryterades på långtidskontrakt i slutet av året för 

tillträde i januari 2005. 

Enheten för landsbygdsteknisk utveckling 

Varje regionkontor har en enhet för byggnadsverksamhet 

och rehabilitering av skolor, kliniker, brunnar och 

andra konstruktionsinriktade aktiviteter. Aktiviteterna 

stöds och samordnas av den landsbygdstekniska enheten 

på Kabulkontoret. Det övergripande syftet med enheten 

är att bistå SAKs utbildnings- och hälsoprogram, och all 

verksamhet – inklusive vatten, sanitet samt byggnadsverksamhet 

– genomförs inom ramen för dessa program. 

Aktiviteter utförda av enheten finns därför beskrivna 

inom utbildnings- respektive hälsoprogrammet och omnämns 

inte här. 

Stärkande av civilsamhället (COU och NSP) 

SAK har under sina dryga 20 år av engagemang i Afghanistan 

främst arbetat bland de mest utsatta grupperna 

på landsbygden. Ett mer systematiskt stöd till stärkandet 

av det civila samhället vilket griper över all verksamhet 

har inletts under de senaste åren. För detta har bildats en 

speciell enhet på KMO kallad COU, och SAK har även 

engagerat sig i det nationella NSP-programmet. SAK 

deltar också i arbetet inom ”Forum for Civil society in 

Afghanistan”. 

31

Community Organisation Unit, COU-enheten, har funnits 

sedan 2003 för att stärka SAKs samarbete på lokal 

nivå, både med lokalsamhället självt, med andra organisationer 

och med den interna samordningen av SAKs 

programverksamheter. På dessa områden har SAK skäl 

att vara självkritisk historiskt sett. COUs uppgift är att utveckla 

och stödja arbetet på by-, distrikts- och provinsnivå 

med målet att skapa större lokalt ”ägandeskap” på landsbygden. 

Genom COUs övergripande funktion påverkas 

enhetens verksamhet i hög grad av den föränderliga 

situationen i landet, vilken kräver nya arbetsformer för 

SAKs hela arbete – övergång från nödhjälp till långsiktig 

utveckling av lokalsamhället. 

COU och det nationella NSP-programmet har mycket 

gemensamt, och för SAKs del var avsikten att COU-koordinatorn 

skulle dela sin tid lika mellan dessa två uppgifter. 

NSP-arbetet blev dock mer omfattande än beräknat. 

Kontraktskrivning och personalrekrytering försenades 

i väntan på klargörande av fortsatt finansiering. COUs 

resurser och insatser påverkades härigenom, och flera 

uppsatta mål nåddes inte. Verksamheten var begränsad 

till två provinser per region och har snarast fungerat som 

ett pilotarbete som ger erfarenheter för framtiden. 

På KMO bildades en COU-grupp bestående av två 

personer, och på regionnivå två grupper bestående av 

två män och två kvinnor som utbildats i NSPs mobiliseringsprocess. 

COU har bl a bistått BPHS med att skaffa 

kvinnliga intervjuare i hälsofrågor i Kunduz, man har ordnat 

diskussionsmöten med män och man har inlett arbetet 

med att stärka BPHS/Wardak i att formulera en standard 

för hur ansvar kan fördelas mellan byråden och kliniker- 


Under året har en genderenhet bildats vid KMO, där en manlig och en kvinnlig afghansk medarbetare anställdes. (Bilden är från 1960-talet.) 

32 

nas hälsokommittéer. I Wardak har COU engagerat sig i 

utbildningen av kvinnliga hälsoarbetare. 

National Solidarity Programme (NSP) är ett landsomfattande 

program för att mobilisera landsbygdsbefolkningen 

att delta i utvecklingen av sin egen närmiljö, sin 

by. Projektet löper på tre år och leds av Ministeriet för 

landsbygdsutveckling (MRRD). Finansiär är Världsbanken. 

MRRD utser en organisation att genomföra NSP i en 

provins. Arbetet har inletts med att etablera fungerande 

byråd, där både män och kvinnor deltar, tillsammans eller 

var för sig. Råden enas om ett lokalt projekt – ett skolbygge, 

elektrifiering, alfabetisering mm – som man sedan ska 

genomföra. För detta söker man bidrag. Projektförslagen 

granskas av MRRD som beslutar om stöd. 

Regeringens syfte med NSP är inte entydigt uttalat. 

Enligt MRRD ska de byråd som utses inom NSP fungera 

som vald representation på lokal nivå såsom konstitutionen 

föreskriver, eller om detta inte är görligt vara en länk 

mellan lokalsamhället och externa aktörer, t ex NGO-er. 

Det finns inte heller beskrivet hur ansvaret ska flyttas från 

de externa partners som bistår i inledningsfasen, varav 

SAK är en. Bland övriga kan nämnas Dacaar, Care samt 

olika afghanska organisationer. 

En extern utvärdering av första årets utfall av hela 

NSP-programmet gjordes, vilken skulle tjäna som bas för 

planering av andra årets verksamhet. Programmet visade 

sig var mera tidskrävande än planerat och de problem 

med kontraktskrivning som nämnts under COU ovan 

ledde till brist på personella resurser. 

2003 inledde SAK sitt deltagande i NSP-programmet 

i Wardak, då som en funktion under COU. Bland uppgif- 

L O U I S D U P R E E


terna under året var att få igång mobiliseringsprocessen, 

att utbilda lokal fältpersonal och att få såväl kvinnor som 

barn att delta i byråd och projektutformning. 

Omdömet om SAKs verksamhet blev gott i utvärderingen. 

På grund av de svårigheter som nämnts slutfördes 

dock inga projekt under året, men över hundra inleddes. 

Totala antalet byråd som bildats översteg planen 

(239 mot planerade 216), medan antalet kvinnliga råd 

inte nådde målet (106 mot 162), eftersom det inte fanns 

kvinnlig lokal personal tillgänglig och ett litet antal byar 

inte ville att kvinnor deltog i beslutsprocessen. Många 

projektförslag har lämnats till MRRD och utbildningen 

av lokala facilitatorer har varit mer omfattande än planerat. 

Information 

Informationsenheten vid KMO har såväl afghansk som 

svensk personal. Den samarbetar nära med Sverigeenheten 

vid SMO för att SAKs medlemmar och den svenska 

allmänheten ska ha tillgång till färsk och tillförlitlig information 

om Afghanistan och SAKs fältverksamhet via 

Afghanistan-Nytt, Aryana och hemsidan. 

För att i största möjliga utsträckning integrera informationsarbetet 

vid KMO och SMO utarbetades under 

året riktlinjer och en gemensam kommunikationsplan för 

detta samarbete. En svensk version av enhetens förslag 

till ett strategidokument för SAKs hela informationsverksamhet 

har överlämnats till generalsekreteraren. 

Informatörerna har i flera omgångar arbetat tillsammans 

på respektive kontor och som ytterligare en del av den 

förtätade kommunikationen har arbetet inletts med att 

upprätta ett bildarkiv som ska vara åtkomligt för båda 

kontoren. 

KMOs informationsenhet har hållit täta externa kontakter 

med press, myndigheter och andra beslutsfattare, 

institutioner, andra organisationer och intressenter. SAK 

har arbetat aktivt på att stärka sin profil mot givarna och 

bli mera känd, inte minst hos den afghanska allmänheten. 

Sammanställningen av en ny broschyr om SAK på engelska, 

pashtu och dari har inletts och flera pressreleaser har 

under 2004 sänts till media vid speciella händelser, t ex 

attackerna mot utbildningscentret för kvinnor i Jalalabad. 

En kalender för 2005 har tryckts och spritts sävål internt 

som externt till givare, ministerier, andra organisationer 

m fl. 

Informationsenheten arbetar också med intern information 

inom fältverksamheten. För SAKs anställda 

– inklusive dem i Sverige – publiceras varje kvartal ett 

Newsletter på engelska, dari och pashtu, och detta har 

även spritts externt. Under året har enheten biträtt 

ledningen i utvecklingen av nya rutiner för rapportering 

inom organisationen. KMO har fått tillgång till en pool av 

tolkar för översättning till dari/pashtu av styrdokument 

och andra viktiga handlingar. Skriv- och fotokurser för 

personalen har ordnats. NSP-projektetet i Wardak och 

BPHS i Kunduz har dokumenterats för att öka kännedomen 

om dessa verksamheter. 

NSP är ett landsomfattande program för att mobilisera landsbygdsbefolkningen att delta i utvecklingen av sin egen närmiljö, sin by. 

33 


6.7 Ledning, stöd och personal 

Ledning och administrativt stöd innefattar ledningsfunktionen 

samt enheterna för personal, finans, administration 

och logistik på det centrala kontoret i Kabul och vid 

de regionala kontoren i Ghazni, Kabul och Pul-e Khumri, 

inklusive underkontoren i Jalalabad, Mazar-e Sharif, Taloqan, 

Faizabad, Peshawar i Pakistan, samt projektkontoret 

i Kunduz. 

Ledning 

Sedan 2002 arbetar Bengt Kristiansson som SAKs generalsekreterare 

med ett övergripande ansvar för SAKs operativa 

verksamhet i Afghanistan och Sverige. Stationeringsort 

är Stockholm med regelbundna besök i Afghanistan 

som en del av tjänsten. 

Den centrala ledningen i Kabul bestod under året av fem 

personer: platschefen, finanschefen samt program-, planerings- 

och administrativa direktörerna. Vid årets slut var 

alla poster i ledningsgruppen besatta. I gruppen fanns då 

två kvinnor och en person var afghan. 

Bland de fem programkoordinatorerna – alla afghaner 

– fanns en kvinna (koordinatorn för hälsoprogrammet). 

En större ledningsgrupp om totalt 55 personer, bestående 

av chefer på olika nivåer vilka arbetar direkt i programverksamheten, 

samlas två gånger om året i en workshop. 

Personellt har SAK haft avsevärda problem. Under stor 

del av året var bl a tjänsterna som programchef, administrativ 

chef, genderrådgivare och rehabiliteringsrådgivare 

vakanta, och befattningen som utbildningsrådgivare var 

obesatt under hela året. Rekryteringssituationen har allvarligt 

försämrats på grund av stort utbud av biståndstjänster 

i Afghanistan i kombination med få sökande med lämplig 

och dokumenterad kompetens. 

Personalbytena och vakanserna på ledningsfunktionerna 

inverkade menligt på den centrala ledningens effek- 


tivitet, och stora ansträngningar gjordes under året för att 

stärka ledningsstrukturen och säkra ett systematiskt flöde 

av information inom organisationen. 

Administration 

Den administrativa enheten ger organisationen service 

inom områdena allmän administration, IT, telefoni, post- 

och kurirservice, säkerhet, resor (t ex visumhantering), boende 

för gäster och annan service. Administrationen vid 

KMO bistår också motsvarande funktioner vid regionkontoren 

med stöd och utbildning. 

Säkerheten för de anställda har under året varit en viktig 

fråga. Olika åtgärder har vidtagits för att förstärka den, 

såsom nyanställning av en säkerhetsansvarig, utbildningar 

i säkerhetsfrågor samt bättre kommunikationssystem. 

En utmaning för såväl ledningen som administrationen 

var under året flytten av KMO från centrala Kabul till betydligt 

större lokaler i stadens utkant. Flytten gick enligt 

plan och elförsörjning, kommunikationer och annan administrativ 

service har fungerat tillfredsställande, även om 

problemen var många inledningsvis. I slutet av året togs 

de första spadtagen för att på samma tomt uppföra kontor 

och utbildningscenter för ERO, och restaureringen av en 

befintlig lagerbyggnad inleddes. 

Personal 

Personalenheten sköter rekrytering och vidareutbildning 

av lokal personal samt arbetar med anställningsvillkor och 

personalfrågor i övrigt. Hög omsättning bland den lokalanställda 

personalen har länge varit ett problem som fortsatte 

in på 2004. Efter lönerevision vid halvårsskiftet sjönk 

dock omsättningen. Under året gjordes också en revision 

av anställningsvillkoren för de lokalanställda. 

Totalt arbetade vid årsslutet 1 087 (637)* personer vid 

kontoren. Den kraftiga ökningen från 2003 hänför sig till att 

tidigare projektanställningar inom RAD, NSP och BPHS 

nu blivit fasta tjänster. Den klart största personalgruppen 

SAKs fast anställda personal vid kontoren i Afghanistan den 31 december 2004 

(siffrorna inkluderar anställda vid sambandskontoren under resp kontor) 

* Siffror inom parentes anger antalet för 2003. 

KMO E R O S R O N R O Totalt 

Kategori M K M+K M K M+K M K M+K M K M+K M K M+K 

Afghaner 141 10 151 128 10 130 189 19 208 188 15 203 646 54 700 

Andra lokala 17 2 19 0 0 0 0 0 0 0 0 0 17 2 19 

“Expatriates” 6 4 10 1 1 1 1 2 2 2 4 10 7 17 

Totalt 164 16 180 129 10 139 190 20 210 190 17 20 673 63 736 

% av alla 

anställda 

91,1 8,9 100 92,8 7,2 100 90,5 9,5 100 91,8 8,2 100 91,4 8,6 100 

96% av den administrativa personalen är afghansk och alla anställda i programverksamheten, som redovisas i tabellen 

nedan, är afghaner. Av all personal som arbetar för SAK i Afghanistan är 99,7% afghansk. 

34


utgörs av administrationens 

säkerhets-, service- och logistikpersonal. 

Av de fast 

anställda var 8,6% (8%) 

kvinnor. 95,1% (95.3%) av 

personalen var av afghansk 

nationalitet. 

Kompetensutveckling på 

alla nivåer har haft fortsatt 

hög prioritet. Denna sker 

dels i det dagliga arbetet, 

dels genom kurser som arrangeras 

av SAK-kontoren. 

Många anställda deltar 

också i externa utbildningar på alla nivåer, från läs- och 

skrivkunnighetskurser, engelska och datorkurser till utbildningar 

på akademisk nivå. Flertalet icke-afghanska 

medarbetare läste dari. 

KMOs logistik-team tar en paus i arbetet på medicin- och vaccinlagret. 

Finans 

Finansenheterna vid KMO och regionkontoren sköter organisationens 

finansiella transaktioner, bokföring och rapportering 

i enlighet med kraven från lagstiftning och revisorer, 

givare, SAKs styrelse och ledning. Verksamheten 

sköts i nära samarbete med SMO – finanschefen är chef för 

båda enheterna. Rapportering sker regelbundet till styrelsen 

enligt fastställd plan. Under året utarbetades General 

Financial Policy som definierar ramarna för den finansiella 

verksamheten i hela organisationen. Detta styrdokument 

antogs av årsmötet 2004. 

Logistik 

Logistikenheten handhar inköp, transporter och lagerhållning 

av materiel som behövs för verksamheterna inom de 

fyra programverksamheterna: böcker till skolorna, mediciner 

till klinikerna, pumpar till brunnarna, utsäde till kontraktsbönderna 

etc. En stor uppgift är utbetalningen av 

lönerna till till SAKs 10 000 anställda som ofta finns på 

svårtillgängliga platser på landsbygden. Dessutom ombe- 

Fast anställda och projektanställda inom SAKs programverksamhet 

sörjer enheten persontransporter samt underhåll av alla 

SAKs fordon. 

Regionkontoren 

De tre regionkontorens ledningsstruktur motsvarar den 

vid KMO (se ovan) och omfattar ledning, administration, 

finans, personal och logistik. De samarbetar med och får 

stöd av motsvarande funktioner vid KMO för att driva 

programverksamheten. Kontoren leds av regiondirektörer, 

som för närvarande är icke-afghaner. En person uppehåller 

i dag båda regiondirektörstjänsterna vid SRO respektive 

ERO. 

BPHS-åtagandena i Kunduz och Wardak har tillfört nya 

uppgifter till NRO och SRO, men dessa ingår som en integrerad 

del av befintliga strukturer för programstöd. Genom 

den nya miljö som en fungerande afghansk statsbildning 

innebär, i kombination med ett ökat antal organisationer 

som driver verksamhet inom SAKs programområden, har 

behoven av koordinering ökat. Regionkontoren har med 

stöd av KMO aktivt tagit del i detta. 

I stort sett har regionkontoren lyckats nå de mål som 

satts upp för året, även om säkerhetsproblem har skapat 

problem och därmed vissa tillkortakommanden, särskilt i 

södra regionen. 

KMO E R O S R O N R O Totalt 


Program M+K M K M+K M K M+K M K M+K M K M+K 

Utbildning - 1 793 405 2 198 2 956 599 3 555 1 896 675 2 571 6 645 1 679 8 324 

Hälsa ej BPHS - 234 26 260 198 4 202 132 20 152 564 50 614 

Hälsa BPHS - - - - 297 49 346 234 124 358 531 173 704 

RAD - - - - 92 24 116 161 74 235 253 98 351 

NSP* - - - - 4 - 4 - - - 4 - 4 

Totalt - 2 027 431 2 458 3 547 676 4 223 2 423 893 3 316 7 997 2 000 9 997 

% av alla - 82,5 17,5 100 84,0 16,0 100 73,1 26,9 100 80,0 20,0 100 

* Den fast anställda personalen inom NSP redovisas i tabellen på föregående sida under SRO. Därav den kraftiga personalökningen: från 148 anställda 2003 till årets 210. 

35

7 Investeringar 

Sverige. Kansliet har utvidgats med två nya arbetsrum 

som fräschats upp och försetts med anslutningar till 

server och telefoni. Möbler övertogs från den tidigare 

hyresgästen. Därmed finns tillfälliga arbetsplatser för 

personal från fältet, volontärer och praktikanter. IT-utrustningen 

förnyas fortlöpande, såväl hårdvara som mjukvara. 

Under året har tre gamla stationära datorer bytts mot nya 

och två nya arbetsplatser har utrustats med datorer och telefoner. 

Alla datorer på ordinarie arbetsplatser klarar nu 

moderna programvaror. Dessutom inköptes en bärbar dator, 

en projektor, en digitalkamera och en scanner. Investeringarna 

uppgick till 167 000 kronor under året. 

Afghanistan. Den största investeringsposten för 

fältverksamheten var fordon. För att förse programmen 

med materiel – böcker till skolorna, 

mediciner till klinikerna, utsäde till kontraktsbönderna, 

persontransporter etc – behövs en stor och väl fungerande 

fordonspark. Med den dåliga vägstandard som råder i landet 

är behovet av såväl nya fordon som reservdelar ständigt 

akut. I samband med flytten av huvudkontoret i Kabul 

Årsmötet 2002 uppdrog åt styrelsen att avge en skriftlig 

rapport om hur styrelsen arbetat med de beslut 

som fattats med anledning av motioner till årsmötet. 

Nedan redovisas styrelsens uppföljning av beslut med 

anledning av de sex motioner som inkom till årsmötet 2004. 

Motion 1 (bifall) om möjligheter, intresse och förutsättningar 

för ”vän-mödravårdskliniker” och ”vän-barnavårdscentraler. 

Detta arbete har inletts. 

Motion 2 (avslag) om suppleanter till styrelsen. 

Motion 3 (ingen åtgärd) om finansiering av delegatresor till 

årsmötet. Styrelsens svar på motionen var att föreningsverksamheten, 

till vilken kostnader för årsmötet hör, i praktiken 

endast kan finansieras via medlemsavgiften som varit 

oförändrad i mer än 10 år och idag inte täcker kostnaderna 


till större lokaler anskaffades ny kontorsutrustning, datorer 

och printrar mm. Totalt uppgick investeringarna till 6, 

4 miljoner kronor under 2004. 

8 Styrelsens uppföljning av besluten 

om motioner vid årsmötet 2004 

36 


Fordon utgjorde förra året den största investeringsposten. 

för verksamheten. Finansiering av delegatresor skulle bara 

kunna ske om avgiften höjs. Mötet biföll styrelsens svar. 

Motion 4 om lokalkommittéernas årsmöte och val av delegater 

till centrala årsmötet. 

Motion 5 om ändring av portalparagrafen i SAKs stadgar 

hänsköts till behandlandet av styrelsens förslag till nya 

stadgar. 

Motion 6 (avslag) om att SAK skulle motsätta sig svensk 

militär medverkan i Afghanistan. 

Förutom motionerna till årsmötet 2004 kvarstod frågan 

om ett uttalande föranlett av motion 11 ”Om fred, nationellt 

oberoende och självbestämmanderätt” till årsmötet 2003. 

Styrelsen förelade mötet ett förslag till uttalande som antogs.


9 Styrelsens arbete under året 

Under våren utarbetade styrelsen, i samarbete med 

lokalkommittéerna och speciellt tillsatta arbetsgrupper, 

förslag till nya stadgar och arbetsplan för 

nya strategier att presenteras årsmötet 2004. Policyn antogs 

av mötet, liksom stadgarna med undantag för portalparagrafen 

samt reglerna för valbarhet till valberedningen. 

Styrelsen har därefter inlett arbetet med strategierna i enlighet 

med årsmötets beslut om arbetsordning. Afghanistan 

är dock inne i en fas då mycket av förutsättningarna 

för SAKs verksamhet förändras genom politiska och andra 

beslut, varför styrelsen och generalsekreteraren kommit 

fram till att strategiarbetet till stora delar bör skjutas upp 

tills situationen klarnat. Arbetet har dock inletts med strategier 

för gender och information. 

10 Slutord 

I 

denna verksamhetsberättelse framgår att Afghanistankommittén 

är inne i ett mycket dynamiskt skede. 

I Sverige ökar antalet medlemmar, en utveckling som 

är på tvärs med de flesta andra föreningar. Både lokalt 

och centralt kan vi uppvisa stort engagemang och god 

efterfrågan på kunskap och erfarenhet om Afghanistan. 

Genom ambitiösa utåtriktade arrangemang har vi försökt 

diskutera de positiva och negativa tendenserna i den 

aktuella afghanska situationen och sprida kunskap om Afghanistan 

för att bygga under vår insamlingsverksamhet. 

Det ökande intresse för SAK som nu finns måste användas 

för att ytterligare stärka vår organisation, lokalt 

och centralt. 

SAKs biståndsinsatser i Afghanistan har under året 

ökat kraftigt. I siffror är vi nu uppe i en volym av 154 miljoner 

kronor. Denna utveckling ställer stora krav på organisationens 

professionalism. Det handlar såväl om årsmötenas 

och förbundsstyrelsens övergripande och strategiska 

beslut som hur biståndet hanteras av kansliet i Stockholm 

och genomförs i Afghanistan. 

Förutom önskemål och beslut inom SAK styrs biståndet 

av vad som är möjligt att finansiera i förtroendefull 

samverkan med våra finansiärer samt hur verkligheten förändras 


I dag finns en afghansk regering som i samarbete med 

internationella biståndsorgan drar upp riktlinjerna för ut- 

Vid sina sammanträden och genom praktiska insatser 

har styrelsen arbetat med frågor kring lokalkommittéernas 

verksamhet. Varje styrelsemedlem har varit kontaktperson 

för en eller flera lokalkommittéer för att på så sätt fungera 

som en länk till styrelsen. Föreningsutskottets arbete, 

föreningshandläggarens uppdrag att också fungera som resande 

ombudsman samt ökade insatser för att arbeta med 

vänskoleprojekt i lokalkommittéerna är uttryck för detta. 

En styrelserepresentant har suttit med i redaktionsrådet 

för Afghanistan-nytt. 

Under året har styrelsen gjort ett uttalande i samband 

med den internationella kvinnodagen och som publicerats 

på SAKs hemsida. 

vecklingen i Afghanistan. För SAK innebär detta att vårt 

bistånd genomgår en omstrukturering samtidigt som det 

växer i omfång. Vi fortsätter dock inom de traditionella 

områdena utbildning, hälsa och insatser för handikappade. 

Det är glädjande att kunna konstatera att både hängivenheten 

och professionalismen består inom vår organisation. 

Styrelsen vill rikta ett sort tack till SAKs engagerade 

personal både på kontoren i Stockholm och Kabul under 

ledning av SAKs generalsekreterare, till personalen i fält, 

varav det helt dominerande andelen utgörs av afghaner, 

samt till de många medlemmar i SAK som på sin fritid 

lägger ner stort engagemang för att bistå det afghanska 

folket. 

Lena Hjelm-Wallén 

Ordförande för Svenska Afghanistankommittén 

37

38 

Resultaträkning 

(i tkr) 

Verksamhet 1 


2004-01-01- 2003-01-01- 

Not: 2004-12-31 2003-12-31 

Biståndsverksamhet 

Anslag från givare 4 139 624 97 177 

Försäljning av medicin och jordbruksprodukter 2 2 489 2 522 

Medel från årets insamlingsverksamhet 2 5 755 2 712 

Medel från tidigare års insamlingsverksamhet 2 9 795 13 827 

Totala medel för biståndsverksamhet 157 662 116 238 

Kostnader för biståndsverksamheten 2 , 5 -152 362 -110 542 

Administrationskostnader för biståndsverksamheten 2 , 5 -5 300 -5 585 

Totalt resultat för biståndsverksamheten 0 111 

Insamlingsverksamhet 

Insamling genom Världens Barn 2 6 744 10 694 

Egen insamlingsverksamhet 2 5 500 5 007 

Totalinsamling under året 12 244 15 701 

Insamlingskostnader 2, 5 -2 889 -3 233 

Totalt result för insamlingsverksamheten 9 355 12 468 

Överfört till biståndsverksamheten, Världens Barn 2 -5 729 -2 712 

Överfört till biståndsverksamheten, egen insamling 2 -26 

Totalt överfört till biståndsverksamheten, insamling -5 755 

Kvarstående medel för kommande år 3 -3 600 -9 867 

Resultat av insamlingsverksamheten efter överföring 0 -111 

till biståndsverksamheten 

Föreningssverksamhet 

Medlemsavgifter och gåvor till föreningen 2 1 245 1 040 

Försäljning av böcker och informationsmaterial 2 414 663 

Intäkter informationsaktiviteter (anslag) 2, 4 1 381 1 300 

Total intäkter för föreningsverksamhet 3 040 3 003 

Kostnader för medlemsverksamhet 2, 5 -1 127 -1 054 

Försäljningskostnader 2, 5 -323 -577 

Informationskostnader 2, 5 -1 381 -1 300 

Totalt resultat för föreningsverksamhet 209 72 

Total verksamhetsresultat 209 72 

Resultatet från finansiella investeringar 

Resultat från finansiella anläggningstillgångar 8 17 43 

Räntor 9 55 35 

Växelkursförluster 9 0 -31 

Resultatet från finansiella investeringar 72 47 

Totalt resultat för året 281 120


Balansräkning 

(i tkr) 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Not 2004-12-31 2003-12-31 

Materiella anläggningstillgångar 

Inventarier 10 2 3 

2 3 

Finansiella anläggningstillgångar 

Långfristiga värdepappersinnehav 11 310 299 

Övriga finansiella anläggningstillgångar 12 2 883 0 

3 194 299 

Summa anläggningstillgångar 3 195 302 

Omsättningstillgångar 

Varulager m m 

Handelsvaror 535 310 

535 310 

Kortfristiga fordringar 

Övriga fordringar 13 8 797 9 139 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 2 952 4 378 

11 749 13 518 

Kassa och bank 37 400 42 063 

Summa omsättningstillgångar 49 683 55 891 

SUMMA TILLGÅNGAR 52 879 56 192 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 , 15 

Donationskapital 391 391 

Fond för rörelsekapital 7 903 8 213 

Balanserat resultat 489 369 

Årets resultat 281 120 

Balanserat kapital 9 064 9 094 

Långfristiga skulder 16 5 207 1 944 

5 207 1 944 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 3 267 1 136 

Övriga skulder 17 1 032 1 055 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 9 906 9 400 

14 204 11 591 

Kvarstående medel 

Ändamålsbestämda medel anslagsgivare 3 11 184 14 187 

Ändamålsbestämda medel, egen insamling 3 13 524 14 536 

Ändamålsbestämda medel, egen insamling Världens Barn 3 -305 4 841 

24 403 33 564 

Summa eget kapital och skulder 52 879 56 192 

39

40 

Noter 

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper 


Föreningens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och 

Bokföringsnämndens rekommendationer med två undantag. BFN 2002:11 angående redovisning av bidrag från offentligrättsliga 

organ tillämpas endast för anslag från svenska myndigheter. Bidrag från andra anslagsgivare redovisas enligt kontantprincipen. 

Vidare kostnadsförs samtliga inventarier anskaffade för biståndsverksamheten direkt. 

Insamlade medel 

Insamlade medel består dels av föreningens direkt insamlade medel dels av medel insamlade genom Radiohjälpens 

kampanj, Världens Barn år 2003. 

Insamlade medel gällande Världens Barn kampanjen år 2004 ingår ej utan redovisas först år 2005 

Insamlingskostnader 

Består dels av organisationens egna insamlingskostnader dels av insamlingskostnader avseende Världens Barn 

kampanjen år 2003. 

Insamlingskostnader avseende Världens Barn år 2004 har balanserats och redovisas år 2005. 

Fordringar 

Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta. I balansposten ingår fordringar för slutförda projekt 

försiktigt värderade. 

Utländska valutor 

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. 

Varulager 

Varulager värderas till anskaffningsvärdet. 

Anläggningstillgångar 

Inventarier som ingår i föreningsverksamheten skrivs av på bedömd ekonomisk livslängd: 

datorer på 3 år och övriga inventarier på 5 år. 

Inventarier för biståndsverksamheten avskrivs direkt.


Not 3 

Specifikation av intäkter och kostnader per huvudverksamheter 2004 

SEK (tkr) 

(A) Totala intäkter Kostnader 

Verksamheter 

Mottagna 

medel 

Programut- 

Ledning och 

Verksamhet i UtbildningsHälsoJordbruks- tidigare år, 

RAD 

veckling och Investeringar administrativt Totalt 

Sverige programmetprogrammetprogrammet Mottaget upptagna 

programstöd 

stöd 

2004 som intäkter 

Biståndsverksamhet 

Sida årsanslag 2004 62 710 

30 248 23 615 

4 501 1 432 3 809 63 605 

Sida anslag för funktionshindrade 2004 10 000 

10 000 

10 000 

Forum Syd årsanslag 2004 9 231 

4 188 1 931 306 1 411 564 

752 9 151 

Europeiska Kommissionen 32 568 3 654 

11 650 23 319 

5 910 1 046 2 450 740 45 115 

UNDP/CDAP 4 037 

- 

UNICEF 367 

106 106 

UNFPA - 

139 

139 139 

Världsbanken 15 843 

581 9 377 

2 672 

12 629 

Övriga 1 074 

620 153 

- 

773 

Insamlade medel använda 2004 9 953 1 961 1 975 311 1 350 

- 15 549 

Försäljningsintäkter i Afghanistan 

(medicin och jordbruksprodukter) 2 489 

255 

339 

594 

Delsumma: 138 319 3 793 

- 57 240 60 857 12 281 7 971 10 131 3 882 5 300 157 662 

1 878 1 878 

1 011 1 011 

2 889 - 

- 

- 

- 

- 

- 

2 889 

4 591 

5 204 

9 794 

Insamlingsverksamhet 

Egen insamling, inkl räntor 5 500 

Insamling genom Världens Barn 6 744 

Delsumma: 12 244 

1 126 

1 

1 127 

1 291 90 1 381 

323 323 

2 740 - 

- 

- 

- 

- 

1 90 2 831 

- 

- 

Förenings- & 

informationsverksamhet 

Medlemsavgifter och gåvor till 

föreningen 1 245 

Informationsaktiviteter (Sida & andra) 1 900 

Försäljning 414 


Räntor, växelkursvinster/förluster 72 

Not 2 

163 382 

5 390 

3 883 

10 131 

7 971 

12 281 

60 857 

57 240 

5 628 

13 588 

Totalt: 154 195 

41

42 

Not 3 

Balanser Eget Kapital och ändamålsbestämda medel 

SEK (tkr) 

(G) 

Kvarstående 

medel per 

31.12.2004 

(C +D+E+F) 

(E) 

Växelkursjus (F) 

t-ering av Förändringar 

ingående under året 

balanser från (utnyttjat/avskrive 

tidigare år t/återbetalt) 

(D) 

Ingående 

balans 

outnyttjade 

medel fr 

tidigare år 

1 161 

7 903 

9 064 

(95) 

(95) 

(1) 

(215) 

(216) 

880 

8 213 

9 094 

3 701 

(0) 

519 

- 

169 

(1 686) 

(0) 

(13) 

596 

3 177 

1 333 

4 488 

- 

Intäktskällor (A) Totala intäkter 

Tidigare års 

medel (B) (C) 

upptagna Totala Resultat 

Mottagna som intäkter kostnader 2004 

medel 2004 2004 2004 (A-B) 

Eget Kapital 

Medlemsavgifter, gåvor till föreningen 

och försäljning av material i Sverige 

samt från resultat av finansiella 

investeringar 1 732 

1 450 281 

Fond för rörelsekapital - 


- 

1 450 281 

Ändamålsbestämda medel 

anslagsgivare 

Sida årsanslag 2004 62 710 

63 605 (895) 

Sida anslag för funktionshindrade 2004 10 000 

10 000 

(0) 

Sida årsanslag information 2004 1 800 

1 281 519 

Statens kulturråd 100 

100 - 

Forum Syd årsanslag 2004 9 231 

9 151 80 

Europeiska Kommissionen 32 568 3 654 45 115 (8 893) 

UNDP/CDAP 4 037 

- 4 037 

UNICEF 367 

106 261 

UNFPA - 

139 

139 - 

Världsbanken 15 843 

12 629 3 214 

Övriga 1 074 

773 301 

Försäljningsintäkter i Afghanistan 

(medicin och jordbruksprodukter) 2 489 

594 1 894 

Växelkursvinster/förluster - 

- 

Delsumma: 140 219 3 793 143 493 520 

108 

(128) 

(3 719) 

350 

(15) 

(139) 

(3) 

(26) 

48 

3 

(8) 

0 

24 

221 

10 952 

(4 435) 

(262) 

743 

(37) 

34 


973 

3 389 

- 

11 184 

(973) 

(16) 

(3 543) 

21 

2 484 

- 

14 187 

13 524 

(305) 

13 219 

(4 591) 

(5 204) 

(9 794) 

(17) 

54 

37 

14 536 

4 841 

19 377 

3 596 

4 

3 600 

6 495 

11 943 

18 438 

4 591 

5 204 

9 794 

Ändamålsbestämda medel 

insamlingar 

Egen insamling 5 500 

Insamling genom Världens Barn 6 744 


Not 3 

33 467 

(13 433) 

(158) 

42 657 

4 401 

163 382 

13 588 

Total: 154 195


Not 4 Anslag från givare 

Intäkterna har periodiserats i enlighet med Bokföringsnämndens rekommendation. Detta innebär att intäkterna 

hänförs till det år som kostnaderna uppstår. Kvarvarande medel överförs till nästa år. 

Bistånd 2004 2003 

Beviljade anslag, svenska myndigheter 81 941 67 471 

Erhållna anslag, utländska bidragsgivare 53 889 18 674 

Utnyttjat av föregående år anslag 3 793 26 472 

Kvarstående medel för kommande år 0 -15 440 

Total 139 623 97 177 

Information 

Årets anslag 1 900 1 300 

Utnyttjat av föregående år anslag 0 0 

Kvarstående medel för kommande år -519 0 

Total 1 381 1 300 

Not 5 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 

2004 2003 

Löner och andra ersättningar: 

Styrelse och kanslichef 724 707 

Övriga anställda 91 002 74 189 

Totala löner och ersättningar 91 726 74 896 

Sociala kostnader 2 822 2 337 

(varav pensionskostnader) 1 250 1 013 

Löner och andra ersättningar fördelade per land/kategori uppgår enligt följande: 

2004 2 003 

Sverige 4 496 3 251 

Afghanistan, utsända 7 800 6 467 

Pakistan, lokalanställda 208 435 

Afghanistan, lokalanställda 32 167 24 582 

Afghanistan, projektanställda 47 055 40 160 

Totalt 91 726 74 896 

Not 6 Antal anställda 


Antal 

anställda Varav kvinnor Antal anställda Varav kvinnor 

Sverige 11 4 10 4 

Afghanistan, utsända 17 7 18 7 

Pakistan, lokalanställda 9 0 25 4 

Afghanistan, lokalanställda 736 63 594 40 

Afghanistan, projektanst 9 997 2 000 9 371 1 914 

Totalt 10 770 2 074 10 018 1 969 

NOT 7 Könsfördelning i företagsledning 


Antal styrelseledamöter 

Män 8 8 

Kvinnor 5 5 

Totalt 13 13 

Antal övriga befattningsinnehavare: 

Män 1 1 

Kvinnor 

43

44 

Not 8 Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 



Utdelningar 10 7 

Nedskrivningar 8 36 

Totalt 17 43 

Not 9 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 


Växelkursdifferenser 0 -31 

Räntor 55 35 

Totalt 55 4 

Not 10 Inventarier 

Inventarier som inköps för biståndsmedel direktavskrivs, men redovisas till en minnespost á 1kr per enhet. Denna not visar därför 

inte belopp i 1000-tals kronor utan i stället ental. Nedanstående anskaffningsvärden samt avskrivningar avser således inventarier 

som används i Svenska Afghanistankommitténs föreningsverksamhet, upptagna till anskaffningsvärde, samt dessa minnesposter 


Ingående anskaffningsvärde 195 694 195 636 

Omvärderade tillgångar KMO ny växelkurs (fr 7,2971 t 6,3446) 58 -54 

Inköp 96 122 

Försäljningar och utrangeringar -6 -10 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 195 842 195 694 

Ingående avskrivningar 192 842 157 896 

Försäljningar och utrangeringar 0 0 

Årets avskrivningar 1 204 34 946 

Utgående ackumulerade avskrivningar 194 046 192 842 

Utgående restvärde enligt plan 1 796 2 852 

Upplysningsvis kan nämnas att inventarier inköpta för biståndsverksamheten från 2000 t o m 2004 uppgår 

till 22 701 077 kr fördelat per år enligt nedanstående: 

År 

2000 2 695 598 

2001 2 452 684 

2002 5 557 186 

2003 5 380 437 

2004 6 615 172 

Totalt 22 701 077 

En 20%-ig avskrivningstakt skulle innebära en avskrivning om 4 540 215 kr för år 2004. 

Not 11 Långfristiga värdepappersinnehav 

2004 2004 

Företag och antal aktier Bokfört värde Marknadsvärde 

ABB Ltd AK, 1276 st 47 47 

Handelsbanken AK A, 730 st 101 126 

Hexagon AK B, 450 st 57 142 

Skandia AK, 860 st 28 28 

Handelsbanken placeringsfond, 64,0731 andelar 8 8 

Banco Likviditetsfond, 66,119463 andelar 65 66 

VBG, 34 st 3 4 

Totalt 310 421


Not 12 Övriga finansiella anläggningstillgångar 


Roterande fond, utlåning till funktionshindrade 1 030 0 

Förutbetald lokalleasing * 1 853 0 

Totalt 2 883 0 

* Svenska Afghanistankommittén har kontrakt att leasa lokaler i Kabul i 15 år. Emellertid beräknas återbetalningstiden 

för kostnader for byggnation och reparation till 4 år och hanteras då i redovisningen som förutbetald hyra. 

Not 13 Övriga fordringar 


Anslag 

Radiohjälpen/Världens Barn 0 5 204 

EU DG 1 Konsorium kontrakt 2000-2002 2 811 0 

EU DG 1 Konsorium kontrakt 2002-2004 4 824 0 

Övriga 

7 635 5 204 

Handkassor, förskott 240 187 

Lån anställda 461 697 

Kundfakturering 20 28 

Banco Humanfonder, utdelning 91 82 

Övriga mindre fordringar 344 315 

Euron Aid 0 2 627 

Skattekontot 6 0 

1 162 3 936 

Totalt 8 797 9 139 

Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 


Förutbetalda hyror 2 121 1 041 

Förutbetalda insats Världens Barn 673 1 030 

Förutbetalda försäkringar 58 25 

Förutbetalt inventarier 0 2 191 

Övriga poster 99 90 

Totalt 2 952 4 378 

Not 15 Eget kapital ÅR 2004 

Donationskapital 

Balanserat 

resultat Årets resultat 

Fond för 

rörelsekapital Totalt kapital 

Ingående balans 

Omräkningsdifferens 

391 369 120 8 213 9 094 

Afghanistan 

-215 -215 

Fördelning av resultatet 

120 -120 0 

Årets resultat 

281 -95 186 

Utgående balans 

391 489 281 7 903 9 065 

Not 16 Långfristiga skulder 


Avsättningar för tjänstgöringsbonus för lokalanställda i Pak/Afg 3 624 1 507 

Försäkringsfond för lokalanställda 553 432 

Roterande fond 1 030 5 

Totalt 5 207 1 944 

45

Not 17 Övriga skulder 


Ränteskulder till anslagsgivare: 

Sida - 43 

Forum Syd - 13 

EU 782 707 

Radiohjälpen 14 6 

Totalt ränteskulder 796 768 

Avsättningar till lokalkommittéer 235 243 

Skattekontot 0 43 

Totalt övriga skulder 1 031 1 055 

Not 18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 


FAO Roterande fond/EuronAid 7 545 6 475 

Övriga poster 2 361 2 925 

Totalt 9 906 9 400 

Stockholm 2005- 

_____________________ _____________________ _____________________ 

Lena Hjelm-Wallén, ordförande Göran Netinder, Vice ordförande Gunnar Andersson 

_____________________ _____________________ _____________________ 

Stellan Hermansson Stefan Holmström Ann- Charlotte Linden 

Stockholm 2005-03-19 

____________________ _____________________ _____________________ 

Ulf Lundberg Fatah Mohammad Eva Olsson 

46 

_____________________ _____________________ 

Anders Öhrström Carl Schönmeyr 

____________________ _____________________ 

Christina Lindholm Anna Westin 

Min revisionsberättelse har lämnats 2005- 

____________________ 

Hans Gustavsson 

Auktoriserad revisor 

2005-03-23


47

48 

S A K . Ve r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e & b o k s l u t 2 0 0 4

Stockholm Management Office, SMO 

Trekantsvägen 1, 6 tr 

SE-117 43 Stockholm 

Sweden 

Tel +46-(0)8-545 818 40 

Fax +46-(0)8-545 818 55 

info@sak.se 

www.sak.se 

Kabul Management Office, KMO 

Main Jalalabad Road, Paktia Kot 

Behind UNO Printing Press 

Kabul, Afghanistan 

PO Box 5017 

Tel +93-(0)70-242 013 

info@sca.org.af 

www.swedishcommittee.org

2004 - Svenska Afghanistankommittén

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?