Ladda ner (4,8Mb) - ISU

Recommendations

Info

56 Energi som fokusområde Efterkrigstidens bebyggelse kom till i en tid då energipriserna var låga och frågor rörande ekologi och hållbarhet hade annorlunda prioritering jämfört med idag. Nu, 50 år senare, står dessa byggnader inför ett omfattande renoveringsbehov och öppnar för nya möjligheter att på ett allomfattande sätt ställa om dessa till byggnader som står sig bra ytterligare 50 år i framtiden. Att minska energianvändningen är en viktig del i ledet för att uppnå ekologiskt hållbarhet. Ett minskat energibehov innebär också minskade kostnader och allt eftersom energipriserna fortsätter att öka kommer en energisnål fastighet vara av allt större betydelse. För att väsentligt kunna minska energianvändningen krävs inte minst investeringar i tekniska installationer och klimatskal. Kostnaden för dessa är ofta högre än om befintlig utrustning enbart ersatts med likvärdig. I detta sammanhang är det därför viktigt att tänka mer långsiktigt utifrån ett livscykelperspektiv. Behovsstyrning är också en parameter som kan göra stor skillnad i hur energin utnyttjas. På en skola har olika lokaler olika behov med en utnyttjandegrad som varierar över dygnet. Detta berör framför allt ventilation och belysning. Under lektionstid är det full aktivitet inne i klassrummen medan raster och kvällstid innebär tomma lokaler. Systemen behöver därför ta hänsyn till de behov som finns och anpassas för att undvika exempelvis överflödig ventilering. År 2020 ska Malmö stads fastigheter till 100 procent försörjas av förnybar energi. För att aktivt kunna medverka till detta är målet att Nydalaskolans energianvändning minskas med 35 procent och att 20 procent är egenproducerad, förnybar energi. Det energislag som är aktuellt för skolan är solenergi. Energi från solen kan nyttjas på en rad olika sätt där de två mest beprövade sätten är solfångare och solceller. Solfångare producerar värme som kan användas till varmvatten och uppvärmning. Solceller producerar el som kan ledas in på elnätet i en byggnad. Lämpligheten för vardera anläggning bedöms efter det behov som finns. Solceller passar bra till många anläggningar där verksamheten har stort behov av el, som exempelvis skolan, medan solfångare passar bra då uppvärmningsbehovet är stort som till exempel för utomhusbassänger.
Energianvändningen minskas med 35 % och 20 % är egenproducerad förnybar energi. 57
Page 1 and 2:
Grönskande ishallar och miljöpeda
Page 3 and 4:
Innehåll Inledning ...............
Page 5 and 6: Ishallen och skolan har fått tre f
Page 7 and 8: Objektsbeskrivning Området - Kirse
Page 9 and 10: Ishallen görs 100 % mer grönskand
Page 11 and 12: Förslag och illustration Svenska L
Page 13 and 14: låsas fast på ett tryggt sätt ha
Page 17 and 18: publikentrén och uteluften. Delar
Page 21 and 22: Energianvändningen minskas med 50
Page 23 and 24: Energiåtgärder nutid FAS 1 ENERGI
Page 25 and 26: dagtid. För energieffektivare styr
Page 27 and 28: kyla bort varmt spolvatten från is
Page 29 and 30: driftteknikerna då kan uppleva att
Page 32 and 33: 32 Vatten som fokusområde Nästan
Page 34 and 35: 34 Utgångsläge vatten Verksamhete
Page 36 and 37: 36 Vattenåtgärder närtid FAS 2 V
Page 38 and 39: 38 att finnas ett breddavlopp mot d
Page 40 and 41: 40 En miljöpedagogisk skola i Nyda
Page 42 and 43: 42 Utemiljö som fokusområde Skolg
Page 44 and 45: 44 Utgångsläge utemiljö Grönska
Page 46 and 47: 46 FAS 1 UTEMILJÖ Förslag och ill
Page 48 and 49: 48 Utemiljöåtgärder närtid FAS
Page 50 and 51: 50 FAS 2 UTEMILJÖ
Page 52: 52 Informella sittplatser - Föruto
Page 55: Förslag och illustration Svenska L
Page 59 and 60: Energiåtgärder nutid FAS 1 ENERGI
Page 61 and 62: Energiåtgärder närtid FAS 2 ENER
Page 63 and 64: till alla tappställen. Därmed gö
Page 65 and 66: Den fysiska platsen, inne såväl s
Page 67 and 68: Miljöpedagogiska åtgärder nutid
Page 69 and 70: många olika nationaliteter represe
Page 71 and 72: Miljöpedagogiska åtgärder närti
Page 73 and 74: klassrummen finns en trygghetszon o
Page 75 and 76: sikt på skolgården. Cykelparkerin
Page 77 and 78: och noterar åtgärder och ändrade
Page 79 and 80: FAS 3 MILJÖ- PEDAGOGIK 79
Page 81: Arbetsmodell I projektet har följa
Page 84 and 85: 84 Grönskande ishallar - checklist
Page 87 and 88: Miljöpedagogiska skolor - checklis
Page 89 and 90: Miljöpedagogiska skolor - checklis
Page 92: I början av 2008 inleddes arbetet
show all

Ladda ner (4,8Mb) - ISU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?