ÅRsRedoVisninG 2009 - Sparbanken Göinge

sparbankengoinge.se

ÅRsRedoVisninG 2009 - Sparbanken Göinge

ÅRsRedoVisninG 2009

Farstorp

Glimåkra

Lokal - Personlig

Röke

Vinslöv


REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2009

Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Göinge AB (organisationsnummer 516406-0716)

får härmed avge årsredovisningen för verksamhetsåret 2009. Banken bildades 2008-11-24.

Förvaltningsberättelse

Världsekonomin krympte 2009

Den globala konjunkturnedgången, som inleddes i slutet av 2008, fördjupades under förra året. En

världsomspännande finanskris och dess effekter på den reala ekonomin bidrog till att världshandeln

minskade kraftigt. BNP föll brant i flertalet OECD-länder, men även i tilltäxtekonomierna, med Kina

och Indien i spetsen, blev BNP-tillväxten väsentligt svagare. Uppskattningsvis föll BNP med 1 %

under 2009. Det är första gången sedan andra världskriget som världens samlade produktion av varor

och tjänster minskade.

Den expansiva ekonomiska politiken som bedrevs i OECD-länderna och i flera tillväxtekonomier bidrog

till att BNP-fallet bromsades upp under fjolårets andra halvår och en svag global återhämtning inleddes.

Aktivitetsökningen var tydligast i Kina driven av en stark investeringsuppgång. Inköpschefsindex (PMI)

för industrin, som bottnade i slutet av 2008, steg både i USA och i EMU-länderna och har sedan i

höstas befunnit sig i tillväxtzonen. Samtidigt återvände förtroendet på de globala finansmarknaderna,

inte minst till följd av centralbankernas kraftiga räntesänkningar och omfattande kapitalinjektioner.

En ökad likviditet på de finansiella marknaderna och en tilltagande riskaptit bidrog till en kraftig börs-

och råvaruprisuppgång under loppet av 2009. Centralbankernas uttalanden om att bibehålla de låga

räntorna under en längre period för att inte äventyra den bräckliga konjunkturuppgången bidrog också

till det ökade investeringsintresset för aktier och råvaror. En snabbt växande arbetslöshet och

omfattande offentliga stimulanspaket ledde till att de offentliga finanserna försämrades i snabbt takt

både i USA och i Europa. I USA steg budgetunderskottet till tvåsiffriga nivåer som andel av BNP och

i EMU-länderna blev underskotten väsentligt större än de 3 % som Maastrichtkriteriet stipulerar.

De baltiska ekonomierna krympte med i genomsnitt 15-20 % i årstakt under de tre första kvartalen

2009 jämfört med motsvarande period 2008, och är de länder i EU som drabbats hårdast av den

globala konjunkturnedgången. Den inhemska efterfrågan – konsumtion och investeringar – som under

flera år svarat för merparten av tillväxten i de baltiska länderna föll kraftigt under 2009 i spåren av den

globala finanskrisen och den snabbt försämrade arbetsmarknaden.

Kraftigt BNP-fall i svensk ekonomi

Den djupa globala konjunkturnedgången och en svag inhemsk efterfrågan bidrog till att Sveriges BNP

föll med 5 % i genomsnitt under fjolårets tre första kvartal. Det är framför allt exportindustrin som har

drabbats av den svaga omvärldskonjunkturen, med kraftiga exportfall och omfattande produktionsminskningar

som följd. Samtidigt missgynnades den svenska industrin av att den globala efterfrågan

på investeringsvaror, som väger tungt i Sveriges export, sjönk kraftigt i spåren av den globala

finanskrisen. För företag verksamma inom den privata tjänstesektorn och för många hushåll blev

konjunkturnedgången betydligt måttligare delvis tack vare det låga nominella ränteläget och en

expansiv finanspolitik.

Produktionsneddragningarna i näringslivet pressade upp den öppna arbetslösheten till drygt 8 %

under 2009 från 6,2 % 2008. De största personalnedskärningarna skedde inom industrin och

sammantaget minskade den totala sysselsättningen med drygt 100 000 personer. Trots tilltagande

kostnadsanpassningar i näringslivet blev produktivitetstillväxten fortsatt låg, varför arbetskostnaderna

per producerad enhet fortsatte att stiga i en relativt snabb takt under förra året.

Det svaga efterfrågeläget och ett lågt kapacitetsutnyttjande bidrog till att investeringarna föll på bred

front. Undantaget var de offentliga investeringarna som steg tack vare ökade infra-struktursatsningar.

Under andra halvåret ifjol kom det flera tecken på att konjunkturbotten i svensk ekonomi hade passerats

och att en svag återhämtning hade inletts. I kvartalstakt steg BNP både under andra och tredje

kvartalet. Hushållens optimism om framtiden stärktes under loppet av 2009 inte minst till följd av det

låga ränteläget, högre reala disponibelinkomster och stigande förmögenhetsvärden. Samtidigt ökade

skuldsättningsgraden bland de svenska hushållen trots försämrade arbetsmarknadsutsikter.

Ljusare tillväxtutsikter under 2010

De globala tillväxtförutsättningarna för 2010 har förbättrats jämfört med i höstas. Tecknen på en

återhämtning i USA och i Europa har blivit tydligare samtidigt som tillväxten accelererar i Kina och

Indien. Vi bedömer att den globala tillväxten stiger med 3,3 % under 2010. Konjunkturförstärkningen

kommer främst från tillväxtekonomierna i Asien, men även i USA och Europa förutses BNP-tillväxten

öka snabbare. Även om utsikterna har blivit ljusare står världsekonomin alltjämt inför stora utmaningar.

Skuldavvecklingen, i såväl finanssektorn som den privata sektorn, fortsätter. Den offentliga sektorns

skuld växer och många OECD-länder har tvåsiffriga budgetunderskott.

12

1

1


Den svenska ekonomin förutses växa med kring 2 % under 2010. En starkare omvärldskonjunktur

innebär förbättrade exportmöjligheter för svenska företag. En mindre negativ arbetsmarknadsutveckling

och fortsatt stigande reala disponibelinkomster förutses leda till en högre konsumtionstillväxt under

2010 jämfört med 2009. Näringslivets investeringar kommer däremot att krympa ytterligare något till

följd av det låga kapacitetsutnyttjandet. Ett fortsatt svagt inhemskt pristryck innebär att ränteläget i

svensk ekonomi kommer att vara fortsatt lågt, även om vi bedömer att Riksbanken kommer att börja

normalisera reporäntan under hösten 2010.

Den svenska kronan gentemot dollarn och euron

12

11

10

9

8

7

6

5

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Ränteutvecklingen i Sverige

Procent

7

6

5

4

3

2

1

0

nuari 2005=100180

170

Börsutvecklingen, 2005=100

Index

-förändring

160

150

140

130

120

110

100

90

80

70

60

50

jan

7.5

5.0

2.5

0.0

Riksbankens styrränta

3-månaders statsskuldsväxel

2

USD/SEK

EUR/SEK

10-årig statsobligation

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

2005=100

Globalt börsindex (MSCI)

apr jul

2006

okt jan

Nasdaq

apr jul

2007

okt jan

Stockholmsbörsen

apr jul

2008

okt jan

2

Source: Reuters EcoWin

7

6

5

4

3

2

1

0

Source: Reuters EcoWin

apr jul

2009

okt jan

Source: Reuters EcoWin


Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring

7.5

årlig %-förändring

60

50

jan

5.0

2.5

0.0

-2.5

-5.0

-7.5

apr jul

2006

okt jan

Allmänt om verksamheten

Sparbanken Göinge AB ägs av fyra sparbanksstiftelser, Sparbanksstiftelsen Röke, Farstorp, Glimåkra

och Vinslöv, en från vart och ett av de fyra sammanslagna bankernas verksamhetsområde.

Ägandet är lokalt och förankrat i bygden.

Datateknisk sammanläggning, konvertering, är genomförd i februari 2010.

Allmänt

Sparbanken Göinge AB tillhör gruppen fristående sparbanker och är medlem i SR, Sparbankernas

Riksförbund. Via avtal har sparbanken ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Hela

dataproduktionen sker i Swedbanks IT-system och vi köper därutöver tjänster avseende fond och

utland. Avtalet reglerar också förmedling av in- och utlåningsvolymer till Swedbank Robur AB,

Swedbank Försäkring AB och Swedbank Hypotek AB.

Sparbanken är ansluten till Svenska Fondhandlareföreningens regler om licensiering av fondmäklare.

Verksamhetens art och inriktning

Sparbankens uppgift är att ta emot inlåning från allmänheten. Härutöver bedriver sparbanken

utlåningsverksamhet, ställande av borgen och garantier, betalningsförmedling och tillhandahållande

av betalningsmedel. Dessutom förmedlar sparbanken lån och krediter, aktier och andra värdepapper,

samt bedriver juridisk rådgivning, valutahandel och pensionssparrörelse samt tillhandahåller

försäkringar.

Sparbankens struktur

Verksamheten är organisatoriskt uppdelad i en företagsmarknadsfunktion och en privatmarknadsfunktion,

samt en administrativ funktion.

Jämförelsesiffror för Sparbanken Göinge AB

Proformasiffror och text i kursiv stil i denna årsredovisning framförallt avseende resultaträkningen

för helåret 2008 är baserade på en sammanslagning av de fyra sparbankernas resultat och ställning.

Sparbankens ställning

Sparande och placeringar

Inlåning ökade med 3,3% och uppgick till 1 931 mkr (1 870) vid årets utgång.

Härutöver har sparbanken förmedlat inlåning till Swedbank Robur AB fonder, där fondförmögenheten

vid årsskiftet uppgick till 679 mkr (478).

Utlåning

Lånestocken ökade under året med 20,3% och uppgick därmed till 1 841 mkr (1 530). Av detta

belopp utgör 131 mkr (202) utlåning med räntebindningstid över ett år.

Den till Swedbank Hypotek AB förmedlade kreditvolymen uppgick vid årets utgång till 1 196 mkr (1 100).

Sparbankens resultat

Resultat

Rörelseresultatet exklusive nettoresultat av finansiella transaktioner uppgick för perioden till 32 mkr.

Räntenettot uppgick till 52 mkr.

apr jul

2007

okt jan

apr jul

2008

okt jan

Provisioner, netto för perioden uppgick till 14 mkr.

Nettoresultat av finansiella transaktioner för perioden uppgick till 12 mkr, i denna summa ingår

inlösen av teckningsrätter för aktier i Swedbank AB med 6 mkr.

Periodens nettokostnad för kreditförluster uppgår till 2,5 mkr. Detta utgör 0,1% av nettobokfört värde

av utestående fordringar.

Reservering för sannolika kreditförluster uppgick vid årets utgång till 8,8 mkr.

3

apr jul

2009

okt jan

Source: Reuters EcoWin

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

3

Source: Reuters EcoWin


Personal

Antalet anställda i sparbanken uppgick vid årets slut till 30 (31) personer.

I övrigt se not 10 till resultaträkning.

Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen

Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10.

Miljöpolicy

I enlighet med miljöpolicyn ska banken såväl intern som extern verksamhet bidra till ett hållbart

samhälle med kretsloppstänkande och minska möjlig miljöpåverkan. Vid lönsamhet- och

riskbedömning i affärsverksamheten ska miljöaspekterna beaktas.

Prognos

Tillväxten i affärsvolmen förväntas öka under 2010. Rörelseresultatet 2010 förväntas uppgå till 30-35 mkr.

Händelser av väsentlig betydelse

Sparbanken deltog under året i Swedbank AB:s nyemission, varvid tecknades totalt 56 311 stamaktier.

Sparbankens innehav av aktier i Swedbank AB uppgår därefter till 390 721 stamaktier och 209 279

preferensaktier.

Det samarbetsavtal som tidigare tecknats med Swedbank AB och vissa av Swedbanks dotterbolag

har förlängts i nio månader såväl vad avser uppsägningstid som löptid, nuvarande avtal löper

t o m 2012-03-31.

Enligt påtecknat avtal kommer hälften av aktieinnehavet i SveLand Sakförsäkringar AB säljas med

likviddatum under 2010. Innehavet är nedskrivet till avtalat belopp.

Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorer

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, finansiella risker och

operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har styrelsen, som

ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för

verksamheten. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering och har inom

vissa ramar delegerat ansvaret till olika funktioner. Dessa rapporterar i sin tur regelbundet till styrelsen.

Sparbanken ska ha en låg riskprofil med begränsade risker på de finansiella marknaderna.

VD har att besluta om omfattningen av bankens portfölj avseende finansiella investeringar samt

fördelningen av bankens likviditetsreserv mellan kort likviditet ( t ex konto hos Swedbank AB)

och sparbankens portfölj av finansiella tillgångar. Målet är att skapa och bibehålla förtroende för

verksamheten samt optimera avkastningen på sparbankens likviditet. I not 3 finns rapporter på

Kreditriskexponering, Likviditetsexponering samt Ränteexponering.

Förslag till disposition av resultatet

Till årsstämmans förfogande står: tkr

årets resultat 33 651

balanserad förlust från föregående år -9 603

överkursfond 63 810

avsättning till fond för verkligt värde 14 836

Summa 102 694

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras

enligt följande: tkr

till aktieägare utdelas 1 000

balanseras i ny räkning 101 694

varav överkursfond 63 810

varav fond för verkligt värde 14 836

Summa 102 694

Förslaget till utdelning, som utgör 3% av årets resultat, har gjorts med beaktande av dels reglerna om

buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse,

dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen.

Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,38.

Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är

tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt

skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker

och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten

i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter

föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,38. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till

309 198 tkr och slutligt minimikapitalkrav till 130 060 tkr. Specifikation av posterna framgår av not om

kapitaltäckning.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan

förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

4

4


Fem år i sammandrag

* * * **

Nyckeltal

Volym

2009 2008 2007 2006 2005

Affärsvolym ultimo, Mkr 6 175 5 488 5 430 5 012 4 462

förändring under året, %

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer

12,5 1,1 8,4 12,3 15,7

Kapital

Soliditet

Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade

reserver i % av balansomslutningen

15,3 13,9 15,8 15,2 15,3

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas/Kapitalkrav 2,4 2,6 2,5 2,7 2,7

Primärkapitalrelation

Primärkapital/Kapitalkrav 2,4 2,6 2,4 2,7 2,7

Resultat

Placeringsmarginal

Räntenetto i % av MO 2,3 2,5 2,5 2,6 2,9

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av

genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig

affärsvolym

Räntabilitet på eget kapital

Rörelseresultat efter schablonskatt i % av

genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster och

värdeförändringar på övertagen egendom i

relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster och

värdeförändringar på övertagen egendom i

relation till räntenetto + rörelseintäkter

Osäkra fordringar och kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Nedskrivning för sannolika förluster i % av

osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till

allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för

utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl

banker)

1,5 1,0 1,3 1,4 1,5

0,8 0,2 0,7 0,7 0,6

9,9 2,3 8,8 8,8 8,2

0,45 0,71 0,50 0,49 0,52

0,48 0,81 0,48 0,52 0,57

42 40 56 60 53

0,7 0,9 0,6 1,0 1,2

0,2 0,4 -0,1 0,1 0,2

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 28,9 27,8 27,7 28,5 28,5

Antal kontor 4 4 4 4 4

*Enligt lagbegränsad IFRS

**Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7

5

5


* * * **

Resultat- och balansräkning, tkr 2009 2008 2007 2006 2005

Resultaträkning

Räntenetto 51 654 54 498 49 473 45 059 46 283

Provisioner, netto 14 369 13 577 15 139 14 287 12 498

Nettoresultat av finansiella transaktioner

11 917 -18 571 2 168 -181 601

Övriga intäkter 7 632 3 591 3 065 6 211 2 921

Summa intäkter 85 572 53 095 69 845 65 376 62 303

Allmänna administrationskostnader -32 464 -32 503 -29 497 -28 321 -28 621

Övriga kostnader [1]

-6 382 -5 254 -5 116 -4 015 -3 963

Kreditförluster -2 508 -5 314 1 072 -1 870 -2 772

Summa kostnader -41 354 -43 071 -33 541 -34 206 -35 356

Värdeförändring på finansiella tillgångar 0 0 0 106 -200

Rörelseresultat 44 218 10 024 36 304 31 276 26 747

Bokslutsdispositioner 64 67 64 79 35 715

Skatter -10 631 -5 019 -9 514 -7 538 -17 244

Årets resultat 33 651 5 072 26 854 23 817 45 218

Balansräkning

Kassa 10 437 12 261 10 720 9 784 12 062

Utlåning till kreditinstitut 255 494 460 413 453 490 317 777 265 245

Utlåning till allmänheten 1 840 749 1 530 249 1 416 583 1 296 292 1 188 874

Räntebärande värdepapper 134 546 144 225 163 242 128 825 137 699

Aktier och andelar 51 679 32 023 63 634 23 868 17 838

Materiella tillgångar 9 569 10 092 7 989 8 604 8 910

Övriga tillgångar 10 931 16 326 11 942 11 766 11 067

Summa tillgångar 2 313 405 2 205 589 2 127 600 1 796 916 1 641 695

Skulder till kreditinstitut 586 2 035 22 412 6 223 1 673

Inlåning från allmänheten 1 930 801 1 870 453 1 747 018 1 500 299 1 367 126

Övriga skulder 23 326 23 208 18 767 14 590 20 486

Avsättningar för pensioner m m 4 258 3 882 1 688 1 363 1 307

Summa skulder och avsättningar 1 958 971 1 899 578 1 789 885 1 522 475 1 390 592

Obeskattade reserver 1 740 1 804 1 877 2 025 2 104

Eget kapital 352 694 304 207 335 838 272 416 248 999

Summa skulder, avsättningar och

eget kapital

*Enligt lagbegränsad IFRS

2 313 405 2 205 589 2 127 600 1 796 916 1 641 695

**Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7

[1]

inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

6

6


Resultaträkning

1 januari - 31 december 2009 2008 2008

tkr Not 24/11-31/12

Ränteintäkter

65 047 13 037 113 321

Räntekostnader

-13 393 -5 618 -58 823

Räntenetto

4 51 654 7 419 54 498

Erhållna utdelningar

5 6 427 0 2 808

Provisionsintäkter

6 18 329 2 973 17 684

Provisionskostnader

7 -3 960 -899 -4 107

Nettoresultat av finansiella transaktioner

8 11 917 -8 196 -18 571

Övriga rörelseintäkter

9 1 205 89 783

Summa rörelseintäkter

85 572 1 386 53 095

Allmänna administrationskostnader

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

Övriga rörelsekostnader

Summa kostnader före kreditförluster

Resultat före kreditförluster

Kreditförluster, netto

Rörelseresultat

Bokslutsdispositioner

Skatt på årets resultat

Årets resultat

Obeskattade reserver

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital (2500 aktier med kvotvärde 100 tkr)

Fritt eget kapital

Överkursfond

Fond för verkligt värde

Balanserad förlust

Årets resultat

Summa eget kapital

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

Poster inom linjen

Ansvarsförbindelser

- Garantier

- Övriga ansvarsförbindelser

Åtaganden

- Övriga åtaganden

10 -32 464 -6 427 -32 503

19 -694 -144 -726

11 -5 688 -1 153 -4 528

-38 846 -7 724 -37 757

46 726 -6 338 15 338

12 -2 508 -3 898 -5 314

44 218 -10 236 10 024

13 64 14 67

14 -10 631 619 -5 019

33 651 -9 603 5 072

Balansräkning

Per den 31 december

tkr

Tillgångar

Not 2009 2008

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

10 437 12 261

Utlåning till kreditinstitut

15 255 494 460 413

Utlåning till allmänheten

16 1 840 749 1 530 249

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

17 134 546 144 225

Aktier och andelar

18 51 679 32 023

Materiella tillgångar

19

- Inventarier

618 760

- Byggnader och mark

8 951 9 332

Aktuell skattefordran 0 5 795

Övriga tillgångar

20 114 892

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

21 10 817 9 639

Summa tillgångar

2 313 405 2 205 589

Skulder, avsättningar och eget kapital

Skulder till kreditinstitut

22 586 2 035

Inlåning från allmänheten

23 1 930 801 1 870 453

Aktuell skatteskuld 12 095 0

Övriga skulder

24 3 062 15 718

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Avsättningar

25 8 169 7 490

- Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 3 321 2 907

- Uppskjuten skatteskuld

14 937 975

Summa skulder och avsättningar

1 958 971 1 899 578

27 1 740 1 804

7

250 000 250 000

63 810 63 810

14 836 0

-9 603 0

33 651 -9 603

28 352 694 304 207

2 313 405 2 205 589

29 69 660 63 578

39 154 38 622

30 506 24 956

30 157 721 142 868

157 721 142 868

7


Kassaflödesanalys (indirekt metod)

2009-12-31

2008

1 januari - 31 december

tkr

Den löpande verksamheten

24/11-31/12

Rörelseresultat (+)

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

44 218 -9 603

Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-)

-11 347 0

Erhållna teckningsrätter Swedbank AB -6 388 -8 097

Av-/nedskrivningar (+)

694 144

Kreditförluster (+)

2 470 3 898

Förändring avsättning till pensioner (+)

414 0

Betald inkomstskatt (-)

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av

-10 631 619

rörelsekapital

19 430 -13 039

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-)

Ökning/minskning av värdepapper (+/-)

Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-)

Förändring av övriga tillgångar (+/-)

Förändring av övriga skulder (+/-)

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Investeringsverksamheten

Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+)

Investering i finansiella tillgångar (-)

Förvärv av materiella tillgångar (-)

Kassaflöde från investeringsverksamheten

Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början

Likvida medel vid årets slut

8

-309 802 -32 103

14 419 -23 530

60 348 65 102

-6 195 7 472

80 -35 290

-221 720 -31 388

48 173 26 000

-31 576 -25 000

-171 -205

16 426 795

-205 294 -30 593

470 639 501 232

265 345 470 639

tkr

Följande delkomponenter ingår i likvida medel

2009-12-31 2008-12-31

Kassa och tillgodohavanden i centralbanker

10 437 12 261

Utlåning till kreditinstitut

255 494 460 413

Clearingskulder -586 -2 035

Summa enligt balansräkningen

265 345 470 639

Summa enligt kassaflödesanalysen

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:

-De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.

-De kan lätt omvandlas till kassamedel.

-De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

8

265 345 470 639


NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

1 Uppgifter om Sparbanken Göinge AB

Årsredovisningen och de finansiella rapporterna avges per 31 december 2009 för Sparbanken Göinge AB med säte i Hässleholms

kommun, med adress Box 103, 288 22 Vinslöv.

Aktierna i Sparbanken Göinge AB ägs av Sparbanksstiftelserna Vinslöv org nr 802426-0666, Glimåkra org nr 802426-0674,

Röke org nr 802426-0641 och Farstorp org nr 802426-0658.

2

Redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) och

Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer.

Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med

de begränsningar som följer av RFR 2.2 och FFFS 2008:25. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden, så

långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning

skall tillämpas.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 februari 2010. Resultat- och balansräkning blir föremål för

fastställelse på sparbanksstämman den 20 maj 2010.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella

rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till

upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när

säkringsredovisning till verkligt tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av

derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt

värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp,

om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och

uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av

tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett

antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden

används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor.

Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om

ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både

aktuell period och framtida perioder (se not 32).

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS

Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som sparbanken tillämpar från och med 1 januari 2009. Övriga ändringar av IFRS med

tillämpning från och med 2009 har inte haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning.

Upplysningar om finansiella instrument

Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 påverkar sparbankens finansiella

rapportering från och med årsredovisningen för 2009. Ändringarna medför huvudsakligen att nya upplysningskrav om finansiella

instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i

värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå 3 med lägst kvalitet

på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Dessa upplysningskrav har främst påverkat not 31 nedan.

Därutöver medför ändringen av IFRS 7 några förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk.

Enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 7 behöver under första tillämpningsåret jämförande upplysningar inte lämnas för de

upplysningar som krävs av ändringarna. Sparbanken har valt att frivilligt ändå lämna jämförande information för 2008 även avseende

de upplysningar som tillkommit i och med ändringarna. Eftersom ändringarna inte påverkar hur redovisade belopp ska fastställas,

har inga justeringar gjorts av belopp i de finansiella rapporterna.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte

förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår

efter 2010 planeras inte att förtidstillämpas. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av

nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har sparbanken ännu inte gjort en

bedömning av dessa effekter.

9

9


Utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den

valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella

valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i

resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade

räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i

förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella

rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive

ränta på osäkra fordringar

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar

finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder

redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av

finansiella transaktioner (se nedan).

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de

ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på

balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra

tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer

att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas

baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av

effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för

tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att

utnyttjas.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer

att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt

över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till

annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen

(dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för

kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betaloch

kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner

och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro,

depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med

anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option

- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder

- Realisationsresultat från sällsynta fall vid försäljning innan förfall av tillgångar som avses att hållas till förfall

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas

- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument)

- Valutakursförändringar

10

10


Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader,

arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, reseoch

representationskostnader samt kassadifferenser.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att

reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en

följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera

förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på

balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade

framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det

är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande

transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade

eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och

skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är

sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms

sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i

balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper.

Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt låneskulder.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga

villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar

kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när

förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger

en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera

tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva

eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med

att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en

låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens

upplåningskostnader för att finansiera lånet.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat

och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till

verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket

syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella

instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

11

11


Inbäddade derivat

Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som

inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära

förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till

verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras

som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det

kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas

värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för

handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning

tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål , dels andra

finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella

instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första

undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt

säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade

värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att

klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat.

Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar

och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till

kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet

anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas

till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller

finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här.

Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej

värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster

vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i

resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i

anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond

för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust,

som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till

upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund

av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade

avtalsvillkor.

Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand

bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken

och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade

lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt

lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.

12

12


Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av

tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången

redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från

tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett

nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande

förlusthändelser:

a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,

b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,

c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter,

av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,

e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller

Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att

återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell

placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån.

Sparbankens metod att fastställa dess reserver är genom löpande utvärdering av lånestocken.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida

kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt),

diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i

resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av

framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny

bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån

mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som

en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets

ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med

de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet

betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter

som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den

löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att

hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också

utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till

upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då

tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs

ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare

redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring

i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om

låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring

av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats

i resultat- räkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar

görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar

som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse

som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

13

13


Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde

En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett

nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är

när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar

redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Materiella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar

kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella

nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga

framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer

vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med

avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är

förknippade med tillgången kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla

andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade

komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till

anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och

kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar

komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för

avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med

väsentligt olika avskrivningsperioder.

Beräknade nyttjandeperioder;

- byggnader, rörelsefastigheter se nedan

- inventarier, verktyg och installationer 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark.

Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av

flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.

Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 20-50 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader

- Stomme 50 år

- Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. 20 år

- Övriga komponenter 50 år

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Nedskrivningar av materiella tillgångar

Nedskrivningsprövning

De redovisade värdena för sparbankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på

nedskrivningsbehov. I årets bokslut har inget nedskrivningsbehov bedömts föreligga.

Eget Kapital

Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att sparbanksstämman godkänt utdelningen.

14

14


3

Ersättningar till anställda

Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens

Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka sparbanken

betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare

avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till

anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.

Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.

Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för

sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med

IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till

avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster

åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier

framgår av not 10.

Pensionering i egen regi

Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda att den anställde

kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterligare ersättning än den som den

kollektivavtalade pensionsförmånen då ger.

För pensioner i egen regi dvs. när pensioneringen inte tryggats genom försäkring utan avsättning redovisas i egen balansräkning,

följer Sparbanken Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åtagandenas storlek

istället för att tillämpa IAS 19 Ersättning till anställda eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De

väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den

förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella

vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om sparbanken är bevisligen förpliktigat,

utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.

När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att

erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande

rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan

beräknas tillförlitligt.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst

bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller

avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Finansiella risker

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa

risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den

interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa

ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för

dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs

löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är

korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga

processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att

analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra

en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig

när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den

finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta

sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande

transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

15

15


Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa

ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kontorsdelegationen och kreditutskottet rapporterar regelbundet till

styrelsen.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip

är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största

riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till

sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av

sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar

efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast

placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i

behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit

och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser

beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna

genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande

kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när

kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per

kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

Kreditriskexponering, brutto

och netto 2009

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4

Pantbrev i jordbruksfastigheter

Pantbrev i andra näringsfastigheter

Företagsinteckning

Övriga 5

Krediter 1 mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen 2

varav: kreditinstitut

Summa

Värdepapper

Andra emittenter

Summa

6

- AAA

- AA

- A

- BBB eller lägre

- utan rating

Kreditinstitut

Swedbank AB

Övriga

Summa

Åtaganden

Outnyttjad del av beviljade krediter

Utställda finansiella garantier

Summa

Total kreditriskexponering

Total kreditriskexponering

(före

nedskrivning)

Nedskrivning/

Avsättning

16

16

Redovisat värde Värde av

säkerheter

avseende

poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering

efter

avdrag

säkerheter

1 321 0 1 321 1 321 0

738 087 162 737 925 675 243 62 682

33 985 0 33 985 33 037 948

438 264 0 438 264 418 064 20 200

165 348 0 165 348 147 809 17 539

206 908 2 628 204 280 192 626 11 654

265 607 5 981 259 626 55 554 204 072

22 596 0 22 596 22 596 0

1 849 520 8 771 1 840 749 1 523 654 317 095

3 733 0 3 733 0 3 733

7 649 0 7 649 0 7 649

83 194 0 83 194 0 83 194

5 000 0 5 000 0 5 000

34 970 0 34 970 0 34 970

134 546 0 134 546 0 134 546

251 926 0 251 926 0 251 926

3 568 0 3 568 0 3 568

255 494 0 255 494 0 255 494

157 521 0 157 521 0 157 521

69 660 0 69 660 0 69 660

227 181 0 227 181 0 227 181

2 466 741 8 771 2 457 970 1 523 654 934 316


Kreditriskexponering, brutto

och netto 2008

Statlig och kommunal borgen 2

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4

Krediter

Pantbrev i jordbruksfastigheter

Pantbrev i andra näringsfastigheter

Företagsinteckning

1 mot säkerhet av:

Övriga 5

varav: kreditinstitut

Summa

Andra emittenter

- utan rating

Summa

6

Värdepapper

- AAA

- AA

- A

- BBB eller lägre

Kreditinstitut

Swedbank AB

Övriga

Summa

Åtaganden

Outnyttjad del av beviljade krediter

Utställda finansiella garantier

Summa

Total kreditriskexponering

Total kreditriskexponering

(före

nedskrivning)

Nedskrivning/

Avsättning

2

inklusive krediter till stat och kommun

3

inklusive bostadsrätter

4

inklusive bostadsrättsföreningar

5

inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning

6 i detta exempel utgår vi från Standard and Poor's rating

Oreglerade och osäkra fordringar

17

17

Redovisat värde Värde av

säkerheter

avseende

poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering

efter

avdrag

säkerheter

1 313 0 1 313 1 313 0

633 012 0 633 012 573 076 59 936

34 979 0 34 979 34 836 143

373 840 0 373 840 357 297 16 543

119 376 0 119 376 103 262 16 114

149 733 1 075 148 658 139 877 8 781

227 465 8 394 219 071 48 513 170 558

1 734 0 1 734 1 734 0

1 539 718 9 469 1 530 249 1 258 174 272 075

4 536 0 4 536 0 4 536

8 059 0 8 059 0 8 059

78 732 0 78 732 0 78 732

24 902 0 24 902 0 24 902

27 996 0 27 996 0 27 996

144 225 0 144 225 0 144 225

0 0 0 0

405 471 0 405 471 0 405 471

54 942 0 54 942 0 54 942

460 413 0 460 413 0 460 413

142 868 0 142 868 0 142 868

63 578 0 63 578 0 63 578

206 446 0 206 446 0 206 446

2 350 802 9 469 2 341 333 1 258 174 1 083 159

1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna

lånefordringar

tkr

2009

Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 430

Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 141

Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 1 884

Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 1 156

Fordringar förfallna > 360 dgr 2 024

Summa 5 635

Lånefordringar per kategori av låntagare

tkr

Lånefordringar, brutto

2009

- företagssektor 432 833

- hushållssektor 1 398 069

varav enskilda företagare 675 881

- övriga 18 618

Summa

varav:

1 849 520

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 5 792

- företagssektor 148

- hushållssektor 5 644


Osäkra lånefordringar 20 921

- företagssektor 3 872

- hushållssektor 17 049

Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 8 771

- företagssektor 1 500

- hushållssektor 7 271

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- företagssektor 431 333

- hushållssektor 1 390 798

varav enskilda företagare 675 058

- övriga 18 618

Summa 1 840 749

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder.

Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens

betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har

olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar

endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och

stresstester utförs för olika scenarios.

Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgå

till 10 % av inlåningen från allmänheten.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan.

Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.

Likviditetsexponering, 2009

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat

värde)

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån

men högst 1 år

18

18

Längre än 1 år

men högst 5 år

Längre än 5 år Utan löptid Totalt redovisat

värde

Tillgångar

Kassa 10 437 10 437

Utlåning till kreditinstitut

255 494 255 494

Utlåning till allmänheten

181 741 69 215 105 651 427 726 1 056 416 1 840 749

Obligationer mm

17 038 32 196 84 037 1 275 134 546

Övriga tillgångar 72 179 72 179

Summa tillgångar

Skulder

447 672 86 253 137 847 511 763 1 057 691 72 179 2 313 405

Skulder till kreditinstitut

586 586

Inlåning från allmänheten 1 823 725 13 399 46 797 46 880 1 930 801

Övriga skulder och eget kapital

Summa skulder och eget

382 018 382 018

kapital

1 824 311 13 399 46 797 46 880 382 018 2 313 405

Total skillnad

Outnyttjad del av beviljade

-1 376 639 72 854 91 050 464 883 1 057 691 -309 839 0

krediter

-157 721 -157 721

Likviditetsexponering, 2008

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån Längre än 1 år Längre än 5 år Utan löptid Totalt redovisat

värde)

Tillgångar

men högst 1 år men högst 5 år

värde

Kassa 12 261 12 261

Utlåning till kreditinstitut

460 413 460 413

Utlåning till allmänheten

122 351 49 428 100 148 362 333 895 989 1 530 249

Obligationer mm

6 024 43 296 93 670 1 235 144 225

Övriga tillgångar 58 441 58 441

Summa tillgångar

Skulder

595 025 55 452 143 444 456 003 897 224 58 441 2 205 589

Skulder till kreditinstitut

2 035 2 035

Inlåning från allmänheten 1 757 233 26 596 68 739 17 885 1 870 453

Övriga skulder och eget kapital

Summa skulder och eget

333 101 333 101

kapital

1 759 268 26 596 68 739 17 885 0 333 101 2 205 589

Total skillnad

Outnyttjad del av beviljade

-1 164 243 28 856 74 705 438 118 897 224 -274 660 0

krediter

-142 868 -142 868


Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av

förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell

verksamhet Marknadsrisk utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör

ränterisken Marknadsrisk och är aktiekursrisken att risken för att verkligt de övervägande värde på eller marknadsriskerna.

framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av

förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell

Ränterisk verksamhet definieras utgörs de som viktigaste risken marknadsriskerna för att marknadsvärdet ränterisker, på sparbankens valutarisker och fastförräntande aktiekursrisker (prisrisk). tillgångar I sjunker sparbankens då marknadsräntan

fall utgör

stiger. ränterisken Graden och av aktiekursrisken ränterisk eller de prisrisk övervägande ökar med marknadsriskerna.

åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken

för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan

stiger. Graden av ränterisk eller prisrisk ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.

för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Aktiekursrisk

Valutarisk uppstår

är risken

till följd

för

av

att

att

marknadsvärdet

tillgångar och skulder

på en

i samma

aktieplacering

utländska

sjunker

valuta

till

storleksmässigt

följd av samhällsekonomiska

inte överensstämmer.

faktorer.

Ränterisk Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av

förändringar Ränterisk i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i

kassaflöde, Ränterisk är kassaflödesrisk. risken för att verkligt En värde betydande på eller faktor framtida som kassaflöden påverkar ränterisken från ett finansiellt är räntebindningstiden. instrument varierar på Långa grund räntebindningstider

av

motverkar förändringar kassaflödesrisken i marknadsräntor. Ränterisk men ökar kan prisrisken. således dels Kortare bestå räntebindningstider av förändring i verkligt motverkar värde, prisrisk, prisrisken dels men förändringar ökar kassaflödesrisken.

i

kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider

I motverkar enlighet med kassaflödesrisken sparbankens men riskpolicy ökar prisrisken. kontrolleras Kortare de finansiella räntebindningstider riskerna motverkar i verksamheten prisrisken med men limiter. ökar kassaflödesrisken.

Beträffande ränteriskerna

innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna

beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåningen har sparbanken i stor

innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och

utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att

beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåningen har sparbanken i stor

indikativt utsträckning mäta ingått ränterisken ränteswapavtal, är den dvs s k avtal gap-analys, enligt vilka som sparbanken återfinns betalar nedan, fast som ränta visar och räntebindningstiderna erhåller rörlig ränta. Ett för sätt sparbankens

att

tillgångar indikativt mäta och skulder ränterisken i balansräkningen är den s k gap-analys, samt poster som återfinns utanför nedan, balansräkningen. som visar räntebindningstiderna Analysen visar att för vid sparbankens en förändring av

marknadsräntan tillgångar och skulder med i en balansräkningen procentenhet samt minskar/ökar poster utanför räntenettot balansräkningen. för kommande Analysen 12-månadersperiod visar att vid en förändring med 583 av tkr.

marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 583 tkr.

2009

Räntebindnings-tider

2009

Högst 1 mån Längre än 1 Längre än 3 Längre än 6 Längre än 1 år Längre än 3 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt

för Räntebindnings-tider

tillgångar och Högst 1 mån Längre mån än men 1 högst Längre mån än men 3 högst Längre mån än 6 men högst Längre men än 1 år högst Längre 3 år än men 3 år högst Längre 5 årän

5 år Utan ränta Totalt

skulder för tillgångar - och

mån 3 mån men högst mån 6 men månhögst

mån men 1 århögst

men högst 3 år men högst 5 år

Ränteexponering

skulder -

3 mån

6 mån

1 år

Ränteexponering

Tillgångar

Tillgångar

Kassa

Kassa

Utlåning

Utlåning

till

till

kreditinstitut

Utlåning till

236 236 494 494 19 00019 000

10 437

10 437

10 437

255 494

10 4

255 4

allmänheten 1 1 194 194 200 200 416 416 308 308 42 648 42 648 56 436 56 436 101 310 101 31028 822 28 822 1 025 1 025 1 840 749 1 840 7

Obligationer mm 20 20 181 181 49 49 059 059 2 033 2 033 1 1881 188 30 275 30 275 31 810 31 134 810546 134 5

Övriga tillgångar 72 179 72 179 72 179 72 1

Summa

Skulder

1 1 450 450 875 875 465 465 367 367 44 681 44 681 57 624 57 624 120 310 120 31059 097 59 097 1 025 1 025 114 426 114 2 313 426405 2 313 4

Skulder till

kreditinstitut

kreditinstitut

Inlåning från

Inlåning från

allmänheten

allmänheten

Övriga skulder

Övriga Eget kapital skulder

Eget Summa kapital skulder

Summa och eget skulder kapital

586

586

1 817 332

1 817 332

1 817 918

6 381

6 381

6 381

8 861

8 861

8 861

36 952

36 952

36 952

41 689

41 689

41 689

4 940

4 940

4 940

0

14 646

27 584

354 434

396 664

586

1 930 801

14 646

27 584

27 354 584434 354 434

2 313 405

5

1 930 8

27 5

354 4

och Differens eget kapital

Differens tillgångar och

1 817 918 6 381 8 861 36 952 41 689 4 940 0 396 664 2 313 4

tillgångar skulder och -367 043 458 986 35 820 20 672 78 621 54 157 1 025 -282 238 0

skulder Kumulativ

Kumulativ exponering

-367 043

-367 043

458 986

91 943

35 820

127 763

20 672 78 621 54 157

148 435 227 056 281 213 282 238

1 025

0

-282 238

0

exponering -367 043 91 943 127 763 148 435 227 056 281 213 282 238 0

19

19

19


2008

Räntebindnings-tider

2008

Högst 1 mån

Räntebindnings-tider Högst 1 mån

för tillgångar och

för tillgångar och

skulder -

skulder -

Ränteexponering

Ränteexponering

Tillgångar

Kassa

Utlåning till

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 6 Längre än 1 år Längre än 3 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt

Längre

mån

än

men

1

högst

Längre

mån

än

men

3

högst

Längre

mån

än 6

men högst

Längre än

men

1 år

högst

Längre

3 år

än

men

3 år

högst

Längre

5 år

än 5 år Utan ränta Totalt

mån men högst mån men högst mån men högst men högst 3 år men högst 5 år

3 mån

6 mån

1 år

3 mån

6 mån

1 år

12 261 12 261 12 261 12 2

kreditinstitut

Utlåning till

460 460 413 413 460 413 460 4

allmänheten 986 986 371 371 284 284 901 901 20 776 20 776 42 865 42 865153 831 153 83137 272 37 2724 233 4 233 1 530 249 1 530 2

Obligationer mm Övriga tillgångar Summa

Summa

Skulder

Skulder

Skulder till

Skulder

kreditinstitut

till

kreditinstitut Inlåning från

Inlåning allmänheten från

6 6 024 024

1 452 808

1 452 808

2 035

2 035

1 757 290

284 901

284 901

13 893

22 575 22 575

43 351

43 351

26 310

20 723 20 723 47 25247 25246 416

63 588 201 083 83 688

63 588 201 083

41 608 15 197 2 688

46 4161 235

5 468

83 688

1 235

58 441

70 702

5 468

13 467

144 225

58 441

58 441

2 205 589

70 702

2 035

1 870 453

144 2

58 4

2 205 5

2 0

allmänheten Övriga skulder 1 757 290 13 893 26 310 41 608 15 197 2 688 27 564 13 467 27 564 1 870 4

Övriga Eget kapital skulder 305 537 27 305 564537 27 5

Eget Summa kapital skulder

305 537 305 5

Summa och eget skulder kapital 1 759 325 13 893 26 310 41 608 15 197 2 688 0 346 568 2 205 589

och Differens eget kapital

Differens tillgångar och

tillgångar

skulder

och

Kumulativ

skulder

exponering

Kumulativ

1 & 2

Nominellt värde

exponering

1 759 325

-306 517

-306 517

-306 517

-306 517

13 893

271 008

271 008

-35 509

-35 509

26 310

17 041

17 041

-18 468

-18 468

41 608 15 197 2 688

21 980 185 886 81 000 5 468

21 980 185 886 81 000

3 512 189 398 270 398 275 866

3 512 189 398 270 398

0

-275 866

5 468

0

275 866

346 568

-275 866

0

0

2 205 5

1 Räntenettorisk; & 2

Nominellt värde genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång

på 1 procentenhet på balansdagen utgör 583 tkr ( -518 ), givet de räntebärande tillgångar och skulder som

Räntenettorisk; finns per balansdagen. genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång

på 1 procentenhet på balansdagen utgör

finns Valutarisk per balansdagen.

583 tkr ( -518 ), givet de räntebärande tillgångar och skulder som

Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av

Valutarisk förändringar i valutakurser.

Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av

Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor,

förändringar

där risken dels

i valutakurser.

kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken

i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.

Sparbanken Ett område som är exponerad är utsatt för för valutarisker olika typer är betalningsflöden av valutarisker. i Den lån och främsta placeringar exponeringen i utländsk avser valuta köp (finansiell och försäljning exponering). i utländska valutor,

där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken

i I förväntade sparbankens eller resultaträkning kontrakterade ingår betalningsflöden valutakursdifferenser benämnd med 388 transaktionsexponering.

(106) i rörelseresultatet och redovisas i posten nettoresultat av

Ett finansiella område transaktioner. som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering).

I En sparbankens generell höjning resultaträkning med 1 procentenhet ingår valutakursdifferenser av SEK gentemot andra med utländska 388 (106) valutor i rörelseresultatet har beräknats minska och redovisas sparbankens i posten resultat nettoresultat av

finansiella före skatt med transaktioner. approximativt 8 tkr för året som slutar 31 december 2009 (10 tkr). Värdeförändringar i valutaterminer har

inkluderats i denna beräkning.

En generell höjning med 1 procentenhet av SEK gentemot andra utländska valutor har beräknats minska sparbankens resultat

Aktiekursrisk

före skatt med approximativt 8 tkr för året som slutar 31 december 2009 (10 tkr). Värdeförändringar i valutaterminer har

Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av

inkluderats

förändringar

i

i

denna

marknadspriser

beräkning.

(oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent,

eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk En generell förändring är risken med för 1 att procentenhet risken för att av verkligt aktiekurserna värde beräknas på eller framtida påverka sparbankens kassaflöden resultat från en före aktie skatt varierar med approximativt

på grund av

förändringar 51 tkr (17 tkr) i samt marknadspriser påverka eget (oavsett kapital med om 425 förändringarna tkr (241 tkr). orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent,

eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).

Operativa risker

En Med generell operativ förändring risk avses med risken 1 för procentenhet att fel eller brister av aktiekurserna i administrativa beräknas rutiner leder påverka till oväntade sparbankens ekonomiska resultat eller före förtroende- skatt med approximativt

51 mässiga tkr (17 förluster. tkr) samt Dessa påverka kan exempelvis eget kapital orsakas med 425 av bristande tkr (241 tkr). intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även

risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.

Operativa De operativa risker riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående

Med process operativ i sparbanken, risk avses som risken bl a omfattar för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga

- kravet på förluster. att det skall Dessa finnas kan ändamålsenliga exempelvis orsakas rutiner och av bristande instruktioner, intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även

risken - klart definierad för oegentligheter, ansvars- och internt arbetsfördelning eller externt, för ingår medarbetarna, i den operativa risken.

- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,

De - behörighetssystem,

operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående

process - interna i informations- sparbanken, och som rapporteringssystem bl a omfattar för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis

- kravet sparbankens på att riskexponering, det skall finnas samt ändamålsenliga rutiner och instruktioner,

- klart informationssäkerhet definierad ansvars- och fysisk och arbetsfördelning säkerhet för att skydda för medarbetarna,

sparbankens och kundernas tillgångar.

- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,

- behörighetssystem,

- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose 20

ledningens krav på information om exempelvis

sparbankens riskexponering, samt

- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.

20 20


61

13

49

25

41

89

35

53

64

37

89

0

4 Räntenetto

tkr 2009 2008 2008

Ränteintäkter 24/11 - 31/12

Utlåning till kreditinstitut 4 268 1 625 19 757

Utlåning till allmänheten 56 110 10 221 87 742

Räntebärande värdepapper 4 541 1 116 5 743

Övriga 128 75 79

Summa 65 047 13 037 113 321

Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar 386 862

Räntekostnader

Skulder till kreditinstitut -1 -109 -825

In- och upplåning från allmänheten -13 032 -5 509 -57 959

varav: kostnad för insättningsgaranti -1 116 -188 -922

Övriga -360 0 -39

Summa -13 393 -5 618 -58 823

Summa räntenetto 51 654 7 419 54 498

2009 2008

Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) 2,23 2,03

minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt

eget kapital och obeskattade reserver)

Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 2,33 2,50

Medelränta utlåningen 2,59 4,74

Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 0,42 1,55

5 Erhållna utdelningar 2009 2008 2008

tkr 24/11 - 31/12

Aktier och andelar 6 427 0 2 808

Summa 6 427 0 2 808

6 Provisionsintäkter 2009 2008 2008

tkr 24/11 - 31/12

Betalningsförmedlingsprovisioner 2 229 447 2 126

Utlåningsprovisioner 6 399 839 5 526

Inlåningsprovisioner 700 358 573

Provisioner avseende utställda finansiella garantier 262 83 283

Värdepappersprovisioner 5 569 947 6 275

Avgifter från kredit- och betalkort 1 995 212 1 697

Övriga provisioner 1 175 87 1 204

Summa 18 329 2 973 17 684

7 Provisionskostnader 2009 2008 2008

tkr 24/11 - 31/12

Betalningsförmedlingsprovisioner -2 976 -611 -3 076

Värdepappersprovisioner -631 -256 -818

Övriga provisioner -353 -32 -213

Summa -3 960 -899 -4 107

8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2009 2008 2008

tkr 24/11 - 31/12

Aktier/andelar -1 525 -8 252 -8 402

Räntebärande värdepapper 11 839 -57 -10 205

Andra finansiella instrument 1 215 31 -288

Valutakursförändringar 388 82 324

Summa 11 917 -8 196 -18 571

2009 2008

24/11 - 31/12

2008

Via resultat- Via resultat- Via resultat-

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori

räkningräkningräkning Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 13 417 -26 -10 473

Finansiella tillgångar som kan säljas -1 934 -8 252 -8 402

Lånefordringar och kundfordringar 0 -21

Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 46 0

Valutakursförändringar 388 82 325

Summa 11 917 -8 196 -18 571

Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som

redovisats direkt mot eget kapital (fond för verkligt värde)

21

21

14 836 -2 421 -36 768


9 Övriga rörelseintäkter 2009 2008 2008

tkr 24/11 - 31/12

Intäkter från rörelsefastigheter 384 64 413

Övriga rörelseintäkter 821 25 370

Summa 1 205 89 783

10 Allmänna administrationskostnader

tkr 2009 2008 2008

Personalkostnader 24/11 - 31/12

- löner och arvoden -11 934 -1 476 -10 882

- sociala avgifter -4 504 -1 183 -4 456

- kostnad för pensionspremier -2 862 -1 571 -3 519

- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -1 150 -371 -784

- övriga personalkostnader -402 -274 -746

Summa personalkostnader -20 852 -4 875 -20 387

Övriga allmänna administrationskostnader

- porto och telefon -578 -119 -673

- IT-kostnader -6 764 -931 -6 462

- konsulttjänster -84 -171 -340

- revision -601 -222 -1 136

- hyror och andra lokalkostnader -533 -161 -464

- fastighetskostnader -1 217 -169 -1 182

- övriga -1 835 221 -1 859

Summa övriga allmänna administrationskostnader -11 612 -1 552 -12 116

Summa -32 464 -6 427 -32 503

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

tkr

Sparbankens

ledning Övriga anställda

22

22

24/11 - 31/12

Sparbankens

ledning Övriga anställda

Sparbankens

ledning

Övriga

anställda

Löner 2 333 9 601 172 1 304 2 098 8 918

Sociala kostnader 2 566 4 800 293 2 461 3 635 4 340

Summa 4 899 14 401 465 3 765 5 733 13 258

Av sparbankens pensionskostnader avser 1 545 (199) sparbankens ledande befattningshavare.

Sparbankens utestående pensionsförpliktelser uppgår till 3 321 (2 907).

Ledande befattningshavares ersättningar

Berednings- och beslutsprocess

Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas

av verkställande direktör, i vissa fall efter samråd med styrelsen.

Lön och arvoden

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut.

Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande

befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare

avses de 2 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. För verkställande

direktören utgår den rörliga ersättningen i form av avsättning till vinstandelsstiftelse som baseras på av styrelsen

fastställda mål, på samma villkor som för övriga medarbetare.

Ersättning till verkställande direktören har beslutats av styrelsen.

Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2009

tkr

Grundlön /

styrelse-arvode

Rörlig

ersättning

2009 2008 2008

Övriga

förmåner

Pensionskostnad

Vinstandels

stiftelse

Övriga

ersättningar Summa

Torsten Nilsson, ordförande 64 63 0 0 0 0 127

Sigurd Persson, vice ordförande 21 25 0 0 0 0 46

Kjell-Åke Axelsson 11 39 0 0 0 0 50

Yngve Nilsson 11 36 0 0 0 0 47

Bert Svensson 11 35 0 0 0 0 46

Margareta Theander 11 39 0 0 0 0 50

Mari Karlsson personalrepr 348 0 11 31 43 0 433

Monica Persson personalrepr 363 8 9 40 43 0 463

Jan Fritzon, VD 1 009 0 2 914 43 0 1 968

Evamarie Ekholm, Vice VD 699 0 0 392 43 0 1 134

Andra ledande

befattningshavare (1 person) 623 0 0 168 43 0 834

Summa 3 171 245 22 1 545 215 0 5 198


Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 24/11 - 31/12 2008

tkr

Grundlön /

styrelse-arvode

Rörlig

ersättning

Övriga

förmåner

23

23

Pensionskostnad

Vinstandels

stiftelse

Övriga

ersättningar Summa

Torsten Nilsson, ordförande 11 8 0 0 0 0 19

Sigurd Persson, vice ordförande 4 6 0 0 0 0 10

Kjell-Åke Axelsson 2 9 0 0 0 0 11

Yngve Nilsson 2 8 0 0 0 0 10

Bert Svensson 2 8 0 0 0 0 10

Margareta Theander 2 8 0 0 0 0 10

Mari Karlsson, personalrepr 29 0 0 3 2 0 34

Monica Persson, personalrepr 31 0 1 3 2 0 37

Jan Fritzson, VD 65 0 0 153 2 0 220

Evamarie Ekholm, vice VD 56 0 0 30 2 0 88

Andra ledande

befattningshavare (1 person) 51 0 0 10 2 0 63

Summa 255 47 1 199 10 0 512

År 2008 3 732 674 8 2 846 120 7 380

Rörlig ersättning

Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare.

Övriga förmåner avser ränteförmån och kostförmån.

Pensioner till ledande befattningshavare

VD samt vice VD har rätt att avgå med pension vid 61 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansbundets

pensionsavtal. Pensionsutfästelserna har säkerställts genom löpande betalningar och avsättningar i balansräkningen.

Samtliga pensioner är oantastbara, dvs. ej villkorade av framtida anställning.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning från sparbankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader.

Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den

verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.

Vid uppsägning från sparbankens sida utgår avgångsvederlag till vice verkställande direktören med två årslöner.

Lån till ledande befattningshavare 2009 2008

Verkställande direktör och vice verkställande direktör

0 0

Övriga ledande befattningshavare

0 25

Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 1 937 211

Summa 1 937 236

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen.

Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal.

2009 2008 2008

Medelantalet anställda 24/11 - 31/12

Sparbanken

- varav kvinnor 22,7 21,5 21,5

- varav män 6,2 6,3 6,3

Totalt 28,9 27,8 27,8

2009 2008

Könsfördelning i ledningen 24/11 - 31/12

Styrelsen

- antal kvinnor 3 3

- antal män 5 5

Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören

- antal kvinnor 1 1

- antal män 2 2

2009 2008

Sjukfrånvaro 24/11 - 31/12

Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 0,00 0,00

Män 1,70 0,00

Kvinnor

Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori:

2,00 0,00

29 år eller yngre 0,00 0,00

30-49 år 2,70 0,00

50 år eller äldre 1,10 0,16


Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2009 2008 2008

Öhrlings PricewaterhouseCoopers 24/11 - 31/12

Revisionsuppdrag 94 50 222

Andra uppdrag 504 132 343

Andersson & Co AB

Revisionsuppdrag 0 36

Andra uppdrag 1 40 136

KPMG Bohlins AB

Revisionsuppdrag 0 58

Andra uppdrag 2 313

Övriga revisorer

Revisionsuppdrag 0 28

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som

föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

11 Övriga rörelsekostnader 2009 2008 2008

tkr 24/11 - 31/12

Avgifter till centrala organisationer -863 -456 -1 097

Försäkringskostnader -666 -22 -526

Säkerhetskostnader -591 -27 -329

Marknadsföringskostnader -2 078 -419 -1 489

Övriga rörelsekostnader -1 490 -229 -1 087

Summa -5 688 -1 153 -4 528

12 Kreditförluster, netto 2009 2008 2008

tkr

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar

24/11 - 31/12

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+)

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas

-3 245 -106 -6 644

som konstaterade förluster (-)

-661 200 5 567

Årets nedskrivning för kreditförluster (+) 2 592 -5 500 -5 807

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) -38 7 41

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (-) -2 630 1 501 1 529

Årets nettokostnad för kreditförluster -2 508 -3 898 -5 314

13 Bokslutsdispositioner 2009 2008 2 008

tkr 24/11 - 31/12

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 64 14 67

Summa 64 14 67

14 Skatter

Redovisat i resultaträkningen 2009 2008 2008

tkr 24/11 - 31/12

Periodens skattekostnad -10 586 619 -4 317

Justering av skatt hänförlig till tidigare år -63 -702

Uppskjuten skatt avseende intäkt till följd av förändring i skattesats 18 0

Totalt redovisad skattekostnad -10 631 619 -5 019

Avstämning av effektiv skatt 2009 2009 2008

2008 2008

tkr

24/11 - 31/12

% % %

Resultat före skatt 44 282 -9 603 10 091

Skatt enligt gällande skattesats 26,3% -11 646 28,0% 2 689 28,0% -2 825

Ej avdragsgilla kostnader -1,3% -554 -23,0% -2 203 -23,7% -2 394

Ej skattepliktiga intäkter 3,7% 1 614 1,4% 133 8,9% 902

Effekt av ändrad skattesats

0,0% 18 0,0% 0,0% 0

Skatt hänförlig till tidigare år -0,1% -63 0 -7,0% -702

Redovisad effektiv skatt -24,0% -10 631 6,4% 619 -49,7% -5 019

Aktuella skattefordringar uppgår till 0 tkr (5 795 tkr) och representerar det återvinningsbara beloppet av aktuell skatt på

årets resultat.

Redovisade uppskjutna skatteskulder

tkr 2009 2008

Uppskjuten skatteskuld hänförlig till fastigheter 937 975

Skatteskulder, netto 937 975

24

24


15 Utlåning till kreditinstitut

tkr 2009 2008

Swedbank

- svensk valuta 246 419 403 825

- utländsk valuta 5 507 1 646

Övriga 3 568 54 942

Summa 255 494 460 413

16 Utlåning till allmänheten

tkr

Utestående fordringar, brutto

2009 2008

- svensk valuta 1 849 520 1 539 718

- utländsk valuta 0 0

Summa 1 849 520 1 539 718

Varav: osäkra 20 921 23 769

individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 8 771 9 469

Redovisat värde, netto 1 840 749 1 530 249

Förändring av nedskrivningar

Individuellt värderade osäkra

lånefordringar

Ingående balans 1 januari 2009 9 469

Årets nedskrivning för kreditförluster 2 592

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas

-661

som konstaterade förluster

-2 629

Utgående balans 31 december 2009 8 771

17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2009 2008

tkr

Emitterade av andra låntagare

Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde

- svenska bostadsinstitut 5 275 5 275 2 996 2 996

- icke finansiella företag 59 273 59 273 66 668 66 668

- finansiella företag 69 998 69 998 74 561 74 561

Summa emitterade av andra låntagare 134 546 134 546 144 225 144 225

Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 134 546 134 546 144 225 144 225

varav: Noterade värdepapper på börs 122 206 131 826

Onoterade värdepapper 12 340 12 399

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger

nominella värden

Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger

nominella värden

25

25

1 296 0

0 -8 025

18 Aktier och andelar

tkr 2009 2008

Övriga 51 679 32 023

Summa aktier och andelar 51 679 32 023

varav: Noterade värdepapper på börs 47 567 25 809

Onoterade värdepapper 4 112 6 214

Företag Antal/andelar Börsvärde Redovisat värde

Aktier

- Swedbank AB 390 721 27 741 27 741

- Swedbank AB Preferensaktier C 209 279 14 754 14 754

- Övriga aktier noterade 12 410 1 950 1 950

- Sveland Sakförsäkringar AB 4 590 ej not 3 871

- Sparbankernas Kort AB 126 ej not 126

- Övriga ej noterade 110 ej not 110

Övriga 28 553 Fonder 3 127

Summa 645 789 51 679


19 Materiella tillgångar

Byggnader

tkr

Anskaffningsvärde

Inventarier och mark Totalt

Tillfört genom apportemission 7 965 15 788 23 753

Utgående balans 31 december 2008 7 965 15 788 23 753

Ingående balans 1 januari 2009 7 965 15 788 23 753

Förvärv 171 0 171

Utgående balans 31 december 2009 8 136 15 788 23 924

Avskrivningar

Tillfört genom apportemission -7 108 -6 409 -13 517

Årets avskrivningar -97 -47 -144

Utgående balans 31 december 2008 -7 205 -6 456 -13 661

Ingående balans 1 januari 2009 -7 205 -6 456 -13 661

Årets avskrivningar -313 -381 -694

Utgående balans 31 december 2009 -7 518 -6 837

Byggnader

-14 355

Redovisade värden Inventarier och mark Totalt

Per 31 december 2008 760 9 332 10 092

Per 31 december 2009 618 8 951 9 569

Taxeringsvärden 2009-12-31 2008-12-31

Taxeringsvärden, byggnader 6 916 6 916

Taxeringsvärden, mark 884 884

20 Övriga tillgångar

tkr 2009 2008

Förfallna räntefordringar 0 39

Övriga tillgångar 114 853

Summa 114 892

21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

tkr 2009 2008

Förutbetalda kostnader 269 269

Upplupna ränteintäkter 3 480 3 713

Upplupna provisionsintäkter 7 003 5 536

Övrigt 65 121

Summa 10 817 9 639

22 Skulder till kreditinstitut

tkr 2009 2008

Swedbank AB

- svensk valuta 586 2 035

Summa 586 2 035

23 Inlåning från allmänheten

tkr 2009 2008

Allmänheten

- svensk valuta 1 925 315 1 868 821

- utländsk valuta 5 486 1 632

Summa 1 930 801 1 870 453

Inlåningen per kategori av kunder

Offentlig sektor 104 105

Företagssektor 367 818 319 038

Hushållssektor 1 562 879 1 551 310

Varav: enskilda företagare 368 288 365 530

Summa 1 930 801 1 870 453

24 Övriga skulder

tkr 2009 2008

Fondlikvidskulder 0 1 861

Preliminärskatt räntor 1 628 11 750

Anställdas källskattemedel 344 274

Övriga skulder 1 090 1 833

Summa 3 062 15 718

25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

tkr 2009 2008

Upplupna räntekostnader 2 583 3 112

Övriga upplupna kostnader 5 361 4 116

Förutbetalda intäkter 225 262

Summa 8 169 7 490

26

26


26 Avsättning för pensioner och liknande förplikteler

Pensionering i egen regi

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens

Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka

sparbanken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala

ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför

sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

Nettoskuld i balansräkningen

tkr

- Förpliktelsens nuvärde (beräknade enligt svenska principer) avseende

2009-12-31 2008-12-31

helt eller delvis fonderade pensionsplaner

3 321 2 907

Härav kreditförsäkrat via FPG 3 321 2 907

27 Obeskattade reserver

tkr 2009 2008

Ackumulerade avskrivningar inventarier utöver plan: 24/11-31/12

Tillfört genom apportemission 1 818

Ingående balans 2009-01-01 1 804

Årets avskrivningar utöver plan -64 -14

Utgående balans 2009-12-31 1 740 1 804

28 Eget Kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Eget kapital

Aktiekapital Fond för verkligt Överkursfond Balanserat Årets resultat

tkr

värde

resultat

Tillfört genom apportemission 2008-11-24 250 000 63 810 0 313 810

Årets resultat -9 603 -9 603

Utgående eget kapital 2008-12-31 250 000 63 810 0 -9 603 304 207

Ingående eget kapital 2009-01-01 250 000 63 810 0 -9 603 304 207

Vinstdisposition enligt årsstämmans beslut -9 603 9 603 0

Omvärderingar redovisade direkt mot eget

kapital

14 836 14 836

Årets resultat 33 651 33 651

Utgående eget kapital 2009-12-31 250 000 14 836 63 810 -9 603 33 651 352 694

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Fritt eget kapital

Överkursfond

När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp

motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde, föras till överkursfonden. Belopp som tillförts överkursfonden

fr.o.m. 1 januari 2008 ingår i det fria kapitalet.

Fond för verkligt värde

Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan

säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas

i resultaträkningen även om inte den finansiella tillgången tagits bort från balansräkningen. I denna reserv ingår även

den effektiva andelen i kassaflödessäkring, dvs den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på säkringsinstrument.

Balanserad vinst eller förlust

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat,

överkursfond och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till

aktieägarna.

29 Ansvarsförbindelser

tkr (nom belopp) 2009 2008

Garantier

- Garantiförbindelser - krediter 220 425

- Garantiförbindelser - övriga 38 934 38 197

Övriga ansvarsförbindelser 30 506 24 956

Summa 69 660 63 578

30 Åtaganden

tkr (nom belopp) 2009 2008

Övriga åtaganden

- Kreditlöften 30 308 27 288

- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 127 413 115 580

Summa 157 721 142 868

27

27


31 Finansiella tillgångar och skulder

2009 Låne-

Derivat som

Finansiella tillgångar värderade fordringar och Investeringar Finansiella Finansiella skulder värderade till

används i Summa

till verkligt värde via

kund- som hålles till tillgångar som verkligt värde via

säkrings- redovisat

resultaträkningen

fordringar förfall kan säljas resultaträkningen Övriga skulder redovisning värde Verkligt värde

Fin tillg som

Fin skulder

bestäms Innehav för

som bestäms Innehav för

tillhöra denna handels-

tillhöra denna handels-

kategor ändamål

kategori ändamål

Kassa

0 0 10 437 0 0 0 0 0 0 10 437 10 437

Utlåning till kreditinstitut 0 0 255 494 0 0 0 0 0 0 255 494 255 494

Utlåning till allmänheten 0 0 1 840 749 0 0 0 0 0 0 1 840 749 1 840 749

Obligationer mm

134 546 0 0 0 0 0 0 0 0 134 546 134 546

Aktier och andelar 5 077 0 0 0 46 602 0 0 0 0 51 679 51 679

Upplupna intäkter 0 0 10 817 0 0 0 0 0 0 10 817 10 817

Övriga finansiella tillgångar 0 0 114 0 0 0 0 0 0 114 114

Summa 139 623 0 2 117 611 0 46 602 0 0 0 0 2 303 836 2 303 836

Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 586 0 586 586

Inlåning från allmänheten 0 0 0 0 0 0 0 1 930 801 0 1 930 801 1 930 801

Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 19 415 0 19 415 19 415

Upplupna kostnader 0 0 0 0 0 0 0 8 169 0 8 169 8 169

Summa 0 0 0 0 0 0 0 1 958 971 0 1 958 971 1 958 971

2008 Låne-

Derivat som

Finansiella tillgångar värderade fordringar och Investeringar Finansiella Finansiella skulder värderade till

används i Summa

till verkligt värde via

kund- som hålles till tillgångar som verkligt värde via

säkrings- redovisat

resultaträkningen

fordringar förfall kan säljas resultaträkningen Övriga skulder redovisning värde Verkligt värde

Fin tillg som

Fin skulder

bestäms Innehav för

som bestäms Innehav för

tillhöra denna handels-

tillhöra denna handels-

kategor ändamål

kategori ändamål

Kassa

0 0 12 261 0 0 0 0 0 0 12 261 12 261

Utlåning till kreditinstitut 0 0 460 413 0 0 0 0 0 0 460 413 460 413

Utlåning till allmänheten 0 0 1 530 249 0 0 0 0 0 0 1 530 249 1 530 249

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

144 225 0 0 0 0 0 0 0 0 144 225 144 225

Aktier och andelar 1 670 0 0 0 30 353 0 0 0 0 32 023 32 023

Upplupna intäkter 0 0 9 639 0 0 0 0 0 0 9 639 9 639

Övriga finansiella tillgångar 0 0 6 687 0 0 0 0 0 0 6 687 6 687

Summa 145 895 0 2 019 249 0 30 353 0 0 0 0 2 195 497 2 195 497

Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 2 035 0 2 035 2 035

Inlåning från allmänheten 0 0 0 0 0 0 0 1 870 453 0 1 870 453 1 870 453

Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 19 600 0 19 600 19 600

Upplupna kostnader 0 0 0 0 0 0 0 7 490 0 7 490 7 490

Summa 0 0 0 0 0 0 0 1 899 578 0 1 899 578 1 899 578

28

28


I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som

värderas till verkligt värde i balansräkningen.

Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

2009

tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 134 546 0 0 134 546

Aktier och andelar 47 572 0 4 107 51 679

Summa 182 118 0 4 107 186 225

2008

tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 144 225 0 0 144 225

Aktier och andelar 25 809 0 6 214 32 023

Summa 170 034 0 6 214 176 248

Beräkning av verkligt värde

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella

instrument som redovisas i tabellen ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens

noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett

finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en

börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet

och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på

affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder

bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna

Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av sparbankens finansiella instrument

åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en

värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om.

Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv

marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för

respektive instrument.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av

kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har

använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som

använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är

indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.

Innehavet i Sparbanken Kort redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas.

Innehavet i SveLand Sakförsäkringar AB är nedskrivna i resultaträkningen med 1 934 tkr och redovisade till det uppskattade

värdet enligt prospekt från kommande försäljning till Trygg Hansa AB.

Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan

har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas.

För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade

värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i

samband med att verkligt värde fastställs.

Verkligt värde på upplåning beräknas utifrån aktuella marknadsräntor där upplåningens ursprunliga kreditspread har hållits

konstant om det inte finns tydliga bevis för att en förändring av sparbankens kreditvärdighet har lett till en observerbar

förändring av sparbankens kreditspread.

Den samlade resultateffekten från finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen och

som är värderade med hjälp av värderingstekniker där antagandena inte stöds av priser från observerbara aktuella

marknadstransaktioner i samma instrument (dvs. utan förändring, uppdelning eller aggregering) och inte heller baseras på

tillgänglig observerbar marknadsinformation, uppgick till 0 tkr (0 kr).

29

29


Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för "handel" förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av

finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.

Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter

att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig

avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning

av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens

finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess

meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den

oberoende riskkontrollen.

Kapitaltäckning

För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora

exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:13) om kapitaltäckning och stora

exponeringar.

För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster

och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital) med marginal

ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och

operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i

enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy.

Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på

- sparbankens riskprofil,

- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,

- s k stresstester och scenarioanalyser,

- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt

- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.

Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid

behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga

riskprofil och kapitalbehov.

Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och

investeringar alltid relateras till sparbankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett.

Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.

Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav

enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om

kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på sparbankens

hemsida www.sparbankengoinge.se.

30

30


Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt Pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med

specifikationer enligt nedan följande avsnitt;

tkr 2009 2008

Primärt kapital 315 610 304 207

Supplementärt kapital -6 412 0

Kapitalbas netto 309 198 304 207

Summa kapitalkrav kreditrisk 120 414 105 907

- varav Schablonmetoden 120 414 105 907

Kapitalkrav för operativa risker 9 496 9 826

Kapitalkrav för valutakursrisk och råvarurisk 150 150

Summa kapitalkrav 130 060 115 883

Kapitalbas

I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.

tkr 2009 2008

Primärt kapital

Redovisat eget kapital i balansräkningen 352 694 304 207

Avgår: - Styrelsens förslag till vinstdisposition -1 000 0

Avgår: - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde -14 836 0

Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -21 248 0

Summa primärt kapital 315 610 304 207

Supplementärt kapital

Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 14 836 0

Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -21 248 0

Summa supplementärt kapital -6 412 0

Total kapitalbas 309 198 304 207

Kapitalkrav

tkr

Kreditrisk enligt schablonmetoden

Exponeringar mot administrativa organ, icke-

2009 2008

kommersiella företag samt trossamfund

28 32

Institutsexponeringar 5 128 8 667

Företagsexponeringar 37 582 26 397

Hushållsexponeringar 56 544 50 484

Exponeringar med säkerhet i fastighet 18 180 14 676

Oreglerade poster 1 245 1 448

Övriga poster 1 707 4 203

Summa kapitalkrav för kreditrisker 120 414 105 907

tkr 2009 2008

Operativa risker

Basmetoden 9 496 9 826

Summa kapitalkrav för operativa risker 9 496 9 826

tkr 2009 2008

Valutarisk och råvarurisk

Valutarisk 150 150

Summa kapitalkrav för valutarisker 150 150

Totalt minimikapitalkrav 130 060 115 883

Kapitaltäckningskvot 2,38 2,63

Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala

minimikapitalkravet.

Kapitalplanering

För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har sparbanken en

egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att sparbanken på ett tydligt och korrekt

sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker sparbanken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i

relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den

interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen.

31

31


Styrelsens underskrifter

Undertecknade försäkrar att årsredovisningen är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

(ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

(FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2.2. Årsredovisningen ger en rättvisande bild

av bankens ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av bankens

verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som banken står inför.

Vinslöv den 18 februari 2010

32

32


33

33


Bolagsstyrning

För Sparbanken Göinge föreligger ingen formell skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning.

Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på

förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som

förebild i tillämpliga delar.

Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör

Årsstämman utser styrelseledamöter i bankens styrelse samt revisor. Bankens styrelse utser verkställande

direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken.

Styrelsens sammansättning och arbete

Bankens styrelse består av sex ledamöter samt två arbetstagarrepresentanter. Styrelsens ordförande utses av

bankens styrelse. Av styrelsens ledamöter är tre kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse

återfinns på sidan 35. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader avseende styrelsen

och VD lämnas i not 10 under rubriken Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer

årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande

direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt

utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom

styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen

fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag

för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en

egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i

huvudsak aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse

styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov,

följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för

verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och

riskhanteringen behandla rapporten härom. Under 2009 har styrelsen sammanträtt vid elva tillfällen. Vid

styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, större kreditengagemang, strategifrågor,

verksamhetsplan, riskanalys, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner

samt revisionsrapporter.

Internrevision

Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess

granskning omfattar även verksamhetens omfattning och inriktning så att detta överensstämmer med interna regler

samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser.

Styrelsens kreditutskott och kontorsdelegation

Styrelsens kreditutskott och kontorsdelegation fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion

fastställda ramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte.

I kreditutskottet ingår styrelsens ordförande och vice ordförande, kreditchef och VD. En kontorsdelegation finns

på varje kontor och består av tre till fem ledamöter, kontorschefen ingår i denna delegation.

34

34


STYRELSELEDAMÖTER

Födelseår Hemort Valda

sedan

35

Valda t o m

årsstämman

Nilsson, Torsten Ordförande 1946 Lur 2008 2011

Persson, Sigurd Vice ordförande 1942 Vinslöv 2008 2011

Axelsson, Kjell-Åke 1947 Vinslöv 2008 2012

Nilsson, Yngve 1942 Englarp 2008 2010

Svensson, Bert 1965 Broby 2008 2012

Theander, Margareta 1945 Broby 2008 2010

Karlsson, Mari Arbetstagarrepresentant 1960 Hjärsås 2008 2010

Persson, Monica Arbetstagarrepresentant 1946 Vinslöv 2008 2011

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Fritzon, Jan VD 1951 Hässleholm

VICE VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Ekholm, Evamarie Vice VD 1957 Yngsjö

REVISOR

Bengtsson, Göran Auktoriserad revisor 1941 Lund 2008 2012

KONTORSFÖRTECKNING

Farstorp Pl 1271 Farstorp

Glimåkra Storgatan 19 Glimåkra

Röke Pl 4077 Röke

Vinslöv Torget 9 Vinslöv

35


www.sparbankengoinge.se

www.litografen.se

Similar magazines