KEMIKALIEHANTERING - Green Health Care

KEMIKALIEHANTERING
På UMAS och Lasarettet Trelleborg hanteras ca 5000
olika kemiska produkter. Merpartens används på våra
laboratorieenheter men även vårdavdelningarna
använder ett flertal kemiska produkter varje dag. Till
kemiska produkter räknas även rengöringsmedel och
desinfektionsmedel. Varje år måste verksamheterna
redovisa vilka kemiska produkter som används samt
hur mycket som förbrukats. Miljösektionen gör sedan
en samlad redovisning till Miljöförvaltningen i Malmö
resp. Trelleborg.
Val av produkt
Eftersträva att ha ett så litet produktsortiment som
möjligt. Tillverkare/leverantörer som lämnar bra,
fylliga och ärliga säkerhetsdatablad bör gynnas om
två produkter är likvärdiga. Produkter som totalt sett
utgör så liten fara som möjligt för hälsa och miljö skall
väljas. Kemiska produkter som innehåller ämnen som
finns i Prioriteringsguiden (PRIO) ska om möjligt bytas
ut.
PRIO är en guide som hjälper dig att ta fram beslutsunderlag
som kan ligga till grund för dina prioriteringar.
Du får hjälp att strukturera ditt riskminskningsarbete
och välja rätt kemikalie på rätt ställe. I PRIO
kan du söka på ämnen och få information om deras
miljö- och hälsofarliga egenskaper, få information om
prioriterade hälso- och miljöegenskaper, hitta ämnen
som ingår i ämnesgrupper och olika produkttyper
samt få hjälp att utveckla rutiner för inköp, produktutveckling,
riskhantering etc
Säkerhetsdatablad
Säkerhetsdatabladet skall vara 16-punkters och på
svenska. Varje avdelning skall ha aktuella säkerhetsdatablad
på alla de kemiska produkter som avdelningen
använder. De skall finnas lättillgängliga för alla på avdelningen.
Skyddsblad kan ersätta säkerhetsdatablad
om de ej kan tillhandahållas av leverantören/tillverkaren.
Skyddsblad utges av Kemikontoret och finns bara
på rena ämnen, inga blandningar.
För MA-Skånes produktsortiment finns även skydds-/
hanteringsinstruktioner för många av deras kem-tekniska
produkter.
Hantering
Läs alltid noga igenom säkerhetsdatabladet och texten
på förpackningen första gången du skall använda
en ny kemisk produkt. Använd personlig utrustning
(maskar, handskar mm) där så krävs. Hantera i största
mån kemiska produkter i dragskåp.
Miljöpärmen: Kemikaliehantering 9:1
Förvaring och märkning
Alla kemiska produkter skall förvaras och märkas
enligt anvisning på säkerhetsdatabladet. Den som
överför en kemisk produkt till nytt förvaringskärl eller
förpackning eller med nytt ytteremballage ansvarar
för att ny märkning görs, minst med produktnamn
och farosymbol. Utspädda lösningar skall märkas
med koncentration, produktnamn, farosymbol, vem
som utfört spädningen och datum. Om det behövs
så märker man också sista förbrukningsdag. Förvara
kemiska produkter i låsta, ventilerade skåp. Dessa
skall vara kopplade till ventilationssystem som är så
utformat att utsugningsluften ej sprids i annan lokal.
Förvara kemiska produkter i var sitt skåp uppdelat efter
de olika grupperna: Giftigt, Brandfarligt, Frätande,
Oxiderande och explosivt, Vådligt, Kemikalier utan
faromärkning. Skåpen skall vara märkta med resp.
farosymbol. Frätande kemiska produkter skall stå så
långt ner i skåpet som möjligt.
Kemiska produkter får ej förvaras nära avlopp. Om
så måste ske skall detta vara avstängningsbart eller
igensatt. Kemiska produkter får ej förvaras permanent
i dragskåp resp. dragbänk. Risk för spill till avlopp.
Spill
Hantering av spill, se säkerhetsdatabladet. Utrustning
för att ta hand om spill bör finnas tillgängligt (vermikulit
mm).
Slutanvändning
Om en kemisk produkt skall utgå eller ersättas ska
den om möjligt slutanvändas. Om detta är olämpligt
lämnas den för destruktion via insamling av farligt

avfall. De flesta kemiska produkter får inte hällas
i avloppet utan skall lämnas som farligt avfall. Läs
varuinformationsbladet och se Avfallshandboken
på Miljösektionens hemsida. Tömda förpackningar
källsorteras enligt Avfallshandboken.
Insamling farligt avfall
Sex gånger om året sker det insamling av kemiskt
farligt avfall. I regel första onsdagen i jämn månad.
Då har verksamheterna möjlighet att lämna in sitt
kemiskt farliga avfall. Avfallet kan bestå av förpackningar
med kemikalierester, oljor, färgburkar, aerosoler,
kvicksilvertermometrar mm. Tillsammans med
avfallet skall en deklarationsblankett lämnas där verksamheten
har beskrivit vad som lämnas och vem som
gjort detta. Verksamheterna debiteras kostnaderna i
efterhand. På plats finns UMAS miljösamordnare och
en kemist från Sysav Kemi. Avfallet vägs, klassificeras
och förpackas för transport i godkända förpackningar.
Avfallet transporteras av godkänd transportör till
Sysav Kemis avfallsanläggning. Där omhändertas
en del av avfallet direkt och resten skickas vidare till
andra godkända destruktionsanläggningar.
Tänk alltih annan personal. De vill också ha en
säker och bra arbetsmiljö!
Val av kemikalie?
Tabell över UMAS totala
årliga mängd kemiskt
farligt avfall
År Antal kg
2000 4345
2001 4396
2002 3276
2003 2818
2004 3035
Förteckning
Miljöpärmen: Kemikaliehantering 9:2
På arbetsstället skall det finnas en förteckning
över alla faromärkta kemiska produkter som
hanteras där. Förteckningen skall innehålla
produktens namn i systematisk (t ex alfabetisk)
ordning, leverantör, användningsområde samt
kvittblivningssätt. Ur brandsynpunkt så bör
förteckningen innehålla var produkten förvaras
dvs. byggnad, plan, rumsnummer.
Redovisning
En gång om året skall årsförbrukningen av de
faromärkta kemiska produkterna redovisas till
myndigheten. Miljösektionen samlar in uppgifterna
och rapporterar dessa till myndigheten.
Kemikalieutbytesplan
En regional kemikalieutbytesplan är framtagen.
Med denna som underlag skall UMAS göra en
verksamhetsanpassad plan. I denna plan skall
man se om man kan byta ut farliga kemikalier mot
mindre farliga eller minska ner förbrukningen.
Planen bygger på en värderingsmodell som har
utvecklats för att verksamheterna skall kunna
värdera och rangordna kemikalier för utbyte där
hänsyn tas till kemikaliens farlighet och hanterad
volym.
Riskbedömning
En riskbedömning skall göras av de farliga kemiska
ämnen som förekommer i verksamheten. Riskerna
skall bedömas om hur de kan orsaka ohälsa eller
olycksfall för användaren. I riskbedömningen skall
bland annat bedömas dess farliga egenskaper
för sig och eventuellt tillsammans med annan
kemikalie, hanteringssätt, arbetsutrustning,
exponering mm
Riskbedömningen skall ligga till grund för vilka
riskreducerande åtgärder som skall vidtas och om
vilka hanterings- och skyddsinstruktioner som skall
ges. Riskbedömningen skall dokumenteras
Noggrannare information om vad som skall ingå
i en riskbedömning finns i AFS 2000:4 Kemiska
arbetsmiljörisker.

KEMIKALIER ETT
NÖDVÄNDIGT ONT
Under de senaste 100 åren har tusentals kemikalier
tagits i bruk. I många fall har kemikalierna använts
utan kunskap om vad de kan ha för bieffekter om
de når miljön eller oss människor.
Allvarliga effekter
Många kemikalier kan skada levande organismer
redan i låga halter, åtminstone om de får verka
under en längre tid. Om kemikalierna är stabila och
därmed persistenta (långlivade) kan de agera som
miljögifter. En del kemikalier har även egenskapen
att låta sig lagras upp, bioackumuleras, i vävnader
hos djur och människor. Många miljögifter kan
medverka till försämrad inlärningsförmåga, ökad
förekomst av cancer, försvagat immunförsvar, begränsad
fortplantningsförmåga, mm.
Gamla synder – och nya
I industrin används flera kemikalier som inte är
avsedda att läcka ut i naturen men som förr eller
senare når den i alla fall. PCB (polyklorerade bifenyler)
är kanske det mest kända exemplet. PCB
används inte längre i Sverige men kan förekomma i
gammal utrustning eller i material.
Dioxiner bildas bland annat vid förbränning av
PVC-plast, eftersom den innehåller klor. Dioxiner
är de giftigaste ämnen man känner till. Dioxiner
tillverkas inte med avsikt utan uppkommer som en
biprodukt vid förbränning eller tillverkning av vissa
ämnen eller material. Vid användning av PVC-plast
i vården bidrar man till spridningen av dioxiner i
naturen. Dioxiner har en halveringstid i kroppen på
7-12 år.
Ftalater är samlingsnamnet på en grupp kemiska
ämnen som är baserade på ämnet ftalsyra. Ftalater
används främst som mjukgörare i plastmaterial,
t.ex. PVC-plast, som kan bestå av mjukgörare upp
till 50%. Ftalater förekommer i låga halter över hela
jorden och sprids i miljön via varor och avfallsupplag.
Småbarn och patienter inom vården är två
riskgrupper för ftalater. Småbarn exponeras för
ftalater under graviditeten och via modersmjölken
men även via plastleksaker som stoppas i munnen.
Inom vården exponeras patienter via t.ex. plastslangar
vid blodtransfusion, dialys, respirator eller
hjärt-lungmaskin. Ftalaterna har effekter på fortplantningsorgan
och fortplantningsförmåga samt
levern. Vissa ftalater misstänks ha hormonstörande
effekter och ge en påverkan på könsutvecklingen.
Miljöpärmen: Kemikaliehantering 9:4
Bild: Vid bioackumulering lagras ämnet i organismen
och halten kan bli högre än i dess
omgivning. Källa: Organiska miljögifter, Naturvårdsverket
1998-08.
I nuläget är även användningen av bromerade
flamskyddsmedel väldigt omtalad. Bromerade
flamskyddsmedel kan t ex finnas i kåpor och höljen
till hushållsmaskiner, datorer och annan kontorsutrustning.
Det används enligt uppgift inte i svensk
textilindustri men kan finnas i importerade tyger
och möbler. Bromerade flamskyddsmedel misstänks
bl.a. kunna skada fosterutvecklingen samt ge
skador på levern och sköldkörteln.
Metaller påverkar oss
Metaller kan orsaka problem. Metaller har alltid
funnits på jorden, och flera av dem fyller viktiga
funktioner i alla levande varelser. Men metaller kan
vara skadliga för växter, djur och människor om de
uppträder i alltför höga halter. Detta gäller framför
allt vissa tungmetaller. Flera av dessa ämnen kan
lagras i levande vävnader och bli kvar där under
mycket lång tid. Exempel på sådana metaller är
bly, kadmium, koppar och kvicksilver. Bly kan t ex
skada nervsystemet och därmed fördröja hjärnans
utveckling med nedsatt intellektuell kapacitet till
följd. Numera är bly i bensin ersatt med mindre
skadliga ämnen.
Det här kan alla göra!
Samla fakta om de kemikalier som du kommer
i kontakt med i din verksamhet. Fundera
över om det finns några alternativ som
är snällare både mot dig, patienterna och
naturen. Studera säkerhetsdatablad och följ
upprättade rutiner för hantering av avfall och
farligt avfall.