manualen nr 1 2006 - omt sweden

VÄLJ 

OMT 

NU ! 

sid 3 

Harry von Piekartz 

angriper käkledsproblem sid 5 

1 

Ortopedisk Manuell Terapi 

Ortopedisk Medicin 

Sjukgymnaster och läkare 

i forskning och praktik 

NR 1/2006 

MANUALEN

Utvecklad av naprapaten 

i samarbete med Hästens 

Hästens anatomiska sovkudde bygger 

på en lika enkel som smart konstruktion. 

Tillsammans med leg. naprapat Sven-Åke Östman har 

Hästens utvecklat en kudde med unika egenskaper. Hästens 

anatomiska sovkudde har avlastande egenskaper samtidigt 

som den till formen ser ut som en helt vanlig kudde. 

Hästens anatomiska sovkudde är, precis som Hästens alla 

sängar, tillverkad av enbart naturliga material. Dun och 

fjädrar är den fyllning som ger rätt temperatur och en 

behaglig känsla – året om. 

2 

Kudden består av tre delar: 

■ En cylinderformad kudde med insydd kanal. 

■ Två avlastningscylindrar med olika fasthetsgrad. 

Vill du bli återförsäljare av 

Hästens anatomiska sovkudde? 

Kontakta Karin Björkdahl på Hästens Sängar: 

Tel 0730-68 24 26 eller mail karin.bjorkdahl@hastens.se 

www.hastens.com

Roligare på jobbet med OMT! 

Bästa sjukgymnastkollega, kan du göra mig en tjänst? 

Nu är det äntligen dags 

för alla sjukgymnaster i 

OMT-sektionen att välja 

sektion! Låter lite konstigt 

tänker du kanske, jag är ju 

redan medlem i OMT-sektionen!? 

Förändringen, att alla 

medlemmar i Legitimerade 

Sjukgymnasters Riksförbund 

(LSR) får möjlighet 

att vara medlem i en 

sektion, har förberetts under 

många år och beslutats 

av två kongresser. Nu är vi 

mycket nära det praktiska 

genomförandet av sektionsvalet 

som ska ske under 

andra halvan av april. 

Min förhoppning är naturligtvis 

att just du ser 

Ortopedisk Manuelll Terapi 

som det självklara valet. 

Det går nämligen att 

välja fl era sektioner men 

för varje ytterligare sektion 

man väljer tillkommer 

en mindre kostnad, det är 

bara förstahandsvalet som 

är inkluderat i medlemsavgiften 

till LSR. 

Vad är det då för tjänst 

jag vill be dig om? Det är 

inte något konstigt egentligen, 

jag vill bara att du 

berättar för dina arbetskamrater 

och andra kolleger 

som du möter under 

april månad att OMT-sektionen 

är det självklara valet 

för dig. 

Om de då frågar varför 

just OMT-sektionen är det 

självklara valet så kan du 

komma undan lätt genom 

att säga MANUALEN. Behöver 

du ytterligare argument 

kan du hänvisa 

till den nya hemsidan på 

www.OMTsweden.se där 

information om alla medlemsförmåner 

fi nns. 

De fl esta sjukgymnaster 

som arbetar med att undersöka 

och behandla patienter 

som har smärtproblem 

eller funktionsstörningar 

i rörelsesystemet har stor 

nytta av den kunskap som 

förmedlas av sektionen. 

Det är så mycket mer 

än utbildning i manuell 

diagnostik och behandling 

som du som medlem 

i sektionen kan få med dig 

till din kliniska vardag. 

För studenter på grundutbildning 

erbjuder sektionen 

olika kurser och 

utbildningsdagar till bra 

studentpriser. Vi vet att 

intresset för OMT är stort 

och att det aldrig är för tidigt 

att lära sig undersöka 

LEDAREN 

Dagens ledarskribent Ragnar Faleij är ordförande i OMT-sektionen. 

FOTO: Benoit Rocher 

3 

rörelsesystemet från topp 

till tå. 

För alla nylegitimerade 

sjukgymnaster som bara 

arbetat något år planerar 

sektionen grundkurser 

tillsammans med AT-läkare 

för att skapa möjligheter 

att på ett tidigt stadium i 

karriären lära sig grunderna 

i OMT/OM och på det 

sättet minska frustrationen 

som kommer då man som 

nyutbildad träffar vissa typer 

av smärtpatienter. 

Sektionen arbetar även 

för högtryck med ett uppdateratutbildningsprogram, 

från grundkurser 

till OMT-examen. Detta är 

tänk att komma alla intresserade 

sjukgymnaster 

i Sverige till godo, oavsett 

vilket område man arbetar 

inom. Träffar man 

en patient med smärta eller 

funktionsstörning i rörelsesystemet 

så kommer 

man att ha nytta av den 

evidensbaserade och kliniskt 

anpassade kunskap 

som sektionen förmedlar. 

Det handlar inte bara om 

att förbättra sin diagnostik 

och sina manuella färdigheter. 

Kan du undersöka 

dina patienter bättre så 

kan du klassificera dem 

lättare. Om du kan klassifi 

cera dina patienter i olika 

behandlingsbara undergrupper, 

kommer du att få 

bättre behandlingsresultat. 

Du kommer lättare att veta 

vem du ska mobilisera/manipulera 

för att få omedelbar 

smärtlindring, vem du 

ska hjälpa med stabiliserande 

träning, vem som 

bara behöver träna generell 

kondition och styrka 

och vem du ska hjälpa 

att komma över sin rörelserädsla. 

Några patienter behöver 

läkarkontakt för att 

få vidare behandling med 

smärtlindrande läkemedel, 

en kortisoninjektion 

eller rent av någon form 

av operation och de patienterna 

kommer du också 

att kunna bli bättre på 

att klassifi cera. 

I valfoldern som du snart 

får från LSR står det ”BOTA 

ONT MED OMT” vilket är 

precis vad det handlar om. 

Vi är sjukgymnaster och 


är det internationella specialistområdet 

för rörelsesystemet 

inom sjukgymnastiken. 

Med bättre kunskap 

i OMT faller många 

av de andra kunskaper du 

har med dig från grundutbildningen 

på plats och 

det blir en glädje att gå till 

jobbet varje dag. 

ragnar@OMTsweden.se

MANUALEN NR 1 2006 presslagt i mars 2006 

Nr Manusstopp ut i vecka 

2/2006 v 20 24 

3/2006 v 32 37 

Vill du lämna bidrag till tidningen, 

kontakta re dak tö ren. 

Redaktionen för be hål ler sig rät ten att 

korta i ma nus. För in sänt bild- och 

text ma te ri al an sva ras ej. 

Redaktör: 

Carina Ågren 

Hovsjö Rehab, SÖDERTÄLJE 

0731-80 96 83 

E-post: carina.agren@OMTsweden.se 

I redaktionen: 

Fredrik Johansson 

Staffanstorps vårdcentral/Lund 

E-post: fredrik.p.johansson@skane.se 

Grafi sk form & produktion: 

ORDA Bebs Rey be kiel 

Lojovägen 9 1tr, 181 47 LIDINGÖ 

Tel: 08-21 19 23 E-post: bebs@orda.se 

Kansli & medlemsärenden: 

Helena Präst 

Öster Munga 2, 725 94 VÄSTERÅS 

Tel/fax: 021-633 83, 070-733 26 51 

E-post: helena.prast@telia.com 

OMT-sektionens styrelse: 

Ordförande, AU för IFOMT/SOMT: Ragnar 

Faleij, ragnar@OMTsweden.se 

Kassör: Lena Carlbom, lena@OMTsweden.se 

AU för MANUALEN: Carina Ågren, se ovan. 

AU för Utbildning/Lärarrådet: John 

Ressman, john@OMTsweden.se 

Ledamot, sponsorer, studenter, PR: Rickard 

Malmborg, rickard@OMTsweden.se 

SFOMs styrelse: 

Ordförande Ulf Måwe, ulf@mawe.se 

Skattmästare: Carl-Lennart Gustavsson, 

clg@swipnet.se 

Föreningssekreterare: Ingemar Söderlund, 

kliniken.dorsum@tele2.se 

Ledamöter: 

Henry Nylin, henry.nyhlin@erstadiakoni.se 

Anders Gillblad, gillblad@algonet.se 

Gunilla Bring, gunilla@bring.se 

Håkan Ödling, hakan.oedling@telia.com 

Tryckt hos: 

Stockholms Läns Grafi ska AB, Dan de ryd 

Webmaster OMT-sektionen: 

Stefan Zet ter gren. Epost: fysiozet@algonet.se 

Hemsida: www.omtsweden.se 

Webmaster SFOM: 

Gunnar Lundberg 

E-post: gunnar.lundberg@mailbox.swipnet.se 

Hemsida: www.nycopia.se/if/sfom 

MANUALEN är en medlemstidning som ges ut med fyra nummer per år till medlemmar i OMTsektionen 

inom Legitimerade sjukgymnasters Riksförbund och Svensk Förening för Ortopedisk 

Medicin inom Sveriges Läkarförbund. Vi arbetar och forskar kring undersökning, behandling och 

förebyggande av smärtor i leder, muskler och nerver i nacke, rygg och extremiteter. 

UR INNEHÅLLET: 

sid 5 Referat från den vetenskapliga 

kongressen i Göteborg, februari 

2006. 

sid 14 Bo-Christer Bertilson demonstrerar 

undersökningsgång av sin 

patient Pia Christianson, som drabbats 

av nackskada efter fall från häst. 

sid 19 Omhändertagande av 

whiplashfall i praktiken. 

sid 22 Jonas Ferlander om manipulationens 

effekt på ländryggssmärta. 

sid 23 IFOMT-rapport. 

sid 24 Kalendarium 

sid 25 Insänt om etik 

4 

FOTO: Carina Ågren 

Omslagsbilden: 

Harry von Piekartz i färd med att 

mäta munöppning mellan tandraderna 

med samtidig kontroll 

av medrörelse i nacken. 

Läs mer på sid 5. 


sid 15 Freddy Kaltenborn, lika karismatisk som kunnig, fångade som vanligt 

sin publik. FOTO: Carina Ågren

Vetenskaplig kongress OMT/OM 2006 

Den marina känslan infann sig direkt i atmosfären på Hotell 11 som med sin utformning 

mycket väl kunde förväxlas med fjolårets kongress på Silja Serenade. Årets kongress var 

nämligen förlagd till en före detta fartygshangar numera ombyggd till ett högklassigt konferenscenter 

och hotell alldeles invid Eriksbergs kajkant. Hotellet hade det mesta att erbjuda 

för en lyckad konferens och en del av oss kunde njuta i jacuzzin på taket under stjärnklar 

himmel. 

Kongressen inleddes med en kalldusch för styrelsen då en av huvudtalarna, 

Tom Petersen ringer återbud kvällen före SOMT-dagen. Stämbandsinfl ammation 

och infl uensa med feber är inget man avhjälper på dagen, så det var till 

att fi nna en god plan B. 

Tack vare vår andra huvudtalare Harry von Piekartz erfarenhet 

och bredd kunde han förlänga programmet på SOMT dagen och 

självaste Freddy Kaltenborn ställde upp med och imponerade med sitt otroliga 

minne och sin geist att driva OMT framåt. 

Samband och kopplingar – nacke, käkled och nerver 

Harry von Piekartz, sjukgymnast, PhD, e-post: harryvonpiekartz@home.nl 

Referat av Fredrik Johansson, sjukgymnast 

Harry von Piekartz inledde årets SOMT-dag den 10 februari 

2006 med att berätta om en studie där han och 

hans forskarkolleger hade undersökt överensstämmelsen 

mellan vissa positiva testsvar och patienters beskrivning 

av symtom från käkledsområdet. Man standardiserade 

anamnesen till ett antal frågor som tydligt skilde ut patienterna 

med besvär från dem utan. Därefter lyssnade 

man efter klickljud i käkleden med stetoskop, man palperade 

tiggerpunkter med en tryckmätare och munöppningar 

mättes. Av detta framträdde att klickning i käkled 

också fanns i kontrollgruppen, att triggerpunkter inte 

var förbehållet endast besvärsgruppen och inte heller att 

munöppningssvårigheter enbart räcker som fynd för att 

ringa in patienterna. Tillsammans gav däremot de tre positiva 

testen en signifi kant korrelation till anamnesen. 

5 

Käkledsproblem eller ”CranioMandibularjoint Dysfunction” 

(CMD) är som vi vet sällan isolerade problem; mandibulas 

position påverkar cervikalen direkt. Man känner 

inte till sambandet mellan tandställning och huvudvärk 

eller andra CMD hos barn, det har inte studerats. Harry 

von Piekartz tror inte att det är en tillfällighet att migrän 

hos barn ofta debuterar i 9–14 års ålder då de ofta 

får tandställning. Teorin går ut på att tandställningen 

ger en protrusion av mandibula vilket leder till extension 

cervikalt. För att ögonen ska återfå sin normala position, 

den de hade före tandställningen, ändrar barnen sin 

hållning, vilket kan bidra till att besvär uppstår. Forskningen 

på detta område är obefi ntlig men Harry von Piekartz 

föreslår helt enkelt att vi ska fråga patienterna om 

VÄND

de har haft tandställning och om smärtan debuterade då. 

Att hållningen ändras efter mandibulas position påvisades 

redan 1966. En holländsk behandling som fi nns 

på gamla fotografi er på kallades Gulden-terapi och gick 

ut på att barn skulle hålla ett mynt (en gulden) i munnen 

vilket ändrade mandibulas position. Så småningom 

fi ck barnet en mer rak hållning till följd och belönades 

med att få behålla pengen! Enligt Harry von Piekartz beror 

detta starka samband på att tändernas känslighet är 

så väldigt hög att de påverkar både nacke och mandibel 

för att få en optimal munstängnings- och tuggposition. 

Men så enkelt som ren mekanik är detta nacke-käksamband 

naturligtvis inte; trigeminusnerven och C0-C3 

segmentets nerver påverkar varandra i bägge riktningar. 

En tandläkare vid namn Koniyama har uppmärksammat 

ett annat eventuellt samband som vi kanske 

inte tänker på i första hand. I en studie förra 

året palperade han trapezius och registrerade refererad 

smärta i öron-käkområde varpå han åstadkom 

en ökad munöppning efter injektioner i trapezius! 

Hos patienter med ögonsmärta och unilateral huvudvärk 

är det inte ovanligt att fi nna inskränkt gapningsförmåga 

och triggerpunktrefererad smärta till ögat. Lägg 

därtill en förståelse för käkens eller bör vi säga tändernas 

strävan att upprätthålla en bra tuggposition så kanske vi 

kan komma vidare i vår behandling av dessa patienter. 

Kolla i inspektionen efter tecken som är vanliga hos huvudvärks- 

och CMD-patienter; spänning i ansiktsmuskler 

såsom en liten överläpp och spända muskelstråk över 

kinderna är typiska. Vanligt bland dessa patienter är enligt 

Harry von Piekartz också en uträtad thoracal kyfos. 

Ett tag kändes det som att han bombarderade oss med 

nya kroppsliga samband eller vad sägs om följande fallexempel? 

En kvinna med smärta i nacke och lumbalrygg, 

generellt hypermobil, med stor rörelse mittcervi- 

Harry von Piekartz visar 

här med hjälp av Eva 

Paulsson hur man med 

en träspatel mellan 

tandraderna kan 

få ökad rörlighet vid 

sidböjning av nacken. 


6 

kalt (fl exion ok, stel C0-C2 i extension), uträtad ryggkurvatur, 

skolios och med ett uttryck av så kallad generellt 

låg muskeltonus. Harry von Piekartz visade en 

fi lm där han hos henne funnit inskränkt abduktion i 

höftleden (i 90 grader fl ekterat läge). Därefter ger han 

henne en spatel att hålla mellan ena sidans tandrad 

(spelade ingen roll vilken) varpå han upprepar försöket 

till hyperabduktion i höftleden och kommer betydligt 

längre! Han ökade även på detta sätt resultatet 

i styrketest av höftböjarna. Vänligen mejla direkt 

till föreläsaren om ni har frågor om hur det gick till.… 

Tandkorrigeringar 

Harry von Piekartz har inspirerats av Mariano Rocabado 

som fastslog den normala huvud-nacke-positionen samt 

visade att barn med överbett ofta pressar tungan framåt. 

Rocabado fann 1991 att åtta grader fl exion eller extension 

i nacken ändrar caput mandibulas position med en 

millimeter. Detta innebär att om tandställningen görs i 

liggande så är nackextensionen bortkopplad och effekten 

följaktligen annorlunda i stående sen. Axis hamnar 

för dorsalt vilket ändrar gapningsvinkeln och föranleder 

andra muskulära justeringar. Enligt Harry von Piekartz 

har effekten av tandställning till och med blivit en kontroversiell 

fråga bland tandläkarna. 

För att kontrollera om n.mandibularis är symtomgivande 

vid domning i ansiktet, kan man göra ett nervsträckstest. 

Till smärtbilden hör, förutom domning, en skjutande 

unilateral smärta som ökar eller framkallas i ansiktet av 

att övre cervikalen fl ekteras. Testa i det läget om en mandibulatranslation 

från den smärtande sidan ytterligare 

ökar smärtan, i så fall bör man misstänka engagemang av 

n.mandibularis som skadas vid fyra procent av alla implantat. 

Andra kranialnervers dynamik kan också testas.

Ett illustrativt patientfall var den 16-åriga fl icka som 

kom till föreläsaren med huvudvärk. Hennes ansiktsasymmetri 

kunde med hjälp av fotografi er och anamnes 

härledas ända till födseln där hon antagligen råkade 

ut för en ”shift” i C1 segmentet. Kort på fl ickan vid 

fem månader visade en baby med ena ansiktshalvan så 

att säga mer ihop tryckt än den andra. Inte helt olik den 

sextonåriga tjej vi också såg bilder på. I hälften av alla 

fall när detta med C1 inträffar under födseln rättar det 

sedan till sig spontant men inte i detta fall alltså. Vid 

sex års ålder kunde man fortfarande se denna asymmetri 

och fl ickan klagade då över huvudvärk, som hon fi ck 

lida av på många olika sätt. Hon fi ck diagnosen ”juvenil 

migrän”. Mellan sex och 12 års ålder minskade huvudvärken 

av okänd orsak för att sedan vid 12 öka igen 

när hon fi ck tandställning och höll sedan i sig. Denna 

fl icka led troligtvis av det så kallade KISS-syndromet 

(”Kinematic Imbalance due to Suboccipital Strain”). 

Därmed snuddade vi även vid ämnet ”Craniofascial dysfunction” 

som Harry von Piekartz tillsammans med Lynn 

Bryden har skrivit en bok om och vars behandling med 

mobilisering av kraniet utgår från teorin om att många 

av skallsuturerna kan vara öppna även i övre tonåren. 

Workshop CMD 

På eftermiddagen höll Harry von Piekartz en workshop 

där vi fi ck lära oss undersökningsgång för att se samband 

och differentiera mellan CMD och kraniocervikala besvär. 

Undersökningen börjar med en standardiserad utgångsposition 

(UPPM=upright postural position of mandibula) 

och test av gapet, även i olika sittställningar. Därefter 

kontroll av bettet (avstånd, förskjutningar och sidoskillnader), 

följt av palpation av masseter på tre ställen. Endast 

tydlig sidoskillnad med ömhet är av intresse. Klickljud 

i käklederna palperas och gapet mäts (tre gånger för 

att få rätt mått efter tillvänjning) och till sist undersöks 

nackrörligheten aktivt och passivt i alla riktningar. 

Käken roterar åt samma håll som huvudet. Så för att 

differentiera rotationsinskränkningar i cervikalen från 

käkleden fi xeras huvudet med ena armen medan man 

Välj din rätta hemvist – välj OMT! 

ONT SKA MED 

www.OMTsweden.se 

7 

med ett grepp runt mandibula stressar käkleden i mer rotation 

åt samma håll (med en translatorisk rörelse som 

något följer benets u-form). Om smärtan då ökar indikerar 

det en CMD-komponent i besvären. Naturligtvis kan 

man även i det läget genom att föra mandibula åt andra 

hållet se om smärtan minskar eller rotera huvudet vidare 

med fi xerad mandibula för att eventuellt öka nacksmärta. 

Både kompressionssmärta och stretchsmärta kan 

provoceras fram i käkleden. För att upptäcka käkledsengagemang 

vid smärta från övre cervikalen gäller samma 

princip; ställ in övre cervikalen i fl exion, pressa mandibula 

dorsalt – ökar smärtan? Pressa därefter maxilla dorsalt 

- minskar smärtan? Om smärtan i övre cervikalen 

ökar vid mandibulapress och minskar vid maxillapress 

fi nns således misstanke om CMD. Vi bör dock komma 

ihåg att dessa test är bra för att ringa in problemen men 

inte lika bra för att utesluta dem (de har låg specifi citet). 

Nackrotation kan också vara inskränkt på grund av 

asymmetri i bettet vilket inte innebär att man nödvändigtvis 

har smärta i käkledsområdet. Be patienten att hålla 

(inte bita hårt) en spatel mellan tänderna på den sida som 

rotationen är inskränkt åt. Testa igen, även lateral deviation 

och se om rörelsen har ökat vilket många på plats 

upplevde att den hade gjort när vi testade på varandra. 

Harry von Piekartz förklarade det med att man blockerar 

input från den kraniomandibulära regionen. Det 

är dock ingen regel att man ska ha spateln på en särskild 

sida, man kollar var man får bäst resultat. Spateln 

kan även användas i behandlingen för att lättare 

kunna mobilisera nacken i ytterläget. För övrigt består 

Harry von Piekartz behandlingar av CMD ofta av 

mobiliseringar av käkleden i olika nacklägen, muskelstretching 

och om nacken är ok nervglidningar intraoralt 

(dynamiska rörelser). Han tycker att vi kliniker ska 

göra det enkelt för oss. Finner du ett troligt samband hos 

dina patienter mellan nacke och käkled – provbehandla. 

Fredrik.p.johansson@skane.se 

OMT FÖRDRIVAS!

Sjukgymnastyrket ett svenskt påfund 

mer utbrett än smörgåsbordet 

Anders Ottosson, leg sjukgymnast, PhD, Dep. of History, Göteborg University. 

Få vet idag att sjukgymnastyrket är en svensk ”uppfi nning” 

och att det hör till en av Sveriges absolut största 

kulturexporter genom tiderna. Yrket återfi nns på samtliga 

kontinenter och är därmed mer utbrett än smörgåsbordet. 

Från 1830-talet och framåt reste svenska sjukgymnaster 

ut i världen för att sprida sitt ”evangelium”. De öppnade 

kliniker i de stora metropolerna och vid kända bad- och 

kurorter. Somliga kunde uppnå världsrykte och läkare 

vallfärdade till de mest framstående för att ta till sig 

den senaste sjukgymnastiska modefl ugan. Vid denna tid 

låg allt från invärtesmedicinska sjukdomar till klumpfötter 

och scolioser inom sjukgymnasternas kurativa räckvidd. 

Dessa sjukgymnaster hade alla fått sin utbildning vid 

Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet (GCI, nu GIH) i 

Stockholm, grundat 1813 av Pehr Henrik Ling – ”den 

svenska gymnastikens fader”. Institutet skulle ansvara 

för landets utbildning i fysisk fostran. 

Vid GCI undervisades i Lings gymnastiksystem som 

främst bestod av miltärgymnastik (fäktning), pedagogisk 

gymnastik (skolgymnastik) och medikal gymnastik (sjukgymnastik). 

Eleverna var i regel offi cerare från svenska 

armén som kommenderats till institutet för att studera 

till gymnastiklärare. Snart kom dock sjukgymnastiken 

att bli den viktigaste grenen i Lings system. Den ansågs 

också vara vetenskapligt grundad. 

8 

Föredraget handlade mycket om grunderna för sjukgymnastikens 

vetenskaplighet och varför Karolinska institutet, 

vid fl era tillfällen under senare hälften av 1800talet, 

försökte göra sjukgymnastik till ett obligatoriskt 

ämne i läkarutbildningen. 

anders.ottosson@history.gu.se 

Svenska sjukgymnasters behandling av de övre 

nacklederna med manipulationsteknik 

Georg Lohse, sjukgymnast, magisterexamen OMT, OMT-examen. georg.lohse@orebroll.se 

Referat av Fredrik Johansson, sjukgymnast. 

Manipulation i övre cervikalen utförs av många yrkeskategorier 

och tidningsrubrikerna har ibland varit svarta 

när skador har rapporterats i dess kölvatten, vilket också 

kommenterades av Freddy Kaltenborn (se sidan 15). Men 

när fi nns det då risk för skador? 

Ser man globalt på skaderapporter är det framför allt 

rotationsmanipulation, en teknik som sjukgymnaster inte 

använder i övre cervikalen, som riskerar att ge patienten 

cirkulatoriska skador. Även kiropraktorerna talar nu om 

att förbjuda den tekniken. Men att kunna förutse vem 

som kan bli skadad tror Georg Lohse, lärare i OMT från 

Örebro, är omöjligt. Test av arteria vertebralis är ifrågasatt 

och bör inte användas. Går sjukgymnaster helt fria 

från kritik? Studier av Michaeli, Rivett, Adams & Sim och 

Hurley visar att komplikationsgraden efter sjukgymnastbehandling 

är låg. Mörkertalet är dock antagligen stort, 

tror Georg Lohse. 

I Sverige har det hittills saknats studier på manipulation 

av övre cervikalen, vilka tekniker som används och 

Anders Ottossons doktorsavhandling ”Sjukgymnasten 

– vart tog han vägen” behandlar den svenska sjukgymnastikens 

historia under perioden 1813–1934. 

FOTO: Carina Ågren. 

skaderapporter efter sjukgymnastbehandling, men inte 

nu längre. 

Under förra året skickade Georg Lohse ut en enkät till 

alla OMT-medlemmar med steg tre och steg två utbildning, 

169 respektive 165 stycken, och fi ck svar från 141 

med steg tre och 110 med steg två. En för detta forum 

särskilt intressant undersökning eftersom resultatet, kan 

man nästan säga, presenterades för sitt eget material! Av 

de steg tre-utbildade i Sverige svarade 22 stycken eller 

14 procent att de inte manipulerar i övre cervikalen och 

15 procent eller 16 stycken med steg två att de manipulerar 

i övre cervikalen (det senare förvånade mig innan 

jag fi ck klart för mig att de naturligtvis har gått andra 

kurser och sedan börjat nackmanipulera). 

På frågan hur ofta sjukgymnasterna har upplevt övergående 

negativa komplikationseffekter på manipulation 

i övre cervikalen svarade relativt många att de har stött 

på en mildare form av negativ behandlingseffekt såsom 

lokal nacke och huvudvärk eller trötthet. I något fall ner-

vrotskompression eller stukning/sträckning men inget 

framkom som tydde på att det förekommer några allvarligare 

komplikationer i samband med behandling. Men 

Georg Lohse poängterade att han med sin undersökning 

inte fi ck något närmare svar på hur allvarligt vi ska se 

på de reaktioner som faktiskt uppkommer av denna behandling. 

16 procent av de manipulerande sjukgymnasterna 

med steg två-utbildning använder rotationsmanipulation 

i övre cervikalen medan siffran endast är 4 procent 

för steg tre. Bland de 16 procenten kan det dölja sig en 

del missförstånd tror Georg Lohse. Om man har gått en 

osteopatutbildning använder man där termen rotation 

även vid de manipulationer som OMT-utbildningarna 

kallar för glidning. 

Lina Bunketorp, sjukgymnast, PhD. lina.bunketorp@fhs.gu.se 


Det verkar vara så att den nociceptiva skada vi kan mäta 

idag vid WAD inte korrelerar med smärtupplevelsen. Lina 

Bunketorp hoppas att med sin avhandling bidra till att 

svara på den (irriterande) frågan som detta dunkla förhållande 

genererar; varför får en del långvarig smärta 

efter WAD när andra inte får det efter vad som synes 

vara samma slags olycka? 

För att göra detta valde hon en inriktning på sin avhandling 

där hon särskilt ville undersöka självtilliten hos 

dessa patienter. Det har tidigare rapporterats om att så 

många som 42 procent upplever lägre självtillit som orsak 

till funktionsnedsättningen efter WAD. Självtillit defi 

nieras som tron på den egna förmågan att klara vardagliga 

aktiviteter trots smärta. 

För att bra kunna mäta fl er dimensioner av patienternas 

smärta och ge en mer komplett bild av hur de 

självskattar smärta användes den så kallade Painometern. 

När man tittade på symtombilden hos 121 personer 

som för 17 år sedan sökte vård på akutmottagningarna 

i Göteborg på grund av nacksmärtor efter bilolyckor 

fann man inget samband mellan patienternas grad av 

medicinsk invaliditet och deras grad av upplevd funktionsnedsättning. 

WAD-patienterna i Lina Bunketorps studie delades in i 

två grupper; en som genomgick en individanpassad träning 

och en som tränade hemma. 

Den individanpassade träningen bestod av uppmuntran 

till skonsam fysisk aktivitet samt ett program som först 

inriktade sig mot nackrörlighet och specifi k stabiliseringsträning 

(med de djupa nackfl exorerna). Sedan följde 

sedvanliga övningar för ökad cirkulation, koordination, 

stabilitet och uthållighet, som utvecklades (under smärtgränsen) 

med målet att klara 20 repetitioner i två till tre 

set av varje övning. Även hållningsträning förekom. 

Hemträningsgruppen fi ck inte träffa sjukgymnast för 

handledning mer än högs två gånger per månad och tränade 

i stort sett rörlighet. Patienterna utvärderades direkt 

efter interventionen och nio månader senare. 

9 

C2 är det segment som vi manipulerar oftast i övre cervikalen, 

manipulationsfrekvensen ligger på ungefär varannan 

patient och ingen genusskillnad var tydlig i hur 

ofta vi använder manipulation. Träning och förklaringar 

är den vanligaste tilläggsbehandlingen hos steg treutbildade. 

En åhörare som hade tänkt efter, frågade om det kunde 

vara så att det endast beror på det höga antalet användningar 

av rotationsmanipulation i världen att den förekommer 

oftast i skaderapporter (i Sverige mer sällan eftersom 

vi använder den mer sällan) eller om det är tekniken 

i sig som är farligare? Georg Lohse gissade att det 

är på grund av tekniken med ytterläge i leden som risken 

för skador ökar. 


Självtilliten viktig för välmående efter nackskada 

Lina Bunketorp poängterar vikten av att undersöka 

patientens självtillit, det vill säga tron på den egna 

förmågan att klara vardagliga aktiviteter trots smärta, 

efter en nackskada. 

Självtilliten (”self-efficacy”) ökade, rörelserädslan, 

funktionsnedsättningen och medicinintaget minskade i 

gruppen med individanpassat träningsprogram. Däremot 

visade VAS-dagboken ingen skillnad mellan träningsgrupperna, 

inte heller sjukskrivningar, muskelömhet, rörelseförmåga 

eller något av de andra utvärderingsinstrumenten 

man använde. Efter de nio månaderna då patienterna 

inte hade haft kontakt med sjukgymnast eller annan 

personal ökade besvären eller så planade graden av 

fortsatt förbättring ut. 

Fredrik.p.johansson@skane.se

Huvudvärk och ansiktssmärta 

Föredrag: “Cranial neuropathic dysfunction and pain. Challenges for neuromusculosceletal assessment 

and management” av Harry von Piekartz, sjukgymnast, PhD. harryvonpiekartz@home.nl 


I Holland är tandläkarna enligt Harry von Piekartz väldigt 

”tandinriktade” och tar liten hänsyn till vad som 

händer med till exempel nerver och hållning vid tandkorrigeringar. 

Undertecknad vet inte hur det förhåller sig 

i Sverige men Harry von Piekartz menar att vi absolut 

måste uppmärksamma det samband som fi nns mellan 

smärta och ansiktsnerver, migrän och neuropatologi. Tyvärr 

råder det olika uppfattningar i världen kring vilket 

klassifi ceringssystem som är korrekt för huvudvärk och 

ansiktssmärta. 

Den teori som Harry von Piekartz vill förmedla går ut 

på att vi här har att göra med två typer av nervsmärtor; 

en från själva nerven, den neuropatiska smärtan och en 

från nervens intilliggande vävnad, den neurogena smärtan. 

Den neuropatiska smärtan kan uppstå på olika ställen 

på grund av kompression (till exempel att glasögonbågar 

pressar), ischemi, trauma eller spontant. Den kan 

vara episodisk eller konstant (exempelvis vid tumör). Till 

den neuropatiska smärtan hör också gruppen av neurovaskulär 

smärta (migrän). Det får nu anses bevisat att 

nackutlöst huvudvärk och migrän hör ihop via neuropatisk 

smärta. 

Så var det då detta med tänderna; efter implantat får 

40 procent neuropati i ansiktet och en hypotes är att 

nerver irriteras i och med ingreppet. Men neuropatiska 

smärtor i ansiktet påverkas också av känslor hos den 

drabbade, såsom rädsla, vilket gör tillståndet extra svårt 

att diagnosticera. Förklaringen till neurogen smärta betraktas 

som mer kontroversiell. Två exempel på sjukdomar 

med inslag av denna mer kroniska smärta är diabetes 

och multipel skleros och orsaken tros vara nociceptiva 

besvär från omkringliggande vävnad till en smärtande 

nerv. N.facialis kan ge detta, vilket tandläkarna, 

enligt Harry von Piekartz, inte erkänner alternativt inte 

känner till. 

I dagsläget fi nns inget vetenskapligt beprövat test för 

att kategorisera kranioneuropatiska nervvävnadssmärtsyndrom 

(ordagrann översättning). Bägge dessa nervsmärttyper 

menar Harry von Piekartz att vi med hjälp 

av anamnes, inspektion av hållning och palpation kan 

upptäcka. Vid neuropatisk smärta behövs också EMG eller 

dia-gnostiska läkemedel (han gick inte närmare in på 

dessa) medan det vid neurogen smärta verkar vara rörlighetsundersökningen 

som avslöjar något. Nackfl exion 

stressar till exempel hjärnstammen och åtta av kranialnerverna. 

Andra test av kranialnerver gick han endast 

översiktligt igenom, till exempel att man vid test av 

n.vestibularis använder kliniska balanstest. Oftast förekommer 

båda nervsmärtorna tillsammans men en sort 

dominerar alltid. 

När Harry von Piekartz ser hållningsskillnader hos 

sina patienter som tyder på enskilda kranialnervsskador 

testar han passiv rörlighet. Nervpalpation i ansiktet 

kan också användas, både som undersökning och behandling. 

Som ett exempel visade han neuralt mobili- 

10 

tetstest av n.hypoglossus vilket också kan fungera som 

en nervglidande rörelse i behandlande syfte. Harry greppade 

ett vanligt mobiliseringsgrepp för käkleden fast utanför 

munnen med tumme och pekfi nger kranialt om 

kanten på mandibula och förde sedan käken framåt och 

i adduktion. Patienten kunde också samtidigt med passiva 

nackrörelser sträcka ut tungan och få till en nervglidning. 

Han visade även helt kort neural mobilisering 

av n.accessorius och avslutningsvis hur man kan glida 

med fi ngrarna längs nerven i något han kallade för en 

palpationsmobilisering. 

Hela föredraget präglades av att vi fi ck se olika modeller 

för hur nervsmärtor i ansiktet kan yttra sig. De 

många stiliga bilderna till trots gjorde det höga tempot 

att jag avhåller mig från att försöka återge föreläsningens 

innehåll mer i detalj. Budskapet var att det är mycket 

som vi kan göra inom detta område, tillsammans med 

läkare och tandläkare. 


”Patienten kunde också samtidigt med passiva 

nackrörelser sträcka ut tungan och få till en 

nervglidning.” Fotografen och tillika sjukgymnasten 

Benoit Rocher har vidareutvecklat med en hemövning.

Varför fi nns det en könsskillnad? En förklaring är att män och kvinnor är olika, det behöver man ingen högre 

utbildning för att se, sa Ingibjörg Jonsdottir och hade uppenbart publiken med sig. FOTO: Carina Ågren 

Fysisk aktivitet, stress och immunförsvar 

Ingibjörg H Jonsdottir, Docent, Institutet för Stressmedicin. inga.jonsdottir@stressmedicin.com 


Svenska språket saknar ord för att lättare skilja på stress 

i betydelsen belastning och i betydelsen reaktion. Ingibjörg 

Jonsdottir delade upp stress i sex olika aspekter 

som vi bör ta i beaktande; belastning, upplevelse, relationer, 

beteende och relaterad ohälsa. Det forskningen 

har kunnat visa, när man har försökt sig på det oerhört 

svåra att mäta stress hos individer, är att psykosocial 

stress oftast inte är orsaken till sjukdomar men avgörande 

för varför folk inte blir friska. Svårigheten i att 

forska om människors stress ligger bland annat i att anledningen 

till den är så individuell; det som stressar dig 

stressar inte mig. 

Ingibjörg Jonsdottir till exempel känner sig helt hemma 

med att prata inför många människor, påpekade hon 

själv fast det inte behövdes. Gemensamt för oss alla är 

att stressen är en naturlig reaktion. Enkelt uttryckt är meningen 

med den att vi först ska reagera, sedan agera och 

till sist vila. I det avseendet är den alltid positiv; de som 

jobbar med stress använder inte uttrycket negativ stress. 

Som bekant finns det en könsskillnad i gruppen 

med psykisk ohälsa, 69 procent är kvinnor. Detta gäller 

förresten alla sjukdomsgrupper såsom rörelseorganen, 

mag-tarm sjukdomar, missbruk et cetera, förutom 

11 

gruppen hjärt-kärlsjukdomar. Hur stor del av sjukskrivningar 

på grund av psykisk ohälsa är arbetsrelaterad? 

I Västra Götaland gjordes 2002 en stor undersökning 

där man fann att de sjukskrivna själva skattade 

sin arbetsrelaterade stress till ungefär hälften 

av den totala stressen och så brukar det enligt Ingibjörg 

Jonsdottir se ut. Vi kan naturligtvis inte skilja 

på arbetsstress och hemstress lika lite som det går 

att lämna sitt hormonsystem hemma på morgonen eller 

på jobbet när man åker hem på eftermiddagen. 

Sjukpenningskostnaden i Västra Götaland för psykisk 

ohälsa uppgår till ofattbara 150 miljoner kronor 

per månad (att jämföra med rörelseorganens 

114 miljoner) och siffrorna framställdes inte som att 

just de en och en halv miljon människor som räknas 

till Västra Götaland mår sämre än andra i Sverige. 

Vi vet idag att man vid tillstånd av depression och 

stress, liksom vid fi bromyalgi och reumatism, uppmäter 

en lägre utsöndring av kortisol i kroppen. Men uppgiften 

att här skilja mellan hönan och ägget kvarstår fortfarande 

för forskarna. Man vågar egentligen idag bara 

säkert slå fast att långvarig psykosocial stress kan vara 

VÄND

en bidragande orsak till långvarig smärta och ett nedsatt 

immunförsvar. Mätningar av samspelet mellan immunförsvar, 

hormonsystem och nervsystem kompliceras 

av att den mest stressade individen kan vara den 

som har låga stressnivåer. Det har att göra med att system 

kan lägga av och att vissa stressystem då kan ta ut 

varandra så att värden ser normala ut. Ingibjörg vill att 

vi som behandlare ska ha tålamod med dessa patienter 

och inte misströsta om att det går att hjälpa dem mycket. 

30 procent som söker vård för stressrelaterade symtom 

har haft dem i ett år, resten i upp till fem år. Om 

stressystem i kroppen har gått på högvarv så länge är 

det väl naturligt att rehabiliteringen ska få ta lite tid!? 

Fysisk aktivitet är oslagbart för att normalisera stressnivåerna 

i kroppen. ”Alla går ut med stavar från vår mottagning!” 

började Ingibjörg Jonsdottir sin föreläsning. 

Man får tillbaka naturliga reaktioner och effekten efter 

en tids fysiska aktiviteter blir att patienternas stresshormonnivåer 

lägger sig på en lägre nivå, hormonerna 

behövs inte längre i samma omfattning för att få eftersträvad 

effekt. Vad händer i kroppen under träning? Ny 

forskning har visat att vi får en kraftig ökning av citoki- 

Ledmobilisering vid skulderimpingement 

Magisterarbete ”Manuell mobilisering av posteriora glenohumeralledskapseln vid kliniskt konstaterad 

skulderimpingement” av Eva Hedenström, privatpraktiserande sjukgymnast i Tyresö. 


Eva Hedenström har letat belägg i litteraturen för en 

av våra mest vedertagna behandlingar vid impingement 

– mobilisering av bakre ledkapseln. Det visade sig vara 

skralt med artiklar, hon hittade närmare bestämt ingen 

artikel skriven före maj 2005 om denna behandling 

vid ren impingement. I blandstudier fanns den med eller 

kunde misstänkas förekomma, OMT nämndes ofta som 

behandling. Så när hon skulle ta sin magister var fokus 

inställt på Neers defi nition om skulderinklämning och 

att hitta rätt patienter för att behandla de med nämnda 

kapselmobilisering. 

Eva Hedenström mätte aktiv fl exion utan smärta eller 

utan tilltagande smärta, inåtrotation utan smärta och 

smärtskattade 21 patienter (varav 16 kvinnor) mellan 42 

och 60 år, som i medeltal hade haft ont i 14 månader. Då 

hade bland andra redan de med primär ac-ledsmärta (enligt 

särskilda kriterier) eller positivt rotatorcuffs test uteslutits 

(dit räknas de som inte alls klarar att hålla emot 

ett tryck på lätt abducerad och inåtroterad arm). 

Författaren själv utförde mätningar och behandling 

men tejpade så att hon inte såg resultatet under själva 

Ett problematiskt revben 

”Manuell behandling vid smärta och dysfunktion av costa 1” föredrag av Peter Ehlin, Sjukgymnast, 

Magisterexamen OMT, OMT-examen. peter@hfc.se 


Efter att ha medverkat på väldigt många OMT-kongresser 

stod Peter Ehlin nu för första gången som föreläsare när 

12 

Svårigheten i att 

forska om människors 

stress ligger 

bland annat i att 

anledningen till den 

är så individuell; 

det som stressar dig 

stressar inte mig, sade 

Ingibjörg Jonsdottir. 


ner i blodet under träningen, en boost på systemet som 

kommer upp i sepsisnivå. CRP ökar också. De akuta effekterna 

av träning kan alltså liknas vid en massiv infl 

ammation (något vi kanske inte bör betona för våra träningsrädda 

patienter!) medan de kroniska effekterna av 

träning kan liknas vid antiinfl ammatoriska. 


mätningarna. Mobiliseringen utfördes i grad III under tio 

sekunder följt av vila i grad II i fem sekunder med upprepning 

fem gånger. Bakom scapula placerade Eva en 

stabiliserande kil. 

Flexionen ökade signifi kant men utan att patientens 

upplevda smärta påverkades, inklämningen skedde helt 

enkelt bara senare i rörelsebanan (var dock från början 

en relativt låg skattad smärta). Detsamma gällde för inåtrotation. 

Eva Hedenström, som hade förväntat sig en rörelseökning, 

frågade sig då om den skulle kvarstå dagen därpå? 

Det gjorde den, för både inåtrotation och fl exion. Som 

hon påpekade saknades kontrollgrupp men resultatet är 

intressant eftersom det uppmättes direkt, någon spontan 

förbättring i en kontrollgrupp hade inte varit att vänta 

över en natt. Kanske kan vi hoppas på att Eva Hedenström 

utökar sitt projekt i framtiden så att världen får sin 

första publicerade studie av mobilisering av bakre ledkapsel 

vid impingement? 


han presenterade sitt magisterarbete om costa 1. Detta 

översta revben har länge haft sin centrala roll i hans

Anna Cargelius, Peter Ehlin och Eva Hedenström hade färska magisterarbeten att presentera. 


behandlingsarsenal men nu var det dags att mer samlat 

mäta behandlingseffekten. Detta revben är problematiskt 

därför att kraftig muskulatur åstadkommer stor rotation 

och lyfter det så att subluxation lätt kan bli följden, inte 

ovanligt vid stress och statiska positioner. 

Inget fi nns tidigare publicerat om manuella behandlingar 

av costa 1 som de fl esta av oss nog behandlar 

relativt ofta och bortopererandet av ett stycke costa 1 

som tidigare var vanligt har visat sig ge dåliga resultat. 

Peter Ehlin ställde frågan om en enskild behandling 

kunde minska smärta hos patienter med dysfunktion 

av costa 1. Nio personer svarade positivt på CRLF-testet 

(Lindgren 1992), som innebär att man roterar huvu- 

Manuell behandling och träning för patienter med 

primär skulderimpingement 

Anna Cargelius, sjukgymnast, magisterexamen OMT, OMT-examen. anna-cargelius@telia.com 


Det tredje OMT-magisterarbetet som presenterades för 

dagen var Anna Cargelius som hade undersökt och behandlat 

tio patienter med impingement. De tio var mellan 

30 och 65 år, visade ett positivt Hawkins test, inskränkt 

inåtrotation, smärta i fl exion och en typisk anamnes. 

Anna Cargelius exkluderade de patienter som uppvisade 

instabilitet eller en klinisk bild som tydde på rotatorcuff-ruptur. 

Behandlingen bestod först av mobilisering 

av bakre ledkapseln och korrigerande hållningsträning 

med hemuppgifter vid fyra tillfällen under en två veckors 

period. Därutöver tejpades skuldran med syfte att dra 

caput humerii dorsalt mot scapula under 48 timmar efter 

varje behandling. Samtidigt tränade patienterna hemma 

med theraband i inåt och utåtrotation samt i aktivt avlas- 

13 

det och sedan fl ekterar det varpå smärta inträder, samt 

klagade över symtom från vänstra eller högra nacken/skuldran. 

På dessa personer utfördes vid ett tillfälle 

mobilisering av costa 1 med den teknik som lärs ut 

på OMT- utbildningarna. Peter höll mobiliseringen i 10- 

20 sekunder och upprepade en till fem gånger (beroende 

på när ledrörelsen ökade). Åtta av nio visade minskad 

smärta enligt VAS liksom ökad funktion och höjd 

smärttröskel (mätt över scalenus medius med tryckalgometer). 

”Neck disability index” visade att nackfunktion 

och smärta förbättrades för sex av försökspersonerna. 


tad abduktion (med tre gånger15 repetitioner, två gånger 

per dag). Detta följdes sedan av enbart hemträningen i 

fyra veckor. Mätning av aktiv axelfl exion med skattad 

smärta i tre olika ADL-funktioner gjordes vid fl era tillfällen. 

Två av tio blev helt besvärsfria, sex minskade sin 

smärta, ökade sin rörlighet och funktion medan två patienter 

hade kvar samma skulderbesvär. 

Sammanfattningsvis kan man säga att resultaten från 

detta och de andra magisterarbetena, som alla har beskrivit 

vanligt förekommande behandlingstekniker efter 

vanligt förekommande undersökningar av OMT-sjukgymnaster, 

ger upphov till små uppmuntrande heja-rop 

för OMT-sjukgymnasten. 

Fredrik.p.johansson@skane.se

Med hjälp av storbild 

kunde auditoriet 

följa en mycket 

lärorik och tänkvärd 

patientdemionstration, 

genomförd av läkaren 

Bo-Christer Bertilson. 

FOTO: Carina Ågren. 

Ett tränat öga ser mer vid klinisk undersökning 

av nacke och skuldra 

Patientdemonstration av Bo-Christer Bertilson, läkare 

Referat av Gunilla Bring, läkare 

Detta var kongressens enda renodlade patientdemonstration. 

En sådan kan svårligen återges i ord, men jag törs 

påstå att den här var både lärorik och tänkvärd. 

Från början fi ck vi ingenting veta om denna unga, 

till synes friska kvinna. Bo-Christer Bertilson menade 

att det kan ligga en poäng i att – åtminstone i kliniska, 

halvblinda studier – träna sig i att undersöka utan föregående 

anamnes. Han visade på en mängd test av motorik 

och sensibilitet, systematiskt genomförda utifrån 

ryggens segment. Tonvikten låg på noterande av minsta 

asymmetri och reproduktion av patientens angivande 

av gränser för förändrad sensibilitet. Han testade med 

fi ngertoppar och sporrar, hela tiden båda sidor samtidigt 

och med ständig kommunikation med patienten och ett 

superlätt handlag. 

Under undersökningens gång framträdde en bild av en 

mycket smärtplågad och funktionshindrad patient, som 

mötts med oförståelse av ett antal neurologer och andra 

specialister, inklusive försäkringsläkare. Av en slump 

14 

kom denna kvinna till Bo-Christer i hans egenskap av 

försäkringsläkare för bedömning av hennes arbetsförmåga. 

Han ansåg att hon måste undersökas närmare och av 

ytterligare en slump kom hon att byta försäkringskassa 

och remitterades till Bo-Christer Bertilson för en sådan 

noggrann undersökning. 

Vi i auditoriet fi ck ställa litet frågor till patienten och 

försöka gissa på var vi trodde felet satt och också vad vi 

trodde hade utlöst det hela. Jag tror vi alla var både rörda 

och berörda över hur slumpmässigt det är om en så illa 

drabbad (nackskade)patient ska få någon adekvat undersökning, 

korrekt diagnos, behandling och bedömning. 

Bo-Christer Bertilson ska ha all heder av sin utomordentligt 

väl genomförda patientdemonstration och vi 

ser alla fram emot hans kommande disputation. Det blev 

tydligt för oss alla hur mycket mer ett tränat öga ser vid 

systematisk, noggrann klinisk undersökning med öppet, 

respektfullt sinne. 

gunilla@bring.se

Sjukgymnastikens infl ytande växer 

vi måste bara höja rösten lite! 

Freddy Kaltenborn, leg sjukgymnast, professor 

Referat av Fredrik Johansson, sjukgymnast 

Freddy Kaltenborn kommer in i lektionssalen och en viss 

högtidlig respekt märks runt honom – alla tystnar snabbt. 

Man är ivrig att höra vad han tänker säga. Han säger 

att han gärna böjer sig framåt. ”Inspektion är viktigt!” 

Vet vi vilken ryggåkomma han lider av? Vi nickar, spinal 

stenos. 

Denne man, som är hedersmedlem i en rad medicinska 

sällskap runt om i världen och nu är över åttio år, startade 

sin sjukgymnastbana i Norge 1948. Han var förste 

man att gå utbildningen efter att män med gymnastikdirektörstiteln 

släppts in och nu skriver han på en ny bok 

för grundutbildningen. 

Det blir en smittande och engagerande föreläsning, 

likt ett brandtal, men hela tiden befriande prestigelöst. / 

menar Fredrik befriande lite pretentiöst? (inte anspråksfullt). 

Prestige = högt anseende/ De komiska förenklingarna 

är precisa och illustrerande men allt varken kan eller 

får återges! På min fråga efteråt om jag får citera ett par 

särskilda fraser stirrar han på mig som om jag inte vore 

15 

Freddy Kaltenborn 

visar behandling av 

övre nackleden på 

höger sida genom säker 

traktionsmanipulation. 


klok och säger: ”Nej, de må du icke skrive.” Sen tillägger 

han: ”Det här är ju mer familjärt, icke sant?” 

Manipulation 

”Alle goe fysioterapeuter är manuella, men bokstaven 

”M” i IFOMT, där vi alla är medlemmar, står för ”Manipulative”!” 

Han är upprörd efter att tidigare ha pratat 

med en sjukgymnast med manipulationsexamen, som 

steg 3 ofta kallas utomlands. Denna ville inte manipulera 

och menade att det inte är nödvändigt eftersom hon 

var så bra på att mobilisera. Freddy Kaltenborn anser att 

detta är en förfärlig uppfattning. ”Manipulation är inte 

häxkonst!” 

Cervikal rotationsmanipulation har gett totalt 80 dödsfall 

i världen men ingen har utförts av sjukgymnast. 

33 av dessa manipulationer utfördes av läkare i Tyskland. 

Att ingen sjukgymnast har orsakat ett dödsfall tror 

VÄND

Freddy beror på att vi med både aktiva och passiva tester 

först försäkrar oss om att det är riskfritt. Den dagen 

det inträffar ett dödsfall efter en sjukgymnastmanipulation 

kan vi packa ihop, då förbjuds tekniken rakt över, 

tror han. 

Han menar att vi måste börja med manipulation på 

grundutbildningen för att förankra tekniken, bland oss 

själva och myndigheterna. ”Att börja träna manipulering 

tre månader före examen är orimligt.” Den australiska 

utbildningen till Master i OMT anser man i Norge innehåller 

för lite praktiska moment. Den godkänns först efter 

ett extra års praktik. Freddys råd är att börja enkelt 

med något som alla borde kunna oavsett vidareutbildning: 

traktionsmanipulation i viloläget. 

”Om du hittar en rörelseinskränkning i till exempel 

handleden, varför inte ställa in leden i sitt viloläge, ge 

den en impuls med traktion och testa igen? Om rörligheten 

ökar direkt så vet du att det var i leden felet satt. Det 

kallar jag evidens det!” Behandlingsstudier kring manipulation 

förhåller han sig skeptisk mot innan två saker 

står klart: vilken sorts manipulation har skett och hur erfarna 

var terapeuterna i studien? 

– Vi måste ta ansvar för vår utveckling och stå för det vi 

kan. säger Freddy Kaltenborn och spänner ögonen i oss. 

1986 föreslog han att sjukgymnasten efter grundutbildningen 

skulle kallas Doctor of PhysioTherapy (DPT)! 

Vad har hänt sedan dess? Idag fungerar det så på unge- 

Till vad eller hos vem förlägger människor ansvaret 

för att förebygga, hantera eller förbättra besvär från 

rörelseorganen? 

Maria EH Larsson, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap 

och fysiologi/Fysioterapi. maria.eh.larsson@vgregion.se 


Arbetet tog sin början i att Maria Larsson träffade en 

patient som visade en frapperande ovilja att ta initiativ 

för att förbättra sin situation. När hon pratade med sin 

sambo om detta menade han att sjukgymnaster lever i 

en drömvärld där alla människor är intresserade av ta 

ansvar för sin hälsa. Planerna kring en enkätstudie för 

att få reda på hur det ligger till började då ta form. Med 

hjälp av ett instrument som mäter uppfattning om ansvar 

för besvär från rörelseorganen ville Maria skilja det 

hon benämner för en intern uppfattning (”jag ska vara 

den aktiva parten!”) från en mer extern uppfattning (”jag 

ska inte vara den aktiva parten!”). Instrumentet består 

av 15 påståenden som individen ska ta ställning till och 

som tar upp både förebyggande, behandling eller hanterande 

av besvär. 

Av 1770 utskick till vuxna i Bohuslän svarade 1082 

stycken. De fl esta människor visade tydlig vilja på att 

16 

fär 16 universitet i USA. Stanley Paris är med och leder 

utvecklingen och enligt Freddy Kaltenborn blir man över 

hela USA inom tio år klinisk doktor efter grundutbildningen. 

I Indien gäller det redan på alla universitet och i 

Sydamerika är grundutbildningen sexårig. Sverige hade 

idag kommit mycket längre om kravet på gymnastikdirektör 

för behörighet att få söka sjukgymnastutbildningen 

hade fortsatt att gälla efter 1973 (även för kvinnor). 

Redan då hade vi minst haft en fyraårig utbildning och 

en helt annan ställning jämsides läkarprofessionen. 

”Utbildningen är på väg att bli femårig i många europeiska 

länder och den kommer att bli det i Sverige. Krav 

kommer att ställas från EU att alla länders utbildningar 

till sjukgymnast ska vara lika långa. Det kommer att 

möta mycket motstånd här men så kommer det att bli. 

Vi måste vara med då och se till att den nya utbildningen 

innehåller mer OMT. Som det nu är blir huvudet allt 

större medan händerna blir allt mindre!” Och när man 

blir doktor efter grundutbildningen blir man specialist efter 

examen i Manuell Terapi, eller ”Leddoktor” som Freddy 

Kaltenborn säger. 

Han ser optimistiskt på vår roll i framtidens sjukvård; 

vårt infl ytande kommer att öka eftersom vi redan är en 

kraft att räkna med, vi måste bara höja rösten lite. 


ta eget ansvar och många ansåg att man delade ansvaret 

med de medicinskt professionella. Endast få personer 

tyckte att ansvaret låg på arbetsgivare eller på faktorer 

som de själva inte kunde påverka. Vissa skillnader 

kunde tydliggöras: gruppen äldre, de med lägre utbildning, 

de utan smärtor från rörelseorganen och de som 

hade besökt en vårdgivare tyckte i större utsträckning 

att ansvar låg på de medicinskt professionella. Människor 

med högre utbildning och fysiskt aktiva lade mer 

ansvar på sig själva. Resultatet säger oss alltså att befolkningen 

överlag är beredda på att vi låter de ta ansvar. 

Kanske något att tänka på för sjukgymnaster som 

inte tror på att ge patienter hemträning eller som jobbar 

med att ringa upp från en väntelista eller för läkare 

som tvivlar på metoden med fysisk aktivitet på recept? 


–Vi måste stå för det vi kan, säger Freddy Kaltenborn. 

Sektionen för de som kan, heter OMT! 

www.OMTsweden.se

STRoS 

”Om STRoS, ortopedmedicinska smärttillstånd i rörelse- och stödjeorganen, diagnostiska och terapeutiska 

strategier” av Ingemar Söderlund läkare och huvudlärare i ortopedisk medicin. 

Referat av Gunilla Bring, läkare. 

STRoS är Ingemar Söderlunds egen beteckning för Smärttillstånd 

som utgår från Rörelse- och Stödjeorganen. En 

mindre andel av dessa kräver specialistomhändertagande 

av ortopedkirurg, reumatolog eller neurolog. Övriga 

90-95 procent av dessa handläggs inom primärvård, företagshälsovård 

och rehabiliteringsmedicin. Medan de 

förstnämnda specialiteterna har ett omfattande utrymme 

i läkarnas utbildning, föreligger det en skriande brist 

på utbildning i medicinsk diagnostik och behandling av 

dessa tillstånd på alla nivåer inom läkarutbildningen. 

Ingemar Söderlund hänvisade till ett tidigare föredrag 

under kongressen av Anders Ottosson om sjukgymnastikens 

historik och menade att vi läkare hade 130 års 

kunskapsbortfall att ta igen. 

För allmänläkare i tidsnöd 

För att visa vad en allmänläkare utan någon djupare utbildning 

i ortopedisk medicin och med tidspressad mottagning 

ändå kan göra med en STRoS-patient, demonstrerade 

Ingemar Söderlund en enkel och hanterlig undersökningsmetodik, 

en problembaserad screening av rörelseapparaten. 

För att göra en sådan, menade han, krävs 

”bara” tillräcklig kunskap i topografi sk anatomi och fysiologi. 

Statusundersökningen ska vara fokuserad på 

anamnesen och smärtans/problemets lokalisation. Man 

bör försöka få fram om det fi nns något samband mellan 

smärtan och yttre eller inre belastning (smärtan ökar till 

exempel av enbart upprättstående). Han rekommenderade 

strategisk användning av strukturerade anamnes- och 

statusformulär och visade exempel på sådana. 

Funktionsdiagnostik bygger på användning av syn, 

känsel, hörsel och hjärna, med notering av förändringar, 

avvikelser och asymmetrier, samt kalibrering av ”undersökningsinstrumentet”. 

Som ett exempel på det sistnämnda 

visade han hur man kan börja med att läkareleven 

känna på ögonrörelserna genom patientens sänkta 

ögonlock. Han betonade vikten av att låta eleven känna 

på båda ögonen och använda båda händerna – annars 

fi nns risk att dom bara kan undersöka ena sidan 

på patienten för det är det dom fått öva på (!). Ögonrörelsepalpationen 

medger insikt om ett lätt/lagom handlag, 

som ju även är en förutsättning för att kunna känna 

något alls. 

Logik och enkelhet 

Vid följande patientdemonstration visade Ingemar Söderlund 

en neurologisk snabbscreening som imponerade 

– åtminstone på mig – med sin logik och enkelhet. Han 

visade några enkla axel- och bröstryggstest, stabilitetstest 

för ländrygg/bäcken och gav exempel på när vanlig 

röntgenundersökning kunde vara av värde. Till exempel 

en övergångskota som kan förklara asymmetri i rörelse- 

och belastningsmönster och därav följande smärt- 

17 

givande kompensationsbehov i ligament och muskler. 

Han beskrev också en del exempel på informations- och 

rådgivningsbehov till patienterna om att muskelorken 

minskar med åldern och att tiden för återhämtning efter 

muskelarbete samtidigt ökar och hur man kan förebygga 

besvär på grund av dessa fakta. 

Vi fi ck också höra om problempatienterna med ”dåligt” 

kollagen (dysplasi), ofta mycket unga kvinnor som inte är 

hjälpta av vanliga behandlings- och träningsåtgärder – 

de blir bara sämre och allt mer instabila. De ska diagnostiseras 

och i stället omskolas tidigt. Han gjorde en målande 

analogi med kraftöverföringen i en maskin som inte 

fungerar för att drivremmen är för slack eller gummibandslik. 

Muskeln arbetar till utmattning utan effekt. 

Viktigt också att tänka på triggerpunktsfenomenet 

som har en oändlig maskeringsförmåga och kan simulera 

snart sagt vilka symptom som helst långt från källan. 

Till sist påpekade han värdet av att till varje pris försöka 

förstå ”the locomotor system”, inte minst när det gäller 

ländryggs-/bäckenbesvär. Bäckenet och sacroiliacalederna 

utgör ett valv med sacrum som krona. Störningar någonstans 

i det systemet kan ge återverkningar i hela ryggen, 

till och med i nacken. Man kan också likna sacrum 

vid navet i ett hjul, vilket ger en effektiv spridning av belastningen 

på stor yta. Men den minsta skevhet i systemet 

kan ge påverkan på muskler och ligament med risk 

för ökning av skevheten och spridning av besvären. 

Besiktningsprotokoll och körförbud 

Använd smärtritningsmallar, rita in triggerpunkter och 

pilar till smärtutbredning, använd ”besiktningsprotokoll” 

och ge ”körförbud” vid stora anmärkningar, var andra 

tips vi fi ck. Det underlättar dokumentationen. 

Sammanfatta strategi för rekonditionering (i stället för 

träning), 

eliminera asymmetrisk belastning, 

restaurera självlåsande ledmekanismer (tillåt ”dålig” 

hållning om det är avlastande, 

sanera ergonomin och 

säg åt patienten att läsa handboken om sitt chassi. 

Det var ett logiskt, lättfattligt och realistiskt koncept 

för allmänläkare att kunna ta hand om de annars så försummade 

och därför besvärliga STRoS-patienterna. Konceptet 

verkar fungera utmärkt som vettig introduktion 

av ortopedisk medicin som undersökningsinstrument till 

alla stackars läkare som förmenats varje uns av utbildning 

på området. 

gunilla@bring.se 

Den som vill titta på de anamnes- och statusformulär 

Ingemar Söderlund visade som exempel 

kan gå in på www.OMTsweden.se

Svårdiagnosticerad höftsmärta – kan vara epifysiolys 

”Case study regarding a 28-year old female complaining of right-sided gluteal and knee pain 

with a missed slipped capital femoral epiphysis” föredrag av Nina Leib, sjukgymnast, OMPT, 

OCS, FAAOMT. snleib@msn.com 


Nina Leib. FOTO: Carina Ågren 

Nina Leib är från Västerås men gick sin grundutbildning i 

Danmark och fl yttade sedan till USA där hon tog sin magisterexamen 

i OMT. Bokstäverna ”FAA” står för ”Fellow 

of American Academy” vilket motsvarar steg 3. 

Arbetet handlar om en 28-årig kvinna som kom till 

henne, med högersidig gluteal- och knäsmärta vilket 

visade sig bottna i en av vården tidigare missad epifysiolys. 

Endast en till tre på 100 000 personer drabbas av 

epifysiolys, dubbelt så vanligt bland pojkar och vanligen 

i åldrarna 12 till 15 (och norr om Neapels breddgrader!). 

Det som då har hänt är en translation där collum 

femoris går anteriort och dessa patienter upptäcks oftast 

av sjukgymnasten när de kommer med smärta runt höft, 

på låret eller knäet (20 procent har inte ont alls) och av 

Rätt att som privatpraktiserande sjukgymnast 

debitera särskilt arvode taxa 6 efter 

genomförd OMT-utbildning. 

Det kan vara bra att känna till för privatpraktiserande sjukgymnaster 

att OMT-examen (OMT steg III) inte längre ger 

rätt att debitera särskilt arvode, detta då övergångsreglerna 

nu upphört 2005-12-31. Övergångsreglerna gäller nya ansökningar 

och den sjukgymnast som sedan tidigare har rätt 

att debitera särskilt arvode kommer att behålla den rättten. 

För Privatpraktiserande sjukgymnaster, som är under 

utbildning eller planerar att påbörja utbildning, är det av 

värde att veta att dom redan efter avslutad OMT II får rätt 

att debitera särskilt arvode om dom även uppfyller nedanstående 

krav. Samtliga privatpraktiserande sjukgymnaster 

som under de senaster fyra åren gått OMT steg II + 10 

poängs forskningsmetodik och som uppfyller grundkravet 

för klinisk kompetens med två års yrkeserfarenhet inom 

område under de senaste fem åren har utan problem efter 

ansökan fått godkänt att debitera särskilt arvode enligt 

taxa 6 i fl era olika landsting i Sverige. 

Kompetenskrav för särskilt arvode (som verkar gälla i 

hela Sverige): 

18 

att de i 30–50 procent av fallen missas av läkaren vid 

första besöket. 

Fynden man bör vara vaksam på är att höften hålls i 

ett utåtroterat och fl ekterat läge, inåtrotationen smärtar 

i test samt att det kapsulära mönstret framträder. Således 

en del differentialdiagnoser att tampas med först men 

röntgen diagnosticerar epifysiolysen med två bilder från 

olika vinklar (man tittar efter tre tecken). Det har betydelse 

att vi upptäcker de här patienter då de som förblir 

oupptäckta har visat sig få tidig höftledsartros. 

Behandlingen av epifysiolys är operation, med osteotomi 

eller fi xering om inte translationen har gått för 

långt. Den 28-åriga kvinna som Nina träffade sökte för 

knävärk varpå en rad undersökningar kom att göras som 

också gav många fynd, mest signifi kant var inskränkt 

höftledsrörlighet. 

Behandlingen bestod av mobilisering av bäcken, höft 

och mjukdelar, träning av stabilitet lumbosacralt, rörelseövningar 

för höften, annan träning och stretching av 

bland annat iliopsoas och hamstrings. Patienten var även 

så motiverad att hon utöver allt detta tränade kondition 

själv. Fem månader senare kunde man på utvärderingsinstrumentet 

IOWA Functional Hip Evaluation inte se någon 

förändring men på Cincinnati Knee Rating System 

däremot en signifi kant förbättring. 

En kort föreläsning av Nina Leib som ändå på ett mycket 

bra sätt beskrev ett mycket ovanlig fall som vi nu har 

bättre beredskap för att inte missa när det dyker upp. 


Grundkrav – teoretisk kompetens 

Minst 30 högskolepoäng inom för åtgärden adekvat område 

eller minst 10 sammanhängande högskolepoäng med tydlig 

profi l inom för åtgärden adekvat område samt maximalt 

upp till motsvarande 20 poäng längre sammanhållande utbildning 

inom för åtgärden adekvat område eller minst 10 

högskolepoäng vetenskaps- eller forskningsmetodik inom 

för åtgärden adekvat område samt maximalt upp till motsvarande 

20 poäng längre sammanhållande utbildning (*) 

inom för åtgärden adekvat område med tydlig profi l. 

(*) Med längre sammanhållande utbildning avses t.ex. icke 

högskolebedriven utbildning som avslutas med examen, till 

exempel OMT II. 

Grundkrav – klinisk kompetens 

Utöver teorikraven krävs yrkeserfarenhet motsvarande minst 

två års heltidsarbete som sjukgymnast inom för åtgärden 

adekvat område under de senaste fem åren. Det skriftliga 

intyget ska vara utfärdat av antingen verksamhetschef vid 

gruppmottagning eller från samverkande legitimerad hälso- 

och sjukvårdspersonal.

Omhändertagande av whiplashfall i praktiken 

Av Bo-Christer Bertilson, doktorand vid CeFAM, Karolinska Institutet, kliniskt verksam vid 

Torvallakliniken och på Ersta sjukhus. 

Omhändertagandet av whiplashfall i praktiken kan och 

bör förbättras enligt Whiplashkommissionen. Inte minst 

förordas rätt diagnos och tidigt omhändertagande där 

enhetlig rutin för diagnostik och noggrann dokumentation 

av undersökningen anses central. Diagnostiken och 

dokumentationen vid omhändertagande av whiplashfall 

kan underlättas om man använder en strukturerad mall 

och noggrann klinisk undersökningsmetodik. 

The Quebec Task Force (QTF) under ledning av W.Spitzer 

gjorde i början av 1990-talet en sammanställning av dåtidens 

kunskap om whiplash (”state of the art as of September 

1993”). Denna sammanställning publicerades i 

april 1995 i ett supplememt till tidskriften Spine vari presenterades 

en mall för strukturerat omhändertagande av 

whiplashfall. Mallen som fi nns beskriven på fyra A4 sidor 

har hittills inte kommit till allmänt bruk inom vården, 

kanske för att den anses alltför omfattande. 

I Sverige presenterade Professor Gerdele och medarbetare 

1998 ett ”Vårdprogram för Whiplashrelaterade besvär”. 

I vårdprogrammet ingår riktlinjer för omhändertagande 

av whiplashfall i olika tidsmoment efter initialtraumat. 

Liknande riktlinjer sammanställdes med vissa 

uppdateringar av regionen Västra Götaland i april 

2003 i skriften ”Omhändertagande av patienter med whiplashrelaterade 

besvär”. Denna skrift och riktlinjer presenterades 

vid läkarstämman samma år och gjordes tillgänglig 

för nätanvändare på www.vgregion.se/whiplash. 

Dessa svenska riktlinjer har inte heller fått fullt genomslag 

i vården såtillvida att varje patient som råkat ut för 

ett whiplashtrauma omhändertas på ett strukturerat och 

likartat sätt över landet. 

The American Spinal Injury Association (ASIA) har sedan 

år 2000 låtit publicera en nätversion av en mall för 

omhändertagande av patienter som misstänks ha drabbats 

av spinal skada (www.asia-spinalinjury.org/publications/2001_Classif_worksheet.pdf 

). ASIAs mall omfattar 

endast en A4 och fokuserar på neurologisk nivådiagnostik. 

Undertecknad har sedan mitten av 90-talet utarbetat 

och använt en ensidig svensk mall för att dokumentera 

fynd som gjorts vid noggrann klinisk undersökning 

av nack-ryggskadade. Denna svenska mall har varit utgångspunkten 

för tusentals undersökningar av whiplashskadade. 

Dessa undersökningar har ofta medfört omvärdering 

av tidigare diagnoser och behandling. 

Svensk mall 

Den mall som här presenteras bygger i princip på QTFs 

ursprungliga rekommendationer för strukturerat omhändertagande 

av whiplashfall. I enlighet med ASIAs rekommendation 

ligger betoning på neurologisk nivådiagnostik 

omfattande hela ryggraden medan man i den ursprungliga 

QTF-mallen inkluderade endast nivådiagnostik av 

mellersta och nedre halsryggssegment. 

19 

Mallen är uppdaterad till att omfatta de rekommendationer 

som Svenska läkarsällskapet och Whiplashkommissionens 

medicinska expertgrupp ger i 2005 års utgåva 

av ”Diagnostik och tidigt omhändertagande av Whiplashskador” 

sidorna 65-78. Mallen omfattar därför delar 

för dokumentation av kliniska fynd samt påminner 

om de olika stegen i omhändertagandet av Whiplashfall 

inklusive bedömning av WAD-grad och eventuellt föranstaltande 

av radiologisk undersökningsmetodik. 

En besvärsritning som görs av patienten själv – inte av 

vårdgivaren – ingår i mallen för strukturerat omhändertagande 

såsom förordades av QTF 1995. Patienten ska på 

besvärsritningen skugga samtliga kroppsområden/organ 

där de upplever besvär – inte bara där de känner smärta 

eller värk (därför undviks namnet smärtritning). Syftet 

med ritningen är i första hand att särkskilja neurogena 

från nociceptiva (lokala) vävnadsskadebesvär. Detta 

görs genom att man undersöker om det fi nns en neuroanatomisk 

besvärsutbredning som därefter kan jämföras 

med anamnestiska, kliniska och eventuellt radiologiska 

fynd. 

Mallen för omhändertagande av whiplashfall ryms på 

ett A4-ark där ena sidan främst upptas av kliniska statusfynd 

och den andra av besvärsritning och VAS-skala 

över tiden (se bild 1 och 2). Graden av ifyllnad i statusdelen 

styrs främst utifrån besvärsritningen och den tid 

man väljer att lägga på den fysikaliska undersökningen. 

En fullständig fysikalisk statusundersökning enligt mallen 

kan ta 10-20 minuter beroende på undersökarens 

vana och den undersöktes symtom. Om patienten endast 

beskriver symtom från nacke-skuldra kan det vara tillräckligt 

att endast undersöka övre kroppshalvan – och 

det räcker att fylla i övre halvan av statusdelen. Kostnaden 

för mallen = papperskostnaden. 

Mallen har använts vid utbildning av akutsjukhusläkare 

och läkare på vårdcentraler och även i forskningssammanhang 

för att utvärdera reliabilitet och korrelation 

mellan olika anamnestiska, kliniska och radiologiska 

fynd. Smärre förändringar av mallen har skett med 

åren och nya rön och rekommendationer kan lätt införlivas. 

En datoriserad version är projekterad. 

Fördelar med en strukturerad mall framför mindre 

strukturerade journalanteckningar är förutom att den 

ger hjälp och stöd för minnet och i diagnostiken också 

att den utgör dokumentation som kan ha avgörande betydelse 

vid eventuella anmälningsfall och i försäkringsmedicinska 

processer. Eftersom mallen fylls i direkt vid 

patientbritsen dels av patienten själv (ritningen och VAS 

-skalan) och dels av undersökaren (anamnes och kliniska 

fynd) kan det som noteras förväntas vara mer tillförlitlig 

än om journalskrivning sker i efterhand ur minnet (som 

då redan kan vara stört av andra patientfall). 

VÄND

Ett klassiskt whiplashfall i praktiken – 

Anamnes 

Kvinna (Y), nu 36 år, som 

i samband med olycka år 

2002 erhöll pisksnärtsliknande 

våld mot halsryggen. 

Upplevde akut att 

något ”kraschade” i nacken 

och sedan dess kronisk 

nack-huvudvärk och besvär 

ut i vänster axel och 

arm till hand och fi ngrar. 

Ej medvetanderubbning. 

Socialt välsituerad, gift 

och två barn, icke rökare. 

Initiala vårdkontakter med 

akut och husläkare kunde 

inte påvisa några fel (på 

slätröntgen). Bedömdes som 

övergående spänningsbesvär. 

”Lugnande besked” gavs vilket 

Y beskriver som ”oroande” 

då hon inte kände att 

man vare sig undersökt henne 

eller kunnat förklara varför 

hon tidigare varit nack-/ 

ryggfrisk/symptomfri och nu 

hade besvär men inga fel. 

Vid uppföljande besök erhölls 

remiss till sjukgymnast. 

Sjukgymnastik prövades upprepade 

gånger under lång tid 

i form av rörelse- och styrketräning. 

Resultatet beskrivs 

som att hon återvände hem 

med accentuerad värk och 

domning i arm-hand. Fortsatte 

dock i god tro eftersom det 

sagts att det skulle bli bättre 

med tiden och att det måste 

få göra lite ont. 

I vidare kontakter med sjukvården 

konsulterades reuma- 

tolog som tog en mängd prover 

som inte säkert kunde 

förklara värken. Prövades allehanda 

analgetika som inte 

medförde påtaglig förbättring 

utan istället tenderade att ge 

magbesvär. 

Husläkare ställde vid upprepade 

besök frågor om hur 

det stod till i familjen istället 

för att undersöka henne kliniskt 

som hon förväntat. Y 

förklarade gång på gång att 

hon levt med samma familj 

i många år och att inget förändrats 

där förutom att hon 

själv inte klarade sina uppgifter 

som mor och maka. Klarade 

till exempel inte längre att 

lyfta föremål som stekpanna 

eller kastrull och än mindre 

att arbeta med upplyfta armar 

eftersom detta utlöste accentuerad 

nack-huvudvärk och 

domningar. Y framhöll att besvären 

debuterade vid olyckan 

och inte vid eller av någon 

annan orsak. Fokuseringen på 

psykosocial hälsa upplevde Y 

som förnärmande och gjorde 

att hon förlorade förtroende 

för denna vårdgivare. 

Då besvären inte avtog som 

utlovats utan istället tilltog 

och även störde sömn och 

med tiden också medförde 

muskulär svaghet och släpphänthet 

i vänster arm/hand 

samt återkommande huggsmärtor 

i nacke-bakhuvud 

krävde Y vidare utredning för 

att få veta vad som var fel. 

Remiss utfärdades för multidisciplinär 

bedömning. Sto- 

20 

ra förhoppningar upplevdes 

inför detta. Äntligen skulle Y 

bli ordentligt undersökt Ortopedisk 

-, beteendevetare och 

fysioterapeutiska undersökningar 

(massör/naprapat/ 

sjukgymnast) kom fram till 

diagnoserna reumatism och 

nackvärk samt klaffinsufficiens. 

Nya analgetika prövades 

men Y upplevde ingen 

lindring av dessa. 

Y upplevde att man tycktes 

utgå ifrån att hon var psykiskt 

och inte fysiskt störd. 

Grunden till denna upplevelse 

var att man ägnade nästan 

all tid att tala om psykosociala 

förhållanden och livsstilsförändringar 

och att man 

tycktes rädd för att ta i och 

undersöka henne. 

Remiss till neurologklinik 

på universitetssjukhus skrevs 

senare. Där gjordes bland annat 

MRT hjärna och angio 

inklusive MRA med remisstexten: 

”Pat med kraftigt whiplastrauma 

sommaren -03. 

Sedan dess episodvis huvudvärk 

med beskrivning delvis 

som migränanfall. Nyligen 

utredd pga akut debut av 

huvudvärk initialt misstanke 

på subaraknoidalblödning, utredning 

dock normal. Normalt 

status. Frågeställning: Kärlanomali? 

Posttraumatisk förändring?” 

Svaret löd: ”Inga strukturella 

avvikelser. Inga kärlanomalier. 

Inget aneurysm.” 

Bedömningen blev mig- 

rän och sedvanliga mediciner 

prövades dock utan att 

lindra besvär. 

MRT halsrygg beställd av 

husläkare utfördes dec 2003. 

Remisstext: 

”Slog i nacken i samband 

med olycka 2002. Nack-huvudvärk 

allt sedan dess. Slätrtg 

ua.” 

Svar: ”Ordinär signal i 

samtliga disker och kotor. 

Inget diskbråck eller spinal 

stenos. Medulla ua. Ordinärt 

fett kring rötterna i foramen 

intervertebralia bilat på samtliga 

nivåer.” 

Ytterligare drygt ett år senare 

och med fortsatta besvär 

såsom från början gjordes 

bedömning på neurokirurgisk 

universitetsklinik. 

Där lät man bland annat göra 

neuromuskulär undersökning. 

ENeG och EMG svaren 

löd: ”Normala neurografi fynd. 

Normalt EMG. Inga tecken 

till perifer nervpåverkan i 

vänster arm.” Neurokirurgen 

rekommenderade”riktig rehabilitering”. 

Y upplevde att 

de mer såg på och bedömde 

röntgenbild och svar än henne. 

Ny remiss skrevs till whiplashspecialiseradrehabklinik. 

Åter spirade förhoppningen 

och förväntningen att 

bli trodd, ordentligt undersökt 

och rehabiliterad – det 

vill säga frisk! Vistelsen där 

beskrevs av Y som ”Värdelös, 

jag kan och vet redan allt de 

säger”. Liksom tidigare upp-

en patientdemonstration enligt mall 

levdes fokus ligga på att tala 

om psykosociala förhållanden 

och livsstilsförändringar och 

att man tycktes rädd för att 

ta i och undersöka henne. Y 

upplevde detta som ännu en 

instans som inte tycktes tro 

på att hon hade reella fysiska 

problem. 

Ungefär samtidigt undersöktes 

patienten på Torvallakliniken. 

Remiss hade utställts 

från reumatolog till 

undertecknad på patientens 

egen begäran. 

Så…. vad gäller? 

Slätröntgen, MRT, ENeG och 

EMG och alla läkare och terapeuter 

gör bedömningen 

spännings-/psykosociala besvär 

såsom Y uppfattat det. 

Även aktuell MRT negerade 

nervpåverkan. 

På vilka grunder kan jag 

då ändå bedöma att det är 

neurogena och inte psykogena 

besvär? 

I min analys av föreliggande 

anamnes, ritning och statusfynd 

noterar jag: 

1. Anamnes med akut isättande 

besvär på en viss punkt 

talar för mekanisk skada 

– detta gäller i ryggen såväl 

som i knä eller vilken annan 

led eller kroppsdel. 

2. Accentuerade besvär från 

nacke – huvud ut i specifi ka 

områden vid ansträngning av 

arm talar för mekanisk/kemisk 

påverkan på nervvävnad 

…inte psykosocial. 

3. Accentuerade besvär från 

nacke – huvud vid ytterlägesrörelser 

(inklusive undersökning 

och sjukgymnastik) i 

nacken talar för mekanisk/kemisk 

påverkan...inte psykosocial. 

4. Ingen eller dålig smärtlindring 

med analgetika och 

antidepressiva talar för neurogena 

symtom/smärta inte 

psykosocial. 

5. Accentuerade besvär över 

tiden är klassiskt vid diskoligamentärt 

trauma med posttraumatiskspondylosutveckling 

i ryggradssegment där 

foramina (och eller spinalkanal) 

försnävas av osteofy- 

tära pålagringar som ska ersätta 

ligamentvävnad, kapsla 

in diskvävnad och stabilisera 

skadade segment. Posttraumatik 

artros uppstår i ryggen 

såväl som i knä och alla andra 

leder. Ryggsegementen är 

leder! 

6. Ritningen beskriver en 

tydlig neuroanatomisk utbredning 

för den som har 

neuroanatomin klar för sig. 

Utbredningen omfattar i detta 

fall främst C6-C7 derma- 

sklero- myotom. Talar mot 

psykogenisitet. 

7. När patienten på en nyanserad 

besvärsritning och eller 

med enstaka fi nger kan peka 

på en punkt varifrån besvären 

upplevs komma talar det för 

ett fysiskt fel inte psykiskt. 

8. I status noterades hypotrofi 

inom myotom C5-7. Talar 

mot psyk. 

9. Sensibilitetsnedsättning 

förelåg vid noggrann bimanuell 

prövning - dermatom 

för dermatom - både för beröring 

och stick inom dermatom 

C5-7 och även i mindre 

grad inom dermatom närmast 

ovan- och nedanför. Talar för 

neurogen påverkan ej psyk. 

10. Motoriskt nedsatt kraft 

noterades i främst C5-C8 innerverad 

muskulatur. Neuro 

ej psyk. 

11. Bicepsrefl exen var något 

svagare på vä sida. Talar för 

neurogen påverkan ej psyk. 

12. Distinkt positiv palpationsömhet 

förelåg över spinalutskott 

C5 och C6 och interspinalt 

samt paracervikalt 

vä i samma nivåer. Talar för 

fysisk skada ej psykisk. 

13. Nedsatt rörlighet noterades 

i halsryggsrotation främst 

vä. Talar för fysisk skada ej 

psykisk. 

14. Dysfunktionellt rörelsemönster 

i vä axel men fri 

passiv rörelse (styrs motoriskt 

främst från C4-6). Talar 

för neurogen påverkan ej 

psykosocial. 

15. Foramen kompressionstest 

positivt för nedre halsryggen 

vä sida. Talar för neurogen 

påverkan ej psykosocial. 

16. Nacktraktionstest gav 

prompt lindring av besvär. 

21 

Talar för neurogen påverkan 

ej psykosocial. 

Kan det då vara neurogena 

och inte psykogena besvär 

trots att det inte syns 

på röntgen eller andra maskinella 

test? 

Svaret är att var och en 

själv måste betänka värdet 

(reliabilitet, validitet, sensibilitet 

och sensitivitet) av de undersökningsmetoder 

som man 

utnyttjar och vara medveten 

dels om det faktum att varje 

metod utvärderas av människor 

med olika noggrannhet 

i sin ”syn” och dels att fynd 

kan förändras/utvecklas över 

tiden – inte minst när det gällerledskador/diskoligamentära 

skador….de är inte stationära 

och det är inte heller radiologiska 

eller andra maskinella 

undersökningar. 

I Y´s fall var radiologisk 

utredning redan gjord 

och bedömd som ”ordinär” 

men jag begärde in i original 

för att kontrollera varvid 

på MRT-undersökningen 

från december 2003 sågs 

sänkt signal (vattenhalt) dvs 

en ”black disc” in nivå C5- 

6 som tecken på begynnande 

degeneration. 

Ny MRT halsrygg med den 

specifika diagnosen enligt 

ovan visade ett år efter föregående 

MRT att degeneration 

nu förelåg i diskarna mellan 

C4 till C7 och att osteofytära 

pålagringar sågs förtränga 

foramina C6-7 vänster. Dock 

sågs ingen nervpåverkan. 

Fortfarande föreligger alltså 

en diskrepans mellan radiologisk 

och klinisk fysikalisk 

diagnostik där den enskilde 

doktorn utifrån kunskap 

om olika diagnostiska 

metoders värde måste bedöma 

vad som är sanning. 

I Y´s fall talar 16 kliniska 

fynd för diskoligamentär 

skada i halsryggen nivå 

C4-7 med nervpåverkan från 

samma nivåer och MRT visar 

snabbt (inom ett år) progredierande 

degeneration i exakt 

dessa nivåer. Neurogena eller 

psykogena besvär? 

Detta fall belyser ett av tiotusentalswhiplashpatien- 

ters vandring genom vården. 

En vandring med stora kostnader 

för patient och samhälle 

och som alltför ofta leder 

till undersökningar och 

behandlingar som är smärtsamma 

och redan utifrån en 

noggrann strukturerad undersökningsmall 

kunde ha förutsagts. 

Sammanfattning : 

En strukturerad mall för omhändertagande 

av whiplashfall 

förordas sedan länge och 

måste för att bli praktiskt användbar 

vara både överskådlig 

(få sidor), anpassningsbar 

och enkel att använda. 

En mall hjälper patient och 

vårdgivare att få struktur i 

undersökning och att påminnas 

om de undersökningssteg 

som påtalas i whiplashkommissionens 

rapport. 

Ett strukturerat och noggrant 

omhändertagande av 

whiplashfall kan leda till att 

man tidigt kan urskilja neurogena 

från andra besvär och 

på sikt minska missförstånd 

och rundvandring i vården. 

Den förevisade ensidiga 

mallen hjälper till att påminna 

om, strukturera, klargöra 

och dokumentera fynd 

som kan jämföras över tiden 

och som kan ha betydelse för 

hur patienten bemöts och behandlas 

både av vårdgivare, 

myndigheter och av försäkringsinstanser. 

På sikt kan mallen, om 

den används, medföra framsteg 

inom forskning och leda 

till att mer effektiva behandlingsmetoder 

utvecklas. 

Föredraget med patientdemonstration 

hölls vid SFOMs 

möte angående Whiplashkommissionens 

rapport. Läkarsällskapet, 

Stockholm 3 

juni 2005. 

bo.bertilson@ki.se 

Mallen fi nns att 

hämta på: 


Manipulationens effekt på ländryggssmärta 

Jonas Ferlander, har undersökt manipulationens effektstorlek i tidigare genomförda randomiserade 

kontrollerade studier. Han presenterar här sitt magisterarbete vid Uppsala Universitet. 

Handledare var Mia Pless, lektor vid sjukgymnastprogrammet, Mälardalens högskola i Västerås. 

Trots att manipulation länge varit en förekommande åtgärd 

vid Low Back Pain (LBP), så kan man utifrån vetenskapliga 

studier fortfarande inte med säkerhet säga 

att åtgärden har effekt på smärta. För att möjliggöra undersökning 

av detta rekommenderas, som ett resultat av 

studien, att åtgärden manipulation prövas isolerad från 

andra åtgärder och jämförs med ingen åtgärd alls eller 

åtgärd av helt annan typ i fl era kontrollerade studier. Alternativt 

kan manipulation som tilläggsbehandling ha till 

exempel massage och jämföras med kontrollgrupp som 

innehåller endast massage. 

Bakgrunden till studien är att många patienter med 

LBP söker terapeuter utbildade i manuella behandlingsmetoder. 

De fl esta som använder manipulation har vidareutbildning 

i någon av de ortopediskmedicinska skolorna 

OMT, OMI eller McKenzie. Manipulation defi nieras 

som ett snabbt tryck eller töjning över gränsen för ledens 

fysiologiska rörlighet, dock utan att överskrida ledens 

anatomiska ytterläge. Belastningsrörelsen vid manipulation 

utförs med hög hastighet, låg amplitud och 

liten kraft. 

De som söker hjälp för LBP upplever ofta smärta som 

det dominerande problemet. Smärtlokalisationen vid LBP 

kan beskrivas som backache och/eller ischias. Smärtans 

duration kan delas in i akut smärta, subakut smärta eller 

kronisk smärta. I SBU-rapporten ”Evidensbaserad sjukgymnastisk 

behandling” med inriktning på patienter med 

ländryggsbesvär granskades de behandlingar som kan utföras 

av sjukgymnast. 

Några av de slutsatser som drogs om manuell behandling 

i SBU-rapporten var att patienter med subakuta besvär 

kan ha nytta av manuella tekniker som tilläggsbehandling 

till annan behandling; patienter med kroniska 

besvär har inte samma nytta av manuella tekniker; manuella 

behandlingsmetoder kan för vissa patientgrupper 

ha effekt särskilt om besvären är subakuta samt företrädesvis 

positiva korttidseffekter har kunnat påvisas. Manuell 

behandling innebär att behandlaren använder sina 

händer och manipulation är en av dessa behandlingsmetoder. 

I samtliga 18 studier om manuella behandlingsmetoder 

SBU granskat ingick manipulation. I 11 av dem 

kombinerades manipulation med annan behandling. 

I översikter av Abenheim och Bergeron, Assendelft et 

al, Fisk, Mathews et al, samt Moritz har effekt av manipulation 

och andra manuella behandlingar undersökts. 

Endast några få av studierna var renodlade manipulationsstudier, 

vilket omöjliggör en utvärdering av endast 

manipulation. Det är oklart vilka studier som idag fi nns 

där enbart manipulation utvärderas och hur stor behandlingseffekten 

i dessa studier är. För att kunna beräkna 

effekten bör försöksgruppens resultat i varje studie jämföras 

med kontrollgrupp och beräknas med så kallad effekt-storlek 

(ES). 

När antalet studier är många kan resultatet av olika 

studiers effektstorlek vägas samman i en meta-analys. 

22 

Detta har inte tidigare gjorts på randomiserade och kontrollerade 

manipulationsstudier. Syftet var att undersöka 

om resultatet i vetenskapliga studier publicerade mellan 

år 1996 och 2004 visar evidens för manipulation som 

behandling av ländryggssmärta. 

Frågeställningarna var: 

a) Hur många försökspersoner ingick i varje studie, var 

fanns smärtan lokaliserad och hur länge hade smärtan 

varat? 

b) Hur många manipulationer erhöll försökspersonerna, 

och vilken åtgärd jämfördes manipulation med? 

c) Vilka mätmetoder användes för att utvärdera effekt 

på smärta? 

d) Förelåg signifi kant skillnad i smärta mellan manipulations- 

och försöksgruppen efter åtgärd? 

e) Förelåg signifi kant skillnad i smärta i manipulationsgruppen 

efter behandling jämfört med innan behandling? 

f) Hur stor ES hade åtgärden manipulation i varje studie? 

Designen var deskriptiv i form av en litteraturstudie 

med beräkning av ES. Randomiserade interventionsstudier 

söktes i databaserna Medline, Amed, Cats, Cinahl, 

Spri, Pedro, Sportdiscus, Eric, Psychinfo och Cochrane. 

Följande sökord användes: Low back pain, manipulation, 

physiotherapy, osteopatic, chiropractic, randomized controlled 

trials. Databassökningen identifi erade 72 potentiellt 

relevanta abstrakt. 

Inklusionskriterierna var; interventionsstudie utförd 

mellan 1966 och 2004, manipulationsbehandling, randomiserade 

kontrollerade studier, fokus på ländryggsbesvär 

hos försökspersoner, smärta ska vara en effektvariabel, 

medelvärde och standarddeviation på variabeln 

smärta ska fi nnas i experiment- och kontrollgrupp, ska 

uppnå minst 30 poäng enligt värderingsmall. 

Exklusionskriterierna var; patienter som har både ländryggs- 

och nackbesvär, artikel på annat språk än engelska, 

artiklar där manipulation kombinerats med annan 

åtgärd. 

Trettiotvå fullständiga studier rekvirerades och lästes. 

Kvar blev sex randomiserade, kontrollerade och renodlade 

manipulationsstudier. Värdering och faktaextraktion 

av de sex studierna genomfördes med hjälp av samma 

värderingsmall som använts i SBU-rapporten. Dataanalysmetoden 

som användes var beräkning av ES. 

För att kunna göra beräkningen skulle studierna ha 

smärtmått angivna med medelvärden och standardavvikelser 

vid pre- och posttest för såväl experiment- som 

kontrollgrupp(er). ES beräknades utifrån grundformen ES 

= Medelvärde experimentgrupp – Medelvärde (M) kontrollgrupp/Standard 

deviation (SD) kontrollgrupp. Värdet 

av ES är den procentuella andelen av experimentgruppen 

som ligger över medelvärdet för kontrollgruppen. 

ES = 0.20 är en liten effekt, ES = 0.50 en mediumeffekt 

och ES = 0.80 en stor effekt. ES beräknas gente-

Jonas Ferlander arbetar vid Mörbyhöjdens sjukgymnastik 

i Danderyd och Servicehälsan i Västerås. 

mot varje kontrollgrupp. Vid fl era kontrollgrupper beräknas 

således fl era ES. Medelvärdet för ES benämns 

MES, i en studie med fl era kontrollgrupper t ex ES + ES 

+ ES/ 3 = MES. 

Totalt återfanns sex studier (Cote et al, Hsieh et al, 

Meade et al, Popes et al, Sanders et al, Triano et al) som 

motsvarade inklusionskriterierna. ES beräknades på fyra 

(Cote et al, Hsieh et al, Meade et al, Triano et al) av dessa 

studier. Tillsammans omfattade studierna 826 försökspersoner. 

Det totala antalet försökspersoner i varje studie 

Rapport från IFOMT februari 2006 

www.ifomt.org - IFOMT´s hemsida är det forum där du 

hittar allt som händer i och runt IFOMT: 

Arbetet inom IFOMTs styrelsen, med medlemmar som 

sitter i världens alla hörn, kretsar av naturliga skäl kring 

hemsidan. Trots de stora geografi ska avstånden mellan 

oss, har vi kontakt fl era gånger per vecka. 

På hemsidan hittar du länkar till alla våra 20 medlemsländer 

(MO) och våra 10 registrerade intresseländer (RIG) 

dvs. de länder som är igång med arbetet att söka medlemskap. 

De som är mest aktiva nu är Grekland II, Ungern, 

Irland, Korea och Japan. Säkert kommer några av 

dem vara klara för inval i IFOMT vid kongressen i Rotterdam 

2008. 

Något som vi ser fram emot är ditt mottagande av ett 

nytt självträningsprogram anpassat till patienter med 

OMT diagnoser. Programmet är under utveckling i Canada 

och vi räknar med att det blir klart under 2006. 

Fom 2007 kommer IFOMT att uppmana alla sina MOs att 

ha en kritisk genomgång av sina utbildningsprogram enl. 

ett speciellt program och under ledning av vår Standard 

Committée (SC). Detta för att verifi era att alla MOs fort- 

23 

varierade mellan 18 och 321. Försökspersonernas smärta 

var lokaliserad till ländrygg och var akut, subakut och/ 

eller kronisk. I fyra av studierna hade försökspersoner 

med ischiassymtom exkluderats. Antalet manipulationer 

varierade från en till tolv. De mätmetoder som användes 

för att utvärdera smärta var VAS, Bothersomeness symtomscale 

och Tryckalgometer. 

Det går inte att utläsa huruvida smärtans lokalisation 

påverkar resultatet. Det beror dels på att studierna är 

för få men kanske främst på att lokalisationen inte är 

tillräckligt exakt beskriven. I ingen av de sex studierna 

rapporterade författarna signifi kant skillnad i smärta 

vid jämförelse mellan experiment- och kontrollgrupp 

efter behandling. Resultatet visar att antal behandlingar 

i de sex studierna inte verkar ha betydelse för hur smärtan 

påverkas. ES är under 0.50 oavsett om antalet behandlingar 

är en eller tolv. I hälften av studierna rapporteras 

signifi kant minskad smärta efter manipulation 

vid jämförelse mellan före- och eftermätning i experimentgruppen. 

Medelvärdet på ES i de fyra studier som 

kunde användas för beräkning visade att manipulation 

hade liten till medelstor effekt på smärtan vid LBP hos 

försökspersonerna. 

Av de sjuttiotvå relevanta studier som identifi erades 

vid databassökning kunde endast sex användas i detta 

arbete. Studien har ingen klinisk nytta i den meningen 

att resultatet säger väldigt lite om manipulationens behandlingseffekt 

vid LBP. Nyttan utgörs istället av ett konstaterande 

att framtida studier måste ha en annan design, 

än tidigare studier haft, just för att kunna visa om 

manipulation har effekt vid LBP. 

Jonasferlander@hotmail.com 

Kontakta författaren för referenser. 

farande har IFOMT standard på sin utbildning. Det är 

många år sedan många av länderna blev medlemmar på 

sin dåvarande utbildning. Sverige står i tur 2008. Detta 

kommer att upprepas vart sjätte år. 

Vid WCPT kongressen i Vancouver, Canada, juni 2007, 

kommer IFOMt att ordna en pre eller postcongress course. 

Kursledare är en av våra styrelsemedlemmar, Duncan 

Reid från New Zealand. Kursen kommer att heta ” Comfort 

and Safety in Cervical Spine Manipulation”. Håll 

ögonen öppna för den! 

Du har väl redan bokat av den 8-13 juni 2008. Då går 

IFOMT´s stora världskongress av stapeln i Rotterdam i 

Holland. Temat är: Connecting ”science” to Quality of 

Life. Redan nu kan du gå in på kongressens hemsida 

( www.ifomt2008.nl ) och titta på det preliminära programmet, 

föreläsare m.m. Du själv har kanske ett intressant 

projekt du vill presentera! Gör det! Var inte blyg! 

Med kunskap om holländarnas stora förmåga att ordna 

verkligt trevliga och bra kongresser har denna chansen 

att bli kongressen med stort K. Kom med dit! 

Marina Wallin, Vice-President IFOMT

KALENDARIUM 

19 Maj 2006 

Sjukgymnasten Tom Petersen (som i sista 

sekund lämnade återbud till årskongressen i 

Göteborg) kommer till kulturhuset i Stockholm. Tom 

föreläser om det högaktuella ämnet “klassifi cering av 

ländryggspatienter”. Information och anmälan på 

www.OMTsweden.se 

10 Juni 2006 

FIMM Academy Conference i Leipzig 

www.dsmm.org 

2–6 Juni 2007 

World Physical Therapy, Vancouver, Canada. 

Sök information under huvudsidan: www.wcpt.org 

7–10 November 2007 

6th Interdisciplinairy World Congress on Low back 

& Pelvic Pain. Barcelona. 

www.worldcongresslbp.com 

Som medlem i OMT-sektionen kan du söka FoU-stipendium. Läs mer på: www.OMTsweden.se 

Behandlande massagestolar 

– Jag har testat många massagestolar, Inada är i en klass för sig, jag använder min Inada frekvent och 

tycker det är både fascinerande och förvånande att en maskin kan hitta rätt behandlingspunkter! 

Ragnar Faleij 

Marknadens modernaste och proffsigaste massagestolar 

för att förebygga, behandla och rehabilitera. 

För mer information eller beställning ring oss! 

Andersson Förlag AB, Lars Andersson eller Lars Olsson 

054-61 93 69 eller 0708-52 48 48 

info@anderssonforlag.se 

www.massagestolar.se 

24 

8–13 juni 2008 

9 th International Congress of the International 

Federation for Orthopaedic Manipulative Therapists. 

Connecting “science” to Quality of Life. Rotterdam, 

Nederländerna. 

TACK! 

Ett stort tack till OMT-sektionens 

avgående styrelseledamöter 

Ingela Ågren och Peter Lamers 

för ert arbete i styrelsen under de gångna åren. 

Välkomna, John Ressman som ansvarig för Utbildning 

och Lena Carlbom som kassör!

INSÄNT 

Etik vid patientdemonstration 

i utbildningen inom OMT och 

Ortopedisk Medicin. 

Patientdemonstrationer och för patienten liknande situationer 

ingår som viktiga delar i utbildningen och examination 

inom OMT och OM. 

Dessa väsentliga delar i utbildningen får emellertid aldrig 

gå ut över patentens integritet och hälsa. 

Vid ett antal tillfällen i samband med utbildning, examinationer 

eller vid kongresser har jag kommit att fundera 

över: 

- att metodik/teknik vid smärtreproduktion ofta drivs 

längre än vad som är befogat av pedagogiska skäl och 

ibland blir till men för patienten. 

- att fackterminologi användes över huvudet på patienten 

och utan att detta fackspråk görs begripligt för patienten 

inom rimlig tid eller över huvud taget. 

25 

- att andra kollegers tidigare bedömningar och resultat 

ibland kommenteras kritiskt i patientens närvaro. 

- att presentatören, möjligen i syfte att skapa en trevlig 

atmosfär eller för att roa auditoriet, försöker locka 

åhörarna till skratt. Patienter i denna situation kan vara 

lika utsatta och känsliga som barn avseende kollektivt 

skratt. 

Dessa observationer av en patient i en utsatt situation 

åskådliggör ett etiskt problem. 

Jag skulle gärna se att SFOM och OMT-sektionen ägnade 

dessa frågor uppmärksamhet i samma grad som de renodlade 

utbildningsplanerna. 

Skulle en gemensam etisk kommitté med uppgift att 

utforma rekommendationer vara en väg? 

Dan Wallin, leg. sjukgymnast, Examen Ortopedisk 

Manuell Terapi. 

Det självklara valet: 

Sektionen för 


Ortopedisk Manuell Terapi (OMT) är ett specialistområde inom 

sjukgymnastiken för akuta och långvariga smärtproblem, 

funktionsstörningar, skador och sjukdomar i rörelsesystemet. 

Omhändertagandet bygger på kliniskt resonemang, 

mycket specifi ka åtgärder med manuella 

undersöknings- och behandlingstekniker 

och funktionsträning. 

OMT anpassas till varje enskild patient utifrån 

den biopsykosociala modellen och i enlighet med 

aktuell vetenskaplig och klinisk evidens. 

Fritt översatt från den internationella defi nitionen av OMT. 

Fastställd vid IFOMTs möte i Kapstaden 2004. 


Program för proffs 

inom sjukgymnastik. 

info@rehabinfo.se www.rehabinfo.se Tel. 0143-132 00 

Britsspecialisten 

J. B. Ødemark – 35 års erfarenhet av försäljning och marknadsföring inom Fysioterapi. 

J. B. Ødemark 

Box 891 114 79 STOCKHOLM TEL: +47 91 57 20 35 FAX: +47 32 89 75 96 

Britsservice: MASOLET. MASOFLEX. Specialmodeller 

26

Nu finns det träningsutrustningar, anpassade för seniorer! Steglöst tryckluftsmotstånd gör dem 

säkra och tysta. De har dessutom dubbla funktioner, vilket spar värdefullt utrymme och är 

budgetvänligt. ”HUR” är varumärket på dessa maskiner! 

Lojer, Speed Pulley 

Vi kan dessutom erbjuda ett fullt sortiment av 

senioranpassade träningscyklar och andra träningsredskap. 

Monark Compact Rehab 871E 

Medema Physio AB. Domnarvsgatan 29. Box 8164, 163 08 Spånga. 

Tel: 08-404 12 00 Fax: 08-28 00 15 E-post: info@medema.se Hemsida: 27 www.medema.se 

HUR MAN 

ÅLDRAS MED 

BEHAG... 

Välkommen in på nya hemsidan: 

www.medema.se 

VI HÄLSAR ALLA VÄLKOMNA TILL VÅR MONTER 

PÅ OMT KONGRESSEN DEN 18-19 MARS! 

Vattenrodd, First Degree Ställ med kromade hantlar

Tar Du hand 

om foten? 

Svarar du ja, så vet du att många biomekaniska skador och felställningar längre upp i kroppen kan förebyggas – ju tidigare ju 

bättre, men det är aldrig för försent. 

sent. 

SuperSole är en av Skandinaviens största producenter av specialframställda inlägg. Vi är nog också de enda i hela världen som 

har gjort en opartisk analys på kundernas tillfredsställelse med inläggen, och en nöjdhet på + 90% - vilket vi tycker är helt unikt! 

SuperSole succén beror på: 

CIcore® 

SuperSole har en unik kärna, CIcore®. Detta ger en tunn sula som passar i alla skor och som samtidigt är stark och lätt att arbeta med. 

Dynamisk 

SuperSole är dynamisk. Detta betyder att den tillåter och stöder fotens normala rörelse och samtidigt, i motsättning till normala 

inläggsulor, aktivt styrker och tränar fotens muskler vid användandet. 

Snabb 

SuperSole framställs snabbt och enkelt i din klinik som en del av din behandling till din patient. Den blir 100% anpassad och kan 

göras om ett otal gånger, enkelt utan slipning, lim eller avgjutningar. Din patient kan direkt efter behandlingen gå hem med sina nya 

sulor och på så sätt maximeras och fasthålls effekten av din intervention. 

Effektiv 

SuperSole kan korrigera för problem i främre, mittersta och bakre delen av foten. Den nns i era modeller som passar allt från 

en krävande elitidrottare till en liten barnfot eller plågad RA fot. Detta ger dig som behandlare maximala möjligheter att lyckas 

med din behandling. 

Kvalitetssäkrad 

SuperSole är kvalitetssäkrad genom höga krav på dig som behandlare. Endast sjukgymnaster och naprapater erbjuds utbildningen. 

Detta säkrar en hög standardiserad kunskapsnivå. Ett nätverk för supersoleutbildade nns också. Här kan erfarenheter och frågor 

diskuteras och utbytas. Detta skapar en levande och positiv utveckling av produkten och metoderna. 

Vill du veta mer om SuperSole? 

Kontakta oss för ett besök, utan några förpliktelser. Kom till gratis infokväll (kom ihåg anmälan). Eller anmäl dig direkt till en av 

våra kurser. 

Informationskvällar och kursdatum i Sverige 2006 (informationskvällar är gratis): 

Stockholm Info: Måndagen den 9 Januari 

Stockholm Info: Måndagen den 30 Januari 

Göteborg Info: Måndagen den 6 mars 

Malmö Info: Torsdagen den 9 mars 

Linköping Info: Onsdagen den 29 mars 

Göteborg Info: Onsdagen den 5 april 

Stockholm Kurs 1: 11-12 mars 

Malmö Kurs 1: 8-9 april 

Göteborg Kurs 1: 13-14 maj 

Stockholm Kurs 1: 23-24 sept 

Göteborg Kurs 1: 11-12 nov 

Kontakta: SuperSole Sverige: Telefon 0732 500 750, supersole@making-sense.se 

SuperSole Danmark: Telefon + 45 33 79 13 70, info@supersole.dk 

Hemsida: www.supersole.com

manualen nr 1 2006 - omt sweden

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?