06.09.2013 Views

Här - Umeå universitet

Här - Umeå universitet

Här - Umeå universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Frågelådans forskare<br />

har svaren på dina frågor<br />

Hur mycket salt finns det i saltvatten? Hur stor är<br />

sannolikheten för en royal straight flush? Absoluta<br />

nollpunkten, vad är det? Vad är myror bra för?<br />

Den levande frågelådan är en mycket populär<br />

paneldiskussion i <strong>universitet</strong>saulan, Aula Nordica,<br />

där elever i årskurs 6 ställer frågor inom naturvetenskap.<br />

Sju forskare, experter inom var sina ämnesområden<br />

och jätteduktiga på att förklara hur saker och<br />

ting fungerar, svarar på frågorna.<br />

Utfrågningen leds av Staffan Ling, skådespelare och<br />

programledare i tv, bland annat känd från filmen<br />

Sällskapsresan II och Parlamentet.<br />

Varifrån kommer havet?<br />

Svar: Havet kommer förmodligen från jordens inre! Vi<br />

vet inte så mycket om jordens tidiga utvecklingsfas,<br />

men antagligen frigjordes vattenånga när lava fördes<br />

från jordens inre till ytan, till exempel i samband med<br />

vulkanutbrott. När jorden kyldes av bildades moln och<br />

när vattnet i molnen kondenserades fälldes det ut som<br />

nederbörd och samlades i fördjupningar i jordskorpan.<br />

Levande frågelådan arrangerades för första gången i<br />

<strong>Umeå</strong> år 2005. Frågelådan är en gemensam satsning<br />

av de naturvetenskapliga fakulteteterna vid <strong>universitet</strong>eten<br />

i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm,<br />

<strong>Umeå</strong> och Uppsala samt Vetenskapsrådet.<br />

Genom att ge uppskattning för barnens nyfikenhet<br />

och stimulera deras kreativitet vill vi skapa ett intresse<br />

för för naturvetenskap bland de elever och lärare<br />

som deltar.<br />

Foto: Anna Palmbo Bergman,<br />

UMF


Geologen Christian Bigler förklarar varför det sällan blir rejäla jordskalv i Sverige. Foto: Mattias Pettersson<br />

Hur många stjärnor finns<br />

Svindlande frågor när sjätteklassare utmanar forskarna<br />

Hur fastnar hårfärgen när man<br />

färgar håret? Hur mycket bajsar<br />

en elefant och kan det bli en<br />

tsunami i Sverige? Frågorna spretar åt<br />

alla håll – och frågelådans panel är sällan<br />

svarslösa.<br />

Det stimmar och sorlar när drygt 800<br />

sjätteklassare och deras lärare strömmar<br />

in i Aula Nordica. Konferencieren<br />

Staffan Ling presenterar forskarna i<br />

panelen som ett gäng ”smartskallar”<br />

och drar i gång med en radda frågor<br />

på temat färg. Vi får till exempel veta<br />

varför människor har olika hudfärg, hur<br />

hårfärg funkar och varför mjölk är vit.<br />

– Det är för att mjölk består av vatten<br />

och fett, och när ljuset reflekteras av<br />

fettpartiklarna studsar det iväg åt alla<br />

kanter. När ögat tar emot det uppfattar<br />

ögat det som vitt, förklarar kemisten<br />

Henrik Antti.<br />

Hur ofta går vi på toa och hur länge<br />

blir det under ett liv? Mentometrar åkte<br />

ut i publiken för att besvara kiss- och<br />

bajsfrågor.<br />

Nästa ämne är bajs och framkallar<br />

mycket applåder och fniss. Tänk att elefanter<br />

bajsar 100–200 kg varje dag. Det<br />

blir stora berg på ett år. Och vem visste<br />

att badvattnet är fullt av knottbajs?<br />

– Varje dag rinner det 400 ton knottbajs<br />

under broarna i Umeälven. Tänk på<br />

det när ni får en kallsup, säger ekologen<br />

Bent Christensen.<br />

Sedan delas mentometerdosor ut i<br />

publiken för lite matematiskt-statistiska<br />

övningar på samma tema. Sjätteklassarna<br />

får svara på hur ofta och länge de<br />

sitter på toa och matematikern Catarina<br />

Rudälv kan räkna ut att barnen kommer<br />

att ägna sisådär 120 dagar av sina liv på<br />

toa.<br />

MENTOMETERKNAPPARNA används<br />

också för att kolla vad barnen tror är<br />

sant och falskt. Kan en orm ringla iväg<br />

snabbare än en häst? 75 procent gissar<br />

det, men nej, hästen springer fortare.<br />

Finns det fortfarande kvar molekyler av<br />

Gustav Vasas kiss i vårt dricksvatten? Ja,<br />

det tror 66 procent och det gör de alldeles<br />

rätt i! Visserligen är kungens kiss rätt<br />

utspätt vid det här laget, men lite finns<br />

kvar i vattnets kretslopp.<br />

ERSÄNGSSKOLAN HAR en fråga om<br />

varför man blir kär. <strong>Här</strong> får kemisten<br />

Henrik Antti träda in igen för kärlek<br />

handlar i grunden om kemi i hjärnan,<br />

närmare bestämt nivåerna av tre<br />

molekyler som är inblandade i hjärnans<br />

belöningssystem. Noradrenalin<br />

som får hjärtat att pumpa snabbare<br />

och kinderna att rodna, dopamin som<br />

ger må-bra-känslor och serotonin som<br />

när det kommer i obalans kan göra oss<br />

svartsjuka, deppiga eller osäkra.<br />

Samma system är det som gör att vi<br />

tycker att godis smakar gott, ja rent av


Konferencier Staffan Ling fångar upp publikens frågor.<br />

i rymden?<br />

gör vår förkärlek för sötsaker till en<br />

överlevnadsfråga.<br />

– Ni borde gilla godis, slår ekologen<br />

Bent Christensen fast.<br />

Därefter får tankarna svindla när<br />

fysikern Patrik Norqvist svarar på hur<br />

många stjärnor som finns i rymden –<br />

tiotusen miljarders miljarder – bara i<br />

den del av rymden vi kan se. Tar man<br />

hänsyn till alla stjärnor vi inte kan se<br />

blir det verkligen oändligt många.<br />

Geovetaren Christian Bigler förklarar<br />

att för en tsunami krävs en rejäl<br />

jordbävning på havets botten och så<br />

stora jordbävningar inträffar aldrig i<br />

Sverige. Sedan får alla ställa sig upp och<br />

hoppa jämfota och se att det ger utslag<br />

på en seismograf, men jämfört med ett<br />

jordskalv når fotstampandet inte högt<br />

på Richterskalan.<br />

EFTER NÅGRA experiment med flytande<br />

kväve går konferencieren Staffan<br />

NO i skolan<br />

är kul när<br />

man får göra<br />

egna experiment,<br />

tycker<br />

Elina Rubinsson<br />

och<br />

Alva Bjursell,<br />

Norsjö skola.<br />

Ling runt med mikrofon i publiken och<br />

samlar upp frågor: Varför kan vatten<br />

förstöra elektronik? Vad händer när<br />

man hickar? Varför fryser varmvatten<br />

fortare än kallvatten?<br />

– Det där med varmvattnet är faktiskt<br />

en myt, säger Patrik Norqvist. Ställer<br />

man ett glas varmt och ett glas kallt<br />

vatten i frysen är det bara om frysen är<br />

dåligt avfrostad som varmvattnet fryser<br />

fortare, för då fryser varmvattenglaset<br />

fast fortare för att frosten leder kyla.<br />

Är frysen avfrostad ordentligt går det<br />

fortare att frysa kallvattenglaset!<br />

– Hur har vi lärt oss allt? undrar en<br />

elev lite finurligt.<br />

– Vi har lärt oss av varandra, säger<br />

Bent Christensen.<br />

ANNA-LENA LINDSKOG<br />

HALLÅ DÄR!<br />

...Henrik<br />

Antti, kemist<br />

som forskar<br />

om varför<br />

människor<br />

får sjukdomar<br />

och hur<br />

man genom<br />

att förstå<br />

kemin i<br />

kroppen när<br />

vi blir sjuka<br />

i framtiden<br />

kan hitta bättre botemedel.<br />

Berätta om din forskning!<br />

– Vi mäter halterna av tusentals<br />

små kemiska molekyler i blodet<br />

och vävnaderna i kroppen och<br />

försöker förstå hur mönster av<br />

dem kan kopplas till olika sjukdomar.<br />

Cancer och sjukdomar<br />

i nervsystemet är några av de<br />

områden vi undersöker.<br />

Kan forskningen resultera i nya<br />

mediciner?<br />

– Ja, det är en möjlighet. Själv<br />

har jag inte riktigt fokus åt det<br />

hållet, min forskning syftar mer<br />

till att diagnostisera sjukdomar<br />

tidigare och bättre, så att man<br />

kan sätta in rätt behandling och<br />

sedan följa hur bra behandlingen<br />

fungerar.<br />

Varför blev du forskare?<br />

– Jag har alltid varit nyfiken av<br />

mig och intresserad av kemi,<br />

ända sedan jag var liten. Att<br />

försöka förstå hur sjukdom och<br />

hälsa hänger ihop blev en bra<br />

koppling mellan kemi och medicin.<br />

Henrik Antti har medverkat i<br />

Levande frågelådan en gång<br />

förut. Det var riktigt kul att vara<br />

med i en fullsatt Aula Nordica<br />

och möta barn med så många<br />

intressanta frågor, tycker han.<br />

– Det var mycket roligare än<br />

jag trodde, fast ganska nervöst<br />

också, eftersom det var så<br />

mycket folk.<br />

Vilken fråga tyckte du var roligast<br />

att svara på?<br />

– Att förklara hur ett stearinljus<br />

fungerar. Det fick jag lov att lära<br />

mig själv först faktiskt, jag visste<br />

bara på ett ungefär. Det är ju<br />

inte så att man kan allting och<br />

man får sällan frågor om precis<br />

det man är expert på. Det är det<br />

som är så kul med Frågelådan,<br />

man får använda sina kunskaper<br />

och samtidigt lära sig något nytt!


Välkommen till Levande frågelådan!<br />

När? Torsdag 25 april 2013 kl 10-12<br />

Var? Aula Nordica, <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong><br />

Hur? Anmäl din klass genom att mejla/fylla i ett formulär på vår<br />

hemsida/skicka in nedanstående talong:<br />

Ja, vi är intresserade av att delta:<br />

Skola: ________________________________<br />

Klass: _______________________<br />

Antal elever: _________________<br />

Ansvarig lärare: ___________________________<br />

E-post: __________________________________<br />

Telefon: __________________________<br />

Behov av specialkost (vi bjuder på något att dricka samt en macka<br />

med pålägg) __________________________________<br />

Vi besöker gärna din skola/klass före evenemanget och berättar<br />

mer om teknik och naturvetenskap. Vilka veckodagar passar bäst?<br />

Svar: ______________________________________<br />

Skicka in din anmälan senast 1 februari 2013.<br />

Adress: Har du frågor?<br />

Lennart Johansson Kontakta Lennart Johansson<br />

TekNat kansliet 090-786 64 78<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> lennart.johansson@adm.umu.se<br />

901 87 <strong>Umeå</strong><br />

E-post: lennart.johansson@adm.umu.se<br />

Vill du veta mer om Levande frågelådan<br />

och läsa intervjuer med våra<br />

forskare i expertpanelen?<br />

Gå in på vår hemsida:<br />

http://www.teknat.umu.se/samverkan/for_skolor/levande_fragelada<br />

När uppfanns<br />

siffran noll?<br />

Svar: Siffran noll<br />

användes först av<br />

indiska matematiker<br />

någon gång före<br />

500-talet, kanske så<br />

tidigt som före år 0.<br />

Indierna var också<br />

först med att använda<br />

det positionssystem<br />

för att skriva tal<br />

som kom till Europa<br />

på 800-talet, och<br />

som nu är det vanligaste.<br />

Nollan skrevs<br />

som en punkt eller<br />

en liten cirkel och<br />

troligen uppfattades<br />

den i början inte som<br />

ett eget tal, utan<br />

var bara en symbol<br />

man använde för att<br />

kunna skriva tal som<br />

2005. Från 600-talet<br />

finns texter som visar<br />

att nollan betraktades<br />

som ett riktigt tal,<br />

men även långt senare<br />

fanns det många<br />

som var skeptiska<br />

mot att ha ett tecken<br />

för ingenting.<br />

På hemsidan finns också ett formulär<br />

där du kan anmäla dig och din klass<br />

till frågelådan. Levande frågelådan anordnas vid <strong>universitet</strong>en<br />

i <strong>Umeå</strong>, Göteborg, Lund, Linköping,<br />

Stockholm och Uppsala.<br />

På Levande frågelådans nationella hemsida<br />

kan du läsa mer om arrangemanget.<br />

Där hittar du även lite knep & knåp:<br />

www.frageladan.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!