Här - Umeå universitet
Här - Umeå universitet
Här - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Frågelådans forskare<br />
har svaren på dina frågor<br />
Hur mycket salt finns det i saltvatten? Hur stor är<br />
sannolikheten för en royal straight flush? Absoluta<br />
nollpunkten, vad är det? Vad är myror bra för?<br />
Den levande frågelådan är en mycket populär<br />
paneldiskussion i <strong>universitet</strong>saulan, Aula Nordica,<br />
där elever i årskurs 6 ställer frågor inom naturvetenskap.<br />
Sju forskare, experter inom var sina ämnesområden<br />
och jätteduktiga på att förklara hur saker och<br />
ting fungerar, svarar på frågorna.<br />
Utfrågningen leds av Staffan Ling, skådespelare och<br />
programledare i tv, bland annat känd från filmen<br />
Sällskapsresan II och Parlamentet.<br />
Varifrån kommer havet?<br />
Svar: Havet kommer förmodligen från jordens inre! Vi<br />
vet inte så mycket om jordens tidiga utvecklingsfas,<br />
men antagligen frigjordes vattenånga när lava fördes<br />
från jordens inre till ytan, till exempel i samband med<br />
vulkanutbrott. När jorden kyldes av bildades moln och<br />
när vattnet i molnen kondenserades fälldes det ut som<br />
nederbörd och samlades i fördjupningar i jordskorpan.<br />
Levande frågelådan arrangerades för första gången i<br />
<strong>Umeå</strong> år 2005. Frågelådan är en gemensam satsning<br />
av de naturvetenskapliga fakulteteterna vid <strong>universitet</strong>eten<br />
i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm,<br />
<strong>Umeå</strong> och Uppsala samt Vetenskapsrådet.<br />
Genom att ge uppskattning för barnens nyfikenhet<br />
och stimulera deras kreativitet vill vi skapa ett intresse<br />
för för naturvetenskap bland de elever och lärare<br />
som deltar.<br />
Foto: Anna Palmbo Bergman,<br />
UMF
Geologen Christian Bigler förklarar varför det sällan blir rejäla jordskalv i Sverige. Foto: Mattias Pettersson<br />
Hur många stjärnor finns<br />
Svindlande frågor när sjätteklassare utmanar forskarna<br />
Hur fastnar hårfärgen när man<br />
färgar håret? Hur mycket bajsar<br />
en elefant och kan det bli en<br />
tsunami i Sverige? Frågorna spretar åt<br />
alla håll – och frågelådans panel är sällan<br />
svarslösa.<br />
Det stimmar och sorlar när drygt 800<br />
sjätteklassare och deras lärare strömmar<br />
in i Aula Nordica. Konferencieren<br />
Staffan Ling presenterar forskarna i<br />
panelen som ett gäng ”smartskallar”<br />
och drar i gång med en radda frågor<br />
på temat färg. Vi får till exempel veta<br />
varför människor har olika hudfärg, hur<br />
hårfärg funkar och varför mjölk är vit.<br />
– Det är för att mjölk består av vatten<br />
och fett, och när ljuset reflekteras av<br />
fettpartiklarna studsar det iväg åt alla<br />
kanter. När ögat tar emot det uppfattar<br />
ögat det som vitt, förklarar kemisten<br />
Henrik Antti.<br />
Hur ofta går vi på toa och hur länge<br />
blir det under ett liv? Mentometrar åkte<br />
ut i publiken för att besvara kiss- och<br />
bajsfrågor.<br />
Nästa ämne är bajs och framkallar<br />
mycket applåder och fniss. Tänk att elefanter<br />
bajsar 100–200 kg varje dag. Det<br />
blir stora berg på ett år. Och vem visste<br />
att badvattnet är fullt av knottbajs?<br />
– Varje dag rinner det 400 ton knottbajs<br />
under broarna i Umeälven. Tänk på<br />
det när ni får en kallsup, säger ekologen<br />
Bent Christensen.<br />
Sedan delas mentometerdosor ut i<br />
publiken för lite matematiskt-statistiska<br />
övningar på samma tema. Sjätteklassarna<br />
får svara på hur ofta och länge de<br />
sitter på toa och matematikern Catarina<br />
Rudälv kan räkna ut att barnen kommer<br />
att ägna sisådär 120 dagar av sina liv på<br />
toa.<br />
MENTOMETERKNAPPARNA används<br />
också för att kolla vad barnen tror är<br />
sant och falskt. Kan en orm ringla iväg<br />
snabbare än en häst? 75 procent gissar<br />
det, men nej, hästen springer fortare.<br />
Finns det fortfarande kvar molekyler av<br />
Gustav Vasas kiss i vårt dricksvatten? Ja,<br />
det tror 66 procent och det gör de alldeles<br />
rätt i! Visserligen är kungens kiss rätt<br />
utspätt vid det här laget, men lite finns<br />
kvar i vattnets kretslopp.<br />
ERSÄNGSSKOLAN HAR en fråga om<br />
varför man blir kär. <strong>Här</strong> får kemisten<br />
Henrik Antti träda in igen för kärlek<br />
handlar i grunden om kemi i hjärnan,<br />
närmare bestämt nivåerna av tre<br />
molekyler som är inblandade i hjärnans<br />
belöningssystem. Noradrenalin<br />
som får hjärtat att pumpa snabbare<br />
och kinderna att rodna, dopamin som<br />
ger må-bra-känslor och serotonin som<br />
när det kommer i obalans kan göra oss<br />
svartsjuka, deppiga eller osäkra.<br />
Samma system är det som gör att vi<br />
tycker att godis smakar gott, ja rent av
Konferencier Staffan Ling fångar upp publikens frågor.<br />
i rymden?<br />
gör vår förkärlek för sötsaker till en<br />
överlevnadsfråga.<br />
– Ni borde gilla godis, slår ekologen<br />
Bent Christensen fast.<br />
Därefter får tankarna svindla när<br />
fysikern Patrik Norqvist svarar på hur<br />
många stjärnor som finns i rymden –<br />
tiotusen miljarders miljarder – bara i<br />
den del av rymden vi kan se. Tar man<br />
hänsyn till alla stjärnor vi inte kan se<br />
blir det verkligen oändligt många.<br />
Geovetaren Christian Bigler förklarar<br />
att för en tsunami krävs en rejäl<br />
jordbävning på havets botten och så<br />
stora jordbävningar inträffar aldrig i<br />
Sverige. Sedan får alla ställa sig upp och<br />
hoppa jämfota och se att det ger utslag<br />
på en seismograf, men jämfört med ett<br />
jordskalv når fotstampandet inte högt<br />
på Richterskalan.<br />
EFTER NÅGRA experiment med flytande<br />
kväve går konferencieren Staffan<br />
NO i skolan<br />
är kul när<br />
man får göra<br />
egna experiment,<br />
tycker<br />
Elina Rubinsson<br />
och<br />
Alva Bjursell,<br />
Norsjö skola.<br />
Ling runt med mikrofon i publiken och<br />
samlar upp frågor: Varför kan vatten<br />
förstöra elektronik? Vad händer när<br />
man hickar? Varför fryser varmvatten<br />
fortare än kallvatten?<br />
– Det där med varmvattnet är faktiskt<br />
en myt, säger Patrik Norqvist. Ställer<br />
man ett glas varmt och ett glas kallt<br />
vatten i frysen är det bara om frysen är<br />
dåligt avfrostad som varmvattnet fryser<br />
fortare, för då fryser varmvattenglaset<br />
fast fortare för att frosten leder kyla.<br />
Är frysen avfrostad ordentligt går det<br />
fortare att frysa kallvattenglaset!<br />
– Hur har vi lärt oss allt? undrar en<br />
elev lite finurligt.<br />
– Vi har lärt oss av varandra, säger<br />
Bent Christensen.<br />
ANNA-LENA LINDSKOG<br />
HALLÅ DÄR!<br />
...Henrik<br />
Antti, kemist<br />
som forskar<br />
om varför<br />
människor<br />
får sjukdomar<br />
och hur<br />
man genom<br />
att förstå<br />
kemin i<br />
kroppen när<br />
vi blir sjuka<br />
i framtiden<br />
kan hitta bättre botemedel.<br />
Berätta om din forskning!<br />
– Vi mäter halterna av tusentals<br />
små kemiska molekyler i blodet<br />
och vävnaderna i kroppen och<br />
försöker förstå hur mönster av<br />
dem kan kopplas till olika sjukdomar.<br />
Cancer och sjukdomar<br />
i nervsystemet är några av de<br />
områden vi undersöker.<br />
Kan forskningen resultera i nya<br />
mediciner?<br />
– Ja, det är en möjlighet. Själv<br />
har jag inte riktigt fokus åt det<br />
hållet, min forskning syftar mer<br />
till att diagnostisera sjukdomar<br />
tidigare och bättre, så att man<br />
kan sätta in rätt behandling och<br />
sedan följa hur bra behandlingen<br />
fungerar.<br />
Varför blev du forskare?<br />
– Jag har alltid varit nyfiken av<br />
mig och intresserad av kemi,<br />
ända sedan jag var liten. Att<br />
försöka förstå hur sjukdom och<br />
hälsa hänger ihop blev en bra<br />
koppling mellan kemi och medicin.<br />
Henrik Antti har medverkat i<br />
Levande frågelådan en gång<br />
förut. Det var riktigt kul att vara<br />
med i en fullsatt Aula Nordica<br />
och möta barn med så många<br />
intressanta frågor, tycker han.<br />
– Det var mycket roligare än<br />
jag trodde, fast ganska nervöst<br />
också, eftersom det var så<br />
mycket folk.<br />
Vilken fråga tyckte du var roligast<br />
att svara på?<br />
– Att förklara hur ett stearinljus<br />
fungerar. Det fick jag lov att lära<br />
mig själv först faktiskt, jag visste<br />
bara på ett ungefär. Det är ju<br />
inte så att man kan allting och<br />
man får sällan frågor om precis<br />
det man är expert på. Det är det<br />
som är så kul med Frågelådan,<br />
man får använda sina kunskaper<br />
och samtidigt lära sig något nytt!
Välkommen till Levande frågelådan!<br />
När? Torsdag 25 april 2013 kl 10-12<br />
Var? Aula Nordica, <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong><br />
Hur? Anmäl din klass genom att mejla/fylla i ett formulär på vår<br />
hemsida/skicka in nedanstående talong:<br />
Ja, vi är intresserade av att delta:<br />
Skola: ________________________________<br />
Klass: _______________________<br />
Antal elever: _________________<br />
Ansvarig lärare: ___________________________<br />
E-post: __________________________________<br />
Telefon: __________________________<br />
Behov av specialkost (vi bjuder på något att dricka samt en macka<br />
med pålägg) __________________________________<br />
Vi besöker gärna din skola/klass före evenemanget och berättar<br />
mer om teknik och naturvetenskap. Vilka veckodagar passar bäst?<br />
Svar: ______________________________________<br />
Skicka in din anmälan senast 1 februari 2013.<br />
Adress: Har du frågor?<br />
Lennart Johansson Kontakta Lennart Johansson<br />
TekNat kansliet 090-786 64 78<br />
<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> lennart.johansson@adm.umu.se<br />
901 87 <strong>Umeå</strong><br />
E-post: lennart.johansson@adm.umu.se<br />
Vill du veta mer om Levande frågelådan<br />
och läsa intervjuer med våra<br />
forskare i expertpanelen?<br />
Gå in på vår hemsida:<br />
http://www.teknat.umu.se/samverkan/for_skolor/levande_fragelada<br />
När uppfanns<br />
siffran noll?<br />
Svar: Siffran noll<br />
användes först av<br />
indiska matematiker<br />
någon gång före<br />
500-talet, kanske så<br />
tidigt som före år 0.<br />
Indierna var också<br />
först med att använda<br />
det positionssystem<br />
för att skriva tal<br />
som kom till Europa<br />
på 800-talet, och<br />
som nu är det vanligaste.<br />
Nollan skrevs<br />
som en punkt eller<br />
en liten cirkel och<br />
troligen uppfattades<br />
den i början inte som<br />
ett eget tal, utan<br />
var bara en symbol<br />
man använde för att<br />
kunna skriva tal som<br />
2005. Från 600-talet<br />
finns texter som visar<br />
att nollan betraktades<br />
som ett riktigt tal,<br />
men även långt senare<br />
fanns det många<br />
som var skeptiska<br />
mot att ha ett tecken<br />
för ingenting.<br />
På hemsidan finns också ett formulär<br />
där du kan anmäla dig och din klass<br />
till frågelådan. Levande frågelådan anordnas vid <strong>universitet</strong>en<br />
i <strong>Umeå</strong>, Göteborg, Lund, Linköping,<br />
Stockholm och Uppsala.<br />
På Levande frågelådans nationella hemsida<br />
kan du läsa mer om arrangemanget.<br />
Där hittar du även lite knep & knåp:<br />
www.frageladan.se