Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
<strong>MER</strong> <strong>OM</strong> <strong>STAVNING</strong> I <strong>SVENSKAN</strong><br />
I Språkhandboken finns mycket information om hur man skriver bra texter.<br />
Stavning är bara en sak som du skall behärska då du skriver. Här hittar du mer<br />
ingående material om stavning än det som finns i Språkhandboken. Om du vill<br />
fördjupa dig i vissa allmänna principer som gäller svenskans stavning, kan du<br />
göra det här. Här ges framför allt en sammanfattning av de principer som vanligen<br />
gäller i svenskan, med tonvikt på stavningen av vissa ljud, som t.ex. sje-ljudet och<br />
ng-ljudet.<br />
Den bok som är ett rättesnöre i fråga om hur ord skrivs är Svenska Akademiens<br />
ordlista. Den senaste upplagan ger alltid de etablerade stavningarna i modern<br />
svenska och om du är osäker kan du alltid slå upp ordet där.<br />
Det här materialet är uppbyggt så här:<br />
Stavningsprinciper<br />
Släktskapsregeln<br />
Sammansatta ord och avledningar<br />
En eller två konsonanter?<br />
Stavning av olika ljud<br />
K-ljudet<br />
M-ljudet<br />
N-ljudet<br />
Ng-ljudet<br />
Sje-ljudet<br />
S-ljudet<br />
Ä-ljudet<br />
E-ljudet<br />
Å-ljudet<br />
Smått och gott<br />
Stavningsprinciper<br />
Mestadels stavas de svenska orden precis som de låter. Det kallas ljudenlig<br />
stavning. Du säger antagligen stövel, bokhylla och julgran. De här orden är inte<br />
svåra att stava därför att varje ljud hörs då du säger orden.<br />
Men det förekommer ändå en mängd svenska ord som har en ljudstridig<br />
stavning. Det betyder att de stavas på ett annat sätt än de sägs. Naturligtvis ger<br />
det här upphov till svårigheter för oss språkbrukare och vi undrar kanske varför i<br />
hela friden vi skall skriva stjärna och oljud, då vi säger *sjärna och *ojud. Orsaken<br />
finns för just de här exemplen långt tillbaka i tiden – vårt språk har bevarat en<br />
stavning som går tillbaka på ett annat uttal. En annan orsak till ljudstridig stavning<br />
kan vara att det svenska ordet följer stavningen i det långivande språket, t.ex. latin<br />
eller engelska.<br />
Många av de stavningsregler som ges här är riktgivande. Det finns undantag till<br />
de flesta av dem. Du gör trots det klokt i att begrunda reglerna, för med hjälp av<br />
dem kommer du långt.<br />
1<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
Släktskapsregeln<br />
Ord som är besläktade brukar stavas lika. Stavningen av ett ljud förändras sällan i<br />
böjningsformer eller avledningar av ett ord.<br />
bygga – glest bebyggd<br />
göra – gärningsman<br />
veta – naturvetare<br />
väta – sängvätare<br />
knapp – knappt<br />
skygg – skyggt<br />
halv – halvt<br />
ärva – ärvt<br />
Undantag: elva – elfte, tolv – tolfte och halv – hälften<br />
Sammansatta ord och avledningar<br />
Sammansatta ord består av två eller flera ord, som i sammansättningen brukar<br />
stavas lika som de enskilda orden. Också ord som avleds med en<br />
avledningsändelse stavas ofta lika som grundordet.<br />
för + resten → förresten<br />
för + sig + gå → försiggå<br />
hand + duk → handduk<br />
hit + tills → hittills<br />
i + akt + ta → iaktta<br />
med + dela → meddela<br />
nog + grann + het → noggrannhet<br />
sorg + lig → sorglig<br />
tid + skrift → tidskrift<br />
till + freds + ställa → tillfredsställa<br />
En eller två konsonanter?<br />
1. Efter kort vokal kommer minst två konsonanter. Man skriver alltså grann men<br />
gran, kall men kal, trassel men trasa. Det här gäller också vissa lånord som i<br />
ursprungsspråket stavas med enkel konsonant.<br />
jobb, hotell, karamell, motell, webb<br />
2. Om det finns två olika konsonanter efter kort vokal behöver ingen av dem<br />
dubbeltecknas.<br />
blidka, gräns, mild, motsats, prins, skötsel, tält, upprymd, välde<br />
2<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
Obs! Böjningsformer har ibland kvar dubbel konsonant från grundformen. Det<br />
beror på släktskapsregeln.<br />
bygga ut – utbyggd<br />
kall – kallt<br />
känna – känns<br />
smälla – smällde<br />
släcka – släckte<br />
sätta upp – satts upp<br />
torr – torrt<br />
trygg – trygg<br />
3. Ord som börjar med all- innehåller alltid två l, förutom aldrig som aldrig har två l.<br />
allra, alls, allt, alltid, alltså, alldaglig, allmän, allvarlig<br />
Uppgift 1<br />
Förklara varför konsonantljudet stavas olika i ordparen, trots att orden rimmar eller<br />
till och med sammanfaller vad uttalet beträffar. Vilka är grundorden och vilka<br />
regler gäller i de här fallen?<br />
alls – vals<br />
allt – salt<br />
fällt – fält<br />
känns – gräns<br />
ryckte – rykte<br />
satts – sats<br />
segervisst –<br />
hemvist<br />
skyllt – skylt<br />
släckte – släkte<br />
svetts – svets<br />
upptäckt –<br />
våldtäkt<br />
vällt – vält<br />
3<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
Uppgift 2<br />
I de här lånorden dubbeltecknas konsonanten efter kort vokal. Men det hörs inte<br />
riktigt då du säger orden och de är därför svåra att stava. Para ihop definition och<br />
ord genom att skriva ordet på raden. Samtidigt tränar du stavningen.<br />
apparatur<br />
annullera<br />
arrestera<br />
attack<br />
attityd<br />
installera<br />
intelligens<br />
intressant<br />
irriterad<br />
kassett<br />
konkurrera<br />
korrekt<br />
korrigera<br />
litteratur<br />
rapportera<br />
terrass<br />
a) plastbehållare för ljudband __________________________________<br />
b) alla skrivna arbeten __________________________________<br />
c) inställning __________________________________<br />
d) avsats anlagd i sluttning __________________________________<br />
e) begåvning __________________________________<br />
f) rätta __________________________________<br />
g) inhibera __________________________________<br />
h) tävla __________________________________<br />
i) riktig __________________________________<br />
j) anfall __________________________________<br />
4<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
Stavning av olika ljud<br />
K-ljudet<br />
1. K-ljudet kan skrivas med k eller ck.<br />
Med k: artikel, cykel, partikel<br />
flykt, knarkare, rykte<br />
Med ck: blockera, chock, klocka<br />
rycka, ryckte<br />
upptäcka, upptäckt<br />
2. K-ljudet stavas ofta med k i lånord, även om motsvarande ord som finns i<br />
engelskan, franskan eller latinet har c.<br />
kommunikation, konferens, musik, produktion, publik, respekt, subjektiv,<br />
teknologi<br />
M-ljudet<br />
1. M-ljudet dubbeltecknas mellan två vokaler om den första vokalen är kort.<br />
blomma, hemma, klämma, stämma, svimma, tacksamma<br />
Obs! Förleden kom- får av den här anledningen ett extra m om följande bokstav är<br />
en vokal.<br />
kommendant<br />
kommentar<br />
kommers<br />
kommissarie<br />
kommitté<br />
kommun<br />
kommunikation<br />
kommunism<br />
2. I slutet av ord är det bara ett m efter kort vokal.<br />
axelrem, barnhem, ensam, folktom, följsam, lim, mardröm, stum, torrsim<br />
Undantag är damm och lamm som har två m för att de inte skall blandas ihop med<br />
dam och lam.<br />
3. Före en annan konsonant är det alltid bara ett m.<br />
bekymrat, blygsamt, glömd, himlen, inklämd, lumpen, lömsk, plågsamt,<br />
rumba, rymd, skamsen, skämtare, svamla, tomte, vimsig, ömsesidig<br />
4. Ord som är släkt med dom har alltid bara ett m.<br />
domare, döma, bedömning, föredömlig, omdömeslös<br />
5. Förleden sam- skrivs med ett m, likaså fram-. Det här gäller även då följande<br />
ord börjar på vokal: samarbete, framavla.<br />
samexistens, samlevnad, samproduktion, samstämmig, samtidig, samvete<br />
framförande, framgång, framhålla, framifrån, framåt<br />
5<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
6. Förleden jäm- ingår i ord som jämställd, jämföra och jämlik. Den skall inte<br />
blandas ihop med förleden jämn- som finns i t.ex. jämnhet och jämnårig.<br />
De ord som har förleden jäm- är så få att de räknas upp här. I övriga fall skriver du<br />
jämn-.<br />
jämbredd, jämbördig, jämfota, jämföra, jämförelse, jämlik, jämlikhet,<br />
jämspelt, jämställa, jämställdhet, jämvikt, jämväl<br />
Lägg också märke till betydelseskillnaden mellan jämnt (= slät, platt) och jämt (=<br />
hela tiden).<br />
Uppgift 3<br />
Skriv in ett ord som motsvarar definitionen. Det ord som du skriver på raden bör<br />
innehålla ett eller flera m. Första bokstaven är given.<br />
a) Kallas det då de blågröna algerna blommar.<br />
a_________________________________<br />
b) Efter regn och snösmältning på låglänta marker.<br />
ö_________________________________<br />
c) Råkar du ut för efter varje kurs i gymnasiet.<br />
b_________________________________<br />
d) Är den som talar mycket.<br />
p_________________________________<br />
e) Sådan hicka kan vi få av skräckfilmer.<br />
s_________________________________<br />
f) Det samlar uteliggare ofta på.<br />
t_________________________________<br />
g) När man inte minns någon är han __.<br />
b_________________________________<br />
h) Stora filmstjärnor och sångare är __ i hela världen.<br />
b_________________________________<br />
i) Det strävar feminister efter.<br />
j_________________________________<br />
j) Vid grupparbete tränar du __.<br />
s_________________________________<br />
6<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
Uppgift 4<br />
Hur stavar du m-ljudet? Du får gärna skriva ut hela ordet på ett papper, eller bara<br />
fylla i de bokstäver som saknas.<br />
Den beky_____rade ga_____le mannen promenerade raskt iväg he_____ifrån.<br />
Fra_____för porten var det så ojä_____t att han tänkte ra_____la. Han var en<br />
föredö_____lig pensionär och till dagsprogra_____et hörde naturligtvis en lång<br />
vandring mellan he_____et och stadens centrum. Sa_____tidigt kom han bort från<br />
sin ensa_____het för en stund. Hos en fra_____gångsrik bokhandlare brukade<br />
han nogsa_____t plöja igenom alla nyutgivna romaner, och sällan kom han<br />
to_____hänt därifrån. Också bibliotekets nyhetshyllor brukade han snabbt<br />
tö_____a. Nu hade han beky_____er, för han hade börjat bli lite glö_____sk och<br />
vi_____sig. Han var lite ska_____sen över att han inte för sitt liv ko_____ ihåg<br />
titeln på den bok som han ä_____nade köpa. Det var nog för att romanen var<br />
skriven på ett frä______ande språk.<br />
Inne i stan smittades han av den glada julstä_____ning som alla<br />
skyltfönster spred. Han fick någonting drö_____ande i blicken, när han klev in i<br />
bokaffären. Där träffade han självaste polisko_____issarien, som var ute och<br />
julhandlade, och de fällde några ko_____entarer om de senaste svenska<br />
deckarna. Plötsligt, när han fu_____lade bland några fra_____lagda böcker, fick<br />
han syn på o_____slaget till boken. Den skulle han ge sin sonson i julklapp, även<br />
om han var plågsa_____t medveten om att pojken skulle vara mer tacksa_____<br />
över ett progra_____ till sin dator. Ga_____lingen gry_____tade belåtet till,<br />
betalade boken och begav sig med stor beslutsa_____het mot biblioteket. Där<br />
skulle han sa_____la ihop lektyr till sig själv inför julhelgen. Ute på gatorna var det<br />
nu folkto_____t och ett ski_____rande snötäcke hade lagt sig över den smutsiga<br />
asfalten.<br />
7<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
N-ljudet<br />
1. N dubbeltecknas mellan två vokaler om den första vokalen är kort.<br />
henne, kunna, kvinna, panna<br />
Undantag: likadana<br />
2. I slutet av ord brukar det vara två n efter kort vokal.<br />
brunn, grann, lönn, sann, tunn<br />
Viktiga undantag är bl.a. de vanliga orden han, kan, likadan, man, men, min, in,<br />
mun och vän.<br />
3. Det blir bara ett n före d och t. Här gäller inte släktskapsregeln!<br />
erkänd, färggrant, halvblind, noggrant, påmind, samvetsgrant, stint,<br />
utspänt<br />
4. I ord som är besläktade med namn och nämna bör n skrivas ut.<br />
miljönämnd, omnämnt, nämnde, nämnvärt, sistnämnda, utnämnd<br />
Undantag: nämligen.<br />
5. I några korta ord med förleden in- behövs bara ett n.<br />
inför, inifrån, inom, inpå, inre, intill, inuti, invid, inåt<br />
Undantag: inne skrivs som minne och pinne.<br />
8<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
Uppgift 5<br />
Hur stavar du n-ljudet?<br />
Det rådde en uppsluppen stämning på kontoret efter att det kommit till de<br />
anställdas kä_____edom att Vera hade blivit utnäm_____d till chef. Hon var<br />
kä_____d för sin noggra_____het och flit. Samvetsgra_____t hade hon under<br />
många år utfört sina plikter. Nu glä_____tade personalchefen på dörren till<br />
hennes rum. I_____ifrån rummet ku_____de han höra röster. Genom<br />
dörröppningen sy_____tes att någon gratulant redan var i_____e hos Vera, som<br />
alltså nu hörde till den i_____re kretsen på banken.<br />
Själv var Vera på ett sällsy_____t gott humör efter detta erkä_____ande.<br />
Med ett lite spä_____t leende näm_____de hon att chefsjobbet ingalunda är<br />
alldeles lätt. Hon menade att det som en del undersökningar visar säkert är<br />
sa_____t, nämligen att kvi_____liga chefer ofta är perfektionister. Hon skulle<br />
behöva mi_____st ett halvår i_____an hon kunde utföra sina uppgifter utan att<br />
stä_____digt bli påmi_____d om sina begrä_____sningar, trots att hon verkat<br />
i_____om branschen länge. Uppgifterna var ju inte likada_____a som de hon haft<br />
tidigare. Dessutom hoppades hon att hon inte skulle bli bli_____d för de<br />
anställdas bekymmer, utan att hon alltid skulle kunna se frågor också ur deras<br />
synvi_____kel.<br />
Ng-ljudet<br />
1. Vanligen stavas ng-ljudet med ng.<br />
dynga, hungrig, hängslen, lungsot, längtan, poängtera, skingra, ung,<br />
änglavingar<br />
2. Före n stavas ng-ljudet med g.<br />
dygn, gagna, inhägnad, lugna, nödlögn, regna, stygn, ugn, vagn, ägna<br />
Obs! Släktskapsregeln gäller i ord som tvungna, gångna och fångna.<br />
3. Före k stavas ng-ljudet med n.<br />
bänk, stinka, tanka, vinka<br />
9<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
Uppgift 6<br />
Hur stavas ng-ljudet?<br />
Efter dagens häftiga rulja_____s kände försäljaren att han behövde lu_____ och<br />
ro. Det hade varit en förvånansvärt stor efterfrågan på bega_____ade<br />
mikrovågsu_____ar, vilket naturligtvis var en si_____al – priset på de nya<br />
u_____arna var för högt. Under sådana här re_____dagar drog<br />
shoppi_____centren kunder till sig som ma_____eter. Kunderna tycktes riktigt<br />
lä_____ta efter att i timtal köra runt med sina kundva_____ar och fylla dem med<br />
varor i mä_____der. Må_____a försäljare hade under den gå_____na månaden<br />
varit tvu_____na att arbeta över för att hinna med allt arbete. Inte nog med det, en<br />
del åt också lu______ande tabletter mot sina stressbesvär. Men pe_____arna<br />
strömmade in och det ga_____nade givetvis branschen. Tack och lov var dagen<br />
över. Nu kunde han ä_____na sig åt sin familj.<br />
Sje-ljudet<br />
1. Vanligen stavas sje-ljudet med sj före a, o, u och å.<br />
sjabbig, sjok, sjunde, sjåpig<br />
2. Före e, i, y, ä och ö stavas sje-ljudet oftast med sk.<br />
avskild, beskylld, oskyldigförklara, skilda, skilsmässa, skämmas, sköterska,<br />
särskilt<br />
Undantag: själ, själv, sjö<br />
3. Vissa ord har en stavning som går tillbaka på ett äldre uttal (och som<br />
fortfarande kan finnas i våra dialekter).<br />
skj: skjorta, skjuta<br />
stj: stjäla, stjärna<br />
ssj: vyssja, ryssja<br />
4. Stavningen av sje-ljudet varierar i lånord. Exempelvis kan det stavas på<br />
följande sätt:<br />
sch: affisch, broschyr, bransch, dusch, fräsch, krascha, manschett, marsch,<br />
mustasch, schampo, schimpans<br />
ch: chans, charmör, charter, chaufför, chef, chimär, chock, match,<br />
nonchalans<br />
sc: disciplin, fascinerande, fascist<br />
g: arrangera, energi, generös, geni, imaginär, ingenjör, regim, religiös<br />
ge: bagage, slitage<br />
j: jargong, jourhavande, journalist, justera, projekt<br />
10<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
Uppgift 7<br />
Hur stavar du sje-ljudet?<br />
Lisa hade alltid fa_____inerats av resande. Hon _____änkte inte flygkra_____er<br />
eller tropiska _____ukdomar en tanke, för sär_____ilt orolig av sig hade hon aldrig<br />
varit. Det värsta hon varit med om var att hon en gång glömde en del av sitt<br />
baga_____ hemma i _____undeå. Nu hade hon en _____ans att åka riktigt långt<br />
bort och hon hade lagt ner mycket ener_____i på att studera resebro_____yrer.<br />
På grund av krisen i resebran______en hade researra_____örerna varit tvungna<br />
att dumpa priserna.<br />
Lite non_____alant bläddrade hon igen i katalogerna. Hur skulle det vara<br />
att åka och titta på afrikanska _____impanser eller att gå på en brasiliansk<br />
fotbollsmat______? Tänk om hon skulle åka på bilsemester i Frankrike och träffa<br />
en sådan där _____armerande musta_____prydd ______aufför som hon hade<br />
sett på en affi_____? Alla idéer kändes lika _____eniala, men Lisa kunde inte<br />
välja. Slutligen blev hon intresserad av en resa till det reli_____iösa Indien. Hon<br />
frågade sig ändå hur det skulle bli med t.ex. du_____möjligheter på en sådan<br />
resa. Tänk att stå någonstans med håret fullt av _____ampo och inte ha<br />
_____öljvatten! Och hur var det med säkerheten – riskerade man att bli<br />
_____uten på öppen gata? Ändå fanns det många _____äl att välja just Indien, ett<br />
natur_____önt land med sevärdheter av _____iftande karaktär.<br />
S-ljudet<br />
1. I de flesta svenska ord stavas s-ljudet med s. Också i vissa lånord stavas sljudet<br />
med s.<br />
häststall, rättsväsende, sommar, stridstupp<br />
prinsessa, rasism (jfr ras)<br />
2. I lånord kan stavningen av s-ljudet variera – ofta skrivs ljudet med c.<br />
cancer, incident, kapacitet, koncentration, krucifix, precis, procedur,<br />
process, recension, recept, speciell<br />
11<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
3. I inlånade verb skrivs s-ljudet med s eller c.<br />
S-ljudet skrivs ofta med s om verbet slutar på -isera.<br />
civilisera, organisera, specialisera<br />
Om det finns ett k-ljud i ett motsvarande engelskt verb eller ett närbesläktat<br />
engelskt ord, skrivs det svenska s-ljudet troligtvis med c (jfr communicate –<br />
kommunicera).<br />
kommunicera, komplicera, kvalificera, producera, projicera, provocera,<br />
publicera, ratificera, reducera<br />
Uppgift 8<br />
Vilka svenska verb är de här engelska orden nära besläktade med?<br />
associate _____________________________________________<br />
advance _____________________________________________<br />
complicate _____________________________________________<br />
publication __________________________________________________<br />
dramatize _____________________________________________<br />
symbolize _____________________________________________<br />
sympathize _____________________________________________<br />
vandalize _____________________________________________<br />
Ä-ljudet<br />
1. Ä-ljudet stavas nästan alltid med ä.<br />
härja, kärna, lärdom, svärta, tärna, ärende<br />
2. Undantagsvis stavas ä-ljudet med e i förleden er-, i ändelsen -er och i vissa<br />
lånord.<br />
erbjudande, ersätta, gäster, tänker<br />
konsert, kuvert, nervös, perfekt, permanent, reserv, terminal, termometer<br />
Märk alldeles särskilt: i själva verket, verkligen, mästerverk (men: öronvärk)<br />
12<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
E-ljudet<br />
För e-ljudet är det svårt att ge regler. Det kan stavas både med e och med ä, och<br />
egentligen har du inget annat val än att lära dig vissa stavningar utantill. Här finns<br />
en del goda råd.<br />
1. Om ett besläktat ord innehåller a eller å, stavas e-ljudet antagligen med ä.<br />
namn – nämna<br />
tanke – tänka<br />
vakt – väktare<br />
val – väljare<br />
lång – längd<br />
trång – trängsel<br />
våt – väta<br />
Detsamma gäller om en annan form av ordet innehåller a eller å:<br />
bokstav – bokstäver<br />
bra – bäst<br />
lagt – lägga<br />
utsatt – utsätta<br />
låg – lägre<br />
stång – stänger<br />
överlåta – överlät<br />
Notera att det ofta är en avledning som är svårstavad, för att sambandet med<br />
ordet som innehåller a eller å är svårt att se. Studera det tredje ordet i exemplen.<br />
brand – bränna – utbrändhetsstatistik<br />
fånge – fängelse – fängslande<br />
skall – skälla – utskällning<br />
stå – ställa – inställsamhet<br />
trång – trängas – förträngningsmekanism<br />
van – vänja – avvänjningskur<br />
2. Förvissa dig om att du i fråga om följande ordpar känner till skillnaden mellan<br />
ordet stavat med e och ordet stavat med ä. Slå upp i ordbok om du är osäker.<br />
breda – bräda<br />
bredd – brädd<br />
egg – ägg<br />
enda – ända<br />
hel – häl<br />
heller – häller<br />
leder – läder<br />
leka – läka<br />
lett – lätt<br />
reta – räta<br />
rev – räv<br />
sett – sätt<br />
streck – sträck<br />
tecken – täcken<br />
vecka – väcka<br />
veta – väta<br />
vete – väte<br />
veva – väva<br />
3. Komparativ- och superlativformerna flera – flest, hellre – helst och mera – mest<br />
skrivs med e.<br />
13<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
4. De här vanliga för- och efterlederna stavas alltid på samma sätt, oberoende av<br />
hur resten av ordet ser ut.<br />
be-, efter-, med-, ned-, neder-, veder-<br />
-else, -en, -ende, -entlig, -eri, -het<br />
Exempel:<br />
be + rätt + else → berättelse,<br />
ned + räk + ning → nedräkning,<br />
med + veten + het → medvetenhet<br />
5. I listan finns ord som många skribenter har svårigheter med. Är du säker på<br />
stavningen?<br />
begrepp<br />
beredd<br />
berättelse<br />
beställning<br />
beteckning<br />
egendom<br />
elände<br />
eventuell<br />
förresten<br />
hemsk<br />
hetsig<br />
händelse<br />
inträde<br />
led<br />
leva<br />
lägenhet<br />
läkemedel<br />
medvetenhet<br />
mestadels<br />
nederlag<br />
nätverk<br />
rest<br />
rädd<br />
rädsla<br />
skrattretande<br />
sned<br />
svettas<br />
trevlig<br />
upphäva<br />
utreda<br />
utveckling<br />
vedervärdig<br />
vetenskap<br />
vrede<br />
väderlek<br />
väjningsplikt<br />
väldig<br />
väsentlig<br />
ändamål<br />
även<br />
äventyr<br />
14<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
Uppgift 9<br />
Motivera varför e-ljudet stavas med ä. Vilka släktord eller böjningsformer<br />
med vokalerna a eller å döljer sig bakom orden?<br />
behändig ____________________________________<br />
bläckfisk ____________________________________<br />
blädderblock ____________________________________<br />
folkmängd ____________________________________<br />
fotfäste ____________________________________<br />
fritänkare ____________________________________<br />
fädernesland ____________________________________<br />
fägring ____________________________________<br />
fördämning ____________________________________<br />
hätskhet ____________________________________<br />
lejontämjare ____________________________________<br />
lättjefull ____________________________________<br />
omnämnande ____________________________________<br />
sväljningsproblem ____________________________________<br />
svägerska ____________________________________<br />
tidskrävande ____________________________________<br />
viktväktare ____________________________________<br />
våldtäkt ____________________________________<br />
väckelserörelse ____________________________________<br />
15<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
Uppgift 10<br />
Skriv in böjningsformer av lämpliga ord som innehåller verben se och sätta.<br />
Första bokstaven av ordet är given. Inom parentes står det vilken verbform<br />
som skall användas.<br />
a) Stora ekonomiska resurser s_________________ (presens passiv) in i<br />
kampen mot droger.<br />
b) Juridiskt s_________________ (supinum) har vi ingenting att invända.<br />
c) Han har ofta an_________________ (supinum passiv) lite högfärdig.<br />
d) Det här problemet är i stort s_________________ (supinum) löst.<br />
e) De har inte in_________________ (supinum) vidden av det skedda.<br />
f) En del kvinnor kanske ut_________________ (presens passiv) för<br />
trakasserier.<br />
Uppgift 11<br />
Studera orden i punkt 2 och förvissa dig om att du känner till<br />
betydelseskillnaderna. Fyll sedan i e och ä i berättelsen om den<br />
otursförföljde Johan.<br />
Inte en _____nda v_____tebrödsskiva finns kvar, konstaterade Johan med<br />
en suck när han satte sig vid frukostbordet, och h_____llde upp lite<br />
l_____ttmjölk i ett glas. Han skar sig nästan på knivens vassa _____gg när<br />
han skulle klyva sitt hårdkokta _____gg. Av misstag hade han försökt skära<br />
med knivens br_____da sida ... I vanliga fall hade Johan kanske l_____tt åt<br />
sin klumpighet, men nu var han på dåligt humör. Inte nog med att hans<br />
mamma hade glömt att v_____cka honom i tid. Dessutom hade hans<br />
lillasyster _____n en gång r_____tat upp honom. Hon hade l_____kt med<br />
sina nallar på toal_____tten när han störtade in där för att duscha. Inte<br />
_____ns där fick han vara i fred, utan hon h_____llde naturligtvis vatten på<br />
hans handduk och v_____tte ned den rejält. Hon höll på med att bada<br />
nallarna! Vissa har tydligen inget v_____tt alls, tänkte han.<br />
16<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
Johan r_____v åt sig dagstidningen och br_____dde ut den över<br />
köksbordet. Då föll _____ggkoppen ner från bords_____ndan med en smäll.<br />
Det här tog han som ett järt_____cken – h_____la v_____ckan skulle bli så<br />
här. Och som om morgonen inte hade varit tillräckligt besvärlig, snavade han<br />
över en hög sängt_____cken då han med l_____derjackan under armen<br />
rusade till bussen.<br />
Väl i skolan försökte Johan koncentrera sig, men bokstäverna<br />
hoppade på ett märkligt s_____tt framför hans trötta ögon. De blev som en<br />
v_____v av str_____ck och prickar. De två första lektionerna hölls utan rast<br />
emellan, och nittio minuter i ett str_____ck blev påfrestande. När han inte<br />
h_____ller under den tredje lektionen kände sig piggare, lade han sig över<br />
pulpeten och somnade. Någon v_____ckte honom och han r_____tade på<br />
ryggen när kompisarna skrattade. Längst framme i klassen försökte<br />
kemiläraren febrilt få klassen intresserad av v_____teatomens bindningar,<br />
utan framgång.<br />
Skoldagen kändes o_____ndlig, men så småningom led den mot sitt<br />
slut. Efter att han hade fått v_____ta vilka matematikuppgifter han skulle<br />
göra till följande dag, tog han sitt rullbr_____de och så bar det av hem till<br />
kompisen Rufus. Utanför Rufus hem sprang en röd r_____v över vägen. En<br />
bilist som inte hade s_____tt djuret i tid, körde upp på cykelbanan och Johan<br />
törnade i sin tur ihop med bilen. Föraren stannade bilen och v__vade ner<br />
rutan, men kunde inte se Johan, som låg på marken efter att hans<br />
h_____lsena brustit. Den ångerköpte föraren tillkallade raskt en ambulans.<br />
Johans ögon var br_____ddfulla av tårar när ambulansl_____karen kände<br />
på hans fot. Det här var _____ndå sista droppen, tänkte han.<br />
Å-ljudet<br />
1. Långt å-ljud stavas vanligen med å.<br />
benhård, brandkår, förlåta, solstråle, sytråd<br />
Obs! Långt å framför v skrivs ibland med o: hovdam, lovdag, ovan, sovande<br />
2. Kort å-ljud stavas ofta med o.<br />
domna, flock, handplockad, orka, skogstroll, tolvslag, trots<br />
17<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
Undantagen är många, t.ex. hålla, krångel, påsk, lång, tvång, våld, våndas,<br />
ålder, åska<br />
Obs! Släktskapsregeln slår ut regeln om att kort å-ljud skrivs med o: bestånd<br />
(bestå), bråttom (bråd), gångare (gå)<br />
3. Både långt och kort å-ljud skrivs nästan alltid med o i lånord.<br />
annons, astronomi, följetong, grammofon, katastrof, koncept,<br />
protokoll, psykolog<br />
4. Lär dig skillnaden mellan orden i ordparen! Slå upp i ordboken om du är<br />
osäker.<br />
brott – brått<br />
gott – gått<br />
hov – håv<br />
kol–kål<br />
Notera!<br />
1. Ordet åtminstone inleds med prepositionen åt. Ordslutet skrivs som i<br />
uttrycket på sistone.<br />
2. Ändå är släkt med då och skrivs med å, även om många uttalar å-ljudet<br />
kort.<br />
18<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
Uppgift 12<br />
Det hade g_____tt några år sedan filmpr_____ducenten på allvar engagerat<br />
sig i sitt senaste pr_____jekt. Efter många vredesutbr_____tt och<br />
kr_____ngel med ekon_____min var de nu så g_____tt som klara. På<br />
hösten skulle hans d_____kumentärfilm om finländska br_____tt äntligen<br />
visas i tv.<br />
Pr_____ducenten hade nu br_____tt_____m till ett möte. Ingenting<br />
kunde ta k_____l på hans entusiasm nu då han äntligen såg m_____llinjen<br />
skymta. Han h_____ppades att de andra inte glömt b_____rt mötet. Från<br />
början hade det känts som om hela filmen var ett praktfullt luftsl_____tt.<br />
Skulle det hela sluta i katastr_____f? De pl_____ckade först ihop gammalt<br />
filmmaterial, men arbetsgruppen bak_____m filmen lade _____ckså ner<br />
mycket möda på efterf_____rskningar i gamla pr_____t_____k_____ll. Även<br />
en del intervjuer med kriminalpsyk_____l_____ger ingick i filmen. Han var<br />
säker på att den här infallsvinkeln _____tminst_____ne intresserade tittarna.<br />
Tr_____ts allt är alla människor intresserade av hur enskilda<br />
br_____ttslingar resonerat då de beg_____r t.ex. mord.<br />
Nu körde han in på parkeringen efter att ha br_____msat häftigt för<br />
en lastbil. Någ_____nstans vid h_____ris_____nten höll solen på att gå upp.<br />
Kanske han änd_____ hade kommit lite för tidigt till mötet. Nu var det dags<br />
för m_____rg_____nkaffe!<br />
19<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
Smått och gott<br />
I den här listan finns besvärliga ord som ännu inte har behandlats i det här<br />
kapitlet. Studera stavningen av orden.<br />
adress<br />
bibliotek<br />
bredvid<br />
brittisk<br />
dylikt<br />
egentligen<br />
faktiskt<br />
finlandssvensk<br />
finländskfodra<br />
(en jacka)<br />
fordra (= kräva)<br />
förstås<br />
handske<br />
hellre<br />
ingenjör<br />
missta sig<br />
mista (gå miste<br />
om)<br />
original<br />
originell<br />
parallell<br />
professionell<br />
recension<br />
schizofren<br />
Storbritannien<br />
synas<br />
Tallinn<br />
Titel<br />
20<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
Repetition<br />
Uppgift 13<br />
Här kan du testa vad du nu lärt dig om stavning!<br />
a) Fyll i k-ljudet:<br />
Han skrev en ny version av arti_____eln efter att han upptä_____t att det<br />
behövdes ett tillägg om fly_____tingars villkor i dagens Finland.<br />
b) Fyll i m-ljudet:<br />
De försov sig och glö_____de att lä_____na in texten om jä____likhet och<br />
sa____arbete som de hade sa_____anställt tillsa_____ans i rasande fart i<br />
sky_____ningstimmarna föregående kväll.<br />
c) Fyll i n-ljudet:<br />
Det kä_____s som om det är sällsy_____t svårt att få jobb i _____om den<br />
här sektorn.<br />
d) Fyll i ng-ljudet:<br />
Bilisterna var tvu_____na att ta det lu_____t på vägarna på grund av de<br />
häftiga re_____skurarna som också drabbade fotgä_____arna.<br />
e) Fyll i sje-ljudet:<br />
Arra_____örerna meddelade att de som köat för biljett inte hade någon<br />
_____ans att få se ishockeymat_____en, utan att bara personer med<br />
sär_____ilda, märkta biljetter fick plats.<br />
f) Fyll i s-ljudet:<br />
En kvinna med hennes spe_____iella kapa_____itet och<br />
kon_____entrationsförmåga kan gå långt.<br />
21<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
g) Fyll i e-ljudet:<br />
Regnet h_____llde ner och v_____tte ner mattorna som h_____ngde på tork<br />
på kl_____dstr_____cken.<br />
h) Fyll i å-ljudet:<br />
Spr_____kv_____rd är en utmanande sysselsättning, inte bara för<br />
fil_____l_____ger, utan för alla andra språkbrukare _____ckså.<br />
22<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
FACIT<br />
Uppgift 1<br />
Det ena ordet i paret följer vanligen<br />
släktskapsregeln, medan det andra ordet<br />
följer regeln om att två olika konsonanter<br />
efter kort vokal inte behöver<br />
dubbeltecknas.<br />
Uppgift 2<br />
a) kassett<br />
b) litteratur<br />
c) attityd<br />
d) terrass<br />
e) intelligens<br />
f) korrigera<br />
g) annullera<br />
h) konkurrera<br />
i) korrekt<br />
j) attack<br />
Uppgift 3<br />
a) algblomning<br />
b) översvämning<br />
c) bedömning<br />
d) pratsam<br />
e) skrämselhicka<br />
f) tomglas, tomflaskor<br />
g) bortglömd<br />
h) berömda<br />
i) jämställdhet<br />
j) samarbete<br />
Uppgift 4<br />
bekymrade, gamle, hemifrån, framför,<br />
ojämnt, ramla, föredömlig,<br />
dagsprogrammet, hemmet, samtidigt,<br />
ensamhet, framgångsrik, nogsamt,<br />
tomhänt, tömma, bekymmer, glömsk,<br />
vimsig, skamsen, kom, ämnade,<br />
främmande, julstämning, drömmande,<br />
poliskommissarien, kommentarer,<br />
fumlade, framlagda, omslaget, plågsamt,<br />
tacksam, program, gamlingen, grymtade,<br />
beslutsamhet, samla, folktomt,<br />
skimrande<br />
Uppgift 5<br />
kännedom, utnämnd, känd,<br />
noggrannhet, samvetsgrant, gläntade,<br />
inifrån, kunde, syntes, inne, inre,<br />
sällsynt, erkännande, spänt, nämnde,<br />
sant, kvinnliga, minst, innan, ständigt,<br />
påmind, begränsningar, inom, likadana,<br />
blind, synvinkel<br />
Uppgift 6<br />
ruljangs eller ruljans, lugn, begagnade,<br />
mikrovågsugnar, signal, ugnarna,<br />
regndagar, shoppingcentren, magneter,<br />
längta, kundvagnar, mängder, många,<br />
gångna, tvungna, lugnande, pengarna,<br />
gagnade, ägna<br />
Uppgift 13<br />
Uppgift 7<br />
fascinerats, skänkte, flygkrascher,<br />
sjukdomar, särskilt, bagage, Sjundeå,<br />
chans, energi, resebroschyrer,<br />
resebranschen, researrangörerna,<br />
nonchalant, schimpanser eller<br />
chimpanser, fotbollsmatch,<br />
charmerande, mustaschprydd, chaufför,<br />
affisch, geniala, religiösa,<br />
duschmöjligheter, schampo, sköljvatten,<br />
skjuten, skäl, naturskönt, skiftande<br />
Uppgift 8<br />
associera, avancera, komplicera,<br />
publicera, dramatisera, symbolisera,<br />
sympatisera, vandalisera<br />
Uppgift 9<br />
behändig - hand, bläckfisk - blå,<br />
blädderblock - blad, folkmängd - många,<br />
fotfäste - fast, fritänkare - tanke,<br />
fädernesland - fader, fägring - fager,<br />
fördämning - damm, hätskhet - hat,<br />
lejontämjare - tam, lättjefull - lat,<br />
omnämnande - namn, sväljningsproblem<br />
- svalg, svägerska - svåger, tidskrävande<br />
- krav, viktväktare - vakt, våldtäkt - ta,<br />
väckelserörelse - vakna<br />
Uppgift 10<br />
a) sätts<br />
b) sett<br />
c) ansetts<br />
d) sett<br />
e) insett<br />
f) utsätts<br />
Uppgift 11<br />
enda, vetebrödsskiva, hällde, lättmjölk,<br />
egg, ägg, breda, lett, väcka, än, retat,<br />
lekt, toaletten, ens, hällde, vätte, vett,<br />
rev, bredde, äggkoppen, bordsändan,<br />
järtecken, hela, veckan, sängtäcken,<br />
läderjackan, sätt, väv, streck, sträck,<br />
heller, väckte, rätade, väteatomens,<br />
oändlig, veta, rullbräde, räv, sett,<br />
vevade, hälsena, bräddfulla,<br />
ambulansläkaren, ändå<br />
Uppgift 12<br />
gått, filmproducenten, projekt,<br />
vredesutbrott, krångel, ekonomin, gott,<br />
dokumentärfilm, brott, producenten,<br />
bråttom, kål, mållinjen, hoppades, bort,<br />
luftslott, katastrof, plockade, bakom<br />
också, efterforskningar, protokoll,<br />
kriminalpsykologer, åtminstone, trots,<br />
brottslingar, begår, bromsat,<br />
någonstans, horisonten, ändå,<br />
morgonkaffe<br />
23<br />
SCHILDTS www.schildts.fi
SPRÅKHANDBOKEN<br />
Chris Silverström<br />
a) Han skrev en ny version av artikeln<br />
efter att han upptäckt att det behövdes<br />
ett tillägg om flyktingars villkor i dagens<br />
Finland.<br />
b) De försov sig och glömde att lämna in<br />
texten om jämlikhet och samarbete som<br />
de hade sammanställt tillsammans i<br />
rasande fart i skymningstimmarna<br />
föregående kväll.<br />
c) Det känns som om det är sällsynt<br />
svårt att få jobb inom den här sektorn.<br />
d) Bilisterna var tvungna att ta det lugnt<br />
på vägarna på grund av de häftiga<br />
regnskurarna som också drabbade<br />
fotgängarna.<br />
e) Arrangörerna meddelade att de som<br />
köat för biljett inte hade någon chans att<br />
få se ishockeymatchen, utan att bara<br />
personer med särskilda, märkta biljetter<br />
fick plats.<br />
f) En kvinna med hennes speciella<br />
kapacitet och koncentrationsförmåga<br />
kan gå långt.<br />
g) Regnet hällde ner och vätte ner<br />
mattorna som hängde på tork på<br />
klädstrecken.<br />
h) Språkvård är en utmanande<br />
sysselsättning, inte bara för filologer,<br />
utan för alla andra språkbrukare också.<br />
24<br />
SCHILDTS www.schildts.fi