Miljö - Kumla kommun

Krönika 1997 - året då kumlaborna tittade på
Hale-Bopp och vallfärdade till BOB-hallen
Av Mats Rllllering
Kurnla-Revyn brukar alltid beklaga
att del händer så lite i Kurnla som kan
användas i revyn. "( andra kommuner,
där händer del saker att skriva om",
Som invånare och skattebetalare i
Kurnla kanske vi ska vara tacksamma
för alt det är som del är. Det hände
ändå räll mycket 1997.
Året hinner knappt börja förrän optimistiska
tongångar hörs om Ericsson.
som ska öka sin produktion kraftigt.
Annars domineras årets första dagar
av lyriska ovationer över Kurnlas l7:e
nyårsrevy och KumJa Hockey. som nu
återfinns i allsvenskan. Redan efter Il
i bortamatch mOl Traja Ljungby för·
klarades laget vara "som en saga". Sagan
förstärktes efter första hemmamatchen
i BOB-hallen 8 januari efter
1-) mot Mora inför l 207 åskådare.
Bevakningen från radio. TV och tidningar
är intensiv. I fortsäUningen blir
det inte riktigt lika muntert.
Det jäser
Allt är dock inte frid och fröjd vid årets
början. Det jäser runt om återvinningsstationerna
Upprörda kumlingar
reagerar på att det ser skräpigt ul och
tror att det är kommunen som inte
städar. I själva verket är det materialproducenlbolagens
ansvar. Bättring
utlovas - den som lever får se.
Min i natten, kl 02.20 söndagen den
19 januari spränger polisen en spritklubb
i Kumla. Ett 40·tal personer
finns då i lokalen. Tre personer från
Kumla anhålls senare. De tre uppger
att lokalen skulle användas aven
klubb som hade 200 medlemmar. Ingen
utan medlemskort har släppts in i
4
lokalen som var öppen för dem som
efter att ha varit på krogbesök behöv.
de något ställe all gå och prata på. På
klubben kunde de umgås, spela korl.
lyssna på musik och dricka kaffe. Av
polisen upphittade ölburkar förklaras
vara kvarlevor efter privata fester.
Hundskall i större skala i centrala
Kumla är alt betrakta som sanitär olägenhet.
Ett par förbjuds all ha hund·
uppfödning och ska minska antalet
hundar från 10 till 3. Fastighetsägarna
utefter Stenevägen vill ha bort den
tunga trafiken. I sann svensk anda tillsätts
en arbetsgrupp för att utreda den
tunga trafiken i hela tätorten. En an4
nan utredning, Projekt Kvarntorp. ska
fram till sekelskiftet kartlägga miljön
genom fyra delprojekt. "Hammaren ­
nätverk i Kumla för arbete åt alla" är
namnet på en nybildad förening med
syfte att stötta de arbetslösa. Kumla
kommun bryter mot Medbestämmandelagen
och får efter central tvisteför·
handling betala 8 000 kronor i skadestånd
till Lärarnas Riksförbund. "Vi
får hoppas att kommunen har lärt sig
MBL nu", säger lärarnas ombudsman
Börje Åström.
Nova och Hale-Bopp
En annan grupp som slår är Kumla4
bandet Nova som försöker ta sig in på
svensktoppen med låten "Om du lämnar
mig igen", Novas Fanclub uppmanar
kumlaborna att rösta på låt nr 5.
Om det nu inte skulle lyckas för Nova
så kan i alla fall kumlaborna gå ut och
titta på en riktig komet som passerar
Kumla på ett avstånd av 200 miljoner
km. Kometen lystrar till namnet Hale-
Bopp och har en diameter på 40 km.
fyra gånger mer än den berömda Halleys
komet. Det är inte att undra på att
kumlaborna i täta led står i natten och
tittar mot nordväst.
I mars framför hundra sångare och
musiker franska toner i kyrkan. De
kumlabor som var ute och körde bil
kunde en lång lid följa Vägverkets arbete
med all skydda kommunens vattentäkt
i Blacksta från föroreningar.
Något som aldrig verkar ta slut är lastbilarna
som välter i Byrsta. Denna
gång lastad med 30 ton pappersrullar.
Wu 8angguo till Kumla
"KumlaBostäders vinst fördubblad.
En av två 'allmännyttori Örebro län
med näsan över vattnef" löd tidningsrubriken
i april. "Vi är nöjda med re·
sultatet" säger vd Kjell Preinert med
(ör kumIaborna utmärkande blygsamhet.
Ett mera internationellt grepp togs
när Kinas vice premiärminister \Vu
Bangguo besökte Ericssons fabriker i
KumJa. Kina är den näst största kunden
i världen på mobiltelefoner, så det
,å.
Den 16 april var kommunalrådet
Dan-Åke Moberg på gott humör. Detta
därför att han tyckte att det var länge
sedan han tyckt att regeringen i Stockholm
var så bra som den var nu närden
höjt statsbidraget till Kumla med 12
miljoner kronor. En dryg månad sena·
re är Dan-Åke Moberg besviken över
att inte få EU-pengar till energirådgivare.
"Vi tycks hasvårt att få något från
Länsarbetsnämnden".
Efter att Ericsson fått uppleva att utöver
"normala" stölder hela lastbilar
kapades övergick företaget till transport
genom luften. Redan efter kort tid
är det nu aktuellt att byta till större
flygplan, en Airbus 300 som lastar 250
kubikmeter! Tänk vad mycket plats en
så liten tingest kan ta om den tillverkas
i stora mängder!
Den norska koncernen Orkla vill satsa
29 miljoner på BOB i Kumla för att
koncentrera tillverkningen av juicer,
fruktsoppor och krämer hit. Vätska i
mängd inmundigas den 26 april då
nytt deltagarrekord sätts med 305 löpare
som svettas sig fram det 10 km
långa stadsloppet i Kumla.
Ej r6rbud mot aUI .••
Åklagarmyndigheten påpekar aU det
beslut som fattats 1997 att det är förbjudet
att åka rullbräda i Kumla inte
kan beivras eftersom folk inte fåu veta
att det är förbjudet. Ett förslag finns i
miljö- och byggnadsnämnden att förnya
förbudsbeslutet. Men miljö- och
byggnadsnämndens arbetsutskott vill
slopa förbudet helt i stället för att förnya
del. "Vi tycker inte vi ska ha förbud
mot allt" säger ordföranden Carl­
GustafThunström (s). En berömvärd
inställning som borde smitta av sig på
fler.
Till och med ambulanser kan vara
farligare än rullbrädor. En ambulans
gör en utryckning till HäLlabrottet för
att hämta en man som fått ell epileptiskt
anfall. Ambulansen lämnas utan
lillsyn en kort stund varvid den stjäls
av eH fyllo. Polisen hittade den berusade
mannen efter 20 minuter. Han
håller då fortfarande på att köra omkring
i Hällabrottet med den imponerande
dosen 2,22 promille.
Ericsson lägger ned sin tillverkning i
Norrköping med arbetslöshet som
följd. Partisekreterare lngela Thalen
uppmanar till köpbojkott av Ericssons
telefoner och Kumla skälver tilL På
Kumlaanstalten genomförs en fångstrejk
på grund av missnöje med prisnivån
i anstaltskiosken. Vid vägtorget
pågår arbetet med den nya rondellen.
5

VägundcrhälL barmark, kronor/kvadratmeter
Gat ubelysning, drift kostnad, kronor/belysningspunkt
Vatten- och avlopp. driftkostnad, kronor/kubikmeter
Städkostnad, barnslUgor. kronor/kvadratmeter
(inkl vaktm fr 97)
Städkostnad, skolor, kronor/kvadratmeter
(inkl vaktm fr 97)
Lokalkostnad. barnstugor, kronor/kvadratmeter
Lokalkostnad. skolor, kronorlkvadratmeter
Kumlahallen, simhallen. kostnad/besök
(1996=75.602 besök. 1997=66.306 besök). kronor
Kumlahallen. sporthallen. kostnad/besök
(200.000 resp, 200.000 st), kronor
Djupadalsbadel. kostnadlbesök
(38.490 resp 61.946 st). kronor
Campingen, kostnad/besök (7.797 resp 9.051 SI). kronor
Biblioteket. kostnadllån (258.335 resp 259.034 st).
kronor
Ishallen. kostnadlbesök (85.300 resp 98.000 st). kronor
Fritidsgårdar, kostnadlbesök (69.800 resp 132.660 st),
kronor
Grundskola, nettokostnad/elev (2.157 resp 2.218 st).
kronor 50.151.00
Gymnasieskola. nettokostnad/elev (708 resp 708 st).
kronor 59.448,00
Vuxenutbildning. nettokostnad/kursdeltaga.re
(1.048 resp 1.340 st). kronor 3.725.00
Musikskola. nettokostnad/elev (488 resp 465 st).
kronor 5.868.00
Barnomsorg, nettokostnadlbarn (850 resp 842 SI).
kronor 62.205.00
Skolbarnsomsorg. nettokostnad/barn
(925 resp 991 st), kronor 17.779,00
Socialbidrag, kostnad/hushåll (344 resp 349 st).
kronor 15596.00
Socialbidrag flyktingar kostnad/hushåll
(129 resp 94 st), kronor 54417,00
Ins titution/familjehem, kostnad!årsplats
(28 resp 27 st), kronor 275.759,00
Särskild boendeform, genomsnittlig kostnad!
vårdtagare 307 resp 289 st). kronor 310.344.00
Hemtjänst, genomsnittlig kostnad/vårdtagare
(243 resp 219 st). kronor 220.209,00
10
1996
8,44
422.00
4.89
221.00
120.00
936.00
622,00
24,90
6.79
39.74
20.29
19,85
23.58
30.18
1997
8.94
399.00
5.34
225.00
175.00
929.00
688,00
22.92
7.01
19.39
19.03
20.48
21.46
19.61
52.398.00
64.291.00
3.267.00
6.659.00
55.926.00
18.393.00
15223.00
59039.00
300 430,00
325.346.00
233.854,00
Vad är kommunledningskontoret
Av kallslichefTorild Hi/merSSOIJ
Au det finns ett kommunfullmäktige
som fattar de vikliga vägledande besluten
för kommunen och all det finns
en kommunstyrelse som styr den kommunala
förvaltningen vet de flesta.
Men vad är kommunledningskontoret?
Kort sagt är kommunledningskontoret
kommunstyrelsens tjänstemannaorganisation
som på olika säU
skall biträda kommunstyrelsen i dess
uppgifter.
Kommunstyrelsen leder och samordnar
kommunens förvaltning. Hit hör
bland annat den ekonomiska förvaltningen.
personalpolitiken. näringslivsverksamheten.arbetsmarknadsåtgärder.
bostadsförsörjningen. den översiktliga
fysiska planeringen samt beredskap
för kris och krig. Kommunstyrelsen
har också uppsikt över kommunal
verksamhet i företagsform. En viktig
del i kommunstyrelsens samordnande
funktion är att alla ärenden från
nämnderna lill fullmäktige passerar
kommunstyrelsen som skall ge förslag
tiU beslut. Kommunstyrelsen har också
ansvar för tillsyn över kommunala
verksamheter i företagsform.
Kommundireklörcn
Kommunledningskontoret iir indelat i
kansliavdelning, ekonomiavdelning
och personalavdelning. Kontoret leds
av kommundirektören. Denna har
också en samordnande funktion för
kommunens övriga förvaltningschefer.
Kommundirektören ansvarar för
kommunens näringslivskonlakter t ex
beträffande fastighets- och lokalfrågor
för näringslivets behov. Kommunen
fullföljer sin uppgift på detta område
genom det helägda företaget Kumla
Fastighets AB där kommundirektören
är VD.
I nära anslutning till kommundirektören
finns en ingenjör som leder kommunens
egen byggverksamhet både
vad det gäller lokaler för kommunala
verksamheter och byggande för näringslivelS
behov.
Kanslia\delningen
Kansliavdelningen leds aven kanslichef.
Avdelningens främsta uppgift är
all svara för ärendeberedning och sekreterarskap
i fullmäktige och kommunstyrelsen
samt kommunstyrelsens
utskott. Kansliavdelningen skall biträda
övriga förvaltningar i förvaltningsrättsliga
frågor. Kansliavdelningen
svarar också för allmänna utredningar
och statistikförsörjning. Till kansliavdelningen
vänder sig pressen och allmänheten
i övrigt för att få information
om och ta del av kommunens allmänna
handlingar. Sedan några år tillbaka
har kommunen hand om lotteritillstånd
för föreningar.
Till kansliavdelningen hör ocksA en
kallsumentvägledare. Konsumentvägledarens
främsta uppgifter är aH informera
allmänheten om konsumentfrågor.
ge råd till enskilda och att handlägga
skuldsaneringsärenden.
Folkhälsofrågorna har blivit en ny
11

Nya möjligheter
Av arbelSmarknadssamordnare Ewa f-lardmo
Jag har fått förmånen att skriva lite om
arbetsmarknadsverksamhelen i Kumla.
Jag gör det i egenskap av projektanställd
samordnare för arbetsmarknadsåtgärder
i kommunens olika befintliga
och tillfälliga arbetsverksamheter
som jag arbetar med. Dessutom
arbetar jag med vuxenutbildningssatsningen
"Kunskapslyftet".
Inom kommunen kan vi tillsammans
med Arbetsförmedlingen erbjuda
många olika aktiviteter med syfte att
de skall leda till nya möjligheter för
den som är arbetslös. De flesta verksamheterna
är förlagda till Kumla
Skofabrik. På bottenvåningen finns
DatorteketJAktivi'etscenter. Där kan
dellagarna lära sig att hantera en dator
och att arbeta med sin egen framtid på
s.k. projekuid. Det fackliga projektet
Drivknuten finner du också på bottenvåningen.
Hit kan du komma och bara
prata av dig, la en fika och komma med
förslag på aktiviteter. Drivknuten ordnar
många informationsträffar och
studiecirklar.
På andra våningen i Kumla Skofabrik
finner du Ungdomsbyrån. Ett gammalt
namn som inte riktigt stämmer
överens med verkligheten då det idag
finns arbetslösa i alla åldrar här. Ett
nytt namn har diskuterats, har du kanske
något förslag? Här erbjuds arbetsträning
av olika slag. ofta i kombination
med svenskinlärning. Dessutom
finns det ett cafe, ett specialdatarum
och konferenslokal. Många tillfälliga
projekt skapas här eller utgår härifrån.
Många väljer att delta i s.k. utearbete.
Snart har en tre mil lång vandringsled
skapats i Kvarntorp tack vare delta-
22
gama från Ungdomsbyrån. Infarten
till industriområdet i Kvarntorp har
blivit riktigt vacker tack vare det arbete
som gjorts och görs, bara för att
nämna några exempel.
Kommunen har en särskild verksamhet
för ungdomar 18-20 år. Ungdomarna
går med handledning ut och söker
sina egna praktikplatser. Korta utbildningsinslag
och uppföljningsträffar
är andra inslag i verksamheten. För
ungdomar 20-24 år kommer ett liknande
upplägg att göras inom kort.
I Hällabrottet har vi en ytterligare
verksamhet nämligen KAC/Navet.
Här är inriktningen praktiskt biståndsarbete.
Du missade väl inte när Bosse
Jardler en förmiddag i höstas sände sitt
radioprogram därifrån. Navet fick
många uppskattande telefonsamtal efteråt.
Och ännu fler gåvor i form av
begagnade kläder och saker. Under
1997 gick sexton biståndstransporter
till Estland. Med på resorna är alltid
några av deltagarna för alt på plats
kunna se atlleveranserna når fram dit
de ska och samtidigt kunna följa upp
tidigare leveranser. Studiecirklar i olika
ämnen ordnas i anslutning till detta
arbete. Vid KAC/Navet finns även
möjlighet att lära sig timmerteknik och
läsa några teoretiska ämnen i anslutning
till det. Två fina timmerstugor har
hittills skapats.
Att skapa sina egna arbetstilIfålIen
Sedan slutet av januari 1998 pågår ett
spännande arbetsmarknadsprojekt vid
Navet. Det är till stora delar finansierat
av EU-medel. Här får ett drygt 20tal
deltagare möjlighet till vägledning
och utbildning inom områdena turism,
miljö, hantverk eller TT. Syftet är att
deltagarna själva ska se att de kan skapa
sina egna framtida arbetstillfällen.
Förhoppningen är att många arbetstillfällen,
framförallt i Kvarntorpsområdet,
ska kunna skapas på della sätt.
Du som är företagare i Kvarntorp/Hällabrollet
eller i Kumla och som vill
veta mer eller har ideer. Ta kontakt
med ansvariga för projektet. Du når
dem på telefon 019-57 2196.
Kunskapslyftet
Tack vare Kunskapslyftet kan nya
möjligheter skapas för många. Denna
femåriga nationella satsning på vuxenutbildning
(år 1997-2(02) är till för
alla som helt eller delvis saknar treårig
gymnasiekompetens. r första hand
vänder sig satsningen till arbetslösa. r
andra hand till anställda som behöver
komplettera sina kunskaper för alt få
en starkare ställning på arbetsmarknaden.
Under hösten 1997 har många tagit
chansen att börja läsa. Ett särskilt stort
intresse har funnits för Omvårdnadsprogrammet
som Alnängsskolan genomför.
Kumla kommun och Alnängsskolan
har i samråd beslutat att förlägga
utbildningen (tre terminer) till
Kumla, tack vare det stora antalet sökanden
från vår kommun. Under 1998
räknar vi med att närmare 60 personer
kommer att läsa i gamla brandstationens
lokaler i Kumla. Tdecember ser vi
fram emot att kunna gratulera deltagarna
som nyexaminerade undersköterskor/skötare.
Störst antal deltagare finns på Komvux
utbildningar, både på grundskoleoch
gymnasienivå. Här har lokalerna
utökats och även fler lärare har anställts.
Numera utnyttjas hela tredje
våningen i Kumla Skofabrik av utbild-
ningar. Det är fantastiskt vad fint det
blev efter ombyggnationen. Här kan
du läsa det/de ämnen du behöver och
på den nivå som passar dig.
Under hösten 1997 har ett 25-tal personer
deltagit i en tio veckor lång
orienteringskurs som har varit mycket
uppskattad. Den 9 mars startade vi en
ny orienteringskurs. Den är på åtta
veckor och kan läsas antingen på heleller
deltid. Här får deltagarna bl.a.
personlig vägledning till vidare studier
och träning i studieteknik, aktuell information
om arbetsmarknaden och
om olika utbildningsvägar.
r början av juni planerar vi för en två
veckor lång orienteringskurs som ska
fungera som en preparand/förberedande
kurs inför grundskole- och/eller
gymnasiestudier på Komvux.
På torget i Kumla står Kunskapslyftetsröda
stuga. Kom in så får vi berätta
mer om möjligheter till studieekonomi
och olika utbildningsvägar. D
I Kumla Skofabrik tillverkas inte längre några
skor. l stället har en mängd kommunala insatser
inom det arbetsmarknadspolitiska området
samlats här.
23

Nya "småvatten" i Kumlas omnejd
förhöjer Täljeåns vattenkvalite
A \I Agenda 2 J-SlIfllOrtltlllre Ingalill Telj&
Under de senaste åren har landskapet
i Kumla med omnejd förändrats. Kumla
kommun har anlagt sedimenteringsdammar
i Smedslorp, i Via väster om
fängelset. i Sörby mellan Ericsson och
Hagaby samt norr om reningsverket.
Ericsson på Mastgatan har anlagt en
lilen damm i anslutning till sitt paTke·
ringsområde väster om fabriken.
Dagvatten består mest av nederbörd
som leds i ledningar eller diken. Dena
vatten belastar inte reningsverket.
Vårt dagv311cn har efterhand blivit
mer förorenat. Mycket av föroreningarna
kommer frAn luften/regnet men
även genom lokala föroreningar från
tak. asfalterade parkeringsplatser, industritomter.
vägar m.m.
Genom alt anlägga dammar och leda
dagvattnet till dessa får man en naturlig
rening där föroreningarna och närsalterna
sjunker till bollen, de sedimenterar.
Vattnet rinner sedan vidare
till Kumlaån-Täljeån resp. Stenebäcken-Täljeån.
På sikt förbättras vattenkvaliten
i Hjälmaren. Mälaren och
Östersjön. Anläggningar av detta slag
behövs i hela Södra Sverige. Kumla
planerar för närvarande nya dammar i
Björka och söder om Korsta Byar.
Övriga åtgärder
Det finns andra sätt all förbättra vattenkvalilen.
Man kan anlägga skyddszoner/buffertzoner
intill vattendragen
genom all lämna 3-10 meter breda vegetationszoner
på vardera sidan om ån
eller bäckenHär sprutar man ej med
bekämpningsmedel (=herbicider) och/
eller konstgödsel (N=kväve och
24
P=fosfor), utan odlar gräs eller andra
grödor som hindrar vidare spridning
av kemikalierna. Kretsloppsanpassade
avlopp i jordbruket och trekammarbrunnar
med efterföljande rening i
t.ex. infiltrationssystem för övriga privata
avlopp på landet förbättrar också
vattcnkvaliten.
N)'gammal metod
Ursprungligen byggdes de kommunala
reningsverken efter vattenklosettens
införande. Tidigare rann avloppen
direkt ut i de lokala vattendragen, som
blev övergödda och växte igen. Sedan
byggdes dagvattenledningar. som också
gick till reningsverk. Våtmarker/
småvatten kan ses som ett naturligt
vatte meni ngsfiher. Sedimente ri ngsdammar
och s.k. LOD-dammar (Lokalt
Omhändertagande av Dagvatten)
blir ett billigare och enklare sätt att
rena dagvatten på. Dessutom blir de
nya våtmarkerna en oas i det monota-
Jiirsjö
Hagaby
•

Gruppkorsband
KONSTRUTAN
A I' Mats RUllerillg
Konstnär. Folke Skoghäll
Titel: Hommage il Callot
(Hyllning till Callot)
Placering: Folkets hus. korridor
en trappa upp
År. 1967
I samband med att Folke Skoghäll gjorde sin emalj Vågrörelse som brändes i
Gustavsberg, se Kumlan 1996:314, gjorde han även detta konstverk, som han
skänkte till Kumla Arbetarkommun med anledning av dess jubileum och som
hänger i Folkets hus. Folke har berättat att han strök ut emaljfärgen med både
fingrar och penslar och alt det var väldigt roligt att arbeta med denna emalj
parallellt med att han "gnetade" med den stora emaljen som sitter på husfasad vid
korsningen KyrkogatanIKöpmangatan.
Folke Skoghäll tyckte som sagt att det var roligt och inspirerande att arbeta med
"Hommage å Callo!". Han hade sett bilder av och läst om Jacques CaJlot och
inspirerades nu att göra en emalj, som motivmässigt knyter an till krigets fasor
men också till Mutter Courage av Bertold Brecht. Här finns en marketentargumma
med stora vita tänder och toppig svart hatt. Marketentarvagnen står bredvid. I
bakgrunden syns en brinnande stad och i förgrunden ett stort träd med upphängda
människor.
Folke SkoghäJl fick Kumla kommuns kulturpris 1996 med motivering som framgår
av Kumlan 1996: 3-4.
Folke Skoghäll avled för kort tid sedan och efterlämnade ett stort tomrum. Ofta
sägs om människor att de föds som original och dör som kopior. Folke SkoghaJI
var aldrig någoo kopia, vilket inte minst motivvalet och tankarna bakom det
aktuella konstverket visar. Rnns det en himmel för konstnärer så sitter Folke där,
målar sina facettkuber och läser om Callot.
Jacques Callot kan sägas vara en av de första krigskorrespondentema som
tecknade och målade krigets fasor som han såg dem under 30-åriga kriget.
Fransk grafiker som levde 1592-1635. Han gjorde 1 500 grafiska blad och
betraktas som en av banbrytarna inom etsningskonsten. Ett vanligt motiv var
döda kroppar som hängde ned från trädgrenar.
36
'J(umCans Oisare ti{föns/(as
'En s/(jjn och av/(pppCarufe sommar