Arbetarskyddsstrategi - Vaasa

Vasa stad - en framgångsrik arbetsgivare
som är mån om sin personal
Vasa stads arbetarskyddsstrategi

”Vasa stad - en framgångsrik arbetsgivare som är mån om sin
personal”
Inledning
” Arbetsgivaren stöder individens hälsa och resurser genom att utveckla arbetet, arbetsmiljön
och arbetsförhållandena”. (Vasa stads personalstrategi)
I personalstrategin, godkänd av stadsstyrelsen, omnämns flera beredningar av mera omfattande
specialprogram. Stadsdirektören tillsatte en arbetsgrupp vars uppgift var att fundera ut en
arbetarskyddsstrategi och fästa uppmärksamhet på bl.a. introduktion, riskbedömning och
säkerhetsledning.
Till arbetsgruppens ordförande utsågs Tapio Lehto och till medlemmar valdes Liisa Siren, Ann-
Mari Fagerström, Christine Skjäl, Jyrki Jokinen och Vesa Isomöttönen.
Arbetsgruppens målsättning var att ta fram sådana centrala faktorer som påverkar de anställdas
arbetsvälbefinnande och som har betydelse för stadens serviceproduktion nu och i närframtiden.
Arbetet inleddes med en SWOT-analys och uppmärksamhet fästes på sådana delområden inom
arbetarskyddet och arbetsvälbefinnandet som inte har begrundats t.ex. i personalstrategin eller
utbildningsstrategin. Vid utarbetandet av arbetarskyddsstrategin har man lagt fokus på de
delområden inom säkerhetsledningen, som har central betydelse i stadens verksamhet nu och
framdeles. Detta resulterade i att frågor kring arbetsmiljö, säkerhetskunnande och
arbetsvälbefinnande lyftes fram. Arbetsgruppen har sammanställt de centralaste frågorna till en
tabell som innehåller målsättningar, metoder och utvärdering.
Bakgrund
Arbetarskyddslagen förutsätter moderna åtgärder av arbetsgivaren. Det centrala målet i lagen
är att framhålla organiserad, systematisk och långsiktig verksamhet i frågor som påverkar de
anställdas arbetssäkerhet och arbetshälsa på arbetsplatserna. Handlingssätten styrs så att de
anställdas säkerhet och hälsa samt goda arbetsförhållanden utgör en av utgångspunkterna i
arbetsgivarens verksamhet.
Säkerhetsledning
Säkerhetsledningen omfattar såväl den lagstadgade som all frivillig helhetsbetonad säkerhetshantering
där kontrollen av metoder och handlingssätt förenas med ledandet av människor.
Föreställningen om ett ständigt pågående främjande av säkerheten och hälsan på arbetsplatsen
ingår även i begreppet. Dessutom rymmer säkerhetsledning ständig planering, verksamhet och
uppföljning. Ett av de viktigaste arbetsredskapen inom säkerhetsledningen är riskbedömningen.
Med hjälp av säkerhetsledning tryggas medarbetarnas kunskap, deras medverkan och
motivation. På arbetsplatsen bildar säkerhetsarbetet en del av det dagliga arbetet.
(STM 35/2002)

Organiseringen av säkerhetsledningen
Organiseringen av säkerhetsledningen behöver ingen överlappande eller parallell organisation.
Arbetsorganisationen har själv ansvaret för verksamheten. Sålunda förutsätts av ledarskapssystemen
klart angivna, fungerande och målinriktade befogenhets- och ansvarsområden samt
tillräcklig ekonomisk resurstilldelning.
Säkerhetsledning karaktäriseras av fokusering på linjeorganisation och sakkunnigstöd, verksamhet
med strukturerade och exakta begrepp.
Detta förutsätter av organisations- och arbetarskyddskulturen förmåga till positiv utveckling och
förnyelse. Förhållandet mellan arbetarskyddet och organisationens övriga funktioner, såsom
personalledningen, utvecklingspolitiken och riskhanteringspolitiken bör vara samordnat. Samverkanspersonalen
inom arbetarskyddet skall kopplas fastare till organisationens övriga utvecklingsarbete,
till planeringen av verksamheten och till strategiarbetet. På det här sättet kan man
på ett nytt sätt koppla samman organisationens verksamhets- och arbetarskyddskultur. Arrangemanget
kräver inga investeringar.
De centrala elementen inom säkerhetsledningen:
göra fortlöpande observationer av arbetsmiljön och arbetsgemenskapen och förbättra
rutinerna
identifiera och reda ut olägenheter och risker samt undanröja dessa
bedöma betydelsen av de olägenheter och risker som inte kan undanröjas (riskbedömning)
inneha olägenhets- och riskfaktorutredningen och svara för att den hålls tidsenlig (uppdatering)
utarbeta ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet som skall omfatta behoven av att
utveckla arbetsförhållandena på arbetsplatsen och konsekvenserna av de faktorer som
hänför sig till arbetsmiljön utifrån en riskbedömning
ge arbetstagarna undervisning och handledning
följa upp utförda åtgärders verkningar
förmedla information
Verksamhetens genomförande
I lagen förutsätts riskbedömning vid övervakningen av arbetets säkerhet och hälsosamhet.
Bedömningen av riskerna kan beskrivas som en kombination av sannolikheten för risken och
konsekvensen av den. Det vill säga, med hjälp av den bedöms behoven av att utveckla arbetsförhållandena
och arbetsmiljöfaktorernas verkningar. Riskbedömningen bör utföras på alla
arbetsplatser och utvärderingen skall dokumenteras.
Utifrån utvärderingen skapas ett verksamhetsprogram för arbetsplatsens arbetarskydd, som
behandlas tillsammans med de anställda. Verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet förstärker
det förutseende arbetarskyddet och leder till ett systematiskt förbättrande av arbetsförhållandena
utgående från organisationens egna förutsättningar. I programmet beskrivs åtgärder
med vilka risker kan undanröjas eller minskas och vem som ansvarar för åtgärderna.
Riskbedömningen bör vara en del av bedömningen av helhetsrisken och på ett väsentligt sätt vara
sammankopplad med verksamhetens övriga riskhanteringsarbete.
Genom introduktion och utbildning stöder man fördjupandet av organisationens och individens
insikter om och fortgående utvecklande av arbetarskyddet. Riktad utbildning och korta informationsinslag
ordnas i samarbete med förvaltningarna med beaktande av övriga mål inom
personalarbetet.

I samverkansorganisationen söker man ständigt nya alternativ för att stöda arbetsgemenskapernas
och individernas arbets- och funktionsförmåga, beaktande att de anställda blir allt
äldre och den låga personalomsättningen. Man upprätthåller förutsättningarna för motion och
rehabilitering genom ekonomiska satsningar.
Genom ledarskapet stöder man befästandet av en fortgående utvecklingsprocess på närgemenskapsnivå
och stegvist förbättrande av processens kvalitet. På individnivå skall man förstå och
omfatta behovet av uppföljning när det gäller utvecklingen av det egna arbetet, fortgående
lärande samt orken i arbetet.
Uppföljning
Verksamheten planeras för ett visst tidsspann, t.ex. ett kalenderår, och resultaten följs upp med
verksamhetsområdesvisa personalbokslut, frånvaro- och arbetsolycksfallsstatistik, arbetsplatsrapporter,
arbetsförhållandebarometrar och utbildningsberättelser.
Arbetsbelastningen och riskerna i arbetet lyfts fram jämsides med utsatthet, ergonomi, introduktion
o.s.v. som objekt för inspektionerna under arbetsplatsbesöken. Likaså inspekteras riskbedömningen
och åtgärdsprogrammen samt bedöms arbetsgemenskapens interna funktionsduglighet
och organiseringen av arbetet.
Uppföljningen av förverkligandet behandlas i utvecklingsgrupperna/samarbetsgruppen. Samarbetsgruppen
förutsätter att de verksamhetsområdesvisa utvecklingsgrupperna och ansvariga
vidtar nödvändiga åtgärder för att uppnå målen.
Utvecklingsgrupperna förpliktas att årligen rapportera om framskridandet till samarbetsgruppen.
Grundprinciperna för Vasa stads arbetarskyddsverksamhet.
Allmänna, hållbara målsättningar och principer som arbetarskyddsverksamheten bygger på.
Arbetstagarnas arbetssäkerhet, hälsa samt goda arbetsförhållanden är den centrala grunden
i serviceverksamheten.
Utgångspunkten är att arbetarskyddslagstiftningen efterföljs ovillkorligt, att ansvarsområdena
och befogenheterna är klart definierade samt att överenskomna handlingssätt
tillämpas i praktiken.
Arbetarskyddet är en del av yrkeskompetensen och skall synas i de dagliga lednings-,
planerings- och arbetsrutinerna.
Det centrala målet för verksamheten är ett övergripande och fortgående förbättrande av
arbetarskyddet. Fokus ligger på förebyggande verksamhet.
Ansvaret för och skyldigheten att ombesörja arbetarskyddet handhas av organisationen.
Introduktion och arbetshandledning är ett väsentligt handlingssätt inom staden som hjälper
arbetstagaren att bli medveten om sina skyldigheter och sköta sina arbetsuppgifter på rätt
sätt.

Personalens möjligheter att delta och påverka olika reformprojekt, planering och annan
utveckling som gäller maskiner, anordningar, arbetsmetoder och arbetsmiljön skall möjliggöras.
Beslutsfattande som hänför sig till minskning och undanröjande av olägenhets- och riskfaktorer
samt olyckor baserar sig på riskbedömning. Utvecklingsbehoven i arbetsmiljön, som
grundar sig på bedömningen, diskuteras tillsammans med de anställda och dokumenteras till
ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet.
Man tar hand om personalresurserna genom verksamhet som upprätthåller och främjar
arbets- och funktionsförmågan i samarbete med övrig personalförvaltning.
De viktigaste uppgifterna för samverkanspersonalen inom arbetarskyddet är att ge råd,
förmedla information, delta i planeringen och i den övergripande utvecklingen av arbetsmiljön.

Personalens
välbefinnande
ombesörjs.
MÅL
Sjukfrånvaron hos
personalen och förtida
pensionering hålls på en
låg nivå.
Företagshälsovårdens
verksamhet skall motsvara
behoven.
De anställdas fysiska och
psykiska välbefinnande i
arbetet ombesörjs.
Nya arbetsmetoder och
verksamhetssätt söks för
att utveckla arbetet
En arbets- och funktionsduglig arbetstagare som är
engagerad i sitt arbete producerar och erbjuder sina
kunder högklassig service i tillräcklig omfattning och på ett
ekonomiskt fördelaktigt sätt.
METODER
I ett tidigt skede görs
satsningar på
rehabiliterande verksamhet
genom att betydligt öka
antalet personer som årligen
blir antagna till
rehabilitering, vilket
beaktas när stadens budget
uppgörs. Motion på eget
initiativ stöds t.ex. med ett
avgiftsfritt
simhallsbesök/konditionssals
besök i veckan. Varje
arbetstagare är aktivt med
och utvecklar sitt eget
arbete och sin arbetsmiljö.
Målen i åldersprogrammet,
utbildningsstrategin och
personalstrategin förankras
hos de anställda.
Service med resursbrist
produceras vid behov som
köpservice.
Arbetet, organisationen och
resurserna dimensioneras så
att de motsvarar
uppgifterna. Personliga
egenskaper, kunnande och
åldrande beaktas när beslut
fattas om uppgifternas
innehåll.
På arbetsplatserna
omvärderas arbetet med
hjälp av arbets-
/uppgiftsbeskrivningen
(processanalys).
En årlig utvecklingsdag där
alla deltar ordnas på
arbetsplatsen. Aktivt
initiativtagande
uppmuntras.
UTVÄRDERING
*Feedback
*Utvecklingen av
sjukfrånvaron.
*Enkät om välbefinnandet.
*Rapporter från
arbetsplatsbesök.
*Verksamhetsplan för
företagshälsovården
*Enkät om välbefinnandet
*Utvecklingssamtal
*Resultaten av analyserna
*Utbetalda initiativarvoden

Arbetarskyddet är en del
av yrkesskickligheten.
MÅL METODER
Arbetarskyddskunnandet i
toppskick.
Varje arbetstagare är för egen del ansvarig för
arbetsplatsens arbetarskydd och arbetstrivsel.
Arbetarskyddet är en oskiljaktig del av den dagliga
planeringen, beslutsfattandet, verksamheten och
ledningen. Verksamheten är organiserad, systematisk,
och långsiktig och avspeglar synsättet om fortgående
förbättring.
Arbetsplatsen har fungerande
introduktionsrutiner och
skriftliga anvisningar även för
specialsituationer.
Ibruktagnings- och
underhållsinspektioner utförs.
Tydlighet i
uppgiftsbeskrivningarna och i
befogenhets- och
ansvarsfrågorna.
Riskbedömning genomförts på
alla arbetsplatser. På
arbetsplatsen kontrolleras
arbetets och arbetsmiljöns
säkerhet, hälsosamhet och
tillståndet i
arbetsgemenskapen.
Skräddarsydda utbildningar
ordnas. Arbetstagarna kan
förpliktas att delta i
arbetssäkerhetsutbildning. Vid
anskaffning, produktion och
förmedling av information
utnyttjas
datakommunikationsnät.
Områdesspecifika utbildnings-
och utvecklingsdagar ordnas.
UTVÄRDERING
*Verksamhetsprogram
för arbetsplatsens
arbetarskydd.
*Arbetsolycksfallsstatistik
*Arbetsplatsutredningar
*Personalbokslut
*Utbildningsberättelser

Trygg och hälsosam
arbetsmiljö.
MÅL METODER
Arbetena utförs med
ergonomiskt korrekta
metoder.
De fysiska
förhållandena i
lokaliteterna är i skick.
Förebyggande av
arbetsplatsvåld och
osakligt uppträdande i
anslutning till arbetet.
Goda arbetsförhållanden skapar grundförutsättningar för en
framgångsrik serviceproduktion och inverkar på arbetsmotivationen,
trivseln och personalens prestationsförmåga.
Arbetsplatsvåld och osakligt uppträdande godtas inte i någon
form och omedelbart ingripande bör ske i fråga om dessa.
På arbetsplatserna utförs
ergonomikartläggningar, bristerna
åtgärdas och hjälpmedel som
behövs antecknas i
anskaffningsplanerna. Korrekta
arbetssätt och metoder utgör en
del av arbetsintroduktionen. På
arbetsplatsen finns tidsenliga
anvisningar för introduktion.
Olägenhetsfaktorer i anslutning
till verksamheten eller
lokaliteterna som påverkar
säkerheten eller hälsan minimeras
genom att metodiskt och
målmedvetet, utan dröjsmål
förhindra, begränsa eller
undanröja dem.
Organisering och möblering av
lokaliteterna samt anskaffning av
övervaknings- och
larmanordningar genomförs för att
förbättra personalens säkerhet.
Anskaffningsbehovet baserar sig
på en riskbedömning.
Verksamhetsområdena har
skriftliga handlingsdirektiv som
skall efterföljas och övas. När
arbets-/tjänsteuppgifter utförs i
specialsituationer utnyttjas
myndighets- eller
säkerhetstjänster för att trygga
säkerheten. På arbetsplatserna
finns en handbok för hantering av
osakligt bemötande och beredskap
att hantera detta program.
UTVÄRDERING
*Verksamhetsprogram för
arbetarskyddet på
arbetsplatsen.
*Sjukfrånvaroutvecklingen
*Rapporter från
arbetsplatsbesök
*Arbetsplatsbesöksrapporter
*Inneluftsarbetsgruppens
protokoll.
*Olycksfallsstatistik.
*Nära ögat-situationer.
*Anmälningar om våld.
*Enkät om
välbefinnandet.
*Omsättning.