Tidningen Vårdguiden nr 2 2009

vårdguiden 

nr 2 2009 

för Stockholms län 

Åksjuka 

– kan förebyggas 

Sol- och badtips 

– för hela familjen 

Lär dig leva 

här och nu 

Tvåla till 

bakterierna

Innehåll nr 22009 

3 | Notiser 

4 | Tema bakterier 

– ta inte antibiotika i onödan! 

6 | Vila dig frisk 

8 | Patricia är frisk, trots mrsa 

10 | Medicinens baksida 

– hur läkemedelsrester påverkar vår miljö 

12 | Nya Vårdguiden.se 4.0 

13 | Sommaren är här! 

– sol- och badtips för hela familjen 

16 | Tidsbegränsad sjukskrivning 

18 | Åksjukt jobbigt 

– varför blir vi egentligen åksjuka? 

20 | Konsten att landa i nuet 

– lär dig grunderna i mindfulness 

21 | Jag visste inte hur jag skulle ta 

mig upp från botten 

23 | Vårdguiden ger svaren 

TIDNINGEN VÅRDGUIDENS REDAKTION 

Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. 

Den delas ut med fyra nummer per år till samtliga hushåll i länet. 

Ansvarig utgivare 

Katarina Winell 

Redaktör Anna Sjökvist 

E-post anna.sjokvist@sll.se 

Frågor till redaktionen 

telefon 08-123 132 75 

Vårdguiden 

Stockholms läns landsting 

Box 6909, 102 39 Stockholm 

Redaktionsassistent Petra Rinnetorp 

E-post vardguiden@sll.se 

Beställning av fler tidningar samt taltidning 

telefon 08-123 135 20 

Medicinsk granskning Inger Rising och 

Peter Rönnerfalk 

Textredigering Joachim Stokstad 

Grafisk form & repro Graffoto AB, Stockholm 

Omslagsfoto Ulf Huett 

Tryck Winkowski Print, Polen 

Upplaga 970 000 ex 

4 

18 

10 

Att göra medvetna val 

Hela våren har jag dragit på en förkylning 

envis som en fluga i kaffebersån. Eländigt 

tröttsamt. Samtidigt vet jag ju att det enda 

som verkligen hjälper är att dra ner på tempot 

och vila sig i form. I dag tycks det vara en rätt 

sällsynt insikt. Många tycker inte att de hinner 

vara sjuka och vill i stället ha en ”quick 

fix” med antibiotika för att snabbt kunna 

komma tillbaka till det höga tempot igen. 

Antibiotikaanvändningen ökar – trots 

idog information om att de flesta infektioner 

läker ut av sig själva. Och än viktigare: vi gör 

oss själva en björntjänst när vi tar för mycket 

antibiotika! Kroppens skydd försvagas och 

risken ökar att de multiresistenta bakterierna 

blir fler. I värsta fall kanske ingen antibiotikasort 

biter den dagen det är riktigt allvarligt. 

Temat för sommarens Vårdguiden är multiresistenta 

bakterier. Vi reder ut begreppen. 

Ett bra sätt att minska spridningen av alla 

typer av infektioner är en god handhygien. 

När vi äter olika typer av läkemedel är det 

bara en del av dem som tas upp av kroppen. 

En stor del följer med urin och avföring ut i 

naturen. Där kan de ställa till elände för våra 

vattendrag och för djuren och växterna som 

lever där – och i förlängningen även för oss 

själva. Läs mer om vad du kan göra för att 

minska läkemedelsresterna i naturen. 

Sol och bad hör sommaren till och förhoppningsvis 

kan vi få njuta av båda delarna 

utan att bli brända eller få klåda. Men skulle 

du ändå drabbas, läs om det på sidan 13. 

Ska du ut och resa i sommar och vet med 

dig att någon i din familj brukar bli åksjuk? 

På sidan 18 kan du läsa om vad det beror på 

och få tips om hur du minskar besvären. 

Själv åker jag inte längre än nödvändigt i 

sommar. Jag ska nämligen försöka lära mig 

att leva mer i nuet. Njuta mer av solen, jordgubbarna, 

vattnet och gräset under mina 

fötter. På sidorna 20–22 kan du läsa om vad 

begreppet mindfulness innebär, och lära dig 

medveten närvaro. Semestern är nämligen 

ett perfekt tillfälle att bryta gamla mönster 

och ge sig själv tid för nya vanor. 

Ha en skön sommar och passa på att medvetet 

njuta så länge den varar! 

anna sjökvist 

Redaktör 

Vårdguiden nr 2 2009

FRITT VAL AV HJÄLPMEDEL 

Nu har personer med långvarig funktionsnedsättning möjlighet 

att välja hjälpmedel som inte finns i landstingets ordinarie utbud. 

Efter att ha kommit överens med din förskrivare att tillämpa fritt 

val av hjälpmedel, får du en rekvisition och kan själv köpa och 

prova ut det hjälpmedel du behöver. Ta reda på om just ditt hjälpmedel 

omfattas på www.hjalpmedelsguiden.sll.se under rubriken 

Projekt fritt val av hjälpmedel. 

En miljon besökare 

kan inte ha fel 

Fler och fler hittar till Vårdguiden.se. I mars 

månad hade sajten över 1 000 000 besök, 

den högsta noteringen sedan Vårdguiden på 

internet startade år 2001. 

Höjda avgifter 

Om du behöver besöka en specialistläkare 

eller en av sjukhusens akutmottagningar 

har avgiften höjts från 260 

till 300 kronor. 

Ett besök på Närakuten Barn 

på Astrid Lindgrens barnsjukhus 

kostar numera 120 kronor för 

barn och ungdom (upp till 17 år). 

På övriga närakuter är besök 

avgiftsfritt för barn. Första 

besök hos specialistläkare 

efter remiss från husläkare 

höjs från 120 kronor till 160 

kronor. 

GRATIS TEST FÖR HEPATIT C 

Har du fått en blodtransfusion någon gång mellan år 1965 och 1991? 

Då bör du testa dig för hepatit C, det som i folkmun kallas gulsot och 

som på sikt kan orsaka skrumplever. 

I dag finns det goda möjligheter till behandling. Både testet och 

behandlingen är gratis. Vill du testa dig kan du få en remiss för provtagning 

på din husläkarmottagning eller i samband med annat sjukvårdsbesök. 

Dags för fästingvaccin 

ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER/STHLMILL 

Livsfarligt köpa pillret 

i säcken 

Att handla läkemedel på nätet kan vara förenat med livsfara. 

Visste du att: 

● 86 procent av de internetapotek som visar en stämpel 

på att de är certifierade ljuger. 

● 96 procent av apoteken på internet är olagliga. 

● Sex av tio receptbelagda mediciner som säljs på 

internet är falska och farliga eller undermåliga. 

● 90 procent av internetapoteken säljer receptbelagda 

läkemedel utan att kräva recept. 

Källa: European Alliance for Acess to Safe 

medicines (www.eaasm.eu), 2008. 

Vår, värme, knoppar som brister och – fästingar. 

Dessa minimala varelser kan bära på både 

TBE och borrelia, som båda kan ge väldigt 

långvariga besvär. Därför är det klokt att se 

över sitt vaccinationsskydd. Gå in på 

www.vardguiden.se och läs mer om fästingar 

och de sjukdomar de kan föra med sig. 

Här hittar du också en karta över 

var risken att drabbas av fästingöverförda 

infektioner är som 

störst och en film om 

hur du ska ta bort en 

fästing. Kontakta 

din vårdcentral eller 

närmaste vaccinationsmottagning 

om du 

vill vaccinera dig mot TBE. 

FÖRTYDLIGANDE OM SJUKGYMNASTER 

I förra numret av Vårdguiden beskrev vi sjukgymnasternas arbete. 

Bland annat skrev vi att ”det finns även privata sjukgymnaster där du 

betalar hela kostnaden själv”. Detta kunde lätt misstolkas, eftersom det 

finns ett flertal privata sjukgymnaster som har olika former av avtal 

med landstinget – vilket betyder att du som patient inte märker någon 

skillnad. Avgiften är då densamma, oavsett om mottagningen är privat 

eller landstingsdriven. 

Vi beklagar om vår information har misstolkats. 

Vårdguiden nr 2 2009 3

Tema bakterier 

Ta inte antibiotika 

i onödan! 

Antibiotika i onödan kan innebära att vi 

ökar förekomsten av multiresistenta bakterier, 

som vanliga antibiotika inte biter på. Många 

forskare ser detta som ett av framtidens allra 

största hot mot vår hälsa. Risken finns att det 

utvecklas bakterier som inga i dag kända 

antibiotika rår på. Än är det dock inte för 

sent att göra något. 

TEXT JOHAN ÖBERG FOTO ULF HUETT 

mrsa – methicillinresistenta stafylokocker – 

är tillsammans med de tarmbakterier som producerar 

enzymet esbl de vanligaste antibiotikaresistenta 

bakterierna. 

Arbetet med att förhindra spridningen av multiresistenta 

bakterier har ökat de senaste åren och trenden 

är att det går åt rätt håll, framför allt inom vården. 

Men mörkertalet över hur många som bär på mrsa 

är troligtvis stort. 

– Vi ser bara en del av verkligheten i våra mätningar, 

mrsa hittas bara när prover tas. Många kan bära på 

resistenta bakterier utan att ha testats, eftersom de 

inte har blivit sjuka av dem, säger överläkare Johan 

Struwe, som arbetar på Smittskyddsinstitutet och på 

Strama, en enhet som verkar för samordning av arbetet 

mot antibiotikaresistens. 

För att hejda spridningen av multiresistenta bak- 

4 Vårdguiden nr 2 2009

I Stockholms län har skärpta hygienregler inom vården och täta uppföljningar av hur de följs gett resultat – färre patienter smittas av resistenta 

bakterier när de ligger på sjukhus. 

terier krävs framför allt två saker: Minskad användning av antibiotika 

och noggrannare hygien, framför allt inom vården. 

– Vi skulle behöva snabbare och träffsäkrare analysmetoder. I dag 

skrivs mycket antibiotika ut mot infektioner 

som i själva verket beror på virus 

och mot infektioner som skulle ha läkt ut 

lika snabbt utan antibiotika, med kroppens 

immunförsvar. Dessutom används 

för mycket så kallade bredspektrumantibiotika, 

som slår ut onödigt många bakteriestammar. 

Vi måste vara rädda om våra 

snälla bakterier, säger Johan Struwe. 

Intensiv information till både läkare 

och allmänhet fick under några år ner antibiotikaanvändningen 

något, men sedan 

2005 ökar den igen. 

I Stockholms län har skärpta hygienregler 

inom vården och täta uppföljningar 

av hur de följs gett resultat – färre patienter 

smittas av resistenta bakterier när 

de ligger på sjukhus. 

I många andra länder – även i Västeuropa 

– är situationen betydligt värre. En stor andel av de svenskar 

som får mrsa har smittats utomlands. 

De flesta som bär på multiresistenta bakterier är inte sjuka. Att 

en bakterie blivit multiresistent betyder nämligen inte att den 

blivit mer aggressiv eller orsakar farligare sjukdomar, utan att den 

har fått en motståndskraft som gör att den inte går att slå ut med 

en eller flera typer av vanliga antibiotika. Infektionen blir med andra 

ord betydligt svårare att behandla. 

Bakteriers resistens mot antibiotika uppkommer vanligtvis genom 

förändringar i deras arvsmassa. Det innebär att man kan bli 

bärare av resistenta bakterier utan att ha smittats av någon annan 

människa. Bakterien som fått motståndskraft mot antibiotika gynnas 

naturligtvis av behandling med antibiotika och kan då också 

föra egenskapen vidare till nästa generation av bakterier när den 

förökar sig genom delning. Men resistens kan också spridas mellan 

bakterier genom att de för över genetiskt material mellan varandra. 

Då kan resistensspridningen gå snabbare och även ske 

mellan flera olika bakterietyper. 

Stafylokockbakterier finns normalt på vår hud och kan bland 

annat orsaka sårinfektioner, oavsett om bakterierna 

är resistenta eller inte. De kan spridas genom direktkontakt, 

men också via smittade föremål (exempelvis 

dåligt rengjorda instrument inom vården 

eller vardagsföremål som en telefonlur 

eller en bänk i ett badhus). Om man har 

fått resistenta bakterier på huden upptäcks 

det normalt inte, såvida de inte orsakar 

en sårinfektion. 

För att rå på resistenta bakterier som 

orsakat en infektion kan man tvingas sätta 

in ett bredare antibiotikum, vilket ibland 

kräver sjukhusvistelse. Men dessa bredspektrumantibiotika 

slår vanligtvis ut fler 

sorters bakterier, även sådana som vi behöver 

i vår kropp för att må bra. Dessutom 

innebär varje antibiotikakur i sig en 

risk för att de resistenta bakterierna ska 

få övertag, föröka sig och bli många fler. 

På sikt får vi därmed allt fler bakterier på 

vilka en rad olika antibiotikakurer inte 

biter. 

Vid allvarliga sjukdomstillstånd – speciellt hos 

små barn, gamla och svaga – kan det vara livsavgörande 

att sätta in antibiotika som verkligen slår ut 

en infektion. Att då ge antibiotika som inte längre 

»Bredspektrumantibiotika slår ut många 

fler sorters bakterier, även sådana som vi 

behöver i vår kropp för att må bra.« 

fungerar kan givetvis förvärra situationen. 

Det värsta vore om inga nu kända antibiotika biter 

på en resistent bakterie. Hoppet står då till att kroppens 

immunförsvar självt klarar av infektionen, 

annars riskerar patienten att dö. Några sådana fall 

med totalresistenta bakterier har vi dock inte haft i 

Sverige – ännu. 

Vårdguiden nr 2 2009 5 

† † †

† † † 


Virus eller bakterie? 

Bakterier och virus är inte samma sak – ändå kan de 

ge likartade symtom. Vilken är skillnaden? 

Bakterier är encelliga mikroorganismer utan cellkärna. 

De har egen ämnesomsättning och klarar sig 

på egen hand. De flesta bakterier är harmlösa för 

människor. En vuxen människa bär på närmare ett 

par kilo bakterier, de flesta i mage och tarmar, där 

de behövs för matsmältning och näringsupptag. På 

huden finns också många bakterier. Denna så kallade 

normala bakterieflora är livsviktig och kan hindra 

sjukdomsframkallande bakterier att få fäste. 

Virus är mycket mindre än bakterier. De är mikroorganismer 

som helt saknar egen ämnesomsättning 

och kan varken förflytta sig av egen kraft eller föröka 

sig utan hjälp av levande celler. De måste invadera en 

cell och använder sedan den för att tillverka fler virus. 

Virus består av genetiskt material som omges av en 

skyddande proteinhinna som gör att viruset kan fästa 

på celler och tränga in i dem. 

Bakterieinfektioner som orsakas av särskilt elakartade 

bakterier eller som inte läker ut av sig själva 

med hjälp av kroppens immunförsvar, kan normalt 

botas med antibiotika. Antibiotika dödar bakterieceller 

men inte virus. Däremot finns det antivirala läkemedel, 

som kan sättas in när man drabbats av vissa 

virusinfektioner. Antivirala medel kan hindra virus att 

fastna på och tränga in i cellerna eller hämma förökningen. 

Vacciner finns både mot bakteriesjukdomar (som 

difteri, kikhosta och stelkramp) och virussjukdomar 

(som mässling, röda hund, polio och hepatit A och B). 

Vaccinerna bygger upp antikroppar, som gör att 

immunförsvaret kan slå ner en infektion. 

Vila dig frisk 

Har du eller ditt barn insjuknat i lindrig 

halsfluss, fått bihåleinflammation eller ont 

i örat? Då är det ofta klokt att låta bli antibiotika 

– eller åtminstone avvakta några 

dagar. I många fall läker nämligen sjukdomen 

ut precis lika fort utan medicin. 

TEXT JOHAN ÖBERG FOTO ANNICA HUETT 


det är också vanligt att infektioner beror på virus, trots att de liknar 

bakterieinfektioner. Och på virus har antibiotika inte någon som 

helst effekt. 

– Många sjuka skulle kunna avvakta med att äta antibiotika och ändå 

bli friska lika fort, säger Olle Aspevall, överläkare på landstingets avdelning 

för vårdhygien. 

Ju fler antibiotikakurer man äter, desto större är risken att ens kropp 

intas av resistenta bakterier. 

Vad ska man då göra i stället? Svar: Stanna hemma från jobbet eller 

»Sjukdomar måste få ta tid att läka ut – börja inte 

arbeta långt innan du känner dig frisk.« 

skolan, vila och ta värktabletter om du har ont och ta feberdämpande 

medicin om febern är riktigt hög – annars är feber i sig inget att 

oroa sig för. Drick mycket vätska. Har du besvärlig hosta underlättar 

det att sitta upp i stället för att ligga. 

Tänk också på att sjukdomar måste få ta tid att läka ut – börja inte 

liten ordlista 

Antibiotika: Läkemedel som används för att behandla 

infektioner orsakade av bakterier. Penicillin 

är ett av ett 60-tal antibiotika som finns i Sverige i 

dag. Bredspektrumantibiotika är läkemedel som 

påverkar många olika typer av bakterier. 

Antibiotikaresistens: Innebär att en bakterie inte 

kan behandlas med ett visst antibiotikum. Multiresistenta 

bakterier har motståndskraft mot flera 

typer av antibiotika. 

MRB: Förkortning för multiresistenta bakterier. 

MRSA: Methicillinresistenta stafylokocker, Staphylococcus 

aureus. Stafylokocker är en bakteriefamilj 

som ingår i människans normalflora på huden och 

på slemhinnorna, men de kan också orsaka många 

olika infektioner. Hudinfektioner är de vanligaste, 

vilka ofta resulterar i varfyllda sår eller bölder. 

Stafylokocker kan också orsaka blodförgiftning och 

infektioner i hjärtat. mrsa är anmälningspliktig enligt 

smittskyddslagen. 

ESBL: Förkortning för Extended spectrum betalaktamas. 

Tarmbakterier som producerar enzymet esbl 

medför resistens mot flera penicillinliknande antibiotika. 

VRE: Enterococcus faecalis eller Enterococcus faecium 

som är resistenta mot vankomycin (glykopeptid). 

Enterokocker tillhör den normala bakteriefloran 

i tarmen. Normalt märker man inte av om man har 

denna typ av bakterie, men ibland kan de ge infektioner, 

framför allt hos personer med nedsatt immunförsvar 

eller efter bukoperationer. De kan också 

orsaka urinvägsinfektion. Anmälningspliktig enligt 

smittskyddslagen. 

arbeta långt innan du känner dig frisk. 

– Vi kan alla bidra till att minska spridandet av 

infektioner. Riktigt god handhygien är en viktig sak 

som den enskilde kan bidra med för att minska 

smittspridning, säger Olle Aspevall. 

Noggrann handhygien både hos den som är frisk 

och hos den som är sjuk minskar risken för spridning 

av till exempel mag- och tarminfektioner och 

luftvägsinfektioner. En färsk undersökning bland vanliga 

Londonbor visade att så många som en fjärdedel 

hade tarmbakterier på händerna! 

– Det finns ingen anledning att tro att handhygienen 

är bättre här i Sverige. Däremot vet vi att sjukvården 

har kommit betydligt längre än i södra Europa 

när det gäller att hindra bakteriespridning. Än så 

länge har vi relativt få fall av multiresistenta bakterier, 

jämfört med exempelvis Spanien eller Italien. 


† † †


Frisk trots mrsa 

Den som en gång smittats av methicillinresistenta stafylokocker, mrsa, klassas 

som smittbärare livet ut, även om personen i fråga inte längre är sjuk. Det medför 

krav på extra noggrann hygien och öppenhet om smittan när man är i kontakt 

med vården. I övrigt kan man leva nästan precis som vanligt. 

TEXT JOHAN ÖBERG FOTO ULF HUETT 

helene andersson arbetar som utbildningsledare och sjuksköterska 

på Danderyds sjukhus och har en doktorandtjänst på Sophiahemmets 

högskola. Hon har intervjuat ett antal mrsa-bärare under 

arbetet med sin doktorsavhandling. 

– Många av dem känner sig pestsmittade och är framför allt rädda 

för att de ska sprida smittan till andra människor. 

mrsa klassas som en allmänfarlig sjukdom. Smittan finns oftast i 

näsan, svalget, på huden och i sår. Smittbärare får särskilda förhållningsregler, 

med krav på bland annat noggrann handhygien och att de inte 

badar bastu eller i bassäng om de har öppna sår. De är också skyldiga 

att berätta att de är infekterade med mrsa när de söker sjukvård, tandvård 

eller icke-medicinska åtgärder som tatuering och piercing. 

Det saknas i dag metoder för att med säkerhet avgöra om man har 

blivit fri från mrsa. De som en gång har haft mrsa betraktas därför 

i bland annat Stockholms län som möjliga smittbärare för resten av 

sina liv. De får ett bärarkort som de ska visa vid alla vårdkontakter. 

Behöver man läggas in på sjukhus isoleras man för att minimera risken 

för smittspridning. 

Detta är ett av många steg som vården har tagit för att minska spridningen 

av multiresistenta bakterier. Men reglerna för vilka som betraktas 

som smittbärare ser, märkligt nog, olika ut i olika landsting. Stockholms 

läns landsting tillhör de som har den strängaste synen. En del 

andra landsting friskförklarar patienter som lämnat två eller tre bakterieprover 

i rad där inga resistenta bakterier hittats. 

Vilket synsätt som är det riktiga är det i dag ingen som kan säga, men 

Stockholms stränga hållning har sannolikt bidragit till att smittspridningen 

här har minskat de senaste två åren. 

Annandag jul 2004, när tsunamin drabbade Sydostasien, var Patricia 

Häggblom från Stockholm på semester i södra Thailand. Hon överlevde 

katastrofen men skadades svårt – ena lungan punkterades, hon 

fick blödningar i levern och bröt sex revben. Hennes sår infekterades 

och när hon kom tillbaka till Sverige efter att ha vårdats på thailändskt 

sjukhus konstaterades det att hon hade fått mrsa. 

– Det jobbigaste med att ha mrsa har varit kontakterna med vår- 

den. På de större sjukhusen och på min vårdcentral 

har jag blivit bra bemött när jag berättat om det. Men 

på en del andra ställen, bland annat privatkliniker, 

har jag ofta mötts av stor misstänksamhet och närapå 

blivit nekad vård vid ett antal tillfällen, säger Patricia. 

– Det här har ibland varit så jobbigt att jag funderat 

på att inte säga något om mrsa, för att slippa dåligt 

bemötande. Men om vi som är bärare inte informerar 

kan ju spridningen öka. 

»Om vi som är bärare inte informerar 

kan ju spridningen öka.« 

Hon tycker dock att kunskaperna om mrsa hos 

sjukvårdspersonal har blivit bättre de senaste åren, 

vilket också gjort dåligt bemötande mer sällsynt. 

Men smittan i sig innebar i början också en massa 

oro. 

– Jag blev gravid ganska snart efter att jag hade tillfrisknat 

efter tsunamin och då var det tufft att bli dåligt 

bemött. Jag funderade på om jag kunde smitta 

mitt barn vid förlossningen, men fick lugnande besked 

om att det inte fanns någon risk. 

I dag är Patricia inte rädd för mrsa och hon tycker 

att hon kan leva precis som innan hon smittades. 

Hon berättar bara om det för dem som måste få veta 

och tycker att hon möts av förståelse. 

– Det finns egentligen ingenting i min vardag som 

jag måste göra annorlunda, men får jag sår måste jag 

vara försiktigare. Men jag har alltid testats negativt för 

mrsa efter antibiotikakurerna jag fick på sjukhuset, 

så det är mycket möjligt att jag inte längre bär på de 

resistenta bakterierna. 


Patricia Häggblom överlevde 

tsunamikatastrofen men infekterades 

med mrsa efter att ha vårdats på 

thailändskt sjukhus. 

– Ibland har jag blivit dåligt bemött 

och det har känts jättetufft. 


Medicinens 

baksida 

Läkemedel räddar liv. Men de kan också förstöra vår miljö. 

Stora delar av preparaten försvinner nämligen ur kroppen och 

påverkar växter och djur – och i förlängningen även människan. 

Lär dig att agera miljösmart när du väljer medicin. TEXT ÅSA BOLMSTEDT 

det är lätt att tro att läkemedel förbrukas 

i kroppen, ungefär som mat. Men så är det inte. 

Mediciner kan bättre liknas vid nycklar. De 

öppnar lås i kroppen så att de kan påverka 

systemet. Men de delar av läkemedlet som inte 

tas upp av kroppen, restprodukterna, följer 

sedan med urin och avföring ut, spolas ner i 

toaletten, passerar reningsverken och fortsätter 

ut i naturen. Och där kan de påverka djur och 

växter. Det är alltså inte bara, som man kan tro, 

överblivna läkemedel som slängs i soporna 

eller spolas ner i toaletten som är ett problem. 

Framför allt är det vattnet och de djur som 

»Om plankton får i sig läkemedelsrester 

och en fisk sedan äter dessa 

plankton så påverkas även fisken, 

och fågeln som äter fisken.« 

lever där som påverkas negativt. Forskning 

har bland annat visat att läkemedel mot högt 

blodtryck och hjärtsjukdom, precis som hos 

människor, ger fiskar lägre hjärtfrekvens och 

försämrar deras förmåga att yngla av sig. På 

sikt kan de dö ut. Hormoner från p-piller gör 

hanfiskar tvåkönade. Det finns också misstankar 

om att antibiotika kan göra de goda bakterierna 

i reningsverken resistenta och att det 

i nästa steg leder till att andra bakterier som 

gör oss sjuka blir svårare att bekämpa. 

Och på sikt kan de negativa miljöeffekterna 

nå oss människor genom 

dricksvattnet. 

Ska man då vara rädd för att läkemedelsrester 

i miljön är farliga för 

människor? 

– Nej, inte så vitt vi vet i dag. Koncentrationerna 

är låga. Men läkemedelskonsumtionen 

fördubblas på 

20 år, så på sikt kan det bli en risk, 

FOTO: PICTOR/NORDIC PHOTOS 

säger Åke Wennmalm, miljödirektör 

i Stockholms läns landsting. 

Länge ansågs läkemedel livsviktiga, varför det inte spelade 

någon roll om de påverkade djur och växter negativt. 

– Men det synsättet håller på att ändras nu. Vilket är bra, eftersom 

det handlar om att skydda miljön för kommande generationer, 

säger Åke Wennmalm. 

Allt fler kunskapsluckor täpps igen. Vid Kungliga Tekniska 

högskolan i Stockholm kartlägger man som bäst vilka av alla 

1 200 läkemedelssubstanser som finns i Sverige som är farliga 

för vattenlevande organismer. Man undersöker också om vattenreningsverken 

kan bli effektivare. 

Lagstiftningen kring läkemedel har också skärpts. Nya läkemedel 

måste testas så att de inte dödar djur och växter och det 

är förbjudet att släppa ut rester från läkemedelsproduktionen. 

Dessutom undersöks om man kan ställa samma krav på fabriker 

i utvecklingsländer, där många av våra läkemedel tillverkas. 

År 2005 började Stockholms läns landsting i samarbete med 

bland andra Läkemedelsindustriföreningen och Apoteket att 

miljöklassificera läkemedel, ungefär som livsmedel kan vara 

Krav- eller Svanenmärkta. I slutet av nästa år räknar man med 


att ha märkt alla. Hittills har det visat sig att 90 procent av alla 

läkemedel är svårnedbrytbara. Det innebär att de finns kvar i 

naturen längre än 26 dagar, men om det handlar om 27 dagar 

eller för evigt vet man inte. Anledningen är att testet som 

används från början skapades för hushållskemikalier som till 

exempel tvättmedel. Kravet är att de ska vara borta inom just 

26 dagar. 

– Det verkar som om vissa läkemedel aldrig försvinner. Vi vet 

också att 20 procent transporteras genom näringskedjor – om 

plankton får i sig läkemedelsrester och en fisk sedan äter dessa 

plankton så påverkas även fisken, och fågeln som äter fisken, 

och till sist kanske även människan, säger Åke Wennmalm. 

– Förhoppningen är att klassificeringen ska bidra till att läkemedel 

som är snälla mot miljön blir populärare. Än kan vi inte se 

några effekter på miljön, det tar 10–15 år. Men i Kloka Listan, som 

är en lista över rekommenderade läkemedel framtagen av landstingets 

främsta experter, har redan vissa läkemedel försvunnit 

på grund av dåliga miljöeffekter, säger Åke Wennmalm.• 

3 sätt att handla 

miljövänligt 

• 

Vilka läkemedel är snälla mot miljön? 


• 

• 

• 

Köp inte större mängder läkemedel än du behöver. 

Börja med en provförpackning för att se om medicinen 

fungerar bra för dig. 

Lämna tillbaka överblivna läkemedel till Apoteket, 

även hormonplåster, inhalatorer och kanyler. 

Be din läkare skriva ut ett läkemedel med så låg miljöpåverkan 

som möjligt. 

På www.fass.se finns listan med miljömärkta läkemedel. 

Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting har gett 

ut en folder om miljöklassificerade läkemedel. Den kan 

laddas ner från internet: www.janusinfo.se/miljo

Vårdguiden.se 4.0 

Den något kryptiska rubriken betyder att 

Vårdguiden på internet nu lanseras i en ny, 

fjärde uppdatering. Och det är en rejäl 

ansiktslyftning: modernare, snyggare, med 

fler funktioner och lättare att söka på. 

TEXT JOACHIM STOKSTAD ILLUSTRATION MOLLY BARTLING 

vårdguiden på internet 

har fått nya, fräscha kläder. 

Det är den fjärde stora uppdateringen 

sedan starten år 2001. 

Webbplatsen har blivit renare, 

luftigare och fått fler funktioner. 

Utvecklingen på internet går 

som bekant svindlande snabbt 

och en webbplats måste därför 

ständigt förnyas. Och det gäller 

inte bara teknik och funktioner, 

utan även innehåll och 

utseende. 

– Nu var det dags att ta ett 

större grepp, tekniken var 

gammal och sliten och designen 

började kännas lite mos- 

sig, säger projektledaren Pernilla 

Hjort. 

Många användare lämnar 

synpunkter på webbplatsen 

när de besöker den, vilket ger 

utvecklarna en bild av vad 

som uppskattas och vad som 

kan förbättras. Inför denna 

uppdatering har projektgruppen 

även använt användartester 

och enkäter. 

– Testerna ger oss förståelse 

för hur besökarna använder 

Vårdguiden på internet och 

framför allt hur de söker information. 

Därför testar vi på 

människor med olika bakgrund, 

en åt gången, beroende 

på vad vi vill studera. Vi ber 

dem att söka på webbplatsen 

utifrån ett givet scenario och 

vi kan då se hur de klickar 

runt och vad de hittar – och 

inte hittar, säger Pernilla. 

Det har visat sig att många 

inte alltid känner till om det är 

kommun eller landsting som 

ansvarar för viss vård eller 

omsorg. Därför har Vårdguiden 

och Stockholms läns 

kommuner nu inlett ett arbete 

där kommuninformation 

kring omsorg även ska finnas 

på Vårdguiden på internet. 

Många fler nya funktioner 

och tjänster på webbplatsen 

väntar bakom hörnet. I dag är 

ju internet inte bara en informationskälla 

utan också en 

social mötesplats. Även detta 

kan så småningom komma att 

avspeglas på den nya webbplatsen. 

• 

Nya Vårdguiden 

på internet 

• Renare, luftigare, modernare 

layout. 

• Utökade personliga funktioner. 

• Förbättrad sökmotor. 

• Nya funktioner och förbättring 

av befintliga. 

• Ökad interaktivitet, med 

till exempel olika tester. 

• Ökad automatisering. 

• Modernare utformning ger 

bättre upplevelse. 

• Ökad användarvänlighet. 


juni 2009 

Nya mottagningar 

och viktiga ändringar 

Kompletteringar till 

Vårdguidens telefonkatalog 

Riv ut 

och spara 

tillsammans med 

din telefonkatalog

Nytt gemensamt telefonnummer 

till reAgera klinikerna 

08-123 181 00 

Dricker du 

eller någon 

i din omgivning 

för mycket? 

Ring Alkohollinjen för frågor 

om ditt eget eller en anhörigs drickande. 

Här får du råd, stöd och motivation att sluta eller 

minska ditt drickande. 

Alkohollinjen 020-84 44 48, måndag–torsdag 12–19, 

fredag 12–17. Övrig tid telefonsvarare. 

Ändring av öppettider 

Närakuten Jakobsberg 

Birgittav 4, Järfälla 

är öppen vard 17–22, helg 8–22 

Ny Närakut 

i Nacka 

Närakuten Forum Nacka 

Romansv 12, Nacka 

Telefon 08-606 10 90 

Öppet vard 17–22, helg 8–22 

Familjeläkarna i Saltsjöbaden 

Ringv 8, Saltsjöbaden 

är öppen må–to 8–20, fre 8–18 

Rättelse 

Kompletteringar till Vårdguidens telefonkatalog Juni 2009 

Telefonnumret till 

Barnens Sjukhus, 

Karolinska Universitetssjukhuset 

Huddinge är 

08-585 800 00. 


Bodils Medicinska 

Fotvårdsservice i Farsta 

är 070-486 86 89 


Rudans Vårdcentral, 

Dalaröv 6, Haninge 

är 08-606 11 04 

betyder att mottagningen är ansluten till internettjänsten Mina vårdkontakter 

Barnhälsovård 

Nacka 

Sickla Hälsocentral BVC 

Atlashuset, 

Planiav 5, Nacka 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 556 744 00 

www.sicklahalsocenter.com 

Stockholm / västerort 

KISTA/RINKEBY 

Tibra Medica BVC 

Finlandsg 68, Kista 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 750 33 90 

Fotsjukvård 

Nacka 

Fotvårdskliniken 

Igelbodaplatån, Vinterbrinksv 23, 

Saltsjöbaden 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 717 80 80 

Upplands Väsby 

Carema Fotsjukvård Väsby 

(f d Fotsjukvården Vårdcentral 

Väsby Centrum) 

Dragonv 92, Upplands Väsby 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 587 337 27 

Husläkare 

Järfälla 

Carema vårdcentral Viksjö 

(f d Viksjö vårdcentral) 

Viksjöplan 47, Järfälla 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 587 326 45 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .(vx) 587 326 00 

Öppet vard 8–17 

Sigtuna 

Sigtuna vårdcentral 

Olofsg 1, Sigtuna 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 592 516 00 


Adressändring 

Ungdomsmottagningen 

i Mörby har yttat till 

Svärdvägen 25 B i Danderyd 

ÖsteråkersDoktorn yttar 

den 29/6 till Hackstavägen 22. 

Samma telefonnummer som 

tidigare. 

Ny telefonkatalog 

medföljer Vårdguiden 

i september -09 

Stockholm / söderort 

FARSTA 

Farsta Akuten Curera 

Karlandaplan 6, Farsta 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .120 006 00 

Öppet vard 8–20, helg 9–17 

SKÄRHOLMEN 

Carema vårdcentral Vårberg 

Vårbergs torg 5, Skärholmen 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 555 683 00 



Carema vårdcentral Väsby 

(f d Vårdcentral Väsby Centrum) 


Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 587 337 40 

Återbud. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 587 337 19 


Courage Närvård och Hälsa 

i Väsby 

Industriv 2, Upplands Väsby 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 599 039 40 


Logopedi 

Solna 

Logopedbyrån Dynamica 

Solna 

Hagbyv 3, Solna 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 744 40 15 

Barn, stamning, dyslexi 


HÄGERSTEN/LILJEHOLMEN 


Hägersten/Liljeholmen 

Årstaängsv 17 C , Hägersten 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 744 40 15 

Dyslexi, barn 

Södertälje 


Södertälje 

Lovisinsg 3, Södertälje 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 744 40 15 

Dyslexi, neurologisk störning 





Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 744 40 15 

Barn, dyslexi, neurologisk 

störning 

Värmdö 


Värmdö 

Idrottsv 4, Gustavsberg 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 744 40 15 

Dyslexi

Mödrahälsovård 


KISTA/RINKEBY 

Tibra Medica MVC 

Finlandsg 68, Kista 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 750 33 90 

SPÅNGA/TENSTA 

Aleris Mödravårdscentral Järva 

Rinkebysvängen 70 B, Spånga 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .690 65 30 

Start 2:a kvartalet 2009 

Psykiatrisk vård 

Haninge, Nacka, Nynäshamn, 

Tyresö, Värmdö 

Carema Hjärnhälsan har tagit 

över nedanstående psykiatriska 

mottagningar som alla nås på ett 

gemensamt växelnummer. 

Haninge psykiatriska mottagning 

Nacka psykiatriska mottagning 

Kriscentret Soteria i Nacka 

Nynäshamns psykiatriska mottagning 

Unga Vuxna i Nynäshamn 

Tyresö psykiatriska mottagning 

Värmdö psykiatriska mottagning 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .(vx) 718 71 90 

PRIMA 

Barn- och ungdomspsykiatri 

i Handen 

Handenterminalen 2, pl 9, 

Haninge 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 410 607 00 

Lokal BUP-mottagning för 

boende i Haninge, Nynäshamn 

och Tyresö 

Stockholm / innerstan 

NORRMALM 

WeMind Psykiatri 

Tegnérg 37, 1 tr, Stockholm 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .406 00 40 

Komplicerade depressions- och 

ångesttillstånd. Remiss krävs. 


FARSTA 

Psykiatrihälsan i Farsta 

Farsta Läkarhus 

Karlandaplan 6, Farsta 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .683 42 41 

Komplicerade depressions- och 

ångesttillstånd. Remiss krävs. 

Stockholm / innerstan 

SÖDERMALM 

PRIMA OCD-mottagning 

Götg 71, Stockholm 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .640 77 10 

Mottagning för barn och unga 

med tvångssyndrom. Remiss 

från BUP-mottagning krävs. 


KISTA/RINKEBY 

Järvapsykiatrin Kista 

(f d Kista psykiatriska mottagning) 

Knarrarnäsg 15, Kista 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 384 25 

Bokn akuttid. . . . . . . . . .123 384 00 

Alla dagar 8–22 

SPÅNGA/TENSTA 

Järvapsykiatrin Rinkeby 

(f d Rinkeby psykiatriska mottagning) 

Rinkebysvängen 70 A, Spånga 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 385 00 

Bokn akuttid. . . . . . . . . .123 384 00 


Järvapsykiatrin Spånga 

(f d Spånga psykiatriska 

mottagning) 

Salag 2, Spånga 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .123 384 50 

Bokn akuttid. . . . . . . . . .123 384 00 


BUP Järva 

(Sammanslagning av f d Järva 

BUP och Kista BUP) 

Rinkebysvängen 70 B, Spånga 

Tel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 514 524 50 

För boende i Kista, Rinkeby, 

Spånga, Tensta 

Start 1 juli 2009 

Ny sjukgymnastmottagning i Danderyd 

Sjukgymnastmottagningarna 

Oasen i Djursholm och Stocksunds 

Akupunktur och Sjukgymnastik 

har slagits samman till 

Vigör Sjukgymnastik 

Vendevägen 9, Djursholm 

Telefon 08-624 20 50 

Smittad? 

På sex- och samlevnadsmottagningarna kan du testa dig 

om du tror att du kan ha blivit smittad av klamydia, 

gonorré, sy lis eller hiv. 

Läs mer om sexuellt överförda infektioner, preventivmedel 

och mycket annat på www.vardguiden.se/sex 

Ihopslagna mottagningar 

Liljeholmens psykiatriska öppenvårdsmottagning, 

Neuropsykiatriska Diagnosteamet, 

Närpsykiatri Liljeholmen, 

Skärholmens psykiatriska öppenvårdsmottagning, 

Älvsjö psykiatriska öppenvårdsmottagning 

har yttat samman under det gemensamma namnet 

Liljeholmens psykiatriska öppenvårdsmottagning 

Katrinebergsvägen 6, 117 43 Stockholm 

Telefon 08-123 386 00 

Akut psykiatrisk hjälp 

dygnet runt 

Norra Akutenheten – NoA 

Telefon 08-655 58 58 

NoA har akutpsykiatrisk beredskap dygnet runt, året om för 

vuxna personer över 18 år. Vi erbjuder, utöver telefonrådgivning, 

även hembesök vid behov samt tidsbeställda mottagningsbesök 

för dig som bor i Danderyd, Täby, Vallentuna, Lidingö, Vaxholm 

och Österåker. 

På kvällar e er kl 21 och nätter har vi telefonrådgivning och 

gör hembesök även till boende i Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, 

Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Upplands Väsby. 

Norrtälje 

Kompletteringar till Vårdguidens telefonkatalog Juni 2009 

Akut vård Barnhälsovård Husläkare Mödrahälsovård Psykiatrisk vård Sjukgymnastik Specialistläkare Sjukhus Övrigt A–Ö Norrtälje

ning 

VÄLJ EN SOM 

TAR EMOT 

DIG SNABBT. 

Hitta en vårdgivare som passar dig. 

Gå in och välj direkt på 

Vårdguiden.se eller ring 08-320 100. 

Kompletteringar till Vårdguidens telefonkatalog Mars 2009

Sommaren 

är här! 

Som nordbor njuter vi nog mer av sommaren än folk 

på andra breddgrader. Men allt är inte sol som glimmar. 

Här är några handfasta råd för dig som vill undvika 

våra vanligaste sommargissel. 

Strålande tips! 

● Undvik solen när den är som 

starkast, klockan 11–15. Var extra 

försiktig på sjön och på sydligare 

breddgrader. 

● Sätt dig i skuggan. Din kropp får 

färg även där – men utan att bli 

bränd. 

● Skydda barnen med solhatt och 

bomullskläder. 

● Använd vattenfast solskyddsmedel 

med faktor 15 eller högre. Smörj 

tjockt och glöm inte händer, fötter, 

öron, hårfäste och kanten till badkläderna. 

Små barn bör ha högre 

faktor än 15. 

● Smörj in dig även mulna dagar – 

varken vind, vatten eller små lätta 

moln skyddar mot uv-strålning. 

● Använd torra kläder som skydd, 

våta skyddar inte. 

● Röd hud är skadad hud och behöver 

vila – håll dig i skuggan! 

Soleksem 

Soleksem kommer plötsligt efter en 

dag med intensivt solande. Det är 

kroppens immunförsvar som reagerar 

mot solljuset med små, röda knottriga 

och kliande utslag som fjällar 

efter några dagar. Vissa läkemedel 

kan göra huden extra känslig för sol 

vilket kan göra att du lättare blir bränd 

eller får blåsor på huden. Fråga din 

läkare eller på apoteket om ditt läkemedel 

kan ge ljusöverkänslighet. 

● Använd solskyddsmedel med uvskydd 

för att undvika soleksem. 

● Besvären kan lindras genom att 

kyla ner huden med kallt vatten 

eller kylbalsam. 

● Soleksem brukar gå över efter ett 

par dagar. Under tiden bör du 

undvika att sola. 

13

Solherpes 

Munherpes är en infektionssjukdom 

som orsakas 

av ett virus och smittar 

genom direktkontakt. Den 

drabbade får munsår med 

små vätskefyllda blåsor som 

sticker och gör ont. Munsåren 

läker inom ett par 

veckor, men viruset försvinner 

inte från kroppen. 

Blåsorna kan därför återkomma, 

till exempel vid 

solning, stress, förkylning 

eller menstruation. 

● Om du brukar få herpesutbrott 

av solning, 

använd ett medel med 

hög solskyddsfaktor på 

läpparna och ha skärmmössa. 

● Herpes kräver ingen behandling, 

men håll det 

aktuella området rent 

och torrt. 

● Herpes är mycket smittsamt. 

Undvik pussar när 

du har munherpes. 

Värmeutslag 

Värmeutslag kan uppkomma 

när du vistas i varma och 

fuktiga klimat. Utslagen blir 

som en rodnad och ibland 

som små blåsor som kliar. 

Oftast uppstår de i hårbotten, 

i hudveck eller där kläder 

sitter åt. 

● Förebygg utslagen med 

tunna, löst sittande bomullskläder. 

● Besvären lindras om du 

vistas i svala, luftkonditionerade 

rum eller duschar 

kallt. 

● Kom ihåg att torka huden 

väl och talka gärna utsatta 

delar. 

Bad- & 

simmarklåda 

I vissa sjöar och hav finns 

det fågelparasiter – cerkarier 

– som orsakar badklåda. 

Cerkarierna är inte synliga 

för blotta ögat. De simmar 

fritt i ytvattnet och finns framför 

allt hos sjöfåglar, men även 

i sötvattensnäckor. Snäckorna 

finns på grunt vatten, 

därför drabbas mest barn. 

Cerkarierna tränger in 

någon millimeter i huden, 

sedan dör de relativt snabbt. 

Klåda uppstår efter ett par 

timmar, men är ofarlig. Det 

blir ett kliande utslag som 

liknar ett myggbett och kan 

vara i upp till en vecka. 

● Håll badplatserna rena från 

parasiter genom att rensa 

bort dy och vattenväxter. 

● Parasiterna förökar sig 

snabbare i varmare vatten. 

● Badklåda smittar inte mellan 

människor. 

● Någon behandling mot 

badklåda finns inte, men 

den kan lindras med klådastillande 

salva och/eller 

antiallergiska medel. 

● Många utomhusbad har 

duschar. Spola av dig varje 

gång du har badat – det är 

ett bra sätt att förebygga 

badklåda. 

Badsårsfeber 

Badsårsfeber orsakas av en bakterie 

– vibriobakterien – och tar 

sig in i kroppen via öppna sår 

när man badar i varmt vatten. 

Bakterien finns i alla kustvatten 

och även i många sjöar. Även 

om badsårsfeber är ovanligt 

finns det anledning att vara försiktig 

med badandet om man 

har ett större och djupare sår. 

● Inkubationstiden är 1–3 dygn. 

● Symtomen är hörselgångsinfektion, 

sårinfektion, rosfeberliknande 

tillstånd och i 

mycket sällsynta fall livsfarlig 

blodförgiftning. 

● Största riskgruppen är äldre 

personer med nedsatt immunförsvar 

och öppna sår. 

● Bagatellartat skrapsår, sönderrivna 

myggbett, skavsår eller 

liknande kan betraktas som 

riskfria. 

● Diagnosen badsårsfeber ställs 

med hjälp av bakterieodling 

från såret, och kräver antibiotikabehandling. 

● Vill du ändå bada kan du 

täcka såret med heltäckande 

tätt förband som finns att köpa 

på apoteket. Tvätta såret noga 

med tvål och vatten efter bad. 

● Får du ett sår under tiden du 

badar ska du tvätta av det noga 

med tvål och vatten efteråt. 

● Kontakta vården om du misstänker 

badsårsfeber. 


Badhygien 

Smitta sprids lätt i vatten, så tänk på 

att sköta hygienen när du badar i 

bassäng eller på strandbad. Det är 

framför allt avföring i vattnet som kan 

ge infektioner. 

● Duscha och tvätta dig noga före 

och efter bassängbad. Ta av små 

barn blöjan och tvätta stjärten 

ordentlig före bad. 

● Använd en ren blöja eller badbyxor 

som sitter åt runt ben och mage på 

små barn för att förhindra att bajs 

hamnar i vattnet. 

● Behöver du tvätta barnets stjärt, 

använd duschen, aldrig bassängvattnet. 

● Att bada i minipooler eller baljor 

kan sprida smitta om många barn 

delar på vattnet. Låt barnen leka 

med duschslangen i stället. Byt 

annars vatten ofta. 

● Tvätta händerna före måltid. 

● Gör ”toalettavbrott” då och då när 

barnen badar länge. 

● Om olyckan är framme i bassängen, 

uppmärksamma personalen på 

det så att de tillfälligt kan stänga 

bassängen för att göra rent. 

● Vänta en vecka med att bada i 

bassäng om du har varit magsjuk 

med diarré. 

● Om du badar i en sjö – kolla om 

det går kreatur i närheten. Djurens 

avföring kan föras över till sjön och 

sprida smitta. 

● Kontakta landstingets smittskyddsenhet 

eller miljö- och hälsoförvaltningen 

om du blir sjuk i samband 

med bad. 

Otjänliga 

utomhusbad 

Varje år mellan maj och september 

kontrollerar kommunerna 

vattenkvaliteten vid 

länets alla offentliga strandbad. 

Bland annat studeras bakteriehalter, 

förekomst av alger, temperatur 

och pH-värde. Beroende 

på hur hög bakteriehalten är 

bedöms vattnet antingen som 

tjänligt, tjänligt med anmärkning 

eller otjänligt. 

Det sistnämnda innebär höga 

halter av bakterier och då är badplatsen 

– tills vidare – olämplig 

för bad. Om ett bad får flera 

otjänliga prov i följd, brukar det 

stängas. Kraftig algblomning innebär 

också att vattnet är 

otjänligt för bad. 

Läs mer på internet om just 

din badplats: http://badplatsen. 

smittskyddsinstitutet.se. 

Algblomning 

Under juli–september blommar 

våra havs- och sjövatten. Om du 

badar i vatten med blommande 

alger kan du få algtoxinförgiftning. 

De blågröna algerna är 

vanligast. Besvären kommer 

inom några timmar och kan innebära 

hudutslag, klåda, ögonbesvär, 

huvudvärk, illamående, 

kräkning och diarré. 

● Rör inte vatten som blommar 

kraftigt eller alger som ligger 

uppspolade på land. 

● Håll särskilt barn och husdjur 

borta från stränderna. 

● Vänta några dagar med att 

bada i den skyddade badviken 

sedan algblomningen är över, 

även om vattnet ser bra ut – 

giftet kan dröja sig kvar i stillastående 

vatten. 

● Giftet försvinner inte av att 

vattnet kokas. 

MER INFORMATION 

Läs mer om sol och bad men också om många 

• andra sommarrelaterade åkommor på 

www.vardguiden.se. Här finns också aktuellt 

UV-index. 


Tidsbegränsad 

sjukskrivning 

Reglerna för sjukskrivning ändrades den 1 juli 2008. Dels för att de ska bli 

tydligare. Men också för att den som är sjuk ska få bättre stöd och snabbare 

kunna komma tillbaka i arbete. Därför har också en tidsgräns införts. 

TEXT ANITA GULLBERG FOTO ANNA MOLANDER 

det är förmågan att arbeta som avgör 

om du får sjukpenning – inte sjukdomen 

eller skadan i sig. Vilket betyder att det 

snarare är ditt arbete än din diagnos som 

avgör om du ska bli sjukskriven eller inte. 

– Grunden för en sjukskrivning är förstås 

att du har en sjukdom eller skada. 

Men det är inte den du får ersättning för. 

Sjukpenningen baseras på din förlorade 

arbetsförmåga, säger Britt Arrelöv, medicinskt 

sakkunnig i försäkringsmedicin 

inom Stockholms läns landsting. 

Med andra ord: Om du bryter benet och 

har ett relativt stillasittande kontorsarbete 

kanske du kan utföra ditt arbete ändå. 

Kanske inte på en gång och kanske inte på 

full tid, men i någon mån. 

– Till en början kanske du har väldigt 

ont och måste ta smärtstillande. Det kan 

då påverka din förmåga att arbeta. En del 

kan gå tillbaka till arbetet ganska snabbt, 

andra behöver lite längre tid och vissa behöver 

vara sjukskrivna tills en fraktur läkt. 

Några viktiga tidsgränser 

Dag 1 – Första sjukdagen gör du 

en sjukanmälan till din arbetsgivare. 

Arbetsgivaren betalar sjuklön 

de två första veckorna, men eftersom 

det finns en karensdag får du 

ersättning först från dag två. 

Den som är arbetslös eller egenföretagare 

gör anmälan direkt till 

Allt beror på vilka arbetsuppgifter man har. 

Det är din läkare som gör en medicinsk 

bedömning av hur skadan eller sjukdomen 

påverkar din förmåga att utföra dina arbetsuppgifter. 

Men det är inte läkaren som 

bestämmer om du ska vara sjukskriven 

eller inte. Sjukintyget från läkaren är ett 

medicinskt underlag som Försäkringskassan 

utgår ifrån när den fattar beslut om 

sjukpenning. 

Även om du klarar att arbeta med till 

exempel ett brutet ben så kan resorna bli 

ett problem. Men om du inte klarar resorna 

till och från jobbet som vanligt kan du 

ha rätt till reseersättning, som täcker dina 

merkostnader för resorna. Till exempel 

taxi i stället för buss. 

Att sjukskrivningsperioden är tidsbegränsad 

beror på att man vill få människor 

tillbaka i arbete så snabbt som möjligt. 

Numera vet vi nämligen att långa 

sjukskrivningar gör det svårare att komma 

tillbaka. Man tappar anknytningen 

Försäkringskassan. Det gäller 

också den som är ledig med föräldrapenning 

eller havandeskapspenning. 

Dag 8 – Är du sjuk längre än en 

vecka måste du från och med dag 

åtta ha ett läkarintyg som visar att 

du inte kan arbeta på grund av din 

sjukdom eller skada. Intyget lämnas 

till arbetsgivaren. 

Dag 15 – Om en sjukskrivning löper 

längre än två veckor förs man 

från dag 15 över till Försäkringskassan 

som då också betalar ut 

sjukpenning. Det är arbetsgivaren 

som ska göra anmälan till Försäkringskassan. 

Dag 365 – I de nya reglerna finns 

en gräns för hur lång tid en sjuk- 

till arbetsplatsen och förlorar 

tron på att det ska gå att 

arbeta igen. 

Tidsgränserna är också 

satta för att öka kraven på 

arbetsgivare, Försäkringskassa 

och sjukvård att jobba 

effektivare. 

– Tidigare har det varit mer 

passivt, människor har fått 

gå och vänta onödigt länge 

på insatser. En tidigare bedömning 

och insats betyder 

mycket, säger Britt Arrelöv. 

Tidsreglerna är lite krångliga 

att hålla reda på, eftersom 

de också har en så kallad ramtid. 

Det betyder att om du är 

sjukskriven flera gånger under 

en tremånadersperiod så räknas 

dina sjukskrivningsdagar 

från de gångerna ihop till en sjukskrivningsperiod. 

skrivning kan vara. Gränsen går 

vid ett år. Efter det ska sjukersättning, 

förtidspension, träda in. Det 

finns dock möjlighet till förlängd 

sjukpenning upp till 550 dagar om 

det bedöms att rehabiliteringen 

kräver längre tid. Fortsatt sjukpenning 

är ett annat undantag från 

ettårsregeln som kan betalas ut 

vid mycket allvarlig sjukdom. 


Ett exempel: Du får influensa och 

behöver vara hemma i 16 dagar. På din 

skidsemester en månad senare ramlar 

du i backen och bryter handleden och 

blir sjukskriven. Eftersom båda sjukskrivningarna 

inträffar inom tre månader 

så läggs de ihop och räknas som 

samma sjukskrivningsperiod. 

Detta har också betydelse för var du 

befinner dig i den så kallade rehabiliteringskedjan 

(se Rätten till sjukpeng). När 

det gäller sjukdomar eller skador där 

det är tydligt att du snart kan gå tillbaka 

till ditt nuvarande jobb har det inte så 

Om du inte klarar resorna 

till och från jobbet som 

vanligt kan du få rätt till 

reseersättning, som täcker 

dina merkostnader för 

resorna. 

stor betydelse. Men säg att du efter influensan 

och handledsbrottet drabbas 

av utmattningsdepression, som tar tid 

att komma tillbaka ifrån och där det 

kanske är osäkert om du kan gå tillbaka 

till samma arbete. Om det inträffar 

inom samma tremånadersperiod är du 

längre fram i rehabiliteringskedjan och 

har kanske redan passerat någon av de 

tidsgränser som gäller för olika prövningar 

av din arbetsförmåga. 

Observera dock att detta bara gäller 

vid sjukskrivningar längre än 14 dagar. • 

Rätt till sjukpenning 

Rehabiliteringskedjan är ett nytt begrepp 

som handlar om hur man bedömer om en 

person har rätt till sjukpenning. Dessa 

regler gäller för dem som har en anställning. 

För egenföretagare och den som är 

arbetslös ser det lite annorlunda ut. Det är 

Försäkringskassan som gör bedömningen. 

Dag 1–90 – under de tre första månaderna görs 

en bedömning om du kan klara ditt vanliga 

arbete. Kan du inte utföra arbetet på grund 

av skada eller sjukdom har du rätt till sjukpenning. 

Dag 91–180 – efter tre–sex månader breddas 

bedömningen, och nu tar Försäkringskassan 

ställning till om det finns vissa uppgifter hos 

arbetsgivaren som du klarar att utföra. Här kan 

det alltså handla om att få byta arbetsuppgifter, 

men arbeta kvar hos samma arbetsgivare. 

Om inte har du rätt till sjukpenning. 

Finns det risk för att du inte alls kommer att 

kunna gå tillbaka till din nuvarande arbetsgivare 

så kan det redan nu vara läge att börja 

titta på hela arbetsmarknaden. Försäkringskassan 

kan hjälpa till med kontakter hos 

Arbetsförmedlingen. Du har rätt till tjänstledighet 

från ditt ordinarie arbete för att prova på 

annat. 

Dag 181–365 – efter sex månaders sjukskrivning 

ska arbetsförmågan prövas mot hela 

arbetsmarknaden. Om du inte kan gå tillbaka 

till dina nuvarande arbetsuppgifter kan det ju 

finnas andra arbeten du kan klara av, och då 

har du inte rätt till sjukpenning. Undantaget 

är när det finns starka skäl som talar för att 

du kommer att kunna gå tillbaka till arbete 

hos nuvarande arbetsgivare men att det behövs 

längre tid för behandling eller rehabilitering. 

Då prövas fortfarande arbetsförmågan 

mot arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. 

MER INFORMATION 

På Försäkringskassans hemsida, 

www.forsakringskassan.se, finns mer att läsa 

om vad som gäller kring sjukskrivningar, både 

för dig som privatperson och för arbetsgivare. 

Så överklagar du 

Om Försäkringskassan säger nej till sjukpenning 

har du möjlighet att överklaga. Det gör 

du till Försäkringskassan, som på nytt ska 

bedöma och fatta beslut om din sjukpenning. 

Om du på nytt får avslag kan du överklaga 

detta till länsrätten. 


Åksjukt jobbigt 

Bilen är packad och klar och alla är instuvade för att påbörja 

semesterresan. Men redan i Södertälje hörs ett ynkligt pip 

från baksätet: ”Jag måste kräkas” ... 

TEXT ANNA SJÖKVIST ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON / STHLMILL 

brukar du eller någon i familjen bli 

åksjuk så snart ni sätter er i bilen, åker båt, 

tåg, buss eller flyg? Då kan det kanske vara 

en tröst att de flesta barn växer ifrån illamåendet 

när de blir äldre och att bara 

fem procent av alla vuxna har svåra besvär. 

Vanligast är att barn mellan 2 och 12 år 

blir åksjuka. Små barn under två år drabbas 

väldigt sällan eftersom deras balanssinne 

ännu inte är fullt utvecklat. Äldre 

personer drabbas sällan. 

Åksjuka, sjösjuka eller rörelsesjuka beror 

på att den del av hjärnan som bearbetar 

kroppens balanssignaler blir överbelastad 

och får information från olika håll som 

inte stämmer överens. Intrycken från 

ögat, innerörat och kroppen ska samsas 

om en gemensam bild, men när de olika 

intrycken signalerar olika saker blir hjärnan 

förvirrad. Om vi till exempel befinner 

oss på en båt i stark sjögång överbelastas 

balanssystemet av signaler från känsel, 

syn och balansorganet. 

Åksjuka börjar ofta med att man känner 

sig trött, illa till mods, gäspar och får svårt 

att koncentrera dig. Senare börjar man 

kallsvettas. Magens rörelser stannar av och 

man blir illamående och kanske kräks. 

Det går att förebygga åksjuka om du 

vet med dig att du eller ditt barn ofta 

drabbas. Det bästa är att vara utvilad och 

ha ätit innan resan påbörjas. Om du vill 

ta åksjukemedel ska du ta det en stund 

innan resan påbörjas eftersom det inte 

hjälper om du redan har börjat må illa. 

De allra flesta som är ute på en 

långresa vänjer sig på två till tre 

dagar. Då har balanssinnet lärt sig 

att tolka alla gungningar och krängningar 

och gör en ny bild som referens 

i balansminnet. Man kan även drabbas av 

det omvända, eftergungningar, när man 

lämnar båten eller x2000-tåget. Oftast 

går känslan av eftergungningar över efter 

ett par timmar. 

På apoteket finns olika preparat mot 

åksjuka, både receptfria och receptbelagda. 

Det vanligaste är tabletter, men det finns 

även tuggummi och plåster. Flera av preparaten 

kan göra dig väldigt trött och 

dåsig, varför du inte ska köra bil om du 

tagit medicinen. Ge inte läkemedel till 

barn under fem år utan att först fråga en 

läkare. Plåster bör du inte ge till barn 

under tio år. Om du redan mår illa är det 

bättre att ta stolpiller. De tas snabbt upp 

av kroppen. 

Kontakta din vårdcentral om du lätt 

blir åksjuk och den receptfria medicinen 

inte hjälper, eller om du har barn under 

fem år som behöver läkemedel mot 

åksjuka.• 


Så förebygger 

du åksjuka 

Före resan 

Se till att du är ordentligt utvilad. 


• 

Ät en kolhydratrik måltid kvällen före. 

Undvik fet mat och alkohol före och under 

resan. 

Ta åksjukemedel om du brukar få besvär. 

• Vissa läkemedel börjar inte verka förrän 

efter ett par timmar. 

Under resan 

Försök att fästa blicken långt bort på vägen 

• eller vid horisonten när du åker bil eller 

buss. 

Sitt långt fram i buss eller bil. 

• Luta huvudet inåt i svängen så minskar du 

• 

påverkan på örats balansorgan. 

Om du åker båt, försök att sitta mitt i 

• båten där det gungar minst. 

Om du kan är det bra om du håller i rodret. 

• Då är du beredd på båtens rörelser. 

Läs inte under resan. • 

• 

Gå ut i friska luften där du ser horisonten. 

Försök att ha det svalt omkring dig. 

Undvik starka lukter, som till exempel 

matos. De kan göra att du mår illa. 

Det är bra att äta lite då och då under 

• resan. Små måltider håller magen i gång. 

Undvik alkohol och andra vätskedrivande 

• drycker som kaffe och te, men drick gärna 

vatten. 

Om det inte är du som styr eller kör, försök 

• att somna. Då blir hjärnan mindre besvärad 

av rörelserna.

nuet 

Konsten att landa i 

Känner du att vardagen snurrar i ett allt snabbare 

tempo, att tiden inte räcker till? Då kan sommarens 

ledighet vara ett bra tillfälle för återhämtning – och 

för att bli bättre på att leva i nuet. Kanske med 

inspiration av en 2 500 år gammal metod ... 

TEXT INGRID ROOS FOTO PERNILLE TOFTE 

snart är det semester med efterlängtad 

avkoppling. Men för en del fortsätter 

stresspiralen med krav och förväntningar 

på ledigheten. 

En metod för stresshantering som blivit 

populär på senare år är mindfulness, som 

ursprungligen är en buddistisk meditationsteknik. 

Även om vi inte lär oss mindfulness 

fullt ut kan vi alla ha glädje av 

tankarna bakom metoden. 

– Mindfulness är nästan så lätt som det 

låter, men för att behärska metoden krävs 

övning, säger Lill Persson Jarl, psykolog 

och kognitiv psykoterapeut på Stressrehab 

vid Danderyds sjukhus, där man använder 

metoden i behandling av utmattningssyndrom. 

– Det handlar om ett sätt att vara medveten 

om vad som händer just nu. Vi vet 

oftast vad vi håller på med, men är inte 

alltid närvarande. 

Att leva i nuet är att känna dofterna när 

man lagar mat, att se grönsakernas färgnyanser, 

känna smakerna, tänka på hur 

det känns att skära löken. 

När Lill Persson Jarl leder en grupp i 

mindfulness ber hon deltagarna fästa uppmärksamheten 

på andningen. 

– Känn var du har andningen, i bröstet 

eller magen, och följ inandningen hela 

vägen in. Följ sedan utandningen hela vägen 

ut. Fortsätt så. Du upptäcker att det 

finns fullt av tankar, det är helt normalt. 

Återgå till andningen när tankarna kommer, 

se dem, släpp dem och kom tillbaka 

till andningen. 

Andningen är en nyckel till vårt inre. 

Med fokus på andningen är det lättare att 

möta rädslor och ältande tankar. Med 

andningen kan man stilla sig, som Lill 

kallar det. Så fort man känner tecken på 

stress kan man ta tre andetag för att stanna 

upp, samla uppmärksamheten och få 

distans till tankar och känslor. 

– Det riktigt svåra är att verkligen ändra 

sitt beteende för att må bättre, det kräver 

disciplin, säger Lill Persson Jarl. 

Acceptans är en annan viktig del av 

mindfulness. 

– Att acceptera sina egna tankar och 

känslor och förstå att de just bara är tankar 

och känslor är ofta en befrielse. Då 

duger vi som vi är. 

Lill Persson Jarl ser ett starkt samband 

mellan stress, höga prestationskrav och 

låg självkänsla. Kombinationen gör det 

lätt att fastna i negativa tankemönster. 

– Mindfulness får personer med höga 

prestationskrav och låg självkänsla att 

känna att det är okej att inte vara perfekt. 

Vi får distans till våra tankemönster och 

kan göra mer medvetna val i stället för att 

bara köra på i gamla hjulspår. Tekniken 

hjälper oss att hitta möjligheten till återhämtning, 

som är grunden för all stressreduktion. 

”Att leva i nuet är 

att känna dofterna när 

man lagar mat, att se 

grönsakernas färgnyanser, 

känna smakerna, tänka 

på hur det känns att 

skära löken.” 

Den största utmaningen är att återerövra 

nuet. Det är i det ögonblicket vi kan 

leva, växa och uttrycka våra känslor, något 

vi går miste om när vi ägnar oss åt att planera 

eller oroa oss för framtiden. Samma 

sak när vi ältar det förflutna. 

– Att öva på närvaro lär oss att acceptera 

livet som det är, menar Lill Perssson Jarl. 

Och det är som med all träning, det är 

färskvara. En början kan vara att öva på 

att vara still i fem minuter varje dag och 

koncentrera sig på andningen. Efter lite 

träning går det att göra det var som helst, 

i kön i affären eller på bussen hem. 

– Semestern är en perfekt tid för att 

bryta mönster och pröva något nytt.• 


Mindfulness 

mindfulness är en uråldrig buddistisk meditationsteknik som betonar 

sinnesnärvaro eller medveten närvaro. Amerikanen och molekylärbiologen 

Jon Kabat-Zinn startade 1979 en stressklinik i usa med mindfulness som 

behandlingsmetod. Det finns vetenskapliga belägg för att metoden kan ge 

positiva förändringar, både fysiologiskt och psykologiskt. Den kan påverka 

hur hjärnan hanterar känslor under stress och även hjälpa läkeprocessen vid 

vissa stressrelaterade sjukdomar, samt minska risken för återfall i depression. 

Stressrehab vid Danderyds sjukhus har sedan 2006, som första klinik i 

Sverige, använt mindfulness i behandling av personer med utmattningssyndrom. 

Jag visste inte 

hur jag skulle 

ta mig upp 

från botten” 

Efter tredje kraschen och flera 

långa sjukskrivningar gick det 

inte längre. Våren 2007 förstod 

Göran att han behövde 

mer än bara vila och några 

terapisamtal. 

jobbet som datakonsult gick i allt högre 

tempo. Hemma väntade två barn och tusen 

sysslor. Hur noga Göran än planerade 

för att hinna allt gick det inte ihop. Till 

slut tappade han kontrollen över sitt liv 

och stressen övergick i en förlamande utmattningsdepression. 

– Mitt stora problem var att jag oroade 

mig för mycket över saker som skulle ske 

längre fram, säger han. Och jag greps av 

panik i folkträngsel. Droppen blev att jag 

sov dåligt, vaknade vid tretiden och inte 

kunde somna om. 

Göran tyckte att det kändes som ett 

ständigt katastrofläge på jobbet, vilket 

krävde stenhård maskhållning. Kroppen 

var öm och stel, han fick allt svårare att 

koncentrera sig och att filtrera bort störande 

intryck. Hemma gick de sista krafterna 

till att skjutsa barnen till fritidsaktiviteter 

och se till att de hade det bra. I övrigt 

orkade han ingenting. 

– Jag såg ingen utväg, kände mig deprimerad 

och visste inte hur jag skulle ta mig 

upp från bottenläget. Det var en lättnad 

att låta allt rasa, samtidigt som det kändes 

sorgligt att ha misslyckats. 

Görans sambo försökte hitta annan hjälp 

när företagshälsovårdens terapisamtal inte 

räckte till. Hon fick höra talas om stressrehabiliteringen 

vid Danderyds sjukhus. 

Göran bad sin läkare om remiss dit. Ett 

halvår senare började behandlingen. 


† † †

† † † 

† † † 

» Förut upplevde jag inte så mycket, eftersom 

jag hela tiden var upptagen med att tänka på 

något som skulle inträffa längre fram.» 

Tips 

inför semestern 

• Varva inte upp på jobbet inför semestern, 

utan ”mjuksluta”. Ofta går uppgifter 

att spara till efter ledigheten. 

• Planera inte in för mycket semesteraktiviteter. 

Välj några få, så att du verkligen 

kan varva ner och vara medveten om 

vad du gör i stället för att ständigt vara 

på väg till något nytt. 

• Försök att ”bara vara” hemma några 

dagar innan du ska resa iväg någonstans. 

• Sänk förväntningarna på semestern – 

öppna dig i stället och se vad det blir, 

utan kontroll. Acceptera hur det blir utan 

att döma – regnar det så ta tillfället i akt 

att läsa en bra bok. 

• Övningar i mindfulness finns i böcker 

som Mindfulness i vardagen (Forum) av 

läkaren Ola Schenström och Hitta hem 

till dig själv – 108 lektioner i mindfulness 

(Natur&Kultur) av Jon Kabat-Zinn. 

I rehabiliteringsprogrammet ingick olika 

mindfulnesstekniker som meditation, 

yoga och kroppsscanning i kombination 

med kognitiv beteendeterapi. 

– Jag hade aldrig funderat på att meditera 

eller pröva yoga förut – det fick mig 

att tänka på rökelse och gurkskivor – och 

jag var väldigt skeptisk. Tanken på att gå i 

grupp kändes också lite läskigt, men det 

var tvärtom en stor hjälp att få känna igen 

sig i andras berättelser. 

– Jag lärde mig att skilja mellan tankar 

och verklighet. När man inser att tankar 

bara är tankar kan man ställa sig bredvid 

och titta på dem, utan att dras med. 

En av de första hemuppgifterna gick ut 

på att tänka på hur det känns att stå i duschen 

på morgonen, i stället för att tänka 

på dagens jobb. 

– Förut upplevde jag inte så mycket, 

eftersom jag var upptagen med att tänka 

på något som skulle inträffa längre fram. 

Tips 

för att känna nuet 

• Sitt stilla och njut länge av en kopp te 

eller kaffe. Känn doften, smaken, värmen. 

Blunda om det är lättare. 

• Ta ett morgondopp och tänk på kroppens 

kontakt med vattnet. 

• Ta en daglig promenad utan klocka. Öppna 

alla dina sinnen – ljudet av fågelkvitter, 

vindens smekning av kinden, solens varma 

strålar eller regnets våta beröring. 

• Unna dig att vara lite ”mindful” varje dag. 

Äter du till exempel jordgubbar, så uppmärksamma 

färg, form, doft och smak. 

• Stanna upp då och då och betrakta din 

omgivning. Var närvarande i det du upplever. 

Om du går i en park och ser blommor 

i en rabatt så lägg märke till hur dina 

sinnen registrerar det. Njut av att ha fått 

se detta. 

• Kura skymning i den vackra augustikvällen, 

se skymningen falla och solen 

gå ner och notera färgskiftningarna och 

ljuden omkring dig. 

Till och med inför ett besök i mataffären 

kunde han oroa sig för hur det skulle 

kunna göras så snabbt och effektivt som 

möjligt. Dök det upp något hinder fick 

han panikkänslor. 

– I dag planerar jag grovt för att hinna, 

men bara målet, inte hela vägen dit. Det 

är energislöseri, eftersom allt ändå förändras. 

Jag är mindre rädd för att göra 

fel, har mer distans och inser att det är få 

saker som är en katastrof. 

Direkt efter rehabiliteringsprogrammet 

började Göran arbetsträna på 25 procent 

för att stegvis trappa upp. Nu när nästan 

ett och ett halvt år passerat arbetar han 75 

procent och har en dag i veckan ledig. 

– Det är ett bra sätt att få lite egen tid 

för återhämtning. Men jag siktar på att gå 

upp till heltid till sommaren. 

Några kvällar i veckan mediterar han 

20–30 minuter. Och om han stressar upp 

sig på jobbet tar han några minuters paus 

för att få andrum för att pejla tankeflödet 

och känna igenom kroppen. 

Görans liv fungerar igen. 

– I dag upplever jag vardagen annorlunda 

och kan glädja mig åt små saker, 

som att verkligen lyssna och vara närvarande 

tillsammans med barnen.• 


Resa 

utomlands 

Om du är utomlands och råkar ut 

för en olycka eller blir sjuk är det bra 

att veta vad du har för rättigheter. 

På Vårdguiden.se kan du läsa om 

EU-kort, vaccinationer och få goda 

råd inför resan. 

www.vardguiden.se/vardutomlands 

KOMMUNAL VÅRD OCH OMSORG 

PÅ VÅRDGUIDEN.SE 

Nu finns kontaktuppgifter till äldreomsorgen i kommunerna Botkyrka, 

Stockholms stad, Haninge och Norrtälje på Vårdguiden.se. 

Målet är att alla som bor i Stockholms län ska kunna söka 

kontakt och få information om all vård och omsorg på ett ställe, 

oavsett om det är kommunen eller landstinget som har ansvaret. 

Redan i dag hittar du information om och länkar till kommunal 

omsorg som äldreomsorg, stöd till den som har en funktionsnedsättning 

och stöd till föräldrar på www.vardguiden.se 

www.vardguiden.se Vårdguiden på telefon 

•Adresser och telefonnummer 

till alla vårdmottagningar 

i länet. 

•Hitta frågor och svar om 

psykisk ohälsa, funktionsnedsättning 

och beroende. 

ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER/STHLMILL 

Vårdguiden.se har en miljon besök varje månad. Gå in själv 

och utforska allt som finns på vår sajt. Här kan du få svar på dina 

frågor om sjukdomar och hälsa, läkemedel och behandlingar, 

öppettider och adresser till vården – kort sagt, 

Vårdguiden ger svaren! 

•Artiklar om sjukdomar, 

hälsoråd, behandlingar 

och läkemedel. 

•Mina vårdkontakter 

– e-tjänsten där du kan 

förnya recept, beställa och 

boka om tider. 

RÄDDA LIV I SOMMAR? 

Fixar du mun mot mun-metoden? 

Vet du hur man lägger om ett sår eller 

stoppar en blödning? Under tema 

Första hjälpen hittar du goda råd om 

du ställs inför ett akut läge. Här finns 

information om allt från skrubbsår 

till hjärtinfarkt. 

Läs gärna på innan du sticker ut och 

seglar eller flyttar till landet – kanske 

blir det du som räddar liv i sommar. 

www.vardguiden.se/forstahjalpen 

SEMESTERGRÄL? 

På semestern ska vi ha det riktigt skönt och verkligen 

få tid för varandra. Förväntningarna är skyhöga 

– och det är inte ovanligt att man just därför i stället 

blir osams. Tips om hur man blir sams igen hittar 

du under tema Sex och relationer. Och behöver 

ni söka hjälp, vänta inte för länge! Läs mer på 

www.vardguiden.se/familjeradgivning 

Läkarbåten kastar loss 

08-320 100 

– dygnet runt 

•Sjukvårdsrådgivning för 

barn och vuxna. 

•Om vården i länet – allt du 

undrar över. 

Sommarstängt 

En del vårdcentraler och mottagningar 

stänger under några veckor i sommar. 

Gå in på www.vardguiden.se och se om 

just din vårdcentral har stängt och vart 

du kan vända dig i stället. 

Skärgårdsdoktorn finns på riktigt! Läkarbåten besöker de största öarna 

i Värmdö kommun, året om. Båten fungerar även som jourläkarbåt 

i skärgården över midsommarhelgen. Se www.vardguiden.se/lakarbaten 

om du vill se den flytande vårdcentralens turlista. 

Sjukvårdsrådgivning 

på andra språk 

•Arabiska – 08-528 528 38 

•Bosniska/kroatiska/serbiska – 08-528 528 96 


På Vårdguiden.se kan du läsa mer 

om hur du håller bakterier, virus och 

andra infektioner borta i sommar! 

www.vardguiden.se 

Vårdguiden 08-320 100

Tidningen Vårdguiden nr 2 2009

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?