ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI

helpdesk.eumayors.eu

ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI

ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI

för ett hållbart Lycksele 2006 - 2010

Del 2 Beslutsdel

Del 3 Konsekvenser

En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete

Kommunfullmäktiges beslut 2006-10-16 § 85

Åtgärdsplan reviderad enligt Kommunstyrelsens beslut 2008-03-31 § 69

1


Förord

En stor majoritet av världens klimatforskare är överens om att jordens klimat är på väg att förändras.

De är också överens om att konsekvenserna på jord- och skogsbruk, ekonomi, samhällsbyggande och

ekosystem kan bli dramatiska.

I Lycksele tar vi därför klimatförändringarna på stort allvar. Vi inser att hur vi arbetar med energi- och

klimatfrågorna har betydelse för att minska miljöpåverkan, öka möjligheterna för ekonomisk tillväxt

och sysselsättning och bidra till en hållbar samhällsutveckling både lokalt och globalt.

Lycksele kommuns nya energi- och klimatstrategin beskriver hur kommunen vill arbeta för att styra

utvecklingen av energiproduktion, energianvändning och transporter för att nå de lokala energi- och

klimatmålen. För att nå vår vision om en fossilbränslefri kommun som inte bidrar till utsläpp av växthusgaser

och andra luftföroreningar måste vi ställa om från fossila bränslen till förnybar energi, energieffektivisera

och förändra konsumtions- och produktionsmönster. Fyra strategiområden har tagits

fram som fokuserar på hållbara transporter, hållbara energislag, hållbar energianvändning och hållbar

samverkan, planering och kunskap. I en åtgärdsplan redovisas vilka åtgärder vi planerar genomföra

under den närmaste tidsperioden 2006-2010.

Utmaningarna är stora och för att nå målen måste vi alla som bor och verkar i Lycksele hjälpas åt.

Genom att vi antagit en offensiv energi- och klimatstrategi för vårt arbete har vi tillsammans tagit ett

steg framåt och ser möjligheter och lösningar för en hållbar framtid.

Miljömålen presenteras med Tobias Flygars illustrationer © Naturvårdsverket

2


Innehållsförteckning

DEL 2- BESLUTSDEL ............................................................................................................................................ 4

Syfte ______________________________________________________________________________________ 4

Nuläget och förutsättningarna i Lycksele _______________________________________________________ 5

Energi- och klimatstrategi ____________________________________________________________________ 7

Lokala kommunala mål .................................................................................................................................7

Strategier ........................................................................................................................................................8

Åtgärdsplan för 2008-2010____________________________________________________________________ 9

Hållbar planering, samverkan och kunskap ..............................................................................................10

Hållbara transporter.....................................................................................................................................12

Hållbar energianvändning och energislag (energiproduktion)................................................................14

Uppföljning och utvärdering _________________________________________________________________ 16

DEL 3 ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGINS KONSEKVENSER ..........................................................................17

Ekologiska konsekvenser ___________________________________________________________________ 17

Sociala konsekvenser ______________________________________________________________________ 17

Ekonomiska konsekvenser __________________________________________________________________ 17

BILAGOR

Bilaga 1. __________________________________________________________________________________ 18

Lyckseles energi- och klimatmål – samband mellan mål och åtgärder ______________________________ 18

3


DEL 2- BESLUTSDEL

Syfte

Energi- och klimatfrågorna är med sin påverkan på miljö och hälsa en av de största utmaningar som

världen och Lycksele kommun står inför. Även andra samband som mellan energipolitik och sysselsättning,

kommunikationer och näringslivsutveckling är starka. Hur vi arbetar med energi- och klimatfrågor

har därför stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling i Lycksele kommun.

Energi- och klimatstrategin syftar till att inom energi- och klimatområdet bidra till att uppnå Lycksele

kommuns vision och inriktningsmål:

Vision:

Lycksele, Staden i Lappland,

Kommunen med Guldkant

Inriktningsmål:

• Hållbar utveckling, med fokus på folkhälsa och sysselsättning

• Engagerade och delaktiga medborgare för att möta kommande utvecklings- och förändringsbehov

• Stärkt infrastruktur för att möta växlande behov

Energi – och klimat strategin ska visa hur Lycksele kommun vill ta ansvar för att minska utsläppen

av växthusgaser och andra negativa miljöeffekter av energianvändning och transporter den närmaste

femårsperioden 2006-2010. Den utgör Lycksele kommuns lokala strategi, med mål och åtgärder, för

arbetet med att uppnå de nationella och regionala miljökvalitetsmålen inom energi och klimatområdet.

Den tas fram enligt målsättningar i översiktsplanen och utgör del av kommunens lokala Agenda 21

arbete.

Energi- och klimatstrategin ska också utgöra kommunens energiplan. Lycksele kommuns gällande

energiplan antogs av kommunfullmäktige1994 och energi- och klimatstrategin ersätter den planen.

Framtagande av en energi- och klimatstrategi är en prioriterad aktivitet i Lycksele kommuns program

för utveckling och tillväxt. Strategin utgör även en viktig utgångspunkt för kommunens arbete med ett

särskilt klimatinvesteringsprogram.

Kommunfullmäktige beslutar om energi- och klimatstrategin, men för att nå en långsiktigt hållbar

energiförsörjning måste alla som bor och verkar i Lycksele kommun medverka.

Arbetet är indelat i tre delar. Den första informationsdelen ger bakgrundsinformation samt en nulägesbeskrivning

och analys. Kommunala beslut, mål, riktlinjer och roller redovisas liksom rådande

förhållanden, energiproduktion, tillförsel, distribution och användning samt hur miljökvalitetsnormer

och miljömål uppnås i Lycksele i dag. Energipolitik, styrmedel, nationella och regionala mål, lagstiftning

mm finns dessutom redovisat i bilagor. Den andra delen utgör beslutsdelen och beskriver energi

– och klimatstrategin. Den består av vision, strategier och mål som ger en samlad bild av kommunens

viljeinriktning inom energi och klimatområdet och hur man vill arbeta för att nå den. Därefter presenteras

en åtgärdsplan där det framgår vilka åtgärder som planeras de närmaste åren för att uppnå målen.

Sedan redovisas hur uppföljning och utvärdering ska ske. Den tredje delen ger en kortfattad beskrivning

av de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser energi- och klimatstrategin bedöms

medföra.

4


Figur 2. Schematisk bild över Lycksele kommun lokala miljömålsarbete

Nuläget och förutsättningarna i Lycksele

Följande sammanfattande slutsatser dras i del 1, informationsdelen, av strategin.

Utifrån nuläget och förutsättningarna i Lycksele bedöms miljöbelastning genom luftföroreningar fortfarande

var ett av de största miljöproblemen i kommunen. Det medför svårigheter att nå klimatmålen

och orsakar fortfarande ohälsosamma halter av föroreningar i tätortsluften. Utsläppen bedöms främst

orsakas av transportsektorns förbränning av fossila bränslen och enskild vedeldning med dålig teknik.

Kommunens totala energianvändning fortsätter att öka trots att antalet innevånare minskar. Lycksele

avviker här från den minskande trenden i länet.

I Lycksele har vi länge kartlagt och arbetat för en bättre tätortsluft. Även om det behövs fler och nya

typer av insatser, så finns det ett bra underlag för att åtgärder ska kunna vidtas för de dåliga vedpannor,

kaminer mm som fortfarande finns kvar i drift.

Lycksele har som skogskommun och med ett hotat odlingslandskap goda förutsättningar för hållbar

näringslivsutveckling inom energiområdet, t ex produktion av förnyelsebara biobränslen, drivmedel

och för utveckling och införande av ny teknik i olika skalor.

Den starka utvecklingen med nyetableringar inom gruvnäringen medför naturligtvis ökad energianvändning

inom kommunen. Samtidigt innebär det en potential för utveckling av ny energibesparande

och miljövänlig teknik inom branschen.

För att vi ska nå målen krävs dessutom att vi som konsumenter ska kunna göra energi- och klimatsmarta

val av produkter och tjänster. Då behöver vi tillgång till kunskap och god rådgivning och att ett

utbud finns tillgängligt. Här är insatser för barn- och ungdomar och en lättillgänglig energi- och konsumentrådgivning

av hög kvalitet viktig. Det stora motorintresse som finns i kommunen utgör en viktig

tillgång genom att det finns bra möjligheter att nå ut till relevanta och intresserade målgrupper när

det gäller de privata transporternas energi – och klimatpåverkan.

De åtgärder som behövs för att Lycksele ska nå miljömålen inom energi- och klimatområdet kan insorteras

under fyra rubriker. Det krävs åtgärder för:

• hållbara energislag

5


• hållbar energianvändning och energieffektivitet

• hållbara transporter

• hållbar planering, samverkan och kunskap

Om inga åtgärder vidtas kommer inte miljökvalitetsmålen att nås för Lyckseles del. Kommunen kommer

att fortsätta att bidra till klimatförändringarna med oproportionerligt stora växthusgasutsläpp och

halterna av PM 10 riskerar fortsatt överskrida miljökvalitetsnormen, med negativa hälsoeffekter som

följd.

6


Energi- och klimatstrategi

Här redovisas kommunens viljeinriktning inom energi och klimatområdet och hur vi i Lycksele vill

arbeta för att nå den. Därefter presenteras en åtgärdsplan där det framgår vilka åtgärder som planeras

de närmaste åren för att uppnå målen och hur uppföljning och utvärdering ska ske.

Vision

Lycksele är en fossilbränslefri kommun

som inte bidrar till utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar

Lokala kommunala mål

Kommunen har antagit de nationella och regionala miljömålen med delmål att gälla som lokala miljömål.

För kommunens energi- och klimatarbete gäller dessutom 50 förtydligande mål och riktlinjer med

koppling till energi- och klimatstrategin antagna i översiktsplan och fördjupad översiktplan för tätorten.

Alla aktuella mål redovisas i bilaga 1.

De miljökvalitetsmål och mätbara delmål som energi- och klimatstrategin främst ska

bidra till att uppfylla är:

Begränsad klimatpåverkan

Lycksele kommun ska minska utsläppen av växthusgaser från 8,3 till 4,5 ton

koldioxidekvivalenter per person och år fram till 2050.

År 2010 ska utsläppen av koldioxid i Lycksele kommun ha minskat med 8 %

jämfört med utsläppt mängd år 1990.

Frisk luft

Delmål om halter av luftföroreningar i tätortsluft ska uppnås (se bilaga1).

Senast 2015 bör alla icke miljögodkända anläggningar, avsedda för vedeldning,

vara borta.

God bebyggd miljö

Energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än

1995.

Användningen av elvärme för uppvärmning av bostäder och fritidshus ska

vara lägre 2010 än 1995.

Andelen energi från förnybara källor för uppvärmning av bostäder ska vara

större 2010 än den var 1995.

Bara naturlig försurning

7


Strategier

Vår vision uppnår vi med hjälp av följande strategier:

Hållbar planering, samverkan och kunskap

• Arbeta sektorsövergripande i samverkan med andra aktörer, näringsliv och enskilda,

för energi - och klimatinsatser i enlighet med kommunens mål.

• Arbeta för att kommunal förvaltning är ett föredöme i energi- och klimatarbetet

med kontinuerlig förbättring, utvärdering och uppföljning.

• Arbeta för att det i Lycksele ska vara enkelt att ur energi- och klimatsynpunkt

göra långsiktigt hållbara val, och planera för hållbar produktion och användning

av energi.

Hållbara transporter

• Arbeta för energieffektivare transporter och att motordrivna transporter sker

med förnyelsebara bränslen eller drivmedel.

Hållbara energislag

• Arbeta för konvertering av uppvärmningssystem till nya mer miljöanpassade

och att inga fossila bränslen används inom energiproduktion.

• Arbeta för etablering och utveckling av förnybar energi, bränsle- och drivmedelsproduktion.

Hållbar energianvändning

• Arbeta för minskat energibehov genom energi- och resurseffektiviseringar med

hjälp av tekniska lösningar, konverteringar och beteendeförändringar.

8


Åtgärdsplan för 2008-2010 (Reviderad

För att underlätta uppföljning redovisar åtgärdsplanen en huvudansvarig nämnd för aktiviteten/åtgärden,

även där flera är involverade och delaktiga. Inom parentes anges även de enheter/förvaltningar

som främst berörs. Tidpunkt när aktiviteten planeras genomföras anges liksom om

nämnderna bedömt att finansiering kan rymmas inom deras ordinarie budgetram/verksamhet eller om

tillskott i form av projektmedel/bidrag bedömts nödvändigt för genomförandet. Dessa åtgärder genomförs

då endast under förutsättning att sådan finansiering blir möjlig. Det anges även om åtgärden ingår

i ett pågående redan finansierat energi- och klimatprojekt. Som en guide för att lättare se sambanden

mellan mål och åtgärder ges en hänvisning till de mål som åtgärden främst bedöms bidra till att uppnå.

Förkortningar:

KS = Kommunstyrelsen

MSN = Miljö- och samhällsnämnden

SeN = Servicenämnden

SN = Socialnämnden

KoU= Kultur- och utbildningsnämnden

För att underlätta uppföljning anges endast en ansvarig nämnd även där flera nämnder är delaktiga. Enheterna

anges utan förkortningar. I planen anges endast de mest ansvariga kommunala enheterna. Flera enheter och andra

aktörer är naturligtvis delaktiga i olika åtgärder.

Miljökvalitetsmål med delmål som främst berörs av strategin:

M1= Begränsad klimatpåverkan

M2 = Frisk luft

M3= Bara naturlig försurning

M8= Levande sjöar och vattendrag

M 11 =Myllrande våtmarker

M 12 =Levande skogar

M 13=Ett rikt odlingslandskap

M15 =God bebyggd miljö

M16=Ett rikt växt- och djurliv

Folkhälsomål: F1 = Delaktighet och inflytande i samhället

Insatsområde och aktivitet i Lyckseles program för utveckling och tillväxt:

Utvecklingsarbete i kommunal kärnverksamhet

LUP 1 =Hållbart Lycksele (ledningssystem, program, planer och strategier)

LUP 2 = Attraktiva etablerings och boendemiljöer (vattennära, tillgänglig och rik tätortsnatur)

LUP 3= GIS som plattform i kommunal verksamhet

LUP 4= Samverkan kärnverksamhet och forskning

Insatser som stärker investeringsvilja och näringslivsklimat

LUP 5= Vidareutveckla, bygga och etablera nätverk på lokal, regional, nationell och internationell nivå

LUP 6= Presentation och visualisering av fakta

LUP 7=Lättillgänglig fysisk planering

LUP 8=Staden i Lappland (inflyttarservice, integration/mångfald, Den hållbara staden i Lappland)

LUP 9=Destination/klusterutveckling, (bef arrangemang, Lycksele Djurpark, Gammplatsen, skoter-, jakt-, fiske-,

natur- och miljöturism)

LUP 10= Utveckling (aktivt deltagande i BFR och IGIS)

Insatser som utvecklar Lycksele till en attraktiv småstad med en levande landsbygd

LUP 11=Centrumutveckling (ex revidering av parkplanen)

LUP 12=Lokala naturvårdsprojekt

LUP 13=Småskalig jordbruksproduktion (ex rörflen, svamp, bär, vilt grönsaker)

Mål ur översiktsplanen med koppling till energi och klimatstrategin (del 2 bil 1): ÖP 1-50

9


Hållbar planering, samverkan och kunskap

Nr Aktivitet

1. Ledningssystem-

Energi- och klimatfrågorna

beaktas i samband

med upprättande

och införande av ledningssystem

för hållbart

Lycksele (inkl

kvalitet, miljö, välfärd

o folkhälsa)

2. Utvärdering och revidering

av hela energi-

och klimatstrategin

3. Informationsspridning/

implementering

och årlig utvärdering

av energi- och klimatstrategin,miljömålsuppföljning

och ev.

revidering av åtgärdsplan

4. Sektorsövergripande

samverkansgrupper

och nätvek i energi -

och klimatfrågor, epost

nätverk och träffar

Hållbarhetsinspiratörer

Uppdra alla nämnder

att utse en/flera

klimatombud för sin

verksamhet som kallas

till nätverksträffar

5. Kopplingen ”avfall –

energi” uppmärksammas

i samband med

revidering av avfallsplanen

6. Program: Uthållig

kommun avsiktsförklaring,

mål, handlingsplan

och tidsplan,

projektorganisation,

Ansvar Tidplan Finansiering Bidrar

att

uppnå

KS (Staben) 2006- 2010 Ram

Projekt

10

mål

Kommentar

Alla Fortsättning

genom Aalborgåtagandena,

framtagande av

indikatorer till

Mål och budget,

LUP

KS (Plan mfl.) 1 ggn/ mandatperiod, Ram Alla Revidering

påbörjas löpande

2008 och

framåt t ex..

framtagande av

underlag etc.

KS

(Plan/Myndighet)

KS (Staben

mfl.)

SeN

(AVA,

myndighet,

planering etc)

KS (Staben,

mfl.)

1ggn/mandatperiod Ram Alla

Löpande Ram

Projekt

M :alla

F1

LUP1,4,

5,10

ÖP 7

2006/2007 Ram M1,3,15,

LUP1,4,

5,7

ÖP 33,

40, 46,

47, 48

2008-2010 Ram/projekt

energimyndigheten

M:Alla

F1

LUP:All

a

ÖP: Alla

Lokala samverkansgrupper

Biofuelregion

Klimatkommunerna

Klimatcoach

Kommunen vill

utveckla och

stärka samverkan

mellan

kommunen och


projekt grupp, programledare,referensgrupper

7. Lokala anpassningar

till klimat förändringarna,sårbarhetsanalyser,

påverkan på

Lycksele samhälle

(service, infrastruktur,

boende, skog, mark och

vatten och näringar t

ex. turism, rennäring,

skogsbruk), framtagande

av ett samlat planeringsunderlag,framtidsscenarios,

riktade

workshops och kompetensutveckling,framtagande

av anpassningsstrategier

(och anpassningar).

8. Hållbara skolor –

Insatser för hållbarhetscertifiering

och/eller miljömärkning

av kommunens

skolor

9. Insatser för att examensarbeten

och

projektarbeten med

koppling till energi-

och klimatområdet

utförs för både högstadie,

gymnasiet och

universitet

10. Energi- och klimatorgansiation

– Se över

styrning, ansvar, organisation

och budget för

energi- och klimatarbetet

för en effektiv verksamhet,

tillvaratagande

av kompetens etc.

KS (STABEN,

planeringsenheten,näringslivsenheten

mfl.

KoU

(Skolorna,

Planerings.-

och Myndighetsenheterna)

MSN

(Planeringsenheten,Myndighetsenheten,Tannbergsskolan,

Högstadiet,

Lycksele lärcenter)

Hållbar upphandling och konsumtion

11. Märkning och certifiering

- Informations -

och stimulansinsatser

angående olika märkningar,

certifieringar

och föreningar inom

klimat- och energiom-

11

Projekt M:alla

F1

LUP:alla

ÖP:bl a

7,9,10,

12, 32,3,

42, 46

1 2007-2010 M: Alla

F1

LUP1

ÖP: 8

Löpande Ram M: alla

F1

LUP:1,4

ÖP: 7, 8

KS M: alla

F1

LUP:alla

ÖP: alla,

7

KS (Närings-,

Myndightes-,

Planerings-.

Fritidsenheten)

KS

Ram

Projekt

2008-2010

M: alla

F1

LUP:1

ÖP: 8,

9,10, 11

andra aktörer

som näringsliv,

skolor, myndighet

och

organisationer.

Genomförs till

stor del i Climatic

Genomförs

delvis i Uthållig

kommun,

Aalbaorg, implementering

av EKS

Se även NVS


ådet

12. Konsumentvägledning

med fokus på

hållbar konsumtion ur

energi- och klimatsynpunkt

13. Hemsideinformation

för energi, - bil- och

skotersmarta Lyckselebor.

E- förvaltning

Utveckling av tillgång

tillkommunal service

via Internet

14. Miljöanpassad upphandling

- Uppföljning

av tillämpning och

effekter av miljöanpassad

upphandling inom

energi- och klimatområdet

15. Upphandling - Utredning

av regler och

framtagande av rutiner

för offentlig upphandling

av lokalt och/eller

ekologiskt producerade

livsmedel

16. Framtagande av en

förteckning över företag

med lokalproducerade

produkter och

tjänster som bidrar till

att uppnå energi- och

klimatmålen

Hållbara transporter

Nr Aktivitet

17. Implementering av

kommunal rese policy

18. ”Ecodriving projekt”:

-personbilar

-tunga fordon

-arbetsmaskiner

Särskilt fokus på privatbilister

i motororga-

KS (Uppdragskontoreret

mfl.)

KS ( Myndighetsenheten,planeringsenheten

mfl.)

KS

(Uppdragskontoret)

KS

(Uppdragskontoret)

KS

(Näringslivsenheten/Myndighets

enheten)

Löpande

(Samverkan Storuman)

12

Ram M: alla

LUP: 1

ÖP 8, 9,

10 , 11,

42. 46

Löpande Ram M: alla

F1

LUP:1

2008 Ram M:alla,1,

15

LUP1

ÖP: 32,

46

2008 Ram M:alla,1,

15

LUP1

ÖP: 32,

46

2008-2009 Ram M: alla,

1,13

LUP 13

Ö 30, 31

Ansvar Tidplan Finansiering Bidrar

att

uppnå

KS (Uppdragskontoret)

KS (Gatu och

Park, Myndighet,

Plan, Näringslivsenhet,

Gruvindustrin,

Motororganisa-

mål

2006 och framåt Ram M1,M2,

M3

LUP1

ÖP12,13

22, 32

2008-2010 Ram/Projekt

M1,M2,

M3

LUP1

ÖP12,13

22, 32

Förslag till

särskilda

aktiviteter

kommer att

utarbetas

under 2008

(Jmf NVS).

Under 2008

har ME avsatt

extra

resurser

Kommentar

Utbildning

med enhetschefer

sker

under feb

2008 som ett

första steg.

Påbörjas i

den kommunalaverksamheten

under 2008


nisationer, gruvnäringen

och den kommunala

fordonsanvändningen

19. Åtgärdspaket: Hållbart

resande

- Informationsaktiviteter

i samverkan med

Motorveckan, EU´s

Mobilty week/ Trafikantveckan

- Åtgärder i samverkan

med Umeregionens

projekt ”Hållbart Resande”

- Anlägga ytterligare

GC vägar, projektering

och prioriterig

-GC guider

- Trampa- traska- info

kampanj för att cykla

/gå till jobb/skola

- Snöröjning vinterväg

och GC banor

20. Trafikplan för centrala

Lycksele tas fram

utifrån genomförd

trafikutredning

21. Infrastrukturell

handlingsplan för

utveckling

22. Skotern och energi/klimat,

Projekt med

syfte att öka användningen

av fyrtaktsskotrar

hos ideela föreningar

och stimulera intresse

hos medborgare,

Projekt med syfte att

öka intresset för utvecklingen

av skotrar

drivna på förnyelsebara

bränslen

23. Buller utredning

Identifiera områden där

tioner, Biofuelregion)

KS (SBF, Staben,

UDK,

Folkhälsorådet,

Korpen, Motorveckan

mm)

2008-1010 Ram

Projekt

13

M1,2, 3,

15

LUP1

ÖP12,13,

14,15,19.

21. 22,

23,

24,25,27.

28, 32

MSN (Plan) 2008 Ram M:1,2,15

F1,

LUP1

ÖP: 2,

12,13,

14,15,19.

21. 20,

21 22,

23, 24,

25,27.28,

KS (STAB

mfl.)

KS (STABEN,

Myndighetsenheten,Tannbergsskolan,

Kultur- och

utbildningsförvaltningen

etc.)

MSN (Myndighetsenheten)

2008-2010 Ram M:1, 2

15,

F1

LUP1

ÖP: 2,

12,13,

14, 15,

16,17,18,

19,

20,21,23,

32

24,

2008-2010 Projekt M1,2 3,

15

F1,

LUP

5,8,9,10

ÖP:13,

22, 32

Senast 2008 Projekt M15

F1

Energi- och

klimataspekter

beaktas i

framtagande

av planen

Pågår

MSN har

budgeterat


iktlinjer överskrids i

kommunens vägnät

24. Ta fram åtgärdsförlag

för träd och buskvegetation

i tätorten för

reduktion av partiklar

och buller, biologisk

mångfald, estetik mm

SeN

(Planerings-,

Gatu/park- och

Myndighetsenheterna)

2009 Ram

Projekt

Hållbar energianvändning och energislag (energiproduktion)

25. Åtgärdspaket:

Energi- och klimatrådgivning:

informationsinsatser

energi i prövning och

tillsyn

Kompetensutveckling

för företag i samarbete

med Lärcentrum, goda

exempel

Företagsträffar/frukostmöten,information

Löpande utveckling av

webbsida för energi-

och klimatrådgivning

Energikampanjen,

energismart

Informationsinsatser

om energi- och klimatförändringar

i världen

och det lokala perspektivet

Information direkt

riktad till småföretagare

och industrin

Skolprojekt, aktiv learning/framtidsbodene

och energismart lärande

Storyline

Informationsinsatser

för ökad användning av

förnyelsebar el, solvärme,

pellets och

briketter.

Informationsinsatser

för att uppmärksamma

nya småskaliga former

av etablering och ägande

av energianlägg-

ningar (ex kooperativ).

26. Planeringsunderlag

för förnybar energi

Hur vi i Lycksele kan

MSN (Myndighetsenheten

mfl.)

KS (STABEN,

planeringsenheten,myndighetsenheten,

Löpande , program för

2008-2010

14

Ram/ Energimyndigheten

LUP 1, 2

ÖP:

2,5,6, 12,

29

M 2, 15

LUP1, 2

ÖP 2, 5,

13, 15

M: alla

F1

LUP:1,2,

4,5,13,

ÖP: 7, 8,

9,10,

11,32-50

2008-2010 Ram/Projekt M: alla

F1

LUP

1,2,4,5,6,

för detta

genomförs

under 2008

Ingår i NVS

åtg 26

Kommunen

erbjuder

kostnadsfri

energirådgivning

för

privatpersoner,småföretag,organisationer

och

föreningar.

Den kommunala

energi-

och klimatrådgivnings

uppgift är att

ge oberoende

råd till konsumenter

i

energifrågor.

Energirådgivaren

rör

information/kunskap

om: Bidrag,

energiomställning,

tips

för effektivareenergianvändning

och

information

om klimatpåverkan

Pågår

Förstudie

biobränslean-


tillvarata förnybara

energiresurser och hur

produktionsanläggningar

för fjärvärme,

solenergi, biobränsle

och vindkraft kan främjas.

27. Underlätta utveckling

och etablering av ny

energiteknik inom

kommunen i form av

närvärme, bränsleproduktion,

etanol mm

genom att stödja olika

projekt och projektansökningar

28. Åtgärdspaket, förbättrad

lokal luftkvalitét:

- ”Lätt att andas” -

Miljöövervakning och

riktade insatser för

bättre luftkvalitet och

för att alla icke miljögodkända

anläggningar

för vedeldning ska vara

borta senast 2010

- Riktad energirådgivning

till hushåll med

icke miljögodkända

anläggningar i områden

med höga partikelhalter

29. Åtgärdspaket: Lyfta

och bevaka energioch

klimataspekter i

prövning och tillsynsarbete

30. Energideklarationer

av kommunala fastigheter

näringslivsenheten

mfl.

MSN (Näringslivsenheten,Planeringsenheten

mfl.)

MSN (Myndighetsenheten)

MSN (Myndighetsenheten)

15

7, 13

ÖP: bl a

7, 10, 32,

46

2007-2010 Projekt M: alla

F1

LUP1,4,

13

2006-2010 Ram

M

1,2,15,

LUP1,

2,3,4

ÖP: 3,

32,,34,35

,44,

45,46,49,

50

Löpande Ram M: alla

F1

ÖP:

främst

32-50

SeN Senast 2008 Ram M:1,2,

15

ÖP: 32-

35, 42-50

läggning

Vindkraftskartering/planerin

g

Bioenergi

Clim-atic

Projekt på

gång, Vindkraft

till

gröna gruvor,

Bioenergigårdar,

Bio-

och syntet

diesel, medlem

i Biofuelregion

Bla mätning

luftkvalitet,

analys med

SMHIs programvara

Under 2008

ett särskilt

länsövergripandetillsyns

projekt

Beaktas i

beaktande av

god inomhus

miljö och

säker strålmiljö

samt

ev. andra

program


31. Utbildning av kommunensfastighetsskötare

för att effektivt

minska energianvändning

i kommunala

byggnader.

SeN 2007-2010 Ram M:1,2,

15

ÖP: 32-

35, 42-

50:

Uppföljning och utvärdering

Energi- och klimatstrategin ska regelbundet utvärderas. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret.

En större utvärdering och revidering bör ske en gång per mandatperiod. Programmet är kopplat till

översiktsplanen och bör revideras i samband med översynen av denna senast i vid programperiodens

slut 2010.

Alla nämnder och styrelser har ansvar för att inarbeta och beakta åtgärder vid budget och verksamhetsplanering

och uppföljning. I samband med bokslut och årsredovisning ansvarar miljö- och samhällsnämnden

för en årlig redovisning till kommunstyrelsen med uppföljning och utvärdering. Detta

ger underlag för miljömålsuppföljning, gröna nyckeltal och eventuella revideringar av åtgärdsprogrammet

.

16


DEL 3 ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGINS KONSEKVENSER

Sedan 2004 gäller nya bestämmelser om miljöbedömningar för kommunala planer. Strategin kan därför

komma att kompletteras med en särskild miljöbedömning. Syftet är att integrera miljöaspekter för

att främja en hållbar utveckling. Hållbar utveckling brukar definieras som en utveckling som tillfredsställer

dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för framtida generationer. I ett hållbart samhälle

går ekonomiska, sociala och miljömässiga mål hand i hand och förstärker varandra i en positiv

utveckling.

Enligt kommunens översiktsplan ska hållbarhetsperspektivet genomsyra alla kommunens strategier,

verksamheter och beslut. På sikt ska finnas en sammanhållen helhetsstrategi för hållbar ekologisk,

ekonomisk och social utveckling i kommunen.

Strategins effekter på de tre dimensionerna av hållbar utveckling har översiktligt bedömts.

Ekologiska konsekvenser

Utsläppen av olika luftföroreningar kommer att minska om energibesparingar, effektiviseringar och

övergång till miljövänlig teknik och förnybara energikällor genomförs. Hushållning och effektiviseringar

inom transportsektorn ger färre och mindre miljöpåverkande transporter. Ökad produktion och

användning av biobränslen ger inte någon negativ miljöpåverkan om den håller sig inom den tillväxtpotential

som finns och sker med miljövänlig teknik.

Sociala konsekvenser

Ett mer hållbart energi och - och transportsystem minskar olika luftföroreningar och buller vilket har

positiva effekter på människors hälsa. Förändrade resvanor kan ge en större social samvaro och en

ökad fysisk aktivitet till nytta för folkhälsan.

Ekonomiska konsekvenser

Det finns stora möjligheter att på kort och lång sikt spara pengar för enskilda hushåll, offentlig verksamhet

och näringsliv. Ny energiteknik och effektiviseringar är en potentiell drivkraft till hållbar näringslivsutveckling.

På längre sikt medför utvecklingen av en lokal energiproduktion också ökad ekonomisk

tillväxt. Samhällsekonomiskt ger en lägre miljöpåverkan och en bättre hälsa stora vinster.

17


Bilaga 1.

(Observera att översikten avser den första versionen av åtgärdsplanen, för de reviderade

redovisas detta i en kolumn i åtgärdsplanen)

Lyckseles energi- och klimatmål – samband mellan mål och åtgärder

Lyckseles energi- och klimatmål - samband mellan mål och åtgärder

Denna översikt redovisar antagna målsättningar inom energi- och klimatområdet. Den visar också

sambanden mellan målen och de åtgärder som ingår i energi- och klimatstrategins åtgärdsplan. Först

redovisas de förtydligande mål och riktlinjer som finns i översiktsplanerna och därefter antagna nationella

och regionala miljökvalitetsmål. Den kan visa på eventuell avsaknad av åtgärder för antagna mål

och kan även ge en förståelse för eventuella målkonflikter.

Lokala mål från översiktsplanen

Hållbar planering, samverkan och kunskap

1. Att en klimat- och energistrategi tas fram senast 2006/2010.

- Framtagande av ”Klimatinvesteringsprogram” med kommunens investeringar och

åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser

- Årlig utvärdering energi- och klimatstrategins åtgärdsprogram med koldioxidinventering,

miljömålsuppföljning och ev revidering av åtgärdsplan

- Utvärdering och revidering av hela energi- & klimatstrategin 1 ggn varje mandatperiod

2. Planera och bygga ett samhälle som inte alstrar så mycket trafik.

- Trafikutredning - Trafikflödesmätningar och förslag och bedömningar av olika trafiklösningars

effekter.

- ”MaTs- projekt” Miljöanpassat transportsystem i Lycksele . Större insats med fokus

på transporter/ Mobility management

- Gång- och cykelvägsplan med identifiering och prioritering av kompletteringsbehov

- Infrastrukturell handlingsplan för utvecklign; E12 TEN status i samverkan med

LYST och E-12 alliansen

- Infrastrukurell handlingsplan för utveckling av kollektivtrafik och tvärbanan

- Infrastrukturell handlingsplan f ör utveckling – Effekt regionförstoring och Botniabanan

- Hållbart Lycksele Trafikplan för centrala Lycksele tas fram utifrån genomförd trafikutredning

- Infrastrukturellhandlingsplan för utveckling- Flyget

- Fortsatt prioritering av snöröjning av kommunala gång- och cykelvägar vintertid

och upprätthållande av vinterväg över Umeälven för kortare avstånd

- Anlägga ytterligare GC.vägar, t ex efter älven fram till Gammplatsen

- GIS -Nulägesbeskrivning av planering av hemtjänstverksamhet, där bl a effektiv

och säker färdplanering m h a av GIS ingår vilket bl. a kan medföra energieffektivare

transporter

3. Bebyggelse och anläggningar skall lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till

de boendes och övrigas hälsa, mark- och vattenförhållanden, energihushållningen samt

samhällsservicen.

4. Bevara grönområden och parkmark i tätorten så att en viss reduktion av partiklar och avgaser

kan ske.

- I framtagande av naturvårdsprogram beaktas bevarande av grönområden och parkmark

med hänsyn till reduktion av partiklar och avgaser

5. Uppföljning av tidigare utförd bullerutredning verkställs senast 2010.

- Uppföljning av tidigare utförd bullerutredning

6. Vid etablering av nya trafikleder samt lokalisering av nya byggnader bör uppsatta riktvärden

för buller ej överskridas.

- Uppföljning av tidigare utförd bullerutredning

- Framtagande av trafikplan

18


7. Kommunen skall sträva efter en samverkan mellan de olika verksamheterna inom kommunen

för att uppnå bästa möjliga livsvillkor för kvinnor och män, ungdomar, barn och äldre.

- Lokal sektorsövergripande samverkansgrupp i energi - och klimatfrågor, e-post

nätverk och träffar.

8. Att alla barn och ungdomar, utifrån sina förutsättningar, ska få de kunskaper som är nödvändiga

för varje individ och samhällsmedlem.

- Storyline” - Särskild energirådgivningsinsats riktad mot barn och ungdomar

- ”Trampa – traska ”Infokampanj för att gå och cykla till jobb och skola.

- Områdesanpassade GC guider

- Hemsideinformation för energi, - bil- och skotersmarta Lyckselebor

- ”Klimatklokare Lycksele” Större samlad insats med fokus på klimatarbete riktad

mot allmänheten., bl a i samverkan med motororganisationerna.

- Konsumentvägledning med fokus på hållbar konsumtion ur energi- och klimatsynpunkt

9. Att ge möjligheter till ett brett utbud av folkbildningsaktiviteter av god kvalité.

- Energirådgivning

- Konsumentvägledning med fokus på hållbar konsumtion ur energi- och klimatsynpunkt

- Hemsideinformation för energi, - bil- och skotersmarta Lyckselebor

- Storyline” - Särskild energirådgivningsinsats riktad mot barn och ungdomar

- ”Trampa – traska ”Infokampanj för att gå och cykla till jobb och skola. Områdesanpassade

GC guider

- ”Klimatklokare Lycksele” Större samlad insats med fokus på klimatarbete riktad

mot allmänheten., bl a i samverkan med motororganisationerna.

- ”Lätt att andas” - Miljöövervakning och riktade insatser för bättre luftkvalitet och

för att alla icke miljögodkända anläggningar för vedeldning ska vara borta senast

2010

- ”I stan utan min bil” Årligen återkommande aktivitetsdag i september som genomförs

i hela EU

- ”MaTs- projekt” Miljöanpassat transportsystem i Lycksele . Större insats med fokus

på transporter/ Mobility management

10. Att förändringar och nytänkande tas till vara som leder till bibehållande och nyetablering av

företag.

- Informationsinsatser för att uppmärksamma nya småskaliga former av etablering

och ägande av energianläggningar (exvis kooperativ vindkraft, närvärmecentraler)

- Underlätta utveckling och etablering av ny energiteknik inom kommunen i form av

närvärme, bränsleproduktion, etanol mm genom att stödja olika projekt och projektansökningar

- Informationsinsatser för ökad användning av förnyelsebar el och solvärme, pellets

och briketter

- Rörflensodlingsprojekt – Inventering av konkreta möjligheter och intresse av rörflensodling

hos markägare i kommunen.

- Vindkraftsöversikt – identifiering av de områden som är mest lämpliga

11. Att konsumentvägledningen upprätthålls.

- Konsumentvägledning med fokus på hållbar konsumtion ur energi- och klimatsynpunkt

Hållbara transporter

12. Trafiken skall hanteras så att miljö och trafiksäkerhet förbättras.

- Se punkt 2.

13. Tekniskt möjliga åtgärder avseende fordon, bränslen och trafikplanering bör vidtas såvida det

inte är uppenbart ekonomiskt orimligt.

- Se punkt 2.

- ”Ecodriving projekt”: personbilar,tunga fordon, arbetsmaskiner, med särskilt fokus

på privatbilister i motororganisationer, gruvnäringen och den kommunala fordonsanvändningen

19


- Vid inköp och leasing av fordon i den kommunala verksamheten ska miljöbilar prioriteras

- ”Motorvarmt” Konvertering till effektiva, timerstyrda eller datorstyrda (trådlösstyrning)

motorvärmare bidrar till energieffektivisering och minskade utsläpp. Investeringsprojekt

i samverkan, intresserade privata fastighetsägare och kommunen.

14. Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna

för säker gång- och cykeltrafik är goda.

- Se punkt 2.

15. Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads-

eller naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är

störande för miljön.

- Se punkt 2.

16. Flygtrafiken skall utvecklas på befintlig flygplats.

- Infrastrukturellhandlingsplan för utveckling - Flyget

17. Flyget ska vara tillgängligt för alla. Det ska ha hög transportkvalité samtidigt som det ska bidra

till förutsättningar till en god utveckling för Lycksele och regionen.

- Infrastrukturellhandlingsplan för utveckling - Flyget

18. Att verka för att E12:an får TEN-status och ökad internationell betydelse.

- Infrastrukturell handlingsplan för utveckling; E12 TEN status i samverkan med

LYST och E-12 alliansen

19. Verka för att största möjliga anslag kommer kommunens allmänna vägar tillgodo för upprustning

och underhåll.

20. Verka för bättre trafiksäkerhet på de allmänna vägarna inom kommunen, framförallt E12:an

med dess stora belastning.

- Se punkt 2.

21. Verka för att sänka störningar från biltrafiken med avseende på buller och avgaser mm.

- Översyn för eventuell skärpning av tomgångskörningsbestämmelserna vid skolor,

daghem mfl platser.

- I framtagande av naturvårdsprogram med grönstrukturplan beaktas bevarande av

grönområden och parkmark så att viss reduktion av partiklar och avgaser kan ske.

- Uppföljning av tidigare utförd bullerutredning

- Se även punkt 2.

22. Verka för att miljövänligaste tillgängliga bränsle används.

- Fortsatt stimulansbidrag för utbyte av gamla ved- och kombipannor till förnybar

energi, t ex fjärrvärme, pellets, sol

- Stimulansbidrag för utbytte av el-pannor till förnybar energi, t ex fjärrvärme, pellets,

sol.

- Informationsinsatser för ökad användning av förnyelsebar el och solvärme, pellets

och briketter

23. Verka för bättre och snabbare person- och godstrafik på järnväg med ökad tillgänglighet.

24. Att utveckla och anpassa kollektivtrafiken, genom täta turer, korta avstånd till hållplatser och

ökad tillgänglighet mellan de olika trafikslagen.

25. Att planera/samordna skolskjutsar med befintlig kollektivtrafik där detta är möjligt.

26. Att utveckla skoterledsplanen.

27. Gång- och cykeltrafiken ska ges hög prioritet i trafiksystemet.

20


28. Att anlägga gång- och cykelväg efter älven fram till Gammplatsen.

- Anlägga ytterligare GC-vägar t ex efter älven till Gammplatsen

29. För befintlig bebyggelse bör åtgärder vidtas där buller från vägtrafik överskrider 65 dB(A) ekvivalent

samt där buller från spårbunden trafik är högre än 55 dB(A) max inomhus i syfte att

nedbringa ljudnivån inomhus till 30 dB(A) ekvivalent och 45 dB(A) max i sovrum.

- Uppföljning av tidigare utförd bullerutredning

- Framtagande av trafikplan för centrala Lycksele

30. Stimulera till ökad självförsörjningsgrad på lokalproducerat livsmedel.

- Klimatklokare Lycksele

- Indirekt genom konsumentvägledning med fokus på hållbar konsumtion ur

energi och klimatsynpunkt

31. Att utveckla och stödja framtagande av lokalt producerade varor.

- Småskalig jordbruksproduktion Uppdaterad förteckning av lokalproducerade varor

för information till allmänheten

- Indirekt genom konsumentvägledning med fokus på hållbar konsumtion ur energi

och klimatsynpunkt

Hållbara energislag

32. Kommunen skall främja omställningen till ett ekologiskt anpassat energisystem och en långsiktig

hållbar utveckling.

- Utvärdering energi- och klimatstrategins åtgärdsprogram med koldioxidinventering,

miljömålsuppföljning och ev revidering av åtgärdsplan

- Utvärdering och revidering av hela energi- & klimatstrategin.

33. Andelen energi från förnybara källor för uppvärmning av bostäder ska vara större 2010 än

den var 1995.

- Fortsatt stimulansbidrag för utbyte av gamla ved- och oljepannor till förnybar

energi, t ex fjärrvärme, pellets, sol

- Stimulansbidrag för utbytte av el-pannor till förnybar energi, t ex fjärrvärme,

pellets , sol.

- Informationsinsatser för ökad användning av förnyelsebar el och solvärme, pellets

och briketter

- Informationsinsatser för att uppmärksamma nya småskaliga former av etablering

och ägande av energianläggningar (exvis kooperativ vindkraft, närvärmecentraler).

- Underlätta utveckling och etablering av ny energiteknik inom kommunen i

form av närvärme, bränsleproduktion, etanol mm genom att stödja olika projekt

och projektansök

34. Vid energiproduktion begränsas luftföroreningar och buller till nivåer som inte skadar

människors hälsa eller naturen.

- prövning och tillsynsarbete, anmälningsärenden och övriga yttranden enligt MB

och PBL lyfta fram möjligheterna till energieffektivisering och förnybara energikällor.

- Översyn av de lokala föreskrifterna till skydd för människors hälsa och miljö, t ex

ev restriktioner för enskild vedeldning i områden där hälsorisker förekommer och

miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas

35. Användningen av förnyelsebara energikällor ska främjas, utan att det får motverka miljökvalitetsmålen

för frisk luft.

- Översyn av de lokala föreskrifterna till skydd för människors hälsa och miljö, t ex

ev restriktioner för enskild vedeldning i områden där hälsorisker förekommer och

miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas

- ”Lätt att andas” - Miljöövervakning och riktade insatser för bättre luftkvalitet och

för att alla icke miljögodkända anläggningar för vedeldning ska vara borta senast

2010

21


- Fortsatt stimulansbidrag för utbyte av gamla ved- och oljepannor till förnybar

energi, t ex fjärrvärme, pellets, sol

36. Kommunen skall agera i enlighet med Vindelälvens status och skydd som nationalälv i miljöbalken.

- I framtagande av naturvårdsprogram beaktas Vindelälvens status som nationalälv

och behovet av kunskap för bedömning av mindre vattendrags ekologiska värden

37. Minikraftverk tillstyrks där det är ekologiskt och ekonomiskt försvarbart.

- I framtagande av naturvårdsprogram beaktas Vindelälvens status som nationalälv

och behovet av kunskap för bedömning av mindre vattendrags ekologiska värden

38. Att hitta former för energiodling på nedlagda myrodlingar, områden som inte hävdas, med användande

av gödselmedel från samhället såsom aska, bark, slam.

- Rörflensodlingsprojekt – Inventering av konkreta möjligheter och intresse av rörflensodling

hos markägare i kommunen

39. Skogsmarker med hög virkesproducerande förmåga bör normalt undantas från bebyggelse.

40. Avloppsvattnets innehåll av energi i form av organiskt material och värme ska tillvaratas så

långt som möjligt.

- Avfallsplan

41. Försöksverksamhet med alternativ till dagens avloppslösningar ska stimuleras.

- Avfallsplan

Hållbar energianvändning

42. Energianvändningen i det totala byggnadsbeståndet (bostäder och lokaler) minskar successivt

och är lägre 2010 än 1995.

- Energirådgivning

- Konsumentvägledning med fokus på hållbar konsumtion ur energi- och klimatsynpunkt

- Särskild energirådgivningsinsats riktad mot barn och ungdomar

- Energieffektiviseringsåtgärder i kommunens fastigheter. Ytterligare inventeringar

och åtgärder som belysning, ventilation, elektriska apparater, fönster mm

- Utbildning av kommunens fastighetsskötare för att effektivt minska

energianvändning i kommunala byggnader

- Energideklarationer av kommunala fastigheter

- Klimatdiplomering - Särskild insats för att stimulera energieffektiviseringsåtgärder,

hållbar konsumtion och produktion riktad mot företag och organisationer

- Klimatklokare Lycksele” Större samlad insats med fokus på klimatarbete riktad mot

allmänheten

- Hemsideinformation för energi, - bil- och skotersmarta Lyckselebor

- Storyline” - Särskild energirådgivningsinsats riktad mot barn och ungdomar

- Energinvestering, Motorvärmare

- Energiinvestering, Gatubelysning

43. Användningen av elvärme för uppvärmning av bostäder och fritidshus ska vara lägre 2010

än 1995.

- Energirådgivning

- Stimulansbidrag för utbyte av el-pannor till förnybar energi, t ex fjärrvärme, pellets,

sol etc.

- Hemsideinformation för energi, - bil- och skotersmarta Lyckselebor

- Klimatklokare Lycksele” Större samlad insats med fokus på klimatarbete riktad mot

allmänheten

44. Vid energianvändning begränsas luftföroreningar och buller till nivåer som inte skadar

människors hälsa eller naturen.

22


- Lätt att andas” - Miljöövervakning och riktade insatser för bättre luftkvalitet och för att

alla icke miljögodkända anläggningar för vedeldning ska vara borta senast 2010

- Ställa krav på miljögodkännande av pannor och eldstäder och ackumulator tank vid nyinstallation

och byte av panna

- Fortsatt stimulansbidrag för utbyte av gamla ved- och kombipannor till förnybar energi,

t ex fjärrvärme, pellets, sol

- Översyn av de lokala föreskrifterna till skydd för människors hälsa och miljö, t ex ev restriktioner

för enskild vedeldning i områden där hälsorisker förekommer och miljökvalitetsnormer

riskerar att överskridas

45. Halterna av luftföroreningar skall inte överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för

skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål.

- Översyn av de lokala föreskrifterna till skydd för människors hälsa och miljö, t ex ev restriktioner

för enskild vedeldning i områden där hälsorisker förekommer och miljökvalitetsnormer

riskerar att överskridas

- Lätt att andas” - Miljöövervakning och riktade insatser för bättre luftkvalitet och för att

alla icke miljögodkända anläggningar för vedeldning ska vara borta senast 2010

- Ställa krav på miljögodkännande av pannor och eldstäder och ackumulator tank vid nyinstallation

och byte av panna

- Fortsatt stimulansbidrag för utbyte av gamla ved- och kombipannor till förnybar energi,

t ex fjärrvärme, pellets, sol

46. Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande

och miljöanpassat sätt och främst förnybara energikällor används.

- Utvärdering energi- och klimatstrategins åtgärdsprogram med koldioxidinventering ,

miljömålsuppföljning och ev revidering av åtgärdsplan

- Utvärdering och revidering av hela energi- & klimatstrategin

- Energi- och klimatfrågorna beaktas i samband med upprättande och införande av ledningssystem

för hållbart Lycksele (inkl kvalitet, miljö, välfärd o folkhälsa)

- Framtagande av ”Klimatinvesteringsprogram” med kommunens investeringar och åtgärder

för att minska utsläppen av växthusgaser

47. Avfallet behandlas miljövänligt och med tanke på resursbesparande, energiutvinning – kompostering

– sortering av återvinningsbart material.

- Kopplingen ”avfall – energi” uppmärksammas i samband med revidering av avfallsplanen

48. Återanvändning och återvinning skall i största möjliga mån nyttjas.

- Kopplingen ”avfall – energi” uppmärksammas i samband med revidering av avfallsplanen

49. Senast 2015 bör alla icke miljögodkända anläggningar, avsedda för vedeldning, vara borta.

- ”Lätt att andas” - Miljöövervakning och riktade insatser för bättre luftkvalitet och för att alla

icke miljögodkända anläggningar för vedeldning ska vara borta senast 2010

- Ställa krav på miljögodkännande av pannor och eldstäder och ackumulator tank vid nyinstallation

och byte av panna

- Fortsatt stimulansbidrag för utbyte av gamla ved- och oljepannor till förnybar energi, t ex

fjärrvärme, pellets, sol

50. Endast miljö- och typgodkända anläggningar skall användas.

- Se punkt 49.

23


Miljömål:

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Miljömål Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt miljökvalitetsmål

Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras

på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på

ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs

och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för

att det globala målet kan uppnås.

Miljökvalitetsmålet innebär att halten (räknad som koldioxidekvivalenter) av de sex växthusgaserna ska

stabiliseras på en nivå som är lägre än 550 ppm i atmosfären. Det innebär att de svenska utsläppen bör

minska till högst 4,5 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 2050, för att därefter minska ytterligare

Delmål 1.1 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål

De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst fyra procent

lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna

enligt Kyotoprotokollets och IPCC:s definitioner.

Delmål 1.2 Lycksele Lokalt och regionalt delmål för Västerbotten

År 2010 ska de sammanlagda utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i länet ha minskat med åtta procent

jämfört med utsläppt mängd år 1990.

Koppling till åtgärder: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 26, 27, 28,

29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 54

FRISK LUFT

Miljömål Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt miljökvalitetsmål

Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar

eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer

med överkänslighet och astma.

Delmål 1 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål

SO2 - Halten 5 mikrogram/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år

2005.

Delmål 2 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål

NO2 -Halterna 60 mikrogram/m3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för kvävedioxid

skall i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år.

Delmål 3 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål

Ozon -Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m 3 som åtta timmars medelvärde år 2010.

Delmål 4 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål

VOC - År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till

241 000 ton, för Västerbotten till 8000 ton eller lägre.

Delmål 5 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål

Partiklar - Halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för

partiklar (PM10) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna

24


20 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) skall

underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år.

Delmål 6 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål

Benso(a)pyren - Halten 0,3 nanogram/m³ som årsmedelvärde för benso(a)pyren skall i huvudsak underskridas år

2015.

Koppling till åtgärder: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 16, 17, 18, 19, 21, 22, 23, 24, 26, 28,

29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50,

BARA NATURLIG FÖRSURNING

Miljömål Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt miljökvalitetsmål

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål.

Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål

och byggnader

Miljömål Lycksele – Lokalt och regionalt miljökvalitetsmål

Halten av oorganiskt aluminium överskrider inte kritiska nivåer för förekommande eller tidigare förekommande

fauna i länets sjöar och vattendrag.

Delmål 1 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål

År 2010 ska högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade

av försurning som orsakats av människan.

Delmål 2 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål

Före år 2010 ska trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan

och en återhämtning ska ha påbörjats

Delmål 3 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål

År 2010 ska utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 60 000 ton.

Delmål 4 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål

År 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton

Delmål 5 Lycksele – Lokalt och regionalt delmål

Senast 2010 ska halter över 30 mikrogram/l av oorganiskt aluminium inte uppträda i vattendrag med lax, och

halter över 50 μg/l uppträda i högst 5 procent av sträckan rinnande vatten med kända eller tidigare kända reproduktionsområden

för havsöring.

Koppling till åtgärder:1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 16, 17, 18, 19, 21, 22, 26, 28, 29, 30,

31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 49, 50

25


GOD BEBYGGD MILJÖ

Miljömål Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt miljökvalitetsmål

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en

god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar

skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning

med mark, vatten och andra resurser främjas.

Delmål 1 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål

Planeringsunderlag - Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier

för bl a :

• hur energianvändningen skall effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser skall

tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och

vindkraft skall främjas

• hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet

minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras

Koppling till åtgärd: 1, 2, 4, 5, 8, 9, 10, 11, 18, 25, 26, 27

Delmål 3 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål

Buller - Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt

sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998.

Koppling till åtgärder:15, 26

Delmål 6.1 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål

Energianvändningen - Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre

år 2010 än år 1995. Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt

minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar.

Delmål 6.2 Lycksele – Lokalt och regionalt delmål

Energianvändningen Användningen av elvärme för uppvärmning av bostäder och fritidshus ska vara lägre 2010

än år 1995.

Delmål 6.3 Lycksele – Lokalt och regionalt delmål

Energianvändningen Andelen energi från förnybara källor för uppvärmning av bostäder ska vara större år 2010

än den var 1995.

Koppling till åtgärder: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 13, 16, 17, 19, 21, 38, 39, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52,

53, 54

26

More magazines by this user
Similar magazines