Svenska företag i Indien - hur påverkas ... - Teknikföretagen

Svenska företag i Indien 

– hur påverkas verksamheten i Sverige?

Förord 

Tatas köp av Jaguar, Infosys expansion inom IT-området och Mittals stålproduktion 

är tecken bland många på Indiens ökade betydelse i den globala världsekonomin 

och tecknen blir snabbt fler och fler. Svenska företag har sedan många år varit närvarande 

i Indien men det är först de senaste åren som svensk industris närvaro tagit 

fart på allvar. 

Med denna rapport vill vi bidra till att öka förståelsen för Indien och betydelsen av 

svensk industris närvaro i landet. Vi beskriver företagens verksamheter i Indien i 

rapporten och analyser hur närvaron i landet påverkar Sverige och företagens verksamhet 

i Sverige. 

Slutsatser i rapporten är att företagens verksamhet i Indien är bra, inte bara för 

de enskilda bolagen, utan även för Sverige. Hittills har utbytet främst drivits av 

marknadsskäl, dvs. av ett närvarobehov i det växande landet med 1,1 miljarder 

innevånare. Redan i en relativt nära framtid kommer förutsättningarna för produktion 

i Indien att förbättras påtagligt. Därmed kommer landets roll som en global 

produktionsnation att växa. Betydelsen av detta för företagens verksamhet i landet 

är däremot ännu inte avgjord. Klart är att det blir konkurrensförutsättningarna i 

Sverige som avgör hur verksamheten i Indien kommer att påverka produktionen i 

Sverige. Dessa måste vara i världsklass för att säkra en fortsatt framgångsrik industri 

med verksamhet i Sverige även i framtiden. 

Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius. Arbetet har skett 

i samarbete med Anders Rune som är Teknikföretagens chefekonom och Rahul 

Sanyal som är en ekonom från New Delhi. Rahul Sanyal har även skrivit ett antal 

bakgrundsrapporter om indiska teknikbranscher som publiceras samtidigt som 

denna rapport. 1 

Stockholm i september 2008 

Anders Rune 

Chefekonom 

1) Se bland annat Teknikföretagen (2008) som handlar om den indiska fordonsindustrin. Rapporterna som berör olika 

delbranscher inom den indiska teknikindustrin finns tillgängliga hos Teknikföretagen. 

1

AB Volvos fabrik utanför Bangalore 

2

Innehåll 

Sammanfattning ....................................................................................................................... 5 

Inledning ................................................................................................................................... 11 

Svenska företag i Indien ........................................................................................................ 13 

Området runt Pune är ett kluster för svensk tillverkande industri ................................... 13 

Flera huvudkontor i New Delhi och en stor Ericssonfabrik i Jaipur ................................. 16 

IT-staden Bangalore är även tillverkningsbas för svensk industri ..................................... 17 

Svenska företag har FoU i Chennai ..................................................................................... 18 

Mer verksamhet vid svenska företag i Indien i framtiden .................................................. 19 

Svensk industris verksamhet i Indien ................................................................................. 21 

Växande storföretag på en växande indisk marknad ......................................................... 21 

Marknaden är viktigast även om kostnadsskäl har betydelse ............................................ 24 

Tillverkning sker främst för den lokala marknaden ........................................................... 26 

Leverantörer finns i Indien men en hel del levereras från Kina ......................................... 28 

FoU både för lokalt och globalt behov sker i Indien .......................................................... 29 

Mer komponentexport och produktion för global marknad i framtiden ......................... 32 

Svensk teknikhandel med Indien ......................................................................................... 37 

Begränsad men växande teknikhandel mellan Sverige och Indien .................................... 37 

Teleprodukter utgör nästan halva teknikexporten till Indien ............................................ 40 

Alltmer delar till fordonsindustrin importeras från Indien ............................................... 41 

Växande handel i framtiden – inte minst med delar till motorfordon ............................. 43 

Indiens betydelse för Sverige och svensk industri ............................................................ 45 

Företagen expanderar i Indien – de flyttar inte från Sverige .............................................. 45 

Verksamhet i Indien har bidragit till produktion och jobb i Sverige ................................. 47 

Växande marknader har ändrat företagens struktur i Sverige ........................................... 48 

Indiens inverkan i framtiden avgörs av förutsättningarna i Sverige .................................. 50 

Referenser ................................................................................................................................ 53 

3

India Gate i New Delhi 

4

Sammanfattning 

Svenska företag växer i Indien och har redan fler än 20 000 anställda 

Svensk industris närvaro i Indien har ökat kraftigt de senaste åren och svenska teknikföretag 

har redan över 20 000 anställda i landet. Det är mer än en fördubbling på 

fem år och omsättningen har ökat ännu snabbare. 

Pune är det område i Indien där svensk industri finns närvarande mest frekvent och 

SKF, Alfa Laval, Atlas Copco och Sandvik är exempel på bolag med tillverkning där. 

En annan tillverkningsbas för svensk industri är Bangalore. I Bangalore har ABB en 

av sina produktionsanläggningar samtidigt som Volvo tillverkar både bussar och 

lastbilar strax utanför staden. Gurgaon i New Delhis utkant är ett område där flera 

svenska företag har huvudkontor. Här finns Ericssons huvudkontor för Indien och i 

Jaipur har Ericsson en fabrik där teleutrustning produceras för den indiska marknaden. 

Både Sony Ericsson och Ericsson har FoU-enheter i Chennai och telefoner för 

Sony Ericssons räkning tillverkas i Flextronics fabrik strax utanför staden. 

Flera svenska företag är på väg att starta verksamhet i Indien, däribland Scania. 

Många av företagen arbetar dessutom med att kraftigt utöka sin verksamhet och 

företagens expansionsplaner indikerar att storleksordningen 30 000 personer kommer 

att vara anställda i Indien om fem år. För svensk industri i Indien totalt sett är 

detta troligen lågt räknat eftersom prognosen inte tar hänsyn till att nya företag lär 

komma in på marknaden. 

l Svenska företag har redan över 20 000 anställda i Indien. 

l Svensk industri växer kraftigt i Indien och en försiktig bedömning är att 

antalet anställda kommer att vara drygt 30 000 om fem år. 

Marknadsskäl är viktiga och främst storföretag har produktion i Indien 

Det är nästan bara stora svenska företag som har egen verksamhet i Indien och de är 

främst i landet av marknadsskäl. Marknadsnärvaro är viktigt inte minst för att förstå 

den indiska marknaden. Dessutom gör den snabba utvecklingen inom industri 

och infrastruktur, tillsammans med landets stora befolkning, marknaden intressant 

för de flesta multinationella företag. 

5

Kostnaden för en kvalificerad arbetare eller tekniker är för närvarande i genomsnitt 

3 000 SEK per månad. Kostnaden för en mindre kvalificerad arbetare är uppskattningsvis 

hälften så stor. Därmed är arbetskraftskostnaden betydligt lägre i Indien 

än i västra Europa men även klart lägre än i både östra Europa och Kina. Lönenivån 

stiger relativt snabbt i Indien och löneökningar på över 10 procent per år är inte 

ovanligt. Trots det kommer löneläget att vara förhållandevis lågat många år framöver 

i jämförelse med västra Europa, på grund av det låga utgångsläget. 

Tillverkning i Indien sker främst för den lokala marknaden och företagen har inte 

speciellt mycket produktion i landet för regionen eller den globala marknaden. 

Dålig infrastruktur, korruption och byråkrati är viktiga förklaringar till att företagen 

inte producerar för global marknad i Indien och dessa faktorer hämmar överlag 

industrialiseringen av landet. Vissa av de svenska företagen har FoU i Indien för 

globalt behov även om de flesta företagens FoU i landet mest handlar om produktanpassning 

för den lokala marknaden. Indien är mycket intressant som FoU-land, 

mycket tackvare den goda tillgången till engelskspråkiga ingenjörer. 

I framtiden kommer vi att se mer svensk produktion i landet för regional och global 

marknad och andelen av produktionen som exporteras kommer att öka trots en 

förväntat kraftigt ökad inhemsk efterfrågan. Dessutom kommer mer insatsvaror att 

importeras från Indien. Trenden med FoU i Indien har antagligen kommit för att 

stanna och vi kommer att se hur de svenska företagen etablerar alltmer utvecklingsverksamhet 

i Indien. 

l Det är nästan bara stora svenska företag som har egen tillverkning i 

Indien och de är främst i landet av marknadsskäl. 

l Även kostnadsskäl har betydelse för verksamheten i Indien och kostnaden 

för en kvalificerad arbetare är ca 3 000 SEK per månad. 

l Produktion i Indien sker främst till den lokala marknaden, delvis på grund 

av landets dåligt fungerande infrastruktur och byråkrati. 

l FoU sker i ökande utsträckning i Indien och särskilt tillgången till duktiga 

engelskspråkiga ingenjörer gör landet intressant för utvecklingsverksamhet. 

l I framtiden kommer mer produktion för global marknad att ske i landet, 

mer FoU kommer att ske där och mer insatsvaror kommer att importeras 

från Indien till Sverige. 

6

Fordonskomponenter importeras från Indien i ökad grad 

Alltmer teknikprodukter skeppas mellan Sverige och Indien och handeln har ökat 

från en tidigare mycket låg nivå. Vi kan konstatera att svensk teknikexport tar marknadsandelar 

jämfört med andra exportörer på den växande indiska marknaden. 

Andelen har ökat med 0,85 procentenheter mellan 1998 och 2006. Det kan låta lite 

men motsvarar en försäljning på flera miljarder kronor. 

Sveriges teknikexport till Indien har ökat med i genomsnitt hela 24 procent per år i 

tio år och teknikprodukter exporterades till ett värde av drygt 7 miljarder SEK 2007. 

Ericssons verksamhet syns tydligt i statistiken och den kraftigt ökade exporten av 

teleprodukter förklarar en stor del av exportökningen totalt sett. Näst efter telebranschen 

är maskinindustrin den del av teknikindustrin som står för störst andel 

av den svenska exporten till Indien. Därutöver utgör elektrisk utrustning en relativt 

stor andel av exporten. Exporten av fordonskomponenter till Indien har ökat i 

snabb takt. Under fem år har den årliga tillväxttakten varit 64 procent och ökningstakten 

har varit extra kraftig under 2007 och 2008. 

Importen av teknikprodukter till Sverige från Indien är mycket mindre än vår 

export dit. Under 2007 importerades teknikvaror för drygt 1 miljard SEK. Därmed 

var teknikimporten från Indien mindre än en sjättedel så stor som teknikexporten 

samma år. Sverige har alltså ett stort handelsbalansöverskott med Indien vilket är 

ett välkommet bidrag för svensk del då handelsbalansen med många andra delar 

av den nya världen utvecklas negativt. Teknikimporten har vuxit snabbt de senaste 

åren med hela 32 procent per år under en femårsperiod. 

Motorfordonskomponenter är den grupp av teknikvaror som i störst utsträckning 

importeras från Indien och importen av fordonskomponenter utgjorde drygt 

6 procent av importen 2007. Ett växande antal motorfordon importeras också från 

Indien. Därutöver importeras bearbetade metallvaror i växande utsträckning, vilket 

tillsammans med importen av fordonskomponenter indikerar att det främst är 

insatsvaror som importeras och kommer att importeras från Indien. Det är sällan 

exakt likvärdiga produkter som skickas i båda riktningarna utan produkterna skiljer 

sig i både modell och kvalitet. Skillnaderna syns i prissättingen på de produkter som 

handlas med Indien. Värdet per kilo på den svenska exporten av delar till motorfordon 

är exempelvis ungefär dubbelt så högt som motsvarande värde för impoten. 

Vi kan räkna med att teknikhandeln med Indien kommer att öka kraftigt de närmaste 

åren. Inte minst utvecklingen inom fordonsindustrin indikerar att vi kommer 

att få se en snabbt ökad import av både fordon och fordonskomponenter från 

Indien. Därutöver kommer importen av teknikvaror överlag att öka. Även vår export 

till Indien kommer att växa eftersom produkter från svensk industri i ökande 

utsträckning behövs i Indien. Att vår import växer snabbare än exporten kommer 

på lite sikt innebära att Sveriges stora handelsöverskott med teknikvaror minskar. 

Dessutom är det även troligt att skillnaden i pris per kilo minskar. 

7

l Svensk teknikexport tar marknadsandelar jämfört med andra exportörer på 

den växande indiska marknaden. 

l Teknikexporten, som domineras av teleprodukter, har ökat med 

24 procent per år under en tioårsperiod. 

l Teknikimporten från Indien är mycket liten men har vuxit med 32 procent 

per år de senaste fem åren. 

l Importen av teknikprodukter från Indien är mindre än en sjättedel så stor 

som teknikexporten dit och Sverige har därmed ett stort handelsöverskott 

med landet. 

l Framförallt mer fordonskomponenter och personbilar kommer att importeras 

från Indien de närmaste åren men handeln kommer även mer generellt 

att växa kraftigt. 

Verksamhet i Indien ger jobb och produktion i Sverige 

Utbytet med Indien har haft en positiv inverkan på verksamhet också i Sverige 

och flera faktorer indikerar att företagen har expanderat i Indien och inte flyttat 

verksamhet dit. Inte minst att närvaron främst förklaras av marknadsskäl visar att 

verksamheterna i Indien i allt väsentligt handlar om ren expansion. 

Den ökade exporten till Indien med ca 8 miljarder SEK på tio år innebär att ungefär 

1 700 arbetstillfällen skapats i teknikföretag i Sverige. Tackvare exportökningen till 

Indien har vissa företag kunnat öka antal anställda i Sverige medan andra kunnat 

behålla befintligt produktion och personal i landet. Dessutom har försäljningen i 

Indien inneburit bättre kostnadstäckning för FoU och allehanda annan verksamhet 

samtidigt som närvaron i Indien gjort att företagen kunnat upprätthålla marknadsandelar 

och konkurrenskraft. 

Överlag kommer industrin i Indien att växa kraftigt de närmaste åren. Exakt hur 

mycket avgörs i stor utsträckning av om den dåliga infrastrukturen förbättras i tillräcklig 

utsträckning och om landets politiker kan komma tillrätta med korruption 

och dåligt fungerande byråkrati. 

Hur Sverige och produktion i Sverige påverkas av det växande Indien ännu inte 

avgjort. Att företag alltför ofta har svårt att rekrytera duktiga ingenjörer och akademiker 

i Sverige är ett stort problem. Dessutom är höga skatter och bristande 

flexibilitet på arbetsmarknaden saker som inverkar negativt när företag bestämmer 

8

huruvida verksamhet ska vara kvar i Sverige. Mycket är bra i Sverige men i en global 

värld krävs förutsättningar i världsklass. Lagar och regler måste anpassas till företagens 

globaliserade verklighet och behovet av anpassning är extra stort inom arbetsmarknadsområdet. 

Dessutom måste kompetensförsörjningen förbättras samtidigt 

som kvalitet på grundforskning, infrastruktur m.m. bör bli bättre. Det är även viktigt 

att skattesystemet reformeras dels för att möjliggöra rekrytering av kvalificerad 

personal och dels för säkra kapitaluppbyggnad och investeringar i Sverige i framtiden. 

Både skatt på högre inkomster och bolagsskatt bör alltså sänkas. Dessutom är 

det viktigt att inte straffskatt på kapital återinförs. 

Om inte politiska makthavare och arbetsmarknadens parter skapar rätt förutsättningar 

och nödvändig flexibilitet i Sverige, är sannolikheten stor att vi kommer se 

verksamhet flytta från Sverige till bland annat Indien. Skapas däremot bättre förutsättningar 

i Sverige, kommer vi att se hur företagen fortsätter att expandera både 

på hemmaplan och på världsmarknaden. Då kan vi glädja oss åt en svensk industri 

som producerat alltmer varor och tjänster i både Indien och Sverige och som därmed 

gör livet enklare för människor runt om i världen. 

l Företagens verksamhet i Indien handlar om expansion och inte om flytt 

från Sverige. 

l Fler jobb har skapats i Sverige tackvare utbytet med Indien och den ökade 

teknikexporten dit motsvarar ungefär 1 700 jobb. 

l Betydelsen för Sverige av verksamheten i Indien avgörs av de svenska 

konkurrensförutsättningarna som måste vara i världsklass. 

l Följande förbättringar är speciellt viktiga i Sverige: 

– Kompetensförsörjningen bör förbättras. 

– Lagar och regler bör anpassas till företagens globaliserade 

verklighet – speciellt inom arbetsmarknadsområdet. 

– En reform inom skatteområdet bör genomföras där både 

bolagsskatt och skatt på högre inkomst sänks. 

– Kvalitet inom grundforskning, infrastruktur m.m. bör förbättras. 

l Följande förbättringar är speciellt viktiga i Indien: 

– Infrastruktur och framförallt landets vägnät bör förbättras. 

– Byråkrati och regleringar bör minska. 

– Korruption i landet bör hanteras. 

9

Ericssons huvudkontor i Gurgaon utanför New Delhi 

10

Inledning 

Kor, kastsystem och kryddad mat är vad många människor förknippar med Indien. 

Dock är Indien mycket mer än så och det kontrastfyllda landet innehåller alltifrån 

öknar i Rajasthan till vita bergstoppar i Kashmir. I Indien sker en kraftig tillväxt 

som ofta beskrivs med bilder från IT-boomens Bangalore. Satsningar på infrastruktur 

och en växande fordonstillverkning bidrar samtidigt till den minst lika betydelsefulla 

industrialisering av landet. 

Svensk industri har genom åren bidragit till jobb och välstånd i Sverige och även 

utomlands. De över 3 400 teknikföretagen, med mer än 300 000 anställda i Sverige, 

står för drygt halva svenska varuexporten och nu exporteras alltmer teknikprodukter 

till Indien. Svenska företag har varit närvarande på den indiska marknaden åtminstone 

sedan 1960-talet, men närvaron har ökat kraftigt de senaste åren. Landets 

1,1 miljarder invånare gör förståss landet till en stor potentiell marknad. Dessutom 

har landet världens kanske största arbetskraftsreserv, tackvare den relativt unga befolkningen. 

Att både produktion i Indien och försäljning dit kommer att ske i ökad 

utsträckning i framtiden är något vi kan vara säkra på. 

Mot denna bakgrund har Teknikföretagen tagit fram denna rapport om Indien och 

svensk industri i Indien. Underlag för studien är främst intervjuer med ledande företrädare 

för svenska storföretag med verksamhet i Indien. Intervjuer har skett med 

företrädare för ABB, AB Volvo, Alfa Laval, Atlas Copco, Electrolux, Ericsson, Haldex, 

Höganäs, IBM, Nefab, Sandvik, Seco Tool, SKF, Sony Ericsson, Tetra Pak och Trelleborg. 

De flesta intervjuer har skett på plats i Indien och i samband med dem har 

besök skett vid företagens olika verksamheter i landet. 

I rapport presenteras först en genomgång av företagen i Indien där lokalisering och 

verksamhet beskrivs. Därefter presenteras den svenska industrins verksamhet och 

strategier i Indien tillsammans med beskrivningar av bland annat kostnadsläge samt 

utveckling och problem i landet. Det näst sista kapitlet innehåller en redogörelse för 

Sveriges teknikhandel med Indien och rapporten avslutas med en diskussion om 

hur verksamheten i Indien påverkar verksamheten i Sverige. I rapporten försöker 

vi att hålla ett perspektiv där vi beskriver nuläget, situationen tio år tillbaka i tiden 

samt vad vi kan förvänta oss i landet tio år framåt i tiden. 

11

Atlas Copcos fabrik i Svenagar i Pune 

12

Svenska företag i Indien 

Pune, Bangalore, Chennai och New Delhi med omnejd är de viktigaste klustren 

för svenska företag i Indien och av de svenska bolagen har ABB, Ericsson och 

SKF flest anställda i landet. För svensk industri är Pune det område där absolut 

flest producerande företag har verksamhet medan Chennai har blivit ett 

utvecklingscenter för svensk teleindustri. Samtidigt är Bangalore, som annars 

har rykte om sig att vara en IT-stad, en tillverkningsbas för svensk industri och 

både ABB och Volvo har produktion där. 

Området runt Pune är ett kluster för svensk tillverkande industri 

I Svenagar i Pune ligger Sandvik, Atlas Copco och Alfa Laval på rad mellan järnvägen 

och en stor väg. Bilfärden till Svenagar från hjärtat av Pune tar ungefär en kvart 

och går norr ut på huvudvägen mot Mumbai. Kor samsas med bilar, tvåhjulingar 

och trehjulingar i den kaotiska trafiken och vägen är kantad av människor och små 

affärer där man kan köpa bananer, telefonabonnemang och mycket mer. Välskötta 

parker med palmer och blommor omger de svenska fabriksbyggnaderna och pågående 

eller nyligen avslutade byggprojekt syns på flera håll vid anläggningarna i 

Svenagar. 

Sandvik, Alfa Laval och Atlas Copco finns i Svenagar som är svenskbyn i Pune 

Svensk industri finns utspridd på flera håll i Indien men närvaron är mer frekvent i 

vissa delar av landet. 2 Ett av kluster för svensk industri sträcker sig från New Delhi 

till Jaipur i norra Indien. Dessutom finns en hel del verksamhet i städerna Bangalore 

och Chennai i södra delen av landet. Pune utmärker sig ändå lite extra eftersom 

ett stort antal svenska företag är koncentrerade där. Att tre av företagen finns på ett 

ställe i staden har exempelvis givit området Svenagar dess namn. Sandvik etablerade 

sig i Svenagar 1960 och Alfa Laval och Atlas Copco kort därefter. I dag har Sandvik 

1 900 anställda i Indien varav merparten i finns Pune. Vid anläggningen i Svenagar 

har Sandvik bland annat tillverkning av verktyg för skärande bearbetning och av 

utrustning för mineralbrytning. Dessutom sitter ingenjörer och arbetar med utvecklingsverksamhet 

i staden. Förutom i Pune har även Sandvik verksamhet i Goa, 

Gujarat och i New Delhi. 

Alfa Laval gör både separatorer och dekanteringsmaskiner i Pune. Dessutom har 

bolaget en fabrik för flödeskontrollutrustning i Sarole precis utanför staden och en 

fabrik för värmeväxlare i Satara ca 10 mil söder ut. Sammanlagt har bolaget drygt 

2) Beskrivningen av svenska företag i Indien baseras på intervjuer med chefer vid de svenska företagen och på erfarenheter 

från studiebesöken. Redogörelsen ger en tämligen heltäckande bild av svensk industri i Indien, speciellt 

för de stora företagen. Av utrymmesskäl har vi dock inte gjort en fullständig redogörelse för alla företagens enheter. 

När inga källor anges är informationen hämtad från intervjuerna vilka finns förtecknande längst bak i rapporten. 

13

1 250 anställda i Indien. Många arbetar med produktion men en del av de anställda 

är ingenjörer och arbetar med produktspecifik utveckling samt med design och 

planering av industriprojekt. 

Granne med Alfa Laval ligger Atlas Copco som valt att koncentrera sin tillverkning 

till städerna Pune och Nashik. Därmed har två fabriker på andra håll i Indien 

stängts. I Pune gör företaget kompressorer av varierande modell och storlek och i 

Nashik som ligger 5 timmars bilresa norr om Pune gör företaget bergborrningsutrustning 

och vägmaskiner. Atlas Copco har även en utvecklingsenhet i Bangalore 

och sammanlagt har företaget 1 550 anställda i Indien. 

I Pune finns även Seco Tools, SKF, De Laval och Höganäs 

Några minuters resa norrut från svenskklustret Svenagar finns en SKF-fabrik. Den 

stora fabriken i Pune tillverkar över 130 000 kullager varje dag, främst till den snabbt 

växande bilindustrin. Ringar härdas, ytbehandlas och passas ihop med kulor till 

färdiga kullager i fabriken och i kontorsdelen sitter ingenjörer och ekonomer och ser 

till att produktion och försäljning fungerar. Totalt räknat har SKF 2 200 anställda i 

Indien och SKF har även en fabrik i Bangalore i södra Indien samt nyöppnade fabriker 

i delstaterna Uttarkhand och Gujarat i norra respektive västra delen av landet. 

Den snabba utbyggnaden av industri i Indien har ökat efterfrågan på verktyg och 

maskiner. Seco Tools tillverkar, precis som Sandvik, hårdmetallskär till maskiner och 

har en snabbt växade marknad i Indien. Företaget har totalt drygt 200 anställda i Indien 

varav många är säljare. Under 2006 invigde Seco Tools en ny fabrik för svarvhållare 

i Pune bredvid den redan etablerade tillverkning av vändskär. Företaget bedriver 

även viss kundanpassning och testning av produkter vid anläggningen i staden. 

I ett land med kor i varje gathörn finns en stor potential för mjölkmaskiner och 

De Laval, som tillhandahåller sådan utrustning, har sitt center i Pune. Företagets 

produktionsenhet finns på en mindre ort som heter Karad och ligger drygt 10 mil 

söder om Pune. Ett annat företag som, precis som De Laval, har sitt kontor i Pune är 

Höganäs. Företaget gör pulver som används för att pressa metalldetaljer, och levererar 

detta till bilindustrin i stor omfattning. Företagets produktion sker i Ahmadnagar 

som ligger några timmars bilresa öster om Pune och företaget har sammantaget 

närmare 70 anställda i Indien. 

Det är inte bara de svenska företagen som finns i Pune utan staden är överlag ett 

kluster för tillverkande industri med många multinationella och indiska företag. 

Skyltar med namn som Tata, Bosch, Dana och Visteon syns när man åker runt i staden 

med omnejd, vilket visar att både biltillverkare och underleverantörer finns på 

plats. Skälen till att Pune är ett av Indiens mest industrialiserade områden är flera 

men de många universiteten med tekniska utbildningar är en förklaring. Andra 

förklaring är stadens gynnsamma klimat, dess relativa närhet till hamnen i Mumbai 

samt flygindustrins och militärens närvaro i området, vilket skapar en efterfrågan 

på teknikprodukter. 

Tetra Paks fabrik ligger i Takawe mellan Pune och Mumbai 

Nästan halvvägs utmed motorvägen mellan Pune och Mumbai finns den lilla byn 

Takawe där Tetra Pak har en fabrik. Tetra Pak har närmare 300 anställda i Indien 

och fabriken i Takawe tillverkar papper till förpackningar. Anläggningen grunda- 

14

des tidigt under 1980-talet och lokaliseringen valdes delvis på grund av att man 

fick vissa skattelättnader i området men även för den utmärkta placeringen utmed 

vägen till hamnen i Mumbai. Motorvägssträckan mellan Pune och Mumbai är en 

av de få sträckor motorväg i Indien som har en riktigt god standard. Vägen som har 

både planskilda korsningar och ordentligt separerade körfält går genom ett mjukt 

kuperat jordbrukslandskap. 

Haldex finns i Nashik och tillverkar bromsarmar till bilindustrin 

I Nashik har Haldex två fabriker och verksamheten bedrivs som ett joint venture med 

Anand Group som är en relativt stor indisk familjekoncern inom bilindustrin. Båda 

fabrikerna tillverkar bromsarmar och företaget skaffade den andra fabriken när man 

vuxit ur sin första fabrik. Nashik är en stad som man når via slingrande bergsvägar 

oavsett om man kommer från Pune eller Mumbai och resan från dessa respektive städer 

tar ungefär fem timmar med bil. Förutom bananodlingar och dammiga byar, passerar 

man en och annan vinodling på vägen och det vackra området utmärker sig som 

ett av Indiens få vindistrikt. Som vi nämnt tidigare har även Atlas Copco verksamhet i 

Nashik. Dessutom finns ABB närvarande i staden med en mindre enhet. 

ABB, ERICSSON OCH SKF HAR FLEST ANSTÄLLDA I INDIEN 

Antal anställda vid de svenska företagen i Indien 2008 

15 

Antal anställda 

ABB 7 655 

Ericsson 3 238 

SKF* 2 200 

Sandvik 1 900 

Atlas Copco 1 550 

Alfa Laval 1 265 

AB Volvo** 1 700 

Trelleborg*** 445 

Tetra Pak* 274 

Seco Tools* 235 

Haldex 142 

Nefab 100 

De Laval* 80 

Höganäs 67 

Sony Ericsson 35 

Roxtec* 20 

Summa 20 906 

Källa: Respektive företag och Exportrådet (2008) 

* Dessa värden kommer från Exportrådet (2008) och avser 2007 i motsats till övriga uppgifter som kommer från 

respektive företag och avser 2008. 

** Inklusive Volvo bussar med ca 500 anställda. 

*** Siffran anger både Trelleborg och Trelleborg Sealing Solutions med 325 respektive 120 anställda, varav det första 

värdet kommer från Exportrådet (2008) och det andra från företaget.

Flera huvudkontor i New Delhi och en stor Ericssonfabrik i Jaipur 

Gurgaon i New Delhis sydvästra del är ett område där skyskraporna just nu växer 

upp som svampar ur jorden. Mellan de moderna byggnaderna, som ofta kröns av 

skyltar med kända företagsnamn, syns kor, kraftledningar, byggarbetsplatser och 

dammiga parkeringar. Området ligger strax utanför flygplatsen utmed motorvägen 

till Jaipur och har kommit att bli hemvist för många multinationella företags 

indiska huvudkontor. 

Ericssons har huvudkontor och en enhet för business services i Gurgaon 

Ericsson finns i en smakfullt designade byggnad som syns tydligt utmed motorvägen. 

I byggnaden finns kontor med lednings och marknadsfunktioner för Indien 

och delar av Asien samt enheten för business services, vilken hjälper operatörerna 

med administration och drift av mobilnäten. Totalt har Ericsson ca 3 200 anställda 

i Indien. Förutom verksamheten i Gurgaon har företaget tillverkning i Jaipur och 

en utvecklingsenhet i Chennai. Dessutom har Ericsson både egen och kontrakterad 

personal ute runt om i Indien för att installera och driva basstationer och mobilnät. 

Tetra Pak och Sony Ericsson är andra exempel på företag som har kontor i Gurgaon 

och närhet till myndigheter och landets centralregering i kombination med 

bra flygförbindelser och annan infrastruktur gör det attraktiv att vara lokaliserad i 

Gurgaon. I området har även det svenska företaget Roxtec en liten verksamhet med 

ca 20 anställda. 

Nefab tillverkar emballage strax utanför Gurgaon och Trelleborg finns i Noida 

I en nästan nyöppnad fabrik förvandlar Nefab plywood och metallband till kluriga 

emballagelösningar. Fabriken ligger några mil från Ericssons kontor i riktning mot 

Jaipur. Nefab har ca 100 anställda i Indien. Ericsson är en mycket viktig kund vilket 

också är en bidragande orsak till företagets lokalisering. Företagets indiska huvudkontor 

finns i Mumbai och när Nefab startade försäljning i Indien importerades 

emballagen till landet. 

Trelleborg finns bland annat strax utanför New Delhi i staden Noida och bolaget 

har totalt ca 450 anställda i Indien (inklusive Trelleborg Sealing Solutions). Noida 

når man när floden Yamuna passerats om man åker från New Delhi i sydöstlig 

riktning. Den stora och dessvärre kraftigt förorenade floden Yamuna kommer från 

Himalaya och är ett av källflödena till Ganges. 

Basstationer till den växande indiska marknaden tillverkas i Jaipur 

Mobilnätsutbyggnaden i Indien sker i stor skala och fram till den första december 

2007 hade Ericsson levererat 50 000 basstationer bara i Indien. Basstationer för den 

indiska marknaden sätts samman i staden Jaipur och företaget har i dag ca 300 anställda 

vid fabriken. Verksamheten i Jaipur har funnits sedan 1994 och ett av skälen 

till placeringen i Jaipur sägs vara att en minister kom från området och uppmuntrade 

en lokalisering där. 

Ericssonstaden Jaipur är provinshuvudstad i Rajasthan, en provins känd för sina 

stora öknar och magnifika fästningar. Med bil tar resan från New Delhi ca 6 timmar 

och går över bördigt slättland. Motorvägen är en av Indiens mest trafikerade 

16

eftersom den utgör en del av rutten ned till Mumbai. Så fort man kommer utanför 

Gurgaon blir vägens standard tämligen dålig. Oändliga karavaner med små färgglada 

lastbilar syns bredvid och på vägen som förövrigt även används av de lokala 

bönderna för vallning av getter och transport av spannmål på kärror dragna av 

kameler. 

SVENSK INDUSTRI FINNS FRÄMST RUNT PUNE, BANGALORE, CHENNAI OCH NEW DELHI 

Illustration av kluster i Indien där svensk industri finns i störst koncentration 

IT-staden Bangalore är även tillverkningsbas för svensk industri 

Bangalore är en stad som uppmärksammats som världens främsta IT-kluster 

näst efter Silicon Valley. Staden har historiskt varit känd för vackra trädgårdar, ett 

gynnsamt klimat och som ett område för rekreation. I dag finns många IT-företag 

i staden däribland IBM, Microsoft, Yahoo och Infosys. De många företagen finns i 

flotta kontorsbyggnader i det virrvarr av butiker, överfulla vägar, slumområden och 

golfbanor som är Bangalore. 

17

ABB har en tillverkning, huvudkontor och utveckling i Bangalore 

För svensk industri är Bangalore en tillverkningsstad vilket står i kontrast till stadens 

generella tjänstefokusering. ABB finns på många ställen i Indien men en av de 

större anläggningarna finns i Bangalores nordvästra del i en industristadsdel som 

kallas Peenya. Företaget gör här alltifrån motorer och kondensatorer till avancerad 

styrutrustning. I moderna kontorslokaler i Bangalores centrala del finns även huvudkontor 

för ABB:s indiska verksamhet och en FoU-enhet. Totalt har ABB ca 7 700 

anställda i Indien och förutom i Bangalore finns även tillverkningsenheter i Faridabad, 

Haridwar, Mumbai, Nashik och Vadodara. 

Trelleborg Sealing Solutions finns i Bangalores södra delar och företaget har 120 anställda. 

Huvudkontoret ligger i den trevliga stadsdelen Jaynagar och en bit därifrån 

ligger fabriken där företaget gör tätningsringar. Företagen har två fabriker i samma 

byggnad för att på ett enkelt sätt hantera byråkrati och handelstariffer. Produktion 

för export är därmed helt skiljd från produktion för inhemsk marknad. I fabriksbyggnadens 

övre plan har företaget även lager och distributionscentral för den 

indiska marknaden. 

Volvos bygger lastbilar och bussar strax öster om Bangalore 

I byn Hoskote som ligger några mil öster om Bangalore tillverkar Volvo lastbilar och 

bussar i två separata, men intilliggande företag. Balkar kommer in i ena ändan av 

lastbilsfabriken, förses med allehanda komponenter och rullar ut som färdiga lastbilar 

i andra ändan. I närheten av lastbilsfabriken byggs bussar både för citytrafik 

och intercitytrafik och inne i Bangalore har företaget flera kontor. Bland annat sitter 

Volvo IT i staden och administrerar olika typer av IT-system för Volvokoncernen 

globalt. Enheten i Bangalore har exempelvis hand om bolagets Intranät och sysselsätter 

i dagsläget ca 400 personer. Sammantaget har Volvobolagen ungefär 1 700 

anställda i Indien varav 500 jobbar i Volvo bussar som är ett separat bolag. 

Räknar man även in de av Volvo kontrollerade bolagen har koncernen ungefär 5 000 

anställda i Indien. Volvo kontrollerar den kinesiska tillverkaren Lingong och har även 

förvärvat Ingersoll Rand som tillverkar anläggningsmaskiner. Båda dessa företag har 

fabriker i Bangalores västra del, nära ABB:s anläggning. Dessutom har Volvo ett joint 

venture med Eicher för att förse den indiska marknaden med mindre lastbilar. Att 

kunna sälja små lastbilar i Indien är viktigt eftersom dessa är väldigt vanliga i landet. 

Skälen är flera men en förklaring är den dåliga vägstandarden. Restriktioner som 

hindrar stora lastbilar från att åka in i städer är en annan orsak. 

Svenska företag har FoU i Chennai 

Även Chennai har kommit att bli något av ett kluster för IT och elektronikföretag, 

delvis på grund av att Bangalore blivit aningen överetablerat. Trots att temperaturen 

i Chennai stiger över 40 grader Celsius delar av året är staden ständigt full av liv och 

rörelse. I västra Chennai syns lyftkranarna stå täta där Cyber city byggs. Stadsdelen 

kommer när den är färdig att ge tusentals indier arbetsplatser vid de nybyggda kontoren. 

I östra Chennai, i solnedgången vid Marina beach, syns tusentals unga pojkar 

och flickor roa sig på stranden och i vågorna. Vissa av dem blickar förväntansfullt ut 

över havet – kanske undrande vad som finns för dem i det snabbt växande Indien. 

18

Ericsson och Sony Ericsson har utvecklingscenter i Chennai 

Precis vid havet i Chennai, i ett stort glashus, finns Ericssons indiska R&D-center. Högst 

upp i huset sitter för närvarande cirka 250 medarbetare och utvecklar Ericssons 

mobilsystem. Ingenjörerna som jobbar i det toppmoderna kontorslandskapet arbetar 

i första hand med mjukvara till det betalningssystem som gör att rätt belopp hamnar 

på fakturan eller dras från kontantkortet när man ringer med en mobiltelefon. 

Sony Ericssons finns i sydöstra Chennai, nära flygplatsen, i det delvis färdställda 

Cyber city. Företaget har främst produktutveckling och mjukvarutestning i staden 

men även viss administration av den indiska mobilproduktionen. Utvecklingsarbetet 

innebär i huvudsak att komponenter integreras till nya telefonmodeller. Både för 

Ericssons och Sony Ericssons del förklaras valet att lokalisera sig till Chennai av att 

regionen har förhållandevis bra infrastruktur samtidigt som staden inte är överetablerad, 

i motsats till Bangalore. 

Flextronics tillverkar telefoner åt Sony Ericsson nära Chennai 

Några mil sydväst om Chennai finns en så kallad ekonomisk zon (SEZ) som i folkmun 

kallas för Nokialand. Detta eftersom Nokia har en stor fabrik för mobiltelefontillverkning 

där. Zonen är i dagsläget kanske det viktigaste området för elektroniktillverkning 

i hela Indien. Vid sidan om Nokia kan Foxconn och Flextronics nämnas 

som exempel på aktörer i zonen och i Flextronics stora anläggning tillverkas bland 

annat mobiltelefoner för Sony Ericsson. Vid produktionslinorna plockas komponenter 

från underleverantörer ihop till färdiga telefoner som testas och förpackas. I 

fabriken tillverkas även delar till basstationer åt Ericsson. 

Fördelar med etableringen i den ekonomiska zonen utanför Chennai är närheten 

till hamnen som gör att skeppning av gods kan ske smidigt. Dessutom är infrastrukturen 

i och runt den ekonomiska zonen överlag bättre än på andra håll i landet. 

Andra fördelar är att företag som etablerar sig där erhåller allehanda skattelättnader. 

Företagen är i många fall även befriade från importtariffer och dessutom ges de en 

gräddfil förbi den komplicerade byråkrati som finns i Indien. 

Mer verksamhet vid svenska företag i Indien i framtiden 

Nya byggnader, byggställningar i bambu och konstruktionsarbete är en vanlig syn 

vid svenska anläggningar i Indien. Alfa Laval har precis byggt ut i Pune, ABB bygger 

en helt ny anläggning i Bangalore och Volvo planerar för tillverkning av anläggningsmaskiner 

utanför Bangalore. Samtidigt anställer Ericsson och Sony Ericsson 

medarbetare till utvecklingsverksamheten, i en takt så att man hinner fasa in dem i 

verksamheten. Flera svenska företag är även på väg in i Indien för att sätta upp sina 

första anläggningar, på liknande sätt som Nefab nyligen gjort. Scania är ett exempel 

på ett stort svensk företag som håller på att etablera sig på den indiska marknaden. 

Vi kan även förvänta oss att Volvos delägande i Eicher kommer att öka försäljning i 

Indien de närmaste åren. Sammantaget kommer en rejäl expansion av svensk industris 

verksamhet i Indien att ske inom en nära framtid. 

19

Centrala Mumbai 

20

Svensk industris 

verksamhet i Indien 

Det är nästan bara stora svenska företag som har verksamhet i Indien och de 

har redan över 20 000 anställda i landet sammanlagt. Svenska företags produktion 

i Indien sker främst för den lokala indiska marknaden men successivt 

ökar andelen produkter som exporteras från landet. Dessutom har företagen 

FoU i landet både för lokalt, regionalt och globalt behov. I framtiden kommer 

vi att se mer svensk produktion och FoU i Indien för både den regionala 

och globala marknaden. Mer komponenter kommer även att importeras från 

Indien till företagens verksamhet i Sverige. 

Växande storföretag på en växande indisk marknad 

Rickshawföraren och flickan som säljer frukt på marknaden har i dag mobiltelefon 

och familjen i den fattiga byn på landsbygden kommer att skaffa en inom kort. Antalet 

användare av mobiltelefoni växer för närvarande snabbare i Indien än någon 

annanstans i världen och att ungefär 8 miljoner människor i dagsläget skaffar sig 

mobiltelefon varje månad är ett tecken, bland många, på Indiens snabba utveckling. 

3 Nästan var som helst kan man köpa telefonabonnemang, det finns många 

operatörer att välja mellan och samtalskostnaderna är mycket lägre än i Sverige. 

Mest storföretag i landet och antal anställda har ökat snabbt 

Svensk industri i Indien anställer redan över 20 000 personer och det är nästan 

enbart stora svenska företag finns närvarande med egen produktion i landet. 4 Detta 

i motsats till i Kina och östra Europa där även mindre företag har egen verksamhet. 

Antalet anställda vid de svenska företagen i Indien har mer än fördubblats de 

senaste fem åren. 5 

Sett till en hel tioårsperiod är det just de senaste fem åren som antalet anställda tagit 

fart medan antalet anställda minskade något femårsperioden dessförinnan. Tillväxten 

beror dels på att redan befintliga företag har expanderat och dels på att andra 

företag startat produktion i Indien. Omsättningen vid de svenska företagen har ökat 

ännu snabbare än antalet anställda, vilket är naturligt eftersom företagen ständigt 

förbättrar produktiviteten. 

3) Uppgiften kommer från den svenska telekommunikationsindustrin i Indien men motsvarande uppgift finns även i 

Meredith (2008) som är en utmärkt bok om utvecklingen i Indien och Kina. 

4) Redogörelsen för svensk industris verksamhet i Indien baseras på intervjuer som genomförts med företagsledare i 

Sverige och Indien samt på intryck från studiebesök i Indien. Förteckning över intervjuer finns längst bak i rapporten. 

5) Antal anställda är en sammanställning av uppgifter från respektive företag. I några fall har dock siffror hämtats från 

Exportrådet (2008) och i dessa fall har siffror för 1998 och 2003 approximerade utifrån förändringstrenden i de 

andra bolagen. 

21

ANTALET ANSTÄLLDA HAR ÖKAT SNABBT OCH FÖRETAGEN HAR I DAG ÖVER 20 000 ANSTÄLLDA 

Antal anställda vid svenska teknikföretag i Indien 

20 000 

10 000 

0 

9 301 

1998 2003 2008 

22 

8 677 

Källa: Respektive företag och Exportrådet (2008), bearbetning Teknikföretagen 

20 906 

Företagen har anställda i egen regi och kontrakterade arbetare. Den senare kategorin 

kan närmast liknas vid inhyrd personal från bemanningsföretag och utgör drygt 15 

procent av den totala personalstyrkan vid de svenska företagen i Indien, även om andelen 

varierar kraftigt mellan olika bolag. 6 De arbetar ofta med att sköta kantiner och 

företagens trädgårdar och med bevakning men utför också arbete i produktionen. 

Svenska företags anläggningar i Indien skiljer sig inte nämnvärt från bolagens motsvarande 

anläggningar i Sverige. Masterfabriker används ofta som mall när företag 

sätter upp fabriker på nya växande marknader med resultat att maskinpark och 

arbetsvillkor blir likartade på olika håll i världen. I fabrikerna möter man regelmässigt 

anställda som stolt demonstrerar produkter och berättar om verksamheten. De 

berättar även om hur det är att jobba inom svensk industri och att de, förutom en 

relativt sett god inkomst, får social status tackvare arbetet för ett stort välrenommerat 

företag. Det anställda tas väl omhand av företagen och ofta finns bussar som 

hämtar och lämnar personalen morgon och kväll. Därtill är det vanligt att företagen 

tar ansvar för sjukvård för både de anställda och deras familjer. I kantiner serveras 

personalen dessutom mat helt kostnadsfritt, på indiskt välkryddat vis. 

6) Uppgifterna om andelen kontrakterade medarbetare kommer från företagen och analysen baseras på ett genomsnitt 

vid företagen. Viktning har skett utifrån antalet anställda vid bolagen. Kontrakterade medarbetare ingår inte i 

det presenterade antalet anställda vid företagen utom för Nefab.

Stadig tillväxt i den indiska ekonomin sedan reformer 1991 

Indiens tillväxt tog fart på allvar först under 1990-talet efter att ett antal reformer 

sjösatts i juli 1991. Inför reformerna stod landets ekonomi på ruinens brant och 

enda vägen ut ur krisen var att liberalisera ekonomin och öppna marknaden – inte 

minst för att få ett välbehövligt lån från IMF. En stor del av det byråkratiska system 

med licenser och tillstånd som tidigare fanns för kontroll av både handel och 

industri, avskaffades. 7 I samband med dessa reformer sänktes även tullar och skatter 

samtidigt som valutan devalverades. 

Nu växer den indiska ekonomin i snabb takt och de senaste fem åren har den 

indiska bruttonationalprodukten vuxit med 8,8 procent per år vilket kan jämföras 

med en årlig tillväxttakt på 5,4 under femårsperioden dessförinnan. 8 Tillväxten syns 

fysiskt runt om i Indien i form av moderna fabriker och fler IT-jobb som givetvis 

bidrar till att förädlingsvärdet per invånare stiger. 

Under en period fram till reformerna 1991 kunde inte utländska intressen äga en 

majoritet i indiska verksamheter och det fanns även begränsningsregler för hur 

stor en verksamhet kunde bli. Dessa restriktioner fick en del utländska företag att 

undvika Indien eller att dra sig tillbaka därifrån. Samtidigt skapade en del företag 

joint ventures vilka ibland beskrivits som att man sovit i samma säng som de lokala 

delägarna men drömt olika drömmar. Det finns alltså exempel där joint ventures 

skapat stora problem för svenska företag men i dag är det dock helt i sin ordning att 

ha joint ventures i Indien. Flera svenska koncerner har sedan reformerna 1991 ändå 

köpt tillbaka majoriteten i sina indiska dotterbolag. 

Svensk industri är bäst där Indien växer mest 

En växande industri, infrastrukturinvesteringar och en öka efterfrågan på fordon 

är viktiga drivkrafter till Indiens nuvarande tillväxt. Därmed har svenska företag 

goda affärsmöjligheter i landet. Tackvare att svenska företag är specialiserade inom 

varor som används inom uppbyggnad av infrastruktur och transportsystem har de 

överlag goda möjligheter på växande marknader, så även i Indien. 

FLEST ARBETAR I FÖRETAG SOM TILLVERKAR MASKINER OCH ELEKTRISK UTRUSTNING 

Antal anställda inom olika delar av den svenska industrin i Indien 2008 (antal och procent) 

23 

2008 Andel 

Elektrisk utrustning 7 655 37 % 

Maskiner och andra investeringsvaror 5 324 25 % 

Tele- och elektronikprodukter 3 273 16 % 

Insatsvaror (främst till bilindustrin) 2 954 14 % 

Motorfordon 1 700 8 % 

Summa 20 906 100 % 


7) Licenssystemet skapades tillsammans med diverse handelshinder efter kolonialtiden för att göra Indien självförsörjande 

och för att skydda den inhemska industrin. Se exempelvis Baijpai (2002) för beskrivning av detta och av 

ekonomiska reformer i Indien 1991 och åren därefter. 

8) Statistik som anger BNP-tillväxt kommer från Reserve Bank of India (2008).

För att ge en tydlig bild av strukturen för svensk industri i Indien har vi valt att 

dela in företagen i grupper utifrån vad de producerar. I tabellen på föregående sida 

framgår att tillverkning av elektrisk utrustning är den del som hittills anställer flest 

medarbetare i Indien tackvare ABB:s omfattande närvaro i landet. Även maskinindustrin 

har många anställda i Indien och här finns ett flertal företag verksamma. 

Även teleindustrin och insatsvaruindustrin utgör stora och framförallt snabbt 

växande delar, räknat i antal anställda. 

Att infrastrukturinvesteringar bidrar till landets tillväxt kan illustreras av att myndigheterna 

planerar att bygga 50 000 km motorväg i Indien fram till 2015. Ett av de 

viktigare projekten är det så kallade Golden quadrilateral projektet som kommer att 

utgöra en ringled i landet som förbinder de viktigaste städerna med 6 500 km motorväg. 

9 Exakt hur mycket som kommer att byggas kommer framtiden att utvisa och 

olika källor ger olika uppgifter. Hittills har utbyggnadstakten i landet varit blygsam 

vid jämförelse med satsningarna i Kina. Dock skapar satsningarna i Indien ändå en 

efterfrågan på allehanda produkter från svensk industri. 

I Indien är den traditionella cykeln i de flesta fall redan utbytt mot en motorcykel. 

I många fall har även den blivit utbytt mot en bil, vilket skapat en kraftig tillväxt i 

landets fordonsindustri. Tillväxten drivs främst av inhemsk efterfrågan och sammantaget 

producerades 1,3 miljoner personbilar och 11 miljoner fordon i landet 

2006-2007. 10 Många globala aktörer finns redan i landet och andra håller på att 

etablera sig där. Tata, som är Indiens i särklass främsta biltillverkare, har dessutom 

nyligen presenterat budgetmodellen Nano. Tillverkningen av den kommer ytterligare 

att bidra till tillväxt inom bilindustrin. Utvecklingen inom bilindustrin i Indien 

skapar sammantaget goda förutsättningar för svensk industri. Exempelvis innehåller 

varje bil ett flertal kullager, vilka kan levereras av SKF. Dessutom består bilar av 

diverse metalldelar som ofta tillverkas i maskiner med hårdmetallskär från exempelvis 

Sandvik eller Seco Tools. 

Marknaden är viktigast även om kostnadsskäl har betydelse 

Volvo är ett av de svenska företag som har satt ett tydligt avtryck på den indiska 

marknaden. När man ska köpa biljett för en bussresa i Bangalore kan man välja 

mellan olika typer av biljetter. Man kan antingen köpa en vanlig bussbiljett eller en 

”Volvo ticket”. Den sistnämnda varianten är en biljett för en resa i en fin buss med 

luftkonditionering. I hela Indien är Volvo förknippat med kvalitet och lyx och Volvobussarna 

stannar ofta på speciellt utmärkta busshållplatser. 

Lokal närvaro är viktigt på den indiska marknaden 

Företags närvaro på växande marknader kan ofta beskrivas utifrån marknads- eller 

kostnadsskäl. I Indien är marknadsskäl avgörande även om kostnadsbilden har betydelse. 

Närvaro är viktigt för att tidigt etablera en position och ta marknadsandelar 

på den indiska marknaden. Utveckling vi beskrivit inom industri och infrastrukturområdet 

i kombination med det faktum att Indien är snart är världens folkrikaste 

land gör Indien mycket intressant för de flesta multinationella företag. Ofta krävs 

9) The Economic Times (2008) är en källa som anger utbyggnadstakt för motorvägsprojekt och andra källor anger 

andra siffror. 

10) Siffrorna som anger tillväxt inom bilindustrin kommer från Ministry of Heavy Industries and Public Enterproces (2008). 

24

även lokal närvaro för att förstå den indiska marknaden. Hushållsmaskiner används 

på andra sätt på den indiska landsbygden än vad vi är vana vid, elektrisk utrustning 

måste klara både dammig hetta och den blöta monsunperioden. Dessutom är kraven 

på en lastbil är helt annorlunda i Indien än i Sverige på grund av gropiga vägar 

och den jämförelsevis mer obefintliga kostnaden för en chaufför. 

MARKNADSSKÄL ÄR HUVUDFÖRKLARINGEN TILL FÖRETAGENS VERKSAMHET I INDIEN 

Generalisering av skäl till svenska företags närvaro i Indien 

Mer marknadsdriven expansion 

Närvaro av 

marknadsskäl är mycket 

vanligt i Indien 

Mindre vanligt med 

närvaro av kostnadsskäl även om 

kostnader har betydelse 

Mer kostnadsdriven expansion 

De låga arbetskraftskostnaderna har betydelse 

Konkurrenskraftig försäljning på den indiska marknaden kräver ofta lokal produktion. 

Landets importtullar bidrar till att det kan vara svårt att konkurrera i landet 

utan lokal produktion. Dessutom kan det vara svårt att hålla konkurrenskraftiga 

priser i Indien om man inte producerar med de låga arbetskraftskostnaderna som 

finns i landet. De låga arbetskraftskostnaderna och möjligheten att få tag i både råmaterial 

och insatsvaror till bra pris är alltså av stor betydelse trots att marknadsskäl 

är huvudförklaringen till produktion i Indien. 

Företagens kostnad för en kvalificerad arbetare eller tekniker är för närvarande i 

genomsnitt 3 000 SEK per månad. 11 Kostnaden för en mindre kvalificerad arbetare 

är uppskattningsvis hälften så stor. Därmed är arbetskraftskostnaden betydligt lägre 

i Indien än i västra Europa men även klart lägre än i både östra Europa och Kina. 

Lönenivån stiger tämligen snabbt i Indien och löneökningar på över 10 procent per 

år är inte ovanligt. Trots det kommer löneläget, vid jämförelse med västra Europa, 

11) Den angivna arbetskraftskostnaden är ett genomsnitt av de kostnader som svenska företagen i Indien rapporterat 

om. 

25

att vara förhållandevis lågat många år framöver på grund av det låga utgångsläget. 

Lönerna varierar tämligen mycket mellan olika delar av landet och är högre i mer 

utvecklade och urbaniserade områden. Dessutom kan lönen variera högst väsentligt 

mellan olika medarbetare och den relativa lönenivån bestäms ofta utifrån den 

anställdes senioritet. 

Kollektivavtal mellan företag och den lokala fackliga organisationen är mer regel 

än undantag vid de svenska fabrikerna och avtalen reglerar vanligtvis förhållandena 

mellan parterna under tre år i taget. Utöver vad som regleras i dessa avtal har 

företagen ofta globala koncernriktlinjer för bland annat arbetsmiljön som de följer 

även i Indien. De svenska företagen betalar vanligtvis något bättre än den generella 

lönenivån i landet men framförallt attraherar de arbetskraft genom att ha bra arbetsförhållanden 

och genom att erbjuda prestigefyllda jobb. 

Tillverkning sker främst för den lokala marknaden 

Snabba och effektiva transporter är ingen man kan räkna med i Indien där licenser 

och byråkrati styr det mesta. Vid gränsen mellan delstaterna Rajasthan och Haryana, 

någon timmes bilresa utanför New Delhi, är köerna långa med små färgglada 

lastbilar. Runt bilarna springer barn barfota och försöker sälja frukter, tidningar 

och annat till männen som väntar i den stekande solen. Ofta väntar chaufförerna 

i många timmar på att få passera kontrollstationen, för att få åka vidare till nästa 

tullstation mot Mumbai, på landets viktigaste väg. 

Geografi och lokala förutsättningar avgör utbytets karaktär 

De förutsättningar som finns i ett land i kombination med landets geografiska 

placering och möjligheterna på marknaden, avgör hur företag agerar där. Grovt 

generaliserat kan svensk industris verksamhet på växande marknader kategoriseras 

i fyra typfall och i Indien är det vanligast att företagen producerar för den lokala 

marknaden. 12 

1) Export till Indien – tämligen vanligt förekommande 

Det är förhållandevis vanligt att stora svenska företag exporterar till Indien. Den 

här formen av utbyte sker av marknadsskäl, ibland utan lokal närvaro och ibland 

via lokala säljorganisationer. Export sker ofta från mer lokala företag eller 

när stora företag har betydande skalfördelar i sin svenska produktion. Export till 

Indien kan även ske i ett inledningsskede eller genom att företag exporterar som 

ett komplement sin produktion i landet. Dessutom uppstår ett exportflöde från 

Sverige av insatsvaror när företag har montering i Indien. 

2) Produktion i Indien för lokal marknad – mycket vanligt 

Stora svenska företag har ofta produktion i Indien för den lokala marknaden och 

detta sker främst av marknadsskäl. I vissa fall finns en stor del av värdekedjan i 

Indien och i andra fall sätts endast moduler samman till färdiga produkter som 

säljs i landet. De marknadsskäl vi redogjort för ovan gör att företagen ser ett stort 

värde i den lokala närvaron även om komparativa nackdelar som infrastruktur 

och byråkrati, gör att lokaliseringen inte lämpar sig för global produktion. 

12) Jämför gärna med Teknikföretagens studier av svensk industri i Kina och östra Europa, dvs. med Teknikföretagen 

(2005) och Teknikföretagen (2007). 

26

PRODUKTIONEN I DE SVENSKA FÖRETAGEN I INDIEN SKER FRÄMST FÖR LOKAL MARKNAD 

Generalisering av svenska företags närvaro i Indien 

Mer lokala 

företag 

1) Export till Indien 

Vanligt 

Ovanligt 

4) Import av insatsvaror 

från Indien 



3) Produktion i Indien för regional eller global marknad – förekommer 

Det förekommer att företagen producerar i Indien för regional eller global marknad 

men i väldigt liten utsträckning. Ofta får företag som i ett inledningsskede 

enbart producerade till lokal marknad, globalt ansvar för vissa produkter, i takt 

med att verksamheten i Indien utvecklas och blir internationellt konkurrenskraftig. 

Som vi beskrivit ovan påverkar alltifrån komparativa fördelar, lokal marknad 

och geografisk placering företagets strategier och dessvärre krävs en rad förbättringar 

i Indien om landet ska bli riktigt intressant för global produktion. 

4) Import av komponenter och insatsvaror från Indien – inte vanligt i dagsläget 

I dagsläget är det inte vanligt att företag förser sina svenska (eller globala) verksamheter 

med komponenter från Indien. Importen av insatsvaror är liten men 

växer snabbt vilket vi konstaterar i nästa kapitel. Den här typen av utbyte innebär 

att företagen gör inköp i Indien eller producerar insatsvaror där, främst av kostnadsskäl. 

Produkterna skickas sedan till Sverige eller till respektive företags verksamhet 

på annat håll. 

Trots att de flesta företagen mest producerar för lokal marknad i Indien finns exempel 

på produkter som främst exporteras. Det kanske tydligaste exemplet är Sandviks 

hårdmetallskär som flygs direkt till Singapore från fabriken i Pune. Från företagets 

logistikcenter i Singapore distribueras produkterna sedan snabbt till den plats där 

de behövs, även till Indien. För övriga produkter kan vissa generaliseringar göras. 

Större tekniska system till industrin samt utrustning för uppbyggnad av infrastruktur, 

säljs i stor utsträckning på den lokala marknaden. Samtidigt säljs mer avancerad 

utrustning med högre pris per kilo, i lite större utsträckning globalt eller regionalt. 

27 

2) Produktion i Indien 

för lokal marknad 

Mycket vanligt 

Förekommer 

3) Produktion i Indien för 

regional eller global marknad 

Mer globala 

företag

Dålig infrastruktur, korruption och byråkrati hämmar industrialiseringen 

Globala företags värdekedjor är komplicerade, ledtiderna är korta samtidigt som 

lagren bör hållas så små som möjligt. Dessutom krävs flexibilitet och möjlighet till 

snabba produktionsförändringar. Därmed är Indiens infrastruktur och förvaltning, 

dåligt anpassad för att möta företagens krav. 

Vägnätet klarar inte den typ av stora dragbilar vi är vana vid i Sverige, lastning och 

lossning sker ofta manuellt och restriktioner gör att större lastbilar inte alltid får åka 

in i städerna. Landets hamnkapacitet motsvarar inte de växande transportbehoven 

och elnätet i landet fungerar under all kritik. För att klara elförsörjningen måste 

företag ofta ha total uppbackning av egna elgeneratorer. Det kan även vara svårt att 

få ett telefonsamtal uppkopplat och problemen är speciellt stora i Bangalore, där 

tjänsteintensiv verksamhet vuxit allra snabbast. 

Korruption genomsyrar förvaltningen i Indien och företagen ser hur konkurrenter 

kan vinna upphandlingar och få olika tillstånd väldigt snabbt, troligtvis genom att 

betala mutor. De svenska bolagen är överlag noga med att inte falla offer för korruption 

eller bidra till den genom mutor. Det förekommer ändå att företagen blir 

uppvaktade av både polis och myndighetspersoner med önskemål om pengar för 

beskydd och privilegier. 

Tillstånd och licenser behövs till det mesta i Indien och landet är ett av världens 

sämsta vad gäller byråkrati. Skattesystemet är inte speciellt transparent och skatterna 

är relativt höga. Bolagsskatten är ca 30 procent men olika tillägg gör att den 

effektiva skatten för utländska bolag vanligtvis blir drygt 42 procent. 13 Dessutom 

är arbetsmarknaden tämligen reglerad samtidigt som importtullarna fortfarande 

är problematiska. Trots att mycket har hänt sedan reformerna startade 1991, finns 

mycket kvar att göra. Sammantaget ges Indien dåligt betyg i internationella rankningar 

inom ovan nämnda områden. 14 

Leverantörer finns i Indien men en hel del levereras från Kina 

I Mumbais hamn, i den stora viken precis öster om stadskärnan, pågår en ständig 

aktivitet. På vikens vatten ligger stora fartyg och väntar på sin tur att komma till 

kaj och på stränderna finns stora kranar som lyfter lasten i land där den flyttas till 

lastbilar för vidare transport ut på landets vägar och järnvägar. Delar till Alfa Laval, 

elektronikkomponenter till Ericsson och papper till Tetra Pak är några exempel på 

varor som finns på något av skeppen som väntar i viken. 

Främst avancerad mekanik kommer från Sverige 

Transmissionssystem till lastbilar och bussar och andra avancerade mekaniska 

komponenter är exempel på insatsvaror som exporteras från Sverige till den indiska 

produktionen. Generellt är produkterna från Sverige avancerade och produceras 

i kapitalintensiv verksamhet med skalfördelar. I vissa fall produceras dessa avancerade 

och kunskapsintensiva komponenter av underleverantörer i Sverige och i 

andra fall i företagens egna anläggningar. Andelen av komponenterna som kommer 

13) Enligt KPMG (2008) som innehåller en internationell jämförelse av bolagsskatter. 

14) Se exempelvis World Economic Forum (2007) där Indiens vägnät rankas på 82 plats bland 131 länder. Motsvarande 

siffra för kostnader för byråkrati är 79. Arbetsmarknaden är hårt reglerad och när det gäller svårighet att avsluta 

anställningar raknas Indien nästan sämst i världen eller på 102 plats av de 131 länderna. 

28

från Sverige till monteringen i Indien minskar i takt med att företagen får fler fungerande 

leveranser från lokala leverantörer. Samtidigt ökar produktionsvolymerna i 

Indien och därmed behovet av insatsvaror från Sverige. 

Leverantörer i Indien står för en växande del av leveranserna 

Svensk industri i Indien använder en hel del råvaror och insatsvaror från lokala underleverantörer 

och andelen inköp från leverantörer i Indien ökar successivt. Dels 

eftersom lokala indiska leverantörer blir allt bättre på att tillgodose företagens krav 

och dels eftersom alltfler globala leverantörer etablerar sig i landet. Råvaror i form 

av plåt och metall köps i huvudsak lokalt och samma sak gäller för gjutgods och 

enklare komponenter i metall, plast och gummi. 

Multinationella företag ser fördelar med att ha leverantörer nära sin slutproduktion. 

Därför är det vanligt att de uppmanar leverantörer att följa med till nya marknader, 

vilket de ofta också gjort till bland annat Kina och östra Europa. Den viktigaste 

fördelen med att ha leverantörer lokalt är möjligheten att få bättre varuflöden och 

säkrare försörjning av insatsvaror. I Indien bidrar även landets importtullar till att 

det är mer förmånligt att ha underleverantörer lokalt än utanför landets gränser. 

Det är ännu inte speciellt vanligt att företagens svenska underleverantörer etablerat 

sig i Indien. Istället är det framförallt mer globala underleverantörer som etablerat 

sig i landet både för att förse svenska och andra multinationella kunder med komponenter. 

En betydande andel komponenter kommer från Kina 

Företagen har globala organisationer för inköp. Därmed kommer komponenter 

till produktionen i Indien från alla möjliga håll i världen. Kina utmärker sig dock 

lite extra som leverantörsland till de svenska företagen i Indien. De flesta svenska 

företagen finns i Kina och har fungerande leveranser till produktionen där. Det har 

därför ofta varit naturligt att använda den befintliga försörjningskedjan även till den 

indiska produktionen. 

Jämfört med Sverige finns fördelar dels genom det geografiskt kortare avståndet till 

Kina och dels genom en lägre prisnivå än i Europa eller Sverige. I Indien finns dessutom 

brister inom vissa områden i leverantörsnätverket. Elektronik och plastdetaljer 

och allehanda standardkomponenter är exempel på saker som är svåra att köpa 

från leverantörer i Indien. Den här typen av detaljer kommer ofta från någon global 

leverantör och dessa leverantörer finns sedan många år etablerade i Kina. 

FoU både för lokalt och globalt behov sker i Indien 

Indian Institute of Technology Madras är ett stort campus i södra Chennai som 

mest liknar en tropisk safaripark. Blivande ingenjörer syns vandra mellan föreläsningar 

och lektioner, omringade av palmer, prydliga hus och vilda djur. Studenterna 

verkar fyllda av framtidstro i vetskap om att de troligen kommer att erbjudas jobb 

i något multinationellt företag. Kanske kommer de att arbeta i ett svenskt företag 

med utveckling av produkter som gör livet lättare för miljoner människor runt om i 

världen. 

29

Företagens FoU-verksamhet i Indien befinner sig i olika faser 

God tillgång till duktiga engelskspråkiga ingenjörer till låg kostnad, har gjort Indien 

intressant som lokaliseringsland för allehanda FoU-verksamhet. Generellt kan vi 

dock konstatera det enbart är utveckling och inte forskning som sker i Indien. Därutöver 

befinner sig FoU-verksamheten i lite olika skeden vid de svenska företagen. 

Verksamheten sker i varierande utsträckning för lokalt och globalt behov och är i 

varierande utsträckning självständig från den svenska moderenheten. 

1) Viss lokal anpassning av processer och produkter – vanligt förekommande 

I samband med produktion finns alltid behov av produktförbättringar och förbättrade 

flöden i produktionen. När svenska företag sätter upp fabriker anställs 

därmed ingenjörer som ser till att produktionen sker optimalt. Ibland säljer företagen 

exakt samma produkter som på hemmamarknaderna och ibland kan vissa 

anpassningar ske till lokala krav. De flesta svenska företag i Indien har ingenjörer 

anställda i detta syfte men har ofta även mer avancerad utveckling i Indien. 

2) Design och utveckling för lokal marknad – vanligt förekommande 

Utveckling och mer avancerad anpassning av produkter för den lokala marknaden 

är nästa steg i FoU-trappan. I detta steg ingår även att sätta samman produkter 

till kompletta industriella system. Den här typen av utvecklingsarbete sker i 

stor utsträckning i Indien och vid de flesta företagen. Det primära syftet är att 

utföra arbete för den indiska marknaden men ofta kan resultaten även användas 

på andra håll i världen. En viktig skillnad mot förra typfallet är att företagen jobbar 

mer självständigt gentemot den svenska verksamheten och har eget ansvar för 

utveckling för lokalt behov. 

3) Design av komponenter för global marknad – förekommer i några bolag 

Integrering av färdiga komponenter till hela system, programmering av delsystem 

och utveckling av enskilda produkter för global marknad, sker i viss utsträckning 

i Indien. Samtidigt som de förra typfallen handlar om att lösa lokala problem 

är den här typen av verksamheten inriktad på att sänka kostnader och rekrytera 

värdefull kompetens. FoU för global marknad sker endast i några av de svenska 

bolagen men dessa bolag utför tämligen avancerade tjänster åt sina respektive 

koncerner. Enheterna i Indien har självständigt ansvar för sina delkomponenter 

– men inte för företagens hela system. 

4) Helhetsansvar för kärnområden – förekommer ej 

Sista steget i en kedja där alltmer FoU läggs i Indien torde vara att man placerar 

övergripande ansvar för företagens FoU samt lokaliserar strategiska ledningsfunktioner 

i landet. Inga av de svenska företagen har den här typen av verksamhet 

i Indien i dag. Istället är det vanligt att man samlar kärnkompetens och strategisk 

FoU på en plats i världen. För svensk industris del finns denna plats, ännu 

så länge, vanligtvis i Sverige. 

30

UTVECKLING AV KOMPONENTER I INDIEN BÅDE FÖR GLOBALT OCH LOKALT BEHOV 

Generalisering av svenska företags FoU-verksamhet i Indien 

FoU för lokalt behov FoU för globalt behov 

Vanligt 

Förekommer 

i några bolag 

3) Design av komponenter 

för global marknad 

1) Lokal anpassning av 

produkter och processer 

Lägre grad av totalansvar Högre grad av totalansvar 

Verksamhetens omfattning och syfte skiljer sig lite åt beroende på vilken typ av 

utveckling som sker i Indien. Dessutom arbetar vissa delar av industrin mer för 

globalt behov än andra. Företagen inom teleindustrin har mer utveckling för global 

marknad än de andra delarna av industrin och generellt sker utveckling av produktionsprocesser 

mer för lokalt behov medan utveckling av mjukvara och sammansättning 

av komponenter till system mer sker för den globala marknaden. 

Outsourcad drift av IT-system och andra tjänster utförs från Bangalore 

Outsourcing av olika typer av tjänste har varit populärt det senaste decenniet. Drift 

av datornät, administration av fakturor och telefonsupport är några verksamheter 

som multinationella företag outsourcat till externa företag. Ibland har dessa företag 

i sin tur valt att lägga verksamhet i Indien. IBM är kanske det bästa exemplet på ett 

företag som utför tjänster i Indien åt svensk industri. Det finns även exempel på 

svenska företag som sköter sin IT-drift i egen regi från Indien. 

Golf Links Business Park är en stadsdel i Bangalore där IBM har en betydande del 

av sin indiska verksamhet. Företaget har hela våningsplan i Bangalore som enbart 

tillhandahåller tjänster för svenska företag och dessa tjänster handlar ännu så länge 

främst om drift av IT-system. Golf Links Business Park ligger nära gamla flygplatsen 

precis bredvid en fin golfbana och här finns IBM granne med Microsoft, Yahoo, 

Daimler Chrysler och Goldman Sachs. Alla dessa företag sitter i stora glashus som 

har kopplingar till världens alla hörn via fiberkablar. 

31 

Vanligt 

2) Design och utveckling 


Förekommer ej 

4) Helhetsansvar 

för kärnområden

Ungefär en halv miljon ingenjörer examineras varje år i Indien 

Indian Institute of Technology (IIT) finns på flera håll i Indien och betraktas som 

den bästa tekniska institutionen i landet. Därutöver finns många andra institutioner 

som tillhandahåller teknisk utbildning av god kvalitet samt många skolor som inte 

är speciellt bra. Varje år examineras omkring en halv miljon ingenjörer i Indien. 15 

Det kan jämföras hela tjänstemannakåren i teknikföretag i Sverige som utgörs av 

knappt 170 000 personer. 16 

Flera svenska företag föredrar att rekrytera från segmentet under Indian Institute of 

Technology eftersom det ger en lägre personalomsättning. Sammantaget beskriver 

företagen att ungefär en femtedel av studenterna från de olika skolorna i Indien 

är anställningsbara även om det överlag krävs en hel del ”on the job training” när 

studenter anställs direkt efter examen. Det är överlag bättre att rekrytera medarbetare 

som tidigare har någon erfarenhet från multinationella bolag. De nyexaminerade 

studenterna har ofta tekniska kunskaper men måste formas för att passa in i 

företagskulturen. Alltför ofta har de unga medarbetarna en förmåga att rapportera 

om problem sent, skylla på varandra och inte inse teamet har ett gemensamt ansvar 

när något går fel. 

Kostnaden för en ingenjör kan variera kraftigt i Indien 

FoU sker i större utsträckning för global marknad än produktion och dålig vägstandard 

spelar mindre roll i FoU-fallet. Arbetskraftskostnaderna är däremot av 

stor betydelse och möjligheten att kunna rekrytera kompetenta medarbetare till låg 

kostnad är en viktig förklaring till FoU-etableringarna i landet. 

Kostnaden för en ingenjör varierar kraftigt mellan olika delar av Indien, mellan 

olika arbetsområden och utifrån erfarenhet. En ingenjör som sysslar med produktanpassning 

och hårdvara tjänar för närvarande ungefär 5 000 SEK per månad 

efter examen och ca 9 000 SEK efter några år. 17 Samtidigt tjänar en ingenjör i södra 

Indien, som sysslar med mjukvara både två och tre gånger mer än detta per månad. 

Med indiska mått är dessa löner otroligt höga. För företagen innebär de samtidigt 

en möjlighet att få tillgång till hög kompetens till klart lägre kostnad än i Sverige 

och västra Europa. 

Mer komponentexport och produktion för global marknad i framtiden 

Från hyddan på den indiska landsbygden kommer man om några år kunna surfa 

med mobilt bredband – troligen via en basstation från Ericsson. Människor som i 

dag jobbar i jordbruket kommer att ta bussen till en fabrik som tillverkar komponenter 

till svensk industri. Dessutom kommer betydligt fler människor i Indien att 

känna till Sverige, inte bara genom varumärken som Ericsson och Volvo, utan för 

att de jobbar för svensk industri och har kollegor i Sverige. 

Fler anställda vid svenska företag i Indien om några år 

Antalet anställda vid svensk industri i Indien kommer att fortsätta att öka de kommande 

åren. En försiktig bedömning är att de svenska företagen kommer att ha 

15) Enligt McKinsey (2005) examineras varje år 400 000 ingenjörer i Indien. Olika siffror anges i olika källor men antalet 

brukar vara runt en halv miljon. 

16) Enligt SCB och Teknikföretagens årliga lönsamhetsundersökningar. 

17) Den angivna ingenjörskostnaden är ett genomsnitt av kostnaderna vid några svenska företagen i Indien. 

32

30 000 personer anställda i landet 2013. Det innebär att antalet anställda kommer 

att öka med drygt 7 procent per år den kommande femårsperioden. Prognosen bygger 

på företagens egna planer i Indien och tar inte hänsyn till att ytterligare företag 

kommer att etablera sig på den indiska marknaden. Vi kan alltså förvänta oss en 

större ökning. 18 Dessutom kommer nya joint venture och företagsköp ske, vilket 

ytterligare kommer att öka antalet medarbetare som jobbar i bolag med svensk 

koppling. 

Parallellt med ett ökat antal anställda sker produktivitetshöjningar i verksamheten 

i Indien. Därmed kommer företagens försäljning att ökar snabbare än sysselsättningen. 

Dessa produktivitetsförbättringar är också en förklaring till att företagen 

bedömer att sysselsättningsökningen inte kommer att hålla samma höga takt de 

kommande fem åren som under den gångna femårsperioden. 

UPPSKATTNINGSVIS KOMMER FÖRERTAGEN ATT HA CA 30 000 ANSTÄLLDA 2013 

Prognos för hur antalet anställda vid svenska teknikföretag i Indien kommer att utvecklas 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

9 301 

8 677 

1998 2003 2008 2013 


Karaktären på verksamhet och utbyte kommer att ändras de kommande åren 

Tackvare den snabba tillväxten och industrialiseringen i Indien, parallellt med 

förbättrade förutsättningar för produktion och investeringar i landet, kommer 

verksamhetens karaktär att förändras. Varor som i dag exporteras till landet kommer 

att produceras lokalt. Företag som i dag producerar för lokal marknad kommer 

att producera i Indien för regional eller global marknad. Som en konsekvens av den 

ökade närvaron kommer även alltmer insatsvaror köpas i Indien – även för den 

globala verksamheten och verksamheten i Sverige. 

33 

20 906 

ca 30 000 

18) Prognosen för antalet anställda 2013 är en sammanställning av uppgifter från respektive företag. I de flesta fallen 

ha företagen angivit prognoser för läget 2013. I vissa fall avser prognoserna ett tidigare år och då har trenden 

använts för att prognostisera utvecklingen till 2013.

FÖRÄNDRAT SVENSKT UTByTE MED INDIEN DE NÄRMASTE ÅREN 

Illustration av hur svensk industris utbyte med Indien kommer att utvecklas 

Mer lokala 



4) Import av komponenter 




1) Export till Indien kommer att ske i ökad utsträckning 

Exporten från Sverige till Indien kommer att öka den kommande tioårsperioden. 

Industrialisering och infrastrukturuppbyggnad går allt snabbare och de svenska 

företagen kommer av olika skäl att fortsätta att leverera vissa produkter från 

Sverige. Dessutom kommer ytterligare företag att börja sälja produkter på den 

indiska marknad vilket i ett inledningsskede ofta sker genom export. 

2) Produktion i Indien för lokal marknad kommer att växa kraftigt 

En stor del av tillväxten i Indien kommer även fortsättningsvis att vara inhemskt 

driven och lokal närvaro kommer även fortsättningsvis att vara av stor betydelse. 

Därmed kommer de företag som har verksamhet i landet i dag att öka sin produktion 

för den lokala marknaden. Vi kommer även att se hur företag som i dag 

exporterar dit, kommer att starta egen produktion i landet. 

3) Mycket mer produktion för global marknad i Indien i framtiden 

En allt större andel av företagens produktion kommer att säljas globalt och trots 

att den inhemska efterfrågan ökar kommer exporten att växa ännu snabbare. Det 

här är en utveckling som redan skett i Kina och som kommer att ske i Indien i 

takt med att förutsättningarna i landet förbättras. Utvecklingen drivs dels av förbättrad 

infrastruktur och ett allmänt bättre företagsklimat och dels av att svenska 

anläggningar i landet förbättrar sin produktivitet och kvalitet och därmed får 

globalt ansvar för fler produkter. 

34 





Mer globala 


MER PRODUKTION FÖR GLOBAL MARKNAD I INDIEN OCH MER IMPORT DÄREFRÅN I FRAMTIDEN 

Illustration av hur svensk industris utbyte med Indien kommer att utvecklas 

Mer lokala 



I ökad 

utsträckning 

I kraftigt ökad 

utsträckning 

4) Import av komponenter 



4) Mer komponenter till svensk verksamhet från Indien de kommande åren 

En konsekvens av den ökande verksamheten i Indien är att alltmer komponenter 

kommer att köpas i Indien till verksamhet i Sverige. Detta framgår även av nästa 

kapitel som handlar om svensk handel med Indien. De indiska leverantörerna 

blir kontinuerligt bättre på att uppfylla företagens krav och önskemål samtidigt 

som fler globala leverantörer startar produktion i Indien. Sammantaget leder 

detta till ett ökat flöde av komponenter från Indien till verksamhet i Sverige och 

till andra delar av världen. Mer exakt i vilken utsträckning detta kommer att ske 

påverkas av Indiens framtida handelspolitik och av hur andra förutsättningar 

förbättras i landet. 

Mer tjänsteproduktion och FoU kommer att ske i Indien i framtiden 

Trenden med utvecklingsverksamhet i Indien har kommit för att stanna och vi 

kommer att se en markant ökning av FoU i landet. FoU-ökningen är driven både av 

möjligheten att anställa kompetens till låg kostnad och av ett utvecklingsbehov för 

den växande asiatiska regionen. 

Företagens planer indikerar att FoU i landet överlag kommer att expandera. Företag 

som ännu inte har utveckling i Indien kommer att ha utveckling i landet om några 

år och bolag som i dag har utveckling för lokalt behov kommer att ha utveckling för 

global marknad i landet i framtiden. Därutöver kan vi vara säkra på att mer service 

och drift av IT-system kommer att ske i Indien. Boomen i Bangaloe är bara början 

på en utveckling där indiska ingenjörer utför alltmer arbete för svensk industri och 

för andra multinationella företag. 

35 





utsträckning 


utsträckning 



Mer globala 


36 

SKF:s fabrik i norra Pune

Svensk teknikhandel 

med Indien 

Handeln med teknik har ökat kraftigt under en tioårsperiod och under 2007 

exporterade vi teknikprodukter för 7,4 miljarder SEK till Indien. Teknikimporten 

från Indien är betydligt mindre än vår export dit vilket gör att Sverige har 

ett betydande överskott i handelsbalansen för teknikvaror. Vi kan även konstatera 

att svensk export tar marknadsandelar jämfört med andra exportörer 

på den växande indiska marknaden. Under den kommande tioårsperioden 

kan vi förvänta oss en kraftig ökande handel. Inte minst fordonskomponenter 

kommer att importeras från Indien i allt större utsträckning. 

Begränsad men växande teknikhandel mellan Sverige och Indien 

Från Suezkanalens sandiga stränder kan man se ett ständigt flöde av containerfartyg 

i både norr- och södergående riktning. Tackvare den ökade exporten från Kina är 

många av fartygen som stävar mot Röda havet lättare lastade än de som har fören 

vänd mot Medelhavet. De containrar som har startat sin resa i Sverige, på väg mot 

Indien, är däremot fler till antalet och innehåller framförallt ett högre värde än de 

som färdas åt andra hållet. Detta eftersom Sverige har ett rejält handelsöverskott 

med Indien. 

Teknikexporten till Indien femfaldigades mellan 1999 och 2004 

Alltmer teknikprodukter skeppas mellan Sverige och Indien och handeln har ökat 

från en tidigare mycket låg nivå. 19 Teknikexporten till Indien tog fart på allvar i 

mitten av 1990-talet, även om en tillfällig avmattning skedde 1997-1999. Under en 

tioårsperiod har Sveriges teknikexport till Indien ökat med i genomsnitt 24 procent 

per år. Ericssons verksamhet syns tydligt i statistiken och den kraftigt ökade exporten 

av teleprodukter förklarar en stor del av ökningen, som var kraftigast mellan 

1999 och 2004, då teknikexporten mer än femfaldigades. 

Under 2007 exporterades teknikprodukter till ett värde av 7,4 miljarder SEK. Exporten 

totalt från Sverige till Indien uppgick till nästan 13 miljarder 2007 och teknikexporten 

utgör därmed ca 70 procent av den totala exporten. Det är en ovanligt hög 

andel jämfört med Sveriges export till andra länder. Vi kan förvänta oss en teknikexport 

på drygt 9 miljarder SEK 2008, vilket indikeras av handeln under årets första 

sex månader. 

19) Detta kapitel baseras i huvudsak på handelsstatistik från statistiska centralbyrån (SCB) men delvis även på uppgifter 

från enskilda företag. Vi har försökt göra analysen för tioårsperioden från 1998 till 2008 även om 2007 använts 

som slutår i vissa fall. Värden för 2008 är prognostiserade genom att vi dubblerat värdena för det första halvåret 

2008. Analysen baseras i huvudsak på SPIN-klassificeringen men SITC- klassificeringen har använts för att erhålla 

kompletterande uppgifter. Teknikhandeln definieras som varugrupperna SPIN 28 till 35. 

37

Liberaliseringar i Indien i början av 1990-talet bidrog till en ökad handel mellan 

Indien och omvärlden men dessvärre fortsatte landet med en protektionistisk handelspolitik 

många år därefter. Fram till 2004 var Indiens importtullar mycket höga 

med procentsatser på omkring 30 procent för industriprodukter. Indien valde dock 

för några år sedan att sänka importtullarna och de är i dag 12,5 procent på de flesta 

industrivaror. Dessa tullar är fortfarande besvärande höga för många företag men 

procentsatserna är samtidigt inte högre än i många andra asiatiska länder. 20 

TEKNIKEXPORTEN TILL INDIEN HAR VUXIT MED 24 PROCENT PER ÅR I TIO ÅR 

Teknikexport och import till och från Indien från 1998 till 2008 (miljarder SEK)* 

1010 

8 

6 

4 

2 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008p 

Källa: SCB, bearbetning Teknikföretagen 

* Värdet för 2008 är en prognos där vi antar att handeln andra halvåret kommer att vara lika stor som under första 

halvåret. 

Teknikimporten har vuxit med 32 procent per år de senast fem åren 

Importen av teknikprodukter till Sverige från Indien är mycket mindre än vår export 

dit. Under 2007 var teknikimporten från Indien mindre än en sjättedel så stor 

som teknikexporten och Sverige har därmed ett stort handelsbalansöverskott med 

Indien. Överskottet är ett välkommet bidrag för svensk del då handelsbalansen med 

många andra delar av den nya världen utvecklas negativt. 

Under 2007 importerades teknikprodukter till ett värde av 1,1 miljard från landet 

och utvecklingen första halvåret indikerar ett helårsvärde på ca 1,5 miljarder för 

2008. Sveriges totala import från Indien 2007 var värd nästan 4 miljarder SEK och 

teknikimportens andel var därmed 28 procent. Andelen av den totala svenska importen 

från Indien har ökat successivt från 11 procent 1998. 

20) Uppgifter om importtariffer kommer från WTO (2008-07-30). 

38 

Export 

Import

Det är först de senaste åren, eller från runt 2003, som importen från Indien tagit fart 

på allvar. Under de senaste fem åren har den däremot vuxit desto snabbare med en årstakt 

på 32 procent vilket kan jämföras med 26 procent per år för hela tioårsperioden. 

Indienhandeln står för en mycket liten del av Sveriges totala teknikhandel 

Sveriges teknikhandel med Indien är väldigt begränsad om man jämför med svensk 

teknikhandel med andra delar av världen. Exempelvis är exporten av teknikprodukter 

till Kina dubbelt så stor, till USA 7 gånger så stor och till Europa hela 45 gånger 

så stor. Endast 1,2 procent av Sveriges teknikexport går till världens näst folkrikaste 

land, dvs. Indien. Andelen teknikimport därifrån är endast 0.2 procent. Samtidigt 

har teknikhandeln med Indien vuxit kraftigare än Sveriges teknikhandel med både 

Kina och östra Europa de senaste tio åren. 

ENDAST 1,2 PROCENT AV DEN SVENSKA TEKNIKEXPORTEN GÅR TILL INDIEN 

Sveriges teknikhandel fördelad mellan olika delar av världen 2007 (procent) 

Andel av svensk teknikexport Andel av svensk teknikimport 

Indien 1,2 % 0,2 % 

Kina 2,4 % 4,8 % 

Östra Europa 5,1 % 8,8 % 

USA 8,6 % 4,3 % 

Västra Europa 49,3 % 67,2 % 

Övriga världen 33,4 % 14,7 % 

Källa: Eurostat, bearbetning Teknikföretagen 

Teknikexport från Sverige tar marknadsandelar i Indien 

I en växande omvärld är det sällan lätt att hålla marknadsandelar eftersom miljontals 

nya människor runt om i världen varje år börjar jobba i industrier som producerar 

till världsmarknaden. Mot den bakgrunden är det glädjande att konstatera att 

svensk teknikexport tar marknadsandelar i Indien jämfört med andra exportörer. 21 

Sveriges exportmarknadsandel har ökat med 0,85 procentenheter mellan 1998 och 

2006. En ökning på 0,85 procentenheter på 8 år kan låta lite men andelen motsvarar 

en försäljning på flera miljarder SEK. 22 

SVERIGES EXPORTMARKNADSANDEL HAR ÖKAT MED 0,85 PROCENTENHETER PÅ 8 ÅR 

Svensk teknikexport som andel av den totala indiska teknikimporten (procent) 

39 

Marknadsandel 

1998 1,40 % 

2003 2,20 % 

2006* 2,25 % 

Källa: UN Comtrade database, bearbetning Teknikföretagen 

* 2006 är det senaste året för vilket handelsdata för Indien finns i databasen 

21) Sveriges marknadsandel har beräknats som svensk teknikexport till Indien som andel av landets totala teknikimport. 

Statistiken kommer från UN Comtrade database och är rapporterad från Indien. 

22) Under 2006 motsvarade en andel på 0,85 procent en försäljning på 2,9 miljarder SEK.

Ericssons omfattande försäljning av teleprodukter i Indien är en starkt bidragande 

orsak till de ökade marknadsandelarna, men även andra teknikvaror har tagit marknadsandelar 

i landet. Det är möjligt att svensk teknikexport som andel av Indiens 

teknikimport förblir oförändrad eller till och med minskar något de närmaste åren. 

Detta skulle ändå inte vara särskilt alarmerande förutsatt att utbytet fortsätter att 

växa kraftigt. Den ökade lokala närvaron i landet bidrar också till att hålla uppe 

svensk industris försäljningsandel i Indien. 

Teleprodukter utgör nästan halva teknikexporten till Indien 

Från Sverige till Ericssons fabrik i Jaipur och till höjderna i Indiens inland sker ett 

ständigt flöde av teleutrustning. Tackvare bättre möjligheter till kommunikation kan 

vardagen underlättas för bönder i Maharashtra som med hjälp av mobiltelefon kan ta 

reda på var de kan få mest betalt för sin skörd. Räddningsaktioner vid översvämningar i 

exempelvis Bihar kan underlättas tackvare tillgången till förbättrad kommunikation och 

överlag underlättar möjligheten till mobiltelefoni vardagen på många håll i Indien. 

Teleprodukter för 3 miljarder SEK exporterades till Indien under 2007 

Ericsson dominerar svensk export till Indien och tele- och elektronikprodukter 

exporterades för ett värde av drygt 3 miljarder SEK under 2007. Därmed utgjorde 

tele- och elektronikexporten 29 procent av den svenska exporten till Indien. Andelen 

har pendlat runt 30 procent de senaste tio åren med en rekordnotering 2003, 

då andelen var 48 procent. Merparten av teleexportökningen skedde fram till 2005 

men den årliga ökningstakten har dock varit 33 för hela den senaste tioårsperioden. 

Att exporttillväxten avtagit de senaste åren förklaras av att Ericsson i dag har en omfattande 

produktion i Indien och försäljningen har fortsatt att öka i snabb takt. 

Klassiska svenska industriprodukter utgör en stor del av exporten till Indien 

Maskinindustrin är den del av teknikindustrin som, näst efter telebranschen, står 

för störst andel av den svenska exporten till Indien. Under 2007 var maskinindustrins 

andel av Sveriges export till Indien 20 procent. Klassiska svenska industriprodukter 

som gruvbryningsutrustning, pumpar och kompressorer samt pappersmaskiner 

står var för sig för flera procent av den svenska exporten till Indien. Andra 

stora varugrupper som syns tydligt i statistiken är värmeväxlare vapen och motorer. 

Utöver Ericsson står alltså svenska industriföretag som Alfa Laval, Atlas Copco och 

Bofors för en betydande del av handeln med Indien. 

Därutöver utgör elektrisk utrustning en relativt stor andel av exporten. Varor från 

instrumentindustrin och metallvaruindustrin utgör däremot en mycket liten andel 

av den svenska exporten till Indien. ABB:s försäljning i Indien är främsta förklaringen 

till den omfattande exporten av elektrisk utrustning. Under 2007 exporterades 

elektrisk utrustning till ett värde av 1 miljard SEK till Indien, vilket innebär en andel 

på 9 procent av exporten. 

40

MyCKET TELEPRODUKTER, MASKINER OCH ELEKTRISK UTRUSTNING EXPORTERAS TILL INDIEN 

Exportvärde och andel av svensk export för delbranscher 2007 (miljoner SEK och procent)* 

Exportvärde 2007 Andel av total export 

Metallvaror 144 1,4 % 

Maskiner 2 121 19,9 % 

Datorer och kontorsmaskiner 328 3,1 % 

Elektrisk utrustning 1 006 9,4 % 

Tele- och elektronikprodukter 3 085 29,0 % 

Instrument 271 2,5 % 

Motorfordon 465 4,4 % 

Övriga transportmedel 6 0,1 % 

Teknikprodukter totalt 7 427 69,7 % 


* Indelningen följer SPIN-klassificeringen och tabellen visar varugrupperna 28 till 35 

Fordonskomponenter exporteras till Indien i stor och växande utsträckning 

Volvos verksamhet i Indien är en av de viktigaste förklaringarna till den snabbt växande 

exporten av delar till motorfordon till Indien. Under fem år har den årliga tillväxttakten 

varit 64 procent och ökningstakten var extra kraftig under 2007 och 2008. 

Fordonskomponenter utgjorde 3,5 procent av vår export till Indien 2007 och andelen 

har ökat till drygt 7 procent första halvåret 2008. Det indikerar att fordonskomponenter 

kommer att exporteras till ett värde av minst 900 miljoner SEK under 2008. 

Även varugruppen motorer och turbiner (som räknas till maskinindustrin) indikerar 

att insatsvaror till fordon skeppas till Indien i allt större utsträckning. Varugruppen 

svarade för drygt två procent av den svenska varuexporten under första halvåret 

2008 och exportvärdet har ökat med 69 procent per år den senaste femårsperioden. 

Trenden indikerar att vi kommer se en kraftigt växande export av fordonskomponenter 

även de kommande åren. 

Alltmer delar till fordonsindustrin importeras från Indien 

Att en ung man som tidigare jobbat i jordbruket lämnar sin hemby och flyttar till 

Haryana och börjar jobba i ett företag som tillverkar fordonskomponenter, är inget 

ovanligt. Istället är det en naturlig del av den urbanisering och industrialisering som sker 

i Indien. I nybyggda fabriker tillverkas komponenter både till inhemsk fordonstillverkning 

och för export. Kanske kommer några av de metallkomponenter, den unga mannen 

tillverkar, att säljas till ett svenskt företag och sändas till Sverige för montering. 

Motorfordonskomponenter utgör en stor del av importen från Indien 

Motorfordonskomponenter är den grupp av teknikvaror som i störst utsträckning 

importeras från Indien. Av den hitintills ytterst begränsade importen till Sverige 

utgjorde denna varugrupp drygt 6 procent 2007 och under första halvåret 2008 var 

andelen drygt 7 procent. Uppskattningsvis kommer delar och tillbehör till motorfordon 

att importeras till ett värde av ca 400 miljoner SEK under 2008. Tillväxttak- 

41

ten de senaste fem åren har varit 113 procent per år. En del av denna import förklaras 

av Volvos inköp i Indien för globalt behov. Därutöver syns även andra svenska 

fordonstillverkares inköp av komponenter från underleverantörer, som exempelvis 

Haldex, i importstatistiken. 

Ett växande antal motorfordon importeras från Indien och importvärdet för dessa 

uppgick till 66 miljoner SEK 2007. Det är förvisso inte så mycket men importtillväxten 

har varit 335 procent per år de senaste fem åren. Motorfordonsimporten från 

Indien består nästan uteslutande av personbilar. Varken ökningstrenden för motorfordon 

eller fordonskomponenter visar några tecken på avmattning utan vi kan 

förvänta oss en kraftigt ökad import av dessa varor från Indien de närmaste åren. 

FORDONSKOMPONENTER OCH BILAR UTGÖR NÄSTAN 10 PROCENT AV IMPORTEN 

Importvärde och andel av total import för delbranscher 2007 (miljoner SEK och procent)* 

Importvärde 2007 Andel av total import 2007 

Metallvaror 238 6,0 % 

Maskiner 235 5,9 % 

Datorer och kontorsmaskiner 1 0,0 % 

Elektrisk utrustning 150 3,7 % 

Tele- och elektronikprodukter 41 1,0 % 

Instrument 45 1,1 % 

Motorfordon 380 9,5 % 

Övriga transportmedel 8 0,2 % 

Teknikprodukter totalt 1 099 27,5 % 


* Indelningen följer SPIN-klassificeringen och tabellen visar varugrupperna 28 till 35 

En hel del metallkomponenter importeras från Indien 

Från den indiska metallvaruindustrin dominerar importen av bearbetade varor av 

oädel metall. Ungefär 6 procent av den svenska importen från Indien kommer från 

metallvaruindustrin och värdet uppgick till 238 miljoner SEK under 2007. Den 

förhållandevis stora importen av bearbetade metallvaror indikerar att det främst är 

insatsvaror som importeras till Sverige och importen av metallvaror växer snabbt. 

Tillväxttakten har årligen varit 41 procent de senaste fem åren. 

Vid sidan av motorfordon och insatsvaror är maskiner och elektrisk utrustning produktgrupper 

som importeras i märkbara volymer. Inom maskinindustrin står kullager 

och andra delar för kraftöverföring för en betydande andel. Varugruppen utgör 

ungefär tre procent av den totala importen medan maskinindustrin sammantaget 

står för 6 procent. En del av denna import kommer från SKF:s indiska verksamhet 

medan en del förklaras av allehanda andra inköp till fordonsindustrin från Indien. 

42

Den svenska exporten till Indien är mer värd per kilo än importen därifrån 

Värmeväxlare, centrifuger och delar till motorfordon är några exempel på produkter 

som skickas både från Sverige till Indien och i motsatt riktning. Det är sällan 

exakt likvärdiga produkter som skickas i båda riktningarna utan produkterna skiljer 

sig i både modell och kvalitet. Produktionsvolymer med sammanhörande skalfördelar, 

historisk lokalisering av produktion samt kapital- och kunskapsintensitet är 

några parametrar som avgör värdet på produkterna och vad som skickas i vilken 

riktning. 

Skillnader i produkternas beskaffenhet syns i prissättingen på de produkter som 

exporteras respektive importeras. För mer homogena varugrupper kan dessa skillnader 

kan studeras i handelsstatistiken och skillnaderna syns tydligt i handeln med 

Indien. Delar till fordonsindustrin är en varutyp där svensk export de senaste åren 

betingat ett högre pris per kilo än motsvarande import från Indien. Det är först de 

senaste tre åren det funnits några större varuflöden men under den perioden har 

värdet per kilo på den svenska exporten varit ungefär dubbelt så högt som motsvarande 

värde för importen. 23 Motsvarande gäller även för varor som pumpar, transmissionssystem, 

kullager och värmeväxlare. Regelmässigt betingar export till Indien 

ett högre pris per kilo än vår import från Indien och det finns ännu inga tendenser 

till att denna skillnad minskar. 

Växande handel i framtiden – inte minst med delar till motorfordon 

Bilar från Tata och fordonskomponenter från ett företag som kontrolleras av familjen 

Anand, är några exempel på varor som i växande utsträckning kommer att 

transporteras från Indien till Sverige. Dessutom kommer värdet på det gods som 

transporteras från Indien till Sverige om några år i större utsträckning att motsvara 

värdet på det gods som transporteras åt andra hållet. Vi kan även vara säkra på att 

mer varor överlag kommer att passera röda havet och Gibraltarsund på sin resa 

mellan Sverige och Indien i framtiden. 

Mer export och import och ett minskande handelsöverskott i framtiden 

Tillväxten av handeln med Indien har bara börjat och vi kommer att få se en snabbt 

växande teknikimport de kommande åren. Inte minst indikerar utvecklingen inom 

fordonsindustrin i landet att vi kommer att få se en snabbt ökad import av både 

fordon och fordonskomponenter från Indien. Även vår export kommer att växa och 

motorfordon, maskiner och utrustning för byggande av infrastruktur är några produkter 

som i växande utsträckning kommer att behövas i Indien. Exporten kommer 

med all sannolikhet att fortsätta växta åtminstone med samma årstakt på drygt 10 

procent som den gjort under de senaste fem åren och importen kommer troligtvis 

att växa betydligt snabbare än så. 

Att importen växer snabbare än exporten kommer på lite sikt innebära att Sveriges 

stora handelsöverskott med teknik minskar. Detta på samma sett som redan skett 

i handeln med Kina och östra Europa. Det är också troligt att skillnaden i pris per 

kilo minskar mellan exporten och importen i takt med att leverantörer i Indien blir 

mer erfarna samtidigt som deras verksamhet blir mer kapitalintensiv. 

23) Siffrorna kommer från SCB och avser varugrupp SITC 784, dvs. delar och tillbehör till motorfordon. Kvot av pris per 

kilo mellan export och import var 2,45 för 2007, 2,55 för 2006 och 1,64 för 2005. 

43

IBM och Microsoft i Bangalore (Golf Links Buisness Park) 

44

Indiens betydelse för 

Sverige och svensk industri 

De svenska företagens verksamhet i Indien handlar om expansion i landet 

och inte om utflyttning från Sverige. Sammantaget har utbytet med Indien 

haft en positiv inverkan på svensk verksamhet och den ökade exporten till 

Indien har redan bidragit till uppskattningsvis 1 700 jobb i Sverige. Därutöver 

har svensk tillverkning blivit både mer kapital- och kunskapsintensiv tackvare 

verksamheten i Indien. Huruvida verksamheten i Indien kommer att ha en 

fortsatt positiv inverkan på svensk verksamhet i framtiden är ännu inte avgjort 

utan bestäms av konkurrensförutsättningarna i Sverige, som måste vara i 

världsklass. 

Företagen expanderar i Indien – de flyttar inte från Sverige 

I samhällen runt om i Sverige bidrar industrin till att skapa jobb och välstånd. Företagens 

försäljning på världsmarknaden skapar intäkter så att människor kan köpa 

alltifrån franska viner till elektronik från Taiwan. Tackvare framgångsrik export kan 

företagen köpa tjänster lokalt och beställa varor från ortens mekaniska verkstad. 

Den skatt de anställda betalar bidrar till verksamhet i skolor och till att gatlyktor 

hålls lysande och dessutom håller de anställdas konsumtion igång järnhandeln, 

frisören, ICA-butiken och mycket mer. 

Jobb i Indien har inte skapats på bekostnad av jobb i Sverige 

Eftersom storföretagens verksamhet har så stor betydelse för Sverige, är det relevant 

att ställa sig frågan om produktion flyttar till Indien från Sverige eller om 

verksamheten där är ren expansion. 24 Flera faktorer indikerar att företagen hittills 

har expanderat i Indien och inte flyttat verksamhet dit från Sverige. Inte minst att 

närvaron förklaras av marknadsskäl istället för kostnadsskäl visar att verksamheten 

i Indien i allt väsentligt handlar om ren expansion. 

Antalet anställda i Sverige har förvisso minskat i de studerade företagen den senaste 

tioårsperioden, från 142 000 till 87 000 personer. 25 Nästan hela sysselsättningsminskningen 

skedde dock under första halvan av perioden och under denna period 

minskade även antalet anställda något i företagen i Indien. Under andra halvan av 

perioden, när antalet anställda ökade kraftigt i Indien, var antalet anställda mer 

oförändrat i Sverige. Därmed är det tydligt att inte sysselsättningsminskningen i 

Sverige beror på sysselsättningsökningen i Indien. 

24) Detta kapitel bygger på dels intervjuer av företagsledare i Sverige och Indien och dels på vår samlade bild av svensk 

industri och dess verksamhet på växande marknader och i Sverige. Se intervjuförteckning längst bak i rapporten. 

25) Sysselsättningssiffrorna för Sverige och globalt kommer från företagens årsredovisningar och avser 2007 medan 

siffrorna för Indien mestadels är rapporterade av respektive företag i Indien och avser 2008. 

45

NEDGÅNGEN I SVERIGE INTRÄFFADE INNAN ÖKNINGEN I INDIEN TOG FART 

Antal anställda vid de studerade svenska teknikföretagen i Sverige och Indien 

160 000 

120 000 

80 000 

40 000 

0 

141 892 

Antal anställda i Sverige Antal anställda i Indien 

-34 % 

93 920 

-7 % 

85 637 

1998 2003 2008* 

Källa: Respektive företag i Indien, Exportrådet (2008) samt företagens koncernredovisningar, bearbetning Teknikföretagen 

* Värdet baseras på företagens koncernredovisningar och avser 2007 

Minskat antal anställda förklaras av strukturomvandling 

Precis som i Sverige, har antalet anställda globalt i de studerade företagen minskat 

under en tioårsperiod. Antalet anställda har minskat från 542 000 till 462 000 personer. 

Det minskade antalet anställda beror inte på en försäljningsminskning utan på 

en strukturomvandling och på att vissa av företagen sålt dotterbolag. Företagens 

omsättning globalt har ökat under perioden samtidigt som förädlingsgraden minskat. 

Samma bild framgår vid analys av företagens verksamhet i Sverige och förändringarna 

beror även här på strukturförändringar. 26 

ÖKAT ANTAL ANSTÄLLDA GLOBALT I FÖRETAGEN DE SENASTE FEM ÅREN 

Anställda vid de studerade svenska teknikföretagen i Indien, Sverige och globalt 

46 

9 301 -7 % 8 676 

+140 % 

20 906 

1998 2003 2008 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

1998 2003 2008* 

Sverige 141 892 93 920 85 637 

Indien 9 301 8 676 20 906 

Världen totalt 541 580 407 577 461 540 

Källa: Respektive företag i Indien, Exportrådet (2008) samt företagens koncernredovisningar, bearbetning Teknikföretagen 

* Värdet för Sverige och globalt baseras på företagens koncernredovisningar och avser 2007 

Dessa strukturförändringar har bidragit till en mer konkurrenskraftig industri både 

i Sverige och runt om i världen. I vissa fall har outsourcing skett till underleverantörer 

i Sverige, vilket delvis kompenserat sysselsättningsminskningen i de företag vi 

studerat. I andra fall har inköp gjorts från låglöneländer. Dessutom har produktivitetsförbättringar 

och rationaliseringar bidragit till att företagen kunnat sälja och 

förädla mer med färre anställda. 

26) Försäljnings- och förädlingsvärden är beräknade utifrån företagens koncernredovisningar och uppgifter för svensk 

verksamhet utgår från Teknikföretagens årliga lönsamhetsundersökningar. 

0

De senaste fem åren har dock antalet anställda i företagen ökat globalt och ökningen 

har främst skett på växande marknader. Att tillväxten sker på växande marknader 

är inte speciellt konstigt eftersom det är i länder som Indien människor, som 

tidigare levt isolerat i byar på landsbygden, successivt får kontakt världsmarknaden. 

Verksamhet i Indien har bidragit till produktion och jobb i Sverige 

I mellersta Sverige, i bergslagen och Gästrikland, sitter ingenjörer och utvecklar 

världsledande verktyg för skärande bearbetning. Som ett resultat av satsningar på 

FoU, kan Sandvik och Seco Tools ta betalt för kunders ökade produktivitet runt 

om i världen. När Tata, Mahindra & Mahindra och Bajaj Auto expanderar i Indien, 

innebär det ett ökat behov av verktyg i industrier runt om i landet. Genom att köpa 

verktyg från svensk industri kan de indiska företagen dra nytta av svenska ingenjörers 

ansträngningar. Den ökade försäljningen är samtidigt positiv för verksamheten i 

Sverige och bidrar till bättre kostnadstäckning för utveckling av framtida produkter. 

Mer produktion och fler jobb tackvare ökad teknikexport till Indien 

Den ökande teknikexporten till Indien bidrar både till ökad produktion och fler 

jobb i Sverige. Som vi beskrev i föregående kapitel kan vi under 2008 förvänta oss 

en teknikexport på över 9 miljarder SEK. Därmed har exporten ökat med ca 8 miljarder 

på tio år. Denna ökade försäljning innebär att ca 1 700 arbetstillfällen skapats 

i teknikföretag i Sverige under en tioårsperiod. 27 Tackvare exportökningen till 

Indien har alltså vissa företag kunnat öka produktion och anställda i Sverige medan 

andra bolag har kunnat behålla befintligt produktion och personal. 

DEN ÖKADE TEKNIKEXPORTEN TILL INDIEN HAR BIDRAGTI TILL CA 1 700 JOBB I SVERIGE 

Illustration av hur sysselsättningen i Sverige har påverkats av teknikexporten till Indien 

Teknikexport 

+8 miljarder 

SEK 

Cirka 

1 miljard 

Teknikexport till Indien Effekt på sysselsättning i Sverige 

Cirka 

9 miljarder 

1998 2008 Sysselsättningsökning 

27) Svenska teknikföretags förädlingsvärde per anställd är ca 900 000 SEK enligt Teknikföretagens lönsamhetsundersökningar. 

Vid en förädlingsgrad på 30 procent och en löneandel på 70 procent motsvarar dessa 8 miljarderna i 

ökad försäljning 1 867 ytterligare arbetstillfällen. Räknar vi bort den miljard som teknikimporten till Sverige ökat 

med, blir resultatet 1 633 arbetstillfällen. Eftersom inte all importökning från Indien innebär utebliven försäljning 

från företag i Sverige uppskattar vi att den positiva sysselsättningsökningen är ca 1 700 anställda. Givetvis påverkas 

sysselsättningen av sammansättningseffekter i exporten. Samtidigt genererar varje jobb i ett teknikföretag 

sysselsättning i andra sektorer vilket gör att 1 700 i vilket fall som helst är lågt räknat. 

47 

+ 1 700 anställda

Utbytet ger ökad konkurrenskraft och bättre kostnadstäckning för FoU 

Utbytet med Indien inverkar positivt på verksamheten i Sverige på flera sätt än 

genom ökad export och sysselsättning. Ökade marknadsandelar är något företagen 

ofta strävar efter och bolagen försöker åtminstone upprätthålla sin andel på världsmarknaden. 

Därmed är närvaro i Indien avgörande. Konkurrensen är stenhård 

mellan multinationella företag och genom närvaro på nya marknader, säkras tillväxt 

och långsiktig konkurrenskraft, vilket i sin tur är en förutsättning för fortsatt verksamhet 

och sysselsättning i Sverige. 

Företagen har stora kostnader för forskning och produktutveckling och den ökande 

försäljningen i Indien bidrar med ökad kostnadstäckning för detta och för allehanda 

annan verksamhet. Ofta ägs patent och andra immateriella rättigheter av 

svensk verksamhet och genom detta ägande får svenska bolag intäkter från utländsk 

verksamhet. Företagen prissätter även komponenter och mjukvara som exporteras 

till verksamheter i andra länder på ett sätt så att de kan täcka kostnader för forskningsinnehållet 

i produkterna. Dessutom når kapital svenska verksamheter i form 

av utdelning från dotterbolag. Vanligtvis bedrivs verksamhet i Indien i ett eller flera 

dotterbolag och när dessa bolag gör vinster, som inte återinvesteras i verksamheten, 

sker utdelning till koncernmoderbolaget. Det förekommer även att bolag helt sköter 

hela sin globala fakturering från Sverige, vilket givetvis är något som kan ändras 

över dagen. I nationalräkenskaperna i Sverige syns företags transfereringar och 

försäljning utomlands bland annat i form av så kallad merchanting, som uppkommer 

när bolag i Sverige handlar med varor utomlands utan att dessa varor passerar 

Sverige. Företagens verksamhet utomlands syns överlag i det som kallas övrig 

tjänsteexport (där merchanting inkluderas) och denna post har ökat snabbt under 

en tioårsperiod, främst tackvare att vinster från företagens försäljning utomlands. 28 

Växande marknader har ändrat företagens struktur i Sverige 

För varje lastbil eller maskin som Volvo producerar i Indien behövs transmissionssystem 

och allehanda komponenter. Vissa av dessa komponenter kommer från 

Sverige och därmed bidrar verksamheten i Indien till produktion och jobb bland 

annat i Skövde, Köping och Göteborg. Samtidigt köper inköpsavdelningarna alltifrån 

fästelement till packningar från fabriker på nya växande marknader. De globalt 

optimerade varuflödena ökar lönsamheten. En konsekvens är samtidigt att behovet 

av tjänstemän i Göteborg ökar parallellt med att verksamheten i Sverige blir mer 

kapitalintensiv. 

Mer avancerad produktion i Sverige tackvare nya marknader som Indien 

Att avancerad och kapitalintensiv produktion specialiseras till Sverige är en effekt 

av utbytet med Indien och av utbyte med nya marknader överlag. Specialiseringen 

beror på att enklare och mer standardiserad verksamhet lokaliseras till lågkostnadsländer 

samtidigt som svenska anläggningar fortsätter att utföra kapitalintensiv 

och kunskapsintensiv verksamhet. Även om verksamhet i Indien inte har inneburit 

någon större omflyttning av produktion från Sverige till Indien har ändå den ökade 

verksamheten i landet bidragit till specialiseringen i Sverige. Som vi konstaterade i 

28) Se exempelvis SCB(2008) som beskriver hur multinationella företags verksamhet utomlands resulterat i kraftigt 

växande merchanting och övrig tjänsteexport. 

48

föregående kapitel syns skillnader produkternas beskaffenhet i prissättingen på export 

respektive import för mer homogena varugrupper. Detta indikerar att produkterna 

som exporteras från Sverige till Indien är mer avancerade och har ett högre 

kunskapsinnehåll än de produkter som skickas åt andra hållet. 

MER AVANCERAD PRODUKTION, FOU OCH TJÄNSTER I SVERIGE TACKVARE INDIENUTByTET 

Generalisering av hur utbytet med Indien påverkar industristrukturen i Sverige 

Andelen avancerad och kapitalintensiv 

produktion ökar i Sverige 

Andelen FoU och administration 

ökar i Sverige 

Andelen tjänstemän 

ökar i Sverige 

Fler tjänstemän i Sverige tackvare utbytet med Indien 

Ytterligare en konsekvens av utbytet med Indien är att behovet av tjänstemän i Sverige 

påverkas. Under en tioårsperiod har tjänstemännens andel av personalstyrkan i 

teknikindustrin i Sverige ändrats från 45 till 48 procent och förändringen har varit 

ännu större i de studerade bolagen. 29 Givetvis förklaras bara en liten del av denna 

förändring av Indienutbytet. 

Närvaron på flera håll i världen innebär fler dotterbolag, en mer komplex värdekedja 

och flera leverantörer. Därmed ökar behovet av administration och tjänstemän i 

Sverige. Ökad närvaro på världsmarknaden innebär också ett ökat behov av design 

och utveckling vilket inverkar positivt på FoU-verksamhet i Sverige. Dessutom leder 

den mer kapitelintensiva och avancerade produktionen till en ökad andel ingenjörer 

i verksamheten. 

29) Uppgiften kommer från Teknikföretagens årliga lönsamhetsundersökningar och baseras på värden för 1998 och 

2007. 

49

Indiens inverkan i framtiden avgörs av förutsättningarna i Sverige 

Förutsättningarna i Sverige avgör om produktion flyttar från Hisingen till Hoskote 

och om FoU hamnar i Chennai eller Kista. Elevers val att studera teknik är avgörande 

för utvecklingen i Sverige. Dessutom avgör beslut på Helgasholmen huruvida 

huvudkontor, produktionsanläggningar och FoU har en framtid i Sverige. Om 

politiska beslutsfattare och arbetsmarknadens parter bidrar med flexibilitet och 

bra förutsättningar samtidigt som ungdomar väljer att studera teknik i tillräcklig 

omfattning, kan vi i framtiden glädjas åt en industri med framgångsrik verksamhet 

i både Sverige och Indien. 

Snabbväxande indisk industri kan bli både hot och möjlighet för Sverige 

Indien kommer att vara en av världens största biltillverkande nationer inom tio 

år och underleverantörsnätverket i landet kommer att expandera för att förse den 

växande industrin med insatsvaror. Överlag kommer industrin i Indien att växa 

kraftigt de närmaste åren. Exakt hur mycket avgörs i stor utsträckning av om den 

dåliga infrastrukturen förbättras i tillräcklig utsträckning och om landets politiker 

kan komma tillrätta med korruption och dåligt fungerande byråkrati. 

Hur Sverige och produktion i Sverige påverkas av det växande Indien ännu inte 

avgjort. En ökad handel brukar gå i båda riktningarna. Därmed kan utvecklingen 

i Indien innebära att verksamhet i Sverige kan ta tillvara på utvecklingen i Indien 

genom att förse indisk verksamhet med produkter och samtidigt göra inköp till låg 

kostnad därifrån. Alternativt kan utvecklingen i Indien innebära försämrad konkurrenskraft 

för svensk produktion, med minskad verksamhet i Sverige som följd. 

Vilken väg utvecklingen följer avgörs av de svenska konkurrensförutsättningarna. 

Det globala omvandlingstrycket är förvisso inte riktigt lika starkt i dag som det var 

för ett decennium sedan. Då hade ökad politisk öppenhet, tackvare Berlinmurens 

fall och Kinas politiska omsvängning, tillsammans förbättrade förutsättningar för 

tillverkning i Kina och östra Europa, skapat ett kraftigt ökat utbud av arbetskraft 

till låg kostnad. När nu förutsättningarna för global produktion successivt förbättras 

även i Indien, tillför inte landet något väsentligt annorlunda. Den snabba 

utvecklingen i landet gör ändå att svenska företag och svenska beslutsfattare måste 

anstränga sig för att erbjuda de bästa produkterna och de allra bästa förutsättningarna. 

Risken finns att forskning och administration flyttar från Sverige till Indien 

Den goda tillgången till engelskspråkiga ingenjörer gör Indien intressant som ett 

land för successiv expansion av forskning och utveckling. Att svenska företag alltför 

ofta har svårt att rekrytera duktiga ingenjörer och akademiker i Sverige är samtidigt 

ett stort problem. 

Svårigheter att rekrytera rätt kompetens i Sverige kan innebära att FoU-verksamhet 

i Sverige minskar i omfattning medan den växer i Indien. Det kan på sikt innebära 

att även de mest centrala delarna av verksamheten hamnar i Indien. Därmed finns 

även risken att produktion lämnar Sverige eftersom det inte längre finns tillräckliga 

skäl att ha så kallade masterfabriker i landet. 30 

30) Dvs. fabriker som används som mall när produktion expanderar i andra delar av världen. 

50

Förutsättningarna i Sverige avgör, i större utsträckning än för tillverkande verksamhet, 

om FoU i Indien är bra eller dålig för motsvarande verksamhet i Sverige. 

Resulta från tjänsteproduktion och FoU kan enkelt sändas via Internet och det är 

viktigt att en indisk ingenjör blir ett komplement och inte en konkurrent till en 

svensk ingenjörer. Det är inte heller självklart att huvudkontor, ägande av patent 

m.m. kommer att finnas i Sverige i all framtid. Sverige är ett kallt land som geografiskt 

ligger långt borta från världens metropoler och som dessutom har ett högt 

skattetryck. Eftersom världen växer mer i Asien än i norra Europa, kommer alltmer 

av företagens försäljning ske långt från Sverige. Därmed minskar skälen att behålla 

administration i Sverige och det vore olyckligt om en ovilja till reformer bidrar till 

en annars omotiverad utflyttning av huvudkontor. 

Konkurrensförutsättningarna i Sverige måste vara i världsklass 

Mycket är bra i Sverige men i en global värld krävs förutsättningar i världsklass. Det 

viktigaste för ett lands ekonomi är människorna och deras kunskaper. Människor 

som jobbar, tänker och konstruerar, ger pengar ett värde och utan den dagliga produktionen 

skulle affärerna snart stå tomma. Utbildning och kompetensförsörjning 

är därmed ytterst avgörande för hur Sverige och industrin i Sverige kommer att 

utvecklas. Det tar tid för ungdomar att gå genom skolsystemet och dagens insatser 

syns först om flera år. Det är alltså nu ungdomar måste uppmuntras att läsa tekniska 

utbildningar. 

Lagar och regler måste anpassas till företagens globaliserade verklighet och behovet 

är extra stort inom arbetsmarknadsområdet. Dessutom bör grundforskning, infrastruktur, 

elförsörjning m.m. förbättras i Sverige. En reform inom skatteområdet är 

mycket viktig om företagen ska kunna fortsätta att ha sina baser i landet. Att kunna 

erbjuda en bra lön efter skatt är avgörande i jakten på rätt personer till huvudkontor 

och forskningsavdelningar. Både skatt på högre inkomst och bolagsskatt bör 

sänkas. Dessutom är det viktigt att inte återinföra beskattning av kapital eftersom 

kapital och privat ägande är en förutsättning för investeringar i framtiden. 

Om inte politiska makthavare och arbetsmarknadens parter skapar rätt förutsättningar 

och nödvändig flexibilitet i Sverige, är sannolikheten stor att vi kommer se 

verksamhet flytta från Sverige till bland annat Indien. Skapas däremot bättre förutsättningar 

i Sverige, kommer vi att se hur företagen fortsätter att expandera både på 

hemmaplan och på världsmarknaden Då kan vi glädja oss åt en svensk industri som 

producerat alltmer varor och tjänster i både Indien och Sverige och som därmed 

gör livet enklare för människor runt om i världen. 

51

Trafik i centrala Bangalore 

52

Referenser 

Publikationer 

Bajpai, N (2002), A Decade of Economic Reforms in India: the Unfinished Agenda, CID Working Paper 

No. 89 

Exportrådet (2008), Sweden – India Business Guide 2008–2008, Exportrådet, New Delhi 

KPMG (2008), KPMG’s Corporate and Indirect Tax Rate Survey 2007, KPMG 

McKinsey (2005), The McKinsey Quarterly: When to make India a manufacturing base, www.mckinseyquarterly.com 

Meredith, R (2008), The Elephant and the Dragon, W.W. Norton & Company, New York 

Ministry of Heavy Industries and Public Enterprices (2008), Annual Report 2007–2008, Department of 

Heavy Industry, New Delhi 

Reserve Bank of India (2008), First Quarter Review of Annual Monetary Policy for the Year 2008–09, 

Reserve Bank of India 

SCB (2008), Sveriges ekonomi – Statistiskt perspektiv nr 1 2008, SCB, Stockholm 

Teknikföretagen (2005), Svenska företag i Kina – Vad betyder de för produktionen i Sverige?, Teknikföretagen, 

Stockholm 

Teknikföretagen (2007), Svensk industri i östra Europa – Hur påverkas produktionen i Sverige, Teknikföretagen, 

Stockholm 

Teknikföretagen (2008), The automotive industry in India, Teknikföretagen, Stockholm 

Economic Times (2008), Golden Quadrilateral road project will cover 6,500 km, www.economictimes. 

indiatimes.com 

World Economic Forum (2007), The Global Competitiveness Report 2007–2008, World Economic 

Forum, Geneva 

WTO (2008-07-30), www.wto.org 

Intervjuer 

AB Volvo (Mars 2008), Telefonintervju med Joakim Hjerpe – President Volvo (China) Investment Co. Ltd 

ABB (India) Limited (Maj 2008), Intervju i Bangalore med Deepak Sood – Head Corporate Communications 

and Investor Relations, S Karun – Senior Vice Precident & Location Head, C K Subbaiah – 

Asst. Vice President Manufacturing & Supply Management, Anand H – Asst. Vice President Manufacturing, 

Ashish Shukul – Manager Corporate Communications 

Alfa Laval (India) Limited (Februari 2008), Intervju i Pune med Nish Patel – Managing Director, Lars 

Bengtsson – Vice President 

Atlas Copco (India) Ltd (Februari 2008), Intervju i Pune med Suresh Ghotage – General Manager 

Holding & CFO 

53

Electrolux (Januari 2008), Telefonintervju med Johan Fant 

Ericsson India Private Limited (Februari 2008), Intervju i Jaipur med Kjell Casenberg – General Manager, 

G.S. Khandelwal – Senior Manager Accounts & Taxation 

Ericsson India Private Limited (Februari 2008), Intervju i Gurgaon med P Balaji – Vice President 

Marketing & Strategy 

Ericsson India Private Limited (Maj 2008), Intervju i Chennai med Lars Olander – Head R&D 

Exportrådet (December 2007), Intervju i Stockholm med Fredrik Fexe – Handelssekreterare i Indien 

Exportrådet (Maj 2008), Intervju i Bangalore med Björn Savlid – Associate i Indien 

Flextronics Technologies (I) Pvt Ltd (Maj 2008), Intervju i Chennai med Michael Rubin - Director 

Business Development, Jithesh Mathew – product Engineer, Narayana Bhat – Director Operations 

Haldex (Januari 2008), Intervju i Stockholm med Joakim Olsson – Koncernchef 

Haldex India Ltd (Februari 2008), Intervju i Nashik med Ganesh Pai – Cief Operating Officer, Binu S – 

D G M Operations, Sachin Kotwal – D G M Business Development 

Höganäs India Ltd (Februari 2008), Intervju i Pune med Srini Srinivasan – Managing Director 

IBM India Private Limited (Maj 2008), Intervju i Bangalore med Koushik Radhakrishnan – Director 

Auto & Aero Industry Group, Anuj Malhotra – Strategy Leader, S Anantharaman – Account Executive 

Ericsson, Kapil K Gupta – GM Engagement Electronics Industry, G K Sukumar – Director Industrial 

Sector & Centre Head Hyderabad 

NEFAB India Private Limited (Februari 2008), Intervju i Gurgaon med Ravibdra Shenoy – Managing 

Director, Bharat Bhushan – Finance Controller 

Sandvik Asia Ltd (Februari 2008), Intervju i Pune med Håkan Kingstedt – Managing Director & 

President, Dr. Sanjay Basu – Senior Corporate Consultant, Ranjit Ghatge – Vice President Engineering 

& Projects 

Seco Tools (Mars 2008), Intervju i Fagersta med Kai Wärn – Koncernchef 

SKF India Limited (Februari 2008), Intervju i Pune med Mandar Vaidya – General Manager Purchase, 

Ranjan Kar – Director Automotive & Textile Business Units, Sumit Mitra – Controller ID Factrory 

Sony Ericsson (Maj 2008), Intervju i Chennai med Anders Grynge – Vice President Product Business 

Group 

Tetra Pak India Pvt Ltd (Februari 2008), Intervju i Takawe med Subodh Kulkarni – Factory Director 

Trelleborg Sealing Solutions (India) Pvt Ltd (Maj 2008), Intervju i Bangalore med Bony Paul – General 

Manager, N G Raghavendra – General Manager Manufacturing, Venkatesh Koteshwar – Controller 

Finance 

Volvo India Private Limited (Maj 2008), Intervju i Bangalore med Eric Leblanc – General Manager, 

Klaus Fox Vice President Industrial Operations 

54

56 

Marknadsgata i centrala Pune

Best.nr V110111 

www.teknikforetagen.se

Svenska företag i Indien - hur påverkas ... - Teknikföretagen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?