Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2012:3

Integration på landsbygden med
historiens hjälp
Äldre kulturmiljöer kan vara användbara
i arbetet med integration
på landsbygden. Hushållningssällskapet
har i drygt fem års tid arbetat
med grön integration: att få fler utrikesfödda
att få arbete på landsbygden.
Ungefär lika länge har man arbetat
med att se kulturarvet som
en resurs i utveckling på landsbygden.
Dessa båda går hand i hand.
Kulturarvet förenar och skapar
mötesplatser
Kulturmiljövården brottas med frågan
kring hur man kan arbeta med
mångkultur och integration. Det
finns strömningar i samhället som
gärna tar till kulturarvet och kulturmiljövården
för att värna om det ursvenska
och använder kulturarvet som
ett redskap för främlingsfientlighet.
Många ser integration och kulturarv
som motpoler, som att det skulle
vara exkluderande att arbeta med vårt
svenska kulturarv samtidigt som man
försöker få våra nya svenskar att komma
in i samhället, få ett arbete eller
hitta sin roll i det nya landet. Våra erfarenheter
säger att det kan vara precis
tvärtom. Kulturarvet förenar och skapar
mötesplatser snarare än barriärer.
Utrikesföddas kunskaper
och erfarenheterna bidrar till
landsbygdsutveckling
Grön integration är att landsbygden
ska få del av utrikesföddas kunskaper,
erfarenheter och intressen. För att
uppnå detta syfte måste alla som verkar
för integration och mångfald inom
såväl privat som offentlig sektorn få
en ökad kännedom om landsbygdens
möjligheter. Landsbygdens näringsliv
måste också få en ökad kännedom om
Grön integration
Text: Sara Roland, Hushållningssällskapet
de kunskaper och erfarenheter som utrikesfödda
har med sig till Sverige -
kunskaper och erfarenheter som kan
bidra till landsbygdsutveckling.
Kulturmiljöer nyanserar bilden
av Sverige, både för utrikes- och
inrikesfödda
Många av våra traditionella kulturmiljöer
representerar en tid då vi på
grund av fattigdom, religiöst förtryck
eller andra skäl valde att lämna hemlandet
och söka oss ett annat liv långt
borta. Emigrationen fascinerar många
och det är lätt att glömma bort att det
finns människor bland oss som gjort
samma resa – i en annan tid med andra
förutsättningar, men det finns
många likheter.
Våra kulturmiljöer är rester av ett
annat Sverige, ett land som fanns för
länge sedan, eller alldeles nyss. Men
kulturmiljöerna kan också användas i
Grön integration Dalaberg/Hovhult,
Uddevalla.
Foto : Lisbeth Sverling, Mötesplats Dalaberg
ett framåtblickande arbete, i ett arbete
för att integrera utrikesfödda i samhället.
Det kan i alla fall användas för
att nyansera bilden av Sverige, både för
utrikesfödda och inrikesfödda.
Med kulturarvet som
utgångspunkt lär vi av varandra
Kulturarvet är en viktig resurs i integrationsarbetet
av olika anledningar.
Det viktigaste är att vi har mycket att
lära av varandra. Många bär med sig
sin kulturhistoria och i många fall är
det mycket vi har gemensamt. Kulturarvet
och kulturmiljöerna säger också
mycket om vårt land, vår kultur och är
en del av det moderna Sverige. För att
förstå Sverige idag hjälper det ibland
att se på hur Sverige var då.
Kulturmiljöerna visar på allt vi har
gemensamt
Det finns ett kulturreservat i Dalsland
som speglar det svenskaste som finns.
Det är en gård med röda hus och vita
knutar, trägärdesgård runt köksträdgården,
skogar, ängar, stenmurar och gamla
åkrar. Huvudbyggnaden har ett par
hundra år på nacken men ekonomibyggnaderna
är från ett Sverige i förändring
– efterkrigstiden. Till denna gård
kom en man från Guatemala. Han skulle
lära sig att sätta upp trägärdesgård.
Det visade sig att en liknande form av
hägnad mindes han från sitt hemland
och därmed var det han som fick agera
lärare istället för elev.
En ung kvinna från Ryssland kom in
i det gamla bondköket och andades in
djupt – det luktar precis som hos farmor,
sa hon med värme i rösten. En annan
kvinna från Irak fick tårar i ögonen
när hon kom till gården och kände lukten
från bakugnen. Efter flera år i Sverige
var detta första gången som hon
kände att det luktade och kändes som
hemma.
Kulturmiljöer värdefulla arenor för
integration
Vi kan använda våra kulturmiljöer på
landsbygden som värdefulla arenor för
integration idag. Genom att stå på en
ladugårdsbacke på en gammal gård kan
man beskriva hur svenskar för hundra
år sedan på grund av fattigdom eller
religiöst förtryck ansåg sig tvingade att
bege sig till en annan del av världen, en
okänd ny värld. Genom dessa miljöer –
på något sätt så typiskt svenska – kan vi
hjälpa varandra att förstå.
Kulturarvet förenar
I mötet med andra kulturer, andras sanningar,
andras erfarenheter lär vi oss hur
lika vi alla är. Vårt ursprung är inte så
olikt. Genom att lyfta fram vår historia
förstår vi infödda svenskar migrationen
bättre och ger de utrikesfödda perspektiv
på att vi också varit migranter. Jag
har lärt mig att kulturarvet förenar.
6 7
Grön integration Dalaberg/Hovhult i Uddevalla
Pilotprojekt Grön integration Dalaberg/Hovhult är en mötesplas
för staden och landsbygden. Projektet är ett resultat av ett samarbete
mellan Uddevalla kommun, Hushållningssällskapet Väst och
Leader Terra et Mare.
Genom projektet vill vi
Stimulera till företagande
Erbjuda praktikplatser på landsbygden
Skapa kontakter och nätverk
Stimulera till fritid och boende på landsbygden
Exempel på aktiviteter...
Odla i bostadsområdet Dalaberg/Hovhult
Synliggöra mark som finns att arrendera
Inventera nya produkter och tjänster
Samla recept för mångkulturella smaker, menyer och rätter
Landsbygdscafé
Svamp är nyttigt,
såvida inte fel
svamp hamnar i
korgen.
Foto: Marika
Russberg
Svamp – inte bara gott
Svamp innehåller mineraler som kalcium, zink, järn, mangan och selen,
B-vitamin, antioxidanter och protein. Svamp har länge hyllats på
matbordet i många länder, men i Sverige har misstron mot svamp varit
stor genom historien. Svamp ansågs vara djurföda och inte ens under
nödår ansågs svamp vara något som kunde dryga ut maten. Men
allt kan ändras, idag är svampintresset stort i Sverige och många ger
sig ut i skogarna för att leta och förhoppningsvis finna, kanske kantareller,
skogens guld.