Årsredovisning - Kalmar Vatten och Renhållning AB

Årsredovisning Årsredovisning2003 

Kalmar kommun

Förvaltningsberättelse 

Nämndredovisning 

Kalmar kommunkoncern 

Kommunens bolag 

Bilaga 

Innehåll 

KALMAR – en hållbar kommun ............................................................ 2 

Kommunens organisation ........................................................................ 5 

Resultaträkning ........................................................................................... 6 

Finansieringsanalys .................................................................................... 7 

Balansräkning ............................................................................................. 8 

Noter ........................................................................................................... 9 

Driftredovisning ....................................................................................... 12 

Investeringsredovisning .......................................................................... 12 

Femårsöversikt ......................................................................................... 13 

Redovisningsprinciper ............................................................................. 15 

Allmän översikt ........................................................................................ 16 

Ekonomisk översikt ................................................................................. 18 

Personal och sjukfrånvaro ...................................................................... 22 

Arbetsmiljö 2003...................................................................................... 24 

Jämställdhetsinsatser under 2003........................................................... 25 

Miljöperspektivet ..................................................................................... 27 

Barn- och ungdomsperspektiv 2003 ..................................................... 30 

Mångfaldsperspektiv – integration 2003 .............................................. 33 

Kommunstyrelsen – Kommunledningskontoret ................................ 34 

Kommunstyrelsen – Fastighets- och inköpskontoret ......................... 37 

Hamndirektionen ..................................................................................... 39 

Samhällsbyggnadsnämnden.................................................................... 41 

Gatu- och parknämnden ......................................................................... 44 

Kultur- och fritidsnämnden ................................................................... 46 

Barn- och ungdomsnämnden................................................................. 47 

Omsorgsnämnden ................................................................................... 49 

Socialnämnden ......................................................................................... 51 

Södermöre kommundelsnämnd ............................................................ 53 

Organisation ............................................................................................. 56 

Förvaltningsberättelse ............................................................................. 58 

Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning ........................ 59 

Resultaträkning ......................................................................................... 60 

Finansieringsanalys .................................................................................. 60 

Balansräkning ........................................................................................... 61 

Noter ......................................................................................................... 62 

Kalmarhem AB ........................................................................................ 66 

KIFAB i Kalmar AB ............................................................................... 68 

Kalmar Vatten och Renhållning AB ..................................................... 70 

Kalmar Slott AB ...................................................................................... 72 

Destination Kalmar AB .......................................................................... 73 

Graninge Kalmar Energi Holding AB, koncern ................................. 74 

Kalmarsunds Gymnasieförbund ........................................................... 76 

Kommunalförbundet Naturbruksgymnasierna i Kalmar län ............ 78 

Kalmar Stufveri AB ................................................................................. 79 

Kalmar Familjebad KB ........................................................................... 80 

Kalmar Science Park AB ........................................................................ 81 

Ordlista ...................................................................................................... 83 

1


2 

KALMAR – en hållbar kommun 

”Målet för majoriteten (socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet) 

är att vi under mandatperioden ska klara balanskravet och 

de finansiella mål vi har ställt upp. Vi ska behålla kvaliten i verksamheten 

och öka frisknärvaron bland personalen. 

För att klara det måste vi fortsätta att utveckla Kalmar för både 

nuvarande och nya invånare, företag och besökare. Utan utveckling 

kan vi inte bli en hållbar kommun”. 

Så skrev jag i årsredovisningen för 2002 och detta gäller 

fortfarande. 

Jag kan nu konstatera att vi under år 2003 haft både framgångar 

och motgångar. 

Året började inte bra. Den första budgetuppföljningen 

pekade mot ett resultat på -40 mkr. Vi fastställde då en 

besparingsplan under pågående budgetår, vilket aldrig hänt 

tidigare. Den gav ett mycket bra resultat. Vi hade när året 

summerades ett överskott på 20 mkr. 

En förbättring under året på 60 mkr! 

Befolkning, högskola och näringsliv 

Befolkningen i Kalmar ökade under året med 350 personer 

till 60.415 invånare. För första gången sedan 1995 hade vi 

inte bara ett inflyttningsöverskott, utan även ett litet födelseöverskott. 

Högskolan hade ett fortsatt högt söktryck och mellan 9.000 

och 10.000 studenter inskrivna under året. Ett framgångsrikt 

förnyelsearbete inom grundutbildningen och kommunens 

satsningar för studenterna har bidragit till detta. 

Samarbetet mellan Kalmar, Växjö och Karlskrona kommuner 

samt respektive högskolor har utvecklats. Målet är 

att bilda en gemensam arbetsmarknadsregion och skapa landets 

5:e universitetsregion. Kommunens stöd till högskolan 

genom vår forsknings- och utvecklingsstiftelse har fortsatt. 

Vi har arbetat aktivt efter handlingsplanen i vårt 

näringslivsprogram. Under 2003 fick vi ett nettotillskott på 

100 nya företag. Trots detta har arbetslösheten ökat under 

året. En särskild satsning görs nu för att minska antalet långtidsarbetslösa 

ungdomar. 

Under året har Kalmars befolkning ökat och 

högskolan har fortsatt att växa. Den 

kommunala verksamheten håller god 

kvalitet, trots extra sparbeting. Men nu 

måste vi arbeta aktivt med tillväxtfrågorna 

för att möta en ökande arbetslöshet och för 

att säkra en hållbar utveckling för Kalmar. 

Under hösten hade kommunens största privata företag, 

Bombardier, långt framskridna planer på att förlägga ett 

Cabcenter till Kalmar. När avtalet med KIFAB var klart för 

påskrift lades planerna på is. Istället kom under mars 2004 

chockbeskedet att Bombardier kommer att lägga ner hela 

verksamheten i Kalmar! 

Marknadsföring och turism 

Hösten 2003 publicerade Kalmar kommun sin nya hemsida. 

Den är grunden i det fortsatta arbetet för att utveckla kommunen 

till en ”24-timmarsmyndighet”. Genom Destination 

Kalmar har kommunen gjort en stor satsning på besöksnäringen. 

Trots detta tappade vi marknadsandelar i länet. 

Men mycket är på gång för att ta större marknadsandelar av 

besöksnäringen. Ett permanent Salve i samarbete med näringslivet 

är en sådan satsning. 

Kalmar Slott har fått sitt förbrukade aktiekapital återställt 

och kan nu göra en nystart med ny ledning. 

Infrastruktur och bostäder 

Den i Kalmar län gemensamma utbyggnaden av bredband 

har genomförts. Det innebär att 90 % av våra invånare kan 

få bredbandsuppkoppling. 

Bra infrastruktur i form av vägar och järnvägar är avgörande 

för länets och sydöstra Sveriges framtida utveckling. I 

de statliga planerna för utbyggnad och förbättring av vägar 

och järnvägar blev utdelningen för vår region minst sagt 

mager. Nya framstötar måste göras inom detta område. 

Under året påbörjades 160 nya bostäder. Det är för lite. 

Det nya bostadsförsörjningsprogrammet visar att vi behöver 

bygga ca 260 bostäder per år för att få balans på bostadsmarknaden.

Miljö och hållbar utveckling 

Miljö och hållbar utveckling är en profilfråga för Kalmar. 

Projektet ”Livskraftigt vatten” avslutades under året och har 

ersatts med ett permanent forum. ”Vi Möts i Kalmar” är ett 

5-årigt samarbetsprojekt med Vägverket som ska utveckla 

hållbara transporter. De lokala investeringsprogrammen 

(LIP) följs nu av ett klimatinvesteringsprogram (KLIMP). 

Ett brett upplagt arbete för att ta fram lokala miljömål pågår. 

Ett förslag till regional avfallsplan har tagits fram i samarbete 

med fem grannkommuner. 

Internationellt arbete 

Kommun- och landstingsförbundets sammanställning av 

svenska kommuners internationella kontakter visar att 

Kalmar har mer internationella kontakter än någon annan 

kommun. Det kan vara ett trumfkort i framtiden om 

vi kan växla över till mer näringslivsinriktat internationellt 

arbete. Marknadsföringsbolaget Sustainable Sweden 

Southeast är ett exempel på detta. 

Förvaltningar och bolag 

Våra förvaltningar och bolag har genomgående hög kvalitet 

i sin verksamhet. Under året har vi fått detta bekräftat genom 

t ex skolverkets utvärdering av vårt skolväsen och genom 

en mätning av kvaliteten i vår hemtjänst. Att 

förvaltningarna samtidigt klarat ett extra sparbeting under 

året förstärker intrycket av en effektiv verksamhet. 

Personal 


Frisknärvaron bland personalen har ökat under året och den 

totala sjukfrånvaron har minskat. Däremot har vi fortfarande 

för många långtidssjukskrivna medarbetare. 

Satsningen på ledarutvecklingsprogrammet har fortsatt 

med mycket goda resultat. Personalutbildningen för annan 

personal har också varit omfattande. Ett nytt jämställdhetsprogram 

har antagits och en jämställdhetsanalys av våra löner 

håller på att genomföras. 

Slutord 

Vi kan vara stolta och nöjda med de framgångar vi uppnått 

under 2003, men vi kan inte vila på lagrarna. Den ekonomiska 

balansen måste säkras för framtiden. Bombardiers 

varsel och den ökande arbetslösheten innebär att vi nu måste 

kraftsamla på tillväxtfrågorna och vässa vårt näringslivsprogram. 

Vi måste själva och i nära samarbete inom regionen skapa 

en miljö för tillväxt. Det är enda sättet att säkra en hållbar 

utveckling för Kalmar! 

Kjell Henriksson 

Kommunstyrelsens ordförande 

3


4

Kommunens organisation 

Kommunstyrelsen 

15 (9) 

Kommunledningskontor 

Fastighets- och inköpskontor 

Kommunfullmäktige 

61 ledamöter och 33 ersättare 

Facknämnder 

Kommunens revisorer 

9 (9) 

Kommunägda 

företag 

Hamndirektion 5 (3) 

Samhällsbyggnadsnämnd 11(7) 

Gatu- och parknämnd 9 (7) 

Kultur och fritidsnämnd 11 (7) 

Barn- och ungdomsnämnd 11 (7) 

Omsorgsnämnd 11 (7) 

Socialnämnd 11 (7) 

Södermöre kommundelsnämnd 11 (7) 

Överförmyndarnämnd 5 (2) 


5


6 

Resultaträkning Mkr 

Kommunen 

2003 2002 

Verksamhetens intäkter not 1 490,9 497,2 

Verksamhetens kostnader not 2 -2 424,0 -2 358,6 

Avskrivningar not 3 -76,0 -72,6 

Verksamhetens nettokostnader -2 009,1 -1 934,0 

Skatteintäkter not 4 1 767,1 1 674,3 

Generella statsbidrag not 4 251,0 265,7 

Finansiella intäkter not 5 16,4 11,8 

Finansiella kostnader not 5 -10,0 -12,8 

KLP (netto) not 6 5,9 -10,5 

Resultat före extraordinära poster 21,3 -5,5 

Extraordinära poster not 7 0,0 30,5 

Årets resultat* 21,3 25,0 

* Avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans (KL 8 kap. 4§) ger följande resultat; 

2003 2002 2001 2000 

Årets resultat enligt resultaträkningen 21,3 25,0 -22,1 -12,2 

avgår: samtliga realisationsvinster -7,8 -35,6 -11,8 -8,9 

Synnerliga skäl enl KL 8 kap. 4§ 

uppskrivning av finansiella placeringar KLP -5,9 

nedskrivning av finansiella placeringar KLP 10,5 3,1 4,1 

Justerat resultat 7,6 -0,1 -30,8 -17,0 

Enligt balanskravets bestämmelser ska negativt resultat vara återställt senast två år efter bokslutsåret. Bokslutet visar ett 

justerat resultat på +7,6 mkr vilket inte täcker kravet på återställande. Det samlade resultatet, -47,9 mkr, från 2000-2002 års 

bokslut har inte kunnat återställas. Regelverket ger inte någon vägledning hur denna situation ska hanteras. Kommunens 

bedömning är att det belopp som inte kunnat återställas 2003 måste återställas. Kravet på återställande uppgår till 40,3 mkr.

Finansieringsanalys Mkr 

Kommunen 

2003 2002 


Justering ej rörelsekapitalpåverkande poster 74,1 74,7 

varav avskrivningar 76,0 72,6 

varav nyintjänade pensioner 4,3 4,2 

varav realisationsvinster/förluster -6,2 -5,0 

varav rättelse, direktbokning eget kapital not 8 0,0 2,9 

Driftnetto 95,4 69,2 

Försäljning av anläggningstillgångar 1,9 36,4 

Finansiell leasing not 11 -5,8 

Investeringar -69,3 -114,9 

Investeringsnetto -73,2 -78,5 

Långfristiga skulder -0,7 22,9 

Finansiell leasing not 18 4,8 

Finansieringsnetto 4,1 22,9 

Förändring av rörelsekapital 26,4 13,6 

Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordringar 15,2 24,8 

Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga placeringar -5,9 10,5 

Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder -36,0 -49,7 

Förändring av likvida medel -0,3 -0,8 


7


8 

Balansräkning Mkr 

TILLGÅNGAR 

Kommunen 

2003 2002 

Anläggningstillgångar 1 345,2 1 341,9 

Materiella 1 268,4 1 265,1 

mark, byggnader och tekn.anl. not 9 1 165,0 1 154,0 

maskiner och inventarier not 10 98,8 111,1 

finansiell leasing not 11 4,7 

Finansiella 76,7 76,8 

aktier, andelar, bostadsrätter not 12 76,7 76,8 

Omsättningstillgångar 165,8 175,5 

Förråd 1,1 1,1 

Kortfristiga fordringar not 13 121,8 137,1 

Kortfristiga placeringar not 14 38,1 32,2 

Kassa o bank not 15 4,8 5,1 

SUMMA TILLGÅNGAR 1 511,0 1 517,4 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 1 013,5 992,1 

ingående eget kapital 992,1 964,2 

direktbokning eget kapital not 8 0,0 2,9 

årets resultat 21,3 25,0 

Avsättningar not 16 45,3 41,1 

Skulder 452,3 484,2 

Långfristiga skulder not 17 82,2 82,9 

Finansiell leasing not 18 4,8 

Kortfristiga skulder not 19 365,3 401,3 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 511,0 1 517,4 

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 

STÄLLDA PANTER, fastighetsinteckningar Inga Inga 

BORGENSFÖRBINDELSER OCH ÖVRIGA 

ANSVARSFÖRBINDELSER 

Borgen och övriga ansvarsförbindelser för 

kommunens bolag 

Borgensförbindelser för helägda företags lån 2 132,1 2 071,8 

Borgensförbindelser för delägda företags lån 138,1 145,7 

Utnyttjade koncernkontokrediter för företag 37,3 43,2 

Pensionsåtaganden för helägda företag 10,1 19,6 

Övriga borgens- och ansvarsförbindelser 

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland 

skulderna eller avsättningarna (inkl. särskild löneskatt 24,26%) 856,0 899,9 

Pensionsåtaganden för särskilda visstidsförordnanden 20,6 21,9 

Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egna hem 

och småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv 23,8 27,4 

Totalt 3 218,0 3 229,5

Noter 

1. Verksamhetens intäkter 

Verksamhetens intäkter 819,5 825,6 

Realisationsvinster vid avyttring 

av anläggningstillgångar 7,8 5,6 

Interna poster -336,4 -334,0 

Summa 490,9 497,2 

2. Verksamhetens kostnader 

Verksamhetens kostnader -2 791,1 -2 712,0 

Interndebiterade sociala avgifter 63,6 49,9 

Fördelade interna kapitalkostnader 67,9 66,9 

Förändring semesterlöneskuld -2,6 -3,4 

Pensionsutbetalningar 

inkl förvaltningsavgifter -37,3 -34,0 

Särskild löneskatt -19,3 -19,4 

Förändring pensionsskuld, 

årets intjänade -0,9 -2,4 

Pensionsutbetalningar, 

individuell del -39,1 -37,6 

Realisationsförluster vid avyttring av 

anläggningstillgångar -1,6 -0,6 

Interna poster 336,4 334,0 

Summa -2 424,0 -2 358,6 

3. Avskrivningar 

Avskrivningar enligt plan -76,0 -72,6 

Summa -76,0 -72,6 

4. Skatteintäkter, generella statsbidrag 

och utjämning 

Kommunalskatteintäkter 

Preliminära skatteintäkter 1 779,6 1 654,5 

Slutavräkning föregående år 5,2 11,4 

Preliminär slutavräkning 

innevarande år -17,3 11,9 

Mellankommunal utjämning -6,2 -9,3 

Övriga skatteintäkter 5,8 5,8 

S:a kommunalskatteintäkter 1 767,1 1 674,3 

Generella statsbidrag och utjämning 

Generella statsbidrag 249,9 406,2 

Inkomstutjämning 107,7 109,1 

Kostnadsutjämning -94,5 -90,0 

Nivåjustering -12,1 -12,0 

Avgift mervärdeskatt 0,0 -147,6 

S:a generella statsbidrag 

och utjämning 251,0 265,7 

S:a skatteintäkter 

och generella statsbidrag 2 018,1 1 940,0 


2003 2002 2003 2002 

Avräkningsbelopp kr per invånare 

Korrigering slutavräkning 2002 88 629 

Preliminär avräkning 2003 -289 108 

5. Finansiella intäkter och kostnader 

Finansiella intäkter 

Ränta från likvida medel på 

bankmedel och placeringar 0,2 0,2 

Utdelning aktier kommunföretag 11,0 7,0 

Borgensavgifter kommunföretag 5,2 4,6 

S:a finansiella intäkter 16,4 11,8 

Finansiella kostnader 

Ränta för långfristig upplåning -4,2 -4,2 

Ränta för utnyttjande av 

koncernkontokredit -3,0 -5,0 

Ränta på pensionsskuld -1,7 -1,9 

Övriga finansiella kostnader -1,1 -1,7 

S:a finansiella kostnader -10,0 -12,8 

6. KLP (netto) 

Finansiella intäkter 

Reavinst aktier 0,3 0,9 

Reavinst obligationer 0,1 0,1 

Utdelning på aktier 0,4 0,5 

Ränteintäkter 0,9 0,8 

Övriga finansiella intäkter 6,1 0,4 


Finansiella kostnader 

Reaförlust aktier -1,9 -4,8 

Reaförlust obligationer -0,1 

Övriga finansiella kostnader -8,3 


S:a KLP (netto) 5,9 -10,5 

7. Extraordinära poster 

Tillägg köpeskilling från försäljning 

av 50 % av energibolagsaktier till 

Graninge AB 30,5 

S:a extraordinära poster 30,5 

8. Rättelse, direktbokning eget kapital 

Skaderegleringskonto 0,0 2,7 

Isbrytningsfond 0,0 0,2 

S:a rättelse 0,0 2,9 

9


10 

9. Mark, byggnader, tekniska anläggningar 

Allmän markreserv 

Ingående bokfört värde 8,0 7,7 

Årets anskaffningar -1,0 0,3 

Utgående bokfört värde 7,0 8,0 

Verksamhetsfastigheter 

Ingående bokfört värde 1 014,1 984,4 

Årets anskaffningar 45,1 72,1 

Försäljningar -1,6 -0,9 

Årets avskrivningar -43,7 -41,5 

Utgående bokfört värde 1 013,9 1 014,1 

Ingående ackumulerat 

anskaffningsvärde 1 500,2 1 429,0 



Utgående ackumulerat 

anskaffningsvärde 1 543,7 1 500,2 

Ingående ackumulerade 

avskrivningar 486,1 444,6 

Årets avskrivningar 43,7 41,5 

Utgående ackumulerade 


Publika fastigheter 







anskaffningsvärde 156,4 144,8 










Övriga fastigheter 


Årets anskaffningar 

Försäljningar 



2003 2002 2003 2002 



Årets anskaffningar 

Försäljningar 






Återförd avskrivning pga försäljning 



Exploateringsmark 





S:a mark, byggnader, 

tekniska anläggningar 1 165,0 1 154,0 

10. Maskiner, fordon och inventarier 

Maskiner, fordon och inventarier 


















S:a maskiner, fordon 

och inventarier 98,8 111,1

11. Leasing småbilar och konstgräs 

Leasing småbilar och konstgräs 

Ingående bokfört värde 0,0 

Årets anskaffningar 5,8 

Försäljningar 0,0 

Årets avskrivningar -1,1 



anskaffningsvärde 0,0 

Årets anskaffningar 5,8 

Försäljningar 0,0 


anskaffningsvärde 5,8 


avskrivningar 0,0 

Årets avskrivningar 1,1 



avskrivningar 1,1 

S:a leasing småbilar 

och konstgräs 4,7 0,0 

12. Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier 75,6 75,6 

Andelar 0,7 0,7 

Bostadsrätter 0,4 0,5 

S:a finansiella 

anläggningstillgångar 76,7 76,8 

13. Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 33,5 32,5 

Förutbetalda kostnader 12,8 23,2 

Upplupna intäkter 68,2 58,3 

Mervärdeskattefordringar 3,8 15,9 

Statsbidragsfordringar 3,2 5,9 

Övriga kortfristiga fordringar 0,3 1,2 

S:a kortfristiga fordringar 121,8 137,0 

14. Kortfristiga placeringar 

Placerade pensionsmedel KLP 

Marknadsvärde aktier 20,8 16,5 

Marknadsvärde räntebärande 17,3 15,7 

S:a kortfristiga placeringar 38,1 32,2 

15. Kassa och bank 

Postgiro 3,8 2,8 

Bank 1,0 2,3 

S:a kassa och bank 4,8 5,1 

2003 2002 2003 2002 

16. Avsättningar 

Pensioner 36,4 33,1 

Löneskatt 8,9 8,0 

S:a avsättningar 45,3 41,1 

17. Långfristiga skulder 

Låneskuld 

Ingående låneskuld 82,9 60,0 

Omföring från kortfristig 

skuld (nästkommande års amortering) 23,6 

Amorteringar -0,7 -0,7 

S:a långfristiga skulder 82,2 82,9 

Kreditgivare 

SEB 48,7 47,1 

Nordea 21,0 21,0 

Föreningssparbanken 2,3 

SPINTAB 0,3 0,3 

Kalmar läns landsting 12,2 12,2 

82,2 82,9 

18. Långfristiga skulder - finansiell leasing 

Låneskuld 

Leasing småbilar 4,2 

Amorteringar -0,5 

S:a finansiell leasing småbilar 3,7 0,0 

Låneskuld 

Leasing konstgräs 1,1 

Amorteringar 0,0 

S:a finansiell leasing konstgräs 1,1 0,0 

S:a Långfristiga skulder 

– finansiell leasing 4,8 0,0 

19. Kortfristiga skulder 


Leverantörsskulder 54,2 60,5 

Lokala investeringsprogrammet 9,3 10,0 

Personalens källskatt 27,1 25,9 

Upplupna sociala avgifter 28,9 26,6 

Upplupen pensionskostnad, 

individuell del 39,0 37,5 

Upplupen löneskatt, individuell del 9,6 17,2 

Semesterlöneskuld 91,5 88,9 

Förutbetalda intäkter och övriga 

upplupna kostnader 72,6 30,1 

Koncernkredit 32,3 103,8 

Övriga kortfristiga skulder 0,8 0,8 

Summa kortfristiga skulder 365,3 401,3 

11


12 

Driftredovisning 

Totalt Utfall Budgetkommun- 

avvikelse 

Mkr bidrag 

Kommunstyrelsen: kommunledningskontoret 119,4 116,8 2,6 

Kommunstyrelsen: gymnasieförbunden 216,2 217,2 -1,0 

Kommunstyrelsen: fastighetsoch inköpskontoret -10,3 -12,9 2,6 

Kommunstyrelsen: kommunens revisorer 2,1 2,3 -0,2 

Hamndirektionen -0,2 -2,3 2,1 

Samhällsbyggnadsnämnden 52,9 52,3 0,6 

Gatu- och parknämnden 83,8 83,4 0,4 

Kultur- och fritidsnämnden 91,5 92,2 -0,7 

Barn- och ungdomsnämnden 576,0 569,4 6,6 

Omsorgsnämnden 636,4 635,3 1,1 

Socialnämnden 151,3 154,7 -3,4 

Södermöre kommundelsnämnd 142,7 141,8 0,9 

Summa nämnder 2 061,8 2 050,2 11,6 

Finansförvaltningen, del av -40,8 -41,1 0,3 

Verksamhetens nettokostnader 2 021,0 2 009,1 11,9 

Investeringsredovisning 

Totalt Utfall Avvikelse 

Tkr anslag 

Kommunstyrelsen: kommunledningskontoret 18,2 18,3 -01 

Kommunstyrelsen: fastighetsoch inköpskontoret 39,2 31,3 7,9 

Hamndirektionen 4,1 2,9 1,2 

Samhällsbyggnadsnämnden 1,2 0,6 0,6 

Gatu- och parknämnden 26,1 5,8 20,3 

Kultur- och fritidsnämnden 2,7 3,1 -0,4 

Barn- och ungdomsnämnden 4,2 4,6 -0,4 

Omsorgsnämnden 3,5 1,7 1,8 

Socialnämnden 0,3 0,3 0,0 

Södermöre kommundelsnämnd 1,2 0,7 0,5 

Summa nettoinvesteringar 100,7 69,3 31,4

Femårsöversikt 

2003 2002 2001 2000 1999 

Folkmängd 60 415 60 066 59 787 59 308 59 122 

Utdebitering* 32:03 32:03 31:73 31:73 31:73 

varav kommunen 21:56 21:56 21:56 21:56 21:56 

Skatteintäkter och generella statsbidrag i mkr 2 018,1 1 940,0 1 845,5 1 747,1 1 662,7 

Skatteintäkter och generella statsbidrag 

per invånare i kr 33 404 32 298 30 870 29 458 28 128 

Nettokostnader per invånare i kr 33 255 32 198 31 224 29 637 27 993 

Nettokostnader i procent av skatteintäkter 

och generella statsbidrag 99,6 99,7 101,1 100,6 99,5 

Årets resultat i mkr 21,3 25,0 -22,1 -12,2 216,9 

Investeringar i mkr (netto) 69,3 114,9 116,8 92,8 143,9 

Pensionsåtaganden i mkr 921,9 976,5 986,7 931,7 1 049,8 

Låneskuld i mkr 82,2 82,9 83,6 89,4 89,5 

Totala tillgångar i mkr 1 511,0 1 517,4 1 512,0 1 446,0 1 431,5 

Eget kapital i mkr 1 013,4 992,1 964,7 986,3 998,5 

Soliditet i procent 67,1 65,4 63,8 68,2 69,8 

Antal årsarbetare 3 949 3 905 3 832 3 761 3 437 

* Utdebitering redovisas exkl kyrkoavgift 


13


14

Redovisningsprinciper 

Inte tillämpade redovisningsprinciper 

Kalmar kommun följer god kommunal redovisningssed och 

den kommunala redovisningslagen på alla punkter utom två. 

Kommunen har svårt att leva upp till 2 kap. 8 § som föreskriver 

en dokumentation av redovisningssystemet. Avsikten 

är att upprätta en tidsplan för framtagande av en dokumentation 

senast den 31 december 2004. 

Kommunens andel av kostnaderna för länets bredbandssatsning, 

ett bidrag till infrastrukturell investering, redovisas 

som en årlig kostnad i resultaträkningen över avtalsperioden 

på fem år. Någon aktivering och redovisning av tillgång 

i balansräkningen görs inte. 

Viktiga tillämpade redovisningsprinciper 

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade 

blandmodellen. Detta innebär att den pension som intjänats 

före år 1998 behandlas som en ansvarsförbindelse ”inom 

linjen”. I posten på 856 mkr, som inte tagits upp som skuld 

eller avsättning i balansräkningen, ingår särskild löneskatt 

på 24,26 %. Pensionsförmåner som intjänats från och med 

1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen och som en 

avsättning i balansräkningen. I kostnaden och avsättningen 

ingår särskild löneskatt med 24,26 %. 

Kapitalkostnaderna består dels av rak avskrivning på 

anskaffningsvärdet, dels av internränta med 5 % på bokfört 

värde. Rak avskrivning innebär att ett lika stort belopp 

kostnadsförs varje år under avskrivningstiden. Avskrivningen 

påbörjas månaden efter slutförd investering och beräknas 

på anskaffningsvärdet. Planenliga avskrivningar görs i enlighet 

med Svenska Kommunförbundets rekommendation. 


Skatteintäkterna har periodiserats och redovisats enligt 

Rådet för kommunal redovisning, rekommendation nummer 

4. Redovisade skatteintäkter består av tre olika delar; 

• Preliminära månatliga skatteinbetalningar under året. 

• Prognos över slutavräkningen för 2003 baserad på 

Ekonomistyrningsverkets fastställda uppräkningsfaktor. 

• Korrigering av redovisad skatteintäkt i bokslutet 2002. 

Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda 

har redovisats som en kortfristig skuld. Årets ökning 

har belastat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har 

belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter. 

Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nummer 

13 Redovisning av leasingavtal har vi tillämpat. Vi har 

för avsikt att under 2004 ytterligare gå igenom de leasingavtal 

som skulle kunna betraktas som finansiella. De leasingavtal 

som är tecknade före den 1 januari 2003 kommer även 

fortsättningsvis klassificeras som operationella. 

15


16 

Allmän översikt 

Arbetsmarknad 

Antalet öppet arbetslösa ökade under 2003 jämfört med 

samma period 2002. I genomsnitt var 1683 personer per 

månad öppet arbetslösa under 2003. Detta motsvarar 3,7 % 

av befolkningen i åldersgruppen 16-64 år. Motsvarande siffra 

för 2002 uppgår till 1 427 öppet arbetslösa per månad och 

motsvarar 3,7 % av befolkningen i åldersgruppen 16-64 år. 

Antalet nyanmälda lediga platser uppgick under 2003 till i 

genomsnitt 230 per månad. Motsvarande siffra för 2002 var 

259. Detta är en minskning av antalet nyanmälda lediga platser 

under 2003 med 9 % jämfört med år 2002. 

I genomsnitt gick det 7,3 anmälda arbetslösa på varje 

nyanmäld ledig plats under 2003. Under 2002 gick det i snitt 

5,5 arbetslösa på varje nyanmäld ledig plats. 

Befolkning 

Kommunens befolkning ökade under år 2003 med 349 personer 

och uppgick vid årsskiftet till 60 415 personer. 

2003 2002 

Folkmängd 60 415 60 066 

Folkökning 349 279 

Födda 620 556 

Döda 596 684 

Födelseöverskott 24 -128 

Inflyttning 3 299 3 236 

Utflyttning 2 981 2 830 

Flyttningsöverskott 318 406 

-därav från utlandet 112 121 

Justeringar 7 - 

För första gången sedan 1995 hade vi under 2003 ett födelseöverskott. 

Folkökningen beror därför såväl på födelse- som 

flyttningsöverskott. 

År 2003 hade Kalmar ett flyttningsöverskott om 318 personer. 

Flyttningarna inom länet gav ett överskott om 101 

personer. Gentemot övriga Sverige fick vi ett överskott om 

105 personer. Omflyttningarna till utlandet gav ett överskott 

om 112 personer. 

Nyanmälda lediga platser och kvarstående 

arbetslösa 1996 - 2003 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

1996 1997 1998 1999 200 2001 2002 2003 

Nyanmälda 

lediga platser 

Kvarstående 

arbetslösa 

Antalet födda ökade under 2003 jämfört med 2002. För 

första gånge på sju år översteg antalet födda siffran 600 och 

uppgick till 620 för att vara exakt. 

Kalmar kommuns befolkning utgör 0,7 % av rikets befolkning. 

I snitt ökade befolkningen med 0,6 % under 2003. 

Åldersfördelning 

Om åldersfördelningen i Kalmar relateras till landet i sin 

helhet är åldersgruppen 0-15 år något mindre än riksgenomsnittet 

(-1,1 %), åldersgruppen 16-64 är något högre 

än riksgenomsnittet (0,8 %) och åldersgruppen 65 år och 

äldre är även den något högre i Kalmar än i landet som 

helhet (0 ,3%). 

Åldersgruppen 0-15 år utgör 18,0 % av kommunens befolkning, 

åldersgruppen 16-64 år utgör 64,5 % och gruppen 

65 år och äldre 17,5 % av kommunens befolkning. 

Detta innebär att kostnaderna för äldreomsorgen i Kalmar 

kan komma att bli ungefär lika med riket i stort eller 

något högre. 

Rörligheten är högst i de unga åldrarna och inflyttarna är i 

genomsnitt något yngre än de som flyttar ut från kommunen. 

Förvärvsarbetande Kalmarbor 

Statistiken utgörs av 2001 års siffror. Antalet förvärvsarbetande 

Kalmarbor med bostad i kommunen uppgick den 31 

december 2001 till 27615, vilket utgjorde 46 % av kommunens 

befolkning. De som inte förvärvsarbetade uppgick vid 

samma tidpunkt till 21 071 personer eller 35 % av kommunens 

befolkning. Resterande 19 % avser barn och ungdomar 

i åldersgruppen 0-15 år. 

Störst andel förvärvsarbetande återfinns inom vård och 

omsorg med 22 % av den förvärvsarbetande befolkningen. 

Därefter kommer handel och kommunikationer med 18 % 

samt tillverkning och utvinning 16 %. 

Kalmar kommuns befolkning 1994 - 2003 

61 000 

60 500 

60 000 

59 500 

59 000 

58 500 

58 000 

57 500 

57 000 

56 500 

1994 1995 1996 19971998 1999 2000 2001 2002 2003

Pendling 

29 685 personer hade sin arbetsplats i kommunen år 2001. 4 

251 Kalmarbor pendlade till arbete i annan kommun och 6 

601 boende i andra kommuner pendlade till oss. Det gav ett 

nettotillskott om 2 350 personer. 

Mörbylånga svarade för den absolut största inpendlingen - 2 

182 personer! Bland de Kalmarbor som arbetade i annan kommun 

hade många (1 040) sin arbetsplats i Nybro. Men hela 42 

% av utpendlarna arbetade utanför länets gränser - och då i 

första hand i Stockholms, Kronobergs och Skåne län. 

Företagens storlek 

Antalet arbetsställen i Kalmar uppgick år 2003 till totalt 5 

621. De som sysselsatte 1 - 99 personer uppgick till 2 092 

arbetsställen, medan de som sysselsatte 100-199 personer 

uppgick till 24. Antalet arbetsställen med 200-499 anställda 

var 8 och de som hade fler anställda än 500 uppgick till 2. 

Detta betyder att småföretagare dominerar sysselsättningstillfällena 

i kommunen och pekar på ett rikt näringsliv. 

Bostäder 

Under 2002 påbörjades 24 småhus. Följande flerbostadsprojekt 

påbörjades; i kvarteret Vallmon 24 hyreslägenheter, 

på Svensknabben 27 bostadsrätter. I Djurängen 50 studentbostäder 

samt 6 äldrebostäder och 6 lägenheter i särskilda 

boendeformer. I Rinkabyholm 5 lägenheter i särskilda 

boendeformer. Ytterligare 25 studentbostäder påbörjades i 

form av mindre projekt på olika håll inom staden. Totalt 

påbörjades 170 bostäder. Ombyggnadsverksamheten var låg 

och gav endast ett marginellt tillskott av lägenheter. 

Åldersfördelning 1998 och 2003 

18 000 

16 000 

14 000 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

0-5 6-15 16-19 20-24 25-44 45-64 65- 

1998 

2003 

Förvärvsarbetande inom olika näringsgrenar 2001 

Offentlig förvaltning 6 % 

Personliga och 

kulturella tjänster 7 % 

Vård och 

omsorg 22 % 

Utbildning och 

forskning 10 % 

7 000 

6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

Jord- och skogsbruk 3 % 

Tillverkning, energi 17 % 

Finans-, media och 

företagstjänster 12 % 


Byggverksamhet 5 % 

Handel och 

kommunikationer 18 % 

Antal arbetsställen i Kalmar kommun 1994-2003 

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 

17


18 

Ekonomisk översikt 

Inledning 

Den första samlade budgetuppföljningen för kommunen 

2003 visade att årets resultat skulle uppgå till –38,8 mkr. 

Orsakerna var en kraftig nedrevidering av skatteunderlaget 

(-24 mkr jämfört med budget), att flera nämnder aviserade 

negativa avvikelser (-18 mkr) samt att kostnaden för pensioner 

beräknades bli högre än budgeterat (-6 mkr). 

Under våren arbetade nämnderna med att ta fram förslag 

till besparingar så att ett nollresultat kunde uppnås. I juni 

2003 beslutade kommunfullmäktige om minskade kommunbidrag 

för samtliga nämnder utom omsorgsnämnden, socialnämnden 

och Södermöre kommundelsnämnd. Dessa 

nämnder uppmanandes att vidta åtgärder så att verksamheten 

kunde bedrivas inom de ekonomiska ramarna. Dessutom 

skulle fastighetsoch inköpskontoret, som engångsåtgärd, 

reducera anslaget för planerat underhåll med 7,6 mkr. Totalt 

beslutades om minskade ramar med 20 mkr. 

Efter justering för ny skatteprognos, ny prognos över 

pensionskostnader och minskade ramar för verksamheten 

uppgick den reviderade resultatbudgeten till –3,0 mkr. 

Kommunstyrelsen beslutade dessutom med anledning av 

det försämrade ekonomiska läget att senarelägga en del investeringar. 

Investeringar på sammanlagt 36,1 mkr senarelades 

till 2004. 

Balanskravet 

Kommunallagen stadgar att kommuner ska ha en långsiktigt 

god ekonomisk hushållning. Detta definieras närmast 

på så sätt att intäkterna måste överstiga kostnaderna. Om 

synnerliga skäl finns så kan justering göras. Om kommunen 

redovisar underskott ska motsvarande belopp återföras senast 

det andra året efter bokslutsåret. 

Avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans 

(KL 8 kap.4§) ger följande resultat; 

Årets resultat enligt resultaträkningen 21,3 

avgår: samtliga realisationsvinster -7,8 

Synnerliga skäl enl. KL 8 kap. 4§ 

uppskrivning av finansiella placeringar KLP -5,9 

nedskrivning av finansiella placeringar KLP 

Justerat resultat 7,6 

Nämndernas avvikelser 

Mkr 2003 2002 2001 

Kommunstyrelsen: kommunledningskontoret 2,6 5,2 4,7 

Kommunstyrelsen: gymnasieförbunden -1,0 0 -0,2 

Kommunstyrelsen: fastighetsoch inköpskontoret 2,6 1,6 -1,0 

Kommunstyrelsen: kommunens revisorer -0,2 0 0 

Hamndirektionen 2,1 3,9 3,3 

Samhällsbyggnadsnämnden 0,6 0,4 -0,6 

Gatu- och parknämnden 0,4 -3,1 -0,9 

Kultur- och fritidsnämnden -0,7 -0,9 0,6 

Barn- och ungdomsnämnden 6,6 7,3 -5,4 

Omsorgsnämnden 1,1 -10,3 -25,8 

Socialnämnden -3,4 -1,3 1,2 

Södermöre kommundelsnämnd 0,9 1,3 -2,5 

Summa nämnder 11,6 4,1 -26,6 

Bokslutet visar ett justerat resultat på +7,6 mkr vilket inte 

täcker kravet på återställande enligt 2000 och 2001 års bokslut. 

Det samlade resultatet, –47,9 mkr, från 2000-2001 års 

bokslut har inte kunnat återställas i 2003 års bokslut. Regelverket 

ger inte någon vägledning hur denna situation ska 

hanteras. Kommunens bedömning är att det belopp (40,3 

mkr) som inte kunnat återställas 2003 måste återställas. 

Finansiell analys 

För att beskriva kommunens finansiella situation används den 

så kallade RK-modellen. Modellen belyser fyra aspekter som 

är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Dessa fyra aspekter är; 

Resultat – vilken balans har kommunen haft över sina intäkter 

och kostnader under året och över tiden? 

Kapacitet – vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella 

svårigheter på lång sikt? 

Risk – föreligger någon risk som kan påverka kommunens 

resultat och kapacitet? 

Kontroll – vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska 

utvecklingen? 

Resultat och kapacitet 

Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera 

det löpande resultatet. Vad gäller resultatet före extraordinära 

poster så har det under perioden stärkts från –22,1 mkr 

2001 till +21,3 mkr 2003. 

Tabell 1. Årets resultat 

Årets resultat 

Mkr 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

-50 

-100 

-150 

-36,1 

-93,6 

-52,4 -33,3 

2001 2002 2003 

Årets resultat (mkr) -22,1 25,0 21,3 

Resultat före EO -22,1 -5,5 21,3 

Årets resultat/skatteintäkter (%) -1,2 1,3 1,1 

Resultat före EO/skatteintäkter (%) -1,2 -0,3 1,1 

Årets resultat uppgår till +21,3 mkr vilket är en försämring 

med 3,7 mkr jämfört med 2002. I 2002 års resultat ingår, som 

extraordinär post, en tilläggsköpeskilling om 30,5 mkr från 

försäljningen av 50 % av energibolagsaktierna till Graninge 

216,9 

-12,2 -22,1 

25 21,3 

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

AB 1999. Resultat före extraordinära poster uppgår till +21,3 

mkr vilket är en förbättring jämfört med 2002 på 26,8 mkr. 

Jämfört med den av kommunfullmäktige reviderade budgeten 

avviker resultatet med +24,3 mkr. Nämndernas nettokostnader 

avviker från budget med +11,6 mkr. Pensioner, 

internräntor och jämförelsestörande poster avviker med sammanlagt 

+0,3 mkr och skatteintäkter och generella statsbidrag 

avviker med +8,5 mkr. Värdeförändring av placerade 

pensionsmedel i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB 

uppgår i bokslutet till +5,9 mkr, vilket är 3,4 mkr bättre 

utfall än budget. Övriga finansiella kostnader och intäkter 

avviker med +0,5 mkr. 

Relateras årets resultat till kommunens skatteintäkter och 

generella statsbidrag har kommunen förbättrat sitt resultat 

från –1,2 % till 1,1 % under 2003. Kommunens långsiktiga 

finansiella resultatmål ligger på 2 % av skatteintäkter och 

generella statsbidrag. 

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning 

är att det finns balans mellan löpande intäkter och 

kostnader. Ett sätt att belysa detta är att analysera hur stor 

andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i 

anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. På lång 

sikt räcker det inte att intäkterna och kostnaderna är lika 

stora, utan minst 2 % av de löpande intäkterna bör finnas 

kvar för att finansiera årets nettoinvesteringar med. Det innebär 

att de löpande kostnaderna över en längre period inte 

bör ta mer än 98 % av de löpande intäkterna. 

Tabell 2. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och 

generella statsbidrag (nettokostnadsandel) 

% 1999 2000 2001 2002 2003 

Verksamhetens nettokostnader 95,8 97,2 97,9 96,2 96,1 

Extraordinära poster -0,1 -0,5 -0,6 -0,3 -0,4 

Avskrivningar 3,8 3,9 3,8 3,8 3,8 

Finansnetto -0,2 0,1 0,1 0,6 -0,6 

Summa löpande kostnader 99,3 100,7 101,2 100,3 98,9 

Av tabell 2 framgår att verksamheten exklusive avskrivningar, 

jämförelsestörande intäkter och finansnetto tog i 

anspråk 96,1 % av skatteintäkterna och statsbidragen 2003. 

Avskrivningarnas andel var 3,8 %, jämförelsestörande intäkter 

–0,4 % och finansnettot inklusive placerade pensions- 

Skatte- och nettokostnadsutveckling 

10 % 

9 % 

8 % 

7 % 

6 % 

5 % 

4 % 

3 % 

2 % 

1 % 

0 % 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 

Nettokostnadsökning Skatteintäktsökning 

Låneskuld 1998-2003 

Mkr 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

140,6 

89,5 89,4 


medel –0,6 %. Nyckeltalet har förbättrats med 1,4 procentenheter 

2003. Främst är det finansnettot som förbättrats. Uppgången 

på börsen har under året bidragit positivt då 

uppskrivningen av värdet på placerade pensionsmedel i KLP 

förbättrat kostnadsandelen finansnetto positivt med 0,8 

procentenheter. 

Kommunens balans mellan intäkter och kostnader har 

stärkts de senaste två åren. Den andel som verksamhetens 

nettokostnader tar i anspråk måste fortsätta nedåt med drygt 

en procentenhet. Detta är nödvändigt för att lyckas med 

den finansiella målsättningen. Kommunen har i budget för 

2003-2005 beslutat att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 

98 %. Målet ska vara uppfyllt senast 2005. Detta innebär 

ett resultat på minst 40 mkr och ger kommunen ett bättre 

handlingsutrymme att möta oförutsedda händelser och ändrade 

förutsättningar. Resultatnivån är också nödvändig för 

att klara kommunens investeringar utan lånefinansiering. 

När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå 

tillräckligt stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 

så att större delen av investeringarna ska kunna finansieras 

med egna medel. Summan av resultatet före extraordinära 

kostnader, avskrivningar och nyintjänade pensioner 

utgör det finansiella utrymmet för investeringar som 

kommunen kan göra utan att ta upp nya lån eller minska 

befintlig likviditet. Detta nyckeltal benämns 

självfinansieringsgrad. 

Tabell 3. Investeringsvolym och självfinansieringsgrad 

1999 2000 2001 2002 2003 

Investeringsvolym (mkr) 143,9 92,8 116,8 114,9 69,3 

Självfinansieringsgrad (%) 84,2 89,4 45,6 62,0 146,8 

Kommunen investerade under 2003 för drygt 69 mkr. 

Större genomförda investeringar under året är muddring av 

hamnbassängen och köp av fastigheten Ugglan. Dessutom 

har 17 mkr investerats i skollokaler och 8 mkr i omsorgslokaler 

och fritidslokaler. Den låga investeringsvolymen 

2003 var ett utslag av en medveten strategi för att möta det 

försämrade finansiella läget. Investeringar för sammanlagt 

36 mkr senarelades och därigenom kunde den finansiella 

ställningen förbättras. 

83,6 82,9 82,2 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 

19


20 

Självfinansieringsgraden förbättrades till 146,8 %, vilket 

innebär att alla investeringar självfinansierades och målet om 

100 % självfinansieringsgrad uppfylldes med god marginal. 

Orsakerna var en mycket låg investeringsnivå och ett positivt 

rörelseresultat. 

Soliditet är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten ska analyseras. 

Soliditeten mäter kommunens långsiktiga finansiella 

utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar 

som har finansierats med skatteintäkter. 

Tabell 4. Soliditet 

% 1999 2000 2001 2002 2003 

Exkl. pensionsskuld 

intjänad före 1998 69,8 68,2 63,8 65,4 67,1 

Inkl. pensionsskuld -0,2 6,5 4,9 6,1 10,4 

Soliditeten, exklusive pensionsskuld intjänad före 1998, 

uppgick år 2003 till 67,1 % vilket är en förbättring med 1,7 

procentenheter från föregående år. Förklaringen till detta 

var att årets resultat på 21,3 mkr bidrog till att det egna kapitalet 

ökade med 2 % samtidigt som årets låga investeringsvolym 

på 69,3 mkr bidrog till att kommunens anläggningstillgångar 

i stort sett var oförändrad. Att även ta med 

pensionsskulden i nyckeltalet speglar bättre kommunens 

långsiktiga finansiella utrymme. Soliditeten, inklusive pensionsskuld 

intjänad före 1998, förbättrades med 4,3 

procentenheter till 10,4 %. 

Risk och kontroll 

Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap 

är kassalikviditet (likvida medel+kortfristiga fordringar/kortfristiga 

skulder). 

Tabell 5. Likviditet 

% 1999 2000 2001 2002 2003 

Nettoinvesteringar 1997–2003 

Mkr 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

78,6 

86 

143,9 

84,0 52,0 47,0 43,7 45,4 

Kassalikviditeten har förbättrats med 1,7 procentenheter från 

43,7 % 2002 till 45,4 % 2003. Orsaken är främst att utnyttjandet 

av koncernkontokrediten under året minskat. Genomsnittligt 

utnyttjande 2003 av krediten var drygt 32,3 mkr vil- 

92,8 

116,8 114,9 

69,3 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 

ket är en markant minskning jämfört med 2002 när utnyttjandet 

i genomsnitt uppgick till 103,8 mkr. Trots att kassalikviditeten 

understiger 100 % föreligger inte några risker 

på kort sikt. En stor del (91,5 mkr) av den kortfristiga skulden 

utgörs av semesterlöneskuld som inte kommer att omsättas 

under det närmaste året. Exkluderas semesterlöneskulden 

ur beräkningen uppgår nyckeltalet till 60,6 %. 

En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk hushållning 

är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. 

Tabell 6. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet 

Mkr 2000 2001 2002 2003 

Budgetavvik årets resultat -38,0 -41,4 -13,3 24,3 

Prognos budgetavvik augusti -23,7 -59,2 -23,3 -9,1 

Nämndernas budgetavvikelse -35,5 -26,6 4,1 11,6 

Följsamheten mot budget har starkt förbättrats de två sista 

åren. Framförallt är det nämndernas budgetavvikelser som 

har förbättrats. Nämndernas nettokostnader avviker från 

budget med +11,6 mkr. Jämfört med 2000-2001 är detta ett 

nödvändigt trendbrott. Omsorgsnämnden står för den 

största förbättringen mellan 2002 och 2003, från -10,3 mkr 

till +1,1 mkr. Kommunledningskontorets resultat 2003 påverkas 

av en post av engångskaraktär, nämligen ett särskilt 

aktieägartillskott till Kalmar Slott AB på 4,1 mkr. Att den 

positiva utvecklingen fortsätter är av stor betydelse för kommunens 

strävan mot en starkare finansiell ställning. 

När det gäller nämndernas prognoser har de förbättrats 

under de två senaste åren. Detta är dock ett område som 

bör stärkas ytterligare för att hålla en god finansiell kontroll 

över kostnader och intäkter under året. 

I kommunal redovisningslag (1997:614) regleras hur pensionskostnad/skuld 

ska redovisas enligt den så kallade blandmodellen. 

Enligt denna modell ska pensionsförpliktelser 

intjänade från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen 

och pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas 

som ansvarsförbindelse. 

Tabell 7. Pensionsskuld 

Mkr 1999 2000 2001 2002 2003 

Soliditet inkl. hela pensionsskulden 1998–2003 (%) 

0,12 

0,10 

0,08 

0,06 

0,04 

0,02 

0,00 

-0,02 

1 176,9 963,4 960,9 962,0 901,3 

1998 1999 2000 2001 2002 2003

Kommunens samlade pensionsförpliktelser uppgår till 901,3 

mkr varav 45,3 mkr redovisas som avsättning i balansräkningen 

och 856,0 mkr som ansvarsförbindelse. Detta betyder 

att ungefär 95 % ligger utanför balansräkningen. Ur risksynpunkt 

är det viktigt att beakta den del av pensionsskulden 

som redovisas inom linjen eftersom dessa kostnader ska finansieras 

dom kommande 40-50 åren. 

Tabell 8. Borgensåtagande och koncernens resultat 

Mkr 1999 2000 2001 2002 2003 

Borgensåtaganden 1 788,3 1 792,2 2 119,2 2 244,9 2 294,0 

Koncernresultat 230,5 20,6 2,4 49,3 54,5 

Kommunens borgensåtagande uppgår till 2 294,0 mkr, 37 

971 kr per innevånare. 2 132,1 mkr är beviljade till helägda 

bolag, 138,1 mkr till delägda bolag och 23,8 mkr till egnahem 

och småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv. 

Av det totala borgensåtagandet för helägda bolags lån svarar 

Kalmarhem AB för ca 51 %. En positiv befolkningsutveckling 

och därmed efterfrågan på bostäder är naturligtvis 

en förutsättning för bolagets ekonomi. Under året var samtliga 

lägenheter uthyrda och endast ett fåtal studentlägenheter 

var lediga. Behovet av ytterligare bostäder i Kalmar ökar 

årligen varför detta risktagande på kort och medellång sikt 

bör betecknas som relativt lågt. 

KIFAB i Kalmar AB svarar för ca 32 % av det totala 

borgensåtagandet för helägda bolags lån. Som fastighetsbolag 

är KIFAB beroende av ett gynnsamt företagsklimat och 

hyresgästernas förmåga att överleva på en konkurrensutsatt 

marknad. De lokaler som KIFAB idag hyr ut fördelas på 46 

% industri/lager, 35 % kontor/garage och 19 % undervisning. 

Vakansgraden i januari 2004 är 5,4 %. Risktagandet 

för kommunen måste betecknas som högre än det för 

Kalmarhem AB. 

Sammanfattande kommentar 

Syftet med analysen är att belysa var kommunen befinner 

sig finansiellt och hur utvecklingen över tiden ser ut. Genom 

analys av de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk 

och kontroll identifieras finansiella problem och visar om 

kommunen har god ekonomisk hushållning eller inte. I detta 

Kassalikviditet 1998–2003 (%) 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 

innefattas att kommunen i ett kort- och medellångt perspektiv 

inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella 

problem. 

Trots förbättringar av alla nyckeltal är kommunens finansiella 

läge fortfarande problematiskt. 

Kommunens resultat för 2003 är i balans men är alltför 

svagt. Det bör poängteras att resultatet innehåller tillfälliga 

besparingar, minskat planerat fastighetsunderhåll och senareläggning 

av nya tjänster och ny verksamhet. Bl a innebar senareläggning 

av ny verksamhet inom LSS-området att kostnaderna 

inte fick fullt genomslag under året. Dessutom påverkas 

resultatet av den positiva utvecklingen på aktiemarknaden. 

Verksamhetens nettokostnader måste på sikt ta en mindre 

andel av skatteintäkter och statsbidrag för att uppnå en 

bättre balans mellan löpande kostnader och intäkter. 

Det långsiktiga finansiella utrymmet har förbättrats men 

kommunen har inte lyckats återställa de negativa resultaten 

från 2000-2002. Regelverket ger inte någon vägledning hur 

denna situation ska hanteras. Kommunens bedömning är 

att det belopp som inte kunnat återställas 2003 måste återställas 

de kommande åren. Detta kommer att bli svårt i en 

pågående lågkonjunktur. 

Även det långsiktiga finansiella utrymmet, soliditeten, har 

under året stärkts. Detta har varit möjligt genom att hålla 

investeringsnivån på en låg nivå. För att ytterligare förbättra 

det långsiktiga finansiella utrymmet krävs bl a att varje investering 

noggrant granskas så att soliditeten kan stärkas. 

Budgetföljsamhet och prognossäkerhet har de senaste två 

åren förbättrats. Det är positivt och måste fortsätta. Detta är 

dock ett område som bör stärkas ytterligare för att hålla en 

god finansiell kontroll över kostnader och intäkter under året. 

Det kommer att bli en stor utmaning att hålla budgeten 

under 2004. Det kommunalekonomiska läget är fortsatt 

kärvt, nyetablerade verksamheter kommer att få kostnadseffekt 

hela året och verksamheten växer och krymper inom 

ett antal områden på grund av demografiska orsaker. På 

längre sikt måste den finansiella målsättningen infrias annars 

kommer vi att efterlämna en alltför stor skuldbörda till 

nästa generations kommuninvånare. 

Borgensåtaganden 1998–2003 (mkr) 

2 500 

2 00 

1 500 

1 000 

500 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 


21


22 

Personal och sjukfrånvaro 

Personalsammansättning 

Vid årets slut hade Kalmar kommun 4 378 anställda tills 

vidare. Utöver dessa finns ett antal vikarier anställda för 

kortare eller längre tid. Antalet tillsvidareanställda har jämfört 

med samma tidpunkt år 2002 ökat med 48 personer. 

Notabelt är att mer än hela ökningen (50 anställda) återfinns 

inom omsorgsförvaltningen. 

Andelen kvinnor av de tillsvidareanställda var 80 % och av 

dessa arbetade endast 58 % heltid. Av samtliga anställda arbetade 

63 % heltid vilket är en liten negativ förändring jämfört 

med förra året då siffran var 64 %. Den genomsnittliga 

sysselsättningsgraden har ökat från 90.1 % till 94.5 %. 

Den genomsnittliga åldern hos de anställda var vid mättillfället 

46 år vilket är en liten ökning mot förra året (45.6 år). 

När det gäller ålderssammansättningen hade andelen anställda 

över 50 år ökat med en procentenhet mot föregående år vilket 

både på kort och på lång sikt kan leda till rekryteringsproblem. 

I korthet kan den genomsnittlige anställde 

beskrivas som följer: 

En kvinna som arbetar deltid (94.5 %) inom 

omsorgsverksamheten och är 46 år. 

Mertid 

Övertiden och uttaget av fyllnadstid ökade tillsammans med 

1 888 timmar eller 1.5 % år 2003 jämfört med år 2002. Den 

största minskningen svarade fastighetsoch inköpskontoret 

och omsorgsförvaltningen för medan övriga förvaltningar 

av olika skäl har ökat mertiden. 

Personalpolitik 

Kompetensutveckling 

Kommunens gemensamma kursutbud presenteras i kurskatalogen 

- huvudområdena har varit utbildningar inom arbetsmiljö, 

ledarskap, data samt ekonomi- och löne- 

Antal tillsvidareanställda 

31/12-2003 

Kvinnor 3482 

Män 896 

Totalt 4378 

Män 20 % 

Kvinnor 80 % 

administrativa system. Kommunens ledarskapsprogram har 

fortsatt med utbildningar för nya chefer, erfarna chefer och 

blivande chefer. Det första ledarförsörjningsprogrammet 

avslutades i januari 2004. Vidare har all personal bjudits in 

till seminarier inom hälsa och friskvård. ”Mat som friskfaktor” 

och ”stress och ohälsa” hette de två välbesökta föreläsningarna 

som alla anställda kostnadsfritt kunde delta i. 

Sjukfrånvaro och rehabilitering 

Arbetet mot ohälsan har prioriterats under året. I januari fastställdes 

av kommunstyrelsen ett åtgärdsprogram som ska 

underlätta och stödja det förebyggande arbetet och främja 

snabb rehabilitering. Personalenheten har under året genomfört 

en ”hearing” för att följa upp arbetet med åtgärdsprogrammet 

och även påbörjat ett arbete med att ta fram en 

rehabiliteringsprocess som tydligt anger färdriktning, dokumentation 

och möjliga åtgärder i den enskildes rehabilitering. 

”Afa” – har ett arbetsmiljöprogram (Suntliv.nu) för kommuner 

och landsting som Kalmar kommun har ansökt om 

att få delta i. Målet med arbetsmiljöprogrammet är att skapa 

förutsättningar för ett friskt, tryggt och utvecklande arbetsliv. 

Programarbetet beräknas komma igång under första halvåret 

2004. 

Sjukfrånvarostatistik 

Sjukfrånvaron avser tillsvidareanställda och tillfälligt anställda 

mer än tre månader. 

Den 1 januari 2004 fanns det 389 personer som varit sjukskrivna 

mer än 28 dagar. Det motsvarar 8,1 % av personalen. 

Jämförs siffrorna för samma period som förra året har antalet 

som är sjukskrivna mer än 28 dagar ökat med 10 personer 

vilket är en något lägre ökningstakt än föregående år. Sjukfrånvaron 

över 90 dagar svarar för 77 % av totala antalet sjukdagar. 

Av de 389 personer som varit sjukskrivna mer än 28 

dagar var 45, 5 % sjukskrivna på deltid och alltså i någon mån 

arbetsföra. Deltidssjukskrivningarnas andel har ökat i omfattning 

vilket ligger i linje med en aktiv rehabilitering. 

Sjukfrånvaron räknad i kalenderdagar/anställd har minskat 

något jämfört med föregående år – per snittanställd var sjukfrånvaron 

40, 0 dagar under 2003 jämfört med 40, 2 dagar 2002. 

Mertid i timmar 2001 2002 Förändring 2003 Förändring 

2002 - 2001 2003 - 2002 

Barn- och ungdomsförvaltn 35 923 20 299 -15 624 22 876 2 577 

Brandkåren 2 690 3 988 1 298 4 618 630 

Fastighets-och Inköpskontoret 5 340 3 461 -1 879 2 909 -552 

Gatu- och parkkontoret 2 118 1 659 -459 1 873 214 

Hamndirektionen 1 842 1 441 -401 1 362 -79 

Kommunledningskotoret 1 188 673 -515 1 097 424 

Kultur- och fritidsförvaltningen 3 803 2 338 -1 465 2 895 557 

Omsorgsförvaltningen 89 650 79 106 -10 544 74 444 -4 662 

Samhällsbyggnadskontoret 504 363 -141 711 348 

Socialförvaltningen 3 743 2 694 -1 049 3 473 779 

Södermöre kommundelsförv 12 728 7 923 -4 805 9 125 1 202 

Totalt 159 529 123 495 -36 034 125 383 1 888

Sjukfrånvaro 1 juli - 31 december 2003 

Enligt ändringen i lagen (1997:614) om kommunal redovisning 

ska kommunen redovisa upplysningar om de anställdas 

sjukfrånvaro för tid efter den 30 juni 2003 enligt följande: 

Sjukfrånvaro i % av arbetstid 

18-29 år 3,25 % 

30-49 år 7,55 % 

50-67 år 10,53 % 

Totalt 18-67 år 8,08 % 

Kvinnor 8,96 % 

Män 5,18 % 

Sjukfrånvaro >59 dagar i % av total sjukfrånvaro 

Totalt 18-67 år 62,2 % 

Frisknärvaro 

Frisknärvaro är ett begrepp som kommunen har börjat mäta 

och vi gör nu regelbundet uppföljningar på anställda som 

under året inte har någon sjukfrånvaro alls. Det är glädjande 

att 46, 5 % av personalen tillhör denna grupp. 

Förvaltning Totalt Kvinnor Män 

Barn- och ungdomsförvaltningen 43,1 40,2 54,8 

Brandkåren 55,8 66,7 55,1 

Fastighets- och inköpskontoret 40,1 34,9 47,9 

Gatu- och parkkontoret 42,9 33,3 44,0 

Hamnförvaltningen 78,6 50,0 83,3 

Kommunledningskontoret 61,8 55,9 68,6 

Kultur- och fritidsförvaltningen 57,7 54,3 62,3 

Omsorgsförvaltningen 46,1 44,9 56,3 

Samhällsbyggnadskontoret 48,5 36,1 63,3 

Socialförvaltningen 54,1 57,5 42,4 

Södermöre kommundelsförvaltning 49,8 47,2 63,9 

Totalt Kalmar kommun 46,5 44,0 55,8 

För samma period 2002 var siffrorna totalt 44,8 %, för kvinnor 42,7 % och för 

män 53,1 %. 


Rekryteringsbehov 

Kalmar kommun gör varje år en prognos över det långsiktiga 

personalbehovet för de kommunala verksamheterna 

samt gör en bedömning av det framtida nyrekryteringsbehovet. 

I prognosen tas hänsyn till pensionsavgångar, 

personalrörlighet samt befolkningsutvecklingen. 

I en rapport från januari 2004 redovisas personal- och 

rekryteringsbehovet för Kalmar kommun 2002-2012. Här 

framgår att rekryteringsbehovet totalt uppgår till ca 3 300 

årsarbetare (3 800 individer med 2002 års sysselsättningsgrad). 

Kommunledningskontoret genomför årligen med 

anledning av rapporten seminarier och informationsträffar 

för kommunstyrelsen, förvaltningschefer, syo-funktionärer 

inom skolan, högskolan och arbetsförmedling m.fl. 

I ”Marknadsplan för Kalmar kommuns framtida 

rekryteringsarbete” 2003 påtalas att det krävs ett aktivt och 

välplanerat arbete för att kunna klara kommunens behov av 

att rekrytera kompetent personal under närmaste åren. Det 

kan vi göra genom att – skapa positiva attityder hos Kalmar 

kommuns anställda – skapa positiva attityder hos allmänheten – och 

genom att – skapa positiva attityder hos arbetssökande – till kommunen 

som arbetsgivare. 

Tillsvidareanställda 2002 2003 Förändring 

Personer och årsarbeten*) Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare 

Barn- och ungdomsförvaltningen 1 515 1 435,3 1 506 1 428,8 -9 -6,5 

Brandkåren 49 48,3 47 46,3 -2 -2,0 

Fastighets-och inköpskontoret 168 151,5 169 152,3 1 0,8 

Gatu- och parkkontoret 81 78,7 83 79,3 2 0,6 

Hamnförvaltningen 14 13,2 13 12,5 -1 -0,7 

Kommunledningskontoret 105 102,8 107 104,8 2 2,0 

Kultur- och fritidsförvaltningen 122 112,0 119 108,1 -3 -3,9 

Omsorgsförvaltningen 1 711 1 465,6 1 761 1 500,2 50 34,6 

Samhällsbyggnadskontoret 61 58,8 65 62,3 4 3,5 

Socialförvaltningen 131 124,7 133 128,5 2 3,8 

Södermöre kommundelsförvaltning 376 322,8 379 325,7 3 2,9 

Totalt 4 330 3 913,7 4 378 3 948,6 48 34,9 

*) Årsarbeten = Anställningar * sysselsättningsgrad * (anställningsdagar/365) 

Åldersfördelning 

40 % 

30 % 

20 % 

10 % 

0 % 

6 % 

22 % 

29 % 

32 % 

11 % 

20–29 30–39 40–49 50–59 60– 

23


24 

Arbetsmiljö 2003 

Arbetsmiljöarbetet 

Det systematiska arbetsmiljöarbetet har under året fått ytterligare 

ett förtydligande genom AFS 2003:4 ”Systematiskt 

arbetsmiljöarbete, (ändring av AFS 2001:1) gäller från och 

med 1 juli 2003. 

I den nya föreskriften förtydligas vikten av att arbetsgivaren 

skall se till att chefer och arbetsledare skall ha goda kunskaper 

och tillräckliga resurser att arbeta med det systematiska 

arbetsmiljöarbetet. 

Detta har återspeglats i att flera chefer/arbetsledare går 

utbildningar som chefskörkort, ledarutbildning och ordinarie 

arbetsmiljöutbildningar. 

Den effekt som en kunnig arbetsledning ger är att 

arbetsmiljöfrågorna lyfts fram på ett helt annat sätt på de 

olika arbetsplatserna i kommunen. 

Flera förvaltningar och bolag har under 2003 genomfört 

utbildningsinsatser inom rehabilitering, friskvårdsfrågor, 

psykosocialt arbetssätt och ABC med hjärt- och lungräddning. 

I de handlingsplaner och personalekonomiska redovisningar 

som inkommit för verksamhetsåret 2003 kan utläsas bl.a. att 

fastighetsoch inköpskontoret genomfört kursen ”Från chef 

till hälsofrämjande ledarskap” och ”Aktiv rehabilitering”. 

Kultur- och fritidsförvaltningen har bl.a. låtit fritidsgårdspersonalen 

genomgå en utbildning i ”Kost- och näringslära”. 

Kursen har gett deltagarna värdefulla kunskaper i kostlära 

som kan föras vidare till de ungdomar man möter i det 

dagliga arbetet. 

Södermöre kommundel jobbar mycket aktivt med det systematiska 

arbetsmiljöarbetet i vardagen på lokal nivå. 

Ovan nämnda är bara ett axplock ur redovisade insatser. 

Friskvårdsinsatser 

De allra flesta förvaltningar och bolag har någon typ av 

friskvårdsaktivitet på gång. 

Efter en trevande inledning av detta arbete i slutet på 1990talet 

har nu en viss ”friskvårdskultur” etablerats ute på arbetsplatserna. 

Beroende på vilken verksamhet det gäller så 

har man fått anpassa friskvårdsinsatserna i vardagsarbetet. 

Vår hälsoutvecklare på kommunhälsan har sin agenda fulltecknad 

med önskemål om olika insatser och aktiviteter från 

arbetsplatserna. 

Två större informationstillfällen genomfördes för cirka 

500 kommunanställda under oktober och november 2003. 

Ämnena för ovanstående föreläsningar var ”Mat som friskfaktor” 

samt ”Stress – ohälsa”. 

Anmälda arbetsskador de senaste åren: 

1999 2000 2001 2002 2003 

401 372 240 335 230 

Långtidssjukfrånvaron 

Under 2003 har olika åtgärder genomförts för att minska 

långtidssjukfrånvaron. Tyvärr har ansträngningarna inte givit 

önskat resultat. 

”Fånga Livet”-träffarna har genomförts som planerats och 

ett flertal av dem som deltagit i dessa träffar har återgått i 

arbete i första hand på deltid. 

I november 2003 hade vi en ”hearing” i hälsofrågor där 

40 deltagare från de flesta förvaltningarna och bolag kunde 

diskutera olika åtgärder för att få ner den höga sjukfrånvaron. 

Även personal från Försäkringskassan deltog. Följande ämnen 

togs upp: 

• Nulägesrapport från förvaltningarna 

• Arbetet med fasta arbetsprövningsplatser 

• Hur ser långtidssjukskrivningarna ut över 1 år? 

• Den goda arbetsplatsen, finns den? 

• Önskad sysselsättningsgrad 

• HPB – hälsoprofilsbedömning 

• Nyheter från rehabiliteringsområdet 2003 

• Fortsatta utvecklingsområden, en sammanfattning. 

Vad man kom överens om är att det är mycket viktigt att ha 

täta kontakter med den sjukskrivne och att starta en rehabiliteringsprocess 

så fort som möjligt. 

Tyvärr har vi en faktor att jobba emot och det är den åldrande 

personalen inom kommunen. Det är inte lätt att jobba 

för fullt när man är 60+. Där har vi inga bra metoder att ta till. 

Medarbetarsamtal 

Förvaltningarna/bolagen har i dag en väl inarbetad rutin att 

årligen genomföra medarbetarsamtal. I ett flertal förvaltningar/bolag 

har man haft speciell utbildning i att genomföra 

medarbetarsamtal både för chefer och medarbetare. 

Arbetsskadeanmälningar 

Av tabellen kan utläsas att arbetsskadeanmälningarna sjunkit 

ytterligare något 2003. Jämfört med senare delen av 

1990-talet har anmälningarna sjunkit till cirka hälften. Förhoppningsvis 

är det intensifierade arbetsmiljöarbetet en 

orsak till minskningen. 

Slutligen kan konstateras att kommunens förvaltningar och 

bolag arbetar seriöst och målinriktat mot en bra arbetsmiljö.

Jämställdhetsinsatser under 2003 

Kommunfullmäktige antog i december 2003 ett nytt 

jämställdhetsprogram som vänder sig till och angår alla medborgare. 

Målet är att jämställdhet ska förverkligas inte bara 

inom kommunen som arbetsplats utan också i övriga delar av 

kommunen. Målet för jämställdhet är att kvinnor och män 

ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom 

alla väsentliga områden i livet. Det innebär bland annat: 

• en jämn fördelning av makt och inflytande 

• samma möjligheter till ekonomiskt oberoende 

• lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande, 

arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet 

• lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling 

av personliga ambitioner, intressen och talanger 

• delat ansvar för hem och barn 

• frihet från könsrelaterat våld 

Kalmar kommun hävdar sig väl jämfört med Sveriges övriga 

kommuner när det gäller jämställdhet mellan könen. 

Enligt Statistiska centralbyråns jämställdhetsindex placerar 

sig Kalmar på plats 80 där bästa placering är 1 och sämsta 

289. Jämställdhetsindex är ett sätt att mäta hur jämställda 

invånarna i en kommun är jämfört med invånare i andra 

kommuner. Indexet är en sammanvägning av 12 variabler. 

För varje variabel rangordnas kommunerna efter hur stor 

skillnad det är mellan kvinnor och män. Variabler som ingår: 

eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, 

medelinkomst, spridning på näringsgrenar, föräldrapenning, 

ohälsotal, unga vuxna, representation i kommunfullmäktige 

och kommunstyrelse och eget företagande. 

Vid årsskiftet 2002/2003 uppgick folkmängden i Kalmar 

till 59 787 personer 29 369 män och 30 697 kvinnor. Av 

statistisk data framgår att det finns könsmässiga skillnader 

inom samtliga nationella och kommunala målområden för 

jämställdhet. 

Den 31 december 2003 var antalet anställda i kommunen 

4 378, 80 % av de anställda var kvinnor. En del av 

förvaltningarna har som helhet en jämn könsfördelning; fastighets- 

och inköpskontoret, kommunledningskontoret, kultur- 

och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret 

uppfyller kravet på jämn könsfördelning. Det innebär dock 

inte att det råder jämn könsfördelning inom förvaltningen 

om man tittar till olika enheter och befattningar . 

De flesta kvinnor i arbetar i omsorgsförvaltningen, där 

90 % av de anställda är kvinnor och i barnoch ungdomsförvaltningen 

där motsvarande siffra är 81 %. 

Jämindex 2003 

Placering Indexvärde 

Bästa kommun 1 75,9 

Kalmar kommun 80 131,1 

Sämsta kommun 289 206,7 

Index är en sammanvägning av 15 variabler 

Även socialförvaltningen är en kvinnodominerad förvaltning, 

77 % av de anställda är kvinnor, och i Södermöre kommundel 

är 86 % av de anställda kvinnor. 

I en del förvaltningar är förhållandet det motsatta, inom 

brandkåren är 94 % av de anställda män, på gatuoch parkkontoret 

utgör männen 90 %, och i hamnförvaltningen är 

86 % av de anställda män. 

Det är också i omsorgsförvaltningen och Södermöre kommundel 

de flesta deltidstjänster finns. 

Högst andel heltidstjänster återfinns i brandkåren, 

kommunledningskontor, hamnförvaltning och på gatuoch 

parkkontoret. 

I kommunfullmäktige och i barnoch ungdomsnämnden 

råder jämn könsfördelning. För övrigt finns det en majoritet 

av kvinnor i , omsorgsnämnden och socialnämnden. Manlig 

majoritet finns i kommunstyrelsen, gatuoch parknämnden, 

hamndirektionen, kulturoch fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden 

och Södermöre kommundelsnämnd. 

Förvaltningarnas arbetet med 

jämställdhet 2003 

Av förvaltningarnas och bolagens planer och rapporter framgår 

att man upplevt det svårt att arbeta effektivt med 

jämställdhetsperspektivet. Det har varit svårt att engagera 

medarbetare i arbetet med att ta fram jämställdhetsplaner. Man 

pekar på brister i kompetenser vad gäller effektiva metoder 

men också på brister vad gäller andra resurser. Många verksamheter 

påtalar dock att frågan har belysts i olika sammanhang 

såsom vid tjänstetillsättningar och löneöversyn. 

Förvaltningarna uttrycker en ambition att årligen utvärdera 

sina planer. Brist på tid, kunskap och engagemang gör 

att utvärderingen inte alltid håller önskvärd kvalitet och ibland 

inte har genomförts alls. 

Förvaltningarna lyfter även fram försvårande faktorer 

som man inte själv styr över, bland annat pekar man på 

svårigheten att påverka de båda könens traditionella val av 

yrke och utbildning. 

För att öka kunskapen om aktiva åtgärder i jämställdhetsarbetet 

anordnade kommunledningskontoret en utbildning på 

temat rekrytering utan diskriminering, med föreläsare från 

JÄMO, vid två tillfällen under 2003. Målgrupperna var chefer, 

fackliga företrädare och politiker. Utbildningarna 

fulltecknades snabbt och utvärderingarna gav genomgående 

goda omdömen, och vittnade också om behov av utbildning 

avseende både lagstiftarens krav och effektiva metoder. 

Könsfördelning avseende chefsbefattningar i 

kommunala förvaltningar 

Befattningar Kvinnor Män 

Förvaltningschefer 1 10 

Enhetschefer, omsorgen 37 8 

Rektorer 26 11 

Enhetschefer/adm. chefer 

övriga förvaltningar 2 20 


25


26 

Under 2003 genomförde Komrev en granskning av Kalmar 

kommuns insatser för ökad jämställdhet. Av granskningen 

framgick att kommunens interna arbete bedrivits på 

ett ändamålsenligt och effektivt sätt. 

Man konstaterade att det fanns en röd tråd genom kommunens 

dåvarande program och förvaltningarnas planer. 

Granskningen konstaterade att de större förvaltningarna 

arbetar mer aktivt med jämställdhetsfrågorna än de mindre 

samt att jämställdhetsarbetet är mer aktuellt på de förvaltningar 

där kvinnor är i majoritet. 

Granskningen omfattade även löneläget och lönestatistiken 

som redovisas i Komrevs material visar att det 

finns befattningar där kvinnor har lägre lön än manliga befattningshavare. 

Vidare konstaterades att män i chefs- och arbetsledande 

befattningar vanligen har högre lön än sina kvinnliga kolleger 

och att det finns fler kvinnor än män i yrken med låg lön. 

Arbetet med en jämställdhetsanalys av lönerna har bedrivits 

under året och beräknas vara klart före halvårsskiftet 2004. 

Representation i politiska organ 

Könsfördelning totalt, ordinarie och ersättare 2003 

Kvinnor Män 

Kommunfullmäktige 45 49 

Kommunstyrelsen 8 11 

Barn- och ungdomsnämnden 9 9 

Gatu- och parknämnden 4 12 

Hamndirektionen 1 7 

Kultur- och fritidsnämnden 5 13 

Omsorgsnämnden 13 5 

Samhällsbyggnadsnämnden 7 11 

Socialnämnden 11 7 

Södermöre kommundelsnämnd 6 12 

Totalt 110 140 

Exempel på befattningar där kvinnor har lägre lön än 

manliga befattningshavare 

• Enhetschefer i omsorgen 

• Vårdbiträde 

• Vårdare 

• Skötare 

• Skolledare 

• Förskollärare 

• Lärare i slöjd 

• Personaladministratörer 

• Ekonomer 

• Utredningssekreterare 

• Annan administrativ handläggare 

• Assistenter 

Heltidslöner: medelvärden 

21 000 

20 000 

19 000 

18 000 

17 000 

16 000 

15 000 

14 000 

Kvinnor Män Totalt 

2001 

2002 

2003

Miljöperspektivet 

Fortsatt samverkan i breda projekt 

Kommunen fortsätter att driva flera alliansprojekt tillsammans 

med viktiga lokala aktörer. Projektet ”Livskraftigt vatten i 

Kalmarregionen” mellan Kalmar kommun och LRF har just 

avslutats men övergår nu i ett mer permanent forum drivet av 

samhällsbyggnadskontoret. Det handlar om övergödningssituationen 

i Kalmarsund och åtgärder olika aktörer kan bidra 

med för att påverka utvecklingen. Projektet har gett ökad 

fokusering på övergödningsproblematiken, tätare kontakter 

mellan berörda aktörer och en ökad kompetens inom området. 

Några tydliga förbättringar i havsmiljön går inte att påvisa 

ännu, eftersom ekosystemen är väldigt tröga att påverka. 

Tålamod och långsiktigt fokus är oerhört viktigt när det gäller 

det fortsatta arbetet med frågan. 

Alliansprojektet ”Vi MöTs i Kalmar” drivs tillsammans 

med Vägverket och handlar om miljö och trafiksäkerhet. 

Till stor del har arbetet under 2003 handlat om att ta ett 

helhetsgrepp om utvecklingen av Erik Dahlbergs väg, motverka 

kombinationen alkohol/droger och bilkörning, 

informationsteknologins roll i trafiksystemet samt att börja 

ta fram en cykelstrategi enligt kommunens riktlinjers uttalade 

”fördel cykel”. 

En regional avfallsplan inkluderande regionala avfallsmål, 

som involverar sex kommuner, är nu på väg att färdigställas. 

Den ska ge underlag till beslutet om hur regionen ska agera 

framåt i avfallsfrågan. 

Kalmar Hamn nu certifierade 

Ytterligare en förvaltning blev kvalitets- och miljöcertifierade 

utifrån ISO 9000 och 14001 under 2003 - Kalmar Hamn. De 

övriga sedan tidigare certifierade verksamheterna är fastighets- 

och inköpskontoret, Graninge Kalmar Energi Holding 

AB, Kalmar Vatten och Renhållning AB, kommunledningskontoret, 

samhällsbyggnadskontoret och barnoch ungdomsförvaltningen 

i nämnd tidsordning. När det gäller införande 

av miljö- och kvalitetsledningssystem framhålls ofta Kalmar 

som en av de kommuner i landet som kommit allra längst. 

Det finns dock fortfarande ett antal förvaltningar/bolag som 

har stora svårigheter att komma igång. Omsorgsförvaltningen 

har dock kommit igång med införande av ett verksamhetsledningssystem 

för sin centrala administration. 

Att vara certifierad är dock inget slutmål eller en garanti 

för att en verksamhet är ”miljöbäst” utan det innebär att 

man skaffat sig ett användbart verktyg för att ständigt förbättra 

sin verksamhet och att man uppfyller en rad minimikrav. 

Hur man sedan tillämpar verktyget är avgörande för 

resultatet. Slående är att det är de förvaltningar och bolag 

som certifierat sin verksamhet som är bäst på att följa upp 

sitt miljöarbete. 

Miljöstrategin går steg för steg framåt 

Under 2003 har miljötillståndet i det geografiska Kalmar 

kommun analyserats och presenterats i rapporten ”Avstämning 

mot miljömål”. Den finns att ladda ned från 

www.kalmar.se/miljo under rubriken Miljöstrategi för Kal- 


mars hållbara utveckling. Rapporten ger en spännande och 

överskådlig bild av hur Kalmar ligger till i förhållande till de 

nationella delmålen och de i höstas antagna regionala delmålen. 

Sättet att redovisa är nytt. 

I flertalet av fallen ligger Kalmar i nivå med resten av 

landet men ej i nivå med delmålen. För målen Grundvatten 

av god kvalitet, Bara naturlig försurning, Frisk luft och Begränsad 

klimatpåverkan ligger vi dock sammanfattningsvis i 

nivå med delmålen som oftast ska uppfyllas till år 2010. När 

det gäller delmålen rörande ett rikt odlingslandskap ligger vi 

sammanfattningsvis sämre än nuläget för nation resp. region. 

I rapporten konstateras också att tillgången på underlagsmaterial 

varierar från god till mycket bristfällig. De områden 

som borde kartläggas bättre är bl.a. luftkvaliteten i 

Kalmar tätort (pågår), ammoniakutsläpp från jordbruket, 

inventering av rikkärr, statistik rörande gammal skog samt 

bullersituationen. 

Avstämningen mot miljömål säger inte per automatik hur 

den aktuella miljöstatusen är ute i naturen, då detta är svårare 

att klarlägga. De nationella delmålen är politiskt framförhandlade 

och antagna av riksdagen. De är just delmål på väg 

mot generationsmålet att alla större miljöproblem ska vara 

lösta till år 2020. Att Kalmar har uppnått ett delmål för t.ex. 

2010 kan ändå innebära att det fortfarande är en lång resa 

till slutmålet. 

I januari 2003 gick en miljöenkät ut till 2 300 slumpvis 

utvalda invånare i Kalmar kommun. Detta för att få en bild 

av hur kommuninvånarna ser på miljösituationen i Kalmar 

och hur de själva agerar i några konkreta situationer. 1 270 

svar returnerades vilket ger en svarsfrekvens på 56 %. Det 

är första gången en enkät av detta slag skickas ut till invånarna 

i Kalmar kommun. Kanske är den unik i sitt slag i 

Sverige. Tanken är att miljöenkäten ska följas upp om några 

år för att kunna påvisa positiva eller, i värsta fall, negativa 

förändringar. I korthet kan man, utan att dra alltför långtgående 

slutsatser, sammanfatta resultatet enligt följande. 

När det gäller avfallsfrågan upplever många människor 

att de har långt till en återvinningsstation. Nära hälften uppger 

att man har mer än 500 meter till en återvinningsstation. 

De flesta uppger att de sorterar tidningar, kontorspapper, 

pantflaskor, glasburkar, batterier m.m. Däremot uppger man 

sig vara sämre på att sortera metallförpackningar, elektronikskrot 

och övrigt farligt avfall. En av fyra uppger sig ofta 

välja miljömärkta produkter och hälften uppger att man ibland 

väljer dessa produkter. Bara en av fem uppger att man 

alltid eller ofta väljer andra transportsätt än bilen vid korta 

resor under 5 km. Följande miljöområden har de svarande 

prioriterat allra högst för Kalmars del: Gifter i miljön, som 

kan skada människor och annat liv, grundvattenkvalitén i 

vår kommun, tillgång till livsmedel man inte blir sjuk av, 

begränsad klimatpåverkan, luftutsläpp som bidrar till försurning 

av mark och vatten, skyddande ozonskikt, beredskap 

i händelse av radioaktiva utsläpp och övergödningssituationen 

i Kalmarsund. Fler tror sig kunna påverka miljön 

genom egna val och beslut snarare än genom att påverka 

samhället. 

Avstämningen mot miljömål samt miljöenkäten utgör viktiga 

underlag i formulerandet av miljöstrategin, som kom- 

27


28 

mer att innehålla en gemensam miljöpolicy för hela Kalmar 

samt ett begränsat antal prioriterade, lokala miljömål. Just 

nu arbetar vi aktivt med delprojekt B, som handlar om klimatfrågorna, 

vilket mynnar ut i en en KLIMP-ansökan i början 

av maj. KLIMP står för klimatinvesteringsprogram och är 

en statlig bidragsform som ersätter satsningen på LIP – lokala 

investeringsprogram. 

Kalmar beviljades 2002 ytterligare 17 statliga miljömiljoner 

till ett nytt lokalt investeringsprogram i tillägg till de 53 miljoner 

som Kalmar tilldelades 1998. Utnyttjandegraden av 

tilldelade bidrag har varit ovanligt hög i det första 

investeringsprogrammet men tyvärr lägre i nu det pågående 

programmet (2002-2004). 

Förvaltningarnas och bolagens miljöredovisning 

Förvaltningarna och bolagen har i november 2003 fått en 

elektronisk mall med ett antal frågor att besvara till den 11 

februari. Frågorna är konstruerade för att tydliggöra i vilken 

grad ett systematiskt och målinriktat miljöarbete bedrivs 

i respektive förvaltning och bolag. De ska dessutom ge en 

bild av måluppfyllelsen utifrån de egna miljömålen samt 

spegla eventuella övriga insatser som genomförts under 2003. 

Har några avvikelser uppmärksammats utifrån policy, mål, 

lagkrav etc, så ska det också redovisas. 

I år har 20 av 21 förvaltningar och bolag lämnat in en 

miljöredovisning och kvaliteten på redovisningarna är mycket 

skiftande. De som redovisat är barnoch ungdomsförvaltningen, 

brandkåren, Destination Kalmar AB, fastighets- 

och inköpskontoret, gatuoch parkkontoret, Graninge 

Kalmar Energi Holding AB, Kalmar Familjebad AB, 

Kalmar Hamn, Kalmar Slott AB, Kalmar Vatten och Renhållning 

AB, Kalmarhem AB, Kalmarturism AB, KIFAB i 

Kalmar AB, kommunledningskontoret, kulturoch fritidsförvaltningen, 

omsorgsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret, 

socialförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning. 

Den som inte redovisat i den elektroniska mallen 

är Kalmarsunds Gymnasieförbund. 

Samtliga inkomna redovisningar kan läsas i sin helhet via 

länk från denna hemsida: www.kalmar.se/miljo Dessa ger 

en något mer detaljerad bild av miljöarbetet inom respektive 

förvaltning/bolag. 

Sammanställning av miljöredovisningarna 

Miljösamordnare 

Finns en särskild person utsedd att leda/samordna miljöarbetet? 

14 av 21 har en miljösamordnare. 

Följande svarar ja: barnoch ungdomsförvaltningen, brandkåren, 

fastighetsoch inköpskontoret, gatuoch parkkontoret, 

Graninge Kalmar Energi Holding AB, Kalmar 

Hamn, Kalmar Slott AB, Kalmar Stufveri AB, Kalmar Vatten 

och Renhållning AB, Kalmarhem AB, KIFAB i Kalmar 

AB, kommunledningskontoret, omsorgsförvaltningen, 

samhällsbyggnadskontoret och Södermöre kommundelsförvaltning. 

Följande saknar i dagsläget miljösamordnare: 

Destination Kalmar AB, Kalmar Familjebad AB, 

Kalmarsunds Gymnasieförbund, Kalmarturism AB, kulturoch 

fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. 

Kommentar: Att det finns en person som kan fungera som 

miljösamordnare inom respektive förvaltning och bolag och 

som har ett tydligt mandat är mycket viktigt, liksom att nämnden/styrelsen 

respektive förvaltningschefen/VD:n tydligt 

markerar miljöfrågornas betydelse för verksamheten. I 

många fall handlar miljösamordnarfunktionen rimligen om 

att lägga en mindre del av en tjänst på dessa frågor. 

Utbildning 

Har hela eller delar av personalstyrkan genomgått någon form av miljöutbildning 

under 2003? 9 av 20 svarade ja. 

För vilka? Ofta har hela personalstyrkan fått utbildning om 

förvaltningens/bolagets verksamhetsledningssystem, där 

miljö är en del av flera. Ibland handlar det främst om 

EcoDriving-utbildning. 

Kommentar: Ett aktivt och levande miljöarbete förutsätter 

att medarbetarna ges tillräckliga kunskaper för att kunna 

agera i enlighet med policy, mål och rutiner. 

Miljöpolicy 

Har ni en egen nedskriven miljöpolicy? 13 av 20 har en egen miljöpolicy. 

De som ännu saknar en nedskriven miljöpolicy är 

Destination Kalmar AB, Kalmar Familjebad AB, Kalmar 

Slott AB, Kalmarturism AB, omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen. 

Oklart gällande Kalmarsunds 

Gymnasieförbund. 

Är den antagen av nämnden/styrelsen? 10 av 13 policy är politiskt 

antagna. Kalmar Hamn och Kalmarhems policy har 

behandlats politiskt sedan förra årsredovisningen. De som 

inte tagits politiskt är policyn för brandkåren, KIFAB i Kalmar 

AB och samhällsbyggnadskontoret. 

Är den publicerad på er externa hemsida? Bara 4 av de 13 som 

har en miljöpolicy har publicerat den på Internet, vilket är 

sämre än förra året och antagligen beror på omläggningen 

av hela www.kalmar.se. 

Ses den över regelbundet? 8 av 13 uppger att de ser över den 

regelbundet, vilket är något färre än förra året. 

Kommentar: Miljöpolicyn anger verksamhetens förhållningssätt 

och värdegrund rörande miljöperspektivet. Denna 

ska försöka efterlevas i vardagen och är alltså inte en vision 

som ska nås på lång sikt. Visionära skrivningar kan finnas i 

t.ex. de övergripande (långsiktiga) miljömålen. En policy ska 

vara lätt åtkomlig för utomstående och hemsidan är ett lämpligt 

ställe att publicera den på. 

Något särskilt principbeslut finns inte om att våra respektive 

miljöpolicy ska fastställas politiskt, men det är naturligt 

eftersom de är av inriktningskaraktär och ska dagligen påverka 

både beslut och verkställande av besluten inom respektive 

verksamhetsområde. 

Miljöutredning 

Har ni genomfört en miljöutredning? 15 av 20 har svarat att miljöutredning 

har genomförts. De som saknar miljöutredning 

är Destination Kalmar AB, Kalmar Stufveri AB, KIFAB i 

Kalmar AB och Södermöre kommundelsförvaltning (där det 

dock finns en tidig utredning gjord för Möregården av 

omsorgsförvaltningen). Kalmarsunds Gymnasieförbund har 

tidigare gjort miljöutredning för någon del.

Kommentar: Miljöutredningen lägger grunden för miljöarbetet 

och för införande av ett miljöledningssystem. Den talar 

om på vilka sätt verksamheten påverkar miljön allra mest (betydande 

miljöaspekter). Det är dessa som man ska fokusera 

extra på genom att koppla dem till miljömål och målprogram 

(talar om hur målen ska nås). Miljöaspekterna sammanställs i 

ett miljöaspektregister som regelbundet behöver ses över för 

att inte bli inaktuellt när miljöinsatser genomförts, när nya 

uppdrag tillkommit eller gamla försvunnit. 

Miljömål 

En del förvaltningar och bolag jobbar aktivt med målstyrning 

inom miljöområdet, främst de som infört miljö- och kvalitetsledningssystem 

– se uppräkningen nedan. 

Är de politiskt antagna av nämnd/styrelse? Fastighets- och inköpskontoret, 

Graninge Kalmar Energi Holding AB, Kalmar 

Hamn och kommunledningskontoret har uppgivit att deras 

respektive mål är politiskt antagna. I följande fall antas målen 

inte politiskt: barnoch ungdomsförvaltningen, brandkåren, 

Kalmar Vatten och Renhållning AB och 

samhällsbyggnadskontoret. 

Hur ser resultaten ut utifrån miljömålen för 2003? Endast några 

förvaltningar/bolag kan så här tidigt på året redovisa utfallet 

(Graninge Kalmar Energi Holding AB, Kalmar Vatten och 

Renhållning AB, kommunledningskontoret och 

samhällsbyggnadskontoret – se respektive redovisning på 

internet). Några ytterligare förvaltningar/bolag gör måluppföljning 

som blir klar något senare. 

Kommentar: Det är tyvärr svårt att på denna övergripande 

nivå värdera enskilda förvaltningars och bolags miljöarbete 

utifrån kortfattade skrivningar om måluppfyllnaden. 

Folkbildning 

Har några folkbildningsinsatser med miljökoppling gjorts gentemot 

allmänheten under 2003? 

Tre förvaltningar/bolag uppger att man genomfört någon 

form av folkbildning. 

Kommentar: Fram till 70-80-talet var de stora punktutsläppen 

från bl.a. industrier det allvarligaste problemet i 

Sverige. Med en omfattande lagstiftning och miljötillsyn och 

med miljöoffensiva och konkurrensutsatta storföretag så har 

dessa utsläpp kraftigt minskats. Det gäller även för t.ex. kommunala 

reningsverk och fjärrvärmeverk, inte minst här i Kalmar. 

Människors ökade konsumtion och produktion av avfall 

har istället medfört att den enskildes bidrag till miljöpåverkan 

kommit mer och mer i fokus. 

Avvikelser 

Har det förekommit större avvikelser från miljöpolicy, lagkrav, eventuella 

tillstånd m m under 2003? Tre har svarat ja: barnoch 

ungdomsförvaltningen, gatuoch parkförvaltningen och 

Kalmar Vatten och Renhållning AB. 

Barn- och ungdomsförvaltningen skriver: ” Den upphandling 

för livsmedel som kommunen gjort medför längre transporter.” 

Gatu- och parkförvaltningen skriver: ”Har ett snöupplag 

utan tillstånd på Svinö. Ansökan inlämnad 2001”. 

Kalmar Vatten och Renhållning AB skriver: ”Ett glykolutsläpp 

från en industri i Kalmar ledde till sämre rening av 

avloppsvattnet under våren. Även i december skedde ett industriutsläpp, 

denna gången av lut, som slog ut kvävereningen. 

Det häftiga skyfallet 30 juli orsakade 500-550 

källaröversvämningar och bräddning av avloppsvatten under 

2–3 dagar. Källaröversvämningarna har medfört ett 

omfattande utredningsarbete i syfte att kartlägga de drabbade 

fastigheterna och hur de fått översvämning. 

Biogasanläggningen drabbades av ett haveri då omröraren 

i rötkammaren återigen gick av. Anläggningen stod stilla 

under 4 månader, from februari tom maj. 95 m 3 eldningsolja 

fick köpas för att ersätta gasen på reningsverket. Länssjukhuset 

som är en gaskund fick också till viss del elda olja. 

Dessutom körde bolagets biogasbilar på bensin under driftstoppet. 

I augusti drabbades dessutom biogasanläggningen 

av en s.k. surjäsning så gasproduktionen var väldigt låg under 

1,5 månad. 

För att uppfylla lagkravet om att inte deponera brännbart 

avfall har bolagets transporter och därmed utsläppen av bl.a. 

koldioxid ökat.” 

Kommentar: För att få en trovärdig redovisning måste även 

de delar som av olika anledningar inte fungerat ges utrymme. 

Några övriga händelser från 2003 

• Miljödiplomering av fastigheter påbörjad av Fastighetsoch 

inköpskontoret enligt modell från Göteborg. 

• Nyförsäljning av fjärrvärme har ännu ett år överträffat 

målet uppger Graninge Kalmar Energi Holding AB. 

• Industrisortering Sydost AB startades. Ägs av 

Samfrakt respektive Kalmar Vatten och Renhållning 

AB med hälften vardera. 

• Insamlad mängd farligt avfall ökade från 62 till 72 ton. 

• Kalmar Återbruksstation (under kommunledningskontorets 

arbetsmarknadsenhet) sålde under 2003 

bland annat. följande begagnade byggmaterial: 19 500 

takpannor, 200 m³ virke, 80 handfat och 170 dörrar. 

Sammanfattande analys 


• Det är väldigt stor skillnad i hur långt man kommit i 

miljöarbetet på de ca 20-talet förvaltningar och 

bolag. En del är offensiva och arbetar målinriktat år 

från år. Andra står och stampar. 

• Införande av verksamhetsledningssystem är ett 

viktigt steg i utvecklingen men det är ingen absolut 

garanti för ett bra miljöarbete. Det gäller att systemet 

används på ett bra sätt. 

• Det finns ett behov av tydligare politisk förankring 

av miljöarbetet, inklusive politiskt antagande av 

policy och mål, i en del nämnder och styrelser. 

• Det är värdefullt med ytterligare samordning mellan 

kommunledningens möten med presidierna, 

årsredovisningsarbetet och budgetarbetet för att få 

kommunens riktlinjer att i ännu högre grad påverka 

utvecklingen av kommunens verksamheter. 

29


30 

Barn- och ungdomsperspektiv 2003 

Arbetet med att göra Kalmar till en bättre kommun för barn 

och unga går vidare, både i den ordinarie verksamheten och 

nya utvecklingsprojekt för att samla ny kraft kring frågorna. 

Nya samarbeten och Kumulus en stödjepunkt i den nationella 

ungdomspolitiken 

För att skapa nya samarbeten i den lokala ungdomspolitiken 

gick Kalmar kommun under 2003 in i ett tätt samarbete 

med Ungdomsstyrelsen i Stockholm, Regionförbundet 

för Kalmar län och ett antal olika lokala aktörer inom 

ungdomspolitiken. Utvecklingsarbetet har fått det samlande 

namnet ”Kumulus – en nationell stödjepunkt i den svenska 

ungdomspolitiken” och inom ramen för Kumulus kommer 

Kalmar kommun att vara med och utveckla både den lokala, 

den regionala, nationella och internationella arenan för unga. 

Ungdomsstyrelsen stöttade utvecklingen med 1 030 000 kronor 

under 2003. 

De aktörer som varit aktiva i Kumulus under 2003 har 

varit Kalmar/Öland FN förening samt deras studentsektion 

på Högskolan i Kalmar, Sida – Den Globala skolan, Högskolan 

i Kalmar, Kalmar ungdomsråd, organisationen Globträdet, 

Huset – Kalmars ungdomshus. 

Andra parter på väg in i Kumulus arbete under 2003 har 

varit Studiefrämjandet, Folkuniversitetet, Högalids folkhögskola, 

Ölands folkhögskola. 

Inom ramen för Kumulus har detta skett under 2003: 

• Konferensen Young Voices of the Baltic Sea Region, 

etthundra deltagande unga, tjänstemän och politiker 

från alla tio länder runt Östersjön. Konferensen 

resulterade i att ett Nätverk kring ungdomsfrågor, 

har bildats inom organisationen UBC, där Kalmar är 

samordnande stad. 

• Kumulus har fått en profil och en hemsida. 

• En studie har genomförts av Högskolan i Kalmar 

kring internationella projekt i Kalmars skolor 

”Internationaliseringsprojekt för vem och varför?” 

• Kumulus samordningsgrupp har bestämt sig för att 

under projekttiden 2003-2006 fokusera på följande 

utvecklingsområden: 

• Strategi, forskning, samarbeten kring unga och 

internationella utbyten. 

• En plattform för europeisk volontärtjänst i vår 

kommun, vilket kommer göra det möjligt att både 

sända och ta emot unga som volontärer. 

• Internationalisering i skolan med två 

försöksskolor: 

Ljungbyskolan och Lars Kaggskolan. 

• Unga och ideella organisationer med ett 

internationellt engagemang. 

• Mötesplatser och information: Webbsida, 

internationella nätverk, Regionalt 

ungdomsparlament 2004. 

Samarbeten mellan förvaltningar och bolag 

Den förvaltningsövergripande arbetsgruppen träffades kring 

frågorna vid fyra tillfällen under våren 2003. Många känner 

att frågorna lite har avstannat och att det är dags att göra en 

ny kartläggning av barns och ungas situation och sätta upp 

nya mål för arbetets fortskridande. Detta arbete bör påbörjas 

under 2004. Resultatet av arbetsgruppens möte 2003: 

• Seminarium om Sveriges status enligt FN:s 

konvention om barnets rättigheter. Föredragande var 

Karin Jahn och Tarja Birkoff, Socialdepartementet. 

Cirka 40 deltagare från förvaltningar och bolag. 

Kalmar kommun har också under 2003 gått in i ett nätverk 

av kommuner med fokus på Barnkonventionen. Nätverket 

ska syfta till att hitta nya metoder och verktyg för 

arbetet. Samordnande är Örebro kommun tillsammans 

med Örebro universitet. 

Kalmar mot droger 

Ett viktigt arbete för Kalmar under 2003 har varit Kalmar 

mot Droger, där det också har funnits en stor grupp unga 

med i processen ”Unga för Unga”. Mer information finns 

hos Socialförvaltningens fältteam. 

Barn och unga med funktionshinder – handikappolitiskt 

program 

Den förvaltningsövergripande arbetsgruppen hade planerat 

att under hösten 2003 sätta fokus på barn och unga med olika 

sorters funktionshinder genom en dag från barn och ungas 

perspektiv. Istället bestämdes att barnoch ungdomsperspektivet 

tydligt skulle införlivas i det nya handikappolitiska 

program som var under framtagande. Programmet blev 

klart och en större grupp unga med olika sorters funktionshinder 

har kommit till tals i det förberedande arbetet vilket 

också har resulterat i konkreta åtgärder utifrån deras förslag. 

Ungas upplevelse av sin möjlighet att påverka 

Studien med fokus på hur unga i årskurs två på gymnasiet 

upplever sin möjlighet att påverka sin skola och sina liv och 

sin framtid är genomförd för femte året i rad. 

Förvaltningarnas och bolagens 

redovisningar 

Förvaltningarna och bolagen har i november 2003 fått en elektronisk 

mall med ett antal frågor att besvara till den 11 februari. 

Frågorna är konstruerade för att tydliggöra i vilken grad ett 

systematiskt och målinriktat arbete med ett barnoch ungdomsperspektiv 

bedrivs i respektive förvaltning och bolag.

I år har sexton av tjugo förvaltningar och bolag lämnat in 

en redovisning av ett barnoch ungdomsperspektiv. Underlaget 

är skiftande, men antalet som redovisar är fler än i redovisningen 

för 2002 (totalt 12 redovisade). De som redovisat 

är barnoch ungdomsförvaltningen, brandkåren, gatuoch 

parkkontoret, Graninge Kalmar Energi Holding AB, Kalmar 

Hamn, Kalmar Slott AB, Kalmar Vatten och Renhållning AB, 

Kalmarhem AB, KIFAB i Kalmar AB, kommunledningskontoret, 

kulturoch fritidsförvaltningen, omsorgsförvaltningen, 

samhällsbyggnadskontoret, socialförvaltningen, 

Kalmarsunds Gymnasieförbund och Södermöre 

kommundelsförvaltning. Den som inte redovisat i den elektroniska 

mallen är Destination Kalmar AB, Kalmar Familjebad 

AB, Kalmarturism AB och fastighetsoch inköpskontoret 

I redovisningen för 2003 har vi försökt att spegla målen 

för den nationella ungdomspolitiken i kommunens övergripande 

redovisning av ett barnoch ungdomsperspektiv. 

Instruktionerna inför redovisningen har riktats in på hur 

förvaltningar och bolag har organiserat frågorna, hur de bidrar 

till måluppfyllelse enligt våra lokala mål samt målen för 

ungdomspolitiken och hur de genomfört analys och åtgärder 

utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. 

Samordnare/projektledare 

Finns det en särskild person utsedd att leda/ samordna arbetet? 

Nio av sexton har en samordnare utsedd för arbetet. 

Ja: Barn- och ungdomförvaltningen – Monika Lundgren 

Gatu- och parkkontoret – Per Olof Johansson 

Graninge Kalmar Energi Holding AB – Hans Blixtberg 

Kalmar Hamn – Carina Nilsson 

Kalmar Vatten och Renhållning AB – Anna Hjukström 

Elmqvist 

Kommunledningskontoret – Charlotte Gustafsson 

Kultur- och fritidsförvaltningen – Jan-Ingemar 

Lundström 

Omsorgsförvaltningen – Ann-Marie Lundberg 

Socialförvaltningen – Christina Claésson 

Nej: Brandkåren, Kalmarsunds Gymnasieförbund, 

Kalmarhem AB, Kalmar Slott AB, KIFAB i Kalmar AB, 

samhällsbyggnadskontoret, Södermöre kommundelsförvaltning 

Kommentar: Enligt målen för barnoch ungdomsperspektivet 

i Kalmar kommun (1998) ska varje förvaltning 

och bolag ha en person med tydligt uttalat ansvar för frågans 

utveckling. Mandatet och uppdraget är antingen samordnande 

eller kontaktperson. 

Utbildning - Har hela eller delar av personalstyrkan genomgått 

någon form av utbildning i Barnkonventionen, ungdomspolitiken, 

Kalmars lokala arbete under 2003? Fyra förvaltningar och bolag 

rapporterar att de genomfört någon form av utbildning 

under 2003. Utbildning som riktat sig till rektorer, förskollärare, 

grundskollärare, representanter i arbetsgrupper, och 

nämnders ledamöter. 


Utbildningsbehov? För att kunna planera utbildningsinsatser under 

2004 så skulle vi vilja att ni formulerade lite kring detta. Kan ni 

idag se att det finns ett utbildningsbehov kring barnkonvention/ 

ungdomspolitik etc i er förvaltning/ bolag? Åtta förvaltningar och 

bolag upplever behov av utbildning för personal under 2004. 

Behovet skiftar alltifrån grundläggande utbildning kring 

Barnkonventionens paragrafer, till goda exempel på implementering, 

former för dialog med unga, verksamhetsutveckling 

kopplad till Barnkonventionen. 

Checklista med fokus på barn och unga 

Har ni använt er av den i förvaltningen / bolagsledningen under året? 

Sex förvaltningar och bolag uppger att de använt checklistan 

under året, både i nämnden/styrelsen och i verksamhet. Få 

har svarat på hur den är hur informationen om checklistan 

är spridd till personalen. Två förvaltningar har angett att 

checklistan ses över regelbunden och en uttrycker ett behov 

att utveckla den. 

Har ni genomfört barnkonsekvensanalyser på hela eller delar av er 

verksamhet? Fem förvaltningar uppger att de genomfört barnkonsekvensanalyser 

i verksamheten; 

Barn och ungdomsförvaltningen: ”i allt vi gör”, 

Gatu- och parkkontoret: ”Under 2003 har ett program för 

kommunens allmänna lekplatser tagits fram.” 

Kultur- och fritidsförvaltningen: Under 2003 genomfördes 

en Kultur- och fritidsvaneundersökning omfattande 

åldersintervallen 11-74 år. Kultur- och fritidsnämnden har 

begärt en redovisning centrerad mot åldersgruppen 11-25 år.” 

Socialförvaltningen: ”Dokumentationen av handläggningen 

inom alla sektioner”, 

Södermöre kommundelsförvaltning: ”det som har med 

ombyggnationer och organisationsförändringar att göra”. 

Redovisade eventuella åtgärder utifrån konsekvensanalysen. Gatuoch 

parkkontoret: Vi ser en brist i att alla lekplatser är för de 

lägre åldrarna, och att mötesplatserna för ungdomar i stort 

sett är obefintliga. Ungdomarnas behov av ”stage-platser” 

har inte kunnat tillgodoses. Deltar i ViMöts med till exempel 

Cykelprojektets olika paneler 

Socialförvaltningen: Översynen pågår för närvarande i samband 

med arbetet med kvalitetssystem. Finns ännu ingen 

plan för eventuella åtgärder 

Egna mål för utvecklingen 

Vilka mål arbetar ni efter under 2004 (inkl. när de ska vara uppnådda)? 

Fem förvaltningar och bolag har angett att de har 

tydligt uppsatta mål för barnoch ungdomsperspektivet 

under 2004. Några till att mer uttryckt sig i form av en ambitionsnivå 

för ett barnoch ungdomsperspektiv under året. 

Har ni följt upp/utvärderat kunskapen och utvecklingen kring 

Barnkonventionen, ett barnperspektiv och ungas delaktighet i er verksamhet? 

Ingen av kommunens förvaltningar och bolag har 

grundligt följt upp och utvärderat utvecklingen av ett barnperspektiv 

och ungas delaktighet i den egna verksamheten. 

Kommunledningskontoret följer varje år upp sina mål som 

handlar om att mäta antalet dialoger med unga i olika frågor, 

samt att säkerställa att minst tre av unga prioriterade frågor 

kommer upp på den politiska dagordningen. Socialförvaltningen 

har också under året genomfört intervjuer med unga 

för att få en tydligare bild av hur unga ser på verksamheten. 

31


32 

Delaktighet och inflytande? Har ni under 2003 haft dialog med 

unga i övergripande utvecklingsfrågor? Åtta förvaltningar och bolag 

har under året haft dialog med unga i frågor som förskoleoch 

skolverksamhet, trafiksäkerhet och cykelbanor, avfall, 

etablering av ungdomskafé, i arbetet mot droger, vid planering 

av ny fritidsgård, kulturevenemang med mera. 

Dessutom har nämnderna och styrelserna haft direkt dialog 

med unga i fyra ärenden under 2003 enligt redovisningen. 

Hur bedömer ni era behov att komma till tals med unga under 

2004? 1 är inte alls och 5 är mycket stort behov. Sex förvaltningar 

och bolag bedömer sitt behov av att komma till tals med 

unga som stort/mycket stort utifrån den verksamhet de 

bedriver. Ytterligare fyra anser behovet vara ganska stort. 

Avvikelser: Har det förekommit någon fråga, aktivitet under året 

där densamma har ifrågasatts utifrån någon av Barnkonventionens 

artiklar? Barn- och ungdomsförvaltningen: ”Naturligtvis 

Barnets bästa, inflytande, barn som behöver extra stöd och 

så vidare. 

Kommunledningskontoret: ”Antagandet av den nya 

förskole- och skolplanen som återremitterades till barnoch 

ungdomsnämnden”. 

Södermöre kommundelsförvaltning: ”Vid organisationsförändring 

inom skola/förskola.” 

Sammanfattning 

Processen 

Arbetet med utvecklingen av de egna verksamheterna i relation 

till Barnkonventionens paragrafer, de nationella och de 

lokala målen för ungdomspolitiken är svår att få en klar bild 

av i redovisningarna. Allt för många av förvaltningarna och 

bolagen saknar mål och uppföljning/utvärdering av arbetet. 

En av anledningarna till detta är förmodligen 

kontaktpersonernas mandat att driva frågan i den egna verksamheten, 

en annan kan vara nämndens och styrelsens kunskaper 

kring perspektivet. 

Dialogen 

När det gäller antalet verksamheter, projekt, och frågor där 

tjänstemän och politiker haft dialog med unga så har dessa 

ökat. Allt fler ser nyttan med att betrakta unga både som 

kunder, medborgare och sakkunniga på att vara just unga i 

vår kommun. 

Barnperspektivet 

Mycket återstår att göra, det är svårt för många att enbart 

med ledning av Barnkonventionens paragrafer hitta in i hur 

den egna verksamheten skulle kunna utvecklas. Det saknas 

också ett tydligt aktuellt underlag kring hur barn och unga 

har det i vår kommun. Under 2004 kommer därför barn och 

unga vara ett av flera fokus i det nya folkhälsoarbetet.

Mångfaldsperspektiv – integration 2003 

I Kalmar bor 5 367 personer med utländsk bakgrund det 

vill säga är födda utomlands (4 385 personer) eller är födda 

i Sverige men med båda föräldrarna födda utomlands (982 

personer). De utgör 8,9 % av den totala befolkningen. Av 

dessa är 3 621 personer (68 %) svenska medborgare. En 

stor andel har tagit beslutet att bli svenska medborgare och 

därmed beslutat sig för en framtid i Kalmar och Sverige. De 

största invandrargrupperna i Kalmar är från Bosnien- 

Hercegovina, Jugoslavien, Finland, Iran och Polen. 

(SCB befolkningsstatistik 2002-12-31) 

I Kalmars förskolor och grundskolor finns närmare 700 barn 

med annat modersmål än svenska. Dessa barn representerar 

drygt 30 olika språk. I slutet av grundskolan återfinns 

invandrarelever i huvudsak på fem av sju skolor, flest på 

Novaskolan, Barkestorpsskolan och Östra Funkaboskolan. 

Mot denna bakgrund är det viktigt för Kalmar kommun 

och dess verksamheter att arbeta med integrationsfrågor och 

med ett mångfaldsperspektiv. Verksamheterna måste vara 

så utformade att de kan möta de olika behov som finns i ett 

mångkulturellt samhälle. De som har en annan kulturell och 

etnisk bakgrund måste bli delaktiga i samhället och deras 

resurser tillvaratas. Boende i Kalmar kommun skall ha lika 

möjligheter och rättigheter. 

I december 2003 antog kommunfullmäktige ett 

integrationspolitiskt program som skall vara vägledande för 

kommunens arbete med integrations- och mångfaldsfrågor. 

Programmet har sin utgångspunkt i den nya integrationspolitiken 

där samhällets generella välfärdspolitik skall omfatta 

alla som lever och verkar i kommunen. Särskilda insatser 

och åtgärder riktade till invandrare kan behövas under 

den första tiden i Sverige. I övrigt skall samhällets generella 

välfärdspolitik gälla, lika för alla. Detta ställer krav på att 

samhället är så utformat att det kan ta tillvara medborgarnas 

olika erfarenheter, kunskaper samt möta medborgarnas 

olika behov oavsett bakgrund och ursprung. Programmet 

anger ett antal övergripande mål för integrationsarbetet. Varje 

kommunal nämnd och styrelse för kommunala bolag ska 

utifrån de övergripande målen sätta upp egna mål efter de 

förutsättningar som gäller i den egna verksamheten. 

Uppföljning och utvärdering av de uppsatta målen ska 

ske årligen och redovisas i årsredovisningen. I kommunfullmäktiges 

beslut ingår också att varje förvaltning och kommunalt 

bolag ska utse en kontaktperson i integrationsfrågor. 

Arbete är en av grunderna för en etablering i det nya landet 

och för en integration. Under 2003 har Invandrarservice, 

som arbetar med introduktion av nyanlända invandrare, 

övergått från socialförvaltningen till kommunens 

arbetsmarknadsenhet. Detta för att än mer fokusera arbete/ 

utbildning, egenförsörjning och delaktighet i introduktionen. 

Förändringen skall leda till en än bättre samverkan 

mellan kommun, arbetsförmedling och utbildningsanordnare. 

Arbetet med en lokal överenskommelse kring 

introduktion av nyanlända mellan kommun, arbetsförmedling 

och gymnasieförbund har inletts. 

Att behärska det svenska språket är ytterligare en av grunderna 

för delaktighet i samhällslivet. Svenskundervisningen (SFI) 

anordnas av Kom Vux och har Kalmarsunds Gymnasieförbund 


som huvudman. Vid årsskiftet fanns närmare 200 elever som 

läser SFI eller svenska som andra språk vid grundläggande vuxenutbildningen. 

I olika projekt bedrivs också språkträning i samverkan 

mellan kommun, arbetsförmedling och studieförbund. 

Genom kommunens arbetsmarknadsenhets datortek finns studiecirklar 

kring samhällsfrågor. 

Kalmar kommun har att aktivt arbeta mot diskriminering, 

rasism och främlingsfientlighet. Under 2003 har en kartläggning 

genomförts av myndigheters möte med minoriteter och 

en rapport ”Skrapa lite på ytan…” har lagts fram av universitetslektor 

Elisabeth Elmeroth, Högskolan i Kalmar i samarbete 

med Kalmar kommun. Detta har skett inom ramen 

för ett projekt som kommunen deltar i tillsammans med 

andra kommuner och integrationsverk för att synliggöra 

strukturella mekanismer och föreställningar som kan utgöra 

grund för diskriminering, rasism och främlingsfientlighet. 

Projektet skall också utmynna i en handlingsplan för att öka 

kunskapen, ge rådgivning kring attitydfrågor samt kunna 

möta och bekämpa öppet rasistiskt våld. 

För Kalmar kommun som offentlig arbetsgivare och serviceorgan 

för medborgarna är det viktigt att personalens sammansättning 

speglar det samhälle vi lever i. Kommunen har 

antagit en handlingsplan för att främja etnisk mångfald och 

skall bedriva ett aktivt målinriktat arbete omfattande tre huvudområden: 

arbetsförhållanden, rekrytering och etniska trakasserier. 

Omsorgsförvaltningen har aktivt rekryterat personal 

med utländsk bakgrund, de flesta med undersköterskekompetens. 

Detta kompletteras med anhörighetsanställningar 

av personer med utländsk bakgrund. Förvaltningen har behov 

av tvåspråkig personal och en ökad mångkulturell kompetens. 

Man har också under 2003 påbörjat ett arbete med att 

inventera bland annat språkkunskaper hos personalen för att 

vara bättre förberedda när behov av särskilda språkkunskaper 

uppstår. Fastighetskontoret har rekryterat många lokalvårdare 

med utländsk bakgrund och antalet med annan etnisk 

bakgrund har ökat. Även andra förvaltningar uppger att 

de rekryterat personal med utländsk bakgrund. 

33


34 

Kommunledningskontoret 

Viktiga händelser och ändrade 

förutsättningar 

Kommunledningskontorets huvuduppgifter är 

• att på bästa sätt ge stöd och service till kommunens 

politiska organisation, till bolag, förvaltningar och 

till allmänheten 

• att samordna kommunens verksamhetsplanering 

och verksamhetsuppföljning 

• att särskilt stödja kommunledningens strävan att 

göra Kalmar till en framtidskommun. 

Vårt övergripande kvalitetsmål är att ”kommunledningskontorets 

kunder ska vara nöjda med vårt stöd, vår samordning 

och service och det sätt vi utvecklar verksamheten på.”. 

Kundenkäter och andra uppföljningar visar att våra kunder 

överlag är mycket nöjda med våra insatser. I de fall man inte 

är det försöker vi medvetet genomföra förbättringar. 

Under år 2003 har vi aktivt bidraget till att kommunen 

lyckats vända ett prognostiserat budgetunderskott i februari 

på ca 40 mkr till ett överskott på 20 mkr i bokslutet! Det har 

vi gjort genom en särskild åtgärdsplan med besparingar och 

uppskjutna investeringar. Vi har också vidareutvecklat 

budgetprocess och styrsystem. Efter första året med den 

nya budgetprocessen är erfarenheterna mycket goda. 

Hösten 2003 publicerade Kalmar kommun den nya hemsidan 

på www.kalmar.se. Den stora förändringen är inte utseendet, 

utan strukturen där vi lyft bort tjänsterna från 

organisationsstrukturen, helt enligt riktlinjerna från statskontoret. 

Detta har inneburit ett stort förankringsarbete ut 

på förvaltningar och bolag. Vår strävan är att kommunen 

ska bli en ”24-timmars myndighet”. 

Försöksverksamheten med medborgarförslag har tagit fart, 

32 medborgarförslag lämnades in under 2003. Försöket ska 

enligt fullmäktiges beslut pågå t.o.m. den 30 september 2004. 

En utvärdering görs under 2004. 

Under våren 2003 genomfördes tillsammans med regionförbundet 

och länets andra kommuner den stora bredbandsutbyggnaden, 

som gav ca 90 % av kommunens invånare 

möjlig tillgång till bredbandsuppkoppling. 

Resultaträkning mkr 2003 2002 2001 2000 

Intäkter 70,3 96,9 86,0 94,1 

Kostnader -404,3 -407,0 -381,4 -375,0 

varav gymnasieförbunden -217,2 -204,3 -193,2 -185,3 

varav personalkostnader -87,9 -76,8 -74,3 -71,4 

varav avskrivningar -1,0 -1,1 -0,9 -0,8 

Nettokostnad -334,0 -310,1 -295,4 -280,9 

Kommunbidrag 335,6 315,3 299,9 286,0 

Årets resultat 1,6 5,2 4,5 5,1 

Nettoinvesteringar 18,3 9,5 10,1 19,0 

Resultatutjämningsfond 10,8 13,1 12,1 8,6 

Exploateringsarbetena på Varvsholmen har fortsatt under 

2003 och särskilt då i anslutning till de 90 lägenheter 

som blev inflyttningsklara under förra året. Det har gällt 

färdigställande av kajpromenader, lekplatser och parker. Det 

stora nya projektet på Varvsholmen under 2003 har varit 

färdigställandet av fem parhus på P-holmen. 

Under året togs i bred samverkan ett förslag till nytt handikappolitiskt 

program fram. Under 2004 kommer förslaget 

remissbehandlas och fastställas. Det handikappolitiska programmet 

kommer att kräva stora informationsinsatser. 

Helpdesken för IT-support har under året varit hårt ansträngd. 

Användningen av IT och ambitionerna att utveckla 

verksamheten med hjälp av IT ökar hela tiden. IT är idag 

verksamhetskritiskt, på vissa håll dygnet runt. Detta ökar 

hela tiden efterfrågan på IT-enhetens tjänster. Ett arbete har 

därför inletts för att få en mer rationell hantering av tekniken 

och vårt sätt att arbeta. 

Högskolans positiva utveckling och kommunens insatser 

enligt näringslivsprogrammets åtgärdsplan har bidragit till 

att den positiva befolknings- och näringslivsutvecklingen i 

Kalmar har fortsatt. Befolkningen har ökat med ca 400 personer 

och vi har fått ett nettotillskott på ca 100 nya företag. 

Trots detta har den öppna arbetslösheten ökat, genom 

neddragningar i vissa företag och färre arbetsmarknadsåtgärder. 

Det regionala samarbetet har fördjupats genom 

Regionförbundets insatser. Vårt samarbete med Växjö och 

Karlskrona har tagit fart. Målet är att bilda en gemensam 

arbetsmarknadsregion där restiden mellan orterna i framtiden 

blir högst en timme. 

Den första gruppen i vårt ledarförsörjningsprogram har 

”examinerats”. En andra omgång av chefskörkortsutbildningen 

och ledarskapsutbildningen har genomförts. 

Utbildningen av nya chefer har fortsatt. Deltagarna i samtliga 

utbildningar har gett mycket höga betyg i sina 

utvärderingar. Kommunen har nu ett komplett och slagkraftigt 

ledarutvecklingsprogram. En ny särskild åtgärdsplan mot 

ohälsan har genomförts. Vi har lyckats öka frisknärvaron 

och minska den totala sjukfrånvaron, men gruppen som är 

långtidssjuka är oförändrat stor. Genom personalförstärkning 

har vi kunnat förstärka löneförhandlings-

verksamheten och insatserna för att bekämpa ohälsan i kommunen. 

Vid löneförhandlingarna har för 2003 39 mkr (på 

helårsbasis 54 mkr) fördelats till 4 278 anställda. Förhandlingarna 

har genomförts lokalt av förvaltningscheferna med 

19 fackliga organisationer. 

Under år 2003 användes netto cirka 23 mkr för de 

arbetsmarknadspolitiska programmen (sysselsättningsbefrämjande 

åtgärder). Per månad har det i genomsnitt varit 

325 personer inne i olika åtgärder där kommunen har haft 

”huvudansvaret”. Pröva På Praktik (PPP) för 440 gymnasieungdomar 

anordnades under sommaren. 

Invandrarservice har på försök under tre år flyttats från 

socialförvaltningen till arbetsmarknadsenheten. 

Vi har under året drivit ett brett förankrat arbete för att få 

fram ett nytt bostadsförsörjningsprogram. Programmet visar 

att vi måste få ett ökat bostadsbyggande. Annars kommer bostadsbristen 

att bli ett hinder för Kalmars fortsatta utveckling. 

Kalmar har nått stora framgångar tack vare nämndernas 

och bolagens målmedvetna arbete med miljö och hållbar 

utveckling. Arbetet har skett i fruktbar samverkan med Högskolan, 

näringslivet, Kalmarborna och andra intressenter. ”Vi 

möts i Kalmar” har utvecklat fem olika nyckelprojekt och 

de lokala investeringsprogrammen (LIP) följs nu av en 

KLIMP-ansökan. 

Kalmar utsågs under året till en nationell stödjepunkt för 

ungdomspolitik i samarbete med ungdomsstyrelsen och 

Regionförbundet. 

Vi har bidragit till utvecklingen av besöksnäringen genom 

stöd i strategiarbetet, EU-finansiering av olika projekt och 

genom den fortsatta samordningen av kulturinstitutionerna. 

Vårt internationella arbete är omfattande. I Svenska 

kommunförbundets senaste förteckning över kommunernas 

internationella samarbeten står Kalmar i en klass för sig. 

Ingen annan kommun har tillnärmelsevis så mycket internationella 

kontakter som Kalmar! Vi blir också allt bättre på 

att ”utnyttja” EU-medel i olika projekt. Från och med årsskiftet 

har vi tagit över ansvaret för den övergripande trafikplaneringen 

och kollektivtrafiken. 

Resultatredovisning och analys 


Kommunledningskontoret redovisar en positiv budgetavvikelse 

på 2,6 mkr. I resultatet ingår en del poster av 

engångskaraktär. Under året har ett särskilt aktieägartillskott 

till Kalmar Slott AB på 4,1 mkr belastat kontorets budget. 

Dessutom har kostnaderna för folkomröstningen om euron 

(0,9 mkr) och vissa kostnader för Salveprojektet (0,6 mkr) 

belastat. Dessa ökade kostnader uppvägs av ett överskott på 

anslaget för bredbandsutbyggnaden (1,6 mkr). Överskottet 

beror på att vi förskottsbetalade motsvarande summa år 2002. 

Enheterna har under året varit allmänt sparsamma bl a 

har vakanta tjänster inte besatts. IT-enheten och 

arbetsmarknadsenheten redovisar de största överskotten. ITenheten 

har under året vidareutvecklat och omstrukturerat 

kommunens datanät och skulle i samband med detta ha genomfört 

ett projekt i den tekniska plattformen. Intäkter från 

förvaltningar och bolag skulle finansiera projektet. Tiden 

räckte inte till varför arbetet fortsätter under 2004 och årets 

överskott landade på 2,3 mkr. Arbetsmarknadsenhetens 

överskott på 2,2 mkr beror på överskott från statsbidrag för 

vuxenutbildning och kunskapslyft och arbetsmarknadsprojekt 

som inte avslutats vid årsskiftet. 

Även kanslienheten redovisar ett överskott, det är framförallt 

kostnaderna för kommunfullmäktige och folkomröstningen 

om EMU som blev lägre än beräknat. Ekonomienheten 

redovisar ett överskott som beror på högre finansiella 

intäkter från kravverksamheten. På grund av en hög 

efterfrågan på enhetens tjänster redovisar kommunhälsan 

ett underskott. Kostnaderna har överskridits på grund av 

ökade konsultinsatser och riktade utbildningsinsatser. Övriga 

enheter har under året balanserat sin budget eller lämnat 

mindre överskott. 

35


36 

Framtiden 

Kommunledningskontorets verksamhet måste hela tiden 

anpassas och utvecklas så att vi får fortsatt nöjda kunder. Vi 

ska därför kommande år 

bidra till fortsatt ekonomisk balans i kommunen 

genom att 

• ge ledningarna bra, enkla instrument för planering 

och uppföljning 

• ha en effektiv planerings- och uppföljningsprocess 

• erbjuda bra stöd och utbildning till kommunens chefer 

bidra till tillväxt och minskad arbetslöshet genom att 

• arbeta enligt 2004 års åtgärdsplan i 

näringslivsprogrammet 

• växla över till högre näringslivsinriktning i det 

internationella arbetet 

• anpassa vårt EU-arbete till EU:s nya gränser 

• göra särskilda satsningar för att minska 

arbetslösheten bland ungdomar och invandrare 

bidra till att besöksnäringen i Kalmar växer genom att 

• fullfölja kulturinstitutionsutredningen 

• medverka i marknadsföringen av Kalmar 

samordna och bidra till ett ökat hållbart bostadsbyggande 

i kommunen genom att 

• fastställa bostadsförsörjningsprogrammet och 

fördjupa översiktsplaneringen 

• klargöra rollfördelningen mellan kommunledningskontoret 

och samhällsbyggnadskontoret 

• hålla regelbundna möten med intressenter inom 

bostadsbyggandet 

behålla positionen som föregångskommun när det 

gäller hållbar utveckling genom att 

• förankra och fastställa lokala miljömål för kommunen 

• succesivt öka antalet kvalitets- och miljöcertifierade 

förvaltningar och bolag 

• fullfölja ”Klimp”-ansökan och driva pågående och 

nya miljöprojekt 

öka det regionala samarbetet genom att 

• bättre samordna vår planering med 

Regionförbundets planering 

• vidareutveckla samarbetet med Växjö och 

Karlskrona för att skapa en gemensam 

arbetsmarknadsregion 

• fortsatt stöd till högskolan 

skapa balans i kollektivtrafiken genom att 

• göra en genomgång och bedömning av samtliga 

busslinjer 

• hitta former för fortsatt samordning av kommunens 

totala kollektivtrafik 

vidareutveckla verksamheten till en ”24-timmarsmyndighet” 

genom att 

• fortsätta arbetet med den nya hemsidan 

• genomföra projekt ”24-timmarsmyndigheten” 

• utveckla moderna system för diarieföring 

höja frisknärvaron i kommunen genom att 

• komplettera nuvarande åtgärdsplan med 

”AFA”-projektet 

• utveckla kommunhälsans förebyggande 

och hälsofrämjande insatser 

• fortsätta driva ledarutvecklingsprogrammet 

bidra till ökad jämställdhet genom att 

• fullfölja projekt ”lönevågen” och genomföra 

utbildningsinsatser 

• bättre följa upp förvaltningar och bolags 

jämställdhetsarbete 

öka andelen anställda med annan etnisk bakgrund 

genom att 

• komplettera våra rekryteringsrutiner 

• genomföra utbildning inom området

Fastighets- och inköpskontoret 



Kommunfullmäktiges beslut om minskade aktiviteter för att 

förbättra kommunens ekonomi var oavgjort den mest påtagliga 

händelsen för fastighetsförvaltningen. Beslutet innebar 

att det planerade underhållet skulle dras ner med 7,6 mkr och 

att vissa investeringar på drygt 17 mkr skulle senareläggas. 

Den häftiga översvämningen under sommaren gav oss 

extra arbeten och en del kostnader på akut underhåll. Kostnaderna 

är svåra att definiera i redovisningen. 

Användningen av gamla Sjöbefälsskolan behövde lösas då 

gymnasieförbundet avstod att hyra lokaler här mer än tillfälligt. 

Städverksamheten hade viss ekonomisk fördel av strejken 

inom Kommunal medan verksamheter som 

transportcentralen och verkstaden fick färre beställningar 

och lägre intäkter. 

Friskvårdsprojektet från tidigare år fortgår i syfte till att få 

sundare personal med ökad arbetsnärvaron och därmed 

också bättre ekonomi. Korttidssjukfrånvaron, med 

sjukskrivningstid mindre än 28 dagar, har minskat något. 

Långtidssjukfrånvaron, med sjukskrivningstid längre än 28 

dagar, och räknat i antal dagar har också minskat jämfört 

med 2002. 

Tillsammans med samarbetskommunerna har en gemensam 

livsmedelsupphandling genomförts med positiva ekonomiska 

effekter som för Kalmar kommun innebär sänkta 

kostnader med ca 3 mkr på årsbasis. 

Nytt elavtal tecknades under året med en för perioden 

och med hänsyn till marknadsläget positiv prisbild. 

Antidiskrimineringsklausuler har införts i tjänsteupphandlingar 

och inom kommunskyddet har en riskinventering 

av skalskyddet inom kommunens skolor genomförts. 

Med anledningen av förändrad lagstiftning och krav från 

kommunens försäkringsgivare påbörjades under året ett 

utbildningsprojekt i systematiskt brandskyddarbete. 


Intäkter 347,7 351,2 346,0 344,8 

Kostnader -334,8 -347,4 -347,0 -345,4 



Nettokostnad -12,9 -3,8 1,0 0,6 

Kommunbidrag -10,3 -2,2 0,0 0,0 

Årets resultat 2,6 1,6 -1,0 -0,6 





Driftbudgetens överskott ska för året vara 10,3 mkr varav 

7,6 mkr avser senarelagda underhållsprojekt i besparingssyfte 

enl kommunfullmäktiges beslut. Årets resultat blev ett 

överskott på 12,9 mkr alltså 2,6 mkr utöver budget. Av resultatet 

avsätts 86 tkr till skaderegleringsfonden och resten 

till resultatutjämningsfonden. Skaderegleringsfonden är nu 

2 928 tkr och resultatutjämningsfonden 19 278 tkr. 

Kapitalkostnader blev lägre med anledning av senarelagda 

investeringar. Utfallet av index och resultatet av 

hyresförhandlingarna samt under året villkorsändrade och 

nya kontrakt gav ett intäktsöverskott. 

Löneutvecklingen för Kommunals anställda blev större 

än kalkylerat. Totalt sett kunde dock kontorets löneanslagen 

hållas. 

Redovisade kostnader (inkl beställningsarbeten) för olika 

delverksamheter med årets resultat inom parentes: 

• gemensam administration det vill säga 

förvaltningsledning, ekonomiavdelning, förvaltarna 

och byggnadsavdelningen 21 821 ( +702, varav 

beställningsarbeten +55). . 

• särskilda verksamheter det vill säga 

transportcentralen 19 349 tkr (-261), verkstad 6 514 

tkr (-301), Drift o Service 11 583 tkr (+186, varav 

beställningsarbeten +52), städ 23 352 tkr 

(-1 341 dvs. 1 658 lägre än budgeterat underskott). 

• särskilda verksamheter, skattefinansierat det vill 

säga inköpsavd 2 661 tkr (-328), kommunskyddet 

243 tkr (+212), centralförråd 8 078 tkr (+124) 

• fastighetsförvaltning 

Driftkostnader. Kostnaderna för energi har i förhållande 

till tidigare år ökat. Graddagsavvikelsen var 5 % (kyligare) 

från normalåret. Värmekostnaden för Sjöbefälsskolan har 

tidigare betalats av hyresgästen men 2003 blev kostnaden 

hyresvärdens i o m flytten från fastigheten Storken. El- och 

sophanteringskostnaderna för Länsmuseet övertogs från 

Kultur- och fritidsförvaltningen. 

Fastighetsförvaltning Budget Bokslut Bbokslut Bokslut 

Kostnader i tkr 2003 2003 2002 2001 

Drift 44 845 48 480 46 568 43 855 

Avhjälpande underhåll 11 495 12 641 12 785 11 048 

Planerat underhåll 23 865 25 298 33 660 40 011 

Kapitalkostnader 90 699 87 593 85 534 83 640 

Beställningsarbeten 0 4 587 4 597 8 764 

Redovisade intäkter (urval) i tkr 

Fastighetsförvaltning Budget Bokslut Bokslut Bokslut 

2003 2003 2002 2001 

Räntebidrag 1 056 1 199 996 1 070 

Externa hyror/arrenden 74 665 75 031 75 953 72 808 

Interna hyror/arrenden 114 231 117 172 112 666 106 901 

37


38 

Avhjälpande underhåll. Kostnaderna för skadegörelse 

uppgår fortfarande till över 1,2 mkr. Härtill har kostnader 

vid sommarens översvämning tillkommit. 

Planerat underhåll. I besparingssyfte har projekt senarelagts 

med omkr 7,6 mkr. Även detta år har omprioriteringar 

i arbetsplanen skett under löpande budgetår. Den nerbantade 

ramen har kunnat överskridas med anledning av att 

hyresintäkterna resulterat i ett överskott. 

Kapitalkostnader. Enligt kommunfullmäktiges beslut om 

senareläggning av vissa investeringsprojekt i besparingssyfte 

har överskott redovisats. Även inköp av fordon är senarelagda 

varför kapitalkostnaderna för dessa investeringar också 

understiger budget. 

Beställningsarbeten. Arbeten som görs på uppdrag från 

andra förvaltningar och inte ingår i hyresavtal. De största 

arbetena avser beställningar till Naturbruksskolorna, Ungdomens 

Hus och Gymnasieförbundet (ombyggandet av 

Sjöbefälsskolan). 

Hyresintäkter. I budget antogs utvecklingen av KPI bli 

1,6% mot utfallet 2% och hyresregleringen avseende bostäder 

1,6 % mot utfallet 3,5 %. Regleringen av hyrorna och 

nytecknade avtal vid villkorsändringar gav ett överskott som 

täckte hyresbortfall vid vakanser. 

Fastighets- och inköpskontorets hyror är marknadsanpassade 

och konkurrenskraftiga som framgår av nedanstående 

tabell. 

Redovisat resultat på investeringsbudgeten efter reservationer 

och förskott är lika med noll efter det att 280 tkr reserverats 

till verkstadstillbehör i form av en dragrikt, en lövuppsamlare 

till fastighetsförvaltningen och till oförutsedda 

fastighetsinvesteringar. 

Utöver det nämnda reserveras medel på ytterligare drygt 

6 mkr varav merparten avser ombyggnaden av Storken 3, 

Sjöbefälsskolan och de byggnader som ingår i detta 

ombyggnadspaket. 

Omkring 3,1 mkr förskotteras till främst ombyggnaden 

Internhyror, hyra kr/m2 1999 2000 2001 2002 2003 

Skollokaler*** 480 436 446 477 481 

Förskolor*** 580 590 592 613 623 

Gymnasielokaler 914 787 794 825 845 

Omsorgslokaler ** 479 495 596 537 545 

Förvaltningslokaler * 514 455 467 504 487 

Fritidslokaler 225 342 331 318 344 

Arbetslokaler* 525 380 392 389 442 

* ca 70 % av avtalen med värme 

** Värme och vatten ingår i hyran fr. o m 1999 

*** Värme och vatten ingår i hyran fr. o m 2000 

av Björkhaga och uppförandet av Salvestaden. 

Av anvisade medel till investeringar undantogs vissa projekt 

för motsvarande ca 17 mkr i besparingssyfte. Totalt investerades 

28,4 mkr under 2003 mot 43,4 mkr år 2002. 

Av anvisade räntabla investeringar till fordonsparken på 

nästan 7,6 mkr användes knappt 3 mkr. Till kommande år 

reserveras 1,8 mkr vilket resulterar i ett överskott på 2,8 mkr. 

Framtiden 

Inom de närmaste åren kommer kraftiga svängningar ske i 

barnoch elevkullarna mellan förskola, grundskola och gymnasieskola. 

Detta innebär att lokalbehovet minskar vilket i 

sin tur innebär att det kan bli nödvändigt att använda vissa 

lokaler för annan verksamhet eller avvecklas. Dessa förändringar 

kan komma att medföra hyresförluster. 

Inom omsorgsverksamheten och för kulturinstitutionerna 

sker också en översyn av lokalbehovet vilket påverkar förvaltningens 

verksamhet. 

Städverksamheten är sedan början av 90-talet utsatt för 

konkurrens. Under 2003 och åren framöver ökar lönekostnaderna 

avsevärt mer än den indexreglering som de flesta 

städavtalen följer. Detta innebär att verksamhetens underskott 

ökar. Städavtalen kommer att omförhandlas åren 

framöver med målsättning att förbättra lönsamheten. 

Inom området elektronisk handel bedöms ny teknik och 

förväntade standardprogramlösningar påskynda utvecklingen 

av elektroniska beställningar och fakturor vilket bedöms 

effektivisera och förändra administrativa rutiner med 

tillhörande processer. 

Ändrade upphandlingsdirektiv bl. a att varu- tjänste- och 

byggentreprenader slås samman till ett gemensamt klassiskt 

direktiv, elektronisk upphandling, elektroniska auktioner samt 

konkurrenspräglad dialog bedöms förändra och utveckla 

upphandlingsprocessen. 

Nyckeltal 

Budget Bokslut Budget Bokslut 

Kostnad kr/m2 lokaler 2003 2003 2002 2002 

Drift 118:30 131:20 108:35 118:05 

Avhjälpande underhåll 33:40 36:20 31:15 37:75 

Planerat underhåll 67:70 72:00 103:85 98:40 

Fotnot: endast verksamheter för lokaler som ägs av kommunen berörs, alltså 

exkl. bostäder, förhyrda lokaler och markreservsfastigheter.

Hamndirektionen 



Kalmar Hamn kan lägga ännu ett intensivt och händelserikt 

år till handlingarna. Godsomsättningen blev den högsta i 

hamnens historia och det ekonomiska resultatet utföll också 

till belåtenhet. Vidare har den omfattande och tidskrävande 

muddringen av hamnbassängen kunnat avslutas i god ordning. 

En annan händelse av stor betydelse, var införandet av 

ett heltäckande verksamhetsledningssystem omfattande alla 

delar av verksamheten, som under våren ledde fram till 

certifiering inom områdena kvalitet (ISO-9001) och miljö 

(ISO-14001). 

I hamnsammanhang är godsomsättning den parameter 

man i regel använder för att jämföra hamnars storlek. Under 

perioden 1999-2002 har godsomsättningen i Kalmar 

Hamn legat stadigt strax över 800 000 ton per år vilket innebär 

att godsvolymerna över hamnens kajer mer än fördubblats 

under en tioårsperiod. År 2003 togs ännu ett steg i positiv 

riktning då hamnen omsatte totalt 869 000 ton, vilket 

som nämnts är en rekordnotering. Det tidigare rekordet var 

från 1976 då 833 000 ton gods omsattes. 

Av nedanstående tabell framgår att det sedan slutet av 

1990-talet framförallt är hanteringen av skogsprodukter 

och gods under samlingsrubriken övrigt, som ökat mest. 

Sett över en ännu lite längre tidsaxel, drygt 10 år, har 

volymerna av skogsprodukter sexfaldigats. Dels genom 

att sågtimmerhanteringen expanderat kraftigt, men i 

minst lika stor utsträckning till följd av att exporten av 

sågade trävaror som är så betydelsefull för Kalmar Hamn 

ur många aspekter, ökat från ca 100 000 kbm per år i 

början av 1990-talet till drygt 300 000 kbm under de 

senaste åren. 

Den ökade trafikintensiteten i Kalmar Hamn, som 

indikerar att hamnen tagit betydande marknadsandelar i 

hamnkonkurrensen, har naturligtvis också stärkt hamnens 

ekonomiska ställning. Det i sin tur har inneburit att hamnen 

under det senaste decenniet kunnat självfinansiera ett 


Intäkter 21,8 22,7 22,7 21,0 

Kostnader -19,5 -18,8 -19,4 -18,2 

varav personalkostnader 5,7 -5,6 -5,1 -4,9 


Nettokostnad 2,3 3,9 3,3 2,8 

Kommunbidrag -0,2 0,0 0,0 0,0 

Årets resultat 2,1 3,9 3,3 2,8 



antal angelägna investeringar varav flera av kapacitetshöjande 

karaktär. Ett par exempel på sådana investeringar 

är rensmuddringen av hamnbassängen och inköp av två 

nya mobilkranar. 



Som framgår av nedanstående resultattabell uppgick vinsten 

under fjolåret till drygt 2,3 miljoner kronor, vilket var 

drygt en halv miljon bättre än budgeterat. Den positiva 

avvikelsen i förhållande till budget, kan tillskrivas ökningar 

på intäktssidan. I första hand var det varuavgifterna som 

med bred marginal överträffade budgeterad nivå, som en 

följd av den höga godsomsättningen. 

Fjolårets överskott, med undantag för 200 000 kronor 

utgörande kommunens generella sparbeting, överfördes till 

hamnens resultatutjämningsfond. Efter att 2,9 miljoner kronor 

tagits i anspråk till muddringen förra året och efter 

sedvanliga bokföringstransaktioner uppgår resultatutjämningsfonden 

därmed till 10,9 miljoner kronor vid det 

senaste årsskiftet. 

Den under sommaren 2003 avslutade rensmuddringen av 

hamnbassängen belastade investeringssidan med 2,9 miljoner 

kronor. Det innebär att den totala kostnaden för 

muddringsprojektet uppgick till 24,3 miljoner, vilket var 1,3 

miljoner mer än vad som ursprungligen anvisats. Hamnens 

andel i projektet uppgick till 17,0 miljoner kronor. 

På kommunstyrelsens uppdrag beslutade hamndirektionen 

under våren att senarelägga investeringar på 

totalt drygt 8 miljoner kronor från år 2003 till 2004. Därmed 

blev slutfasen av muddringen den enda investering 

som genomfördes under det gångna året. 

Sammanställningen på nästa sida utgör en ganska bra summering 

över utvecklingen i Kalmar Hamn under de senaste 

tre decennierna. Antalet anställda har halverats i en medveten 

koncentration till kärnverksamheten samtidigt som godsomsättningen 

fördubblats. Det har steg för steg inneburit 

en effektivisering i organisationens alla led. Som framgår av 

Godsomsättning i tton 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 

Petroleumprodukter 290 251 251 238 218 254 

Jordbruksprodukter 113 122 100 105 116 113 

Skogsprodukter 175 302 314 329 349 326 

Övrigt 83 154 132 136 122 176 

Totalt 661 829 797 808 805 869 

39


40 

siffermaterialet har produktiviteten ökat oavsett mätvariabel. 

Den ekonomiska omsättningen per anställd har ökat kraftigt 

mätt även i fast penningvärde. Ett än mer relevant mått 

i sammanhanget är godsomsättningen per anställd, rensat 

för hanteringen i oljehamnen där hamnen inte har någon 

personal engagerad, som i det närmaste fyrdubblats under 

den aktuella perioden. Genomförda rationaliseringar och 

effektiviseringar är naturligtvis också en följd av att verksamheten 

med tiden blivit allt mer konkurrensutsatt. 

Framtiden 

Vid åtskilliga tillfällen tidigare har ingående analyserats vilka 

faktorer som bedömts ligga bakom den gynnsamma utvecklingen 

för Kalmar Hamn med ett stadigt ökande godsflöde 

och god vinstuthållighet under en lång följd av år. Det har 

visat sig att den gemensamma strategi som under 1990-talet 

lades fast tillsammans med stuveriet, har burit frukt. Begrepp 

som kundanpassning, koncentration på kärnverksamheten, 

inriktning på vissa godssegment, kostnadseffektivitet, 

har utgjort stommen i denna strategi. En annan enkel 

förklaring som säkert också äger sin riktighet är att framgång 

föder framgång. 

En samstämmig bedömning inom hamnen och i den närmaste 

kretsen är att framtiden för Kalmar Hamn ser ljus ut 

i de allra flesta avseenden. Hamnen har funnit de nischer i 

marknaden där det finns bäst förutsättningar att nå framgång 

och som dessutom bedöms kunna utvecklas ytterligare. 

Ekonomin är dessutom under god kontroll vilket gör 

att hamnen står tämligen väl rustad att möta framtida 

utmaningar i form av priskonkurrens och ändrade servicekrav 

från kundernas sida. 

På senare år har hamnens oro istället fokuserats mot att 

hamnfrämmande verksamheter tenderat att expandera på 

ytor i hamnens absoluta närområde. Om inte denna utveckling 

hejdas riskerar miljöbalkens rigorösa krav bli svåra att 

uppfylla, vilket på sikt skulle kunna äventyra hamnens möjligheter 

till fortsatt expansion. Hamnen anser sig ha ett berättigat 

krav på ett visst ”skyddsavstånd” för att kunna bedriva 

en rationell och effektiv godshantering. 

Resultat Kalmar Hamn i kr 1998 -2003 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 

Intäkter 20 028 21 718 21 586 22 744 22 718 22 144 

Kostnader 16 543 17 748 18 743 19 461 18 774 19 832 

Resultat +3 485 +3 970 +2 843 +3 283 +3 944 +2 312 

Den 1 juli 2004 träder det nya regelverket för Sjöfartsskydd 

(Security) i kraft samtidigt över hela världen. Sjöfartsskyddet 

kommer att bli en EU-förordning som ska införas i svensk 

rätt. Dessa ny lagar och be-stämmelser ställer krav på skyddsutredningar 

och skyddsplaner som i Sverige ska godkännas 

av Sjöfartsinspektionen. Det är ännu för tidigt att avgöra 

vilka åtgärder som måste vidtas i Kalmar hamn och vilka 

konsekvenser det kan få för alla berörda. Det enda man med 

säkerhet kan säga redan nu är att vissa kaj- och upplagsytor 

kommer att behöva instängslas och att allmänhetens möjligheter 

att röra sig fritt inom hamnområdet dessvärre kommer 

att begränsas starkt i framtiden. 

Produktivitetsmått 

1975 1980 1985 1990 1995 2003 

Antal anställda 30 29 20 20 15 14 

Omsättning 

per anställd, MSEK 0,1 0,2 0,6 0,6 1,1 1,6 

Godsomsättning*, 

per anställd, tton 12 9 15 10 19 44 

Krantimmar 

per kranförare 394 207 371 228 339 460 

*exkl. petroleumprodukter

Samhällsbyggnadsnämnden 



Brandkåren 

Ny brandchef anställdes under året och en organisationsförändring 

på brandkåren har påbörjats. Organisationsförändringen 

påkallades bland annat av behov att strukturera 

upp verksamheten på ett tydligare sätt. 

Personalsituationen för heltidskåren har varit besvärlig under 

vissa delar av året på grund av sjukskrivningar och 

föräldraledigheter. Bemanningen på deltidskårerna (främst 

Påryd) har med viss svårighet kunnat hållas under året. 

Den 30 juli föll det ca 100 mm regn på några få timmar. 

Detta resulterade i många och stora översvämningar samt 

vattenfyllda källare i stora delar av centrala Kalmar. Brandkåren 

fick under kort tid in ca 150 larm, varför resurser även 

utanför kommunen behövde engageras. 

På grund av negativ bokslutsprognos i kommunen ålades 

förvaltningarna att spara 1.5 % av nettobudgeten. För 

brandkårens del innebar detta 430 tkr skulle sparas in under 

året. Besparingen innebar bland annat att en verkmästaretjänst 

vakanssattes och att vissa utbildningar sköts på framtiden. 

Samverkan med grannkommunerna har utökats under året. 

Bland annat har introduktionsutbildning för brandman deltid 

arrangerats tillsammans mellan Räddningstjänsten Öland 

och Kalmar Brandkår. 

Samhällsbyggnadskontoret 

Det är en intensiv utvecklingsperiod som Kalmar är inne i 

och de personella resurserna inom alla verksamhetsområden 

på kontoret är hårt ansträngda. 

Under året har stora programarbeten inletts vilket kommer 

att underlätta arbetet med kommande detaljplaner. De 

programarbeten som kan nämnas är bland annat ”Vasallparken”, 

”Berga Strandpark”, Smedby och Trekanten. 

Mycket arbete har också lagts på detaljplaner för Södra vägen 

och Varvsholmen. I enlighet med kommunfullmäktiges 

beslut har nämnden under 2003 tillämpat en höjd taxa för 

tillsyn inom miljöbalkens område och för djurhållande verksamhet. 

Taxehöjningen har resulterat i en intäktsökning på 

ca 800 tkr. De ökade intäkterna har under 2003 dels använts 

till ökad service och tillsyn av verksamheter och dels att täcka 

en del av kontorets sparbeting. 


Intäkter 18,4 15,5 15,2 14,3 

Kostnader -70,7 -66,4 -64,2 -62,4 



Nettokostnad -52,3 -50,9 -49,0 -48,1 

Kommunbidrag 52,9 51,2 48,4 47,0 






Brandkåren 

Resultatet för brandkåren 2003 blev -46 tkr vilket får ses 

som mycket bra. I mitten av året indikerades ett resultat på 

– 1,2 mkr. Detta berodde på en besvärlig personalsituation 

med många sjukskrivningar och ett stort övertidsuttag. Under 

hösten förbättrades detta och i kombination med ökade 

intäkter (+ 1 mkr) samt restriktivitet på kostnadssidan ledde 

till det goda resultatet. 


Plan- och bygglovavdelningen gick i stort sett med ett nollresultat. 

Både kostnader och intäkter överskrider budgeten 

vilket beror på utlägg för konsultarvoden som sedan 

vidaredebiterats. 

Resultatet för samhällsbyggnadskontoret blev ett överskott 

på 625 tkr. Kansliavdelningen redovisar ett underskott på 

115 tkr vilket bland annat beror på nedskrivna kundfordringar 

på 200 tkr och ökade kostnader för bostadsanpassningar. 

Miljöavdelningen redovisar ett överskott på 

636 tkr vilket beror på ökade intäkter. De ökade intäkterna 

har dels använts till ökad service och tillsyn och dels till att 

täcka 230 tkr av kontorets sparbeting. 

Stadsingenjörsavdelningen redovisar ett överskott på 98 tkr, 

både intäkter och kostnader i stort sett enligt budget. Aktiviteten 

har således varit hög såväl inom myndighets- som 

uppdragsverksamheten. Stadsingenjörsavdelningens intäkter 

för året blev därför de högsta någonsin. 

Antalet utförda utsättningar har nästan fördubblats jämfört 

med föregående år. Även antalet framtagna grundkartor 

och nybyggnadskartor har ökat kraftigt jämfört med 2002. 

För i stort sett samtliga de områden som angavs som 

bostadsändamål i översiktsplanen har ett programarbete eller 

detaljplanearbete påbörjats under 2003. I dessa mer detaljerade 

och relativt tidskrävande studier har områdenas 

innehåll utvecklas och antalet lägenheter har kunnat flerdubblas. 

Dessutom bedömer vi att det efterföljande 

detaljplanearbetet kan genomföras förhållandevis snabbt då 

förändringarna och motiven är kända för de omkringboende. 

En diskussion om stadens utveckling har lett till att 

kontoret är inblandade i ett flertal övergripande 

41


42 

omgestaltningar av stadsmiljön. Det gäller såväl gator (Erik 

Dahlbergs väg/Norra vägen) som bostads- och arbetsområden 

(Norrgårdsgärdet, Malmen, Oxhagen, Gamla Industriområdet, 

Södra vägen). Antalet bygglovärenden var det 

högsta sedan 1992. Ärenden för 3G-master har behandlats i 

ett fyrtiotal fall och i de flesta har det kommit in mycket 

synpunkter från grannar och andra. Under året lämnades 62 

bygglov för nybyggnad av enbostadshus och 79 bygglov för 

nybyggnad av lägenheter i flerbostadshus. Bygglov för ombyggnad 

av lägenheter har lämnats i 29 fall. 

Antalet ärenden om bostadsanpassningsbidrag ökar stadigt 

och 2003 blev åter ett rekordår med 607 ärenden. Bidragsbeloppet 

översteg det budgeterade med cirka 300 tkr. 

Miljöveckan har införts som en kompletterande modell för 

tillsyn. Under fyra eftermiddagar och kvällar informerade kontoret 

vissa mindre verksamheter och branscher (grafiker, tandläkare, 

skytteföreningar, bilverkstäder med flera) om miljöbalken 

inriktat på nyheter, miljörapporter och egenkontroll. 

Livsmedelstillsynen har under 2003 fungerat och genomfördes 

som planerat. Arbetet med att nyttja handdatorer vid 

tillsynen har gått vidare och fungerar mycket bra för både 

inspektörer och företagare. Arbetet har uppmärksammats 

runt om i landet och hittills har inspektörerna träffat 67 

kommuner och informerat om arbetssättet. 

Under 2003 har energirådgivaren anordnat utställningar 

och föreläst om olika uppvärmningsalternativ, biobränsle, 

energisparinformation samt värmepumpar. Sammanlagt 

cirka 700 personer har kommit till de olika arrangemangen. 

Investeringsredovisning 

Investeringsbudgeten ger totalt ett överskott på 622 tkr vilket 

överförs till år 2004 genom tilläggsbudget. 

Under året har 577 tkr investerats i mätningsbuss och vissa 

mindre poster inom övriga avdelningar. Att inte hela beloppet 

investerats beror på stor restriktivitet under hösten på 

grund av. befarat underskott. 

Brandkåren, verksamhetsmått 

Planering Utfall Utfall Utfall 

2003 2003 2002 2001 

Utryckningar 705 538 552 

Regelbunden brand- och tillsyn 190 164 139 165 

Annan brandsyn (kvällsbrandsyn) 30 3 37 60 

Utbildningsintäkter (tkr) 1319 2051 1571 1917 

Framtiden 

Brandkåren 

Under de kommande åren kommer mycket av arbetet att 

inriktas på omformandet av organisationen, dess arbetssätt 

för att uppfylla intentionerna i den nya räddningstjänstlagstiftningen 

(lagen till skydd mot olyckor). 

Huvudinriktningen i det arbetet blir en ökad satsning på 

förebyggande och utvärderande arbete samt framtagande 

av verksamhetsmål och handlingsprogram för de olika delarna 

av räddningstjänsten. Den nya lagen är tänkt att vara 

mindre detaljreglerande och överlämnar mer till kommunen 

att, utifrån riskbild och ambitionsnivå, organisera sin räddningstjänst 

och arbetet med att förebygga olyckor. 

Som ett led i utvecklingen av organisationen håller ledningen 

för utryckningsorganisationen på att omorganiseras 

så att skiftgående brandmästares kompetens frigörs från 

skiftarbetet och kan nyttjas inom ett bredare arbetsområde. 

I de flesta större kommuner arbetar denna grupp i blandad 

stations- och utryckningstjänst. Detta möjliggör en integration 

av förebyggande- och utryckande verksamhet vilket är 

en av de viktigaste frågorna och helt i linje med den nya 

lagstiftningen. 

Arbetet med att förebygga bränder och andra olyckshändelser 

samt att utbilda människor i brandskydd fortgår och 

är en kärnverksamhet som skall genomsyra hela brandkåren. 

Inriktningen mot barn och ungdom har mottagits mycket 

positivt och skall utvecklas ytterligare. 


Enligt behovsutredningar från 2003 framgår att det inom 

nämndens verksamhetsområden saknas betydande resurser 

inom i stort sett samtliga verksamhetsområden. Detta tillsammans 

med de senaste årens neddragningar gör att belastningen 

på kontorets personal har ökat och ur arbetsmiljösynpunkt 

är detta ett viktigt problem att komma tillrätta med. 

För att rationalisera bland annat förrättningshandläggningen 

kommer lantmäterimyndigheten undersöka 

möjligheterna att utnyttja två nya datasystem. 

Samhällsbyggnadskontoret, verksamhetsmått 

Planering Utfall Utfall Utfall 

2003 2003 2002 2001 

Fastighetsbildningsärenden, avslutade 110 102 104 95 

Grundkartor 15 11 6 19 

Nybyggnadskartor 65 72 59 62 

Utsättningar 40 60 33 31 

Miljöskyddsärenden 859 854 

Djurskyddsärenden 147 175 

Livsmedelsärenden 592 569 

Hälsoskyddsärenden 675 625 

Energirådgivningsärenden 65 38 

Bygglovärenden 900 1226 1142 975 

Detaljplaner (laga kraft) 10 5 11 14 

Bostadsanpassning 500 607 577 510 

Underhållsbesiktning skyddsrum 60 63 180 -

Samhällsbyggnadsnämnden kommer fortsatt att vara en viktig 

del i, och till viss del orsak till, det expansiva skede som 

Kalmar nu befinner sig i. Även under kommande år måste vi 

arbeta med stadsutvecklingsfrågorna och vara drivande i 

omgestaltningen av staden. Det senaste årets satsning på övergripande 

program innebär att det finns en förhållandevis stor 

buffert av detaljplaner att bearbeta. Flera av dessa förväntar 

vi antas under 2004. Ett fortsatt programarbete för stadens 

olika delar är nödvändigt för att möta framtidens behov av 

bostäder, arbeten, handel och rekreation. 

Kalmar är känt för sitt arbete med bevarande av kulturhistoriska 

värden. I dag saknas ett samlat underlag för bedömning 

av stadsmiljöns bevarandevärden utanför centrumområdet. 

Med nuvarande resurser finns inga möjligheter att 

genomföra några sådana arbeten. 

Miljötillsynen får större betydelse för ett starkt näringsliv 

i Kalmar. Verksamheter som har höga ambitioner att uppfylla 

miljölagstiftningens krav och därmed vinna konkurrensfördelar 

ställer också större krav på kommunens tillsynsresurser. 

Genom en effektiv och kompetent tillsyn samt ett 

aktivt och väl utvecklat informationsutbyte skapas goda förutsättningar 

som gynnar näringslivet och miljön. 


Insatser krävs för att aktivt arbeta med utvecklingen av 

lokala miljömål och att utforma de miljöstrategier som krävs 

i arbetet med att uppnå uppsatta mål. 

Bullerkarteringen bedöms som mycket angelägen och är 

ett strategisk beslutsunderlag som ger goda förutsättningar 

att arbeta rationellt och effektivt i planeringsarbetet och inte 

minst i arbetet med bostadsförsörjningen i kommunen. 

Livsmedelslagstiftningen kommer att de närmsta åren att 

ändras för att harmonisera med EU-lagstiftningen. Två nya 

förordningar kommer att träda ikraft 2005 och 2006. Detta 

kommer bland annat att innebär att all livsmedelsverksamhet 

från ”jord till bord” ska registreras och kontrolleras. 

43

Gatu- och parknämnden 

44 




Med anledning av kommunens ekonomiska situation försköts 

genomförandet av ett antal investeringsprojekt från 2003 

framåt i tiden. Detta, samtidigt som andra projekt (ex vis Södra 

vägen, muddringar, Erik Dahlbergs väg), utan påverkan av 

förvaltningen ”parkerade” sig i filen för ytterligare planering/ 

beredning och tillstånd av olika slag. Därmed skapades en 

situation där många angelägna investeringsåtgärder inte har 

kunnat genomföras under verksamhetsåret. 

Driftbudgeten bantades av samma skäl som ovan. Flera 

arbetsföretag var planerade och beställda sedan tidigare, vilket 

resulterade i att besparingar fick göras där det var möjligt, 

men inte alltid önskvärt. Således har beläggningsunderhåll 

och brounderhåll minskats under perioden. Acceptabelt 

med tvekan som en engångsåtgärd, men förkastligt 

som långsiktig metod. 

Det skötsel- och funktionsprogram som togs fram under 

föregående år avseende främst underhållsfrågor har testats 

under ännu ett verksamhetsår. Mottagandet av allmänheten 

kan beskrivas som mindre kritiskt i år, sannolikt beroende 

av något dämpade förväntningar med anledning av 

arbetsmarknadskonflikten under våren. Förvaltningen å sin 

sida vill ånyo framhålla att hårt bantat underhåll leder till 

kapitalförstörning. 

Ett nytt parkeringssystem infördes under våren. Några barnsjukdomar 

är noterad, men i allt väsentligt är kraven på rotation 

och tillgänglighet uppfyllda. Ekonomiskt är det ännu för 

tidigt för bedömning, men trenden är positiv. Mot slutet av 

året diskuterades och beslutades om en nog så komplicerad 

komplettering; p-avgifter på Malmen och på Varvsholmen. 

Kollektivtrafiken, framförallt i Kalmar tätort, har fortsatt 

att öka såväl ur passagerar- som intäktssynpunkt. Verksamheten 

dras fortfarande med ekonomiskt underskott, trots 

att möjliga besparingar är gjorda. 

Kontoret deltog aktivt i diskussioner om kollektivtrafikens 

förvaltningsmässiga hemvist och i samordning av olika 

slag av samhällsbetalda resor. 

Under perioden har flera viktiga chefstjänster fått nya innehavare. 

Andra tjänster har varit obemannade på grund av 

sjukdom. I många stycken kan kontoret beskrivas i en 

återuppbyggnads- och utvecklingsfas där bland annat ett mer 

strukturerat lednings- och verksamhetssystem är i vardande. 


Intäkter 54,1 54,2 47,4 41,8 

Kostnader -137,5 -138,9 -113,9 -108,9 



Nettokostnad -83,4 -84,7 -66,5 -67,1 

Kommunbidrag 83,8 81,6 65,6 65,8 

Årets resultat 0,4 -3,1 -0,9 -1,3 


Resultatutjämningsfond -0,7 -1,2 1,9 2,8 


Sammanfattning 

Gatu- och parkkontorets verksamheter redovisar ett överskott 

avseende drift och underhåll på 0,5 mkr, vilket är en 

resultatförbättring på 3,5 mkr jämfört med 2002. Skälet är 

främst minskade kostnader för kollektivtrafiken. 

Resultatet avseende förvaltningens verksamheter förutom 

kollektivtrafiken har försämrats något - 0,5 mkr medan 

kollektivtrafikens resultat har förbättrats med 4,0 mkr. 

Under året investerades netto för 5,8 mkr. I tilläggsbudget 

2004 har reserverats resterande investeringsanslag på 20,2 mkr. 

för pågående och planerade projekt, såsom ombyggnad av 

Södra vägen/Bragegatan m fl gator samt muddringsarbeten i 

Kalmars inre vatten med flera projekt. 

Resultatutjämningsfonden har förändrats från -1,2 mkr 

1 januari till –0,7 mkr 31 december 2003. 

Drift och underhåll 

Kollektivtrafiken, som var underbudgeterad med 1,3 mkr 

jämfört med KLT:s beräknade entreprenadkostnader, uppvisar 

ett underskott på 0,4 mkr. Anledningen är att intäkterna 

för terminskorten blev högre än beräknat och trafikkostnaderna 

lägre. Dessutom utnyttjades inte anslaget för 

kompletteringstrafiken. 

Nettokostnaderna för kollektivtrafiken 2003 blev 2,1 mkr 

lägre än 2002. Skälet är att 2002 belastades med en utgiftsrest 

från 2001 och i viss mån på minskad trafikering och 

ökade biljettintäkter. 

Drift och underhåll av programmet väghållning har lämnat 

ett överskott på 1,4 mkr. I allt väsentligt med anledning 

av att intäkterna för externa arbeten, parkeringsavgifter, 

felparkeringsavgifter och uthyrning av allmän platsmark blev 

högre än beräknat. Flera verksamheter har överskridit budget, 

främst barmarksrenhållning. 

Programmet miljöåtgärder redovisar ett överskott på 0,3 mkr. 

Främsta skälet är minskad vassbekämpning beroende på att 

verksamheten inte kan bedrivas under stor del av året (på grund 

av isläge och häckningstider) och dessutom kräver länsstyrelsens 

tillstånd, som fordrar lång framförhållning. 

Parkverksamheten uppvisar ett överskott på 0,4 mkr, 

främst beroende på intäkter utöver budget avseende externa 

arbeten och lägre kostnader än beräknat för skötsel av skogsoch 

naturmark. Kostnaderna för ett flertal verksamheter, 

Väghållning enhet 1999 2000 2001 2002 2003 

Underhållsbeläggningar 

- skötselyta tm 2 2 340 2 346 2 355 2 361 2365 

Budget kr / m 2 2,30 2,66 2,56 2,63 2,20 

Kostnad kr / m 2 2,40 2,76 2,36 2,65 2,19 

Vinterväghållning 

- skötselyta tm 2 2 340 2 346 2 355 2 361 2365 

Budget kr / m 2 1,15 1,14 1,20 1,19 1,19 

Kostnad kr / m 2 1,24 0,95 1,27 1,45 1,30 

Barmarksrenhållning 

- skötselyta tm 2 2 340 2 346 2 355 2 361 2365 

Budget kr / m 2 1,06 0,98 0,98 0,98 1,05 

Kostnad kr / m 2 1,25 1,25 1,12 0,97 1,26 

Parkeringsanmärkningar 

Betalda antal 9 279 9 666

främst skötseln av grönytor, överstiger budget 

Kostnaderna för friluftsverksamheten överstiger budget 

med drygt 0,5 mkr. Nettokostnaderna för båtsporten uppgår 

till knappt 0,2 mkr utöver budget och anslagen för friluftsbad 

och motionsspår har överskridits med knappt 0,4 mkr. 

Kostnaderna för administrationen redovisar ett överskott 

på 0,4 mkr och för produktionspersonalen ett underskott 

på 1,1 mkr – sammantaget -0,7 mkr. Administrationens överskott 

hänför sig främst till vakanser och sjukfrånvaro och 

produktionspersonalens underskott till högre kostnader för 

fordon och arbetslokaler än beräknat, -0,6 mkr. Vidare har 

sjukfrånvaro och vårens strejk medfört färre producerade 

timmar än beräknat med intäktsbortfall på 0,5 mkr som följd. 

Investeringar 

Av årets budget för investeringar på 26,1 mkr har 12 mkr 

brutto förbrukats. Intäkter har influtit med 6,2 mkr. 3,1 mkr 

från ägaren till kvarteret Giraffen för ”Giraffenprojekten” (gcväg 

och rondeller), 0,6 mkr från kommunens Kultur- och miljöfond 

till Stortorgets ombyggnad och 2,4 mkr i statsbidrag för 

handikappanpassning av busshållplatser samt en mindre intäkt 

avseende lekplatser. Under året har Stortorgets ombyggnad 

blivit klar. En rondell har byggts vid kvarteret Giraffen, 

busshållplatser har handikappanpassats och kajen vid Sveaplan 

har förstärkts. Vidare har en cirkusplats anlagts på Skälby 

och lekplatser byggts om enligt EU-normer. Utöver nämnda 

investeringar har ett antal mindre projekt genomförts. 

Framtiden 

Gatu- och parkkontoret skall fortsätta att förvalta, förnya 

och försköna till gagn för kalmarborna och för kommunens 

utveckling; 

Förvalta 

Återanskaffningsvärdet för de anläggningar som anförtrotts 

åt förvaltningen är gigantiskt. Långsiktiga och smarta 

underhållsplaner tas successivt fram inom förvaltningen. Det 

finns också en politisk förståelse för förvaltningens behov 

av underhålls- och upprustningsåtgärder. Tyvärr har de konkreta 

resultaten härvidlag låtit vänta på sig. 

Miljöperspektivet måste på ett tydligare sätt än hittills integreras 

i förvaltningens arbete. Utbyte av material och produkter 

till mer miljövänliga skall ske. Tydligare miljökrav skall 

Parkverksamhet enhet 1999 2000 2001 2002 2003 

Parkmark 

- skötselyta tm 2 3 795 3 809 3 825 3 825 3 825 

Budget kr/m 2 2,03 2,10 2,16 2,22 2,16 

Kostnad kr/m 2 2,63 2,77 2,87 2,38 2,32 

Naturmark 

- skötselyta tm 2 8 100 8 100 8 100 8 100 8 100 

Budget kr/m 2 0,16 0,17 0,21 0,21 0,21 

Kostnad kr/m 2 0,20 0,26 0,19 0,19 0,19 

Gräsytor 

- skötselyta tm 2 3 657 3 660 3 670 3 670 3 670 

Budget kr/m 2 0,97 0,97 0,99 1,07 1,12 

Kostnad kr/m 2 1,37 1,46 1,52 1,06 1,18 


ställas vid upphandling. Takten på ett mer uppfordrande miljöarbete 

måste bestämmas av ekonomiska resurser, men medvetenheten 

och kunskapen är de första förutsättningarna. 

Förvaltningens arbete engagerar kalmarborna. På ett aktivt 

och snabbt sätt skall vi ta del av synpunkter och klagomål. 

Förstudier av någon typ av organiserad felanmälan skall 

göras under 2004. 

Förnya 

Förvaltningen har många och stora projekt i pipe-line som väntar 

på sitt genomförande. Med sakkunskap och kompetens har vi 

bidragit – och kommer att bidra – så att projekten ur såväl 

funktion, byggande/anläggning samt inte minst ur drift och 

underhållssynpunkt, blir så framgångsrika som möjligt. 

Erfarenheterna lär oss också att planerings- och tillståndsfasen 

har en tendens att bli längre medan byggfasen 

påskyndas. Vi måste ha råg i ryggen så att våra byggen inte 

blir slarv- eller fuskverk för att vi har för bråttom. 

I förnyelse och förtätningsprojekt uppstår ofta livlig diskussion 

om parkering och parkeringsförutsättningar och om 

grönytor och dess betydelse. Kommuninternt opinionsarbete 

är en framgångsfaktor när vi vill få dessa frågor allsidigt 

belysta. Behovet av programarbete – politiska riktlinjer 

– känns mycket angeläget. 

Gatu- och parkkontoret är en pålitlig samarbetspartner. 

Vår kunskap och kompetens är nödvändig i förnyelsearbetet 

av Kalmar. Vi har också mycket att lära kanske speciellt i de 

frågor som betraktats som mjuka. Hur upplever man våra 

åtgärder ur perspektiv som äldre, funktionshindrade, barnoch 

ungdom. Det finns ett starkt behov av beteendevetenskaplig 

kompetens på förvaltningen. 

Försköna 

Kalmar har kvalat in i den liga av städer som har insett behovet 

av händelser och folkliv. Med den förvaltningschefsrokad 

som gjordes under våren har såväl personella som 

ekonomiska resurser frigjorts för ett fortsatt aktivt spel. 

Tätorterna, utanför Kalmar centrum, måste också ha sin 

del av uppmärksamhet och omsorg. Samarbetspartner är ofta 

byalag, hembygdsföreningar och Lokala råd. Nog så spännande 

och initiativrikt. 

Friluftsverksamhet enhet 2002 2003 

Båtsportanläggningar 

Bojplatser, totalt antal 1116 1107 

Kostnad fördelad per bojplats kr 464 489 

Bojplatser, uthyrda antal 951 953 

Kostnad fördelad per uthyrd bojplats kr 545 568 

45

Kultur- och fritidsnämnden 

46 

Kultur- och fritidsnämnden 



Årets största ansats är starten av nollbasmetodik i budgetarbetet, 

för att tydliggöra sambanden mellan verksamhet, 

kvalitet och resurser. 

Under år 2003 har endast 550 elever i grundskolan nåtts 

av kulturskolans verksamhet, motsvarande siffra för år 2002 

var 1 100 elever. Detta beror på minskat köp av tjänster från 

grundskolan. I takt med försämrad ekonomi för kommunens 

grundskolor, minskar också kulturskolans intäkter. 

Frågan om hur grundskolan och kulturskolan ska samarbeta 

i framtiden har aktualiseras både på politisk- och 

förvaltningsnivå. 

Under hösten år 2003 beviljades biblioteksverksamheten 

ett bidrag om sammanlagt 684 tkr från Nationella centrum 

för flexibelt lärande (CFL) för genomförande av det treåriga 

projektet ”Från stuprör till hängmattor”. 

Biblioteket fick också del av Skolverkets infrastruktursatsning 

med 266 tkr till studieplatser med teknisk utrustning. 

Etableringen av musikverksamhet till Folkets Parks 

källarplan har blivit mycket lyckad. Samarbetspartner är 

kulturoch fritidsnämnden, Studiefrämjandet, TBV och 

Folkuniversitetet. Här finns replolaker, inspelningsstudio 

och en mindre konsertlokal. Här finns också möjlighet 

att delta i kurser omfattande bl.a. sång, drama/teater, 

inspelningsteknik. Verksamheten har döpts till Monokrom. 

Sammanslagningen av verksamhets- och föreningsenheten 

och anläggningsenheten till en gemensam enhet genomfördes 

under hösten. Det nya enhetsnamnet är kultur- idrottsoch 

föreningsenheten. 

Under våren drabbades flera verksamheter av Kommunals 

strejk. Vilket bl.a. medförde att fritidsgårdar hölls stängda, 

gräsklippning på fotbollsplaner kunde inte utföras. 

Under sommaren drabbades Kalmar av stora översvämningar. 

Många av våra lokaler vattenfylldes, vilket innebar 

störningar i verksamheten. 

Bland investeringarna finns bl.a. förråd och garagebyggnad 

och konstgräsplan vid Fredriksskans, fortsatt handikappanpassning 

av huvudbiblioteket, ny sarg i ishallen och ny 

återlämningsmaskin vid huvudbiblioteket. 


Intäkter 16,6 17,1 19,2 17,9 

Kostnader -108,8 -108,5 -110,0 -109,1 



Nettokostnad -92,2 -91,4 -90,8 -91,2 

Kommunbidrag 91,5 90,5 91,4 85,9 

Årets resultat -0,7 -0,9 0,6 -5,3 




Biblioteken redovisar ett underskott om 252 tkr på grund 

av minskade intäkter, eftersom avtalet med andra kommuner 

gällande gemensamt biblioteksdatasystem har upphört. 

Fritidsgårdsverksamheten redovisar ett gemensamt överskott 

om 526 tkr. Detta beror bl.a. på den uppkomma strejken 

under två månader. Verksamheten i Folkets Parks källarplan 

drabbades av översvämning, vilket medförde ett 

verksamhetsuppehåll på ca 3 månader. 

Anläggningarnas underskott om 1 269 tkr beror på periodisering 

av energikostnader och avskrivningar av osäkra 

fodringar. Förutom detta finns en problemkärna som till 

stor del handlar om den obalans som uppstår genom att 

kompensation inte ges i budgetramarna för annat än 

löneökningar som på idrottsanläggningarna är en mindre 

del av bruttokostnaderna. 

Kulturskolan överskott om 302 tkr beror bl.a. på vakanta 

tjänster. 

Kösituationen på kulturskolan är fortsatt besvärlig, men 

har inte förvärrats trots personalvakanser. Drygt 100 elever 

står i kö framförallt på gitarr, piano och drama. 

Under året har 3 280 kommuninvånare i åldersintervallen 

11–74 år getts möjlighet att medverka i en kulturoch fritidsvaneundersökning. 

1 974 enkät svar inkom (60 %). 

Framtiden 

Kultur- och fritidsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag 

att se över ledningsstrukturen för bibliotek och fritidsgårdar. 

Kalmar stadsbiblioteket kommer att arbeta aktivt för att 

Regionförbundets vision ”2010 är Kalmar län Sveriges bästa 

biblioteksregion”. 

Kultur- och fritidsnämnden kommer under våren 2004 

att anta ett nytt kulturoch fritidspolitiskt program. 

Ett kompetensutvecklingsprojekt för personal inom administrativa 

enheten, fritidsgårdar, kulturskolan och 

anläggningsenheten kommer att genomföras under år 2004. 

Kompensation för kostnadsökningar har uteblivit i samband 

med tilldelning av nämndens budgetramar. En konsekvens 

av detta innebär att nämnden kommer att få ta ställning 

till minskade föreningsbidrag, sänkt servicenivå etc. 

Nollbasbudgetmetodiken kommer successivt att utvecklas 

under mandatperioden. 

Verksamhetsmått 2003 2002 2001 

Antalet ämnes elever inom Kulturskolan 1 340 1 360 1 340 

Antalet föreställningar vid Kalmar teater 126 140 

Antal besök på huvudbiblioteket 332 060 343 792 355 605 

Antal utlån samtliga medier 566 057 618 835 615 068 

Antalet bidragsberättigade föreningar 259 260 

Publiksnitt på KFF:s hemmamatcher 

Verksamhetsmått 

3 400 6 700 

fritidsgårdar 2003 2002 

Öppettimmar 9 167 7417 

Antal individer skoltid 147 23 148 045 

Antal individer kvällstid 49 463 58 324 

Besök flickor 39 % 39 % 

Antal öppetdagar 909 918 

Totalt antal besök 195 147 217 051

Barn- och ungdomsnämnden 



Den enda nationella reformen under 2003 har varit att skolhälsovården 

numera även omfattar elever i förskoleklass. Det 

kommunala beslut som påverkat verksamheten mest under 

året är kommunfullmäktiges beslut om sparbeting på 7,4 mkr. 

En tydlig konsekvens av detta är att personaltätheten i förskolan 

har försämrats, eftersom det är den verksamhet som 

fått ta den största delen av besparingarna 2003. Kalmar kommun 

har sedan länge haft en låg personaltäthet i förskolan, 

d.v.s. stora barngrupper, jämfört med andra kommuner i landet. 

Att nämnden ändå totalt uppvisar ett överskott beror på 

att enheterna varit mycket restriktiva med att öka personalstyrkan, 

även om vissa enheter haft tillfälligt ekonomiskt utrymme. 

Detta och det faktum att enheterna redan i våras visste 

att ytterligare besparingar skulle komma år 2004, har gjort 

att man inte sett det som meningsfullt att utöka personalstyrkan 

under hösten för att sedan behöva minska den till våren 

2004 igen. 

De svåraste uppgifterna för förvaltningen är, och kommer 

att vara de närmaste åren: 

• att se till att personaltätheten i förskolan förbättras 

• att kunna minska verksamheten i grundskolan i den 

omfattning som behövs då elevantalet minskar. 

Ett intensivt arbete har lagts ner på att minska 

sjukskrivningarna och nu syns ett positivt trendbrott i 

långtidssjukfrånvaron. I personalbokslutet redovisas hur vi 

har arbetat med frågan. 

Redan under 2002 inleddes ett omfattande arbete som gäller 

behovet av skollokaler i framtiden. De kraftigt vikande 

elevtalen under kommande år gör att vi måste minska lokalanvändningen 

i motsvarande grad för att inte urholka 

personaltätheten. Arbetet med en detaljplanering för de närmaste 

fem åren pågår. Främst gäller det att gå ur externt 

förhyrda lokaler och/eller skollokaler som är i behov av 

omfattande renovering/nybyggnation. 

Arbetet med att forma en ny organisation för elevhälsan 

har fullföljts under 2003. Alla elevhälsans resurser och kompetenser 

disponeras gemensamt i ett 1-16-årsperspektiv oavsett 

skolform. 


Intäkter 90,0 82,0 65,5 63,8 

Kostnader -659,4 -635,7 -612,5 -588,7 



Nettokostnad -569,4 -553,7 -547,0 -524,9 

Kommunbidrag 576,0 561,0 541,6 517,7 




Ett nytt avtal har slutits gällande inköp av livsmedel/råvaror 

i Kalmar kommun. Avtalet har inneburit minskade kostnader 

totalt för Kalmar kommun under 2003. 

Under året har två öppna förskolor lagts ner. De tre kvarvarande 

öppna förskolorna i Kalmar kommun ska i framtiden 

ingå som en del i familjecentraler, som ska fortsätta utvecklas 

i samverkan mellan kommunen och landstinget. 

Den kompetensutveckling för personal som 

Kulturverksta´n tidigare genomfört, sker numera i samarbete 

med konstmuseet. Verksamheten antog vid starten i 

september namnet Ateljén. 



För barnoch ungdomsförvaltningen har antalet barn och 

elever varit högre än budgeterat. 

Grundskolan +41 (totalt 6 293 elever), friskolorna +15 

(totalt187 elever), särskoleeleverna från Kalmar kommun har 

varit samma antal som budget (59), och man har haft 1 elev 

mindre från andra kommuner än planerat. Totalt har särskolan 

haft 85 elever. Förskolan har haft +23 elever (totalt 

2 183 barn i förskolan) och fritidshemmen +97 (totalt 1 965 

barn i fritidshem). 

Andelen ett- och två-åringar i förskolan har ökat markant 

jämfört med hösten 2002. Målsättningen om en förskola 

för alla barn är på god väg att uppfyllas. Detta ställer ökade 

krav på resurser till förskolan av det enkla skälet att de yngsta 

barnen kräver en högre personaltäthet än äldre barn. 

Barn- och ungdomsnämnden uppvisar totalt ett överskott 

på 6,6 mkr på driftbudgeten, vilket motsvarar 1 % av den 

totala budgeten för 2003. Inklusive 2002 års resultat uppgår 

nämndens resultatutjämningsfond totalt till 13,1 mkr. Överskottet 

för 2003 återfinns främst på förskoleverksamhetens 

personalkostnader, 5,5 mkr. Se förklaring under rubriken 

”viktiga händelser och ändrade förutsättningar”. 

Grundskoleverksamheten ger totalt ett överskott på 1,1 mkr. 

Enheternas återhållsamhet med korttidsvikarier har bidragit 

till överskottet, fortbildning och utveckling likaså. En del enheter 

har intäkter från studiebesök och andra har EU-stöd 

för olika projekt som hamnar på detta konto och finansierar 

fortbildningen. 

Investeringsbudgeten visar ett underskott på 0,3 mkr. Under 

året har 0,8 mkr investerats i IT-utrustning och 3,7 mkr 

i inventarier såsom möbler och annan inredning. 

Kostnad per barn och elev i olika verksamheter 

Kostnad per 1998 1999 2000 2001 2002 Större 

barn och elev städer 

Grundskola 48 900 51 000 51 000 55 500 59 100 61 100 

Förskoleklass 25 600 29 900 31 500 31 300 31 000 39 800 

Särskola 221 400 229 400 211 500 245 900 256 700 233 600 

Förskola 59 300 75 000 79 400 78 700 82 200 93 600 

Fritidshem 29 400 27 900 30 200 33 800 32 500 27 700 

Familjedaghem 56 400 65 700 71 200 66 400 66 800 72 300 

Källa: Skolverket/SCB Södermöre kommundelsnämnd ingår. 

47


48 

Framtiden 

Barn- och ungdomsnämnden måste i framtiden – liksom nu 

– se till att personaltätheten inte försämras mer. Detta är 

nödvändigt för att kvaliteten ska bibehållas. För att detta 

ska kunna uppnås måste nämnden se till att kringverksamheter, 

som t.ex. lokaler, skolskjutsar och kostverksamhet, 

inte tar alltför stora resurser i anspråk. Arbetet 

med att minska lokalytorna p.g.a. minskat elevunderlag de 

kommande åren pågår. 

Kommande kostnadsökningar 

Under planeringsperioden behöver Barn- och ungdomsnämnden 

en ökad budget för att klara av följande 

kostnadsökningar. 

Barn- och elevprognosen för 2004-2007 visar att antalet 

elever minskar med ca 434 under perioden, och att behovet 

av platser inom förskolan ökar med ca 140. Fritidshemmens 

platsantal minskar med ca 190 barn under perioden. När elevunderlaget 

minskar så minskar även behovet av lokaler. Strategin 

är att i första hand gå ur undermåliga lokaler och externt 

förhyrda lokaler. Detta förutsätter ”växling” av skollokaler till 

förskolelokaler. Ytterligare minskningar av lokalytorna är 

nödvändig, pga att fastighetskontoret och privata hyresvärdar 

årligen höjer hyrorna men våra ramar för lokalkostnader räknas 

inte upp. Detta motsvarar ca 0,9 mkr per år. 

P.g.a. sparbeting på förbrukningsinventarier under 2003 

och 2004, förväntas dessa kostnader öka de kommande åren 

eftersom ett kontinuerligt utbyte och underhåll av inventarier 

inte kan göras i samma utsträckning som hittills. 

Personalplaneringen visar på att under de kommande 

åren behövs det rekryteras ett stort antal pedagoger både 

till skola och till förskola. Det är framförallt pensionsavgångar 

och ett stort vikariebehov som leder fram till detta 

rekryteringsbehov. 

Det nya e-postsystemet S-post beräknas kosta 365 tkr/år 

fr.o.m. 2005. 

24-timmarsmyndighet skall införas inom Kalmar kommun. 

Utveckling av elektroniska tjänster beräknas kosta 100 tkr/år 

samt en investeringskostnad på 500 tkr. 

Ny skollag träder i kraft 2004 eller 2005. I dagsläget finns 

ingen beräkning på vad den nya lagen medför i 

kostnadsökningar. 

Personaltäthet i olika verksamheter 

Barn, 1999 2000 2001 2002 Prel Jfr riket 

elever per lärare 2003 2002 

Grundskola 13,7 12,8 12,7 12,7 12,2 12,7 

Förskoleklass 11,1 17,5 17,9 15,2 13,4 12,5 

Särskola 3,7 3,4 3,4 3,3 - 4,0 

Förskola 5,9 5,7 5,8 5,5 5,6 5,3 

Fritidshem 17,1 18,6 16,3 16,2 17,2 18,4 

Familjedaghem 5,7 5,5 5,3 5,3 5,4 5,3 

Ensk. barnomsorg 5,3 5,2 5,2 5,5 5,7 - 

Mätdatum:15/10 

Källa: Skolverket/SCB. 

Personaltätheten avser hela Kalmar kommun,dvs. Södermöre 

kommundelsnämnd ingår. 

Alla kök som lagar mat till en eller två avdelningar skall 

anpassas till nya EU-regler gällande livsmedelshanteringen. 

Pengar för om/tillbyggnad kommer att behövas. Sett ur ett 

ekonomiskt perspektiv måste det övervägas att dessa 

tillagningskök blir serveringskök fr.o.m. 2005. Det kan också 

bli konsekvenser för bidragen till friskolor och enskilda förskolor. 

Dessutom finns frågan om hur matrester ska behandlas. 

EU-regler slår fast att inget brännbart eller organiskt 

avfall får deponeras fr.o.m. 2005. 

Eventuella kommande nationella beslut angående rätt till 

skolskjuts, främst för elever som valt skola och som har växelvis 

boende, skulle innebära en kostnadsökning på ca 2,8 mkr. 

Skolutvecklingsavtalet som slöts 2001 gäller t.o.m. 2005. 

Det förutsätts att nämnden får full kompensation för de 

ekonomiska konsekvenserna. 

Tillsammans med landstinget har en övergripande 

förvaltningsgrupp i uppdrag att ta fram ett förslag hur alla 

aktörer runt barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik 

kan samverka. Kostnaden för Barn- och ungdomsnämnden 

rörande utbildning inom detta område beräknas bli 

200-250 tkr år 2005. Kostnad för befattning med uppdrag att 

samordna frågor och koordinera beräknas till 275 tkr/år. 

Barngruppernas storlek inom barnomsorgen är en resursfråga. 

Det handlar om personaltätheten och den lokalyta 

som kan finansieras. Det är därför viktigt att ett eventuellt 

framtida ”riktat statsbidrag” till förskolan inte är för hårt 

styrt till personal. Det är minst lika viktigt att lokalytan kan 

tillåtas öka om barngruppernas storlek ska kunna minskas. 

Tillfällig utökning av investeringsbudgeten behövs år 2005 

med 750 tkr och 2006 med 1 250 tkr pga. nybyggnad av 

förskoleavdelningar. 

Barn- och elevprognos 2004-2007 

Barnomsorg BoU 2004 2005 2006 2007 

Förskoleverksamhet 2 209 2 263 2 306 2 348 

Fritidshem 1 830 1 715 1 658 1 641 

Grundskola BoU 2004 2005 2006 2007 

Förskoleklass, 

grundskola och särskola 6 345 6 183 6 044 5 911

Omsorgsnämnden 



2003 inleddes en ny politisk mandatperiod. För omsorgsnämnden 

innebar detta dels ett helt nytt presidium och dels 

att 11 av totalt 18 politiker, inklusive ersättare, var helt nya i 

nämnden. Information, utbildning och besök i verksamheten 

har genomförts under året. 

Under året har ett nytt måldokument tagits fram parallellt 

med en långsiktig ekonomisk planering. 

Klagomåls- och synpunktshantering har verkställts under 

året. Nämnden har inrättat ett kvalitetspris och prisutdelning 

skedde vid nämndens decembersammanträde. 

Två bostäder startade med särskild service inom LSS samt 

två nya dagliga verksamheter. Inom verksamhetsområde SoL 

har vissa satsningar kunnat göras för dementa. Härutöver 

skedde en fortsatt kraftig ökning av antalet trygghetslarm. 

Antalet hemtjänsttimmar ökade med 10 000 timmar jämfört 

med 2002. 

Under året har nya domar vad avser bostad med särskild 

service och daglig verksamhet inom LSS upphört. Detta har 

kunnat ske genom att nämnden har medel för utbyggnad och 

överenskommelser om när verkställighet skall ske har kunnat 

göras med berörda. Andelen sökande från annan kommun är 

fortsatt hög. Verksamheten har lyckats att ytterligare sänka 

kostnaderna för betalningsansvar till landstinget. 

En översyn har skett rörande enhetschefsrollen. De delar 

som gåtts igenom rör chefs- och ledarskap, inre och 

yttre struktur, inskolning m.m. En handlingsplan över tre 

år har fastställts. 

En fortsatt satsning har skett inom IT-området. Förvaltningen 

deltar i flera projekt som syftar till en rationellare 

och säkrare hantering av information och planering 

av verksamheten. 

Under året har påbörjats ett arbete med att ta fram ett 

verksamhets- och miljöledningssystem för förvaltningens 

administration. 

Förvaltningen har tagit fram ett samlat introduktionsprogram, 

en personalförsörjningsplan som skall säkerställa framtida 

rekrytering samt regler för hantering av systematiskt 

arbetsmiljöarbete. Kostnaderna för övertid och fyllnadstid 


Intäkter 166,2 151,5 155,7 135,5 

Kostnader -801,5 -745,9 -722,6 -656,1 



Nettokostnad -635,3 -594,4 -566,9 -520,6 

Kommunbidrag 636,4 584,1 541,1 502,0 

Årets resultat 1,1 -10,3 -25,8 -18,6 



har fortsatt gå ner under året. Flera försök med flexibla 

arbetstidsmodeller pågår och vissa utvärderingar kommer 

att redovisas under våren 2004. 

Förvaltningen halverade kompetensutveckling och 

utbildningar för att klara helårseffekt på beslutade besparingar. 

Sjukfrånvaron har stannat upp. Frånvaron har minskat från 

38,9 till 37,7 dagar per anställd och den totala frisknärvaron 

var 47,1 %. 


Det ekonomiska bokslutet för 2003 uppvisar en klar resultatförbättring 

som innebär ett plus på 2,1 mkr. Trots att vissa 

omstruktureringsåtgärder ej gett helårseffekt har detta kunnat 

mötas med att dels skjuta på investeringar och utbildning 

samt dels har utbyggnader ej gett helårseffekter. Ca 1 mkr 

skall återföras till verksamheten, då man gjort plus på de delar 

av budgeten där man har resultatansvar. 

Förvaltningsgemensamt 

Överskottet på netto 7,9 mkr beror på att utbildningar senarelagts, 

minskade kostnader för forskning och utveckling, 

särskilda åtgärder som redovisar ett överskott på 3 mkr men 

inkluderar även färdtjänst/riksfärdtjänst som redovisar underskott 

på 2,4 mkr. 

Administration 

Överskottet om 1,2 mkr beror på vakanta tjänster. 


Administration – bemanningsservice 

Bemanningsservice har inte kunnat få intäkter i den omfattning 

som täcker kostnaderna. Några orsaker kan vara för 

lågt budgeterade kostnader för introduktion och semester 

samt för lågt uttaget timpris jämfört med löneutvecklingen. 

Myndighet 

Underskottet om 4 mkr beror helt och hållet på ingående 

obalanser från 2002 och tidigare samt volymökningar uppkomna 

under 2003 avseende LSS-insatser såsom ”de 20 första 

timmarna” avs LASS, ledsagning och kontaktpersoner. 

Insatser enligt SOL 

2002 2003 

Gruppboende äldre 271 277 

Gruppboende demens 197 199 

Korttidsboende 52 52 

Servicelägenheter 288 288 

Antal beviljade hemtjänsttimmar 495 588 524 604 

49


50 

Insatser enligt SoL 

Underskottet på 1,6 mkr förklaras med omställningskostnader 

som följd av resursfördelning, att resurstilldelningen 

minskade med 1,5 %, volymökning avseende 

hemtjänsttimmar, att marginalerna för oförutsedda händelser 

har minskat samt tillfälliga insatser för att klara 

nattbemanningen. Avgiftsintäkterna har dock ökat jämfört 

med budget. 

Insatser enl LSS 

Överskottet på 1 mkr beror till största delen på att 

igångsättningen av nya boenden och daglig verksamhet senarelades. 

Dessutom har intäkterna från försäkringskassan 

avseende personlig assistans (LASS) ökat. 

Investeringar 

Överskottet på 1,2 mkr beror på allmän återhållsamhet avseende 

investeringar och dessutom fanns avsatt ett särskilt anslag 

om 0,6 mkr för kommande investeringar i samband med 

ev ombyggnad av Stensberg. Dessa föreslås sparas till 2004. 

Framtiden 

Volymutvecklingen inom LSS ligger på ca 10 % per år. Från 

2004 har nämnden ramar för utbyggnad av boende inom 

LSS och daglig verksamhet för 2004-2006. Nämnden har 

saknat utökade medel för ledsagning, avlastning, första 20 

timmarna till försäkringskassan för LASS samt fler HVBhem 

men erhåller 1,5 mkr per år från 2004. 

Från 2004 har nämnden erhållit utökade ramar inom SoL 

p.g.a. demografi. Dessa behov består dels av en viss ökning 

av hemtjänstinsatser och ett ökat behov av demensresurser. 

Dessa kan tillgodoses genom dels en omformning av äldreboende 

till demensboende och dels ytterligare en dagverksamhet 

för dementa samt fler korttidsplatser för denna 

målgrupp. En grupp äldreboende per år bör omformas för 

att kunna hålla undan domar med rätt till demensboende. 

För gruppen psykiskt funktionshindrade kommer behovet 

att öka i takt med den omstrukturering landstingets slutenvård 

planerar. Behovet kommer att uppstå dels i ett ökat 

Insatser enligt LSS 

2002 2003 

Boende vuxna 105 135 

Daglig verksamhet 149 170 

behov av olika boendeformer och ett mer varierat utbud av 

daglig verksamhet. För denna grupp saknar nämnden nya 

medel att möta dessa behov. 

Under våren bör därför överläggningar ske mellan nämnden 

och kommunledningen för att diskutera hanteringen av 

ingående obalanser för 2004 orsakade av bl a volymförändringar 

p.g.a. demografi där nämnden under 2003 ej 

haft kompensationer. 

Nämnden måste kunna säkerställa ett tryggt kvarboende, 

satsningar för anhöriga och att det finns arenor för en meningsfull 

tillvaro i gemenskap med andra. 

Landstinget i Kalmar län skall genomföra besparingar om 

200 mkr. Inom primärvården skall sparas 36 mkr. Med anledning 

av detta måste kommunen noga följa eventuella ekonomiska 

konsekvenser för kommunen. 

I årsredovisningen sammanfattas de behov som förvaltningen 

prioriterar framöver. Sammanställningen fokuseras 

på behov som ej ryms inom redan beviljade utökningar av 

ramar exempelvis: 

• Utökning av ramar även för 2007, 

• Uppskrivning av lönekostnader på redan beviljade 

ramar för 2004-2006, 

• Ökade resurser för gruppen psykiskt 

funktionshindrade. 

Sedan tidigare har nämnden äskat 2 mkr för verkställande 

av önskad sysselsättningsgrad.

Socialnämnden 



De senaste årens satsning inom vård på hemmaplan har nu 

börjat ge tydliga resultat. Under 2001 placerades 56 barn/ 

ungdomar på externa institutioner och motsvarande antal 

för 2003 är 29. På inackorderingshemmet Södertull, som 

tidigare endast riktade sin verksamhet mot vuxna med alkoholproblem, 

finns numera även boendeplatser för ungdomar. 

Det i kombination med en nystartad dagverksamhet 

för ungdomar, Gula villan, har medfört att förvaltningen 

skapat en form av ”egen institution” på hemmaplan. 

Antalet klienter med missbruksproblem har ökat med 

30 % sedan 2001. Det är en mycket allvarlig utveckling då 

det framför allt är antalet unga missbrukare som ökar. Detta 

har medfört en fokusförskjutning inom alkohol- och 

narkotikasektionen från äldre till unga vuxna och föräldrar. 

Antalet kvinnliga missbrukare blir också allt fler. 

Antalet vårdnadsutredningar i samband med skilsmässor 

har ökat markant under året. Detta har medfört långa 

handläggningstider och en hög arbetsbelastning på familjerättssektionen. 

Allt fler barn i dessa ärenden kommer i kläm. 

Mellan åren 1996 och 2002 minskade antalet 

socialbidragshushåll varje år. Under 2003 har trenden vänt 

och hushållsmängden har ökat med 4 % jämfört med 2002. 

Redan i slutet av 2002 kunde konstateras en ökning inom 

ungdomsgruppen 18–24 år. Trots att olika åtgärder vidtagits, 

bl.a. uppstart av olika projekt med ungdomar som 

målgrupp, har den negativa trenden fortsatt även under 

2003. Under året har äldreförsörjningsstöd införts för invandrare 

över 65 år som saknar pension. Stödet utbetalas 

av försäkringskassan men tidigare har denna grupp erhållit 

socialbidrag för sin försörjning. 

Under året har Kalmar kommun tagit emot 38 flyktingar. 

Majoriteten av dessa kommer från Serbien/Montenegro 

samt Centralasiatiska republiker. De flesta har fått bostad i 

Norrliden och Smedby. 


Intäkter 24,1 27,1 23,3 20,0 

Kostnader -178,8 -177,8 -168,0 -168,0 



Nettokostnad -154,7 -150,7 -144,7 -148,0 

Kommunbidrag 151,3 149,4 145,8 144,3 

Årets resultat -3,4 -1,3 1,1 -3,7 





Socialnämnden överskrider budgeten med 3,4 mkr vilket är 

betydligt mindre än vad som befarades i början av året. Bl.a. 

har åtgärder vidtagits så att 16 placerade barn/ungdomar 

har kunnat avsluta sina institutionsplaceringar 

Under året har endast skett 5 nyplaceringar vilket ska 

jämföras med 20 under 2002. Trots det har placeringskostnader 

för barn/ungdomar har överskridit budget med 

1,5 mkr. Jämfört med 2002 har kostnaderna dock minskat 

med 6,4 mkr. Målsättningen att minska placeringarna 

till mellan 10 och 15 per år har inte lyckats fullt ut under 

2003 men utfallet är ändå mycket bra. Under 2004 väntas 

målet bli uppfyllt. 

Socialbidraget ger ett överskott på över 3 mkr och det är 

framför allt p.g.a. att äldreförsörjningsstöd har införts för 

äldre invandrare som saknar pension. 

Ett av de främsta målen är att öka klienters möjlighet till 

egen försörjning. Genom en rad olika samverkansprojekt 

har socialförvaltningen arbetat intensivt med att minska 

antalet socialbidragstagare. Trots detta har antalet hushåll 

ökat och då främst inom ungdomsgruppen vilket bl.a. kan 

förklaras med ett försämrat arbetsmarknadsläge. 

Kostnaderna för kontaktpersoner/stödfamiljer samt vård 

på hemmaplan/öppenvård har tillsammans överskridit budgeten 

med 3,4 mkr. Det beror dels på att en arvodeshöjning 

skett till dessa uppdragstagare i enlighet med svenska 

kommunförbundets rekommendationer men det beror även 

på att antalet nya uppdrag ökat kraftigt. Åtgärder kommer 

att vidtas för att få ner kostnaderna för dessa insatser genom 

bl.a. nya riktlinjer. Olika individinriktade insatser som 

t.ex. finansiering av resurspersoner i skolan etc är orsak till 

överskridanden inom öppenvården. 

En annan verksamhet som avviker mot budget är klientbostäder 

som p.g.a. avskrivningar av hyresskulder redovisar 

ca 1 mkr i underskott. Under 2004 kommer kravverksamheten 

att ses över på förvaltningen för att försöka 

komma tillrätta med klientfordringar. 

Överförmyndarnämnden överskrider budgeten med 0,7 mkr. 

I 2004 års budget har socialförvaltningen fått utökat budgetanslag 

med 0,6 mkr. 

Externa institutionsplaceringar 

1999 2000 2001 2002 2003 

Antal barn/ungdomar 36 48 56 47 29 

Helårsplaceringar 19 26 31 29 21 

Total placeringskostnad tkr 13 942 23 271 23 597 25 025 18 639 

Nya placeringar 22 32 18 20 5 

Avslutade placeringar 17 14 22 26 16 

51


52 

Framtiden 

Nämndens fokus på de mest utsatta och däribland barn som 

far illa ligger fast. Det som oroar är en ökad alkoholkonsumtion 

framförallt bland unga människor, ökat narkotikamissbruk 

i samma grupp samt ökad ungdomsarbetslöshet. 

Detta kommer att ställa mycket stora krav på socialnämnden 

och dess verksamhet framöver. En klarare förskjutning 

mot barn och ungdomar kan utläsas i både måldokument 

och verksamhet. Även kvinnoperspektivet tydliggörs eftersom 

antalet kvinnliga missbrukare blir allt fler. Detta innebär 

inte att andra grupper sätts åt sidan. Men insatserna kan 

för dessa grupper bli annorlunda och ibland billigare. Det är 

viktigt att det sker en fortsatt satsning på förebyggande verksamhet 

samt samverkan mellan andra berörda myndigheter 

och frivilliga organisationer. Vård på hemmaplan måste också 

fortsätta att utvecklas. 

En stor oro finns att socialbidraget kommer att öka framöver. 

Utfallet för socialbidrag är hårt knutet till hur arbetsmarknaden 

ser ut. Väldigt få lediga platser finns och det 

försämrade arbetsmarknadsläget medför högre arbetslöshet 

vilket i första hand drabbar ungdomar. Förvaltningen kommer 

att ta över försörjningsansvaret för de ungdomar som 

inte kan finansieras av arbetsmarknadsinsatser. 

Fokus kommer att riktas på de ungdomar mellan 18 och 

30 år som uppbär socialbidrag 11 månader eller längre. 

Många av dessa har sociala, psykiska och ibland missbruksproblem. 

Risken är stor att allt för många av dessa kommer 

att bli beroende av samhällets stöd hela sitt liv om vi misslyckas 

med våra rehabiliteringsinsatser. Här måste vi tillsammans 

med våra samarbetspartners göra betydligt mer. 

Ekonomiskt bistånd 

1999 2000 2001 2002 2003 

Antal hushåll 1 843 1 700 1 528 1 384 1 440 

Utbet socbidr mkr 54,6 53,3 44,6 43,3 40,9 

Genomsnitt/hsh kr 29 625 29 588 29 189 31 286 28 402 

Bristen på bostäder i kommunen drabbar socialförvaltningens 

klienter hårt. Olika satsningar måste ske för att få bostäder 

till klienter som har svårigheter att bo i vanligt boende. 

I den överenskommelse beträffande gränsområden mellan 

socialnämnd och omsorgsnämnd föreslås bl.a. att ungdomar 

med neuropsykiatriska diagnoser och psykiatriska problem i 

fortsättningen ska tillhöra socialnämnden. En kostnadsökning 

för dessa målgrupper kan på goda grunder befaras. 

Socialnämnden arbetar intensivt med att försöka balansera 

budgeten för 2004. Nämnden förutsätter fortfarande 

att 2002 års negativa resultat inte kommer att belasta verksamheten 

framöver.

Södermöre kommundelsnämnd 



En av de största och viktigaste händelserna för Södermöre 

kommundel under verksamhetsåret är att antalet barn inom 

förskolan ökat mer än vad som budgeterats för. Barn- och 

skolbarnsomsorg har haft totalt 88 fler barn i sina verksamheter 

än vad som finns i vår budgetram. Grundskolan har 

haft fyra färre elever än vad som budgeterats för. Detta motsvarar 

ökade nettokostnader på ca 3 Mkr. Tillsammans med 

barnoch ungdomsnämnden har vi också framfört önskemål 

om ett förtydligande av vilka spelregler som skall gälla då antalet 

barn/elever förändras under innevarande budgetår. 

Under året har förändringar gjorts inom given ram för att 

möjliggöra en uppstart av fritidsgårdsverksamhet i Vassmolösa 

samhälle. Detta i samverkan med aktiva föräldrar, byalag 

och idrottsförening. 

Inom omsorgsverksamheten har vi stigande kostnader för 

bland annat personlig assistans och ledsagarservice. Därutöver 

kräver andelen dementa inom omsorgsverksamheten mer resurser. 

Hemtjänsten inom ordinärt boende har också under året 

fått tyngre ärenden vilket har medfört mer dubbelbemanning. 

Tillsammans med omsorgsförvaltningen kommer 

Södermöre kommundelsförvaltning att utreda och komma 

med ett förslag till respektive förvaltnings presidier om eventuella 

förändringar i LSS/LASS-verksamheterna i Södermöre 

vad gäller ansvarstillhörighet och resurser. 

Ombyggnationen av Björkhagahemmet fortgår enligt plan 

och den kommer att vara färdigställd i början av 2004. Planeringen 

för ombyggnationen av Möregården har också tagit 

sin början. 

Den första februari 2003 sjösattes en ny ledningsorganisation 

för förskola/skola respektive omsorgsverksamheten. 

Södermöre kommundelsförvaltning har beslutat att under 

året gå med i kvalitetsprojektet Investors in People i 

Svenska Kommunförbundets regi. Det är en brittisk standard 

för personal-, verksamhets- och organisationsutveckling. 

Viktiga hörnstenar i arbetet är engagerat ledarskap, 

allas delaktighet, ständigt lärande, struktur för utveckling 

av personalens kompetens, kontinuerlig utveckling, förbättring 

och uppföljning. 


Intäkter 17,9 16,8 13,7 13,9 

Kostnader -159,7 -150,2 -142,0 -136,6 



Nettokostnad -141,8 -133,4 -128,3 -122,7 

Kommunbidrag 142,7 134,7 125,8 118,8 




Inför sommaren har förvaltning och nämnd tillsammans 

med hembygdsföreningar och byalag tagit fram en turistbroschyr 

för Södermöre kommundel. 

Arbetet inom SEAGULL-projektets landsbygdsutveckling 

går vidare tillsammans med övriga deltagande smålandskommuner 

och östersjöstater. 

Under 2003 har nämnd och förvaltning samarbetat med 

kulturarbetarföreningen Osman inom projektet ”Fyra Väck 

& Slut”. Evenemangen har haft en lokal Södermöreprägel 

med goda besökssiffror. Detta tillsammans med andra aktiviteter 

ger förutsättningar för nämndens vision: 

”Att skapa en byggd genomsyrad av delaktighet, samhörighet, 

kreativitet, lust och glädje”. 

Den informationsbroschyr som visar en demokratisk politisk 

spelplan för Södermöre kommundel har mottagits väl 

av kommundelens invånare. 



Det sammantagna resultatet för Södermöre kommundelsnämnd 

blir för år 2003 ett överskott påt 649 tkr på driftsbudgeten. 

Investeringsbudgeten ger ett överskott på 144 tkr. 

Totalt har 190 tkr respektive 364 tkr överförts till 2004 genom 

tilläggsbudgetering. 

En orsak till nämndens sammantagna överskott är också 

den slimmade ledningsorganisation som prövats under 2003. 

Trots ett ökat antal uppdrag från olika håll har förvaltningen 

bibehållit den ursprungliga personalstaben på tre personer. 

Södermöre kommundelsnämnd har under året nått de 

måluppfyllelser som uppsatts dels av kommunfullmäktige och 

dels av nämnden själv. Arbetet att stärka demokratin, vitalisera 

politiken centralt och lokalt samt att skapa möjligheter 

för en effektiv organisation med hög kvalitet har varit ledstjärnan 

i arbetet. Mycket av det arbete och de förändringar 

som genomförts har kunnat göras inom befintlig budgetram. 

Farhågorna inför framtiden med fortsatta sparbeting är att 

verksamheterna inte kan bedrivas med samma kvalitet. 

53


54 

Central administration som omfattar tre anställda och de 

förtroendevalda redovisar ett överskott på 214 tkr. Huvuddelen 

av överskottet beror på att anslagen för kulturbidrag 

inte utnyttjats till fullo under verksamhetsåret. 

Verksamheterna inom Kultur- & fritidssektorn redovisar ett 

sammantaget överskott på 307 tkr. Huvuddelen av överskottet 

finns i fritidsgårdsverksamheten. 

Omsorgsverksamheten i Södermöre kommundel redovisar 

ett sammantaget underskott på -826 tkr för driftsbudgeten. 

Investeringsbudgeten uppvisar ett överskott på 

44 tkr. Orsakerna är flera. Överskottet för administrationen 

orsakas huvudsakligen av att kontot för kompetensutveckling 

ej utnyttjats till fullo. Vidare finns medel avsatta 

för Björkhaga under central förvaltning som ej utnyttjats på 

grund av att en avdelning ej har varit igång under 

ombyggnadstiden. 

Underskottet för särskilt boende inklusive demensboende 

har flera orsaker. Möregården har i realiteten två demensavdelningar 

men bara budget för en och på grund av vårdtyngd 

tvingats att sätta in personal utöver budget på en avdelning. 

På grund av nyplacering har en kostavdelning 0,5 

tjänst utöver budget. 

Underskottet för ordinärt boende har som huvudsaklig förklaring 

att 1,5 personal utöver budget satts in på grund att 

vårdtyngden vid servicelägenheterna intill Möregården ökat. 

Dagliga lyft gör att det behövs dubbel personalbemanning. 

Som vi tidigare redovisat för kommunledningen är 

personalresurserna i Södermöre betydligt lägre per omsorgstagare 

än motsvarande inne i Kalmar, något som verifierats 

av Komrevs revision av omsorgsverksamheten i Kalmar 

kommun. Det faktum att Södermöre ”ärvt” sitt antal särskilda 

boendeenheter från tiden före kommunsammanslagningen 

gör att antalet platser inom särskilda 

boenden är högre per invånare än motsvarande inne i Kalmar. 

Detta kan inte vara ett argument för att inte tillföra 

ytterligare personalresurser. 

Verksamheten inom LSS/LASS redovisar underskott på 

grund av att insatserna för personlig assistans och ledsagarservice 

ökat dramatiskt under 2003. Dessutom har de ekonomiska 

resurserna då det gäller dessa verksamheter tidigare 

växlats tillbaka till omsorgsnämnden. 

Barn och ungdomsverksamheten i Södermöre kommundel 

redovisar ett sammantaget överskott på 1,1 mkr. 

Barn- och skolbarnsomsorg har haft totalt 88 fler barn i 

sina verksamheter än vad som finns i vår budgetram. Grundskolan 

har haft fyra färre elever än vad som budgeterats. 

Driftsmedelsöverskottet har många orsaker. Den allra viktigaste 

är den återhållsamhet som ålagts verksamheterna utifrån 

de tidiga prognoser som visade på ett negativt årsresultat 

på ca 2 Mkr. Detta har medfört att personalen fått arbeta 

med stora barnoch elevgrupper. Personalen har i detta läge 

visat stor förståelse och solidaritet. 

Samordningsvinster samt ny chefsorganisation har också 

sin del i överskottet. Ett konto som fått fungera som regulator 

är kompetensutvecklingskontot. 

Kostverksamhetens överskott orsakas huvudsakligen av 

de besparingar som kunnat göras på grund av 

arbetsmarknadskonflikten under våren 2003. 

Skolskjutsverksamheten redovisar däremot ett stort oroande 

underskott. Orsakerna ligger i att vi fått inflyttade elever 

med påföljd att linjesträckningen fått ändras. 

Framtiden 

Det sedan tidigare planerade samarbetet med landstinget 

angående dels etablerandet av en familjecentral i Ljungbyholm 

och dels samverkan vad gäller ett gemensamt arbetsområde 

för distrikts- och kommunsköterskor har ännu inte 

kommit igång. Nämnden hoppas dock på att samarbetet skall 

kunna starta upp under 2004. 

För att nämnd och förvaltning skall fullgöra sitt uppdrag 

inom bland annat demokratiområdet behövs ytterligare ekonomiska 

medel för utvecklingssatsningar. 

Under 2004 undersöks möjligheter att tillföra förvaltningen 

ökade administrativa resurser då behovet av förstärkning 

då det gäller utredningsresurser har ökat. 

Södermöre kommundelsnämnd har under året fått underlag 

till nytt beslut angående upptagningsområde för de 

elever som bor i Vassmolösa samhälle. Ärendet initierades 

av samhällsföreningen Vassmolösa byalag. 

För att möta det ökade antalet förskolebarn i kommundelen 

planerar vi för en förskola i Vassmolösa med byggstart 

2005. 

Under 2004 kommer Södermöre kommundelsnämnds 

fritidsgårdsverksamhet i Vassmolösa samhälle att bedrivas i 

inhyrda lokaler i ortens före detta gästgiveri då den lokal 

som använts under 2003 inte längre är tillgänglig. Verksamheten 

drivs på samma sätt som den i Påryd nämligen i 

föräldradrivna former men under sakkunnig stöttning från 

fritidsgårdspersonal. Planer finns även att kunna starta upp 

fritidsgårdsverksamhet i Halltorp. 

Biblioteksverksamheten i området kommer att utvecklas 

allt mer mot så kallade mediacenter. 

För närvarande pågår överläggningar mellan omsorgsförvaltningens 

och kommundelsnämndens presidier angående 

verksamheten inom LSS/LASS i kommundelen. De 

båda förvaltningarna skall utreda och komma med ett förslag 

till respektive förvaltnings presidium om eventuella förändringar 

i LSS/LASS verksamheterna i Södermöre vad 

gäller ansvarstillhörighet och resurser. 

En förutsättning för att Södermöre kommundelsnämnd 

skall kunna bedriva verksamhet inom LSS/LASS är att ekonomiska 

resurser växlas över annars måste verksamheten 

skötas av omsorgsnämnden. 

Under 2004 kommer en utvärdering av kommundelsprojektet 

att genomföras. Nämnden kommer bland annat 

att gå ut med en ny och jämförande enkät till en slumpmässigt 

utvald grupp av kommundelsinvånare. Resultatet kommer 

att jämföras med resultatet från den under år 2000 genomförda 

enkäten.

Kalmar kommunkoncern 

56 


Kalmar Slott AB 

Kalmar Familjebad AB och KB 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 63,13 % 

Kalmar Science Park AB 24,5 % 

Sydostvatten AB, vilande 

Kommunalförbundet Naturbruksgymnasierna 

i Kalmar län 25,4 % 

Destination Kalmar AB 

Kalmarturism AB 78,74 % 

Kalmar Stufveri AB 72,65 % 

Kalmar Sjöterminal AB 

vilande 

Graninge Kalmar Energi Holding AB 

50% 

Graninge Kalmar Elnät AB 

Graninge Småländsk 

Energi AB 60 % 

Graninge Kalmar Värme AB 

Sävsjö Träbränsle AB 

Sävsjö Energi AB 50 % 

Kommunfullmäktige 

Kommunägda företag 

Kommunrevision 

Facknämnder 

Kalmar kommunbolag AB 

Kalmarhem AB 

Kalmar Vatten och Renhållning AB 

Industrisortering i Sydost AB 

50 % 

Kifab i Kalmar AB 

Fastighetsutvecklaren i 

Kalmar KB 

HB Kvarnen i Kalmar 50 % 

Kalmar Science Park AB 

45 % 

HB Telemarken i Kalmar 50 % 

Förvaltningsbolaget Predio 

9 KB 

HB Telemarken i Kalmar 50 %

xxx 

57

58 


Syftet med sammanställd redovisning 

En väsentlig del av Kalmar kommuns verksamhet bedrivs i 

andra former än via kommunala nämnder och förvaltningar. 

För att få en helhetsbild av kommunens verksamhet och engagemang 

är det angeläget att tillämpa ett koncerntänkande 

och redovisa koncernens finansiella resultat och ställning. 

Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en 

mer heltäckande analys av kommunens ekonomi, vilket också 

ger ökade möjligheter till effektiv styrning. De olika intressenterna 

ges möjlighet att bedöma helheten oavsett val av 

verksamhetsform. Med olika intressenter avses kommuninvånare, 

förtroendevalda, kommunanställda, långivare med 

flera. En annan sak som talar för vikten av en sammanställd 

redovisning är att möjligheten till meningsfulla jämförelser 

mellan olika kommuner ökar, eftersom valet av verksamhetsform 

saknar betydelse. 

Kalmar kommun bedriver verksamhet i förvaltnings- och 

bolagsform. I koncernen Kalmar kommun ingår, förutom 

kommunen, 19 hel- och delägda aktiebolag, två kommunalförbund, 

tre kommanditbolag samt två handelsbolag. Kalmar 

Vatten & Renhållning AB har under året förvärvat 50 

% av aktierna i Industrisortering i Sydost AB. Sedan i november 

är Sävsjö Träbränsle AB ett helägt dotterbolag till 

Graninge Kalmar Värme AB. 

Kalmar kommun har därutöver intressen i Kalmar Läns 

Trafik (KLT), Rockneby Byggnadsförening, Södra Skogsägarna, 

Sustainable Sweden AB, Kalmar Träterminal AB, 

Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP), IUC 

Kalmar AB, Kommentus och HSB. 

Resultatet för koncernen 

Resultatet före extraordinära poster och skatt uppgick till 

50,5 mkr (27,6 mkr), vilket är 22,9 mkr bättre än 2002. Resultatet 

efter extraordinära poster och skatt visade ett överskott 

på 54,5 mkr (49,3 mkr). Koncernens positiva resultat 

beror framförallt på att kommunen redovisar ett resultat som 

uppgår till 21,3 mkr och energibolagskoncernen Graninge 

(ägd andel) 20,0 mkr. 

Årets resultat, mkr 2003 2002 

Kalmar kommun 21,3 25,0 

Kalmarhem AB 8,9 1,0 

Kalmar Vatten & Renhållning AB 0,2 2,2 

KIFAB i Kalmar AB 0,1 2,3 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 5,4 1,0 

Graninge Kalmar Energi Holding AB, koncern 40,2 39,0 

Naturbruksgymnasierna i Kalmar län 2,7 3,8 

Kalmar Stufveri AB 0,2 0,1 

Kalmar Science Park AB 0,2 0,0 

Destination Kalmar AB, koncern -0,2 0,0 

Kalmar Slott AB -2,4 -1,0 

Kalmar Familjebad AB o KB -0,5 -0,9 

Den totala koncernomsättningen, uttryckt i verksamhetens 

intäkter inklusive skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, 

uppgick till 3 401,7 mkr, vilket är en ökning med 

184,5 mkr jämfört med 2002. Av den totala omsättningen 

hänför sig 69 % till kommunen och 31 % till bolagen. 

De finansiella kostnaderna har minskat från 147,2 till 126,1 

mkr samtidigt som de finansiella intäkterna ökat från 6,6 till 

12,3 mkr. Orsak till det förbättrade finansnettot beror främst 

på den uppgång som skett på börsen under året och som 

har bidragit positivt då uppskrivningen av värdet på placerade 

pensionsmedel i KLP har varit möjlig, lägre räntenivåer 

samt Kalmarhems lösen av lån i samband med försäljningen 

av affärscentra har bidragit positivt. 

Genom det gemensamma koncernkontot, där 

likviditetsflödena samordnas och koncernkontokrediten på 

150 mkr ger möjligheter till förmånlig finansiering av korta 

rörelsekrediter. Det finns genom denna finansiella konstruktion 

normalt sett alltid möjlighet att möta periodvisa underskott 

för respektive bolag. 

Finansiell ställning 

Soliditeten visar koncernens långsiktiga betalningsförmåga. 

Det vill säga hur stor del av balansomslutningen som har 

finansierats med eget kapital (aktiekapital och ackumulerade 

vinster). Soliditeten påverkas med andra ord av en förändrad 

balansomslutning och ett förändrat resultat. Soliditeten 

för koncernen har under 2003 ökat från 25,5 till 27,0 %. En 

hög soliditet innebär att handlingsfriheten ökar såväl som 

förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. 

De långfristiga skulderna har minskat med 93,1 Mkr från 

2 800,1 till 2 707,0 mkr. De stora låneskulderna återfinns 

hos Kalmarhem AB och KIFAB i Kalmar AB. Rörelsekapitalet, 

dvs omsättningstillgångar minskat med de kortfristiga 

skulderna, var vid årsskiftet negativt och uppgick till - 183,4 

mkr (- 205,9 mkr), en förbättring med 22,5 mkr. 

Omsättning 

Kalmar Vatten KIFAB 

och Renhållning 2 % 

4 % 

Kalmarhem 

7 % 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 

7 % 

Graningekoncernen 

8 % 

Övriga 

3 % 

Kalmar kommun 

69 %

Redovisningsprinciper för sammanställd 

redovisning 

Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala 

redovisningslagen kapitel 8 och utformas enligt god 

redovisningssed. Enligt redovisningslagen ska kommunens 

årsredovisning även omfatta sådan kommunal verksamhet 

som bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen 

har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen 

för koncernen omfattar aktiebolag, kommunalförbund, 

handelsbolag och kommanditbolag i vilka kommunen 

har ett bestämmande eller betydande inflytande. Med 

betydande inflytande avses de fall där kommunens röstandel 

i bolaget överstiger 20%. 

Den sammanställda redovisningen för koncernen har upprättats 

enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, 

vilket innebär att det av kommunen vid förvärvstillfället 

förvärvade egna kapitalet i dotterbolaget har eliminerats. 

I koncernens eget kapital ingår därmed, förutom 

kommunens eget kapital, endast den del av dotterföretagens 

eget kapital som intjänats efter förvärvet. Med proportionell 

konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens 

resultat- och balansräkningar tas med i den sammanställda 

redovisningen. 

Obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten 

skatt hänförts till eget kapital. Uppskjuten skatt redovisas 

under avsättningar. 

Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner 

mellan bolagen och kommunen. Alla koncerninterna transaktioner 

har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens 

totala ekonomi. Under året har koncerninterna transaktioner 

skett med 401 mkr. 

Årsresultat, mkr 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

230,5 

Långfristiga skulder 


3 % 

KIFAB 

25 % 

Kalmar Vatten 

och Renhållning 

6 % 

20,6 

2,4 

49,3 

54,5 

1999 2000 2001 2002 2003 

Övriga 

10 % 


3 % 


0 % 


53 % 

Enhetliga redovisningsprinciper för kommunen och i koncernen 

ingående företag saknas. För de aktiebolag, handelsbolag 

och kommanditbolag, som ingår i koncernen, gäller 

bokföringslagen och årsredovisningslagen samt för små 

bolag bokföringsnämndens allmänna råd och för stora bolag 

Redovisningsrådet rekommendationer. I kommunen gäller 

kommunal redovisningslag samt rekommendationer utfärdade 

av Rådet för kommunal redovisning. Därför kan 

det skilja i redovisningsprinciperna mellan de ingående enheterna. 

Underkoncernen Kalmar kommunbolag kommer 

under 2004 påbörja arbetet med gemensamma värderingsregler 

kring fastigheter, fordringar, skulder m.m. 

Redovisningsrådets rekommendation nummer 12 ”Materiella 

anläggningstillgångar” har inte tillämpats fullt ut i koncernen. 

Kalmarhem AB avvaktar rekommendation från 

SABO. KIFAB i Kalmar AB gör avkastningsvärdering på 

driftnetto före avskrivningar och finansiella kostnader. 

Finansnetto, mkr 

0 

-20 

-40 

-60 

-80 

-100 

-120 

-140 

-160 

1999 2000 2001 2002 2003 

-127,1 

Balansomslutning 


7 % 

KIFAB 

15 % 

Kalmar Vatten 

och Renhållning 

6 % 

-113,5 

Övriga 

7 % 

-117,1 

-140,6 


29 % 

-113,8 


1 % 


35 % 

59

60 

Resultaträkning Mkr 

Koncernen 

2003 2002 

Verksamhetens intäkter not 1 1 383,5 1 277,2 

Jämförelsestörande intäkter 11,1 5,6 

Verksamhetens kostnader not 2 -3 061,2 -2 878,5 

Jämförelsestörande kostnader -7,3 -1,1 

Avskrivningar not 3 -180,0 -175,0 

Verksamhetens nettokostnader -1 853,9 -1 771,8 

Skatteintäkter 1 767,1 1 674,3 

Generella statsbidrag 251,1 265,7 

Finansiella intäkter not 4 12,3 6,6 

Finansiella kostnader not 5 -126,1 -147,2 

Resultat före extraordinära poster 50,5 27,6 

Extraordinära poster 30,5 

Skattekostnader 4,0 -8,8 

Årets resultat 54,5 49,3 

Finansieringsanalys Mkr 

Koncernen 

2003 2002 


Justering ej rörelsekapitalpåverkande poster 173,2 179,8 

varav avskrivningar 180,0 175,0 

varav nyintjänade pensioner -0,2 -6,7 

varav förändring övriga avsättningar -1,2 22,6 

varav realisationsvinster/förluster -9,4 -5,2 

varav skattekostnader 4,0 -8,8 

varav rättelse bokföring not 6 2,9 

Driftnetto 223,7 207,4 

Försäljning av anläggningstillgångar 250,4 39,7 

Investeringar -347,6 -393,4 

Finansiell leasing -5,8 

Investeringsnetto -103,0 -353,7 

Långfristiga skulder -93,1 178,7 

Långfristiga fordringar -0,2 -1,7 

Övriga finansiella poster not 7 -4,9 -2,7 

Finansieringsnetto -98,2 174,3 

Förändring av rörelsekapital 22,5 28,0 

Ökning (-) minskning (+) av förråd -6,7 0,3 

Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordringar -15,2 17,8 

Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga placeringar -5,9 10,5 

Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder -45,9 -2,0 

Förändring likvida medel -51,2 54,6

Balansräkning Mkr 

TILLGÅNGAR 

Koncernen 

2003 2002 

Anläggningstillgångar 4 313,3 4 380,7 

Immateriella not 8 1,0 1,4 

varav koncessioner 

varav goodwill 1,0 1,4 

Materiella not 9 4 308,2 4 375,3 

varav mark, byggnader och tekn.anl. 3 830,6 3 809,2 

varav maskiner och inventarier 370,8 478,1 

varav pågående nyanläggningar 106,8 88,0 

Finansiella not 10 4,1 4,0 

varav aktier, andelar, bostadsrätter 2,0 2,1 

varav långfristiga fordringar 2,1 1,9 


Förråd, lager not 11 17,3 10,6 

Kortfristiga fordringar not 12 291,0 275,8 

Kortfristiga placeringar not 13 38,1 32,2 

Kassa o bank not 14 73,6 124,8 

SUMMA TILLGÅNGAR 4 733,3 4 824,1 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital not 15 1 279,5 1 229,9 

varav årets resultat 54,5 49,3 

Avsättningar not 16 143,4 144,8 

Skulder 3 310,4 3 449,4 

Långfristiga skulder not 17 2 707,0 2 800,1 

Kortfristiga skulder not 18 603,4 649,3 

SUMMA EGET KAPITAL, 

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 4 733,3 4 824,1 

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 

Ställda panter 

Fastighetsinteckningar 538,4 586,4 

Borgens- och ansvarförbindelser 

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp 

bland skulderna eller avsättningarna 856 899,9 

Pensionsåtaganden för visstidsförordnanden 20,6 21,9 

Borgen för egnahem och småhus med 

bostadsrätt samt byggnadskreditiv 23,8 27,4 

Komplementär 35,1 32,3 

Spärrade medel 0,3 3,0 

Fastigo garantifond 0,4 0,5 

Totalt 1 474,6 1 571,4 

61

62 

Noter 

1. Verksamhetens intäkter 






Graninge Kalmar Energi AB 116,6 

Graninge Kalmar Elnät AB 72,1 

Graninge Kalmar Värme AB 114,4 

Graninge Småländsk Energi AB 56,9 42,1 

Övriga bolag 150,6 125,9 


S:a verksamhetens intäkter 1 383,5 1 277,2 

2. Verksamhetens kostnader 

Kalmar kommun -2 423,3 -2 358,0 

Kalmar Vatten & Renhållning AB -112,6 -101,7 

Kalmarhem AB -156,1 -156,8 

Kalmarsunds Gymnasieförbund -252,8 -238,3 

KIFAB i Kalmar AB -27,9 -24,3 

Graninge Kalmar Energi AB -78,9 

Graninge Kalmar Elnät AB -55,3 

Graninge Kalmar Värme AB -92,2 

Graninge Småländsk Energi AB -53,8 -40,8 

Övriga bolag -127,3 -98,7 


S:a verksamhetens kostnader -3 061,2 -2 878,5 

3. Avskrivningar 

Kalmar kommun -76,1 -72,6 








Graninge Småländsk Energi AB -0,1 -1,1 


Interna poster -1,6 3,6 

S:a avskrivningar -180,0 -175,0 

2003 2002 2003 2002 

4. Finansiella intäkter 









Graninge Småländsk Energi AB 0,4 0,4 




5. Finansiella kostnader 

Kalmar kommun -11,0 -23,3 








Graninge Småländsk Energi AB 




6. Rättelse bokföring 

Kommunen, skaderegleringskonto 2,7 

Kommunen, isbrytningsfond 0,2 

S:a rättelse bokföring 2,9 

7. Specifikation övriga finansiella poster 

Utdelning -0,9 

Anteciperad utdelning -1,0 -1,0 

Koncernbidrag -1,4 

Justering ägarandel -3,9 1,5 

Byte redovisningsprincip -0,9 

S:a övriga finansiella poster -4,9 -2,7 

8. Immateriella anläggninstillgångar 


UB immateriella anläggningstillgångar 1,0 1,4

9. Materiella anläggningstillgångar 

Kalmar kommun 1 268,5 1 265,2 


Kalmarhem AB 1 807,3 1 962,7 








UB materiella anläggningstillgångar4 308,2 4 375,3 

10. Finansiella anläggningstillgångar 


Kalmar Vatten & Renhållning AB 1,3 








UB finansiella anläggningstillgångar 4,1 4,0 

11. Förråd och lager 




Kalmarsunds Gymnasieförbund 0,1 

KIFAB i Kalmar AB 0,1 





Interna poster 

UB förråd och lager 17,3 10,6 

2003 2002 2003 2002 

12. Kortfristiga fordringar 











UB kortfristiga fordringar 291,0 275,8 

13. Kortfristiga placeringar 


Övriga bolag 


UB kortfristiga placeringar 38,1 32,2 

14. Kassa och bank 





KIFAB i Kalmar AB 


Graninge Kalmar Elnät AB 




UB kassa och bank 73,6 124,8 

63

64 

15. Eget kapital 

Ingående eget kapital 1 229,9 1 182,1 

Justering ägarandel 0,4 

Utdelning -1,4 -2,2 

Direktbokning eget kapital, 

byte av redovisningsprincip -2,3 

Direktbokning mot eget kapital -3,9 3,0 


UB eget kapital 1 279,5 1 229,9 

Kalmar kommun 1 013,4 992,1 



Kalmarsunds Gymnasieförbund 1,6 -1,8 







UB eget kapital 1 279,5 1 229,9 

16. Avsättningar 

Pensioner och liknande förpliktelser 60,6 60,7 

Uppskjuten skatt 73,5 74,5 

Övriga avsättningar 5,0 4,4 

Negativ goodwill 4,3 5,2 

UB avsättningar 143,4 144,8 










UB avsättningar 143,4 144,8 

2003 2002 2003 2002 

17. Långfristiga skulder 



Kalmarhem AB 1 464,0 1 592,9 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 12,6 






UB långfristiga skulder 2 707,0 2 800,1 

18. Kortfristiga skulder 











UB kortfristiga skulder 603,4 649,3


66 




Efterfrågan på företagets bostäder har varit fortsatt hög. 

Under året har samtliga lägenheter varit uthyrda. Vad avser 

studentlägenheter har Kalmarhem haft ett fåtal lediga under 

hela året. 

Den 1 januari höjdes hyrorna med 3,5 %. Hyresförhandlingen 

gav vidare till resultat att en långsiktig finansiering av 

Kalmarhems omfattande renoveringsprogram om 320 mkr 

hittade sin lösning. 

Under året färdigställdes 50 studentlägenheter i kvarteret 

Havren, 24 lägenheter i kvarteret Vallmon samt 13 lägenheter 

i Norrliden avseende LSS-boende. 

Per 1 april försåldes till PBA Karlskrona samtliga stadsdelscentra 

samt 350 lägenheter för 185 mkr. Genom denna försäljning 

kan Kalmarhem koncentrera sig på kärnaffären, 

uthyrning till privatpersoner, och samtidigt minska riskexponeringen 

avseende kommersiella lokaler. 

Det enorma skyfallet som drabbade kommunen sista juli 

innebar att 25-30 fastigheter hos Kalmarhem blev mer eller 

mindre vattenskadade. Kostnaden som belastar resultaträkningen 

är cirka 3 mkr. 

Från och med 1 oktober lades resterande delar av inre 

och yttre skötsel ut på entreprenad, vilket innebär att all 

den skötseln nu ligger ute på entreprenadföretag. Tillsammans 

med tidigare försäljning sades nio personer upp på 

grund av arbetsbrist. 

Den årliga kundenkäten redovisade ett resultat som fortfarande 

är bra. De mjuka variablerna (bemötande, service, 

med flera) ligger fortfarande i topp. 

Omflyttningsfrekvensen har sjunkit något och uppgår 

numer till 21,0 %. 

Resultaträkning 2003 2002 


Jämförelsestörande intäkter, realisationsvinster 4,4 

Verksamhetens kostnader -156,1 -156,8 

Avskrivningar -33,6 -32,3 

Jämförelsestörande kostnader, realisationsförluster 

Verksamhetens nettokostnader 70,2 69,6 

Koncernbidrag 


Finaniella kostnader -62,5 -69,6 


Extraordinära intäkter 

Extraordinära kostnader 

Skattekostnad -0,4 -0,3 



Under 2003 omsatte Kalmarhem 255,5 mkr. Av resultatet 

efter skatt på 8,9 mkr avser 4,1 mkr reavinst på fastighetsförsäljningen. 

Resultatet är vidare belastat med 3 mkr på 

grund av översvämningsskador från sista juli. 

Snitträntan på lånestocken (1 479 mkr) är 4,65 %. Av 

lånen är 425 mkr upplånade mot rörlig ränta. Resterande 

lån är upplånade mot fasta räntor med olika löptider, som 

längst till 2013. Räntekostnaden har sänkts till 68,8 mkr 

vilket bland annat möjliggjort att underhållskostnaderna 

ligger på 28,0 mkr. Tack vare att kunderna själva målar och 

tapetserar i större utsträckning har kostnaden för inre underhåll 

i det närmaste halverats i jämförelse med 2002. Det 

har inneburit att de planerade underhållsåtgärderna (tak, 

fasader, fönster, ventilation, med mera) har kunnat öka. 

Avskrivningarna på fastigheterna är 1,8 %, där den årliga 

ökningen är 0,1 % tills Kalmarhem år 2005 når 2,0 % vilket 

är det skattemässigt maximala. 

Under året har pensionsskulden, som tidigare fanns i vår 

balansräkning, lösts upp genom en försäkringslösning med 

KPA. Risken för oplanerade kostnadsökningar till följd av 

ökade försäkringsutbetalningar har därmed eliminerats. 

Kostnaden för denna eliminering belastar årets resultat med 

cirka 1 mkr. 

Framtiden 

Behovet av ytterligare bostäder i Kalmar ökar år från år. 

Under 2004 färdigställer Kalmarhem 50 studentlägenheter i 

sista etappen i kvarteret Havren. På grund av att inga färdiga 

detaljplaner finns framme är det i dagsläget osäkert när 

Balansräkning 2003 2002 

Tillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 1 807,4 1 962,7 

Finansiella anläggningstillgångar 1,2 1,1 


Summa tillgångar 1 864,1 2 008,1 

Eget kapital 

Ingående eget kapital 313,4 313,2 

Utdelning/koncernbidrag -0,8 -0,8 

Direktbokning mot eget kapital, 

byte av redovisn.princip 


Summa eget kapital 321,5 313,4 

Avsättningar 12,1 22,6 

Skulder 

Långfristiga skulder 1 464,0 1 592,9 

Kortfristiga skulder 66,5 79,2 

Summa eget kapital, 

avsättningar och skulder 1 864,1 2 008,1

nya byggnationer kan sättas igång, vilket Kalmarhem beklagar 

då behovet är minst 200 nya lägenheter per år. 

Vad avser de så kallade femtioårsrenoveringarna har 

Kalmarhem genom uppgörelse med vår förhandlingspart, 

Hyresgästföreningen, nått en lösning på finansieringsproblemet 

vilket innebär att Kalmarhem under 2004 kan 

sätta i gång programmet som omfattar 320 mkr de kommande 

5–7 åren. 

Ökade taxehöjningar för uppvärmning, vatten, el och renhållning 

tar i anspråk en stor del av hyreshöjningen på 3,5 % 

för 2004. 

Nyckeltal 2003 2002 2001 

Driftkostn/kvm 342 306 292 

Underhållsk/kvm 95 85 74 

Fastighetsskatt/kvm 21 22 19 

Hyra/kvm bostäder 787 781 758 

Vinstmarginal 3,60 % 0,50 % 2 

Räntetäckn.grad 1,60 1,42 1,42 

Direktavkastning 6,74 % 6,49 % 6,8 

Avkastn.tot kap 4,19 % 3,81 % 4,51 

Belåningsgrad 

bokförda fastighetsvärden 83,0 % 85,0 % 82 % 

Soliditet 17,00 % 15,61 % 16,70 % 

Uppgift om könsfördelning Kalmarhem AB 


Ändrade redovisningsregler för fastighetsvärderingar 

har aviserats av myndigheterna. Kalmarhems fastighetsbestånd 

är redan idag värderat på ett sådant sätt att oavsett 

vilka regler som kommer att gälla får det ingen större 

effekt för Kalmarhem. 

Branden i kvarteret Konvaljen som inträffade på nyårsdagen 

2004 får inga större ekonomiska konsekvenser för bolaget. 

Kvinnor Män 

Styrelseledamöter 4 6 

Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 1 4 

Övriga anställda 21 33 

67


68 




KIFAB har i och med utgången av 2003 lagt sitt trettioförsta 

verksamhetsår bakom sig. Under året har investeringar 

genomförts till ett belopp av 109 mkr (78 mkr). De största 

projekten beskrivs nedan. 

Varvsholmen: Varvsholmen 5 är uthyrd till ca 90 % med 

bland annat Apoteket, Ericsson, Cap Gemini, Flextronics 

Design, Jacobi Carbon och Högskolans E-hälsoinstitut 

som hyresgäster. Varvsholmen 3 har byggts om och anpassats 

för Ki Consultings verksamhet, inflyttning skedde 

1 april 2003. I samarbete med Kalmar Science Park AB 

har en kuvös för nystartade företag tillskapats i den del 

av Varvsholmen 3 som tidigare inrymde verksamhet för 

varvsindustrin. Flextronics Design har etablerats i huvudbyggnaden 

dit det mesta av verksamheten, som bedrivs 

av Flextronics i Kalmar kommer att lokaliseras. Totalt 

har 7,6 mkr investerats på Varvsholmen under 2003. 

Sutaren 22: Telia Kundcenter kommer att vara inflyttningsklart 

mars/april 2004. Den sammanlagda ytan för Telia blir 

4800 m² och inrymmer även Telias kundtjänst. I samband 

med denna investering kommer också garaget med 120 platser 

att färdigställas. Friskis & Svettis har fått utökade lokaler. 

Invandrarservice får nya lokaler på 207 m² i anslutning 

till Arbetsförmedlingen. Den totala investeringskostnaden 

under året har uppgått till 46,8 mkr. 

Norrgård 1: Genom samarbetet mellan högskolorna i sydost 

har Bioteknikundervisningen utökats genom att utbildning 

har flyttats till Kalmar från Växjö. Hela investeringskostnaden 

är 6,6 mkr. 

Bilen 7: För Poståkeriets räkning har en ny terminal uppförts 

söder om ”Volvo”-fabriken. Den togs i bruk under december 

månad 2003. Totala kostnaden uppgick till ca 15 mkr. 








Koncernbidrag 2,0 



Resultat före extraordinära poster -3,8 -0,9 



Bokslutsdispositioner 4,0 1,1 

Skattekostnad -0,1 2,1 


Storken 4: I samarbete med Högskolan byggs befintlig fastighet 

om och till för Institutionen för hälso- och beteendevetenskap 

samt lärarutbildning. Projektets totalkostnad 

uppskattas till 20,0 mkr och beräknas stå färdigt till sommaren 

2004. 

Ugglan 1: Till följd av utflyttningen av Högskolans Institution 

för medievetenskap och journalistik har fastigheten 

avyttrats till kommunen att användas för gymnasieutbildning. 

Köpeskillingen uppgick till 11,8 mkr och affären genomfördes 

1 januari 2003. 

Plåten 1 och Muttern 1: En bytesaffär genomfördes den 

1 december 2003 med Halltorpsgruppen, som förvärvade 

Muttern 1 samt sålde Plåten 1. Mellanskillnaden uppgick till 

10,0 mkr. Affären möjliggör en etablering av ett dotterbolag 

från Stockholm samt att företaget QMT Teknik kan utveckla 

sin verksamhet i Kalmar. 

Dotterbolag 

HB Telemarken i Kalmar, som äger fastigheten Telemarken 

1, har under året fått en del vakanser. Efter förhandlingar 

har avtal träffats med FOJO, Institutet för fortbildning av 

journalister att förlägga sin internatverksamhet till Kalmar 

Nyckel, som innebär en ombyggnad av de äldsta 

studentlägenheterna samt en nybyggnad med frukostmatsal. 

För att kompensera detta byggs ytterligare ett hotellhus om 

till studentboende. Den totala investeringen kommer att 

uppgå till ca 20 mkr. 

HB Kvarnen som ägs till 50 % har ett negativt resultat under 

2003. Detta till följd av en del omflyttningar i Kvarnen 

13, som medfört ombyggnationer och förbättringsarbeten. 

Kostnaderna för detta har belastat resultatet. 

KB Predio och Fastighetsutvecklaren ger sammanlagt 295 tkr 

i överskott. Samtliga HB och KB upprättar separata årsredovisningar. 


Tillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 751,2 674,9 



Summa tillgångar 806,8 734,8 

Eget kapital 


Byte av redovisningsprincip -1,6 



Obeskattade reserver 3,0 7,0 


Skulder 

Långfristiga skulder 702,9 645,4 



avsättningar och skulder 806,8 734,8

Resultatredovisning och framtiden 

Årets resultat har balanserats genom en upplöst reserv på 

4,0 mkr. De initialkostnader som följt med detta stora investeringsprogram 

har påverkat 2003 års resultat negativt 

och gör det även för år 2004, men vi budgeterar med ett 

resultat i balans genom ökad uthyrning och kostnadsbesparingar. 

Nyckeltal KIFAB-gruppen 2003 2002 2001 

Nettoomsättning, 

mkr KIFAB 73,6 65,9 54,5 

Delägda 

företag 27,4 29,0 25,8 

KIFABgruppen 

101,0 94,9 80,3 

Resultat e 

finansiella poster KIFAB -3,8 -2,9 -7,8 

Balansomslutning KIFABgruppen 

1 087,3 1 014,4 965,4 

Soliditet KIFAB 6,10% 7,1% 7,4% 

Avkastning 

på eget kapital KIFAB -7,70% -5,6% -15,6% 

Avkastning 

på totalt kapital KIFAB 3,70% 3,8% 2,2% 

Medelantal anställda KIFAB 15 15 15 

Uppgift om könsfördelning KIFAB, koncern 


Kvinnor Män 




69


70 


Viktiga händelser 

VA-verksamheten inkl. Biogasanläggning 

Efter omoch tillbyggnad av Bottorps vattenverk påbörjades 

under december leverans av dricksvatten till Torsås 

kommun. Torsås kommun har byggt en egen ledning till 

Loverslund för anslutning till bolagets ledningsnät. 

Uppföljande provtagning pågår för kartläggning av bekämpningsmedel 

i råvatten och grundvatten i Nybroåsen. 

Ett större va-saneringsarbete har utförts i Kalmarsundsparken. 

Arbetet kommer att pågå i flera år. Tre reliningsarbeten 

har utförts, reparation av ledning utan grävning. 

Ett extremt regn den 31 juli 2003 medförde enorma vattenmängder 

och överfulla ledningsnät över hela Kalmar. Cirka 

520 fastigheter drabbades, de flesta av källaröversvämningar. 

Med hjälp av konsulter har varje drabbad fastighet kartlagts. 

Bolaget har antagit en policy som bland annat innebär att 

bolaget ersätter en- och tvåbostadsfastighetsägare med kostnaden 

för självrisker upp till 10 000 kr. 

Reningsverket vid Tegelviken drabbades under våren av 

ett större glykolutsläpp från en av Kalmars industrier vilket 

medförde svåra problem att klara riktvärden för renat 

avloppsvatten. 

Biogasanläggning har drabbats igen av ett haveri. Det är 

samma typ av skada som inträffade i maj 2002, en omrörare 

lossnade och föll ner i rötgaskammaren. Haveriet medförde 

att anläggningen stod stilla i 2,5 månader. Skadorna är anmälda 

till försäkringsbolag och är ännu inte slutreglerade. 

Renhållningsverksamheten 

Renhållningsverksamheten har ytterligare anpassats enligt 

regler för producentansvaret genom att bolaget är entreprenör 

för insamling av olika materialslag. Återvinningsvolymerna 

ökar och därmed ökar bolagets transportuppdrag. 

Bolaget erbjuder så kallad ”hushållsnära” hämtning av 

återvinningsmaterial. 



Jämförelsestörande intäkter, realisationsvinster 



Jämförelsestörande kostnader, realisationsförluster -5,6 -0,6 


Koncernbidrag 






Bokslutsdispositioner -1,1 -7,5 



För att möta förbudet mot att deponera brännbart hushållsavfall 

har bolaget tecknat ett fyraårigt avtal med möjlighet till 

förlängning med Västerviks värmeverk AB. Avtalet avser årlig 

leverans av 20 000 ton hushållsavfall till förbränning. 

Under 2003 har bolaget förvärvat hälften av aktiekapitalet 

i Industrisortering i Sydost AB av Samfrakt AB. Verksamheten 

är, från den 1 september 2003, förlagd till Moskogens 

avfallsanläggning där erforderliga markområde och viss utrustning 

förhyrs från Kalmar Vatten och Renhållning AB. 

Administrativa tjänster tillhandahålls genom Samfrakt AB. 

Bolaget har en anställd. Verksamheten bildades i syfte att bedriva 

återbruksverksamhet med hantering, bearbetning och 

sortering av bygg- och industriavfall. Bearbetat och sorterat 

material går vidare till återvinning eller förbränning. Endast 

en mindre del, icke återvinningsbart material, går efter sortering 

till slutlig deponi. 


Bolagets nettoomsättning uppgår till 150,7 (143,0) mkr vilket 

är 5,5 mkr bättre än budget. Den förbättrade omsättningen 

beror främst på ökade va-anslutnings- och tippavgiftsintäkter 

samt intäkter för avfallsskatten. Avfallsskatten reducerar 

nettoomsättningen och uppgår till 15,0 (17,1) mkr. 

Anslutningsavgifter för va-abonnenter redovisas som intäkt 

med 6 mkr. Haveriet i biogasanläggningen är ännu inte reglerad 

med försäkringsbolaget och kostnaderna påverkar 

utfallet. Resultatet i biogasanläggningen är minus 5,6 (–6,9) 

mkr. Budget – 4,1 mkr. 

Följden av det extrema regnet den 31 juli har medfört extra 

kostnader i form av utredningar av konsulter samt ersättningar 

till drabbade fastighetsägare med 5,6 mkr. Resultatet före extraordinära 

poster uppgår i år till 1,4 mkr (9,8) vilket är 0,6 mkr 

sämre än budget. 


Tillgångar 


Finansiella anläggningstillgångar 1,3 



Eget kapital 







Skulder 





Bruttoinvesteringarna har under året uppgått till 23,9 mkr. 

Bland de större investeringarna kan följande nämnas: Omoch 

tillbyggnad av Bottorps vattenverk, Nytt reningsverk 

KLS slakteri, ombyggnad av panncentral, sorteringsyta vid 

Moskogens deponi och hjullastare. 

Framtiden 

Inom va-verksamheten ökar försäljningen av vatten främst 

genom leveranser av vatten till Torsås. Inom vattenförsörjning 

finns problem och indikationer på kommande problem. 

Framförallt är det vattenkvaliteten före infiltration som bör 

förbättras. Projektering av en dubblering av råvattenledningen 

till Skälby vattenverk har påbörjats. Inom avloppsverksamheten 

pågår utredningar för att undersöka var svagheterna 

finns i ledningssystemet efter katastrofregnet i juli. 

Renhållningsverksamheten står inför stora förändringar. 

En regional utredning om framtida avfallshantering pågår. 

Syftet är att föreslå en lösning till förbudet att från och med 

2002 deponera brännbart material och förbudet att deponera 

organsikt material från och med 2005. Främst undersöks 

möjligheterna till en gemensam regional avfallsplan för 

de kommuner som deltar i utredningen. 

Planerade investeringar inom bolaget uppgår till 37,7 mkr 

(33,9) mkr. Främst planeras investering i en dubblering av 

råvattenledning, förbättringar i reningsverket för att klara 

riktvärden, energiutvinning av utgående avloppsvatten med 

en värmeväxlarpump, nya renhållningsfordon och en 

våtmarksanläggning planeras vid Kalmarsundsparken. 

Nyckeltal 2003 2002 2001 

Producerad mängd 

dricksvatten 6 021 000 m3 6 103 000 m3 6 096 000 m3 

Inkommande mängd 

avloppsvatten, Tegelviken 6 511 000 m3 7 219 000 m3 7 352 000 m3 

Vattenförsäljning 4 626 000 m3 4 713 000 m3 4 546 000 m3 

Nettoomsättning 150 734 kkr 143 034 kkr 137 437 kkr 

Investeringsvolym 23 921 kkr 25 293 kkr 24 913 kkr 

Soliditet 23,8 % 23,6 % 21,6 % 

Avkastning på eget kapital 2,0 % 14,3 % 10,2 % 

Avkastning på totalt kapital 3,3 % 6,6 % 5,8 % 

Medelantal anställda 98 st 93 st 95 st 


Uppgift om könsfördelning 

Kvinnor Män 


Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 6 


71


72 




Under året fortskred verksamheten vid Kalmar Slott AB 

med oförändrad intensitet. Besöksantalet var 76 684 personer, 

vilket innebär en ökning med knappt 2 000 jämfört med 

föregående år. Särskilt glädjande är detta då turistnäringen i 

stort fått vidkännas en tillbakagång. Årets två största enskilda 

evenemang var utställningen ”Tre Kronor och den 

Polska örnen”, ett samarbetsprojekt med Kungliga Slottet i 

Warszawa och den tillfälliga placeringen av Salveverksamheten 

på slottets yttre borggård. 

En försiktigt positiv utveckling kan således noteras på 

besökssidan och även på gästabudssidan. Renässansdagarna 

blev i år en stor publik missräkning och ekonomiskt bakslag, 

till stor del beroende på att de förlades till slottets 

försäsong. Årets barnverksamhet ombesörjdes av Salveprojektet 

på yttre borggården. Arrangemanget var uppskattat 

men hur det påverkat besökssiffrorna är svårt att fastställa. 

Publiken har dock uppfattat det som en trevlig och 

passande verksamhet på slottet. Medeltidsmarknaden under 

sensommaren drog däremot en tydlig merpublik på 

omkring 5 000 personer. 


Årets förlust blir den i särklass största hittills. En del av förklaringen 

ligger i det underskott utställningen ”Tre kronor 

och den Polska örnen” medfört, bland annat beroende på 

uteblivna sponsormedel. Utställningen har också varit mycket 

personalkrävande, under såväl produktion som drift. 

Personal 

Slottets vd Odd Zschiedrich lämnade sin tjänst den 31 oktober 

för att tillträda en ny tjänst vid Svenska Akademien i 

Stockholm. Lars Andersson utsågs till tillförordnad vd och 

började sin tjänstgöring den 4 augusti. Kanslipersonal och 







Verksamhetens nettokostnader -2,3 -0,9 

Övriga finansiella intäkter 





Skattekostnad 

Årets resultat -2,4 -1,0 

tillsynsman (4 årsverken) har varit desamma som 2002. Under 

kortare och längre tid har dessutom olika anställda med 

lönebidrag kunnat erbjudas plats. Slottet har under 2003 tagit 

emot 19 ungdomar inom ramen för PPP. Den timanställda 

personalen har kompletterats med ny efterhand som tidigare 

medarbetare lämnat verksamheten. 

Framtiden 

Verksamheten och dess ekonomiska förutsättningar är föremål 

för noggrann genomlysning. Även om sommarutställningen 

2003 blev en ekonomisk katastrof bär den inte 

ensam skulden. Slottet har mycket stora fasta kostnader 

(kansli, styrelse, fastighetskostnader med mera utgör cirka 

65 % av utgifterna) och ett relativt stort utbud av kulturarrangemang 

(konserter, föredrag, utställningar med mera) 

som inte förmår bära sina egna kostnader utan sammantaget 

går med avsevärda förluster. Hela denna sektor måste 

omprövas. Slottets egen verksamhet måste i högre grad styras 

över mot kommersiella evenemang (gästabud, konferenser, 

mässor) medan man för olönsamma kulturaktiviteter 

måste söka samarbetsformer med kulturpolitiskt verksamma 

institutioner i regionen. 

Nyckeltal 2003 2002 2001 

Nettoomsättning 9 647 tkr 8 550 tkr 8 067 tkr 

Rörelseresultat -2 266 tkr -860 tkr 78 tkr 

Resultat e finansiella poster -2 370 tkr -943 tkr 11 tkr 

Balansomslutning 5 284 tkr 4 996 tkr 5 153 tkr 

Soliditet 72,7 % 42,3 % 59,3 % 

Antal anställda 13 st 12 st 9 st 

Uppgift om könsfördelning Kalmar Slott AB 

Kvinnor Män 





Tillgångar 


Finansiella anläggningstillgångar 



Eget kapital 


Aktieägartillskott 4,1 




Skulder 








Ökade marknadsföringssatsningar har gjorts både på privatresor 

och affärsresor. En utvärdering har genomförts av 

Baltic Business School under året vilket innebär att Destination 

Kalmar kommer att få en mer strategisk roll i framtiden. 

Ett strategiarbete har startats upp för framtagandet 

av en femårsplan. 

Den l mars flyttade Destination Kalmar och Kalmarturism 

sina verksamheter till nya och moderna lokaler i kvarteret 

Kocken med adress Ölandskajen 9. I samband med etableringen 

övertog också Kalmarturism gästhamnsverksamheten 

och ansvaret för hela servicefunktionen för båtgästerna. 

Drygt 5000 båtar har angjort hamnen under sommaren. 

Kalmarturism var med och startade ytterligare ett samarbete 

inom länet och det resulterade i en gemensam logikatalog 

och marknadsföring av kommersiella produkter. 

Beslut har under året tagits att starta upp Salvestaden AB 

som gemensamt skall ägas av Destination Kalmar, Föreningen 

fastighetsägare i Kalmar samt Kalmar Läns Museum. 

Under året har projekt Salvestaden utvecklats till att även 

innehålla näringslivet som delägare. Placeringen av 

Salvestaden kommer att ske vi Kalmar Dämme. 


Resultatet för moderbolaget Destination Kalmar följer i stort 

budget, en mindre förlust redovisas. Ökade kostnader avser 

ökade satsningar på marknadsföring och har också inneburit 

ökade intäkter från näringen. En besparing från Kalmar kommun 

under året har inneburit 0,1 mkr i minskade intäkter. 

Kalmarturism redovisar ett negativt resultat på 0,2 mkr. 

Förlusten beror till stor del på obudgeterade kostnader för 

flytt och nyetablering samt ökade driftskostnader i fastigheten. 

Inkomstbortfall för icke utnyttjad utställningsyta samt 

minskad souvenirförsäljning är andra orsaker. 







Verksamhetens nettokostnader -0,3 -0,1 


Finaniella kostnader 

Resultat före extraordinära poster -0,2 0,0 



Skattekostnad 

Minoritetens del av årets resultat 

Årets resultat -0,2 0,0 

Framtiden 


Inför 2004 introducerar Kalmarturism ”bokning-on-line” 

det vill säga bokningsbara produkter görs tillgängliga via 

Internet. Detta kommer att underlätta både för agenter och 

enskilda kunder att hitta Kalmars utbud. Vi kommer också 

att öka fokuseringen på bearbetning av affärsresenärer samt 

produktutveckla paket för i första hand barnfamiljer. 

För att vi skall lyckas krävs det samarbete. Destination 

Kalmar är en samverkansplattform för besöksnäringen. Att 

kunna samla kompetens och gemensamma resurser på ett 

ställe gör oss unika och kraftfulla. Att kraftsamla ekonomiska 

resurser och kompetens blir viktigare och viktigare 

då konkurrensen ökar och fler och fler destinationer gör 

liknande satsningar som vi i Kalmar. I Kalmar kommun 

omsätter besöksnäringen över 500 miljoner kr/år och ger 

sysselsättning åt 515 personer samt stora skatteintäkter till 

Kalmar kommun. Långsiktigt verkar vi för att både näringslivets 

och Kalmar kommuns intäkter skall öka med de satsningar 

vi gör. Nya lokaler i gästhamnsområdet ger oss en 

del av förutsättningarna att ytterliggare förbättra för våra 

besökare och kunder. Ökade satsningar på Salvestaden och 

Kalmar Slott ser vi som viktiga framtidsfrågor 

Uppgift om könsfördelning Destination, koncern 

Kvinnor Män 





Tillgångar 





Eget kapital 


Utdelning/koncernbidrag 

Årets resultat -0,2 0,0 


Minoritetsintresse 0,3 0,3 

Avsättningar 

Skulder 




avsättningar och skulder 4,3 4,0 

73

Graninge Kalmar Energi Holding AB, koncern 

74 




Vi kände fortsatt stort förtroende och gensvar från både 

kunder och omgivande samhälle under 2003. Till vår glädje 

överträffades våra högt ställda mål. Med Graninges förvärv 

av Kährs energicentral i Nybro ökade vi värmeförsäljningen 

med närmare 30 procent. Även 

elförsäljningen var mycket framgångsrik och omsättningen 

ökade med 35 procent. Leveranskvalitén på elnätet slog 

rekord. Efterfrågan på fjärrvärmeanslutningar var större 

än vad vi mäktade med och vi ökade försäljningen av både 

biobränslen och tjänster. För sjunde året i följd förbättrade 

vi det ekonomiska resultatet. 


Ytterst syftar vår verksamhet till att vi ska uppfylla kundernas 

och ägarnas krav på en väl fungerande energiförsörjning 

där balans råder mellan olika intressen i form av 

hög leveranskvalité, stor miljöhänsyn och ett gott ekonomiskt 

resultat. 

Nettoomsättningen ökade med 22 procent till 489 mkr och 

resultatet ökade med 10 procent till drygt 62 mkr före skatt 

och dispositioner. Speciellt glädjande är det att Graninge 

Småländsk Energi gjorde ett starkt år och väsentligt överträffade 

både tidigare år och de uppsatta målen. Elnätsrörelsen 

har fungerat väl och visar en fortsatt positiv utveckling samtidigt 

som värmerörelsen inte fullt ut nådde målen efter flera år 

med mycket goda resultat. Att värmeverksamheten inte nådde 

sina mål beror främst på två saker. Vår största biobränsleeldade 

panna på Draken drabbades av en brand i januari med 

begränsad kapacitet som följd samtidigt som vädret var ovanligt 

kallt. Detta medförde att vi måste använda mycket mer 

eldningsolja än planerat. Dessutom fick vi känna av de stigande 

priserna på både biobränslen och el. 














Minoritetens del av årets resultat -3,3 -0,7 


Värmerörelsen svarar för cirka hälften av all försäljning, el 

för drygt en tredjedel och elnät för 15 procent. Avkastningen 

på sysselsatt kapital ökade till 23 procent. Ser vi till avkastningen 

på marknadsmässigt värde är den dock väsentligt lägre. 

Graninge Kalmar präglas av ett genuint engagemang för 

miljöfrågor. I miljöarbetet möts medarbetarnas individuella 

ansvar, företagets ambitioner och ansvar med kraven på långsiktig 

samhälls- och kundnytta. När vi får nya kunder innebär 

det nästan undantagslöst att våra produkter eller våra 

lösningar ger mindre miljöbelastning än andra alternativ. 

Vi erbjuder el som produceras med vind och vatten. För 

att producera värme är biobränsle och värmepumpar både 

ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt. Andelen värme, 

producerad med värmepumpar och biobränslen, ökade till 

hela 86 procent av den totala mängden producerad värme. 

Graninge Kalmar Energi är det lokala energiföretaget. Och 

det är precis så vi vill ha det. Mer än 85 procent av vår försäljning 

sker i Kalmar och Nybro med omnejd. Vi värmer 

drygt 16 000 bostäder, de flesta kontor, skolor och företag 

samt ett antal större industrier. Över elnätet överförs huvuddelen 

av den el som konsumeras i Kalmar kommun. 

Vårt viktigaste bränsle är träavfall från AB Gustaf Kährs 

golvtillverkning som vi kompletterar med biobränslen från 

närliggande sågverk och träindustrier. Värmen i Kalmar stads 

renade spillvatten återvinns innan detta släpps ut i Kalmarsund. 

Vi äger och driver vindkraftverk på Öland - Solens 

och vindarnas ö. Med andra ord; vi försöker så långt som 

möjligt skapa nyttig energi av resurserna där vi finns. 

I linje med våra lokala ambitioner är det också med stor 

glädje vi ser hur snabbt vi lyckats integrera verksamheten i 

Nybro. Vi arrenderar f.d. Kährs energicentral av Graninge 

och levererar förutom värme till Kährs industrier och Nybro 

stad även biobränslebaserad el. På så sätt stärker vi vår roll 

som regionens ledande energiföretag. 


Tillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 2,0 2,7 





Eget kapital 





Minoritetsintresse 13,4 10,7 


Skulder 





I vår strävan att göra Graninge Kalmar till en attraktiv 

arbetsplats jobbar vi på flera parallella fronter. Målstyrning, 

delaktighet, arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald är några 

av dem. Allt vilar på våra grundläggande värderingar som 

sammanfattas med orden; Omtanke om människa och miljö. 

Dessa värderingar fungerar också som en inre kompass som 

vägleder oss i det vardagliga arbetet och binder samman oss 

med våra kunder och ägare. För att lyckas är det nödvändigt 

att vi kan behålla vår kompetenta personal och vid 

behov ska vi kunna rekrytera kunniga medarbetare. 

I decennier har energifrågorna varit politiskt kontroversiella. 

Vårt moderna samhälle kräver en fullgod energiförsörjning 

med maximal leveranskvalité, rimliga priser och största 

möjliga miljöhänsyn. På fjolårets höga elpriser reagerade både 

kunder och politiker. Mer reglering eller fler marknadslösningar 

var uppe till debatt och givetvis kommer energifrågor 

även framledes att vara i politikens centrum. 

Under året infördes ”elcertifikat”. Elkunden fick därmed 

en ny kostnad på elräkningen och certifikatsavgiften 

ska enligt planerna stimulera till ny miljögodkänd 

elproduktion. Skatten på el och olja höjdes återigen under 

2003 och avgiftssystemen förändrades. Olika regleringsmodeller 

utreddes för elnät precis som fjärrvärmens roll 

på värmemarknaden. Senast år 2009 ska samtliga kunders 

elmätare läsas av varje månad. De politiskt styrda förändringarna 

är många och flera kommer. Vi vet dock inte hur 

och när. För oss gäller det att vara flexibla och att ligga steget 

före. Vi möter framtiden genom att konsekvent välja 

miljömässigt goda lösningar och är övertygande om att regelsystem 

och avgifter någon gång ger oss rätt. Lika viktigt 

är det att fokusera på kundnytta, förenkla kommunikationen 

och öka produktiviteten. 

Nyckeltal, mkr 2003 2002 2001 2000 1999 

Nettoomsättning 489 mkr 400 mkr 361 mkr 325 mkr 350 mkr 

Rörelseresultat 63,8 mkr 58,9 mkr 48,6 mkr 40,6 mkr 35,6 mkr 

Rörelsemarignal, % 13 % 15 % 13 % 12 % 10 % 

Resultat e 

finansiella poster 62,2 mkr 56,2 mkr 47,9 mkr 39,6 mkr 31,6 mkr 

Balansomslutning 462 mkr 505 mkr 393 mkr 326 mkr 308 mkr 

Avkastning på 

sys. kapital, % 23 % 21 % 21 % 20 % 17 % 

Soliditet, % 41 % 34 % 36 % 38 % 35 % 

Investeringar 36 mkr 43 mkr 48 mkr 41 mkr 42 mkr 

Medelantal anställda 110 st 94 st 89 st 86 st 89 st 


Framtiden 

I november köpte Sydkraft EDF:s andel i Graninge och 

Graninge AB är idag ett dotterbolag till Sydkraft AB. Det 

innebär bl.a. att varumärket Graninge kommer att ersättas. 

Givetvis har affären stor betydelse för vår lokala utveckling 

och vi kommer att ompröva vår affärsidé, våra mål och strategier. 

Vi får på nära håll tillgång till Sydkrafts kompetens. 

För oss gäller det att optimalt utnyttja den nya kompetensen 

och affärsmöjligheterna. 

Uppgift om könsfördelning Graninge, koncern 

Kvinnor Män 




75


76 




Under våren 2003 planerades en flytt av Stensöskolans verksamhet 

till Jenny Nyströmskolan, Jenny Nyströmskolan 

skulle i sin tur flytta verksamhet till ”Sjöbefälskolan”. Under 

våren fick samtidigt Stagneliusskolan problem med 

tomma lokaler på grund av att de kvalificerade yrkesutbildningarna 

upphörde samt att elevantalet på samhällsprogrammet 

minskade. Beslut togs sedan om att 

omvårdnadsprogrammet i stället skulle flyttas till Stagneliusskolan. 

Planeringen av ”Sjöbefälsskolan” var då så långt 

gången och kostnader på 9,0 mkr hade uppstått för projekteringen 

vilka gymnasieförbundet fick stå för. 

Inom förbundet har den väntade stora elevökningen stoppats 

upp genom att flera friskolor nu etablerat sig. 

Verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete har stått i fokus 

för all gemensam fortbildning under året. Under våren 

deltog en grupp skolledare i en kvalitetskurs om tio högskolepoäng 

som Kommunförbundet anordnade. Samtliga 

skolledare har nu genomgått denna utbildning. 

Under hösten har fortbildning i kvalitetsarbete anordnats 

för all personal och för enheternas utvecklingsgrupper. En 

ny fyraårig utvecklingsplan (skolplan) har också antagits av 

direktionen. 


Årets resultat uppgår till 5,44 mkr. Jämfört med budget avviker 

resultatet med 3,94 mkr. Avvikelsen beror på att Stensöskolan 

flyttades in i befintliga lokaler på Stagneliusskolan. 

Efter årets resultat har förbundet ett positivt eget kapital 

på 2,6 mkr. Gymnasieförbundet har därmed också klarat 

balanskravet. 














Under kalenderåret 2003 har gymnasieförbundet betalat 

eleversättningar till andra kommuner eller friskolor för i genomsnitt 

672 elever (523 elever). Dessa elever studerar i andra 

kommuner, landsting, friskolor och på korrespondensgymnasiet 

i Torsås. 

I genomsnitt har gymnasieförbundet betalat 78 731 kr per 

elev och läsår i interkommunal ersättning. För 2002 var denna 

kostnad 78 000 kr och därmed har en kostnadsökning skett 

på ca 1 %. 

År 2003 hade Kalmarsunds Gymnasieförbund i genomsnitt 

672 elever, 601 under vårterminen och 742 under höstterminen. 

Ökningen mellan terminerna kan förklaras med 

att friskolan John Bauer har startat höstterminen 2003. 

Framtiden 

De stora utmaningarna inför framtiden består i reformeringen 

av vuxenutbildningen, nya sektorsgymnasiet samt 

konkurrensen från nya friskolor. För Axel Weudelskolan 

innebär omställningen av vuxenutbildningen betydande besparingar 

men samtidigt nya utmaningar i form av förändrade 

arbetssätt. 

Mellan 2008 och 2015 minskar antalet ungdomar på gymnasiet 

kraftigt. Vi håller nu på att se över vilka förändringar 

vi måste göra för att klara en bra skola med hög kvalité trots 

att resurserna minskar. Vår strategi är att dra in på lokaler 

för att kunna behålla en hög personaltäthet. 


Tillgångar 





Eget kapital 

Ingående eget kapital -2,8 -3,8 



Summa eget kapital 2,6 -2,8 


Skulder 

Långfristiga skulder 20,0 




Antal elever i gymnasieutbildning Kalmarsunds 

Gymnasieförbund 

i förbundets utanför summa 

regi förbundet 

Läsåret 1999/2000 3 262 399 3 661 

Läsåret 2000/2001 3 225 448 3 673 

Läsåret 2001/2002 3 326 480 3 806 

Läsåret 2002/2003 3 344 591 3 935 

Höstterminen 2003 3 324 742 4 066 

Påbyggnadsutbildningen i förbundets regi har ca 35 platser, 

Olika typer av utbildningar som eleverna söker 

2000 2001 2002 2003 

Treåriga program som ej 

anordnas inom förbundet 250 235 250 297 

Utbildningar i landstingets regi 1 3 2 3 

Påbyggnadsutbildningar 25 35 35 38 

Korrespondensgymnasiet i Torsås 108 112 79 98 

Friskola 35 86 157 237 

Totalt 419 471 523 672 

Uppgift om könsfördelning Kalmarsunds 

Gymnasieförbund 


Kostnad per elev inom Kalmarsunds 

Gymnasieförbund (exkl. gymnasiesärskolan) 

År kr Undervisning Lokaler och Övrigt 

inventarier 

1998 59 400 44% 28% 28% 

1999 64 800 42% 29% 29% 

2000 68 570 44% 26% 30% 

2001 72 632 43% 25% 32% 

2002 72 705 46% 26% 28% 

Kostnadsökningen mellan åren 1998 och 1999 beror på att Stensöskolan tillfördes 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 1/1 1999. 

Kvinnor Män 




77

Kommunalförbundet Naturbruksgymnasierna i Kalmar län 

78 

Kommunalförbundet Naturbruksgymnasierna i Kalmar län 



Förbundsstyrelse och förbundsfullmäktige ersattes 2003 av 

en förbundsdirektion. Direktionen har utarbetat en skolplan 

för mandatperioden. Skolplanen har sammankopplats med 

ett kvalitetsredovisningssystem kallat Cockpit, vilket mäter 

resultaten inom sex olika delområden. De olika skolornas 

resultat sammanställs och utgör förbundets kvalitetsredovisning 

till Skolverket. 

Antalet sökande till skolorna ökade 2003. Det innebar att 

intagningsorganisationen om 150 elever fylldes väl. Under 

förutsättning att lika stort antal elever tas in de kommande 

åren kommer elevkostnaden att sjunka under rikssnittet. 

Sedan två år tillbaka har 4 mkr/år avsatts till byggnadsinvesteringar. 

Valstadskolan har renoverat ett elevinternat, 

Ingelstorpskolan har anslutits till det kommunala vattennätet 

(myndighetskrav) och Helgesboskolan har byggt ett kallförråd 

för maskiner. 

Kalmar kommun planerar en ridanläggning i anslutning 

till Smedby. Kommunen, ridklubben och Ingelstorpskolan 

skulle kunna samverka i en anläggning för många ungdomars 

undervisning och fritidsysselsättning. En del av medlen för 

fastighetsinvesteringar har avsatts för detta ändamål. 

Valstadskolan drabbades av salmonellasmitta sommaren 

2003. Smittan kom via foder från Lantmännen i Norrköping. 

Mer än 600 svin fick slaktas och hela svinanläggningen saneras. 

Stallarna friskförklarades i december. Försäkringar bör 

ersätta den största delen av förlusterna, ca 1,5 mkr. 


Årets resultat uppgår till 2,74 mkr. Jämfört med budget avviker 

resultatet med 2,0 mkr. Resultatet hänför sig till större 

delen av finansiella poster. En god likviditet har under 2003 

gett en positiv intäktsränta på 0,5 mkr. En genomsnittsränta 

på 5,5 % budgeterades för banklånen. Den verkliga 

genomsnittsräntan blev 4,9 % vilket medför ett överskott 

på 0,4 mkr. Kontot för interkommunal ersättning visar ett 

överskott på 1,0 mkr. Överskottet beror på ett ökat intresse 














för naturbruksprogrammet inför hösten 2003. 

Kommunalförbundet har redovisat överskott sedan 

kommunalförbundet bildades 1999. Därmed har kommunalförbundet 

levt upp till balanskravet under samtliga år. 

Framtiden 

Direktionen beslutade i december 2003 att göra en analys 

av Naturbruksgymnasiernas framtida struktur. Utredningen 

kommer att belysa skolornas utveckling/framtid regionalt 

och nationellt och även med jämförelser med andra regioner 

i landet samt en framtidsvision till 2007. 

I mars kommer regeringens proposition om en förändrad 

gymnasieskola, baserad på betänkandet ”Åtta vägar till kunskap”, 

och utredningen kommer att göra en koppling till denna. 

Varje skola skall analyseras med fokus på den framtida 

strukturen och se på vilka delar som är hänförliga till 

utbildningsverksamheten. Samtidigt görs en översyn av 

maskin- och fastighetsinvesteringarna och vilka möjligheter 

till samordning, lokalt såväl som regionalt, som finns. Skolornas 

framtida huvudmannaskap skall belysas. 

Utredningen skall redovisas för direktionen den 3 juni 2004. 

Direktionen låter också en extern konsult värdera skolorna. 

Nettokostnad per enhet 

2003 2002 

Antal Nettokostnad Antal Nettokostnad 

elever per elev elever per elev 

Ingelstorpskolan 129 177 000 kr 121 179 000 kr 

Helgesboskolan 75 144 000 kr 59 161 000 kr 

Valstadskolan 140 191 000 kr 133 183 000 kr 

Om hänsyn tas till salmonellautbrottet på Valstadskolan 

blir snittkostnaden per elev 185 tkr kronor istället för 191 tkr. 

Uppgift om könsfördelning Kommunalförbundet 

Naturbruksgymnasierna i Kalmar län 

Kvinnor Män 





Tillgångar 





Eget kapital 






Skulder 





Kalmar Stufveri AB 



Verksamheten under året har i vanlig ordning omfattat lastning 

och lossning av fartyg i Kalmar hamn samt kaj- och 

magasinshantering av ankommande och avgående gods. I 

mindre omfattning har omlastning av ej sjöburet gods utförts 

såväl inom som utanför hamnområdet. 

Våra viktigaste varuslag är jordbruks- respektive skogsprodukter. 

Jordbruksprodukterna har en relativt lugn utveckling 

medan exporten av sågade trävaror och importen av 

sågtimmer och massaved kan fluktuera kraftigt över tiden. 

Orsakerna kan vara den ständiga, konkurrensstyrda utvecklingen 

av såväl råvaru- som försäljningsmarknader likväl som 

strukturförändringar i branschen. Det vi nu märker är en 

avmattning av utvecklingen som under senaste tioårsperioden 

i stort sett fördubblat våra hanterade godsvolymer. 


Den totala hanterade godsmängden minskade under året 

med 35 000 ton jämfört med föregående år. Som nämnts 

ovan är förändringar en del av vardagen och oaktat nedgången 

i godsvolymer är årets resultat av verksamheten bättre 

än föregående år. 

Nyckeltal 

2003 2002 2001 2000 1999 

Antal fartyg 276 294 314 315 339 

Godsvolymer i ton 467 605 501 951 490 830 446 658 466 762 







Verksamhetens nettokostnader 0,1 -0,1 

Koncernbidrag 






Bokslutsdispositioner 1,0 0,2 



Framtiden 

Kalmar Stufveri AB 

På kort sikt förväntas godsvolymerna ligga kvar på ungefär 

nuvarande nivå vilket också styrks av inledningen av 2004. 

Underlaget för vår verksamhet är helt beroende av våra 

kunders framgångar. Kalmar Hamn har en lokal prägel och 

närhet till huvudkunderna ger förutsättning att i samråd vidareutveckla 

vår service på ett sätt som stärker vår marknadsposition. 

För vissa varuslag ökar lastmängden per fartyg samtidigt 

som liggetiden i hamn helst inte får bli längre. I samverkan 

med hamnförvaltningen, som investerat i nya kranar och 

lyftok, sker nu en utveckling av produktiviteten i lastning 

och lossningsarbeten. Den nyligen genomförda underhållsmuddringen 

av hamnbassängen kommer också väl till pass 

när fartygsstorleken ökar. 

Uppgift om könsfördelning 

Kvinnor Män 

Styrelseledamöter 5 



Balansräkning 2003 2 002 

Tillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 





Eget kapital 






Skulder 





79

Kalmar Familjebad KB 

80 

Kalmar Familjebad KB 



Under verksamhetsåret har den nya 25-meters bassängen 

tagits i bruk omfattande fyra banor med separat vattenrening. 

Den nya bassängen har medfört att simhallen har kunnat 

tillfredsställa det ökade behovet av mer bassängtid för 

skolor och simklubben Kalmar simsällskap samt att 

motionärerna har fått en lugnare miljö i den stora bassängen. 

Den har även gett möjlighet att tillgodose högskolans behov 

av vattenytor för sin utbildning. 

Bolaget drabbades av den stora översvämningen i Kalmar i 

slutet av juli vilket medförde stillestånd i simverksamheten 

under en dag samt övrig gruppverksamhet under renoveringen. 

I samband med renoveringsarbetet gjordes förbättringar 

för att kunna utnyttja lokalerna på ett effektivare sätt i 

verksamheten. 

I övrigt kan nämnas att bolagets friskvårdsaktiviteter fortsätter 

att utvecklas positivt där Nautilus ånyo ökat medlemsantal 

och omsättning. 


Årets resultat är negativt med –0,5 mkr. Följande faktorer 

har påverkat resultatet: 

• Under året har förändring i redovisningsprinciperna 

gjorts avseende Nautilusintäkter som inte längre 

periodiseras mellan åren. Detta har medfört en 

resultatförbättring på 0,8 mkr. 

• Därutöver har avskrivningstiden avseende byggnad 

ändrats från 3 % till 2 %. Detta har medfört att 

avskrivningarna är 0,4 mkr lägre än tidigare år vilket 

också påverkar resultatet positivt. 

• Resultatet har påverkats negativt av merkostnader på 

den nya bassängen 








Koncernbidrag 






Skattekostnad 0,0 0,0 


• Översvämningen i Kalmar i slutet av sommaren 

medförde intäktsförluster för simverksamheten och 

övrig gruppverksamhet beräknad till ca 0,2 mkr. 

• Personalkostnaderna har ökat med 0,1 mkr. 

• Ökade energikostnader beroende på den kalla vintern 

2003 har påverkat resultatet negativt med 0,4 mkr. 

• I övrigt ökade omkostnader 0,4 mkr. 

Bolagets investeringar uppgår under räkenskapsåret till 8,2 mkr 

varav 7,9 mkr avser tillbyggnad för den nya bassängen. 

Framtiden 

Vi ser positivt på framtiden beroende på att anläggningen 

nu känns komplett. Ett arbete har dock påbörjats för att 

komma tillrätta med verksamhetens negativa resultat. 

Nyckeltal 2003 2002 2001 

Nettoomsättning 8488 tkr 7502 tkr 7753 tkr 

Resultat e finansiella poster -543 tkr -933 tkr -795 tkr 

Balansomslutning 40581 tkr 42192 tkr 39518 tkr 

Antal anställda 18 st 18 st 19 st 

Soliditet 13,6 % 14,4 % 17,7 % 

Avkastning på totalt kapital 2,5 % 1,2 % 1,6 % 

Avkastning på eget kapital neg. % neg. % neg. % 

Uppgift om könsfördelning Kalmar Familjebad KB 

Kvinnor Män 





Tillgångar 





Eget kapital 





Avsättningar 

Skulder 








År 2003 har varit ett år av förändring för Kalmars teknikpark. 

Vid mitten av året gick Kalmars två teknikparksinitiativ, 

f.d. Soft Center Kalmar och f.d. Atrium21, samman under 

namnet Kalmar Science Park i bolaget Kalmar Science Park 

AB. Kalmar Science Park fokuserar huvudsakligen på företag 

med verksamhet inom två områden: bioteknik och TIME 

(Telekom, information, media, entertainment). Verksamheten 

inom bioteknikområdet genomförs av Kalmar 

BioScience AB. 

Kalmar Science Park AB ägdes vid utgången av år 2003 

av KIFAB i Kalmar AB 45 %, Kalmar Kommun 24,5 %, 

CA Fastigheter AB 20 %, WM-Data e-Solutions AB 5 %, Ki 

Consulting & Solutions AB 5 %. Medlemsföretagen äger gemensamt 

1 aktie (0,5 %), via Föreningen Kalmar Science Park. 

Vid slutet av 2003 var trettio företag och organisationer, 

med sammanlagt 550 anställda, hyresgäster i teknikparkslokalerna 

på Varvsholmen. I lokalerna på Norra vägen fanns 

sju företag med arton anställda. Utöver hyresgästerna har 

Kalmar Science Park fem distansmedlemmar. 


Verksamheten visar för 2003 en vinst på 0,2 mkr och omsättningen 

var 2 mkr. 







Verksamhetens nettokostnader 0,2 -0,1 

Koncernbidrag 

Övriga finansiella intäkter 





Skattekostnad 

Årets resultat 0,2 -0,1 

Framtiden 


Strax före årsskiftet 2003/2004 påbörjades ett omfattande 

strategi- och varumärkesarbete, för att hitta rätt form för 

bolagets fortsatta verksamhet tillsammans med de tre 

huvudintressenterna, näringslivet, högskolan och den offentliga 

sektorn. 

Nyckeltal 2003 2002 

Soliditet 65,6% 72,8% 

Uppgift om könsfördelning Kalmar Science Park AB 

Kvinnor Män 


Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 



Tillgångar 





Eget kapital 



Årets resultat 0,2 -0,1 



Skulder 





81

Ordlista 

Anläggningskapital Bundet eget kapital. Skillnaden mellan 

anläggningstillgångar och långfristiga skulder 

Anläggningstillgångar Fast och lös egendom för stadigvarande 

bruk. 

Använda medel Visar årets bruttoavtappning av rörelsekapital, 

dvs. alla poster som har minskat omsättningstillgångarna 

respektive ökat de kortfristiga skulderna. 

Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av 

anläggningstillgångarnas bokförda värde motsvarande beräknat 

slitage 

Balansräkning Beskriver kommunens finansiella ställning 

på bokslutsdagen. Visar hur kommunen har använt sitt kapital 

(tillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (skulder 

och eget kapital). 

Budgetavvikelse Över- eller underskott i förhållande 

till budget. 

Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder. 

Extraordinära poster Poster som saknar klart samband med 

kommunens ordinarie verksamhet. De kan inte heller förväntas 

inträffa ofta eller regelbundet och ska uppgå till väsentliga 

belopp. 

Finansnetto Ränteintäkter minus räntekostnader. 

Finansieringsanalys Visar hur årets drift-, investerings-, 

och låneverksamhet m m har påverkat rörelsekapitalet 

Internränta Intern ersättning för det kapital som nyttjas av 

verksamheterna. 

Investering Anskaffning av anläggningstillgångar. 

Kapitalkostnad Gemensam benämning för internränta 

och avskrivning. 

Kortfristiga fordringar Fordringar som förfaller till betalning 

inom ett år. 

Kortfristiga skulder Skulder med en återbetalningstid 

inom ett år. 

Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. 

Långfristiga fordringar Fordringar som förfaller till betalning 

senare än ett år från balansdagen. 

Långfristiga skulder Skulder med en återbetalningstid på 

över ett år. 

Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för 

investeringsbidrag. 

Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för intäkter. 

Nyckeltal Förhållandet mellan två storheter, tex. eget kapital 

i % av de totala tillgångarna (soliditet). 

Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. 

Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter till rätt 

period, som till exempel månad eller redovisningsår. 

Resultaträkning Visar årets finansiella resultat och visar 

hur det uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan också 

läsas ut av balansräkningen. 

Resultatutjämningsfond Nämndernas del av det egna 

kapitalet. 

Sammanställd redovisning ”Koncernbokslut” upprättat i 

enlighet med gällande redovisnings-principer. 

Soliditet Eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna, 

dvs. graden av självfinansierade tillgångar. Visar 

betalningsförmågan på lång sikt. 

Tillförda medel Visar årets bruttotillskott till rörelsekapitalet, 

dvs. alla poster som har ökat omsättningstillgångarna 

respektive minskat de kortfristiga skulderna. 

Årets resultat Skillnaden mellan årets intäkter och kostnader. 

83

Bildtema i Kalmar kommuns årsredovisning 2003 är Väder och oväder. 

Det kraftiga regnvädret med efterföljande översvämningar i slutet av juli 

2003 orsakade stora materiella skador. Flera av kommunens förvaltningar 

och bolag påtalar verkningarna av regnet som ökade kostnader under 

året, vädrets makter tar inte hänsyn till någon kommunal budget. Översvämningar, 

snöoväder och andra extrema väderförhållanden kan kosta 

mycket pengar för kommunens skattebetalare. Pengar som vi helst velat 

använda till annat. 

Men vädret i Kalmar är ofta vackert. Kalmars läge vid soliga ostkusten 

ger oss fördelar som turistort. Besöksnäringen är en växande näringsgren 

i Kalmar som också genererar skattepengar. Solsken är alltså bra för den 

kommunala ekonomin. 

Och vem har inte hört talas om vad som finns vid regnbågens slut? 

Fotografer: Staffan Arvegård, Anders Johansson, Christer Carlquist 

och Michael Lindstedt 

Vill du veta mer eller beställa fler exemplar av årsredovisningen, kontakta 

kommunledningskontoret, ekonomienheten telefon 0480-45 00 00, eller 

hämta den som pdf-fil på Kalmar kommuns hemsida www.kalmar.se. 


Informationsenheten 2004-05/16

Årsredovisning - Kalmar Vatten och Renhållning AB - Kalmar kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Årsredovisning - Kalmar Vatten och Renhållning AB - Kalmar kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?