KÄRNVAPEN - Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen

More documents

Recommendations

Info

K Ä R N V A P E N avsikt med bomberna blev effekten att USA tillskansade sig egen kontroll över Japan och att man visade upp det farligaste vapen mänskligheten någonsin skapat, ett vapen som man hade ensamrätt över, vilket gav självsäkerhet i utrikespolitiken. Sovjet var dock inte okunnigt om kärnvapen, dels hade de känt till USA:s utvecklingsförsök länge, dels var de själva på väg att utveckla kärnvapen. För att inte hamna i underläge höll Stalin masken och låtsades inte utåt om att USA hade ett farligt vapen. Ett rimligt antagande är dock att Stalin andades ut när han och Sovjet själva fick kärnvapen 1949. Förklaringarna till användandet av atombomberna över Hiroshima och Nagasaki är otaliga. Men vilken tycker ni verkar mest rimlig? Motivera ert ställningstagande! Korea var under andra världskriget ockuperat av Japan. 1945 befriades landet av USA och Sida 6 Sovjet. De båda arméerna möttes vid den 38:e bredgraden. Tanken var att Korea skulle bli ett enat och självständigt land, men det misslyckades och landet delades i två. Gränsen drogs vid ovan nämnda breddgrad. Nordkorea blev kommunistiskt och stöddes av Sovjet och senare även Kina. Sydkorea blev en auktoritär diktatur stödd av USA. Båda sidor hade planer på att med militärmakt ena Korea, det blev Nord som tog det första steget. Ensamma vågade de inte göra något, de var i behov av stöd från Sovjet. Till en början vägrade Stalin, men i januari 1950 ändrade han sig och godkände Nordkoreas anfallsplan. Vad som avgjorde är svårt att säga, men det finns vissa centrala faktorer. För det första hade kommunismen segrat i Kina året innan, vilket gjorde att Sovjets stöd kunde förmedlas via Kina. För det andra var man rätt säker på att USA inte skulle lägga sig i, på grund av uttalan- den de gjort om att Sydkorea inte ingick i den amerikanska försvarszonen och att de ett år tidigare underlåtit att komma den kinesiska nationalistregimen till undsättning i kampen mot Mao´s revolutionärer. För det tredje hade Sovjets självförtroende ökat eftersom att de, året innan lyckats provspränga egna kärnvapen. Stalin insåg att tillgången till kärnvapen ytterligare minskade risken att USA skulle använda sina emot Sovjet. Tidigare hade Stalin hållit masken och inte låtsats om sin rädsla, nu behövde han inte göra det längre utan kunde använda offen- siv strategi. Foto: Public Domain Bombplanet på bilden är ‖Enola Gay‖. Det bombplan som släppte den första atombom- ben över Hiroshima. Kriget bröt ut och Nordkorea stormade fram över Koreahalvön. Nordkorea och Sovjet hade dock gjort en felberäkning. USA tänkte visst gå in i konflikten. Den amerikanske presidenten Foto: Public Domain Mao Tse-tung (Kina). Harry S Truman (USA). Josef Stalin (Sovjet).
K Ä R N V A P E N FN:s säkerhetsråd är ett av FN:s allra viktigaste organ. Det är i säkerhetsrådet som beslut fattas om FN ska gå in i konflikter som fredsbevare eller fredsframtvingare. Dessa beslut är speciella eftersom att de ofta innebär att en stats kontroll över det egna landet begränsas. Säkerhetsrådet består av 15 medlemsländer, varav 5 är permanenta. USA, Frankrike, Ryssland, Kina och Storbri- tannien. Under Korea kriget var medlemmarna desam- ma men med några viktiga undantag. Ryssland var Sov- jet och de bojkottade säkerhetsrådet. Kina representera- des inte av Demokratiska Folkrepubliken Kina på fast- landet utan av högerdiktaturen Taiwan. Sammansätt- ningen gjorde att ett enhälligt beslut kunde fattas och en fredsframtvingande insats kunde inledas. Sida 7 Truman satte ner foten och sa att världen inte fick vända Förenta Nationerna ryggen, så som man tidigare hade gjort med Nationernas Förbund. Säker- hetsrådet, utan ett bojkottande Sovjet och med Tai- wan istället för Kina, beslutade om en insats som leddes av USA. Kriget blev utdraget och blodigt, ar- méerna rykte fram och retirerade under 3 år fram till 1953. Inget kärnvapen användes, men ett uttalande av Pre- sident Truman fick världen att hålla andan. Under hösten 1950 stötte USA på patrull. Kineserna hade gått in på nordsidan och de tvingade USA:s armé att retirera. Det var det största bakslaget någonsin för USA:s armé. I ljuset av detta uttalade sig presidenten Harry S. Truman om att USA skulle möta det militära hotet med alla tillgängliga vapen och att det var befälhavaren i fält som skulle ta beslutet. Uttalandet kunde tolkas som att det var krigförande generaler som skulle besluta om kärnvapenan- vändning. Paniken var nära och Trumans stab fick snabbt gå ut och lugna presskåren, kärnvapen var en fråga för presidenten och ingen annan. Fors- kare har diskuterat huruvida kärnvapen var ett alternativ för att slå tillbaks kineserna. Troligtvis var det inget alternativ, beroende på att Truman var medveten om vapnets förödande effekter och att det inte fanns några tydliga mål att bomba i Nordkorea. En del teoretiker menar att kärnvapenanvändning ald- rig var nära i Korea, men att om USA hade lidit ett liknande nederlag i Euro- pa, hade kärnvapnet legat mycket närmare till hands. USA var under en period ensam kärnvapenmakt, när fick Sovjet tillgång till kärnvapen? Hur påverkade det balans mellan de bägge supermak- terna tror ni? President Truman: We will take whatever steps are necessary to meet the military situation, just as we always have. Reporter: Will that include the ato- mic bomb? President Truman: That includes every weapon we have… The military commander in the field will have charge of the use of the weapons, as he always has. Eisenhower och Chrusjtjov tog över efter Truman och Stalin. Eisenhower hade som gammal militär en stark po- sition och ingen vågade ifrågasätta hans mod. Han kunde därför kosta på sig att inte hota med kärnvapen och han utvecklade strategin om total vedergällning. Han såg det som att om man rustar för totalt krig har man störst chans att undvika det. Motparten Chrusjtjov satt mycket osäkrare men även han insåg att kärnvapnet var oanvändbart annat än i totalt krig. Dock tyckte han att kärnvapenhotet var ett bra redskap för att vinna politis- ka framgångar och använde sig av det frikostigt under 50-talet, bland annat i samband med Suez-krisen och i ett försök att få Västmakterna att lämna Berlin. Eisenhower kände till att hoten till stor del var tomma. Han
Page 1 and 2: OLOV ERIKSSON PETER TJERNSTRÖM JES
Page 3 and 4: K Ä R N V A P E N Sida 3 I N N E H
Page 5: K Ä R N V A P E N Konflikten mella
Page 9 and 10: K Ä R N V A P E N Sida 9 Efter Kub
Page 11 and 12: K Ä R N V A P E N Sida 11 Att stor
Page 13 and 14: K Ä R N V A P E N K Ä R N V A P E
Page 15 and 16: K Ä R N V A P E N Sida 15 åtminst
Page 17 and 18: K Ä R N V A P E N Sida 17 befinner
Page 19 and 20: K Ä R N V A P E N N E D R U S T N
Page 21 and 22: K Ä R N V A P E N Sida 21 kärnvap
Page 23 and 24: K Ä R N V A P E N B L I X K O M M
Page 25 and 26: K Ä R N V A P E N A K T U E L L A
Page 27 and 28: K Ä R N V A P E N B E G R E P P S
Page 29 and 30: K Ä R N V A P E N Page 29 et nära

KÄRNVAPEN - Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?