KÄRNVAPEN - Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen

K Ä R N V A P E N
FN:s säkerhetsråd är ett av FN:s allra viktigaste organ.
Det är i säkerhetsrådet som beslut fattas om FN ska gå
in i konflikter som fredsbevare eller fredsframtvingare.
Dessa beslut är speciella eftersom att de ofta innebär
att en stats kontroll över det egna landet begränsas.
Säkerhetsrådet består av 15 medlemsländer, varav 5 är
permanenta. USA, Frankrike, Ryssland, Kina och Storbri-
tannien. Under Korea kriget var medlemmarna desam-
ma men med några viktiga undantag. Ryssland var Sov-
jet och de bojkottade säkerhetsrådet. Kina representera-
des inte av Demokratiska Folkrepubliken Kina på fast-
landet utan av högerdiktaturen Taiwan. Sammansätt-
ningen gjorde att ett enhälligt beslut kunde fattas och en
fredsframtvingande insats kunde inledas.
Sida 7
Truman satte ner foten och sa att världen inte fick
vända Förenta Nationerna ryggen, så som man tidi-
gare hade gjort med Nationernas Förbund. Säker-
hetsrådet, utan ett bojkottande Sovjet och med Tai-
wan istället för Kina, beslutade om en insats som
leddes av USA. Kriget blev utdraget och blodigt, ar-
méerna rykte fram och retirerade under 3 år fram till
1953.
Inget kärnvapen användes, men ett uttalande av Pre-
sident Truman fick världen att hålla andan. Under
hösten 1950 stötte USA på patrull. Kineserna hade
gått in på nordsidan och de tvingade USA:s armé att
retirera. Det var det största bakslaget någonsin för
USA:s armé. I ljuset av detta uttalade sig presidenten Harry S. Truman om att USA skulle möta det militära hotet
med alla tillgängliga vapen och att det var befälhavaren i fält som skulle ta beslutet. Uttalandet kunde tolkas
som att det var krigförande generaler som skulle besluta om kärnvapenan-
vändning. Paniken var nära och Trumans stab fick snabbt gå ut och lugna
presskåren, kärnvapen var en fråga för presidenten och ingen annan. Fors-
kare har diskuterat huruvida kärnvapen var ett alternativ för att slå tillbaks
kineserna.
Troligtvis var det inget alternativ, beroende på att Truman var medveten
om vapnets förödande effekter och att det inte fanns några tydliga mål att
bomba i Nordkorea. En del teoretiker menar att kärnvapenanvändning ald-
rig var nära i Korea, men att om USA hade lidit ett liknande nederlag i Euro-
pa, hade kärnvapnet legat mycket närmare till hands.
USA var under en period ensam kärnvapenmakt, när fick Sovjet tillgång
till kärnvapen? Hur påverkade det balans mellan de bägge supermak-
terna tror ni?
President Truman: We will take
whatever steps are necessary to
meet the military situation, just as
we always have.
Reporter: Will that include the ato-
mic bomb?
President Truman: That includes
every weapon we have… The military
commander in the field will
have charge of the use of the weapons,
as he always has.
Eisenhower och Chrusjtjov tog över efter Truman och Stalin. Eisenhower hade som gammal militär en stark po-
sition och ingen vågade ifrågasätta hans mod. Han kunde därför kosta på sig att inte hota med kärnvapen och
han utvecklade strategin om total vedergällning. Han såg det som att om man rustar för totalt krig har man
störst chans att undvika det. Motparten Chrusjtjov satt mycket osäkrare men även han insåg att kärnvapnet var
oanvändbart annat än i totalt krig. Dock tyckte han att kärnvapenhotet var ett bra redskap för att vinna politis-
ka framgångar och använde sig av det frikostigt under 50-talet, bland annat i samband med Suez-krisen och i
ett försök att få Västmakterna att lämna Berlin. Eisenhower kände till att hoten till stor del var tomma. Han