Österbottens landskapsöversikt 2040: Ny energi i Österbotten

jakobstadsregionen.fi

Österbottens landskapsöversikt 2040: Ny energi i Österbotten

ÖSTERBOTTENS

LANDSKAPSÖVERSIKT 2040

Ny energi i Österbotten!

Kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald

och stark sammanhållning


ÖSTERBOTTENS

LANDSKAPSÖVERSIKT 2040

Ny energi i Österbotten!

Kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald

och stark sammanhållning


Layout och bilder:

Göran Strömfors/

Österbottens förbunds bildarkiv

Frampärmens industribild:

Wärtsiläs bildarkiv

Alla bilder skildrar

österbottniskt vardagsliv.

Nr 68 S:2010

ISBN 978-951-592-110-9

ISSN 1238-0822

Waasa Graphics Oy

Vasa 2010

Ny

energi

i Öster -

botten!


Innehållsförteckning

1. Förord till landskapsöversikten 5

2. Mitt Österbotten 2040 – en vardagsbeskrivning för att klarlägga begreppen 7

3. Omvärlden med tanke på regionutvecklingen:

Österbotten når framgång genom att modigt möta strömningarna i världen 9

4. Utvecklingskraft ur Österbottens styrkor 11

5. Målbild för Österbotten 2040 13

6. Österbottens strategiska riktlinjer och bedömning av deras konsekvenser 16

6.1 Strategisk riktlinje 1: Konkurrenskraft och image

Österbotten är känt för att vara energiskt 17

6.1.1 Bedömning av den strategiska riktlinjens miljökonsekvenser 23

6.2 Strategisk riktlinje 2: Arbetskraft och kompetens

– internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten 24

6.2.1 Bedömning av den strategiska riktlinjens miljökonsekvenser 28

6.3 Strategisk riktlinje 3: Tillgänglighet och balanserad regionstruktur

– de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten 29

6.3.1 Bedömning av den strategiska riktlinjens miljökonsekvenser 35

6.4 Strategisk riktlinje 4: Välfärd, kultur och socialt kapital

– den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten 36

6.4.1 Strategiska fokusområden för välfärden 37

6.4.2 Kulturens strategiska fokusområden 38

6.4.3 Bedömning av den strategiska riktlinjens miljökonsekvenser 41

6.5 Strategisk riktlinje 5: Naturens och miljöns välbefinnande

Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet för att stävja klimatförändringen 42

6.5.1 Bedömning av den strategiska riktlinjens miljökonsekvenser 45

7. Organiserat förverkligande av målen 46

8. Landskapsöversiktens mål i siffror samt uppföljning 47

9. Beredning av landskapsöversikten och bakgrundspromemorior 51

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 3


4

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


1.

Förord till landskapsöversikten

Målen för regionutveckling liknar varandra inom hela Europa. Utvecklandet skall ske aktivt

och är tillväxtorienterat. De allmänna målen är att utjämna skillnader mellan regionerna samt

att stärka regionernas livskraft, konkurrenskraft och tillväxt. Varje lands förvaltningssystem har

sina egna särdrag och varje land har sina egna medel för att uppnå målen för regionutveckling.

Det som är gemensamt är kravet på en samordnad regionutveckling på bred basis som sker över

sektorsgränserna. Denna landskapsöversikt skall inspirera till ett sektorövergripande, regionalt

utvecklingsarbete både horisontellt och vertikalt.

Målet för en programbaserad regionalpolitik är att stärka regionernas utveckling utifrån deras

egna förutsättningar samt den regionala konkurrenskraften och tillväxtpotentialen. Enligt 6 § i

lagen om utvecklingen av regionerna och 25 § i markanvändnings- och bygglagen skall för regionutvecklingen

i landskapet utarbetas en landskapsöversikt som anger målen för landskapets

utveckling på lång sikt. Några närmare bestämmelser om innehållet i landskapsöversikten har

inte utfärdats. När landskapsöversikten utarbetas beaktas de riksomfattande målen för områdesanvändningen

enligt 22 § i markanvändnings- och bygglagen och de rikstäckande målen för

regionutvecklingen enligt 22 § i regionutvecklingslagen. Målen och sakinnehållet i landskapsöversikten

bestäms dock utifrån landskapets egna utvecklingsbehov och specialförhållanden.

Landskapsöversikten 2040 lotsar in landskapet mot strategiska mål, som klart baserar sig på landskapets

egen kraft, egen kompetens och egna resurser med människorna satta i fokus. Landskapet

har alla väsentliga byggstenar för en god utveckling, eftersom landskapet, dess företag och kommuner

tidigt insett nödvändigheten av att vända sig till och ta emot de globala strömning arna och

inte bara avvisa dem. Landskapets framtid är global, men handlingarna lokala.

Den nya visionen sammanfattar den positiva utvecklingslinjen:

NY ENERGI I ÖSTERBOTTEN – KRAFT UR HÖG KOMPETENS,

KULTURELL MÅNGFALD OCH STARK SAMMANHÅLLNING

Det är i mötet mellan människor som vi organiserar de gemensamma krafterna. Den österbottniska

mångfalden kan kanaliseras till en styrka. Mångfalden syns bland annat i medborgarsamhällets

dynamik. Det är ytterst viktigt att de strategier som formuleras fortsätter att stärka medborgarsamhället

och förbättra delaktigheten. Sättet att utarbeta denna landskapsöversikt har varit ett exempel

på mångfaldens rikedom: olika grupper har fritt fått låta tankar och idéer mötas. Sedan har målen

förenats och sammanförts under behandlingens gång så att landskapsfullmäktige godkände landskapsöversikten

den 8 mars 2010.

Miapetra Kumpula-Natri Ulla-Maj Wideroos Olav Jern

landskapsfullmäktiges landskapsstyrelsens landskapsordförande

ordförande direktör

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 5


2.

Mitt Österbotten 2040

– en vardagsbeskrivning för att klarlägga begreppen

Det är trösterikt att märka att de grundläggande

värdena är bestående, trots att vårt jordklot

krymper i många avseenden

(Allmän definition: Globalisering är en term som kan användas

mångsidigt. Grovt definierat innebär den en samhällelig förändring,

som kommer till synes i ökade interkontinentala kontakter

mellan människor. Globalisering är alltså världsomspännande

nätverkande)

och vår livsmiljö internationaliseras, arbetet för att

stävja klimatförändringen gör att alla funktioner

i samhället ska omvärderas och den tekniska utvecklingen

är enorm. Genom att beskriva familjen

Lund-Kallios vardag kan vi skapa en bild av livet i

Österbotten år 2040.

Familjen Lund-Kallio består av två vuxna och tre

barn. Fadern i familjen Per Lund är svenskspråkig

och modern Maija Kallio är finskspråkig. Barnen

behärskar båda föräldrarnas modersmål, men de går

i skola på svenska i Närpes. Pappa Per är utbildad

översättare och han träffade sin hustru Maija då han

studerade i Helsingfors. Maija är diplomingenjör.

Båda föräldrarna deltog under studietiden i internationellt

studentutbyte och deras omfattande, internationella

nätverk av vänner härrör ända från den

tiden. I sitt arbete inom energisektorn måste Maija

hela tiden vara ett steg före i utvecklingen och vara

lyhörd för nya trender. Maijas djärva och självständiga

sätt att tänka har gett drivkraft åt hennes karriärutveckling

och tillsammans med sina kollegor

har hon varit initiativtagare till många nya innovationer.

(Citat av ärkebiskop Jukka Paarma på Kommundagarna

11.6.1999: ”Innovatörerna är personer, vilka nyfiket, djärvt,

iv rigt och innovativt söker nytt, experimenterar och agerar på

gränsen till dumdristighet. De lyfter ibland fram okonventio nella

eller tidigare oprövade idéer och lösningar och verkställer dem.

Fastän det kan gå dåligt för dem, är det ändå innovatörer av det

här slaget som för världen framåt. Vid sidan av innovatörerna

måste det också finnas sådana som håller ordning på saker och

ting, det vill säga administratörer. Bägge behövs. Å andra sidan

ska det i varje ledare finnas både en innovatör och en administratör.”

Jfr kombinatorisk pedagogik, som syftar till att utveckla

innovatörernas förmåga.)

Maijas arbetsplats finns i Vasa, om än hennes arbetsfält

omfattar hela världen. Antalet resdagar blir

många, men en stor del av arbetet kan skötas med

hjälp av moderna datasystem och ofta också hemifrån.

Ett par dagar i veckan arbetar Maija i Vasa

och då åker hon ofta tillsammans med andra pendlare

med elbil eller tåg.

(Hannu Katajamäki: Verksamhetssätt enligt en evolutiv utveckling,

som skapar och upprätthåller förutsättningar, innebär

att jämlika utvecklingsförutsättningar garanteras för landskapets

alla invånare och alla områden.)

Pers arbete som expert på flerspråkighet kan till

stor del skötas hemifrån – då och då träffar han

givetvis också sina kunder och kollegor i samband

med olika möten. Familjen Lund-Kallio lever alltså

i en glokal värld och i ett modernt ubiksamhälle och

njuter av att ha kontroll över sin egen tidsanvändning

och av det idylliska livet i sitt eget hus, som är

omgivet av en vacker trädgård. Vattnet är ett viktigt

element för familjen och en maritim livsstil är en

del av deras vardag.

(Pekka Himanen: Med glokal avses ett ekonomiskt och kulturellt

sett innovativt område som förmår dra nytta av globaliseringens

fördelar)

(Mika Mannermaa: I ubiksamhället är trådlös informationsöverföring

möjlig för vem som helst, var, när och genom

förmed ling av vad som helst)

Familjens barn Eevi 20 år, Toni 16 år och sladdbarnet

Alisa 8 år har fått leva i ett tryggt, rätt litet landsbygdssamhälle

som utgör en del av stads miljön.

Eevi studerar ekonomisk psykologi på eng elska i

det internationella universitetsnätverket i Österbot

ten. Hennes studier består av studieav snitt från

många olika universitet och en stor del av studierna

sköter hon via nätet. Hon är också intres serad av

studier i naturvetenskaper och teknik. Eevi njuter

stort av den internationella vardagen i sin studiemiljö

och av de långa och korta studieperio derna

vid utländska samarbetsuniversitet. Eevis karriärval

bottnar i hennes intresse för japansk kultur och

litteratur. Unge herrn i familjen, Toni, är för sin del

idrottsligt begåvad och han har under hela sitt liv

spelat fotboll uppmuntrad av sina föräldrar. Tack

vare fotbollen har han fått en mångkulturell vänkrets.

Idrottsintresset har också bidragit till att Toni

har klarat sig bra i skolan och nu går han på första

årskursen vid Österbottens idrottsgymnasium, som

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 7

Vattnet är ett

viktigt element

för familjen och

en maritim livsstil

är en del av

deras vardag.


I skolan finns

andra och tredje

gene rationens

invandrarbarn och

också en del

av lärarna har

utländsk

bakgrund.

är specialiserat på fotboll. Han siktar på fortsatta

studier som har att göra med människans välfärd

och i synnerhet med arbete bland barn.

Alisa, den yngsta i familjen, går i årskurs tre i

grundskolan. I skolan finns andra och tredje generationens

invandrarbarn och också en del av lärarna

har utländsk bakgrund. I Alisas skola ordnar olika

föreningar eftermiddagsverksamhet, som kommunen

koordinerar. Alisa är till sin natur en mycket

vetgirig och initiativrik flicka. Skolmiljön, där

lärarna uppmuntrar eleverna att fråga mycket, att

fundera på saker och ting ur flera olika synvinklar,

sporrar Alisa och hennes klasskamrater till aktivitet

och egna initiativ.

(Hannu Katajamäki: Utgångspunkten för den kombinatoriska

pedagogiken är problembaserat lärande, med hjälp av vilket man

ökar förmågan att kombinera saker som skenbart är långt ifrån

varandra till nya slag av helheter.)

Vardagen i familjen Lund-Kallios liv är balanserad

och rikhaltig. De vuxna har tack vare flexibla arbetsarrangemang

och moderna arbetsformer möjlighet

att på ett bra sätt kombinera familjens behov och

arbetslivets krav, och på så sätt har de möjligheter

att helt avstressat tillbringa tid tillsammans.

8

Familjen Lund-Kallio upprätthåller täta kontakter

med sina åldrande föräldrar, som är i god kondition

och bor i Jakobstad. Maijas föräldrar reser mycket.

Pers föräldrar ägnar en stor del av sina pensionärsdagar

åt sina barnbarn och ett aktivt föreningsliv.

De många såväl lokala som internationella nätverk

som medlemmarna i familjen Lund-Kallio på ett

naturligt sätt rör sig i, är också på sitt sätt berikande.

(Robert Putnam: ”Bowling Alone” (2000): Det sociala kapitalet

har två dimensioner; ”förenande” (bridging) och ”bindande”

(bonding). Den förenande dimensionen innebär sociala band och

nätverk mellan individerna och den bindande dimensionen avser

gruppidentitet. Med ett starkt socialt kapital avses att man samtidigt

fungerar i både bindande, interna nätverk som stärker förtroendet

och homogeniteten på området, och i nätverk som sträcker sig

utanför det egna området och tar till sig intryck utifrån.)

Sist och slutligen skiljer sig familjen Lund-Kallios

vardag inte så mycket från en familjs vardag

år 2009. Hemligheten med familjen Lund-Kallios

belåtenhet ligger i den öppna och toleranta livsinställningen,

den sunda nyfikenheten och modet

att fatta olika beslut och göra val som är lämpliga

för den egna familjen. Familjen har upplevt nya

fenomen och förändringar som möjligheter.

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


3.

Omvärlden med tanke på regionutvecklingen:

Österbotten når framgång genom att modigt möta

strömningarna i världen

Regionernas betydelse i den globaliserade världen

blir allt viktigare. De regioner som klarar

av att profilera sig utifrån sina egna styrkor når

framgång. I Österbotten är förutsättningarna för

en stark utveckling de bästa och det finns oanade

möjligheter – nyckeln till framgång ligger i mångt

och mycket i våra egna händer. Alla, såväl politiska

beslutsfattare, myndigheter som övriga aktörer, ska

segla på vågkammen i förlig vind. Riktning ska väljas

och modiga beslut som krävs för att resan ska

löpa smidigt ska raskt fattas tillsammans.

I historiskt ljus baserar sig utvecklingen i Österbotten

på två långa vågor: den första långa vågen, som

tjärbränningen fick skjuts på och som resulterade

i mångfaldens ekonomi och därpå följande specialisering

och stark företagsamhetskultur, och en

ny lång våg – Österbottenmodellen. Historien har

format Österbotten till det framgångsrika landskap

med mångsidiga möjligheter som det i dag är.

De globala strömningarna träffar regionerna allt

mer direkt, och utmaningen ligger i att mötet mellan

det lokala och det världsomspännande, alltså

det globala, ska bli lyckat. I synnerhet för Österbotten

utgör hanteringen av glokaliseringen en tydlig

konkurrensfördel i förhållande till andra regioner,

och det bästa är att Österbotten har utmärkta utgångspunkter.

Österbottens trumfkort är den kulturella

mångfalden, sammanhållningen och den höga kompetensen

inom framtidens nyckelbranscher.

Befolkningen i Österbotten har ökat stadigt, under

den senaste tiden i synnerhet tack vare nativiteten och

den ökade invandringen. Österbotten kommer också

att ställas inför utmaningarna som har att göra med

tillgången på arbetskraft i och med att befolkningen

åldras och de unga åldersklasserna minskar, och det

här kommer att drabba de olika delarna av regionen

på olika sätt. Utlänningarnas andel av befolkningen

ökar stadigt i Österbotten. De utlänningar som kommer

till Österbotten är såväl flyktingar, studerande

som arbetstagare. Särdrag för Österbotten är tolerans

och långa traditioner av internationalitet, vilka

har främjat integrationen av utlänningarna i landskapet.

I det här avseendet vill Österbotten vara en

vägvisare också i fortsättningen.

Områdets ekonomiska grund är stabil, om än den

ekonomiska recessionen också har sträckt ut sina

tentakler till Österbotten, i synnerhet till exportindustrin,

som verkar på den globala marknaden. Den

ekonomiska situationen har ohjälpligen lett till omorganiseringar

och effektivering av verksamheten.

Grunden är emellertid robust och då det är dags för

den ekonomiska uppgången, kommer Österbotten

med draghjälp av den starka energisektorn snabbt

att ta sig in på en storartad tillväxtfåra. Strukturomvandlingen

inom industrin har redan förändrat

den industriella strukturen i Österbotten, i synnerhet

vad gäller skogsindustrin. Omvälvningarna inom

skogsindustrin prognostiseras ännu fortsätta.

Det starka energiklustret kommer att bli ännu star kare

och det kommer att ha multiplikatoreffekter för i synnerhet

metallbranschen och i fortsättningen också i

allt högre grad för utvecklingen inom andra sektorer.

I Österbotten finns det tydligt avgränsat specialkunnande

bland annat inom båt- och trähusbyggande.

Kraftiga produktutvecklingssatsning ar och högklassig

affärskompetens är ytterligare drivkrafter för utvecklingen

inom dessa branscher. Nya frön har fallit i god

jord och klustren inom både de kreativa branscherna

och välfärds branschen väntas inom en nära framtid bli

regionens följande spetskompetens områden.

Vid sidan av det gedigna industriella kunnandet

kommer tjänsternas betydelse att framhävas ytterligare

och i synnerhet kommer planerings- och projektkompetens

att vara en hörnsten för framgången.

Naturturismen utvecklas påtagligt speciellt i och

med Kvarkens världsarv.

Grunden för framgångsrika regioner ligger fortsättningsvis

i kunnandet. Tillgången på utbildad

arbetskraft och dess kompetens bör tas speciellt

väl omhand. Att säkerställa matchningen av arbete

och arbetskraft (prognostisering av arbetskraft,

utbildningsutbud och -efterfrågan) är ett absolut

villkor för att regionens behov av arbetskraft ska

kunna tillfredsställas och rättidig utbildning med

rätt innehåll planeras. För utvecklande av strukturerna

inom utbildning och forskning och för

säkerställande av resurserna krävs ett planmässigt

och långsiktigt arbete. I fråga om universitets- och

högskoleutbildningen är det speciellt viktigt att

man specialiserar sig på specifika styrkeområden.

Tillräckliga resurser bör reserveras för utveckling

av inlärningsmiljöerna så att de allt mera gynnar ett

entreprenörsliknande verksamhetssätt.

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 9

Österbottens

trumfkort är den

kulturella mångfalden,sammanhållningen

och den

höga kompetensen

inom framtidens

nyckelbranscher.


Typiskt för primär -

produk tionen är

specialisering och

större gårdar.

Deras verksamhet

är normal företagsverksamhet,

och

deras betydelse

som arbetsgivare

är stor.

Österbotten representerar det urbana och är samtidigt

det viktigaste området på kärnlandsbygden i

Finland. Den intressanta bandliknande strukturen av

täta lokalsamhällen i landskapet ger upphov till nya

kreativa miljöer såväl på landsbygden som i stadsregionerna.

Funktionsdugligheten för dessa kreativa

miljöers interna och växelverkande innovationsstrukturer

bör tas omhand, så att de nya idéer som

uppstår där, nya produkt- och servicekoncept som

förenar specialkompetensen inom många branscher

kan kommersialiseras, vilket ger mervärde för utvecklandet

av hela regionen.

Typiskt för primärproduktionen är specialisering

och större gårdar. Deras verksamhet är normal

företagsverksamhet, och deras betydelse som arbetsgivare

är stor. Allt intensivare forskning och

utveckling av växthusodlingen, kraftig utveckling

inom pälsdjursnäringen och i synnerhet gällande

dess produktutvecklingskompetens samt kraftig

utveckling inom fiskerinäringen framträder som

möjligheter för den österbottniska landsbygden,

om än de framtida hotfaktorerna i synnerhet inom

pälsdjurssektorn och växthusodlingen ska erkännas.

Storleken på mjölk- och svingårdarna samt

skogsfastigheterna i Österbotten växer. Också inom

primärproduktionen betonas tillgången på kunnig

arbetskraft.

I Finland har man under de senaste åren tydligt

kunnat se en försämring av infrastrukturen som en

10

följd av att den statliga finansieringen har minskat.

Speciellt för vägnätets del har utvecklingen varit

alarmerande. En fungerande infrastruktur och klara

logistiska lösningar är hörnstenar för ett framgångsrikt

område. Medlen för utvecklande av infrastrukturen

bör också ökas kännbart utgående från en

långsiktsplan över trafikpolitiska investeringar.

Arbetet med att stävja klimatförändringen innebär

en stor möjlighet för Österbotten. Nordens största

och internationellt mycket viktiga energikluster är

Österbottens viktigaste konkurrensfördel. I utvecklingen

av regionen bör man på alla sätt försöka arbeta

för en systematisk utveckling av energiklustret

i den hållbara utvecklingens anda, det må vara fråga

om planering av markanvändningen, tillgång en

på kompetent arbetskraft, företagsutveckling, utbildningsstrukturer

eller resurser för utveckling av

forsk ning och utbildning.

En förutsättning för allt det som beskrivits ovan är

välfärd och ett starkt socialt kapital. Det starka sociala

kapitalet i Österbotten – samtidigt agerande

i både bindande interna nätverk, som stärker förtroendet

och homogeniteten i regionen, och i förenande

nätverk som sträcker sig utanför den egna

regionen och tar till sig intryck utifrån – möjliggör

att en gemensamt överenskommen balans uppnås,

bibehålls och kan förnyas.

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


4.

Utvecklingskraft ur Österbottens styrkor

En stark region är framgångsrik tack vare sina

egna styrkor. Österbottens framgångsfaktorer

är mångskiftande. De viktigaste av dem är:

• I Österbotten är internationalism en naturlig del

av verksamheten inom alla samhällssektorer.

Österbotten med sina många språk och kulturer

är en vägvisare vid skapandet av ett tolerant

och väl sammanhållet mångkulturellt Finland.

• Gedigen företagartradition och en experimenterande

och nyskapande, modigt framåtblickande

attityd är utmärkande för Österbotten.

Österbotten bildas av på urbana och rurala områden

belägna nätverk av tätt placerade lokalsamhällen,

vars interna och ömsesidiga växelverkan

är livlig. Tack vare Österbottens naturliga

internationella nätverk, vars rötter finns långt

tillbaka i historien, når de globala strömningarna

snabbt de österbottniska aktörerna. I och med

upp rätthållandet av de täta inbördes nätverken

och nätverken som sträcker sig utanför regionen

är det sociala kapitalet i regionen starkt.

• En absolut styrka i Österbotten är mångfaldens

ekonomi, som lyckas bära landskapet genom

världs omspännande kriser.

• Möjligheterna för Finlands ledande, Nordens

största, på de globala marknaderna fungerande

kompetenskoncentration inom energiteknologin

är svindlande. Energiklustret fungerar som

spets för företagsverksamheten i Österbotten

och dess multi plikatoreffekter för utvecklingen

inom regionens näringsliv är omfattande.

Österbottens starka kulturtradition erbjuder

en utmärkt utgångspunkt för utvecklande av

klustret för de kreativa branscherna till ett betydande

nationellt centrum och för ordnande av

viktiga kulturevenemang.

• Utbildnings­ och forskningskompetensen inom

välfärdsbranschen är gedigen i Österbotten och

dess möjligheter till utveckling är utmärkta.

• Tack vare de rika språk­ och kulturtraditionerna

och stabila långvariga förbindelserna och det

aktiva nätverkandet intar Österbotten en viktig

roll också nationellt sett som en befrämjare av

det nordiska samarbetet.

• Den gedigna förvaltningstraditionen och tvåsprå

kigheten stärker Österbottens ställ ning med

tanke på regionaliseringsprocessens fortskridande.

Österbotten är fortsättningsvis en region med en

stor landsbygd, den traditionella kärnlandsbygdens

högborg, vars styrka baserar sig på tvåspetsigt

utvecklande: jämsides med stora går dar

fungerar specialiserade rurala mikrokluster.

Österbotten har ett täckande trafiknät, men

tillgängligheten till regionen via landsväg,

järnväg och sjöväg har försämrats eftersom

infra strukturen inte utvecklats i samma takt

som näringslivets behov, förändrad markanvändning

och den ökande trafiken. Med flyg är

det lätt att komma till landskapet och förbindelserna

fungerar bra både inom Finland och

till utlandet. I Österbotten håller västra Finlands

viktigaste logistiska centralort Vasa på att

utvecklas och Karleby­Jakobstads flygplats har

stor vikt för regionens näringsliv och bosättning.

• Den kommersiella servicen i Österbotten har

utvecklats kontrollerat genom beaktande av

områdets olika utvecklingsbehov.

• Sysselsättningen är trots en del mindre svackor

i toppklass i vårt land.

Österbotten erbjuder en ypperlig maritim boende-

och levnadsmiljö i ren natur.

Österbottens mångsidiga och flerspråkiga utbildningsutbud

lockar unga till regionen och

områdets livliga studentliv bidrar med puls och

urban prägel på livet.

Genom att utnyttja dessa framgångsfaktorer

möter Österbotten kommande utmaningar,

av vilka åtminstone följande kan lyftas fram:

Österbottens välkändhet är svag och imagen

bör byggas upp målmedvetet och långsiktigt

med gemensamma krafter. Österbotten ska

synas som en dynamisk, mångkulturell, fler-

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 11

Energiklust ret

fungerar som

spets för företagsverksamheten

i Österbotten

och dess multiplikatoreffekter

för utvecklingen

inom regionens

näringsliv är

omfattande.


Med flyg är det

lätt att komma till

landskapet och

förbindelserna

fungerar bra både

inom Finland

och till utlandet.

12

språkig, tolerant och internationell högborg

för forskning och utbildning, en maritim region

som på ett lämpligt sätt kombinerar ett

urbant liv och en lugn boende- och livsmiljö,

där företagsamhet och innovativt tän k an de

blomstrar. Energiteknologin är ett trumfkort

kring vilket imagen ska byggas upp.

Österbotten ska säkerställa tillgången på

kompetent arbetskraft med hjälp av prognostisering

och rättidigt anordnande av utbildning

och vuxen utbildning, motverkande

av utslagning, främjande av inrikes omflyttning

och arbetsinvandring.

Österbotten ska allt bättre kunna förnimma

förändringar och reagera snabbt, det må vara

fråga om förändringar som har att göra med

den snabba teknologiska utvecklingen, olika

strukturer, syssel sättning eller till exempel

miljökriser.

Österbotten ska även framöver säkra tillgången

på välfärdstjänster och annan service på de

båda inhems ka språken såväl i städerna som på

landsbyg den.

• Acceptansen av mångkulturalism och viljan

att lära sig förstå särdragen inom olika kulturer

och religioner samt en äkta tolerans är

nu på hög nivå i Österbotten, vilket kommer

till uttryck till exempel i det att landskapet

tar emot flyktingar. Toleransen ska värnas

och främjas på alla sätt inom samhällets

olika områden.

Österbotten bör utforma en gemensam intention

om utvecklingens inriktning och alla ska

binda sig vid den på allvar. Det går att arrangera

service på ett sätt som tillfredsställer

alla, bara den gemen samma intentionen

finns klart uttryckt.

• För att utveckla trafikinfrastrukturen i Österbotten

bör betydligt mera resurser reserveras

för att alla flaskhalsar ska kunna undanröjas.

• Utvecklingen av förnybara energiformer ska

stö das genom systematisk och styrd områdesanvänd

ning.

• Innovationssystemet ska vidareutvecklas så

att det allt bättre driver på etableringen av nya

företag och deras tillväxt samt forsk nings-

och utvecklings arbete som stöder dem.

• Genom samordnad planering av trafiksystemen

ska klimatförändringens inverkningar

motverkas allt bättre.

• Resurser ska inriktas effektivare på utveckling

av turism som baserar sig på naturmiljöer,

i synnerhet på världsarvsområdet,

samt på kulturmiljöer och skärgårdens dragningskraft.

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


5.

Målbild för Österbotten 2040

Målbilden, det vill säga visionen, beskriver den

intention som råder i Österbotten om utvecklingens

inriktning. I dagens värld är utvecklingstakten

snabb och prognostisering av framtiden

innebär en stor utmaning. Vi vet emellertid redan

nu överraskande mycket, då vi börjar granska framtiden

via historiska och kända fakta.

Vi har kännedom om hur klimatförändringen på

bred front inverkar på samhällets olika områden, och

förändringar i befolkningsstrukturen har vi ohjälpligen

framför oss. Den långsamma förändringstakten

i fråga om regionstrukturen och infrastrukturen och

den snabba utvecklingen av informationssamhället

är realiteter. Vår värld globaliseras och lokaliseras

samtidigt som de globala strömningarna träffar

vår region allt mer direkt. Strukturer och gränser

genomgår en ständig omvälvning, klokast är det

alltså att tala om Österbotten som ett av Finlands

mest framgångsrika områden år 2040 och om hur

området med hjälp av det som redan är känt bäst

kan bemöta de framtida utmaningarna.

Bland det som driver på framgången i Österbotten finns

främst fyra saker: klimatförändringen, internationalismen,

utbildningen och företagsamheten. Klimatförändringen

öppnar lysande möjligheter för Österbotten som

en internationell spets och global topp då det gäller

kompetens inom förnybar energi. Den för Österbotten

redan nu naturliga och starka sektorgenomträngande

internationalismen och mång kultura lismen erbjuder

en ypperlig plattform för en allt mer pluralistisk befolkningsstruktur.

Den tredje hörnstenen är kompetent

arbetskraft och utbildning i alla dess former och

den fjärde gedigen företagsamhet och innovatörernas

frammarsch.

Österbottens framgång baserar sig på riktiga val

och tydliga prioriteringar såväl inom näringslivet

som i fråga om kompetensutveckling: tidig lyhördhet,

förändringsbenägenhet och rättidigt tillvaratagande

av tillfällen, allsidigt främjande av välfärd,

mångkulturalism, jämställdhet och tolerans, tydlig

regionstruktur och utmärkt tillgänglighet samt framför

allt ett starkt, målinriktat arbete tillsammans.

Målbilden i Österbottens landskapsöversikt 2040

bestämmer bilden för ett framgångsrikt Österbotten

år 2040 – den beskriver genom vilka val vi har

nått våra mål år 2040. Vägen till målet har måhända

varit lång, krokig och fylld av överraskningar.

Österbottens vision 2040

Ny energi i Österbotten

– kraft ur hög kompetens, kulturell

mångfald och stark sammanhållning

År 2040 är Österbotten en energisk och välmående högborg

för forskning och utbildning på toppnivå, som stöder

näringslivs- och framgångsspetsarna, samt en dynamisk,

internationell och mångkulturell region, vars framgång

bottnar i evolutiv utveckling, en stark målinriktad samarbets-

och företagsamhetskultur, en regionstruktur enligt

hållbar utveckling samt en utmärkt tillgänglighet.

Österbot ten är känt som den absoluta föregångaren då det

gäl ler produktion och användning av ny energi. Vasa hör

som Österbottens centralort tack vare sin logistiska ställning

och starka närings­ och utbildningsprofil till de fem

viktigaste städerna i Finland.

Energin utgör grunden för Österbotten

många sätt. Energiskhet är kännetecknande för

Österbotten och beskriver engagemanget och attityderna

då det gäller att utveckla landskapet inom

alla sektorer. Landskapet utgör förutom en nationell

spets för kompetens inom förnybar energi

också den viktigaste kompetenskoncentrationen av

ny energiteknologi i Europa, som samarbetar aktivt

både i Finland och internationellt. De positiva effekterna

av kompetens koncentrationen sprids därför

över landskapet och till ett större område än så.

Österbotten är år 2040 en region som möjliggör

mångsidig energiproduktion och vinnlägger sig om

att ha en diversifierad energiproduktion med hög

försörjningsberedskap. Ambitionen är att skapa

förutsättningar för mångsidig energiproduktion så

att globala, EU:s och nationella krav på att reducera

koldioxidutsläppen upp nås. Österbotten visar

vägen i detta avseende.

Välmående syftar på landskapets gynnsamma

utveckling både med ekonomiska och kvalitativa

mätare mätt. Företagsamhets- och innovationskul-

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 13

Energin

utgör grunden

för Österbotten

på många sätt.

Energiskhet är

kännetecknande

för Österbotten

och beskriver

engagemanget

och attityderna

då det gäller att

utveckla landskapet

inom

alla sektorer.


År 2040 finns

det i Österbotten

ett universitetsnätverk,

som bygger

på sam arbetet

mellan högskolorna

och universiteten

och erbjuder en

nationellt och

internationellt unik

flerspråkig, multidisciplinär

och

mångkulturell

inlär ningsmiljö.

turen i Österbotten skapar välstånd och tack vare

den starka samhörigheten mår befolkningen bra. År

2040 är Österbotten ett väl sammanhållet mångkulturellt

och på hållbara val baserat område för såväl

äldre, vuxenbefolkning som barn och unga.

Mångsidigt näringsliv bildar en stabil

grund för utvecklingen i Österbotten. Kompetenskoncentrationen

av förnybar energi och energiteknologi

intar en globalt sett viktig position, som

sprider multiplikatoreffekter för en kraftig utveckling

av områdets övriga näringsliv, i synnerhet inom

elteknik, metall- och skogsindustri. Båtindustrin

är specialiserad och framgångsrik. Klustren inom

välfärdsbranschen och de kreativa branscherna och

designkompetensen har utvecklats kraftigt. Den

österbottniska landsbygdens speciella egenart härrör

från en mosaik av näringsgrenar.

Högborg för forskning och utbildning

på toppnivå beskriver utbildningskulturen

i Österbotten, som värdesätter kompetens,

samt satsningen på forsk ning och utveckling. År

2040 finns det i Österbotten ett universitetsnätverk,

som bygger på sam arbetet mellan högskolorna och

universiteten och erbjuder en nationellt och internationellt

unik flerspråkig, multidisciplinär och

mångkulturell inlär ningsmiljö. Med utbildningen

på andra stadiet stöder man målmedvetet utvecklingen

av närings- och arbetslivet i olika delar av

landskapet. Inom högskoleutbildningen och forskningen

finns tydligt prioriterade styrkeområden.

Universitetsnätverkets och forskningsinstitutens

tjänster är en väsentlig del av innovationssystemet,

som garanterar jämbördig service i hela landskapet.

14

Internationalism hör till vardagen i Österbotten

redan i dag. Omvärlden förändras och blir

allt mer internationell, och invandringen i alla former

kommer att fortsätta öka under de kommande

årtiondena. År 2040 har Österbotten som föregångare

visat vägen och skapat en harmonisk och tolerant

arbets- och boendemiljö för många folkslag,

språk och kulturer.

Den globala ekonomins och klimatförändringens

negativa effekter är utmaningar som förutsätter

fortlöpande nationella och internationella insatser

av landskapets aktörer för att utmaningarna ska kunna

övervinnas. Å andra sidan är klimatförändringen

också en möjlighet, speciellt för de internationella

företagen i den energiteknologiska sektorn.

Evolutiv utveckling beskriver ett innovativt,

framtidsinriktat, djärvt och självständigt tänkesätt

och en verksamhetsatmosfär, som inspirerar till

att pröva gränserna och söka nya lösningsmodeller.

Genom den evolutiva utvecklingen åstadkoms i

Österbotten nya framgångsberättelser med hjälp

av mästerligt skapade förutsättningar. I Österbotten

uppmunt rar man till grundande av plattformar för

kreativa processer och fördomsfritt nätverkande,

nya experiment och övervägt risktagande. Även

kulturen blomstrar. I Österbotten har alla invånare

tillgång till mångsidig konst och kultur samt ett

brett spektrum av kunniga konst- och kulturutövare

och -producenter. Konsten och kulturen är i fokus

inom samhällets alla områden och Österbotten är

kärnan för vårt lands finlandssvenska kultur.

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


Företagsamhet betonar den starka företagsamhets

atmosfären i Österbotten. Här är företagsamheten

en attityd, en mentalitet, som kommer till

synes i ett initiativrikt, djärvt, aktivt och ansvarskännande

arbetsgrepp såväl i läroanstalterna som i

arbetslivet. I den evolutiva utvecklingens Österbotten

har man övergått till den kombinatoriska pedagogikens

nyskapande verksamhetsmodell inom alla

skolsta dier.

Målinriktat samarbete är den viktigaste

resursen för utvecklandet av Österbotten. Konsten

att arbeta tillsammans – att sammanjämka olika

åsikter för uppnående av det gemensamma målet

och förnuftig allokering av resurserna – är en absolut

förutsättning för att Österbotten ska utvecklas

gynn samt. Samarbete är också utgångspunkten för

ett målmedvetet utvecklingsarbete, som säkerställer

konkurrenskraftiga kommun- och servicestrukturer

och garanterar en kommunstorlek som är optimal

för serviceproduktionen eller omfattar pendlingsområdet.

Frivillig medborgaraktivitet och föreningsverksamhet

samt partnerskap mellan den offentliga sektorn

och organisationer är en tillvaratagen resurs.

Hållbar utveckling beskriver Österbottens

mål om att vara föregångare då det gäller att

stävja klimatförändringen och befrämja regional

miljömedvetenhet i syfte att stöda en hållbar utveckling.

Österbotten är år 2040 en föregångar region i

Europa då det gäller att samordna nyttjandet och

skyddandet av naturresurser samt tryggandet av naturens

mångfald.

Hållbar regionstruktur beskriver ett

flerkärnigt, balanserat område på strukturellt hållbar

bas, vars fysiska strukturer tryggar områdets invånares

och aktörers välfärd samt utveckling av den

nationella och internationella konkurrenskraf ten.

Invånarna erbjuds stora och bra bostadsområden

både i stads regionerna och i landsbygdsområdena.

Servicen och den trafikmässiga tillgängligheten är

på en utmärkt nivå. Stora centralstäder, som smidigt

sammanlänkar stadsmiljön och landsbygden

med varandra, och kärnlandsbygden i Österbotten

utvecklas balanserat. Den österbottniska landsbygden

består av en mosaik av natur-, boende- och

företagsmiljöer, som erbjuder förutsättningar för

ett gott liv för befolkningen som representerar olika

åldrar och kulturer.

Utmärkt tillgänglighet syftar på ett

funktionellt effektivt och mångsidigt trafiksystem,

som säkerställer näringslivets konkurrenskraft och

utveckling samt beaktar invånarnas behov och en

hållbar utveckling.

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 15

I Österbotten

har alla invåna re

tillgång till mångsidig

konst och

kultur samt ett

brett spekt rum

av kunniga konst-

och kul tur utövare

och -producenter.


Österbotten har

fem strategiska

riktlinjer, ur vilka de

strategiska fokusområdena

härleds.

6.

Österbottens strategiska riktlinjer

och bedömning av deras konsekvenser

Österbotten har utvecklats till ett handlingskraftigt

och synnerligen framgångsrikt område

via en sling rande utvecklingsprocess. I dag

visar Österbotten upp sig som ett område för mångsidig

industri, en kraftigt växande tjänstesektor, livlig

företagsamhet och ett mångsidigt utbildningsutbud.

Kännetecknande för områdets utveckling är

den naturliga internationalismen som har sin grund

i långa traditioner, den därav uppkomna mångkulturalismen

och den starka sammanhållningen.

Österbotten är i fråga om samhällsstrukturen en tät

helhet, där det är naturligt att stadsregionerna och

landsbygden utvecklas på ett balanserat sätt.

Österbotten utvecklas med öppna ögon som en del

av de europeiska och globala nätverken, genom att

de egna styrkorna tydligt identifieras och betonas. I

visionen för Österbotten har de viktigaste funktionella

principerna, enligt vilka områdets utveckling

ska ske, klargjorts. För att visionen ska uppnås är

följande viktiga horisontella teman:

– hållbar utveckling (ekologiska, kulturella,

sociala och ekonomiska konsekvenser)

– stark kunskapsgrund

– internationalism och kulturell mångfald

– sysselsättning och företagsamhet

– konkurrenskraft och attraktivitet

– jämställdhet och tolerans

– god förvaltningspraxis (samarbete och arbetsfördelning

samt socialt kapital).

16

Utvecklandet av Österbotten sker på basis av strategiska

val. Österbotten har fem strategiska riktlinjer,

ur vilka de strategiska fokusområdena härleds.

Österbottens tidsbestämda landskapsprog ram innehåller

för sin del de viktigaste utvecklingshelheterna,

projekten och övriga viktiga åtgärder, som

förverkligar de strategiska riktlinjerna och fokusområdena

i landskapsöversikten.

Österbottens strategiska riktlinjer är

1. Konkurrenskraft och image – Österbotten

är känt för att vara energiskt

2. Arbetskraft och kompetens – internationella

och kunniga, innovatörernas Österbotten

3. Tillgänglighet och balanserad regionstruktur

– de hållbara struktu rernas och utmärkta

förbindelsernas Österbotten

4. Välfärd, kultur och socialt kapital – den kulturella

mångfalden är en källa till välfärd i

Österbotten

5. Naturens och miljöns välbefinnande –

Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet

för att stävja klimatförändringen

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


6.1

Strategisk riktlinje 1:

Konkurrenskraft och image

Österbotten är känt för att

vara energiskt

Målbild:

Österbotten är ett attraktivt och dragkraftigt,

mångkulturellt område, som erbjuder internationella

företag och deras arbetstagare en trivsam arbets­

och boendemiljö, flerspråkiga välfärds­ och

utbildningstjänster, utmärkta förbindelser samt

mångsidiga fritidsaktiviteter. Österbottens andel

i fråga om utländska investerare är i toppklass i

landet. Industrin verkar på en kraftigt globaliserad

marknad. Fastän en stor del av den arbetsintensiva

produktionen har flyttats till länder med billigare

arbetskraft, domineras Österbotten fortsättningsvis

av ett mångsidigt näringsliv med starka industriella

anläggningar. I synnerhet är kompetensen inom

energibranschen i världsklass. Exporten går till

nästan alla delar av jordklotet. Förutom kvaliteten

på de högteknologiska produkterna har garantin

för fortgående service- och underhållstjänster för

produkterna blivit en avgörande konkurrensfaktor.

Österbotten har utvecklats till en högborg för

planeringskompetens och framgångsrika tjänsteföretag.

Österbotten är känt för den unika kompetenskoncentrationen

inom förnybar energiteknologi och

decentraliserad energiproduktion samt spetskunskap

inom andra starka områden (kluster inom

den marina sektorn, maskin- och metallbranschen,

kreativa branscher, välfärdsbranschen samt affärs-

och planeringskompetens).

År 2040 är Österbotten ett pionjärlandskap inom

nya energiteknologiska lösningar, ”Energy Valley”.

I landskapet finns demonstrations­ och pilotanläggningar

för ny energi, till exempel tillämpningar av

bränsleceller. Andelen utsläppsfria fordon är hög

och koldioxid (CO 2 ) tillvaratas. Med 3–5 års intervall

kommer demonstrationsobjekt som är betydande

och väcker uppmärksamhet världen över.

I landskapet har uppstått en kedja av pilot- och

referensprojekt inom ny energi, som avsevärt har

ökat kännedomen om den österbottniska energiteknologin

på såväl den finländska som den utländska

marknaden.

I början av planeringsperioden används torv och

biobränslen i kombinerad värme- och elproduktion

i landskapets största städer.

Skogsindustrin har profilerat sig i hög grad som

bränsleproducent och energiexpert. Det österbottniska

innovationssystemet är tydligt, har kraftig

resurstilldelning och dess verksamhet är framgångsrik.

För att åstadkomma innovationer och analysera

trender har fungerande strukturer och samarbetsmodeller

utarbetats.

Det fungerande innovationssystemet har möjliggjort

en frammarsch av nya idéer, vidareförädling

och etablering av livskraftiga och expansionsdugliga

företag. Allt fler framgångsberättelser baserar

sig på synergifördelar, som nåtts genom nya innovationer

som uppkommit i gränsområdena mellan

olika branscher. Beaktandet av brukarens och konsumentens

synvinkel vid utvecklingen av produkter

och tjänster har varit nyckeln till många företags

framgång.

Företagens tillväxtpotential har utnyttjats effektivt

och de har utvecklats enligt livscykelmodellen och

ökat sina marknadsandelar såväl i det egna landet

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 17

Det fungerande

innovationssystemet

har

möjliggjort en

frammarsch av

nya idéer,

vidare förädling

och etablering av

livskraftiga och

expansions dugliga

företag.


Österbotten har

profilerat sig som

en internatio nellt

känd, ledande

föregångarregion

inom energikompe

tens och

ett spetsområde

för produktion och

använd ning av

förnybara energiformer

samt

teknologi, forskning

och utbildning

för detta.

som globalt. Företagens affärs- och produktionskompetens

är stark och nätverken välfungerande.

I de österbottniska mångkulturella och flerspråkiga

arbetsgemenskaperna, som ofta verkar på en omfattande

marknad, är trumfkorten skicklig personalledning,

möjlighet till utbildning och en atmosfär

som sporrar till innovativt tänkande.

Strategiska fokusområden

Ny energi i Österbotten

visar vägen för klimatpolitiken

Österbotten har profilerat sig som en internationellt

känd, ledande föregångarregion inom energikompetens

och ett spetsområde för produktion och användning

av förnybara energiformer samt teknologi,

forskning och utbildning för detta.

Vid sidan om traditionell energiteknologi genereras

tillväxt också genom leveranser av decentraliserade

energisystem, som utnyttjar förnybara källor.

Teknologier och energilösningar enligt hållbar

utveckling, ekoeffektivitet och processer med små

utsläpp är å ena sidan nödvändiga och å andra sidan

har de skapat en helt ny marknad.

Viktiga faktorer vid planeringen av teknologier

och tillämpningar är bl.a. livscykelaspekten,

miljöteknik, lösningar och förnybara energikällor

som minskar växthusgaserna, decentraliserade system

för energiproduktion samt säker och miljövänlig

teknologi, som också tillämpas för färdmedel

och maritim teknologi.

Ett starkt specialiseringsområde inom energikompetensen

i Österbotten är distributionsnät för energiproduktion

som utnyttjar förnybara energikällor.

Den österbottniska industrins gedigna konkurrenskraft

inom förnybar energi, decentraliserad energiproduktion

och intelligenta elnät baserar sig på de

långa traditionerna och den höga expertisen inom

elverksautomation, elnätens skyddsteknologi och

energibesparande effektelektronik. Tack vare hög

grundteknologikompetens kunde företagen i tid

komma med i tillväxten för den internationella affärsverksamheten

då marknaderna öppnades.

18

I en vad beträffar näringsstrukturen mångsidig region

som Österbotten har energitemat på ett idealiskt

sätt förenat befolkningscentrumen och landsbygden.

På landsbygden har det uppstått småskaliga modeller,

som kan producera såväl värme som el genom

att kombinera olika energikällor. Energin från dessa

små enheter kan också matas in i stamnätet. I den

nya energins landskap har man lyckats öka energisjälvförsörjningen

markant genom att utnyttja egna

förnybara energikällor.

Österbottens flerspråkiga universitetsnätverk har en

mångvetenskaplig forsknings­ och utbildningsprofil,

som har en koppling till energisektorn och förenar en

ny typ av gediget energitekniskt kunnande, juridisk

kompetens, förvaltnings- och le dar skapskompetens

samt marknadsförings- och designkompetens. Denna

profil stöder på ett förträffligt sätt näringslivets

mångskiftande behov av forskning och produktutvecklingskunnande

och säkerställer utbildningens

träffsäkerhet samt tillgången på utbildad arbetskraft.

Föregångare inom ny energiteknik

och energiförsörjning genom att driva

på investeringar i ny energiteknik och

pilotförsök med ny teknik

Kompletta leveranser av vindkraftverk, som är

ett viktigt tillväxtområde speciellt för energiteknologiföretagen

i Vasa, har ökat markant och tagit

del av den positiva tillväxtspiralen på marknaden,

eftersom man i Vasa med omnejd fattade de nöd-

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


vändiga besluten i besluten i tid. Till följd av de

entydiga och snabba besluten för att medge planläggning

av vindkraftsområden och byggnad av

vindkraftverk är tilltron till det egna teknologiska

kunnandet i Österbotten stark.

Eftersom omfattande vindkraftsetableringar innebär

att det behövs stora mängder reglerkraft under

vindstilla perioder har de befintliga stora kraftverksorterna

– Kristinestad, Vasa och Jakobstad – varit

till hjälp med att tillgodose behovet av reglerkraft.

För att trygga försörjningsberedskapen och fylla

miljökraven används finländsk torv som bränsle i

Österbotten.

Energimarknaden har fått ett nytt segment genom

småskalig decentraliserad energiproduktion i enheter

under 1 MW. Som bränsle använder de förnybara

energikällor, till exempel energivirke, avfall

eller biomassa.

I Österbotten pågår ett systematiskt och kontinuerligt

arbete med pilotförsök för att teknologin

ska komma ut på marknaden i ett tidigt stadium

av volymtillväxten. Första leveranser till

närmarknaden har gjort det möjligt att avhjälpa

brister och gett värdefull erfarenhet av användningen

och kostnaderna med tanke på export.

För att åstadkomma en kedja av pilotprojekt

finns det ett aktivt nätverk där universitetsforskare,

offentliga myndigheter, energibolagen och

teknologiföretagen bedriver ett långsiktigt och

fortlöpande samarbete. Ett uttryck för det regionala

samarbetet mellan en rad aktörer är Vasa

vetenskapsparks Innohus, som var ett betydande

pilotprojekt inom energisjälvförsörjningen. Det regionala

samarbetet har säkerställt att Österbotten är

innovativt inom energisparande och teknologi och

ett område där det också görs djärva satsningar på

nya energikällor.

Mångfaldens ekonomi en garant för

Österbottens framgång

Österbottens starka kluster

och nya stigande branscher

Grunden för Österbottens framgång är den mångsidiga

näringsstrukturen. Energin är ett långvarigt

strategiskt spetsområde, som på ett säkert sätt

stöder utvecklingen inom både skogs- och metallindustrin.

Energiteknologins starka position har

ytterligare befäst metall- och verkstadsindustrins

ställning. Havsklustret har förmått erövra nya

marknader i och med stora satsningar på forskning

och produktutveckling och nya marknadsförings-

och designrela terade lösningar. I Österbotten har ett

stabilt kluster för affärs- och planeringskompetens

grundats. Tjäns terna har blivit en tydlig konkurrenstrumf

och deras andel av företagens omsättning

har flerdubblats. Också livsmedelsindustrin har ett

starkt fotfäste och drar nytta av den mångsidiga råvaruproduktionen

i landskapet, till exempel potatis-

och grönsaksodlingen.

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 19

Havsklustret

har förmått erövra

nya marknader

i och med stora

satsningar på

forskning och

produktutveckling

och nya

marknadsförings-

och designrelatera

de lösningar.


Tack vare gediget

forsk nings- och

produktutvecklingsarbete

har

växthusodling en

utvecklats gynnsamt

och förädlingskompetensen

är

hög. I Sydösterbotten

bedrivs

växthus odling i

betydligt större

enheter än för

närvarande.

Välfärdsklustret har utvecklats till ett betydande

kärnkompetensområde i Österbotten. Nya tjänsteföretag

inom social- och hälsovården har etablerats

och står för en del av den välfärdsservice som

den offentliga sektorn för närvarande producerar.

Omsorgstjänsterna har utvecklats kraftigt och nya

teknologiska tillämpningar som gagnar välfärden

har införts.

Vid sidan av de säkra spjutspetsarna har nya verksamhetsområden

växt fram, av vilka speciellt klustren

inom kultursektorn och de kreativa branscherna

har utvecklats med fart, och områdets medie- och

filmproduktion marknadsförs både nationellt och

internationellt. Då det gäller interaktivt utvecklande

av digitala innehåll representerar Österbotten

toppen i de nordiska länderna. Det österbottniska

klustret för kultur, kreativa branscher och design

med varumärket ren natur, ren energi och ren konsumtion

är vida känt.

Styrkan i det österbottniska innovationssystemet

ligger i en tvåpolig verksamhet, där man förutom på

att starkt utveckla spetsklustren också koncentrerar

sig på att söka nya frön och undersöka nya områden

med hjälp av mångkulturella, ofta globalt nätverkande

forsknings- och utvecklingsgrupper som på

bred bas representerar samhällets olika aktörer. Det

är uttryckligen tack vare systematisk tilldelning av

resurser till gränsytor i forskningen och utbildning-

20

en och djärvhet som det i Österbotten har uppstått

ett unikt kunnande och nya innovativa företag med

globala marknader och internationellt nätverkande

verksamhet. Det för landskapets konkurrenskraft

viktiga innovationssystemets tjänster är tillgängliga

i hela området.

Mångformig mosaik som trumf för

livskraften på den österbottniska landsbygden

Företagsverksamheten på den österbottniska landsbygden

består av stora och specialiserade gårdar

och småföretag, som bildar på samarbete baserade

lokala och landskapsspecifika värdekedjor, mikrokluster.

Konstellationen inom den regionala storproduktionen

har lett till att affärskompetensen på lantgårdarna

har ökat och ägoregleringarna effektiverats.

Gårdarna är välorganiserade och välledda. Också

skogsgårdarna har utvecklats positivt. I Österbotten

finns år 2040 några verkligt stora långt specialiserade

gårdar, som klarar sig bra på nischmarknader.

Österbotten har utvecklats till ett högklassigt matlandskap.

Närmatskedjorna är välfungerande i

Öster botten. Tack vare gediget forsknings- och

produktutvecklingsarbete har växthusodlingen utvecklats

gynnsamt och förädlingskompetensen är

hög. I Sydösterbotten bedrivs växthusodling i betydligt

större enheter än för närvarande. Den kraftfulla

utvecklingen inom energiklustret har strålat ut

till landsbygden och gett upphov till modeller för

decentraliserad energiproduktion med länkning till

exempelvis växthusnäringen.

I Österbotten koncentrerar man sig på specialiserad

turism med utgångspunkt i områdets naturliga

förutsättningar. Kvarkens världsarv är ett nationellt

och globalt känt naturturismobjekt. Utöver sina

naturvärden är världsarvet känt för att lyfta fram

skärgårdskulturen och -näringarna på ett mångsidigt

sätt.

Österbotten är det viktigaste området i Finland för

fiskerinäringen, och Finlands viktigaste fiskehamn

finns i Kaskö. Det ypperligt fungerande fiskeriklustret

i Österbotten har varit en förebild för utvecklingen

av kustfisket som helhet i de nordiska

länderna och speciellt i Östersjön. Fiskerinäringens

livskraft, mångsidighet och dynamiskhet baser-

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


ar sig på hållbart och mångsidigt utnyttjande av

fiskbestånden och det stora kunnandet, den höga

kompetensnivån och det smidiga samarbetet bland

bransch ens aktörer. I och med förbättrad värdesättning

av yrkesfisket och näringsutövningen har

antalet professionella inom fiskeribranschen hållits

på en god nivå i Österbotten. Fiskehamnsnätverket

är tätt och de logistiska lösningarna välfungerande.

Fisketurismen som idkas på den hållbara utvecklingens

villkor har blivit en viktig del av turismen och i

utvecklingen av näringsgrenen har man förmått dra

nytta av de möjligheter som det enligt etiska principer

fungerande fritidsfisket erbjuder.

Österbotten är fortsättningsvis ett globalt känt och

uppskattat pälslandskap, i synnerhet då det gäller

produktutveckling. I och med den negativa våg

som drabbat pälsbranschen har pälsproduktionen

koncentrerat sig på områden där man agerar etiskt

och på en ekologiskt hållbar grund och strävar

efter en hög förädlingsgrad. I Österbotten fungerar

päls produktionen enligt dessa principer och den är

ekonomiskt lönsam inom produktionens alla delområden.

Framgångsresursen inom pälsbranschen

är det effektiva samarbetet, som omfattar produktion,

forskning, utbildning, produktutveckling, tillverkning

och marknadsföring.

Företagsamhet och problembaserat

lärande bakom framgångarna

Österbotten profilerar sig som en gedigen företagsamhetsregion

som bottnar i ett omfattande företagsamhetsprogram

med stöd i den numera tillämpade

kombinatoriska pedagogiken, som innebär

problem baserat lärande. Tack vare ett målmedvetet

genomförande av företagsamhetsprogrammet har

vi fått ett företagskoncentrationernas Österbotten.

De samverkande helheter som småföretagen

bildar, det vill säga mikroklustren, har gjort arbetsmarknaden

mångsidigare. Affärskompetensen

har befästs genom företagsutveckling som systematiskt

följer upp företagens livscykel, och att

komma in på tillväxtfåran hör till den naturliga

utvecklingen för SME-företagen. Strukturerna och

plattformerna för företagsutveckling och innovationsverksamhet

är tydliga och rådgivnings- och

stödtjänsterna lättillgängliga.

Genom kombinatorisk pedagogik har man uppfostrat

en ny initiativrik generation, som är aktiv

och vågar ta ansvar och som fördomsfritt kan kombinera

intryck utifrån och traditionella element –

sammanföra saker som ser ut att ligga långtifrån

varandra till helheter av helt ny typ. Kombinatorisk

pedagogik tillämpas på alla stadier från förskolan

till högskolorna och den hör till den normala verksamhetskulturen

i olika inlärningsmiljöer.

Stark image bakom positiv spiral

som höjer konkurrenskraften

De starka österbottniska spetsföretagen, som agerar

på den globala marknaden, stöder sin framgång

på forskning och kompetens på toppnivå. Denna

framstående kunskap nås genom samarbete i internationella

och mångkulturella team. Österbottens

anseende som en internationellt betydande

koncent ration, i synnerhet inom energi- och affärskompetens,

har lockat både utländska investeringar

och internationella experter till regionen, som kommit

för att arbeta inom både näringsliv och högskolor.

Forskar- och studentutbytet är livligt och

det har fokuserats på strategiskt rätt utvalda områden.

Österbotten erbjuder en utmärkt boende- och

livsmiljö med mångsidiga möjligheter till fritids-

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 21

De starka

österbottniska

spetsföretagen,

som age rar på

den globala

marknaden,

stöder sin

framgång på

forskning och

kompetens på

toppnivå. Denna

framstående

kunskap nås

genom samarbete

i internationella

och mångkulturella

team.


Den österbottniska

landsbygdens speciella

egen art bottnar

i en mångsidig

mosaik av näring ar.

Österbotten

har som

föregångar region

visat vägen och

skapat en harmonisk

och tolerant arbets-

och boendemiljö

för många

folkslag, språk

och kulturer.

Den viktigaste

staden i Österbotten,

Vasa, är tack

vare sin logistiska

position och sin

starka näringslivs-

och utbildningsprofil

en av de fem

viktigaste städerna

i Finland.

aktiviteter och flerspråkigt utbildningsutbud. Områdets

arbetsplatsstruktur erbjuder arbetsmöjligheter

till familjemedlemmar som flyttar med till regionen.

I Österbotten har man lyckats bemöta utvecklingsbehoven

också genom att skapa tydliga kommunstrukturer

som motsvarar pendlingsområdena

eller på annat sätt är ändamålsenliga med tanke

på serviceproduktionen. Utvecklingen av såväl

företagstomter, boendemiljöer, nya energiformer

som trafiksystem har främjats genom planläggning.

I Österbotten uppfattas den kulturella mångfalden

inom arbets- och studielivet som en del av vardagen

och som något som berikar landskapet.

Österbotten utvecklas till ett toppområde

för brukarorienterad, tillämpad

forskning och produktutveckling

Intelligenta produkter, processer och system är i

bruk och de har skakat om de gamla förfarings sätten.

I en nätverkande ekonomi utnyttjar organisationerna

de globala nätverken på ett nytt, innovativt

sätt som genererar unikt mervärde för kunderna.

Mervärde åstadkoms genom att kombinera brukarorientering,

den nya teknologins möjligheter, organisation,

ledarskap och strategi samt intelligenta

produkter och tjänster.

Materialutvecklingen inriktas på att stöda behoven

inom starka kluster och den växande marknaden. Materialens

funktionsduglighet och intelligens erbjuder

viktigt mervärde inom olika industriella branscher.

I materialutvecklingen har man övergått till tillämpningsspecifikt

utvecklande. Också designens betydelse

har framhävts ytterligare. Nanoteknologi och

dess tillämpningar hör numera till vardagen.

För att utveckla innovationsverksamheten i Österbotten

har man skapat en arkitektur, som är smidig

och som reagerar snabbt på förändringar: struktu rer,

där den offentliga sektorns aktörer, näringslivets

representanter samt forsknings- och utbildningsorganisationerna

i samarbete för utvecklingen

framåt på ett smidigt sätt. Den fungerande arkitekturen

har gjort att den relativa andelen för den offentliga

forsknings­ och produktutvecklingsfinansieringen

har ökat betydligt.

22

Det centrala budskapet i strategisk riktlinje 1:

Österbotten är en attraktiv, mångkulturell, vad

gäller kommunstrukturen stark region, som erbjuder

de internationella företagen och deras

arbets tagare en utmärkt arbets-, utbildnings- och

boendemiljö. Österbotten har som föregångarregion

visat vägen och skapat en harmonisk

och tolerant arbets- och boendemiljö för många

folkslag, språk och kulturer.

• Den viktigaste staden i Österbotten, Vasa, är

tack vare sin logistiska position och sin starka

näringslivs­ och utbildningsprofil en av de fem

viktigaste städerna i Finland.

Österbotten är känt som en nationell spetsregion

då det gäller arbetet med att stävja klimatförändringen,

som landskapet med Ny Ener gi – ett

internationellt välkänt och nationellt ledande

område för energikompetens.

• I Österbotten råder en industritillvänd atmosfär,

som stöder nya investeringar och modernisering

av anläggningar och skapar förutsättningar

för tillgång på energi till ett rimligt pris.

• Landskapet förstärker sin position som teknologicentrum

och erbjuder breda möjligheter för

sysselsättning åt lokal högtutbildad arbets kraft.

• I Österbotten finns det år 2040 en imponerande

kedja av pilotprojekt inom ny energi.

• Områdesreserveringar och bygglov för pilotanläggningar

har ordnats snabbt för att möjliggöra

leveranser av vindkraftverk.

• Det första betydande pilotprojektet inom energi

självförsörjningen var bygget av Vasa vetenskapsparks

Innohus.

• Pilotprojekten är väldokumenterade och information

har gått ut till en bred skara.

• Uppföljning och rapporter om hur teknologin

fungerar har gjorts i flera år.

• Samarbetet mellan myndigheterna, energibolagen

och energiteknologiföretagen har garanterat

att pilotförsöken sker i rätt tid med tanke

på marknaden.

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


• En fortsatt stark fokusering på energiproduktion

har skapat nya dynamiska yrkesgrupper.

Österbotten profilerar sig som en region med

mångsidig näringsstruktur och gedigen industri

samt framgångsrika planerings- och tjänsteföretag

och som en högborg för företagsamhet

och företagskoncentrationer.

• De traditionellt starka sektorerna i Österbotten,

metall-, båt- och skogsindustrin, är framgångsrika

och vid sidan om dem har nya spjutspetsar

tillkommit i och med den kraftiga utvecklingen

inom de kreativa branscherna och välfärdssektorn.

• Forsknings­ och produktutvecklingsmiljön i

Österbotten är gedigen och resurserna har ökat

betydligt tack vare den tydliga arkitekturen i

innovationsmiljön. Landskapet profilerar sig

som ett område på toppnivå då det gäller brukarorienterad,

tvärvetenskaplig, internationellt

nätverkande tillämpad forskning och produktutveckling

inom utvalda styrkeområden.

• Den österbottniska landsbygdens speciella egenart

bottnar i en mångsidig mosaik av näring ar.

6.1.1

Bedömning av den strategiska riktlinjens

miljökonsekvenser

I Österbotten har man lyckats omvandla arbetet

för att stävja klimatförändringen till global affärsverksamhet,

vilket gör området mera känt, stärker

konkurrenskraften på den globala marknaden och

skapar ekonomisk välfärd. Den energiteknologiska

kompetensen i Österbotten stärker konkurrenskraften

på världsmarknaden. Det här stöds av att

energibranschen är specialiserad på decentraliserade

system som utnyttjar förnybara energikällor,

vars ibruktagande har en stävjande effekt på klimatförändringen.

Konkurrensfördelen av områdets energikompetens

i den globala världen stärks av fortgående service-

och underhållstjänst i anslutning till leveranserna av

företagens högteknologiska och högklassiga produk-

ter. Genom utökad energisjälvförsörjning tryggas

områdets energiförsörjning även i krissitua tioner.

Österbottens mångsidiga näringsstruktur och den

uppnådda föregångarpositionen inom energikompetensen

stärks av företagsverksamhet och samarbetsnätverk

inom nya kreativa branscher och

välfärdsservicesektorn. Ett hot är att globaliseringen

kan förorsaka plötsliga förändringar i näringsstrukturen.

Storbolag med ledningen på annat håll kan

dra in på verksamheten eller söka sig bort från

Österbotten.

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 23


The University

of Ostrobothnia

erbjuder en unik

mångkulturell

och flerspråkig

studie- och forskningsmiljö

genom

sina specialiseringsområden,

vilka är ekonomi

och affärsverksamhet,

teknik

(i synnerhet

energi teknik),

pedagogik,

välfärd, flerspråkighet

samt

kreativ ekonomi.

6.2

Strategisk riktlinje 2:

Arbetskraft och kompetens

– internationella och kunniga,

innovatörernas Österbotten

Målbild:

År 2040 lever vi i det dynamiska landskapet Österbotten,

där det råder en utbildningskultur som

värdesätter kompetens. Landskapet har tagit fasta

på kunskaperna i svenska, finska och många andra

språk samt mångkulturalismen och tagit fram

olika modeller för språkstudier. Österbottens egen

flerspråkiga högskolesammanslutning med kärnan

i Österbottens flerspråkiga universitetsnätverk –

The University of Ostrobothnia – erbjuder en unik

mångkulturell och flerspråkig studie­ och forskningsmiljö

genom sina specialiseringsområden,

vilka är ekonomi och affärsverksamhet, teknik (i

synnerhet energiteknik), pedagogik, välfärd, flerspråkighet

samt kreativ ekonomi. Nätverkets specialkompetensområden

samhällsvetenskap, juridik,

företagsamhet och industriell design höjer dess profil

och ger tillgång till en intressant forsknings­ och

utbildningspalett med möjligheter till mångvetenskaplig

inriktning. Nätverket är en betydande aktör

i innovationssystemet, vars tjänster är tillgängliga i

hela landskapet.

24

I det globaliserade ubiksamhället år 2040 fungerar

den österbottniska utbildningen på andra stadiet enhetligt

och utbildningsutbudet är flerspråkigt.

Prognostiseringen av utbildningsbehoven görs år

2040 både globalt och lokalt. EU har ett hela unionen

täckande system, som kartlägger å ena sidan

efterfrågan på arbetskraft i hela EU och det därav

härledda utbildningsbehovet samt å andra sidan arbetskraftsutbudet.

Strategiska fokusområden

Förändringarna i arbetslivet dirigerar

utbildningsbehoven

I den globala industrin är trumfkorten social förmåga,

språkkunskap och ledarskapsförmåga.

Indust rin behöver högt utbildade mångkunniga

personer, som klarar av att röra sig i olika kulturmiljöer,

som är socialt begåvade tekniska experter

av den nya tiden. Österbottens mångvetenskapliga

och flerspråkiga högskolesammanslutning fungerar

i ständig växelverkan med näringslivet och kan

snabbt reagera på förändrade, såväl kvalitativa som

kvantitativa, behov.

För att tillfredsställa behovet av arbetskraft inom

industrin och i synnerhet inom energiindustrin har

stora satsningar gjorts i regionen på en bredbasig

utbildning inom energiområdet på alla stadier. Undervisning

inom energiområdet ges på alla utbildningsstadier,

inlemmad i tillämpliga delar i olika

läroämnen, och grundbegreppen inom energisektorn

har introducerats på alla stadier genom olika

skräddarsydda korta studieavsnitt.

År 2040 har globaliseringen även nått tjänsterna.

Stora internationella tjänsteföretag har spritt sig till

Finland och Österbotten och som en följd därav

har de lokala tjänsteproducenterna delvis försvunnit

från marknaden. Specialiserade lokala tjänsteproducenter

finns emellertid fortfarande kvar på

marknaden. En del av de tjänster som kommunerna

tidigare producerade har lagts ut till privata tjänsteproducenter.

Den offentliga sektorn kontrollerar

dock fortfarande kvaliteten på den utlagda servicen

med hjälp av stränga kvalitetskriterier.

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


I den globala tjänstevärlden krävs kompetens och

språkkunskap som inhämtats genom utbildning.

Tillämpandet av elektronisk dataöverföring sprids

till nya områden, varvid distansarbete och omorganisering

av arbetet ökar.

Också primärproduktionen förutsätter högt kunnande,

då lantbruket har koncentrerats till allt större

och mer specialiserade enheter. Gårdarnas chefer är

högt utbildade, ofta multikunniga personer som avlagt

flera examina. Också i ledningen av växthuslägenheterna

behövs väl och mångsidigt utbildade

personer. Även alla som arbetar på produktionsnivå

har åtminstone grundutbildning inom naturresursområdet.

Invandrarna i nyckelställning

som garanter för att behovet

av arbetskraft fylls

Då det gäller befolkningsutvecklingen kommer tre

megatrender att vara rådande under de kommande

årtiondena: åldrande befolkning, reducerade unga

åldersklasser och ökad invandring. År 2040 har arbetskraften

minskat kraftigt i Österbotten på grund

av att befolkningen har åldrats och de unga åldersklasserna

har minskat. År 2040 har invandringen

till Österbotten och den lyckade integrationen

emellertid betydligt lindrat arbetskraftsbristen och

dilemmat på grund av att ungdomsåldersklasserna

i vårt land minskar. Invandrarna har placerat sig

jämnt både i finsk­ och svenskspråkiga läroanstalter

på andra stadiet. På högskolenivå är undervisningsspråket

redan ofta engelska vid sidan om finska

och svenska.

Resurser satsas på arbetsinvandring och integration

i mycket större grad än för närvarande, eftersom

det inte finns tillräckligt med arbetskraft i det

egna landet och den egna regionen. År 2040 finns

det i Österbotten flera integrationscentraler, där det

arbetar en mängd integrationshandledare och -rådgivare

samt tolkar med invandrarbakgrund.

I varje medelstort och stort företag arbetar en invandrarguide

med anställning inom den offentliga

sektorn och som för sitt integrationsarbete också

får hjälp från integrationscentralen. Tredje sektorns

roll i integrationsarbetet är betydande.

Nya former för arbete då arbetskraftsbrist

förebyggs

Österbotten profilerar sig år 2040 som ett mönsterområde

för trivsel och flexibilitet i arbetet. Arbetssätten

har förändrats radikalt som en följd av

den kraftiga utvecklingen inom informationssamhället

samt klimatförändringen. Elektronisk informationsöverföring

har spritt sig till nya branscher

och en stor del av dem som arbetar med administration

och planering arbetar en del av tiden på distans.

Arbetsgemenskapens betydelse som en källa

till social interaktion är emellertid stor och antalet

människor som utför enbart distansarbete är mycket

litet. I arbetsarrangemangen beaktar man allt bättre

familjens livssituation både då det gäller skötseln

av barn och till exempel åldrande föräldrar.

Då befolkningen i arbetsålder minskat har man i

Österbotten kunnat lindra bristen på arbetskraft

genom att förlänga arbetskarriären i bägge ändarna.

I Österbotten har man fäst särskild vikt på effektiverad

yrkesvägledning, med hjälp av vilken ungdomarnas

kännedom om olika utbildningsalternativ

och yrken har ökat och på så sätt har man kunnat

förhindra val av fel karriär. Också ungdomarnas

möjligheter att i början av sina fortsatta studier flytta

från ett studieområde till ett annat har underlättats.

Åldern då de unga inleder studierna har gått nedåt

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 25

Invandrarna

har placerat

sig jämnt både

i finsk­ och

svenskspråkiga

läroanstal ter på

andra stadiet.

På högskolenivå

är undervisnings

språket

redan ofta engelska

vid sidan

om fins ka och

svenska.


Yrkena och

utbildningsbehoven

har år

2040 föränd rats

enormt, och

vuxenutbildningen

har stor

betydelse.

och studietiderna har förkortats. För att introdu cera

de unga i arbetet har effektiva mentorskaps modeller

utvecklats. Utslagning förekommer i ringa

utsträckning i Österbotten tack vare den kraftiga

samhörigheten och det långvariga tväradministrativa

samarbetet speciellt vid övergången från ett

utbildningsstadium till följande.

Pensioneringarna har kunnat senareläggas genom

att flexibla arbetsformer har tagits i bruk. Äldre arbetstagare

har fått olika alternativa modeller för att

gradvis minska på arbetsmängden. Dylika verktyg

är bland annat möjligheten att arbeta en del av arbetsveckan

hemma, anpassning av arbetsmängden

till livssituationen och hälsotillståndet samt förändrade

arbetsuppgifter. För att skjuta upp pensioneringen

har man skapat ett tydligt premieringssystem,

så att de äldre ska orka jobba längre och också

för att så kallad tyst kunskap ska kunna överföras

till den yngre generationen.

Rätt utbildning vid rätt tidpunkt

Prognostiseringen av utbildningsbehoven görs

år 2040 både globalt och lokalt. År 2040 har alla

EU:s medlemsländer också egna prognostiserings

system, med hjälp av vilka man förutspår det

egna landets arbetskrafts- och utbildningsbehov.

Förutom efterfrågan på arbetskraft prognostiserar

man alltså också utbudet, som bildas av dem som

utexamineras från olika utbildningsstadier, arbetslösa,

yrkesbytare, pendlare samt inrikes flyttare

och invandrare. På så sätt kan man djupare granska

matchningsproblemet det vill säga matchning mellan

efterfrågan och utbud av arbetskraft.

Yrkena och utbildningsbehoven har år 2040 föränd

rats enormt, och vuxenutbildningen har stor betydelse.

I Österbotten har man kunnat prognostisera

dessa förändringar på ett exemplariskt sätt, och

nya, flexibla lärmiljöer och undervisningsmetoder

har introducerats.

De nya utbildningsstrukturerna

i Österbotten

År 2040 lever vi i det dynamiska Österbotten, där

det råder en utbildningskultur som värdesätter kom-

26

petens. Man har övergått från att betona examen

till att betona kompetens – sin kompetens kan man

också visa på annat sätt än genom att avlägga en

examen. Man kan börja studera för ett yrke redan

i de högre årskurserna i grundskolan och fortsätta

i gymnasiet eller inom yrkesutbildningen. De som

vill studera längre fortsätter vid ett kombinerat

universitet/yrkeshögskola antingen på yrkes- eller

teorisidan. Studentskrivningarna har utvecklats

till en flexiblare form än den vi har idag. Inom

språkundervisningen tillämpas goda modeller, till

exempel språkbad.

Inom småbarnsfostran och den grundläggande

utbildningen i Österbotten betonas utöver grundläggande

färdigheter speciellt barnens förmåga

att verka i en mångkulturell miljö, integration av

invandrarbarn samt utvecklande av inlärningsmiljöer

som uppmuntrar till principerna för kombinatorisk

pedagogik. Samarbetet med biblioteken är

långt utvecklat i syfte att främja läskunnigheten och

förmågan till informationssökning.

Andra stadiets utbildning i Österbotten fungerar

enhetligt med heltäckande utbildningar för såväl

svensk­ som finskspråkiga i hela landskapet. Utbildningsutbudet

är brett och rikt. Utbildningen

organiseras så att det spetskunnande som finns i

landskapets olika delar kan tas tillvara.

Läroanstalterna har för alla sina kurser engelskspråkiga

alternativ och därtill ordnas flera studie

helheter på olika invandrarspråk, varvid andra

och tredje generationens invandrare fungerar som

lärare. Man har insett vikten av att invandrarna bevarar

sitt eget språk och sin egen kultur. Studerande

rekryteras aktivt också från andra länder. Gränserna

mellan examina har tunnats ut.

I utbildningsprogrammen betonas företagsamhetsanda

och de prognostiserade behoven inom arbetslivet

i regionen och inom vissa specialbranscher

också de nationella behoven. Utbildningsprogrammen

kan snabbt – minst läsårsvis – uppdateras, om

situationen i arbetslivet förändras. För specialgrupper

(till exempel elitidrottare, funktionshämmade)

har egna utbildningsstråk skräddarsytts.

Av utbildningsbranscherna är det teknik och i synnerhet

energiteknik som fortfarande bibehållit sin

position som största bransch. Inom tjänstesekto-

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


erna och social- och hälsovården är utbildningsvolymerna

också fortsättningsvis stora. I synnerhet

inom hälsovården har visserligen datatekniken

förändrat arbetets karaktär betydligt och klienterna

kan sköta sina hälsoärenden i stor grad via sina

egna datorer hemma.

I Österbotten år 2040 finns en stark högskolekoncentration

med internationellt konkurrenskraftig

utbildning samt grundforskning och tillämpad

forskning. Vasa campusområde är centrum för det

österbottniska, flerspråkiga högskolenätverket –

Österbottens universitetsnätverk, The University

of Ostrobothnia – vars verksamhet bottnar i samarbetet

mellan de svensk­ och finskspråkiga högskolorna

och universiteten. Nätverkets speciella

styrkeområden är energi, ekonomi och affärskompetens,

välfärd och kreativa branscher samt eventuella

övriga områden som gagnar det österbottniska

näringslivet och andra behov i regionen.

Universitetsnätverkets ställning och kompetens

inom de utvalda styrkeområdena är erkänd såväl

nationellt som internationellt. Genom koordinering

av Vasa vetenskapspark råder det mellan högskolesammanslutningen

och regionens företag ett

synnerligen fast forskningsmässigt och funktionellt

samarbete, tack vare vilket det är lättare att prognostisera

förändringsbehoven i arbetslivet, och de

kan bättre beaktas redan i läro- och forskningsplanerna,

ofta också med en mycket snabb tidtabell.

Även högskolesamarbetet över Kvarken är målinriktat

och aktivt och det koncentrerar sig på utvalda

gemensamma styrkeområden.

Av yrkeshögskolornas utbildningsprogram är de

största fortsättningsvis teknikprogrammen. De är

till stor del direkt skräddarsydda för företagens behov.

Det är också mycket vanligt att man kombinerar

studier inom olika utbildningsområden enligt

arbetslivets behov. De studerandes valmöjligheter

har utökats betydligt. Till Österbottens högskolesammanslutning

hör också yrkeshögskolorna i

Mellersta Österbotten och Södra Österbotten samt

universitetscentren i Seinäjoki och Karleby, vilka

specialiserar sig på sina egna styrkor.

Det internationella samarbetet mellan läroanstalter

och studerande är aktivt över hela världen. Inom

hela EU finns ett enhetligt system för bedömning

av studierna. För yrkesstudier har ett eget Pisabedömningssystem

utarbetats och med det mäter

man nivån för yrkesstudierna i olika länder och

sålunda kan man jämföra länderna med varandra.

I ubiksamhället kan de studerande om de så önskar

plocka delar till sin examen från programmet vid

nästan vilken högskola som helst var som helst i

världen och avlägga de utländska delarna av sin

examen i form av distansstudier. Studier som har

avlagts utomlands räknas till godo överallt.

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 27

I utbildningsprogrammen

betonas

företagsamhetsanda

och de

prognostiserade

behoven inom

arbets livet i

regionen och

inom vissa

specialbranscher

också de nationella

behoven.


Det fria bild ningsarbetetsbetydelse

har ökat

och det har bildat

täta nätverk med

de olika organisationerna


olika utbildningsstadier.Medborgarinstitutets

roll i förhållande

till andra utbildningsstadier

har

blivit att fungera

som experimentplattform,

som

gör att de olika

skolstadierna

engageras i såväl

nationella som

internationella

samarbetsformer.

Det är också vanligt att utbildning ges på plats. Utbildningen

förs ofta med företaget dit, där det finns

tillgång till arbetskraft.

Det fria bildningsarbetets betydelse har ökat och det

har bildat täta nätverk med de olika organisationerna

på olika utbildningsstadier. Medborgarinstitutets

roll i förhållande till andra utbildningsstadier

har blivit att fungera som experimentplattform,

som gör att de olika skolstadierna engageras i såväl

nationella som internationella samarbetsformer.

Medborgarinstitutens funktioner har utvecklats och

de har specialiserat sig på sina egna starka områden

utöver sin relativt omfattande övriga kursverksamhet.

Verksamheten som är riktad till barn och unga

är omfattande och mångsidig och medborgarinstituten

är starka aktörer som utvecklare av skolornas

klubbverksamhet. Utbildningsutbudet för äldre är

mångsidigt och det har förts nära kunden.

Medborgarinstituten har fått en speciellt viktig roll

som befrämjare av integrationen av invandrare och

instituten fungerar också som lokala kunskapscenter

för integrationskunnande.

Moderna bibliotek tillhandahåller ett brett spektrum

av tjänster. De gör det möjligt att studera, utöva

sitt yrke och distansarbeta även på landsbygden

och skapar på så sätt en plattform för vittgående

bildning. Bibliotekstjänsterna kompletteras genom

regionalt samarbete samt webbaserade och mobila

tjänster.

Det centrala budskapet i strategisk riktlinje 2:

• I Österbotten finns en välkänd internationellt

nätverkande, mångkulturell, flerspråkig och

mångvetenskaplig utbildnings- och forskningsmiljö

inom starka specialiserade områden.

• De mångkulturella inlärningsmiljöerna inom

småbarnsfostran sporrar till initiativrikedom

och ansvarskänsla.

Österbottens flerspråkiga och mångdisciplinära

universitetsnätverk – The University of Ostrobothnia

– baserar sig på samarbete mellan aktörer

och har profilerat sig som en nationellt och

internationellt välkänd stark högskolemiljö.

28

• Tack vare livlig arbetsinvandring och lyckad

integration är såväl arbets- som studiemiljöerna

mångkulturella och allt oftare också flerspråkiga.

• I Österbotten är trivseln i arbetet tack vare gott

ledarskap, samhörighet och nya framstegsvänliga

arbetsformer på en utmärkt nivå.

6.2.1

Bedömning av den strategiska riktlinjens

miljökonsekvenser

I Österbotten råder en utbildningskultur som

värdesätter kompetens, vilket har positiva effekter

på hela samhället. Österbottens flerspråkiga universitetsnätverk,

där utbildningen har anpassats

till den globala miljön och där man nätverkar, ökar

Vasas och hela regionens välkändhet och attraktivitet.

Prognostisering av utbildningsbehoven såväl

lokalt som globalt gör det möjligt att matcha utbildnings-

och arbetskraftsbehoven. Undervisning i

energiteknik, som ges på alla stadier, betonande av

företagsamhetsanda och samarbetet mellan utbildning

och näringsliv garanterar att det finns tillgång

på kunniga personer inom energiteknik.

Satsningar på flerspråkig och multisektoriell undervisning

samt arbetsinvandring och integration

tryggar också tillgången på kunnig arbetskraft

inom nyckelsektorerna. De resurser som satsats

på arbetsinvandring och integration försnabbar

integreringen av invandrarna i samhället. Kulturell

mångfald hör till vardagen och redan inom

småbarnsfostran betonas uppmuntran till initiativrikedom

och ansvarskänsla samt förmågan att verka

i en mångkulturell miljö.

Då globaliseringen sträcker sig till tjänsterna kan

de lokala tjänsteproducenterna försvinna från

marknaden.

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


6.3

Strategisk riktlinje 3:

Tillgänglighet och balanserad

regionstruktur – de hållbara

strukturernas och utmärkta

förbindelsernas Österbotten

Målbild:

Österbotten är år 2040 en flerkärnig, balanserad

och på en strukturellt hållbar grund vilande region,

vars fysiska strukturer säkerställer invånarnas och

aktörernas välfärd och en utveckling av den nationella

och internationella konkurrenskraften.

Jakobstadsregionen har förtätat samarbetet med

Karlebyregionen, och dessa två ekonomiska regioner

bildar en sammansvetsad utvecklingskorridor

mellan de två städerna. Tack vare utvecklingskorridoren

har den gemensamma planeringen av

markanvändningen, boendet och trafiken förbättrats

enligt principerna för hållbar utveckling.

Österbottens trafiksystem är funktionellt sett effektivt,

mångsidigt och säkert och garanterar näringslivets

konkurrenskraft och utveckling samt beaktar

invånarnas behov och de behov en hållbar utveckling

ställer.

Globaliseringen, den kunskapsbaserade ekonomiska

utvecklingen, befolkningens åldrande och

klimatförändringen har återspeglat sig kraftigt

på områdesanvändningen och regionstrukturen

i Österbotten. År 2040 finns det i det flerkärniga

Österbotten två starka stadsregioner, varav den ena

består av nuvarande Vasaregionen och Kyroland

och den andra av Jakobstadsregionen. Dessutom

finns flera välmående landsortscentra som omges

av livliga landsbygdsområden. Växelverkan stadsregionerna

emellan och växelverkan mellan dem

och landsbygdsområdena är naturlig och givande.

Den österbottniska landsbygden bildar en mosaik

av natur-, boende- och företagsmiljöer, vilka erbjuder

förutsättningar för ett gott liv.

Regionen har aktivt främjat uppkomsten av gränsöverskridande

samarbetszoner och medverkar som

en stark aktör i strategiskt viktiga nätverk för att

klara sig bra i den globala ekonomin. I Österbotten

har man tillägnat sig ett verksamhetssätt inriktat på

evolutiv utveckling som skapar förutsättningar och

upprätthåller dem – för hela regionen och invånarna

har garanterats jämbördiga utvecklingsmöjligheter

genom effektivt utnyttjande av de möjligheter den

nya teknologin erbjuder.

Med hjälp av ”de snabba insatsernas planeringskultur”,

som i realtid bemöter och realiserar utmaningarna

i en föränderlig värld kan man observera

förändringssignaler och reagera på dem behändigt

och effektivt.

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 29

Växelverkan

stads regionerna

emellan och

växel verkan

mellan dem

och landsbygdsområdena

är

naturlig och

givande. Den

österbottniska

landsbygden

bildar en mosaik

av natur-,

boende- och

företags miljöer,

vilka erbju der

förutsättningar

för ett gott liv.


Den mångformiga

natur- och

kulturmiljön i

Österbotten har

man värnat om

och utvecklat

under årtiondenas

lopp genom

att regelbundet

inventera natur-

och kulturmiljön

samt genom

att upp datera

program jämte

åtgärds- och

använd ningsplaner.

Strategiska fokusområden

Funktionellt och socialt

balanserad befolknings struktur

genom evolutiv utveckling

År 2040 är Österbotten välkänt som en mönsterregion

för evolutiv utveckling. Alla områden och

invånare i Österbotten har fått njuta av resultaten

av en god samhällsplanering, som har gett mångsidiga

boende- och arbetsmiljöer och en utmärkt

tjänstetillgänglighet både då det gäller bastjänster

och kulturella tjänster.

De uppvärmnings­ och trafikteknologiska lösningarna

är vittbärande och de har främjat en resultatrik

utveckling av den gedigna energikompetensen i

regionen. Fasta och täckande optofiberkabelförbindelser

är en självklarhet, och de bereder väg för en

ny arbetskultur med flexibla arbetsarrangemang på

den hållbara utvecklingens villkor. I och med att

den icke-förnybara energin blivit allt knappare och

dyrare och klimatförändringen behöver tyglas har

arbetsresorna med egen bil minskat. I Österbotten

har man genom planering av markanvändningen

kunnat främja utvecklingen av kollektivtrafiken.

Den goda samhällsplaneringen har för sin del medverkat

till en positiv spiral i fråga om inrikes omflyttning

och invandring.

30

Funktionellt, ekonomiskt,

socialt och ekologiskt hållbar region

och samhällsstruktur

Österbotten har utvecklats genom att utnyttja den

befintliga samhällsstrukturen och nationalförmögenheten

och placera funktioner i och stöda befintlig

infrastruktur.

Övergripande planering av trafiksystemet, som inbegriper

samtliga trafikslag, logistik och markanvändning,

ger goda möjligheter till hållbar utveckling

av landskapet. Samarbetet mellan landskapen

är av yttersta vikt för planeringen.

I planeringen av samhällsstrukturen har man avancerat

med enorma steg, då gemensamma planer

som beaktar markanvändning, boende och trafiksystem

samt näringslivets behov i markanvändning

i stadsregionernas och landsbygdskommunernas

samarbetsområden har färdigställts.

Samordning av trafiken och markanvändningen gör

det möjligt att utveckla kollektivtrafiken. En ekologiskt

och funktionellt hållbar region- och samhällsstruktur

förutsätter ett varierat och brett utbud

av trivsamma och attraktiva bostadsområden, som

kan nås med kollektivtrafik.

Etableringen av stora enheter inom handeln

och deras kvadratmeterstorlekar har i Österbotten

plane rats omsorgsfullt med beaktande av

kundströmmarna, de logistiska lösningarna och

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


efolknings koncentrationerna. Utrymmeskrävan de

handel utanför centrum placeras i anslutning till bebyggelse.

Genom nära samarbete mellan kommunerna

och näringslivet har man sett till att det finns

tillräckligt med produktionslokaler för industriell

verksamhet.

Den mångformiga natur- och kulturmiljön i Österbotten

har man värnat om och utvecklat under årtiondenas

lopp genom att regelbundet inventera

natur- och kulturmiljön samt genom att uppdatera

program jämte åtgärds- och användningsplaner.

Koldioxidneutralt Österbotten år 2040

Österbotten har år 2040 tydligt överskridit målen

i den nationella klimat- och energistrategin i fråga

om minimering av klimatförändringens skadliga

effekter och utnyttjande av positiva effekter samt

målet gällande ökning av andelen för förnybar

ener gi. I Österbotten är el- och värmeproduktionen

samt trafiken vid normala förhållanden koldioxidneutrala

år 2040.

Åtgärder härledda ur Österbottens energistrategi

och den på basis av den utvidgade klimatstrategin

har främjat landskapets profilering på klimatförändringskompetens

och ställningen som spetsområde

för produktionsformer och användning av ny energi

och därtill ansluten forskning och utbildning. Inom

elproduktionen har målet uppnåtts genom kraftiga

satsningar på utveckling av vindkraft, behärskande

av nya tekniker, effektivering av elförbrukningen

inom industrin samt grundande av kraftverk

specialiserade på användning av biobränslen. År

2040 finns en välutvecklad etanolproduktion. Fjärrvärme

produceras med biobränslen och husen är

energieffektiva tack vare automationsteknik och

isoleringsmaterial som är välutvecklade. Oljans betydelse

som bränsle vid uppvärmning av fastigheter

och till exempel växthus har kunnat elimineras.

I fråga om trafiken har ett genombrott nåtts i och

med att man frångått användningen av mineraloljebaserade

bränslen. År 2040 rör sig på landsvägarna

både el- och biobränsledrivna fordon. I Österbotten

är invånarna som befrämjare av hållbar utveckling

vägvisare och perfekta ambassadörer för regionens

klimatkompetens.

Planeringen av markanvändningen har varit framstegsvänlig

och möjliggjort produktion av nya

energi former inom stora områden. Som resultat av

omfattande, såväl naturens villkor som invånarnas

åsikter beaktande engagerande processer produceras

energi både på land och i havsområdena.

Österbotten är känt för sina stora vindkraftsparker.

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 31

Som resultat av

omfattande, såväl

naturens villkor

som invånarnas

åsikter beaktande

engagerande

processer produceras

energi

både på land och

i havsområdena.

Österbotten är

känt för sina stora

vindkraftsparker.


Det elektri fierade

ban avsnittet

mellan Vasa och

Seinäjoki har

främjat utvecklingen

av snabba

tågförbindelser

och mellan Vasa

och Hel singfors

går det regelbundet

en synnerligen

snabb

tågförbindelse.

Alla vägar leder till Österbotten,

det viktigaste logistikcentret

i västra Finland

Österbotten deltar aktivt i utvecklingen och samordningen

av de nationella och regionala trafiknäten

som mångsidiga och ömsesidigt kompletterande

nät. Man har lyckats trygga en tillräcklig nivå för

Österbotten då det gäller nationellt viktiga samt regionala

och lokala trafikinvesteringar. Planeringsarbetet

såväl i fråga om planläggningen som trafiksystemet

baserar sig på omfattande delaktighet.

I Österbotten har två starka logistiska center utvecklats

i Kronoby och i Vasa, vilka samordnar

havs­, land­, flyg­ och spårtrafiken, och av dessa

är flyglogistikcentret i Vasa ett av landets fyra

viktigaste logistiska centrum. Specialtransportrutternas

funktionsduglighet och spårförbindelsen till

Vasa centrum och vidare till hamnen har säkrats

genom förnuftiga teknisk-ekonomiska lösningar.

Passagerartrafiken på flygplatserna i Kronoby och

Vasa har utvecklats jämnt och i synnerhet har andelen

reguljärflyg såväl till Mellaneuropa som till

semesterorter ökat betydligt. Över Kvarken fungerar

regelbundna flygförbindelser.

Kaskö hamn, järnvägen, stamväg 67 och industriområdena

utgör likaså ett betydande logistiskt

centrum i Sydösterbotten. Den för hamnen viktiga

järnvägsförbindelsen från Kaskö till Finlands

huvudbana och inre Finland har genomgått en

grundlig reparation och är i gott skick.

32

Den spårbundna trafikens gods­ och passagerarmängder

har ökat kraftigt i och med att förbindelserna

har förbättrats och reseformer på den

hållbara utvecklingens villkor har gynnats.

Klimatförändring en och internationella fördrag

förutsätter utsläppsfria trafikslag. Då det gäller

att utveckla spårtrafiken samarbetar man intensivt

regionerna emellan och ett bevis på detta är

planering en av kustbanan från Åbo via Vasa till

Karleby. Dessutom planeras en banförbindelse från

Helsingfors via Forssa till Björneborg. Det elektrifierade

banavsnittet mellan Vasa och Seinäjoki har

främjat utvecklingen av snabba tågförbindelser och

mellan Vasa och Helsingfors går det regelbundet

en synnerligen snabb tågförbindelse. På den österbottniska

banan har hastigheterna höjts till de maximala

och mellan Seinäjoki och Uleåborg finns ett

dubbelspår, vilket garanterar snabba tågförbindelser

även till Jakobstad. Efter att elektrifieringen av

Vasabanan är slutförd är det angeläget att påbörja

elektrifieringen av banavsnittet från Seinäjoki via

Haapamäki till Jyväskylä, som är viktigt för den

öst­västliga trafikkorridoren.

Sjötrafiken i Österbotten är livlig både då det

gäller frakt­ och passagerartrafik. Säkerheten inom

sjötrafiken är i den livligt trafikerade Kvarkenregionen

tryggad tack vare ett ruttfördelningssystem.

Utvecklingen av havsfarlederna har möjliggjort

en kraftig utveckling av verksamheten i hamnarna.

Markanvändningen i regionens hamnar är tryggad

och anslutningsförbindelserna fungerar. Den tvärsgående

trafiken i Norden har utvecklats enormt i

och med förverkligandet av trafikkorridoren Both-

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


nian Corridor som täcker hela västkusten och fö re -

nar Finland genom hamnarna längs huvudbanan till

Havens motorväg.

Från Kaskö till Härnösand i Sverige trafikerar

en roro-förbindelse som kompletterar transportleden

i Mittnorden. För att förbättra trafiken över

Kvarken och förkorta restiden har man undersökt

olika hamnalternativ för passagerartrafik. Fram till

år 2040 har restiden förkortats betydligt, antalet

resenärer fördubblats och kvaliteten på resandet

höjts märkbart. Kvarkentrafiken fortsätter enligt

en gemensam förbindelse mellan finska och svenska

staten. Åstadkommandet av en fast förbindelse

över Kvarken har framskridit och målet på lång

sikt är en fast förbindelse till Sverige, vilken konsoliderar

det anrika samarbetet med både Sverige

och Norge. En fast förbindelse gör den logistiska

korridoren mångsidigare, bidrar till utvecklingen

av trafikkorridoren Bothnian Corridor och gör det

möjligt att välja hållbara rutter för transporterna.

Huvudväglederna i Österbotten är riksväg 8 och 3,

som kompletteras av riksväg 18 och 19. Riksväg

8 har utvecklats som en del av TEN-nätet. Riksväg

3 har förlängts som motorväg från Vasa till

Tammerfors. Trafiksäkerheten och ­funktionen

har tryggats genom olika korsningsregleringar.

Också de tvärsgående trafikförbindelserna, till

exempel stamvägarna 63, 67 och 68 samt riksväg

13 är välutvecklade och stöder landskapets och de

ekono miska regionernas konkurrenskraft och förbättrar

tillgäng ligheten.

Nya årtusendets stråkbyar

i anslutning till de trafikmässiga

huvudaxlarna

De trafikmässiga huvudaxlarna i Österbotten är

riksväg 8 längs kusten och riksväg 3, samt vägavsnittet

mellan Vasa och Seinäjoki. Invid båda

huvudtrafikkorridorerna har uppkommit täta boende

gemenskaper, där traditionellt och nytt ruralt

boende kombineras. Utvecklingen av trafiksystemet

för bankorridoren Vasa–Seinäjoki har bidragit till

att det samhälle som följer trafiklederna har utvecklats

till en stråkby av det nya årtusendet. Invånarnas

mobilitetsbehov har tryggats genom fungerande

kollektivtrafikarrangemang. Elektrifieringen av Va-

sa–Seinäjokibanan har gjort det möjligt att utveckla

spårtrafik som betjänar pendlingstrafiken. En förbindelse

på motorvägsnivå snabbar också upp trafiken

mellan städerna.

Ansvarsmedvetet grepp

om ubiksamhället

År 2040 är Österbotten en föregångare i informationssamhället

och en del av utvecklingens följande

fas, det så kallade ubiksamhället, där datatekniken

ständigt är närvarande. Den fortgående tekniska utvecklingen

har lett till nya arbetsformer och till helt

ny digital innehållsproduktion inom alla sektorer.

Den virtuella världen har förändrats så att den utgör

en del av vardagen för varje individ, näringslivet

och den offentliga sektorn. Med ubiksamhället har

betydelsen av toppkompetens och innovationsförmåga

framhävts, då den datatekniska utvecklingen

har öppnat portar till alldeles nya möjligheter samtidigt

som riskerna identifieras och kan hanteras.

Bredbandsnäten i Österbotten är vad kapaciteten

beträffar obegränsade och täcker hela området.

Tjänsteproducenternas antal har flerdubblats och

det är lätt att starta en service. Den tekniska utvecklingen

möjliggör snabb sammanställning, presentation

och överföring av information. Öppna koder är

i användning och all information får i och med ny

lagstiftning användas gratis för egna projekt.

Den virtuella världen är tillgänglig för alla och gör

det möjligt att arbeta globalt hemifrån. Ett flexibelt

arbetssätt, som inte är bundet till platsen och ofta

sker i internationella nätverk, är normalt inom de

flesta sektorer. Nätet sammanför såväl små som

stora aktörer på ett geografiskt stort område och

från samhällets olika sektorer för att arbeta tillsammans.

Industrin inom de kreativa branscherna i Österbotten

har utvecklats och nått den nationella och internationella

toppen och ett nytt slag av internationellt

nätverkande mikroföretagande blomstrar och

uppmuntrar till innovationsverksamhet i det öppna

nätet. Idéer och nyheter inom innehållsproduktion

står i fokus. Österbotten lockar genom att erbjuda

nya typer av arbetsplatser på byråer inom de kreativa

branscherna som finns på flera orter.

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 33

Den tvärsgående

trafiken i Norden

har utvecklats

enormt i och med

förverkligandet av

trafikkorridoren

Bothnian Corridor

som täcker hela

västkusten och

fö re nar Finland

genom hamnarna

längs huvudbanan

till Havens motorväg.


Vägnätets grundläggande

skick

har förbätt rats

och huvud lederna

riksväg 3, 8 och 18

samt den tvärsgående

trafikleden

riksväg 13 är i

utmärkt skick.

Den offentliga sektorn i Österbotten arbetar genom

att utnyttja modern teknologi på ett effektivt sätt

och flera privata och offentliga tjänster i samhället

sköts virtuellt, vilket garanterar servicen även

i glesbygden. Jämsides med ubiksamhället framhävs

behovet av socialt umgänge och den verkliga

världen, vilket man i Österbotten på ett bra sätt

har tagit i beaktande i utvecklingen. Arbets gemenskaperna

utvecklar sin verksamhet genom att förena

de möjligheter den moderna teknologin erbjuder

och människornas normala behov av sociala kontakter.

Basservicens betydelse som närservice har

stärkts i och med den nya utvecklingen. Den virtuella

handeln har blivit rutin och en stor del av det

man behöver sköts dagligen via nätet.

I och med ubiksamhället framskrider forsknings-

och produktutvecklingen med stora steg och forskarna,

experterna och näringslivet bildar virtuella

nät, där det är lätt att umgås. Betydelsen av skolornas

geografiska läge har minskat, med undantag av

årskurserna 1–6. En stor del av studierna sker via

nätet eller med stöd av det.

34

Det centrala budskapet i strategisk riktlinje 3:

• I Österbotten finns två starka stadsregioner och

flera landsortscentra omgivna av landsbygd,

vilka växelverkar naturligt med varandra.

• Befolkningsstrukturen och region­ och samhällsstrukturen

i Österbotten är utmärkta tack

vare en övergripande och samordnad planering

som betjänar såväl markanvändningen, boendet,

trafiksystemen som näringslivets markanvändningsmässiga

behov.

Österbotten är vid normala förhållanden ett

koldioxidneutralt område då det gäller el- och

värmeproduktionen och trafiken.

• Genom framstegsvänlig planering av områdesanvändningen

har det blivit möjligt att producera

nya energiformer på stora områden.

• Vasa är en av Finlands fyra viktigaste logistiska

centralorter.

• Spårtrafiken har utvecklats kraftigt tack vare

snabba tågförbindelser och planering av kustbanan.

• Den tvärsgående trafiken i Norden över Kvarken

har ökat kraftigt i och med trafikkorridoren

Bothnian Corridor.

• Vägnätets grundläggande skick har förbättrats

och huvudlederna riksväg 3, 8 och 18 samt den

tvärsgående trafikleden riksväg 13 är i utmärkt

skick.

• I utvecklingszonen Vasa–Seinäjoki och invid

riksväg 8 längs kusten och invid riksväg 3 har

uppstått en ny typ av bostadsområden, det nya

årtusendets stråkbyar.

• För att uppnå de högt ställda målen för minskade

koldioxidutsläpp har också en omfattande

expansion av bostadsbyggande i anslutning till

spårtrafiken genomförts.

• Övergången till ubiksamhället har blivit möjlig

tack vare fasta och täckande optofiberkabelförbindelser.

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


6.3.1

Bedömning av den strategiska

riktlinjens miljökonsekvenser

Tack vare positionen som logistisk centralort förbättras

Vasas tillgänglighet både nationellt och internationellt.

Kopplingen av området till det europeiska

TEN­nätet och utvecklandet av spårtrafiken

ökar områdets tillgänglighet och stärker Österbottens

image och konkurrenskraft. Dubbelspåret Vasa–Seinäjoki

ger möjligheter till pendlingstrafik på

ett ekologiskt hållbart sätt. En fast förbindelse över

Kvarken tillför området en nationell och internationell

dimension.

Tack vare energiproduktionssystemen som utnyttjar

förnybara energikällor har Österbotten uppnått

de mål som ställts för stävjandet av klimatförändringen.

Fastän det har uppkommit både vindkraftsparker

och en ny typ av stråkbebyggelse intill riks-

väg 8 längs kusten, har kulturmiljöernas karaktär

bevarats. Med hjälp av snabbinsatsstyrkor inom

planeringskulturen har man kunnat reagera snabbt

och på ett riktigt sätt på de utmaningar som den

föränderliga världen ställer.

Genom god markanvändningsplanering har i regionen

skapats en socialt hållbar region- och

samhällsstruktur, som garanterar samhällets funktionsduglighet

och säkerhet. De täckande optofiberkabelförbindelserna

ökar den regionala jämställdheten.

En risk är att den virtuella världen till en del ersätter

verkligheten och att man ställer sig utanför

gemenskaper. Å andra sidan ökar utslagningen på

grund av det allt större utbudet av tjänster på nätet.

Ubiksamhället kan innebära en säkerhetsrisk, och

i beslut som rör utveckling av infrastrukturen och

miljön gäller det därför att ta hänsyn till bredbandsnätens

sårbarhet och beredskap mot detta.

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 35

Genom god

markanvändningsplanering

har i regionen

skapats en

socialt hållbar

region- och

samhällsstruktur,

som garanterar

samhällets funktionsduglighet

och säkerhet.


I Österbotten,

som är Europas

säkraste

landskap, bor

välmående

människor. En

förklaring är

att såväl barn,

ungdomar som

äldre rör på sig

och upprätthåller

på så

sätt sin hälsa

och funktionsförmåga.

6.4

Strategisk riktlinje 4:

Välfärd, kultur och socialt kapital

– den kulturella mångfalden är

en källa till välfärd i Österbotten

Målbild:

År 2040 är Österbotten ett mångkulturellt och på

hållbara val baserat och väl sammanhållet landskap

för välmående människor. Människorna mår bra

och är vid god hälsa och både de regionala och befolkningsgruppsspecifika

skillnaderna är kända och

minimerade. I Österbotten mår barnen och ungdomarna

bra.

Tjänsterna är mångsidiga, lättillgängliga och finns

nära och servicestrukturerna har anpassats väl efter

det förändrade befolkningsunderlagets behov. Den

moderna datatekniska utvecklingens möjligheter

har kunnat utnyttjas utan att äventyra behovet av

människornas personliga serviceprocesser.

Den tidigare indelningen av kunderna inom social-

och hälsovården i olika undergrupper, till exempel

på basis av deras medvetenhet om välmående,

betalningsförmåga, aktivitet, kulturella bakgrund

och datatekniska färdigheter återspeglade sig i en

individualisering och anpassning av tjänsterna. År

2040 torde kommuninvånarna fortfarande i första

hand vara kunder och patienter, även om de också

kunde axla en annan roll som konsumenter, betalare,

tjänsteanordnare, leverantörer, beställare eller

producenter.

36

Planerna som stöder välfärd och hälsa grundar

sig på sakkunskap bland kommuninvånarna,

yrkesmänniskor, ledare och beslutsfattare. År 2040

erbjuder Österbotten en högklassig och yrkesmässigt

lockande service- och vårdmiljö inom välfärdsbranschen

såväl för kunderna som för arbetstagarna.

I Österbotten har ett kompetenskluster inom

välfärdsbranschen etablerats, som har bidragit till

att tillräckligt med experter har lockats till området

och tryggat branschens omfattande utbildningsutbud.

Att ta hand om personalens ork i arbetet,

trivsel och meningsfullhet i arbetet är självklart i

Österbotten. Landskapet har en funktionell service-

och kommunstruktur och man har lyckats skapa ett

ändamålsenligt förhållande mellan basservicen och

specialservicen.

Österbotten är en flerdimensionell helhet som bildas

av två likvärdiga språk och kulturer samt de

kulturella skiftningar som invandrarna bidrar med.

I Österbotten har alla invånare tillgång till mångsidig

konst och kultur och ett brett spektrum av kunniga

utövare och producenter av konst och kultur.

Konsten och kulturen finns med på otaliga sätt i

samhällets funktioner. Eftersom den österbottniska

kulturverksamheten hör till människornas vardag,

är konstens och kulturens positiva inverkningar på

människans välmående och hälsa resurser som kännetecknar

området. Detta stärker det sociala kapitalet

ytterligare. Österbotten är också tydligt centrum

för vårt lands svenskspråkiga kultur. Karakteristiskt

för landskapet är den starka sammanhållningen,

där det rika föreningslivet är en viktig resurs.

I Österbotten, som är Europas säkraste landskap,

bor välmående människor. En förklaring är att såväl

barn, ungdomar som äldre rör på sig och upprätthåller

på så sätt sin hälsa och funktionsförmåga.

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


6.4.1

Strategiska fokusområden

för välfärden

Kommuninvånarnas ställning,

hållbar utveckling samt trygghet

och jämställdhet ska inlemmas i

plane ringen, genomförandet och

värderingarna inom välfärdspolitiken

År 2040 har man i Österbotten tagit i bruk tydliga

verksamhetssätt, som har bidragit till att kommuninvånarnas

delaktighet och inflytande har utökats.

Kommuninvånarna deltar också aktivt i att utveckla

servicen. Kommuninvånarna känner till de olika

serviceformerna och får enkelt tillgång till uppdaterad

information om dem, vilket gör det möjligt att

utifrån sina egna villkor välja tjänster som motsvarar

de egna behoven.

År 2040 styr principerna om hållbar utveckling

allt beslutsfattande och all verksamhet. I regionen

har man på bred bas förbundit sig till en välfärdspolitik,

som utgår ifrån att olika resurser kombineras

och används på ett flexibelt sätt. I Österbotten

råder en värdegrund som styr välfärdspolitiken, där

homogenitet och trygghet betonas och är allmänt

accep terade av såväl kommuninvånare, branschens

sakkunniga som beslutsfattare.

Främjande av hälsa och välmående

samt hälso­ och välfärdsfördelar

Kompetensen i Österbotten har utvecklats för att

främja välfärd, hälsa, lösande av sociala problem

och eget ansvar. Fördelarna och effekterna av att

hälsa och välfärd främjas kan tydligt påvisas.

Servicehelhet som tar ansvar

för kundens och patientens

hela vård­ och servicekedja

I Österbotten bedrivs ett utmärkt och mångskiftande

samarbete över förvaltnings- och sektorgränserna.

Exempel på det här utgörs av flexibla

och effektiva servicehelheter som möter kundens

behov. Välfärdsföretagandet i Österbotten är välutvecklat

och det kompletterar på ett utmärkt sätt den

offentliga sektorns tjänsteutbud. Typiskt är också

den offentliga sektorns och föreningarnas jämlika

partnerskap. Utmärkande för Österbotten är den

omfattande erfarenheten och stora kunskapen om

yrkesövergripande teamarbete. Ledarskapet inom

social- och hälsovårdssektorn stöder en övergripande

utveckling av välfärden.

Garanterande av en multiprofessionell

och kompetent personal inom välfärds­

och hälsoservicen

År 2040 är arbetet inom välfärdsbranschen i Österbotten

högt värdesatt. Detta kommer till synes

bland annat i att kraven i arbetet och den utbild ning

som behövs inom branschen också har beaktats i

lönen som ett motiverande element. Österbotten

har också länge varit känt för att sporra personalen

och ge den möjlighet att utvecklas i arbetet och att

utveckla arbetet.

I regionen har skapats en prognostiserande och

sporrande strategi som syftar till att samordna utbildningen

och arbetslivet. I strategin har också invandringen

beaktats. Ledarskapet inom social- och

hälsovården stöder en god personalförvaltning.

Aktiva val för att utnyttja forskning

och utveckling som gäller välfärd

och hälsa

I Österbotten finns rikligt med verkningsfull kunskap

om välfärd och hälsa, som är lätt tillgänglig

och användbar. I regionen utnyttjas aktivt forskning,

utveckling och utvärdering som gäller välfärd och

hälsa samt social- och hälsovårdsservice och mera

omfattande välfärdsservice. Inom välfärdsservicen

har man redan länge träffat medvetna val, där man

har stött sig på resultaten av långsiktigt utvecklande

och planmässig utvärdering.

I Österbotten finns år 2040 mångsidiga nätverk, som

på sina gränsytor framkallar innovationer inom social-

och hälsovården. De österbottniska producenterna,

experterna, forskarna och utvecklarna bakom

välfärdstjänsterna bildar en flerspråkig kompetens­

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 37

I Österbotten

råder en värdegrund

som styr

välfärdspolitiken,

där homogenitet

och trygghet

betonas och är

allmänt accepterade

av såväl

kommuninvånare,

branschens sakkunniga

som

beslutsfattare.


Motionen har

gett de äldre

medborgarna

fler friska och

funktionsdugliga

år, stött deras

möjligheter

att klara sig

själva och höjt

livskvaliteten

samt senarelagt

behovet av tung

sjukhusvård i

livets slutskede.

koncentration med nationella och internationella

förgreningar, och den har skapat en plattform för en

hållbar regional utvecklingsstruktur.

Välmående från vaggan till graven

genom förebyggande åtgärder

och gemensamt ansvar

Den starka sammanhållningen i Österbotten och

stödandet av föräldraskapet har främjat barnens

och ungdomarnas välmående. I Österbotten betonar

man inom barn- och ungdomsfostran det

gemensamma ansvar som hemmen, småbarnsfostran,

skolan och kamratgrupperna på fritiden och

fostrings gemenskaperna har med tanke på barnens

och ungdomarnas välfärd. I regionen bedrivs ett

fungerande multiprofessionellt samarbete, som gör

det möjligt att i ett tidigt skede identifiera hot om utslagning

och illamående bland barn och ungdomar

och att erbjuda det stöd som behövs. Här är också

elevvårdens betydelse stor. Sunda levnadsvanor

och främjande av den psykiska hälsan har reducerat

skillnaderna i barnens och ungdomarnas hälsa och

välmående. Man har också satsat på den åldrande

befolkningens välmående vid samhällsplaneringen

och produktionen av välfärdstjänster.

38

Livslång glädje av motion

År 2040 har motionen med ett allt mångsidigare innehåll

på ett lyckat sätt införlivats i det finländska

samhällets, så även i Österbottens och dess kommuners,

välfärdspolitik och förebyggande verksamhet.

En god hälsa och funktionsförmåga är en resurs för

individen, men också för samhället. I Österbotten

skapas välbefinnande och hälsa med hjälp av motion.

Mångsidiga motionsmöjligheter finns till buds

för olika åldersgrupper. Genom att stöda motionsutövning

bland barn och ungdomar och genom att

de tillägnat sig en motionsinriktad livsstil har man

kunnat främja deras välmående och förutsättningar

för en balanserad uppväxt och utveckling samt

förebygga utslagning.

Motionens betydelse för upprätthållandet och utvecklandet

av arbetsförmågan har ökat märkbart.

Motionen har gett de äldre medborgarna fler friska

och funktionsdugliga år, stött deras möjligheter

att klara sig själva och höjt livskvaliteten samt

senarelagt behovet av tung sjukhusvård i livets

slutskede.

I Österbotten har man förutom en livlig och kunnig

föreningsverksamhet även tryggat verksamhetsförutsättningarna

för en framgångsrik och på etiskt

hållbar grund fungerande elit- och tävlingsidrott.

6.4.2

Strategiska fokusområden för kulturen

Värnande om kulturmiljön

I Österbotten har nya upplevelser skapats ur gamla

traditioner. Kreativa kulturmiljöer fungerar som

lokala kulturcenter, och man värnar om och vårdar

kulturmiljöerna. Kunskapen i anslutning till kulturmiljöerna,

byggnadstraditionen, museerna och

arkivväsendet uppmuntrar till verksamhet och

forsk ning.

Samarbetet mellan specialmuseerna som sköts

av yrkesmänniskor och hembygdsmuseerna som

fungerar på ideell grund har utvecklats. För bevarande

av kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


har bättre ekonomiska förutsättningar skapats. Traditionsmaterialet

har digitaliserats. Det har utarbetats

metoder för överföring av den tysta kunskapen

vid hembygdsmuseerna till följande generation.

Hembygds- och museiföreningarna har fått hjälp

med att inrätta lokalhistoriska arkiv.

Historiska objekt marknadsförs och presenteras

på ett sätt som är lätt att förstå. De österbottniska

trähusstadsdelarna och byasamfunden på landsbygden

har lyfts fram som levande kulturmiljöer.

Marknadsföringen av kulturlivet har stärkts i samarbete

med turismsektorn, och även trähusstäderna

och andra kulturmiljöer är en tillgång inom turismen.

Synligheten för regionens unika bildkonstsamlingar

har förbättrats genom utställningar och

evenemang. De österbottniska mattraditionerna utvecklas

och lyfts fram på ett allt synligare sätt.

Välmående av kultur

Utbudet och tillgången på kulturservice är omfattande,

invånarna konsumerar och utövar kultur

i betydligt större omfattning, vilket påverkar deras

välmående och hälsa på ett positivt sätt. Tillsammans

med organisationer och sammanslutningar

genomförs regionala projekt, där konst och kultur

utnyttjas för att främja invånarnas hälsa och vilka

främjar användningen av konst och kultur inom

vårdsektorn. Även välmåendet i arbetslivet har förbättrats

med hjälp av konst- och kulturprojekt.

Know­how inom kulturen

Alla barn och ungdomar i Österbotten har möjligheter

att fördjupa sina kunskaper och att utveckla

sina färdigheter inom olika konstarter och

kulturella delområden samt med hjälp av sin den

egna kulturtraditionen. Invånarnas regionala identitet

har stärkts genom den djupa kunskapen om det

egna kulturlivet – konsten och kulturen har blivit

ett tema för livslångt lärande.

Kommunernas lagstadgade kulturverksamhet stöds

och olika samarbetsformer utvecklas både inom

kommunerna och som samarbete mellan den kommunala

och den regionala nivån. Konst och kultur

har integrerats i barndagvården, den grundläggande

utbildningen och utbildningen på andra stadiet.

Eleverna får under olika temaveckor pröva på olika

konstformer. För barn och ungdomar ordnas kulturklubbsverksamhet

som kompletterar grundskolans

och eftermiddagsklubbarnas utbud och i vilket ingår

bland annat besök av professionella konstnärer.

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 39

Kreativa kulturmiljöer

fungerar

som lokala kulturcenter,

och man

värnar om och

vårdar kulturmiljöerna.

Konst och kultur

har integrerats i

barndagvården,

den grundläggande

utbildningen

och utbildningen

på andra stadiet.

Eleverna får under

olika temaveckor

pröva på olika

konstformer.


Det mångkulturella

samarbetet

mellan områdets

olika språk- och

befolkningsgrupper

och det

internatio nella

samarbetet har

fördjupat de

deltagande konstnärernas

och

producenternas

kunnande och

således indirekt

också berikat

regionens

egen kultur.

Inom ramen för ett regionalt barnkulturnätverk

har man utvecklat museipedagogiska metoder.

Grundläggande undervisning i musik, bildkonst,

scenkonst, ordkonst och hantverk har utvecklats i

samarbete mellan musikläroanstalter och medborgar-,

arbetar- och vuxeninstitut samt andra regionala

och lokala aktörer.

Kulturevenemang och ­verksamhet

Kulturens betydelse har betonats i samhället, som

är allt mångformigare, tekniskt och globalt. För individen

innebär kulturen ett kreativt sätt att uttrycka

sig, att utveckla sitt känsloliv och ett redskap till

självkännedom, med vilket han eller hon också bygger

upp sin identitet och strukturerar verkligheten.

För samhället innebär kulturen ett kreativt, socialt,

kulturellt och ekonomiskt kapital. Österbotten är

således år 2040 känt för sina lyskraftiga kulturevenemang

som ordnas under alla årstider och som

profilerar regionen eller lokalsamhället.

Elektroniska tjänster inom kulturen har utvecklats.

Det kulturella samarbetet mellan den offentliga

sektorn och tredje sektorn fungerar väl. I anslutning

40

till Kvarkens världsarv ordnas kulturevenemang.

Kännedomen om regionens kulturliv har förbättrats

genom ambulerande lokala konstnärer och

utställ ningar samt produktioner. Marknadsföringen

av kulturutbudet har utvecklats i samarbete

med tu rismsektorn. Regionens teatrar, museer och

orkestrar utvecklar sitt regionala samarbete med

hjälp av samproduktioner samt projekt inom drama-,

musei- och musikfostran. Kulturevenemangsutbytet

med närområdena är fungerande.

Gränslös och internationell kultur

Tack vare den kulturella mångfalden i Österbotten

är regionens kulturliv rikt och nyanserat. Det

mångkulturella samarbetet mellan områdets olika

språk- och befolkningsgrupper och det internationella

samarbetet har fördjupat de deltagande konstnärernas

och producenternas kunnande och således

indirekt också berikat regionens egen kultur.

Invand rarföreningarna fungerar aktivt i nätverk och

utvecklar och implementerar goda och ändamålsenliga

verksamhetsformer.

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


Centralt budskap i riktlinje 4:

• Människorna i Österbotten mår bra och är vid

god hälsa och de regionala och befolkningsgruppsspecifika

skillnaderna har minimerats.

• Tjänsterna är mångsidiga, välanpassade till den

förändrade befolkningsstrukturens behov och

de är lättillgängliga och finns nära.

• Kund­ och patientorientering är utgångspunkten

för all verksamhet.

• I Österbotten finns en flerspråkig kompetenskoncentration

av välfärdstjänster. Den har nationella

och internationella förgreningar och

har skapat en plattform för en hållbar och regional

utvecklingsstruktur för sektorn.

• Service­ och verksamhetsmiljön inom välfärdsbranschen

är högklassig och professionellt attraktiv.

• Välfärdsklustret har utvecklats till en av regionens

kompetensspetsar.

• Tack vare sammanhållning, samarbete och

multi professionalism har välmåendet bland

barn och ungdomar förbättrats betydligt.

• Kulturutbudet, som baserar sig på ett gediget

kulturellt arv, är omfattande, mångsidigt och

lättillgängligt.

• Tack vare den kulturella mångfalden är kulturlivet

rikt och nyanserat och det för olika

grupper närmare varandra.

6.4.3

Bedömning av den strategiska riktlinjens

miljökonsekvenser

Människornas välmående och hälsotillstånd har

positiva effekter både på individnivå och för hela

samhället. Välmående människor är intresserade

av omvärlden och av olika kulturer, vilket stärker

delaktigheten och det sociala kapitalet. Välfärdsklustret

som bildats i regionen och värdesättningen

av arbetet inom välfärdsbranschen lockar kompetenta

människor till området.

En fungerande servicestruktur upprätthåller samhällets

välfärdsservice och skapar möjligheter att

utveckla företagandet inom välfärdsbranschen.

Ibruktagande av nya arbetsformer och samarbete

mellan aktörerna ger ekonomiska inbesparingar. Att

servicen finns placerad nära bosättningen minskar

behovet av att röra sig med bil, likaså utnyttjandet

av de möjligheter datatekniken erbjuder. Satsningar

på personalens trivsel i arbetet och utveckling av

ledarskapet bidrar till att arbetskarriären blir längre

än för närvarande.

Satsningar på förebyggande välfärdstjänster och

multiprofessionellt samarbete samt mångsidig

motions- och kulturutövning bland barn främjar

välmående och förebygger utslagning. Gemensamma

mötesarenor för motion och kultur ökar det

sociala umgänget. En motionsinriktad livsstil har

positiva nationalekonomiska och folkhälsomässiga

effekter.

Invandrarna bidrar med nya kulturella nyanser i

det österbottniska livet. Ett ökat mångsidigt kulturutbud

stärker områdets identitet och sammanhållning

och främjar acceptansen av olikheter. Kulturen

finns med på bred bas i samhället olika funktioner,

varvid kulturen överförs på ett naturligt sätt från en

generation till följande. Ett ökat kulturutbud stärker

områdets identitet och samhörighet.

Reduceringen av de offentliga anslagen och passiveringen

bland medborgarna är ett hot med tanke på

utvecklandet av välfärdstjänsterna. Också ökade

skillnader i välfärd är en utmaning för välfärdssamhället.

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 41

Satsningar på

förebyggande

välfärdstjänster

och multiprofessionellt

samarbete

samt mångsidig

motions- och

kulturutövning

bland barn främjar

välmående och

förebygger

utslagning.


Månganvändningen

av vattnen

är i enlighet med

hållbar utveckling

och miljömedvetenheten

och

-ansvaret kring

vattendragen

har ökat i Österbotten

i och med

den integrerade

förvaltningen av

skärgårds- och

kustområdena.

6.5

Strategisk riktlinje 5:

Naturens och miljöns

välbefinnande – Österbotten,

ett område på toppnivå i arbetet

för att stävja klimatförändringen

Målbild:

Österbotten är en föregångarregion då det gäller

att stävja klimatförändringen, främja den regionala

miljömedvetenheten som stöder förverkligandet av

hållbar utveckling samt då det gäller vattenvård,

och statusen i regionens vatten är god. Området är

ett europeiskt mönsterområde då det gäller samordning

av nyttjandet och skyddandet av naturresurser

samt tryggandet av naturens mångfald. Den bebyggda

miljön i Österbotten är ett exempel på en

flerkärnig, nätverkande och ekoeffektiv region­ och

samhällsstruktur, där områdets särdrag har utnyttjats

som en kvalitetsfaktor i levnadsmiljön.

Strategiska fokusområden

Rena vatten i Österbotten

Det ekologiska tillståndet i vattnen i Österbotten

är på en utmärkt nivå, vilket också garanterar ett

permanent fiskbestånd. Nivån har uppnåtts genom

satsningar på utarbetande och genomförande av

högklassiga tillrinningsområdesvisa åtgärdsprogram

för vattenvård. Resultatet har nåtts genom att

effektivera forsknings- och utvecklingsarbetet i

anslutning till försurningsolägenheter och motverkande

av dem samt skyddande och ekologisk

iståndsättning av småvatten.

I planering av hanteringen av översvämningsrisker

har man gått in för en helhetssyn på avrinningsområdet,

vilket har gjort det möjligt att välja de mest

kostnadseffektiva och miljömässigt gynnsammaste

åtgärderna för olika vattendrag. Planer för hantering

av översvämningsrisker har utarbetats för de

främsta riskobjekten i vattendragen och vid kusten,

och åtgärderna i planerna har vidtagits.

42

Muddringsverksamheten har varit noggrant styrd

genom lagstiftning och vid planering och förverkligande

av vattendragsarbeten har de ekologiska

olägenheterna minimerats. Diffusbelastningen i

vattnen och närsalts- och fastsubstansbelastningen

i åar och älvar har kunnat minskas genom ekologiska

metoder.

Genom samordning av skyddet och användningen

av grundvatten har man kunnat säkerställa att

grundvattnens tillstånd är fortsatt gott.

Månganvändningen av vattnen är i enlighet med

hållbar utveckling och miljömedvetenheten och

-ansvaret kring vattendragen har ökat i Österbotten

i och med den integrerade förvaltningen

av skärgårds- och kustområdena. Den befästa gemensamma

arbetsmodellen, databasen för processen

och det nationella och internationella samarbetet

har underlättat koordineringen av de många

föränderliga behoven hos myndigheter, aktörer

och tredje sektorn då det gäller nyttjandet av kustområdena

och i synnerhet havsområdena. Konsekvenserna

av ett utbrett boende på kusten och i

skärgården, växande näringsverksamhet, övergödningen

av Östersjön och klimatförändringen är utmaningar

som man tack vare den integrerade förvaltningen

har kunnat förutse.

Med hjälp av ett bredbasigt åtgärdsprogram för

strategin om utvecklande av naturresurserna har

man kunnat trygga fångsttåliga fiskbestånd. Vid

sidan av laxfiske är fisket av sik, abborre och strömming

livligt och fångsterna rikliga.

Naturturismen i anslutning till vattendragen har

vuxit planenligt och kontrollerat i samarbete med

naturturismföretagarna.

Tryggande av

naturens mångfald i Österbotten

Tryggandet av naturens mångfald har beaktats i all

verksamhet som förändrar naturen.

Icke-förnybara och förnybara naturresurser utnyttjas

ekoeffektivt och genom minimering av skadliga

miljöeffekter. Naturens särdrag strävar man efter att

bevara genom landskaps- och generalplaneringen.

Användningen av skogar och naturskyddet sam-

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


manjämkas genom samarbete mellan skogsägarna

och andra aktörer. Skogarna reducerar koldioxidutsläppen

och de är därför viktiga också med tanke på

klimatförändringen.

Skogarna lagrar en ansenlig del av mänsklighetens

utsläpp av koldioxid och utgör på så sätt en buffert

mot ökande koldioxidhalter i atmosfären. De spelar

därmed en viktig roll som kolsänkor då det gäller

att bromsa klimatförändringen.

Skyddsvärdena i naturskyddsprogrammen och

Natura 2000-nätverket har tryggats i enlighet med

skötsel- och användningsplaner som vederbörande

myndigheter, invånarna och områdets markägare

gemensamt har utarbetat.

En gynnsam skyddsnivå för värdefulla naturtyper

och utsatta arter har uppnåtts. Utsatta naturtyper har

beaktats vid planeringen av områdesanvändningen.

Skötseln av mångfalden i naturen på landsbygdsområden,

i synnerhet på vårdbiotoper och våtmarker,

har främjats i samarbete mellan olika aktörer och

markägarna. I Österbotten har inventeringen och

uppföljningen av utsatta arter och värdefulla naturtyper

fortsatt, liksom också beaktandet av dem i all

verksamhet som förändrar naturen. Spridningen av

främmande arter följs regelbundet upp och nödvändiga

åtgärder vidtas.

Månganvändningen av naturen har främjats planenligt

på ett ekologiskt hållbart sätt. Naturturismen

och nyttjandet av naturen för rekreation har på ett

lyckat sätt främjats som samarbete mellan myndigheterna

och olika aktörer.

Österbotten är en föregångarregion då det gäller

skötsel, skydd och hållbart nyttjande av rovdjursstammarna.

Gråsäls- och vikarebestånden har

man med hjälp av att hålla rätt riktning på fångstmängderna

lyckats upprätthålla på en nivå som

tryggar deras livskraft.

Främjande av miljömedvetenhet

och naturfostran i landskapet

för ny energi

I Österbotten har man etablerat handlingslinjer för

hållbar utveckling inom olika sektorer och i regionen

finns ett sektoröverskridande regionalt samarbetsnätverk

för hållbar utveckling.

Österbottens kraftiga profilering som ett landskap

för ny energi har lett till att en stark miljömedvetenhet

har utvecklats i regionen. Miljöfostran är

koordinerad och etablerad och ingår i läroplanerna

för småbarnsfostran och skolväsendet. Den naturvetenskapliga

utbildningen har gjort en enorm

frammarsch och i Österbotten ordnas rikligt med

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 43

Skötseln av

mångfalden i

naturen på landsbygdsområden,

i synnerhet på

vårdbiotoper och

våtmarker, har

främjats i samarbete

mellan olika

aktörer och

markägarna.


Kvarkens

världsarv, landskapets

övriga

naturobjekt samt

geologiska sevärdheter

är internationellt

välkända

naturturismobjekt.

naturutbildning med såväl den egna regionen som

det övriga Finland som målgrupp.

Regional miljökunskap sprids bland annat genom

aktiv informationsverksamhet, datanäten och olika

tryckalster i en lättfattlig och informativ form.

Miljöforskning och uppföljning sker fortgående

och forskningsinstitutens verksamhet i Österbotten

har tryggats genom gediget intressebevakningsarbete.

Klimatförändrings-, energi- och miljöforskningen

utvecklas i samarbete med internationella nätverk,

exempelvis Umeå universitet, som en del

av Österbottens flerspråkiga universitetsnätverks

forsknings enhet inom energibranschen.

Vid planeringen av miljöförvaltningens nationella

uppföljningar har man utnyttjat de obligatoriska

kontrollerna och i synnerhet beaktat uppföljningsbehoven

för Kvarkens världsarv.

Kvarkens världsarv, landskapets övriga naturobjekt

samt geologiska sevärdheter är internationellt

välkända naturturismobjekt. Kvarken är ett mycket

känt kompetenscentrum för naturundervisning

och guidning. Som ett komplement till Kvarkens

världs arv har UNESCOs Geoparkstatus erhållits

för områdets geologiska nätverk.

44

Tryggande av den

bebyggda miljöns livskraft

Den bebyggda miljön i Österbotten är ett exempelområde

på en flerkärnig, nätverkande och ekoeffektiv

region- och samhällsstruktur, där områdets

särdrag har utnyttjats som en kvalitetsfaktor för

livsmiljön. En balanserad regional utveckling och

en homogen samhällsstruktur har uppnåtts genom

planmässighet då det gäller användningen av stränder,

förebyggande av landhöjningsproblem och

eventuella konsekvenser av klimatförändringen,

utnyttjande av omfattande engagerande processer,

planering av rekreationsområdesnätverk och nära

samarbete mellan myndigheter, markägare och

övriga aktörer. Invånarorienterade aktionsgrupper

som bygger på partnerskap mellan privata och offent

liga sektorn ger möjlighet att utveckla boendemiljöerna

på landsbygden och i tätorterna.

Rekreationsanvändningen av naturen är mångformig

och upprätthållandet av naturruttsnäten,

rekreationsområdena, småbåtsfarlederna och båthamns

nätverken samt serviceutrustningen på skyddsområdena

tas omhand.

Värdefulla landskapsområden och traditionella

kulturmiljöer är viktiga attraktionsfaktorer för regionen.

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


Det centrala budskapet i strategisk riktlinje 5:

Österbotten är en föregångarregion då det gäller

att främja den regionala miljömedvetenheten.

• Den goda ekologiska statusen i de österbottniska

vattnen har uppnåtts genom målmedveten

implementering av vattenvårdsprogram.

• Planer för hantering av översvämningsrisker

har utarbetats för de främsta riskobjekten i

vattendragen och vid kusten, och åtgärderna i

planerna har vidtagits.

• Månganvändningen av vattnen sker i enlighet

med en hållbar utveckling och koordineringen

av de många föränderliga behoven i vattenområdena

är effektiv tack vare den integrerade förvaltningen

av skärgårds- och kustområdena.

Österbotten är ett europeiskt mönsterområde

för nyttjande och skyddande av naturresurser

samt tryggande av naturens mångfald.

• Kvarkens världsarv är ett internationellt känt

naturturismobjekt.

• Livskraften i den bebyggda miljön i Österbotten

har tryggats genom en balanserad regional

utveckling och homogen samhällsstruktur.

6.5.1

Bedömning av den strategiska

riktlinjens miljökonsekvenser

Genom att främja miljömedvetenheten införlivas

implementeringen av en hållbar utveckling och

befästande av arbetssätten enligt den i människornas

och aktörernas vardag. Den ökade miljömedvetenheten

stärker människornas förhållande till

miljön och uppmuntrar till deltagande i planeringen

och beslutsfattandet som berör det egna området.

En uppnådd god status för vattnen tryggar tillgången

på grundvatten av god kvalitet även i

framtiden. Vattnens goda status genererar positiva

effekter bland annat på det fiskeriekonomiska och

rekreationsinriktade nyttjandet av området, trivseln

i boendemiljöerna, naturturismen och generellt på

områdets attraktivitet, vilket också är av internationell

betydelse. Natur- och upplevelseturism, som

genomförs på ett ekologiskt hållbart sätt, lyfter fram

områdets naturvärden och sporrar till värnande om

dem. Kvarkens världsarv, som erhållit UNESCOs

Geoparkstatus, och det kompletterande geologiska

nätverket har positiva återspeglingseffekter också

på övrig naturturism i området.

Den ekoeffektiva region- och samhällsstrukturen i

Österbotten tryggar regionens livskraft. I synnerhet

genom planeringen av användningen av stränderna

har man säkrat rekreationsområdenas fortbestånd

på stränderna, vilket har positiva effekter

på människornas välmående. Livskraften för den

bebyggda miljön tryggas och attraktiviteten stärks

av den mångformiga och värdefulla skärgårds-

och kustnaturen samt välomskötta kulturmiljöer,

vilka påverkar såväl trivseln som människornas

välmående på ett positivt sätt.

Bristfällig beredskap för klimatförändringen ökar

riskerna för miljökatastrofer. Oförutsedda naturkatastrofer

förorsakade av klimatförändringen i

samband med plötsliga skyfall och översvämning ar

har ekonomiska, till samhället och säkerheten anknutna

negativa inverkningar. Otillräcklig beredskap

för exceptionella förhållanden i samhället är

en säkerhetsrisk.

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 45

Livskraften i den

bebyggda miljön

i Österbotten har

tryggats genom

en balanserad

regional utveckling

och homogen

samhällsstruktur.


Måluppfyllelse

förutsätter

engagemang,

gott samarbete

och tydlig

arbetsfördelning.

7.

Organiserat förverkligande av målen

Målen i landskapsöversikten uppnås endast

genom hårt, långsiktigt och målmedvetet arbete,

där alla olika aktörer engagerar sig och deltar.

Kärnan till allt är de gemensamma intentionerna,

som slås fast i landskapsöversikten. Landskapsöversikten

har som uppgift att styra planeringen av

utvecklingsverksamheten och områdesanvändningen

i regionen så att de betjänar samma målsättningar.

En risk för viljan att förbinda sig till planerna

utgör globala företag, som fattar beslut om sina

egna angelägenheter utan att bry sig om regionala

utvecklingsmål.

Landskapsplanen och landskapsprogrammet, som

uppgörs för en fyraårsperiod, konkretiserar målen i

landskapsöversikten, så att de är lättillgängliga och

enkla att följa. Med hjälp av landskapsprogrammets

genomförandeplaner främjas förverkligandet av

centrala utvecklingshelheter och resursinriktning en

på årsnivå.

Måluppfyllelse förutsätter engagemang, gott samarbete

och tydlig arbetsfördelning. Varje aktör, det

46

må vara fråga om en kommun, ett enskilt företag,

en organisation inom näringslivet, en utbild nings-

eller forskningsinrättning, en myndighet, en utvecklingsorganisation

eller en aktör inom tredje

sektorn eller ett massmedium, ska ha en tydlig och

klar bild av sin egen roll då det gäller att föra en

viss utvecklingshelhet framåt. Det är också skäl att

samla de bästa krafterna för att arbeta för en vid

respektive tidpunkt fastslagen gemensam sak och

att tydligt komma överens om vad var och en gör

för att främja den ifrågavarande saken.

Måluppfyllelse förutsätter naturligtvis också tillräckliga

ekonomiska resurser. Resurstilldelningen

för gemensamt valda mål sker också lättare. I landskapsöversikten

har man just därför strävat efter

tydliga prioriteringar. I den definieras de framtida

framgångsfaktorerna, vilka genom att de tilldelas

resurser genererar ett mervärde, som sprider välfärd

i regionen även med ekonomiska mätare mätt.

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


8.

Landskapsöversiktens mål i siffror samt uppföljning

För konkretisering av målbilden i landskapsöversikten

behövs såväl kvantitativa som kvalitativa

mätare. Vid sidan av de nationella indikatorerna

som beskriver utvecklingen i Österbotten

har man velat lyfta fram mätare som uttryckligen

beskriver utvecklingen av områdets egna mål. Uppfyllandet

av dessa kvalitativa och kvantitativa mål

följs upp i fyraårsperioder genom en utvärdering av

genomförandet av landskapsprogrammet och i den

årliga genomförandeplanen för landskapsprogram-

Konkurrenskraft och image

met. De uppdaterade uppföljningsuppgifterna finns

tillgängliga på Österbottens statistik- och prognostiseringsportal

(www.osterbotten.fi/statistik), där

regionens alla aktörer har till sitt förfogande de aktuellaste

uppgifterna om utvecklingen i Österbotten.

Följande tabell visar utgångsnivån för utvecklingen

i Österbotten år 2009 och målbilden i landskapsöversikten

2040.

Uppföljningsindikator Senaste uppgift Mål 2040

BNP/invånare

Omsättningstillväxt

Exportens andel av

industriproduk tionen

Ökning av antalet företag

(exklusive jord- och skogsbruk)

Arbetsplatsökning

Energiklustrets

omsättningstillväxt

Arbetsplatser inom

primärproduktionen

32 043 €/invånare (2007), 94,3 %

av hela landets nivå

40,6 % (under tiden 2001–2007),

fjärde snabbast bland landskapen

61,9 % (2007), fjärde högst bland

landskapen

10,3 % (under tiden 2001–2007),

fjortonde högst bland landskapen

4,2 % (under tiden 2000–2006),

femte högst bland landskapen

304 % (under tiden 2000–2008),

tillväxten i referensgruppen 70,50 %

5 581 st. (2007)

Högre än i landet i genomsnitt

Bland de tre topplandskapen

Bland de tre topplandskapen

Bland de fem topplandskapen

Bland de fem topplandskapen

Snabbare tillväxt än i referensgruppen

Antalet arbetsplatser hålls på den

nuvarande nivån

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 47


Arbetskraft och kompetens

Uppföljningsindikator Senaste uppgift Mål 2040

Sysselsättningsgrad 71,9 % (2009) 80 % år 2020

Arbetslöshetsgrad 7,3 % (november 2009) under 5 %

Arbetslöshetsgrad bland

invandrare

Ekonomisk försörjningskvot

Utlänningarnas andel

av befolkningen

Andel personer som avlagt

exa men efter grundstadiet av

de 15 år fyllda

Andel personer som avlagt högskoleexamen

av de 15 år fyllda

Offentliga sektorns och högskolornas

utgifter för forskning och

produkt utveckling

Företagens utgifter för FoU

48

15,2 % (2007) under 10 %

1,19 (2007), femte lägst bland

landskapen

3,2 % (2008), tredje högst bland

landskapen

Bland de fem topplandskapen

Bland de tre topplandskapen

63,5 % (2008), hela landet 65,5 % Större än hela landets genomsnitt

25,6 % (2008), hela landet 26,9 % Större än hela landets genomsnitt

15,1 milj. euro (2008), elfte högst

bland landskapen

136,1 milj. euro (2008), sjätte

högst bland landskapen

Tillgänglighet och balanserad regionstruktur

Uppföljningsindikator Senaste uppgift Mål 2040

Folkmängd 177 038 (2009)

Nettoflyttning i relation till befolkningen

Naturlig befolkningsökning i relation

till befolkningen

Antal optofiberkabelförbindelser i

hushållen (minst 100 mb/s)

Antal hushåll, som har möjlighet

till optofiberkabelförbindelse

(minst 100 mb/s)

Ökning av passagerarmängder i

Vasa och i Kronoby inom

flygtrafiken

Ökning av fraktmängder

i hamnarna

0,33 % (2009), sjunde högst bland

landskapen

Bland de tio topplandskapen

Bland de fem topplandskapen

Överskrider Statistikcentralens

befolkningsprognos (197 237 år

2040), ökningen är positiv i alla

ekonomiska regioner

Bland de fem topplandskapen

0,27 % (2009), hela landet 0,20 % Större än i hela landet i genomsnitt

Uppgift från projektet Bredband

2015 fås senare

Uppgift från projektet Bredband

2015 fås senare

- 7,6 % (2009), hela landet - 6,3 %

-0,44 % (2008), hela landet -0,14 %

95 %

100 %

Snabbare tillväxt än i hela landet i

genomsnitt

Snabbare tillväxt än i hela landet i

genomsnitt

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


Välfärd, kultur och socialt kapital

Uppföljningsindikator Senaste uppgift Mål 2040

Skattepliktiga inkomster,

€/invånare

Sjuklighetsindex

(åldersstandardiserat)

Nettokostnader inom social-

och hälsovården, €/invånare

Nettokostnader inom primärvården,

€/invånare (behovsstandardiserade)

Nettokostnader inom den specialiserade

sjukvården, €/invånare

(behovsstandardiserade)

Andelen utkomststödstagare i

relation till befolkningen (befolkning

mellan 25 och 64 år)

Andelen personer som blivit

utanför utbildningen i relation till

befolkningen (befolkning mellan 17

och 24 år)

Andelen personer med sjukpension

på grund av nedsatt psykisk

hälsa i relation till befolkningen

(befolkning mellan 16 och 65 år)

19 520 €/invånare (2008), tolfte

högst bland landskapen

90,3 (2007),

Vasa sjukvårdsdistrikt

2 710 €/invånare (2007),

hela landet 2 707 €/invånare

584 €/invånare (2007),

hela landet 546 €/invånare

911 €/invånare (2007), hela landet

850 €/invånare

Bland de tio topplandskapen

Lägre än i hela landet i genomsnitt

Mindre än i hela landet i genomsnitt

Mindre än i hela landet i genomsnitt

Mindre än i hela landet i genomsnitt

5,1 % (2007), hela landet 6,4 % Mindre än i hela landet i genomsnitt

9,1 % (2007), femte minst bland

landskapen

2,8 % (2008), fjärde lägst bland

landskapen

Bland de fem topplandskapen

Bland de fem topplandskapen

Gatusäkerhetsindex 88 (2008), hela landet 83 Bättre än i hela landet i genomsnitt

Våldsbrott/invånare

Vårdperioder på grund av olycksfall

i hemmet eller på fritiden

Antalet studerande som åkt iväg

eller kommit hit inom det internationella

studentutbytet vid högskolorna

5,3 (11/2008–10/2009),

hela landet 6,6

1 669 st

(medeltal för åren 2003–2007)

Lägre än i hela landet i genomsnitt

Antalet minskar

783 personer (2008) Antalet ökar

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 49


Naturens och miljöns välbefinnande

Uppföljningsindikator Senaste uppgift Mål 2040

Svaveldioxidutsläpp från industri

och energiproduktion till luft

Kvävedioxidutsläpp från industri

och energiproduktion till luft

Koldioxidutsläpp från industri och

energiproduktion

50

4076,3 ton/år (2006) 50 % mindre

9203,4 ton/år (2006) 50 % mindre

4,0689 milj. ton/år (2006) 95 % mindre

Koldioxidutsläpp från vägtrafik ca 400 000 ton/år (2006) 95 % mindre

Ytvattnens ekologiska tillstånd Landskapsvisa uppgifter senare Indikatorvärde: bra

Mängden död ved 2,7 m 3 /ha (2009) 10 m 3 /ha

Skötsel- och användningsplaner

för Natura-områden

Hantering av översvämningsrisker

Mängden avfall som

slutdeponeras på soptippar

21,6 % av Natura-områden (2009)

Preliminär riskbedömning har

påbörjats

Skötsel- och användningsplaner

på alla Natura-områden

Åtgärderna i planer för hantering av

översvämningsrisker har vidtagits

Landskapsvisa uppgifter senare Mängden minskar

Grundvattnens kemiska status 6,5 % riskområden (augusti 2009) Mängden minskar

De godkända generalplanearealernas

andel av landskapets areal

1,5 % (2008) Mängden ökar

Miljömedvetenhet Indikatorer senare Medvetenheten ökar

Ny e N e r g i i Ös t e r b o t t e N!


9.

Beredning av landskapsöversikten

och bakgrundspromemorior

Beredningen av landskapsöversikten för Österbotten

inleddes våren 2008 med en undersökning,

som efter en anbudstävling gavs i uppdrag åt

Vasa universitet. Forskningsrapporten Aikaansaava

alue – Pohjanmaan menestystekijät blev färdig tidigt

på hösten 2008 och den väckte stort intresse

och en med tanke på utvecklingen synnerligen viktig

debatt om de framtida valen i Österbotten. Arbetet

med landskapsöversikten och landskapsprogrammet

inleddes med landskapsstyrelsens beslut

17.11.2008. Gällande programmet för deltagande

och bedömning, som framlades offentligt i november–december

2008, inlämnades inga förändringsförslag.

Substansberedningen av landskapsöversikten och

-programmet inleddes 12.12.2008 med ett startseminarium

riktat till en bred skara experter. Österbottens

förbund hade utarbetat ett förslag till sammansättning

för expertgrupperna, i stor utsträckning utgående

från redan existerande arbetsgrupper, vilka

kompletterades genom att be olika parter utse sin

representant i expertgrupperna. I praktiken utfördes

arbetet i 14 olika expertgrupper genom skriftliga

bidrag (Call For Papers). I planeringsarbetet utnyttjades

en elektronisk plattform, ett intranät.

Expertgruppernas ställningstaganden blev färdiga

15.4.2009.

Utkastet till landskapsöversikt bereddes vid Österbottens

förbund i maj–juni 2009 och det framlades

offentligt i oktober–november 2009 samtidigt som

det sändes på remiss. På hösten behandlades landskapsöversikten

också vid två olika tillfällen, av

vilka det ena var riktat till expertgrupperna och

det andra till de politiska beslutsfattarna. I landskapsstyrelsen

behandlades landskapsöversikten

25.1.2010. Landskapsfullmäktige godkände landskapsöversikten

8.3.2010.

Bakgrundspromemoriorna som ansluter sig till beredningsarbetet

för landskapsöversikten har sammanställts

Österbottens förbunds webbplats på

adressen www.obotnia.fi. Bakgrundsmaterialet

innehåller en omvärldsanalys, expertgruppernas

sammandrag samt länkar till nationella, EU:s och

globala dokument, som beaktats i beredningen av

landskapsöversikten.

Ös t e r b o t t e n s l a n d s k a p s Ö v e r s i k t 2040 51


Österbottens landskapsöversikt 2040,

Ny energi i Österbotten!” anger den långsiktiga

visionen och de strategiska riktlinjerna för utvecklingen

i landskapet. Översikten har utarbetats i

enlighet med markanvändnings- och bygglagen

(132/1999) och den nya lagen om utveckling av

regionerna (1651/2009), som trädde i kraft

den 1 januari 2010.

Österbottens förbund har utarbetat landskapsöversikten

i brett samarbete med de centrala

aktörerna i landskapet, vilket gör det lättare

att nå visionen för år 2040:

Ny energi i Österbotten – kraft ur hög kompetens,

kulturell mångfald och stark sammanhållning

Nr 68 S:2010

ISBN 978-951-592-110-9

ISSN 1238-0822

More magazines by this user
Similar magazines