Kompletterande handlingar - Vallentuna kommun

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN 

SYDOST 

Samrådshandling 

Vallentunasjön 

Januari 2011 

Kvarnsjön 

Kvarnviken Törnskogen 

1 

Kommungräns 

Norrortsleden

Förord 

Upplands Väsby kommun är en attraktiv kommun 

med stora grönområden och goda kommunikationer. 

Det är en strävan att kunna erbjuda 

fler boenden möjligheter till rekreation och ett 

gott liv i samband med att Storstockholms befolkning 

växer. 

Kommunplanen från 2005 ger riktlinjer för kommunens 

framtida utveckling, där den sydöstra 

delen är en relativt oplanerad del av kommunen. 

Kommunstyrelsen beslutade 9 mars 2009 att 

ta fram en fördjupad översiktsplan för Sydost, för 

att kompletteras kommunplanen i denna del. 

I sydost finns Törnskogen samt ett småbrutet 

landskap med flera hästgårdar. I denna fördjupade 

översiktsplan vill Upplands Väsby kommun 

undersöka om det går att erbjuda ett attraktivt 

boende nära natur och strövområden, samtidigt 

som Törnskogens länkar i öster och norr stärks. 

FÖP Sydost-området från söder 

2 

Här föreslås även förbättrade möjligheter att 

ströva från tätorten över till Runriket kring Vallentunasjön 

och att färdas längs Norrviken in i 

Törnskogen. En annan viktig fråga är realiserandet 

av en del av det regionala cykelstråket. I ett 

hållbart samhälle behövs även plats för arbete, 

därför föreslås även verksamhetsområden i miljöer 

som inte tillåter boende. 

Välkommen att ta del av ett förslag som bland 

annat innebär att Upplands Väsby kommun kan 

utveckla attraktiva boenden samt öka tillgänglighet 

till attraktiva grönområden. 

Upplands Väsby 13 december 2010 

Per Laghem 

Stadsarkitekt

INNEHÅLL 

4 

4 

4 

5 

5 

6 

8 8 

12 

16 

18 

22 

24 

26 

30 

34 

36 

36 

38 

40 

44 

46 

46 

54 

56 

56 

61 

62 

63 

65 

66 

67 

67 

67 

67 

68 

Inledning 

Vad är en fördjupad översiktsplan? 

Planområdets avgränsning 

Uppdrag och syfte 

Planarbetet 

Sammanfattning 

Planeringsförutsättningar 

Nuvarande markanvändning 

Översiktlig planering 

Rösjökilen, regional grönstruktur 

Kulturmiljö och historisk tillbakablick 

Landskapet 

Gröna värden 

Blå värden 

Friluftsliv, rekreation 

Kommunikationer 

Markförhållanden 

Service 

Tekniska anläggningar 

Miljö- och riskfaktorer 

Detaljplaner, förordnanden mm 

Analys 

Övergripande frågor 

Slutsats 

Riktlinjer 

Bebyggelse 

Service 

Landsbygd 


Natur 

Rekreation, rörligt friluftsliv 

Vatten, spillvatten, dagvatten 

Ytvatten 


Genomförandefrågor 

Miljöbedömning 

Referenser 

3 

Läsanvisning 

Inledningen visar administrativa förutsättningar 

för FÖP-arbetet samt syftet med arbetet. 

Sammanfattningen förtecknar förslaget till riktlinjer 

och visar på karta förslaget för den framtida 

markanvändningen. 

I avsnittet Planeringsförutsättningar beskrivs nuläget, 

förväntningar, krav, restriktioner med mera 

ämnesvis. 

I Analys-avsnittet redovisas konsekvenser av olika 

utvecklingsalternativ med motiveringar. Ställningstagandena 

leder fram till förslag till framtida 

markanvändning för området. 

I avsnittet Riktlinjer redovisas riktlinjerna för 

framtida planeringsinsatser i området. Riktlinjen 

presenteras i en ”grön ruta” och därefter följer 

ett textavsnitt med bilder för att förtydliga innebörden 

i riktlinjen. Även genomförandefrågor 

behandlas. 

Avsnittet Miljöbedömning är miljökonsekvensbeskrivningens 

sammanfattning. Hela miljökonsekvensbeskrivningen 

är ett eget dokument. 

Text i ruta med blå bakgrund är ”faktarutor”. 

Arbetsorganisation 

Kommunstyrelsen ansvarar för den översiktliga 

planeringen i kommunen och är beslutande 

organ. Plan- och miljöberedningen är ett beredningsorgan 

till kommunstyrelsen är politisk 

styrgrupp för arbetet. 

Stadsbyggnadskontoret utför arbetet med upprättandet 

av den fördjupade översiktsplanen. 

Kommunens projektgrupp: 

Marie Halldin Projektledare 

Mats Olsson Trafikplanerare 

Carl Bachman 

miljö- 

Teknisk planering och 

ledning 

Fredrik Drotte Planchef 

Birgitta Hillblom Byråinspektör 

Maria Svanholm Natur- och vattenvårdssam- 

ordnare 

Gösta Norén Planeringschef 

Kommunen har anlitat WSP med följande medverkande: 

Anna Galli Bitr projektledare 

Ragnhild Sjöberg Planarkitekt 

Eva Påhlman Planarkitekt 

Aino Virta Gis-ingenjör 

Lars Kiesel trafik 

Lars Henricsson eoteknik 

Marie Åslund naturvårdsanalys 

Bengt Simonsson buller 

Johanna Alton kultur, arkeologi 

Mia Tiderman miljöbedömning

INLEDNING 

Vad är en fördjupad översiktsplan (FÖP)? 

En fördjupad översiktsplan (FÖP) är, en fördjupning 

av översiktsplanen och omfattar område 

där närmare studier av platsens förutsättningar 

behöver göras. t.ex. inför en förestående utveckling. 

Fördjupningen blir efter antagande en 

del av kommunens översiktsplan, men i ett eget 

dokument. 

Den fördjupade översiktsplanen ska, liksom den 

kommuntäckande översiktsplanen, redovisa 

allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer 

som bör beaktas vid beslut om användningen av 

mark- och vattenområden. Av planen ska framgå 

grunddragen i den avsedda användningen 

av mark- och vattenområden, kommunens syn 

på hur den byggda miljön ska utvecklas och 

bevaras samt hur kommunen avser att tillgodose 

de redovisade riksintressena och iaktta gällande 

miljökvalitetsnormer. 

INLEDNING 

4 

En fördjupad översiktsplan är inte juridiskt bindande. 

Den har dock stor tyngd i beslutssammanhang 

och ger vägledning till alla parter 

inför strategiska beslut. Den ersätter den kommuntäckande 

översiktsplanen i berörda delar. 

Den fördjupade översiktsplanen för Sydost har 

planeringshorisonten år 2030 vilket motsvarar 

den regionla planens (RUFS) tidsperspektiv. Detta 

har valts istället för nuvarande kommunplanens 

tidsperspektiv år 2020 då det ger längre framförhållning. 

Den fördjupade översiktsplanen ger riktlinjer för 

framtida detaljplanearbeten inom området. 

Detaljplanerna kan vara flera och omfatta olika 

etapper av utbyggnad och bevarande. Detaljplanerna 

är juridiskt bindande dokument som 

reglerar markanvändning, fastighetsindelning, 

byggrätter, utförande, bevarande samt genomförandefrågor. 

Planområdets avgränsning 

Planområdet utgörs av kommunens 

sydöstra spets. 

Området avgränsas i söder, väster 

och öster av kommungränsen mot 

Täby och Sollentuna kommuner. 

I norr sträcker sig området fram 

till Norrviken och Brännberget 

där områdesgränsen är fastighetsgränsen 

mot kyrkans markområdet. 

Planområdet är ca 658 ha stort.

Uppdrag och syfte 

Kommunfullmäktige antog 2005-12-19 en 

strategisk kommunplan 2005-2020 ”Framtidens 

Upplands Väsby”. Planen är både en strategisk 

utvecklingsplan och en mark- och vattenanvändningsplan 

(översiktsplan enligt Plan- och 

bygglagen). 

Sedan kommunplanen antogs 2005 har frågeställningar 

uppkommit eller förstärkts som berör 

sydöstra kommundelen; kommunen har fått 

flera förfrågningar om exploatering, tillkomsten 

av Norrortsleden har ökat exploateringstrycket 

på området, kommunen har varit involverad 

i restaureringen av Kvarnsjön, behov av vautbyggnad 

till Alby/Fornboda finns, propåer om 

utbyggnad av regionalt cykelstråk finns. I kommunens 

sydöstra del kan det finnas möjlighet till 

bostadsbyggande utanför bullerpåverkan av 

Här är vi nu 

5 

riksintresset Arlanda som begränsar kommunens 

utbyggnadsmöjligheter i andra riktningar. 

Det främsta syftet med FÖP Sydost är att strategiskt 

reglera markanvändningen och avgränsa 

samhällets urbana utvecklingsmöjligheter i förhållande 

till natur-, kultur- och rekreationsintressen 

som till exempel uttalas i form av Rösjökilen. 

Behov av riktlinjer för området finns för att kunna 

hantera inkommande förfrågningar. 

Kommunstyrelsen beslutade 2009-03-09 § 46 att 

ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja 

arbetet med en fördjupad översiktsplan för 

sydöstra delen av kommunen. 

Planarbetet 

Samråd om planförslaget för FÖP Sydost beräknas 

ske under januari - mars 2011. Därefter sker 

kompletteringar och eventuella ändringar av 

planförslaget bland annat utifrån inkomna samrådssynpunkter. 

Plan- och miljöutskottet beslutar 

sedan om utställning av planförslaget. Utställning 

planeras ske under hösten 2011. Antagande av 

planförslaget beräknas därefter ske kring årsskiftet 

2011/2012. 

När FÖP Sydost antagits kan beslut tas om att upprätta 

detaljplan för delar av området. Arbete med att upprätta 

en detaljplan beräknas ta 1-2 år i anspråk. När detaljplanen 

vunnit laga kraft kan bygglov ges i enlighet med 

detaljplanen. 

Arbete med fördjupad översiktsplan Detaljplanearbete med normalt förfarande, 

där den fördjupade översiktsplanen utgör program för detaljplanearbetet. 

INLEDNING

SAMMANFATTNING 

I detta avsnitt sammanfattas föreslaget till FÖP 

Sydost.Riktlinjerna i de ”gröna rutorna” på sid 55- 

67 har samlats här. 

Riktlinjer 

Sköldnora Äng 

• Sköldnora Äng används för verksamheter. Ställverket 

ingår i detta område. 

• Ställverkets och kraftledningars krav på skyddsavstånd 

beaktas. 

• Verksamhetsområdets avgränsning mot det öppna 

landskapet i öster och sydost utformas med ny 

brynzon. 

Brännskogen 

• I området Brännskogen får bebyggelse för bostäder 

och/eller verksamheter tillkomma. 

• Avgränsning av strandskyddet för Kvarnviken sker 

i samband med detaljplanearbetet. Längs med 

Kvarnviken ska ett allmänt tillgänglig område med 

rekreationsstråk säkerställas. 

• Vid planeringen av området ska buller, magnetiska 

fält, strandskydd, riksintresset för Arlanda samt 

skyddsavstånd för hästar beaktas. 

Sköldnora kvarn, Fornboda, Stora Alby 

• Områdena Sköldnora kvarn, Fornboda och Stora 

Alby ska användas för hästverksamhet och specialboende 

och samtidigt fungera som öst-västlig grön 

förbindelse i grönkilen. 

• Viss komplettering med bostäder med dokumenterad 

anknytning till hästverksamheten i området får 

ske. 

• Området disponeras så att kulturvärden samt gröna 

och blå värden behålls och förstärks för att upprätthålla 

samband mellan Törnskogen och Rösjökilen 

österut. Sambandet ska främja spridningen för vattenlevande 

arter, lövträd, insekter och mindre djur. 

• Områdets karaktär ska ha en lantlig prägel. 

Sylta 

• Området Sylta planeras för bostäder. Karaktären 

ska vara trädgårdsstad. Den nya bebyggelsen ska 

ansluta till befintlig bebyggelse i Alby såg. 

• Landskapsbilden beaktas. Fjätursbäckens dalgång 

och skogshöjden är viktiga landskapselement. Bebyggelseområdets 

avgränsas mot dalgången med 

brynzon. 

• Vid planeringen av området ska buller, magnetiska 

fält, strandskydd samt skyddsavstånd för hästar 

beaktas. 

Alby Äng 

• 

Inom området Alby Äng får bostadsbebyggelse 

med inslag av verksamheter tillkomma. 


6 

• Strandskyddets avgränsning längs Hagbyån studeras 

i samband med detaljplanearbetet. 

• Vid planeringen av området ska buller och magnetiska 

fält beaktas. 

TPL Hagbylund, Smedstorp 

• Området norr om trafikplats Hagbylund avsätts för 

ett mindre handels- och verksamhetsområde. 

• För Smedstorp och området söder om Norrortsleden 

behålls nuvarande markanvändning med jordoch 

skogsbruk, djurhållning och beteshagar. 


• Längs med Täbyvägen (väg nr 872) och Frestavägen 

anordnas separat regional gång- och cykelväg. 

• Säkra gång- och cykelförbindelser anordnas mellan 

områdets olika bebyggelsedelar. 

• Kollektivtrafikförsörjningen av ny bebyggelse ska 

särskilt studeras. 

• Nuvarande utfarter på väg 872, Täbyvägen, ses 

över och utformas trafiksäkert. 

• Nya utfarter på väg 872 utformas trafiksäkert. 

• Hastigheten på väg 872 begränsas till 50 km/tim. 

Natur, rekreation 

• Törnskogen avsätts som naturreservat. 

• Dalgången med Fjätursbäcken och Kvarnviken 

föreslås reserveras som naturområde. 

• Områdets skyddsvärda naturvärden stärks och utvecklas. 

Spridningssamband kartläggs och stärks. 

• Sköldnora kungsgård med tillhörande gårdsmiljö 

värnas. 

• Tillgängligheten till Törnskogen förbättras. Rekreationsstråk 

utvecklas längs den förhistoriska vägen 

genom Törnskogen. 

• Rekreationsstråk/upplevelsestråk utvecklas mellan 

Fjäturen och Norrviken längs den gamla vattenleden. 

• Ett rekreationsstråk i öst-västlig riktning mot Hagby 

ekopark och Runriket vid Vallentunasjön utvecklas. 

• Tillgängligheten till Fjäturens naturområde föreslås 

förbättras. 


• Området ansluts till kommunalt vatten- och spillvattennät 

när ny bebyggelse tillkommer. 

• Dagvattnet ska i första hand omhändertas lokalt. 

• Ytvattenavrinningen planeras så att vattenkvaliten i 

recipienten ej försämras. 

• Vid planering och exploatering inom området ska 

frågor som berör områdets ytvatten beaktas. 

• Ny eller ändrad kraftledning förläggs i mark

Markanvändningskarta 


7

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 


A. Hästverksamhet 

Området är ett centrum för hästsport. Hästverksamheten 

inom området är privat och i 

huvudsak professionell. Två större anläggningarna 

är inriktade på träning av travhästar. Inom 

området finns även stall där stallplats hyrs ut för 

ridhästar. Ingen av verksamheterna vänder sig 

till allmänheten varför områdets hästverksamhet 

bör betraktas som just en verksamhet och inte 

rekreation. Rekreativa värden påverkas dock positivt 

genom att hästbetet håller kulturlandskapet 

öppet. 

På kartan på nästa sida markeras områden i 

anslutning till gårdar där hästar vistas i hagar eller 

liknande. 

Stora Alby 

Öster om Täbyvägen ligger Stora Alby gård som 

bedriver träningsverksamhet för travhästar med 

stall, rund- och rakbana samt hagar. 

Stora Alby rundbana 

Stora Alby gård 


8 

Stora Alby 

Stora Alby Gård, belägen några kilometer öster 

om Upplands-Väsby centrum, genomgick 

efter 1979 snabbt en radikal förvandling från 

arrendejordbruk till träningsanläggning för ett 

70-tal travhästar. 

I dag har Stora Alby utrymme för 94 hästar. 

Inom den 125 hektar stora fastigheten finns 

också ett flertal bostadshus. 

www.stigh.se


9

Fornboda gård 

Väster om Täbyvägen ligger Fornboda gård som 

är ett hästhotell där man kan hyra in sin häst. Här 

finns fem stall, hagar, ridhus, ridbana samt träningsanläggning 

med rakbana. Verksamheten 

har även småskalig uppfödning av hopphästar. 

Förutom träning förekommer vissa mindre tävlingar 

vid Fornboda gård. 

”Som hyresgäst hos oss har man tillgång till 

ridhus, stor utomhusbana, fina ridvägar samt 

möjlighet att välja att ha sin häst i egen hage 

eller tillsammans med andra.” 

www.fornboda.se 

Fornboda gårds ridhus 


10 

Smedstorp 

Mellan Norrorlsleden och Fjäturen ligger Smedstorp 

gård med stall och hagar. På gården hyrs 

stallplatser ut till drygt 50 Islandshästar och några 

”storhästar”. Verksamheten bedrivs av två stall, 

Björks Islandshästar och Stall Frost. Här finns sex 

olika stallbyggnader inkl. uteboxar. För något år 

sen byggdes en ny, belyst ridbana. Från gården 

utgår ridvägar bland annat runt sjön Fjäturen, 

Hagbyslingan och Fornbodaskogen. 

Smedstorps gård, hagar ned mot sjön Fjäturen 

Islandshästar vid Smedstorps gård 

Sköldnora 

Sedan sommaren 2007 finns inom Sköldnoras 

marker uppträningsstall för cirka 50 hästar. Anläggningen 

har rundbana, rakbana med backe 

och långa skogsslingor. 

Övriga 

Fiskartorpet och Bränntorp har även stall med 

häst för privat bruk.

B. Villabebyggelse, torp 

Vid trafikplats Hagbylund finns ett område med 

avstyckade tomter, Alby Såg, varav ett tiotal 

är bebyggda med bostadshus. Vid gårdarna 

Stora Alby och Fornboda finns två områden med 

villabebyggelse. Inom planområdet finns även 

några äldre torp samt byggnader hörande till 

gårdarna som används som åretruntbostäder. 

Villabebyggelse inom Stora Alby 

C. Äventyrsanläggning, halkbana 

I den nordöstra delen av planområdet ligger 

Stockholm Motor Park med halkbanor, go-cart, 

folkrace och fyrhjulingar. Paintball- verksamhet 

utövas på anslutande markområden i väster. 

”Idag är Stockholm Paintball & Äventyrscentrum 

Sveriges största och mest erfarna 

paintball- och äventyrsarrangör med aktiviteter 

som Paintball, Go-kart, Skytteranch, Folkrace, 

4-hjuliga motorcross-cyklar, Klättervägg på 8 

meter, samt Fem-, Sju- och Tiokamp. Här finns 

Sveriges modernaste paintballbanor och varierande 

skogsbanor i olika terräng.” 

www.stockholmpaintball.se 


11 

D. Tekniska anläggningar 

I den nordöstra delen av planområdet finns ett 

ställverk; Hagbyverket. 

Planområdet gränsar i sydöst till Hagby återvinningsstation. 

Hagby ställverk 

E. Jord- och skogsbruk 

Södra delen av planområdet är ett småbrutet 

jordbrukslandskap i dalgången ned mot Fjäturen. 

En stor del av området består av skog. 

Planområdet ansluter i väster till Törnskogen, där 

planering för naturreservat pågår. 

Vid Norrviken ligger Sköldnora kungsgård. På 

gårdens marker bedrivs jordoch skogsbruk samt 

nötkreaturuppfödning i mindre skala. 

Nötkreatur vid Sköldnora gård 

Markägoförhållanden 

Marken inom planområdet ägs huvudsakligen 

av Sköldnora Förvaltning AB, Svea skog, S H 

Johansson samt Trafikutbildningar AB. Norr om 

Norrortsleden invid Hagbymotet äger kommunen 

ett mindre markområde; Alby såg-området. 

Bostadsfastigheter inom planområdet ägs av 

privata fastighetsägare.

Översiktlig planering 

Inledning 

Planområdet ligger i sydöstra utkanten av 

Upplands Väsby kommun och gränsar till kommunerna 

Sollentuna och Täby. 

Planområdet har en övervägande lantlig karaktär 

med skog och odlad mark. I norr ligger sjön 

Norrviken och i söder sjön Fjäturen. Sköldnora 

kungsgård är största markägare inom området. 

Hästverksamheten på Stora Alby, Sköldnora, 

Fornboda och Smedstorp sätter sin prägel på 

området. Enstaka mindre områden med villabebyggelse 

finns. Norrortsleden passerar området 

i söder. Området genomkorsas av stora kraftledningar, 

och vid gränsen inom Täby kommun 

ligger en återvinningscentral, avfallsanläggning 

samt en nedlagd tipp som numera är ekopark. 

Tre tätorter finns i planområdets närhet på ungefär 

lika avstånd; Upplands Väsby i nordväst, Täby 

i sydost samt Sollentuna i sydväst. Tätorterna kan 

erbjuda kommunal och kommersiell service. De 

är även förbundna med Stockholmsregionen 

med väg E4 och med kollektivtrafik via pendeltågsstationer. 

Stockholmsregionen är en stark tillväxtregion 

vilket kommer hela regionen till del. Även kommunerna 

i regionens utkanter känner av en 

efterfrågan på mark för bebyggelse. Lägen 

längs med de stora vägarna är attraktiva för 

verksamheter och natursköna lägen, gärna nära 

vatten, är eftertraktade för bostäder. 

Den regionala planeringen (RUFS) betonar vikten 

av att Stockholmsregionen har gröna stråk och 

anger grönkilar som är viktiga att värna. Planområdet 

FÖP Sydost ingår i Rösjökilen. 


12 

RUFS, Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 

Den 11 maj 2010 beslutade landstingsfullmäktige 

att anta förslaget till Regional utvecklingsplan - 

RUFS 2010. Beslutet har vunnit laga kraft. 

I tidigt skede träffade Länsstyrelsen och Stockholms 

läns landsting en överenskommelse om 

att RUFS 2010 även skulle utgöra det regionala 

utvecklingspro grammet för länet. 

RUFS-visionen är att Stockholmsregionen ska vara 

Europas mest attraktiva storstadsregion. Målen 

är; en öppen och tillgänglig region, en ledande 

tillväxtregion, en region med god livsmiljö, samt 

en resurseffektiv region. 

Tillgänglighet till kollektivtrafiksystem prioriteras 

och stöd ges för flerkärnighet, vid lokalisering av 

bostäder och lokaler. Flera satsningar föreslås på 

utbyggd och förbättrad kollektivtrafik. 

RUFS 2010 redovisar för planområdet grön kil 

och grön värdekärna, Rösjökilen. För centrala 

Upplands Väsby, Sollentuna, och Täby anges 

regional stadsbygd med utvecklingspotential. 

Följande anges som berör planområdet: 

• Rösjökilen, 

som sträcker sig ned mot Stockholms 

centrala delar, har betydelse för bland 

annat luftväxling och klimatutjämning för 

Stockholms innersta delar, och som spridningssamband 

för ädellövskogsarter. Gröna värdekärnor 

- stora sammanhängande områden 

med flera sammanfallande värden - finns väster 

(Törnskogen) och öster om planområdet. 

• För Törnskogen redovisas att naturreservatsbildning 

pågår samt att delar av Törnskogen är 

tyst område (

Översiktsplaner 

FÖP- området gränsar till Sollentuna kommun 

och Täby kommun. 

Upplands Väsby 

Upplands Väsby kommuns strategiska kommunplan 

2005-2020 antogs av kommunfullmäktige 

2005-12-19 ”Den moderna småstaden, Framtidens 

Upplands Väsby”. Kommunplanen anger 

koncentration av bostäder i och runt tätorten 

med förskjutning västerut. För planområdet 

anges följande: 

• Norrortsleden med trafikplats där Täbyvägen 

ansluter. Ny separat cykelbana, Sandastråket 

mellan Väsby och Täby, längs med Täbyvägen 

och Sandavägen. 

• Förslag om nytt naturreservat för Törnskogen. 

• Grönstrukturstråk som sammanbinder sjön Fysingen, 

östra sidan av Norrviken och Fjäturen. 

Norrviken anges som rekreationssjö. Strövområde 

sydost om Norrviken samt koppling grönsstruktur 

sydost om Norrviken via Törnskogen. 

Fjäturen är natursjö. 

• Avlastning för Sandavägen och Breddenvägen 

studeras med ny regional led (Vik-Frestaleden) 

öst om Frestaby. 

• I kommunplanens avsnitt Bostäder kommenteras 

området norr om halkbanan: ”Området ligger 

i utkanten av kommunen, är bullerstört och 

ansluter inte till något nuvarande område samt 

utgör ett ingrepp i den gröna kilen. Området 

är inte aktuellt under planperioden.”. 

Följande övergripande sektorsplaner finns: 

• Vattenplan för Upplands Väsby kommun 2007 

• Naturinventering (kommunnivå) 2008 

• Upplands Väsby kulturhistoriska miljöer, 1988 

• Lokalförsörjningsprogrammet, 2009-2019 

• Avfallsplan, 2009-2020 

Sollentuna kommun 

Sollentuna kommuns kommunplan antogs i april 

1998 och aktualitetsförklarades i juni 2002. Arbete 

pågår med ny kommunplan, Översiktsplan 2010, 

och samråd pågick under hösten 2009. 

Tyngdpunkten i kommunens utbyggnadsplaner 

ligger i centrala Sollentuna och söderut. Hänsyn 

ska tas till de gröna kilarna. Naturreservat har 

bildats för Törnskogen inom Sollentuna kommun. 

Sollentuna planerar för urbana spridningskorridorer; 

längs med attraktivt utformade vägsträckor 

ska bostäder och verksamheter lokaliseras. 

Väsjöstaden, området längs med Frestavägen 

fram till kommungränsen, är ett sådant. Detaljplanearbete 

pågår med cirka 2 800 lägenheter 

i en blandad bebyggelse från villor till tätare 

bebyggelse. 


13 

Planområdet 

SOLLENTUNA 

KOMMUN 

TÄBY 

KOMMUN 

Utdrag ur Strategisk kommunplan 

Grönt = strövområde 

Streckad grön linje = stråk grönstruktur 

Mörkrön lång streckad linje = Föreslaget naturreservat 

Svart streckad linje = ny väglänk, läge oklart 

R/N = rekreations- resp natursjö 

Grön pil = koppling grönstruktur 

Täby kommun 

Gällande översiktsplan antogs i december 2009. 

De markområden som ansluter mot kommungränsen 

mot Upplands Väsby har rekreativa 

värden och många kulturlämningar. Öster om 

Fjäturen finns även spår och leder samt Natura 

2000 område. Naturreservat föreslås här. Regionalt 

cykelstråk anges utmed Norrortsleden. 

För Hagby-området finns en förjupad översiktsplan 

med lagakraftdatum 2000-11-03. FÖP:en 

anger den markanvändning som den pågående 

verksamheten idag utgör. Detaljplanearbete 

har inletts för kraftvärmeverk invid Hagby återvinningsstation.

Riksintressen 

Kulturminnesvård, 3 kap 6 § miljöbalken 

En mindre del av riksintresseområdet Skålhamravägen 

(beslut av Riksantikvarieämbetet från år 

1987 och framåt) ligger inom FÖP-området. 

Skålhamravägen [AB 71 ] (delen i Täby sn) 

Motivering: 

Centralbygd, herrgårdslandskap och vägsystem, 

med rötter i en forntida stormannabygd 

med anknytning till kungamakten. Landskapet 

speglar en rik och komplex järnåldersbygd och 

dess fortsatta utveckling, med den tidiga medeltidens 

sockenbildning och 1600-taletssäterier, 

med kontinuitet fram i dagens agrarlandskap. 

(Forntida vägmiljö). 

Uttryck för riksintresset: 

Skålhamravägen, Frestavägen och andra äldre 

vägsträckningar, många runstenar, bl.a vid 

”Broby gata”, stensträngssystem och gravfält i 

anslutning till byar och gårdar. Det öppna odlingslandskapet 

och bebyggelsen i byar och på 

gårdar, men också partier med mer småbrutet 

landskap. En del stora gårdar, bl.a. Hagby, 

med av storjordbruket präglat landskap. (Miljön 

berör även Sigtuna, Sollentuna, Upplands 

Väsby och Vallentuna kommuner.). 

Järfälla 

Sigtuna 

kommun 



Sollentuna 


Fysingen 

Riksintresseområdet Skålhamra 

Norrviken 

Föpområde 


Skålhamravägen 

riksintresse för 

kulturmiljövård 

Fjäturen 

Rösjön 

Vallentuna 



Täby 


14 

Arlanda flygplats, 3 kap 8 §MB 

Arlanda är Sveriges huvudflygplats för svensk 

inrikes- och utrikestrafik och är av riksintresse enligt 

miljöbalken. Riksintresseområdets utbredning 

omfattar flygplatsen samt de områden som idag 

störs eller kan komma att störas av flygverksamhet 

med en framförhållning på femtio år. 

Länsstyrelsen beslutade om omfattningen av influensområdet 

för flygbuller för Arlanda flygplats 

23.6.2008. Planområdets norra del ligger inom 

område som berörs eller kan komma att beröras 

av maxbullernivåer överstigande 70 dB(A) fler än 

tre gånger per årsmedeldygn. Riksintresseområdet 

motsvarar detta område. Planområdet ligger 

utanför område som berörs eller kan komma 

att beröras av ekvivalent bullernivå FBN 55 dB(A) 

eller högre. 

Boverket anger i allmänna råd för flygbuller 

(2009:1) att vid nybebyggelse får inte maximalnivån 

70 dBA överskridas vid byggnaderns fasader 

mer än 3 ggr/dag, kväll samt tre gånger nattetid. 

Ekvivalentnivån FBN 55 dBA får ej överskridas. 

I de allmänna råden konstaterar Boverket att 

användningen av ett maxvärde för flygbuller ej 

är helt enkelt. 

För närvarande pågår en ny tillståndsprocess 

enligt miljöbalken för Arlanda 

flygplats. 

Kommunikation, 3 kap 8 § miljöbalken 

Norrortsleden, väg 265, är riskintresse 

enligt beslut av Vägverket 1999-09-10. 

Kraftledningar, 3 kap 8 § miljöbalken 

Kraftledningarna som korsar planområdet 

är av riksintresse. Kraftledningarna 

inom planområdet är på 70, 220 och 

400 kV. Ställverket är även av riksintresse 

då det ingår i kraftledningsnätet. 

Planering pågår för en större kraftledning 

från ställverket i Hagby över de 

öppna markerna öster om Stora Alby 

och genom skogen norr om Fjäturen. 

Hagby ställverk, sköter norra Stockholms 

elförsörjning, se vidare under 

rubrik Tekniska anläggningar sid 38 och 

sid 67.


15

Rösjökilen, regional grönstruktur 

Stockholmsregionen är en grön storstadsregion ur 

ett internationellt perspektiv. Exploateringen har 

skett radiellt kring ett transportnät av järnvägar 

och motorleder. Den stjärnformiga strukturen ger 

god tillgång till stora grönområden. 

Rösjökilen sträcker sig i nord-sydlig riktning med 

början vid Stora Värtan i söder. I norr avslutas 

kilområdet vid Märsta och Lindholmens tätorter, 

Kilen sträcker sig genom mer tätbebyggda delar 

i söder och mynnar sedan ut i ett vidsträckt och 

levande odlingslandskap i norr. 

Kilens betydelse formas av natur-, kultur- och 

rekreationsvärden i samverkan. 

Rösjökilen 

”Rösjökilen har ett varierat utbud av upplevelsevärden, 

från Törnskogens ”vildmark” till 

Runriket i Täby och Vallentuna. Kilen omfattar 

många kulturhistoriska miljöer med bland 

annat fornlämningar och Sveriges runtätaste 

område, Här finns flera sjöar med rikt fågelliv, 

och välbesökta skridskobanor vintertid. Södra 

delen är viktig för tätortsnära rekreation, och 

har många spår och leder samt flera tysta 

områden. Rösjökilen är i likhet med Järvakilen 

en av de kilar som har störst betydelse för artrikedomen 

i Stockholms innersta delar. Här finns 

viktiga spridningssmband för barrskogs- och 

ädellövskogslevande arter, bland annat med 

stor betydelse för Nationalstadsparkens artrikedom. 

E18 utgör en stor barriär.” 

RUFS utställningsförslag s 160. 


16 

Norrortsleden 

FÖP-området för Sydost markerat på RUFS plankarta 

RUFS 2010 plankarta utställningsförslag 

Röda och gula toner - bebyggelsestruktur 

Gröna toner - grönkil 

Mörkgrönt - grön värdekärna inom grönkilen 

FÖP Sydost ligger mitt i grönkilen, se kartbild 

ovan. 

Törnskogen utgör en värdekärna, mestadels av 

vildmarkskaraktär - ett av de mest tätortsnära 

vildmarksområdena. FÖP-området omfattar norra 

delen av Törnskogen. FÖP-området ansluter till 

det så kallade Runriket kring Vallentunasjön, en 

kulturhistorisk värdekärna. I nordost ingår en del 

av värdekärnan i FÖP-området. 

För Rösjökilens fortbestånd är det viktigt att bibehålla 

och förbättra spridningssamband för växter 

och djur. 

Inom FÖP Sydost-området erbjuder Törnskogen 

orördhet och trolska miljöer. Skogskänsla finns inom 

alla skogspartier och Törnskogen har mycket 

högt värde. Variationsrikedom och möjlighet till 

naturpedagogik finns främst vid vattendrag och 

den nordsydliga dalgången. Kulturhistoria och 

levande landsbygd finns inom de gamla kommunikationsstråken 

och de öppna landskapen. Aktivitet 

och utmaning är främst knutet till ridningen 

och sjöarna, bl.a. skridskoåkning. 

Det är angeläget att vårda och utveckla värden 

som är knutna till områden med högt biologiskt 

värde, samt stora sammanhängande orörda 

miljöer, sjöstränder och vattendrag.

Norrortsleden och Frestavägen utgör barriärer 

genom landskapet norr om Smedstorp. Det är 

möjligt att passera under Norrortsleden på tre 

ställen längs sträckan Törnskogen-TPL Hagbylund. 

Vägen går på långa landskapsbroar vid Fjätursbäcken, 

Kolstabäcken och Snuggabäcken. 

Området längs med vägen är idag i stort sett 

obebyggt. 

När efterfrågan i Stockholmsregionen på byggbar 

mark i attraktiva lägen vid vägar ökar blir 

kommunernas ytterområden aktuella för exploatering. 

Pågående planeringsinsatser nära Norrortsleden 

är: 

• Sollentuna kommun planerar för ny bebyggelse 

längs med gamla Frestavägen fram till 

kommungränsen, samt för ny bebyggelse runt 

Väsjön. 

• Täby kommun planerar för nytt kraftvärmeverk 

i anslutning till Hagbytippen. 

• Arbetet med denna 

Fördjupade översiktsplan 

för Sydost-området med 

diskussioner om området 

som framtida markreserv 

för bebyggelse för kommunen. 

Planerade utbyggnader 

i de tre kommunerna kan 

gemensamt bidra till att 

förstärka barriäreffekten för 

Spridningssamband som bör 

upprätthållas. 

Norra sambandet: 

Det norra sambandet behövs för 

större djur och arter knutna till 

skogar. 

Mellersta sambandet; 

Det mellersta sambandet behövs 

för det rörliga friluftslivet samt 

för djur och natur knutna till 

det småbrutna landskapet, till 

lövskog och till vattendrag. 

Sydligt samband: 

Området söder om Norrortsleden 

inom FÖP-området lämnas 

”fritt” från ny bebyggelse för 

grönt samband med Törnskogen. 

Mellan tunnelmynningen och TPL 

Hagbylund finns tre passager 

under leden. 


17 

Rösjökilen längs Norrortsleden. Val av bebyggelsetäthet 

och bebyggelsestruktur påverkar 

förutsättningarna för spridning av växter och djur 

på olika sätt. Ökad trafik på en väl nyttjad väg 

påverkar också spridningsmöjligheterna. 

Om ett bebyggelsestråk planeras inom FÖP 

Sydost-området från Storskogen i norr ned till 

Norrortsleden i söder samtidigt som ny bebyggelse 

utvecklas inom Sollentuna kommun mot 

kommungränsen i öster så riskerar Törnskogen 

att skäras av från Rösjökilen. Tillräckligt samband 

med Törnskogen behöver finnas för att Törnskogen 

ska upplevas och fungera som en del av 

det stora sammanhängande grönområde som 

kilen utgör. 

I RUFS redovisas partier där kilen är smalare än 

500 meter och där sambandet med kilen bör 

bevaras och utvecklas för att undvika uppbrytning 

i mindre delar. Ambitionen i denna Föp är 

att sambanden inte ska understiga 500 meters 

bredd. 

Nedan redovisas förslag om läge för tre avbrott i ett bebyggelsestråk 

längs med Täbyvägen till förmån för kilen. 

Upplands 

Väsby 

avgränsning 

Rösjökilen 

Törnskogen 

Sollentuna 

Väsjö- 

staden 


Framtida bebyggelsestråk? 

Hagby 

återv. 

Täby

Kulturmiljö och historisk tillbakablick 

Upplands Väsby ligger i en del av Sverige med 

stor rikedom på synliga historiska strukturer och 

fysiska lämningar. 

Dalgången som sträcker sig i sydnordlig riktning 

genom planområdet var under förhistorisk tid en 

del av ett viktigt kommunikationssystem på vatten. 

Längs vattenlederna finns lämningar i form 

av boplatser och gravar. 

Kommunen har varit befolkat sedan åtminstone 

bronsåldern då landhöjningen gav förutsättningar 

för boskapsskötsel och i viss mån jordbruk. 

Under järnåldern permanentades bosättningarna 

alltmer eftersom odlingsbar mark frilades 

genom landhöjningen. Åkerbruket fick större 

betydelse. 

Från äldre järnåldern (ca 500 f.Kr - 500 e.Kr) finns 

flera fornlämningar längs med vattenlederna. 

Vid denna tid fanns ett ”ed”, ett landområde 

söder om Fornboda där man fick lyfta eller dra 

båten. Inom området finns stensträngar, en form 

av hägnader, som visar att det bedrevs jordbruk 

under denna tid. De två Syltaenheterna utgjorde 

under senaste delen av äldre järnålderna en 

stormannagård med hallbyggnad och gravfält. 

Gravfältet undersöktes inför anläggandet av 

Norrortsleden och innehöll rika gravgåvor. Ett 

omfattande stensträngsystem har även karterats. 

Under yngre järnåldern (ca 500 e.Kr - 1050 e.Kr) 

tillkom sannolikt Sköldnora som bebyggelseenhet 

med placering strax norr om Hagbyån för att sedan 

flyttas till nuvarande plats. Flera gravfält finns 

vid Sköldnora från denna tid. 

Under yngre järnåldern började kommunikationslederna 

på land att växa i betydelse eftersom 

farlederna grundades upp. Kommunikationerna 

på land utgjordes av ridstigar som följde topografin, 

ofta på höjdstråk. Runstenarna visar att 

det löpt en förhistorisk väg, en så kallad hålväg, 

genom Törnskogen från Kyrkviken i Sollentuna 

och norrut förbi Fornboda till Kvarnviken. 

Sköldnora kungsgård är känd sedan medeltiden 

och då tillhörde i stort sett all mark inom planområdet 

Sköldnora. 

Sköldnora kungsgård är byggnadsminnesförklarad. 

Alby gårdsmiljö bedöms även vara en värdefull 

kulturmiljö. 

Sydöstra delen av FÖP-området ingår i riksintresseområde 

för kultur, se vidare avsnittet Riksintressen 

sid 14. 


18 

Sköldnora 

Riksantikvarieämbetets beskrivning för byggnadsminnet: 

Gården är känd sedan medeltiden. Den nuvarande 

huvudbyggnaden stod färdig 1741 med 

generalmajoren Johan Mauritz Klinckowström 

som byggherre. Mycket tyder på att Carl Hårleman 

medverkat som arkitekt. 

Mangårdsbyggnaden, ett välbevarat exempel 

på svensk rokokoarkitektur, ligger på den 

yttersta delen av en höjdsträckning mot sjön 

Norrviken. Åt gårdssidan har den en våning, 

mot trädgårdssidan två, den undre ligger 

alltså i souterräng. Huvudentrén åt gårdssidan 

accentueras av en bred, dominerande 

mittrisalit med två fulla våningar. Fasaderna är 

av putsat tegel med lejongula fält inom vita 

bårder och pilastrar. Byggnaden har brutet 

tak, vars nedre, branta fall är tegeltäckt och 

försett med takkupor. Det övre, flacka taket är 

plåttäckt. 

Nedanför gårdsplanen, avskild av en nästan 

våningshög mur, ligger en terrass i nivå med 

souterrängvåningens golv och begränsad mot 

en lägre liggande strandträdgården av en 

hög stödmur, likaledes av natursten. I långfasaden 

finns två numera igensatta bågformiga 

förbindelseöppningar. 

Invändigt utgör den övre trapphallen med 

inredning och målningar från 1700-talet ett 

karaktäristiskt inslag. Vid utsmyckningen har 

kända konstnärer som Johan Pasch och Charles 

Cousin medverkat. Granitblocken framför 

huset utgör grundkontur till två små flyglar, 

flankerande symmetriskt utformad entrégård. 

Byggnadsminnesförklaringen omfattar även 

ett yttre flygelpar; ett med huvudbyggnaden 

samtida samt ytterligare en träbyggnad av 

äldre datum, numera stall. Båda husen är rödfärgade 

med tegeltak. 

Sköldnora huvudbyggnad

Sköldnora 

Emmylund 


Fiskartorpet 

Nyby 

Bränntorp 

19 

Alby 

Smedstorp 

Kocktorp

Inom planområdet låg flera dagsverketorp som 

tillhörde Sköldnora kungsgård. Idag finns fortfarande 

Nyby, Fiskartorp, Smedstorp, Kocktorp, Emmylund 

och Brännskogen kvar, mer eller mindre 

bevarade. 

Under historisk tid tillhörde marken inom planområdet 

Borgby i norr, Sköldnora, Stora Alby, Fantebol, 

Norrsättra, Rimstaholm, Lilla Sylta och Stora 

Sylta. Det äldre vägsystemet såsom det framträ- 

Emmylund 

Löthen vid fd Stora Sylta 

Brännskogen 


20 

der på den häradsekonomiska kartan från förra 

sekelskiftet har inte ändrats så mycket. 

Den sydöstra delen av planområdet ligger inom 

område av riksintresse för kulturmiljövården, 

riksintresseområdet AB:K 71 Skålhamravägen, se 

karta sid 11. Motiveringen till riksintresset är bland 

annat herrgårdslandskapet, vägsystemet med 

dess rötter i en forntida stormannabygd samt 

landskapet som speglar en rik och komplex järnåldersbygd. 

I och med tillkomsten av Norrortsleden har 

sambandet i denna del av riksintresseområdet 

skurits av varför frågan får lyftas tillsammans med 

länsstyrelsen om riksintresset ska tas bort norr om 

Norrortsleden i denna del. 

Kocktorp 

Den forntida färdvägen vid Fornboda används fortfarande 

bland annat som ridväg. Färdvägen är en gammal kulturväg 

och viktig att behålla som del av kulturarvet.


21

Landskapet 

Landskapskaraktär 

Landskapet inom planområdet bildar övergång 

mellan förkastningslandskapet med branterna 

längs Edsviken-Norrviken och typiskt uppländskt 

sprickdalslandskap med flacka dalbottnar, 

sprickdalssjöar och låga bergknallar. I väster reser 

sig berg på ca 70 m ö h . I öster och söder finns 

ett jordbrukslandskap kring Stora Alby, Torslunda 

och Smedstorp. Kring Fornboda, Sköldnora 

och längs Fjätursbäcken finns ett småskaligt 

jordbrukslandskap med en utlöpare in i Törnskogen. 

Landskapet har en lantlig karaktär. Med 

undantag marker som betas av nötboskap vid 

Sköldnora domineras landskapen kring gårdarna 

av hästverksamhet med stall, hästhagar och träningsbanor. 

Stråket norr om Smedstorp utgörs av 

Norrortsledens väglandskap. 

Landskapsrum 

Jordbrukslandskapet består av ett flertal tydliga 

landskapsrum som successivt övergår i varandra, 

avskärmade av skogskilar och åkerholmar. De 

öppna markerna brukas idag som åkermark eller 

nyttjas som hästbeten. Gränsen mellan åkermark 

och skog är ofta skarp med täta skogsbryn av 

asp, björk eller gran. Inom de betade markerna 

vid Stora Alby, Fornboda och Sköldnora finns en 

tydligare brynzon med ek, slån mm. 

Särskilt vid Sköldnora finns vackra beteshagar 

och välbevarat kulturlandskap. Fornbodas 

landskap är mer otydligt och splittrat även om 

här finns en del partier med ek- och betesmarker 

som har mer enhetlig karaktär. Landskapet upplevs 

trots betet som igenväxande, särskilt väster 

om gården ned mot Fjätursbäcken. 

Av särskilt intresse är landskapsstråken väster och 

söder om Fornboda med sekvenser av rum, kännetecknade 

av småskalighet, varierad topografi 

och flikig åkerstruktur, I detta landskap möts två 

historiska kommunikationsvägar; forntida vattenväg 

mellan Norrviken och Fjäturen och forntida 

vandringsväg genom skogen mot Skålhamra. 

Trafiklandskap 


22 

Landmärken 

Gårdarna med stallbyggnader utgör tydliga 

landmärken i landskapet. Sköldnora gård ligger 

inbäddad i grönska men kan skymtas från Norrviken. 

Träningsbanorna i det öppna landskapet 

har liten visuell påverkan då kulturlandskapen 

bevarats inom slingorna. 

Hagby ekopark är numera en integrerad del av 

kulturlandskapet och utgör ett landmärke. 

Norrortsleden utgör både en barriär och ett 

landmärke vid Smedstorp. 

Flera stora kraftledningar passerar genom 

området och ställverket vid Hagby exponeras 

tydligt i landskapet kring den nyrestaurerade 

Kvarnsjön. Landskapet kring ställverket och den 

övriga verksamhet med motorbanor mm har en 

industriell karaktär. Särskilt dominerande är de 

stora ledningsstolparna över det mer småskaliga 

landskapet söder om Fornboda. 

Vattenstråket längs Fjätursbäcken är idag igenväxande 

våtmarker och sumpskogar och utgör 

inget visuellt tydligt landskapselement. Sumpskogarna 

kring bäcken utgör en integrerad del av 

övrig skogsmark, liksommiljön kring Kvarnvikens 

inre del. 

Villabebyggelsen ligger till stor del inplacerade i 

skogsdungar eller i skogsbrynen och dominerar 

inte i landskapet. 

Storskaligt åkerlandskap sett från Stora Alby. Hagbytippen 

i fonden.

Sköldnora 

Beteslandskap 

Herrgårdslandskap 

23 

Motorsport- 

och infrastruktur 

Hästhagar 

Kvarnsjön 

Fornboda 

Fantorbol åker -Fantebol-hage - Fantebol äng 

Landskapskaraktärer, landmärken 

Forntida vattenväg 

Forntida vikingaleder 

och äldre vägsträckningar 

Landmärken 


Småskaligt åkerlandskap 

Hästhagar 

Stora Alby 

Hästhagar 

Beteslandskap 

Fd Stora Sylta 

Smedstorp 

Hästhagar 

Trafiklandskap 

Beteslandskap 

Storskaligt åkerlandskap

Gröna värden 

På kartan till höger redovisas naturvärden inom 

FÖP-området. Underlag för kartan är Upplands 

Väsbys naturinventering (2008), Skogsstyrelsens 

redovisning av naturvärden för området samt 

Upplands Väsby kommuns inventering av biotopskyddsområden 

(2002). Ytterligare områden med 

värdefulla naturvärden kan finnas utöver de som 

framkommit vid inventeringarna. 

Kommunens naturinventering 

Flera naturvärden finns i den nordvästra delen 

av plan-området och denna del anges som ett 

helhetsområde benämnt Sköldnora: område 

med värdefulla barrskogar och ängs- och betesmarker 

samt många värdefulla naturtyper på 

begränsad yta. Sköldnoraområdet präglas dels 

av barrskogarna i söder, här finns kärnor av äldre 

skog i en för övrigt brukad skogsmiljö. Vid Sköldnora 

kungsgård finns betesmarker och värdefulla 

lundmiljöer. 

Skogsstyrelsens inventering 

Skogsstyrelsen inventerade nyckelbiotoper 

mellan 1993 och 2006. Nyckelbiotoper är 

skogsområden med mycket höga naturvärden. 

Nyckelbiotop är ett kvalitetsbegrepp som avser 

skogsområden där man finner eller kan förväntas 

finna rödlistade arter. Resultatet används till 

rådgivning och planering av insatser för naturvården. 

På kartan till höger redovisas inventeringen, områden 

med naturvårdsavtal samt sumpskogar. 

Övriga områden i skogsstyrelsens inventering 

ingår i kommunens inventering. 

Biotopskyddsområden (MB kap 7 § 11) 

Biotopskyddsområden i jordbruksmark enligt 

Miljöbalken kap 7 § 11 avser alléer, odlingsrösen, 

stenmurar. åkerholmar och småvatten. Inventering 

utfördes 2002. På kartan redovisas samtliga 

biotopskyddsområden utom de som utgör 

vattendrag, dessa återfinns på kartan över Blå 

värden. 

Naturvårdsanalys 

En naturvårdsanalys för FÖP-området har tagits 

fram av Ekologigruppen AB under år 2010. 

Naturvårdsanalysen påtalar värdet av helhetsområdet 

för biologisk mångfald, området kring 

Sköldnora gård i nordvästra delen av FÖPområdet. 

Regionala värden i Rösjökilen som bedöms vara 

prioriterade för biologisk mångfald är: 

- barrblandskogar med gamla tallar 

- ädellövskogar 

- naturliga gräsmarker 

- vattendrag. 


24 

För ekologiska spridningssamband för talldominerade 

barrskogar, ädellövskogar samt naturliga 

gräsmarker konstaterar analysen, att FÖPområdets 

värdekärnor med barr- och barrblandskogar 

samt ädellövskogar har betydelse för de 

regionala spridningssambanden. Dessa värden 

bör alltså särskilt beaktas. Även våtmarker och 

vattendrag bör värderas högt. 

Områdena med barrblandskogar med gamla 

tallar är relativt små och därför känsliga. Sambanden 

mellan områdena är svaga och flera 

barriärer utgör hinder. Områdena är känsliga för 

förändringar i deras närhet. De kan dock utvecklas 

genom att skogsbruksåtgärder undviks och 

att viss röjning och gallring kring grova tallar sker. 

Områdena med ädellövskogar är likaså relativt 

små och därmed känsliga. Sambanden mellan 

områdena är svaga och barriärer finns. De är 

känsliga för igenväxning och beskuggning och 

avverkning är ett hot. Områdena kan dock stärkas 

genom att solitära ädellövträd och bestånd 

av ädellövträd gynnas samt genom tillgång på 

död ved. 

I FÖP-området finns endast mycket små partier 

med naturliga gräsmarker. Det finns dock ett 

antal mindre brukade gräsmarker som med annan 

skötsel skulle kunna utveckla värden på lång 

sikt. Sambanden för naturliga gräsmarker mellan 

Järvakilen, Rösjökilen och Angarnkilen behöver 

utvecklas och i ett sådant perspektiv kan gräsmarkerna 

inom FÖP-området få ökad betydelse. 

Ett av de gröna kilarnas värden är mosaikartad 

natur där Törnskogen är ett sådant område. 

Törnskogen gränsar både i söder och i nordost 

till barrskogsområden som är av betydelse för 

en rad arter, bland annat många mesfåglar 

och en del rovfåglar. Ur naturvårdsperspektiv 

är områdena triviala om man ser på dem som 

värdekärnor, men de fyller en viktig funktion som 

spridningslänkar mellan områden med högt 

naturvärde. 

Lövträd nära Fornboda


25

Blå värden 

Ytvatten 

Sjöar och vattendrag utgör värdefulla karaktärsdrag 

i kommunen. De används för olika typer 

av rekreation och upplevelser och utgör viktiga 

element för biologiskt liv. De är en viktig del i 

vattnets kretslopp. 

Fjäturen 

Fjäturen tillhör de minst övergödda sjöarna i 

sjösystemet, men halterna av kväve och fosfor 

är trots det höga. Sjön har karaktär av både näringsrik 

slättsjö och näringsfattig skogssjö. Fjäturen 

är en artrik sportfiskesjö (fiskekort krävs). 

Norrviken, Kvarnviken 

Norrviken är en mycket näringsrik, djup sprickdalssjö. 

I nordöstra delen finns Kvarnviken som 

är smal, grund och igenvuxen. Enskilda avlopp 

finns främst vid Norrvikens östra sida. Sjön är recipient 

för dagvatten från vägar, bebyggelse och 

industrimark samt från djurhållning vid Fornboda 

och Sköldnora kvarngård. Fosfortillförseln till sjön 

behöver minskas. 

I det fastställda åtgärdsprogrammet för Norra 

Östersjöns vattendistrikt ställs krav på att sjön 

Norrviken till år 2015 ska ha uppnått en God kemisk 

ytvattenstatus och en God ekologisk status. 

Kvarnsjön 

Kvarnsjön har restaurerats genom uppdämning 

av Hagbyån. Avsikten är dels att få förbättrad 

rening genom sedimentering, dels att öka den 

biologiska mångfalden samt att förstärka den 

kulturhistoriska landskapsbilden. Kvarnsjön bidrar 

till att minska föroreningstransporten från i första 

hand Vallentunasjön. 

Hagbyån 

Hagbyån påverkas av näringsämnesutsläpp från 

enskilda avlopp, rasthagar och jordbruk. Ån har 

också tidvis påverkats av näringsläckage från 

Hagbytippen. Beskuggningen av ån är medelgod 

och vattendragets strukturella variation 

bedöms vara ganska stor. 

Fjätursbäcken 

Fjätursbäcken rinner från Fjäturen mot Norrviken. 

Bäcken passerar en våtmark som tidigare varit 

en sjö; Rimstaholmssjön. Vattenkvaliten påverkas 

av dagvatten, jordbruk och djurhållning. I 

samband med Norrortsledens utbyggnad flyttades 

utloppet vid Fjäturen till ett mer ursprungligt 

läge. Bottenfaunan bedöms vara starkt eller 

mycket starkt påverkad av näringsämnen/ 

organiskt material. Bäcken bedöms ändå ha 

”naturvärde i övrigt”. 


26 

Fjäturen 

Norrviken 

Kvarnviken 

Kvarnsjön


27

Dagvatten 

Dagvatten är definitionsmässigt regn- och smältvatten 

som avleds från tak, parkeringar, vägar 

och gröna ytor. 

Dagvatten innehåller näringsämnen och även 

en mångfald giftiga substanser och tungmetaller. 

Dagvatten från bebyggda delarna av samhället 

och från vägnätet utgör en av de största 

källorna till miljöbelastning på sjöar och vattendrag. 

Dagvattnets kända miljöeffekter utgör en 

påtaglig risk för levande organismer i vattenmiljön 

och äventyrar den vattenkvalitet som satts 

som mål för Mälaren och vårt grundvatten. 

FÖP-området ligger inom Oxundaåns avrinningsområde. 

Se bild till höger. Avrinningen sker mot 

sjön Fjäturen, mot Hagbyån och Fjätursbäcken 

och vidare mot Norrviken. 

Inom Oxundaåns avrinningsområde har under 

en längre tid ett ambitiöst kommunövergripande 

vattenvårdsarbete bedrivits, som ligger i linje 

med intentionerna i EU:s ramdirektiv för vatten. 

Enligt kommunens dagvattenpolicy (2001) ska 

dagvatten i första hand omhändertas lokalt för 

att minska belastningen på sjöar och vattendrag 

i form av närsalter och andra föroreningar. I bilaga 

(2007) till dagvattenpolicyn finns rekommendationer 

om hur dagvattnet kan omhändertas. 

Lakvatten från den avslutade avfallsdeponin vid 

Hagby återvinningsanläggning renas i ett system 

av dammar, översilningsytor och våtmarker inom 

Hagby Ekopark. Det renade vattnet leds till stora 

Värtan. Processvatten från återvinningsanläggningen 

dvs från sorteringsytor mm leds till spillvattennätet. 

Hagbyån 


28 

Vattenskyddsområde 

De viktigaste grundvattentillgångarna i Upplands 

Väsby kommun är koncentrerade till Stockholmsåsen 

som går i nord-sydlig riktning genom 

kommunen. Vattentäkterna Hammarby och 

Löwenströmska ligger bägge invid sjön Fysingen. 

Stockholmsåsen fortsätter in i Sollentuna kommun 

där ytterligare två grundvattentäkter finns, en i 

Rotsunda och en för Jästbolaget vid Norrvikens 

västra strand. Ett förslag till nya gemensamma 

skyddsföreskrifter och skyddsområdesgränser för 

samtliga fyra vattentäkter är inlämnat för beslut 

hos länsstyrelsen. 

Norrviken ingår i det föreslagna skyddsområdet. 

Skyddsområdet är indelat i zoner och Norrviken 

ingår i tertiär skyddszon. Några specifika föreskrifter 

avses inte gälla inom denna zon, även kallad 

observationszon. Vid eventuell exploatering av 

mark inom den tertiära zonen ska dock hänsyn 

tas till att detta område står i förbindelse med 

den sekundära zonen varför försiktighet krävs 

även inom detta område. 

Strandskydd 

Utökat strandskydd om 300 meter från strandkant 

gäller för större delen runt Norrviken, Kvarnviken 

och Fjäturen. Generellt strandskydd om 100 meter 

gäller för Hagbyån och Fjätursbäcken. 

Strandskydd syftar dels till att ta tillvara friluftslivets 

intressen, dels till att bevara stränderna som livsmiljöer 

för växt. och djurliv. 

”Inom strandskyddsområde får inte nya byggnader 

uppföras, byggnader ändras så att de 

kan tillgodose ett väsentligt annat ändamål 

än de tidigare använts till, grävningsarbeten 

eller andra förberedelsearbeten utföras för 

bebyggelse som avser andra anläggningar 

eller anordningar utföras som hindrar eller 

avhåller allmänheten från att beträda ett 

område där den annars skulle ha fått färdas 

fritt eller som väsentligen försämrar livsvillkoren 

för djur- eller växtarter, eller andra åtgärder 

vidtas som väsentligen försämtrar livsvillkoren 

för djur- och växtarter.” 

Miljöbalken 7 kapitlet 13 § 

Markavvattningsföretag 

Markavvattningsföretag som berör FÖP-området 

är, se karta föregående sida, från norr till söder: 

Harby tf 1943 

Torslunda och Skällnora 

Alby - Hagby tf 1933 

Hagby Sjöängen tf 1937

Oxundaåns avrinningsområde 

(Källa: Sjöar och 

Vattendrag i Oxundaånsavrinningsområde. 

Oxundaåns 

Vattenvårdsprojekt 

Rapport 2003:2). 

Planområdets 

läge 

Mål för dagvattenhantering inom Oxundaåns 

vattenvårdssamarbete 

Stadsbyggandet ska ske så att den naturliga 

vattenbalansen påverkas så lite som möjligt. 

• Förorening av dagvatten ska förebyggas. 

• Dagvattensystem ska utformas så att flöden 

utjämnas och så mycket som möjligt av 

föroreningarna kan avskiljas före utsläpp i 

recipient. 

• Dagvatten ska utnyttjas som en positiv resurs 

i samhället genom att synliggöras för att öka 

de pedagogiska och estetiska värdena samt 

öka värdet för naturvården. 

Målen förutsätter att stadsbyggandet kan 

ske utan allvarliga konsekvenser för vattenbalansen. 

Förebyggande eller kompensativa 

åtgärder ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningar. 


Målen innebär att dagvattnets innehåll av föroreningar 

måste begränsas genom förebyggande 

insatser under hela avrinningsförloppet från det att 

regnet träffar marken till vattnet når recipienten. 

Detta innebär att dagvatten från t ex vägar och 

industrier, där risken för föroreningar är stor, bör 

förbehandlas innan det tillförs systemet. Förebyggande 

arbete kan betraktas som en åtgärd i sig 

t ex genom material- och åtgärdsval i olika sammanhang. 

Naturliga metoder för omhändertagande och 

rening bör utnyttjas regelmässigt. Avledning av 

dagvatten i öppna avrinningsstråk innebär goda 

möjligheter till utjämning och uppbromsning av 

flöden. Öppna dagvattensystem kan utgöra ett 

positivt inslag i stadsbilden om de på ett naturligt 

sätt integreras i parker och naturområden. 

Utdrag ur”Oxundaåns avrinningsområde - policy, 

råd och riktlinjer” 2001 och 2007. 

29

Friluftsliv, rekreation 

Rekreation 

Törnskogen, området längs med östra sidan av 

Kvarnviken samt skogsområdet vid Taggårda 

ger möjlighet till promenader, motionslöpning, 

bär- och svampplockning, ridning mm för boende 

inom FÖP-området och i Bollstanäs samt Sollentuna. 

I södra delen, som nås från Vaxmora i Sollentuna, 

finns flera ordnade rast- och grillplatser. 

Skyltade anslutningar mot Törnskogen saknas från 

Upplands Väsbyhållet. 

Längs Kvarnviken finns en skyltad stig från Bollstanäs 

mot Brännberget. Brännbergets sluttning med 

gammal skog och stora mossiga stenblock utgör 

ett typexpempel på trolsk miljö. Området längs 

med Kvarnvikens nordöstra sida används för promenader, 

grillning, fiske och har ett mycket stort 

rekreativt värde. 

Badplats finns i Bollstanäs vid Norrvikens norra sida. 

Sjön är även populär för sportfiske (fiskekort krävs). 

På vintrarna anordnas på Norrviken en ca 14 km 

lång skridskobana av kommunernas fritidskontor. 

Den nyrestaurerade Kvarnsjön utgör en ny målpunkt. 

Här finns en stor pedagogisk potential. 

Ridvägar finns bland annat runt sjön Fjäturen och 

Hagbyslingan. 

Inom området ligger Motorparken med Stockholm 

Paintball & Äventyrscenter. Här finns paintball, 

gokartkörning, klättervägg och olika äventyrsaktiviteter. 

FÖP-området saknar idag iordninggjorda rekreationsmöjligheter. 

Närmaste friluftsgård finns vid Rösjön 

i Sollentuna. Roslagsleden passerar söder om 

Fjäturen via Hagby mot Vallentunasjön. Öster om 

planområdet finns Runriket med vandringsleder 

runt Vallentunasjön. Entré mot Rösjöskogen finns 

bland annat vid Södersättra. 

Inom området finns ett par anläggningar där man 

kan hyra hästplats. Störst är Smedstorp gård och 

Fornboda gård. 

Träningsanläggningarna för travhästar,Stora Alby 

och Sköldnor, är i huvudsak professionella och 

betraktas här som verksamheter. 

FÖP-området nyttjas idag relativt sparsamt för rekreation 

och rörligt friluftsliv. I en framtid med ökat 

rekreationstryck i området (bl.a. fler närboende) 

kan fler möten mellan ryttare och vandrare/cyklister 

skapa otrygghet längs stigarna och komma 

att inskränka antingen på ridverksamheten eller 

allmänhetens tillgänglighet till området. Konflikter 

bör kunna undvikas med god planering och anpassning 

av rekreationsstråk till verksamheternas 

krav och vice versa. 


30 

Utblick över Norrviken 

Stigen längs Kvarnvikens östra sida 

Islandshästar vud Smedstorps gård

Törnskogen 

Törnskogen, som består av ett cirka 700 ha 

stort naturområde i Sollentuna kommun och 

Upplands Väsby kommun, utgör en del av 

Rösjökilen. 

För delen inom Sollentuna kommun beslutade 

Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-11 om 

naturreservatsbildning. För delen inom Upplands 

Väsby kommun pågår arbete med naturreservatsbildning. 

Törnskogens värden är knutna till naturvärden 

och till friluftslivet. 

Törnskogen utgörs huvudsakligen av skogsmark. 

Topografin i området präglas av ett 

småkuperat sprickdalslandskap, vilket skapar 

en varierad natur och landskapsbild. Höjderna 

domineras av hällmarkstallskog, sluttningarna 

av granskog och sänkor och dalgångar av 

öppen mark, våtmarker och lövskog. De biologiska 

värdena är framförallt knutna till resterna 

av kulturlandskapet, fuktstråken, lövskogarna 

och de gamla barrskogarna. Områdets största 

friluftsvärde är dess storlek och läge med 

närhet till bebyggelse och kommunikationer. 

Områdets storlek och variation skapar goda 

förutsättningar för höga upplevelsevärden. Här 

finns kulturella lämningar och höga biologiska 

värden. Området har troligen fungerat som ett 

landmärke utmed en vattenled. Det är förmodligen 

detta som har gett namn åt området då 

”törn” betyder ”sväng till ny kurs”. 


31 

Trolska miljöer och miljöer som ger upplevelse av orördhet 

återfinns bland Törnskogens hällmarker och små myrar.

Tillgänglighet 

Området ligger i gränslandet mellan tre kommuner 

och utgör inget välkänt rekreationsområde 

idag. Det är dock relativt lättillgängligt från Upplands 

Väsby men även från Sollentuna och Täby. 

Buss 527 från Sollentuna C vänder vid Stora Alby 

vissa turer, annars är ändhållplatsen vid Smedstorps 

gård. Buss 684, Täby Centrum-Upplands 

Väsby station, passerar vardagar morgon och 

kväll med hållplatser vid Fornboda och Hagbylund 

norra. 

Idag saknas cykelförbindelser genom området. 

Ny cykelväg längs med hela Täbyvägen med 

koppling mot Sollentuna och Täby är ett måste 

för att ge tillgänglighet för cyklister. Grönanvägen 

utgör ett framtida viktigt GC-stråk som Vägbro och passage vid Fjätursbäcken 

kommer att få fler anslutningar in mot Sollentuna 

bland annat längs planerat grönstråk utmed 

Snugganbäcken i Väsjöområdet. 

Skyltad stig finns från Bollstanäs mot Brännberget 

och längs norra delen av Kvarnviken löper en 

promenadstig som övergår i en skogsstig. 

Idag utgör skogsvägen mot Nyby den tydligaste 

platsen för att ta sig in i Törnskogen från Väsbyhållet. 

Områdena har privat prägel och utgör 

del av hästgårdarna. En mer offentlig skogsentré 

saknas. 

Det är svårt att röra sig i nord-sydlig riktning från 

Bollstanäs ned till Hagbyån. Det är inte tillrådligt 

att gå längs Täbyvägen. Det är även svårt att 

Skyltar inom 

hitta förbindelse mellan Kvarnviken och Vallentu- 

området 

nasjön. 

Norrortsleden och i viss mån Frestavägen utgör 

tydliga barriärer genom landskapet norr om 

Smedstorp. Det är möjligt att passera under 

Norrortsleden på tre ställen längs sträckan 

Törnskogstunneln- Hagbylunds trafikplats. Vägen 

går på långa landskapsbroar vid Fjätursbäcken, 

Kolstabäcken och Snugganbäcken. 

Täbyvägen utgör en barriär även om den kan 

passeras i plan. En nybyggd passage via gångport 

finns vid Fornboda. 

Åkermark och hästhagar utgör barriärer för den 

som vandrar i landskapet. Åkermark kan passeras 

vintertid och efter slåttern och djurhagar när 

djuren inte är där. Det är dock önskvärt att tydliggöra 

hur man passerar genom jordbrukslandskapet 

och genom olika typer av betesmark. 

Vägar och områden med skylten ”privat” skapar 

osäkerhet om var passage är möjlig. Osäkerheten 

är en barriäreffekt. 

Norrortsleden sprider trafikbrus in i intilliggande 

rekreationsskogar. Hur bullret sprids beror förutom 

topografi på vindriktning och väderlek. 

Grönanvägen, vägen i Törnskogen, är kraftigt 

bullerstörd på vissa sträckor. Skog kommer på sikt 

att växa upp och ge viss avskärmning. 


32

Törnskogen 


33


Norrortsleden 

Länsväg 265 Norrortsleden passerar genom 

planområdets södra del. Leden utgör en av få 

tvärförbindelser mellan E18 och E4. Vägen öppnades 

i hela sin sträckning, Häggvik- Rosenkälla i 

november 2008. Leden har en skyltad hastighet 

av 90 km/h och har en nästintill motorledsstandard. 

Norrortsleden är statlig väg. 

Täbyvägen 

Hela planområdet trafikförsörjs via Täbyvägen 

med undantag av fastigheterna inom Smedstorp 

som försörjs via Frestavägen. Täbyvägen, 

väg 872, är en huvudväg som binder samman 

Upplands Väsbys centrala delar med Norrortsleden. 

Vägens standard är varierande, men inom 

planområdet har den karaktären av landsväg 

med en vägsträckning i ett öppet landskapsrum 

med en förhållandevis god linjeföringsstandard. 

Undantaget är vägens sträckning norr om Stora 

Alby. Här samverkar den vertikala och horisontella 

linjeföringen till begänsande siktsträckor. 

Hastigheten är satt till 70 km/h på aktuellt vägavsnitt. 

Vägen saknar vägren. 

Inom planområdet finns 5 större korsningspunkter, 

3 mindre väganslutningar eller 3 fastighetsanslutningar. 

Ingen korsning är utformad med 

refuger eller vänster-svängande körfält förutom 

anslutningspunkten mot väg 265. De större 

korsningarna bedöms ha goda siktförhållanden. 

Anslutningen till motorstadion har dock något 

skymd sikt mot norr. 

Väg 872 Täbyvägen är statlig väg. 

Övriga vägar 

I södra delen av planområdet finns mindre skogsvägar 

som nyttjas för tillfart till enskilda fastigheter 

och hus. Dessa nyttjas även som gång- och 

cykelvägar. 

Gång- och cykelvägar 

Längs med Täbyvägen finns GC-väg från Alby 

såg-området och fram till GC-porten vid Fornboda. 

Gamla vägen i Alby Såg norr om Norrortsleden 

är GC-väg som passerar under Norrortsleden. 

Mindre skogsvägar nyttjas även som gång- och 

cykelvägar. 


34 

Kollektivtrafik 

Norrorsleden trafikeras av bussar. Busshållplatser 

finns i anslutning till Hagby trafikplats. 

Täbyvägen trafikeras av två busslinjer, 684 och 

527. Buss 684 går (ej helger) mellan Upplands 

Väsby och Täby Kyrkby och har busshållplats vid 

Fornboda. Buss 527 går mellan Sollentuna station 

och Fornboda och har busshållplats vid Smedstorp, 

Hagbylund norra samt Fornboda vissa turer. 

Trafikmängder och olyckor 

Trafikbelastningen på Norrortsleden är hög ca 

17 000 - 20 000 inom planområdet. Den gamla 

”Norrortsförbindelsen” dvs Frestavägen - Prästgårdsvägen 

har i samband med Norrortsledens 

öppnande fått en minskad trafikbelastning ned 

60 - 85% och en mer lokal funktion. En minskning 

av trafikmängden har även skett på Täbyvägen 

- Sandavägen. 

Det statliga vägnätet inom Stockholms län har 

haft en generell trafikökning kring någon procent 

årligen under en längre tidsperiod. Denna trend 

kan förväntas fortgå i takt med att regionen 

växer. 

För de mer lokala gatulänkarna kan trafikökningen 

bli än mer omfattande som följd av större 

utbyggnader av bostäder eller verksamheter 

inom ett geografiskt avgränsat område. Sålunda 

kan trafiken på Täbyvägen komma att påverkas 

av de planer som pågår inom kommunen. Men 

även grannkommunernas planering påverkar 

trafikflödet. 

Inom Sollentuna kommun pågår planläggning 

för Väsjö-området. Här planerar Sollentuna en 

mycket stor bostadsvolym. Detta kommer att påverka 

trafikbelastningen på Frestavägen. Inom 

Täby kommun pågår planer på värmekraftverk. 

I övrigt utgör Hagbytippen en regional målpunkt 

med stor trafikalstring av såväl personbilar som 

tunga transporter. Återvinningscentralen har 

öppet för företag måndag- fredag, för privatpersoner 

alla dagar. 

Mot bakgrund av att Norrortsleden öppnades 

för trafik i sin fulla sträckning först i november 

2009 finns ingen statistik över olyckor för det nya 

vägsystemet. 

På Täbyvägen är den vanligaste olycksformen 

upphinnandeolyckor med två bilar inblandade. 

De flesta olyckor sker i korsningar.


35 

HPL 

HPL 

HPL

Markförhållanden 

Geoteknik 

Området är kuperat med markhöjder som varierar 

mellan ca +4 och +60 meter. Jordlagerförhållandena 

utgörs huvudsakligen av lösjordsområden 

med lera, delvis överlagrad av organisk jord, 

samt höjdpartier med morän och berg i dagen. 

På jordartskartan redovisas översiktligt olika 

jordarters utbredning. 

Jordlagerförhållanden, grundvattennivåer m.m. 

avgör erforderliga grundläggningsåtgärder 

för nya anläggningar och måste studeras för 

respektive anläggning. Generellt sett kan dock 

grundläggning av byggnader och behov av 

markförstärkningsåtgärder för gator, ledningar, 

hårdgjorda ytor m.m. översiktligt hänföras till de 

jordarter som redovisas på jordartskartan enligt 

nedan. 

Område med berg och morän i dagen 

Markförstärkning erfordras inte för gator, ledningar 

och hårdgjorda ytor. Byggnader kan 

grundläggas med plattor på morän, på packad 

sprängbotten eller direkt på fast berg. 

Område med 0 – 2,5 m lera 

Översiktligt kan antas att dessa grundläggningsförhållanden 

råder i zonen närmast gränsen 

till morän. Markförstärkningsåtgärder för gator, 

ledningar och hårdgjorda ytor erfordras normalt 

inte. Lätta byggnader kan grundläggas med 

plattor på lera. Tyngre byggnader grundläggs 

med plintar eller pålar nedförda till morän eller 

berg, alternativt med plattor på packad fyllning 

efter urgrävning av lera. 

Område med mer än 2,5 m lera 

Vid uppfyllningar mindre än ca 0,5 m erfordras 

normalt inte markförstärkningsåtgärder för gator, 

ledningar och hårdgjorda ytor. Vid större uppfyllningar 

finns risk för att framtida sättningarna blir 

för stora och stabiliteten för låg. Lämpliga åtgärder 

kan vara markförstärkning med kalkcementpelare, 

vertikaldränering eller lastkompensation 

med lättfyllning m.m. Vid självfallsledningar kan 

dock redan några decimeters uppfyllning utan 

förstärkningsåtgärder medföra oacceptabla 

sättningar. Byggnader grundläggs med pålar 

som nedförs till morän eller berg. 

Område med organisk ytjord ovan lera 

Markförstärkningsåtgärder kommer normalt att 

krävas för gator, ledningar och hårdgjorda ytor 

för att minimera framtida sättningar och ge tillräcklig 

stabilitet. Säkra men kostsamma metoder 

är påldäck och/eller bankpålning. Andra alternativ, 

som kostnadsmässigt bedöms vara mer 


36 

fördelaktiga, där förutsättningarna föreligger, är 

vertikaldränering eller kalkcementpelarförstärkning 

av leran delvis i kombination med masstabilisering 

av organisk jord. Nedpressning av 

sprängsten kan också vara ett alternativ, dock 

svårkontrollerat och mindre lämpligt i områden 

där byggnader skall pålgrundläggas. 

Hydrogeologiska förhållanden 

Grundvattenbildningen inom området påverkas 

delvis av sjöarnas vattennivåer. Norrviken med 

medelvattennivå ca +3,5 meter och Fjäturen 

med medelvattennivå ca +5,7 ligger inom området. 

I lågpartierna finns flera vattendrag och 

diken. I områdena med organisk jord och lera 

runt sjöar och vattendrag ligger grundvattennivåerna 

troligen nära markytan. I de höglänta 

delarna förekommer grundvatten, instängt av 

bergryggar eller andra grundvattentrösklar, på 

högre nivåer. Grundvattennivåerna inom området 

varierar troligen mellan ca +4 och +50 meter. 

Det är viktigt ur geoteknisk synpunkt att grundvatten-nivåer 

inte sänks, särskilt inom områden 

med lera. Om grundvattentrösklar tas bort i samband 

med exploatering finns risk för att marksättningar 

kommer att inträffa i lerområden där 

grundvattensänkning sker. Grundvattennivåerna 

kan förväntas variera med årstid och nederbörd. 

Service 

Offentlig service 

Vid Bollstanäs, strax norr om planområdet, ligger 

närmaste förskola och grundskola. Gymnasium 

ligger i centrala Väsby. 

Enligt lokalförsörjningsplanen, 2009-2019, är det 

inom Väsby östra överkapacitet av förskoleplatser 

om ingen förskola läggs ner. 

Sörabs anläggning, vid Hagby återvinningscentral, 

har ansökt om utvidgad verksamhet 2007- 

12-20. 

Kommersiell service 

Vid trafikplats Sandavägen- Stockholmsvägen 

ligger en närmaste mataffär, ca 4 km från planområdets 

norra del. Övrig service finns i Väsby 

centrum. Inga stormarknadsetableringar har 

tillåtits i kommunen.


37


Kraftledningar 

Inom planområdet finns 400, 220 och 70 kV 

luftledningar. Runt kraftledningar uppstår 

magnetiska fält. Upplands Väsby tillämpar försiktighetsprincip 

vid placering av nya byggnader 

i förhållande till förhöjda magnetfält och har 

planeringsmålet att magnetfältstyrkan får uppgå 

till högst 0,2 mikrotesla vid ny bebyggelse för 

bostäder. 

I norra delen av området finns en 400 kV luftledning 

som behöver ett skyddsavstånd om 160 meter 

för att klara planeringsmålet för magnetfält. 

Hagby ställverk, i nordöstra delen av FÖP-området, 

sköter norra Stockholms elförsörjning. 

I nord-sydlig riktning går en 220 kV och en 70 kV 

luftledning som är samförlagda. Från ledningen 

krävs ett uppskattat avstånd på ca 125 meter till 

bostäder. 

Genom området går även dubbla 70 kV ledningar 

som tillhör Vattenfall. 

Skyddsavstånd med anledning av kommunens 

planeringsmål för magnetfält behöver utredas 

för ledningarna och ställverket. 

Svenska kraftnät har utrett den framtida utformningen 

av stam- och regionnäten för el i 

Stockholms län, det så kallade Citylink-projektet. I 

förslaget föreslås en 400 kV kabelförbindelse från 

norra Stockholm till Södertörn som skapar en hel 

400 kV ring runt Stockholm. Detta ger ett så starkt 

kraftnät att ett antal kraftledningar kan tas bort. 

Svenska Kraftnäts förslag om ny 400 kV luftledning 

löper från ställverket i Hagby över de öppna 

markerna öster om Stora Alby och genom skogen 

norr om Fjäturen. Upplands Väsby kommun 

och Täby kommun samarbetar med ambitionen 

att få ledningen förlagd i mark. Skisser på alternativa 

lägen för ledningen finns, på kartan till höger 

redovisas ett förslag om läge för markförlagd 

ledning. 

I samband med utbyggnaden av en 400 kV 

ledning tas 220 kV och 70 kV ledningarna i nordsydlig 

riktning bort. 


38 

Uppvärmning 

Uppvärmning av bebyggelsen sker idag med 

enskilda anläggningar. 

Täby kommun planerar för ett kraftvärmeverk vid 

Hagby återvinningsanläggning samt utbyggnad 

av fjärrvärmesystemet. 

Vatten och spillvatten 

Bebyggelsen inom planområdet har enskilda 

vatten- och spillvattenanläggningar. Flera 

markägare har uttryckt önskemål om kommunal 

anslutning. Om ny bebyggelse ska tillkomma 

inom området behöver anslutning ske till kommunalt 

ledningsnät. 

Upplands Väsby kommuns vatten- och spillvattennät 

når fram till korsningen Sandavägen/ 

Gudbyvägen. Gudby är anslutet till kommunens 

ledningsnät med egen ledning fram till korsningen. 

FÖP Sydost-området kan ansluta till nätet 

i korsningen med ledningar som förläggs längs 

med Täbyvägen. 

På norra sidan av Norrviken finns även möjlighet 

att ansluta FÖP-området till kommunens ledningsnät 

via en sjöledning. 

Till Hagbytippen finns kommunalt va framdraget 

(Täby kommuns nät). Ledningsnätet här har 

dock inte kapacitet för ytterligare anslutningar 

enligt Täby kommun. 

Vid en utbyggnad av Väsjöområdet kan även 

anslutning mot Sollentuna kommuns ledningsnät 

vara aktuellt. 

Dagvatten 

FÖP-området ligger i stort sett helt inom Oxundaåns 

avrinningsområde. Se bild till höger. Avrinningen 

sker mot sjön Fjäturen, mot Hagbyån och 

Fjätursbäcken och vidare mot Norrviken. 

Inom Oxundaåns avrinningsområde har under 

en längre tid ett ambitiöst kommunövergripande 

vattenvårdsarbete bedrivits, som ligger i linje 

med intentionerna i EUs ramdirektiv för vatten. 




i form av närsalter och andra föroreningar.


39

Miljö- och riskfaktorer 

Buller 

Området exponeras för buller 

från vägtrafik, flyg och industri 

vilket begränsar de ytor som går 

att använda för bostäder eller 

kan avvaras för rekreation. 

Vägtrafik 

De stora vägar som korsar området 

är Norrortsleden och Täbyvägen. 

På ett avstånd av ca 150 

meter från Norrortsleden och ca 

60 meter från Täbyvägen finns 

risk att riktvärdet för dygnsekvivalent 

ljudnivå 55 dBA överskrids. 

Ska bostäder byggas närmare 

vägarna än så krävs någon form 

av bullerskydd. Idag löper en 

bullervall längs Norrortsledens 

södra sida. Boende har framfört 

klagomål på buller från både 

Täbyvägen och Norrortsleden. 

Uppföljning av bulleråtgärder 

som vidtagits i samband med 

Norrortsledens utbyggnad behöver 

ske. 

Översiktlig trafikbullerberäkning 

Ekvivalentnivåer redovisas 

Underlag:dagens trafikmängder, 

befintlig terräng. 

Leq 2 m över mark 

>50 dBA 

>55 dBA 

>60 dBA 

>65 dBA 

>70 dBA 

>75 dBA 

Bedömningsgrunder 

För olika typer av bullerkällor finns olika riktvärden. 

För trafikbuller, inklusive flyg, gäller riktvärden 

fastställda av riksdagen. För industribuller 

gäller riktvärden som varierar över dygnet 

Riktvärden för trafik- och industribuller vid bostad. 


Sydost 

förutsättningar buller 

Översiktlig trafikbullerberäkning 

40 

0 250 500 1 000 Meter 

indelat på dagperiod (07-18), kvällsperiod (18- 

22) och nattperiod (22-07). 

För flygbuller gäller FBN i stället för dygnsekvivalent 

nivå. FBN (flygbullernivå) är ett viktat 

medelvärde där flygrörelser under kvälls- och 

nattperioden bedöms strängare än de under 

dagperioden. 

För rekreationsområden i närheten av tätort 

har Naturvårdsverket föreslagit riktvärden för 

trafikbuller på 45 – 50 dBA dygnsekvivalent nivå. 

I denna FÖP har 45 dBA använts som riktvärde i 

områden lämpliga för rekreation. För industribuller 

gäller 5 – 10 dB strängare riktvärden för områden 

planlagda för rekreation än de som gäller 

för bostäder.

Flygtrafik 

Ljud från flygtrafik till och från Arlanda hörs regelbundet 

i området. Norra delen av planområdet 

är inom Arlandas influensområde där riktvärdet 

för maxnivå 70 dBA överskrids minst 3 gånger per 

årsmedeldygn. 

Hela området exponeras för maxnivåer från 

flygtrafiken som överskrider Naturvårdsverkets 

riktvärde gällande rekreationsområden Detta 

har man bortsett ifrån i denna FÖP och i stället 

bedömt att det finns delar av planområdet som 

är lämpliga för rekreation trots flygbullret. 

I dagsläget pågår en ny tillståndsprövning för 

Arlanda, se vidare sid 14. 

Industri och övriga verksamheter 

Inom området finns inga industrier. Det finns dock 

en transformatorstation i områdets norra del. 

Boende i Torslunda i Täby har klagat på ljud från 

denna och mätningar av buller har genomförts. 

Bostäder bör ej planeras i anslutning till transfor- 

På kartan redovisas de områden som är 

lämpliga för bostäder och rekreation med 

hänsyn till buller. Den norra delen är idag ej 

tillgänglig för bostadsbyggande på grund av 

flygbuller men detta kan ändras om Boverkets 

förslag på allmänna råd för flygbuller antas. I 

övrigt uppfyller de markerade områdena alla 

gällande riktvärden för bostäder respektive rekreation, 

undantaget riktvärden för flygbuller 

i rekreationsområde som ej uppfylls. Hänsyn 

har ej tagits till buller från trafikövningsbanan. 

Det kan vara möjligt att bygga bostäder med 

god ljudmiljö även i andra områden men då 

krävs någon form av bullerskyddsåtgärd. Detta 

kan vara till exempel bullerskärmar, avskärmande 

bebyggelse eller tyst vägbeläggning. 


41 

matorstationen. Återvinningscentralen i Hagby 

(Täby) alstrar buller som berör områdets sydöstra 

del. Sörab som driver ÅVC:n planerar en utbyggnad 

av verksamheten och tillståndsprocessen 

för detta är pågående. Sörab önskar påbörja 

verksamheten klockan 6.00 vilket medför att 

riktvärden för nattperioden gäller. Ett område 

mellan kommungränsen och Täbyvägen riskerar 

att exponeras för ljud över detta riktvärde. Beroende 

på vilka villkor för buller som verksamheten 

slutligen får i sitt tillstånd kan detta område 

komma att minska. 

Trafikövningsbana 

Trafikövningsbanan i områdets norra del har krav 

avseende buller i enlighet med Naturvårdsverkets 

riktvärden för buller från motorsport- och 

bilprovningsbanor. Motorbanan kan ge upphov 

till störande motorbuller, omfattningen är okänd. 

Verksamhetsutövaren har planer på att lägga 

ned trafikövningsbanan och i stället exploatera 

området med kontor och bostäder.

Radon 

Norra delen av området ingår i en översiktlig 

kartläggning av radonförekomst. Stora delar 

anges som eventuellt högriskområde. 

Markföroreningar 

Inom området vid Hagbylunds trafikplats har 

tidigare ett sågverk legat, men området bedöms 

vara tillräckligt sanerat nu. Ställverket Hagby har 

troliga markföroreningar med oljespill. Vid halkbanan 

finns troligen även markföroreningar. 

Försiktighet ska även iakttas vid gårdar med 

verkstäder, gårdstippar och bränsletankar när 

marken ska tas i anspråk för annat ändamål. 

Farligt gods 

Norrortsleden har i stort motorvägsstandard men 

är ej utpekad som primär transportled för farligt 

gods. 

Inom 100 meter från primär transportled för farligt 

gods ska risksituationen bedömas. Minst 25 meter 

byggnadsfritt avstånd ska lämnas. 

Översvämningsrisk 


42 

Ras och skred 

Risk för ras och skred finns i lerområden i anslutning 

till vattensystem. Om det är aktuellt med 

uppfyllnader och lasttillskott i sådana områden 

behöver stabiliteten kontrolleras. 

Hästar 

Inom planområdet finns flera häststall vilket innebär 

risk för besvär för allergiker. 

Vid Stora Alby finns ca 100 hästar, på Fornboda 

gård ca 40 hästar, vid Skällnora kvarn ca 50 hästar 

och på Smedstorps gård finns drygt 50 hästar. 

Träningsbanor och betesmarker finns i anslutning 

till gårdarna. 

Vid en större utbyggnad av bostäder (mer än 

8-10) bör avståndet vara minst 200 meter till 

större stall enligt kommunplanen. Avståndet till 

betesmark/träningsanläggning bör vara 100-200 

meter. 

För nybyggnad med enstaka hus nära hästar 

görs en individuell bedömning som kan innebära 

att kortare skyddsavstånd kan accepteras. 

Utbyggnad av bostadshus nära stall och hagar, 

närmare än avstånden ovan, kan vara möjligt 

om bostadshuset har ett dokumenterat samband 

med stallet. 

Luft 

Återvinningsanläggningen kan avge lustgas 

och metan från kompostering, samt ammoniak 

från hantering av hästgödsel. Dessa är flyktiga 

organiska ämnen (VOC). Vidare förekommer 

damning främst från sorteringsplattan.


43

Detaljplaner, förordnanden mm 

Detaljplaner 

Inom FÖP-området finns ej någon detaljplan 

framtagen. 

Samlad bebyggelse 

Områden som betraktas som ”samlad bebyggelse” 

anges i kommunplanen. Inom områden 

med samlad bebyggelse är kraven på bygglov 

för ombyggnad eller tillbyggnad mer omfattande 

än på landsbygden i övrigt. Krav för 

dessa områden finns angivna i PBL 2 kap 4 §. 

Förändringsåtgärder av större omfattning i dessa 

områden kan kräva att områdesbestämmelser 

eller detaljplan upprättas. För mindre åtgärder 

prövas förändringen i ett förhandsbesked inför 

bygglovhanteringen. (Se vidare kommunplanen 

s 48) 

Byggnadsminne 

Sköldnora huvudbyggnad samt två mangårdsbyggnader 

är förklarade som byggnadsminne 

enligt lagen om kulturminnen. 

Skyddsområde för vattentäkt 

I förslaget till nytt skyddsområde för vattentäkter 

ingår Norrviken i skyddsområde för vattentäkt, 

tertiärområde. Se vidare under rubrik Blå värden. 

Kraftledningar - nätkoncessioner 

Inom området finns 70, 220 och 400 kV kraftledningarna 

som tillhör Vattenfall Eldistribution AB 

och Svenska Kraftnät. För ledningarna finns nätkoncession 

som är ett tidsbegränsat tillstånd. En 

nätkoncession måste förnyas efter en viss tid hos 

Energimarknadsinspektionen. 

Enligt starkströmsföreskrifter 99 § gäller ett generrellt 

avstånd av 10 meter mellan byggnad och 

yttersta fasledning över 55 kV. 

Strandskydd 

Utökat strandskydd om 300 meter från strandkant 

gäller för större delen runt Norrviken, Kvarnviken 

och Fjäturen. Generellt strandskydd om 100 meter 

gäller för Hagbyån och Fjätursbäcken. 

På kartan till höger redovisas enbart strandskyddet 

på land men det gäller även 100 meter och 

300 meter ut i vattnet räknat fran strandlinjen. 

Syftet med strandskyddet är att bevara förutsättningarna 

för allmänhetens friluftsliv och att 


44 

bevara goda livsvillkor på land och i vatten för 

djur- och växtlivet. 

Väglagen 

Med hänsyn till trafiksäkerheten gäller bygggnadsförbud 

invid allmänna vägar inom vissa 

avstånd. 

För motorväg och motorvägsliknande väg 

(Norrortsleden) är minsta avstånd mellan byggnad 

och vägbana 35 meter inom detaljplanelagt 

område. Minsta avstånd mellan byggnad 

och vägbana är 50 meter utanför planlagt område, 

enligt Länsstyrelsebeslutet 1984-08-13. 

Byggnadsförbud om 30 meter gäller från vägområdet 

för väg 265, Täbyvägen, utanför detaljplanelagt 

område. 

Naturvårdavtal 

Naturvårdsavtalet är ett civilrättsligt avtal som 

tecknas mellan Skogsstyrelsen eller Länsstyrelserna 

och markägare som är intresserade av 

naturvård. Syftet med avtalet är att bevara och 

utveckla områden med höga naturvärden. 

Avtalstiden kan variera. Markägaren får viss 

ekonomisk ersättning för de begränsningar i 

brukandet som avtalet medför. Naturvårdsavtal 

kan träffas både för områden som är beroende 

av skötsel för att bevara naturvärdena och för 

sådana områden där naturvärdena gynnas bäst 

av fri utveckling. 

Se karta Naturvärden under rubrik Gröna värden.


45

ANALYS 

Övergripande frågor 

I diskussionen om hur kommunen ska se på den 

framtida markanvändningen i FÖP-området finns 

ett antal frågor av övergripande karaktär att ta 

ställning till. 

Den första frågan avser Rösjökilen som hela FÖPområdet 

ligger inom; 

1. Rösjökilen - gröna samband? 

Är det möjligt att ta tillräcklig hänsyn till grönkilen 

om markområden ska avsättas för ny 

bebyggelse? 

ANALYS 

Rösjökilen 

TPL Hagby 

Norrortsleden 

FÖP-områdets läge 

i regionen, 

underlagskarta RUFS 

46

Ytterligare ett par frågeställningar kan härledas 

till Stockholmsregionens expansion samt till 

Norrortsleden med trafikplats Hagbylund. FÖPområdet 

har fått en god kontakt med det regionala 

vägnätet vilket genererar exploateringsönskemål; 

2. Ny bebyggelse? 

Ska exploatering tillåtas vid trafikplatsen? I vilken 

omfattning och vilken användning ska det 

i så fall vara? Ska exploatering av bostäder/ 

verksamheter ske inom FÖP-området ? I vilken 

omfattning? 

Inom kommunen finns efterfrågan på mark för 

verksamheter samt efterfrågan på stora villatomter 

i naturnära läge. Kommunens utbyggnadsmöjligheter 

för bostäder begränsas av riksintresset 

för Arlanda. Större delen av FÖP-området 

ligger dock utanför detta begränsningsområde, 

här finns alltså möjliga markområden för bostadsutbyggnad. 

Kommunplanens inriktning är koncentration 

av bostäder i och runt tätorten med 

förskjutning västerut. Kommunen ska även ha en 

hållbar utveckling. 

3. Kommunplanen? 

Innebär ett förslag om utbyggnad av bostäder 

och verksamheter i FÖP-området att kommunplanens 

inriktning följs eller motverkas? 

Utöver dessa övergripande och långsiktiga 

frågeställningar finns frågor av mer akut karaktär 

att ta ställning till: områdets nuvarande va-försörjning 

behöver förbättras inom en snar framtid, 

hur kan en eventuellt ny bebyggelse samordnas 

med nuvarande hästverksamhet inom området? 

Samt - hur ska dessa akuta frågor hanteras i förhållande 

till de mera långsiktiga frågorna. 

ANALYS 

47 

Kommunens vision 

Visionen för Upplands Väsby kommun sammanfattas 

i ”Den vackra kommunen, där 

framtid och forntid möts – upplevelserik, öppen 

och trygg” (Kommunfullmäktige den 19 

juni 2006). 

Visionen innehåller fyra kännetecken: 

• Dynamisk satsning på kunskap och kultur 

• Öppen för nya idéer 

• Ekologiskt hållbar 

• Tillgänglig och trygg för alla 

Strategi för kommunens fysiska utveckling 

Den övergripande utgångspunkten för 

hela den strategiska kommunplanen är 

att utveckla Upplands Väsby till en modern 

småstad. För att åstadkomma denna 

utveckling anges följande strategier för kommunens 

fysiska utveckling: 

• Tätare bebyggelse i de centrala delarna av 

Väsby. 

• Förskjutning av bebyggelsens tyngdpunkt 

mot väster, avrundning i öster och utvidgning 

i söder. 

• Förtätning och komplettering inom nuvarande 

bebyggelseområden. 

• Förstärkning av det öst-västliga sambandet 

inom kommunen. 

• Planen ska möjliggöra byggande av 300 lägenheter 

per år eller 4 500 lägenheter inom 

planperioden. 

• Utveckling av knutpunkten Upplands Väsby 

station. 

• Väsby Centrum med angränsande stråk 

ska fortsätta utvecklas som kommuncentrum. 

• Minimera biltrafikens miljöeffekter genom 

satsning på cykelvägar, åtgärder för kollektivtrafiken 

och gena förbindelser samt 

separering av den regionala och lokala 

biltrafiken. 

• Förtätning av verksamhetsområden och 

omvandling av delar av områden utmed 

järnvägen och E4. 

• Utveckling av natur-, kultur- och rekreationsstråk. 

• Utveckling av Runsahalvön, i första hand för 

rekreation och fritid.

1. Rösjökilen -gröna samband? 

Är det möjligt att ta tillräcklig hänsyn till Rösjö- kilen 

om markområden ska avsättas för bebyggelse? 

Rösjökilen har: 

• stora rekreationsvärden 

• utpekade regionala och lokala naturvärden, 

utpekade värdekärnor bland annat i Törnskogen 

• ekosystemtjänster (luftväxling och klimatutjämning 

för bebyggda tätorter i närheten) 

• tidigare uttalat mål om reservatsbildning för 

Törnskogen 

• behov av kommunikationsleder in i grönkilen, 

0 250 500 1 000 Meter 

över kommungränserna och andra tillgänglighetsåtgärder 

bland annat parkering och 

rastställen. 

ANALYS 

TÖRNSKOGENS 

NATUROMRÅDE 

BEBYGGELSE- 

OMRÅDE 

DALGÅNGEN 

gräns mellan 

natur och bebyggelse 

inom FÖP-området 

48 

Törnskogen är en del av Rösjökilen. För Norra 

Törnskogen pågår arbete med naturreservatsbildning 

inom Upplands Väsby kommun. För 

Södra Törnskogen har beslut tagits om naturreservat. 

Naturreservatsbildning innebär att Törnskogen 

även i fortsättningen kommer att vara ett 

naturområde. 

För att Rösjökilen ska bestå får den inte delas 

upp i mindre delar utan samband med varandra. 

Törnskogen behöver även fortsättningsvis ha 

god kontakt med övriga delar av kilen. Som ett 

led i detta föreslås att Törnskogens naturreservat 

utökas fram till Fjätursbäcken. 

Fjäturens - Fjätursbäckens - Kvarnvikens nordsydliga 

dalgång var under förhistorisk tid en del 

av ett viktigt kommunikationssystem på vatten. 

Dalgången erinrar om detta och ger historisk 

tillbakablick. Dalgången har även gröna och 

blå naturvärden samt är ett viktigt karakteristiskt 

element i landskapet. Sköldnora kungsgård ligger 

väst om dalgången på en halvö i Norrviken. 

Miljön har stora kulturmiljövärden. 

Förslag till avgränsning 

av Törnskogens naturområde 

Dalgången med vattenförbindelsen 

mellan 

Norrviken och Fjäturen 

ska ingå i naturområdet 

Törnskogen på så sätt 

att väster om dalgången 

ska ej ny bebyggelse 

tillkomma. 

Ett bebyggelsestråk 

med nord-sydlig sträckning 

kan utvecklas öster 

om dalgången inom 

FÖP-området. 

Förslag till grov struktur 

för FÖP-området

Ett framtida bebyggelsstråk öster om dalgången 

behöver utformas så att samband kvarstår mellan 

Törnskogen och grönkilens övriga delar. 

Anläggningar inom denna del av Rösjökilen som 

redan idag påverkar kilens gröna samband är 

Norrortsleden, som passerar i södra delen av 

FÖP-område, och Hagbyanläggningen invid 

Norrortsleden. Därtill finns långt framskridna 

planer inom Sollentuna kommun på bebyggelse 

längs med Frestavägen fram till kommungränsen, 

den så kallade Väsjöstaden. Inom Upplands 

Väsby kommun har den så kallade ”Gåvan” fört 

fram förslag om ny bebyggelse i dalgången vid 

Borgby direkt norr om FÖP-området men detta 

har ännu ej lyfts upp till diskussion inom kommunen. 

För att säkerställa Rösjökilens värden måste 

tillräckliga gröna samband upprätthållas mellan 

kilens delar och tre samband föreslås, se bild 

nedan. 

Om dessa samband upprätthålls tas tillräcklig 

hänsyn tas till Rösjökilen. 

Förslag till samband som 

upprätthålls för grönkilen 

Spridningssamband som bör 

upprätthållas. 

Norra sambandet: 

Det norra sambandet behövs för 

större djur och arter knutna till 

skogar. 

Mellersta sambandet; 

Det mellersta sambandet behöver 

tillskapas 

för det rörliga friluftslivet samt 

för djur och natur knutna till 

det småbrutna landskapet, till 

lövskog och till vattendrag. 

Sydligt samband: 

Området söder om Norrortsleden 

inom FÖP-området lämnas 

”fritt” från ny bebyggelse för 

grönt samband med Törnskogen. 

Mellan tunnelmynningen och TPL 

Hagbylund finns tre passager 

under leden. 

ANALYS 

Framtida bebyggelsestråk? 

49 

Borgby 

Väsjöstaden 

Norrortsleden 

Hagbyanläggningen

2. Ny bebyggelse? 

Ska exploatering tillåtas vid trafikplatsen? I 

vilken omfattning och vilken användning ska 

det i så fall vara? 

Ska exploatering av bostäder/verksamheter 

ske inom FÖP-området? I vilken omfattning? 

Två alternativ för områdets bebyggelseutveckling 

har analyserats översiktligt. Se även MKB:n 

där alternativen konsekvensbedöms tillsammans 

med ett nollalternativ. 

Gemensamt för alternativen är den grova strukturen 

för området; att bebyggelse ej tillkommer 

väst om dalgången samt att sambanden för Rösjökilen 

upprätthålls.Norra Törnskogen blir naturreservat. 

I alternativen visas Väsjöstaden som fullt 

utbyggd. Vidare antas att Borgbyområdet byggs 

ut enligt ”Gåvan”. Motivet att ta med Borgby i 

alternativredovisningen är att Borgbyområdet 

ligger i anslutning till FÖP-området och därför 

behöver ingå i diskussionen. 

Lågt alternativ 

Inriktning: 

Utvecklad hästverksamhet med kategoriboende. Hög 

prioritet för natur- och kulturvärden. Boende på landsbygd. 

Hästverksamheten inom området fortgår och tillåts 

utvecklas. Markområden för stall, hagar och 

träningsbanor säkras. 

Kategoriboende ”boende med hästar” tillåts. 

Navet i detta är områdets centrala del vid Fornboda 

gård och Skällnora kvarn. 

När hästinriktningen för området etablerats ökar 

efterfrågan på stallplatser och kategoriboende. 

Ytterligare markområden tas i anspråk för detta 

utgående från navet. 

Natur- och kulturvärden ges hög prioritet. 

Verksamhetstomter efterfrågas idag varför verksamheter 

tillåts runt ställverket. 

I anslutning till trafikplatsen tillåts verksamheter/ 

handel/service men i begränsad omfattning. 

GC-väg byggs utmed Täbyvägen 

Konsekvenser - positiva 

Nuvarande hästverksamhet kan fortgå och 

utvecklas. Hästverksamheten får därmed en 

tryggad tillvaro. 

Kategoriboende med hästar erbjuder hästintresserade 

boendealternativ. Färre bilresor då det är 

nära mellan bostad och stall. 

Boende på landsbygd motsvarar kommunens 

önskemål om att kunna ha ett varierat bostadsutbud. 

ANALYS 

50 

Tomter för verksamheter tillskapas. I viss mån 

tillgodoses kommunens behov av mark för verksamheter. 

Stora friluftsområden blir tillgängliga för många. 

Törnskogen får skydd via naturreservatsbildning. 

Natur- och kulturvärden värnas. 

Området ansluts till kommunalt va-nät vilket förbättrar 

förhållanden för ytvatten. 

Verksamhetsplatser erbjuds i attraktivt läge vid 

tra-fikplatsen. Servicepunkt för området utvecklas 

vid trafikplatsen. 

Landskapsbilden behålls till viss del. 

Konsekvenser - negativa 

Ett begränsat antal bostäder och tomter för 

verksamheter tillkommer, men ger inte underlag 

för förbättringar för kollektivtrafiken. Områdets 

bilberoende kvarstår. Hållbarhetsaspekten iakttas 

inte. Naturmark och åkermark tas i viss mån i 

anspråk för ny bostadsbebyggelse. 

Konflikter kan uppkomma mellan hästverksamhet 

och boende om inte tydliga regler och utrymme 

finns, t ex anvisade ridvägar. Med noggrann 

planering kan konflikter undvikas. 

Områdets begränsade antal boende ger inte 

underlag utveckla service vid trafikplatsen. 

Täbyvägens trafikbild förändras, verksamhetstomterna 

kan innebära ökad tung trafik på 

Täbyvägen. 

Viss kommunal service kan behöva lösas av 

grann- kommuner. 

Successiva utbyggnad med relativt gles bebyggelse 

kan på sikt innebära att tillräcklig hänsyn 

ej kommer att tas till blå och gröna värden inom 

området.

Maxalternativ 

Inriktning: 

Boende i gammal kulturbygd med närhet till strövområden 

och med god kontakt med det regionala trafiknätet. 

Ny bostadsbebyggelse samlas till två grupper 

norr respektive och söder om Sköldnora kvarn. 

Successiv utbyggnad sker. Varierad bebyggelse 

med friliggande villor, kedjehus, radhus. 

I området vid Sköldnora kvarn/Fornboda fortgår 

nuvarande hästverksamhet. Enstaka kompletteringar 

med bostäder för hästboende får ske. 

Sammanbindande väg är Täbyvägen som gestaltas 

utifrån hastigheten 50 km/tim och med 

separat GC-väg. 

Hänsyn till natur- och kulturvärden. 

Verksamhetsområde utvecklas runt ställverket. 

I anslutning till trafikplatsen tillåts verksamheter/ 

handel/service men i begränsad omfattning. 

Konsekvenser - positiva 

Kommunen kan erbjuda boende i attraktiv miljö 

och i ett attraktivt läge vilket tillgodoser kommunens 

önskemål om att kunna erbjuda ett varierat 

bostadsutbud. 

Lantlig miljö med kulturella värden kvarstår i områdets 

centrala del. 

Tomter för verksamheter tillskapas. I viss mån 

tillgodoses kommunens behov av mark för verksamheter. 

Tillskottet av bostäder ger förutsättningar för förbättringar 

för den kollektiva trafiken. Områdets 

bilberoende minskar. Hänsyn tas till hållbarhetsaspekten. 

Stora friluftsområden blir tillgängliga för många. 

Törnskogen får skydd genom naturreservatsbildning. 

Resurser tillskapas för att förbättra framkomligheten 

i området för det rörliga friluftslivet, både i 

öst-västlig och nord-sydlig riktning. 

Området ansluts till kommunalt va-nät vilket 

leder till förbättrade förhållanden för ytvatten. 

Hållbarhetsaspekten kan iakttas. 

Verksamhetsplatser erbjuds i attraktivt läge vid 

tra-fikplatsen. Servicepunkt för området kan 

utvecklas vid trafikplatsen då underlag finns för 

detta. 

ANALYS 

51 

Cykelväg längs Täbyvägen anläggs vilket förbättrar 

kontakten med tätorten för ej bilburna. 

Bidrar även till minskat bilberoende. 

Ändrad hastighet på Täbyvägen ger minskade 

störningar och ökad trafiksäkerhet. 

En utbyggnad med tätare exploatering och fler 

bostäder innebär en tydligare bebyggelsestruktur 

och därmed sammanhang med intilliggande 

tätorter. 

Konsekvenser - negativa 

Naturmark och åkermark tas i anspråk för ny 

bo-stadsbebyggelse och hästverksamhet. Landskapsbilden 

förändras från landsbygd till bebyggelseområde. 

Viss kommunal service kan behöva lösas av 

grann- kommuner. 

Verksamhetstomterna kan innebära ökad tung 

trafik på Täbyvägen. 

Konflikter kan uppkomma mellan hästverksamhet 

och boende om inte tydliga regler och utrymme 

finns. T ex behöver ridvägar kunna anvisas. Med 

noggrann planering kan konflikter undvikas. 

Visst intrång i grönkilen sker.

3. Kommunplanen? 

Innebär ett förslag om utbyggnad av bostäder 

och verksamheter i FÖPområdet att kommunplanens 

inriktning följs eller motverkas? 

Upplands Väsby kommuns strategiska kommunplan 

2005-2020 (”Den moderna småstaden. 

Framtidens Upplands Väsby”) antogs av kommunfullmäktige 

2005-12-19 (se sid 13). 

Kommunplanen aktualitetsförklarades år 2010, 

något som ska göras minst en gång per mandatperiod. 

Länsstyrelsens bedömning är att kommunplanen 

är aktuell, och att den med några 

kompletteringar kan fortsätta att användas. 

Kompletteringarna rör bl.a. de ändrade flygbullergränserna 

från 2008 . 

Den arbetsgrupp som förberedde aktualiseringen 

gör bedömingen att kommunplanen i huvudsak 

är aktuell. Pågående planeringsarbeten 

följer i stort sett kommunplanen med undantag 

av pågående arbete med fördjupade översiktsplaner 

för Väsby sjöstad, för Vällsta-området 

samt för Sydost-området. Där finns inga tydliga 

riktlinjer. 

Några punkter om följden av Föp Sydost-förslaget 

i förhållande till kommunplanen: 

• Kommunplanen koncentrerar sig på tätorten, 

med färdig infrastruktur och service. När kommunen 

får propåer om exploatering i kringområdena, 

finns inga klara riktlinjer som underlag 

för bedömningar. Det behövs ett ställningstagande 

som visar kommunens viljeyttring i 

områdena utanför tätorten. 

• I kommunens norra delar råder restriktioner för 

bostadsbyggande pga. influensområdet från 

Arlanda. Samtliga nya Föp:ar handlar om att 

förse kommunen med varierat bostadsutbud 

i attraktiva lägen nära kommunikationer och 

grönområden. Föp Sydost är ett sätt att pröva 

om detta är hållbart ur ekologisk, ekonomisk 

och social synpunkt i en demokratisk process. 

• Den omvärldsanalys som gjorts efter 2005 då 

kommunplanen antogs, visar att Upplands 

Väsby inte riktigt förmått attrahera barnfamiljer, 

som ofta eftrfrågar småhus med trädgård. 

Andra kommuner som visar tillväxt kan erbjuda 

vatten, natur eller stadskärna. Upplands Väsby 

har närhet till goda kommunikationer och bra 

service i en framväxande stadskärna. Frågan 

är om det ena utesluter det andra; om målet 

att stärka tätorten utesluter planering för 

småhus med trädgård nära vatten och natur. 

ANALYS 

52 

Det behövs ett ställningstagande som visar 

kommunens viljeyttring i områdena utanför 

tätorten. 

• Upplands Väsby ligger mycket centralt i den 

norra Stockholmsregionen. Arlanda, Uppsala, 

och Stockholm är magneter. E4:an är en av 

länkarna, järnvägen en annan. Genom att 

satsa på att locka resanden till Väsby station, 

med många trafikslag, kan resemönster byggas 

upp som stärker Väsby stationsområdes 

strategiska placering. Då behövs också länkar 

ut mot Täby (samt Upplands-Bro och Järfälla.) 

in mot Väsby tätort. Att fylla på med hållplatser 

på vägen in mot Väsby stärker tätorten, dvs. 

stadsdelar med tillräckligt många boende som 

bildar både resmål och resande (sk. urban 

steppingstones), 

• Trafikplaneringen idag visar att det troligen 

inte finns behov av vägreservatet mellan 

Täbyvägen och Vallentunavägen i och med 

att Norrortsleden har byggts. Frågan utreds 

nämare i kommande Trafikstrategi. 

• Länken mot Väsby centrum består av en smal 

vältrafikerad väg som innebär en barriär för 

människor och djur. Föp Sydost föreslår ändringar 

som ska öka antalet färdsätt, förbättra 

möjligheten att röra sig i området, göra det 

enklare att komma till orörd skog (Törnskogen) 

och även att kunna ströva i naturområdena

kring Fjäturen. Åtgärder behöver preciseras i 

detaljplaner och exploateringsavtal. 

• Vattendirektivet ålägger kommunerna att 

bidra till att inte försämra vattenkvaliteten och 

helst förbättra den. Oxundaåns vattensamverkan 

har givit genklang i Sverige som ett 

gott exempel på bra samarbete över kommungränserna. 

Restaureringen av Kvarnsjön är 

ett led i det samarbetet, som bl.a. syftar till att 

lätta på övergödningen i Mälaren, Stockholms 

färskvattenreservoar. En mycket kraftfull åtgärd 

som också bidrar till samma syfte, vore att 

ansluta hushållen i planområdet till kommunalt 

vatten, samt att påbjuda dagvattenåtgärder 

som skulle ta om hand lakvatten från hagar 

och stallverksamheter. För att få ekonomiska 

medel till detta, behövs troligen viss exploatering 

släppas fram. 

• I kommunplanen talas om Tusenårsresan, ett 

modernt uttryck talar om Kulturarvsturism, 

något som borde ha stor relevans för området 

i Föp Sydost. I öster finns Runriket, en slinga som 

leder besökare runt Vallentunasjön i miljöer 

som skyddas som riksintresse för kulturmiljö. 

Genom att gynna besöksnäringen med klokt 

anlagda stigar och upplevelsestråk i området, 

kan Upplands Väsby med sitt strategiska läge 

vid E4:an och vägen till Arlanda, bli en del av 

runrikesområdet, på ett sätt som det inte är 

idag. 

• Upplands Väsby kommun har många stall och 

många hästverksamheter. Flera av dem är 

koncentrerade till de sydöstra delarna. Genom 

att främja ett boende kopplat till hästverksamheter 

fyller troligen Upplands Väsby ett 

regionalt behov. 

• Vintertid plogas Norrviken för långfärdsåkning. 

Kommunen kan underlätta kommunikationen 

vidare till Vallentunasjön och därmed öka 

nåbarheten och användandet för en populär 

vintersport, som dessutom har stor potential att 

locka många turister från övriga världen. 

53

Slutsats 

Den fördjupade översiktsplanens huvudsyfte är 

att strategiskt reglera markanvändningen och 

avgränsa samhällets urbana utvecklingsmöjligheter 

i förhållande till natur-, kultur- och rekreationsintressen. 

Markanvändningen inom området 

prövas utifrån ett helhetsperspektiv. Områdets 

användning ska vägas mot kommunen i övrigt 

och mot kommunens roll och potential regionalt. 

Kommunens strategiska ställningstagande gentemot 

dessa helhetsperspektiv ska framgå. 

FÖP Sydost-området innehåller rekreations-, 

natur- och kulturvärden av regionalt intresse uttalade 

i form av Rösjökilen. Människor från hela 

Stockholmsregionen är beredda att resa långt 

för att uppleva dessa värden. 

Området har naturliga och goda förutsättningar 

i form av landskapets karaktär, gröna och blå 

värden, kulturvärden samt närhet till kommunikationsleder 

för bostäder och verksamheter. 

Området har även unika förutsättningar i pågående 

verksamheter med inriktning på hästar. 

Många människor är intresserade av hästsport 

och önskar leva nära djur och natur. 

Området ligger relativt nära kommande tätbebyggelse-områden 

och kan bidra till att knyta 

samman regionens stadsbygd. 

Inriktning för området: 

Rofyllt boende i kulturbygd med närhet till strövområden 

och med god kontakt med det regionala trafiknätet. 

Nya bebyggelseområden i FÖP-området bedöms 

kunna tillkomma samtidigt som tillräcklig 

hänsyn kan tas till Rösjökilens värden. De värden 

som finns inom området ska användas för att 

forma en varierad bebyggelse med bostäder 

och verksamheter omgivna av grönska och 

vatten. Områdets kultur- och rekreationsvärden 

ska lyftas fram och göras tillgängliga för boende 

i området och regionens invånare. Täbyvägen 

med separat GC-väg är en naturlig central 

förbindelse i området och vägens utformning 

anpassas till denna funktion. 

Utvecklingen av området förmodas ske under en 

längre tidsrymd. 

FÖP-områdets strategiska värde för kommunen: 

En utveckling av området enligt inriktningen kan 

bidra till att vidga kommunens bostadsutbud 

och därmed locka nya invånare och grupper till 

kommunen, samt till att göra Törnskogens och 

Rösjökilens rekreationsvärden tillgängliga för 

kommunens och regionens invånare. Området 

kan även utgöra en länk i regionens stadsbygd 

och därmed bidra till bättre kollektiva kommunikationer 

och minskat bilberoende. 

ANALYS 

54

ANALYS 

Markanvändningskarta 

55

RIKTLINJER 

Bebyggelse 

Arbetsområden 

Sköldnora Äng används för verksamheter. Ställverket 

ingår i detta område. 

Ställverkets och kraftledningars krav på skyddsavstånd 

beaktas. 

Verksamhetsområdets avgränsning mot det öppna 

landskapet i öster och sydost utformas med ny 

brynzon. 

Ställverket och kraftledningarna är av riksintresse 

för anläggningar och skall skyddas mot åtgärder 

som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller 

utnyttjandet av dessa. Skyddsavstånd för dessa 

skall beaktas. 

Ställverket behöver ett skyddsavstånd till 

bostäder med anledning av magnetfält. Motsvarande 

krav finns ej för arbetsplatser varför 

verksamheter föreslås kunna tillkomma öster om 

Täbyvägen runt ställverket. Bostäder får ej finnas 

i området. 

Ställverket medför störningar i form av buller 

idag. Det så kallade Citylink-projektet (framtida 

utformning av stam- och regionnätet för 

el i Stockholms län) kommer att medföra viss 

ombyggnad av ställverket och i samband med 

detta kommer viss avskärmning att anordnas. 

Ny bebyggelse med verksamheter bidrar till att 

skärma av ställverket och bullerstörningarna för 

bostäderna kan minska. 

Lämpliga verksamheter att etablera i området är 

sådana som ej medför störningar för omgivningen 

till exempel kontor, verkstäder, icke störande 

industri. Verksamheterna får ej vara sådana att 

de medför krav på skyddsavstånd mot bostäder. 

Eventuella arbetsmoment som kan vara störande 

ska utföras inomhus. 

Verksamheter behöver transporter vilket medför 

ökad trafik på Täbyvägen. Verksamheternas 

karaktär får ej vara sådan att stor andel tunga 

transporter tillkommer med tanke på att bostäder 

föreslås i södra delen av FÖP-området. Området 

är således ej lämpligt för lagerverksamhet 

eller distributionsföretag. 

För byggnaderna inom verksamhetsområdet 

föreslås att byggnadshöjden begränsas. I kommande 

detaljplanearbete utreds detta och 

därvid ska landskapsbilden sett från öster och 

sydost beaktas. 

Ny brynzon ska anläggas för att omsluta och 

avgränsa verksamhetsområdet mot öster och 

sydost. 

RIKTLINJER 

56 

Utdrag ur markanvändningskartan; Sköldnora äng 

Området Sköldnora äng och Hagby ställverk äng från 

söder, Kvarnsjön i förgrunden. 

Exempelbild verksamhetsområde med grön avgränsning 

Längs med brynzonen föreslås att en enkel 

gång- och cykelväg (smal grusväg) anordnas för 

det rörliga friluftslivet mot Runriket i öster. 

Vid detaljplaneläggning blir det aktuellt med 

undersökningar enligt fornminneslagen.

Bostäder/verksamheter 

I området Brännskogen får bebyggelse för bostäder 

och/eller verksamheter tillkomma. 

Avgränsning av strandskyddet för Kvarnviken sker 

i samband med detaljplanearbetet. Längs med 

Kvarnviken ska ett allmänt tillgänglig område med 

rekreationsstråk säkerställas. 

Vid planeringen av området ska buller, magnetiska 

fält, strandskydd, riksintresset för Arlanda samt 

skyddsavstånd för hästar beaktas. 

Området berörs av riksintresseområdet för Arlanda 

varför de norra delarna i nuvarande skede 

är lämpade för verksamheter (norr om den blå 

linjen på kartan till höger). 

I den södra delen av området är det möjligt att 

bygga bostäder med hänsyn taget till flygbullret. 

Så länge som hästverksamheten vid Fornboda 

kvarn inom Sköldnoras marker pågår är området 

dock ej möjligt att bebygga med bostäder. 

Kommunens rekommendationer för skyddsavstånd 

till bostäder för hästar ska följas. 

Om riksintresseområdet för Arlanda minskar 

och ej längre berör området bör hela området 

användas för bostäder. Denna FÖP anger därför 

bostäder som huvudsaklig användning för 

området för att redovisa kommunens tankar om 

framtida användning för området. 

Strandskyddet för Kvarnviken är idag 300 meter 

och sträcker sig in i mitten av området. I samband 

med att detaljplanearbete sker för området 

ska studeras om strandskyddet kan minska i 

bredd. Därvid bör hänsyn tas till blå och gröna 

värden samt det rörliga friluftslivet. Ett allmänt 

tillgängligt område ska finnas utmed Kvarviken 

som rekreationsstråk. 

Området ingår i kommunens utpekade helhetsområde 

för biologisk mångfald; Sköldnora. 

I södra delen finns dungar med ädellövträd. I 

samband med studierna för avgränsningen av 

strandskyddet ska även avgränsning ske av delområden 

viktiga för helhetsområdet. 

Trafikbullret från Täbyvägen och kraftledningen 

som passerar områdets nordöstra del ska beaktas 

vid planering av området. 

Det framtida bostadsområdet ska planeras för 

tätare bebyggelse i 1-3 våningar med huvuddelen 

i 2 våningar. Vägar som förbinder Brännskogen 

med Sköldnora kvarn/Fornboda ska finnas. 

Inför detaljplaneläggning ska undersökningar 

enligt fornminneslagen utföras. 

RIKTLINJER 

57 

Utdrag ur markanvändningskartan; Brännskogen 

Kvarnvikens 

strand 

Södra delen av 

området 

Trädgårdsstadskaraktär 

föreslås; 

tätare bebyggelse 

i 1-3 våningar, 

byggnaderna 

placeras längs 

med gatan och 

formar därmed 

gaturummet.

Hästar, specialboende, grön förbindelse 

Områdena Sköldnora kvarn, Fornboda och Stora 

Alby ska användas för hästverksamhet och specialboende 

och samtidigt fungera som öst-västlig grön 

förbindelse i grönkilen. 

Viss komplettering med bostäder med dokumenterad 

anknytning till hästverksamheten i området får 

ske. 

Området disponeras så att kulturvärden samt gröna 

och blå värden behålls och förstärks för att upprätthålla 

samband mellan Törnskogen och Rösjökilen 

österut. Sambandet ska främja spridningen för vattenlevande 

arter, lövträd, insekter och mindre djur. 

Områdets karaktär ska ha en lantlig prägel. 

Vid Fornboda möttes den forntida vattenvägen 

mellan Norrviken och Fjäturen och vandringsvägen 

mot Skålhamra. Ett kulturlandskap med 

småskaliga åkrar och beteshagar har formats av 

boende under lång tid. Hagbyån passerar igenom 

Kvarnsjön på vägen mot Norrviken. Detta 

småskaliga landskap med vattendrag är viktigt 

att värna. 

Bebyggelse får tillkomma i viss omfattning. Nya 

bostäder ska ha dokumenterad anknytning till 

hästverksamheten för att få placeras närmare 

hästverksamhet än kommunens riktlinjer för 

skyddsavstånd. Utformning och placering av 

byggnader ska anpassas till områdets lantliga 

karaktär. 

Detaljplanering ska ske för området med kompletterande 

inventeringar av områdets kulturvärden 

och gröna och blå värden. I detaljplanearbetet 

ska stor vikt läggas vid dessa värden med 

hänvisning till att området ska utgöra samband 

för grönkilen. Detaljplanen ska även ange placering 

av hästhagar och träningsbanor. Viss omdisponering 

av hagar kan behövas av hänsyn till 

gröna och blå värden. För att motverka konflikter 

mellan det rörliga friluftslivet och områdets verksamheter 

behövs tydlig avgränsning av hagar 

och banor anges samt passagevägar för både 

människor och vilt. 

Markanvändningskartan föreslår passager för 

det rörliga friluftslivet föratt förbinda grönkilen 

öster om området med Törnskogen samt att öka 

tillgängligheten till Törnskogen. Ett par lägen för 

entré till Törnskogen föreslås där det ska vara 

möjligt att parkera bil och där informationsskylt 

finns. 

Vid detaljplanering av området ska buller från 

Täbyvägen beaktas. 

Kommunen saknar idag en hästpolicy där behovet 

av ridstigar utreds närmare. 

RIKTLINJER 

58 

Utdrag ur markanvändningskartan; Sköldnora kvarn, 

Fornboda och Stora Alby 

Sköldnora kvarn 

Hästverksamhet 

Ny byggnad med lantlig karaktär 

(Söderby) 

Hagbyån

Bostäder 

Området Sylta planeras för bostäder. Karaktären 

ska vara trädgårdsstad. Den nya bebyggelsen ska 

ansluta till befintlig bebyggelse i Alby såg. 

Landskapsbilden beaktas. Fjätursbäckens dalgång 

och skogshöjden är viktiga landskapselement. Bebyggelseområdets 

avgränsas mot dalgången med 

brynzon. 

Vid planeringen av området ska buller, magnetiska 

fält, strandskydd samt skyddsavstånd för hästar 

beaktas. 

Den nya bebyggelsen ska utformas med tanke 

på att den kommer att vara väl synlig från trafikleden. 

Utformningen ska ta till vara och betona 

det nuvarande landskapets förutsättningar med 

öppen dalgång och högre skogsklädda partier, 

dvs i den öppna delen ska karaktären vara 

öppen, i skogsdelen ska karaktären vara bebyggelse 

i skog. Därmed behålls landskapskaraktären 

och helhetsverkan med omkringliggande 

landskap erhålls. 

Trädgårdsstadskaraktär med tätare bebyggelse i 

högst två våningar föreslås. 

Tätheten kan variera i området genom val av 

olika hustyper såsom små flerfamiljshus, radhus, 

parhus, friliggande enfamiljshus eller tvåfamiljshus. 

Området ska innehålla trädgårdar, traditionella 

gator, torg och platser. Det offentliga 

rummet ska vara tydligt definierat liksom det 

privata rummet. Gaturummets utformning har 

stor betydelse för områdets karaktär. Se exempelbilder 

på nästa sida. 

Området erbjuder utsikt över sjön Fjäturen med 

omgivande landskap vilket är en tillgång att ta 

till vara vid planeringen. 

Fjätursbäcken har strandskydd om 100 meter 

vilket behålls. 

Fjätursbäckens dalgång ska ges sådant utrymme 

att dalgången och den gamla vattenvägen är 

tydligt uppfattbar. Dalgången avslutas mot det 

nya bostadsområdet av brynzon. 

Längs med dalgången föreslås att en enkel 

gång- och cykelväg (smal grusväg) anordnas för 

det rörliga friluftslivet. Vägen ska ansluta i söder 

till befintlig GC-väg och ha förbindelse med 

rekreationsstråk vid Fornboda. 

Vid detaljplanering av området ska buller från 

Täbyvägen och Norrortsleden beaktas. 

Norrortsleden är primär transportled för farligt 

gods. Vid bebyggelseplanering inom 100 m från 

primär transportled ska risksituationen bedömas. 

RIKTLINJER 

59 

Del av området ingår i riksintresseområdet 

Skålhamravägen. Avgränsningen av riksintresseområdet 

föreslås förändras till att ligga i 

Norrortsleden som har skurit av denna del från 

det övriga stora riksintresseområdet, se sid 14. Vid 

detaljplaneläggning blir det aktuellt med undersökningar 

enligt fornminneslagen. 

Utdrag ur markanvändningskartan; Sylta och Stora Alby 

Trädgårdsstadskaraktär föreslås; bebyggelse i 1-2 våningar, 

byggnaderna placeras längs med gatan och formar 

därmed gaturummet. 

Se exempelbilder nästa sida

Tydlig åtskillnad mellan offentlig rum - gatan - och privat 

rum - förgårdsmarken, bilden visar enbostadshus. Placeringen 

av husen formar gaturummet och bidrar till tydlig 

åtskillnad av den offentliga gatan och den privata trädgårdssidan. 

Trädplantering i gaturummet bidrar till gatukaraktär och 

till områdets grönska 

Brynzon avslutar bebyggelse ut mot det öppna landskapet 

RIKTLINJER 

60 

Exempel på 

olika hustyper 

Mindre flerbostadshus 

(Strängnäs) 

Kedjehus 

med modernt 

formspråk 

(Lomma) 

Enbostadshus 

(Strängnäs) 

Enbostadshus 

friliggande 

(Täby) 

Öppen plats 

(Nyköping)

Inom området Alby Äng får bostadsbebyggelse 

med inslag av verksamheter tillkomma. 

Strandskyddets avgränsning längs Hagbyån studeras 

i samband med detaljplanearbetet. 

Vid planeringen av området ska buller och magnetiska 

fält beaktas. 

Om nuvarande verksamhet inom Alby Äng upphör 

föreslås att området planeras för bostadsbebyggelse 

med inslag av verksamheter. 

I sydöst gränsar området mot Hagby återvinningsanläggning. 

Ett skogsområde föreslås 

behållas mellan återvinningsanläggningen och 

Alby Äng-området som skyddsområde. 

Utformningen av bostadsdelen ska ansluta till 

Sylta-områdets utformning med trädgårdsstadskaraktär. 

Vid planeringen av området ska störningar från 

Täbyvägen, Norrortsleden och återvinningsanläggningen 

beaktas. Eventuella magnetiska fält 

beaktas. 

Vid planeringen av området ska landskapsstudier 

utföras så att lämpliga avslutningar av 

området mot det öppna landskapet i öster kan 

anges. Strandskyddet längs Hagbyån hanteras 

i samband med detta. Landskapsstudierna ska 

även omfatta skogsområdets betydelse för vyn 

från Norrortsleden från sydväst. 

Tillkommande verksamheter ska vara av sådan 

art att de kan samordnas med bostadsbebyggelse. 

Del av området ingår i riksintresseområdet Skålhamravägen. 

Avgränsningen av riksintresseområdet 

föreslås förändras till att ligga i Norrortsleden 

som har skurit av denna del från det övriga 

stora riksintresseområdet, se sid 14. 

Vid detaljplaneläggning blir det aktuellt med 

undersökningar enligt fornminneslagen. 

RIKTLINJER 

61 

Service 

Området norr om trafikplats Hagbylund avsätts för 

ett mindre handels- och verksamhetsområde. 

Norr om trafikplats Hagbylund föreslås ett mindre 

handels- och verksamhetsområde. Handelsplatsen 

ska ha god anslutning till gång- och cykelvägnätet 

samt till kollektivtrafiken. 

Markområden invid trafikplatser är attraktiva 

lägen för etablering av handel och andra 

verksamheter då många människor passerar 

och platsen är lätt att nå, samt kan även ge viss 

service för boende inom FÖP-området. Handel/ 

verksamheter kan skärma av bostadsbebyggelsen 

från vägens omgivningspåverkan. 

Trafikplats Hagbylund är en ”port” in i Upplands 

Väsby kommuns södra delar och området 

utformas med hänsyn till detta. Idag löper 

Norrortsleden vackert i landskapsrummet som 

här öppnar sig och erbjuder utblickar över landskapet 

runt Fjäturen. För att handelsplatsen ska 

inordna sig i landskapet föreslås att den begränsas 

till sin utbredning, annars brukar Handels-/ 

verksamhetsområde vid trafikplatser vända sig 

till trafikanterna på motorvägen och söka deras 

uppmärksamhet. 

Vid detaljplanearbete för handelsplatsen ska 

gestaltningen av området studeras i förhållande 

till landskapsbilden. 

Detaljplaneläggning 

ska föregås av undersökningar 

enligt 

fornminneslagen. 

En handelsplats som även 

kan erbjuda boende och 

arbetande i närområdet viss 

service och vara mötesplats

Landsbygd 

För Smedstorp och området söder om Norrortsleden 

behålls nuvarande markanvändning med jord- 

och skogsbruk, djurhållning och beteshagar. 

Nuvarande markanvändning föreslås fortgå 

inom området. 

En stor del av detta område ingår i riksintresseområdet 

Skålhamravägen. Riksintresset värnas 

genom att nuvarande markanvändning behålls 

och genom att begränsad ny bebyggelse endast 

tillåts inom nu bebyggda områden. 

Området ingår även i Rösjökilen som värnas 

genom att nuvarande användning behålls och 

genom att begränsad ny bebyggelse endast tillåts 

inom nu bebyggda områden. 

Smedstorp får kompletteras med sådana 

byggnader som kan infogas i gårdsmiljön. Byggnaderna 

ska ha dokumenterad anknytning till 

nuvarande användning. Ny bebyggelse prövas 

med bygglov. 

Bebyggelseplatserna Kocktorp och Taggårda 

får vidmakthållas vilket innebär att nuvarande 

miljö får kompletteras med en bostadsbyggnad 

och nödvändiga uthusbyggnader som inordnas 

i miljön. Användningen ska vara bostadsanvändning 

där mindre del av bostaden får användas 

för verksamhet. Ny bebyggelse prövas med 

bygglov. 

Då området ingår i riksintresseområdet Skålhamra 

kan det vid ny bebyggelse bli aktuellt med 

undersökningar enligt fornminneslagen. 

Fjäturen ska vara en ”Natursjö”. Strandskydd om 

300 meter gäller för sjön. För Fjätursbäcken är 

strandskyddet 100 meter. Strandskyddet förutsätts 

fortsätta att gälla som idag. 

Frestavägen kompletteras med separat GC-väg. 

Dagens öppna vy från Norrortsleden och ut över 

Fjäturen ska behållas. Eventuella bulleravskärmningar 

utformas med tanke på detta. 

Invid trafikplats Hagbylund anläggs en ”entré” till 

skogsområdet där det ska vara möjliget att parkera 

bil och där informationsskylt kan finnas. 

RIKTLINJER 

62 

Utdrag ur markanvändningskartan; området söder om 

Norrortsleden 

Vy från norr över sjön Fjäturen 

Islandshästar vid Smedstorp


Gång- och cykeltrafik 

Längs med Täbyvägen (väg nr 872) och Frestavägen 

anordnas separat regional gång- och cykelväg. 

Säkra gång- och cykelförbindelser anordnas mellan 

områdets olika bebyggelsedelar. 

En utbyggnad av gång- och cykelvägnätet 

längs med Täbyvägen (väg nr 872) behöver 

komma till stånd. Norr om Fornboda föreslås GCvägen 

ligga på östra sidan och ansluta till befintlig 

cykelväg i norr. Söder om Fornboda föreslås 

cykelvägen ligga på västra sidan av Täbyvägen 

för att enkelt kunna ansluta till befintlig GC-väg 

och väg i söder vid Alby Sågområdet. Täbyvägen 

kan passeras planskilt genom en passage 

under vägen vid Fornboda. 

Gång- och cykelvägen bör lämpligen knyta 

samman Upplands Väsby med Sollentunas kommande 

bebyggelse kring Väsjön. Här kan service 

förväntas finnas i en framtid. Denna bör därför 

kunna nås gåendes eller cyklandes på ett separerat 

och kontinuerligt gc- nät. En separerad 

gc- väg utmed väg 872 sammanfaller även med 

förslag i kommande RUFS. 

”Cyklistkategorier” 

Den planskilda passagen av Täbyvägen vid Fornboda 

RIKTLINJER 

63 

Kollektivtrafik 

Kollektivtrafikförsörjningen av ny bebyggelse ska 


Den utveckling av verksamheterna och de 

utbyggnadsplaner som diskuteras av bostäder 

inom FÖP Sydost-området ger i sig inte underlag 

för inrättande av nya busslinjer på Täbyvägen. 

Befintlig kollektivtrafik finns inom mycket korta 

gångavstånd till befintlig och kompletterande 

bebyggelse. Nya hållplatslägen kan dock behövas 

för att ge en bättre tillgänglighet till kollektivtrafik 

i de fall som större utbyggnader sker. Med 

de befintliga busslinjerna når de södra delarna 

av programområdet Upplands Väsby, Täby och 

Sollentuna. Om en större bostads- och verksamhetsutbyggnad 

sker i norra delen bör en förlängning 

av busslinje 527 prövas. Ny vändmöjlighet 

måste då inrymmas inom exploateringsområdet 

eller som genomfart i slinga.

Biltrafik 

Nuvarande utfarter på väg 872, Täbyvägen, ses 

över och utformas trafiksäkert. 

Nya utfarter på väg 872 utformas trafiksäkert. 

Hastigheten på väg 872 begränsas till 50 km/tim. 

Täbyvägen, väg 872, är den huvudväg som 

binder samman Upplands Väsbys centrala 

delar med Norrortsleden. FÖP-området norr om 

Norrortsleden trafikförsörjs via Täbyvägen. Vägen 

har landsvägskaraktär. Trafikmängden är ca 

6370 fordon/dygn (mätt före Norrortsledens öppnande, 

aktuell siffra finns ej). 

Kommunens översiktsplan från 2005 anger att 

en ny regional led (Vik-Frestaleden) ska studeras 

öst om Frestaby för att avlasta Sandavägen 

och Breddenvägen från genomfartstrafik. Vik- 

Frestaleden skulle i så fall ansluta till Täbyvägen 

strax norr om FÖP-området. 

Norrortsleden öppnade 2008, efter översiktsplanen. 

Ytterligare vägar har även tillkommit inom 

Täby kommun. Risken för ökad genomfartstrafik 

på Sandavägen och Breddenvägen har minskat 

något. Kommunen arbetar för närvarande med 

en trafikplan som kommer att belysa denna 

fråga och diskussionerna hittills pekar på att Vik- 

Frestaleden ej kommer att behövas. 

Huvuddelen av framtida trafik på Täbyvägen 

kommer att vara trafik till och från områden 

längs med Täbyvägen. Ny bebyggelse medför 

nya utfarter på Täbyvägen. För att öka trafiksäkerheten 

föreslås att hastigheten begränsas till 

50 km/tim. Vägen behöver även ändra karaktär 

från landsväg till huvudgata inom bebyggelseområde 

för att medverka till en lugnare trafikrytm. 

GC-väg längs med vägen bidrar till detta. 

Cirkulationsplatser kan diskuteras som utformning 

av korsningar. Trädplantering samt belysning kan 

även bidra till ändrad karaktär. 

Beroende på utbyggnaderna inom FÖP Sydostområdet 

kan utformningen av de korsningspunkter 

som får ökad trafikbelastning behöva 

förstärkas. I första hand bör refuger ordnas för 

gångpassager. Om möjligheter till naturliga planskilda 

korsningar av gång- och cykelstråken kan 

ordnas inom FÖP- området bör detta prioriteras 

i anslutning till framtida exploateringsområden. 

Även vänstersvängande körfält kan komma att 

erfordras. 

Det fåtal kompletterande fastigheter som diskuteras 

inom Fornboda förväntas i mycken liten 

omfattning komma att påverka belastningen i 

korsningspunkten. Den befintliga korsningen och 

anslutningen till Täbyvägen kan med fördel nyttjas. 

Här måste dock en översyn göras av hur den 

RIKTLINJER 

64 

framtida gång- och cykelvägen längs med väg 

872 ska knyta an till omgivande bebyggelse. 

Vid utveckling av området Sköldnora äng bör 

korsningspunkterna ta hänsyn till den geometriska 

standarden på berört vägavsnitt. Lokaliseringen 

av nya korsningspunkter måste därför 


Även möjligheterna till att i anslutning till framtida 

korsningspunkter erbjuda bussar möjlighet till 

vändplats bör beaktas. 

Harbyvägen har idag en bra lokalisering på 

Täbyvägen. Sikten är god och vägens linjeföring 

annonserar korsningen. 

Övergångsställe med refug 

Byle Allé i Täby Kyrkby 

Exempel från Ylojarvi, infartsgata med träd

Natur 

Törnskogen avsätts som naturreservat. 

Dalgången med Fjätursbäcken och Kvarnviken 

föreslås reserveras som naturområde. 

Områdets skyddsvärda naturvärden stärks och utvecklas. 

Spridningssamband kartläggs och stärks. 

Sköldnora kungsgård med tillhörande gårdsmiljö 

värnas. 

För en stor del av FÖP-området anges ingen förändring 

av nuvarande markanvändning. I stort 

sett avser det dalgången med Fjätursbäcken, 

Törnskogen, ett mindre skogsområde i nordost 

samt området söder om Norrortsleden. Här prioriteras 

naturvärdena, både de gröna och de blå. 

Markanvändningskartan anger med gröna pilar 

var samband till förmån för grönkilens spridningsmöjligheter 

ska upprätthållas. 

Utpekade naturvärden finns inom helhetsområdet 

i FÖP-områdets nordvästra del och då framförallt 

längs med vattendragen och dalgången. 

Södra Törnskogen inom Sollentuna kommun är 

naturreservat. 

För Törnskogen inom Upplands Väsby kommun 

föreslås även att naturreservatsbildning sker. I 

samband med arbetet för detta bör en kulturhistorisk 

utredning med tillhörande fältinventering 

av kulturhistoriska lämningar genomföras för att 

synliggöra spår som sannolikt finns. 

Dalgången med Kvarnviken och Fjätursbäcken 

behålls som naturområde och tydliggörs med 

naturvårdande insatser. 

Fjätursbäckens fåra föreslås hållas öppen. Gamla 

passager över bäcken föreslås återupprättas. 

Rimstaholmssjön återställs om möjligt. 

För Sköldnora gårdsmiljö och närmsta omgivningar 

föreslås ingen ändring av markanvändningen 

med hänvisning till kulturvärden och naturvärden. 

Ny bebyggelse får tillkomma i anslutning till 

Kungsgården och ska utformas med hänsyn till 

den kulturhistoriskt intressanta miljön. Prövas med 

bygglov. 

Emmylunds bebyggelsegrupp behålls i nuvarande 

omfattning. 

Det gröna sambandet i södra delen av FÖP-området 

mellan Törnskogen och området runt sjön 

Fjäturen och vidare mot Rösjöskogen behöver 

utvecklas, både för människor och vilt. Bland annat 

behövs en bättre passage av Frestavägen. 

RIKTLINJER 

65 

Utdrag ur 

markanvändningskartan; 

Törnskogen 

och dalgången 

Vägen mot Sköldnora Kungsgård

Rekreation, rörligt friluftsliv 

Tillgängligheten till Törnskogen förbättras. Rekreationsstråk 


genom Törnskogen. 

Rekreationsstråk/upplevelsestråk utvecklas mellan 

Fjäturen och Norrviken längs den gamla vattenleden. 

Ett rekreationsstråk i öst-västlig riktning mot Hagby 

ekopark och Runriket vid Vallentunasjön utvecklas. 

Tillgängligheten till Fjäturens naturområde föreslås 

förbättras. 

Delar av FÖP-området har förutsättningar att 

kunna bli tilltalande rekreationsområden. Om 

tillgängligheten förbättras kan fler tillgodogöra 

sig dessa positiva värden. 

Vid naturreservatsbildande kan tillgängligheten 

förbättras genom att anlägga entréer på ett par 

ställen (gröna punkter s,7). Vid entréerna ska det 

vara möjligt att parkera bil. Entréerna kan även 

förses med informationsskylt och vägvisningsskyltar 

för gående. 

Inom området finns mycket gamla vägsystem, 

Den viktigaste kulturvägen att lyfta fram och 

koppla till befintliga rekreationsstråk bedöms vara 

den gamla vägen till Skällnora kvarn som går 

längs åkerholmarna söder om dagens Fornboda. 

Vägen kan utvecklas till en attraktiv rekreationsled 

in i Törnskogen. 

Vägen passerar platsen för det ursprungliga 

torpet Fornboda och ansluter till Täbyvägen vid 

den nyanlagda gångporten. Här vek vägen av 

dels mot Skällnora kvarn via gamla landsvägen, 

dels mot Stora Alby. Vägen utgör en delsträcka 

av Långbroleden. Restaurering av vägen innebär 

bland annat att lösningar behöver sökas på 

hur vägen ska kunna samsas med dagens användning 

av området med bana för hästträning 

och ridvägar. 

Ett rekreations-/upplevelsestråk föreslås utvecklas 

med gångväg längs med den östra sidan av 

den gamla vattenvägen mellan Fjäturen och 

Kvarnviken/Norrviken. 

Ett rekreationsstråk föreslås utmed Hagbyån, via 

Kvarnsjön och Stora Alby fram till Hagby ekopark 

och Runriket invid Vallentunasjön. 

Vintertid kan detta stråk även fungera för långsfärdsskridskoåkare 

som sammanbindande länk 

mellan Norrviken och Vallentunasjön. 

För bättre tillgång till skogsområdet öster om sjön 

Fjäturen där Roslagsleden passerar, föreslås att 

entré med parkering anordnas vid vägen mot 

Taggårda, med anslutning direkt mot Hagalunds 

trafikplats. 

RIKTLINJER 

66 

Del av den gamla vägen Gammal bro över 


Vägvisningsskylt för gående 

Exempel på rekreationsstråk, Slätmossen

Vatten, spillvatten, dagvatten 

Området ansluts till kommunalt vatten- och spillvattennät 

när ny bebyggelse tillkommer. 

Dagvattnet ska i första hand omhändertas lokalt. 

Ytvattenavrinningen planeras så att vattenkvaliten 

i recipienten ej försämras. 

Vid planering av ny bebyggelse inom området 

är det en förutsättning att området ska anslutas 

till kommunalt vatten- och spillvattennät. 

För att ha handlingsberedskap för kommande 

planering behöver en översiktlig va-utredning för 

hela FÖP-området tas fram. VA-utredningen ska 

visa lämpligt huvudnät för området samt anslutningspunkter 

för detta till befintligt nät. Underlag 

för utedningen är bland annat denna FÖP. 




i form av närsalter och andra föroreningar. Vid 

planering och exploatering inom FÖP-området 

ska en förbättrad dagvattenhantering eftersträvas. 

Ytvatten 

Vid planering och exploatering inom området ska 

frågor som berör områdets ytvatten beaktas. 

Sjöar och vattendrag utgör viktiga element för 

biologiskt liv och är en viktig del i vattnets kretslopp. 

Vattenkvalitén för FÖP-områdets sjöar och vattendrag 

påverkas av dagvatten från vägar, jordbruk 

och djurhållning samt näringsämnesutsläpp 

från enskilda avlopp. 

Vid genomförande av de åtgärder som förslås 

i denna FÖP ska ytvattensituationen inom området 

beaktas. Detta innebär bland annat att 

ytavrinning från hästhagar begränsas. 


Ny eller ändrad kraftledning förläggs i mark 

Svenska Kraftnäts förslag om ny 400 kV luftledning 

löper från ställverket i Hagby över de öppna 

markerna öster om Stora Alby och genom skogen 

norr om Fjäturen. Upplands Väsby kommun 

och Täby kommun samarbetar med ambitionen 

att få ledningen förlagd i mark. Skisser på alternativt 

läge för ledningen finns, se karta sid 39. 

RIKTLINJER 

67 

Genomförandefrågor 

Planering 

Kommunen har genom planmonopolet kontroll 

över när detaljplanearbete ska ske för olika 

delar av området. Eftersom marken i området är 

privatägd förutom ett område invid trafikplatsen 

som kommunen äger, behöver den markägare 

som önskar bygga kontakta kommunen om att 

detaljplanering ska initieras. 

Den centrala delen av området med Sköldnora 

Kvarn och Fornboda föreslås bli föremål för detaljplanering 

inom en nära framtid. I FÖP-förslaget 

har området har en viktig sambandsfunktion 

för grönkilen, området innehåller både boende 

och verksamheter, va-frågan behöver få en 

lösning, området har naturvärden och kulturvärden. 

Inom området finns intresse för komplettering 

av bebyggelsen. Arbetet bör inledas med 

att program för detaljplanering tas fram. 

Utredningar 

Nedan redovisas ett antal utredningar som kan 

bli aktuella vid detaljplanering för området. 

Va-utredning 

- övergripande va-utredning för hela området 

om hur anslutning till kommunalt vatten- och 

spillvattennät kan ske 

Geoteknik 

- kompletterande geotekniska utredningar inför 

exploatering och/eller byggande av infrastruktur 

måste utföras, för att klarlägga geotekniska 

förutsättningar och grundläggningstekniska 

problemställningar, såsom omfattning av förstärkningsbehov, 

val av grundläggningsmetoder 

etc. Geotekniska undersökningar erfordras främst 

inom lösjordsområden för bestämning av lerans 

mäktighet och egenskaper. Även kartläggning 

och framtagning av eventuella restriktioner med 

avseende på grundvattenförhållandena är viktiga. 

Grundvattenrör rekommenderas att installeras 

i ett tidigt skede för långtidsmätningar. 

Radon 

- Undersökningar för att klarlägga markradonhalter 

(dp och bygglov) 

Markföroreningar 

- Undersökningar för att klarlägga eventuell förekomst 

av markföroreningar. 

Arkeologi 

- arkeologiska utredningar i föreslagna bebyggelse- 

och verksamhetsområden. Sannolikheten 

att påträffa ytterligare spår av förhistorisk odling 

bedöms som stor.

MILJÖBEDÖMNING 

Sammanfattning 

Miljökonsekvensbeskrivningen i sin helhet är ett eget 

dokument. Detta avsnitt är MKB:ns sammanfattning. 

Utgångspunkter och metod för miljöbedömningen 

Miljöbedömningen utförs enligt krav i miljöbalkens 

6:e kapitel. Syftet med miljöbedömningsprocessen 

enligt miljöbalken är att identifi era 

och bedöma vilken miljöpåverkan genomförandet 

av planen kan antas medföra samt att 

integrera miljöaspekter i planen. 

Miljöbedömningen sker i tre etapper: 

1. Utarbetande av förslag till avgränsning 

samt metod för upprättande av miljökonsekvensbeskrivning, 

2. Upprättande av förslag till miljökonsekvensbeskrivning 

(samrådshandling), 

3. Samrådssynpunkter som avser miljöbedömningen 

analyseras och de kompletteringar 

och/eller justeringar av miljökonsekvensbeskrivningen 

som anses vara nödvändiga görs inför 

utställning. 

Denna rapport avser miljöbedömningens 

etapp 2: 

Analys och framtagning av förslag till miljökonsekvensbeskrivning. 

I detta skede har analys- och bedömningsarbetet 

genomförts, och detta samrådsförslag av 

miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats. 

Som utgångspunkt för arbetet, har miljöbedömningen 

avgränsats i tid, rum och sak. Avgränsningen 

i tid innefattar påverkan av planen från 

dess antagande och sträcker sig ca 20 år framåt 

i tiden, till år 2030. Den rumsliga avgränsningen 

utgörs i huvudsak av områdes och kommungränsen. 

Avgränsning i sak diskuterades vid avgränsningssamrådet 

med länsstyrelsen. Länsstyrelsen 

framförde att MKB:n ska lyfta fram de aspekter 

som kan leda till betydande påverkan. I detta 

fall landskap, kulturmiljö, friluftsliv och rekreation, 

naturmiljö (ex. Rösjökilen och Törnskogen), vatten, 

klimatpåverkan, hälsa och säkerhet samt 

riksintressen (tex. Arlanda flygplats). 

Planens riktlinjer och föreslagen markanvändning 

Sköldnora äng används för verksamheter. 

Ställverket ingår i detta område. I området 


68 

Brännskogen får bebyggelse för bostäder och 

verksamheter tillkomma. 

Områdena Sköldnora kvarn, Fornboda och 

Stora Alby föreslås för hästverksamhet och 

specialboende och samtidigt fungera som 

en öst-västlig grön förbindelse i grönkilen. Viss 

komplettering med bostäder med dokumenterad 

anknytning till hästverksamheten i området 

får ske. Områdets karaktär skall ha en lantlig 

prägel. 

Området Sylta planeras för bostäder. Karaktären 

skall vara tät trädgårdsstad. Den nya bebyggelsen 

föreslås ansluta till befintlig bebyggelse i Alby 

såg. 

Inom området Alby Äng föreslås bostadsbebyggelse 

med inslag av verksamheter. 

Området norr om trafikplats Hagbylund avsätts 

för ett mindre handels- och verksamhetsområde. 

För Smedstorp och området söder om 

Norrortsleden behålls nuvarande markanvändning 

med jordoch skogsbruk, djurhållning och 

beteshagar. 

Törnskogen avsätts som naturreservat. Dalgången 

med Fjätursbäcken och Kvarnviken 

föreslås reserveras som naturområde. Tillgängligheten 

till Törnskogen förbättras. Rekreationsstråk 


genom Törnskogen samt mot Hagby ekopark 

och Runriket vid Vallentunasjön. 

Planens miljökonsekvenser 

Nedan redovisas de konsekvenser och eff ekter 

kortfattat som planförslaget bedöms medföra. 

Markanvändning och landskapsbild 

I planförslaget föreslås ett antal områden som 

utvecklingsområden för bostäder och verksamheter. 

Planerad utbyggnad kommer att 

ändra markanvändningen inom området, som 

kommer att leda till indirekta konsekvenser, 

såsom investeringar i vägnätet, utbyggnad 

av kommunalt vatten och avloppsnät. Dessa 

ändringar bedöms dock ha en positiv påverkan 

för befolkning och bebyggelse. Teknisk försörjning, 

dvs utbyggnad av kommunalt vatten och 

avloppsnät inom området kommer att ha en 

positiv påverkan på markanvändningen inom 

området. Detta kommer att ge förbättrade 

möjligheter för utbyggnad av bostäder och 

eff ektivisera användning av mark. 

Naturmiljö 

För att Rösjökilen inte skall påverkas negativt av 

planerad exploatering, bör området inte delas 

upp i mindre delar utan en helhet måste finnas. 

Även Törnskogen be-höver fortsättningsvis ha 

god kontakt med övriga delar av kilen. Gröna

förbindelser har angetts i den fördjupade översiktsplanen 

som främjar Rösjökilens spridningsmöjligheter 

samt den biologiska mångfalden. Tre 

gröna förbindelser har angetts i planen: 

• Norra sambandet - Det norra sambandet 

behövs för större djur och arter knutna till skogar. 

• Mellersta sambandet - Det mellersta sambandet 

behövs för det rörliga friluftslivet samt för 

djur och natur knutna till det småbrutna landskapet, 

till lövskog och vattendrag. 

• Sydligt samband - Området söder om 

Norrortsleden inom FÖP-området lämnas fritt från 

ny bebyggelse för grönt samband med Törnskogen. 

Genom att tre gröna förbindelser har angetts i 

planen, finns det goda förutsättningar för Rösjökilens 

fortsatta framtida spridningssamband i 

denna del av kilen, vilket 

bedöms som positivt. Grönkilens fortsatta funktion 

i framtiden som spridningskorridor säkerställs, 

och tillräcklig hänsyn har tagits till Rösjökilen i den 

fördjupade översiktsplanen. Den negativa påverkan 

bedöms i dagsläget inte bli betydande. 

En utbyggnad av bostäder eller verksamheter 

inom planområdet bedöms ändå att påverka 

naturmiljön, då markanvändningen förändras 

jämfört med nollalternativet. Påverkan sker 

främst genom den planerade bebyggelsens 

närhet till Törnskogen och Rösjökilen. Val av 

bebyggelsetäthet och bebyggelsestruktur kan 

ha betydelse för hur stor påverkan det blir på de 

gröna korridorernas spridningssamband. I den 

fördjupade översiktsplanen anges att utformningen 

av bebyggelsen skall ta till vara och betona 

det nuvarande landskapets förutsättningar 

med öppen dalgång och högre skogsklädda 

partier, dvs i den öppna delen föreslås karaktären 

vara öppen, i skogsdelen bebyggelse 

i skog. Därmed bibehålls landskapskaraktären 

och helhets-verkan med omkringliggande landskap 

bibehålls. Den negativa påverkan bedöms 

bli marginell. 

Vattenmiljö 

Vattenkvalitén för planområdets sjöar är idag 

påverkat av dagvatten från vägar, jordbruk 

och djurhållning samt näringsämnesutsläpp 

från enskilda avlopp. I den fördjupade 

översiktsplanen anges att ny bebyggelse inom 

området skall anslutas till kommunalt vatten- och 

spillvattennät. Detta medför att även befi ntliga 

fastigheter som idag har enskilda anläggningar 

kan kopplas på det kommunala nätet. Positiva 

konsekvenser uppstår för vattenkvalitén. Planförslaget 

bedöms följa intentionerna i kommunens 

dagvattenpolicy och positiva konsekvenser uppstår 

samt bidra till att miljökvalitetsnormerna för 

vatten kan följas. Positiva eff ekter uppstår. 


69 

Kulturmiljö 

Området är mycket fornlämningsrikt. De områden 

som kommer tas i anspråk för bebyggelse 

eller annan verksamhet kommer med 

största sannolikhet bli föremål för arkeologiska 

utredningar. Planförslaget medför att den 

lantliga miljön med kulturella värden kvarstår 

i områdets centrala delar. De gamla äldre 

kulturvägarna bedöms vara beaktade i planförslaget, 

då några av dessa har föreslagits som 

rekreationsstråk. Detta bedöms medföra positiva 

konsekvenser för kulturmiljön, då de gamla riktlinjerna 

och stråken i landskapet förstärks. 

Rekreation och friluftsliv 

Stora delar av planområdet har stora förutsättningar 

i form av goda natur och kulturvärden för 

att kunna bli ett tilltalande rekreationsområde. 

FÖP-området nyttjas idag relativt sparsamt för 

rekreation och rörligt friluftsliv, trots sina goda 

möjligheter. I planförslaget föreslås ett antal 

rekreationsstråk att uppföras, b la planeras ett 

upplevelsestråk att utvecklas mellan Fjäturen 

och Norrviken, längs med den gamla vattenleden. 

Även ett rekreationsstråk mot Hagby 

ekopark och Runriket vid Vallentunasjön föreslås. 

Att uppföra rekreationsstråk bedöms som positivt, 

då ut-byggnaden medför att tillgängligheten 

för allmänheten och närboende till området 

ökar. Områden som tidigare inte varit tillgängliga 

för allmänheten kommer nu att kunna vara det. 

Rekreationsstråken skapar även förutsättningar 

för anläggandet av aktivitetsplatser. 

Boendemiljö och hälsa 

Hela det aktuella området är utsatt för fl ygtrafi 

k som hörs regelbundet. I de norra delarna av 

planområdet överskrids riktvärdet för bostäder 

och rekreation. Detta har man bortsett från i 

planförslaget och bedömt att det finns delar av 

de norra delarna av planområdet som är lämpliga 

för rekreation trots flygbullret. Idag används 

stora delar av planområdet för rekreation och 

friluftsliv trots bullerproblematiken från flyget. 

Planförslaget skulle inte medföra någon förändring 

avseende bullerpåverkan på rekreationsområdet 

jämfört med nollalternativet, vilket medför 

att inga nämnvärda negativa konsekvenser 

bedöms uppstå. 

I planförslaget föreslås ett antal områden för bostäder 

samt hästar, specialboende. Områdena 

Sylta, Alby Äng, Stora Alby samt Sköldnora kvarn 

berörs av en 220 kV och en 70 kV som är samförlagda 

Från dessa ledningar krävs det ett skyddsavstånd 

på 160 meter mot bostäder. Detta för 

att inte magnetfältsstyrkan skall överskrida 0,2 

uT. Idag pågår det dock arbete om att en ny 

400 kV ledning skall uppföras. I samband med 

utbyggnaden tas 220 kV och 70 kV ledningarna

i nord-sydlig riktning bort, vilket medför att kraftledningarnas 

influensområde minskar. 

Klimatpåverkan 

En utbyggnad av bostadsområden medför en 

ökad biltrafik och därmed större utsläpp av klimatgaser. 

Som en tumregel räknar man med ca 

4-5 fordonsrörelser per dag per fastighet. Mängden 

av utsläpp är delvis beroende av utbudet 

av service för boende i bostadsområdet samt 

service som är tillgänglig med andra transportsätt 

än privatbilar, tex. kollektivtrafik. Utbyggnad 

av vägar inom planområdet kan även leda till 

en ökad genomfartstrafik inom planområdet. 

Samtidigt sker förbättringar av gång- och cykelmöjligheter 

och kollektivtrafik, som därmed kan 

ha en positiv inverkan på minskade utsläpp av 

klimatpåverkande gaser. Planförslaget bedöms 

påverka klimatet marginellt och bedöms inte 

medföra att gällande miljökvalitetsnormer för luft 

överskrids. 

Miljömål och miljökvalitetsnormer 

Planförslaget i den fördjupade översiktsplanen 

bedöms inte påverka gällande miljömål nämnvärt 

negativt. Många gånger följer planförslaget 

intentionerna i miljömålet och medverkar till att 

dessa uppfylls. 

Miljökvalitetsnormer för vatten gäller för Norrviken. 

Normerna för fi sk- och musselvatten omfattas 

inte. Planförslaget bedöms inte medföra 

att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids 

samt bedöms bidra till att miljökvalitetsnormerna 

för vatten kan följas. Området är 

bullerpåverkat. Föreslagen markanvändning 

bedöms medföra positiva eff ekter för miljökvalitetsnormerna 

för vatten. 

Betydande miljöpåverkan 

I miljökonsekvensbeskrivningens inledande 

fas gjordes en grov uppskattningar över vilka 

aspekter som eventuellt kan leda till betydande 

påverkan. Allt eftersom processen har fortskridits 

har en del aspekter avskrivits som aspekter 

som inte kommer att leda till betydande påverkan. 

Två olika faktorer har bedömts leda till en 

betydande miljöpåverkan. Dessa utgörs av: 

• Påverkan på planområdets norra delar av 

flygbuller 

• Påverkan på naturmiljön 

För ovanstående aspekter bör miljöbedömningar 

i kommande detaljplan genomföras. 

Osäkerhetsfaktorer 

De bedömningar som har gjorts av den fördjupade 

översiktsplanen bygger på förslag om riktlinjer 

för utveckling av området. Detta innebär att det 

är stora osäkerheter i bedömningen av planens 

konsekvenser. Konsekvenser för enskilda områden 

och verksamheter kommer att bedömas 


70 

i samband med kommande detaljplaner och 

tillståndsprövningar. 

Uppföljning 

Enligt kapitel 6 i miljöbalken måste alla planer 

och program som omfattas av kravet på miljöbedömning 

av planer och program följas upp. 

Ansvaret för uppföljningen har den kommun 

eller myndighet som beslutar om antagandet av 

planen eller programmet. Uppföljningen kan 

bygga på befi ntliga övervakningsprogram, 

tex. kommunens ansvar vad gäller uppfyllelse 

av miljökvalitetsnormen för luftkvalitet och buller, 

såsom uppföljning av miljömålen. Följande 

aspekter anbefalls följas upp; flygbuller samt 

påverkan på naturmiljön (Rösjökilen och Törnskogen).

REFERENSER 

”Den moderna småstaden”, Framtidens Upplands 

Väsby, Strategisk kommunplan 2005-2020, 

Antagen av kommunfullmäktige 2005-12-19, 

Vattenplan Upplands Väsby, Vattenplan för 

Upplands Väsby kommun 2007 

Inventering av biotopskyddsområden i Upplands 

Väsby kommun, Alléer-odlingsrösen-stenmuraråkerholmar 

och småvatten i jordbrukslandskapet, 

För Stadsbyggnadskontoret i Upplands 

Väsby kommun 10 juni – 23 augusti 2002 av Anna 

Lundvall och Åsa Persson, handledare Kajsa- 

Stina Åkesson och Nils Odén 

Naturinventering Upplands Väsby kommun 2008, 

ekologigruppen 2008 

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 

– RUFS 2010 

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 

– RUFS 2010, miljökonsekvensbeskrivning 

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2010 - 

2019 

Lilla Karby, En forskningsundersökning av terrass 

inom RAÄ 57, fastigheten Karby 2:1, Täby socken 

och kommun, Uppland, rapport 2007:13, Stockholms 

Länsmuseum 

Fornbodaby, Konceptförslag 2009-06-03, Magnus 

Ståhl arkitektbyrå, 

Förslagsskiss 2009-05-31, Borgby 1:2, E Ohlsson 

arkitektkontor 

FFNS TAB, Underlag detaljplan 2002 del av 

Borgby 1:2 

KS § 46, 2009-03-09, uppdrag FÖP Sydost 

Välkommen till RÖSJÖKILEN- en av Storstockholms 

gröna kilar, RTK- m fl kommuner, 2009 

Upplands Väsby, Kulturhistoriska miljöer, 1998, 

redaktör; Peter Bratt 

Naturvårdsanalys, Upplands Väsby FÖP sydost, 

granskningsversion 3.3 2010-08-27, Ekologigruppen 

AB 

Buller 

Upplands-Väsby kommun, Miljö- och Hälsoskyddsavdelningen 

(muntlig information) 

LFV Flygakustik (muntlig information) 

Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 

Naturvårdsverkets allmänna råd för externt industribuller 

SNV RR 1978:5 rev 1983 

Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för 

boende, vård och undervisning. Naturvårdsverkets 

redovisning av regeringsuppdrag 2003-08-1 

REFERENSER 

71 

Trafiksiffror från Bullerutredning, Hagbylunds trafikplats, 

Ingemansson Technology AB, 2005-05-25 

Remiss av Boverkets handbok Flygbuller i planeringen 

med förslag till allmänna råd 2010:XX, 

publicerad 2009-06-17 

Hagby Transformatorstation, SÅ-74184, Ingemansson 

Technology AB, 2004-08-30 

MKB, Utökad verksamhet vid Hagby Återvinningsansläggning, 

SÖRAB, 2007-12-12 

Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från 

motorsportbanor, halkövningsbanor och banor 

för provning av motordrivna fordon (NFS 2004:16)



Sollentuna 

Kommun 

FÖP 

SYDOST 

Täby 

kommun



Sollentuna 

Kommun 

FÖP 

SYDOST 

Vallentuna 


Täby 

kommun

SOLLENTUNA 

KOMMUN 

Riksintressen 

Väg 

UPPLANDS VÄSBY 

KOMMUN 

Norrviken 

Kraftledning 400 kV 

Kraftledning 220kV 

Kraftledning 70 kV 

Ställverk 

Flygbuller Max 70 dBA 

Kulturmiljö 

Täbyvägen 

Frestavägen 

Fjäturen 

TÄBY 

KOMMUN 

Norrortsleden 

0 200 400 m

SOLLENTUNA 

KOMMUN 

Naturvärden 


KOMMUN 

Norrviken 

Naturinventering, helhetsomr 

Barrskog, kl 2, regionalt intresse 

Ädellövsskog, kl 2, regionalt intresse 

Ädellövsskog, kl 3, kommunalt intresse 

Barrskog, kl 3, kommunalt intresse 

Ängs och bete, kl 3, kommunalt intresse 

Trivialskog, kl 3, kommunalt intresse 

Naturvårdsavtal 

Förslaget naturreservat 

Sumpskog 

Allé 

Åkerholme 

Småvatten 

Odlingsröse 

Täbyvägen 

Frestavägen 

Fjäturen 

TÄBY 

KOMMUN 

Norrortsleden 

0 200 400 m

SOLLENTUNA 

KOMMUN 

Blå värden 

Badplats 


KOMMUN 

Norrviken 

Vattenskyddsområde 

Vatten/vattendrag 

Strandskydd 

Våtmark 

Markavvattningsforetag 

Kvarnviken 

Täbyvägen 

Hagbyån 


Frestavägen 

Kvarnsjön 

Fjäturen 

TÄBY 

KOMMUN 

Norrortsleden 

0 200 400 m

SOLLENTUNA 

KOMMUN 

Kulturmiljö 


KOMMUN 

Värdefull kulturmiljö 

Norrviken 

Byggnad 

Fornlämning och övrig kulturhistorisk lämning 

Punktobjekt 

Linjeobjekt 

Ytobjekt 

Historisk havsnivå 

Havsnivå - bronsålder (ca 1800 f kr - 500 f kr) 

Havsnivå - äldre järnålder (ca 500 f kr - 500 e kr 

Farled 

Täbyvägen 

Fjäturen 

TÄBY 

KOMMUN 

Norrortsleden 

0 200 400 m

SOLLENTUNA 

KOMMUN 


KOMMUN 

Norrviken 

Översvämmningsrisk längs Oxsundaån 

Normalvattenstånd 

Översvämning för 100-årsflöde 

Täbyvägen 

Översvämning för beräknat högsta flöde 

enligt Flödeskommittens riktlinjer för 

dammdimensionering (riskklass 1 dammar) 

Frestavägen 

Fjäturen 

TÄBY 

KOMMUN 

Norrortsleden 

0 200 400 m

SOLLENTUNA 

KOMMUN 


KOMMUN 

Emmylund 

Norrviken 

Sköldnora 

Törnskogen 

Framtida markanvändning 

Kvarnviken 

Utvecklingsområde bostäder 

Hästar, specialboende 

Service 

Verksamhet 

Våtmark 

Vattendrag 

Värdefull bebyggelsemiljö beaktas 

Buller beaktas 

Separat gång- och cykelväg 

Rekreationsstråk 

Brännskogen 

Parkering och entré till naturområde 

Landskapsbild beaktas 

Planskildhet 

Gröna förbindelser 

Där markering enligt ovan saknas fortgår 

nuvarande markanvändning 

Täbyvägen 

Sköldnora 

kvarn 

Fornboda 

f.d. 

Rimstaholmssjön 

Frestavägen 

Sköldnora 

Äng 


Kvarnsjön 

Hagbyån 

Stora 

Alby 

Sylta 

Smedstorp 

Flygbullergräns 

Alby Äng 

Fjäturen 

Tpl 

Hagbylund 

Kocktorp 

Taggårda 

TÄBY 

KOMMUN 

Norrortslede 

0 200 400

SOLLENTUNA 

KOMMUN 


KOMMUN 

Sköldnora 

Norrviken 


Bostadsbebyggelse 

Gårds- och torpmiljö 

Hästverksamhet 

Rak- och rundbanor 

Motorsport, halkbana 

Teknisk anläggning, ställverk 

Åker 

Skog 

Impediment, öppen mark 

Vatten, vattendrag 

Våtmark 

Kraftledning 

Täbyvägen 

Fornboda 

Frestavägen 

Stora Alby 

Smedstorp 

Fjäturen 

TÄBY 

KOMMUN 

Hagby 

tippen 

Norrortsleden 

0 200 400 m

mmylund 

Norrviken 

Sköldnora 

Kvarnviken 

Brännskogen 

Täbyvägen 

Sköldnora 

kvarn 

Sköldnora 

Äng 

Kvarnsjön 

Hagbyån 

Flygbullergräns 

TÄBY 

KOMMUN

Leq 2 m över mark 

>50 dBA 

>55 dBA 

>60 dBA 

>65 dBA 

>70 dBA 

>75 dBA 

0 250 500 1 000 Meter

Kompletterande handlingar - Vallentuna kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?