Årsredovisning 2012.pdf - Åstorp

astorp.se

Årsredovisning 2012.pdf - Åstorp

Åstorp -

Söderåsstaden

där människor och

företag möts och

www.astorp.se

växer

Årsredovisning 2012

Åstorps. kommun


2

I denna årsredovisning presenteras med hjälp av bilder en handfull av verksamheterna och besöksmålen som finns i kommunen.

Vissa av besöksmålen och händelserna har en så kallad QR-kod. Denna kod skannar du med en QR-app via din smartphone.

QR-koden ger dig mervärde i form av information då den leder till en adress/karta, hemsida, ett bildspel eller en tidningsartikel där

du kan fördjupa dig mer kring vad du är intresserad av.

Omslag: Tomarps Kungsgård, Kvidinge. För fler bilder av kungsgården se sidan 24-25. foto: Michael Svensson, Åstorps kommun

Layout, original och tryck: Kommunstyrelseförvaltningen, Åstorps kommun

Tryckpris per rapport: 17,10 kr

Medverkande fotografer: Michael Svensson, Ulrika Pålsson, Lars Ahlberg, Håkan Melin, Cecilia Olsson

Årsredovisning 2012 // Åstorps kommun // Dnr 2013-140

Version: PUBL 1.0

Upplaga: 4

Antagen av kommunfullmäktige 29 april 2013, §§ 44, 45


INLEDNING

Ordförande och kommunchef om 2012

Årets händelser

Organisationsöversikt

Nyckeltal

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Omvärldsanalys

Ekonomiskt resultat och analys

God ekonomisk hushållning

Måluppfyllelse

Kommunens Kvalitet i Korthet

Personalredovisning

RÄKENSKAPER

Resultaträkning

Balansräkning

Kassaflödesanalys

Tilläggsupplysningar och noter

Nämder och styrelser

Viktigare investeringsobjekt

Särredovisning av VA-verksamheten

VERKSAMHETER

Kommunfullmäktige

Valnämnd

Kommunrevision

Kommunstyrelse

Kommunstyrelseförvaltning

Bygg- och miljönämnd

Bildningsnämnd

Socialnämnd

KOMMUNALA BOLAG

Björnekulla Fastighets AB

AB Kvidingebyggen

Björnekulla IT AB

Investeringar i dotterbolagskoncernen

REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

ORDLISTA

Ordlista

5

6

8

9

10

11

14

16

20

22

26

27

29

30

36

37

39

40

41

42

43

44

52

54

62

68

69

70

71

72

74

innehÅllsförteckning

I detta avsnitt ger kommunstyrelsens ordförande

och kommunchef sin syn på året som gått. Vidare

beskrivs kommunen utifrån några nyckeltal i ett

femårs perspektiv. Här kan man också se en

schematisk bild över Åstorps kommuns organisation.

Här kan Du läsa om Åstorp i ett vidare perspektiv.

Analys av resultat och finanser ger en bild av

hur vi klarat av året och hur väl rustade vi står

inför framtiden. Redovisning kring frågor som rör

personal avslutar detta avsnitt. Presentation kring

åldersstruktur, sjukfrånvaro, personalkostnader,

arbetsmiljö sker i denna del.

Räkenskaperna visar det ekonomiska utfallet för

såväl kommun som koncern (sammanställd redovisning).

Här kan du läsa om hur det gått ekonomiskt

(resultaträkning), kommunens ekonomiska ställning

(balansräkning) samt hur pengarna använts (kassaflödesanalys).

Här presenteras kommunens verksamheters berättelser

för det gågna året. Här kan du läsa om årets

händelser, måluppfyllelse, ekonomisk redogörelse

samt nyckeltal. Varje förvaltning/nämnd ger också

sin syn på hur man ser på framtiden.

I detta avsnitt presenteras Åstorps kommuns helägda

bolag. Dessa är Björnekulla Fastighets AB med

dotterbolag Kvidingebyggen och Björnekulla IT AB.

I avsnittet presenteras revisionsberättelsen för 2012.

Svårt att förstå? Här finns förklaringen till ord och termer.

3


Ordförande

berättar

Resultatet

föR 2012 blev

mycket bra och

det är då lätt

att tycka att det

borde finnas mer

utrymme för

satsningar i våra

verksamheter.

I början

av 2012 var bilden inte lika positiv,

budgetmarginalen var i minsta laget,

det fanns åsikten att budgeten var

underfinansierad så för helåret var vi

tvungna att hålla en strikt budgetdisciplin

för att uppnå budgetresultatet.

NågRa viktiga häNdelseR

uNdeR åRet Vi fattade beslut

om en ny översiktsplan, vi har beslutat

om att ta bort de förorenade massorna

vid bullervallen i Hyllinge och återställa

vallen med ny ren jord, vi har tagit bort

avgiften för gymnasielunchen och även

fortsatt satsningen på asfaltering av gator.

Under året har utredningen om lokaler

och skolorganisationen fortsatt och

utredningen om ett nytt centralkök är redo

för beslut.

utmaNiNgaR Arbetslösheten är

mycket hög i Åstorp och speciellt bland

ungdomar och framåt är detta den största

utmaningen för oss alla att hitta åtgärder

som leder till ökad sysselsättning.

avslutNiNg Vi måste fortsätta

arbeta med att effektivisera våra arbetssätt

och vår organisation för att få ut så mycket

som möjligt av våra skatteintäkter och

med dessa rader vill jag tacka anställda

och förtroendevalda för ett mycket gott

arbete under 2012.

Ronny Sandberg (S)

Kommunstyrelsens ordförande

Årets verksamhet

Kommunchef

berättar

eN Ny gRafisk guide togs fram för Åstorps kommun.

Den gav en inre identitet för verksamheterna och var

viktig i den externa profileringen. Detta arbete förstärktes

också genom en fortsatt utveckling av hemsidan. Parallellt

med detta påbörjades en utbildning för att kvalitetssäkra ärendehanteringen

genom bl a W3D3-systemet och det utvecklingsarbetet

måste fortsätta under det kommande året.

kommuNeN aNtog eN Ny visioN inför 2013

och fram t.o.m. 2020, nya fokusområden och nya mål för sina

verksamheter. Detta har implementerats i organisationen och

tagits upp i ledarforum vid flera tillfällen. För att skapa ett

koncerntänkande och en helhetsbild av viktiga politiska beslut

och förändringar träffades samtliga arbetsledare regelbundet

under året.

uNdeR åRet bestämdes om att kommunerna

inom Skåne NV skulle anta varumärket Familjen Helsingborg.

Här utarbetades också en manual för hur varumärket skall

användas.

i avsikt att utveckla aRbetsmiljöN

bestämdes om en översyn av FAS 05–avtalet. Ett nytt avtal

togs fram för att utveckla samverkan mellan de fackliga

organisationerna och kommunen som arbetsgivare. Samtidigt

påbörjades en arbetsmiljöutbildning för samtliga arbetsledare

och skyddsombud i kommunen. Under året införde kommunen

tobaksfri arbetstid.

aRbetet med eN gemeNsam räddningsnämnd

med Klippan påbörjades och upphandlingsfunktionen placerades

i Klippan. En översyn av IT-enhetens verksamhet

startade och fortsätter under 2013.

ett avtal slöts med Migrationsverket om att ta

emot ensamkommande flyktingbarn.

En övergripande utredning av kommunens skolorganisation

påbörjades och skapade mycket engagemang i kommundelarna.

fRukostmöteN för kommunens företagare blev en

stor framgång och fortsätter kommande år.

Avslutningsvis visade kommunens deltagande i KKiK,

kommunens kvalitet i korthet, att personalens bemötande

gentemot medborgarna var mycket

bra enligt den servicemätning som genomfördes.

Det var oerhört glädjande!

Claes Jarlvi

Kommunchef

Ordförande och kommunchef om 2012

5


Några av årets

händelser i bilder.

6

Årets händelser

Årets händelser

Under Flaggans dag delades Åstorps kommuns kulturpris ut till Harriet och

Rune Nordqvist (t.h.) medan kulturstipendiet gick till John Skoog (t.v.). Lions

ledarstipendium för 2012 gavs till Krister Martinsson, ordförande och tränare i

Kvidinge IF. Under flaggutdelningen erhöll Söderåsens dansklubb Blåa skor den

Svenska flaggan.

Åstorpsledda arbetsmarknadsprojektet Integration Genom

Arbete (IGA) som pågått under fyra år avslutades.

Projektets resultat har varit över förväntan.

Äldremässan spred information kring insatser

och verksamhetens innehåll.

Kommuninvånarna fick inblick i verksamheten

och stimulerande kontaktnät i vårens

Handikappomsorgs- och socialpsykiatrimässa.

Vårt regionala samarbete med

nordvästskånska kommuner fortsätter

under det nya varumärket Familjen

Helsingborg.


Hyttan 5 från Hyllinge skola vann andraplatsen i den lokala Vi i femman.

Under våren 2012 invigdes den nya fritidsgården i Hyllinge.

Butiksägaren av Väsk- och Barnvagnsaffären,

Tanja Persson blev vald till årets företagare.

Elever i årskurs 8 på Hyllinge skola kom på hedersam 2:a

plats i Skåne i den riksomfattande tävlingen Teknikåttan.

Arete meritering - I Åstorps kommun har vi två stycken lärare som under 2012 deltagit i ett pilotprojekt och

som nu ingår i det program som meriterar särskilt yrkesskickliga lärare.

7


8

Organisationsöversikt

kommunens samlade verksamhet

Kommunkoncernen

kommuNeNs föRvaltNiNg

Förvaltningsorganisationen leds av kommunchefen.

Verksamheten leds av kommunstyrelsen och tre

nämnder. De tre nämnderna är bildningsnämnden,

bygg- och miljönämnden samt socialnämnden.

kommuNeNs koNceRNföRetag

Björnekulla Fastighets AB är moderbolag för

koncernföretagen. Bolaget äger, bygger och förvaltar

fastigheter med olika slags lokaler inom Åstorps kommun.

Bolaget har att främja kommunens försörjning

med lokaler för dess verksamheter samt har även

uppdrag att arbeta med energiförbrukning ur såväl

miljömässigt som ekonomiskt perspektiv. Allt i enlighet

med en hållbar utveckling inom Åstorps kommun.

AB Kvidingebyggen är kommunens allmännytta

och har för sin verksamhet inom Åstorps kommun

att äga och förvalta bostadsfastigheter med hyresrätt.

I bolagets verksamhet ingår också att förvärva

fast egendom och tomträtt till fast egendom, i syfte

att därpå uppföra och/eller förvalta byggnader med

bostadslägenheter och därtill kopplade lokaler. Bolaget

har också att vara ägarens redskap för påverkan

och utveckling av hyresmarknaden samt kommunal

tillväxt.

Björnekulla IT AB har till uppgift att ansvara för

utbyggnaden av IT-infrastruktur inom kommunen

och då främst för kommunens egna verksamheter.

Bolaget ska också vara det lilla lokala alternativet och

har därvid främst att arbeta med en uppbyggnad av

infrastruktur där så är lokaliseringsmässigt möjligt i

relation till den uppbyggnad som sker för kommunens

verksamhet.

Kommunala

uppdragsföretag

Följande företag och organisationer har Åstorps

kommun ägarandel och/eller intresse i, utan att dessa

inkonsoliderats i kommunkoncernen.

samägda föRetag

Nordvästra skånes vatten och avlopp ab

(Nsva). Företaget tog den 1 september 2009 över det

operativa ansvaret för vatten- och avloppsverksamheterna

(va) i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona,

Svalöv och Åstorp. Från och med 1 oktober

2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA ägs till lika

delar av de sex kommunerna, det vill säga för Åstorps

del en ägarandel på 16,67%. Genom samverkan vill

kommunerna bland annat uppnå samordning och utveckling

av VA-kompetenser, stordriftsfördelar samt

vidareutveckling av VA-systemet utan hänsyn till

kommungränser. Aktiekapitalet uppgår till 6.000 kkr.

Bolagets kostnader täcks helt av bidrag från ägarkom-

munerna varför ingen vinst eller förlust uppkommer.

Nordvästra skånes Renhållnings ab (NsR).

Sedan flera år ombesörjs kommunens renhållning av

NSR, som är ett bolag som ägs gemensamt av sex

nordvästskånska kommuner. Dessa är Bjuv, Båstad,

Helsingborg, Höganäs, Ängelholm och Åstorp.

Åstorps kommuns ägarandel uppgår till 6,9% av

aktiekapitalet.

kommunalförbundet medelpunkten. 10

nordvästskånska kommuner har gått samman för

gemensam upphandling och hantering av vårdhjälpmedel.

Kommunens andel av kommunalförbundet

utgör 10%.

kommunassurans syd försäkrings ab. Bolaget

startade i maj 2005 av 30 Skånska kommuner

med syfte att erbjuda sina ägare sak- och ansvarsförsäkringar.

Totalt antal delägare är per 2012-12-31

46 stycken i Skåne, Blekinge, Halland, Småland och

Västra Götaland. Kommunens ägarandel är 1,03%.

av media skåne är ett kommunalförbund med

16 anslutna kommuner. Förbundet lånar ut AV-läromedel

till skolor och andra utbildningsanordnare. Till

AV-media betalar Åstorps kommun en årlig avgift,

vilken 2012 uppgår till 315 kkr. Denna kostnad innefattar

service exklusive reparationskostnader.

skl kommentus ab är en koncern med tre

dotterbolag. Koncernen är verksam inom affärsstöd

vid inköp och upphandling åt offentlig sektor samt

verksamhetsstöd åt offentlig sektor. Under året har

bolaget delat ut 6,76 kr per aktie, vilket för kommunen

motsvarar 108 kr.

kommuninvest ekonomisk förening vänder sig

uteslutande till kommuner och landsting för utlåning.

Per 2012-12-31 var 274 kommuner och landsting

medlemmar i föreningen. Samtliga medlemmar har

ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för

Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga och nuvarande

och framtida förpliktelser. Åstorps ägarandel

av Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser

uppgår till 629 Mkr och andelen av de totala tillgångarna

uppgår till 640 Mkr.

kommuNala eNtRepReNadeR

kyrktuppen är en fristående förskola som drivs

av Björnekulla församling. Totalt antal barn uppgår

till 18 stycken. Skolpeng 2,2 Mkr.

filosofen driver skola och förskoleverksamhet för

totalt 68 stycken barn. Skolpeng 5,9 Mkr.

petersvenskolan är en fristående skola för

årskurserna 6-9. Totalt antal elever uppgår till 106

stycken. Skolpeng 8,6 Mkr.

metria ägs av lantmäteriet och erbjuder produkter

och tjänster inom geografisk IT. Inom Bygg- och miljönämndens

verksamhetsområde bedrivs MBK-verksamhet

(mätning-beräkning-katering) som upphandlat

uppdrag av Metria. Under 2012 har 1.534 kkr erlagts

för uppdraget.


Organisationsöversikt

öVeRFöRMyNdARe

helägdA kOMMuNAlA bOlAg

bjöRNekullA FASTIgheTS Ab

nyckeltal

Ab kVIdINgebyggeN

bjöRNekullA IT Ab

KommunfullmäKtige (Kf)

kOMMuNSTyRelSe (kS)

ReVISION

VAlNäMNd

bygg- Och MIljöNäMNd bIldNINgSNäMNd

SOcIAlNäMNd

kOMMuNSTyRelSe-

FöRVAlTNINg (kSF)

bIldNINgS-

FöRVAlTNINg (bIN)

SOcIAl-

FöRVAlTNINg (SOF)

Åstorps kommun 2012 2011 2010 2009 2008

Antal invånare 31/12 14.806 14.789 14.737 14.667 14.533

Förändring folkmängd 17 52 70 134 300

Total kommunal skattesats 30,68% 30,68% 30,68% 30,68% 30,68%

Varav kommunen 20,29% 20,29% 20,29% 20,29% 20,29%

Verksamhetens intäkter, Mkr 1) 114,9 125,4 126,3 121,4 125,2

Verksamhetens kostnader, Mkr 1) 750,6 737,6 711,5 675,0 673,9

Verksamhetens nettokostnader, Mkr 1) 638,2 626,0 599,7 566,9 559,6

Nettokostnadernas andel av skatter, bidrag och utjämning 1) 95,8% 98,3% 95,0% 96,2% 97,5%

Årets resultat, Mkr 1) 27,0 -3,9 31,8 17,8 13,1

Årets resultat enligt balanskravsutredning, Mkr 2) 33,3 6,6 29,8 16,8 17,2

Nämndernas budgetomslutning, Mkr 647,8 610,7 597,5 574,0 570,9

Nämndernas budgetavvikelse, Mkr 1) -5,3 -14,1 -6,0 2,9 10,4

Investeringar, Mkr 1) 18,8 22,9 23,9 21,2 31,6

Soliditet exklusive pensionsskuld före 1998 1) 35,5% 34,8% 36,3% 35,4% 37,9%

Soliditet inklusive pensionsskuld före 1998 1) 22,3% 20,7% 22,5% 19,6% 20,3%

Antal tillsvidareanställda 990 989 988 1.025 1.017

Sjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig arbetstid 4,45% 3,98% 3,91% 4,05% 4,62%

1) Omräkning av jämförelsetal har gjorts för att justera för ändrade redovisningsprinciper 2010 samt felrättning 2008.

2) Omräkning av balanskravsresultat har ej gjorts, då detta skulle bliva missvisande i förhållande till av fullmäktige fattade beslut.

9


10

Förvaltningsberättelse

förvaltningsBerättelse

Omvärldsanalys

Källor: SKL MakroNytt 1/2013, SKL Ekonomirapporten

oktober 2012, SCB

foRtsatt ekoNomisk oRo

Den ekonomiska utvecklingen i världen

2012 präglas av stor osäkerhet. I USA har

tillväxten stärkts den senaste tiden. Detta beror

bland annat på den amerikanska centralbankens

ambitiösa stimulansprogram. I Kina fortsätter

tillväxten om än på en lägre nivå än tidigare.

Denna avmattning har sedan tidigare förutspåtts

av många bedömare. Den svagare världsekonomin

tillsammans med svagare inhemska stimulanser

förklarar utvecklingen i landet.

I Europa fortsätter turbulensen inom ekonomin.

Europeiska centralbankens agerande har

lett till en viss stabilitet, men de underliggande

problemen är ännu inte lösta. I flera länder

krävs det avbetalningar på skulder, ökad export

samt anpassning av kostnadsläget. Det kommer

sannolikt att ta tid innan de mest skuldsatta länderna

tar de beslut som behövs för att framtidstron

skall återvända. En annan potentiell risk är

att något av länderna lämnar eurosamarbetet på

grund av politiska skäl.

I Sverige har konjunkturen varit relativt

stark under de tre första kvartalen. Under fjärde

kvartalet bromsade emellertid den ekonomiska

utvecklingen in kraftigt. Sverige har, som exportberoende

land, påverkats såväl av den starka

kronan som av den ekonomiska turbulensen

i främst i Europa. Den svaga tillväxten kommer

att få effekt på arbetsmarknaden. Hur stor

effekten blir kommer att visa sig i form av uppsägningar

efter höstens många varsel. Samtidigt

är de svenska hushållen ganska välbeställda. Relativt

goda löneökningar tillsammans med låga

räntor och låg inflation gör att det finns hopp om

att inhemsk efterfrågan kan öka. Men även här

är det viktigt att positiva signaler kommer fram

för att hushållen skall öka sin konsumtion.

veRksamhet i åstoRp

Trots all ekonomisk turbulens pågår den

kommunala verksamheten som tidigare. Oron på

finansmarknaderna, med effekter på arbetsmarknaden,

påverkar emellertid skatteintäkterna.

Samtidigt är efterfrågan på kommunala tjänster

oftast större i en lågkonjunktur.

Inom bildningsnämndens område har arbetet

med en organisationsöversyn pågått under året.

Den nya organisationen skall vara funktionell

och kunna lämna en hög kvalitet i servicen till

medborgarna. Beslut kommer att fattas under

innevarande år.

Efter beslut i kommunfullmäktige 2011 har

arbetet med projekteringen av ett nytt centralkök

pågått under 2012. Enligt planerna skall det nya

centralköket kunna vara i verksamhet under

2013.

För att ge kommuninvånarna inblick i

verksamheterna har socialförvaltningen anordnat

äldreomsorgs-, handikappomsorgs- samt

socialpsykiatrimässa under året. Genom dessa

mässor skapas ett positivt kontaktnät med kommuninvånarna.

För att skapa en enhetlig profil och stärka

varumärket Åstorp har en grafisk guide tagits

fram. Denna används i all kommunikation såväl

externt som internt och har rönt positivt gensvar.

I Åstorps kommun är ohälsotalet bland

invånarna stort. Bland kommunens anställda

är ohälsotalet relativt lågt. Under 2012 steg

det emellertid liksom det gjort i landet i övrigt.

Som ett led i att förbättra hälsan för kommunens

anställda införde kommunen tobaksfri arbetstid

under året.

Efter beslut i kommunfullmäktige har de

förorenade massorna fraktats bort från bullervallen

i Hyllinge. Med dessa åtgärder och efter

återställande och plantering sätts förhoppningsvis

punkt för en lång och kostsam process.

Under hösten antogs en ny översiktsplan för

kommunen. Översiktsplanen är ett av de viktigaste

styrdokumenten och kommer att prägla

besluten för många år framöver.

befolkNiNgsutveckliNg

Åstorp har under åren 2005-2009 ökat sin

befolkning kraftigt. Åren därefter har befolkningsökningen

avstannat för att under år 2012

uppgå till blygsamma 17 personer. Antalet

invånare uppgick per årsskiftet 2012-12-31 till

14 806 personer. Nedan redovisas förändring i

befolkningstalen 1991 till 2012.

400

300

200

100

0

-100

-200

-300

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

2000

1999

1998

1997

1996

1995

1994

1993

1992

1991

Förändring i befolkningstal


Det är glädjande att kommunen har ett födelseöverskott. Detta

uppgick till 43 stycken. Nettoinflyttningen är emellertid negativ, -26

personer. Förklaringen till detta är att tillgången till tomtmark varit

liten. Vidare har konjunkturläget gjort att privata aktörer avvaktat

med exploatering.

För att ett samhälle skall utvecklas krävs det en ökning i befolkningstalet.

Tillgången på byggklara attraktiva tomter kommer att

vara avgörande för framtida tillväxt. Enligt antagen översiktplan är

ambitionen att kommunens befolkning skall öka med 150 personer

per år.

sysselsättNiNg

Som tidigare beskrivits har den svenska arbetsmarknaden försämrats

på grund av den rådande lågkonjunkturen. Åstorp har under

många år haft en hög arbetslöshet totalt, men framförallt bland

ungdomar i ålder 18-24 år har siffrorna varit alarmerande. I tabellen

visas öppet arbetslösa som andel av den registerbaserade arbetskraften

i riket, Skåne samt Åstorp. Definitionen av registerbaserad

arbetskraft är förvärvsarbetande nattbefolkning, öppet arbetslösa

samt personer i program med aktivitetsstöd.

Arbetslöshet

Ålder: 16-64 år 18-24 år

Datum: 2010-12 2011-12 2012-12 2010-12 2011-12 2012-12

Riket 4,9 4,6 4,6 7,9 7,7 7,4

Skåne 5,6 5,6 5,5 8,5 8,4 8,2

Åstorp 6,8 7,1 6,5 11,8 10,9 11,3

Källa: Arbetsförmedlingen

I åldersgruppen 16-64 år har Åstorp den tredje högsta arbetslösheten

i Skåne. Kommunen placerar sig näst efter Malmö och

Landskrona tillsammans med Perstorp på en delad tredjeplats.

Bland ungdomarna har Åstorp den högsta öppna arbetslösheten i

Skåne. Detta är en av de viktigaste frågorna att lösa sett ur såväl

individerna som samhällets synpunkt.

Åstorps kommun har under 2013 startat upp ett arbete tillsammans

med olika samverkanspartners för att komma tillrätta med

problematiken kring ungdomsarbetslösheten. Detta samarbete

känns väldigt positivt och har alla förutsättningar för att bli lyckat.

NäRiNgsliv

Arbetet inom näringsliv och turism inriktar sig på företag inom

alla branscher, inklusive besöksnäringen. Under året har olika

företagsarrangemang, såsom luncher och frukostar, genomförts. Att

bygga nätverk med företagen har varit prioriterat. Under året har

cirka 100-200 företagsbesök och företagskontakter genomförts.

Det interna arbetet inom kommunen har bland annat varit

inriktat på etableringsfrågor, centrumutveckling, utbildningsfrågor,

miljöfrågor med flera.

För att stärka banden mellan näringsliv och kommun genomfördes

under våren en inspirationsdag.

Inom Familjen Helsingborg pågår arbetet kring en torrhamn.

Värdskapsutbildningar, landsbygdsutveckling, turismutvecklings är

andra frågor som behandlas i det gemensamma arbetet.

Årets företagare 2011 blev ”Väsk & Barnvagnsaffären”. Vin-

naren utses tillsammans med Företagarna i Åstorp.

Under 2012 tillkom 113 stycken nya företag i kommunen.

Totalt finns det drygt 1.200 företag registrerade. Etableringar och

utökning av verksamhet under året har genomförts av Bender,

Frode Laursen och BRA Invest.

I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet hamnade

Åstorp på plats 129 vilket var 18 placeringar sämre än 2011.

Turismomsättningen ökade med 10 miljoner kronor år 2011 och

uppgick till 105 miljoner (95 miljoner 2010).

Tillsammans med de andra Söderåskommunerna arbetar

kommunen aktivt med att utveckla destinationen. Utvecklingen

av området kring Tingvalla har påbörjats och kommer att fortsätta

under 2013.

Ekonomiskt resultat

och analys

koNceRNeN

Kommunkoncernens resultat uppgår till 34 Mkr. Av detta avser

27 Mkr kommunen, 6 Mkr dotterbolagen och 1 Mkr avser korrigering

av avskrivning på övervärde av fastigheter.

Björnekulla Fastighets AB redovisar ett resultat på 3 Mkr. Kostnaderna

gällande energi har ökat med 11% hänförligt till elpriser

och 10% hänförligt till värmekostnader. Total energikostnadsökning

jämfört med 2011 är 3 Mkr. Trots höga energikostnader redovisar

bolaget ett bättre resultat än de som satts upp i ägardirektiven (3%

av omsättningen). Detta förklaras av ett gynnsamt ränteläge.

Resultatet i AB Kvidingebyggen uppgår till 3 Mkr. På grund

av oförutsedda skador har kostnaderna för underhåll varit högre

än plan. Även energikostnaderna har ökat jämfört med 2011. Det

gynnsamma ränteläget har kompenserat kostnadsökningarna och

resultatet ligger strax över det krav på 7% av omsättningen, som

satts upp i ägardirektiven.

Björnekulla IT AB resultat uppgår till 0,1 Mkr. Resultatet är

positivt på grund av fler anslutningar samt låga räntekostnader.

35

30

25

20

15

10

5

0

-5

-10

Resultat i mkr

2008 2009 2010 2011 2012

kommuNeN

Resultatet för kommunen uppgår till 27 Mkr. Detta resultat beror

såväl på poster av engångskaraktär som ett gediget arbete under

året för att balansera det budgeterade resultatet.

När det gäller verksamheternas resultat visar dessa en budgetavvikelse

på -2 Mkr. Då har avvikelserna från finansförvaltning, exploatering

samt vallar borträknats. Ställt i relation till budgeterad nettoomsättning

är avvikelsen mindre än -0,3%, vilket får betraktas som

ett mycket bra resultat. För verksamheternas resultat se sidan 36.

11


12

De största posterna av engångskaraktär är:

• Återbetalning av tidigare inbetalda premier avseende avtalsgruppsjukförsäkring

samt avgiftsbefrielseförsäkring 12 Mkr

• Reavinst vid försäljning av värdepapper pensionsförvaltningen

3 Mkr

• skatter 1 mkr

• Uppskjuten ny- till och ombyggnad 5 Mkr

• Kostnad för vallar och deponier -6 Mkr

I övrigt har positiv avvikelse gällande pensionskostnader +3

Mkr kunnat balansera avvikelsen gällande försörjningsstöd.

NettokostNadeR

Kommunfullmäktige har fastslagit i ett av sina ekonomiska mål

att högst 98% av skatter och utjämning får användas till nettokostnader.

Detta har kommunen levt upp till sett över en femårsperiod

2008-2012. Nedanstående diagram visar utfallet för de senaste fem

åren där 2011 avvek negativt, i huvudsak förklarat av höga kostnader

inom det sociala området.

%

99,0

98,0

97,0

96,0

95,0

94,0

93,0

förvaltningsBerättelse

Nettokostnader i % av skatter och utjämning

2008 2009 2010 2011 2012

iNtäkteR

Verksamhetens intäkter exklusive jämförelsestörande poster har

minskat med 10 Mkr jämfört med år 2011.

Intäkterna från förbrukningsavgifter för vatten och avlopp har

minskat med 1 Mkr i huvudsak förklarat av ändrad verksamhet hos

större brukare. Vidare har få nya abonnenter tillkommit då nybyggnationen

i Åstorp varit obefintlig under året.

Intäkterna från försäkringskassan gällande personlig assistens

har minskat med 4 Mkr på grund av avslutade ärenden.

Bidrag från socialstyrelsen samt skolverket är 2 Mkr lägre 2012

jämfört med året innan. Dessa bidrag kan variera beroende på vilka

projekt som genomförs inom kommunen.

Försäljning av fastigheter har inte skett under 2012. Vidare har

försäljningen av anläggningstillgångar varit lägre 2012 jämfört med

2011. Totalt innebar detta en minskning i intäkterna med 3 Mkr.

Under 2012 har 12 Mkr av tidigare inbetalda avgifter avseende

avtalsgruppsjukförsäkring samt avgiftsbefrielseförsäkring återbetalts.

Återbetalningen grundar sig på att försäkringen varit välkonsoliderad

samt att kostnaderna för sjukskrivningar minskat. Posten

är i sin helhet redovisad som jämförelsestörande.

kostNadeR

Totalt har verksamhetens kostnader ökat med 13 Mkr mellan

år 2012 och 2011. Det är framförallt två poster som förklarar

ökningen. Lönerevisionen har ökat kostnaden för arbetad tid med

10 Mkr jämfört med 2011. Lokalkostnaderna har ökat med 3 Mkr.

Detta belopp innefattar indexuppräkning samt ny hyra för Tingdal/

Björnåsskolan, Hyllinge fritidsgård samt ombyggnad Björnekulla

sporthall.

Pensionskostnaderna redovisas i Åstorps kommun enligt den

så kallade fullfonderingspricipen. Den innebär att samtliga skulder

till personalen gällande pensioner tas upp som en skuld i balansräkningen.

Enligt lagen skall den del som tjänats in före 1998

redovisas som en skuldförbindelse inom linjen. Genom fullfonderingsprincipen

ger balansräkningen en mer relevant och rättvisande

bild av kommunens ekonomiska ställning. I resultaträkningen

innebär förfarandet att variationerna i kostnaderna blir större mellan

åren beroende på bland annat förändringar av beräkningsantagande

gällande levnadstid och räntenivåer. Vidare påverkas utfallet av

förändringar i prisbasbelopp och eventuella beslut om bromsen i det

allmänna pensionssystemet.

Under 2012 har medel från överskottsfonden år 2010 används

till att betala delar av pensionskostnaderna. Överskottsfonden

uppstod som en följd av positiv skillnad mellan försäkringarnas

pensionskapital och kapitalvärdet av KPA:s åtaganden. Kvarvarande

medel uppgick till 4,8 Mkr per 2012-01-01. Under året har

3,6 Mkr använts. Kvarstående medel 2012-12-31 är 1,5 Mkr varav

ränta 0,3 Mkr.

skatteR och statsbidRag

Vid budgetering används Sveriges kommuner och landstings

prognoser. Den prognos som låg till grund för 2012 års budget

upprättades 2011-05-05. Nedgången i ekonomin under framförallt

hösten 2012 gjorde att beräknat utfall 2012-12-31 avvek från den

ursprungliga budgeten. Då invånareantalet beräknats med försiktighet

har budgeten trots allt balanserats, vilket förklaras i nedanstående

uppställning (alla belopp i Mkr):

60 invånare fler 2011-11-01 + 2,6

Slutavräkning 2011/2012 + 6,7

Nedrevidering i SKL:s prognoser - 8,1

Nettoavvikelse + 1,2

Skatter och generella statsbidrag ökade mellan 2011 och 2012

med 4,6%. Totalt uppgår skatteintäkterna som invånarna genererar

till 468 Mkr. Därutöver erhåller kommunen 181 Mkr i inkomstutjämningsbidrag.

Bidraget skall utjämna för att inkomstnivån i Åstorp

understiger medelinkomsten i riket. Skatteunderlaget i Åstorp

uppgick till 81,6% av riksmedelvärdet. Detta är den lägsta andelen

jämfört med samtliga skånska kommuner.

På kostnadssidan har Åstorp en struktur som innebär att kommunen

erhåller kostnadsbidrag uppgående till 12 Mkr. I utjämningsavgift

för Lagen om stöd och service till funktionshindrade

(LSS) betalar Åstorps kommun 20 Mkr.


iNvesteRiNgaR

Den budgeterade investeringsvolymen, inklusive kompletteringsbudget

från 2011, uppgick till totalt 63 Mkr. Utfallet 2012 blev 19

Mkr med en budgetavvikelse på 44 Mkr. Investeringsvolymen har

under året påverkats av att kommunens budget överklagats. I övrigt

pågår en del av projekten över årsskiftet och andra har av olika skäl

skjutits fram till 2013. För en mera ingående redovisning av årets

större investeringar hänvisas till uppställningen på sidan 37.

kapitalföRvaltNiNg

Kapitalförvaltningen består av medel avsatta för pensionsändamål.

Efter att cirka hälften av kommunens pensionsskuld lösts in

2007 genom försäkring kvarstår ca 13Mkr. Under perioden 2007-

2012 har 5 Mkr använts till ytterligare försäkring av pensioner.

Aktuellt värde per 2012-12-31 är 14 Mkr.

Avkastningen på pensionsförvaltningen har i snitt under 2012

varit 4,7%, vilket innebär att det ligger inom det intervall på tre

till sex procent vilket kommunstyrelsen beslutat om. Att denna

avkastning kunnat uppnås förklaras av att under året, har en

realisationsvinst gjorts på 3 Mkr. Denna avsåg en placering inköpt

2007 för 8 Mkr såld 2012 för 11 Mkr. I snitt under löptiden har den

årliga avkastningen på denna placering varit 8,6% vilket får anses

tillfredställande.

Kvarvarande pensionsskuld efter försäkring samt återlånade medel

framgår av nedanstående uppställning

2011 2012

Avsatt för pensioner inkl löneskatt 139 136

Placerade pensionsmedel marknadsvärde 14 14

Placerade medel bokfört värde (11) (14)

Återlån 125 122

skuldeR

Under året har långfristig låneskuld ökat med 24 Mkr. Hela

beloppet har vidareutlånats till dotterbolagen. I amortering på reverser

har kommunen erhållit 11 Mkr. Total långfristig låneskuld per

2012-12-31 uppgick till 491 Mkr.

Anläggningslån i kommunen

År 2008 2009 2010 2011 2012

kr/invånare 25 938 28 433 28 635 31 578 33 128

Medelräntan har under året varit 3,23% en minskning med 0,3

procentenheter jämfört med 2011.

Av de totala lånen är 47,8% kombinerade med swapavtal eller

löper med bunden ränta på mer än ett år från 2012-12-31. Swapavtalen

på 186 Mkr löper som längst till 2018. Under 2013 förfaller

ett belopp på 90 Mkr, varav 30 Mkr löper med positiv ränta. Totalt

är marknadsvärdet på swapparna negativt. Detta har inte tagits upp i

räkenskaperna då avsikten är att behålla samtliga avtal löptiden ut.

2012-11-19 antog kommunfullmäktige en ny finanspolicy.

Denna omfattar ett avsnitt om riskhantering. Kommunen kommer

att anpassa kapitalbindning och räntebindning succesivt för att

minska risken i sina låneexponeringar. Vad gäller motpartsrisk har

kommunen övervägande delen av lånen placerade hos Kommuninvest.

Bedömningen är att detta inte innebär en risk.

Pensionsskulden för Åstorps kommun uppgick på bokslutsdatum

till 136 Mkr. Genom att ca halva skulden försäkrats bort har

Åstorps kommun en av de lägsta pensionsåtagande per innevånare

bland kommunerna i Skåne.

boRgeNsåtagaNdeN

Kommunens borgensåtagande uppgår till totalt 36 Mkr. Den

största andelen avser Nordvästra Skånes Renhållnings AB på totalt

32 Mkr. För närvarande bedöms inte kommunen löpa någon risk i

sina åtaganden.

soliditet

Soliditeten är ett mått på ekonomisk styrka (se ordlista) inklusive

pensionsskuld uppgick kommunens soliditeten till 22,29% vilket

innebar en ökning med 1,6 procentenheter jämfört med 2011-12-31.

Ökningen förklaras till största delen av det positiva resultatet under

räkenskapsåret.

23

22

21

20

19

18

förvaltningsBerättelse

Soliditet inkl. pensionsskuld i procent kommunen

2008 2009 2010 2011 2012

kassaflöde

När man skall bedöma en kommuns ekonomiska ställning är

resultat- och balansräkningarna viktiga att beakta. Även kassaflödet

för året är viktig och intressant. I kassaflödesanalysen (se ordlista)

redovisas betalningsflödena.

2012 bidrog den löpande verksamheten med 39 Mkr. Från dotterbolagen

amorterades till kommunen 11 Mkr. Övriga likviditetsökande

poster uppgår till 4 Mkr.

Kassaflödet har använts till investeringar på 19 Mkr, minskning

av kortfristiga skulder på 17 Mkr (ingående checkkredit). Kvarvarande

kassaflöde på 18 Mkr har förstärkt likviditeten. Denna uppgår

vid årets slut till 35 Mkr.

Årets positiva kassaflöde samt relativt måttliga investeringar

har inneburit att likviditeten kunnat stärkas Detta kommer kommunen

till del kommande år då investeringsnivån ligger på en

väsentligt högre nivå.

övRiga häNdelseR

uNdeR åRet

Under året har arbetet med Hyllingevallen fortsatt. Stora

kostnader har tagits i bokslutet för bland annat deponiavgifter. Nu

återstår planteringsarbeten, vilka kommer att slutföras under 2013.

Total kostnad för samtliga vallar och deponier uppgår under året till

6 Mkr varav största delen belöper på Hyllingevallen.

iNteRNkoNtRoll

Internkontroll har under 2012 utförts i enlighet med kommunfullmäktiges

antagna reglemente. Genom denna säkras en effektiv

förvaltning samtidigt som riskerna för allvarliga fel i möjligaste

mån förebyggs.

Under året har kontroll genomförts på flera områden utifrån en

bedömd risk. Denna bygger på vilken konsekvens felet kan få sammanvägt

med vilken sannolikheten är för det skall inträffa.

Utifrån den genomförda kontrollen 2012 kan konstateras att

inga allvarliga brister upptäckts. Inom de områden i kontrollen som

visat på brister, har åtgärder föreslagits.

Sammantagit kan konstateras att Åstorps kommun har en väl

fungerande internkontroll. Vidare bedöms omfattningen vara tillräcklig

utifrån kommunens storlek och verksamhet.

13


14

förvaltningsBerättelse

väseNtliga häNdelseR

efteR RäkeNskapsåRets utgåNg

I januari år 2013 skedde en omfattande trafikolycka på

E4:an med många fordon inblandade. Vilken kostnadsmässig

inverkan händelsen kommer att ha på kommunen under år 2013

är i skrivande stund ej möjligt att avgöra.

I början på år 2013 försåldes industrimark som kommer att

medföra en realisationsvinst för kommunen uppgående till ca

10 Mkr, vilken kommer att stärka resultatet med motsvarande

belopp.

Med anledning av ändrad lagstiftning gällande ränteavdragsbegränsningar

har i början på året politiskt beslut tagits

avseende lösen av reverslån i internbanken på 236 Mkr. Detta

kommer att medföra en minskning av kommunens finansnetto

med ca 5 Mkr.

fRamtideN

En god ekonomi är en förutsättning för att klara framtida

välfärd. Skatteintäkterna bedöms öka i svagare takt framöver.

Ökningen kan täcka löne- samt hyreskostnadsökningar. Stora investeringsvolymer

kommer att på sikt urholka det utrymme som

finns för att driva verksamhet.

Det finns många som vill ha del av de kommunala skattemedlen.

Det är viktigt att tänka på att kommunen i första hand

säkrar sina primära åtagande som man är satt att driva (den

kommunala kompetensen).

För att utveckla verksamheten måste alla nämnder ständigt

se över och anpassa sina verksamheter. Genom effektivisering

och nya arbetsmetoder skapas utrymme för offensiva satsningar.

Åstorps kommun har en bra verksamhet som upprätthålles

under årets alla 365 dagar. Detta skall vi vara stolta över samtidigt

som vi alltid måste arbeta med att bli ännu bättre. Genom

ett sådant arbetssätt säkrar vi att våra intäkter, i form av skatter

och bidrag, kommer våra invånare till del på ett bra sätt.

balaNskRavsResultat

Balanskravet för 2012 uppgår till 33,3 Mkr och är således

positivt varför inget negativt resultat skall återställas. Realisationsvinter

vid försäljning av anläggningstillgångar om 0,1 Mkr

har återlagts i balanskravsutredningen. Vidare har återläggning

gjorts av extraordinära kostnader om 6,4 Mkr. En ny avsättning

om 0,6 Mkr har gjorts i balanskravet för åtgärder vid parken i

Hyllinge som under verksamhetsår 2012 ej genomförts.

God ekonomisk

hushållning

Åstorps kommun når inte fullt upp till de mål som fastställts

av kommunfullmäktige för 2012. En sammantagen bedömning

är ändock, med hänsyn till ekonomiskt resultat och måluppfyllelse,

att Åstorps kommun uppfyller kraven för god ekonomisk

hushållning enligt kriterierna i kommunallagen.


Hospitalet på

Google Maps

Gyllenbielkeska Hospitalet, kvidinGe

Byggnaden, hospitalet som den kallas, är ett gammaldags namn på äldre tiders ålderdomshem.

Byggnaden uppfördes 1727 enligt en donation av karolinen Håkan Gyllenbielke och

är ett av Sveriges äldsta bevarade ”fattighus” med ursprunglig inredning. Fattighuset var i

bruk fram till 1949. Museets planvåning tar dig tillbaka till fattighusets tid medan våning

två och tre är ett välfyllt prylmagasin som tar dig in i både äldre och modernare tider.

Museet består av intressanta och roliga prylar som tidsmässigt sträcker sig ända från stenåldern

till dagens epok. Barnen kommer att älska det här. Och vi som gillar prylar givetvis.

Museet är öppet för besök varje söndag mellan

kl 13:00 - 16:00 under perioden juni - september.

www.tpp.se/hembygd

Tel 0435 - 200 03, 0435 - 200 83

eller 073 - 8120083

15


Kommunfullmäktige

har för 2012

formulerat sex

verksamhetsmässiga

mål (A-F)

samt tre finansiella

mål. Resultatet

visar på att inte

alla målen uppfylls

fullt ut. Av

de verksamhetsmässiga

målen

uppfylls två helt,

tre delvis och ett

uppfylls ej. Av de

finansiella målen

uppfylls ett helt,

ett delvis och ett

uppfylls ej.

16

Måluppfyllelse

MÅL

mÅluppfyllelse

Verksamhetsmässiga mål

a

eRbjuda attRaktivt boeNde och

offeNtliga miljöeR som iNbjudeR

till gemeNskap och god hälsa

100% av kommunenens

invånare skall nås av

livräddande styrka inom 20

minuter.

Hälsofrämjande arbete och

tidiga insatser skall prioriteras.

Besök familjecentraler

per dag i genomsnitt / Antal

grupper föräldrarutbildning.

Jämförs med motsvarande

insatser föregående år.

b

2010 2011 2012

100%

delvis uppfyllt

100%

uppfyllt

99,5%

29/8 25/12 24/9

utöva ett aktivt miljöaRbete

som bidRaR till ett låNgsiktigt

hållbaRt samhälle

ej uppfyllt

2010 2011 2012

KOMMENTARER

Målet är delvis uppfyllt.

Ingen inspektering av verksamheter

har gjorts i syfte att kartlägga

58

av

87

av

vilken påverkan verksamheterna

har på miljön, då målet avslutats

under 2011 i samband med att 145

verksamheter inspekterats.

Provtagning har skett i bäckarna

145 145

för att upptäcka eventuella föroresamtsamtningar. Vid miljötillsyn hos verksamligadetaljligadetaljheterna

har dagvattenhanteringen

kontrollerats. Vid misstanke har prov

på utgående dagvatten tagits. Replanerplanersurser

för genomgång av detaljplaner

har under året saknats. uppfyllt

delvis uppfyllt

KOMMENTARER

Målet är ej uppfyllt.

Målet att 100% av kommunens

invånare skall nås av livräddande

styrka inom 20 minuter uppfylls nästintill.

Under 2012 har framkomsttiden

för 99,5% av larmen varit 20 minuter

eller lägre. 0,5% av larmen har varit

utanför kommunen eller av icke akut

karaktär. Uppföljning visar att 71%

redan nås inom 10 minuter.

Antal grupper i utbildning Active

parenting för föräldrar var något lägre

jämfört med verksamhetsår 2011.

Samma gäller antal besök i genomsnitt

per dag på samtliga familjecentraler.

-

ej

samtligadetaljplaner

delvis uppfyllt

Kartlägga och motverka

föroreningar och läckage

från mänsklig påverkan på

mark, luft och vatten. 50 av

145 verksamheter inspekteras

för att kartlägga vilken

påverkan verksamheterna

har på miljön.

Prioritera klimatrelarade

frågor såsom omhändertagande

av dagvatten, erosion,

sättnings- och översvämningsrisker.

Kontroll av

efterlevnad av upprättade

riktvärden för förorenat vatten

dagvatten samt redovisning

hur aktuellt detaljplan

uppfyller inriktningarna.


c

stimuleRa foRmeR föR dialog

och eNgagemaNg blaNd

kommuNeNs iNvåNaRe.

Förslag på ny struktur och layout skall under 2010 presenteras och

beslutas avseende kommunens webbsida och intranät med genomförande

senast 2011.

Utveckla lättillgängliga kontaktpunkter för dialog med brukare,

vårdtagare, klienter, anhöriga och kommuninvånare. Anhörigträffar

inom vård- och omsorgsboende samt inom gruppboende IFO/LSS

skall ske minst två gånger per år.

d

veRka föR goda lokala och

RegioNala kommuNikatioNeR

KOMMENTARER

Målet är uppfyllt.

Under året har en ny översiktplan fastställts.

Genom översiktplanarbetet har långsiktiga strategier

för gång- och cykelvägar samt bostads- och verksamhetsutbyggnad

utifrån målformuleringen utformats. I

planarbetet för bl.a. detaljplanen för Kvidinge stationsområde

har stor vikt lagts vid planering av trafiksäkra

och attraktiva gång- och cykelvägslösningar.

e

2010 2011 2012

uppfyllt

-

uppfyllt

Ny

hemsida

offentlig

uppfyllt

delvis uppfyllt

fortsatt

arbete

uppfyllt

delvis uppfyllt

2010 2011 2012

beaktad

i

detaljplan

beaktad

i

detaljplan

veRka föR att kommuNeNs veRksamhet

skall pRäglas av tillgäNglighet, god

seRvice och hög kvalitet.

2010 2011 2012

Kommuninvånare som på olika sätt vänder sig till medborgarkontoret

skall via e-post eller telefon få återkoppling

inom ett dygn eller via e-post inom två dygn. Mätning av

svarstider.

Alla skall erbjudas kunskaputveckling utifrån sina förutsättningar

med syfte att nå målen.

Nationella ämnesprov. Mätning av andel elever i årskurs

5 som uppnått alla delprov.

Andel elever behöriga till gymnasiet.

Alla skall känna sig trygga. Antal upprepade kränkningar

(mobbning).

Utveckla möjligheterna till social samvaro, kulturella upplevelser

och utevistelse. Genomförandeplaner skall finnas och

vara undertecknade av vårdtagare/brukare/klient eller deras

företrädare i samtliga nya ärenden.

89%

delvis uppfyllt

uppfyllt

ingen

mätning

delvis uppfyllt

uppfyllt

ingen

mätning

84% 83% 81%

86% 88% 88%

26 17 10

alla ej

undertecknade

alla ej

undertecknade

alla ej

undertecknade

delvis uppfyllt

beaktad

i

detaljplan

uppfyllt

KOMMENTARER

Målet är delvis uppfyllt.

Ett fortsatt arbete har pågått för

att utveckla kommunens nya hemsida

som offentliggjordes under 2011. Arbetet

kommer att fortgå under kommande

år. En förändring av intranätet kommer

att påbörjas under första halvåret 2013.

Arbetet med att planera och bjuda

in till anhörigträffar genomförs inom

samtliga enheter. Målet är helt uppfyllt

för 2012.

Planera för en fortsatt utveckling av gång- och

cykelvägar samt prioritera nya bostads- och

verksamhetsområden i stationsnära lägen och/

eller med goda busskommunikationer. Mätning

att samtliga upprättade detaljplaner beaktar och i

möjligaste mån införlivar aktuellt mål.

KOMMENTARER

Målet är delvis uppfyllt.

Ingen egen mätning är gjord avseende

svarstider. Från och med 2011 ingår kommunen

i SKL:s projekt kommunens kvalitet i

korthet (KKiK). Enligt KKiK besvarades 86% av

inkomna enkla frågor via e-post till kommunen,

för en viss mätperiod under 2012, inom två

arbetsdagar. Vidare placerade sig kommunen

på en fjärde plats gällande andel direkta svar

på enkla frågor via telefon, som för en fastställd

mätperiod under 2012 uppgick till 69%.

Andelen elever som uppnått kravnivån

på nationella prov i årskurs 5 (6) har sjunkit

till 81%. Notering: Från och med 2012 görs

nationella prov i årskurs 6 istället för som tidigare

årskurs 5. Således är mätningen gjord på

samma barngrupp två år i rad.

Andelen elever som är behöriga till gymnasiet

i årskurs 9 uppgår till 88%, vilket motsvara

samma andel som för 2011.

Antal dokumenterade kränkningar med

barn har sjunkit under året. Utveckling har

gjorts av det systematiska kvalitetsarbetet,

vilket kommer att fortgå på enhetsnivå.

Genomförandeplaner finns upprättade för i

stort sett samtliga vårdtagare/brukare. Flertalet

är undertecknade av vårdtagare/brukare eller

dennes företrädare. Målet är i huvudsak uppfyllt

för 2012.

17


18

f

mÅluppfyllelse

veRka föR att kommuNeN skall vaRa eN

attRaktiv aRbetsgivaRe.

Ohälsoantalet skall vara på en låg nivå. totalt sjukfrånvaro skall ligga

under 4,5%.

Alla arbetsledare skall ges kompetensutveckling inom ramen för kommunens

ledarförsörjningsprogram med inriktning att bli en attraktiv

arbetsgivare. Antal utbildningstillfällen skall uppgå till minst 6 stycken.

Finansiella mål

2010 2011 2012

ej

KOMMENTARER

Målet är delvis uppfyllt.

Resultatmålet uppnås såväl 2012 som för

2010 2011 2012

den senaste femårsperioden.

Kommunens investeringar underskrider

avskrivningarna med 1,0 Mkr, vilket således

innebär att delmålet är uppfyllt för 2012.

97% 97% 97%

Investeringsmålet gällande BFAB uppnås inte -1,4 -0,4 +1,0

på grund av stora investeringar de senaste

åren.

mkr mkr mkr

Soliditeten ökar under perioden 2008

-36,8 -44,0 -33,9

till 2012 dock inte tillräckligt i förhållande

till satt mål. En ökad skuldsättning är en av

mkr mkr mkr

förklaringarna. Med fortsatt bra resultat och

en lägre investeringstakt framöver är målet

0

procenten-

1,3

procenten-

möjligt att uppnå. Soliditeten för Skånes komheterhetermuner

2011 uppgick till 23% att jämföra med

uppfyllt

Åstorp 21%.

ej uppfyllt

3,91% 3,98% 4,45%

uppfyllt

5 6 8

delvis uppfyllt

uppfyllt

2,0

procentenheter

uppfyllt

KOMMENTARER

Målet är uppfyllt.

Ohälsotalet har ökat något under

senare tidsperioder men ligger fortfarande

på en låg nivå. Som ett led

i att förbättra hälsan för kommunens

anställda infördes tobaksfri arbetstid

i kommunen under året.

Arbete med ledarutveckling

fortsätter i olika former och är ett

uppskattat inslag.

Nettokostnader/skatter och bidrag: Nettokostnader i förhållande

till skatter och bidrag skall högst uppgå till 98% sett

över en femårsperiod.

Investeringar: Investeringar exklusive affärsverksamhet och

exploatering skall inte överstiga avskrivningarna för motsvarande

tillgångar.

Investeringar: Investeringar i BFAB skall inte överskrida

BFAB:s resultat samt avskrivningar.

Soliditet: Soliditeten inklusive pensionsskuld skall öka med

minst 5% sett över en femårsperiod. Ökningen skall fortgå till

soliditeten enligt föreående uppgår till 28%.


Monumentet i

Kvidinge

platseN som satte beRNadotte

på deN sveNska tRoNeN.

Ett massivt monument uppfört år 1826 av Karl

XIV Johan (Jean Baptiste Bernadotte), till minne

av Karl August, kronprins av Sverige. Den

28 maj 1810 åkte kronprinsen till Kvidinge hed

för att bevittna en husarexercis. Han satt till

häst och ramlade av hästen och dog. Slaganfall

eller förgiftning? Det är frågan! När kronprinsen

dog stod Sveriges konung Karl XIII utan

arvinge. Jean Baptiste Bernadotte adopterades

och blev vid Karl XIII död 1818 Sveriges

konung, Karl XIV Johan. Besök monumentet

för att se och känna historiens vingslag.

Monumentet på

Google Maps

19


20

Kommunens Kvalitet i Korthet

kkik

Så bra är Åstorp

jämfört med andra kommuner

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är ett

verktyg för att jämföra kommuner med varandra

och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv.

Kommunens Kvalitet i Korthet

drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. För

närvarande deltar 200 kommuner i detta jämförelsenätverk.

Kommunens kvalitet undersöks årligen ur

fem perspektiv:

• Tillgänglighet

• Trygghet

• Information och delaktighet

• Effektivitet

• Kommunen som samhällsutvecklare

En stor utmaning för kommunerna är att

utveckla dialogen med medborgarna om kvalitet

i servicen. Kommunens Kvalitet i Korthet kom

till utifrån dessa behov för att ge en god bild för

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

a

tillgäNglighet

de förtroendevalda av hur det ser ut i de medverkande

kommunerna.

Här nedan anger vi hur Åstorp placerar sig

jämfört med andra kommuner.

läsaNvisNiNg

För att ge en snabb och enkel överblick över

hur Åstorp står sig jämfört andra kommuner har

vi delat upp utfallet i tre grupper. Den bästa gruppen

innefattar kommuner som placerade sig på

plats 1-66, mellersta gruppen 67-133 och sämsta

gruppen innefattar de kommuner som placerade

sig på plats 134-200.

grön = Åstorp tillhör den bästa gruppen

gul = Åstorp tillhör mellersta gruppen

Röd = Åstorp tillhör den sämsta gruppen

Pilarna markerar riktningen av Åstorps resultat

2012 jämfört med 2011.

Andel av invånarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två

arbetsdagar

Andel av invånarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en

enkel fråga

Andel av invånarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en

enkel fråga till kommunen

Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver tiden 08-17 på

vardagar

Antal timmar/vecka som kommunen har öppet i simhallen utöver 08-17 på vardagar

Andel som erbjuds plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum

(Önskat datum kan vara kortare än lagens krav om plats inom fyra månader)

Väntetidför dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat

placeringsdatum

Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats

Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd

B

tRygghet

Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen,

under 14 dagar

Antal barn per personal i kommunens förskolor


ä

ä

ä

Ny

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

ä

c

delaktighet och iNfoRmatioN

Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna

Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling

d

effektivitet

Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan

Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven

Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven för svenska och matematik i årskurs 3, kommunens skolor

Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet

Hur effektiv kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng

Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år

Kostnad i förhållande till andel som ej fullföljer ett gymnasieprogram

Snittkostnad per plats för särskilt boende äldreomsorg

Hur nöjda brukarna är med sitt äldreboende

Serviceutbud inom hemtjänst finansierat av kommunen

Kostnad för hemtjänst kronor per brukare

Hur nöjda brukarna är med sin hemtjänst

Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende finansierat av kommunen

Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats

e

samhälssutveckliNg

Sysselsättningsgrad i kommunen

Antal förvärvsarbetande som tillkommit i kommunen jämfört med andra kommuner

Antal nya företag som startas per 1000 invånare i kommunen

Ohälsotalet hos kommunens invånare

Andelen miljöbilar i kommunens organisation

Andel inköpta ekologiska livsmedel

21


22

Personalredovisning

personalredovisning

Personalstruktur

aNställNiNgaR

Den 31 december 2012 hade Åstorps kommun

totalt 1.324 månadsavlönade personer anställda.

Av dessa var 990 tillsvidareanställda och 334

tidsbegränsat anställda.

Omräknat i heltider, årsarbetare, utgör de

månadsavlönade (totalt) 1.032 årsarbetare, varav

853 kvinnor och 179 män. Antalet årsarbetare har

minskat med 4 årsarbetare sedan 2011 då antalet

årsarbetare uppgick till 1.036.

Förutom de ovan redovisade anställda finns det

även tidsbegränsat anställda som är timavlönade,

så kallade timvikarier. Fördelningen av andelen

personer som är tillsvidare anställda, tidsbegränsat

anställda och timavlönade ser olika ut inom de

tre förvaltningarna, vilket följande diagram visar.

Detta beror på att de skilda verksamheterna har

olika sårbarhet vid exempelvis sjukfrånvaro och

vissa verksamheter är därför mer beroende av

fler tillfälliga vikarier, som exempelvis äldre- och

handikappsomsorg samt barnomsorg.

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Andel anställningar per anställningsform

BIN SOF KSF

Åstorps kommun har ett antal olika

kollektivavtal att ta hänsyn till i sina verksamheter,

exempelvis avtalet för personliga assistenter

(PAN), bestämmelser för arbetstagare i

arbetsmarknadspolitiska insatser (BEA), avtalet

för deltidsbrandmän (RiB) och Allmänna

bestämmelser (AB). Av de olika kollektivavtalen

är AB det vanligaste. Vid årets slut var 986 av de

tillsvidareanställda personerna avställda enligt

Allmänna bestämmelser. På dessa personer var

996 anställningar fördelade. Antalet anställda

personer och antalet anställningar är inte identiska,

eftersom en person kan ha flera anställningar.

I redovisningens följande statistikuppgifter är

dessa baserade på tillsvidareanställda respektive

tillsvidareanställningar, enligt AB, om inget annat

anges.

Av tillsvidareanställningarna 2012-12-31 var

55% heltids- och 45% deltidsanställningar. Av de

tillsvidareanställda kvinnorna arbetade 50% deltid,

medan motsvarande siffra för männen var 19%.

Tim

Tidsb

Tillsv

Andelen deltidsanställda, är högst i den lägsta

åldersgruppen 20-29 år, 72%.

åldeRsstRuktuR

Medelåldern i organisationen var vid årets

slut 47,5 år. Männens medelålder, 48 år, var något

högre än kvinnornas, 46,5 år.

Totalt sett återfanns största andelen anställda

300

250

200

150

100

50

0

Antal anställda per åldersgrupp

-29 30-39 40-49 50-59 60-

Antal anställda

i ålderskategorierna 40-49 år och 50-59 år med

(28%+28%) 56% av antalet anställda. Därefter

återfanns störst andel personal i åldersgrupperna

30-39 år med 20%. 19% av de anställda var 60 år

eller äldre och endast 5% var 29 år eller yngre.

peNsioNsavgåNgaR

Av de nuvarande tillsvidareanställda uppnår

drygt trettio personer varje år pensionsålder under

de tio närmaste kommande åren. Pensionsåldern

räknas här som 65 år. Storleksmässigt motsvarar

detta att ungefär 30 procent av befintlig personal

kommer att uppnå pensionsålder under de tio

närmaste åren.

kviNNoR och mäN

Vid årets slut var närmare 85 procent av

kommunens personal kvinnor. Detta förhållande

mellan andelen män respektive kvinnor är identiskt

med de fyra föregående åren.

De flesta yrkeskategorierna inom kommunen

är kvinnodominerade.

Personalkostnader

total peRsoNalkostNad

Den totala personalkostnaden (exklusive

upplupna kostnader) för 2012 uppgick till 439.471

kkr, vilket motsvarade 56 procent av kommunens

totala kostnader under året. Föregående år, 2011,

uppgick de totala personalkostnaderna till 425.659

kkr.


Bildningsförvaltningen stod, precis

som tidigare år för lite mer än hälften av

de totala personalkostnaderna och Socialförvaltningen

stod för knappt en tredjedel

av de totala personalkostnaderna. Följande

diagram visar personalkostnadernas andel

av de totala kostnaderna.

I sammanställningen nedan visas

personalkostnaderna i förhållande till de

totala kostnaderna under året, uppdelat

per förvaltning (exklusive finansförvaltning).

I specificerad personalkostnad för

KSF ingår personalkostnader för bygg- och

miljönämnden, kommunstyrelsen, kommunfullmäktige,

valnämnden och kommunrevisionen.

Bildningsnämndens kostnader

ingår under BIN medan socialnämndens

kostnader ingår under SOF.

förvaltning

Personalkostnad

(mkr)

Andel av

totalkostnad

bIN 239 55%

SOF 146 61%

kSF 54 46%

totalt 439 56%

medellöN

Vid årets slut 2012 uppgick den genomsnittliga

lönen till 25.276 kr. Detta är

en ökning med 833 kr, 3,4 procent, jämfört

med 2011. Ökningen är betydligt högre än

året innan. Orsaker till den relativt höga

ökningen är förhållandevis höga nivåer i de

centrala löneavtalen.

Den totala medellönen för kvinnor

ökade med 857 kr från föregående år, motsvarande

3,6 procent.

Motsvarande ökning för männen var

654 kr, det vill säga 2,4 procent. Kvinnornas

medellön är 2.567 kr lägre än männens vid

årets slut, det vill säga kvinnornas medellön

utgjorde 90,7 procent av männens medellön.

En höjning med 1 procent jämfört med

2011.

kostNad föR sjuklöN

Kostnaderna för sjuklön under 2012 uppgick till 6.656 kkr, inklusive arbetsgivaravgifter.

Detta motsvarar 1.4 procent av de totala personalkostnaderna.

Procentuellt hade kostnaderna för sjuklön ökat med drygt åtta procent

sedan 2011. Förutom kostnaderna för sjuklön och arbetsgivaravgifter innebär

sjukfrånvaro ökade kostnader för verksamheten i form av exempelvis produktionsbortfall,

vikariekostnader, fyllnads- och övertidskostnader.

Arbetsmiljö

sjukfRåNvaRo

Den totala sjukfrånvaron under 2012 steg jämfört med 2011 från 3,98 procent

till 4,45 procent av den sammanlagda tillgängliga arbetstiden. Begreppet

tillgänglig arbetstid innebär ordinarie arbetstid exklusive obetald frånvaro.

Ålder

tillgänglig

arbetstid

tot sjukfrånvaro

timmar %

>60 sjukdagar

timmar %

-29 179 692 4 367 2,43 374 8,57

30-49 947 231 43 590 4,60 12 439 28,54

50- 949 394 44 477 4,68 12 076 27,15

totalt 2 076 317 92 434 4,45 24 890 26,93

Sjukfrånvaron steg med 0,54 procent till 4,73 procent för kvinnorna och

för männen steg sjukfrånvaron med 0,16 procent till 3,19 procent. Kvinnor i

åldersgruppen 30-49 som är sjuk mer än 60 dagar står för 31,14 procent jämfört

med männen i samma åldersgrupp, där sjukfrånvaron ligger på 5,96 procent. I

sjukfrånvarostatistiken ingår all personal.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro

>60 sjukdagar

>60 sjukdagar

Ålder

kvinnor män kvinnor män

-29 2,49 2,13 4,9 30,60

30-49 5,01 2,70 31,14 5,96

50- 4,87 3,85 29,45 14,28

totalt 4,73 3,19 29,13 11,98

aRbetsskadoR och tillbud

Åstorps kommun lämnade 56 anmälningar om arbetsskador till Försäkringskassan

under 2012. Antalet är lägre än tidigare år. De anmälda arbetsskadorna

fördelar sig med ca 25 procent i de fyra orsakerna färdolycksfall, fallolycka,

skadad av föremål och hot och våld.

Under 2012 inkom 111 rapporter om tillbud. Antalet anmälda tillbud har

ökat markant sedan tidigare år. Att antalet rapporterade tillbud har ökat beror till

stor del på att rapporteringen har blivit mer frekvent. Tillbudsrapporteringen är

ett viktigt inslag i det förebyggande arbetet och syftet med rapporteringen är att

förhindra att faktiska olyckor sker.

Drygt 80 procent av de rapporterade tillbuden under 2012 handlade om

situationer med våld eller hot om våld samt kränkningar. Detta indikerar att

hot och våld/kränkningar fortfarande är en av de största arbetsmiljöriskerna i

Åstorps kommun.

23


24

personalredovisning

Summering 2012

Personalenheten

• Ett nytt samverkansavtal (FAS 05)

arbetades fram av arbetsgivaren och

fackliga företrädarna. Arbetet präglades av

gott samarbete och tillit.

• Kommunen satsade på att höja

kompetensen bland medarbetarna

i arbetsmiljöfrågor. Två utbildningar

genomfördes där 42 skyddsombud och 21

chefer deltog

• 7 personalsociala initiativ (s.k.

guldkantsaktiviteter) har genomförts för

kommunens medarbetare.

• 1 mars blev kommunen en tobaksfri

kommun. Det innebär att det inte är tillåtet

att nyttja tobak på arbetstid. Detta är ett

initiativ för att förbättra medarbetarnas

hälsa och minska exponering av tobaksrök

för brukare, elever, kollegor och allmänhet

• Alla medarbetare har även under detta

år haft fri och gratis tillgång till gymmet

”Fritiden”

• En arbetsrättsutbildning har genomförts för

ca 20 chefer

• 8 ledarseminarium har genomförts för

samtliga chefer i kommunen. Ämnena har

bl.a. varit omvärldsbevakning, ledarskap,

kommunövergripande frågor m.m.

• Utvecklingsprogrammet ”Individuell

kompetensutveckling” genomfördes under

våren med ett flertal olika föreläsningar.

Utvärderingen av programmet var mycket

positiv.


tomarps kunGsGård, kvidinGe

Borgen med anor från dansk medeltid ligger i det vackra backlandskapet vid Rönneåns dalgång.

Redan 1258 nämns Joen av ätten Lille som innehavare av egendomen Tomarp. Under renässansen

utvecklades Tomarp till ett praktfullt privatslott. Godset blev kungsgård och boställe för skånska kavalleriregementet

sedan Sverige övertagit Skåne under 1600-talet.

Byggnaden är ett statligt byggnadsminne sedan 1935 och förvaltas av Statens Fastighetsverk.

Tomarps kungsgård är idag konsthall med inriktning på svensk och internationell samtida konst.

I parken finns många vackra platser för skulpturer och för alla fritt strövande fåglar: storkar, påfåglar,

pärlhöns, gäss med flera. En härlig plats för barn och vuxna med möjlighet till lekar, rekreation och

meditation.

Hit kommer gäster för att njuta av konstutställningar, teater, konserter eller för en bit mat i caféet.

www.tomarps-kungsgard.com

Tel 0435 - 206 44

Tomarps Kungsgård

på Google

Maps

25


26

Räkenskaper

räkenskaper

Resultaträkning

Tusentals kronor

not Koncernen

2012

Koncernen

2011

Kommunen

2012

Kommunen

2011

Verksamhetens intäkter 1 140.738 150.409 114.922 125.404

jämförelsestörande poster 2 11.587 11.587

Verksamhetens kostnader 3 -733.426 -726.573 -750.591 -737.605

Avskrivningar 4 -27.715 -26.354 -14.146 -13.847

VeRKSAmHetenS

nettoKoStnADeR

-608.816 -602.518 -638.228 -626.048

Skatteintäkter 5 460.813 446.527 460.813 446.527

generella statsbidrag och utjämning 6 205.447 190.587 205.447 190.587

Skattenetto 666.260 637.114 666.260 637.114

ReSultAt efteR SKAttenetto 57.444 34.596 28.032 11.066

Finansiella intäkter 7 1.219 1.630 23.296 23.464

Finansiella kostnader 8 -21.306 -19.444 -21.208 -19.330

jämförelsestörande poster 9 3.294 -9.151 3.294 -9.151

finansnetto -16.793 -26.965 5.382 -5.017

ReSultAt fÖRe eXtRAoRDinäRA

PoSteR

40.651 7.631 33.414 6.049

kostnader bullervallar och deponi -6.422 -9.988 -6.422 -9.988

ÅRetS ReSultAt 34.229 -2.357 26.992 -3.939

BAlAnSKRAVSReSultAt

Ingående balanskravsresultat 0 0

Årets resultat enligt ovan 26.992 -3.939

BAlAnSKRAVSReSultAt fÖRe

JuSteRing

26.992 -3.939

Återläggning realisationsvinst försäljning

anltillgångar

-76 -1.866

Återläggning extraordinär kostnad 6.422 9.988

Återläggning/Avsättning äldreomsorgen 0 2.450

Avsättning åtgärder park hyllinge -600 -600

Återläggning åtgärder park hyllinge 600 600

BAlAnSKRAVSReSultAt 33.338 6.633

Balanskravsutredning

Ingående balanskravsresultat är noll, då

2011 års positiva resultat inte får föras över till

nästkommande år.

Vid balanskravsutredning skall ej realisationsvinster

vid försäljning av anläggningstillgångar

medräknas, varför en korrigering om 76

kkr är gjord. Även poster som uppfyller villkoren

för att klassas som extraordinära frånräknas normalt

balanskravsresultatet. För 2012 uppgår kommunens

extraordinära kostnader till 6.422 kkr.

Under 2011 avsattes 600 kkr för ej genomfört

politiskt beslut avseende åtgärder vid parken

i Hyllinge. Åtgärder vid parken i Hyllinge har

under 2012 ej genomförts varför en återläggning

och en ny avsättning görs i balanskravsresultatet

för 2012.

2012 års balanskravsresultat uppgår till

33.338 kkr. Då resultat är positivt behöver ingen

återställning göras.


alansräkning

tillgÅngAR

Tusentals kronor not Koncernen

2012

AnläggningStillgÅngAR

Koncernen

2011

Kommunen

2012

Kommunen

2011

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska

anläggningar

10 719.914 682.218 126.285 120.069

Maskiner och inventarier 11 53.986 57.092 36.300 38.503

Pågående nyanläggningar 12 22.830 42.792 19.268 18.611

Summa materiella

anläggningstillgångar

796.730 782.102 181.853 177.183

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar i dotterföretag 13 40.023 40.023

Andra aktier och andelar 14 2.638 2.638 2.638 2.638

långfristiga fordringar på dotterföretag 15 599.385 587.675

bostadsrätter 535 535 535 535

övriga långfristiga fordringar 16 4.966 5.544 2.912 2.912

Summa finansiella

anläggningstillgångar

8.139 8.717 645.493 633.783

Summa anläggningstillgångar 804.869 790.819 827.346 810.966

BiDRAg till StAtlig infRAStRuKtuR

Bidrag till statlig infrastruktur

bidrag till statlig infrastruktur 17 17.760 17.760

Summa bidrag till statlig infrastruktur 17.760 17.760

omSättningStillgÅngAR

Förråd 18 515 592 122 122

exploateringsmark 18 26.309 26.309 26.309 26.309

Fordringar på dotterföretag 19 11.905 11.483

övriga kortfristiga fordringar 20 22.597 27.569 20.812 26.157

Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter

41.497 42.634 58.690 57.849

kortfristiga placeringar 21 14.149 10.701 14.149 10.701

kassa och bank 75.333 48.044 34.990 16.379

Summa omsättningstillgångar 180.400 155.849 166.977 149.000

SummA tillgÅngAR 1.003.029 946.668 1.012.083 959.966

27


28

räkenskaper

balansräkning, fortsättning

eget KAPitAl, AVSättningAR oCH SKulDeR

Tusentals kronor not

eget KAPitAl

Koncernen

2012

Koncernen

2011

Kommunen

2012

Kommunen

2011

eget kapital 22 193.966 159.737 225.632 198.640

därav årets resultat 22 34.229 -2.357 26.992 -3.939

Summa eget kapital 193.966 159.737 225.632 198.640

AVSättningAR

Pensioner intjänade före 1998 23 133.214 135.794 133.214 135.794

Pensioner intjänade fr.o.m. 1998 24 3.249 2.946 3.249 2.946

övriga avsättningar 25 25.872 8.259 18.500 0

Summa avsättningar 162.335 146.999 154.963 138.740

SKulDeR

Långfristiga skulder

Anläggningslån 26 492.290 469.132 490.500 467.000

övriga långfristiga skulder 26 20.785 17.935 20.785 17.935

Summa långfristiga skulder 513.075 487.067 511.285 484.935

Kortfristiga skulder

Skulder till dotterföretag 27 1.733 131

checkräkningskredit 28 19.579 19.579

övriga kortfristiga skulder 29 22.747 20.696 18.106 17.669

upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter

30 86.657 77.533 79.893 72.067

leverantörsskulder 24.249 35.057 20.471 28.205

Summa kortfristiga skulder 133.653 152.865 120.203 137.651

Summa skulder 646.728 639.932 631.488 622.586

SummA eget KAPitAl,

AVSättningAR oCH

SKulDeR

1.003.029 946.668 1.012.083 959.966

PAnteR oCH

AnSVARSfÖRBinDelSeR

Ställda panter 3.660 3.660 Inga Inga

borgens- och övriga

ansvarsförbindelser

31 35.690 36.558 35.563 36.442

kommuninvest i Sverige Ab 32 - - - -

SoliDitet

Soliditet exklusive pensionsskuld

före 1998

Soliditet inklusive pensionsskuld

före 1998

32,62% 31,22% 35,46% 34,84%

19,34% 16,87% 22,29% 20,69%


kassaflödesanalys

Tusentals kronor not Koncernen

2012

Den lÖPAnDe VeRKSAmHeten

Koncernen

2011

Kommunen

2012

Kommunen

2011

Årets resultat 34.229 -2.357 26.992 -3.939

justering för av- och nedskrivningar 27.715 26.354 14.146 13.847

justering för realisationsresultat -943 -1.903 -76 -1.866

Förändring pensionsskuld 33 -2.277 12.745 -2.277 12.745

Förändring övriga avsättningar 17.613 810 18.500 0

justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 34 0 152 0 152

medel från verksamheten före förändring av

rörelsekapital

76.337 35.801 57.285 20.939

ökning förråd, lager och exploateringsmark 0 0 0 0

Minskning förråd, lager och exploateringsmark 77 321 1 53

ökning kortfristiga fordringar 0 -17.124 0 -19.202

Minskning kortfristiga fordringar 2.662 0 635 0

ökning kortfristiga skulder 0 816 0 5.592

Minskning kortfristiga skulder -19.213 0 -17.450 0

VeRKSAmHetSnetto 59.863 19.814 40.471 7.382

inVeSteRingSVeRKSAmHeten

Investering i materiella anläggningstillgångar -41.618 -85.503 -18.816 -22.851

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 218 2.841 76 1.971

Investeringar i finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 0

inVeSteRingSnetto -41.400 -82.662 -18.740 -20.880

finAnSieRingSVeRKSAmHeten

räkenskaper

utlåning 0 0 -23.500 -45.000

Återbetald utlåning 0 0 11.439 10.648

långfristig upplåning 23.500 45.000 23.500 45.000

ökning långfristiga fordringar -17.182 0 -17.409 0

Minskning långfristiga fordringar 0 86 0 831

ökning långfristiga skulder 2.508 1.120 2.850 1.462

Minskning långfristiga skulder

finAnSieRingSnetto 8.826 46.206 -3.120 12.941

ÅRetS KASSAflÖDe 27.289 -16.642 18.611 -557

likvida medel vid årets början 48.044 64.686 16.379 16.936

likvida medel vid årets slut 75.333 48.044 34.990 16.379

RänteBäRAnDe nettotillgÅng/SKulD

Räntebärande nettotillgång(+)/skuld(-) vid årets början -470.500 -425.500 131.938 142.586

Räntebärande nettotillgång(+)/skuld(-) vid årets slut -494.000 -470.500 120.499 131.938

29


30

Tilläggsupplysningar och noter, koncernen och kommunen

TILLÄGGSUPPLySNINGAR OCH NOTER, KONCERNEN OCH KOMMUNEN

läsaNvisNiNgaR

Följande tilläggsupplysningar och noter

gäller både den sammanställda redovisningen för

Åstorps kommunkoncern samt kommunen.

åstoRps kommuNkoNceRN

Den sammanställda redovisningen omfattar

Åstorps kommun och de företag/organisationer

vilka kommunen har ett bestämmande inflytande

över. Då samtliga enheter som konsoliderats

direkt eller genom dotterföretag ägs till 100% av

kommunen uppstår inga tolkningsproblem gällande

bestämmande inflytande.

Dotterbolagskoncernen består av Björnekulla

Fastighets AB (BFAB), AB Kvidingebyggen

(KvB) och Björnekulla IT AB (BITAB). I dotterbolagskoncernen

är BFAB moderbolag och äger

samtliga aktier i de båda övriga bolagen.

Kommunen har även inflytande över flera

företag, kommunalförbund och liknande, som ej

inkonsolideras i den sammanställda redovisningen.

Riktvärdet för att ej konsolidera är att ägarandelen

understiger 20% och/eller att inflytandet ej

kan anses väsentligt.

Särskilda upplysningar skall enligt RKR 8:2

lämnas för att ge en samlad bild av de ekonomiska

engagemangen i koncernföretagen, detta

redovisas i organisationsöversikten på sidan 8.

Vilka dessa organisationer är framgår också av

organisationsöversikten.

allmäNNa

RedovisNiNgspRiNcipeR

Kommunens redovisning har upprättats

enligt lagen om kommunal redovisning och i

överensstämmelse med Rådets för kommunal

redovisning (RKR) rekommendationer. I de fall

avvikelser förekommer redogörs dessa för under

nästa rubrik.

Dotterbolagskoncernen har konsoliderats i

enlighet med förvärvsmetoden med proportionell

konsolidering. Eftersom samtliga ingående

enheter som konsoliderats är helägda föreligger

inget minoritetsintresse.

Uppkomna internvinster vid överlåtelse av

anläggningstillgångar mellan kommunen och

dotterbolagskoncernen har eliminerats och återförs

i takt med underliggande tillgångs avskrivningstid.

I övrigt tillämpar dotterbolagskoncernen

Bokföringsnämndens allmänna råd, med

anpassning enligt SABO:s rekommendationer i

förekommande fall.

avvikelse fRåN

RedovisNiNgspRiNcipeR

Enlig 5 kap. 4 § lagen om kommunal redovisning skall

förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats

före år 1998 inte tas upp som skuld eller avsättning. Från

och med 2007 avviker kommunen från detta genom att redovisa

samtliga pensionsförpliktelser som skuld i balansräkningen.

Det övergripande syftet är att ge en mer rättvisande

bild av kommunens ekonomiska ställning, i enlighet med 2

kap. 3 § årsredovisningslagen.

Enligt RKR 11.3 Materiella anläggningstillgångar

skall avskrivning påbörjas från den tidpunkt då tillgången

är färdig att tas i bruk. Kommunen avviker från detta på

så sätt att avskrivning påbörjas året efter färdigställande.

Av praktiska skäl är det i flera fall svårt att avgöra när en

tillgång kan anses helt färdigställd. Framför allt gäller detta

anläggningar i samband med exploatering. För att i största

möjliga utsträckning undvika problem med tilläggsinvesteringar

är det därför lämpligt att avvakta med aktivering intill

dess samtliga kostnader som skall ingå i anläggningen med

säkerhet inkommit. Fördröjningen kan inte anses innebära

att kommunens redovisade resultat blir väsentligt felaktigt.

Enligt RKR 13.1 Redovisning av hyres-/leasingavtal

skall en kommun under vissa förutsättningar aktivera

hyresavtal för fastigheter, även om dessa ägs av helägda

dotterföretag. Kommunen tillämpar inte detta. Skälet till

detta är att den sammanställda redovisningen ger en fullödig

bild av värdet av de kommunala fastigheterna. En aktivering

i balansräkningen skulle inte tillföra någon ytterligare information

av värde för bedömning av kommunens ställning i

detta fall. Då företagen är helägda av kommunen föreligger

heller inga specifika risker eller möjligheter som särskilt

behöver framhållas i kommunens redovisning på sätt som

rekommendationen stadgar.

De leasingavtal som kommunen har är samtliga klassificerade

som operationella leasingavtal. Avtalen avser leasing

av kontorsmaskiner och bilar. Inget av dessa avtal har en

löptid som överstiger tre år.

Enligt RKR 20 redovisning av finansiella tillgångar

och finansiella skulder skall samtliga villkor vara uppfyllda

för att en finansiell skuld ska klassificeras som långfristig.

Förutom en ursprunglig löptid överstigande tolv månader

och en avsikt om refinansiering skall denna avsikt även

stödjas av en överenskommelse om refinansiering eller

överenskommelse om ändrad amorteringsplan som träffats

innan årsredovisningen avlämnas. Kommunen uppfyller ej

villkoret om lånelöfte. Trots det redovisas samtliga låneskulder

som långfristiga i enlighet med tidigare redovisning. Det

övergripande syftet är att ge en mer rättvisande bild.

byte av RedovisNiNgspRiNcipeR

och RättNiNg av fel

Kommunkoncernens och kommunens redovisningsprinciper

är oförändrade sedan föregående år.

Vidare har inga felrättningar gjorts avseende det gångna

året.


1. veRksamheteNs iNtäkteR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

bidrag från staten och statliga

myndigheter

12 169 13 987 12 169 13 987

övriga bidrag 31 527 35 614 31 527 35 614

konsumtionsavgifter 20 287 22 373 21 492 23 642

barnomsorgsavgifter 10 224 9 693 10 224 9 693

äldreomsorgsavgifter 12 992 12 823 12 992 12 823

övriga avgifter 4 404 4 270 4 700 4 735

hyror och arrenden 30 813 30 536 4 094 4 150

Försäljning av verksamhet och

entreprenad

8 694 8 455 8 860 8 877

övriga intäkter 9 628 12 658 8 864 11 883

Summa 140 738 150 409 114 922 125 404

Koncerninterna intäkter och kostnader uppgående till 72.648

kkr har eliminerats från ovanstående siffror avseende 2012. Motsvarande

siffra för 2011 var 67.300 kkr.

Kommuninterna intäkter uppgående till 22.020 kkr har eliminerats

från ovanstående siffror avseende 2012. För 2011 uppgick

motsvarande belopp till 21.713 kkr.

2. jämföRelsestöRaNde posteR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Återbetalning avtalsförsäkringspremier,

år 2007 och 2008

11 587 0 11 587 0

Summa 11 587 0 11 587 0

Under året har kommunen erhållit återbetalning av medel för

åren 2007 och 2008 gällande avtalsgruppsjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring

uppgående till 11.587 kkr. I enlighet med RKR

3.1 samt RKR:s yttrande med anledning av återbetalning, redovisas

intäkten som en jämförelsestörande post i resultaträkningen.

3. veRksamheteNs kostNadeR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Personalkostnader -451 166 -444 295 -441 476 -434 715

Interkommunala ersättningar -52 955 -54 685 -52 955 -54 685

köp övrig pedagogisk verksamhet -38 120 -35 768 -38 120 -35 768

köp extern vård och omsorg samt

färdtjänst

-23 489 -24 677 -23 489 -24 677

köp övrig huvudverksamhet -3 160 -4 060 -3 204 -4 233

lokalkostnader inklusive

underhåll

-46 985 -50 882 -80 313 -76 848

bidrag och transfereringar -28 000 -26 911 -28 000 -26 911

Material och förbrukningsartiklar -39 664 -31 243 -34 182 -27 005

konsultkostnader, övriga främmande

tjänster

-12 175 -10 701 -9 816 -9 363

övrigt -37 712 -43 351 -39 036 -43 400

Summa -733 426 -726 573 -750 591 -737 605

Koncerninterna intäkter och kostnader uppgående till 72.648

kkr har eliminerats från ovanstående siffror avseende 2012. Motsvarande

siffra för 2011 var 67.300 kkr.

Kommuninterna kostnader uppgående till 22.020 kkr har eliminerats

från ovanstående siffror avseende 2012. För 2011 uppgick

motsvarande belopp till 21.713 kkr.

4. avskRivNiNgaR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Avskrivningar Åstoprs kommun -14 146 -13 847 -14 146 -13 847

Avskrivningar bFAb-koncernen -14 688 -13 626 0 0

Återföring övervärde

koncernförvärv

1 119 1 119 0 0

Summa -27 715 -26 354 -14 146 -13 847

Åstorps kommuns samtliga verksamhetsfastigheter, förutom

tekniska anläggningar som gator, vägar, parker och VA-anläggningar,

ägs och förvaltas av BFAB.

Kommunkoncernen tillämpar rak nominell avskrivning över

tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Till grund för avskrivningen

ligger ursprungliga anskaffningsvärden.

Kommunen tillämpar rak nominell avskrivning över tillgångens

bedömda nyttjandeperiod. Viss vägledning för denna bedömning

hämtas från RKR:s utgivna idéskrift rörande avskrivningar. Vald

avskrivningsmetod skall enligt RKR 11:3 avspegla hur tillgångars

värde och/eller servicepotential successivt förbrukas, något som rak

nominell metod överensstämmer med. Till grund för avskrivningen

ligger ursprungligt anskaffningsvärde. Avskrivningarna påbörjas

året efter anläggningen färdigställts. För tillgångar i form av mark,

konst och pågående nyanläggningar beräknas inga avskrivningar.

För maskiner och inventarier tillämpas huvudsakligen en livslängd

på 5 eller 10 år.

Tekniska anläggningar skrivs av på 20, 25, 33 och 50 år.

Dotterbolagskoncernen tillämpar motsvarande avskrivningstider

som kommunen gällande maskiner och inventarier. Vidare tillämpar

dotterbolagskoncernen en avskrivningsperiod gällande verksamhetsfastigheter

uppgående till 67 år (1,5% per år). Bostadsfastigheter

skrivs av på 100 år.

I samband med att BFAB förvärvade kommunens verksamhetsfastigheter

1997-1998 uppstod ett övervärde som skall elimineras i

den sammanställda redovisningen. Detta övervärde återförs i samma

takt som verksamhetsfastigheterna skrivs av, det vill säga 67 år.

5. skatteiNtäkteR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Preliminära kommunalskattemedel

454 016 433 747 454 016 433 747

Slutavräkning 2012, prognos 6 693 0 6 693 0

Slutavräkning 2011, prognos 0 10 664 0 10 664

Slutavräkning 2011, slutlig 104 0 104 0

Slutavräkning 2010, slutlig 0 2 116 0 2 116

Summa 460 813 446 527 460 813 446 527

Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på

SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2.

Motsvarande prognos i februari 2013 visar på ett förbättrat utfall

med 74 kronor per invånare för 2012.

31


32

6. geNeRella statsbidRag och utjämNiNg

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

kommunal fastighetsavgift 25 350 23 617 25 350 23 617

Inkomstutjämningsbidrag 180 677 169 339 180 677 169 339

kostandsutjämningsbidrag 12 392 3 433 12 392 3 433

Regleringsbidrag 7 301 15 014 7 301 15 014

Regleringsavgift 0 0 0 0

utjämningsavgift lSS -20 273 -20 816 -20 273 -20 816

Summa 205 447 190 587 205 447 190 587

År 2008 infördes en kommunal fastighetsavgift. Från och med

år 2009 tillförs den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften

respektive kommun och läggs till det ursprungliga beloppet år

2008. Den faktiska intäkten för år 2012 är vid redovisningstillfället

ej känd, varför SKL:s prognos avseende intäktsförändringen mellan

år 2011 och 2012 används och gottskrivs kommunen.

Fastighetsavgift avser småhus, hyreshus samt vissa lantbruksenheter.

För övriga fastigheter utgår som tidigare statlig fastighetsskatt.

7. fiNaNsiella iNtäkteR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Ränteintäkter utlämnade lån 0 0 22 599 22 486

bankräntor 781 749 296 135

övriga ränteintäkter 148 791 111 753

Ränteintäkter kapitalförvaltning 203 2 203 2

övriga finansiella intäkter 87 88 87 88

Summa 1 219 1 630 23 296 23 464

8. fiNaNsiella kostNadeR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Räntekostnader långfristiga

krediter

Finansiella kostnader förändring

pensionsskuld

-15 648 -16 001 -15 648 -16 001

-5 396 -2 606 -5 396 -2 606

övriga finansiella kostnader -262 -837 -164 -723

Summa -21 306 -19 444 -21 208 -19 330

Vid redovisning av lånekostnader tillämpar kommunen

huvudmetoden enligt RKR 15.1, det vill säga att alla ränteutgifter

kostnadsföras på hänförlig period. Inga ränteutgifter aktiveras i

balansräkningen som investeringsutgift.

9. jämföRelsestöRaNde posteR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Realisationsvinst

kapitalförvaltning

3 294 0 3 294 0

Sänkning RIPS-ränta i

pensionsskuldberäkning

löneskatt på sänkning RIPSränta,

24,26%

TILLÄGGSUPPLySNINGAR OCH NOTER, KONCERNEN OCH KOMMUNEN

0 -7 364 0 -7 364

0 -1 787 0 -1 787

Summa 3 294 -9 151 3 294 -9 151

Under 2012 har en omplacering gjorts i pensionsförvaltningen,

vilket inneburit en realisationsvinst på 3.294 kkr. Denna redovisas

enligt RKR 3.1 som en jämföresestörande finansiell intäkt i resultaträkningen.

10. maRk, byggNadeR & tekNiska aNläggNiNgaR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Ackumulerat anskaffningsvärde

Ingående anskaffningsvärde 958 867 903 115 195 799 191 411

Avgår övervärde koncernförvärv -101 232 -101 232 0 0

Omklassificeringar 0 0 0 0

Årets investeringar 53 715 56 009 11 088 4 645

Årets försäljningar -805 -257 0 -257

Summa 910 545 857 635 206 887 195 799

Ackumulerade avskrivningar

enligt plan

Ingående avskrivningar -190 488 -174 572 -75 730 -70 888

Avgår övervärde koncernförvärv 15 071 13 952 0 0

Årets försäljningar 152 0 0 0

Årets avskrivningar -16 485 -15 916 -4 872 -4 842

Årets återföring övervärde

koncernförvärv

1 119 1 119 0 0

Summa -190 631 -175 417 -80 602 -75 730

Planenligt restvärde vid årets slut 719 914 682 218 126 285 120 069

För att en investeringsutgift skall aktiveras som anläggning

krävs en varaktighet på minst tre år, samt att utgiften är större än ett

halvt prisbasbelopp (f.n. 22.000 kr).

Posten övervärde koncernförvärv består huvudsakligen av det

övervärde som uppstod i samband med överlåtelse av kommunens

verksamhetsfastigheter till BFAB 1997-1998 (se även not 4).

Utöver detta ingår eliminering av realisationsförluster på 2.235 kkr

som uppstått i samband med koncerninterna fastighetsöverlåtelser

2001 och 2006.

11. maskiNeR och iNveNtaRieR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor

Ackumulerat anskaffningsvärde

2012 2011 2012 2011

Ingående anskaffningsvärde 181 103 171 829 143 582 134 976

Årets investeringar 8 603 10 733 7 070 8 606

Årets försäljningar -1 454 -1 459 -76 0

Summa 188 252 181 103 150 576 143 582

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående avskrivningar -124 011 -113 097 -104 749 -95 744

Ingående nedskrivningar 0 0 -330 -330

Årets försäljningar 1 438 644 76 0

Årets avskrivningar -11 693 -11 558 -9 273 -9 005

Årets nedskrivningar 0 0 0 0

Summa -134 266 -124 011 -114 276 -105 079

Planenligt restvärde vid årets slut 53 986 57 092 36 300 38 503

För att en investeringsutgift skall aktiveras som anläggning

krävs en varaktighet på minst tre år, samt att utgiften är större än ett

halvt prisbasbelopp (f.n. 22.000 kr).

I enlighet med RKR 19 har tidigare gjord nedskrivning om 330

kkr (år 2010) prövats per 2012-12-31. Prövning visar att redovisat

värde överensstämmer med nettoförsäljningsvärdet. Således görs

ingen vidare justering och tidigare gjord nedskrivning kvarstår.


TILLÄGGSUPPLySNINGAR OCH NOTER, KONCERNEN OCH KOMMUNEN

12. pågåeNde NyaNläggNiNgaR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Ingående anskaffningsvärde 42 792 24 048 18 611 9 011

Påbörjade under året 11 760 34 196 8 198 10 652

Avslutade under året -31 722 -15 452 -7 541 -1 052

utrangeringar 0 0 0 0

Summa 22 830 42 792 19 268 18 611

13. aktieR och aNdelaR i dotteRföRetag

Posten består till sin helhet av kommunens ägda aktier i

Björnekulla Fastighets AB, vilket uppgår till 4.000 aktier à

nominellt 10.000 kr. Kommunens ägarandel är 100%.

Björnekulla Fastighets AB är moderbolag i dotterbolagskoncernen,

i vilken ingår AB Kvidingebyggen och Björnekulla

IT AB. Kommunens ägarandel är 100% för samtliga

dessa företag.

14. aNdRa aktieR och aNdelaR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor

Aktier

2012 2011 2012 2011

Skl kommentus Ab 2 2 2 2

Nordvästra Skånes Renhållnings Ab 345 345 345 345

kommunassurans Syd Försäkrings Ab 639 639 639 639

Nordvästra Skånes Vatten och

Avlopp Ab

1 000 1 000 1 000 1 000

Summa 1 986 1 986 1 986 1 986

Andelar

kvidinge Folkets hus 22 22 22 22

kommuninvest 630 630 630 630

Summa 652 652 652 652

Samtliga aktier och andelar är upptagna till anskaffningsvärde.

15. låNgfRistiga foRdRiNgaR

på dotteRföRetag

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

björnekulla Fastighets Ab 0 0 459 148 444 234

Ab kvidingebyggen 0 0 137 441 140 432

björnekulla IT Ab 0 0 2 796 3 009

Summa 0 0 599 385 587 675

Samtliga fordringar på dotterföretag enligt ovan är räntebärande.

16. övRiga låNgfRistiga foRdRiNgaR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

lån Nordvästra Skånes Vatten

och Avlopp Ab

712 712 712 712

Förlagslån kommuninvest

ekonomisk förening

2 200 2 200 2 200 2 200

uppskjuten skattefordran 2 054 2 632 0 0

Summa 4 966 5 544 2 912 2 912

Förlagslånet till Kommuninvest skall vara återbetalt

senast 2040-11-30. Lånet löper med en rörlig räntesats

motsvarande STIBOR 3M + 1,66%. Ränteändring sker två bankdagar

före den första dagen i varje ränteperiod. Lånet till Nordvästra

Skånes Avlopp AB skall vara återbetalt senast 2013-08-31. Lånet

löper med en rörlig räntesats motsvarande STIBOR 1M + 0% och

ränteändring sker månadsvis två bankdagar före respektive månadsskifte.

Uppskjuten skattefordran i kommunkoncernen avser beräknad

fordran för reduktion av framtida skatter.

17. bidRag till statlig iNfRastRuktuR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

bidrag till statlig infrastruktur,

18 500 0 18 500 0

Trafikverket

upplösning med 1/25 -740 0 -740 0

Summa 17 760 0 17 760 0

Gällande nytt tågstopp i Kvidinge kommer bidrag till statlig

infrastruktur att betalas av kommunen till Trafikverket. Totalt bedöms

investeringen uppgå till 27.800 kkr varav 18.500 kkr avser medfinansiering

och bidrag till statlig infrastruktur. Bidraget redovisas även på

skuldsidan som en avsättning, se vidare not 25.

I enlighet med RKR 6.2 redovisas bidraget i balansräkningen och

upplöses under 25 år. Upplösning påbörjas från och med 2012 och

uppgår per 2012-12-31 till 740 kkr.

18. föRRåd och exploateRiNgsmaRk

Förråd är värderad till anskaffningsvärde utan avdrag för inkurans.

Någon särskild bedömning enligt lägsta värdets princip har ej

gjorts, då värdet är ringa och omsättningshastigheten i kommunens

förråd är stor. Dotterbolagens förråd är dock värderade enligt lägsta

värdets princip.

Exploateringsmark värderas till anskaffningsvärde. I allmänhet är

marken anskaffad till lägre pris än bedömt marknadsvärde.

19. koRtfRistiga foRdRiNgaR på dotteRföRetag

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

björnekulla Fastighets Ab 0 0 8 608 8 252

Ab kvidingebyggen 0 0 3 084 3 014

björnekulla IT Ab 0 0 213 217

Summa 0 0 11 905 11 483

Fordringar på dotterbolag består av kortfristig del av utlåning

11.614 kkr samt 291 kkr kundfordringar. Kundfordringarna är icke

räntebärande.

20. övRiga koRtfRistiga foRdRiNgaR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

kundfordringar inklusive värdereglering

7 896 10 992 7 425 10 510

Moms 9 913 8 733 8 936 8 615

Avräkning skattemyndigheten 296 6 454 35 5 682

Statsbidragsfordringar 982 518 982 518

övrigt 3 510 872 3 434 832

Summa 22 597 27 569 20 812 26 157

För kundfordringar görs individuell prövning av utestående fordrans

värde. Förlustreservering görs för fordringar som kan befaras

osäkra.

33


34

21. koRtfRistiga placeRiNgaR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Anskaffningsvärden 14 149 10 701 14 149 10 701

Ackumulerad nedskrivning 0 0 0 0

Summa 14 149 10 701 14 149 10 701

markndasvärde exklusive

upplupen kupongränta

14 315 13 690 14 315 13 690

Kortfristiga placeringar avser medel för betalning av

kommunens pensionsförpliktelser och redovisas som lägsta av

anskaffnings- och marknadsvärdet. Portföljvärdering tillämpas.

I fall flera förvaltare anlitas sker beräkning av realisationsresultat

per förvaltare.

Under 2012 har en omplacering gjorts i pensionsförvaltningen

till en mer spridd obligationsportfölj. Således är portföljens

anskaffnings- och marknadsvärde förändrat för 2012.

22. eget kapital

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Ingående värde 159 737 162 094 198 640 202 579

Årets resultat 34 229 -2 357 26 992 -3 939

justering avrundning 0 0 0 0

Summa 193 966 159 737 225 632 198 640

varav pensionsreservering 42 000 42 000 42 000 42 000

Tusentals kronor 2011 2010 2011 2010

övervärde fastighetsförvärv BFAB -87 277 -88 396 0 0

realisationsförlust koncernförvärv 2 235 2 235 0 0

Pensionsreservering åsyftar reservering gjord i tidigare

balanskravsutredningar för mötande av framtida ökade pensionskostnader.

Det övervärde som uppstod i samband med att BFAB förvärvade

kommunens verksamhetsfastigheter 1997-1998 samt

det övervärde som uppstod dels i samband med att kommunen

sålde kvarteret Astern till AB Kvidingebyggen 2001 och

dels i samband med att kommunen köpte fastigheter från AB

Kvidingebyggen 2006, har eliminerats bort från den sammanställda

redovisningen.

23. peNsioNeR iNtjäNade föRe 1998

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Ingående avsättning inklusive

särskild löneskatt

135 794 123 391 135 794 123 391

Förpliktelsen minskad genom

försäkring

0 0 0 0

Pensionsutbetalningar -6 973 -7 027 -6 973 -7 027

Ränte- och basbeloppuppräkningar

5 305 2 373 5 305 2 373

Sänkning av diskonteringsränta 0 7 364 0 7 364

ändringar av försäkringstekniska

grunder

TILLÄGGSUPPLySNINGAR OCH NOTER, KONCERNEN OCH KOMMUNEN

0 0 0 0

bromsen 0 7 904 0 7 904

Återläggning tidigare års avsättning

för bromsen

0 -2 189 0 -2 189

övrigt -407 1 556 -407 1 556

Förändring av löneskatt, 24,26% -505 2 422 -505 2 422

utgående avsättning inklusive

särskild lönseksatt

133 214 135 794 133 214 135 794

Aktualiseringsgrad 95,0% 95,0% 95,0% 95,0%

Den särskilda löneskatten på samtliga pensionskostnader uppgår

till 24,26%, vilken i enlighet med RKR 17 har periodiserats och

belastar pensionsskulden.

Utgående överskottsmedel per 2012-12-31 uppgår till 40 kkr.

24. peNsioNeR iNtjäNade fR.o.m. 1998

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Ingående avsättning inklusive

särskild löneskatt

Förpliktelsen minskad genom

försäkring

2 946 2 604 2 946 2 604

0 0 0 0

Pensionsutbetalningar -380 -325 -380 -325

Nyintjänad pension 12 0 12 0

Ränte- och basbeloppuppräkningar

Sänkning av diskonteringsräntan

ändringar av försäkringstekniska

grunder

91 67 91 67

0 134 0 134

0 0 0 0

Ålderspension 327 168 327 168

Pension till efterlevande 193 35 193 35

övrigt 1 196 1 196

Förändring av löneskatt, 24,26% 59 67 59 67

utgående avsättning inklusive

särskild lönseksatt

3 249 2 946 3 249 2 946

Aktualiseringsgrad 95,0% 95,0% 95,0% 95,0%

Den särskilda löneskatten på samtliga pensionskostnader uppgår

till 24,26%, vilken i enlighet med RKR 17 har periodiserats och

belastar pensionsskulden.

I pensionsskulden ingår även av KPA pension värderad ålderspension

och pension till efterlevande uppgående till 807 kkr

exklusive löneskatt.

25. övRiga avsättNiNgaR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

bidrag till statlig infrastruktur,

Trafikverket

18 500 0 18 500 0

Skatteskuld 7 372 8 259 0 0

Summa 25 872 8 259 18 500 0

Gällande nytt tågstopp i Kvidinge kommer bidrag till statlig infrastruktur

att betalas av kommunen till Trafikverket. Totalt bedöms

investeringen uppgå till 27.800 kkr varav 18.500 kkr avser medfinansiering

och bidrag till statlig infrastruktur. Någon utbetalning av

bidrag till statlig infrastruktur har ej skett under år 2012.

Avsättning skatteskuld i kommunkoncernen avser dels beräknad

skattemässig skuld i temporär skillnad mellan bokföringsmässig

och skattemässig avskrivning på byggnader om 7.079 kkr och dels

uppskjuten skatt på obeskattade reserver om 293 kkr.

26. låNgfRistiga skuldeR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Anläggningslån 492 632 469 474 490 500 467 000

Varav kortfristig del -342 -342 0 0

delsumma 492 290 469 132 490 500 467 000

donationsfonder 430 413 430 413

långfristig skuld VA-kollektivet 6963 4608 6 963 4608

Förskottsbetalda anslutningsavgifter

VA

13 392 12 914 13 392 12 914

Summa 513 075 487 067 511 285 484 935


Kommunens anläggningslån är kapitalbundna enligt följande:

Förfall år 2013: 387.000 kkr

Förfall år 2014: 55.000 kkr

Förfall år 2015: 48.500 kkr

Kommunens anläggningslån är räntebundna enligt följande:

Löpande, helt rörligt: 347.000 kkr

3 månader: 55.000 kkr

Fast till år 2013: 40.000 kkr

Fast till år 2015: 48.500 kkr

Kommunen redovisar hela låneskulden som långfristig och

avviker från RKR 20. Gällande förskottsbetalda anslutningsavgifter

för vatten och avlopp intäktsförs endast den del av avgiften som

motsvarar direkta kostnader (25%), medan resterande del förs upp

som skuld i balansräkningen och intäktsförs i takt med att gjorda

investeringar i ledningsnätet avskrivs (50 år).

27. koRtfRistiga skuldeR till dotteRföRetag

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

björnekulla Fastighets Ab 0 0 54 85

Ab kvidingebyggen 0 0 1 679 46

Summa 0 0 1 733 131

Kortfristiga skulder till dotterföretag består till sin helhet av

icke räntebärande leverantörsskulder.

28. checkRäkNiNgskRedit

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

ej utnyttjad limit 30 000 30 000 25 000 25 000

utnyttjad kredit 0 0 0 0

utnyttjade medel inom kommunkoncern

0 19 579 0 19 579

Summa limit 30 000 30 000 25 000 25 000

Åstorps kommunkoncern har s.k. koncernkonto, med kommunen

som huvudkontohavare. Totalt har koncernen en beviljad kredit

med 30.000 kkr. Av denna kan kommunen utnyttja 25.000 kkr och

dotterbolagskoncernen 5.000 kkr. Per 2012-12-31 nyttjade kommunen

ej medel från checkkrediten.

29. övRiga koRtfRistiga skuldeR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Anställdas skatter 14 131 14 075 13 952 13 912

Skulder till staten 287 319 287 319

Moms 4 538 3 376 764 671

övrigt 3 791 2 926 3 103 2 767

Summa 22 747 20 696 18 106 17 669

Förändringen av posten övrigt beror i huvudsak på upplupna

kostnader som bokförts på avräkningskonto.

30. upplupNa kostNadeR

och föRutbetalda iNtäkteR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

upplupna löner 24 783 23 893 24 189 23 301

Avgiftsbestämd ålderpension 14 323 14 083 14 323 14 083

upplupna sociala avgifter 18 805 17 959 18 450 17 617

Förutbetalda skatteintäkter 0 0 0 0

Förutbetalda hyror 0 0 0 0

övrigt 28 746 21 598 22 931 17 066

Summa 86 657 77 533 79 893 72 067

Förändring av posten övrigt beror i huvudsak på att upplupna

löner för lärare om 4.723 kkr för lönerevision 2012, vilka betalas ut i

januari 2013, medtagits i kommunens upplupna kostnader för 2012.

31. boRgeNs- & övRiga aNsvaRsföRbiNdelseR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

egna hem

SbAb 160 204 160 204

boverket 32 33 32 33

Ab balken Finans 0 35 0 35

Summa 192 272 192 272

Övriga förpliktelser

Nordvästra Skånes Renhållning

Ab, enligt konsortialavtal

Nordvästra Skånes Renhållning

Ab, varav utnyttjat

kvidinge Folkkets hus (Swedbank)

Åstorps björnboulare (Swedbank)

Åstorps Ryttarförening (Sparbanken

öresund)

24 300 24 313 24 300 24 313

8 058 8 776 8 058 8 776

151 163 151 163

549 605 549 605

2 313 2 313 2 313 2 313

Fastigo 127 116 0 0

Summa 35 498 36 286 35 371 36 170

totalt förpliktelser 35 690 36 558 35 563 36 442

Kommunen redovisar Nordvästra Skånes Renhållnings AB:s

förpliktelser efter vad som är garanterar enligt konsortialavtal

(24.300 kkr) samt utnyttjad låneskuld vid årsskifte (8.058 kkr).

32. kommuNiNvest i sveRige ab

Åstorps kommun har i juni 1997, förnyat 2009, ingått en

solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i

Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser.

Samtliga 274 kommuner som per 2012-12-31 var medlemmar

i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande

borgensförbindelser.

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk

förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen

av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt

ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt

regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken

på de medel som respektive medlemskommun lånat av

Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på

medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest

ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Åstorp

kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan

noteras att per 2012-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige

AB:s totala förpliktelser till 268.008.533.162 kronor och totala

tillgångar till 272.786.307.725 kronor. Kommunens andel av de

totala förpliktelserna uppgick till 629.025.664 kronor och andelen

av de totala tillgångarna uppgick till 640.474.276 kronor.

33. föRäNdRiNg peNsioNsskuld

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Förändring pensionsskuld

fr.o.m. 1998

-2 580 342 -2 580 342

Förändring pensionsskuld före

1998

303 12 403 303 12 403

Summa -2 277 12 745 -2 277 12 745

34. övRiga ej likviditetspåveRkaNde posteR

Koncernen Kommunen

Tusentals kronor 2012 2011 2012 2011

Interimsförd markförsäljning 0 152 0 152

Summa 0 152 0 152

35


36

Nämnder och styrelser

nämnder och styrelser

driftsredovisning, kommun

Tusentals kronor

Budget

2012

utfall

2012

Avvikelse

2012

Avvikelse

2011

Avvikelse

2010

kommunfullmäktige -812 -947 -135 -99 -12

Valnämnd -17 -3 14 15 18

kommunrevision -810 -810 0 0 0

kommunstyrelse -3.198 -3.081 117 260 381

kommunstyrelseförvaltning -56.924 -60.253 -3.329 -32 2.989

bygg- och miljönämnd -3.124 -3.451 -327 -38 498

bildningsnämnd -383.035 -382.037 998 -165 64

Medborgarnämnd 0 0 0 0 -2.047

hälso- och omsorgsnämnd 0 0 0 0 -7.883

Socialnämnd -199.851 -202.518 -2.667 -14.025 0

Finansiering 656.894 686.514 29.620 19.439 24.027

extraordinära poster 0 -6.422 -6.422 -9.988 -2.162

totAlt 9.123 26.992 17.869 -4.633 15.873

Investeringsredovisning, kommun

Tusentals kronor

Budget

2012

utfall

2012

Avvikelse

2012

Avvikelse

2011

Avvikelse

2010

kommunstyrelse (kS) -10.100 0 10.100 6.085 -836

kommunstyrelseförvaltning (kSF) -47.576 -14.020 33.556 15.540 21.688

bygg- och miljönämnd (bMN) 0 0 0 0 0

bildningsnämnd (bIN) -4.460 -4.220 240 -280 1.127

Medborgarnämnd (MbN) 0 0 0 0 0

hälso- och omsorgsnämnd (hON) 0 0 0 0 -140

Socialnämnd (SON) -706 -576 130 -18 0

Finansiering 0 0 0 0 0

totAlt -62.842 -18.816 44.026 21.327 21.839

Från och med 2011-01-01 gäller kommunens nya

organisation, som finns beskriven under avsnittet

organisationsöversikt på sidan 8. Då socialnämnden

är nybildad från 2011 saknas därmed

jämförelsesiffror för 2010. Medborgarkontoret

och överförmyndarverksamheten överfördes

vid omorganisationen till Kommunstyrelseför-

valtningen. I jämförelsesiffrorna ingår medborgarkontoret

och överförmyndarverksamheten i

Medborgarnämnden år 2010. Vuxenutbildningen

ingår från och med 2011 i Bildningsnämnden. I

jämförelsesiffrorna ingår denna i Kommunstyrelseförvaltningen

år 2010.


På Kultuhuset Björnen händer det mesta, allt från filmvisningar,

konstutställningar till kommunfullmäktigesammanträden.

Här på bild är det snart dags för bio.

Viktigare investeringsobjekt, kommun

Nedan listas större investeringsobjekt under året.

Med detta förstås enskilda objekt där utfall och/

eller budget överskridit 1.000 kkr. Efter varje

Tusentals kronor

objekt anges inom parentes vilken förvaltning

som ansvarat för investeringen. Förkortningarna

återfinns i tabellen ovan.

Budget

2012

utfall

2012

Avvikelse

2012

Projekt

avslutat

Markförvärv (kSF) -3.000 0 3.000 Nej

utbyggnad södra industriområdet (kSF) -10.000 0 10.000 Nej

köksutredning (kSF) -7.100 0 7.100 Nej

Sanering av avloppsnätet (kSF) -3.981 -2.834 1.147 Nej

lejdgatan (kSF) -2.600 0 0 ja

Reningsverk och pumpstationer (kSF) -3.881 -1.815 2.066 Nej

utvidgning södra industriområdet (kSF) -7.500 0 7.500 Nej

Omledning dagvattenledning södra industriområdet (kSF) -1.600 0 1.600 Nej

kärreberga stugby avlopp (kSF) -7.500 -1.547 5.953 Nej

Miljöförbättring Storgatan kvidinge (kSF) -1.099 -292 807 Nej

bro kamelryggen (kSF) -1.338 -606 732 Nej

IT-investeringar (kSF) -1.100 -917 183 ja

37


38

Särredovisning av VA-verksamhet

särredovisning av va-verksamhet

Redovisning av VA-verksamhet

Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) sköter drift och förvaltning av kommunens VAanläggningar.

Ägandet av anläggningarna ligger dock fortfarande kvar i kommunen.

Till NSVA har under tiden 2012-01-01--2012-12-31 betalats 16,1 Mkr avseende direkta och indirekta

kostnader driftsverksamheten. Totala investeringar i VA-anläggningar utförda av NSVA uppgår till 7,5 Mkr.

Resultaträkning (kkr)

På bild: en 2012-års informationsannons från NSVA

utfall

2011

utfall

2012

Budget

2012

Budgetavvikelse

brukningsavgifter 24 820 23 847 26 810 -2 963

Anläggningsavgifter 780 1 015 2 300 -1 285

Periodisering årets anläggningsavgifter -585 -761 -1 725 964

Periodisering tidigare års anläggningsavgifter 272 283 212 71

övriga intäkter 221 5 0 5

Summa externa intäkter 25 508 24 389 27 597 -3 208

Interna intäkter 1 064 875 0 875

VeRKSAmHetenS intäKteR 26 572 25 264 27 597 -2 333

externa kostnader -18 719 -17 119 -19 366 2 247

Interna kostnader -1 720 -1 651 -1 651 0

Avskrivningar -2 692 -2 620 -3 013 393

VeRKSAmHetenS KoStnAD -23 131 -21 390 -24 030 2 640

VeRKSAmHetenS nettoKoStnAD 3 441 3 874 3 567 307

Finansiella intäkter 120 156 0 156

Finansiella kostnader -2 383 -1 675 -3 567 1 892

RedOVISAT ÅRSReulTAT 1 178 2 355 0 2 355


Balansräkning (kkr)

utfall

2011

särredovisning av va-verksamhet

utfall

2012

tillgÅngAR

Anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 67 360 68 519

Maskiner och inventarier 679 518

Pågående nyanläggningar 12 421 16 162

Summa anläggningstillgångar 80 460 85 199

omsättningstillgångar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0

övriga omsättningstillgångar 20 247 22 642

Summa omsättningstillgångar 20 247 22 642

SummA tillgÅngAR 100 707 107 841

eget KAPitAl, AVSättningAR oCH SKulDeR

eget kapital

balanserat resultat 3 430 4 608

Årets resultat 1 178 2 355

Summa eget kapital 4 608 6 963

Skulder

Långfristiga skulder

lån från Åstorps kommun 80 461 85 199

Investeringsfond 0 0

Förskottsbetalda intäkter från anläggningsavgifter 12 914 13 392

Summa långfristiga skulder

Kortfristiga skulder

93 375 98 591

upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 724 2 287

Summa kortfristiga skulder 2 724 2 287

Summa skulder 96 099 100 878

SummA eget KAPitAl, AVSättningAR oCH

SKulDeR

100 707 107 841

iNteRNa posteR

I resultatet ingår ett antal interna poster, det vill säga

intäkter och kostnader som uppstått mellan VA-verksamheten

och övriga kommunala förvaltningar. Bolag ingående i kommunkoncernen

är dock i detta sammanhang extern motpart.

De interna intäkterna består till sin helhet av brukningsavgifter.

Intäkterna har minskat under 2012 beroende företrädesvis

på ändrad verksamhet hos större brukare. Interna

kostnader är avseende 2012, något lägre än föregående år

med anledning av att NSVA övertagit än fler driftskostnader

som således redovisas som externa kostnader. Kvarstående

interna kostnader framgår av nedanstående tabell:

Interna kostnader (kkr)

utfall

2011

utfall

2012

koncessionsavgift gata 1 000 1 000

Andel geosecma 0 0

Andel Metria 431 431

kravverksamhet, inkasso 109 109

Porto fakturor 61 61

Avgifter för autogiro 10 10

övrigt porto 0 0

underhåll program 40 40

larm och bevakning 3 0

Städning 66 0

Summa interna kostnader 1 720 1 651

Kostnaderna fördelas på följande grunder:

Andel geosecma: Nyttjande av moduler

Andel Metria:

uppskattat nyttjande baserat på

timmar

kravverksamhet,

inkasso:

bedömd tidsåtgång enligt schablon

Porto:

Andel av utskickade faktu-ror enligt

schablon.

Koncessionsavgiften avser ersättning till gatuverksamheten

för nyttjande av kommunens mark för ledningsnät.

Verksamhetens fastigheter är försäkrade genom kommunens

försäkring. Kostnaden fördelas enligt anläggningarnas värde.

VA-verksamhetens finansiella poster består av internränta till

kommunen avseende balanserat resultat (intäkt) och anläggningarnas

restvärde (kostnad). Räntesatsen utgörs av ett

genomsnitt på räntekostnaderna för kommunens anläggningslån.

75% av anläggningsavgifterna periodiseras över 50 år för

att matcha avskrivningar på ledningsnätet. VA-verksamheten

innehar per 2012-12-31 en skuld till VA-kollektivet om 6.

963 kkr. Dessa medel kommer att behövas till kapitalkostnader

i samband med framtida behov av investeringar i bl.a.

reningsverk.

39


40

Kommunfullmäktige

kommunfullmäktige

Årets händelser

Kommunfullmäktige är kommunens högsta politiska organ och har som sådant att besluta i

de övergripande frågorna. Dessutom väcker ledamöterna förslag genom motioner och ställer

interpellationer och frågor. Under det gånga året har kommunfullmäktige hållit totalt 11 sammanträden.

Kommunfullmäktiges sammanträden har ägt rum i Kulturhuset Björnen. Kommunfullmäktiges presidium

består av Per-Arne Håkansson (S) som ordförande, Anders Wilhelmsson (S) som 1:e vice ordförande samt

Nils-Göran Nilsson som 2:e vice ordförande.

åRets viktigaste häNdelseR

Kommunfullmäktige har under 2012 slutbehandlat 7 motioner, varav 2 fått avslag, 2 ansetts besvarade och

3 fått bifall. Det har lämnats in 4 nya motioner och vid årets slut fanns 9 stycken obesvarade motioner.

Några av besluten som togs i fullmäktige under året var:

n Handikappolitiskt program

n Biblioteksplan

n Livsmedel- och måltidspolicy

n Arbetsmiljöpolicy

n Taxa för plan- och bygglovs verksamheten

n Fritidsplan

n Ta bort avgifter för skolluncher inom gymnasieskolan

n Översiktsplan 2012

n Vision, fokusområde och mål för Åstorps kommun med perspektiv på år 2020

n Mottagande av ensamkommande asylsökande barn- och ungdomar utan legal vårdnadshavare

n Kulturplan

Ekonomisk redogörelse

med kommentar

Alla belopp i kkr

ReSultAt

utfall 2012 utfall 2011 utfall 2010

Intäkter 0 0 0

kostnader -947 -732 -638

varav personal -656 -522 -458

nettokostnad -947 -732 -638

Budget -812 -633 -626

Budgetavvikelse -135 -99 -12

kommeNtaR Resultat

Kommunfullmäktige avviker totalt med 135 kkr i förhållande till budget. Avvikelserna avser:

n Kopiering -50 kkr

n Utbetalningar av arvoden för vigselförrättare 2008-2012 -24 kkr exklusive personalkostnad

n Förtäring samt represenation -31 kkr

n Ej budgeterad inköp för förbrukningsinventarier -11 kkr

Per-Arne Håkansson (S), ordförande

Eva Bergdahl, kommunsekreterare


Torget i Åstorp julen 2012.

Årets händelser

Valnämnden har mellanår och har inte haft några sammanträden. Nästa val år är

2014 då det både är europaval och riksdag/kommunalval.

Ekonomisk redogörelse

med kommentar

Alla belopp i kkr

ReSultAt

utfall 2012 utfall 2011 utfall 2010

Intäkter 0 0 183

kostnader -3 -3 -356

varav personal -3 -3 -292

nettokostnad -3 -3 -173

Budget -17 -18 -191

Budgetavvikelse 14 15 18

kommeNtaR Resultat

Valnämnden har under året inte haft några sammanträden, vilket förklarar

budgetavvikelsen på 14 kkr.

valnämnd

Ulf Cronbring (S), ordförande Eva Bergdahl, kommunsekreterare

Valnämnd

41


42

Kommunrevision

kommunrevision

Årets händelser

RevisioNeNs sammaNsättNiNg 2012

Revisionen har under året haft följande

sammansättning:

Ordförande Sven Ekelund (M)

1:e vice ordförande Tord Sturesson (M)

2:e vice ordförande Bengt Joehns (S)

Ledamot Nils Persson (KD)

Ledamot Martina Engberg (S)

åRets veRksamhet

Årets verksamhet har bestått av granskning av

delårsbokslut och helårsbokslut samt fyra förvaltningsgranskningar.

Ernst & young har varit sakkunnigt biträde med

kontaktperson Magnus Helmfrid.

Ett flertal studiebesök har gjorts under året och vid

revisionens sammanträde har vi bjudit in och diskuterat

med representanter för nämnder och förvaltningar.

Under året har också uppföljningar skett av 2011 års

granskningar.

Förvaltningsgranskningarna har följts upp med

genomgångar tillsammans med berörda förvaltningars

arbetsutskott.

Verksamheten i bolagen har följts av lekmannarevisorn.

Lekmannarevisor och ersättare har deltagit i möten

med övriga ägares lekmannarevisorer för NSR, NSVA

och Finsam.

gRaNskNiNgsRappoRteR:

Följande granskningar har genomförts under året:

2012:1 Styrning och uppföljning av grundskolan.

2012:2 Uppdatering och efterlevnad av kommunens

styrdokument.

2012:3 Delårsbokslut 2012.

2012:4 Kommunala upphandlingar.

2012:5 Systematiskt arbetsmiljöarbete.

2012:6 Uppföljning av 2011 års granskningar.

2012:7 Bokslutsgranskning 2012-12-31.

Ekonomisk

redogörelse med

kommentar

Alla belopp i kkr

ReSultAt

utfall

2012

utfall

2011

utfall

2010

Intäkter 28 28 28

kostnader -838 -815 -812

varav personal -172 -185 -158

nettokostnad -810 -787 -784

Budget -810 -787 -784

Budgetavvikelse 0 0 0

kommeNtaR Resultat

Revisionens resultat följer budgeten för 2012. Revisionens

verksamhet för 2012 avslutas med revisionen av

årsbokslutet 2012.

Framtiden

Målsättningen är att utföra 4–5 granskningar, av nämnderna

och bolagen framöver.

Sven Ekelund (M), ordförande


Årets händelser

Kommunstyrelsen leder kommunens löpande

arbete. Styrelsen bereder ärenden inför kommunfullmäktiges

beslut, samt leder och samordnar övergripande

verksamhet. Styrelsen har också en uppsiktskyldighet

som utöver den traditionella nämnds- och

förvaltningsorganisationen, också innefattar kommunens

hel- och delägda bolag. Kommunstyrelsens egen

förvaltning omfattar central administration, strategiska

funktioner, samhällsbyggnadskontoret, räddningstjänsten,

arbetsmarknadsenheten, vuxenutbildningen och

integrationsenheten.

Kommunstyrelsen har under 2012 haft 11 sammanträden.

Kommunstyrelsens arbetsutskott har

genomfört 21 sammanträden.

Till kommunstyrelsen hör även pensionärsrådet,

handikapprådet och folkhälsorådet samt brottförebyggande

rådet som under året har ett antal möten.

åRets viktigaste häNdelseR

Några av de viktigaste besluten som under året togs i

kommunstyrelsen var:

• Ny grafisk guide för Åstorps kommun

• Tillsynsplan 2012 enligt lag om skydd mot

olyckor och lag om brandfarliga och explosiva

varor

• Ny personalchef

• Samverkansöverenskommelse med polisen

• Dokumenthanteringsplan för kommunstyrelseförvaltningen

kommunstyrelse

Ekonomisk

redogörelse med

kommentar

Alla belopp i kkr

ReSultAt

utfall

2012

utfall

2011

utfall

2010

Intäkter 0 0 0

kostnader -3.081 -2.900 -3.002

varav personal -1.1724 -1.647 -1.624

nettokostnad -3.081 -2.900 -3.002

Budget -3.198 -3.160 -3.383

Budgetavvikelse 117 260 381

kommeNtaR Resultat

Kommunstyrelsen avviker positivt med 117 kkr i

förhållande till budget. Den största avvikelsen avser

ej använda medel avsatta för konsult- och utredningskostnader.

Alla belopp i kkr

inVeSteRingAR

utfall

2012

utfall

2011

utfall

2010

Intäkter 0 0 0

kostnader 0 0 0

nettokostnad 0 0 0

Budget -10.100 -6.085 836

Budgetavvikelse 10.100 6.085 -836

kommeNtaR iNvesteRiNgsRedovisNiNg

I investeringsbudgeten för kommunstyrelsen ingår

inköp av mark vid brådskande fall -3.000 kkr samt

medel för inköp av utrustning till nytt centralkök -7

100 kkr. Ingen av anslagen har använts under 2012.

Inköpen till centralköket kommer att ske under 2013.

Ronny Sandberg (S), ordförande Eva Bergdahl, kommunsekreterare

Kommunstyrelse

43


44

Kommunstyrelseförvaltning

kommunstyrelseförvaltning

Årets händelser

ceNtRal admiNistRatioN

kaNsli-, ekoNomioch

peRsoNaleNheteN

En ny grafisk guide har tagits fram och implementerats

i verksamheterna.

Kommunens nya vision, fokusområden och mål

har också introducerats i verksamheterna.

Ledarforum för samtliga arbetsledare hölls under

hösten en gång i månaden under nya arbetsformer.

I avsikt att kvalitetssäkra ärendehanteringen i kommunen

har en arbetsgrupp bildats och utbildats

inom W3D3. Gruppen har träffats under hösten och

fortsätter under 2013. Rutinerna för delegationsbeslut

inom kommunstyrelseförvaltningen har setts över och

förtydligats. Intranätet har inte förändrats, men skall

prioriteras under 2013.

Förarbetet med skanning av fakturor har pågått

hela året.

Kommunens fortsatta deltagande i KKiK, kommunens

kvalitet i korthet, tillsammans med 200

kommuner i landet har gett en bild av verksamheterna

i kommunen i relation till andra kommuner. KKiKarbetet

har gett underlag för ett internt utvecklings- och

förbättringsarbete.

Två introduktionsdagar för nyanställda har genomförts

och konceptet har under året utvecklats och

förbättrats.

Ett nytt FAS 05 avtal har tagits fram. FAS är en

modell för samverkan mellan facken och arbetsgivaren.

2012 har fokus varit bl.a. på arbetsmiljö. Antalet

tillbudsanmälningar har ökat och antalet anmälningar

om arbetsskador har minskat. Detta är en bra trend då

man tack vare tillbudsrapporteringarna kan förhindra

arbetsskador. År 2011 var det lika många arbetsskador

som tillbud och 2012 var det dubbelt så mycket tillbud

som arbetsskador. Två tredagars arbetsmiljöutbildning

har genomförts med 21 ledare och 41 chefer.

2012 införde kommunen tobaksfri arbetstid.

medboRgaRkoNtoRet

och växelN

Övergripande har de lagstadgade uppdragen på

medborgarkontoret prioriterats, bland annat har den

inre tillsynen avseende verksamheter med serveringstillstånd

skärpts och samverkansformer har utarbetats.

Lagändring avseende alkohollagen har medfört behov

av kompetensutveckling och rutinändringar. Generellt

har flertalet ärendeslag ökat i omfattning t ex antalet

dödsboanmälningar och antalet bostadsanpassningar.

Även behovet av samhällsvägledning och allmän

information upplevs vara stort såväl i antal som i

omfattning.

I övrigt har medborgarkontoret under 2012 i

samverkan med kommunens näringslivs- och turistsansvarig

fortsatt samarbetet angående turistinformationen

på medborgarkontoret bland annat genom utbildningsinsatser

och i den fysiska planeringen.

Inom ramen för folkhälsosamordnarens uppdrag

har bland annat det alkohol- och drogpolitiska

programmet varit föremål för revidering under 2012.

Förslaget förväntas antas av kommunfullmäktige våren

2013.

Vidare har verksamheten under året utsatts för

ovanligt många hot- och våldsituationer. Ett samband

har kunnat konstateras med bland annat hög belastning

på socialtjänstens vuxengrupp. Med anledning av

detta har ett gemensamt förebyggande och fortlöpande

arbete inletts samt riktad utbildning planerats.

Gällande växelfunktionen har arbetet med planering

och genomförande av ett eventuellt samverkansavtal

med 4-K (Åstorp, Klippan, Perstorp, Örkelljunga)

fortsatt. Även ett utvecklingsarbete avseende kommunens

tillgänglighet och bemötande har inletts.

aRbetsmaRkNadseNheteN

Arbetsmarknadsenheten omfattar arbetsmarknadsåtgärder

inom kommunen samt en arbetsmarknadsinriktad

daglig verksamhet för personer med en fysisk-,

psykisk- eller intellektuell funktionsnedsättning.

Den öppna arbetslösheten var under årets sista

vecka 445 personer, detta är en minskning med ca 18%

jämfört med första veckan 2012. När det gäller antalet

arbetssökande i program med aktivitetsstöd var denna

siffra 413 personer vilket är en ökning med ca 18%

jämfört med början på året.

Överenskommelser om samverkan med Arbetsförmedlingen.

Under 2012 har Arbetsmarknadsenheten tecknat

överenskommelser med Arbetsförmedlingen om att

verkställa:

• Jobbsökaraktiviteter med coachning för ungdomar

inom jobbgarantin

• Arbetsträning och förstärkt arbetsträning inom

jobb- och utvecklingsgarantins andra fas

• Sysselsättning inom jobb- och utvecklingsgarantins

tredje fas


Under 2012 fick Åstorps kommun en

grafisk profil. I samband med arbetet

moderniserades logotypen. Den nya logotypen

ser du längst till höger, medan

den gamla finns vänster om den.

Sent i december månad 2011 fick Arbetsmarknadsenheten

och socialförvaltningen

klartecken från Åstorps Samordningsförbund

att genomföra samverkansprojektet

KEDJAN. Målsättningen med projektet

KEDJAN är att skapa en arbetsmodell som

gör att kommunen skall kunna hjälpa fler

till självförsörjning som är i eller riskerar att

hamna i drogmissbruk och som själv aktivt

medverkar till att förändra sin situation.

Projektet startade i aug/sept 2012 och är

beräknat att hålla på till juli 2014.

Under våren 2012 fick Arbetsmarknadsenheten

BFAB som ny fastighetsägare till

verksamhetslokalerna.

RäddNiNgstjäNsteN

Räddningstjänstens verksamhet är uppdelad

i tre delar:

• Skadeförebyggande åtgärder

• Operativ räddningstjänst

• Befolkningsskydd/räddningstjänst

vid svåra störningar i samhället eller

vid höjd beredskap

Räddningstjänsten har under året arbetat

med ett flertal skadeförebyggande åtgärder,

både internt inom kommunen och externt.

Under året har det genomförts utbildning

för 313 personer i någon form av förebyggande

brandskydd.

Utbildning i allmän brandkunskap har

genomförts för skolelever i åk 2 och 5, 554

elever har utbildats. Totalt har 887 personer

under 2012 genomgått någon form av

olycksförebyggande utbildning. Till detta

kommer ca 250 personer som under året

gjort olika former av studiebesök. Räddningstjänsten

har också drivit informationskampanjer

vid ett flertal marknader och haft

en kampanj i radio inför julen tillsammans

med övriga Skåne NV räddningstjänster.

Ett projekt som räddningstjänsten i år

har haft lite extra fokus på är det nationella

målet om att ingen ska omkomma eller

skadas pga brand i bostad. Under året har

räddningstjänsten haft träffar med ett flertal

fastighetsbolag, hyresföreningar, bostadsrättsföreningar

mfl. för att öka kunskapen

om de förebyggande åtgärderna gällande

brand i bostad. Detta har i sin tur genererat

ett 40 tal bostadstillsyner.

Under året har också den ordinarie

tillsynsplanen följts och 40 tillsyner har

genomförts enligt lagen om skydd mot

olyckor och lagen om brandfarliga och

explosiva varor.

Byggnadsteknisk rådgivning har utförts

i den omfattning som efterfrågats.

Under året har räddningstjänsten gjort

insatser mot ett antal större bränder, både

Åstorps kommun och i grannkommunerna.

Statistiken för trafikolyckor i kommunen

har i år ökat och några olyckor har också

fått allvarliga konsekvenser. Andra händelser

som är av vikt för den operativa verksamheten

är de samarbetsprojekt som pågår

i Skåne NV. Här har räddningstjänsten bla.

arbetat fram en ny ledningsdoktrin som tas

i drift nu i början av 2013 och startat upp en

ny kemorganisation som gäller i hela Skåne.

iNtegRatioNseNheteN

Projektet ”Integration genom arbete”

har fortsatt sin verksamhet under hela året,

eftersom det blivit förlängt till 2013-01-31.

Då projektet avslutas i januari 2013 har integrationsenheten

arbetat med förberedelser

av en avslutningskonferens som kommer att

hållas i januari.

Enheten skriver ett häfte som kommer

att ges ut i samband med avslutningskonferensen.

Denna kommer till största

del handla om hur projektet startade för

4 år sedan, våra erfarenheter och tillika

erfarenheter från deltagare, arbetsgivare och

projektorganisation.

Integrationsenheten har genom projektet

”Catching the future” (4 kommuner från

Sverige och 5 från Polen deltar) medverkat i

en tvådagars konferens i ystad.

Integrationsenheten har organiserat två

studieresor till Polen, ett upplysningsarbete

och utbildning om förintelsen. En resa

genomfördes med Björnekullaskolan och

Hyllingeskolan där 4 lärare samt 30 elever

medverkade, samt en resa för från Komvux

i Åstorp där 5 elever deltog. Vid ankomst

föreläste eleverna för skolans elever och

andra.

Under året har det även anordnats olika

aktiviteter till kommunens flyktingar bl.a.

grillkväll på Haganäs tillsammans med

Söderåsen, för de boende i området.

Under året har kommunen tagit emot 9

kvotflyktingar.

samhällsbyggNadseNheteN

Samhällsbyggnadsenheten (SBK) blev

under våren klar med etapp 3 på gång- och

cykelvägen längs Storgatan genom Kvidinge.

Hälften av de gamla oxlarna i Esplanaden

har bytts ut mot körsbärsträd.

Lekplatsen på Johansgatan i Kvidinge

har fått en rejäl upprustning.

Under året slutförde SBK saneringen av

bullervallen i Hyllinge.

Under året har projektering skett för utbyggnad

av kommunalt avlopp i Kärreberga

stugby och östra Björnås. Miljökontoret har

ställt krav på många enskilda avlopp som

inte uppfyller dagens krav på rening. Många

fastighetsägare har hört av sig och undrar

om det går att ansluta till kommunalt avlopp

på landsbygden. Kommunen har beslutat att

utreda frågan om kommunal anslutning på

landsbygden.

Förhandlingar om ett gemensamt

avloppsreningsverk med Bjuvs kommun har

pågått under 2012 och kommer att fortsätta

under 2013.

45


46

kommunstyrelseförvaltning

NäRiNgslivsutveckliNgeN och tuRismeN

Verksamheten inriktar sig på företag inom alla branscher,

inklusive besöksnäringen. Genom olika företagsarrangemang såsom

luncher, frukostar, olika nätverk (Åstorps Näringslivs forum,

Teknikföretag/skola, regionala nätverk, Företagarna) har arbetet

inriktat sig på att utveckla kommunen inom företagandet. Nätverkandet

med företagen har varit i prioritet för arbetet bland annat

har det genomförts cirka 100 – 200 företagsbesök och företagskontakter.

En inspirationsdag genomfördes i februari för näringen med

ca 70 deltagare.

Det interna arbetet inom kommunen har varit inriktat på

etableringsfrågor, centrumutveckling, utbildningsfrågor, miljöfrågor,

bildbank med flera. Vidare har det arbetats med projekt

som Swedbank unga jobb, campus retail, SAG konstutställning,

Matmarknad, näringsliv/skola.

Inom Helsingborg Business Region så pågår arbetet kring en

Dry Port, Värdskapsutbildningar, landsbygdsutveckling, Turismutvecklings

frågor.

Under 2012 tillkom 113 stycken nya företag i kommunen.

Totalt finns det drygt 1.200 företag registrerade i kommunen.

Etableringar och utökning av verksamhet har bland annat Bender,

Frode Laursen och BRA Invest genomfört under året.

I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet hamnade

Åstorp på plats 129 vilket var 18 placeringar sämre än 2011.

Turismomsättningen ökade med 10 miljoner kronor år 2011 till

105 miljoner (95 miljoner 2010).

kRisbeRedskapeN och säkeRheteN

Inga större olyckor och kriser har under året inträffat förutom

en radhusbrand där POSOM-gruppen aktiverades.

En kommunikationsanalys som grund för införande av Rakelsystemet

har genomförts.

Utbildningar och övningar har genomförts för personal inom

krisberedskapsorganisationen.

Krisberedskap har upprätthållits genom TiB (tjänsteman i beredskap)

i samarbete med RCB-TiB Skåne Nordväst. Beredskapsplaner

har varit uppdaterade.

Nya chefer är introducerade i krisberedskap och säkerhet.

öveRföRmyNdaReN

Överförmyndarens ersättare genomgick grundutbildning samt

fortbildning. Fortbildning blev det även för överförmyndaren.

Länsstyrelsen genomförde tillsynsbesök, vilket var utan

anmärkning.

Verksamheten övergick till fullständig handläggning till det

databaserade ärendehanteringssystemet Wärna.

Ärendemängden var konstant hög, då antalet skuldsatta konstant

ökade i kommunen. Ärendetyperna var både budgetrådgivning

och skuldsanering.

föRetagshälsovåRdeN

Basverksamheten i företagshälsovården består av rehabiliteringsarbete

med olika insatser. Detta kan vara bedömningar om

anpassningar och omplaceringsbehov, ergonomiska arbetsplatsgenomgångar,

enskilda stödsamtal mm. Inför att den tobaksfria

arbetstiden genomfördes 1 mars har mycket tid lagts på att få ut

information till alla arbetsplatser om dess innebörd och om vilka

åtgärder man kunde få sig till del. Företagshälsovården har erbjudit

två stresshanteringskurser. Under hösten har en kartläggning om

det förebyggande hälsoarbetet gjorts genom att intervjua alla arbetsledare,

fackliga representanter i Cesam och representanter för

hälsoinspiratörerna.

it-eNheteN

Arbetet med att säkerställa centrala IT-strukturen fortsatte

under 2012.

Uppgradering av flera viktiga system samt säkerställande av

backupsystemet har prioriterats under året. Behoven har identifierats

för att säkerställa driften för IT-verksamheten. Arbetet med

support till verksamheterna tar största delen av tillgängligt tid

vilket gör att övrigt arbete får prioriteras om.

Bildningsförvaltningen utökade sin datorpark drastiskt under

2012 med mer än 200 nya produkter.

Verksamhetsmål

iNRiktNiNgaR och effektmål

A. ErbjudA AttrAktivA boEndE- och offEnt-

ligA miljöEr som inbjudEr till gEmEnskAp

och god hälsA.

1. 100% av kommunens invånare skall nås av livräddande

styrka inom 20 minuter.

Fram tom 121231 har framkomsttiden för 99,5 % av larmen

varit 20 minuter eller lägre. 0,5% har varit utanför vår kommun

eller av icke akut karaktär.

Vid 71% av larmen har framkomsttiden varit under 10 minuter.

b. utövA Ett Aktivt miljöArbEtE som bidrAr

till Ett långsiktigt hållbArt sAmhällE.

1. Kommunen har idag förbud mot användning av vissa

ogräsbekämpningsmedel som t ex Roundup. Inköp/användning

av ogräsbekämpningsmedlet ”ogräsättika” ska minska med

20% och inköp/användning av mängd gasol för ”ogräsbekämpning”

med 10%. Dessutom ska användning av vägsalt

vid frosthalka minska med 20% och vid snöfall med 30% vid

saltningstillfället. Jämförande tidigare statistik finns.

Användandet av ogräsbekämpningsmedel har legat kvar på

samma låga nivå som 2011 då vi minskade bekämpning med ättika

med 30% och gasol har med 10%.

Minskning av salt som halkbekämpningsmedel har halverades

2011. Detta har uppnåtts med mer grusning och med ny utrustning

som sprider ren saltlake. Under 2012 har saltmängden legat kvar

på samma låga nivå som 2011.


c. stimulErA formEr för diA-

log och EngAgEmAng blAnd

kommunEns invånArE.

2. Förslag på ny struktur och layout ska

under 2010 presenteras avseende webben

och intranätet med genomförande

senast 2011.

Under året har ett fortsatt arbete pågått

för att utveckla kommunens nya hemsida

som offentliggjordes under 2011. Detta

arbete kommer att fortgå under kommande

år. En förändring av intranätet kommer att

påbörjas under första halvåret 2013.

E. vErkA för kommunEns

vErksAmhEt skAll präglAs

Av tillgänglighEt, god sErvicE

och hög kvAlitEt.

1. Kommuninvånare som på olika sätt

vänder sig till medborgarförvaltningen

skall via e-post eller telefon få återkoppling

inom ett dygn eller via vanlig

postgång inom två dygn.

Från och med 2011 ingår Åstorps kommun

i SKL:s projekt kommunens kvalitet i

korthet, KKiK.

2006 startade SKL ett projekt för att

ta fram ett verktyg som beskriver kommunens

kvalitet i ett medborgarperspektiv. I

projektet genomförs årliga undersökningar

av kommunens kvalitet ur fem perspektiv:

tillgänglighet, trygghet, information och

delaktighet, effektivitet och kommunen

som samhällsutvecklare.

2. När det gäller arbetsmarknadsdelen

inom Activa har det totalt under året

avslutats 202 personer. Av de personer

som anvisats till Arbetsmarknadsenheten

med målsättning att finna en individuell

lösning i form av arbete eller

utbildning skall minst 50% ha uppnått

målet när insatsen avslutas.

Under året har 107 personer avslutats

med denna inriktning. 48 personer (45%)

har gått till arbete och 21 personer (20%)

till utbildning. Totalt 64% har nått målet.

• Utreda arbetsförmåga och arbetsutbud

Under året har 77 personer avslu-

tats inom denna inriktning

• Placering i avvaktan på annan insats

eller ingående i annat program

Under året har 8 personer avslutats

inom denna inriktning

• Arbetsmarknadsanställda

Under året har 10 personer avslutats

inom denna inriktning. 2 personer

(20%) har gått till annat arbete.

När det gäller den arbetsmarknadsinriktade

dagliga verksamheten för personer

med funktionsnedsättning är målet att så

många som möjligt skall ingå i utflyttad

verksamhet på olika platser inom eller

utanför kommunen, om förutsättningar och

intresse för detta finns. Av kommunens

deltagare i december var 22 personer i

utflyttad verksamhet och 25 personer hade

sin dagliga verksamhet på Activa.

Bild: Activa är ett arbetscentrum som har växt till sig. Man har bland annat

återvinningsverksamhet i samarbete med NSR. Med hjälp av snickeriavdelningen

inom Activa lagas och fixas saker som kommit in till återvinningen. Sedan säljs

sakerna i försäljningshallen. Se mer på sidan 51.

kommunstyrelseförvaltning

f. vErkA för Att kommunEn

skAll vArA En AttrAktiv ArbEtsgivArE.

1. Företagshälsovården arbetar med

rehabilitering av sjukskrivna och

anställda med upprepade korttidsfrånvaro.

Målsättningen är att ohälsotalet

förblir på en låg nivå och att den totala

sjukfrånvaron av tillgänglig arbetstid

2012 ska ligga under 4,5%.

Den totala sjukfrånvaron i kommunen

har under året varit 4,45% motsvarande

siffra 2011 var 3,98%

2. Alla ledare skall ges kompetensutveckling

inom ramen för kommunens

ledarförsörjningsprogram med inriktning

att bli en attraktivare arbetsgivare.

Antal genomförda utvecklingsinsatser

under 2012 ska uppgå till minst 6.

Här har kommunen nått målet med

råge. Två omgångar med arbetsmiljöutbild-

ningar, en omgång arbetsrättsutbildning,

åtta ledarseminarier samt åtta tillfällen

individuell kompetens utveckling. Utvecklingsinsatserna

har varit uppskattade och

resultaten i utvärderingarna höga.

miljömål

Activa har som mål att miljötänkandet

skall vara en viktig del i det dagliga arbete.

Källsortering av sopor och användning av

miljövänliga rengöringsmedel är en självklarhet.

Inom avdelningen för Snickeri och

Möbelrenovering används nästan uteslutande

vattenbaserade lacker och färger och

genom rengöringsanläggning för tvätt av

sprutor och penslar minimeras restprodukterna.

Återanvänt virke används i så stor

utsträckning som möjligt.

I samarbete med NSR och allmänheten

återanvänds på enhetens avdelning Återvinningen

möbler, husgeråd, leksaker, cyklar

etc. Livslängden för dessa produkter ökar

och på detta sätt medverkar kommunen till

ett effektivare resursutnyttjande.

Inom verksamheten genomförs också

fragmentering av material från Återvinningsprojekt

samt till Jeld-Wen, som ett led

i att göra miljön bättre.

47


48

Ekonomisk redogörelse

med kommentar

Alla belopp i kkr

ReSultAt

kommunstyrelseförvaltning

utfall 2012 utfall 2011 utfall 2010

Intäkter 47.732 51.344 50.787

kostnader -107.985 -106.514 -107.100

varav personal -46.443 -44.914 -49.180

nettokostnad -60.253 -55.170 -56.313

Budget -56.924 -55.138 -59.528

Budgetavvikelse -3.329 -32 3.215

kommeNtaR Resultat

ceNtRal admiNistRatioN,

kaNsli-, ekoNomi- och peRsoNaleNheteN

Den centrala administrationen har en negativ avvikelse motsvarande

-351 kkr. Det beror främst på licenserna inom IT, men

också på den extra bemanning som beviljades IT-enheten. Det blev

också ökade kostnader för överförmyndararvoden.

medboRgaRkoNtoRet och växelN

Medborgarkontoret har i budget visat ett positivt resultat vilket

har varit möjligt bland annat på grund av att delvis föräldraledigheter

till stor del inte har kunnat ersättas med vikarier. Budget för

växelpersonalen har överskridits på grund av att vikarier anställts

vid ordinarie personals semesterledighet och annan nödvändig

frånvaro, vilket det i budgeten inte getts utrymme för.

aRbetsmaRkNadseNheteN

Arbetsmarknadsenheten visar på ett positivt resultat med 834

kkr.

Förändringen på arbetsmarknaden och möjligheten för Arbetsförmedlingen

att samarbeta med kommunen om verkställandet av

arbetsmarknadspolitiska program, har gjort att arbetsmarknadsenhetens

intäkter fortsatt att öka något för 2012. Detta har inneburit

att intäkterna blev högre än budgeterat.

Samtidigt har kostnaderna varit något lägre än budgeterat

under verksamhetsåret och tillsammans med en hög kostnadsmedvetenhet

i hela verksamheten gör att arbetsmarknadsenheten

redovisar ett positivt resultat.

RäddNiNgstjäNsteN

Trots ett bra resultat på intäkterna och en mycket restriktiv

hållning av tilldelade resurser är årets resultat negativt. Anledningen

till det negativa resultatet beror till stor del på oförutsedda

utgifter gällande reparationer på räddningsfordon, teknik och

personalkostnader.

iNtegRatioNseNheteN

Många flyktingar har lyckats få arbete eller vidarestudier

mycket tack vare projektet ”Integration genom arbete”. Kostnaderna

har varit lägre än budget.

samhällsbyggNadseNheteN

Arbetet med bullervallen i Hyllinge har särredovisats som ett

driftsprojekt under SBK:s anslagsverksamhet. Exploateringen visar

minus pga att försäljningen av villatomter har stannat upp.

Årets positiva resultat för affärsverksamheten medför att en

avsättning kan göras till ombyggnad av reningsverket i Nyvång för

fjärde året i rad.

Alla belopp i kkr

inVeSteRingAR

utfall 2012 utfall 2011 utfall 2010

Intäkter 0 0 0

kostnader -14.020 -16.424 -17.265

nettokostnad -14.020 -16.424 -17.265

Budget -47.576 -31.964 -38.801

Budgetavvikelse 33.556 15.540 21.536

kommeNtaR

iNvesteRiNgsRedovisNiNg

aRbetsmaRkNadseNheteN

När det gäller investeringsbudget (förnyelse av bilpark och

investeringar i vårt tvätteri) var planeringen att arbetsmarknadsenheten

skulle ersätta en personbil från 2000 med en ny. Bilen är

beställd under hösten 2012 men kommer inte att levereras förrän i

början på 2013.

När det gäller investeringen i tvätteriet så har enheten under

året köpt in en ny tvättstapel (tvättmaskin och torktumlare).

RäddNiNgstjäNsteN

Under 2012 investerade räddningstjänsten i en ny insatsledarbil

som är färdigutrustad och i drift sedan våren 2012.

samhällsbyggNadseNheteN

Ombyggnad av gatubelysning har fortskridit enligt plan.

Ny större gräsklippare är inköpt. Renovering av lekplatser sker

kontinuerligt. Utbyggnad av gc-väg etapp två i Kvidinge klar.

Utbyte av träd i Esplanaden etapp ett klar. Trafiksäkerhetsåtgärder

pågår ständigt. Sanering av avloppsnätet på Haganäsområdet har

avslutats under året. Inkoppling av nya abonnenter till avloppsnätet

har pågått under 2011. Ny huvudledning för avlopp är lagd längs

Tranarpsvägen till Tulebo.


nyckeltal

Verksamhetsmått och nyckeltal

2012 2011 2010

Antal utbetalda löner 18.516 18.773 18.347

Antal leverantörsfakturor 20.877 22.230 22.333

Antal externa faktureringar 35.402 35.829 36.066

Antal kravärenden 2.120 2.389 2.271

Sjukfrånvaro 4,45% 3,98% 3,91%

Verksamhetsmått och nyckeltal

2012 2011 2010

brand i byggnad 24 21 10

brand ej byggnad 33 28 26

Automatlarm ej brand 68 63 58

Sjukvårdslarm 32 31 20

Trafikolyckor 74 49 37

utsläpp farligt ämne 5 4 3

övriga larm 48 6 6

övrigt ej räddningstjänst 9 43

Insats i annan kommun 44 64

Inbrottslarm 131 145 133

Antal händelser totalt 415 400 400

varav insats i en annan kommun 47

Antal larm kvidinge frivilliga räddningskår 30 21 23

Kostnader gata-park

Benämning mängd Kr/enhet

Parkunderhåll 800.000 m2 5,38

gatuunderhåll 108 km 53.555

gatubelysning 4.150 st 489

Följande arealer är i december 2012 lediga för försäljning:

ort Villatomter m 2 industrimark m 2

hyllinge 0 0

kvidinge 15.827 64.800

Nyvång 0 0

Åstorp 0 390.000

SummA 15.827 454.800

Producerad mängd vatten 2012:

Åstorp 567 645 m³

kvidinge 805 282 m³

Antal tagna prov i egenkontrollen: 81

Antal prov tjänliga med anmärkning: 5

Antal prov som visar otjänligt vatten: 0

Mottagen mängd spillvatten 2012:

Nyvång: 1.532.500 m³

kvidinge: 138.635 m³

kommunstyrelseförvaltning

Framtiden

ceNtRal admiNistRatioN, kaNsli-, ekoNomioch

peRsoNaleNheteN

W3D3-utbildningar fortsätter under 2013. Hemsidan skall

utvecklas vidare och en förändring av intranätet skall påbörjas under

första halvåret 2013.

Arbetet med införande av fakturaskanning fortsätter 2013.

Planeringsarbetet gällande införande av elektroniska fakturor

påbörjas 2014.

Resterande skyddsombud och ledare ska genomgå arbetsmiljöutbildning

under 2013. Resterande ledare ska genomgå arbetsrättsutbildning

2013. Uppföljningen av arbetsmiljöarbetet på kommunnivå

ska utvecklas och struktureras bättre.

Ledarforum ska genomföras under våren 2013 och sedan utvärderas.

Processen kring rekrytering av personal ska utvecklas.

Uppföljning av tobaksfri arbetstid ska genomföras.

En modell för avslutningssamtal ska utvecklas och implementeras.

Kommunen ska hitta modeller för chefs- och karriärplanering

samt modeller för återväxt på medarbetar- och ledarnivå.

Kommunens varumärke bör utvecklas och stärkas. Goda exempel

ska lyftas fram som inspiration för medarbetare och omvärld.

medboRgaRkoNtoRet och växelN

Under 2013 planeras återigen genomförande av ärendemätning

på medborgarkontoret. Syftet är att uppdatera tidigare bild av antal

inkommande ärende samt typ av ärende som sedan kommer att

användas till planering av verksamheten. En översyn av medborgarkontorets

och växelns uppdrag bedöms som nödvändig med anledning

av att verksamheterna inte anpassats efter de besparningar som

genomfördes 2009 och 2010.

Kommunstyrelsen tog i december beslut om förslag till utveckling

av folkhälsoarbetet i Åstorps kommun. Beslutet innefattade

bland annat att en folkhälsostrategi för 2013-2020 ska utarbetas

samt att övergripande utbildningsinsatser för berörda tjänstemän

och förtroendevalda ska genomföras.

aRbetsmaRkNadseNheteN

När det gäller arbetsmarknadsdelen kommer verksamheten att

styras av arbetslöshetssituationen, de resurser som uppdragsgivare

får sig tilldelat samt vilken roll kommunen skall ha i arbetsmarknadspolitiken.

Under 2012 har Arbetsmarknadsenheten tecknat nya överenskommelser

med Arbetsförmedlingen som gäller för 2013 avseende

tre olika insatser inom jobb- och utvecklingsgarantin samt en överenskommelse

inom jobbgarantin för ungdomar.

Arbetsförmedlingen Klippans (Bjuv, Klippan, Perstorp och

Åstorp) nya organisationen hösten 2012 kommer att medverka till

att ett tidigare bra samarbete kan bli ännu lite bättre.

49


50

kommunstyrelseförvaltning

Under hösten 2012 har arbetsmark-

nadsenheten och socialförvaltningen börjat

verkställa projektet KEDJAN som är ett

samverkansprojekt mellan Åstorps kommun,

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan

och Region Skåne och som finansieras

av Åstorps Samordningsförbund.

Arbetsmodellen i projektet kommer att

medverka till att fler personer med missbruksproblem

kan bli självförsörjande.

Regeringen bedömer i sin prognos

(dec 2012) en försämring av arbetsmarknaden

i jämförelse med 2012 under

såväl 2013 som 2014. Försämringen av

arbetsmarknaden har sin utgångspunkt i

den ekonomiska oro som finns speciellt i

Europa men även i andra delar av världen

För Åstorps kommun som redan idag

har en betydligt större andel öppet arbetslösa

personer och arbetssökande i program

med aktivitetsstöd jämfört med Riket som

helhet, är en försämring av arbetsmarknadsläget

mycket bekymmersamt.

Detta kommer troligtvis att medverka

till att efterfrågan på Arbetsmarknadsenhetens

verksamhet kommer att fortsätta att

öka under de närmsta åren.

När det gäller den arbetsmarknadsinriktade

dagliga verksamheten kan

önskemålen om nya platser bli svåra att

tillmötesgå eftersom gränsen för det antal

deltagare som kan beredas plats med

nuvarande resurser närmar sig. Under

2012 har antalet deltagare ökat med fyra

personer.

RäddNiNgstjäNsteN

Under 2012 påbörjades processen om

att skapa ett kommunalförbund inom räddningstjänsten

i Skåne NV. Detta förbund

valde Åstorp att stå utanför och istället

arbeta vidare med förslaget om att skapa

en gemensam räddningsnämnd tillsammans

med Klippan. Under första delen av

2013 kommer beslut tas om förslaget med

att skapa en gemensam räddningsnämnd.

Samarbetet med Skåne NV räddningstjänster

fortsätter med de gemensamma

operativa ledningsdelarna och de arbetsgrupper

som arbetar med rutiner inom den

förebyggande och operativa verksamheten.

iNtegRatioNseNheteN

I samband med den nya etableringslagen

som infördes 1 december 2010,

har integrationsenheten utarbetat nya

arbetsrutiner med Arbetsförmedlingen som

samarbetspartner. Hur reformen kommer

att påverka vårt framtida arbete vet enheten

i dagsläget inte.

Antalet flyktingar är fortsatt lågt samt

brist på bostäder i Åstorp har lett till att

kommunen har färre flyktingar än tidigare

år.

Åstorps kommun har tagit beslut om

ensamkommande barn och ungdomar.

Denna verksamhet startar under 2013.

samhällsbyggNadseNheteN

SBK fortsätter med byte av gatubelysningsarmaturer.

Under 2013 renoveras en bro på

Malmövägen (Kamelryggen). Projektering

har skett under 2012.

Under 2013 kommer etapp tre av gcväg

längs Storgatan i Kvidinge att utföras..

De naturlika planteringarna kräver

gallringar ytterligare ett antal år.

Bullervallen i Hyllinge kommer att

byggas upp och planteras under 2013

Under 2013 kommer en ny tågstation

att byggas i Kvidinge.

Trädplantering längs Esplanaden kommer

att slutföras under 2013.

Fortsatt arbete med sanering av avloppsnätet.

Skyddsområden för dricksvatten i Kvidinge

och Åstorp ses över under 2013 och

2014. Reningsverket i Nyvång behöver

uppgraderas. Målsättning att Nyvångsverket

skall byggas ut för 30 000 personer i

Åstorp och Bjuvs kommuner. Planering

för omfattande anslutning av fastigheter på

landsbygden.

NäRiNgslivsutveckliNgeN

och tuRismeN

Arbetet med att auktorisera Medborgarkontoret

som Turistbyrå har tyvärr inte

kunnat genomföras på grund av att organisationen

som genomför dessa har upphört,

ny auktorisation kommer att sökas hos

VISITA vintern 2013.

Tillsammans med de andra Söderåskommunerna

arbetar kommunen aktivt

med att utveckla destinationen. Genomfört

bland annat träff med näringen i frågan,

broschyr, arbete med ny hemsida som

kommer att bli klar vintern 2013. Fokus

kring Tingvalla och utveckling kring det

området har påbörjats och kommer att

fortsätta under 2013.

kRisbeRedskapeN

och säkeRheteN

Arbetet fortsätter med att kommunen

ska vara trygg och säker, helt enligt lagen

om extraordinära händelser och kommunens

säkerhetspolicy.

Under 2013 ska ett nytt handlingsprogram

för förebyggande verksamhet och

räddningstjänst, samt plan för extraordinära

händelser arbetas fram tillsammans

med Räddningstjänsten.

Rakelsystemet införs i krisberedskapsorganisationen.

Utbildningar och övningar genomförs

för personal inom krisberedskapsorganisationen

samt för förtroendevalda i krisledningsnämnden.

Krisberedskap kommer att upprätthållas

genom TiB (tjänsteman i beredskap)

och genom samarbete med RCB-TiB

Skåne Nordväst och KiB Skåne Nordväst

(kommunikatör i beredskap). Beredskapsplaner

kommer att hållas uppdaterade.

Det geografiska områdesansvaret

upprätthålls bland annat genom det lokala

krishanteringsrådet.

Stöd och råd till förvaltningar i frågor

om krisberedskap och säkerhet genomförs

kontinuerligt.

Områdesbaserad risk- och sårbarhetsanalys

genomförs tillsammans med Klippans

kommun i ett projekt tillsammans

med Länsstyrelsen Skåne län och Malmö

Högskola.

öveRföRmyNdaReN

Överförmyndarens verksamhet behöver

utökas till motsvarande 75% av en

heltidstjänst. Budget- och skuldsaneringen

motsvarar en 50% heltidstjänst.

Utbildningsinsatser planeras för gode

män och förvaltare av extern utbildare.

Behovet av att fortsättningsvis bevaka

ärendemängden inom överförmyndardelen

ses som nödvändig.

En översyn av verksamheten skall ske

under fösta halvåret 2013.


föRetagshälsovåRdeN

Utöver det traditionella löpande arbetet i Företagshälsovården

bör fler satsningar göras på det förebyggande

hälsoarbetet, genom att erbjuda och möjliggöra

hälsa. Att få medarbetarna hälsomedvetna och fundera

på sina livsstilsval är en framgångsfaktor. Många vetenskapliga

undersökningar visar att det är lönsamt att

arbeta med hälsa.

it-eNheteN

Då kraven på befintligt nätverk från såväl administrativa

systemen som de krav som skolans snabbt

växande behov utgör, kommer fortsatt arbete med att

strukturera om nätverket under 2013 göras. Arbetet

innefattar både inköp av ny utrustning samt ny nätverkstruktur.

Serverprogramvaran kommer att uppdateras under

2013 vilket kommer att driftssäkra och framtidssäkra

servermiljön. Enheten står inför en utmaning i att

hinna med att uppgradera nuvarande system (XP) till

Windows 7.

Behovet att uppgradera kommunens e-postsystem

aktualiserades i samband med uppgraderingen av andra

system vilket kommer att kräva att tid avsätts för detta.

Kraven på att kunna arbeta med datorerna i trådlöst

nätverk skapar merarbete då nya arbetsuppgifter och

ännu ett nät ska administreras.

Åstorp strävar efter att kunna erbjuda övriga i 6K

en säkerhetslösning. IT-enheten fortsätter med att aktivt

delta i 6K-IT samarbetet.

Ronny Sandberg (S), ordförande

Claes Jarlvi, kommunchef

kommunstyrelseförvaltning

Activa består av följande avdelningar: kök- och städenhet, vaktmästeri, snickeri,

projekt- och jobbsök, återvinning, lego och tvätt, seniorservice, varumottagning,

samt daglig verksamhet för fysiskt, psykiskt eller intellektuellt funktionshindrade.

Activas återvinningsverksamhet

är himmelriket

för vinylsamlaren.

Återvunna golfskor till

salu på Activas försäljningshall.

...och för alla barn som älskar barnfilmer i

video-, DVD- och tidningsformat.

51


52

Bygg- och miljönämnd

ByGG- OCH MILJÖNÄMND

Årets händelser

De allt överskuggande händelserna som berör

nämndens arbetsområden har under året varit färdig-

ställandet av en ny översiktsplan samt åtgärder för

vallarna i Hyllinge och i Västra Broby.

Åstorps kommun har nu en aktuell översiktplan

vilket inte varit fallet under många år. Efter ett

intensivt planarbete kunde kommunfullmäktige under

hösten fastställa den nya översiktplanen. Planarbetet

och styrgruppens arbete har präglats av viljan att de

olika besluten som ligger till grund för översiktplanen

skulle fattas i samförstånd eftersom översiktplanen är

långsiktig och påverkar många besluten även in i kommande

mandatperioder.

En för kommunen långdragen process är den som

föranletts av de vallar som lades upp inom kommunen

i mitten på 90-talet. Den ena vallen i Västra Broby som

ligger på privat mark blev färdigsanerad under 2012.

Här utfördes arbetena på uppdrag av Zürich som försäkringsgivare

gällande miljöbrottsförsäkring.

Även för vallen i Hyllinge som började saneras

under hösten 2011, har saneringen gått framåt och alla

förorenade massor ska idag vara bortforslade. Här återstår

att på nytt bygga upp vallen med rena massor.

Med dessa två miljöproblem avklarade har miljökontoret

allt mer kunna rikta blickarna mot den deponi

av miljöfarligt avfall som finns på Norra Vallgatan i

Åstorp. Här pågår ett arbete med att hitta vägar för

sanering via statligt stöd. Inriktningen i skrivande

stund är att via naturvårdsverket få stöd till att ta bort

de delar som kan vara direkt hälsofarliga, avsikten är

att samråd ska kunna ske efter mindre provtagningar.

Verksamhetsmål

Under kommunfullmäktiges mål B och D skall

bygg- och miljönämnden redovisa enligt följande:

A. vErksAmhEtsmål 1

utövA Ett Aktivt miljöArbEtE som

bidrAr till Ett långsiktigt och

hållbArt sAmhällE.(kf-mål b/vErksAmhEtsmål

1-2)

MåL: FoRtSAtt KARtLäggNINg oCh Mot-

vERKAN Av FöRoRENINgAR oCh LäCKAgE

FRåN MäNSKLIg PåvERKAN På MARK, LUFt

oCh vAttEN.

Metod: Påbörja inventering av enskilda avlopp

inom kommunen som inte kommer att kunna

anslutas till vA-nätet inom en 10-års period, totalt

beräknas det finnas 470 enskilda avlopp inom

kommunen som måste inventeras och kartläggas.

kommentar: 120 enskilda avlopp har inventerats

och under året kommer krav att ställas på de enskilda

avlopp som inte uppfyller gällande reningskrav.

Målet bedöms delvis uppfyllt 2012-12-31.

b. vErksAmhEtsmål 2

MåL: FoRtSAtt PRIoRItERINg Av KLIMAt-

RELAtERADE FRågoR SåSoM oMhäNDERtAgANDE

Av DAgvAttEN, ERoSIoN, Sätt-

NINgS- oCh övERSväMNINgSRISKER.

Metod: Kontroll av efterlevnad av upprättade rikt-

värden för förorenat dagvatten samt redovisning

hur aktuella detaljplaner uppfyller inriktningarna.

kommentar: Provtagning sker i bäckarna för att

upptäcka ev. föroreningar. Vid miljötillsyn hos verk-

samheterna kontrolleras dagvattenhanteringen. Prov på

utgående dagvatten tas vid misstanker om förorening.

Resurser för genomgång av detaljplaner har under

året saknats.

Målet bedöms delvis uppfyllt 2012-12-31.

c. vErksAmhEtsmål 3

vErkA för godA lokAlA och rEgionAlA

kommunikAtionEr (kf-mål d/

vErksAmhEtsmål 3)

MåL: PLANERA FöR EN FoRtSAtt UtvECK-

LINg Av gåNg- oCh CyKELvägAR SAMt

PRIoRItERA NyA BoStADS- oCh vERKSAM-

hEtSoMRåDEN I StAtIoNSNäRA LägEN

oCh/ELLER MED goDA BUSSKoMMUNIKA-

tIoNER.

Metod: Fortsatt mätning av att samtliga upprät-

tade detaljplaner beaktar och möjligaste mån

införlivar aktuellt mål.

kommentar: Genom översiktsplanarbetet har

långsiktiga strategier för gång- och cykelvägar samt

bostads- och verksamhetsutbyggnad utifrån målformuleringen

utformats. I detaljplanarbetet, t ex i detaljplanen

för Kvidinge stationsområde har stor vikt lagts

vid planering av trafiksäkra och attraktiva gång- och

cykelvägslösningar.

Målet bedöms uppfyllt 2012-12-31.


uppföljNiNg

iNRiktNiNgaR 2012:

Under 2012 har arbetet med att ta

fram en ny översiktsplan för kommunen

slutförts och planen har antagits av

Kommunfullmäktige. Detta viktiga och

periodvis återkommande arbete har tagit

stora resurser i anspråk vilket fått till följd

att annan verksamhet fått stå till sidan.

Frigjorda resurser kommer nu att riktas

mot andra planinsatser som detaljplaner,

områdesbestämmelser och genomgång av

planer där tolkningsproblem föreligger.

kommentar: Arbetet med översiktplanen

är slutfört och antagen av Kommunfullmäktige

2012-10-29.

En viktig del i nämndens arbete och

inriktning för 2012 är också att kartlägga

och hitta åtgärder för att uppnå ”god

status” enligt vattenmyndighetens krav för

Humlebäcken och Vegeån i vilka mätningar

visat på tydligt förhöjda värden av

halten näringsämnen. För ändamålet har

Bygg- och miljönämnden sökt stöd hos

Länsstyrelsen för lokal vattenvårdsprojekt

(LOVA).

kommentar: arbetet med att förbättra

vattenkvalitet i Humlebäcken och

Kölebäcken fortgår genom att bristfälliga

enskilda avlopp åtgärdas. Våtmarksprojektet

vid Kölebäcken är vilande.

Rent administrativt och handläggningsmässigt

kommer verksamheten under

2012 arbeta med en fortsatt förändring

där kommuninvånarens behov i relation

till gällande lagstiftning sätts i fokus.

Målet är att den rena myndighetsdelen

ska kommuniceras på ett sådant sätt att

kommuninvånaren upplever kontakterna

med förvaltningen som om man får en god

service och att man har och göra med en

”servicemyndighet”.

kommentar: Arbetet med ”servicemyndigheten”

är ständigt pågående och

under utveckling. En del i detta arbete

är att utvärdera och arbeta vidare utifrån

den servicemätning som företaget JSM

Telefront utför åt Åstorps kommun. Resultaten

i denna mätning är 2012 något sämre

än 2011 varför ytterligare åtgärder och

rutinförändringar krävs. Som ett led i detta

har ett moment kring handläggning och

administrativ hantering av bygglov enligt

nya PBL tagit in i den interna kontrollen

för 2013. Vidare kan kommenteras att

bygglovsavdelningen utan problem klarar

av den lagstadgade kravet om maximalt tio

veckors handläggningstid av ett okomplicerat

ärende något som enligt Boverket

bara 40% av Sveriges kommuner klarade

sommaren 2012.

Ekonomisk redogörelse

med

kommentar

Alla belopp i kkr

ReSultAt

utfall

2012

utfall

2011

utfall

2010

Intäkter 4.727 4.265 3.949

kostnader -8.178 -7.403 -6.177

varav personal -5.125 -4.349 -3.417

nettokostnad -3.451 -3.138 -2.228

Budget -3.124 -3.100 -2.726

Budgetavvikelse -327 -38 498

kommeNtaR Resultat

Nämnden redovisar för 2012 ett

negativt resultat mot budget med 327 kkr

efter justering för nedlagd tid gällande

vallar. Resultatet är ett av de sämsta för

Bygg- och miljönämnden på många år då

man fram till 2011 i princip årligen haft

budgetöverskott på allt mellan plus 400

kkr till plus 1 200 kkr. Under dessa goda

år har vi haft mycket byggnation som

främst gjort att intäkterna på byggsidan till

skillnad från 2012 med stora marginaler

lämnat ett budgetmässigt överskott. För

2012 nåddes budgetmålet dock utan någon

större överskott.

Orsakerna till det negativa resultatet

för 2012 är främst beroende på kostnader

för sjuklön, ej erhållen budgettäckning

för nämndsekreterare samt låga intäkter

på försålda tjänster avseende beställda

detaljplaner.

kommeNtaR

iNvesteRiNgsRedovisNiNg

Inga investeringar är aktuella under

2012.

fRamtideN

Från och med 2013 har Bygg- och

miljönämnden fått budgetmedel för utökning

av personalstyrkan på plansidan för

att kunna ha möjlighet till att ta fram de

detaljplaner som kommer behövas enligt

antagen översiktsplan. Detta innebär att

det förutom delad stadsarkitekttjänst kommer

finnas två tjänster på plansidan vilket

skapar möjligheter till planarbete i en

omfattning som ej varit möjlig tidigare.

Miljöarbetet kring deponin på Norra

Vallgatan kommer intensifieras mot en

statlig sanering och förhoppningsvis får

detta miljöproblem en lösning under kommande

år.

En viktig del för nämndens framtida

arbete är också att utvecklas som en ”servicemyndighet”

det vill säga att vi inom

ramen för rådande lagstiftning för myndighetsutövning

även utvecklar och framhäver

den service vi ska och kan ge till

kommuninvånarna. Inte minst det faktum

att nämnden nu i sin plan för den Interna

kontrollen 2013 vill säkerställa lagstiftarens

intentioner kring handläggning och

administration gör att extra krafttag måste

tas för att uppnå såväl en god service till

kommuninvånarna samtidigt som detta

arbete kan utföras helt i enlighet med nya

pBl.

Sven Berlin (S), ordförande

Linda Svederberg, tf Stadsarkitekt

53


VISION:

Vi öppnar dörrar

för framtiden

54

Bildningsnämnd

Bildningsnämnd

Årets händelser

Det totala antalet barn och elever var 4 216 inom

verksamheterna; förskola, fritidshem, förskoleklass,

grundskola och gymnasium. Av dessa gick 476 barn

och elever inkl. gymnasielever i andra kommuner

(11%) samt 410 barn och elever inklusive gymnasieelever

i privata alternativ (10%).

Bildningsnämndens ansvarsområde avser förskoleverksamhet,

förskoleklass, grundskola, fritidshem,

särskola, gymnasieutbildningar/introduktionsprogram

och kommunala vuxenutbildningen. Övriga verksamheter

inom nämnden är bibliotek, öppen fritidsverksamhet,

öppen förskola, barn- och ungdomshälsa,

fritidsenhet, kulturenhet, musikskola och kostenhet.

Verksamheten är decentraliserad och bedrivs inom

femton olika enheter. Förvaltningskontoret ansvarar

för ledning och samordning av verksamheterna.

I december 2012 hade bildningsförvaltningen 550

st anställda varav 67,6% hade heltidstjänster och antal

kvinnor var 82,9%. Sysselsättningsgraden var i medeltal

89,1% (kvinnor 89,4% och 92,3% för män).

Ny skolföRoRdNiNg föR

kommuNal vuxeNutbildNiNg

Den kommunala vuxenutbildningen fick en ny

förordning den 1 juli 2012.

En förändring som denna förordning medför som

kommer att få stor betydelse är, 2 kap 25 § som lyder

”Utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela

året”.

föRdjupad oRgaNisatioNsöveRsyN

uNdeR 2012

Under hösten 2011 genomfördes en förstudie/organisationsöversyn

inom BIN. Förstudien var starten

på ett långsiktigt utvecklingsarbete med syfte att

skapa en funktionell och hållbar organisation med hög

kvalitet på servicen till medborgarna, vilket inbegriper

optimala förutsättningar för varje elev att nå hög

måluppfyllelse och goda resultat.

Förstudien kompletterades med en djupare

organisationsöversyn under sommaren 2012 , vilken

genomfördes av externa konsulter. Konsulterna arbetade

med statistiskt materiel, intervjuer och SWOTanalyser.

Efter avslutat analysarbete lades det fram tre

förslag, vilka skulle kunna fylla de krav, som ställs på

organisation och verksamhetsutövande, utifrån skolförordningen

från 2011. Andra fokusområden var hur

arbetet ska bedrivas för att nå goda kunskapsresultat

för Åstorps barn och elever, att ha en för verksamheten

optimal organisation samt att säkerställa goda

möjligheter till kompetensförsörjning i framtiden.

Beslut väntas under våren 2013.

Qualis

Under hösten 2011 anslöts alla skolor, förskolor,

vuxenutbildningen och fritidsgårdar i kommunen till

kvalitetssäkringsverktyget Qualis. Detta innebär att

kvalitetsarbetet systematiseras inom ovan nämnda

verksamheter.

Alla skolenheter har under 2012 kommit igång

med sitt kvalitetsarbete och genomfört självvärderingar

inom Qualis konceptet. Flera skolor har också

haft enkäter ute till elever och föräldrar. Ett av identifierade

förbättringsområden är ”elevernas ansvar för

eget lärande”.

edWise

Arbetet med att införa en digital lärplattform ed-

Wise accentuerades under 2012. edWise är ett verktyg

som säkerställer den likvärdiga bedömningen av elevernas

kunskaper och resultat. Det fungerar samtidigt

som en kommunikationsplattform mellan skola, elev

och vårdnadshavare. Under 2012 har alla skolenheter

arbetat med den digitala lärplattformen. Skolorna

har kommit olika långt i detta arbete. Utvärdering

av innehåll och struktur i den digitala lärplattformen

kommer att ske under våren 2013.

gRöN flagg

I arbetet med att synliggöra och säkerställa vårt

miljöarbete och implementera ett bra miljötänk hos

våra barn och ungdomar har verksamheter inom

Nyvång, Rågen och Tingdal/Björnås blivit certifierade

och fått Grön Flagg. Grön Flagg är en miljöcertifiering

som administreras och drivs av stiftelsen ”Håll

Sverige rent”. Arbetet med att miljöcertifiera våra

skolor och förskolor fortsätter under 2013.

ALIS – Aktivt ledarskap i förskola/skola

Personal i förskola och skola har erbjudits kompetensutveckling

i ledarskap och relationskompetens.

Fokus har lagts på hur ett demokratiskt ledarskap

bygger på ömsesidig respekt, vilket utvecklar goda

relationer.

tekNikpRis på hylliNge skola

Eleverna i årskurs 8 på Hyllinge skola kom på

en hedersam 2:a plats i Skåne i den riksomfattande

tävlingen Teknikåttan.


aRete meRiteRiNg

Med syftet att synliggöra lärare med

hög professionell kompetens deltar Åstorp

med två lärare i ett meriteringsprogram,

Arete meritering. Målet för lärarna är att

genomgå meriteringsprogrammet, bedömas

utifrån genomförda aktiviteter av en objektiv

bedömargrupp och därmed synliggöra

sin yrkesskicklighet.

föRskola, öppeN föRskola

Det finns 22 förskolor i kommunen,

varav Montessori och Kyrktuppen är fristående

enheter. På Haganäsområdet finns

en avdelning för barnomsorg på obekväm

arbetstid. En mindre avdelning finns även

för barn i behov av särskilt stöd inom Piongårdens

förskola på Rågenområdet.

Genomsnittlig väntetid på att få en plats

i förskolan är 17 dagar i Åstops kommun.

Drygt hälften av alla sökanden får plats det

datum som önskades.

Kravet på platser i förskolan är fortfarande

stort. Antalet barn har under 2012

liksom de senaste åren varit fler än budgeterat

med hänvisning till fortsatt inflyttning

till kommunen. Även vistelsetiden per barn

ökade under 2012.

Antal barn i förskolan under 2012 är

ungefär den samma som 2011, 828 barn i

kommunal förskola. Antal barn hos dagbarnvårdare

är 35 st. Under 2012 är andelen

barn i externa verksamheter 76 st = 8%,

något mindre än 2011

Öppen förskola/familjecentraler finns i

Hyllinge, Kvidinge och på Haganäsområdet.

Familjecentralerna hade i genomsnitt

24 besökare per dag. Föräldrautbildningen

Active parenting var även under 2012 en

uppskattad utbildning. Nio grupper var i

gång 2012 jämfört med 12 grupper 2011.

Förskolelyftet fortsatte under 2012.

Under Förskolans dag samlas förskolorna från kommunen vid hembygdsgården

Perslund - efter att den färgglada skaran slingrat sig genom hela Åstorp och vinkat

friskt till färldrarna och släkt som gärna tar ledigt för att titta på paraden.

föRskoleklass, gRuNdskola,

säRskola, fRitidshem

och öppeN fRitidsveRksamhet

Kommunen erbjuder verksamhet i förskoleklass

integrerad med fritidshem under

fem timmar per dag. Verksamheten finns på

sex enheter.

Antal elever inom förskoleklassen (F)

är densamma som 2011, det vill säga 210

elever.

Inom grundskolan i Åstorp i egen

kommunal regi gick det 1519 elever vilket

är (90%) av det totala antalet elever. 153

grundskoleelever gick i extern verksamhet.

( 9%) och i andra kommuner gick det

29 elever i grundskolan (2%).

Andelen behöriga elever till gymnasieskolan

var 88%.

Antal obehöriga elever var 16 st innan

genomförd sommarskola. 92% av eleverna

var behöriga till gymnasiet efter genomförd

sommarskola.

Fördelningen inom särskolan var 15

elever i Åstorps kommun och 7 elever i

andra kommuner.

Fritidshemmens verksamhet ökade med

59 barn, från 589 till 648 barn under 2012.

I Åstorps kommun finns det fem fritidsgårdar;

i Hyllinge, Kvidinge, Haganäs,

Nyvång och på Björnekullaskolan.

Fritidsgårdarna har ett stort värde och fyller

en stor och viktigt funktion genom att vara

lokala och kreativ träffpunkter för barn och

ungdomar på deras fria tid.

Under 2012 invigdes den nya fritidsgården

i Hyllinge. I samband med detta skedde

också en upprustning av utemiljön, där barn

och ungdomar kan aktivera sig även om

fritidsgården inte är öppen.

gymNasium

Nationella program inom hela samverkansområdet

som omfattades av Skånes

kommuner.

I Åstorp anordnas fyra olika introduktionsprogram

för gymnasielever.

Inför hösten 2012 ansökte totalt 34

elever från IV-programmet till gymnasieprogrammen,

varav 26 kom in.

Under 2012 gick 646 elever på gymnasieskola

och under 2011 var det 673 elever.

Fördelningen var 26% på fristående skolor

och 74% på kommunala skolor.

Av eleverna 2012 gick 30 elever på

gymnasiesärskola och 32 elever på det

individuella programmet/introduktionsprogrammen

i Åstorps kommun.

Antalet ungdomar i kommunens uppföljningsansvar,

som inte ingår i introduktionsprogrammen

var 29 st.

Uppföljningen sker i Komvux regi och

fungerar bra ute i organisationen. I kommunen

finns olika samarbetspartners att tillgå i

detta arbete.

kommuNal

vuxeNutbildNiNg

Inom den kommunala vuxenutbildningen

finns verksamheterna; grundläggande

vuxenutbildning som under 2012 hade 36

helårsplatser och gymnasial vuxenutbildning

som hade 86 helårsplatser. På grund

av det rådande arbetsmarknadsläget ligger

fortfarande antalet studerande inom grundläggande

och gymnasial vuxenutbildning

fortfarande högt. Särvux och svenska för

invandrare har 139 studerande.

baRN- och uNgdomshälsa

I teamet barn- och ungdomshälsan ingår

det 2.0 skolpsykologer, 2.0 talpedagoger,

1.0 ungdomssekreterare och 1.0 fältsekreterare.

Skolhälsovården ingår också i denna

verksamhet. Enheten handlägger även den

centrala resursfördelningen kring barn i

behov av särskilt stöd.

55


56

Bildningsnämnd

En förstudie av elevhälsans organisation

och inre arbete genomfördes under 2012

och två förslag på framtida organisation är

inlämnade till förvaltningen.

Gemensamma riktlinjer för utredning av

läs- och skrivsvårigheter i Åstorps kommun

har utformats.

Skolpsykologerna deltar i Ifous –

inkluderingsprojekt tillsammans med tre

grundskolor.

Ny skolkurator för de lägre skolåren

rekryterades under 2012 med start den 1

januari 2013.

Samverkansarbetet med socialtjänsten

fortsatte under året. Vid en utvärdering av

styrande dokument för samverkansarbetet,

uppkom det önskemål om en översyn

gällande detta dokument. Revideringen

startade under hösten 2012 och kommer att

färdigställas under våren 2013.

Nätverket mellan skola, socialtjänst, polis

m.fl. träffades kontinuerligt, för att delge

varandra information och stärka samarbetet

ut i kommunen.

kultuR

En kulturplan och en ny biblioteksplan

har under året antagits av kommunfullmäktige.

Kommunens vision samt dessa övergripande

planer ligger till grund för kommande

verksamhetsplan.

En kultur- och bibliotekschef tillsattes

vid halvårsskiftet 2012.

I Åstorp finns ett huvudbibliotek. I

Haganäs, Hyllinge och Nyvång finns det

integrerade skol- och folkbibliotek och i

Kvidinge finns det ett folkbibliotek. På

Björnekullaskolan finns ett renodlat skolbibliotek.

Det finns även en Musikskola med

ett breddat utbud (drama/teater) och ett

kulturhus.

Utvecklingen fortsatte under 2012 i det

regionala samarbete mellan kommunernas

bibliotek i Skåne Nordväst.

Under våren 2012 infördes det ett

gemensamt bibliotekssystem för kommunerna

i Skåne Nordväst. Detta innebär att

biblioteksanvändarna upplever att de besöker

eller använder ett enda bibliotek. Ett

aktivt utbyte mellan personal inom regionen

i Skåne Nordväst kommer att starta upp

under 2013. Åstorps bibliotek tilldelades

regionala medel för att utveckla biblioteket

som kulturhus. Detta innebär att en satsning

på film kommer att genomföras under 2013.

Införandet av ett Pedagogiskt mediacentrum

kommer att stärka samarbetet mellan skoloch

folkbibliotek och öka möjligheten för

barn och vuxna att få handledning gällande

tekniska hjälpmedel.

Det planeras införande av RFID-teknik

under 2013. Det innebär att bibliotekarierna

kommer att få möjlighet till en mer rådgivande

roll. Parallellt kommer en utredning

att genomföras kring möjligheterna att

öppna ett meröppet bibliotek i Åstorp.

Biblioteken i Åstorp har genomfört en

omfattande gallring av media samt genomfört

en del förändringar i den fysiska miljön.

Kulturhuset Björnen erbjöd ett flera

större arrangemang

under 2012. Tyvärr var inte publiktillströmningen

tillräckligt stor så för att

minska det uppkomna budgetunderskottet

inom kulturhusets verksamhet minimerades

arrangemangen under hösten 2012.

Det övriga utbudet har varit varierande

med program för både barn, ungdomar och

vuxenpublik. Under påsken genomfördes

ett samarrangemang med konstföreningen

sag.

Kulturrådet beviljade Åstorps kommun

350 000 kr för Skapande skola 2102-2013.

Kulturaktiviteter har arrangerats i samtliga

klasser från åk 1 till åk 9 och aktiviteterna

är fördelade över hela året. Kulturgarantin

möjliggör att barn i åldern 4-6 år får ta del

av en kulturupplevelse under verksamhetsåret.

De har bl.a. besökt teaterföreställningar,

konserter mm.

I framtiden finns det tankar på att göra

Björnen till ett all-kulturhus för kreativitet,

kunskap och bildning.

I musikskolan har ca 170 elever har

deltagit i ensemblekurs i bl.a. gitarr, stråk,

blås, slagverk, marimba mm. Denna undervisning

är avgiftsfri.

Musikskolan hade totalt 278 elever

i ämneskurs. I musikskolans ämneskurs

deltog elever i instrumentalundervisning.

Antalet elever är ungefär detsamma som

föregående år.

Musikskolan hade många ensembler

igång och hade flera uppvisningar. Flera

konserter var förlagda till kulturhuset Björnen.

Även detta år genomfördes ett musicalprojekt

”Stjärnskolan” Det genomfördes

fyra föreställningar. Ett nytt musicalprojekt

startade upp under hösten 2012. Premiären

blir i maj 2013.

Visionen är att inom snar framtid kunna

utveckla musikskolan till en kulturskola.

Ett av målen för 2013 är att kunna erbjuda

ytterligare ett kulturämne.

fRitidseNhet

Under 2012 utarbetades det en ny fritidsplan

för verksamhetsområdet.

Förutom drift- och underhåll av kommunens

egna anläggningar för fritidsverksamhet

ansvarade enheten också för

vandringsled, kanotled och elljusspår.

Föreningslivets bidrag till förebyggande

socialt arbete tillsammans med barn och

ungdomars engagemang har varit prioriterat.

Andra prioriterade områden under 2012

har bl.a. varit idrotts- och friluftsverksamheten,

städningen av lokaler och miljöer samt

uthyrningsverksamheten.

På Kvidingebadet var det en fortsatt

neråtgående trend gällande antal besökare

under sommaren 2012. Bidragsberättigade

föreningar var 48 stycken och antal bidragsberättigade

studieförbund uppgick till sex

stycken.

Extra ordinär åtgärd har varit nödsakad

att genomföras för att säkerställa kyltekniken

i Åstorps ishall. Denna investering har

medfört oförutsedda kostnader.

kosteNhet

Efter beslut i kommunfullmäktige under

2011 påbörjades projekteringen av ett nytt

centralkök. En projektgupp har under 2012

genomfört en process och tagit fram underlag

för det nya centralkökets innehåll och

logistik. Detta förslag, med utgångspunkt i i

nuvarande lagstiftning gällande arbetsmiljö,

livsmedelshantering etc medförde en fördyrning

av centralkökets byggnation.

I början av året antog kommunfullmäktige

livsmedels- och kostpolicyn för

kommunen. Utvärdering av denna policy

kommer att starta upp under 2013.

Då det vid flera tillfällen hade skett

tillbud i köket, beroende på en dålig golvbeläggning,

genomfördes det golvbyte i en del

av nuvarande kök under hösten 2012.

Under 2012 genomfördes det olika

enkätundersökningar. Svaren från dessa

enkäter visar på att en stor del av kunderna

är nöjda eller mycket nöjda med den mat

som levereras från centralköket.


Kostenheten på Björnekullaskolan ger det där lilla extra till skolbarnen.

Varje år bakar kokerskan Susanne Strömblad-Falkman ett

pepparkakshus till Björnekullaskolan och ett till Rågenskolan.

Huset tar upp till 4 timmar att skapa, inklusive bakningen. Själva

dekoreringen tar upp till 1,5 timme.

57


58

Verksamhetsmål

a. eRbjuda attRaktiva boeNde- och

offeNtliga miljöeR som iNbjudeR till

gemeNskap och god hälsa

Under våren 2012 antog nämnden en ny fritidsplan. Visionen

i denna är ”Fritid Åstorp öppnar dörrar för framtiden och erbjuder

positiva mötesplatser som gör att människor trivs och utvecklas”.

Åstorp har en mångfald av idrotts- och fritidsanläggningar och

också ett stort antal ideella föreningar och verksamheter, som erbjuder

möjligheter till roliga, omväxlande och spännande aktiviteter

för kommuninvånarna.

För ungdomar i åldern 10 - 18 år har bildningsnämnden

(BIN) fem fritidsgårdar. Utöver den öppna verksamheten bedriver

gårdarna skolfritidsgård, lokala kulturarrangemang, integrationsarbete,

filmverksamhet, lovaktiviteter och sommarläger.

Kommunens inriktning är att skapa förutsättningar för ett rikt

och varierat friluftsliv. Detta möjliggörs genom våra friluftsanläggningar

t.ex. Skåneleden, kanotleden Rönne å, elljusspår i Hyllinge,

Kvidinge och Åstorp. Söderåsen är klassad som riksintresse för

såväl naturvård som för friluftsliv.

Under våren 2012 antog nämnden en ny kulturplan som är ett

incitament och planeringsverktyg för det fortsatta utvecklingsarbetet.

Kulturen skapar sammanhang, ger perspektiv och öppnar

vägar till bildning. Alla medborgare i Åstorps kommun ska känna

sig inbjudna till kulturlivet oavsett om det handlar om att ta del av

utbud eller delta med egen skaparkraft.

Diskussioner pågår om att utveckla ”Kulturhuset Björnens”

verksamhet så att bibliotek, musikskola och övrig kulturverksamhet

kan arbeta jämsides och i samverkan med studieförbund och

föreningsliv.

I april 2012 invigdes den nya skolbyggnaden på Tingdal/

Björnås. Tillskottet på lokaler medförde att skolan byggdes ut till

en årskurs F-5 verksamhet.

Målet är uppfyllt 2012-12-31

Barnen från

Piongården och

Humledalens

förskola

genomförde ett

välarrangerat

luciatåg 2012

för de anställda i

kommunhuset.

Bildningsnämnd

b. utöva ett aktivt miljöaRbete som bidRaR

till ett låNgsiktigt hållbaRt samhälle

Arbetet med att miljöcertifiera alla förskolor och skolor inom

BIN med ”Grön Flagg” fortsätter. Målet är att alla verksamheterna

ska vara certifierade år 2016. BIN har årligen nya certifieringar

inom ”Grön Flagg”.

Inom BIN:s olika verksamheter fortsätter arbetet med att

uppmärksamma och utveckla ett hälsofrämjande perspektiv. I

livsmedels- och måltidspolicyn tas det hänsyn till folkhälsa och en

hållbar miljö, då det fokuseras på att grundlägga och främja goda

kostvanor.

Kulturplanen har folkhälsoperspektivet som ett övergripande

mål, där kulturen spelar en betydande roll för att främja hälsa

och livskvalitet. Kultur berör, berikar, inspirerar och bidrar till att

stärka enskilda individer och gemenskap.

I fritidsplanens folkhälsoarbete poängteras vikten av att skapa

stödjande miljöer som ska ge förutsättningar för människor att

välja en hälsosam livsstil.

Under våren har en översyn av ”elevhälsan” påbörjats med

uppdrag att utifrån nationella styrdokument och helhetsperspektiv,

med verksamhetens bästa i fokus, lägga fram ett organisationsförslag

för en likvärdig elevhälsa i Åstorps kommun. Mot bakgrund

av den nya skollagens krav på tillgång till elevhälsans samtliga

yrkesgrupper har en utökning av personalresursen inom elevhälsan

kommit till stånd under våren 2012. Uppdraget för elevhälsan är

att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och därigenom bidra

till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och

hälsa.

Målet är uppfyllt 2012-12-31

c. stimuleRa foRmeR föR dialog och

eNgagemaNg blaNd kommuNeNs iNvåNaRe

Under våren 2012 har nämnden och förvaltningen anordnat en

omfattande medborgardialog gällande redovisningen av en förstudie

kring utveckling av skolorganisationen inom BIN. Vårdnadshavare

har inbjudits till ett antal informations- och diskussionsforum

för att få ta del av fakta som ligger till grund för förstudien samt

delgivits möjliga scenarier till ny organisation inom förskola/skola.

Vårdnadshavarna har även haft möjlighet att framföra synpunkter

på mejl eller på telefon till både nämnd och förvaltning.

Lokala idrotts- och fritidsföreningar, lokala kulturföreningar

och studieförbund har varit delaktiga i framtagandet av både fritidsplanen

och kulturplanen.

Målet är uppfyllt 2012-12-31

d. veRka föR goda lokala och RegioNala

kommuNikatioNeR

Målet kommenteras ej.


e. veRka föR att kommuNeNs veRksamheteR

skall pRäglas av tillgäNglighet, god

seRvice och hög kvalitet

Alla medborgare i Åstorps kommun ska känna sig inbjudna till

kulturlivet oavsett om det handlar om att ta del av utbud eller delta

med egen skaparkraft. 11 kommuner i Skåne Nordväst har infört

ett gemensamt utlåningssystem som möjliggör flexibilitet och ett

stort utbud av tillgängliga böcker.

Lokala kulturarrangemang genomförs kontinuerligt på kulturhuset

Björnen och aktiviteterna riktar sig både till barn, unga och

de vuxna kommuninvånarna.

Våra tre familjecentraler i kommunen erbjuder ett varierat

utbud av aktiviteter för småbarnsföräldrar. Verksamheten riktar

sig till hemmavarande föräldrar med barn. Verksamheten drivs i

samverkan mellan förskolan, socialtjänsten och Region Skåne.

Här träffas barn och vuxna för att umgås, diskutera och synliggöra

både barnens och föräldrarnas önskemål och behov. På familjecentralerna

bedrivs föräldrautbildningen ”Active parenting”.

I förvaltningens systematiska kvalitetsarbete utgår mål- och

resultatstyrning på alla nivåer.

För att kunna arbeta systematiskt med kvalitetsarbete är det

viktigt att:

1. Genomföra en nulägesanalys; var är vi?

2. Ha tydliga målsättningar och målformuleringar; vart ska vi?

3. Göra en systematisk planering och strategi; hur gör vi?

4. Följa upp och utvärdera arbetet/insatserna och analysera resultatet;

hur blev det?

5. Sätta in lämpliga åtgärder för att nå bättre resultat; hur går vi

vidare?

Verksamhetsansvariga ska reflektera över resultaten av insamlat

materiel, analysera resultaten, återkoppla ut i organisationen

samt till förvaltning och nämnd, sätta in lämpliga åtgärder och

därefter mäta/utvärdera.

Alla verksamheter inom BIN redovisar sina resultat, sina

analyser av uppkomna resultat samt insatta åtgärder, till bildningsnämnden

i september varje år, både skriftligen och muntligen.

Resultatet på nationella prov i årskurs 3 har ökat från 60

procent till 80 procent vilket är glädjande, däremot har resultatet

sjunkit från 80 procent till 70 procent när det gäller kunskapsmålen

i samtliga ämnen i årskurs 3.

Resultat Nationella prov åk 3, svenska och

matematik

Resultat Alla kunskapsmål godkända åk 3 VT

hT

Resultat Nationella prov åk 6, svenska,

matematik och engelska

2012 2011 2010

VT 80% 60% 61%

70%

63%

Resultat Alla kunskapsmål godkända åk 6 VT 61%

63%

Resultat Nationella prov åk 9, svenska,

matematik och engelska

Bildningsnämnd

Andel elever med fullständiga betyg åk 9 VT

hT

80% 84%

VT 81% 83% 84%

86% 90%

VT 86% 87% 87%

76%

67%

73% 72%

Andel behöriga till gymnasiet VT 88% 88% 86%

Antal upprepade kränkningar (mobbning) VT

hT

10

10

17 26

Antal grupper föräldrarutb. 9 12 8

Antal besökare familjecentralerna 787 886 952

Resultaten på nationella prov i årskurs 6 har sjunkit från 83

procent till 81 procent. Det är första året som nationella prov görs

i årskurs 6, tidigare har man gjort nationella prov i årskurs 5,

mätningen är alltså gjord på samma barngrupp två år i rad. Samma

sak gäller kunskapsmålen, samma barngrupp är med i mätningen.

Deras resultat har sjunkit mycket och det är inte tillfredställande.

Resultatet på nationella prov i årskurs 9 är nästan det samma

som föregående år. Andelen elever i årskurs 9 med fullständiga betyg

har ökar med 3 procentenheter från föregående år och andelen

elever som är behöriga till gymnasiet är detsamma som föregående

år.

Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats och numera

görs mätning av elevernas kunskapsmål fyra gånger per år.

Höstens siffror som presenteras i tabellen är därför med för första

gången och tidigast till våren 2013 kan analys göras.

Varje enhet måste, på systemnivå, analysera, reflektera och

sätta in vederbörliga insatser för att nå bättre kunskapsresultat. De

enskilda arbetslagen måste därefter genomföra samma process,

för att på arbetslagsnivå utveckla arbetet med eleverna och deras

kunskapsutveckling.

I det systematiska kvalitetsarbetet inom förskola, skola, fritidshem

och fritidsgårdar arbetar verksamheten med kvalitetsverktyget

”Qualis” för att synliggöra och utveckla kvaliteten inom respektive

verksamhet. Inom ett treårsperspektiv ska hälften av BIN-s verksamheter

granskas av externa granskare i syfte att nå en certifiering

på nationell nivå. BIN har även utbildat tre granskare inom ”Qualis”

för att på så sätt främja det interna kvalitetsarbetet.

I en mätning på SKL:s uppdrag framkom det att brukarna inom

BIN inte fick tillräckligt snabb återkoppling på mail och telefonsamtal,

när förskolan och skolan kontaktades och att intresse och

engagemang var lågt hos de

personer som kontaktades. I maj 2012 tillsattes det en

arbetsgrupp som har i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för

hur kvaliteten ska bli bättre just inom detta område. Gruppen

återrapporterade sitt arbete under hösten och en handlingsplan är

implementerad.

Målet är uppfyllt 2012-12-31

59


60

Bildningsnämnd

f. veRka föR att kommuNeN skall vaRa eN

attRaktiv aRbetsgivaRe

Verksamheterna inom BIN arbetar med att utveckla och odla

sina varumärken genom att aktivt informera vårdnadshavare på

föräldraträffar och på respektive verksamhets hemsida.

Förvaltningen har under året arbetat fram uppdragsbeskrivningar

till verksamheternas olika yrkeskategorier och det arbetet

fortsätter. Det är viktigt att tydliggöra vilka förväntningar det finns

på personalen och att koppla uppdragen, både kollektiva och individuella

till individuell måluppfyllelse och till individuell lönesättning.

Kvaliteten på medarbetarsamtal och lönesamtal utvecklas

kontinuerligt.

En utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår och

personalenkätens resultat är en viktig grundpelare för det fortsatta

arbetet. Analys av resultat samt insatser och utvärdering av insatser

sker både på central och lokal nivå i hela organisationen. Verksamhetens

arbete med långtidssjukfrånvaron utvecklas kontinuerligt och

det syns resultat, då denna sjukfrånvaro successivt har minskat över

tid inom BIN.

Våren 2012 togs planen för systematiskt kvalitetsarbetet i bruk.

Här tydliggörs hur arbetet med Qualis och andra kvalitetshöjande

insatser ska bedrivas utifrån ett systematiskt perspektiv. Inom förskolan

och skolan har det utarbetats en kompetensutvecklingsplan

gällande de nya läroplanerna och skolans kursplaner.

I förskolan och skolan utbildas nyckelpersoner till samtalsledare

med syfte att sprida samma kunskap och kompetens till alla

medarbetare i verksamheten. Detta gäller bl.a. likvärdig bedömning

i grundskolan och pedagogisk dokumentation i förskolan.

Två pedagoger inom BIN kommer att delta i en meriteringsprocess,

i syfte att synliggöra sin yrkesskicklighet och bli meriterade

lärare i enlighet med Arete meriterings kriterier.

Tre skolenheter i Åstorp kommer att delta i ett nationellt forsknings-

och utvecklingsprojekt kring hur arbetet med ett inkluderande

förhållningssätt i skolan ska utvecklas.

I samverkan inom Skåne Nordväst synliggörs behovet av

nuvarande och framtida samarbetsmöjligheter inom alla verksamhetsområden

och detta gagnar utvecklingen inom både utbildning,

kultur och fritid.

Målet är uppfyllt 2012-12-31

Ekonomisk redogörelse

med kommentarer

Alla belopp i kkr

ReSultAt

Hösten 2012: åttorna från

Björnekullaskolan ställer ut sina verk

på biblioteket. På bild: Roya, Olivia

och Dafina.

utfall 2012 utfall 2011 utfall 2010

Intäkter 50.430 50.407 44.417

kostnader -432.467 -419.685 -396.142

varav personal -238.875 -230.625 -216.210

nettokostnad -382.037 -369.278 -351.725

Budget -383.035 -369.113 -351.789

Budgetavvikelse 998 -165 64

kommeNtaR Resultat

Volymökningen under 2012 i verksamheterna förskola, fritidshem,

förskoleklass, grundskola genererade nettokostnader motsvarande

9.429 kkr utöver ramen 2012. Det goda resultatet för 2012

beror på att vissa tjänster inte har blivit tillsatta, på grund av en

organisationsöversyn. Tjänsterna kommer att tillsättas under 2013.

Alla belopp i kkr

inVeSteRingAR

utfall 2012 utfall 2011 utfall 2010

Intäkter 0 0 0

kostnader -4.220 -5.614 -4.971

nettokostnad -4.220 -5.614 -4.971

Budget -4.460 -5.334 -6.098

Budgetavvikelse 240 -280 1.127

kommeNtaR iNvesteRiNgsRedovisNiNg

Överskottet avser projekt som skjutits fram till nästa år. Därmed

kommer bildningsnämnden ansöka om att få föra över kvarvarande

investeringspengar till år 2013 års budget.


nyckeltal

2012

Verksamhetsmått och

nyckeltal

förskola

Nettokostnad/bokad timme, kr

familjedaghem

60,7 61,7 59,9 59,8 58,0 57,4 53,5

Nettokostnad/bokad timme, kr

Skolbarnomsorg

39,4 46,0 38,2 30,0 28,1 24,0 24,5

Nettokostnad/bokad timme, kr 24,9 26,8 25,3 25,5 26,3 25,5 24,8

förskoleklass

Nettokostnad per elev, kkr 41,6 55,6 38,9 39,0 39,9 38,3 38,4

grundskola (exkl särskola)

Nettokostnad per elev, kkr 90,8 88,5 87,7 84,3 83,1 77,7 73,9

gymnasium (exkl särskola och iV)

Nettokostnad per elev, kkr 101,6 96,3 94,4 95,4 92,9 91,2 89,6

gymnasium särskola

Nettokostnad per elev, kkr 308,9 277,0 265,6 237,8 234,4 221,8 219,5

nettokostnad per invånare, kkr 25,7 25,7 23,9 23,2 22,9 22,3 14,9

Framtiden

bildNiNgsföRvaltNiNgeN

För perioden 2012 – 2017 har bildningsförvaltningen 20 – 25

personer, som årligen fyller 65 år.

Av bildningsförvaltningens nuvarande personalstyrka är åldersgruppen

60-65 år är 18%, åldersgruppen 50-60 år är 30% och

åldersgruppen 40-50 år är 25%. I förskolan är åldergruppen 50-65

år 42% och inom grundskolan 34%.

För att vara en attraktiv arbetsgivare med behörig och kompetent

personal kommer det i fortsättningen att krävas en extra

satsning, när det gäller rekrytering av pedagogisk personal och

skolledare. Det kommer att bli svårare att rekrytera behöriga

pedagoger till våra verksamheter, då tillströmning av studenter till

våra lärarhögskolor inte är tillräckligt stor, för att täcka framtida

behov. Det kommer även att vara svårt att rekrytera skolledare i

framtiden. Bra arbetsmiljö, en funktionell organisation, rätt lön

och en aktiv personalpolitik kommer att vara viktiga faktorer för

att skapa en framgångsrik rekrytering av kompetent personal i

framtiden. Då konkurrensen mellan kommunerna hårdnar, när det

gäller möjligheten att anställa kompetenta och behöriga pedagoger,

behövs det en extra satsning på pedagogernas löner och arbetsvillkor

framgent.

Rektor har i skollagen fått ett tydligare och större mandat och

ska uttalat bedriva ett pedagogiskt ledarskap. Rektors ledarskap

försvåras idag av att antalet underställda är för stort och att arbetsuppgifterna

är för divergerande. Skolledarna behöver en avlastning

av arbetsuppgifter för att kunna fullfölja sitt uppdrag.

Under de närmaste åren stabiliseras antal barn inom förskolan.

Inom fritidshemmen och grundskolan ökar barnantalet marginellt.

Inom gymnasiet sjunker antalet elever.

En kulturplan utarbetades och var klar under våren 2012.

Denna formulerade ett nytt visions- och måldokument för kultursektorn

i Åstorps kommun

Det finns tankar på att inrätta en kulturskola i Åstorp, för att

kunna erbjuda alla barn samma möjligheter att delta i kulturella

aktiviteter och samtidigt främja integrationen i olika perspektiv.

2011

2010

2009

2008

2007

2006

Här är det viktigt att samverkan mellan olika verksamhetsdelar

accentueras, för att uppnå bästa möjliga resultat.

Kraven på bibliotekens föränderlighet i takt med samhällets

dynamiska utveckling ställer nya krav på ny teknik, användande

och flexibilitet.

Vikten av att digitala tjänster utvecklas för att därigenom

kunna skapa ett förbättrat databaserat fritidsadministrativt system

(blanketter, ansökningar, etc).

Förvaltningen kommer årligen att genomföra en översyn och

en utvärdering av resursfördelningen och hur den fungerar. Detta

gäller inom alla våra verksamheter.

Ett stort utvecklingsområde inom förvaltningen är IT. Skollagen

ställer höga krav på en digitaliserad skola. Svensk och

internationell forskning visar på att en digitaliserad skola medför

stora vinster för eleverna. Det är härvidlag av störst vikt att elever i

Åstorps kommun får ta del av denna digitala utveckling för att inte

komma på efterkälken, vad det gäller framtida utbildningsmöjligheter

och möjligheten till egen försörjning i vuxenlivet.

Arbetet med likvärdig bedömning kommer att fortsätta även

under hela 2013 genom kompetenshöjande insatser och samverkan

över rektorsområdena.

Verksamhetsutvecklingen i arbetet med modersmål och studiehandledning

på modersmål kommer att fortsätta.

Under 2012 genomfördes en förstudie inom Barn – och

ungdomshälsan med syfte att i framtiden anpassa verksamheten

utifrån den nya skollagen samt att få en så effektiv organisation

som möjligt.

En fritidsplan utarbetades under året. Denna formulerar ett nytt

visions- och måldokument för fritidssektorn i Åstorps kommun.

Vikten av att främja folkhälsoperspektivet är tydligt. Detta bör ske

i samverkan med föreningsliv och andra externa aktörer.

Under 2012 genomfördes även en förstudie kring fritidsgårdarna

i Åstorp och deras verksamhet. Kommunens fritidsgårdar

ingår som en viktig faktor i folkhälsoarbetet, gällande ungdomarnas

välbefinnande.

Föreningsstödet bör ses över och om möjligt förstärkas, dels

genom det direkta kontantstödet men också när det gäller översyn

av lokaler och fritidsarenor.

Arbetet inom regionen och i nätverket Skåne Nordväst kommer

att tydliggöras och i viss mån utökas. Allt fler verksamhetsdelar

får möjlighet att samverka. Vinsterna i samarbetet är stora,

tidsbesparande och värdefulla. Specialistfunktioner fördelas mellan

kommunerna och samverkansavtal är upprättade. Personliga kontakter

är en viktig del i nätverket.

Reino Persson (S), ordförande

Bildningsnämnd

Annika Hoppe, förvaltningschef

61


VÄRDEGRUND

Varje individ

ska mötas med

värdighet

och respekt

med utgångspunkt

i att

stärka den egna

förmågan.

62

Socialnämnd

socialnämnd

Årets händelser

En handikappomsorgs- och socialpsykiatrimässa

anordnades av förvaltningen under våren med såväl

interna som externa medverkande för att ge kommuninvånarna

en inblick i verksamheten och stimulera

kontaktnät och dialog mellan olika aktörer.

Under hösten anordnades en äldreomsorgsmässa,

även denna med såväl interna som externa aktörer för

att sprida information till kommuninvånarna kring

insatser och verksamhetens innehåll.

Påbörjat utvecklingsarbete inom försörjningsstödsgruppen

för att möta hög arbetsbelastning och

ökade volymer och för att ändra inriktningen till en

mer aktiv handläggning i möte med bidragssökande

hitta insatser och vägar till egen försörjning.

Ett arbete har gjorts för att tydliggöra ansvar och

roller inom myndighetsutövningen och verkställigheten.

En ny avdelning särskilt boende öppnades i

januari på Vidåsen, med övertag av vårdtagare från

tillfälligt boende på Rönnåsen med anledning av kösituation

som uppstått 2011 för insatsen särskilt boende.

Ett nytt omsorgsboende i Kvidinge har tagit form

under hösten och som kommer att tas i bruk i början

av 2013 med såväl permanenta boendeplatser som

korttidsvistelse.

Inriktningen under året har varit att ta fram alternativ

till externa insatser inom den egna kommunen

för insatserna korttidsvistelse och korttidstillsyn.

Utveckling av bemanningsarbetet genom att

avveckla Omsorgsteamet under hösten och samtidigt

möjliggöra tydliga regler för bemanning med utlagt

ansvar närmare brukarna med ökad personalkontinuitet

och kostnadseffektvitet.

Inrättat assistansteam inom personlig assistans

för att möjliggöra kontinuitet och samtidigt minska

sårbarheten runt varje brukare.

kvalitetsbeRättelse

Ledningssystem för kvalitetsarbetet har tagit fram

och fastställts under året. Detta för att ha en tydlig

struktur och systematik gällande förbättringsarbete.

Utbildning i arbetsmiljö för samtliga chefer och

arbetsplatsombud påbörjade under hösten och ska

fortsätta våren 2013. Utbildningen har resulterat i

genomförda arbetsmiljökartläggningar, riskbedömning

och åtgärdsplan.

Utbildning i samverkan för samtliga chefer och

arbetsplatsombud under våren resulterade i nytt samverkansavtal

och en annan inriktning av samverkansarbetet

mellan parterna för att möjliggöra tidig dialog

och att stödja den viktiga samverkan på arbetsplats-

träffarna och processerna nära verksamheten.

Arbetet för att prioritera och utveckla dokumentationen

har resulterat i särskilda utbildningsinsatser,

handlingsplaner och stöd i olika former för att möjliggöra.

Internkontroll av genomförandeplaner har resulterat

i ett arbete med att uppdatera och vidareutveckla

dessa avseende hur vi dokumenterar.

All vård- och omsorgspersonal har under våren

gått Demens ABC för en gemensam kompetensgrund

inom äldreomsorgen.

Kvalitetsregister Senior Alert har introducerats

och införts under året inom särskilt boende och ska

fortsätta inom hemvården under 2013. Det är ett

nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg

med syfte att analysera resultatet och möjliggöra ett

förebyggande arbete och utveckling av verksamhetens

innehåll.

Värdegrundsarbete har påbörjats och resulterat

i framtagande av gemensamma värdighetsgarantier

för äldreomsorgen och en utbildningsplan för fortsatt

implementeringsarbete.

Omfattande rutiner för verksamheten Barn och

familj har tagits fram och implementerats i arbetet.

Brukarinflyttande och uppföljning av brukarnas

synpunkter genom brukarenkät och fokusgrupper för

att ge fler möjlighet att komma till tals.

Brukarundersökningar har genomförts som visar

stor nöjdhet med personal och insatser, men pekar

även på vissa förbättringsområden att arbeta med.

Verksamhetsmål

socialNämNdeNs

mål /NämNdsplaN

A 1. uppnådd bAlAns mEllAn EftErfrågAn

och tillgång till vård och

omsorgsboEndE för äldrE.

Balans mellan efterfrågan och tillgång fanns

vid årsskiftet 2011-2012 för att utvecklas till visst

över skott under året. Detta möjliggjorde att tidigare

externköp av platser istället kunde verkställas inom

kommunen. Det innebar att förvaltningen under

hösten har tagit fram en strategi för att koncentrera

boendeplaceringen av dementa och koncentration

av tomplatser för att påbörja personalneddragning.

Antalet korttidsplatser och inom särskilt boende kan

komma att minskas och resurserna till viss del flyttas

över till hemvården.

Målet är huvudsakligen uppfyllt.


A 2. prEstAtionsbAsErAd

budgEt inom rElEvAntA

vErksAmhEtsområdEn.

Aktuellt först vid fortsatt utveckling av

LOV (Lag om valfrihetssystem).

Målet ej uppfyllt.

A 3. En äldrEomsorgsplAn

skA utArbEtAs.

En äldreomsorgsplan har tagit fram

som under året varit föremål för politisk

beslutsprocess.

Målet är helt uppfyllt.

A 4. bArn, fAmiljEr och

vuxnA mEd sociAl problEmAtik

skA i störstA möjligA utsträckning

ErbjudAs hjälp

på hEmmAplAn.

Insatser inom öppenvården övervägs

och prövas i samtliga ärenden. Öppenvården

har utvecklats avseende bredd och delaktighet

och behöver fortsätta att utvecklas.

Projekt Kedjan har startat inom samarbetet

kring FINSAM (Finansiell samordning)

för att möjliggöra att personer med

drogproblematik kan klara sysselsättning

och egen försörjning på sikt.

Målet är huvudsakligen uppfyllt.

A 5. En förbättrAd

boEndEsituAtion för

utsAttA gruppEr inom

sociAltjänstEns områdE.

Utveckling av befintliga verksamhet

för att möjliggöra insatser till personer med

komplext och omfattande behov. Jourboendet

Tärngatan har avvecklats då det

inte fanns behov och tenderade att befästa

utanförskapet. Istället har samverkan

etablerats med fastighetsägarna och arbetet

med andrahandskontrakt med boendestöd

utvecklats. Boendestödjare har anställts för

att möjliggöra stöd i hemmet för att uppnå

ett eget boendekontrakt.

Målet är huvudsakligen uppfyllt.

c 1. välfungErAndE

och tydligA uppdrAg

för kontAktmAnnAskAp

inom äldrE- och

hAndikAppomsorgEn.

Genom foto på sin kontaktman och

beskrivning av uppdraget på rummet hos

vårdtagaren och genom att medarbetarna

undertecknar en ansvarsförbindelse. Utvecklat

egentid genom att schemalägga den

och dokumentera utformningen efter den

enskildes önskan.

Målet är huvudsakligen uppfyllt.

c 2. ökAd

pErsonAlkontinuitEtEn i

ArbEtEt mEd vårdtAgArE/

brukArE.

Ordinarie personal ska i största möjliga

utsträckning ersätta varandra och vid

tomplatser kan personal möta upp behov

på andra enheter.

Hemvården har arbetat med olika metoder

för att öka kontinuiteten. I Centrum

har en modell tagits fram där vårdtagaren

och personal har kopplats till varandra

inom fem områden för att förstärka kontaktmannaskapet

och möjliggöra ökad kontinuitet.

I Kvidinge pågår ett pilotprojekt

med samma målsättning genom att personal

arbetar med hela hemvårdens uppgifter

inom såväl omvårdnad som service.

Målet är delvis uppfyllt.

c 3. individuEll plAn

mEd tydligt mål Att

bli självförsörjAndE

skA ErbjudAs

försörjningsstödstAgArE.

Verksamheten har fått koncentrera

sig på att möta volymökning och arbetsbelastning

men arbetet har påbörjats för

att möjliggöra mer individuellt arbete och

framtagande av individuella planer.

Målet är inte alls uppfyllt.

E 1. ArbEtEt mEd Att införA

mönstErArbEtsplAts

inom förvAltningEns

vErksAmhEtEr skA påbörjAs.

Arbetet med Mönsterarbetsplats ska

förverkligas i Flexibilitet arbetssätt med

verksamheten i fokus.

Målet är huvudsakligen uppfyllt.

E 2. utvEckling Av

hälso- och sjukvårdEns

orgAnisAtion och

kompEtEns för Att mötA

frAmtidEns bEhov.

Utveckling av dokumentation genom

utbildning och förändring av dokumenta-

tionssystem. Utvecklat samarbete för att

möjliggöra omfördelning av resurser.

Målet är delvis uppfyllt.

E 3. kompEtEnsutvEcklings-

plAn för pErsonAl inom

sAmtligA vErksAmhEtsdElAr.

En förvaltningsövergripande plan för

kompetensutveckling och en för varje

verksamhetsområde har skrivits.

Målet är helt uppfyllt.

63


64

Ekonomisk redogörelse

med kommentar

Alla belopp i kkr

ReSultAt

utfall 2012 utfall 2011 utfall 2010

Intäkter 36.697 41.944 0

kostnader -239.215 -234.770 0

varav personal -146.421 -143.554 0

nettokostnad -202.518 -192.826 0

Budget -199.851 -178.801 0

Budgetavvikelse -2.667 -14.025 0

kommeNtaR Resultat

Mindre underskott än förväntat.

Det ekonomiska resultatet för 2012 är negativt, -2,7 miljoner

kronor.

Nettokostnad och budgetavvikelse i tusentals kronor

180 000

160 000

140 000

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

0

socialnämnd

-20 000

Egna verksamheter Placeringar Försörjningsstöd

Nettokostnad 156 108 29 676 16 734

Resultat 2 637 -2 123 -3 181

Resultat i egna verksamheter är positivt, +2,6 miljoner kronor.

Placeringskostnaderna blev 2,3 miljoner kronor högre än budget

men insatser i öppen vård och möjlighet att erbjuda plats i

kommunens egna äldreboende håller nere placeringskostnaderna.

Försörjningsstödet fortsätter att öka och är en stor negativ post,

-3,2 miljoner kronor, varav 0,5 utgör minskad budgetram.

NämNd, ledNiNg och admiNistRatioN

Nettoresultat +763 kkr.

Ett positivt resultat för nämnd samt personal- och övriga verksamhetskostnader

inom ledning och administration. Lägre intäkter

än förväntat för Länken på grund av få boende under året.

så häR föRdelaR sig kostNadeRNa iNom

socialföRvaltNiNgeNs veRksamhetsomRådeN

myNdighetseNheteN vuxNa

Nettoresultat -3 151 kkr varav försörjningsstöd -3 181 kkr.

Fortsatt negativa signaler från omvärlden gör att Sveriges

kommuner och landsting, SKL, skruvar ned bedömningen för

svensk ekonomi. Den fortsatt svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden

försvagas. Arbetslösheten antas enligt SKL att stiga under

2013 och en förbättring av arbetsmarknadsläget sker först med

början 2014.

18 000

16 000

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

Kostnad försörjningsstöd år 2006 2012 (kkr)

0

Äldreomsorg

och HSL

52%

LSS

20%

Myndighetsenheten

11%

År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012

Individ och

familjeomsorg

13%

Nämnd ledning

och adm

4%

Försörjningsstödet fortsätter att öka och visar ett negativt

resultat, -3,2 miljoner kronor.

Antal hushåll med försörjningsstöd och antal bidragstagare har

ökat med ca 20 procent mellan 2009-2012. Antal hushåll från 383

till 464 och antal. bidragstagare från 791 till 941. Genomsnittlig

kostnad per bidragstagare 2012 var 17 782 kr mot 17 224 året

innan. Skillnaden motsvarar höjningen av riksnormen för försörjningsstöd.


3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

Försörjningshinder, antal sökande/medsökande

2009 - 2012

0

994

151

2 420

299

2 547

354

2 453

År 2009 År 2010 År 2011 År 2012

521

Antal sökande

Antal medsökande

Såväl antal personer som antalet nybesök har ökat sedan början

av året. Över 40 procent anger arbetslöshet som till försörjningshinder,

följt av sociala skäl, sjukskrivning och annat försörjningshinder

som exempelvis ungdomsgaranti. För medsökande

är andelen arbetslösa något lägre men orsaker som föräldraledig,

språkhinder och akut/tillfälligt behov är högre än hos sökande.

Individuella planer samt samverkan för att få en helhetssyn och

för att biståndsmottagare ska få den hjälp de behöver för att bli

självförsörjande.

äldReomsoRg och hälso- och sjukvåRd

Nettoreslutat +2 336 kkr varav placeringskostnader +452 kkr.

Äldreomsorgen visar ett positivt resultat. För att möta lägre

beläggning på såväl korttid som särskilda boende, anpassas

bemanningen och flexibilitet mellan verksamheterna tillämpas

vilket bidrar till lägre personalkostnader och ett positivt resultat i

egna verksamheter. Kommunen har låga kostnader för medicinskt

färdigbehandlade, 21 kkr.

70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

Antal beviljade timmar hemtjänst,

omvårdnad och service, per år 2009 - 2012

Dubbelbemanning och planerade larminsatser ingår inte

10 000

0

År 2009 År 2010 År 2011 År 2012

Nämnden är från och med 2012 kompenserad i budget för

tidigare ökning behov av resurser i hemvården. Det handlar om

resurser för biståndshandläggning, för att utföra insatser inom omvårdnad

och service samt larmpatrull och trygghetslarm, för hälso-

och sjukvård och rehabiliterande insatser och för att tillgodose ökat

behov av hjälpmedel i hemmet.

Ökningen av beviljade hemtjänsttimmar har i statistiken planat

ut något, november och december är preliminära. Men dubbel-

socialnämnd

bemanning och larmpatrullens planerade insatser redovisas inte

i nuvarande system. Behovet av insatser i hemmet fortsätter att

öka. Äldre bor hemma längre och har större omvårdnadsbehov

och med omfattande insatser och insatser med dubbelbemanning

Larmpatrullens arbetsomfång ökade från och med hösten med fler

planerade insatser och på grund av akuta larmpåringningar.

Satsning på demensteam i hemvården har pågått ett och ett

halvt år och är ett viktigt stöd för anhöriga och en förutsättning

för att fördröja inflyttning till särskilt boende. Inom hemtjänsten

har man även satsat på utökade resurser för att möta upp behov av

insatser kvällstid.

lss

Nettoresultat -996 kkr varav placeringskostnader -1 319 kkr.

Positivt resultat inom personlig assistans då ett antal brukare

upphört under året men ett stort överskridande av budget i externt

boende och korttidsvistelse samt kontaktpersoner Alternativ till

extern placering med eget boende har påbörjats. Vårdtagare flyttar

hem successivt till eget boende där det är möjligt, med omfattande

insatser. Korttidsplatser i egen regi kommer att erbjudas på det nya

gruppboendet Piren.

ifo, iNdivid- och familjeomsoRg

Nettoresultat -1 519 kkr varav placeringskostnader -1 256 kkr.

Tidiga insatser i öppen vård har möjliggjort att kostsamma

placeringar hålls tillbaka.

Omställningsarbete pågår för att möta vuxna missbrukare med

tidiga insatser i öppenvård, där heldygnsplacering blir en del av

vårdkedjan och för kortare tid för att bryta ett destruktivt missbruk

när öppenvårdens insatser inte räcker till. Bostöd bedrivs där det är

möjligt.

Inom barn och familj pågår arbetet med öppna insatser där

möjlighet finns, inom ramen för placeringskostnader. Förstärkning

av personal inom myndigheten barn och familj blev nödvändig

med anledning av hög arbetsbelastning.

placeRiNgskostNadeR

äldReomsoRg, lss och ifo

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

Placeringskostnader netto år 2007 - 2012

äldreomsorg, LSS och individ- och familj

År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012

Kostnaden för placeringar har planat ut under året och hålls

tillbaka av insatser i öppen vård. Få institutionsplaceringar barn

och unga inverkade på kostnaderna 2009.

65


66

18 000

16 000

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0

socialnämnd

Placeringskostnadernas utveckling (netto kkr)

2007-2012 per verksamhetsområde

År

2007

År

2008

År

2009

År

2010

År 2011 År

2012

Äldreomsorg

LSS

IFO barn och familj

Kostnaderna för LSS har ökat medan äldreomsorg och individ-

och familjeomsorg varierar men minskar över tid.

Alla belopp i kkr

ReSultAt

IFO vuxna

utfall 2012 utfall 2011 utfall 2010

Intäkter 0 0 0

kostnader -576 -813 0

nettokostnad -576 -813 0

Budget -706 -795 0

Budgetavvikelse 130 -18 0

kommeNtaR iNvesteRiNgsRedovisNiNg

Investeringsanslaget har som planerat använts till inventarier

till nya vårdplatser på Vidåsens gruppboende, övriga inventarier,

höj- och sänkbara sängar samt IT-utrustning. Anslaget är inte

använt fullt ut men planerade investeringar kommer att fullföljas

kommande år.

nyckeltal

VeRKSAmHetSmÅtt oCH

nyCKeltAl

PReSTATION - kVAlITeT

myndighetsenheten

2012 2011 2010

Antal inledda utredningar

lSS 123 113 125

äldreomsorg 821 1.094 1.057

barn/unga, exkl lagen om unga lagöverträdare (lul) 184 163 108

Vuxna 71 79 77

Antal hushåll med försörjningsstöd 464 430 405

Antal bostadsanpassningsärenden 49 45 72

äldreomsorg

Antal vårdtagare särskilt boende 98 106 94

Antal klorttidsplatser/växelvård 16 16 16

Antal personer med insatser i ordinärt boende Socialtjänstlagen

(Sol)/hälso- och sjukvårdslagen (hSl), korttid ingår 393 401

lSS, lag om stöd och service till vissa

funktionshindrade

Antal boende (barn) 0 0 2

Antal boende (vuxna) 31 31 26

Antal brukare personlig assistans 21 25 24

Antal brukare med ledsagarservice 12 13 11

Antal brukare korttidstillsyn 5 7 3

Antal brukare korttidsvistelse 17 19 16

Antal brukare daglig verksamhet 48 44 42

Antal brukare avlösarservice 4 5 5

Antal brukare kontaktperson 39 32 31

ifo, individ- och familjeomsorg

exkl hSl

370

Barn/unga

Antal vårddyg på institution/förstärkt familjehem 1.336 1.123 1.740

Antal familjehemsplaceringar per 31 dec 31 28 26

Antal dygn övriga insatser 226 444 770

Vuxna

Antal vårddygn på institution/familjehem 1.322 2.833 1.500

Antal familjehemsplaceringar per 31 dec 0 6 5

Antal vårddygn extern psykiatri 366 365 639

ekONOMI

Försörjningsstöd (kkr) -16.734 -15.243 -14.931

bostadsanpassningsbidrag (kkr) -645 -360 -656

genomsnittlig vårddygnskostnad för barn/unga 4.157 3.886 3.968

genomsnittlig vårddygnskostnad för vuxna 1.450 1.441 1.671

genomsnittlig vårddygnskostnad extern psykiatri 939 939 1153

Antal personer i ordinärt boende är preliminär.


Bild: Välbesökt när Rönnåsen öppnade upp verksamheten för allmänheten

den 21 november. Till trygghetsboendet Rönnåsen i Kvidinge kom under

invigningsdagen av den öppna verksamheten både lokala besökare och

besökare från andra delar av kommunen. Ett 60-tal gäster blev bjudna på

kaffe, tårta och sång samt fick en guidad tur i den hemtrevliga byggnaden

som innehar ett trettiotal lägenheter, ett par hobbyrum, mottagningskök,

matsal samt umgängesrum.

Framtiden

Inom myndighetsutövningen avseende vuxna kommer arbetet

fokuseras på att skapa arbetsstrukturer, revidera eller ta fram

riktlinjer och rutiner för arbetet. Samverkan med andra aktörer

behöver utvecklas och förbättras.

Utveckling av påbörjat teamarbete med alla professioner som

arbetar med en vårdtagare deltar för att med olika perspektiv

gemensamt bidra till en genomförandeplan där olika områden ska

belysas.

Antalet tomplatser under året i särskilt boende och behovet

att möta ökade volymer och ökat insatsbehov för sjukare äldre i

hemmet har resulterat i förslag att arbeta med hemtagningsteam.

Det innebär intensiva insatser av vård- och omsorg initialt och

detta med ett rehabiliterande syn- och arbetssätt för ökad trygghet

för den boende i hemmet och om möjligt minska behovet eller

skjuta fram behovet av mer omfattande insatser på sikt.

En arbetsgrupp är tillsatt inom äldreomsorgen för att titta på

tekniska hjälpmedel i vården, som nyckelhanteringssystem för att

öka säkerheten och effektivisera, samt elektronisk hemtjänst för att

underlätta för äldre att bo kvar hemma.

Planeringssystem har implementerats under hösten 2012 och

kommer att följas av bemanningssystem. Det möjliggör en annan

överblick och styrning av personal utifrån vårdtagarnas behov.

Samarbete med Bjuv har påbörjats för att stärka kommunernas

organisation och möjliggöra utveckling och kommer att fortsätta

under året gällande jourorganisation inom hälso- och sjukvård.

Utvecklingsarbete för att stärka barns och familjers

bästa utifrån nya föreskrifter inom området som bl a innebär

barnsekreterare för placerade barn och utökat uppföljningskrav.

Projektansökan tillsammans med Bjuvs kommun för att

socialnämnd

möjliggöra utveckling av strukturen och kompetens gällande Våld

i nära relationer.

Översyn och arbete gällande insatsen kontaktperson inom SoL

(Socialtjänstlagen) och LSS (Lag om särskilt stöd och service för

vissa funktionshindrade) med inriktningen att minska och begränsa

denna insats till förmån för ökad kvalitet och genomföra insatsen

inom öppenvården och ökad normalisering genom stimulera eget

kontaktnät eller föreningsliv.

Samarbete med flyktingmottagningen för att förbereda och

genomföra mottagande av ensamkommande asylsökande barn där

en socialsekreterare kommer att tillhöra myndighetsutövningen

inom barn och familj.

Påbörjat arbete för att utveckla samarbetet med

Bildningsförvaltningen med särskilt fokus på placerade barns

skolgång och hälsa vilket uppmärksammats i ny lagstiftning som

särskilda viktiga områden

Start och sjösättning av Pirens nya gruppboende i Kvidinge.

Gunilla Karlsson (S), ordförande

Anna-Lena Sellergren, förvaltningschef

67


68

Björnekulla Fastighets AB

BJÖRNEKULLA FASTIGHETS AB

Uppdrag

Ändamålet med bolagets verksamhet är att främja kommunens försörjning med lokaler.

Björnekulla Fastighets AB ägs till 100% av Åstorps kommun.

Årets händelser

Bolaget har genom vidtagna åtgärder på energisidan möjliggjort en återbetalning till

Åstorps kommun med 1 miljon kronor gällande energikostnader.

Ekonomisk redogörelse

BfAB (kkr) 2012 2011 2010

Omsättning 70.976 65.491 64.945

Resultat efter finansiella poster 2.601 2.551 1.844

Soliditet 9,6 9,4 9,4

Nettoinv 23.018 33.527 26.896

Anställda 12 12 12

Bolaget redovisar ett resultat om 2.601kkr efter finansella poster samt före skatt och

avsättningar vilket medför en rörelsemarginal om 3,7%.

Framtiden

Fortsatt arbete kring lokaleffektiviseringar genom att nyttjandegraden för samtliga

fastighetskategorier inom fastighetsbeståndet skall öka.

Aktivt arbete med att fortsätta jobba mot målet att elförbrukningen i lokaler som uthyrs

av BFAB (exkluderat uppvärmning och varmvattenberedning) senast år 2020 ska ha minskat

med 10% i jämförelse med 2009-års förbrukning och motsvarande aktuell lokalyta.

Arbetet med att ersätta fossila bränslen med förnyelsebara energikällor fortlöper.

Fortsatt arbete kring ekonomisk hushållning för att bibehålla rörelsemarginal om 3% i

enlighet med ägardirektiv.

Lennart Fredriksson (S), ordförande

Mikael Fors, verkställande direktör


aB kvidingeByggen

Uppdrag

Att äga, förvalta och tillskapa bostäder/lägenheter som upplåts som hyres- eller

bostadsrätt. Att vara ägarens påverkare på hyresmarknaden, samt genom expansion verka för

kommunens tillväxt. Att genom att agera med socialt ansvar så att den ekonomiska aspekten

för samtliga hyresgäster och kommuninvånare beaktas i bolagets uthyrningsprinciper.

Årets händelser

AB Kvidingebyggen har under året arbetat förebyggande för att minimera uppkomst av

oförutsedda underhållskostnader.

Energieffektiviseringar fortgår löpande.

Ekonomisk redogörelse

KvB (kkr) 2012 2011 2010

Omsättning 30.400 29.288 27.599

Resultat efter finansiella poster 2.718 -1.214 1.965

Soliditet 21,2 20,1 22,5

Nettoinv 550 27.746 13.934

Anställda 5 5 6

Bolaget redovisar ett resultat om 2.718 kkr efter finansiella poster före skatter och

avsättningar. Detta är en avkastning om 8,9% av omsättningen.

Framtiden

Fortsatt arbete kring ekonomisk hushållning för att tillgodose ägardirektiv om 7% i

avkastningskrav.

Lennart Fredriksson (S), ordförande Mikael Fors, verkställande direktör

AB Kvidingebyggen

69


70

Björnekulla IT AB

BJÖRNEKULLA IT AB

Uppdrag

Bolaget skall vara det lokala alternativet där den privata marknaden inte fungerar samt

verka för ortssammanbindande nät, företrädesvis för kommunens verksamhet. Möjliggöra

utbyggnad av fiber- eller andra nät till kommunens industriområden.

Årets händelser

Samförläggning och anslutningsinvesteringar fortgår.

Ekonomisk redogörelse

Bitab (kkr) 2012 2011 2010

Omsättning 1.042 930 896

Resultat efter finansiella poster 144 60 78

Soliditet 30 32 33

Nettoinv 395 583 342

Anställda 0 0 0

Resultat om 144 kkr före avsättningar och skatter vilket ligger väl i paritet med uppsatta

förväntningar.

Framtiden

Där så erfordras och är tekniskt möjligt kommer BITAB att bygga nät för

tillhandahållande av bredbandsuppkoppling till kommunens industriområden och andra

redan befintliga nät inom kommunen.

Lennart Fredriksson (S), ordförande Mikael Fors, verkställande direktör


investeringar i dotterBolagskoncernen

Viktigare investeringsobjekt

Nedan listas de viktigaste investeringsprojekten i dotterbolagskoncernen som genomförts

under året. Sammanställningen beskriver projekten över tiden, vilket innebär att de

utgifter som visas läggs ned över flera år. Totalt nedlagda investeringsutgifter för

dotterbolagskoncernen för år 2012 uppgår till 23.963 kkr. Motsvarande belopp för år 2011

var 61.856 kkr.

Tusentals kronor

utfall

2012-12-31

Ack utfall

t.o.m.

2012-12-31

Projektets

status

BJÖRneKullA fAStigHetS AB

Tingdal/björnåsskolan1) 1.343 22.684 Avslutat

hyllinge Fritidsgård2) 4.550 4.550 Avslutat

lejonet 83) 12 031 12 031 Avslutat

AB KViDingeByggen

Tillägg Nyproduktion Almen 20114) 358 35.502 Avslutat

1) Projektet slutbesiktigat och avslutat december 2011 tilläggskostnader totalsumma 22.684 kkr.

2) Nyproduktion av fastighet och verksamhetsanpassning färdigställd mars 2012.

3) Inköp av fastighet mars 2012.

På bild: nya fritidsgården i Hyllinge.

4) Nyproduktion av lägenheter i kvarteret Almen avslutad, inflyttning 2011-09-01 total investering 35.502 kkr.

Investeringar i dottebolagskoncernen

71


72

Revisionsberättelse

revisionsBerättelse

Revisionsberättelse för 2012

Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat

den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder

och genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten

i Björnekulla Fastighets AB och dess dotterbolag

Björnekulla IT AB och AB Kvidingebyggen.

Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten

bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och

riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.

De ansvarar också för att det finns en tillräcklig

intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige.

Revisorernas ansvar är att granska verksamhet,

intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om

verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag

och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.

Granskningen har utförts enligt kommunallagen,

kommunens revisionsreglemente och god revisionssed

i kommunal verksamhet. Granskningen har

genomförts med den inriktning och omfattning som

behövs för att ge rimlig grund för bedömning och

ansvarsprövning.

Åstorp 2012-04-15

Sven Ekelund Tord Sturesson

Bangt Joehns

Martina Engberg

Granskningen har haft den omfattning och inriktning

samt gett det resultat som redovisas i bilagan

”Verksamhetsberättelse för år 2012” och i under året

avlämnade revisionsrapporter.

Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder

i Åstorps kommun i allt väsentligt har bedrivit

verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk

synpunkt tillfredsställande sätt.

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är

rättvisande.

Vi bedömer att styrelsens och nämndernas interna

kontroll har varit tillräcklig.

Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen

i huvudsak är förenligt med de finansiella mål och

verksamhetsmål som fullmäktige uppställt.

Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna

i styrelse och nämnder ansvarsfrihet.

Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för

2012 godkänns.

Nils Persson

till revisionsberättelsen hör bilagorna:

Verksamhetsberättelse 2012

Revisionens rapporter i olika granskningar (2012:1-9)

Lekmannarevisorernas granskningsrapport för Björnekulla Fastighets AB

Lekmannarevisorernas granskningsrapport för AB Kvidingebyggen

Lekmannarevisorernas granskningsrapport för Björnekulla IT AB


Åstorp, Söderåsstaden.

Vintern 2012.

73


74

Ordlista

ordlista

aNläggNiNgstillgåNg Tillgång som är

avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Utgörs av

mark /byggnader och tekniska anläggningar/maskiner

och inventarier samt finansiella anläggningstillgångar

i form av aktier, andelar och långfristiga fodringar.

avskRivNiNg Årlig värdeminskning av

anläggningstillgång med hänsyn tagen till tillgångens

ekonomiska livslängd.

avsättNiNg En befintlig förpliktelse som är

oviss gällande förfallotidpunkt eller belopp.

balaNsRäkNiNg Redovisar kommunens och

koncernens ställning per 2012-12-31 avseende använt

kapital (tillgångar) och anskaffat kapital (eget kapital,

avsättningar och skulder).

balaNskRav Krav på att intäkterna överstiger

kostnaderna under en flerårsperiod.

balaNsomslutNiNg Den totala summan

tillgångar eller eget kapital, avsättningar och skulder i

balansräkningen.

dRifts- och iNvesteRiNgs-

RedovisNiNg Redovisar nämnders och styrelsers

utfall i förhållande till budgeterade intäkter och

kostnader.

eget kapital Skillnaden mellan tillgångar

och skulder och avsättningar.

extRaoRdiNäR post En post uppgående

till ett väsentligt belopp som saknar ett tydligt samband

med den ordinarie verksamheten och förväntas

inte uppkomma ofta eller regelbundet.

fiNaNsiell iNtäkt Intäkter från placerade

medel i form av ränteintäkter banktillgodohavanden

och ränteintäkter kapitalförvaltning.

fiNaNsiell kostNad Kostnader som uppkommer

i samband med upplåning och utnyttjande av

checkkrediter. Vidare är ränta på pensionsavsättning,

räntekostnader för leverantörsskulder och bankkostnader

också exempel på finansiella kostnader.

fiNaNsNetto Skillnaden mellan finansiella

intäkter och finansiella kostnader.

fullfonderingsmodell Alla pensionsförpliktelser,

även de som intjänats före 1998, redovisas som avsättning

eller skuld i balansräkningen.

iNteRN post Intäkter och kostnader inom

kommunen som elimineras bort i den sammanställda

redovisningen.

kapitalkostNad Utgörs av internränta och

planmässig avskrivning.

kassaflödesaNalys Redovisar kommunens

och koncernens betalningsflöden uppdelat

på sektorerna; löpande verksamhet, investeringsverksamhet

och finansieringsverksamhet. Förändring av

likvida medel redovisas per 2012-12-31.

koRtfRistig foRdRaN/skuld Fordringar/skulder

med löptider understigande ett år.

likvida medel Medel som kan omsättas på

kort sikt i form av kassamedel, disponibla banktillgodohavanden

samt kortfristiga likvida placeringar.

låNgfRistig foRdRaN/skuld Utgörs av

fodringar/skulder med löptider överstigande ett år.

omsättNiNgstillgåNg Tillgångar som

inte klassificeras som anläggningstillgångar. Exempelvis

förråd, lager, kundfodringar, kortfristiga placeringar

och kassa och bank.

peNsioNsföRpliktelse En juridiskt bindande

förpliktelse till anställd eller förtroendevald att

efter avslutad anställning betala ut pension.

öveRskottsmedel Medel som kan uppstå

i pensionsförsäkringen. Överskottsmedel kan användas

för exempelvis premier, indexering av intjänade

och utgående pensioner och avgångspensioner.

peRiodiseRiNg Fördelning av intäkter och

kostnader till den redovisningsperiod de hänför sig

till.

RestväRde Det belopp som erhålls efter nyttjandeperiodens

slut avseende anläggningstillgångar,

efter avdrag för kostnader i samband med avyttring.

ResultatRäkNiNg Redovisar kommunens

och koncernens resultat (intäkter minus kostnader)

samt balanskravsresultatet med hänsyn tagen till

justeringar.

RäNtebäRaNde NettotillgåNg/

skuld Utgörs av nyupptagna lån med hänsyn tagen

till ny långfristig utlåning och amortering av ny långfristig

utlåning.

RöRelsekapital Omsättningstillgångar

minskat med kortfristiga skulder.

skatteNetto Skatteintäkter plus generella

statsbidrag och utjämning.

soliditet Mäter eget kapital i förhållande till

totalt kapital och kan sägas visa egenfinansiering av

tillgångar.

tillgåNg Utgörs av anläggningstillgångar och

omsättningstillgångar.


Årsredovisning 2012 // Åstorps kommun // Dnr 2013-140

Version: PUBL 1.0

Upplaga: 4

Antagen av kommunfullmäktige 29 april 2013, §44, 45


Postadress: 265 80 Åstorp | Gatuadress: Storgatan 7 | E-post: kommun@astorp.se | Telefon: 042-640 00 | Fax: 042-642 10

Org. nr. 212000-0936 | Bg 5103-2951 | Pg 11 01 50-0 | www.astorp.se

More magazines by this user
Similar magazines