Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

sikter att textilarbetarnas militanta hållning var starkt koncentrerad
till av-globaliseringsperioden mellan 1914 och
1945. Varken globaliseringen på 1800-talet eller den som inträffade
under andra hälften av 1900-talet ledde till liknande
vågor av militans. I kapplöpningen mot botten fanns förvisso
arbetare som kämpade mot att deras arbeten försvann i textilfabrikerna
och för att etablera bättre arbetsvillkor i de länder
dit arbetstillfällena flyttades. Roy påpekar att textilarbetarstrejken
i Bombay med vissa mått mätt var den största arbetsmarknadskonflikt
som världen någonsin har sett. 93 Trots viktiga
undantag som detta har stridsviljan inom textilindustrin
minskat mer än industrin. 94
Hotet om omlokalisering av textilindustrin förklarar varför
arbetare som är kvar inom industrin tvekar att gå med i facket,
även i länder med en fackföreningstradition, och i stället
son, Globalization and History. The Evolution
of a Nineteenth-Century Atlantic Economy,
Cambridge, Mass. and London,
1999.
14 Kevin H. O’Rourke and Jeffrey G.
Williamson, »When did globalisation begin?»,
European Review of Economic History
2002:6, s. 23–50; Jeffrey G Williamson,
»Land, Labor, and Globalization in the
Third World, 1870–1940», Journal of Economic
History 2002:62, s. 25–54
15 Göran Therborn, »Globalizations:
Dimensions, historical waves, regional effects,
normative governance», International
Sociology 2000:15, s. 151–179; Ronnie Robertson,
The Three Waves of Globalisation. A
History of a Developing Global Consciousness
London, New York och Nova Scotia 2003;
Isabelle Lescent-Giles, »Globalisation as a
long-term process: a case study of the British
experience since 1700», Entreprises et
Histoire 2003:32, s. 15–31; Dennis O.
Flynn och Arturo Giráldez, »Path dependence,
time lags and the birth of globalisation:
A critique of O’Rourke and Williamson»,
European Review of Economic History
2004:8, s. 81–108; Ulrich Pfister, »Die
Entstehung der europäischen Weltwirtschaft
(ca. 1450–1850): ein endogenes Modell»,
Jahrbuch für Wirtschaftsgeschichte
2003:2, s. 57–81.
16 K.N. Chaudhuri, Trade and Civilisation
in the Indian Ocean. An Economic History
from the Rise of Islam to 1750, Cambridge,
1985, s. 83; Anthony Reid, Southeast
Asia in the Age of Commerce 1450–1680. Volume
one: The Lands below the Winds, New
Haven och London 1988, s. 90–91.
17 John E. Wills Jr., »European consumption
and Asian production in the seventeenth
and eighteenth centuries», in
John Brewer och Roy Porter (red.), Consumption
and the World of Goods, London
and New York 1993, s. 133–147, 136–137.
44 • ARBETARHISTORIA 4/2010
18 Jan de Vries, The Industrious Revolution.
Consumer Behavior and the Household
Economy, 1650 to the Present, Cambridge
2008.
19 R. Schüren, Staat und ländliche Industrialisierung.
Sozialer Wandel in zwei
Dörfern einer deutsch-niederländischen Textilgewerberegion
1830–1914, Dortmund 1985,
analyserar detta problem för textilregionen
i det holländsk-tyska gränsområdet.
20 Nancy Green, »Forms of Comparisons»,
in Deborah Cohen och Maura
O’Conner (red.), Comparison and History,
Europe in Cross-National Perspective, New
York 2004, s. 44.
21 R.J. Barry Jones, The world turned
upside down? Globalization and the future of
the state, Manchester 2000.
22 Nancy Green, »Forms of Comparison»,
i Cohen och O’Conner (red.), Comparison
and History, s. 46.
23 Peter Baldwin, »Comparing and
Generalizing», i Cohen och O’Conner
(red.), Comparison and History, s. 12.
24 l’Industrie textile dans le monde. Problèmes
économiques et sociaux [BIT: Etudes
et Documents B 27] 2 vol. Geneve 1937.
25 Den belgiske experten deltog dock i
projektet och en av författarna till ett jämförande
kapitel är specialist på belgisk textilhistoria;
det belgiska exemplet har därför
spelat en roll I våra diskussioner.
26 Som framhållits av David Jenkins,
Cambridge History of Western Textiles,
Cambridge 2003, s. 4.
27 Andrea Komlosy, »Spatial division
of labour, global interrelations, and imbalances
in regional development», i: Lex
Heerma van Voss, Els Hiemstra-Kuperus
och Elise van Nederveen Meerkerk, The
Ashgate Companion to the History of Textile
Workers, Aldershot 2010.
28 Till exempel Franklin Mendels,
»Proto-industrialization: the First Phase
föredrar att förhandla med sina arbetsgivare, något som de
tror vara mindre riskabelt. Dessa tendenser försvagar facket
ytterligare. 95 Arbetarnas organisationer inom textilindustrin
har dock, även om de i långa loppet varit svaga, haft en stor
betydelse för många textilarbetare och deras familjer, helt enkelt
som en broms i loppet mot botten. De har skapat perioder
av respit när lönerna och arbetsvillkoren förbättrades, eller
åtminstone hölls konstanta under en tid.
Några avslutande anmärkningar
Hur viktig differentiering än är, har vårt tillvägagångssätt med
ett globalt långtidsperspektiv gjort det möjligt för oss att göra
några allmänna konstateranden. De trender som tas upp här
antyder att mönster och rörelser i textilarbetets och textilarbetarnas
historia har sina rötter både i universell ekonomisk
of the Industrialization Process», Journal
of Economic History 1972:32, s. 241–261;
David Levine, »The demographic implications
of rural industrialization: a family reconstitution
study of Shepshed, Leicestershire,
1600–1851» Social History 1976:2,
s. 177–196; Peter Kriedte, Hans Medick
och Jürgen Schlumbohm, Industrialization
before Industrialization: Rural Industry in the
Genesis of Capitalism, Cambridge 1981.
29 Detta har redan noterats av Kriedte,
Medick och Schlumbohm, Industrialization
before Industrialization, s. 145. Se
också Sheilagh C. Ogilvie och Markus
Cerman, »The Theories of Proto-industrialization»,
i Sheilagh C. Ogilvie och
Markus Cerman, European Proto-industrialization
Cambridge 1996, s. 10–11.
30 Vilket till exempel blev tydligt i de
nationella översikterna över det Habsburgska
imperiet och Nederländerna.
31 Prasannan Parthasarathi, »Rethinking
Wages and Competitiveness in the
Eighteenth Century: Britain and South India»,
Past and Present 1998, s. 79–109.
32 Donald Quataert, »The Ottoman
Empire, 1650–1922», i: Heerma van Voss,
Hiemstra-Kuperus och Van Nederveen
Meerkerk, Ashgate Research Companion.
33 Robert Cliver, »China», i: Heerma
van Voss, Hiemstra-Kuperus och Van Nederveen
Meerkerk, Ashgate Research Companion.
34 Tirthankar Roy, »Indian handlooms
in the 20th Century», Jahrbuch für Wirtschaftsgeschichte
1998:2, 129–150, 149.
35 Kriedte, Medick och Schlumbohm,
Industrialization before Industrialization, s.
61–62.
36 Jan de Vries, »Between Purchasing
Power and the World of Goods: Understanding
the Household Economy in Early
Modern Europe» i John Brewer och Roy
Porter, Consumption and the World of Goods,