Jämförelse mellan fjäll och otoliter vid åldersanalys av sik ... - Havs

More documents

Recommendations

Info

FISKERIVERKET INFORMERAR 2003:6(1–36) innan de börjar återvandringen till sin födelseälv för att leka. Från Bottenviken och Kvarken sker sedan regelbundna näringsvandringar mellan lekområdena i älvarna och de åländska öarna (Wikgren 1962). Vandringssiken kan göra upp till 60 mil långa näringsvandringar längs Bottniska vikens kust (Lehtonen och Himberg 1992; Himberg et al. 1995). Konkurrens om mat gör vandringarna till ett sätt att optimera födointaget och tillväxten (Lehtonen och Himberg 1992). Den huvudsakliga födan för vuxna individer av båda sikformerna är bottendjur (Himberg et al. 1995). Karlström och Bergelin (1989) beskriver att siken börjar vandra upp i Råne älv under juli månad medan den stora uppvandringen sker i september och oktober då leken sker. Lekområdena sträcker sig från älvmynningen till cirka 15 km upp i älven men de nedre två, tre km är viktigast ur rekryteringssynpunkt (Karlström och Bergelin 1989). Karlström (1984) anger att siken i Torne älv vandrar 50–60 km upp i älven. De sikar som ingår i detta arbete fångades vid Kirveskari inom kustområdet. Under leken anses populationerna vara mer eller mindre isolerade för att efter leken återigen sprida sig längs kusten (Lehtonen och Böhling 1988). Tillväxt Båda sikformernas larver kläcks i april till maj. Efter två–tre månader är de 50–60 mm långa och lämnar då uppväxtområdena (Leskelä et al. 1991). Sik växer snabbt när den är ung, den havslekande sikens tillväxt saktar sedan ner vid tre till fyra års ålder i de flesta områden (Dahr 1947) medan vandringssiken fortsätter att växa snabbt (Lehtonen och Böhling 1988). Vad som ansetts som snabbväxande respektive långsamväxande är inte väldefinierat. Individer tillhörande en population med långsamväxande sik har i en analys ansetts inte bli större än 30 cm och med en vikt på 0,2 kilo medan de snabbväxande var över 50 cm med en vikt på 2 kilo (Raitaniemi och Heikinheimo 1998). De sikar som behandlats i detta arbete får därför anses ha en intermediär tillväxt. En fisks tillväxt kan av förklarliga skäl inte följas ge- 10 nom individens liv, däremot kan tillbakaräkning på fjäll eller otoliter ge dess längd vid en viss ålder bakåt i tiden. Görs åldersanalysen på ett felaktigt sätt kommer därmed även längden vid en viss ålder att vara felaktig. I detta arbete gjordes inga tillbakaräkningar och längd vid given ålder innebar därmed längd vid den ålder fisken hade då den fångades. För en population innebar tillväxttakt därmed längd vid given ålder för respektive åldersklass. Himberg et al. (1995) fann att tillväxten (längd vid given ålder) hos sik från Skärgårdshavet (söder om Bottniska viken) var mycket god i förhållande till tillväxten hos sik från Bottenviksälvar. Längre tillväxtperiod, högre temperatur och bättre födotillgång bidrar också till att sydligare bestånd växer snabbare än nordliga (Lehtonen och Himberg 1992). Någon tydlig geografisk trend i tillväxt hos de olika vandringssikarna från olika Bottenviksälvar har inte kunnat påvisas för undersökningar från finska sidan av Bottenviken samt Torne älv (Leskelä et al. 1993). Många arter skiljer i tillväxt mellan könen, men Dahr (1947) observerade inte någon genomgående storleksskillnad mellan könen bland havslekande sik vid Upplandskusten, inte heller visade tillbakaräkning på fjäll någon skillnad i tillväxt mellan könen. Ålder vid könsmognad Hanar uppnår könsmognad redan under andra levnadsåret och honorna under tredje eller fjärde för sik vid Upplandskusten (Dahr 1947). Ausen (1976) anger att för majoriteten av både hanarna och honorna uppnås könsmognad vid fyra års ålder, för de som är tre år och könsmogna är majoriteten hanar medan honorna dominerar i gruppen som blir könsmogna vid fem och sex års ålder (n=470). Snabbväxande sikar anses uppnå könsmognad tidigare än långsamväxande (Wikgren 1962). Reproduktion är energikrävande och påverkar den lekande individens somatiska tillväxt och därmed även fjällen och otoliterna (Panfili et al. 2002). Skurdal et al. (1985) anger att tillväxten saktar ner eller avstannar vid uppnådd könsmognad i de flesta sikpopulationer och att de mönster detta läm-
nar på fjällen ger värdefull information om ålder för könsmognad. Persson et al. (1998) har visat att de hormonella förändringar som förekommer hos laxfiskar vid lek orsakar förändringar i kalciummetabolismen, vilket därmed markeras i fjällets mönster. Även på otoliten har ansetts lämnas markeringar vid första lek samt vid följande års lek både hos sik (Ausen 1976) och torsk (Rollefsen 1933). Det råder olika uppfattning om huruvida den adulta individen leker varje år eller gör uppehåll i lek vissa år. Den rådande uppfattningen är att lek i regel försiggår varje år (Wikgren 1962). Svärdson (1979) anser att vissa honor leker vartannat år medan andra källor gör skillnad mellan sikformerna och anger att de flesta sikar från älvarna i norra Bottenviken inte leker varje år medan de havslekande eller de från de söd- Material och metoder Lokalerna och fisket Insamlingsfisken utfördes med olika redskap och skilda metoder vid de olika lokalerna vilket gör att materialen från områdena inte är helt jämförbara (figur 1 och tabell 2). För insamling av den havslekande siken i Forsmark och Gräsö utfördes ett standardiserat provfiske 26 september–15 oktober 2001. Provfisket genomfördes med kustöversiktsnät på cirka 20 meters djup enligt Thoresson (1996). Vid Gräsö fiskades förut- Jämförelse mellan fjäll och otoliter vid åldersanalys… 11 ra älvarna gör det (Lehtonen och Himberg 1992). För en norsk sjö visades att endast drygt en procent av de individer som lekt tidigare år gjorde uppehåll i leken under provtagningsåret (n=332). Bedömningen huruvida individen lekt tidigare år eller inte baserades på förekomst av så kallade lekringar på otoliten (Ausen 1976). Om en individ inte leker varje år kommer därmed eventuellt mönstret i fjällen att vara olika de år lek skett och de år lek uteblivit. För de vandrande sikarna kan vandringen in och ut ur sötvatten ytterligare att kunna påverka strukturerna (Panfili et al. 2002). Ålder för könsmognad har relevans i förvaltningen av fisket då det är viktigt att fisken får reproducera sig åtminstone en gång innan den fiskas upp (Lehtonen och Böhling 1988). om det ovan nämnda, 45 slumpmässigt fördelade översiktsnät av annan typ. Prover togs på samtliga fångade sikar. För den vandrande, älvlekande siken från Kamlunge, Kirveskari och Råneå har not, sikfällor och ryssjor använts för insamling av fisken (Hasselborg 2001, 2003 muntligen). I Kamlunge ligger fiskeplatsen cirka 25 km uppströms mynningen i Kalix älv. I Kirveskari har fisket bedrivits i skärgården relativt nära Tabell 2. Provtagningslokaler, antalet provtagna individer och tidpunkt för provtagningen. 2001 2002 äldre data provtagningslokal antal period antal period antal period Forsmark, Upplandskusten 90 okt 1622 sept–okt 1980–2000 Gräsö, Upplandskusten 53 sept–okt 426 sept–okt 1994–2000 Kamlunge, Kalix älv, Bottenviken 155 sept 150 sept Kirveskari, Torne skärgård, Bottenviken 137 aug Råneå, Råne älvs mynning, Bottenviken 119 aug 150 sept
Page 1 and 2: FISKERIVERKET INFORMERAR Jämförel
Page 3 and 4: Jämförelse mellan fjäll och otol
Page 7 and 8: Siken kom från två populationer m
Page 9: annat deras olika antal gälräfst
Page 13 and 14: Äldre data från Forsmark och Grä
Page 15 and 16: År 2002: Sikar provtagna år 2002
Page 17 and 18: att fjällen visade högre ålder
Page 21 and 22: andel ind., % 50 40 30 20 10 0 3 4
Page 23 and 24: totallängd, mm 600 500 400 300 tot
Page 25 and 26: totallängd, mm 600 500 400 300 200
Page 27 and 28: möjligheten att se mönster. Då b
Page 29 and 30: genomgående storleksskillnad mella
Page 31 and 32: Referenser Skriftliga källor Anony
Page 33 and 34: Sandström, O., R. Hudd, A. Leskel
Page 37 and 38: Sik, hane, 245 mm, ålder 2 år, ti

Jämförelse mellan fjäll och otoliter vid åldersanalys av sik ... - Havs

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?