Del 3. Boendesegregation i Sverige - Hyresgästföreningen

Boendesegregation 

orsaker, konsekvenser i Sverige 

och åtgärder 

en förstudie om levnadsvillkor och boende – del tre 

Jonas Hugosson och Camilla Maandi, på uppdrag av Hyresgästföreningen

Förord 

Den ekonomiska utvecklingen under senare år har medfört att många människor har fått 

det bättre samtidigt som vi upplever att klyftorna i samhället växer och att det växande 

välståndet inte kommer alla till del. 

Det handlar om bostadsbrist, hemlöshet, segregation, utanförskap, otrygghet, 

diskriminering, trångboddhet och hög utrymmesstandard, gated communities, 

allmännyttans och hyresrättens framtid. Men även om hur bostadsmarknaden påverkas 

av växande inkomstskillnader, det växande antalet unga och äldre, invandringen, nya 

behov och krav på det framtida boendet. 

Boende handlar inte bara om bostaden utan också om hur det fungerar med vård, skola 

och omsorg där man bor. Det handlar även om kommunikationer, kommersiell service 

och inte minst möjligheten att få jobb. Vi bygger samhällen – inte bara bostäder. 

Hyresgästföreningen anser att det skulle behövas en utredning om levnadsvillkor och 

boende som tog ett helhetsgrepp på dessa frågor. Därför har vi tagit ett första steg i form 

av en förstudie. 

Förstudien omfattar fyra olika delar: 

• Bostaden en grundbult i välfärden – professor Bengt Owe Birgersson beskriver 

utvecklingen inom bostadspolitiken från den bostadssociala utredningen på 

1940-talet fram till idag. 

• Så lever människorna idag – Anna Eklöf, Sven Bergenstråhle och Pär Svanberg 

på Hyresgästföreningen riksförbundet belyser gruppers roller och 

förutsättningar i samhället och på bostadsmarknaden. 

• Boendesegregation i Sverige – orsaker, konsekvenser och åtgärder. Denna del 

är utarbetad av Jonas Hugosson och Camilla Maandi på Institutet för bostadsoch 

urbanforskning, Uppsala universitet 

• Vad behöver göras? Ett förslag till vilka frågor en utredning om levnadsvillkor 

och boende borde ta upp. 

Förstudiens olika delar finns att ladda ner på Hyresgästföreningens hemsida. 

Dessutom finns en tryckt skrift som är en sammanfattning av de olika delarna skriven 

av Karin Wennermark. Skriften kan beställas via Hyresgästföreningen. 

Barbro Engman Sven Bergenstråhle 

Ordförande Hyresgästföreningen Projektledare

Innehåll 

Boendesegregation i Sverige - orsaker, konsekvenser och åtgärder ...................................... 3 

Segregation och segmentation ............................................................................................ 3 

Demografisk boendesegregation......................................................................................... 4 

Etnisk boendesegregation ................................................................................................... 5 

Socioekonomisk boendesegregation................................................................................... 5 

Den geografiska dimensionen............................................................................................. 6 

Historik................................................................................................................................... 6 

För- och efterkrigstiden....................................................................................................... 7 

Den etniska aspekten uppmärksammas............................................................................... 8 

Teorier och mekanismer......................................................................................................... 9 

Från Chicagoskolan till strukturella förklaringar....................................................................................9 

Materiell struktur ...................................................................................................................................10 

Handling.................................................................................................................................................11 

Hur majoritetsbefolkningen bidrar till segregationen...........................................................................12 

Segregation på andra platser än staden................................................................................. 12 

Segregationens konsekvenser - grannskapseffekter ............................................................. 15 

Grannskapseffekter ........................................................................................................... 15 

Teorier om grannskapet.........................................................................................................................15 

Metodologiska hänsynstaganden...........................................................................................................17 

Svensk forskning – Grannskapseffekter ........................................................................... 18 

Utbildning ..............................................................................................................................................19 

Hälsa.......................................................................................................................................................20 

Inkomster och sysselsättning.................................................................................................................21 

Positiva effekter av segregation ............................................................................................................22 

Politiska åtgärder för minskad segregation .......................................................................... 23 

Spridningspolitik....................................................................................................................................23 

Områdesbaserad politik .........................................................................................................................25 

Social blandning ....................................................................................................................................29 

Sammanfattning och slutsatser............................................................................................. 30 

Litteratur – och källförteckning............................................................................................ 32 

2

Boendesegregation i Sverige - orsaker, konsekvenser 

och åtgärder 

Segregationsforskningen i Sverige och i andra länder berör flera samhällsvetenskapliga 

discipliner. Det talas om segregationsproblemet, men vad är egentligen problemet? Vem är 

segregationen ett problem för? Man kan argumentera för att den geografiska åtskillnaden av 

människor i befolkningskategorier är ett samhällsproblem, att det i det långa loppet leder till 

brister i sammanhållning, gemenskap och i längden demokrati, och att samhället därför bör 

bekämpa segregation för att bibehålla en fungerande och rättvis struktur. Med andra ord ett 

samhälle där alla känner sig lika behandlade av allt ifrån medmänniskor till beslutsfattare 

och känner samma förutsättningar att bo och arbeta var man vill. Det finns gott om exempel 

på forskning där det konstateras att utanförskap och bristande integration kan få allvarliga 

konsekvenser för individen. Utan en väg in i samhället, in i arbetslivet och den sociala 

gemenskapen ökar risken för att individen söker sig mot ett liv utanför den ram som sätts 

upp av rättssystemet, in i glömska och anonym statistik. 1 

Boendesegregationen är ett av samhällets mest synliga exempel på skillnaderna 

mellan rika och fattiga och mellan personer av olika etniskt ursprung. Således har ämnet 

varit särskilt intressant för statliga utredningar inriktade mot integration och bostadspolitik. 

I föreliggande rapport försöker vi sammanfatta vad vi vet om boendesegregationen i 

Sverige idag. Vi redogör också för de teoretiska perspektiven, konsekvenserna av 

segregationen samt vad som gjorts politiskt för att försöka motverka den. Det inledande 

avsnittet behandlar begreppet boendesegregation, hur det används och vad det betyder. 

Segregation och segmentation 

Segregation betyder åtskillnad. Boendesegregation kan i sin tur definieras som rumslig 

åtskillnad i bosättningsmönster av olika kategorier av människor. Enkelt uttryckt syftar 

studier av boendesegregation till att ta reda på vem som bor var och varför. Inom 

segregationsforskningen är de vanligast förekommande kategorierna följande 2 : 

• Demografisk segregation 

• Etnisk (”rasmässig”) segregation 

• Socioekonomisk segregation 

Den demografiska aspekten fokuserar på geografiska fördelningsskillnader efter ålder, kön 

och hushållstyper. När man studerar etnisk segregation så intresserar man sig för skillnader 

i bosättningsmönster mellan personer med olika etniska karakteristika, som t.ex. fransk- och 

svensktalande, kurder och kosovoalbaner, eller invandrare och svenskar. Den 

socioekonomiska, eller klassmässiga segregationen, berör uppdelningen av människor efter 

resurser som inkomster, utbildning och arbetsmarknadsstatus. 

Ett oundvikligt problem för segregationsforskare är de gränsdragningar och 

definitioner man måste göra vid själva kategoriseringen. Vilka kan egentligen kategoriseras 

som ”låginkomsttagare” eller ”svenskar”? Det här inledande problemet är ett viktigt första 

steg i varje studie om segregation. Det kan också vara ett ganska kontroversiellt sådant. 

Uppdelningen är inte självklar och motiveras ibland inte. Eftersom språkbruket i sig kan 

1 Nyare amerikansk forskning betonar de stora samhällskostnader som segregationen medför, se Carr, J. 

H. & Kutty, N. K. (Eds.) (2008) Segregation. The Rising Costs for America. New York: Routledge. 

2 Andersson, R. (2007 a) Boende och segregation. I: Abby Peterson & Mikael Hjerm, Etnicitet. 

Perspektiv på samhället, s. 116-144. Malmö: Gleerups Utbildning AB. 

3

idra till att befästa olika slags föreställningar är det viktigt att forskaren redogör för 

utgångspunkter och motiverar sina definitioner. Vidare är det med nödvändighet så att 

kategorierna – hur de än definieras– sammanfaller på olika sätt. I områden som domineras 

av etniska minoriteter är t.ex. unga och låginkomsttagare ofta överrepresenterade. 3 En 

fördelning som ser ut att kunna förklaras på etnisk grund kan ha en helt annan förklaring. 

Begreppet invandrare i synnerhet har alltid varit omgärdat av kontroverser. Att en 

person som fötts i ett annat land än Sverige och sedan flyttar hit kallas invandrare är en sak, 

men när upphör individen att vara invandrare? Är det när han eller hon själv väljer att kalla 

sig ”svensk” och har skaffat sig svenskt pass? Eller är invandrare något man förblir? Och 

hur är det med barnen till utrikes födda föräldrar, ska de benämnas svenskar, invandrare 

eller andra generationens invandrare? När blir de i så fall svenskar? Begreppet invandrare 

kommer att fortsätta vålla debatt och det finns ingen självklar definition utöver 

födelselandsdefinitionen. Debatten kring definitionen anknyter direkt till diskussioner om 

”Vi och dom” och bidrar till att vidmakthålla den etniskt svenska majoritetsbefolkningen 

som normen i samhället. 4 

I Sverige har begreppet boendesegregation i folkmun blivit synonymt med 

bostadsområden som kommit att betecknas som ”utsatta”, dvs. bostadsområden som 

karakteriserats som sådana utifrån sysselsättnings- och arbetslöshetsnivåer, inkomstnivåer 

och andra välfärdsmått. Miljonprogramsområdena från 1960- och 1970-talen är de platser 

som de allra flesta associerar begreppet boendesegregation till. Men den bilden av 

boendesegregationen i Sverige är endast en av myntets sidor. Dessa områden uppvisar ofta 

en relativt heterogen bild av de boendes etniska, socioekonomiska och demografiska 

karakteristika, åtminstone i relation till de bostadsområden där samhällets mer välbärgade 

invånare bor. De områden som är mest homogena, och som därmed i högre utsträckning 

kan betecknas som segregerade i jämförelse med andra bostadsområden, är istället 

bostadsområden som domineras av ägandeformer av boende som t.ex. Djursholm utanför 

Stockholm, eller Vellinge utanför Malmö. I dessa och andra liknande villaområden är 

befolkningen betydligt mer homogen ur åtminstone ett etniskt och socioekonomiskt 

perspektiv. 5 Det är dock i praktiken aldrig så att vi finner områden där absolut åtskillnad 

mellan kategorier råder, där det exempelvis bor 100 procent fattiga och inga rika alls. Vad 

studier av segregation ofta analyserar är därför skillnader i fördelningen mellan kategorier. 

Det finns ingen klar definition av var gränsen går för att segregation ska anses råda. Det 

som är intressant är istället de fördelningsvariationer som råder mellan de bostadsområden 

man studerar och vad dessa skillnader i sammansättning kan betyda för de boende och för 

samhället. 

Demografisk boendesegregation 

Den demografiska aspekten av boendesegregation berör åtskillnaden mellan människor av 

olika ålder, kön och hushållstyper, som t.ex. barnfamiljer och pensionärer. Den typen av 

kategorisering är intressant vid exempelvis studier av vilka bostadsområden som har en 

större andel barnfamiljer än andra och för att ta reda på om det finns bostadsområden eller 

stadsdelar där många äldre ensamstående bor. Svar på sådana frågor kan vara viktiga för en 

kommun som vill planera servicebehovet i olika delar av kommunen. En vanlig form av 

demografisk boendesegregation i städerna skapas medvetet genom byggandet av 

3 Andersson, R. (2007 a) 

4 Ericsson, U., Molina, I., & Ristilammi, P. (2002) Miljonprogram och media – Föreställningar om 

människor och förorter, Stockholm: Riksantikvarieämbetet, Norrköping: Integrationsverket. 

5 Andersson, R., 2000: Etnisk och socioekonomisk segregation i Sverige 1990-1998. SOU 2000:37, 

Arbetsmarknad, Demografi och Segregation. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer, pp 223-266. 

4

studentbostäder i särskilda områden. Eftersom studentboendet är en relativt kort fas i livet 

anses oftast fördelarna med ett särboende överväga. Den demografiska segregationen har 

hamnat lite i skymundan för de två övriga kategoriseringarna på senare år men inte minst i 

perspektiv av dels en åldrande befolkning, dels en allt större andel högskolestuderande, kan 

frågan säkert växa i betydelse framöver. Som påtalas ovan bör också varje analys av etnisk 

och socioekonomisk segregation ta hänsyn också till variationer i demografisk 

sammansättning. 

Etnisk boendesegregation 

Arbetet med den etniska formen av boendesegregation kan sammanfattas med att man oftast 

studerar etniska minoriteters boende i förhållande till majoritetsbefolkningen och tvärtom. 

Vanligen handlar det om att studera om och i så fall varför etniska minoriteter är 

koncentrerade till vissa specifika bostadsområden eller delar av staden. Studier kring etnisk 

boendesegregation har under lång tid fokuserat på minoritetsgruppernas respektive beteende 

och deras situation, och det är först på senare tid som fokus förskjutits mer till 

majoritetsbefolkningens och institutionella aktörers beteende som en förklaringsfaktor till 

den här typen av segregation. 

Separeringen av befolkningen i etniska kategorier kan ske på olika sätt. Eftersom 

svensk statistik endast möjliggör två definitioner baserade på ursprung (födelseland och 

medborgarskapsland) är alla registerbaserade studier baserade på endera av dessa 

klassifikationsgrunder. Att skilja utrikes födda från infödda svenskar är den i 

sammanhanget vanligaste uppdelningen. Skälet är bland annat att definitioner utgående från 

medborgarskap ger en snäv och begränsad kategori ”invandrare”; mer än hälften av de 

utlandsfödda är svenska medborgare och personer med annat medborgarskap utgörs främst 

av nyinvandrade. 

Roger Andersson föreslår att man skiftar fokus från minoriteterna i det svenska 

samhället till majoritetsbefolkningen och beskriver områden som tidigare definierats som 

”invandrartäta” som ”svenskglesa” istället. En sådan definition menar han skulle bidra till 

att belysa majoritetsbefolkningens agerande på bostadsmarknaden som en viktig 

förklaringsfaktor till etnisk boendesegregation istället för att skjuta över ”skulden” till 

minoriteters val och handlingar på bostadsmarknaden. 6 

Det fokus som forskningen lagt på negativa trender i så kallade utsatta områden och 

på dem som bor där, har enligt kritiska röster lett till en stigmatisering av dessa områden 

och dess invånare, som i sin tur enligt vissa forskare förstärkt det utanförskap som de 

boende där redan upplever på grund av bristande socioekonomiska resurser och 

språkbarriärer. 7 

Socioekonomisk boendesegregation 

Den socioekonomiska boendesegregationen berör frågan hur grupper i samhället med olika 

socioekonomiska förutsättningar, till exempel vad gäller inkomster, utbildning och 

arbetsmarknadsstatus, lever åtskilda. Denna form av segregation kallas också klassmässig 

eftersom det ligger nära till hands att anknyta inkomstskillnader och liknande till 

klasstillhörighet. I likhet med den etniska boendesegregationen har forskningen främst varit 

6 Andersson, R. (1997) Svenskglesa bostadsområden. Invandrare & Minoriteter 1997 no 2, pp. 19-24. 

7 Ericsson, U., Molina, I., & Ristilammi, P. (2002). 

5

intresserad för hur ”förlorare”, dvs. låginkomsttagare, beter sig på bostadsmarknaden och 

hur de mindre bemedlade bor i förhållande till medelinkomsthushållen. 

Den geografiska dimensionen 

Det vanligast förekommande är att studera hur skilda kategorier är fördelade på 

bostadsområdesnivå, eller grannskap. Hur dessa bostadsområden eller grannskap definieras 

och vilken skalnivå som används vid studier av segregation har avgörande betydelse för det 

resultat man når vid segregationsanalyser. En bild framträder om forskaren väljer att studera 

fördelningen mellan två bostadsområden, och en annan bild kan uppstå om forskaren väljer 

att specialstudera variationerna inom ett bostadsområde. Ett större perspektiv riskerar att 

missa viktiga skillnader inom varje område. Det kan ju vara så att det generellt sett bor 

väldigt många ekonomiskt välmående i en förort till staden, men att ett fåtal mindre 

områden i samma förort uppvisar en dominans av låginkomsttagare. Skalnivån är med andra 

ord viktig i sammanhanget. 

I den svenska kvantitativa segregationsforskningen är en vanlig metod att dela in 

städerna eller det geografiska område som skall undersökas i så kallade SAMS-områden 

(Small Area Market Statistiscs). Svensk befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån 

placerar varje individ i ett sådant område baserat på boende eller arbetsplats (beroende på 

vad man vill studera) och dessa områden är i städerna av sådan storlek att de lämpar sig för 

studier av boendesegregation. Om vi tar Stockholm som exempel så är staden indelad i över 

100 sådana områden vilket gör att det blir lättare att studera segregationen på detaljnivå. 

Med ett mindre antal större områden skulle segregationsmönstren inte framträda lika 

tydligt. 8 Det har på senare tid blivit vanligare att utnyttja fastighetsregistrens koordinatdata. 

Varje fastighet (bostad och annan byggnad, t.ex. en arbetsplats) har en precis geografisk 

bestämning uttryck som ett koordinatpar (öst-västlig och nord-sydlig position). Med 

utgångspunkt från detta kan forskaren själv konstruera grannskap som anses lämpliga för 

analyser. Metoden är tidskrävande men nämns därför att flera svenska studier av 

segregationens konsekvenser utgår från individspecifika geografiska rum (exempelvis kan 

omgivningar skapas för varje individ). 9 

Historik 

Den här delen av rapporten, som inriktar sig på att översiktligt beskriva utvecklingen av den 

svenska bostadspolitiken i relation till begreppet segregation, inleds med ett avstamp i 

1930-talet. Det går naturligtvis att blicka längre tillbaks i tiden, men för ett arbete kring 

ämnet boendesegregation i en svensk kontext känns Stockholmsutställningen i början av 

1930-talet, där funktionalismen och boendesituationen i landet sattes i fokus på allvar, som 

en lämplig utgångspunkt. Avsnittet behandlar endast utvecklingen fram till och med slutet 

av 1970-talet eftersom den senare perioden behandlas i kapitlet om politiska åtgärder för 

minskad boendesegregation. 

8 Andersson (2007 a) 

9 Se t.ex. Musterd, S., Andersson, R., Galster, G. & Kauppinen, T., 2008, Are immigrants' earnings 

influenced by the characteristics of their neighbours? Environment and Planning A, volume 40, pp 785- 

805. 

6

För- och efterkrigstiden 

”Sedan länge existerade det en bostadssegregation i Malmö. I Staden mellan 

broarna var Östergatan, Södergatan, Stortorget och Gustav Adolfs torg förnäma 

bostadsområden, medan kvarteren söder om Väster- och Östergatorna höll på att 

förslummas. Utanför broarna var Regementsgatans sträckning längs kanalen 

överklassbetonad. Lugnet och Södra och Östra förstäderna med deras 

förlängningar – Möllevången och Sofielund i söder och Kirsebergsstaden i öster – 

rymde däremot typiska arbetarkvarter. Delar av Kirsebergsstaden hade avgjort 

dåligt rykte.” (Malmö stads historia, del 5, Mellankrigstiden, s. 424.) 

Standarden och tillgången på bostäder anses vara generellt sett hög i Sverige idag. 

Verkligheten var en helt annan under 1930-talet. Livsvillkoren för flertalet fattiga 

barnfamiljer var allt annat än bra. Arbetarfamiljer inne i staden och bondefamiljer ute på 

landsbygden bodde ofta mycket trångbott och i hem med låg boendestandard. Som exempel 

kan nämnas att ungefär 30 procent av barnen under 15 år var hemmahörande i ett trångbott 

hushåll. I jämförelse med övriga Europa var förhållandena mycket dåliga och behovet av att 

på något sätt åtgärda bostadsproblematiken var akut. 10 Två av de mest tongivande namnen i 

svensk bostadspolitisk historia, Alva och Gunnar Myrdal, belyste dessa svåra problem 

gemensamt och argumenterade för en ny bostadspolitik som skulle stå i centrum för den 

allmänna socialpolitiken i Sverige. Tillsammans skrev de det för svensk bostadspolitik 

betydelsefulla arbetet ”Kris i befolkningsfrågan” 1934, där förbättrade livsvillkor i form av 

framför allt en högre boendestandard lyftes fram som en lösning på den stora utvandringen 

av arbetskraft till företrädelsevis USA, som skett tidigare under århundradet. Tillsammans 

med andra experter på området arbetade de också med den ”Bostadssociala utredningen” 

som startade 1933 under ledning av Alf Johansson. 11 

Utredningen lade inte fram sitt slutbetänkande förrän år 1945, men under tiden gav 

arbetet med utredningen resultat som debatterades livligt bland beslutsfattare och media. 

Utredningen utgjorde redan innan den var klar grunden för en ny bostadspolitik som var 

inriktad på att förbättra boendeförhållandena för hela befolkningen. Detta skulle 

åstadkommas genom att uppmuntra ett stadigt bostadsbyggande med de kommunala 

bostadsföretagen som ett viktigt instrument, och med ekonomiskt stöd till privata och 

offentliga aktörer från staten. Standarden på bostäder skulle förbättras och hyrorna skulle 

hållas på jämna och låga nivåer. Den här nya bostadspolitiken, som var inriktad mot att 

förbättra livsvillkoren för alla, var ett steg ifrån den äldre politiken, som inriktades på att 

förbättra situationen för dem som hade det sämst genom riktade insatser. Den nya 

bostadspolitiken ingick i en allmän välfärdssatsning av den socialdemokratiska regeringen 

där mål som full sysselsättning, ökad standard och tillgänglighet inom sjukvården och en 

bra skola för alla ingick. Staten byggde grunden för det som kom att kallas den svenska 

modellen. 12 

Bostadspolitiken som följde på den bostadssociala utredningen kom att bli mycket 

framgångsrik. Bostadsförsörjningen i form av dess tre huvudsakliga processer, produktion, 

distribution och konsumtion, blev tack vare tre faktorer mycket lyckad när det gällde att 

förse den svenska befolkningen med bostäder. Statliga lån var viktiga för att de privata 

bostadsbyggarna vid sidan om de kommunala bostadsföretagen skulle kunna producera 

bostäder utan större inslag av spekulation. De för byggbolagen mycket gynnsamma lånen 

uppmuntrade en snabb och storskalig bostadsproduktion. Det offentliga markägandet har 

10 Ramberg, K. (2000) Allmännyttan – Välfärdsbygge 1850-2000, Stockholm: SABO. 

11 Molina, I. (1997) Stadens rasifiering – Etnisk boendesegregation i folkhemmet, Geografiska 

Regionstudier 32, Kulturgeografiska insitutionen, Uppsala universitet. & Ramberg, K. (1950). 

12 Ramberg, K. (2000). 

7

också varit en viktig del i efterkrigstidens bostadsproduktion. Kommunala förköpsrätter och 

möjlighet till expropriation av lämplig mark har gjort det lättare för kommunerna att planera 

bostadsbyggandet. Slutligen har huvuddelen av bostadsproduktionen bedrivits av ett fåtal 

stora aktörer som inte på egen hand haft kontroll över hela byggnadsprocessen. De 

kommunala bostadsföretagen, de stora privata bostadsföretagen och de kommunala 

planeringskontoren har tillsammans organiserat och koncentrerat byggnadsprocessen. 13 

Den etniska aspekten uppmärksammas 

I det här sammanhanget var boendesegregationen knappast en framträdande ingrediens, 

men man konstaterade att många fattiga och barnrika hushåll bodde i nedgångna 

bostadskvarter eller i hus ute på landet. Den demografiska aspekten lyftes fram ytterligare 

genom bidrag till barnrika hushåll men den etniska aspekten var ännu inte aktuell. 

Först på 1960-talet, i samband med ökad allmän invandring och stor 

flyktinginvandring istället för den tidigare dominerande arbetskraftsinvandringen började 

boendesegregationen diskuteras i den allmänna debatten. Då var ledorden för politiken 

assimilation och stöd till de nyanlända för att de snabbt skulle kunna etablera sig i det 

svenska samhället och vardagslivet. 1964 hade den etniska boendesegregationen blivit 

tydligare i Sverige men man fokuserade fortfarande i det stora hela främst på den 

socioekonomiska aspekten. Något senare diskuterades för första gången på allvar införandet 

av en statlig invandringspolitik och frågan utreddes grundligt i ”Invandrarutredningen” som 

inleddes 1968 där den nya politiken skulle formuleras. 14 Följande år etablerades 

Invandrarverket som statlig myndighet med ansvar för immigrationen och integrationen av 

de nyanlända till det svenska samhället. Invandrarutredningen kom med sitt slutbetänkande 

först 1974 men innehöll inga konkreta förslag på specifika åtgärder för att bekämpa den 

tilltagande segregationen. Utredarna ansåg att frågan borde lösas inom ramen för den 

allmänna bostadspolitiken och inte genom särskilt riktade åtgärder. I utredningen fanns 

också en genomgång av invandrarnas livsvillkor. Den sämre standarden på de bostäder som 

invandrare i hög grad bodde i betraktades som en övergående fas och som en del i en 

socioekonomisk karriär. Assimileringstanken från tidigare ersattes av en fokus på 

integration på lika villkor, där individen skulle ges möjlighet att välja sin egen grad av 

anpassning och behålla sin kulturella identitet. 15 

Invandringen ökade dramatiskt i samband med att miljonprogrammet färdigställdes 

vilket ledde till att många av de nyanlända invandrarna koncentrerades till dessa nya 

bostadsområden där allmännyttiga hyresrätter dominerade. Samtidigt uppmärksammades att 

dessa bostadsområden inte var riktigt så lyckade som de en gång i tiden tyckts vara. 

Livsmiljön ansågs innehållsfattig och tråkig vilket tillsammans med koncentrationen av 

invandrare och människor i socialt utanförskap ledde till sociala problem och 

stigmatisering. Den fysiska miljön befanns vara viktig för det sociala livet och efter att 

Boendeutredningen som inleddes 1970 kom med ett slutbetänkande 1974 gjorde man ett 

betydelsefullt tillägg till bostadspolitiken, nämligen målsättningen om allsidig 

hushållssammansättning i den kommunala planeringen. Genom att variera utbudet av 

upplåtelseformer och hustyper inom bostadsområden hoppades man kunna uppmuntra 

blandningen av hushåll och individer med olika socioekonomisk bakgrund. Den etniska 

13 

Molina, I. (1997) 

14 

SOU 1974:69: Invandrarna och minoriteterna, Invandrarutredningen: Huvudbetänkande. Stockholm: 

Liber Förlag. 

15 

Urban, S. (2005) Att ordna staden – Den nya storstadspolitiken växer fram. Lund: Arkiv förlag. 

8

aspekten fanns inte uttryckligen med i slutbetänkandet men begreppet blev högst aktuellt 

året därpå. 16 

Från och med 1975 började begreppet ”etnisk boendesegregation” användas och 

definieras i offentliga dokument i samband med att Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna 

blev klara. I slutbetänkandet kopplade man ihop socioekonomisk och etnisk 

segregation som två processer som förstärkte varandra. Vidare uttryckte man oro för att 

koncentrationen av så många resurssvaga hushåll i miljonprogramsområdena kunde leda till 

konflikter mellan grupper med olika kulturell tillhörighet. Bland annat så var utredarna 

oroliga för att kulturella konflikter mellan fattiga infödda svenskar och fattiga invandrare 

kunde leda till att de svenskar som hade förmåga flyttade därifrån och på så sätt förstärkte 

den etniska dimensionen av segregationsprocessen. Den etniska boendesegregationen hade 

blivit ett samhällsproblem. De föreslagna åtgärderna bestod dels i att utjämna de 

socioekonomiska skillnaderna, dels i att rikta särskilda åtgärder mot dem som hade det 

svårast. 17 Detta var ett avsteg från den tidigare hållningen om att huvudsakligen arbeta med 

generella åtgärder. 

Teorier och mekanismer 

Detta avsnitt behandlar de teoribildningar som varit dominerande inom 

segregationsforskningen sedan dess genombrott i USA på 1930-talet. Avsnittet inleds med 

en historisk tillbakablick för att synliggöra hur teorierna utvecklats och förändrats, och även 

vad som tillkommit under vägens gång. Avsnittet inkluderar en överblick över dagsaktuella 

teorier om segregation i en svensk kontext. 

Från Chicagoskolan till strukturella förklaringar 

Begreppet segregation kommer från amerikansk socialekologi och har sitt ursprung i den 

forskning som bedrevs i framförallt Chicago under 1920-talet. Förslumning och uppdelning 

av städer i fattiga och rika kvarter hade givetvis uppmärksammats långt dessförinnan, inte 

minst i samband med industristädernas enorma expansion under 1800-talet. Men 

sociologerna inom den så kallade Chicago-skolan utvecklade teorier och begrepp som förde 

urbanforskningen framåt. Man utgick ifrån att människorna (inte minst olika vågor av 

invandrare) i staden konkurrerar med varandra om boende och arbetsplatser inom det 

begränsade utrymme som staden erbjuder, och man applicerade en slags socialdarwinism 

för att förklara de skillnader man såg i bosättningsmönster och inkomstnivå. Enligt den här 

socialekologiska ansatsen kan staden delas in i socioekonomiskt homogena zoner där de 

mest resurssvaga (framförallt etniska minoritetsgrupper) bosätter sig i de nedgångna delarna 

av staden. I takt med att hushållen skaffar sig bättre ekonomi och blir allt mer assimilerade i 

majoritetskulturen så säger teorin att de ”uppgraderar” sitt boende till nästa kategoriområde 

där arbetarklassen bor, och på längre sikt flyttar till mer välbeställda bostadsområden i takt 

med att livssituationen förbättras. 18 

Under 1970-talet ifrågasattes grundtesen att valet av bostad så starkt påstods korrelera 

med hushållens socioekonomiska status. Istället argumenterade vissa forskare för att det är 

de boendes egna preferenser som i hög grad styr var hushållen väljer att bosätta sig. 

Socialekologerna förutsatte att de individuella hushållen oundvikligen väljer att flytta från 

16 

Urban, S. (2005) 

17 

SOU 1975:51: Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. Slutbetänkande av boende- och 

bostadsfinansieringsutredningarna. Stockholm: Göteborgs Offsettryck AB. 

18 

Johnston, R. J., Gregory, D. and Smith, D. M. (red.) (1994) The Dictionary of Human Geography, third 

edition, Oxford: Blackwell. 

9

vad de kallande boende i ”övergångszoner” så fort de har resurser att göra det. Ny forskning 

visade att många valde att stanna trots att de uppenbarligen hade ekonomiska 

förutsättningar att göra ett annat val. Kritiken grundade sig i ett ifrågasättande av viljan hos 

etniska minoriteter att assimileras in i majoritetskulturen. Forskarna var överens om att den 

övervägande delen eftersträvade jämlikhet vad gällde ekonomi, arbete och utbildning, men 

att många samtidigt ville bevara någon slags kulturell identitet och därför stannade i de 

områden där de återfann många landsmän. Resultatet kallar forskarna för kongregation, dvs. 

samling, och en frivillig sådan av etniska minoriteter (”voluntary ethnic clustering”). 19 

Senare forskning har lett till att denna kritik i sin tur har ifrågasatts. Istället för att 

lägga ”skulden” för segregation på etniska minoriteter och socioekonomiskt svaga grupper 

så förklarar de flesta segregationsforskare utvecklingen idag med att dessa kategorier på 

olika sätt är hindrade från att helt och fullt delta i majoritetssamhället genom rådande 

samhällsstrukturer. Banker, låneinstitut och mäklare utgör viktiga ”gatekeepers” för 

individer som vill göra boendekarriär och dessa aktörer kan utgöra hinder för detta. Staten 

spelar en viktig roll genom t.ex. lagstiftning och bidragsregler, medan kommunen och 

privata bostadsföretag kan påverka utvecklingen genom förmedlingen av bostäder. 20 

I Sverige blev som tidigare nämnts begreppet etnisk boendesegregation aktuell inom 

forskningen först på 1970-talet, i samband med byggandet av miljonprogramsområden från 

mitten av 1960-talet till mitten av 1970-talet. Dessa bostadsområden mötte snabbt skarp 

kritik från både allmänhet och forskare, och den senare kategorin intresserade sig i 

synnerhet för de skilda bosättningsmönster mellan invandrare och svenskar som framträdde 

särskilt tydligt i de nya miljonprogramsområdena. Till att börja med så förklarade diverse 

offentliga utredningar den höga koncentrationen av invandrare i dessa områden utifrån 

socioekonomiska utgångspunkter. På senare tid har det etniska perspektivet blivit alltmer 

dominerande. Socioekonomiska förklaringsansatser allena har inte kunnat förklara den höga 

koncentrationen av etniska minoriteter i flera av Sveriges miljonprogramsområden. De 

krafter som orsakar och upprätthåller boendesegregationen är många. I avsnittet nedan tar vi 

efter Anderssons modell upp två grundläggande faktorer som anses vara särskilt viktiga. 

Materiell struktur 

Den materiella strukturen är helt enkelt den byggda miljön i form av bostäder, arbetsplatser, 

offentliga miljöer och infrastruktur. Det geografiska läget, den kringliggande miljön och 

tillgången till offentlig och privat service spelar också en viktig roll. Den materiella 

strukturen utgör en viktig del när det kommer till att fatta beslut om boende. Efterfrågar 

man en luftig vindsvåning som är högt belägen i ett flerbostadshus kan man förvänta sig en 

hög boendekostnad med ett innerstadsläge. Vill man däremot bo rymligt i ett lugnt 

bostadsområde med närhet till natur och grönska är sannolikheten stor att man finner det 

man söker lite längre ut från centrum. 

En viktig komponent i den materiella strukturen är den segmenterade svenska 

bostadsmarknaden. Med detta menas att de olika upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt 

och egnahem utgör olika segment på marknaden. Segmenteringen anges som en 

förutsättning för segregation, eftersom de olika upplåtelseformerna skiljer sig åt på 

åtminstone ett väsentligt sätt, nämligen i finansieringskrav och ofta också boendekostnader. 

Bostadsrätts- och ägandeformerna av boende förutsätter helt andra ekonomiska resurser än 

boende i hyresrätt. De stora kontantinsatserna som krävs för att köpa bostadsrätt eller villa i 

större orter gör att marknaden för dessa upplåtelseformer fungerar exkluderande för dem 

19 Boal, F. W. (1976) Ethnic Residential Segregation, i Herbert, D. T. och Johnston, R. J. (red.) Social 

Areas in Cities. Volume 1: Spatial Processes and Form, London: John Wiley & Sons. 

20 Bråmå, Å. (2006) Studies in the Dynamics of Residential Segregation. Geografiska Regionstudier nr 

67, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. 

10

som inte har någon förmögenhet eller möjlighet att ta stora lån. Bostadsmarknaden ska med 

andra ord inte betraktas som en homogen marknad, utan som en uppdelad, segmenterad, 

sådan. 21 Det är vidare så att de olika marknadssegmenten ofta är koncentrerade till tydligt 

separerade geografiska områden vilket har bidragit till segregationsprocessen. 

Utformningen och planeringen av våra städer har skapat en viktig förutsättning för olika 

befolkningskategoriers skilda bosättningsmönster. 22 En viktig del i att bekämpa 

boendesegregation är därmed att säkerställa att de nya bostadsområden som byggs kan 

erbjuda olika upplåtelseformer för att åtminstone i den fysiska miljön förhindra att 

segregationsprocesserna förstärks ytterligare. 23 

Handling 

Den andra faktorn som är viktig att ta i beaktande vid studier av boendesegregation är 

betydelsen av hur olika aktörer agerar och hur de påverkar människors möjlighet att välja 

boende. Olika institutionella aktörer påverkar hushållens val av boende på olika sätt och 

hushållen är i sig betydelsefulla aktörer. Andersson och Molina presenterade 1996 utifrån 

ett aktörsperspektiv en modell som syftar till att förklara produktionen och reproduktionen 

av svenskglesa områden i Sverige. 24 Den modellen har modifierats något så modellens 

uppbyggnad presenteras här utifrån en senare version. 25 

Modellen fokuserar på hur minoritets- och majoritetsbefolkningen flyttar i relation till 

varandra och har alltså fokus på den etniska boendesegregationen. De fyra begrepp som 

utgör modellens grund är olika typer av flyttningar, segregationsgenerande, 

segregationsgenererade, institutionsgenererade samt nätverksgenererade. 

Segregationsgenererande flyttningar är de flyttningar som leder till en ökad andel 

utlandsfödda i ett område som redan har en andel utlandsfödda som motsvarar eller 

överstiger genomsnittet i staden. Dessa flyttningar utgörs av majoritetsbefolkning som 

flyttar ut och minoritetsbefolkning som flyttar in. 

Den andra typen av flyttningar, segregationsgenererade, är de flyttningar som 

förstärker segregationen ytterligare genom att majoritetsbefolkningen flyttar ut från 

områden som upplever inflyttning av invandrare, i amerikansk forskning benämns denna 

typ av flyttningar som ”white flight”. Här rör det sig om flyttningar som motiveras utifrån 

segregationens konsekvenser, de förändringar i livsmiljö som följer eller av att omvärldens 

stigmatisering av bostadsområden får majoriteten att söka sig bort. Det kan således röra sig 

om att några flyttar för att de inte känner sig bekväma med att bo granne med invandrare, 

att belastningen på skolorna ökar och undervisningen försämras utan extra resurser, eller att 

området får ett ”dåligt rykte” genom dess representation i media och i folkmun. 

Flera institutionella aktörer påverkar människors val av bostad och deras 

flyttbenägenhet. Staten påverkar genom den politik som förs, samt genom skatter och 

transfereringar som påverkar de resurser som hushållen har att röra sig med. Kommunerna 

påverkar genom sitt planarbete, via bostadsföretagen och bostadsförmedlingen. Låneinstitut 

och banker spelar en viktig roll genom att sätta upp villkor för att låna ut pengar. Privata 

bostadsföretag kan påverka vilka som får tillgång till deras lägenheter genom att ställa krav 

på viss inkomst, ålder och antal barn i hushållet. Mäklare har i egenskap av 

bostadsförmedlare en möjlighet att påverka vilka som får tillgång till de bostäder som finns 

21 

Andersson, R. (2007 a) 

22 

Bråmå, Å., Andersson, R., Solid, D. (2006) Bostadsmarknadens institutioner och grindvakter i den 

etniskt segmenterade staden – Exemplen Stockholm och Uppsala, Norrköping: Integrationsverket. 

23 

Bergenstråhle, S. (2006) Boende och välfärd 1986-2003, Rapport 2:2006, Stockholm: 

Hyresgästföreningen. 

24 

SOU 1996:55 Sverige, framtiden och mångfalden, Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. 

25 Andersson, R. (2007 a). 

11

tillgängliga. I begreppet institutionsgenererade flyttningar sammanfattas alla dessa aktörers 

möjlighet att på olika sätt påverka den etniska boendesegregationen. 

Nätverksgenererade flyttningar fokuserar på de etniska minoriteternas 

handlingsutrymme och varför hushållen inom denna kategori flyttar till bostadsområden där 

det redan finns en överrepresentation av utlandsfödda. Vid sidan om de övriga formerna av 

flyttningar som beskrivits ovan tillskrivs den här formen av flyttningar ett mindre 

förklaringsvärde, men spelar likväl en roll eftersom det återstår en viss frihet för invandrare 

i Sverige att välja sin bostad. I Sverige är det dock ovanligt med höga koncentrationer av en 

viss etnisk minoritet i ett geografiskt område, utan det rör sig snarare om en hög frånvaro av 

majoritetsbefolkningen, dvs. majoritetssvenskarna. 

Hur majoritetsbefolkningen bidrar till segregationen 

Sedan 1990-talet har segregationsforskningen i mångt och mycket kommit att handla om 

den geografiska separeringen av etniska svenskar och utlandsfödda invandrare och deras 

familjer. Inslussningen av nyanlända invandrare till miljonprogramsområden runtom i 

landet koncentrerade en kategori av människor som ofta var beroende av någon sorts 

starthjälp för att introduceras in i det svenska samhället och arbetslivet. Lågkonjunkturen 

förvärrade den ekonomiska situationen och förutsättningarna att få jobb för dem som inte 

var etablerade på arbetsmarknaden vilket ledde till ökad fattigdom i dessa bostadsområden. 

De bostadsområden som på 1950- och 1960-talen inte sällan skulle ha fallit inom 

ramen för idealiskt utformade bostadsområden målas nu ut som dysfunktionella, socialt 

utestängande problemområden med djup fattigdom, socialt utanförskap och hög 

kriminalitet. Men framförallt definieras de som avvikande från normen. Antingen det rör sig 

om att vara invandrare, fattig, eller om bostadsområdena är farliga på något sätt i jämförelse 

med den övriga staden, så behandlas förorterna framförallt i mediala sammanhang som 

något främmande och skrämmande för den vanliga svensken. Det geografiska avståndet till 

centrum och de naturliga och konstruerade barriärer som påfallande ofta existerar mellan 

dessa områden och den övriga staden underlättar den här typen av framställningar. Den här 

bilden av förorten, människorna som bor där, och det vardagsliv som pågår där menar vissa 

forskare starkt bidrar till att förhindra integrationsprocesser från att äga rum. 26 

Det Andersson beskriver som segregationsgenererande flyttningar, dvs. då 

majoritetsbefolkningen väljer att flytta bort från de områden som upplever inflyttning av 

invandrare är starkt kopplade till majoritetsbefolkningens uppfattning om dessa människor. 

Inom segregationsforskningen talas det mycket mer idag än tidigare om 

majoritetsbefolkningens handlande på bostadsmarknaden. Det är trots allt den här delen av 

befolkningen som i stor utsträckning har möjlighet att göra fria bostadsval. Man är 

genomsnittligt mer ekonomiskt resursstark, har genom sociala nätverk tillgång till mer 

informella vägar att få bostad och man diskrimineras inte på etnisk grund. Även i detta 

sammanhang blir det tal om så kallade institutionsgenererade flyttningar. Flera studier har 

visat vilken viktig roll majoritetsbefolkningens attityder och boendepreferenser spelar för 

den etniska boendesegregationen, samt vilken betydelse institutionella aktörer kan ha för 

densamma. 27 

Segregation på andra platser än staden 

Boendesegregation är ett begrepp som till stor del associeras med större städers geografi. 

Den höga koncentrationen av människor underlättar för forskare att se tydliga mönster i 

26 Ericsson, U., Molina, I., & Ristilammi, P. (2002). 

27 Se t.ex. Bråmå (2006), Molina (1997), Molina (2005), och SOU 2005:56, Det blågula glashuset. 

12

oendet för olika kategorier. På glesbygden råder helt andra förhållanden. En liten mängd 

människor är ofta glest bosatta över stora landområden, och både där samt i centralorterna 

ser åtminstone befolkningens etnicitet någorlunda homogen ut i jämförelse med de större 

städerna. Om andelen utlandsfödda i Norrland fördubblades skulle landsdelen ha en 

riksgenomsnittlig andel invandrade. I många norrlandskommuner är andelen invandrade 

endast en fjärdedel av rikets, i t.ex. Jämtlands län ungefär en tredjedel (4,6 % jämfört med 

12,2%). Segregationsforskningen har länge varit koncentrerad kring just den etniska 

dimensionen vilket har gjort att glesbygden hamnat utanför fokusområdet för merparten av 

all forskning. Avsaknaden av forskningslitteratur på området demografisk segregation, 

särskilt i glesbygden, gör att vi kan säga väldigt lite om segregationsprocesser innebär för 

de här områdena. 

Flyttningsmönster till och från landsbygden har dock länge varit ett aktuellt 

forskningsområde. Den ekonomiska omstruktureringen har gynnat storstadsregionerna och 

lett till färre arbetstillfällen på landsbygden och på mindre orter där tillverkningsindustri 

och jordbruk traditionellt dominerat. Framförallt har den unga delen av befolkningen inte 

varit sen med att reagera på den utvecklingen och generellt har befolkningen i landets 

glesbygdskommuner minskat under lång tid. Befolkningen i ålderskategorierna 16-19 och 

20-29 är de som flyttar från landsbygd och tätortsnära landsbygd i högst utsträckning. Den 

enda kategori som ökar i någon större utsträckning är de i åldern 50-64 år. Kvinnor är mer 

benägna att flytta från glesbygden än män. 28 Befolkningen i glesbygdskommunerna blir på 

grund av den proportionellt sett stora utflyttningen av unga, i kombination med ett lågt 

barnafödande, allt äldre. Detta skapar inte bara problem för arbetsgivare som söker 

arbetskraft, utan också för kommunerna som får en allt större befolkningsandel som är i 

behov av service och vård samtidigt som skatteunderlaget minskar då befolkningen minskar 

i allmänhet och de unga i synnerhet. Det finns även en etnisk aspekt på dessa 

flyttningsmönster till och från landsbygden. I många glesbygdskommuner och 

landsbygdsnära tätorter visar det sig att inflyttningen från utlandet är den enda faktor som 

påverkar befolkningsutvecklingen i positiv riktning. Utan invandring till dessa delar av 

landet skulle befolkningen där alltså minska ännu mer. 29 

Flera kommuner som upplevt en negativ befolkningsutveckling som motsvarar den 

här bilden har försökt sig på olika strategier för att locka inflyttare, framförallt barnfamiljer 

som när de väl slagit sig ned sällan flyttar på sig inom en kort tidsperiod. Men forskning på 

effekterna av dessa marknadsföringskampanjer har visat att samtidigt som tiden och 

pengarna som läggs ned på den här typen av verksamhet har ökat dramatiskt de senaste 

åren, så finns det inget vetenskapligt stöd som säger att kampanjerna får någon verklig 

effekt på människors flyttningsbeslut. 30 

Eftersom segregation i grund och botten är ett resultat av flyttningar tänkte jag ta upp 

två studier som analyserar flyttningar och bosättningsmönster på landsbygden. Jan Amcoff 

visar i sin studie av bosättning i Mälardalens landsbygd att kontraurbaniseringen, dvs. den 

flyttström som rör sig ut mot landsbygden istället för bort ifrån den till städerna, i huvudsak 

är koncentrerad till landsbygdsområden nära flyttarnas tidigare adresser i staden. En 

delförklaring är att de stadsbor som flyttar till landsbygden i stor utsträckning behåller sitt 

jobb och delar av sitt sociala liv i staden. Kontraurbaniseringsprocessen är aktuell främst i 

expanderande stadsregioner. Vidare visar Amcoff att en stor del av flyttströmmen till 

landsbygden utgörs av återvändare. Den här gruppen utgörs av personer som har någon 

slags anknytning till bygden sedan tidigare och som återvänder dit efter en tids frånvaro. 

Det finns flera orsaker till att man söker sig ut till landsbygden. En av de mest populära 

28 

Glesbygdsverket (2007), Sveriges gles- och landsbygder 2007. Östersund: Glesbygdsverket. 

29 

Glesbygdsverket (2007). 

30 

Niedomysl, T. (2004) Evaluating the effects of place-marketing campaigns on interregional migration 

in Sweden. Environment and Planning, vol. 36, issue 11. 

13

förklaringarna har varit att landsbygden som livsmiljö blivit särskilt attraktiv för den 

välutbildade medelklassen i takt med att dessa så kallade rurala idyller kommit att 

representera en slags idealisk livsmiljö för den samhällskategorin. Amcoff visar dock att 

den hypotesen har ett dåligt förklaringsvärde i den svenska kontexten. I hans studie visar det 

sig att den större delen av inflyttare till landsbygden utgörs av praktiskt yrkesfolk och 

återflyttare. Slutligen utgör tillgänglighetsaspekten en viktig förklaring till att 

kontraurbaniseringen fick sitt genombrott efter 1970 då bilen blev allmänt tillgänglig och 

vägstandarden höjdes. Landsbygden har alltid representerat en fascinerande livsmiljö för 

många, men det är först på senare tid som den blivit praktiskt tillgänglig för en större icke 

primärnäringsberoende del av befolkningen. 31 

Susanne Stenbacka studerar flyttningar till landsbygden i sin avhandling från 2001. 

Hon undersöker de bakomliggande skälen till att flytta och de särskilda förutsättningar som 

krävs. Många inflyttare tar upp skäl som är kopplade till livsmiljö och livsstil, som närheten 

till naturen, odlingsmöjligheter, lugn och ro och den genuina sammanhållningen som de 

upplever existerar mellan de boende på landsbygden. Det upplevs som något helt annat än 

den stora och anonyma staden. Samtidigt är det inte vem som helst som flyttar ”ut på 

landet”. De förutsättningar som Stenbacka nämner är förekomsten av tidigare anknytning 

till platsen, sociala nätverk, tillgången till mark samt om man haft fritidshus i området. 32 

Vad har då det här med segregation att göra? Statistiken och forskningen på området 

visar ganska tydligt att befolkningen på landsbygden blir allt äldre, och den minskar stadigt. 

Det här belyser en regional demografisk segregation med en stor andel äldre som bor på 

landsbygden, samtidigt som de socioekonomiska förutsättningarna för att flytta till eller 

tillbaks till landet måste beaktas. Den fattiga delen av befolkningen har sällan tillgång till 

fritidshus på landet och den invandrade delen av befolkningen saknar sannolikt de sociala 

nätverk och den tidigare anknytning till landsbygden som Stenbacka och Amcoff anger som 

viktiga förutsättningar för att flytta dit. Således tycks den här typen av boende i hög 

utsträckning vara ett alternativ för dem som bott där tidigare, har fritidshus där eller har 

släkt och vänner som bor där. Den etniska aspekten har inte varit särskilt aktuell i relation 

till forskning om landsbygden, men frågan har aktualiserats efter införandet av Hela 

Sverige-strategin för flyktingmottagning 1984/85. 33 Bosättningsmönstren för invandrare på 

landsbygden och i mindre orter finns det inte mycket att läsa om i dagens forskning. Det är 

storstäderna och de stora befolkningskoncentrationerna som har varit intressanta. 

De mellanstora städerna har belysts i olika sammanhang. Andersson visar i studier 

rapporterade av bl.a. Invandrarverket, Integrationsverket och den statliga utredningen om 

1990-talets välfärdsutveckling att socioekonomisk och etnisk segregation är tydlig i dessa 

städer och att den etniska hierarki som präglar storstädernas bostadsmarknad existerar också 

31 Amcoff, Jan (2000). Samtida bosättning på svensk landsbygd. Geografiska regionstudier 41, 

Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. 

32 Stenbacka, S. (2001) Landsbygdsboende i inflyttarnas perspektiv – Intention och handling i 

lokalsamhället. Geografiska Regionstudier 42, Kulturgeografiska insitutionen, Uppsala universitet. 

33 Andersson, R. (1996b)Invandrarnas rörlighet. Hela Sverigestrategins sekundäreffekter i ett 

socialgeografiskt perspektiv. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond. Årsredovisning 1996, pp. 35-46. 

Andersson, R. (2003b) Settlement dispersal of immigrants and refugees in Europe: Policy and outcomes. 

Paper for the 6th National Metropolis Conference, Edmonton, Canada. March 21-24. 

14

i de mellanstora städerna. 34 Vidare har Bråmå för Integrationsverket analyserat utvecklingen 

av etnisk boendesegregation i de mellanstora städerna. 35 

Segregationens konsekvenser - grannskapseffekter 

Orsakerna till segregation har studerats länge och med flera olika angreppssätt. 

Konsekvenserna däremot har inte diskuterats och studerats lika mycket tidigare. Idag har 

konsekvensstudier av segregation blivit vanligare och mer efterfrågade och effekterna av 

segregation har fått mer uppmärksamhet, både inom forskningen och i den allmänna 

debatten. Konsekvensstudier av segregation består främst i studier om grannskapseffekter. 

Om man betraktar boendesegregation som en konsekvens av bostadsmarknadens 

segmentering, diskriminering, boendepreferenser, samt socioekonomiska, demografiska och 

etniska skillnader i befolkningen, så kan grannskapseffektstudier illustrera en syn på 

boendesegregation i sig som ett socialt problem. Uttryckt på ett annat sätt: om 

segregationen inte resulterade i mätbara effekter för barn, ungdomars och/eller vuxnas liv 

och karriär finns förstås svagare argument för att på skilda sätt försöka minska 

boendesegregationen. 

Grannskapseffekter 

Intresset för grannskapseffekter är i sig ingen ny företeelse inom den 

samhällsvetenskapliga forskningen. Redan under Chicagoskolans dagar på 1920- och 

1930-talet talade man om omgivningens påverkan på individen. ”Omgivningen” i dessa 

fall beskrevs som ”community” (kan i sammanhanget översättas med ”grannskap”). 

Under 1980-talet återuppväcktes intresset för den här typen av konsekvensstudier i USA 

och på 1990-talet i Sverige och Europa. De stora omvälvningar som ägde rum i många 

välfärdssamhällen i takt med att en allt mer globaliserad ekonomi ställde förändrade 

krav på arbetsmarknadens struktur förändrade förutsättningarna för att bedriva en 

allmän välfärdspolitik inriktad mot social jämlikhet. Omstruktureringen av 

arbetsmarknaden medförde ekonomisk nedgång i flera av Europas välfärdsstater och 

innebar ofta nedskärningar i olika delar av välfärdssystemen. Detta ledde i sin tur till 

ökade ekonomiska klyftor och förvärrade livssituationen för dem som redan hade det 

illa ställt. Koncentrationen av fattiga och minoritetsgrupper till vissa bostadsområden i 

samband med den här samhällsutvecklingen bidrog till att återuppväcka intresset för 

grannskapseffekter. 36 

Teorier om grannskapet 

Det finns olika teorier om hur exakt omgivningen och människorna i den påverkar 

individen. En övergripande förklaring grundar sig på det faktum att människor är sociala 

varelser som inte agerar strikt efter egna tankar och motiv, utan att vi också låter oss 

34 Andersson, R. (1997b) Bo i skilda världar. I: Mångfald och ursprung. Norrköping: Statens 

Invandrarverk, pp. 96-107. Andersson, R. (2004) Att flytta eller inte flytta? En kvantitativ studie av 

socioekonomiska utfall för flyktingar som flyttat från de svenska storstäderna. Bilaga till Rapport 

Integration 2003. Integrationsverket. Andersson, R. (2000) Etnisk och socioekonomisk segregation i 

Sverige 1990-1998. SOU 2000:37, Arbetsmarknad, Demografi och Segregation. Stockholm: Fritzes 

Offentliga Publikationer, s. 223-266. 

35 Bråmå, Å. (2004) Utvecklingen av boendesegregationen i mellanstora städer under 1990-talet. Bilaga 

till Rapport Integration 2003, Norrköping: Integrationsverket. 

36 Sundlöf, P. (2007) Segregation och karriärposition – En studie av bostadsomgivningens betydelse för 

utbildning, sysselsättning och inkomst bland yngre i Stockholmsregionen. Geografiska regionstudier 78, 


15

påverkas av hur människorna omkring oss beter sig och tänker om saker och ting. De som 

bor i närheten av oss och som vi möter i det dagliga livet påverkar på olika sätt våra egna 

tankar och förutsättningar. Social inlärning kallas den orsaksmekanism som ligger bakom 

grannskapseffekterna. Bostadsområdet vi bor i blir en till en sorts ”skola” i beteenden och 

attityder genom dels våra sociala kontakter, dels genom att vi imiterar eller influeras av de 

beteenden och attityder vi stöter på i vardagen. Sociala nätverk har också befunnits vara 

viktiga för våra möjligheter och förutsättningar på arbetsmarknaden. 37 

I områden som betraktas som utsatta, där många fattiga och arbetslösa bor, tenderar 

de sociala kontakterna med grannar och boende i samma område utgöras av människor som 

befinner sig i samma situation. På så vis skapas sämre möjligheter att ta sig ur fattigdom 

och arbetslöshet den vägen. För människor med utländsk bakgrund som fortfarande lär sig 

svenska är det för den språkliga utvecklingen viktigt att träffa människor som talar svenska, 

men i de svenska miljonprogramsområdena koncentreras många som ännu inte lärt sig 

språket, dock ofta med varierande kulturell bakgrund. 

Sociologen C. F. Manski skiljer mellan tre olika typer av grannskapseffekter 38 : En 

Endogen effekt uppstår då en individs beteende och attityder påverkas av en grannes 

beteenden och attityder. En exogen effekt har att göra med hur individer anpassar sitt 

beteende utifrån karakteristika hos grannarna som inte går att påverka, som hudfärg eller 

kulturell bakgrund. Ett exempel kan vara att man flyttar för att man inte känner sig bekväm 

med att bo bland människor som inte är vana vid de kulturella beteendemönster och 

kulturella koder som man själv är van vid. Korrelerade effekter har mer att göra med 

strukturella lokala förhållanden, såsom tillgången till service och kommunikationer, brist på 

arbetsplatser och andra lokala förhållanden som påverkar alla som bor i området på 

liknande sätt. De endogena effekterna har ägnats stor uppmärksamhet bland annat för att de 

är intressanta att studera utifrån det svenska målet med ”allsidig hushållssammansättning”. 

Här nedan behandlar jag kort några teorier och modeller om de olika formerna av endogena 

grannskapseffekter. 

Så kallade smittomodeller och epidemiteorier utgår ifrån att individer genom 

kamratgrupper påverkas och antar vissa beteenden och attityder. När spridningen av 

beteenden breder ut sig så pass mycket att det överstiger ett visst tröskelvärde så sprider sig 

plötsligt dessa beteenden mycket snabbare, epidemiartat, och blir vanligt förekommande i 

området. I USA, där de här tankarna kommer ifrån, kopplar man tonårsgraviditeter och 

skolavhopp till dessa teorier. Kollektiva socialisationsmodeller och sociala 

jämförelsemodeller kopplar närvaron av en medelklass och välutbildade till positiva 

respektive negativa effekter. Enligt den första modellen så leder närvaron av en välutbildad 

medelklass till att positiva förebilder skapas och att spridningen av socialt acceptabelt 

beteende stärks. Men enligt modellen om social jämförelse så kan närvaron av välutbildade 

framgångsrika hushåll förstärka känslan av misslyckande och hopplöshet för de mindre 

bemedlade hushållen, och framförallt de unga. Även i modeller om kulturell konflikt så 

antas närvaron av medelklasshushåll i fattiga områden få en negativ effekt på så sätt att de 

fattiga reagerar mot en upplevd orättvisa i den gällande ordningen. 39 

Sociala nätverksmodeller berör individens sociala nätverk och kvaliteten i dessa. 

Nätverk bör enligt den här modellen inte bara utgöra en stödresurs för individen, utan också 

vara en källa till information och kontakter som kan gynna individen i allmänhet och i 

arbetslivet i synnerhet. Den rumsliga spridningen av dessa kontakter framhålls som viktig. 40 

37 

Petra Sundlöf (2007). 

38 

Manski, C. F. (1995) Identification problems in the social sciences. Cambridge: Harvard University 

Press. 

39 

Sundlöf, P (2007). 

40 


16

Det Robert Putnam kallar sammanbindande socialt kapital kan vara till nytta vid 

barnpassning, hjälp vid flytt och stöd i allmänhet, men det är den överbryggande formen av 

socialt kapital som tar oss framåt och uppåt i arbetslivet och skapar tolerans och förståelse 

över kulturella, demografiska och fysiska gränser. 41 Social desorganisation bygger vidare 

på nätverkstänkandet och betonar behovet av informella och formella kontakter. I det här 

fallet så intresserar man sig för hur området påverkar de faktorer som hindrar respektive 

underlättar för individen att skapa sociala kontakter. 42 

Det finns också ett antal modeller som bygger på korrelerade effekter som är 

intressanta. Spatial mismatch innebär att de arbetstillfällen som erbjuds inom ett visst 

område inte överensstämmer med de boendes kvalifikationer, eller att de boende inte kan 

finna arbete inom ett tillgängligt avstånd från bostadsområdet på grund av otillräckliga 

kommunikationer eller för långa avstånd. När de institutionella resurserna som exempelvis 

skolorna och vårdinrättningarna skiljer sig åt mellan områden i staden leder det till skilda 

förutsättningar. Det kan till exempel röra sig om att det går fler patienter per läkare i ett 

område i jämförelse med ett annat eller att arbetsförmedlingsresurserna mellan kommuner 

och områden inte fördelas efter behov. Rumslig stigmatisering äger rum när ett 

bostadsområde beskrivs som ett ”problemområde” och dess invånare stämplas som ”dåliga” 

av invånare i andra bostadsområden, av arbetsgivare som sorterar bort arbetssökande med 

vissa bostadsadresser, samt av olika institutionella och offentliga aktörer. 43 Medias roll i det 

här sammanhanget är också viktig att påpeka. 44 

Metodologiska hänsynstaganden 

Valet att studera grannskapseffekter medför tre huvudsakliga metodproblem. Det första 

problemet, den geografiska skalan, liknar det problem som inom segregationsforskningen i 

allmänhet brukar kallas den geografiska dimensionen. Om grannskapseffekter antas vara 

relevanta i kontexten av ett bostadsområde till exempel, så måste det bostadsområdet 

definieras och avgränsas. För om vi misstänker att omgivningen – grannskapet – kan 

påverka individers socioekonomiska egenskaper, nätverkskopplingar och liknande är det 

viktigt att avgöra i vilken geografisk utsträckning detta är relevant. I Sverige finns 

existerande områdesindelningar i den nationella statistiken, t.ex. SAMS-områden, men det 

är sällan särskilt sannolikt att dessa områden kan sägas avgränsa de olika endogena, 

exogena samt korrelerande effekter som är knutna till grannskapseffektforskningen. Det 

finns dock andra sätt att avgränsa grannskap. I en serie artiklar om bland annat 

omgivningens betydelse för sysselsättning definierar Andersson och Musterd grannskap 

som ett område på 500 x 500 meter kring de individer man valt att studera. 45 

Det andra problemet handlar om tid. För i studier om grannskapseffekter intresserar 

man ju sig för hur omgivningen påverkar individens utveckling på olika sätt. För detta krävs 

longitudinella data om enskilda individer (dvs. att individer kan följas över tiden), något 

som svenska forskare har god tillgång till. I stort sett hela den svenska befolkningen och 

dess bostäder finns i befolknings-, inkomst- och fastighetsregistren och data för olika år kan 

knytas samman med hjälp av personnumret. Bristen på longitudinell individbaserad 

information är ett problem främst för forskare i andra länder. 

41 

Putnam, R (2001) Bowling Alone – The collapse and revival of american community. London: Simon 

& Schuster. 

42 


43 


44 

Ericsson, U., Molina, I., & Ristilammi, P. (2002). 

45 

Musterd, S. & Andersson, R. (2005) Housing mix, Social mix and Social opportunities. Urban Affairs 

Review, 40 (6), 761-790. 

17

Det tredje och kanske svåraste problemet rör självselektionsfrågan. Vad mäter 

grannskapsforskningen? Är det så att omgivningen verkligen har orsakat det vi studerar 

eller handlar det istället om kompositionella effekter, dvs. att de individer som studeras 

utvecklar dessa egenskaper oberoende av var och bland vilka de bor, och att situationen för 

dem skulle vara likadan även om de bodde någon annanstans? Och kan det vara så att 

individerna själva valt att bo i de områden de bor? En stor del i detta problem består i de 

svårigheter som kommer med att försöka identifiera individers sociala nätverk, vad som 

driver dem i livet och andra ”dolda” faktorer som påverkar en människas förutsättningar i 

livet. Det här problemet är svårt att lösa, och kvantitativa studier baserade på longitudinella 

data har svårare att tackla det problemet i jämförelse med kvalitativa metoder. De senare har 

dock svårt att skapa möjligheter till generaliseringar. 

Grannskapsforskningen kan delas upp i tre inriktningar 46 : Den första inriktningen 

omfattar studier som inriktar sig på att försöka förstå individers sociala interaktion och 

intentioner. Forskaren försöker i dessa fall lösa det problem som togs upp tidigare om de 

dolda nätverk och individuella motiv som är så svåra att kartlägga. I sin avhandling studerar 

Danielle van der Burgt barns umgängeskretsar och försöker ta reda på om och i så fall hur 

boendesegregationen har påverkat barnens kontaktnätverk. 47 

Den andra typen av grannskapsstudier är de mer experimentella studier som 

genomförts i USA där man studerar utfallet av att flytta fattiga från ett fattigt och utsatt 

område till ett rikare bostadsområde som domineras av en vit befolkning. Det rör sig oftast 

om svarta familjer som flyttats på det här sättet och det sker genom ett offentligt styrt 

program så familjerna har ofta liten eller ingen möjlighet att själva påverka var de får flytta. 

På så sätt försvinner självselektionsproblematiken och man kan koncentrera sig på om 

flytten får någon effekt på familjernas situation vad avser socioekonomiska faktorer som 

utbildning, inkomst samt trivsel, brottslighet och attityder. 

I Sverige dominerar den tredje inriktningen inom forskningen om grannskapseffekter, 

nämligen de longitudinella registerbaserade individstudierna. Det är kanske inte särskilt 

förvånande med tanke på den goda tillgången på sådant datamaterial för forskare. 

Fastighetsdata som går att knyta till individdata geografiskt är ett sådant exempel, samt att 

materialet sträcker sig bakåt i tiden vilket gör det möjligt att följa individer genom deras liv 

och boendekarriär. 

Svensk forskning – Grannskapseffekter 

Här presenteras en översikt över den forskning som gjorts om grannskapseffekter i Sverige 

de senaste åren. Eftersom de flesta studierna berör ett specifikt område som t.ex. hälsa eller 

utbildning kategoriseras studierna under lämplig rubrik. Men innan dess behandlas en studie 

som inte riktigt passar in under någon av de tre kategorierna, nämligen Danielle van der 

Burgts avhandling om barns geografier i en svensk medelstor stad. Avhandlingen bygger på 

intervjuer med barn från bostadsområden av varierande typer och det övergripande syftet är 

att kartlägga barnens kontaktnätverk och hur de upplever den miljö de lever i. Bland annat 

så framkommer att barn som bor i resurssvaga bostadsområden med hög andel invandrare är 

de som i minst utsträckning har ett kontaktnätverk som sträcker sig utanför det egna 

46 Andersson, R. (2007 b) Boendesegregation än sen då? I: Utanförskapet - välfärdssamhällets baksida. 

Socialtjänstforum - ett möte mellan forskning och socialtjänst. En konferens i Göteborg 24-25 april 2007. 

Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och sociala frågor, FAS. 

47 van der Burgt, D. (2007) ”Där man bor tycker man det är bra” – Barns geografier i en segregerad 

stadsmiljö. Geografiska regionstudier 71, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. 

18

ostadsområdet och som deltar minst i organiserade aktiviteter vid sidan av skolan. Denna 

rumsliga begränsning i kontakterna antas stärka eventuella grannskapseffekter. 48 

Utbildning 

Det svenska utbildningssystemet har genomgått en reform inriktad mot större valfrihet i 

skolorna. Antalet friskolor har ökat påtagligt runtom i landet. Främst berör denna valfrihet 

de elever som har tillräckligt bra betyg att välja vilken skola de önskar efter grundskolan. 

Denna ökade valfrihet, i kombination med en förstärkt socioekonomisk och etnisk 

segregation, har väckt ett intresse att studera segregationens effekter på utbildningsnivå och 

studieresultat. Forskarna har använt sig av olika metoder och kontexter. Det har inte bara 

handlat om att studera bostadsområdets effekter på betygen och skolgången i övrigt, utan en 

del forskare har valt att använda skolan eller skolklassen som kontext. 

Redan 1985 visade Arnman och Jönsson i en studie om elevers studieresultat att 

skolornas och klassernas sociala sammansättning påverkar elevernas prestationer. I de 

klasser med flest elever från välbärgade familjer (kallade ”högstatusklasserna” i 

avhandlingen) presterade eleverna bäst, oavsett individuell social bakgrund. Resultaten 

faller sedan ju större andelen elever med arbetarbakgrund är i klasserna. 49 

Eva Andersson studerar i sin avhandling den sociodemografiska samt den fysiska 

miljöns påverkan på socioekonomisk utveckling utifrån data om ungdomskohorter från tre 

städer som hon följer över tid under 1980-talet. Hon visar att den uppnådda 

utbildningsnivån är betydligt lägre för dem som spenderar sina ungdomsår i 

miljonprogramsområden, samt att ett omvänt förhållande råder för dem som bor i 

medelklassområden, nämligen att grannskapseffekterna i dessa fall innebär en högre 

utbildningsnivå och förbättrade socioekonomiska karriärmöjligheter. 50 Petra Sundlöfs 

avhandling stöder dessa resultat. Hon visar att ungdomar som bor i resurssvaga 

bostadsområden i högre grad riskerar att få låga eller ofullständiga betyg från gymnasiet. 

Vidare så visar hon att omgivningen har betydelse för den uppnådda utbildningsnivån på så 

sätt att de som bor i socioekonomiskt svaga områden i genomsnitt studerar en kortare tid än 

boende i mer resursstarka miljöer. 51 Bägge dessa studier är gjorda med multivariata 

analyser, dvs. med hänsyn tagen till exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå och inkomster. 

I en studie som utreder om elevernas etniska sammansättning påverkar 

studieresultaten, visar Dryler att betygen mellan åren 1990-1991 var lägre i skolor med stor 

andel elever med invandrarbakgrund relativt de skolor som hade en liten andel invandrare. 

Det var dessutom fler elever som gick ut grundskolan med ofullständiga betyg i de skolor 

som hade en stor andel invandrare. Men när Dryler sedan genomförde samma analys för 

året 1997 kunde han inte finna något samband mellan invandrartäta skolor och sämre 

betyg. 52 

Ytterligare en studie på samma ämne visar på starka samband mellan låga 

genomsnittsbetyg och hög andel elever med invandrarbakgrund. Szulkin och Jonsson visar 

vidare att detta gäller särskilt för de invandrade elevernas studieresultat. De menar att 

48 van der Burgt, D. (2007). 

49 Arnman, G. & Jönsson, I. (1985) Segregation och svensk skola – en studie av bildning, klass och 

boende. Arkiv avhandlingsserie 18. Lund. 

50 Andersson, E (2001) Från Sorgedalen till Glädjehöjden – omgivningens betydelse för socioekonomisk 

karriär. Geografiska regionstudier 44, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. 

51 Sundlöf, P. (2007). 

52 Dryler, H (2001) Etnisk segregation i skolan – effekter på ungdomars betyg och övergång till 

gymnasieskolan. I: Fritzell, J. & Palme, J. (red): SOU 2001:57: Välfärdens finansiering och fördelning: 

antologi från kommittén välfärdsbokslut. Sid. 319-355. Stockholm: Fritzes. 

19

kontextuella effekter till följd av hög andel invandrare med varierande etnisk bakgrund är 

förklaringen och inte att skolorna skulle variera i kvalitet. 53 Skolverkets rapport från 2006 

stärker bilden av att skolornas socioekonomiska och etniska sammansättning får tydliga 

effekter på elevernas prestationer och arbetsmiljö. 54 

I en studie av 26 000 gymnasielever i Stockholm, Göteborg och Malmö undersöker 

Lars Brännström både bostadsområdets och skolans betydelse för elevernas prestationer. 

Han kommer fram till att elevsammansättningen i skolan bättre förklarar skillnader i 

studieresultat än bostadsområdesspecifika förutsättningar och att de kontextuella effekterna 

är särskilt starka bland pojkar med invandrarbakgrund. 55 Slutligen finner Mats Nordin att 

elever som går i skolor med hög andel invandrare i mindre utsträckning studerar vidare efter 

gymnasiet och skaffar sig en akademisk examen. 56 

Hälsa 

Vid tiden för den bostadssociala utredningen på 1930-talet var trångboddhet och sanitära 

problem några av de viktigaste argumenten för att på allvar ta itu med bostadsfrågan i 

Sverige. För den moderna grannskapsforskningen har hälsofrågor också varit framträdande. 

I en rapport från Stockholms läns landsting beskriver Anders Hjern situationen för 

barn och ungdomar med invandrarbakgrund under 1990-talet utifrån var de bor någonstans i 

Stockholm. Hjern konstaterar bland annat att risken för att dö i självmord är tre gånger så 

hög bland unga i åldern 15-18 år med utomeuropeisk bakgrund. Den här gruppen vårdas 

också betydligt oftare än svenskfödda ungdomar för psykiska hälsoproblem. Pojkar bedöms 

vara särskilt utsatta men även invandrarflickor i samma ungdomsgrupp uppvisar tydliga 

tecken på högre psykosocial ohälsa än svenska ungdomar. Hjern beskriver orsakerna på 

följande sätt 57 : 

”Denna ohälsa måste ses i skenet av en utsatt psykosocial situation där familjesplittring, 

resurssvaga boendemiljöer, tunna sociala nätverk och traumatisk stress är viktiga 

orsaksfaktorer.” 

Han konstaterar också att barn med utländsk bakgrund generellt sett skadar sig på andra sätt 

än svenskfödda barn. De skadar sig oftare i trafikolyckor i bil och på cykel och de skadar 

sig i högre utsträckning under tiden de tillbringar i skolan. Grannskapseffekter tas upp 

senare i rapporten och då framkommer både positiva och negativa effekter 58 : 

20 

”Hälsoeffekterna för invandrare av boendesegregation är ännu otillräckligt kända. Positiva 

effekter av att bo invandrardominerade områden i form av minskad risk för 

självmordsförsök och minskad risk för att vårdas på sjukhus på grund av våld hos 

ungdomar med utländskt ursprung, rapporteras i denna rapport, liksom negativa effekter i 

form av ökad risk för kriminalitet och narkotikamissbruk. Ytterligare kunskap om boendets 

53 Szulkin, R. & Jonsson, J.O. (2007) Ethnic segregation and educational outcomes in swedish 

comprehensive schools: A multilevel analysis. Stockholm University Linnaeus Center for Integration 

Studies – SULCIS. Working Paper nr 2007:2. 

54 Skolverket (2006) Vad händer med likvärdigheten i svensk skola? En kvantitativ analys av variation 

och likvärdighet över tid. Rapport nr 275. Stockholm: Skolverket. 

55 Brännström, L. (2007) Making their mark. Disentangling the Effects of Neighbourhood and School 

Environments on Educational Achievement. Working Paper 2001-11-16, SOFI – Institutet för social 

forskning, Stockholm Universitet. 

56 Nordin, M. (2007) Ethnic segregation and educational attainment in Sweden. I Nordin, M: Studies in 

Human Capital, Ability and Migration. Akademisk avhandling. Nationalekonomiska institutionen. Lunds 

Universitet. Pp 107-132. 

57 Hjern, Anders (1998) Migration till Segregation – En folkhälsorapport om barn med utländskt 

ursprung. Stockholm: Stockholms läns landsting. 

58 Hjern, A. (1998).

etydelse för hälsan hos stockholmare med utländskt ursprung behövs som underlag för en 

ur hälsosynpunkt optimal bostadspolitik.” 

Hjern konstaterar försiktigt positiva effekter i form av bättre psykosocial hälsa bland de 

invandrarungdomar som bor i invandrartäta bostadsområden i jämförelse med gruppen 

som helhet. De förutsättningar som finns för att bilda stödnätverk mellan människor i 

liknande situationer spelar en viktig roll här. Samtidigt så finns det enligt Hjern uppenbara 

negativa effekter av att bo i resurssvaga och invandrartäta bostadsområden för ungdomar 

oberoende av ursprungsland. 

I en studie om hjärt- och kärlsjukdomar i en svensk storstad mellan åren 1984-1993 så 

visar tre forskare på att den generella nedgången i den här typen av sjukdomar under 

perioden inte gäller de ekonomiskt svaga bostadsområdena. Studien fokuserar på 

befolkningen mellan 25-74 år och konstaterar betydligt högre frekvens av hjärt- och 

kärlsjukdomar i fattiga områden i jämförelse med mer välmående bostadsområden. 59 

Ytterligare en studie om långtidssjuka och dödlighet där drygt 22 000 individer mellan 25- 

74 år studeras åren 1988-1992 visar på högre dödlighet och längre tids sjukdom för fattiga 

som bor i fattiga områden. Forskarna drar också slutsatsen att grannskapseffekter spelar en 

betydande roll eftersom risken för att drabbas av långtidssjukdomar är högre för alla 

individer i studien som bor i socioekonomiskt svaga områden oavsett individuell 

socioekonomisk position. 60 

Inkomster och sysselsättning 

Eftersom individens såväl som bostadsområdets socioekonomiska status så ofta kommer på 

tal inom forskningen om grannskapseffekter och segregation kanske det är förvånande att 

det finns relativt lite svensk forskning som är uttalat inriktat på att studera 

inkomstutveckling och sysselsättning i relation till grannskapseffekter. Det finns dock några 

exempel som vi tar upp här. 

Andersson visade med en studie av longitudinella data för individer i 

Stockholmsregionen 1990-1995 att löneutvecklingen var sämre för svenska män och 

kvinnor som bodde i utsatta områden oberoende av utbildningsnivå. Bland befolkningen i 

dessa områden med utländsk bakgrund så rådde samma förhållande utom för de 

högutbildade. 61 

I en annan studie av Andersson och Musterd betonas att grannskapseffekter spelar en 

betydande roll för individens sysselsättning. Den etniska bakgrunden bedöms vara en 

delförklaring, men omgivningens betydelse betonas särskilt i sammanhanget. Ju högre andel 

arbetslösa det bor i området, desto svårare är det för individen att hitta ett jobb. 62 Liknande 

resultat kommer Hedström, Holm och Åberg fram till i sin studie av ungdomsarbetslöshet. 

59 Malmström, M., Sundquist, J., Bajekal, M., Johansson, S. E. (1999) Ten-year trends in all-cause 

mortality and coronary heart disease mortality in socio-economically diverse neighbourhoods. Public 

Health, vol. 113, no. 6. 

60 Malmström, M., Johansson, S. E., Sunduist, J. (2001) A hiearchical analysis of long-term illness and 

mortality in socially deprived areas. Social Science & Medicine, vol. 53, no. 3. 

61 Andersson, R. (1998) Segregering, segmentering och socioekonomisk polarisering. 

Stockholmsregionen och sysselsättningskrisen 1990-1995. Partnerskap för multietnisk integration. 

Rapport 2/98, Sociologiska institutionen, Umeå universitet. 

62 Musterd, S., & Andersson, R. (2006) Employment, social mobility and neighbourhood effects: The 

case of Sweden. International journal for urban and regional research, vol 30, no 1. 

21

De visar att det för unga arbetslösa är svårare att hitta en väg tillbaks in i arbete om andelen 

arbetslösa i omgivningen är hög. 63 

I en studie som undersöker förekomsten av positiva effekter av segregation, i det här 

fallet om koncentrationen av etniska grupper i så kallade enklaver skulle kunna leda till 

ekonomiska fördelar i jämförelse med om man bor i etniskt blandade eller mer svensktäta 

områden, ger resultaten inget stöd till teorier om sådana positiva effekter. Om individen bor 

i ett bostadsområde där den egna etniska minoriteten utgör en hög andel av befolkningen 

försämras utsikterna till positiv inkomstutveckling, förutom möjligen i sådana fall då 

individen bara bor i området under en kortare tid. 64 Högre närvaro av andra invandrare än 

den egna födelselandskategorin spelar en negativ roll men bara vid arbetslöshetsnivåer över 

4 procent. 

En annan studie genomförd av samma grupp forskare visar på tydliga 

grannskapseffekter för inkomster och sysselsättning, särskilt när inkomststrukturen används 

som bas för att definiera grannskapens befolkningssammansättning. I studien prövas även 

andra metoder att mäta sammansättningen, t.ex. efter utbildningsnivå och etnisk 

sammansättning. Effekterna av höga andelar låg- och/eller höginkomsttagare är tydligast i 

storstäderna och gäller i högre grad för män än för kvinnor. 65 

I ytterligare en studie undersöker Galster, Kauppinen, Musterd och Andersson hur 

viktig individens egen sysselsättningsstatus är för grannskapseffekternas betydelse. De 

finner att individens inkomstutveckling påverkas positivt om han eller hon bor i ett 

grannskap med många höginkomsttagare i de fall individen också har en stark position på 

arbetsmarknaden. De finner inte samma positiva effekter för de individer som är dåligt 

etablerade på arbetsmarknaden. 

Endogena grannskapseffekter, de effekter som verkar i den sociala interaktionen 

mellan människor och genom imitation av synliga beteenden menar Andersson och Musterd 

är särskilt relevanta för en liten geografisk skala som det lokala grannskapet. Det lokala 

definieras som ett mindre område runt bostaden där man interagerar med andra människor. 

På en större geografisk nivå verkar de korrelerande grannskapseffekterna i större 

utsträckning, dvs. de effekter som har att göra med strukturella förhållanden som 

stadsdelens utformning, kommunikationer och geografiska läge, samt kvaliteten på och 

tillgängligheten till offentlig och privat service. Studien de genomfört på ämnet visar på 

tydligt avtagande grannskapseffekter ju större de områden är som definieras som grannskap. 

Det framkommer också att grannskapseffekter har särskilt stor betydelse i utsatta områden 

som inkluderats i särskilda insatsprogram. 66 

Positiva effekter av segregation 

Ovanstående avsnitt visar att positiva grannskapseffekter finns i mer välbeställda 

bostadsområden. Här handlar det om det forskare kallar kongregation, dvs. frivillig 

geografisk koncentration. Ett köpstarkt område i staden lockar till sig butiker och privat 

service av olika slag i närområdet och kan leda till bättre tillgång till sådant som de boende 

63 Hedström, P., Kolm, A. S. & Åberg, Y. (2003) Social interactions and unemployment. IFAU Institute 

for Labour market Policy Evaluation, Uppsala. Working Paper nr 2003:18. 

64 Musterd, S., Andersson, R., Galster, G., & Kauppinen, T. (2007) Are immigrants’ earnings influenced 

by the characteristics of their neighbours? Environment and Planning, vol 40, no 4, pp. 785 – 805. 

65 Andersson, R., Musterd, S., Galster, G. & Kauppinen, T. (2007) What Mix Matters? Exploring the 

relationships between individuals' incomes and different measures of their neighbourhood context. 

Housing Studies, Vol 22, no 5, pp. 637-660. 

66 Andersson, R. & Musterd, S. (2006) What scale matters? Exploring the relationships between 

individuals’ social position, neighbourhood context and the scale of neighbourhood. Paper presented at 

the Urban Affairs Association’s 36 th Annual Meeting in Montreal, Canada, April 19-22, 2006. 

22

efterfrågar jämfört med om de bott mer utspritt eller blandat. Ur ett etniskt perspektiv 

underlättar koncentrationen av majoritetsbefolkningen (som det i princip alltid handlar om i 

svenska exempel på rikas kongregation) upprätthållandet av traditionellt svenska normer 

och kulturella koder och sannolikheten för missförstånd vid möten på offentliga platser 

inom området minskar. För en del av befolkningen kan det här vara viktigt. 

Den enes vinst är den andres förlust brukar det heta. Om den resursstarka delen av 

befolkningen koncentreras och lockar till sig privat service så bör det rimligen leda till att 

tillgången på ett varierat privat serviceutbud minskar i områden där det finns en stor andel 

resurssvaga hushåll. De positiva effekter som forskningslitteraturen nämner i samband med 

resurssvaga eller etniska minoriteter brukar kopplas samman med teorier om 

sammanbindande socialt kapital och nätverksbyggande. Tanken är att koncentrationen av 

människor som befinner sig i en liknande situation kan innebära att de boende i området går 

samman och tillsammans förbättrar sin situation genom olika former av samarbete och 

understöd. Man kan på goda grunder ifrågasätta om det här verkligen kan anses vara en 

positiv effekt av segregation. Om resurssvaga minoriteter känner ett behov av att binda sig 

samman för att se en väg in i samhället, belyser inte det en stor brist någonstans i systemet 

eller i samhällsstrukturen? 

Sammanfattningsvis kan man fråga sig om dessa positiva effekter, bättre livsvillkor 

för rika och den redan etablerade delen av befolkningen, och sammanbindande 

nätverksbyggande för fattiga och etniska minoriteter kan betraktas som positiva sett från ett 

lite bredare perspektiv. För samhället som helhet framstår dessa effekter som sönderdelande 

och splittrande och det är svårt att uppfatta dem som annat än negativa ur ett sådant 

perspektiv. 

Politiska åtgärder för minskad segregation 

Flera försök har gjorts för att med politiska medel minska boendesegregationen i städerna. 

Olika åtgärder har funnits samtidigt och överlappat varandra tidsmässigt, men sedan 1980talet 

har tyngdpunkten skiftat mellan spridningspolitik, områdesbaserad politik och åtgärder 

för att skapa social blandning i städernas bostadsområden. 

Den svenska forskningen om politiska åtgärder för att minska boendesegregation har 

bedrivits utifrån flera olika disciplinära perspektiv, bland annat kulturgeografi, 

statsvetenskap och sociologi. Hittills har den mest omfattande forskningen behandlat 

områdesbaserade åtgärder, och då mer specifikt den svenska storstadspolitiken och dess 

lokala utvecklingsavtal. 

Här nedan behandlas först den svenska forskningen om spridningspolitik, följt av 

forskningen om områdesbaserade åtgärder och social blandning. Inom ramen för denna 

forskningsöversikt har det inte funnits möjlighet att gå igenom samtliga de 

utvärderingsrapporter som skrevs om de lokala utvecklingsavtalen. Helen Lahti Edmark 

fick dock regeringens uppdrag att sammanställa lärdomarna från dessa rapporter i en SOU. I 

forskningsöversikten är det främst denna utredning som får stå för den kunskap som 

utvärderingarna genererade. 

Spridningspolitik 

Den svenska spridningspolitiken utgörs främst av det politiska initiativ som initierades 1985 

och som kom att benämnas ”Hela Sverigestrategin”. Syftet var att fler kommuner skulle ta 

ansvar för de flyktingar som kom till landet; asylsökande hade koncentreras till 

storstäderna. Mottagandet skulle utgå från den enskilde flyktingens behov och ske i en 

kommun där personen i fråga kunde stanna och hitta ett arbete. Inledningsvis var det inte 

23

tänkt att landets samtliga kommuner skulle delta i strategin. Initialt valdes stora och 

medelstora kommuner ut i södra och mellersta Sverige. I norra Sverige tillfrågades endast 

tre kommuner. Våren 1985 skrevs avtal med 137 av landets 284 kommuner, 8 800 

flyktingar omfattades. Vid utgången av 1987 hade emellertid nästan alla kommuner 

engagerats. 67 År 1994 gick ”Hela Sverige-strategin” in i en ny fas då många flyktingar valde 

att via EBO-reformen 68 själva ordna sitt boende. 

Andersson och Solid har skrivit om Sverige i en bok där spridningspolitik jämförs 

internationellt. Författarna menar att ”Hela Sverigestrategin” hade en tydlig geografisk 

effekt, men att denna avtog på grund av att färre flyktingar kom till Sverige, att färre 

flyktingar fick uppehållstillstånd, att många efter 1994 valde att ordna sitt eget boende samt 

att den sekundära migrationen fortsatte att koncentrera flyktingar till de större städerna. 

”Hela Sverigestrategin” bidrog inte till att den generella fördelningen av den invandrade 

befolkningen förändrades särskilt mycket, men det blev färre kommuner med väldigt stora 

respektive små andelar av denna befolkningsgrupp. 69 

Även Borgegård, Håkansson och Müller menar att ”Hela Sverigestrategin” 

inledningsvis lyckades sprida den utlandsfödda befolkningsgruppen geografiskt. De 

uttrycker dock tvivel över bosättningsmönstrets stabilitet då de åter tycker sig se en ökad 

koncentration bland vissa etniska grupper, möjligen genom sekundär migration. 70 Med 

sekundärmigration menas här att de flyktingar som placerats i mindre kommuner, ofta i 

norra Sverige, flyttade vidare till storstäder och regionala centra. Andersson skriver även 

om den svenska spridningspolitikens antagna effekt på migrationsnivåerna. Strategin antogs 

öka migrationen bland utlandsfödda, en slutsats som dock inte säkert kunnat påvisas. 

Utlandsfödda hade högre migrationsfrekvens i jämförelse med den infödda befolkningen 

under senare delen av 1980-talet och början av 1990-talet. Fördjupade studier har emellertid 

visat att de utlandsföddas rörlighet var lika stor om inte större för åren 1980 och 1984, det 

vill säga innan reformen infördes. 71 

Andersson och Solid menar att utan spridningspolitiken hade Sverige inte kunnat ta 

emot så många flyktingar som man gjorde under perioden 1985-2000. Detta betyder dock 

inte att politiken lyckades ge dessa människor de bästa förutsättningarna att integreras i det 

svenska samhället. Vid denna tidpunkt kom Sverige in i en lågkonjunktur med vilken följde 

låg efterfrågan på arbetskraft. Många av de flyktingar som fick uppehållstillstånd hade 

därför svårt att komma in på arbetsmarknaden. 72 Även Åslund som i sin avhandling studerar 

effekterna av ”Hela Sverigestrategin” påtalar negativa effekter av flyktingarnas möjligheter 

på arbetsmarknaden. Han menar att reformen försämrade många flyktingars möjligheter till 

sysselsättning och inkomst vilket gjorde att socialbidragsberoendet ökade. 73 

67 

Andersson, Roger & Solid, Dennis (2003) Dispersal policies in Sweden. I Robinson, V., Andersson, R. 

& Musterd, S. (red.) Spreading the "burden"? A review of policies to disperse asylum seekers and 

refugees. Bristol: Policy Press. 

68 

Reformen om eget boende vilken gjorde gällande att de flyktingar som kunde ordna boende själv, 

exempelvis hos vänner eller släktingar fick göra det. 

69 

Andersson, R. & Solid, D. (2003) Dispersal policies in Sweden. I Robinson, V., Andersson, R. & 

Musterd, S. (red.) Spreading the "burden"? A review of policies to disperse asylum seekers and refugees. 

Bristol: Policy Press. 

70 

Borgegård, Lars-Erik, Håkansson, Johan & Müller, Dieter (1998) Concentration and dispersion of 

immigrants in Sweden, 1973-1992. The Canadian Geographer, vol. 42, nr. 1. s 28-39;38. 

71 

Andersson, R. (2000) Segregerande urbanisering? Geografisk rörlighet i Sveriges storstadsregioner. I 

Hemort Sverige, Integrationsverket, Norrköping. S. 149-182;152ff. 

72 

Andersson, R. & Solid, D. (2003) Dispersal policies in Sweden. I Robinson, V., Andersson, R. & 

Musterd, S. (red.) Spreading the "burden"? A review of policies to disperse asylum seekers and refugees. 

Bristol: Policy Press 

73 

Åslund, Olof (2000) Health, Immigration and Settlement Policies. Nationalekonomiska institutionen, 

Uppsala universitet. 

24

Spridningspolitik som ”Hela Sverigestrategin” aktualiserar även ett moraliskt 

dilemma; statens politiska mål står i konflikt med individens rättighet att själv få bestämma 

var denne ska bo. Om denna politik får en fortsättning önskar Andersson och Solid att 

staten i större grad hittar sätt att övertyga flyktingar om att boende i vissa kommuner 

medför fördelar som gör att de accepterar erbjudande om bostadsort. Detta skulle innebära 

en politik som i större utsträckning nyttjar morötter istället för piskor. Även inom ”Hela 

Sverigestrategin” skulle dock individens önskemål hörsammas vid utplacering i en 

kommun. 74 

Forskningen om svensk spridningspolitik och dess effekter är inte omfattande. 

Kunskap om detta borde dock även idag vara intressant eftersom det i samhällsdebatten förs 

fram förslag om geografisk spridning av flyktingar, t.ex. i samband med den irakiska 

flyktinginvandringen till Södertälje. Spridningspolitik i ett svenskt sammanhang är således 

fortfarande ett högst aktuellt forskningsområde. Det omfattar inte bara regionala 

fördelningsfrågor utan även inomregionala och inomkommunala. Det är väl belagt att få 

kommuner tar emot merparten av invandringen till Sverige och inom dessa kommuner 

hanterar ett fåtal miljonprogramområden den övervägande delen av de invandrade. 75 

Områdesbaserad politik 

Områdesbaserad politik har under decennier bedrivits i olika form. För att hantera den 

urbana utvecklingen har under de senaste tio åren statliga urbana områdesbaserade program 

kommit att initieras. Under andra hälften av 1990-talet tillsattes i Sverige 

åtgärdsprogrammet ”Särskilda insatser i invandrartäta bostadsområden” vilket kom att 

följas av ”Nationella exempel” och det ”Lokala utvecklingsavtalet”. Till skillnad från den 

tidigare förnyelsen av städerna som också var områdesbaserad, så till vida att hela kvarter 

omvandlades, syftar dessa senare program i större omfattning till sociala åtgärder än 

fysiska. I denna forskningsöversikt är det den senare formen av områdesbaserade program 

som belyses. 

Det områdesbaserade åtgärdsprogrammet ”Särskilda insatser i invandrartäta 

bostadsområden” tillsattes 1995 för att åstadkomma likvärdiga förutsättningar på 

arbetsmarknaden för invandrare och övriga svenskar samt för att motverka förekomst av 

diskriminering. Åtgärdsprogrammet skulle omfatta 8 kommuner 76 och 125 miljoner kronor. 

Andersson har granskat kommunernas handlingsplaner och lämnat reflektioner kring 

åtgärdsprogrammet. I artikeln pekar Andersson på flera skäl till att välja bostadsområdet 

som fokus för projektarbete: 

Bostadsområdet utgör ett viktigt socialisationsrum som påverkar vilka daghem, 

skolor, fritidssysselsättningar och föreningar vi engagerar oss i. Bostadsområdet utgör även 

ett rum inom vilket normer införlivas och erfarenheter görs. Projekt av denna typ kräver ett 

folkligt deltagande där sociala nätverk spelar en stor roll. Det finns en praktisk aspekt av 

hur insatser för exempelvis bättre utbildning och arbetsträning organiseras. 

Andersson jämför åtgärdsprogrammet med regionalpolitik där geografiska enheter 

avgränsas för politiska åtgärder, dock med ett nytt avståndsbegrepp; den gamla 

74 Borevi, Karin (2002) Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället. Acta Universitatis Upsaliensis. 

Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, nr. 151. s. 277. 

75 Andersson, R., Hogdal, J. & Johansson, S. (2007) Planering för minskad boendesegregation. Rapport 

2007:1 från Regionplane- och trafikkontoret. Stockholm: Stockholms läns landsting. Andersson, R., 

Bråmå, Å., Hogdal, J., 2007, Segregationens dynamik och planeringens möjligheter. En studie av 

bostadsmarknad och flyttningar i Malmöregionen. Malmö: Stadskontoret. 

76 De kommuner som omfattades av åtgärdsprogrammet var Göteborg, Malmö, Botkyrka, Haninge, 

Huddinge, Solna, Stockholm och Södertälje. 

25

egionalpolitiken grundades på ett fysiskt avståndsbegrepp medan den nya utgår från ett 

socialt. 77 

Den formella svenska storstadspolitiken sjösattes 1998. Sveriges riksdag beslutade att 

cirka två miljarder kronor skulle avsättas för att främja utvecklingsarbetet i 

storstadsregionernas så kallade utsatta bostadsområden under perioden 1999-2001. Lokala 

utvecklingsavtal förhandlades fram och undertecknades mellan staten och sju kommuner för 

24 utsatta bostadsområden. 78 För storstadspolitiken formulerades två övergripande mål, 

varav det ena syftade till att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt 

hållbar tillväxt och det andra till att bryta segregationen i landets storstadsregioner. De 

lokala utvecklingsavtalen tillsattes för att realisera det andra övergripande målet. 

Det andra övergripande målet konkretiserades i åtta målområden vilka omfattade 

åtgärder för ökad sysselsättning, minskat socialbidragsberoende, höjd utbildningsnivå, 

förbättrade kunskaper i svenska språket, förbättrad attraktivitet, trygghet och hälsa samt 

demokrati och delaktighet. Inom storstadspolitiken har arbetsmarknadsåtgärder betonats 

starkt. Forskning har dock visat att denna fråga inte passar för områdesbaserat arbete som 

avgränsats till bostadsområden, vilket även medfört att flera sysselsättningsåtgärder 

implementerats inom ett vidare geografiskt område. Svårigheter har funnits i utvärderingen 

av sysselsättningsåtgärder då det varit svårt att skilja resultat av storstadspolitiska åtgärder 

från allmänna konjunktursvängningar. Utvärdering har även försvårats av den selektiva 

migrationen genom vilken utsatta bostadsområden förlorar hushåll som skapat sig bättre 

position på arbetsmarknaden. Åtgärder inom skolan och språkutveckling har däremot passat 

bättre för ett områdesbaserat arbetssätt. 

Här handlar det ofta om konkreta frågor och det finns en lokalt uppbyggd infrastruktur i 

form av förskolor och skolor. Även attraktivitets-, trygghets- och hälsofrågor lämpar sig för 

lokalt utvecklingsarbete i bostadsområden. Attraktivitet och trygghet hör samman med den 

lokala omgivningen; det handlar oftast om konkreta frågor som engagerar de boende. I 

utvärderingen av åtgärdsprogrammet fastslås att satsningar på boendemiljö och trygghet 

även fortsättningsvis bör bedrivas områdesbaserat. Problem har funnits i arbetet med 

demokrati och delaktighet, orsakerna har dock varit andra än just den områdesbaserade 

strategin. Det har varit svårt att engagera de boende i arbetet och målområdet har varit svårt 

att definiera och avgränsa. 79 Erfarenheter från det europeiska forskningsprojektet UGIS 80 

visade att det behövs en större geografisk flexibilitet i arbetet med områdesbaserade 

program. Åtgärder inom olika sakområden bör sättas in på den geografiska nivå där de är 

mest effektiva. 81 

77 Stycket baseras på Andersson, Roger (1996) ”Blommans 125 miljoner” – några reflexioner. I Bidrag 

genom arbete – en antologi. SOU 1996:151. Storstadskommittén, Stockholm 1996. 

78 De sju kommunerna och de 24 bostadsområdena utgjordes av Botkyrka: Alby, Fittja och Hallunda- 

Norsborg. Göteborg: Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården. Haninge: Jordbro. 

Huddinge: Flemingsberg, Västra Skogås och Vårbygård. Malmö: Fosie, Hyllie, Rosengård och Södra 

innerstaden. Stockholm: Centrala Skärholmen, Husby, Rinkeby, Rågsved och Tensta. Södertälje: 

Fornhöjden, Geneta, Hovsjö och Ronna. 

79 Palander, C. (2006) Områdesbaserad politik för minskad segregation – en studie av den svenska 

storstadspolitiken. Geografiska regionstudier nr. 66. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. 

s. 232ff samt SOU 2005:29, Storstad i rörelse – kunskapsöversikt över utvärderingar av 

storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal. Fritzes offentliga publikationer, Stockholm. s. 141f, 171 och 

176. 

80 UGIS är en förkortning av ”Urban Governance, Social Inclusion and Sustainability”. I projektet deltog 

forskare från nio länder och erfarenheter från nitton städer och trettiotvå bostadsområden jämfördes. De 

svenska fallen utgjordes av Tensta och Husby i Stockholm samt Hjällbo och Norra Biskopsgården i 

Göteborg. 

81 Andersson, R. (2003) Områdesbaserade interventioner i utsatta bostadsområden – reflektioner kring ett 

europeiskt forskningsprogram, UGIS. Bilaga till Rapport Integration. Integrationsverket, Norrköping. Se 

26

En arbetsmetod som betonades vara av stor betydelse i implementeringen av de lokala 

utvecklingsavtalen var samverkan mellan olika aktörer. Samverkan genomfördes dock med 

varierande resultat. Att samverkan i samband med stadsdelförnyelse och lokalt 

utvecklingsarbete kan leda till frustration har påvisats i Nils Herttings avhandling. 82 

Hindrande och gynnande faktorer för samverkan i områdesbaserat arbete har identifierats. 

Hindrande faktorer kan vara skilda geografiska indelningar av förvaltningsområden och 

avsaknad av direktiv. Geografisk närhet har däremot gynnat samverkan bland annat då 

förvaltningar förlagt lokalkontor till bostadsområdena eller när ett bostadsområde angränsat 

till ett företagsområde. 83 Även här har en begreppsdiskussion efterlysts då begreppet 

samverkan använts för olika konstellationer bestående av minst två parter. 84 Det mesta av 

det samarbetet inom ramen för den svenska storstadspolitiken har skett mellan olika 

offentliga aktörer; det har varit svårt att involvera näringsliv och boende. 85 

Även om effekter av den svenska storstadspolitiken varit svåra att avläsa är de flesta 

forskare överens om att man med områdesbaserad politik inte bryter boendesegregationen i 

storstäderna. Antingen är det övergripande målet olyckligt formulerat eller valet av 

arbetsmetod felaktig. 86 I forskningslitteraturen nämns flera anledningar till att inte 

boendesegregation kan lösas med områdesbaserade åtgärder: 

Områdesbaserad politik pekar ut bostadsområden och dess boende vilket medför 

stigmatisering. Åtgärder riktas till vissa bostadsområden vars invånare riskerar att uppfattas 

utgöra hela problemet. 87 

även Andersson, R., Hogdal, J. & Johansson, S., 2007, Planering för minskad boendesegregation. 

Rapport 2007:1 från Regionplane- och trafikkontoret. Stockholm: Stockholms läns landsting. s. 37. 

82 

Hertting, Nils (2003) Samverkan på spel – rationalitet och frustration i nätverksstyrning och svensk 

stadsdelsförnyelse. Egalite, Stockholm. 

83 

Palander, C. (2006) Områdesbaserad politik för minskad segregation – en studie av den svenska 

storstadspolitiken. Geografiska regionstudier nr. 66. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. 

s 229f. 

84 

SOU 2005:29, Storstad i rörelse – kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens lokala 

utvecklingsavtal. Fritzes offentliga publikationer, Stockholm. s. 197. 

85 

Andersson, R. (2003) Områdesbaserade interventioner i utsatta bostadsområden – reflektioner kring ett 

europeiskt forskningsprogram, UGIS. Bilaga till Rapport Integration. Integrationsverket, Norrköping. 

86 

Se bland annat Palander, C. (2006) Områdesbaserad politik för minskad segregation – en studie av den 

svenska storstadspolitiken. Geografiska regionstudier nr. 66. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala 

universitet, SOU 2005:29, Storstad i rörelse – kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens 

lokala utvecklingsavtal. Fritzes offentliga publikationer, Stockholm, Urban, S. (2005) Att ordna staden – 

den nya storstadspolitiken växer fram. Arkiv förlag, Lund, Andersson, R. (2003) Områdesbaserade 

interventioner i utsatta bostadsområden – reflektioner kring ett europeiskt forskningsprogram, UGIS. 

Bilaga till Rapport Integration. Integrationsverket, Norrköping, Andersson, R. & Bråmå, Å. (2004) 

Selective migration in Swedish distressed neighbourhoods: can area-based urban policies counteract 

segregation processes? Housing Studies, vol. 19, nr. 4, s. 517-539, Andersson, R., Hogdal, J. & 

Johansson, S., 2007, Planering för minskad boendesegregation. Rapport 2007:1 från Regionplane- och 

trafikkontoret. Stockholm: Stockholms läns landsting. s. 38 samt SOU 2005:29, Storstad i rörelse – 

kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal. Fritzes offentliga 

publikationer, Stockholm. s. 203. 

87 

Palander, C. (2006) Områdesbaserad politik för minskad segregation – en studie av den svenska 

storstadspolitiken. Geografiska regionstudier nr. 66. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, 

Andersson, R., Hogdal, J. & Johansson, S., 2007, Planering för minskad boendesegregation. Rapport 

2007:1 från Regionplane- och trafikkontoret. Stockholm: Stockholms läns landsting. s 38, Andersson, R. 

& Musterd, S. (2005) Area-based policies: a critical appraisal. Tijdschrift voor Economische en Sociale 

Geografie, vol. 96, nr. 4, s. 377-389; 380, Andersson, R. (2003) Områdesbaserade interventioner i utsatta 

bostadsområden – reflektioner kring ett europeiskt forskningsprogram, UGIS. Bilaga till Rapport 

Integration. Integrationsverket, Norrköping samt Andersson, R. (1996) ”Blommans 125 miljoner” – några 

reflexioner. I Bidrag genom arbete – en antologi. SOU 1996:151. Storstadskommittén, Stockholm 1996. 

27

Boendesegregationens relationella karaktär kommer i bakgrunden. Segregation 

inrymmer relationen mellan stadens samtliga geografiska enheter och därmed även stadens 

hela befolkning. Med en områdesbaserad politik negligeras denna aspekt. Den 

områdesbaserade politiken är för selektiv; endast vissa av stadens geografiska enheter och 

invånare omfattas. 88 

Det faktum att fastlagda geografiska enheter väljs ut för åtgärder blir en begränsning 

då processer, som exempelvis flyttningar, ska hanteras. Boendesegregationen utgör både en 

process och ett tillstånd. Segregation som tillstånd genereras genom migrationsflöden och 

återskapas ständigt av selektiva flyttningsrörelser in i och ut ur de utsatta bostadsområdena. 

De boende som får det socioekonomiskt bättre flyttar ut medan socioekonomiskt svagare 

hushåll flyttar in. 89 

Orsakerna bakom de identifierade problemen finns oftast utanför det geografiska 

område inom vilket tjänstemännen blivit hänvisade att arbeta. Flera av orsakerna till 

boendesegregationen har inte sin grund i de utsatta bostadsområdena, som exempelvis 

strukturomvandling av näringslivet, arbetslöshet, diskriminering på arbets- och 

bostadsmarknad samt migrationsflöden. Det områdesbaserade arbetet angriper således inte 

orsakerna till problematiken. 90 

Att den områdesbaserade politiken genomförs i projektform är ett problem då arbete 

för att minska segregation måste vara långsiktigt. De olika målområden som formulerats 

inom ett åtgärdsprogram kan dessutom inte realiseras inom samma tidsrymd. 91 

Att motverka boendesegregation är en fråga som bör omfatta en hel region. 

Andersson, Hogdal och Johansson menar att regionplaneorgan har en roll som ingen annan 

instans kan fylla. Samtidigt är det kommunerna som genom sin markpolitik och sitt 

planmonopol innehar några av de mest betydelsefulla verktygen för att både minska själva 

segregationen, men även dess konsekvenser. Författarna urskiljer tre huvuduppgifter för den 

regionala planeringen i deras arbete med att påverka bostadsplaneringen och därmed bidra 

till att minska boendesegregationen. För det första att utveckla system för utvärdering på 

översiktlig nivå, för det andra att initiera riktade studier, och för det tredje att i samarbete 

med andra aktörer verka opinionsbildande i planeringsdebatten. Den regionala planeringen 

är en lämplig plattform för att lansera initiativ på den mellankommunala nivån. 92 



Andersson, R., Hogdal, J. & Johansson, S., 2007, Planering för minskad boendesegregation. Rapport 

2007:1 från Regionplane- och trafikkontoret. Stockholm: Stockholms läns landsting. s. 38 samt Urban, 

Susanne (2005) Att ordna staden – den nya storstadspolitiken växer fram. Arkiv förlag, Lund, s. 189. 



Andersson, R. & Bråmå, Å. (2004) Selective Migration in Swedish Distressed neighbourhoods: Can 

Area-based Urban Policies Counteract Segregation Processes? Housing Studies, vol. 19, nr. 4, s. 517-539 

samt SOU 2005:29, Storstad i rörelse – kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens 

lokala utvecklingsavtal. Fritzes offentliga publikationer, Stockholm. s. 217. 



Andersson, R. & Musterd, S. (2005) Area-based policies: a critical appraisal. Tijdschrift voor 

Economische en Sociale Geografie, vol. 96, nr. 4, s. 377-389; 386 samt SOU 2005:29, Storstad i rörelse – 

kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal. Fritzes offentliga 

publikationer, Stockholm. s. 204f och 218. 

91 Andersson, R. (2003) Områdesbaserade interventioner i utsatta bostadsområden – reflektioner kring ett 

europeiskt forskningsprogram, UGIS. Bilaga till Rapport Integration. Integrationsverket, Norrköping. 

92 Andersson, R., Hogdal, J. & Johansson, S., 2007, Planering för minskad boendesegregation. Rapport 

2007:1 från Regionplane- och trafikkontoret. Stockholm: Stockholms läns landsting. s. 48f. 

28

Social blandning 

Att genom planering skapa socialt blandade bostadsområden är en idé som ursprungligen 

kommer från de anglosaxiska länderna. Bostadsområdets fysiska struktur, blandning av 

bostadsstorlekar, hustyper och upplåtelseformer ska tilltala olika befolkningsgruppers 

boendepreferenser och skapa en social och etnisk variation. På 1970-talet blev social 

blandning ett nationellt mål inom den svenska bostadspolitiken. Redan på 1940-talet växte 

dock idén om att genom bostadsplanering främja social interaktion i bostadsområden genom 

grannskapsplanering. Idag har strategin fått förnyad aktualitet. 93 Eftersom social blandning 

är den politiska strategi som nu framförts som ett huvudsakligt sätt genom vilket 

boendesegregationen ska åtgärdas har även forskningen inom detta fält relativt nyligen ökat. 

I skrivande stund pågår forskningsprojekt som behandlar olika aspekter av denna 

planeringsfråga. Några forskningspublikationer som utgår från de svenska förhållandena har 

kommit under senare år. 

Social blandning i bostadsområden kan skapas på olika sätt. För det första kan nya 

bostäder byggas i redan befintliga bostadsområden. För att attrahera nya typer av hushåll 

byggs bostäder i en annan prisklass, nya bostadstyper med avseende på utformning och 

storlek samt andra upplåtelseformer. För det andra kan redan existerande bostäder 

omvandlas till annan typ av upplåtelseform. I praktiken har detta oftast inneburit att 

hyresrätter ombildats till bostadsrätter eller äganderätter. För det tredje kan befintliga 

bostäder renoveras för att göra dem attraktiva för alla typer av hushåll. 94 

Bergsten och Holmqvist har i en studie undersökt om allsidig 

hushållssammansättning, eller social blandning, fortfarande utgör ett mål inom svensk 

bostadsplanering. Studien visar att detta är ett mål både i dagens kommunala planering och 

hos allmännyttiga bostadsbolag. Där planering för social blandning fanns avsågs i första 

hand en socioekonomisk och demografisk blandning och i andra hand en etnisk. Allsidig 

hushållssammansättning ansågs föra med sig ett flertal positiva effekter, som ökad 

integration, minskad boendesegregation, möjlighet för fler att bo kvar i samma 

bostadsområde samt bättre möjlighet att bibehålla en god servicenivå vilket i sig kan bidra 

till minskad stigmatisering och ökad stabilitet. 

Många av studiens informanter kopplade samman nyproduktion av bostäder med 

möjligheten att förändra befolkningssammansättningen; ökad bostadsproduktion blir på så 

vis en viktig del i att nå målet om social blandning. Nyproduktion omfattar här även 

kompletteringsbebyggelse vilket gör det möjligt att ändra den sociala sammansättningen i 

redan existerande bostadsområden. De flesta representanterna från de kommunala 

planeringsavdelningarna och bostadsbolagen ansåg det finnas goda möjligheter att verka för 

en allsidig hushållssammansättning. Informanterna menade emellertid att det behövs mer 

statliga ekonomiska styrmedel för att planering av social blandning ska få större genomslag 

i kommunerna. Bostadsbolagens centrala position i implementeringen av målet om social 

blandning gör även att en försvagning av allmännyttans position på bostadsmarknaden kan 

försvåra genomförandet av målet. 95 Även om allsidig hushållssammansättning varit ett mål 

93 Bergsten, Z. & Holmqvist, E. (2007) Att blanda? En undersökning av planerares och allmännyttiga 

bostadsbolags syn på planering för en allsidig hushållssammansättning. Forskningsrapport 2007:1. 

Institutet för bostadsoch urbanforskning, Uppsala universitet. s. 9. 

94 van Beckhoven, van Boxmeer & Holmqvist (2006) Social mix policies in large housing estates: a 

comparison of the Netherlands, Sweden and Spain. I van Beckhoven , Decline and regeneration: policy 

responses to process of change in post-WWII urban neighbourhoods. Netherlands Geographical Studies 

nr. 346. 

95 Bergsten, Z. & Holmqvist, E. (2007) Att blanda? En undersökning av planerares och allmännyttiga 

bostadsbolags syn på planering för en allsidig hushållssammansättning. Forskningsrapport 2007:1. 

Institutet för bostadsoch urbanforskning, Uppsala universitet. s. 97ff. 

29

inom den svenska politiken under lång tid har dessa idéer haft ett begränsat genomslag i den 

faktiska planeringen. 96 

van Beckhoven, van Boxmeer och Holmqvist har studerat planering för social 

blandning i bostadsområdena Tensta och Husby. Författarna förvånas över att det är så få 

åtgärder som syftar till att skapa social blandning trots att det varit ett politiskt mål i 30 år. 

De åtgärder som ändå gjorts har bestått i omvandling av hyresrätt till bostadsrätt. Under 

senare år har dock planer lagts för ny bebyggelse och vissa hus har redan byggts. Den 

urbana utvecklingspolitiken för storskaliga bostadsområden har främst syftat till att 

attrahera mer resursstarka hushåll och förhindra att hushåll med förbättrad ekonomi flyttar 

från bostadsområdena. Befolkningens socioekonomiska bakgrund har utgjort fokus. 97 

Musterd och Andersson har skrivit en artikel där de frågar sig om en blandning av 

bostäder också skapar social blandning. Sammanfattningsvis slås fast att bostadsområden 

med homogen och heterogen bostadsstock skiljer sig från varandra med avseende på 

befolkningens sociala och etniska sammansättning, men skillnaden är inte entydig. I båda 

typerna av bostadsområden finns en stor andel låginkomsthushåll, flyktingar och utländska 

medborgare. Det finns således i Sverige ingen tydlig relation mellan blandning av bostäder 

och social blandning. Många av de mest homogena bostadsområdena bebos av mer 

välsituerade hushåll. 98 Det är dock sannolikt att sambanden mellan sammansättningen av 

bostadsområden med avseende på upplåtelseformer och hustyper å ena sidan och 

befolkningssammansättningen å den andra är starka i större städer men svaga i mindre orter. 

Detta återstår att studera på ett mer systematiskt sätt. 

Sammanfattning och slutsatser 

Denna rapport presenterar forskning kring boendesegregation i Sverige och den återger 

forskningsläget vad avser kunskapen om segregationens orsaker, dess konsekvenser samt 

hur den hanterats inom politiken. Teoretiskt hämtar huvuddelen av forskningen inspiration 

från den anglosachsiska forskarvärlden, där inte minst segregationens etniska dimension 

studerats under lång tid. För svensk del har just etnisk boendesegregation uppmärksammats 

förhållandevis sent och det av skäl som är relativt självklara. Sverige var länge 

förhållandevis etniskt homogent och med undantag från den samiska frågan har 

minoriteternas bosättningsmönster inte utgjort en politiskt intressant fråga. Med ökad 

invandring i kombination med social exkludering av stora grupper av särskilt 

flyktinginvandrare växte insikten om att segregationen inte bara var ett uttryck för 

individernas fria val på bostadsmarknaden utan kanske snarare ett resultat av den sociala 

exkluderingen och marginaliseringen. Hypoteser kring segregationens effekter fick därmed 

också stor aktualitet. 

Vi kan konstatera att forskningsläget på många sätt är gott: svenska forskare har 

tillgång till internationellt sett mycket goda data, väl lämpade för analyser av 

bosättningsmönster, segregationsprocesser och segregationens konsekvenser, och många 

relevanta studier har gjorts på senare år. Mycket återstår dock att belysa. Vi nämner här 

fyra mer övergripande frågor som vi menar är bristfälligt behandlade. 

96 Andersson, R., Hogdal, J. & Johansson, S., 2007, Planering för minskad boendesegregation. Rapport 

2007:1 från Regionplane- och trafikkontoret. Stockholm: Stockholms läns landsting. s. 41. 

97 van Beckhoven, van Boxmeer & Holmqvist (2006) Social mix policies in large housing estates: a 

comparison of the Netherlands, Sweden and Spain. I van Beckhoven , Decline and regeneration: policy 

responses to process of change in post-WWII urban neighbourhoods. Netherlands Geographical Studies 

nr. 346. 

98 Musterd, S. & Andersson, R. (2005) Housing mix, social mix and social opportunities. Urban affairs 

review, vol. 40, nr. 6, s. 761-790; 779 och 786. 

30

Det gäller dels segregationens demografiska, socioekonomiska och etniska 

uttrycksformer i relation till olika typer av regioner och städer; huvuddelen av forskningen 

fokuserar på storstäderna. Här finns utrymme både för jämförande studier av olika städer 

och fallstudier av specifika städer och regioner. 

Det gäller vidare befolkningens agerande och attityder i relation till segregationen. I 

vilken utsträckning är minoriteternas bosättningsmönster ett uttryck för fria val? I vilken 

utsträckning undviker majoritetssvenskar att bosätta sig i svenskglesa områden? Hur 

resonerar man och hur väljer man? Kort uttryckt finns ett behov av material som 

kompletterar den goda registerinformationen och sådant material kan bara insamlas via 

surveyundersökningar (enkäter, intervjuer). 

I relation till den etniska segregationen behövs fler studier som belyser förekomsten 

av diskriminering. Här behövs studier både av strukturell/institutionell diskriminering men 

också av hur etniskt heterogena områden fungerar socialt, hur grannrelationer utvecklas 

mm. 

Det behövs fördjupade analyser av anti-segregationsplanering och av politiska försök 

att påverka segregationsnivån. Sverige har haft målet ”allsidig hushållssammansättning” 

som ledstjärna för bostadsproduktionen sedan mitten av 1970-talet. Hur förvaltas målet, 

dvs. hur byggs det och varför just på detta sätt? Vilka sanktioner och styrningsmöjligheter 

finns? Hur kan de medel som behövs för att nå målet etableras som en del av den konkreta 

bostadsplaneringen? 

Slutligen är konsekvensanalyserna bara i sin linda. Inte minst är fler systematiska 

analyser nödvändiga av sådant vi diskuterat inom ramen för korrelerade grannskapseffekter; 

hur kommersiell och offentlig service fördelas över städerna, hur kvalitén i grundläggande 

offentliga system (skolor, vård, omsorg) varierar, hur kommunikationssystemen fungerar, 

hur stigmatiseringen kan brytas mm. 

31

Litteratur – och källförteckning 

Amcoff, J. (2000). Samtida bosättning på svensk landsbygd. Geografiska regionstudier 

41, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. 

Andersson, E. (2001) Från Sorgedalen till Glädjehöjden – omgivningens betydelse för 

socioekonomisk karriär. Geografiska regionstudier 44, Kulturgeografiska 

institutionen, Uppsala universitet. 

Andersson, R. (1996) ”Blommans 125 miljoner” – några reflexioner. I Bidrag genom 

arbete – en antologi. SOU 1996:151. Storstadskommittén, Stockholm 1996. 

Andersson, R. (1996b) Invandrarnas rörlighet. Hela Sverigestrategins sekundäreffekter 

i ett socialgeografiskt perspektiv. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond. 

Årsredovisning 1996, pp. 35-46. 

Andersson, R. (1997) Svenskglesa bostadsområden. Invandrare & Minoriteter 1997 no 

2, pp. 19-24. 

Andersson, R. (1997b) Bo i skilda världar. I: Mångfald och ursprung. Norrköping: 

Statens Invandrarverk, pp. 96-107. 

Andersson, R. (1998) Segregering, segmentering och socioekonomisk polarisering. 

Stockholmsregionen och sysselsättningskrisen 1990-1995. Partnerskap för 

multietnisk integration. Rapport 2/98, Sociologiska institutionen, Umeå universitet. 

Andersson, R. (2000 a) Etnisk och socioekonomisk segregation i Sverige 1990-1998. 

SOU 2000:37, Arbetsmarknad, Demografi och Segregation. Stockholm: Fritzes 

Offentliga Publikationer, pp 223-266. 

Andersson, R. (2000 b) Segregerande urbanisering? Geografisk rörlighet i Sveriges 

storstadsregioner. I Hemort Sverige, Integrationsverket, Norrköping. S. 149-182. 

Andersson, R. (2003) Områdesbaserade interventioner i utsatta bostadsområden – 

reflektioner kring ett europeiskt forskningsprogram, UGIS. Bilaga till Rapport 

Integration. Integrationsverket, Norrköping. 

Andersson, R. (2003b) Settlement dispersal of immigrants and refugees in Europe: 

Policy and outcomes. Paper for the 6th National Metropolis Conference, Edmonton, 

Canada. March 21-24. 

Andersson, R. (2004) Att flytta eller inte flytta? En kvantitativ studie av 

socioekonomiska utfall för flyktingar som flyttat från de svenska storstäderna. 

Bilaga till Rapport Integration 2003. Integrationsverket. 

Andersson, R. (2007 a) Boende och segregation. I: Abby Peterson & Mikael Hjerm, 

Etnicitet. Perspektiv på samhället, s. 116-144. Malmö: Gleerups Utbildning AB. 

Andersson, R. (2007 b) Boendesegregation än sen då? I: Utanförskapet - 

välfärdssamhällets baksida. Socialtjänstforum - ett möte mellan forskning och 

socialtjänst. En konferens i Göteborg 24-25 april 2007. Stockholm: Forskningsrådet 

för arbetsliv och sociala frågor, FAS. 

Andersson, R. & Bråmå, Å. (2004) Selective migration in Swedish distressed 

neighbourhoods: can area-based urban policies counteract segregation processes? 

Housing Studies, vol. 19, nr. 4, s. 517-539. 

Andersson, R., Bråmå, Å., Hogdal, J., 2007, Segregationens dynamik och planeringens 

möjligheter. En studie av bostadsmarknad och flyttningar i Malmöregionen. Malmö: 

Stadskontoret. 

Andersson, R., Hogdal, J. & Johansson, S. (2007) Planering för minskad 

boendesegregation. Rapport 2007:1 från Regionplane- och trafikkontoret. 

Stockholm: Stockholms läns landsting. 

32

Andersson, R. & Musterd, S. (2005) Area-based policies: a critical appraisal. Tijdschrift 

voor Economische en Sociale Geografie, vol. 96, nr. 4, s. 377-389. 

Andersson, R. & Musterd, S. (2006) What scale matters? Exploring the relationships 

between individuals’ social position, neighbourhood context and the scale of 

neighbourhood. Paper presented at the Urban Affairs Association’s 36th Annual 

Meeting in Montreal, Canada, April 19-22, 2006. 

Andersson, R., Musterd, S., Galster, G. & Kauppinen, T. (2007) What Mix Matters? 

Exploring the relationships between individuals' incomes and different measures of 

their neighbourhood context. Housing Studies, Vol 22, no 5, pp. 637-660. 

Andersson, R. & Solid, D. (2003) Dispersal policies in Sweden. I Robinson, V., 

Andersson, R. & Musterd, S. (red.) Spreading the "burden"? A review of policies to 

disperse asylum seekers and refugees. Bristol: Policy Press. 

Arnman, G. & Jönsson, I. (1985) Segregation och svensk skola – en studie av bildning, 

klass och boende. Arkiv avhandlingsserie 18. Lund. 

Bergenstråhle, S. (2006) Boende och välfärd 1986-2003, Rapport 2:2006, Stockholm: 

Hyresgästföreningen. 

Bergsten, Z. & Holmqvist, E. (2007) Att blanda? En undersökning av planerares och 

allmännyttiga bostadsbolags syn på planering för en allsidig 

hushållssammansättning. Forskningsrapport 2007:1. Institutet för bostadsoch 

urbanforskning, Uppsala universitet. 

Boal, F. W. (1976) Ethnic Residential Segregation, i Herbert, D. T. och Johnston, R. J. 

(red.) Social Areas in Cities. Volume 1: Spatial Processes and Form, London: John 

Wiley & Sons. 

Borgegård, L-E., Håkansson, J. & Müller, D. (1998) Concentration and dispersion of 

immigrants in Sweden, 1973-1992. The Canadian Geographer, vol. 42, nr. 1. s 28- 

39;38. 

Borevi, K. (2002) Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället. Acta Universitatis 

Upsaliensis. Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, nr. 151. 

Bråmå, Å. (2004) Utvecklingen av boendesegregationen i mellanstora städer under 

1990-talet. Bilaga till Rapport Integration 2003, Norrköping: Integrationsverket. 

Bråmå, Å. (2006) Studies in the Dynamics of Residential Segregation. Geografiska 

Regionstudier nr 67, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. 

Bråmå, Å., Andersson, R., Solid, D. (2006) Bostadsmarknadens institutioner och 

grindvakter i den etniskt segmenterade staden – Exemplen Stockholm och Uppsala, 

Norrköping: Integrationsverket. 

Brännström, L. (2007) Making their mark. Disentangling the Effects of Neighbourhood 

and School Environments on Educational Achievement. Working Paper 2001-11-16, 

SOFI – Institutet för social forskning, Stockholm Universitet. 

Carr, J. H. & Kutty, N. K. (Eds.) (2008) Segregation. The Rising Costs for America. 

New York: Routledge. 

Dryler, H. (2001) Etnisk segregation i skolan – effekter på ungdomars betyg och 

övergång till gymnasieskolan. I: Fritzell, J. & Palme, J. (red): SOU 2001:57: 

Välfärdens finansiering och fördelning: antologi från kommittén välfärdsbokslut. 

Sid. 319-355. Stockholm: Fritzes. 

Ericsson, U., Molina, I., & Ristilammi, P. (2002) Miljonprogram och media – 

Föreställningar om människor och förorter, Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 

Norrköping: Integrationsverket. 

Glesbygdsverket (2007), Sveriges gles- och landsbygder 2007. Östersund: 

Glesbygdsverket. 

33

Hedström, P., Kolm, A. S. & Åberg, Y. (2003) Social interactions and unemployment. 

IFAU Institute for Labour market Policy Evaluation, Uppsala. Working Paper nr 

2003:18. 

Hertting, N. (2003) Samverkan på spel – rationalitet och frustration i nätverksstyrning 

och svensk stadsdelsförnyelse. Egalite, Stockholm. 

Hjern, A. (1998) Migration till Segregation – En folkhälsorapport om barn med 

utländskt ursprung. Stockholm: Stockholms läns landsting. 

Johnston, R. J., Gregory, D. and Smith, D. M. (red.) (1994) The Dictionary of Human 

Geography, third edition, Oxford: Blackwell. 

Malmström, M., Johansson, S. E., Sunduist, J. (2001) A hiearchical analysis of longterm 

illness and mortality in socially deprived areas. Social Science & Medicine, 

vol. 53, no. 3. 

Malmström, M., Sundquist, J., Bajekal, M., Johansson, S. E. (1999) Ten-year trends in 

all-cause mortality and coronary heart disease mortality in socio-economically 

diverse neighbourhoods. Public Health, vol. 113, no. 6. 

Manski, C. F. (1995) Identification problems in the social sciences. Cambridge: 

Harvard University Press. 

Molina, I. (1997) Stadens rasifiering – Etnisk boendesegregation i folkhemmet, 

Geografiska Regionstudier 32, Kulturgeografiska insitutionen, Uppsala universitet. 

Musterd, S. & Andersson, R. (2005) Housing mix, Social mix and Social opportunities. 

Urban Affairs Review, 40 (6), 761-790. 

Musterd, S., & Andersson, R. (2006) Employment, social mobility and neighbourhood 

effects: The case of Sweden. International journal for urban and regional research, 

vol 30, no 1. 

Musterd, S., Andersson, R., Galster, G., & Kauppinen, T. (2007) Are immigrants’ 

earnings influenced by the characteristics of their neighbours? Environment and 

Planning A, vol 40, no 4, pp. 785 – 805. 

Niedomysl, T. (2004) Evaluating the effects of place-marketing campaigns on 

interregional migration in Sweden. Environment and Planning, vol. 36, issue 11. 

Nordin, M. (2007) Ethnic segregation and educational attainment in Sweden. I Nordin, 

M: Studies in Human Capital, Ability and Migration. Akademisk avhandling. 

Nationalekonomiska institutionen. Lunds Universitet. Pp 107-132. 

Palander, C. (2006) Områdesbaserad politik för minskad segregation – en studie av den 

svenska storstadspolitiken. Geografiska regionstudier nr. 66. Kulturgeografiska 


Putnam, R. (2001) Bowling Alone – The collapse and revival of american community. 

London: Simon & Schuster. 

Ramberg, K. (2000) Allmännyttan – Välfärdsbygge 1850-2000, Stockholm: SABO. 

Skolverket (2006) Vad händer med likvärdigheten i svensk skola? En kvantitativ analys 

av variation och likvärdighet över tid. Rapport nr 275. Stockholm: Skolverket. 

SOU 1974:69: Invandrarna och minoriteterna, Invandrarutredningen: 

Huvudbetänkande. Stockholm: Liber Förlag. 

SOU 1975:51: Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. Slutbetänkande av boende- och 

bostadsfinansieringsutredningarna. Stockholm: Göteborgs Offsettryck AB. 

SOU 1996:55 Sverige, framtiden och mångfalden, Stockholm: Fritzes Offentliga 

Publikationer. 

SOU 2005:29, Storstad i rörelse – kunskapsöversikt över utvärderingar av 

storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal. Fritzes offentliga publikationer, 

Stockholm. 

SOU 1996:151. Storstadskommittén, Stockholm 1996. 

34

Stenbacka, S. (2001) Landsbygdsboende i inflyttarnas perspektiv – Intention och 

handling i lokalsamhället. Geografiska Regionstudier 42, Kulturgeografiska 


Sundlöf, P. (2007) Segregation och karriärposition, Geografiska regionstudier 78, 


Szulkin, R. & Jonsson, J.O. (2007) Ethnic segregation and educational outcomes in 

swedish comprehensive schools: A multilevel analysis. Stockholm University 

Linnaeus Center for Integration Studies – SULCIS. Working Paper nr 2007:2. 

Urban, S. (2005) Att ordna staden – Den nya storstadspolitiken växer fram. Lund: 

Arkiv förlag. 

Van der Burgt, D. (2007) ”Där man bor tycker man det är bra” – Barns geografier i en 

segregerad stadsmiljö. Geografiska regionstudier 71, Kulturgeografiska 


Van Beckhoven, E., van Boxmeer, B., & Holmqvist E. (2006) Social mix policies in 

large housing estates: a comparison of the Netherlands, Sweden and Spain. I van 

Beckhoven , Decline and regeneration: policy responses to process of change in 

post-WWII urban neighbourhoods. Netherlands Geographical Studies nr. 346. 

Åslund, O. (2000) Health, Immigration and Settlement Policies. Nationalekonomiska 


35

Del 3. Boendesegregation i Sverige - Hyresgästföreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template ?