REV uppmanar Vägverket – omarbeta projektet ”Enskilda vägar i ...
REV uppmanar Vägverket – omarbeta projektet ”Enskilda vägar i ...
REV uppmanar Vägverket – omarbeta projektet ”Enskilda vägar i ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bulletinen<br />
Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 2• 2009<br />
<strong>REV</strong> <strong>uppmanar</strong> <strong>Vägverket</strong> <strong>–</strong> <strong>omarbeta</strong> <strong>projektet</strong> <strong>”Enskilda</strong> <strong>vägar</strong> i framtiden” • Allemansrättens<br />
möjligheter och problem • Så tar ni vägsamfälligheten in i 2000talet<br />
Advokaten och lantmätaren berättar • Bussar och gupp på enskilda vägnätet<br />
Bulletinen Nr 2 • 2009
<strong>REV</strong> utökar rådgivningen<br />
i lantmäterifrågor<br />
För ganska precis ett år sedan skrev jag att <strong>REV</strong> sökte ytterligare en<br />
lantmätare till kansliet. Nu har vi knutit Per Hermansson till oss för<br />
att därmed förbättra servicen till alla medlemmar. Per presenteras på<br />
sidan 27.<br />
Bakläxa för <strong>Vägverket</strong> Som vi tidigare informerat om har <strong>REV</strong> ingått<br />
i styrgruppen för <strong>projektet</strong> <strong>”Enskilda</strong> <strong>vägar</strong> i framtiden”, med syftet att<br />
bl a utifrån väghållarnas perspektiv föreslå förenklingar i regelverket<br />
för statsbidrag till enskild väghållning. <strong>REV</strong> har lämnat synpunkter på<br />
slutrapporten som innehåller ett och annat godtagbart förslag, men som<br />
också fått oss att fundera över om vissa saker verkligen är genomtänkta.<br />
Troligen inte, varför <strong>REV</strong> <strong>uppmanar</strong> <strong>Vägverket</strong> att helt <strong>omarbeta</strong> <strong>projektet</strong>.<br />
Mer om översynen och vårt remissvar kan ni läsa på sidan 4.<br />
Klimatseminarier Tillsammans med meteorolog Per Holmgren och<br />
representanter från Skogsstyrelsen har <strong>REV</strong> deltagit i två klimatseminarier.<br />
Vid besök i Mora och Falun i Dalarna informerade vi tillsammans<br />
om klimatets påverkan på miljön i stort, på våra enskilda <strong>vägar</strong> specifikt<br />
och vikten av en ordnad förvaltning. Intresset från åhörarna var stort,<br />
med en mängd frågor som i synnerhet rörde deras <strong>vägar</strong>. Planer finns att<br />
under hösten 2009 genomföra motsvarande seminarier på fler platser i<br />
Sverige.<br />
Minskade bidrag till vägunderhåll? I dessa tider kan man fråga om<br />
lågkonjunkturen påverkat våra enskilda <strong>vägar</strong>. I vart fall har jag funderat<br />
på det när jag tagit del av ett stort antal tidningsartiklar från olika delar<br />
av landet. Kommunerna har plötsligt ställts inför det faktum att skatteintäkterna<br />
minskat vilket får till följd att man måste spara på utgifterna.<br />
Bidrag till de enskilda <strong>vägar</strong>nas löpande underhåll kan därmed komma<br />
att minskas eller dras in helt, varför planerade upprustningsåtgärder<br />
skjuts på framtiden.<br />
Jag hoppas att alla väghållare som har behov av upprustningsåtgärder<br />
kontaktats av <strong>Vägverket</strong> och att ni förhoppningsvis fått ta del av<br />
pengarna i regeringens så kallade Närtidssatsning.<br />
Jubileumsstämma 10-11 oktober Till sist <strong>–</strong> välkommen till stämman<br />
i Södertälje den 10-11 oktober! Det blir förhoppningsvis lite utöver<br />
det vanliga då vi firar ”100-årsjubileum”.<br />
Trevlig sommar<br />
önskar<br />
<strong>REV</strong> Bulletinen utges av<br />
Riksförbundet Enskilda Vägar<br />
Adress: Riddargatan 35-37<br />
4 57 STOCKHOLM<br />
Telefon: 08-20 27 50<br />
Fax: 08-20 74 78<br />
E-post: kansliet@revriks.se<br />
www.revriks.se<br />
Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528- 09<br />
<strong>REV</strong> Bulletinen utkommer med 4 nr per år.<br />
Citera gärna Bulletinen - men ange källan.<br />
Ansvarig utgivare: Sven Ivarsson<br />
Produktion: AB Gunilla Hellström / 2st.ab<br />
Form och original:<br />
Misse Nygård Josefsson<br />
Annonser: Kansliet 08-20 27 50<br />
<strong>REV</strong> tar inget ansvar för annonsörernas<br />
utlovade förpliktelser m m.<br />
Kansliet har telefontid:<br />
Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00 - 5.00<br />
Torsdagar 09.00 - 2.00<br />
Lunchstängt 2.00 - 3.00<br />
På Kansliet f inns<br />
Leif Kronkvist, vd 08-20 27 62, 070-396 95 59<br />
Maria Sundström, kanslichef 08-20 27 50, 076-239 68 9<br />
Solweig Hultén 08-20 27 50<br />
Bengt Allfors, it-och hemsideansv. tisdagar 08-20 27 64<br />
Sture Källgården, lantmätare, fredagar 08-20 27 64<br />
Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50<br />
Valda funktionärer<br />
Ordinarie:<br />
Sven Ivarsson, ordförande 08-20 27 50<br />
Bengt Nydahl, vice ordf., advokat 08-723 5 00<br />
Bengt Allfors, sekreterare, ingenjör 070-595 98 30<br />
Bengt-Åke Andersson, miljörevisor 0303-22 04 89<br />
Sture Källgården, lantmätare 08-20 27 50<br />
Margareta Vikgren, ekonom 08-77 44 4<br />
Mikael Näslund, företagare 070-347 59 9<br />
Suppleanter:<br />
Jan Ellström, ingenjör 073-42552 89<br />
Lotta Thisell, företagare 0 3-6 2 2<br />
Helge Johansson, vägtekniker 070-645 95 89<br />
Uno Jakobsson, advokat<br />
Revisorer:<br />
08-723 5 00<br />
Åke T Carlestam 08-5 748 95<br />
Ulf Crona 08-7 5 85 40<br />
Revisorssuppleanter:<br />
Claes Norman 08-7 5 47 70<br />
Berndt Wiklander 060-32 36<br />
Valberedning:<br />
Curt Carleteg, sammankallande 08-77 44 4<br />
Inger Strömberg 0303-892 80<br />
Bengt Larsson 08-560 307 45<br />
Omslagsfoto:Maria Sundström<br />
Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 968 och har<br />
som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen.<br />
Förbundet bistår medlemsorganisationerna med<br />
råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och<br />
lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning<br />
och arrangerar utbildningar. Verksamheten finansieras i<br />
huvudsak med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår<br />
ett för väghållare heltäckande försäkringspaket<br />
Kansliet har semesterstängt<br />
vecka 27-30.<br />
Vi önskar alla <strong>REV</strong>s läsare<br />
en skön sommar!<br />
2 Bulletinen Nr 2 • 2009
Innehåll<br />
VÄGHÅLLNING<br />
22 Alle man har rätt att använda våra enskilda <strong>vägar</strong><br />
JURIDIK<br />
TEMA OMFÖRRÄTTNINGAR<br />
6 Med Sotinge vägsamfällighet in i 2000-talet<br />
8 Fördela kostnaderna rätttvisare <strong>–</strong> omförrätta<br />
10 Enkelt uppdatera stadgar utan omförrättning<br />
12 <strong>REV</strong>s advokat om omförrättningar<br />
13 Fråga juristen.<br />
<strong>REV</strong>-NYTT<br />
15 100-årsjubileum kallelse, program<br />
och anmälningsblankett<br />
28 Debatt och insändare<br />
TRAFIKSÄKERHET<br />
24 <strong>REV</strong> lämnar en avsiktsförklaring<br />
angående bussar och gupp på enskilda vägnätet<br />
ÖVRIGA ARTIKLAR<br />
4 <strong>Vägverket</strong>s regelverksöversyn<br />
<strong>–</strong> förväntningar vändes till besvikelse<br />
5 Resultatet av <strong>REV</strong>-enkäten 2008<br />
13 Rätt åtgärd vid rätt tidpunkt<br />
27 Vägförening fredade sitt grönområde med hjälp<br />
av kronofogden.<br />
I Sotinge har mycket hänt sedan vägsamfälligheten<br />
kom till på 1960-talet.<br />
Bulletinen Nr 2 • 2009 3<br />
FOTO: GÖRAN SVENSSON<br />
6<br />
15<br />
Projekt för gemensam syn på väggupp.<br />
FOTO: BENGT ALLFORS<br />
FOTO: MISSE JOSEFSSON
<strong>Vägverket</strong>s regelverksöversyn <strong>–</strong> förvänt<br />
Många av <strong>REV</strong>s medlemmar har under flera år,<br />
med all rätt, beklagat sig över <strong>Vägverket</strong>s regler<br />
och föreskrifter avseende statsbidrag, dvs den<br />
medfinansiering som staten ger för att de enskilda<br />
<strong>vägar</strong>na hålls öppna för allmän trafik.<br />
Godtycke och skillnader mellan regionerna har<br />
upplevts som frustrerande. Från <strong>REV</strong>s sida har<br />
vi sagt till de drabbade <strong>–</strong> ambitionerna från <strong>Vägverket</strong>s<br />
sida är att utreda hela verksamheten<br />
med enskilda <strong>vägar</strong> för att komma tillrätta med<br />
godtycke och andra missförhållanden <strong>–</strong> det blir<br />
snart bättre.<br />
2002 presenterades ett förslag till utredning med total genomlysning.<br />
Dessvärre var det organisatoriska upplägget<br />
sådant att tre av parterna lämnade utredningen redan vid<br />
startmötet. Sedan dess har <strong>REV</strong> envetet, vid varje möte<br />
med <strong>Vägverket</strong>s ledning påmint om den ”borttappade utredningen”.<br />
Men ingenting har hänt. Vi har upplevt ett bra<br />
samarbete på ledningsnivå och ute i regionerna, men däremellan<br />
stångat pannan blodig mot byråkratiblocket.<br />
2001 presenterade Pricewater-House-Cooper en översyn<br />
av <strong>Vägverket</strong>s hantering av dessa arbetsuppgifter. Utredningen<br />
som beställts av Näringsdepartementet, den s k IBMrapporten,<br />
redovisade närmast förödande kritik avseende hur<br />
<strong>Vägverket</strong> skötte frågorna. Därför var det med stora förväntningar<br />
<strong>REV</strong> i slutet av 2007 tog emot inbjudan till ett möte<br />
med <strong>Vägverket</strong> för att diskutera en regelverksöversyn.<br />
Mötet blev tyvärr en flopp<br />
Istället för ett samtal om hur en översyn skulle vara organiserad<br />
och genomföras presenterades ett färdigt dokument<br />
med tre utredningsgrupper och en styrgrupp bestående<br />
av enbart vägverkspersonal. Någon direkt medverkan i<br />
<strong>projektet</strong> från andra än <strong>Vägverket</strong> ansågs inte lämplig eller<br />
nödvändig. Externer som <strong>REV</strong>, SKL, LRF med flera fanns<br />
endast med i en referensgrupp.<br />
Efter kritik mot upplägget ändrades direktiven så till vida<br />
att styrgrupp och referensgrupp slogs samman och ytterligare<br />
ett delprojekt startades, ”Fånga kundbehov”, men då<br />
var redan övriga projekt i gång. <strong>REV</strong> påtalade att förslaget<br />
att lösa uppgiften med att ta in kundernas behov genom 28<br />
intervjuer var otillräckligt. Till svar fick vi att det dels inte<br />
fanns tid, dels skulle bli för dyrt. <strong>REV</strong> genomförde då en<br />
egen enkät bland mer än 9 000 medlemmar. Drygt 1 100<br />
svar behandlades, från hela landet, samtliga län, samtliga<br />
kommuner (utom Gotland där kommunen sköter praktiskt<br />
taget alla enskilda <strong>vägar</strong>).<br />
Uppgifterna blev i vissa avseenden mycket förvånande. <strong>REV</strong><br />
fick bekräftat att verksamheten är kostnadseffektiv, men<br />
konstaterar också att statens ersättning genom statsbidrag<br />
fördelas minst sagt spretigt. <strong>REV</strong> gjorde en differentiering<br />
på relationen kostnader/bidrag med under 35 procent respektive<br />
över 60 procent statsbidrag jämfört med faktiska<br />
kostnader för drift, sommar och vinter. Däremellan ska ersättningen<br />
beroende på vägkategori ligga enligt <strong>Vägverket</strong>s<br />
tillämpning av statsbidragsförordningen. Det visar sig då att<br />
en stor andel har mindre än 35 procent och en stor andel har<br />
mer än 60 procent. Detta är förståeligt om man ligger nära,<br />
men här ligger många under 10 procent medan andra har<br />
mer än 100 procent.<br />
Kostnadseffektivitet<br />
Självklart kan en hög bidragsprocent i förhållande till kostnad<br />
härledas till att mycket arbete utförs oavlönat. Vi är<br />
medvetna om att så sker, det är också en av förklaringarna<br />
till att verksamheten blir så kostnadseffektiv. Eget arbete,<br />
nyttjande av lokala entreprenörer och behovsanpassad standard.<br />
Men tydligt är att samband med verkligheten saknas<br />
i <strong>Vägverket</strong>s kostnadskalkyler, lika fel åt båda håll. Men<br />
avvikelsen nedåt är svårare att förstå.<br />
Regelverksöversynen har nu resulterat i en slutrapport<br />
där <strong>REV</strong>s förhoppningar grusats slutgiltigt. Vi hoppades i<br />
det längsta, men tiden och intresset räckte uppenbarligen<br />
inte för att ge en bra översyn. Rapporten har nu varit ute<br />
på formell remiss och <strong>REV</strong>s yttrande finns tillgängligt på<br />
hemsidan eller per post från kansliet för de som inte har<br />
tillgång till dator.<br />
I <strong>REV</strong>s yttrande framhåller vi bland annat:<br />
• Många oklarheter kvarstår.<br />
• Väghållarnas synpunkter har inte beaktats. Intervjuer<br />
med 28 väghållare ger inte en täckande bild.<br />
• Broansvar belyses inte, inte heller momsfrågan. Samhällsnyttan<br />
av olika medfinansieringar analyseras inte.<br />
Klimatfrågan skulle belysas men lämnas därhän.<br />
• Översynen syftar till <strong>Vägverket</strong>s verksamhet i första<br />
hand, de enskilda väghållarna i andra hand.<br />
• Föreslagen schablonmodell ger drastiska nedskärningar<br />
för delar av landet utan att förslagen konsekvensbelyses.<br />
Övergångsbestämmelser redovisas ej.<br />
• Vägar inom planområden föreslås i fortsättningen bli helt<br />
utan bidrag, stöd och rådgivning. Intresse för konsekvenserna<br />
saknas tydligen också, belyses i alla fall inte.<br />
• Avslutningsvis konstaterar <strong>REV</strong> i sitt yttrande att stats-<br />
4 Bulletinen Nr 2 • 2009
ningar vändes till besvikelse<br />
makterna under senare tid genomfört och genomför tydliga<br />
satsningar på det enskilda vägnätet. Detta bemöter<br />
<strong>Vägverket</strong> med att föreslå drastiska nedskärningar för<br />
flera väghållare och helt borttagen medfinansiering för<br />
andra. Det är svårt att se något förnuft i detta.<br />
Förhoppningsvis kommer våra politiker att dra rätt slutsats<br />
av detta. Lägg förslaget i papperskorgen och låt en oberoende<br />
utredare eller det blivande trafikverket göra en förutsättningslös,<br />
prestigelös, kompetent utredning!<br />
Text Sven Ivarsson<br />
Resultatet av <strong>REV</strong>-enkäten 2008<br />
I fjol vädjade vi om alla <strong>REV</strong>-medlemmars hjälp med<br />
att ta fram ett faktaunderlag, som vi upplevde att<br />
<strong>REV</strong> behövde i den regelverksöversyn som <strong>Vägverket</strong><br />
just hade startat. Vi märkte tydligt att intresset<br />
från <strong>Vägverket</strong> för väghållarnas situation var, för att<br />
uttrycka sig vänligt, begränsad.<br />
Frågorna togs fram snabbt och lite ovetenskapligt och svaren<br />
önskades nästan med vändande post. Förutsättningarna<br />
kunde kort sagt varit bättre. Men resultatet blev bra.<br />
Faktiskt över förväntan. Visserligen fick vi sortera bort<br />
en del eftersom vi inte hade resurser för att följa upp,<br />
komplettera och detaljera. Men å andra sidan gjorde den<br />
ideella organisationen <strong>REV</strong> det som stora <strong>Vägverket</strong> inte<br />
hade tid och resurser att göra. Vi bearbetade svaren från 1117<br />
väghållare som förvaltar 5 294 km väg till en driftkostnad<br />
av 110 658 000 kronor. Svaren har behandlats konfidentiellt,<br />
enbart sammanställda resultat har lämnat kansliet.<br />
• 932 av de 1 117 väghållarna var rättsligt bildade<br />
samfällighetsföreningar.<br />
• 753 föreningar svarar för mindre än 5 km, 163 har<br />
mellan 6 och 10 km, 31 har mer än 3 mil.<br />
• 924 föreningar har statsbidrag för 4 114 km väg<br />
uppgående till 33 710 000 kronor.<br />
• Statsbidrag ska utgå med 35, 60 eller 80 procent. Cirka<br />
en fjärdedel får mindre än 35 procent av faktiska<br />
kostnader.<br />
• Föreningarna representerar 71 271 fastigheter, 34 678<br />
permanentboende, 8 292 näringsfastigheter.<br />
• 543 av väghållarna förstår hur <strong>Vägverket</strong> gör sina<br />
bidragsberäkningar.<br />
FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM<br />
PRESS<br />
STOPP!<br />
Broansvar belyses inte i <strong>Vägverket</strong>s regelverksöversyn.<br />
Samma dag Bulletinen<br />
gick till tryck inleddes<br />
nya diskussioner mellan<br />
<strong>REV</strong> och <strong>Vägverket</strong>.<br />
• 285 väghållare anser att <strong>Vägverket</strong>s schablonpriser<br />
överensstämmer med verkligheten, flertalet av dem<br />
som inte anser detta menar att verkliga priser är<br />
högre, men några menar att egna priser är lägre. Här är<br />
skillnaden mellan <strong>Vägverket</strong>s regioner tydlig.<br />
• Av de väghållare som svarar för broar har den helt<br />
övervägande delen statsbidrag.<br />
• Styrelserna arvoderas för sina uppdrag med 3 733800<br />
kronor motsvarande ca 3 procent av omsättningen.<br />
454 styrelser har 0 kronor i arvode, några få föreningar<br />
som sköter väghållningen i tätorter av närmast<br />
gatukontorskaraktär har arvoden upp till 73 000<br />
kronor.<br />
• För rådgivning vänder sig de flesta till <strong>Vägverket</strong>,<br />
några till <strong>REV</strong> men endast få till andra som kommun,<br />
Lantmäteri eller konsulter.<br />
• Avstängning av vägen för främmande trafik för att<br />
minska kostnaderna ses inte som en möjlighet för<br />
flertalet.<br />
• Tillgången på entreprenörer upplevs, kanske lite<br />
förvånande, som god.<br />
• Intresset för samarbete kring till exempel<br />
upphandlingar är mycket litet.<br />
• Det direkta behovet av omfattande underhållsåtgärder<br />
uppgår till 152 mkr.<br />
<strong>REV</strong> kommer att fortsätta borra i detta omfattande<br />
material. Dessvärre har resurserna inte räckt till för att<br />
fortsätta utvärdera svaren och i vissa fall kommunicera<br />
uppgifter och problem som uppmärksammats. Men vi<br />
återkommer! Text Sven Ivarsson<br />
Bulletinen Nr 2 • 2009 5
TEMA OMFÖRRÄTTNING<br />
OMFÖRRÄTTNING<br />
Med Sotinge vägsamfällighet<br />
in i 2000-talet<br />
På 50 år hinner mycket hända. I Sotinge<br />
vägsamfällighet har förändringarna<br />
sedan 1960-talets förrättning blivit så<br />
många att man beslutat att ta Lantmäteriets<br />
hjälp att reda ut fördelningen av<br />
andelstalen.<br />
Sotinge vägsamfällighet ligger lantligt mellan den<br />
hårt trafikerade Nynäsvägen och militärt område<br />
utmed den sörmländska kusten. Här i Haninge<br />
kommun tre mil söder om Stockholm finns en<br />
blandning av permanentboende, fritidsboende,<br />
småföretag och jordbruk. Dessutom ingår en kursgård<br />
och ett militärt område bland andelsägarna i<br />
den förrättning som gjordes på 1960-talet. Utmed<br />
kusten har Försvaret bl a haft helikopterskola och<br />
amfibieövningar. Trafiken med tunga militärfordon<br />
var tidigare stor. I dessa tider av nedläggningar<br />
har den militära trafiken minskat varför de vill<br />
minska sin del av kostnaderna för vägen.<br />
Kursgården skötte vägen<br />
Sotinges 2,2 kilometer grusväg fungerar även som<br />
tillfart till kursgården Almåsa. Vägsamfällighetens<br />
ordförande Göran Svensson berättar:<br />
<strong>–</strong> Under många år stod Almåsa, som ligger<br />
längst in på vägen, för all drift och underhåll. Som<br />
ersättning fick de 100 procent av vägavgifterna.<br />
Det var en gammal muntlig överenskommelse<br />
som aldrig dokumenterades skriftligen. Med åren<br />
har det kommit in nya människor på Almåsa och<br />
även i vägsamfälligheten. Vad som egentligen<br />
överenskommits var därför oklart.<br />
Skötseln av vägen var billig för de drygt 40<br />
andelsägarna, men många hade synpunkter på<br />
att t ex dikningen inte sköttes. Under vårarna<br />
stod delar av <strong>vägar</strong>na tidvis under vatten, vilket<br />
försvårade framkomligheten.<br />
<strong>–</strong> Vi insåg att vägen behövde större insatser.<br />
Vägsamfälligheten bestämde sig därför för att<br />
behålla vägavgifterna tills det var utrett vad som<br />
behövde göras och vem som skulle göra vad.<br />
2005 började man föra diskussioner med Almåsa<br />
om underhållet. Det visade sig då att den<br />
ändrade personalsituationen gjorde att vägunderhållet<br />
inte längre kunde skötas som tidigare.<br />
Stora förändringar<br />
Vägsamfälligheten fann sig tvungen att själva ta<br />
tag i arbetet med vägen. Man började med att<br />
läsa igenom 1960-talets förrättning och fann stora<br />
skillnader mot dagens situation:<br />
6 Bulletinen Nr 2 • 2009
<strong>–</strong> Förrättningen var skriven med ett ålderdomligt språk.<br />
Det slog mig vilka stora förändringar samhället genomgått<br />
sedan den tiden. Bara en så enkel sak som att skicka<br />
ut en kallelse till andelsägarna var betydligt omständligare<br />
än idag. Då var det en stor procedur att manuellt<br />
söka igenom olika register för att hitta andelsägarna. Idag<br />
sker allt sådant snabbt med elektronikens väg.<br />
På 1960-talet var det totala antalet fastigheter i vägsamfälligheten<br />
drygt 30. Det fanns flera verksamma<br />
jordbruk utmed vägen, verksamheter som numera lagts<br />
ner. Fastigheter tillkomna på senare år var införda av<br />
lantmätaren. Däremot var tidigare tillkomna fastigheter<br />
inte med i registren.<br />
<strong>–</strong> Föreningen hade själv sett till att ta med alla nya<br />
fastigheter. Man skickade ut fakturor till samtliga fastigheter<br />
och alla betalade snällt. Men om det hade blivit<br />
en tvist med någon som stod utanför de offentliga<br />
registren så hade det självfallet blivit problem. Detta<br />
tillsammans med Almåsas beslut att inte längre sköta<br />
vägen medförde att stämman beslutade att göra en<br />
omförrättning.<br />
Föreningens funderingar påverkades också av planerna<br />
för ombyggnaden av Nynäsvägen till fyrfältig<br />
motorväg. I diskussionerna med <strong>Vägverket</strong> fanns eventuella<br />
planer på en gemensam utfart med en annan<br />
vägförening, då föreningarna skulle gå samman till en.<br />
Efter två års omprövning och diskussioner blev det<br />
ändå inte så.<br />
Omförrättningen steg för steg:<br />
Vägsamfällighetens styrelse bestämde sig efter att ha<br />
träffat lantmätaren två gånger att göra en stor del av arbetet<br />
själva. Dels utifrån det lantmätaren berättat. Dels<br />
utifrån information man hämtade in via Internet.<br />
Nästa steg var att ta reda på vilka verksamheter<br />
som fanns hos andelsägarna. En styrelseledamot<br />
åkte runt bland andelsägarna och ställde direkta<br />
frågor om de drev någon form av företag på sin<br />
fastighet. Hästgårdar, fritidshus, permanenthus,<br />
konferensgård, småföretag, åkeri, lantbruk m fl<br />
kunde identifieras.<br />
<strong>–</strong> Hästgårdarna uppgav hur många inackorderingshästar<br />
respektive egna hästar de hade.<br />
Vilket ger skillnad i trafik till och från gårdarna.<br />
Vad gällde kursgården Almåsa ställdes frågor som<br />
antalet gäster man i genomsnitt hade, hur många<br />
taxibilar det rörde sig om, matleveranser osv. Almåsa<br />
bidrog med så mycket information de kunde<br />
och kompletterade även siffrorna några gånger.<br />
Den enda kontakt styrelsen överlät åt lantmätaren<br />
var Försvaret.<br />
Fördelning av kostnader<br />
Man enades om grundprincipen att alla skulle dela<br />
lika på de fasta kostnaderna, t ex styrelsearvoden,<br />
administrationskostnader, beredskap för vintervägunderhåll,<br />
startkostnaden vid hyvling. Även<br />
kostnaderna på närmare 80 000 kronor för omförrättningen<br />
fördelades lika på alla andelsägare.<br />
Styrelsen gjorde också upp en plan för kommande<br />
underhåll, t ex dikning, och räknade fram<br />
en rimlig summa för detta.<br />
<strong>–</strong> De rörliga kostnaderna fördelade vi enligt<br />
Lantmäteriets normer. Det vi ville göra avsteg för<br />
var att sätta en minimiavgift för de fastigheter som<br />
låg närmast Nynäsvägen. Även Lantmäteriets andelstal<br />
på 70 procent för fritidshus ville vi ändra.<br />
OMFÖRRÄTTNING TEMA<br />
forts på nsid 30<br />
Bulletinen Nr 2 • 2009 7
TEMA OMFÖRRÄTTNING<br />
Fördela kostnaderna rättvisare<br />
Åren går och anläggningssamfälligheter<br />
åldras de<br />
också. En aktuell förrättning<br />
ger rättvisare<br />
fördelning av kostnaderna<br />
för drift och underhåll av<br />
föreningens <strong>vägar</strong>. Lantmäterikostnaden<br />
upplevs<br />
av många som ett hinder.<br />
Men vägföreningarna ska<br />
veta att Lantmäteriet<br />
dessutom ofta ger omförrättade<br />
föreningar rätt att<br />
själva uppdatera kommande<br />
andelstal.<br />
”Förrättningar och<br />
stadgar är värdehandlingar.”<br />
Det är 2000-talet nu. Ett tidevarv som på<br />
många sätt skiljer sig från den tid i mitten<br />
av 1900-talet då ett stort antal förrättningar<br />
gjordes. Fritidshus har blivit permanentbostäder.<br />
Bondgårdar har lagts ner eller<br />
blivit inackorderingsstall för hästar. Permanentbostäder<br />
har utökats med småföretag<br />
och tomtmark har blivit industrifastigheter.<br />
Trafiken har ökat, och därmed slitaget, på<br />
<strong>vägar</strong>na. På många håll krävs omfattande<br />
upprustningar, t o m total omläggning av<br />
<strong>vägar</strong>na. Sammantaget upplever många<br />
vägföreningar att det blir allt svårare att på<br />
ett rättvist sätt fördela kostnaderna för drift<br />
och underhåll.<br />
Med en inaktuell förrättning kan det<br />
också vara svårt att veta vad man får göra.<br />
Exempelvis kräver en omfattande och kostsam<br />
förändring som asfaltering av grus<strong>vägar</strong><br />
omprövning av förrättningen.<br />
Nytta och nyttjande<br />
Lantmäteriets Hans Rosén, som har ett<br />
samordningsansvar för vägförrättningar i<br />
Stockholms län, berättar:<br />
<strong>–</strong> Det är naturligt att modernisera sig efter<br />
30-40 år. Med en omförrättning får man<br />
aktuella handlingar som gör det enklare att<br />
fördela kostnaderna för utförande och drift<br />
(se§ 15 AL rättvist. Kostnaderna ska fördelas<br />
efter fastighetens nytta respektive nyttjande.<br />
Idag klarar sig nästan ingen utan väg.<br />
Så nyttan är självklar. Det är nyttjandet man<br />
kan fundera över.<br />
Hur långt åker fastighetsägaren på för-<br />
eningens <strong>vägar</strong>? Hur ofta? Med vilken<br />
belastning?<br />
Vid omförrättningar är ofta frågan om vem<br />
som bor permanent uppe till diskussion.<br />
Är det en som är folkbokförd på fastigheten?<br />
Någon som utnyttjar sitt fritidshus<br />
alla helger och ett antal hela veckor varje<br />
år? En som hyr ut sitt fritidshus till någon<br />
som bor permanent?<br />
<strong>–</strong> På Lantmäteriet brukar vi anse att<br />
permanentboende är den som är skriven<br />
på fastigheten eller om det på annat sätt<br />
tydligt framgår att boendet är stadigvarande.<br />
Tonkilometermetoden<br />
För att beräkna andelstalen kan man använda<br />
tonkilometermetoden. Det innebär<br />
att man använder Lantmäteriets schablontal<br />
för hur mycket trafik i ton olika verksamheter<br />
genererar. Sedan multiplicerar<br />
man det med antalet kilometer respektive<br />
fastighetsägare har från sin fastighet ut till<br />
det allmänna vägnätet.<br />
<strong>–</strong> Verksamheter som t ex dagis, skolor,<br />
och kursgårdar faller utanför schablonerna.<br />
I de fallen får man göra en bedömning<br />
av hur många transporter varje verksamhet<br />
genererar.<br />
Hur aktuella de befintliga förrättningarna<br />
är skiljer sig från område till område. I<br />
fritidshusområden på landsbygden kanske<br />
skillnaden i stort sett är ökat permanentboende,<br />
och att trafiken till och från samtliga<br />
fastigheter ökat. Medan det i tätorter<br />
8 Bulletinen Nr 2 • 2009
<strong>–</strong> omförrätta<br />
kan röra sig om mängder av förändringar sedan mitten av<br />
1900-talet, t ex bensinstationer, dagis och industrier, med<br />
allt vad det innebär av förändringar av trafikflöden. (Mer<br />
om hur andelstal räknas ut lärs ut på <strong>REV</strong>s, Lantmäteriets<br />
och <strong>Vägverket</strong>s gemensamma ”Utbildning i vägorganisation<br />
för styrelseledamöter”, som ges runt om i landet. Se <strong>REV</strong>s<br />
hemsida för aktuella tider och platser.)<br />
Laglig rätt ändra andelstal<br />
Lagstiftningen kring de enskilda <strong>vägar</strong>na har förändrats<br />
genom åren (läs mer på sidan 10 där <strong>REV</strong>s advokat Uno<br />
Jakobsson berättar om gällande lagstiftning). För Lantmäteriets<br />
del har förändringar i Anläggningslagen bl a<br />
inneburit att man sedan den 1 januari 1998 kan ge väghållningsorganisationerna<br />
rätt att i viss utsträckning själva<br />
ändra andelstalen.<br />
<strong>–</strong> Lagförändringar 1998 medförde bl a att vägföreningar<br />
och vägsamfälligheter som omförrättats efter den tiden<br />
oftast fått rätt att själva ändra enstaka andelstal vid t ex<br />
styckningar av tomter eller nybildningar. Det enda vi gör<br />
är att ta emot deras ändringsanmälan och för en mindre<br />
kostnad föra in den i fastighetsregistret. Bäst för föreningarna<br />
är om de samlar ihop ändringarna årsvis, t ex en till<br />
två månader innan stämman, och därmed kan hålla nere<br />
våra registreringskostnader. Först efter registrering kan<br />
man använda de ändrade andelstalen.<br />
I dagsläget är det de äldre vägsamfälligheterna som<br />
troligen är i störst behov av att göra omförrättningar. Även<br />
sådana som bildats på 1970- och 1980-talet kan vara inaktuella.<br />
<strong>–</strong> Jag vill uppmana alla att löpande rapportera in förändringar<br />
av styrelsens namn och adresser till vårt samfällighetsföreningsregister<br />
så att vi kan nå ut med information<br />
till rätt personer, avslutar Hans Rosén.<br />
Text Gunilla Hellström<br />
FOTO: MISSE JOSEFSSON<br />
OMFÖRRÄTTNING TEMA<br />
Omförrättning steg för steg<br />
1<br />
En vanlig orsak till omförrättning är att medlemmar<br />
tycker att de betalar för mycket och vill ha en rättvisare<br />
fördelning av kostnaderna. Styrelsen kontaktar Lantmäteriet.<br />
(Det går även som enskild medlem att ansöka om omförrättning<br />
hos Lantmäteriet.)<br />
2<br />
Lantmäteriet bjuder in till rådgivning, där en lantmätare<br />
och en arbetsgrupp från föreningen går igenom den<br />
befintliga förrättningen, vilka <strong>vägar</strong>, vägstandard, diken,<br />
trummor, grönområden etc som föreningen ska ansvara för.<br />
Man går även igenom vad som hänt i området och vilka de<br />
aktuella medlemmarna är.<br />
3<br />
Styrelsen tar på en stämma upp behovet av omförrättning.<br />
Stämmans bifall protokollförs och skickas in<br />
till Lantmäteriet så att processen kan påbörjas. (Då Lantmäteriet<br />
tar betalt per timme är det en fördel om en majoritet<br />
av medlemmar är överens om att en omförrättning<br />
behöver göras, och gärna vad som behöver göras, redan<br />
innan man vänder sig dit för rådgivning.)<br />
4<br />
Samtliga medlemmar kallas till sammanträde med<br />
Lantmäteriet. En arbetsgrupp från föreningen och styrelsen<br />
kan bistå med en bedömning av vilka som bor permanent<br />
respektive är fritidsboende och vilka verksamheter<br />
som finns. Arbetsgruppen/styrelsen kan också minska<br />
lantmäterikostnaden genom att själva ansvara för att skicka<br />
ut enkäter (antal anställda, leveranser etc till olika verksamheter)<br />
och kallelser till medlemmarna.<br />
5<br />
En bedömning görs av hur noga man ska vara med<br />
hur långt respektive fastighetsägare åker på vägen/<br />
<strong>vägar</strong>na. Går det att schablonisera eller ska man vara petnoga<br />
med väglängdsfaktorn? Mäta upp väglängd från tomtutfart<br />
till allmän väg kan styrelsen också utföra. Ska fasta<br />
kostnader som administrationskostnader, styrelsearvoden,<br />
lokalhyror, porton, papper, beredskap för snöröjning etc<br />
fördelas lika och resten som beror på fastigheternas nyttjande<br />
av <strong>vägar</strong>na efter andelstalen? Det gäller att inte fastna<br />
i millimeterrättvisa och träta om orättvisor i all oändlighet.<br />
De marginella skillnaderna man kan uppnå äts snabbt<br />
upp av lantmäterikostnaderna för att hålla flera möten.<br />
6<br />
Lantmäteriet kallar samtliga medlemmar till sammanträde<br />
där man ger förslag till beslut om väganläggningen<br />
med karta och fördelning av andelstal. Beslut fattas.<br />
7<br />
Om inga överklaganden inkommer vinner efter fyra<br />
veckor den nya förrättningen laga kraft. Lantmäteriet<br />
skickar en sakägarkopia till styrelsen. Kostnaderna för lantmäteriförrättningen<br />
kan fördelas på olika sätt; lika för alla,<br />
efter andelstal eller en kombination. Antingen kan Lantmäteriet<br />
skicka en faktura till styrelsen som kan ta pengar ur<br />
kassan och i sin tur fakturera medlemmarna. Eller så kan<br />
man låta Lantmäteriet (mot avgift) fakturera samtliga medlemmar<br />
direkt.<br />
Bulletinen Nr 2 • 2009 9<br />
9
TEMA OMFÖRRÄTTNING<br />
Enkelt uppdatera stadgar utan<br />
Tiden för många föreningars årsstämmor är här.<br />
Förhoppningsvis löper allt smidigt. Men <strong>REV</strong>s<br />
advokat Uno Jakobsson höjer ett varnande finger<br />
och berättar att det är just i dessa tider som<br />
problem brukar komma upp. Han <strong>uppmanar</strong> alla<br />
styrelser att se till att ha uppdaterade stadgar, vilket<br />
går utmärkt att göra även utan omförrättning.<br />
Med ordning på vad föreningen ska göra och hur<br />
det ska göras kan de flesta problem lösas.<br />
Grunden för föreningens verksamhet finns i Anläggningslagen,<br />
vars regelverk gäller för att inrätta en gemensamhetsanläggning.<br />
Exempelvis reglerar lagen frågor som:<br />
• Vilka fastigheter ska vara med?<br />
• Vilka andelstal ska gälla?<br />
• Vad ska föreningen förvalta, dvs vad ska<br />
gemensamhetsanläggningen innehålla?<br />
Ska <strong>vägar</strong>, grönområden och badplats ingå?<br />
Eller bara <strong>vägar</strong>?<br />
Anläggningslagen trädde i kraft 1974 och den täcker alla<br />
möjliga behov som flera fastigheter kan ha gemensamt. Allt<br />
från exempelvis centralantenn, tvättstuga, sophus till parkeringsplatser<br />
och <strong>vägar</strong> omfattas.<br />
Grundkriterierna för att något ska ingå i en gemensamhetsanläggning<br />
är:<br />
• Att det ska vara till fördel för de deltagande<br />
fastigheterna.<br />
• Det ska vara av väsentlig betydelse för<br />
fastigheterna.<br />
• Det ska finnas ett stöd bland merparten av<br />
berörda fastighetsägare för åtgärden.<br />
När gemensamhetsanläggningen är på plats<br />
När allt är på plats, förrättningen är gjord och stadgar är antagna,<br />
gäller det att se framåt på själva förvaltningen. För<br />
det gäller Lagen om förvaltning av samfälligheter.<br />
<strong>–</strong> Jag vill uppmana föreningar som inte uppdaterat sina<br />
andelstal, men som varit i drift länge, att se över sina stadgar.<br />
Titta punkt för punkt. Kontrollera att de är uppdaterade och<br />
att arbetet som läggs ner i föreningen omfattas av det som<br />
står där. Om inte är det hög tid att uppdatera.<br />
Att anta nya stadgar<br />
Lantmäteriet ger ut normalstadgar som kan rekvireras kostnadsfritt.<br />
På Lantmäteriets dokument fyller man enkelt i<br />
vad som ska förvaltas, namnet på föreningen, hur många<br />
styrelseledamöter man ska ha etc. Stadgarna ska antas på<br />
en stämma, varefter de skickas in till Lantmäteriet för registrering.<br />
Först då gäller de nya stadgarna.<br />
<strong>–</strong> I kallelsen till stämman ska det anges att man ska anta<br />
nya stadgar. Förslaget på nya stadgar ska antingen skickas<br />
ut till alla medlemmar eller finnas tillgängliga på t ex föreningens<br />
hemsida.<br />
Observera att en del äldre föreningar har stadgar som<br />
anger att stadgeändring ska beslutas på två efter varandra<br />
följande stämmor. I de fallen kan man antingen utlysa en<br />
extra stämma senare under året eller vänta till nästa års<br />
stämma, innan man skickar in de nyantagna stadgarna till<br />
Lantmäteriets registrering. För beslut om ändring fordras<br />
minst två tredjedelar av de angivna rösterna.<br />
När nya stadgar är antagna är det viktigt att se till att styrelsen<br />
arbetar efter dem och håller sig till det som står där.<br />
Att man håller stämmor, protokollför styrelsemöten på ett<br />
korrekt sätt, etc.<br />
Möjliggör indrivning<br />
Att föreningen följer stadgarna är viktigt inte minst för att<br />
kunna ta hjälp av kronofogden för att driva in vägavgifter. I<br />
ett sådant fall gäller det att ha full kontroll på att man kalllat<br />
korrekt till stämman, sett till att rätt handlingar funnits<br />
tillgängliga, genomfört stämman korrekt osv.<br />
<strong>–</strong> Ett till synes harmlöst exempel på hur man kan göra fel<br />
är att hålla stämma i juni istället för i mars, som det anges i<br />
stadgarna. I det fallet är det enklare<br />
att ändra stadgarna än att<br />
riskera att stå där utan möjlighet<br />
att driva in vägavgifter.<br />
För en lekmannastyrelse är<br />
det till stor hjälp att ha <strong>REV</strong>s<br />
handbok och Lantmäteriets<br />
senaste normalstadgar, och<br />
följa dem till punkt och pricka.<br />
I tveksamma frågor kan man<br />
även vända sig till <strong>REV</strong>s kansli<br />
för rådgivning.<br />
0 Bulletinen Nr 2 • 2009
omförrättning<br />
Risk för ogiltiga äldre stadgar<br />
Lagen om enskilda <strong>vägar</strong> upphörde 1997 och sedan dess är<br />
det Anläggningslagen och Lagen om förvaltning av samfälligheter<br />
som tillämpas för alla föreningar som tillkommit<br />
genom en förrättning. När Lagen om enskilda <strong>vägar</strong><br />
upphävdes bestämdes att stadgar som var i strid med den<br />
nya lagstiftningen inte längre skulle gälla. Därför bör föreningar<br />
med äldre stadgar se över dem. Många innehåller<br />
sådant som strider mot den nya lagstiftningen och är därför<br />
på vissa punkter ogiltiga.<br />
<strong>–</strong> Många föreningar har avvaktat med att anta nya stadgar,<br />
i tron att man då även måste göra en ny förrättning. Men<br />
ändring av stadgarna är en separat fråga föreningen själv<br />
kan besluta om.<br />
Text Gunilla Hellström<br />
Bulletinen Nr 2 • 2009<br />
OMFÖRRÄTTNING TEMA<br />
Viktigt att bara sköta det man ska<br />
<strong>–</strong> För styrelsen är det viktigt att se till att föreningen enbart<br />
sköter det som anges i stadgarna, påpekar <strong>REV</strong>s advokat<br />
Uno Jakobsson. Att man inte tar på sig att sköta t ex<br />
badplatser, stick<strong>vägar</strong> eller lekparker även om det finns<br />
stämmobeslut på det. Styrelsemedlemmar är enligt lagen<br />
alltid personligen ansvariga för att man följer det som står<br />
i stadgar och anges i anläggningsbeslutet.<br />
Ett exempel är om stämman fattar beslut om att rusta upp<br />
en stickväg ner till en badplats. Om någon föreningsmedlem<br />
anser att det beslutet är felaktigt kan denne ställa<br />
styrelsen till svars för varför man inte håller sig till det man<br />
ska sköta. Då är styrelsen personligen skadeståndsansvarig<br />
för att man använt föreningens pengar för att sköta<br />
något som ligger utanför dess ansvarsområde. Styrelsen<br />
kan inte svära sig fri genom att skylla på att man bara genomfört<br />
vad stämman beslutat.
TEMA OMFÖRRÄTTNING<br />
<strong>REV</strong>s advokat om omförrättningar:<br />
<strong>–</strong> Så snart det blir en förändring i fastighetsbeståndet finns det anledning att<br />
göra om förrättningen, säger advokat Uno Jakobsson. Men det är många<br />
föreningar som avstår av kostnadsskäl. Istället anser de att man kan komma<br />
överens inom föreningen om en ny fördelning av kostnaderna.<br />
Det fungerar så länge man är överens. Men den dagen man inte längre är det<br />
finns ingen juridisk möjlighet att kräva in pengar.<br />
Andelstal är grunden för att kunna kräva in avgifter,<br />
och har man gjort avsteg från de andelstal<br />
som finns registrerade försvinner också möjligheten<br />
att vidta rättsliga åtgärder.<br />
<strong>–</strong> Min rekommendation är att göra om andelstalen<br />
så snart förändringar uppstår.<br />
Separata överenskommelser<br />
Det går enligt Anläggningslagen att göra genom<br />
separata överenskommelser. Sådana lämpar sig<br />
när det rör sig om ett fåtal förändringar i en förening.<br />
Exempelvis om en gård ändrar från att<br />
köra sina transporter på föreningens <strong>vägar</strong> till<br />
att ta dem via någon annan utfart. Då faller gårdens<br />
behov av att nyttja föreningens <strong>vägar</strong> varför<br />
andelstalet bör ändras. Styrelsen och fastighetsägaren<br />
kommer överens om att justera ner andelstalet.<br />
Man rekvirerar en särskild blankett<br />
från Lantmäteriet, fyller i den och låter båda<br />
parter skriva under varefter man skickar in den<br />
till Lantmäteriet för registrering. När Lantmäteriet<br />
genomfört registreringen gäller det nya<br />
andelstalet.<br />
Ett annat exempel är när en enstaka fastighet<br />
tillkommit, t ex vid en avstyckning. Då kan man<br />
sluta en överenskommelse mellan den nya fastig-<br />
Spara pengar genom att prata ihop er innan ni kontaktar Lantmäteriet.<br />
hetsägaren och föreningen om ett andelstal.<br />
Sedan gör man som i fallet ovan för att få det<br />
nya andelstalet registrerat.<br />
<strong>–</strong> När det handlar om mer övergripande ändringar<br />
av andelstalen i föreningar där det skett<br />
många förändringar bör man istället ansöka om<br />
en omförrättning.<br />
Prata ihop er i förväg<br />
Uno Jakobsson avslutar med att rekommendera<br />
att styrelsen deltar mycket aktivt i en omförrättning.<br />
Att man försöker skapa en enighet om vad<br />
som ska göras innan man kallar in lantmätaren.<br />
På det sättet sparar man tid, pengar och energi<br />
åt föreningen och dess medlemmar.<br />
<strong>–</strong> När ansökan om ny förrättning skickats in<br />
till Lantmäteriet handlar det om myndighetsutövande.<br />
Därför är det värdefullt att styrelsen<br />
har sett till att föreningsmedlemmarnas syn på<br />
saken har kanaliserats till enighet om vad som<br />
ska göras redan innan ansökan skickats in. Det<br />
underlättar processen och gör att alla känner att<br />
de får vara med, vilket i slutänden också minskar<br />
risken för att någon överklagar lantmätarens<br />
beslut till Fastighetsdomstolen.<br />
Text Gunilla Hellström<br />
2 Bulletinen Nr 2 • 2009<br />
FOTO: BENGT ALLFORS
Rätt åtgärd vid rätt<br />
tidpunkt<br />
<strong>–</strong> VTI vet när och hur<br />
Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI, slår ett slag för<br />
offensivt vägunderhåll. Inte minst är detta viktigt i dessa tider av<br />
klimatförändringar. Att göra rätt åtgärd vid rätt tidpunkt har stor<br />
betydelse för föreningens ekonomi, men också för att spara på naturresurser<br />
i form av exempelvis slitlagergrus.<br />
Kontrollera slitlagergruset<br />
VTI erbjuder <strong>REV</strong>s medlemmar att erhålla en kornkurva från befintligt<br />
slitlager på föreningens grusväg. Analys sker i VTIs laboratorium.<br />
Provet visar vilken grusfraktion som saknas i slitlagergruset<br />
och vad som bör tillföras för att få ett homogent slitlager.<br />
Vidare erbjuder VTI rådgivning på plats om behov och intresse<br />
finns. Kontakta gärna Kent Enkell angående grus<strong>vägar</strong>, eller Gudrun<br />
Öberg som lotsar dig vidare när det gäller övergripande frågor om<br />
drift och underhåll samt kostnader för VTIs tjänster.<br />
Läs mer på: www.vti.se<br />
Text Leif Kronkvist<br />
Villl du veta mer?<br />
Beställ broschyren <strong>”Enskilda</strong> <strong>vägar</strong>”<br />
från VTI. www. vti.se<br />
eller telefon 013-20 40 00.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
TRAFIKSÄKERHET<br />
Fråga juristen<br />
FRÅGA:<br />
Vår samfällighetsförening står inför att några<br />
av de fastigheter för fritidsboende som<br />
deltar i gemensamhetsanläggningen i det<br />
senaste vidtagit byggnation för att bli fastigheter<br />
för permanentboende. Hur gör vi med<br />
andelstalen för dessa fastigheter? Måste vi<br />
vidta en dyr omförrättning nu?<br />
SVAR:<br />
Att vidta en omförrättning varje gång man<br />
måste ändra ett andelstal vore både dyrt<br />
och krångligt. Därför möjliggörs i anläggningslagen<br />
två enklare tillvägagångssätt:<br />
Enligt 24 a § Anläggningslagen får Lantmäteriet<br />
i anläggningsbeslutet bestämma<br />
att en samfällighetsförenings styrelse själv<br />
får besluta om att ändra en fastighets andelstal<br />
om fastighetens användningssätt<br />
ändras stadigvarande. Efter att ett sådant<br />
beslut har fattats ska det införas i fastighetsregistret,<br />
varefter det kan tillämpas vid<br />
nästa uttaxering.<br />
För det fall att Lantmäteriet inte i anläggningsbeslutet<br />
medgett föreningen möjlighet<br />
att själva fatta beslut enligt 24 a §, kan<br />
föreningen i enlighet med 43 § Anläggningslagen<br />
sluta en överenskommelse<br />
med fastighetsägaren om en förändring<br />
av andelstalet. En sådan överenskommelse<br />
ska godkännas av och registreras hos<br />
Lantmäteriet innan det kan tillämpas.<br />
Om styrelsen inte enligt anläggningsbeslutet<br />
har möjlighet att fatta ett beslut<br />
enligt 24 a § och en fastighetsägare inte<br />
vill komma överens med föreningen, måste<br />
man vidta en omförrättning. Föreningen<br />
kan då yrka att kostnaden för förrättningen<br />
ska åläggas fastighetsägaren.<br />
Bulletinen Nr 3 • 2006 3<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Line Zandén Gren anställdes i<br />
oktober 2007 som biträdande<br />
jurist på Lindhés Advokatbyrå<br />
AB. Hon svarar ihop med<br />
advokaterna Uno Jakobsson<br />
och Bengt Nydahl på juridiska<br />
frågor som inkommer från <strong>REV</strong>s<br />
medlemmar. Välkommen att<br />
maila dina frågor till<br />
kansliet@revriks.se<br />
Line Zandén<br />
Gren<br />
3
Vi skyddar.<br />
Det fi nns hundratusentals trafi kanter som inte har något trafi kvett alls, som älgar,<br />
grävlingar och hjortar. Trafi klösningarna behöver ta hänsyn till dem, för att skydda<br />
oss alla. Det är vår uppgift. Vi bygger och sköter om Sveriges <strong>vägar</strong> och infrastruktur.<br />
Alltid på väg<br />
www.svevia.se<br />
EHRENSTRÅHLE BBDO
<strong>REV</strong> 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
med<br />
Det är med stolthet och glädje som vi nu bjuder<br />
in alla medlemmar och ombud, samt hedersgäster<br />
till Riksförbundet Enskilda Vägars, <strong>REV</strong>s,<br />
stora Jubileumshelg lördagen den 10 oktober<br />
kl 11.30 - söndagen den 11 oktober 2009 kl 13.00<br />
på Hotell Skogshöjd i Södertälje.<br />
Ett 100-årsjubileum är ett unikt tillfälle att få<br />
vara med om! Någon kanske invänder att dessa<br />
100 år inte är fullt sanningsenliga. Men lägger vi<br />
ihop våra 60 år som länsförbund och 40 år som<br />
riksförbund så blir det 100 år jämt. Då tycker vi<br />
det är fullt legitimt för oss att proklamera ett jubileum.<br />
Vi vill utnyttja tillfället till att välkomna<br />
våra medlemmar till en lite extra spännande,<br />
nyttig och festlig jubileumskonferens.<br />
Varmt välkommen till <strong>REV</strong>s<br />
På nästa uppslag ser du jubileumsprogrammet.Samtliga<br />
medverkande presenteras först i nästa nummer<br />
av Bulletinen.<br />
Programledare är Lars Gunnar Tannerfors, som<br />
kan det mesta om <strong>vägar</strong> och enskilda <strong>vägar</strong> i synnerhet.<br />
Han kommer att lotsa oss fram genom högtidstal,<br />
högaktuella debatter, intressanta föreläsningar,<br />
jordnära seminarier, Årsstämman 2009, en välsmakande<br />
jubileums-middag och glad och god underhållning.<br />
Längre fram i Bulletinen hittar du ett lösblad<br />
med anmälningstalong och bokning av hotellrum.<br />
Det är bara att fylla i och skicka in. Sedan kan du<br />
längta efter både en skön sommar och en härlig höst<br />
med 100-årsjubiléet i oktober som en höjdpunkt.<br />
Officiella kallelsen till <strong>REV</strong>s förbundsstämma 2009<br />
<strong>REV</strong>s medlemmar kallas till förbundsstämma i Södertälje, Hotell Skogshöjd den 10 oktober<br />
2009 kl 16.00. Dagordning enligt stadgarna. Verksamhetsberättelse, ekonomisk information<br />
mm kommer att skickas ut till medlemmarna i samband med nummer 3 av Bulletinen.<br />
Bulletinen Nr 2 • 2009 5
<strong>REV</strong> 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
100-årsjubileum i<br />
Vår stora jubileumshelg äger rum<br />
lördagen den 10 oktober kl 11.30<br />
- söndagen den 11 oktober 2009 kl 13.00<br />
på Hotell Skogshöjd i Södertälje.<br />
Du är hjärtligt välkommen att fira 60 år som<br />
länsförbund och 40 år som riksförbund, dvs sammanlagt<br />
100 år. Riksförbundet Enskilda Vägar,<br />
<strong>REV</strong>, bjuder in till en både nyttig och festlig<br />
jubileumshelg med Årsstämma. Se särskilt på sid<br />
18, våra nio intensiva, praktiska seminarier i programmet,<br />
som du kan välja bland.<br />
Räkna också med en het framtidsdebatt om de<br />
enskilda <strong>vägar</strong>na.<br />
Regeringen har nyligen presenterat en nationell<br />
strategi för att tillföra landsbygden stärkt utvecklingskraft.<br />
I den kan man läsa att <strong>Vägverket</strong>s då<br />
pågående översyn av de enskilda <strong>vägar</strong>na syftar<br />
till ”att frigöra resurser och bli ett bättre stöd till<br />
väghållarna”. Men <strong>Vägverket</strong> har lagt fram en utredning,<br />
som går en rakt motsatt väg. <strong>REV</strong> begär<br />
nu att översynen görs om helt. Detta och många<br />
andra ödesfrågor kan antas stå i strålkastarljuset<br />
under jubileumshelgen.<br />
På lördagskvällen blir det<br />
festlig jubileumsmiddag med<br />
glad underhållning av The<br />
Diamonds. Jubileumsprogrammet<br />
finner du på nästa<br />
sida.<br />
In i det sista fortsätter vi<br />
att boka medverkande till<br />
programmet för att det ska<br />
bli så aktuellt som möjligt.<br />
De talare, som står med nu, utökas med många<br />
fler. Samtliga medverkande presenteras i nästa<br />
nummer av Bulletinen.<br />
The Diamonds underhåller.<br />
Anmäl dig nu!<br />
Anmälan till Jubileet och önskemål om hotellrum görs<br />
enklast på <strong>REV</strong>s hemsida, www.revriks.se<br />
Du kan också kontakta Maria Sundström på kansliet.<br />
E-mail: maria.sundstrom@revriks.se. Telefon 08 20 27 50<br />
6 Bulletinen Nr 2 • 2009
<strong>REV</strong> 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
oktober 2009<br />
Jubileumsprogram<br />
Programledare: Lars Gunnar Tannerfors<br />
Lördagen den 10 oktober<br />
kl 11.30 Välkomstlunch<br />
Värd: Leif Kronkvist, VD i <strong>REV</strong><br />
kl 12.30 100 år för stärkt utvecklingskraft i<br />
Sverige<br />
K unglig glans<br />
Högtidstalare: Chris Heister, Styrelseord-<br />
förande i nya Tillväxtverket och Lands-<br />
hövding i Västerbotten<br />
kl 13.00 Drömmar om gyllene enskilda <strong>vägar</strong><br />
till framtiden<br />
Sven Ivarsson, Förbundsordförande i <strong>REV</strong><br />
kl 13.15 ”Jag älskar enskilda <strong>vägar</strong>!”<br />
Uruppförande av The Diamonds<br />
kl 13.30 <strong>REV</strong>s Jubileumsönskningar<br />
Debatt/samtal med Mats Persson, Gene-<br />
raldirektör i Jordbruksverket, Kenneth<br />
Kvist, Styrelseordförande<br />
i <strong>Vägverket</strong>, Sven Ivarsson, <strong>REV</strong>, m fl<br />
kl 14.30 Kaffetår med jubileumskaka<br />
kl 15.00 Vägseminarier Block 1<br />
(se särskilt program)<br />
kl 16.00 Förbundsstämman<br />
kl 19.00 <strong>REV</strong>s Jubileumsmiddag med<br />
underhållning av The Diamonds.<br />
Söndagen den 11 oktober<br />
kl 08.30 Vägseminarier Block 2<br />
(se särskilt program)<br />
kl 09.30 Vägseminarier Block 3<br />
(se särskilt program)<br />
Kaffetår, besök bland utställare<br />
kl 10.45 Nya enskilda <strong>vägar</strong> i full färd mot 2070<br />
Enskilda <strong>vägar</strong>s framtidsutveckling; Janeric<br />
Reyer, tidigare Regionchef i <strong>Vägverket</strong><br />
kl 11.00 Med nya krafter för en stärkt utveckling<br />
av Sverige<br />
Debatt: <strong>REV</strong> möter bl. a Statssekreterare<br />
Jöran Hägglund, Näringsdepartementet, Ina<br />
Berggård, Ordförande i Arbetsgrupp för utökat<br />
nordiskt samarbete med landsbygdsfrågor<br />
inom Nordiska Ministerrådets ram, m fl<br />
kl 12.30 Avslutande lunch.<br />
Enskild bro över Klarälven , 111 meter lång. En fråga som togs upp på<br />
förra årets stämma. Vad blir det i år?<br />
Bulletinen Nr 2 • 2009 7
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
<strong>REV</strong> 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Seminarier <strong>REV</strong> stämma 10-11 oktober 2009<br />
10 oktober 15.00 -15.45<br />
Seminarie nr 1<br />
Förvaltning och lagar,<br />
Upphandling<br />
Vilka lagar har vi att rätta oss efter när vi ska<br />
förvalta vår samfällighet? Hur går en förenklad<br />
upphandling till och vilka regler gäller?<br />
Uno Jakobsson, Advokat Lindhes advokat-<br />
byrå AB, suppleant i <strong>REV</strong>s styrelse<br />
Seminarie nr 2<br />
Försäkringsfrågor<br />
Vad ingår i <strong>REV</strong>s försäkring? Olika försäkringsärenden<br />
tas upp.<br />
Hans-Otto Nilsson, Försäkringsjurist, If<br />
Seminarie nr 3<br />
Momsfrågor. Frågor i<br />
samband med byte av<br />
föreningsfunktionärer<br />
Hur gör vi med momsen? Vad gäller vid byte<br />
av föreningens funktionärer?<br />
Bengt Nydahl, Advokat Lindhes advokatbyrå AB,<br />
ledamot och vice ordförande <strong>REV</strong>s styrelse<br />
11 oktober 8.30-9.15<br />
Seminarie nr 4<br />
Indrivning av vägavgift<br />
Har vi någon möjlighet att kräva in obetalda<br />
vägavgifter? Hur gör man, vad ska föreningen<br />
tänka på?<br />
Sture Källgården, Lantmätare, ledamot <strong>REV</strong>s<br />
styrelse<br />
Seminarie nr 5<br />
Vägmärken och farthinder<br />
Vilka vägmärken får vi som väghållare sätta<br />
upp längs vår väg? Vilka farthinder kan vi användas<br />
oss utav och vilka beslut krävs?<br />
Leif Kronkvist, VD <strong>REV</strong>, Vägtekniker<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
Seminarie nr 6<br />
Röjning, dikning,<br />
löpande underhåll och<br />
vattenproblematik<br />
Måste vi röja och dika längs vår väg?<br />
Vilken standard ska vår väg ha?<br />
Vems ansvar är vattnet?<br />
Sven Ivarsson, Ordförande i <strong>REV</strong>s styrelse,<br />
vägtekniker<br />
11 oktober 09.30-10.15<br />
Seminarie nr 7<br />
Ledningsrätt, Planfrågor,<br />
Skadestånd<br />
Hur ska föreningen agera när någon vill lägga<br />
ledning i vägen? Hur agerar vi när kommunen<br />
vill detaljplanera? Vad händer om någon kör<br />
sönder vägen?<br />
Uno Jakobsson, Advokat Lindhes advokatbyrå<br />
AB, suppleant i <strong>REV</strong>s styrelse<br />
Seminarie nr 8<br />
Andelstal, förrättning och<br />
omförrättning<br />
Vad händer om andelstalen är inaktuella?<br />
Vad är nyttan med uppdaterade andelstal?<br />
Kan föreningen själva ändra andelstal?<br />
Sture Källgården, Lantmätare, ledamot i <strong>REV</strong>s<br />
styrelse<br />
Seminarie nr 9<br />
Statsbidrag<br />
Kan vi få statsbidrag till vår enskilda väg, och<br />
i så fall hur mycket? Hur går ansökan till?<br />
Vem beslutar om föreningen får bidrag?<br />
Råger Palm, <strong>Vägverket</strong> Region Väst<br />
8 Bulletinen Nr 2 • 2009
<strong>REV</strong> 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Anmälningsblankett till<br />
förbundsstämma, seminarier och logi<br />
På <strong>REV</strong>s hemsida finns en anmälningsblankett som kan sändas som e-post.<br />
Anmälan måste vara <strong>REV</strong> tillhanda senast den 1 september 2009.<br />
Förening Medlemsnummer<br />
endast förbundssammanträdet för medlemmar (ingen kostnad), antal personer:<br />
Logi/ konferens enl seminarieanmälningar enl<br />
Ombud För- och efternamn nedan ange a, b eller C föreg sida, ange 1, 2, 3 osv<br />
Ev. allergi/veg. önskemål:<br />
Behöver transfer från tågstation. Ankomsttid:<br />
konferensdeltagare medlem icke medlem<br />
a. Helpension i enkelrum, lör-sön 1 600:-/person 2 500:-/person<br />
b. Helpension i dubbelrum, lör-sön 1 200:-/person 2 100:-/person<br />
C. Dagkonferensgäst 800:-/person 1 500:-/person<br />
(allt utom logi), lör- sön<br />
Postadress, tel nr och e-postadress dit <strong>REV</strong> skickar bekräftelse<br />
på anmälan och faktura:<br />
Underskrift<br />
Namnförtydligande<br />
15.00-15.45 8.30-9.15 9.30-10.15<br />
i helpension ingår:<br />
• Lördagens lunch<br />
• Lördagens föredragningar, eftermiddagskaffe<br />
• Förbundsstämman<br />
(för medlemmar)<br />
• Välkomstdrink<br />
• Trerätters supé inklusive dryck<br />
och underhållning<br />
• Logi med frukostbuffé<br />
• Söndagens seminarier inkl kaffe<br />
• Lunch.<br />
anmälan skickas till<br />
Riksförbundet Enskilda Vägar<br />
Riddargatan 35-37<br />
114 57 Stockholm<br />
Tfn: 08-20 27 50<br />
Fax: 08-20 74 78<br />
E-post: kansliet@revriks.se<br />
Bulletinen Nr 2 • 2009 9
Förbundsstämman 2009<br />
Vik här och tejpa ihop<br />
<strong>REV</strong>. Riksförbundet Enskilda Vägar<br />
SVARSPOST<br />
Kundnummer 110724900<br />
110 05 STOCKHOLM<br />
Avsändare:<br />
Frankeras ej<br />
<strong>REV</strong><br />
betalar portot<br />
20 Bulletinen Nr 2 • 2009
Maskiner för vägunderhåll<br />
Seppi M Midipierre Way stenkross reparerar e ektivt grus<strong>vägar</strong>. Den kraftiga rotorn med tungstenständer krossar e ektivt<br />
stenar upp till 20 cm som binder jorden med mineralerna. Rotorn drivs med dubbeltransmission som ger en jämn belastning.<br />
Maskinen är klädd invändigt med bultade Hardox plåtar.<br />
Agrimasters exibla släntklippare klipper både bakom och<br />
på sidan av traktorn genom att på hydraulisk väg sidoförskjuta<br />
maskinen via ett parallellogram. Den kan vinklas 75° ner och<br />
90° upp. Maskinen är utrustad med Y-slagor som e ektivt<br />
sönderdelar gräs och sly mot den tandade motkniven.<br />
I M P O R T A B<br />
Filarevägen 8, 703 75 Örebro<br />
Telefon 019-603 60 60 www.narlant.se<br />
Frangård GT 250/300 PH planeringsblad för pro sen,<br />
med mycket stark och genomtänkt konstruktion. Bladets vikt<br />
(720/780 kg) ger bra jordsökning och den stora höjden (70 cm)<br />
gör att mycket material följer med. Stora hjul med 360° rotation<br />
för god djupinställning.<br />
Välkommen att besöka oss på<br />
Bulletinen Nr 2 • 2009 2<br />
Monter 501
VÄGHÅLLNING<br />
Alle man har rätt att an<br />
Sommaren är snart här. Dags att packa picknick-korgen och bege sig till badplatsen.<br />
Ta gummistövlarna på för att fiska eller plocka bär. Eller helt enkelt bara njuta av vår<br />
fina svenska natur där allemansrätten ger oss möjlighet att i stort sett obehindrat<br />
komma ut. Vad vi än väljer sker färden oftast på det enskilda vägnätet. Och där kan<br />
det ställa till problem. Så vad gäller egentligen för skyltar, bommar och statsbidrag?<br />
På Naturvårdsverkets hemsida kan man<br />
läsa att det enskilda vägnätet har stor<br />
betydelse för friluftslivet och möjligheterna<br />
att använda allemansrätten. Genom<br />
enskilda <strong>vägar</strong> har man möjlighet att nå<br />
badsjöar och fiskevatten, bärmarker och<br />
smultronställen. Naturvårdsverket pekar<br />
på att motortrafik kan medföra stort slitage<br />
på en enskild väg, och bekräftar att<br />
vägens ägare har rätt att bestämma om<br />
trafik med motorfordon ska förbjudas på<br />
vägen. Samtidigt påpekar man att ägaren<br />
inte får förbjuda någon att gå, cykla eller<br />
rida på vägen, såvida inte vägen skadas.<br />
Markägaren kan förbjuda<br />
motortrafik<br />
En vägs ägare har rätt att stänga den för<br />
motortrafik, dvs för alla slags fordon som<br />
drivs med motor, t ex bil, motorcykel,<br />
moped, traktor och motorredskap, terrängskoter<br />
(snöskoter) och ”terränghjuling”.<br />
Skälet är att väghållaren inte ska<br />
behöva bekosta underhåll av vägen på<br />
grund av slitage från utomstående trafik.<br />
Ett förbud ska skyltas med vägmärke eller<br />
på annat tydligt sätt. Det kan vara en<br />
bom över vägen, som bör kompletteras<br />
med ett vägmärke för tydlighetens skull.<br />
Även en hemmagjord skylt måste respekteras.<br />
Observera att det vid lantmäteriförrättning<br />
kan ha beslutats att bom eller<br />
grind inte får upprättas på vägen.<br />
Tillåtet att gå, cykla och rida<br />
Det är endast tillåtet att stänga av vägen<br />
för trafik med motordrivna fordon. Det går<br />
inte att förbjuda någon att gå, cykla eller<br />
rida på vägen. Däremot finns möjlighet<br />
22 Bulletinen Nr 2 • 2009<br />
FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM
vända våra enskilda <strong>vägar</strong><br />
FOTO: MISSE JOSEFSSON<br />
att genom lokala trafikföreskrifter förbjuda<br />
annan trafik än med motordrivna fordon.<br />
Men sådana förbud är ovanliga. För detta<br />
krävs myndighetsbeslut. Länsstyrelsen<br />
beslutar om lokala trafikföreskrifter för <strong>vägar</strong><br />
utanför tättbebyggt område. Kommunen<br />
ansvarar för <strong>vägar</strong> inom tättbebyggt område<br />
och avgör även vad som är tättbebyggt<br />
område.<br />
Inga skyltar utan tillstånd<br />
Markägaren får inte sätta upp skyltar<br />
som avvisar allmänheten från område<br />
av betydelse för friluftslivet utan att ha<br />
tillstånd från kommunen. En enskild väg<br />
får inte skyltas med förbud mot gångtrafik<br />
eller cykling, och i normala fall inte heller<br />
mot ridning. Skyltning får endast göras efter<br />
beslut av Länstyrelse/Kommun.<br />
Regler för parkering<br />
På enskilda <strong>vägar</strong> gäller samma bestämmelser<br />
för parkering som på andra <strong>vägar</strong>. Om<br />
markägaren ändå vill reglera parkering kan<br />
det ske genom lokala trafikföreskrifter. I<br />
Vägens ägare kan förbjuda trafik. Eventuellt bidrag omprövas då med motordrivet<br />
fordon. Bom över väg bör kompletteras med ett vägmärke och reflex för<br />
tydlighetens skull.<br />
vissa fall är det möjligt för markägaren att i<br />
anslutning till vägen förbjuda eller upplåta<br />
parkering på vissa villkor med stöd av ”Lag<br />
om kontrollavgift vid olovlig parkering”<br />
(se artikel i <strong>REV</strong>-Bulletinen nr 1<strong>–</strong>2007)<br />
där det beskrivs hur en vägförening kan<br />
agera vid olovlig parkering i anslutning till<br />
en badplats.<br />
Vägar med statsbidrag<br />
ska hållas öppen<br />
En enskild väg med stats- eller kommunalt<br />
bidrag till underhåll ska normalt hållas<br />
öppen för allmän trafik. Vid tjällossning<br />
eller när risken för skador på vägen är särskilt<br />
stor kan väghållaren, efter samråd med den<br />
myndighet som lämnar bidrag, få stänga av<br />
vägen för trafik med vissa fordon.<br />
Mer information finns i lagtexten ”Särskilda<br />
bestämmelser om gaturenhållning<br />
och skyltning (1998:814)”<br />
Text hämtad från Naturvårdsverkets hemsida/<br />
Gunilla Hellström<br />
VÄGHÅLLNING<br />
Ingen väghållare kan förbjuda<br />
någon att gå, cykla eller rida på<br />
vägen, såvida inte vägen skadas.<br />
För att skylta förbud mot<br />
gångtrafik, cykling eller ridning<br />
krävs beslut av Länsstyrelse/<br />
Kommun.<br />
Bulletinen Nr 2 • 2009 23<br />
FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM
TRAFIKSÄKERHET<br />
<strong>REV</strong> lämnar<br />
bussar och g<br />
<strong>Vägverket</strong> har tillsammans med Arbetsmiljöverket<br />
samlat Sveriges Kommuner<br />
och Landsting (SKL), ett antal kommuner<br />
och kollektivtrafikhuvudmän med<br />
intresseorganisation samt arbetsgivar-<br />
och arbetstagarrepresentanter i branschen<br />
i ett gemensamt projekt. Projektets<br />
mål har varit att hitta ett gemensamt<br />
synsätt på hantering av befintliga gupp<br />
och mer långsiktigt verka för utveckling<br />
av hastighetsanpassning, som inte<br />
ger arbetsmiljöproblem och försämrad<br />
konkurrenskraft för busstrafik. Detta<br />
dokument är ett resultat av arbetet.<br />
Tre centrala mål<br />
Tre mål är centrala utgångspunkter vid<br />
arbetet med farthinder på gator med<br />
buss i linjetrafik:<br />
• Trafiksäkerheten för gående och<br />
cyklister ska öka<br />
• Kollektivtrafikens konkurrenskraft<br />
ska stärkas<br />
• Bussförarnas hälsa ska inte påverkas<br />
negativt.<br />
Målen om ökad trafiksäkerhet, kollektivtrafikens<br />
konkurrenskraft och<br />
förarnas arbetsmiljö ska beaktas vid<br />
samråd mellan parterna kring frågor<br />
som rör farthinder på gator med buss i<br />
linjetrafik. Inflytande och delaktighet är<br />
viktigt. Förståelse för olika aktörers krav<br />
och behov samt ett fungerande samarbete<br />
underlättar arbetet med bussar och<br />
farthinder.<br />
Inledning <strong>–</strong> bussar och gupp<br />
Det finns gupp som klarar både högt<br />
ställda trafiksäkerhetskrav för oskyddade<br />
trafikanter och ger möjlighet till<br />
en säker arbetsmiljö för bussförare. Det<br />
24 Bulletinen Nr 2 • 2009<br />
FOTO: MISSE JOSEFSSON
en avsiktsförklaring angående<br />
upp på det enskilda vägnätet<br />
handlar om att bygga guppen rätt och att underhålla dem så<br />
att den ursprungliga funktionen inte går förlorad. Det viktiga<br />
är nu att de lokala parterna - väghållare, trafikhuvudmän<br />
och bussentreprenörer - etablerar ett bra samråd kring både<br />
befintliga och nya gupp.<br />
Kort bakgrund<br />
Under 2004 svarade <strong>Vägverket</strong> och SKL på en fråga från<br />
Arbetsmiljöverket om vidtagna och planerade åtgärder för<br />
att förbättra bussförarnas arbetsmiljö. Redan då uppmärksammades<br />
att myndigheterna hade olika uppfattningar om<br />
guppens effekter på bussförarnas hälsa. Kunskapen om<br />
vibrationers och stötars effekter på förare och passagerares<br />
hälsa var relativt låg.<br />
Arbetsmiljöverket har under senare år bedömt risken för<br />
hälsopåverkan hos vissa gupp på gator med buss i linjetrafik.<br />
Granskningen har resulterat i att bussentreprenörer i flera<br />
kommuner har förbjudits att trafikera vissa sträckor med buss<br />
om inte åtgärder vidtagits för att uppfylla arbetsmiljölagens<br />
krav. I flera fall har det medfört att kommunen har fått ta<br />
bort eller bygga om gupp.<br />
Trafiksäkerheten för gående och cyklister ska öka<br />
Utgångspunkten för trafiksäkerheten är nollvisionen <strong>–</strong> att<br />
ingen på sikt ska dödas eller skadas allvarligt till följd av<br />
vägtrafikolyckor. Motivet till farthinder är att ca 100 personer<br />
(främst oskyddade trafikanter) årligen dödas i tätorter och<br />
att ca 2000 skadas svårt. Hastigheten är den helt avgörande<br />
faktorn för att begränsa riskerna att dödas eller skadas svårt<br />
i trafiken. Vid 50 km/tim är det nära 90 procents risk att<br />
dödas vid kollision mellan bil och oskyddad trafikant. Vid<br />
30 km/tim sjunker risken till ca 10 procent. Fartdämpning i<br />
konfliktpunkter mellan biltrafik och gång- och cykeltrafik är<br />
därför ett av de viktigaste verktygen i det lokala trafiksäkerhetsarbetet.<br />
Det är nödvändigt att se arbetsmiljöproblemen<br />
i detta perspektiv.<br />
Vid t ex gångpassager och busshållplatser är gupp ofta<br />
en effektiv metod för att dämpa hastigheten. Den sänkta<br />
hastigheten leder till att fler bilister lämnar gående och cyklister<br />
företräde, vilket även ökar tillgängligheten för denna<br />
trafikantgrupp. Det bör noteras att många av de fotgängare<br />
och cyklister som får en ökad säkerhet och tillgänglighet<br />
genom farthinder i närheten av busshållplatser samtidigt<br />
är kunder inom busstrafiken. Det gör att farthinder<br />
i många fall bör ses som en del av kollektivtrafikens<br />
tillgänglighets- och säkerhetsarbete.<br />
Kollektivtrafikens konkurrenskraft ska stärkas<br />
Att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft är ett<br />
mål som gäller på nationell, regional och lokal nivå.<br />
När kollektivtrafikens konkurrenskraft stärks ger det<br />
positiva effekter på både regional utveckling, tillgänglighet,<br />
jämställdhet, miljö och trafiksäkerhet. För att<br />
åstadkomma en attraktiv busstrafik är det bl a viktigt<br />
att den genomsnittliga restiden inte är för lång jämfört<br />
med biltrafikens restid i en viss resrelation. Busstrafikens<br />
restid påverkas av körtiden mellan busshållplatserna,<br />
antalet stopp vid busshållplatser och den tid<br />
som stoppen vid busshållplatserna tar.<br />
I tätorter är det därför viktigt att busstrafiken flyter<br />
smidigt utan onödiga stopp mellan busshållplatserna.<br />
Viktiga stråk för kollektivtrafiken bör ha en hög framkomlighet.<br />
Särskilda körfält, signalprioriteringar samt<br />
effektiva och rätt placerade busshållplatser är exempel<br />
på åtgärder som stärker kollektivtrafiken. I de punkter<br />
där hastigheten måste säkras till 30 km/tim är det<br />
viktigt att åtgärderna utformas så att det påverkar<br />
bussarnas körtid så lite som möjligt. Rätt utformning,<br />
placering och frekvens av farthinder är exempel som<br />
kan påverka smidigheten. Det är önskvärt att farthinforts<br />
på nästa sida<br />
TRAFIKSÄKERHET<br />
Bulletinen Nr 2 • 2009 25<br />
FOTO: MISSE JOSEFSSON
TRAFIKSÄKERHET<br />
Varningsmärken för<br />
farthinder.<br />
forts från föregående sida<br />
<strong>REV</strong> lämnar avsiktsförklaring<br />
angående bussar och gupp...<br />
der placeras i nära anslutning till busshållplatsen<br />
eftersom bussen ändå sänker hastigheten här.<br />
Exempel på strukturerande åtgärder som kan ge<br />
busstrafiken fortsatt goda förutsättningar trots<br />
hastighetssänkningar i vissa punkter är genom<br />
linjedragning, god tillgänglighet i centrumområden,<br />
åtgärder för snabbare påstigning, prioritering<br />
av busstrafik samt restriktioner för biltrafik.<br />
Bussförarnas hälsa ska inte<br />
påverkas negativt<br />
Vid färd över gupp utsätts bussförarna för mer<br />
eller mindre kraftiga stötar. Mätningar i ett antal<br />
fall har visat att skadliga exponeringar kan<br />
förekomma. Risken för skada beror på stötarnas<br />
storlek och hur många stötar föraren utsätts för<br />
under sin dagliga tjänstgöring. Stötarnas storlek<br />
beror i sin tur på guppens egenskaper, bussens<br />
och förarstolens egenskaper samt bussens hastighet.<br />
Flera möjligheter finns därför att minska<br />
förarnas exponering t ex genom begränsning av<br />
antalet gupp, lämplig utformning av guppen och<br />
lägre färdhastighet över guppen.<br />
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS<br />
2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete ska<br />
arbetsgivaren undersöka arbetsmiljön och bedöma<br />
riskerna för att någon kan komma att<br />
drabbas av ohälsa eller olycksfall. Härvid ska<br />
alla åtgärder som har betydelse för arbetsmiljön<br />
från ett helhetsperspektiv (fysiska, psykologiska<br />
och sociala förhållanden) vägas samman. Utifrån<br />
riskbedömningen ska arbetsgivaren omedelbart<br />
eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra<br />
de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa<br />
och olycksfall i arbetet.<br />
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:15)<br />
om vibrationer föreskrivs specifikt, där det finns<br />
risk för exponering för vibrationer, att det ska<br />
uppmärksammas om exponeringen innehåller<br />
upprepade stötar. Vid riskbedömningen tillämpas<br />
lämpligen den standard som föreskrifterna<br />
hänvisar till. Stötexponeringen enligt standarden<br />
får uppskattas antingen genom mätningar eller<br />
genom observation av förekommande arbetsmoment<br />
och användning av relevant information<br />
om den sannolika exponeringen vid motsvarande<br />
arbetsförhållanden.<br />
Några viktiga slutsatser och principer<br />
I vårt samarbete har vi kommit fram till några<br />
viktiga slutsatser och principer:<br />
• Målen om ökad trafiksäkerhet, kollektivtrafikens<br />
konkurrenskraft och förarnas arbetsmiljö<br />
ska beaktas vid samråd mellan parterna<br />
kring frågor som rör farthinder på gator med<br />
buss i linjetrafik<br />
• Inflytande och delaktighet är viktigt. Förståelse<br />
för olika aktörers krav och behov samt<br />
ett fungerande samarbete underlättar arbetet<br />
med bussar och farthinder<br />
• Kunskapen om sambandet mellan gupp<br />
och förarnas hälsa har ökat, men kunskapen<br />
måste nå ut regionalt och lokalt<br />
• En enkel mätmetod för att indikera om guppen<br />
uppfyller uppställda krav beträffande<br />
stötvärden har tagits fram<br />
• Gupp bör helst undvikas i starka kollektivtrafikstråk<br />
utanför stadskärnan och på sträckor<br />
mellan busshållplatser<br />
• Alternativ till gupp behöver vidareutvecklas.<br />
Idag finns ISA, ATK, gångfartsområde, sidoförskjutning/cirkulationsplats<br />
och omledning<br />
av gång- och cykeltrafik eller busstrafik. Där<br />
dessa åtgärder inte är rimliga att vidta bör rätt<br />
utformade gupp anläggas.<br />
Har du som väghållare buss i linjetrafik på din<br />
enskilda väg och vill läsa mer om detta? Ladda<br />
ner en komplett version av rapporten från <strong>REV</strong>s<br />
hemsida: www.revriks.se eller kontakta <strong>REV</strong>s<br />
kansli för att få en utskriven rapport.<br />
Text Leif Kronkvist<br />
26 Bulletinen Nr 2 • 2009
Vägförening fredade sitt<br />
grönområde med hjälp<br />
av kronofogden<br />
Parkerade bilar, upplagda båtar och upplag för allsköns bråte är ofta förekommande<br />
bekymmer för väghållare som även förvaltar grönområden.<br />
Det handlar om olovligt ianspråktagande av mark för andra ändamål än<br />
för föreningens medlemmar. En fråga som kan vara besvärlig att ta tag i.<br />
Med <strong>REV</strong>s advokat Uno Jakobssons hjälp har Kållekärrs vägförening<br />
på Tjörn nyligen fått rätt i sin kamp mot markägarens krav på att nyttja<br />
marken till nackdel för föreningens medlemmar.<br />
<strong>–</strong> Rättsfallet åskådliggör på ett mycket tydligt och bra sätt hur stark<br />
rätten till ett upplåtet grönområde är, inte ens markägaren äger bryta den<br />
rättigheten, kommenterar advokat Uno Jakobsson.<br />
I kommande nummer av <strong>REV</strong>-Bulletinen beskrivs rättsfallet ingående,<br />
samt hur en förening som fått ett grön- eller vägområde olovligen ockuperat<br />
bör agera.<br />
Text: Uno Jakobsson.<br />
Gropig väg? Den hyvlar jag!<br />
Vägarbeten utföres, i Storstockholm<br />
med omnejd:<br />
• Hyvling, kameraövervakad<br />
• Bombering (väglutning för vattenavrinning)<br />
• Reparation av vägtrummor<br />
• Dikesrensning<br />
• Borttagning av stenar i väg<br />
eller vägkanter med gripskopa<br />
• Spridning av väggrus<br />
Medlem i<br />
Ring: 070 651 90 71 Låg<br />
F-skattsedel finns.<br />
Ansvarsförsäkring finns via if.<br />
framkörningsavgift!<br />
<strong>REV</strong> utökar servicen<br />
till medlemmarna<br />
Lantmätare<br />
Per Hermansson<br />
önskas välkommen<br />
i gänget<br />
<strong>REV</strong> NYTT<br />
Tidigare har <strong>REV</strong>s lantmätare Sture Källgården<br />
ensam svarat för all rådgivning<br />
i lantmäterifrågor. På fredagar mellan<br />
9- 5 har hans telefon gått varm. Därför<br />
utökar vi nu servicen genom att knyta<br />
ytterligare en kompetent lantmätare till<br />
oss <strong>–</strong> Per Hermansson <strong>–</strong> som har mycket<br />
lång erfarenhet bl a som förrättningslantmätare.<br />
Per bor i Södra Sunderbyn som ligger<br />
väster om Luleå. Han finns normalt<br />
tillgänglig i sin bostad under en av veckans<br />
dagar. Telefon, e-post och aktuella<br />
tider till Per får ni tillgång till genom att<br />
ringa <strong>REV</strong>s kansli, 08-20 27 50.<br />
Vi hälsar Per välkommen i gänget<br />
och hoppas han kommer att trivas med<br />
oss.<br />
Text: Leif Kronkvist<br />
Annonsera i Bulletinen!<br />
Nästa nummer av tidningen utkommer<br />
15 september 2009.<br />
Ring kansliet för information om priser och<br />
bokning. telefon 08-20 27 50<br />
Bulletinen Nr 2 • 2009 27
INSÄNDARE<br />
Skicka in ditt bidrag till<br />
kansliet via brev eller mail.<br />
Underteckna med för- och<br />
efternamn samt vägföreningens/vägsamfällighetens<br />
namn.<br />
Redaktionen förbehåller sig<br />
rätten att korta och redigera<br />
insända bidrag.<br />
Adress: Riddargatan 35-37<br />
114 57 STOCKHOLM<br />
E-post: kansliet@revriks.se<br />
28<br />
Debatt angående inlaga av Bengt All<br />
Mobilt bredband kan vara lösningen<br />
<strong>REV</strong>-medlemmen Guy Dahlen från Klässbol undrar:<br />
Nu vet inte jag om du bor i ett område där telefonjacken blåser ut<br />
likt ”pop corn” när åskan går, men min erfarenhet av detta är att<br />
aldrig ha datorn inkopplad vare sig till telefonnätet eller elnätet<br />
när åskan går. För det är oftast lika illa på elsidan när det gäller<br />
åska. Men din inlaga betraktar jag mer som en försäljningsannons<br />
enär den saknar de starkaste argumenten när det gäller driftsäker<br />
datatrafik.<br />
För det första så definieras ”äkta bredband” sedan mitten på 80-talet<br />
med en tillgänglighet på minst 10 Mbit/s i bägge riktningarna.<br />
Vilket inte minst idag borde gälla som ett krav då många familjer<br />
har lokalt nätverk i huset med flera datorer inkopplade. Tekniken<br />
med fiberanslutning till fastigheten för Internetaccess måste<br />
vad jag kan förstå både vara det mest driftsäkra och ge minst lika<br />
gott skydd för åska.<br />
Att vi som bor på landet är hänvisade till kopparnätet, oftast<br />
luftburet och därmed effektiv antenn för åsknedslag, är ett utslag<br />
av att IT-infrastrukturen i Sverige aldrig tagits på allvar av våra<br />
politiker eller kanske mer så att de aldrig satt sig in i frågan<br />
eller förstår tekniken. Dagsläget är ju att det i stort är Sveriges<br />
Kommuner och Landsting som ensamma då och då framför en propå till<br />
riksdagen. I övrigt kan man säga att ingen äger frågan vare sig<br />
politiskt eller strukturellt utan alla som är inom branschen sitter<br />
på sitt revir och bevakar och saboterar för alla förbättringar. Den<br />
utveckling som sker inom området är just för mobilitet och eller<br />
lösningar där fiber kan anslutas med detta är ju enbart tänkt och<br />
erbjuds storstadsområden.<br />
Därför ser jag som ett ansvar för alla som i tidskrifter eller i<br />
annat media uttalar åsikter i detta ärende har en plikt att framföra<br />
det mål som bör vara det självklara för varje användare av Internet<br />
eller på annat sätt kan nyttja IT nätverket. Omfattande alla<br />
i Sverige boende på jämlikt sätt kunna få ta del av.<br />
Att vid nämnande av bredband ange just gränsen 10 Mbit/s och detta<br />
mätt hos användaren och inte hos levererande server. All lägre kapacitet<br />
är inte bredband.<br />
Att den mest driftsäkra och teknikstabila funktionen fås med fiberkabelanslutning<br />
till fastighetens inkoppling.<br />
Att mobila funktioner för Internet access är till för telefoner eller<br />
andra mobila funktioner men knappast i hemmiljö med fasta datorer<br />
och speciellt inte i lokala nätverk.<br />
Dessutom så är vi som bor på landet inte speciellt trakterade av<br />
alla dessa master som både förstör utsikt och skapar elektromagnetiska<br />
fält.<br />
28 Bulletinen Nr 2 • 2009
fors i <strong>REV</strong> nr 1 2009:<br />
Nu säger du säkert som alla andra att det inte finns något forskningsrön<br />
som bekräftar dess farlighet. Men det är ganska konstigt<br />
att dessa master på många ställen är omgärdade av en avspärrning<br />
och anger att om man kommer innanför dessa avspärrningar kan man<br />
bli blind eller på annat sätt skada sin hjärna. Men det beror säkert<br />
på nedfallande föremål från masten?<br />
Förhoppningsvis så vid nästa nummer så ger du ett förslag att IT<br />
infrastrukturen i Sverige ges samma ansvar som våra <strong>vägar</strong> där Staten<br />
ansvarar för ett riksnät typ motor<strong>vägar</strong> och Kommuner eller Regioner<br />
ansvarar för ett områdesnät typ Stamnät. Kommuner kan också<br />
ansvara för lokalnät i tätbebyggda områden. Med på landsbygden<br />
likt våra enskilda <strong>vägar</strong> små föreningar kan bygga nodnät i egen<br />
regi. Allt naturligtvis i ”öppna” fibernät.<br />
Det skulle jag uppskatta som ett seriöst inlägg i debatten om just<br />
tillgången till bredband även för oss på landet med grus<strong>vägar</strong> som<br />
enda möjlighet att nå tätort.<br />
<strong>REV</strong>s Bengt Allfors svarar:<br />
Tack för dina synpunkter som jag helt håller<br />
med om när det gäller det bredband som vi<br />
alla vill ha och som också finns definierat<br />
beträffande hastighet som du skriver.<br />
Tanken med artikeln var inte att genomlysa<br />
hela problematiken och vad som ska/bör<br />
hända förhoppningsvis inom en inte alltför<br />
avlägsen framtid. Jag tror att allmänheten<br />
i stor utsträckning är rätt så informerad i<br />
dessa frågor. I dagsläget gäller det då att göra<br />
det bästa i den situation vi har och som vi<br />
troligtvis måste leva med under tiden som<br />
utbyggnad sker. Själv bor jag sedan en tid i<br />
ett område med uppmätt hastighet omkring<br />
50 Mb/s. Jag använder naturligtvis vanlig<br />
trådkoppling där. I fritidshuset i Roslagen är<br />
situationen en helt annan. Tidigare hänvisad<br />
till att använda modemuppkoppling. Efter<br />
26 Bulletinen Nr 1<br />
Telias förstärkta utbyggnad av GSM/3Gnätet,<br />
vilket tyvärr innebar en ny mast, blev<br />
situationen en helt annan. Införskaffandet<br />
av ”mobilt bredband” har där blivit ett stort<br />
lyft, t o m inneburit att fasta telefonabonnemanget<br />
kunnat sägas upp. Att vi inte<br />
kan kolla filmer m m samt att hemsidor typ<br />
Aftonbladet är mycket tröga är acceptabelt<br />
i dagsläget. Viktigast är mailen. Vi har där<br />
drabbats av åskan också, vid ett tillfälle av<br />
en mycket obehaglig kulblixt som slog sönder<br />
viss utrustning. Kan även ha inverkat på<br />
hustruns nedsatta hörsel, tror vi. Således ser<br />
vi nu mobilt bredband som en snabb och bra<br />
lösning för stunden innan hela kabelnätet är<br />
utbyggt i landet. (När nu det blir klart?)<br />
INSÄNDARE<br />
Bulletinen Nr 2 • 2009 29<br />
TEKNIK<br />
Problem med att datorn slås ut av blixtnedslag?<br />
Mobilt bredband kan vara lösningen<br />
Många medlemmar, speciellt<br />
på landsbygden, har<br />
problem med blixtnedslag<br />
som via telefonledningen<br />
når datorn och förstör den.<br />
Detta är ofta orsaken till att<br />
man avstår från att koppla<br />
upp datorn till ”nätet” och<br />
därmed går miste om Internets<br />
alla möjligheter.<br />
Mobilt bredband, som funnits i ett par<br />
år, är en bra lösning för att komma ut<br />
på Internet trådlöst. Genom att dra ur<br />
datorns vanliga nätsladd/telefonsladd<br />
och istället ansluta ett mobilt bredband<br />
försvinner problemet med att åskan kan<br />
nå datorn via en fysisk anslutning.<br />
Att tänka på<br />
Mobila bredband har olika god täckning.<br />
En vägledning är hur bra den vanliga<br />
mobiltelefonen fungerar. Lämpligt<br />
är att begära av tilltänkt mobiltelefonleverantör<br />
att få låna en mobil bredbandsenhet<br />
och testa själv. Mobila bredband<br />
har också olika datahastighet beroende<br />
på hur pass bra kontakt som erhålls.<br />
Man ska ha klart för sig att datahastigheten<br />
i praktiken aldrig kommer upp i<br />
den som anges som högsta hastighet.<br />
Den kan anges vara 7,2 Mbit/s, men i<br />
verkligheten kanske hastigheten bara<br />
är 1,2 Mbit/s. Det är ändå ofta helt<br />
ok för en konsument som mestadels<br />
använder Internet för e-post och viss<br />
surfning, men som inte utnyttjar möjligheten<br />
att se på filmer.<br />
Annonsera i Bulletinen!<br />
Ring kansliet för information och bokning. Telefon 08-20 27 50<br />
Prenumerera<br />
på Bulletinen<br />
för bara 80 kr/år<br />
Är det fler i vägföreningen som vill ha Bulletinen direkt i brevlådan?<br />
I <strong>REV</strong>-medlemskapet ingår ett exemplar av Bulletinen. Ytterligare<br />
exemplar kostar 80 kr/år för medlemmar och 110 kr/år för övriga.<br />
Ring <strong>REV</strong>s kansli, tel 08-20 27 50, och beställ din prenumeration.<br />
Bulletinen Nr 3<br />
• 2007 1<br />
Alla de vanliga operatörerna har utrustningar<br />
för mobilt bredband. För<br />
de som har dålig mobil täckning kan<br />
möjligheten att testa med utrustning<br />
från Ice vara värt ett försök. Ice använder<br />
de gamla NMT-frekvenserna. Det<br />
kan innebära bättre täckning, speciellt<br />
i glesbygd.<br />
En viktig sak att tänka på är att<br />
teckna abonnemanget med fast pris,<br />
gärna att gälla hela dygnet. Annars kan<br />
räkningen bli skyhög.<br />
Ansluta flera datorer<br />
För fastigheter där flera har egen dator<br />
och vill komma åt Internet finns<br />
en ny typ av router, som är avsedd att<br />
användas ihop med den lilla dosan.<br />
Tillsammans möjliggör de anslutning<br />
till mobilt bredband. Dessa routrar<br />
finns i olika utföranden beträffande<br />
antalet anslutningar för nätverkskablar,<br />
möjligheten att använda den som telefonsamtalsförmedlare<br />
m m. Samtliga<br />
är avsedda för trådlös intern anslutning<br />
av datorer.<br />
Bulletinen<br />
Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 3 • 2007<br />
Sista<br />
chansen för<br />
anmälan till<br />
<strong>REV</strong>s förbundsstämma<br />
2007!<br />
<strong>Vägverket</strong>s Lena Erixon berättar om sin syn på statsbidragen till enskilda <strong>vägar</strong><br />
Bidrag och moms Skatteverket reder ut skillnaderna • Planera för framtida underhåll<br />
Ha röjarfest! Samlas och förbättra sikten utmed vägen • Leif Kronkvist ny vd för <strong>REV</strong><br />
Text och foto Bengt Allfors<br />
• 2009
forts från sid 7<br />
Med Sotinge vägsamfällighet...<br />
Skälet till det var att det rörde<br />
sig delvis om mycket enkla<br />
oisolerade fritidshus som endast<br />
användes några veckor om<br />
året. Vi tyckte att 50 procent<br />
räckte.<br />
På tonkilometermetoden<br />
hade Göran synpunkter som<br />
man inte fick gehör för vid<br />
omförättningen:<br />
<strong>–</strong> Om man tänker sig att en<br />
personbil väger drygt ett ton<br />
och en lastbil över tio ton så<br />
anger tonkilometermetoden<br />
att lastbilen betalar som tio<br />
personbilar, men i själva verket<br />
sliter lastbilen på vägen<br />
motsvarande flera tusen personbilar.<br />
På det sättet betalar<br />
en transportfirma för liten del<br />
av vägslitaget.<br />
Föreningen bestämde sig för<br />
att låta Lantmätaren fakturera<br />
respektive andelsägare sin del<br />
på 2 000 kr för omförrättningen.<br />
Anledningen var att föreningen<br />
inte hade medel att ligga<br />
ute med summan och inte heller<br />
lust att driva in eventuella<br />
uteliggande betalningar.<br />
Föreningen har ännu inte<br />
fått några reaktioner på omförrättningen.<br />
Det återstår att<br />
fatta beslut om avgifter utifrån<br />
nya andelstal och en långsiktig<br />
underhållsplan. Vid årsstämman<br />
i juni fattas beslut.<br />
Text Gunilla Hellström<br />
Foto Göran Svensson<br />
Specialisterna på beläggning av<br />
Enskilda Vägar<br />
Beläggning av grus<strong>vägar</strong>.<br />
Nya slitlager p å beläggningar.<br />
Hållagning med maskin.<br />
Förstärkning med<br />
indränkt makadam.<br />
Kontakta oss för rådgivning!<br />
MASAB ASFALT AB<br />
Wiboms v äg 8, 171 60 Solna<br />
Tel 08-730 31 20<br />
Arbetschefer:<br />
Tel 070-690 53 70, -71, -72<br />
www.masabasfalt.com<br />
FÖR VÄGEN<br />
Förhindrar imbildning<br />
Hydro-klean-tekniken förhindrar imbildning vid temperaturer över 0<br />
grader. Vid regn och dagg kommer du att ha en skarp bild. Vid<br />
temperaturer under 0 grader kommer Hydro-spegeln att ge en mycket<br />
bättre bild jämfört med traditionella speglar.<br />
Underhållsfri<br />
Hydro-klean-tekniken förhindrar ansamling av smuts på spegelytan.<br />
Efter varje regn är spegeln rengjord. Vilket garanterar en klar bild<br />
under lång tid.<br />
Spegelyta<br />
Diffus reflektion orsakad av<br />
vattendroppar<br />
Tel 054-51 21 30<br />
Fax 054-51 21 39<br />
Konventionella speglar HYDRO speglar<br />
Box 9,<br />
663 21 Skoghall<br />
SKYLTAR • VÄGGRIND<strong>–</strong> BOM<br />
FOTO: GÖRAN SVENSSON<br />
<strong>–</strong> Det ni behöver finns hos<br />
www.skogma.se<br />
Skogmahuset, 830 70 Hammerdal<br />
Tel 0644-721 00 • Fax 0644-710 87<br />
Spegelyta<br />
Normal reflektion tack vare<br />
Super-hydrophilic skiktet<br />
Besök: Vidövägen 1<br />
www.provia.net<br />
30 Bulletinen Nr 2 • 2009<br />
Vattendroppar<br />
Komplett sortiment för väg och<br />
skyltning besök vår hemsida<br />
www.provia.net<br />
Skikt av Super-Hydrophillic<br />
Jämn vattenfilm<br />
Vattenfilm<br />
Kostnadsfri rådgivning<br />
i vägjuridik till<br />
<strong>REV</strong>s medlemmar<br />
Vi har särskild inriktning mot:<br />
fastighetsrätt, vägjuridik,<br />
miljöskador, boutredningar<br />
och arvsrätt.<br />
Bengt Nydahl,<br />
Uno Jakobsson och<br />
Line Zandén Gren<br />
Riddargatan 35-37<br />
114 57 Stockholm<br />
Tel 08-723 15 00<br />
info@lindhes.se<br />
www.lindhes.se i samarbete med <strong>REV</strong> sedan 1968
Bulletinen<br />
Annonsera i <strong>REV</strong> Bulletinen!<br />
Ring kansliet 08-20 27 50<br />
HYLTEBRUKS<br />
SKYLT AB<br />
Lättmonterat farthinder<br />
av gummimoduler<br />
Begär vår broschyr!<br />
Tel. 0345-109 70<br />
Fax. 0345-172 70<br />
info@winterquist.com<br />
Hemsida<br />
från<br />
enskildvag.se<br />
Endast<br />
1625:-/år*<br />
HYLTEBRUKS SKYLT AB<br />
Din totalleverantör av trafiktekniska produkter<br />
VÄGMÄRKEN<br />
VÄGGRINDAR<br />
TRAFIKSPEGLAR<br />
REKLAMSKYLTAR<br />
FORDONSSKYLTAR<br />
RÅGÅNGSSTOLPAR<br />
AVSTÄNGNINGSMATERIAL<br />
SNÖKÄPPAR & SANDLÅDOR<br />
Bulletinen Nr 2 • 2009 3<br />
Visslebo<br />
M<br />
Begär vår broschyr!<br />
Kör sakta<br />
lekande<br />
barn<br />
Tel. 0345-109 70, Fax. 0345-172 70, E-post. info@winterquist.com<br />
Utgivningsplan 2009<br />
Skaffa hemsida till<br />
vägföreningen!<br />
En hemsida är ett utmärkt sätt för alla att<br />
veta vad som händer i området och kommunicera<br />
med medlemmar och styrelse. Dessutom<br />
spar ni portopengar och brevpapper. Sidan är<br />
mycket enkel att använda; hanterar du Word<br />
kan du administrera sidan.<br />
För mer information gå in på<br />
www.dinvag.enskildvag.se och/eller ring Håkan Lindström på<br />
tfn 033 21 15 63 eller maila till info@enskildvag.se<br />
* Startavgift på 1 000:-<br />
tillkommer första året.<br />
nr 3/09 nr 4/09<br />
Sista bokningsdag 0 aug 3 nov<br />
Annonsoriginal 8 aug 0 nov<br />
Utgivning 5 sept 8 dec
Prenumerera<br />
på <strong>REV</strong> Bulletinen<br />
för bara 80 kr/år<br />
Är det fler i vägföreningen som vill ha Bulletinen direkt i<br />
brevlådan? I <strong>REV</strong>-medlemskapet ingår ett exemplar av<br />
Bulletinen. Ytterligare exemplar kostar 80 kr/år<br />
för medlemmar och 0 kr/år för övriga.<br />
Ring <strong>REV</strong>s kansli, tel 08-20 27 50, och beställ<br />
din prenumeration.<br />
B POSTTIDNING:<br />
Returadress:<br />
<strong>REV</strong>, Riksförbundet Enskilda Vägar<br />
Riddargatan 35-37<br />
114 57 Stockholm<br />
1 1 1 0 1 3 4 0 0<br />
Vägen framåt!<br />
Använd VägFas för administration av er vägförening<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
32 Bulletinen Nr 2 • 2009<br />
Slipp Excel arken! <strong>–</strong> Gör allt mycket mera effektivt och enklare. Hanterar andelstal även enligt ton/km metoden. Hanterar bidrag och fasta avgifter per fastighet. Underh<br />
Du får ett komplett medlemsregister<br />
Du får utskrift och beräkning av medlemsavgifter<br />
baserat på bl.a andelstal och ägarandelar<br />
Du får fakturajournalen som visar betalda och förfallna<br />
medlemsavgifter, samt utskrift av påminnelser<br />
Du får utskrift av debiteringslängd och medlemsförteckning<br />
Du kan skapa utskrifter på BG- och PG-avier<br />
•<br />
Ladda ner och prova VägFas gratis på www.vagnu.se<br />
VägFas fungerar på Windows 2000/XP/Vista.<br />
VägNu AB<br />
Flintvägen 91<br />
141 34 Huddinge<br />
Fax: 0176-799 59<br />
E-post: info@vagnu.se<br />
Bulletinen Nr 3<br />
Bulletinen<br />
Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 3 • 2007<br />
• 2007 1<br />
ållsavtal ger dig nya programfunktioner. Användarvänligt! Vem som helst kan administrera. Utvecklat i Sverige. Medlemmar i <strong>REV</strong> får 20% rabatt. Testa helt gratis.<br />
Sista<br />
chansen för<br />
anmälan till<br />
<strong>REV</strong>s förbundsstämma<br />
2007!<br />
Bulletinen<br />
<strong>Vägverket</strong>s Lena Erixon berättar om sin syn på statsbidragen till enskilda <strong>vägar</strong><br />
Bidrag och moms Skatteverket reder ut skillnaderna • Planera för framtida underhåll<br />
Ha röjarfest! Samlas och förbättra sikten utmed vägen • Leif Kronkvist ny vd för <strong>REV</strong><br />
Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 2• 2009<br />
<strong>REV</strong> <strong>uppmanar</strong> <strong>Vägverket</strong> <strong>–</strong> <strong>omarbeta</strong> <strong>projektet</strong> <strong>”Enskilda</strong> <strong>vägar</strong> i framtiden” • Alle-<br />
mansrättens möjligheter och problem • Så tar ni vägsamfälligheten in i 2000talet<br />
Advokaten och lantmätaren berättar • Bussar och gupp på enskilda vägnätet<br />
1 Bulletinen Nr 2<br />
Bullen nr2<strong>–</strong>09.indd 1 09-05-07 00.23.05<br />
• 2009<br />
www.vagnu.se