Ärende 80-3

Årsredovisning 2012 

Trelleborgs kommun

Ansvarig utgivare: ekonomiavdelningen 

Foto: ingrid Wall, susanne nilsson, lena mattsson mårtensson 

Produktion och tryck: elanders 2013 

© Trelleborgs kommun, mars 2013

InlednIng 

2 Kommunalrådet har ordet 

3 2012 i korthet 

3 Fem år i sammandrag 

4 Vad används skattepengarna till? 

4 Mandatfördelning 

FörValtnIngsberättelse 

6 Omvärlden 

10 trelleborg 

15 resursfördelningsmodell 

18 god ekonomisk hushållning 

32 resultaträkning 

36 balansräkning 

39 Finansiella nyckeltal 

41 sammanställd redovisning 

44 Personalredovisning 

näMndernas redOVIsnIng 

48 Kommunstyrelse 

50 överförmyndarnämnd 

51 Valnämnd 

52 revisorerna 

53 socialnämnd 

56 bildningsnämnd 

58 Kulturnämnd 

60 Fritidsnämnd 

62 arbetsmarknadsnämnd 

64 samhällsbyggnadsnämnd 

66 servicenämnd 

68 teknisk nämnd 

70 balansräkningsenheter 

eKOnOMIsK redOVIsnIng 

73 resultaträkning 

74 balansräkning 

75 Finansieringsanalys 

76 noter 

78 driftredovisning 

80 Uppföljning av verksamhet på tre positioner 

82 Investeringsredovisning 

83 sammanställd redovisning 

88 Kommunens värdehandlingar 

89 Panter och ansvarsförbindelser 

90 redovisningsprinciper 

91 Ord och begrepp

INLEDNING 

trelleborgs kommun 

rustar sig för framtidens 

utmaningar 

För att skapa en framgångskommun 

med hög livskvalitet och långsiktigt 

hållbar tillväxt, gäller det att 

ständigt jobba i nära dialog med 

kommunens invånare och olika 

intressenter. Det är viktigt att sträva 

efter förändringar och förbättringar 

som gagnar kommunens invånare. 

Med öppenhet, respekt och ansvar 

formar vi vår kommun idag för att 

möta framtidens utmaningar. 

Framtidens Trelleborg börjar växa 

fram. Under 2012 föll en del viktiga 

bitar på plats i det pussel som läggs 

för kommunens framtid. Motorvägen 

E6/E22, som invigdes högtidligt 

av infrastrukturministern och den 

sedan länge önskade kopplingen 

mellan Maglarpsrondellen och rondellen 

på riksväg 108 färdigställdes 

under året. Det som är extra roligt är 

att det senare projektet blev färdigt 

ett halvår före utsatt tid. 

Planeringsarbetet för att göra Trelleborgs 

gamla centralstation till ett 

modernt resecentrum där nästan alla 

trafikslag kan mötas gick in i mer 

definitiva faser. Vårt sätt att involvera 

barn och unga i samhällsplaneringen 

har rönt nationell uppmärksamhet. 

Ett arbetssätt som dessutom kommer 

låta höra talas om sig i resten 

av Sverige. Det kommer stå modell 

för framtida planeringsarbeten. Rutinerna 

får övriga kommuner kopiera 

och de kommer användas framöver i 

Trelleborgs kommun. 

2 INLEDNING 

Vårt jubileum ”Trelleborg till 

tusen” gav olika möjligheter att visa 

upp Trelleborgs kommuns många 

fantastiska verksamheter. Verksamheter 

i den ideella och idéburna 

sektorn, men även de privata och 

offentliga sektorerna. Ett jubileum 

som visade upp mångfalden av möjligheter 

i hela Trelleborgs kommun. 

Dessutom kunde vi tillkännage det 

vinnande bidraget av hur gamla Centralskolan 

ska kunna utvecklas till 

spännande bostäder i centrala Trelleborg. 

Under många år har Trelleborgs 

kommun arbetat målmedvetet och 

i framkant gällande arbetsmarknadsfrågor. 

Vi tillhör det fåtalet 

kommuner som inrättat en särskild 

politisk nämnd för att arbeta med 

dessa frågor. Navigatorcentrum och 

den tillhörande verksamheten gör 

att vi sticker ut nationellt. Vårt goda 

samarbete med företagen och företagarorganisationerna 

via Kraftsamling 

Trelleborg har skapat en hel del 

nytänkande i arbetet mot arbetslösheten. 

I november utmanade vi alla 

Sveriges kommuner att likt företagen 

i Trelleborg ”Ge en timme”. 

Vi har också haft besök av arbetsmarknadsministern 

som tog del av 

vårt framgångsrika lärlingssystem, 

bland annat på KLS Ugglarps. Dessa 

olika bitar gav under året resultatet 

att Ungdomsstyrelsen förärade Trelleborgs 

kommun med utmärkelsen 

”Hållplats Sverige”. 

Trelleborgs kommuns främsta tillgångar 

är våra anställda. Ett arbete 

påbörjades under året för att ta fram 

kommunens första personalpolitiska 

program. Vi har också satsat 

på personalen genom att öka friskvårdspengen, 

vilket visat sig vara en 

lyckad och uppskattad satsning. 

En framgångskommun skapas 

inte genom ett enskilt beslut. Den 

skapas tack vare att många verksamheter 

verkar tillsammans. Vägar, 

både fysiska och mellanmänskliga, 

skapas och ger möjligheten att få 

en hög livskvalitet och långsiktigt 

hållbar tillväxt. Det är vårt uppdrag 

varje dag för kommunens invånares 

bästa. 

Trelleborg i februari 2013 

Ulf Bingsgård 

Kommunstyrelsens ordförande

INLEDNING 

2012 i korthet 

n Kommunens totala resultat blev 70,4 miljoner kronor. 

n tre av kommunfullmäktiges fyra finansiella mål uppfylldes under 2012. 

n Kommunkoncernens totala resultat blev 91,9 miljoner kronor. 

n Återbetalning av premier från 2007-2008 av aFa Försäkring med 34,6 miljoner 

kronor 

n nämndernas budgetavviklelse var -11,0 miljoner kronor 

n Under 2012 uppgick investeringarna till 208.5 miljoner kronor i trelleborgs kommun. 

n 90 miljoner kronor lånades upp 2012. 

n 32,5 miljoner kronor amorterades på gamla lån. 

n skatteintäkterna uppgick till 1,5 miljarder kronor. 

n antalet tillsvidareanställda ökade under 2012 med 16 anställda. 

n andelen tillsvidareanställda kvinnor minskade med 0,6 procent till 79,4 procent 

under året. 

5 år i sammandrag 

2012 2011 2010 2009 2008 

antal invånare 42 605 42 542 42 219 41 891 41 558 

skattesats (kr) 20,36 20,36 20,36 20,36 20,36 

nettokostnader inkl finansnetto (Mkr) 1 824,6 1 768,6 1 737,8 1 659,9 1 604,6 

nettokostnad per invånare (kr) 42 826 41 573 41 162 39 624 38 611 

skatteintäkter inkl generella statsbidrag (Mkr) 1 894,9 1 839,5 1 780,6 1 686,3 1 638,4 

Årets resultat (Mkr) 70,4 70,8 42,8 26,4 33,8 

avskrivningar (Mkr) 103,4 100,0 97,8 90,7 87,7 

nettoinvesteringar (Mkr) 208,5 183,8 172,3 165,8 174,0 

låneskuld (Mkr) 293,7 235,0 177,5 216,0 278,5 

låneskuld/invånare (kr) 6 894 5 524 4 204 5 156 6 701 

eget kapital (Mkr) 1 504,1 1 433,7 1 362,8 1 320,0 1 305,3 

eget kapital per invånare (kr) 35 302 33 701 32 279 31 510 31 409 

likvida medel (Mkr) 100,1 21,9 89,0 155,7 154,0 

soliditet (%) 60,1 60,3 60,4 59,3 59,1 

Utbetalda löner (Mkr) 974,6 950,6 901,1 889,5 862,5 

arbetsgivaravgifter (Mkr) 291,8 287,6 274,8 269,8 273,0 

antal årsarbeten 2 905 2 917 2 838 2 834 2 890 

Utförliga kommentarer finns i den ekonomiska redovisningen. 

INLEDNING 3 

INLEDNING

Var kommer pengarna iFrån? tiLL VaD anVänDs pengarna? 

manDatFörDeLning i 

kommunFuLLmäktige 2012 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

INLEDNING 

skatteintäkter 

60% 

Socialdemokraterna 

4 INLEDNING 

generella statsbidrag 

17% 

Finansiella intäkter 

1% 

Försäljning, tillgångar 

1% 

taxor & avgifter 

10% 

Hyror & arrenden 

2% 

bidrag 7% 

Försäljning, 

verksamhet & 

entreprenad 

2% 

S M SD KD Fp C Mp SÖS 

Moderaterna (M) 

Sverigedemokraterna 

Kristdemokraterna 

Folkpartiet (Fp) 

Centerpartiet (C) 

Miljöpartiet (Mp) 

Söderslättspartiet 

Material 7% tjänster & köp 

av verksamhet 

30% 

Personal 

58% 

VaD anVänDs 

skattepengarna tiLL? 

Finansiella 

kostnader 1% 

Inköp, anläggningstillgångar 

1% 

3% 

bidrag & 

transfereringar 

Verksamheternas andel av 

kommunens nettokostnader 2012 andel 

Vård och omsorg 28,43% 

grundskola 20,87% 

Förskoleverksamhet & skolbarnomsorg 14,29% 

gymnasie- och vuxenutbildning 10,40% 

Infrastruktur, skydd, miljö, gata, park, mm 7,61% 

Individ- och familjeomsorg 6,79% 

Kommungemensam verksamhet 3,90% 

Fritidsverksamhet 2,89% 

Kulturverksamhet 2,12% 

Politisk verksamhet 1,39% 

Integration och arbetsmarknadsåtgärder 0,77% 

övrig utbildning 0,54%

INLEDNING 5 

INLEDNING

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Omvärlden 

Den samhällsekonomiska 

utvecklingen 

Källa: Konjunkturläget december 2012, Konjunkturinstitutet 

(KI) 

BNP-tillväxten i OECD-länderna var 

svag även tredje kvartalet och det 

globala konjunkturläget fortsatte 

att försvagas. Förtroendeindikatorerna 

i Europa ligger på en låg nivå, 

men det finns ljusglimtar i USA och 

i tillväxtekonomierna. Skuldkrisen 

i euroområdet har inte förvärrats 

under hösten och de politiska åtgärder 

som har vidtagits tycks ha ökat 

de finansiella marknadernas förtroende 

för statsfinanser och banker i 

Europa. I Sverige har både hushåll 

och företag blivit mer pessimistiska 

och BNP väntas falla med cirka 0,5 

procent fjärde kvartalet 2012. Tillväxten 

blir svag även under inledningen 

av 2013 och sysselsättningen 

faller. Arbetslösheten stiger till 

cirka 8,5 procent 2014. Inflationen 

har fallit under 2012 och KPIF ökar 

med endast 1,0 procent 2013. Riksbanken 

sänker reporäntan till 0,75 

procent i början av 2013. Finanspolitiken 

blir expansiv 2013, men 

stramas åt 2015–2017 för att uppnå 

överskottsmålet. 

Ljusglimtar i den svenska 

ekonomin 

Källa: Konjunkturbarometern februari 2013, 

Konjunkturinstitutet (KI) 

I månadens upplaga av konjunkturbarometern 

konstaterar KI att det 

nu finns ljusglimtar i den svenska 

ekonomin. Barometerindikatorn 

steg närmare fem enheter i februari, 

från 89,9 i januari till 94,7. Den ligger 

nu drygt fem enheter under det 

historiska genomsnittet och indikerar 

att tillväxten i svensk ekonomi 

fortfarande är svagare än normalt. 

Av sektorerna i näringslivet bidrog 

tillverkningsindustri och privata 

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

tjänstenäringar positivt den här 

månaden. Resultaten från bygg- och 

anläggningsverksamhet samt detaljhandel 

var neutrala. Konfidensindikatorn 

för hushållen steg ytterligare 

i februari. 

Kommunernas ekonomi 

Källa: Makronytt 1/2013, sveriges Kommuner 

och landsting (sKl) februari 2013 

Kostnadstrycket är kommunernas 

och landstingens stora utmaning. 

Att befolkningen växer och att 

antalet invånare i olika åldersgrupper 

förändras ställer stora krav på 

skola, vård och omsorg. Därutöver 

ökar kostnaderna till följd av statliga 

beslut och ambitionshöjningar som 

t.ex. hänger ihop med ökade medicinska 

möjligheter och kunskaper. 

Trots att skatteunderlaget utvecklas 

förhållandevis starkt – en real 

ökning på mer än en procent om året 

– blir det därför svårt att klara tillfredsställande 

resultat på några års 

sikt. Jämfört med vår prognos från 

december förbättras förutsättningarna 

något i och med den nya skatteunderlagsprognosen 

som presenterades 

i februari. Både kommuner 

och landsting förväntas nu få större 

skatteintäkter. Därtill bidrar lägre 

prisökningar (ger lägre nettokostnader) 

och större fastighetsavgifter 

till att kommunernas sammanlagda 

resultat beräknas hamna på drygt 8 

mdkr 2013. Landstingens budgetar 

för 2013 indikerar å andra sidan en 

något snabbare ökning av nettokostnaderna 

än vad vi tidigare räknat 

med, vilket motverkar de högre 

skatteintäkterna. Sammantaget är 

vår nya bedömning av landstingens 

resultat i år 3 mdkr. För 2014 gör vi 

ingen egentlig prognos. I stället gör 

vi en kalkyl där vi utgår från skatteunderlagsprognosen, 

att verksamhetsvolymen 

följer demografin och 

historisk trend och att statsbidragen 

ökar med 2 procent realt (också 

förankrat i historiken). Med dessa 

förutsättningar blir kommunernas 

resultat 4,1 mdkr (0,9 procent av 

skatter och generella statsbidrag) 

och landstingens 31,6 mdkr (0,6 

procent). Särskilt stor osäkerhet 

råder om storleken på statsbidragen 

ett valår. Vårt beräkningsantagande 

ska snarast ses som en långsiktigt 

trovärdig nivå. Utan uppräkning 

av statsbidrag (och utan höjning 

av landstingsskatten) försämras 

både kommunernas och lands - 

tingens respektive resultat med 

drygt 2 mdkr. 

Budget 2013 

Bedömare från olika institut runt om 

i vår värld och vårt land talar ständigt 

om att snart sker det en ljusning. 

Detta har vi hört i flera år, utan att 

ljusningen infunnit sig. Trelleborgs 

kommun har klarat sig bra genom 

flera år av svåra ekonomiska förutsättningar 

och skakigheter världen 

över. Den som följer utvecklingen 

generellt sett i kommunsektorn ser 

också att kommuner går in med 

sparåtgärder och skattehöjningar för 

att kunna hantera sina kommande 

års budgetar. Trelleborg går mot 

strömmen och håller en stadig kurs 

på ett stormigt hav. Vi värnar om vår 

befintliga verksamhet och säkerställer 

den samt gör satsningar för framtiden. 

I årets budget finns två investeringar 

som var och en för sig innebär 

stora satsningar på vår framtida 

utveckling. Den ena investeringen är 

förslaget på det efterlängtade badet 

i Anderslöv, som under många år 

diskuterats men först nu hamnat i 

en investeringsbudget. Detta är en 

satsning på att få vår landsbygd än 

mer attraktiv och skapa möjligheter


för andra aktörer till investeringar i 

Anderslöv. Den andra investeringen 

är vår satsning på en ny räddningsstation 

i Trelleborg. Det fi nns så klart 

ett behov ur räddningshänseende, 

ur arbetsmiljö och moderniseringsaspekter 

att göra denna investering, 

men det är minst lika mycket en del 

i vår stads omvandling. 

Vi har fått möjligheten att 

utveckla den tomt där Centralskolan 

en gång låg. Genom ett aktivt arbete 

kan vi nu omvandla ännu en centralt 

belägen tomt till annat än markområde 

för kommunal verksamhet. Vi 

står dessutom inför stora förändringar 

på och omkring området där 

Övre busstation idag är belägen. 

Projekt som syftar till att bygga vår 

stad och kommun än mer attraktiv 

och lockande för både trelleborgare, 

besökare och blivande trelleborgare. 

Framtidens Trelleborg håller på 

att skapas utan att för den sakens 

skull förneka vårt arv. Den som är 

utan historia liknas oftast vid ett 

träd utan rötter. Trelleborgs stad och 

kommun är inte utan rötter, utan är 

ett livaktigt fruktbärande träd som 

sträcker sig mot himmeln och framtiden. 

Det gäller att stå med rötterna 

fast förankrade i den trelleborgska 

myllan när det stormar. Visst kan 

trädet vaja i vinden, men kommunen 

står ändå stark och kan hantera 

än den ena kastvinden som den 

andra stormen. På god grund strävar 

vi efter ständig förbättring. 

Trelleborg arbetar ständigt med 

sin övergripande vision i fokus. 

Trelleborgs kommun är en framgångskommun 

med hög livskvalitet 

och en långsiktigt hållbar tillväxt. 

Vägen dit kan i vissa fall vara lätt, i 

andra sammanhang svår, men vårt 

arbete kommer ändå vara att ständigt 

sträva dit. 

Kommunfullmäktige beslutade 

Ålder vid 

årets slut 2011 2012 

den 21 juni 2012 om budget 2013 

med fl erårsplan 2014-2015. I den 

uppgick kommunens budgeterade 

resultat till 37,2 Mkr för år 2013. 

Befolkning och 

bostadsmarknad 

Befolkningen i Trelleborgs kommun 

ökade med 63 invånare dvs. 0,1 

procent under 2012 och var vid årsskiftet 

2012/2013 42 605 invånare. 

Befolkningsökningen har inte varit 

så låg sedan 1985, då den också var 

63 invånare. Den största ökningen 

skedde i åldersgruppen 65-84 år 

som blev 220 fl er under 2012. I 

jämförelse med befolkningsprognosen, 

där befolkningen totalt skulle 

växa med 300 invånare under 2012, 

uppfylldes denna endast av åldersgrupperna 

6-15 respektive 65-84 

Befolkningsförändring 

Befolkningsprognos 

2012 

Utfall 2012 

mot prognos 

0 478 460 -18 483 -23 

1-5 2 502 2 509 7 2 527 -18 

6-15 4 626 4 646 20 4 643 3 

16-18 1 613 1 534 -79 1 549 -15 

19-64 24 716 24 656 -60 24 820 -164 

65-84 7 421 7 641 220 7 638 3 

85- 1 186 1 159 -27 1 182 -23 

totalt 42 542 42 605 63 42 842 237 

Befolkningsutveckling 19682012 

år, övriga åldersgrupper var färre 

än prognosen. Den enskilt största 

anledningen till att befolkningsprognosen 

inte uppfylldes var att 

nybyggnationen av bostäder varit 

mycket låg under 2012. 

Befolkningsutvecklingen under 

2012 ledde till att Trelleborgarnas 

medelålder ökade från 40,6 år 2011 

till 40,8 år 2012. Kvinnornas medelålder 

var vid årets slut 2012 42,6 år 

och männens medelålder var 40,8 

år. Andelen kvinnor av befolkningen 

var 50,2 procent och andelen män 

49.8 procent. Av de nyfödda under 

2012 var 51,0 procent pojkar och 

49,0 procent fl ickor. 

För hela 2012 var födelseöverskottet 

fem, invandringsöverskottet 

103, inrikes fl yttningsöverskottet 

-44 och justeringar -1. ▼ 

FörValtnIngsberättelse 7 

FörValtnIngsberättelse

▼ 


Sveriges befolkning var 9 555 893 

invånare vid årsskiftet och ökade 

med 0,8 procent eller 73 038 invånare 

under året. Efter ett par år 

med minskad invandring visar siffrorna 

från 2012 åter på en ökning 

på 103 059 invandrade, vilket är den 

högsta nivån någonsin. Även utvandringen 

ökade något under 2012 då 

51 747 personer utvandrade och 

översteg därmed 2011 års höga siffra. 

Bostadsmarknad 

Källa: bostadsmarknadsanalys 2012 skåne län, 

länsstyrelsen 

Skåne är en av Sveriges tre viktigaste 

tillväxtregioner just nu. Inflyttningen 

av nya invånare till regionen är stor. 

I Skåne har det under det senaste 

decenniet varit brist på bostäder i princip 

i hela länet. Bristen har varit störst 

i länets större tätorter och framför 

allt i kommunerna som tillhör Stormalmö 

(bland annat Trelleborg). Det 

byggs för få hyreslägenheter, vilket 

medför att vissa grupper med ett svagare 

ekonomiskt läge och/eller specifika 

behov har problem att etablera 

sig på bostadsmarknaden eller flytta 

till annan bostad. Det gäller särskilt 

unga vuxna, studenter, äldre, funktionshindrade, 

ensamstående med 

barn, invandrare eller stora familjer. 

Läget på bostadsmarknaden verkar 

dock lätta en aning under 2012. Dock 

anger 18 av länets 33 kommuner att 

de önskar högre utbyggnadstakt. 

Länsstyrelsen har iakttagit att 

kommunerna speglar olika bilder i 

bostadsmarknadsenkäten och i sina 

kommunomfattande översiktsplaner. 

Det finns i vissa fall en stor diskrepans. 

Länsstyrelsens bedömning 

är att enkäten måste utvecklas och 

kvalitetssäkras. Kommunerna behöver 

ha en bredare avstämning inom 

kommunen innan de avger sina svar i 

8 FörValtnIngsberättelse 

enkäten. Det behövs bättre och tydligare 

koppling mellan kommunernas 

planeringsarbeten inom olika sektorer 

såsom bostadsplanering, socialplanering, 

trafikplanering och fysisk 

markanvändningsplanering. Länsstyrelsen 

ser det som mycket viktigt 

att bostadsmarknadsenkätens frågor 

utvecklas för att de skall kunna fungera 

som planeringsunderlag för kommunerna. 

Trelleborgs geografiska läge vid 

Östersjön och med en kvarts resväg 

till bron över Öresund gör kommunen 

attraktiv för såväl boende som 

näringsliv. Kommunen är attraktiv 

som hemort och fortsätter att locka 

nya invånare till sig. Cirka 350 personer 

står för närvarande i den kommunala 

tomtkön. 

Efter utbyggnaden av E6/E22 så 

pågår nu planeringen av persontågstrafik 

på Trelleborgsbanan. Enligt 

planerna kommer persontågstrafiken 

igång 2015 och då finns möjligheten 

att låta trafiken stanna vid två 

hållplatser i Trelleborg. 

Arbetsmarknad 

Att världsekonomin utvecklades 

svagt under 2012 och därmed försämrade 

arbetsmarknaden konstaterar 

arbetsförmedlingen i sin årsredovisning 

för 2012 som presenterades 

den 5 mars 2013. Här framhåller 

man också att arbetsmarknadsläget 

ser fortsatt osäkert ut, men att den 

senaste tidens utveckling delvis har 

varit bättre än väntat. Varslen har 

minskat, de lediga platserna har 

legat på en hög nivå och sysselsättningen 

har ökat svagt. Dessutom har 

olika framåtriktade indikatorer vänt 

upp, men det är en fortsatt svag ekonomisk 

aktivitet. Detta betyder sammantaget 

att utsikterna på arbetsmarknaden 

ser ljusare ut nu än vad 

som var fallet vid slutet av 2012. 

För år 2012 så sammanfattar 

arbetsförmedlingen utvecklingen 

med bland annat att sysselsättningsutvecklingen 

bromsade in och trots 

att antalet sysselsatta var högt så 

ökade inte sysselsättningsgraden. 

Utvecklingen inom industrin och 

handeln backade och då framförallt 

inom tillverkningsindustrin. 

I och med konjunkturförsvagningen 

så minskade också efterfrågan 

på arbetskraft och tydliga nedgångar 

har märkts inom industrin 

och transportväsendet. Trots de 

något osäkra tiderna ökade andelen 

platser som gäller tillsvidareanställda 

och det noterades också något fler 

ferieplatser. 

Inom det privata näringslivet har 

rekryteringsproblemen dämpats 

något det senaste året på grund av 

den minskande efterfrågan. Däremot 

steg rekryteringsproblemen inom 

den offentliga sektorn. Särskilt stor 

var ökningen inom grundskolan. 

Den sviktande konjunkturen kom 

också till utryck i ett stigande antal 

varsel. Det totala antalet inskrivna 

arbetssökande (öppet arbetslösa 

plus antalet personer i program 

med aktivitetsstöd) började vända 

uppåt redan under senare delen 

av 2011. Genomsnittet av totala 

antalet inskrivna arbetssökande 

uppgick under 2012 till nästan 

393 000 personer, motsvarande 8,4 

procent av den registerbaserade 

arbetskraften, jämfört med drygt 

377 000 personer eller 8,3 procent 

under föregående år. Eftersom det 

var de mansdominerade verksamheterna, 

industrin och byggverksamheten, 

som berörts mest av den 

pågående konjunkturnedgången, är 

det framför allt bland männen som 

stigande arbetslöshet redovisades.

Arbetslösheten, räknat som årsmedeltal, 

steg tydligt mellan 2011 

och 2012 för personer under 35 

år. Den relativa arbetslösheten var 

störst bland ungdomar i åldern 18-24 

år och den uppgick 2012 till i medeltal 

17,7 procent av den registerbaserade 

arbetskraften. 

De äldsta på arbetsmarknaden, 

personer mellan 55-64-år, berörs 

betydligt mindre av konjunktursvängningarna 

än de yngre. Deras 

arbetslöshet ökade mellan de två 

senaste åren endast med några 

hundra personer. Nivån för dessa 

motsvarar 6,5 procent av den registerbaserade 

arbetskraften. 

En grupp som fått det allt svårare 

på arbetsmarknaden är de korttidsutbildade. 

Hit hör dels de som avslutat 

sin utbildning efter grundskolan, 

dels de som avslutat sina gymnasiestudier 

utan godkända betyg samt 

nyanlända utomeuropeiskt födda 

med kort utbildning. Bland de korttidsutbildade, 

det vill säga personer 

med högst grundskoleutbildning, var 

under 2012 i genomsnitt 18,6 procent 

öppet arbetslösa eller inskrivna 

i program med aktivitetsstöd. 

Arbetslösheten (öppet arbetslösa 

plus antalet personer i program 

med aktivitetsstöd som andel av 

den registerbaserade arbetskraften 

16-64 år) i Trelleborg uppgick den 

31 december 2012 enligt arbetsförmedlingen 

till 10,2 procent. Det är 

lägre än Skåne län (10,6 procent) 

men högre än riket som helhet (8,9 

procent). Det är också högre än vid 

förra årsskiftet, då arbetslösheten i 

Trelleborg var 9,4 procent. I Trelleborg 

var 24,6 procent av arbetskraften 

i åldern 18-24 år arbetslösa den 

31 december och 22,0 procent av de 

utrikes födda. n 




trelleborg 

Trelleborgs utveckling 

I januari 2012 beslutade kommunfullmäktige 

om strategiska inriktningsmål, 

befolkningsmål och 

finansiella mål för 2013-2015. Det 

blev även starten för ett arbete med 

utveckling av kommunen, både 

avseende infrastruktur och kvalitet 

i verksamheterna. Nämnderna har 

under året beslutat om effektmål för 

sina verksamheter. Arbetet med en 

fördjupad översiktsplan för centrala 

Trelleborg, detaljplan för området 

kring centralstationen, förstudier för 

ringvägar och andra planer för kommunens 

utveckling är i fokus. En del 

av förändringarna har genomförts, 

till exempel har Hedvägens förlängning 

och Västra ringvägen blivit färdiga 

under året. 

Arbetet med att utvärdera och 

följa upp kommunens verksamhet 

har ökats genom medborgarundersökningar 

och enkäter. Resultaten 

visar att det finns områden som bör 

förbättras. Kommunstyrelsen har 

beslutat om att utreda förutsättningarna 

för att skapa en kommunal 

kundtjänst. Befolkningen ökade inte 

i den takt som förväntades under 

året. Den 31 december var antalet 

trelleborgare 42 605, en ökning med 

blygsamma 63 personer. 

Trelleborgs ekonomi 

Budgeten för 2012 utgår från de mål 

kommunfullmäktige fastställt för 

god ekonomisk hushållning för åren 

2012-2014. Det innebar ett budgeterat 

resultat på +37,9 Mkr. 

Driftramarna för 2012 byggde på 

driftbudgeten för 2011, som kommunfullmäktige 

fastställde i november 

2010 samt befolkningsprognosen, 

som kommunfullmäktige 

fastställde i april 2011. En annan viktig 

förutsättning var en oförändrad 


skattesats. Då konjunkturen fortfarande 

var osäker och för att kunna 

besluta om tillskott för investeringar 

och andra angelägna beslut, budgeterades 

36 Mkr i budgetmarginal och 

kommunstyrelsens anslag för oförutsedda 

behov. Av dessa har beslut 

om tillskott på 25 Mkr till nämndernas 

budget fattats under året. 

För vissa nämnder beräknades 

driftbudgeten utifrån beräknat invånarantal. 

Befolkningen har inte ökat 

så mycket som förväntades i befolkningsprognosen. 

Det innebär att 

någon nämnd har haft budget för fler 

personer än de haft kostnader för. 

Nämnderna fick kompensation för 

löne- och prisökningar. När 2012 års 

löneöversyner var klara visade resultatet 

att nämndernas tillskott inte 

var tillräckligt. Avtalen för lärarna 

och avtalet med Kommunal blev 

högre än beräknat. Nämnderna har 

inte fått tillskott för denna ökning. 

2012 års bokslut gav ett överskott 

på 70,4 Mkr. Den främsta orsaken 

till att resultatet blev högre än budgeterat 

är att kommunen fått återbetalning 

av inbetalda försäkringspremier 

(34,7 Mkr). Om vi bortser från 

denna återbetalning, blev resultatet 

35,7 Mkr. Det är en nivå som behövs 

för att kommunen ska ha en god 

ekonomisk hushållning och som är 

nära det budgeterade resultatet. 

Särskilda satsningar 

De medel som erhålls genom att 

Trelleborgs kommun ställer utdelningskrav 

på de kommunala bolagen 

har bland annat använts till särskilda 

satsningar under 2012, totalt 4 350 

tkr. Det är tillfälliga tillskott till verksamheterna 

och ingen utökning av 

ramarna. 

Kommunstyrelsen tillfördes totalt 

1 950 tkr. För att öka stödet för friskvårdsinsatser 

till anställda tillsköts 

300 tkr som extra friskvårdsförmån 

för 2012. Den skattefria friskvårdsförmånen 

utökades till 1 tkr per 

anställd och år. Användningen har 

ökat och kostnaden blev 130 tkr 

högre. 

Trelleborg till 1000 genomfördes i 

början av juni och var ett samarbetsprojekt 

mellan Trelleborgs kommun, 

föreningslivet och företagarföreningarna. 

Under fem dagar genomfördes 

nära 300 programpunkter som bjöd 

på ett synnerligen brett spektra från 

besök i byarna på landet till dop av 

pågatåg, från ishockeyturnering på 

plastrink till firande av det hundraåriga 

vattentornet. Syftet med Trelleborg 

till 1000 var att visa på de 

många goda sidor Trelleborg har att 

bjuda på – såväl för trelleborgarna 

själva som för tillresta. 

Nästan 300 tkr av de 500 tkr som 

avsattes för särskilda evenemang 

2012 har använts. De största posterna 

är en konsert med Roger Pon-

tare för att inviga kommunens nya 

scenvagn i juni samt en ”välkommen 

hem-tillställning” för X-factorfinalisten 

Benny Hult på Rådhustorget i 

december. 

Den särskilda satsningen på äldreombudsman 

bedrevs under 2012 på 

liknande sätt som tidigare och uppdraget 

avslutades den 31 december. 

150 tkr avsattes till hälso- och 

trygghetsfrämjande åtgärder. Trelleborg 

utsågs till en av fyra eventkommuner 

i Skåne under Hälsoveckan i 

Trelleborg. Detta genomfördes till 

största delen av Region Skåne som 

också stod för kostnaderna. 

Räddningstjänsten erhöll 150 tkr 

för särskilda satsningar avseende 

utbildning av skolungdom. Under 

året har samtliga femåringar samt 

elever i årskurs 2, 5 och 8 erbjudits 

utbildning i brandkunskap. Totalt har 

1 360 elever utbildats på plats i skolorna 

under hösten och under våren 

utbildades alla femåringar i larmning 

och vad man skall göra vid en brand 

eller annan akut händelse. 

Bildningsnämnden har erhållit 

ett anslag på 500 tkr för föräldrautbildning. 

Genom den särskilda 

satsningen har fler personer kunnat 

utbildas till kursledare i föräldrautbildningen 

COPE (the Community 

Parent Education Program). Dessutom 

har kursledare utbildats i FFB 

(från första början) som är ett strukturerat 

föräldragruppsprogram för 

föräldrar med spädbarn. 

Under året har kurser erbjudits 

föräldrar i både FFB och COPE. Personal 

från familjecenter har också i 

samverkan med socialförvaltningen 

genomfört föräldrastödsprogrammet 

KOMET (kommunikationsmetod). 

Fritidsnämnden tillfördes 200 tkr 

för att ytterligare stimulera de fören- 


▼ 



ingar som är aktiva inom fritidssektorn 

i kommunen. Beloppet fördelades 

mellan flickidrott och idrott för 

funktionshindrade. 

Kulturnämnden tillfördes 200 tkr, 

som har använts för att stimulera till 

ett bredare och ännu bättre kulturutbud 

för kommunens medborgare 

såväl för de som är hitresta. 

Under 2012 hade arbetsmarknadsnämnden 

beviljats 1 Mkr till en 

särskild satsning för ”jobb åt unga”. 

Merparten av denna särskilda satsning 

ämnades åt sommarjobb för 

unga och administrerades genom 

navigatorcentrum. 108 unga (utöver 

dessa tackade 13 unga nej och 

annan sökande erbjöds platsen) fick 

möjligheten till tre veckors sommarjobb. 

16 unga arbetade som 

sommarlovsentreprenörer, 15 inom 

Framtidsboxen, två unga arbetade 

inom Skåne Youth Culture och 75 

arbetade på ordinarie sommarjobb. 

Till följd av att Trelleborg har 

en av Sveriges största hamnar, fick 

samhällsbyggnadsnämnden en särskild 

satsning på 450 tkr som kompensation 

för de ökade kostnader 

som nämnden har för arbetet kring 

mätningar och förbättring av luftkvaliteten 

i Trelleborg. Övervakningen 

har genomförts och mätresultaten 

är under sammanställning. 

Av den särskilda satsningen om 50 

tkr för plantering av träd för varje 

nyfött barn har 21 tkr förbrukats. 

Skatteunderlag 

Kommunens eget skatteunderlag, 

räknat som skattekraft, understiger 

fortfarande medelskattekraften 

i riket, det vill säga antalet skattekronor 

per invånare i riket. För 

budgetåret 2011 (inkomståret 2009 

uppräknat med de av regeringen 

fastställda uppräkningsfaktorerna) 


blev skattekraften 90,7 procent av 

riksgenomsnittet, vilket ska jämföras 

med 90,3 procent för 2010. Fortfarande 

ökar således kommunens 

eget skatteunderlag totalt sett mer 

än riksgenomsnittet. Detta framgår 

också av den senaste taxeringen 

(inkomståret 2010) där utvecklingstakten 

för kommunen är 2,4 procent 

mot 2,2 procent för riket. Den 

för kommunen lägre skattekraften 

kompenseras liksom under tidigare 

år via inkomstutjämningsbidraget. 

Detta bidrag uppgår till totalt 359,3 

Mkr för 2011 och ska förutom att 

utjämna skillnader i skattekraften 

kommuner emellan, även ge kommunerna 

ett statligt stöd för en del 

av de verksamheter som man ålagts 

att utföra. Dessa avser i huvudsak 

basverksamheterna inom vård, skola 

och omsorg. För nya tillkommande 

regleringar av riksdagsbeslut och 

förändringar i skattelagstiftningen 

så sker de finansiella justeringarna 

via en särskild regleringspost. Denna 

regleringspost används också för 

att justera de förändringar i rikets 

skattekraft som påverkar nivån på 

inkomstutjämningssystemet. 

Fastighetsskatt 

Från och med 2008 har en särskild 

kommunal fastighetsavgift införts 

som ersätter den tidigare statliga 

fastighetsskatten. Den intäkt som 

därigenom tillfördes kommunerna 

har av regeringen beräknats till 12 

mdkr för 2008. Då införandet av 

fastighetsavgiften ska vara kostnadsneutralt 

mellan staten och kommunerna 

så reducerades det generella 

statsbidraget med motsvarande 

belopp. För åren efter införandet så 

kommer kommunernas intäkt ifrån 

fastighetsavgiften påverkas av dels 

framtida indexeringar av avgiften 

och dels förändringar av taxeringsvärdena. 

De senare kan då komma 

att såväl öka som minska intäkten. 

Under åren 2009 och 2010 har en 

preliminär avgift betalats ut till kommunerna 

med samma belopp som 

gällde för 2008. Därefter har avräkningar 

utbetalats från och med 2011. 

För år 2012 redovisas i bokslutet 

totalt 70,3 Mkr inklusive slutavräkning 

för 2010 och prognos för 2011. 

Barnbokslut 

Barnens bästa i fokus - det är målsättningen 

för alla beslut som fattas 

i kommunens nämnder och kommunstyrelsen 

i Trelleborg. Den barnchecklista 

som infördes för flera år 

sedan bygger på FN:s barnkonvention. 

Nämndernas och kommunstyrelsens 

olika verksamhetsområden 

speglas i på vilket sätt barnchecklistan 

används. För vissa beaktas 

barnperspektivet i så gott som varje 

beslut, medan för andra innebär det 

ett mera övergripande synsätt. Ett 

speciellt barnbokslut görs där varje 

nämnd redovisar sitt arbete för 

kommunfullmäktige. 

Intern kontroll 

Kommunfullmäktige beslutade 2003 

om ett reglemente för intern kontroll. 

Av reglementet framgår bland 

annat att kommunstyrelsen har 

ansvaret för att se till att det finns en 

god intern kontroll. I det ligger att 

en intern kontrollorganisation upprättas 

inom kommunen. Nämnderna 

har det yttersta ansvaret för den 

interna kontrollen inom respektive 

verksamhetsområde. Enligt kommunens 

reglemente ska nämnderna 

varje år besluta om en särskild plan 

för den interna kontrollen. Planen 

ska följas upp av nämnderna och 

nämnden ska senast i samband med

upprättande av årsanalysen rapportera 

om resultatet från uppföljningen 

till kommunstyrelsen. Dessa 

rapporter sammanställs i ett särskilt 

dokument som beskriver både 

nämndernas granskning och resultatet 

av denna. Utifrån detta resultat 

sker en bedömning om nämnderna 

uppfyllt kontrollmålen. 

Under 2008-2009 genomfördes 

en större informations- och utbildningsinsats 

i intern kontroll. 2011 

bildades en arbetsgrupp som består 

av ett nätverk med kontaktpersoner 

från respektive förvaltning. Gruppen 

har bland annat tagit fram en 

kommungemensam mall för risk- 

och väsentlighetsanalys. Mallen 

kommer att användas från och med 

2013 års kontrollarbete. I samband 

med utarbetandet av mallen har 

arbetsgruppen ägnat mycket tid åt 

att bland annat diskutera hur analysen 

ska användas, på vilka nivåer i 

organisationen och hur dokumentationen 

ska se ut. 

Arbetsgruppen har fortsatt sitt 

arbete med kommungemensamma 

mallar avseende dels beslutsunderlag 

för förslag till interna kontrollmål 

och dels en rapport för 

uppföljning. Det har även förts en 

diskussion kring hur åtgärder ska 

följas upp, vem som ska göra det 

och när det ska göras. n 



14 FörValtnIngsberättelse


resursfördelningsmodell 

FörDeLningsnyckeLtaLen är ett 

framräknat pris med kronor per 

invånare för olika befolkningsgrupper, 

som utifrån aktuell befolkningsprognos 

vid budgettillfället anger 

den totala nettokostnaden per verksamhet. 

I detta pris ingår inte de 

politiska kostnaderna (nämnden) 

eller fastighetskostnader. Priset är 

baserat på innevarande års budget 

vid budgeteringstidpunkten och 

invånarantalet utgörs av ett genomsnitt 

på förändringen under budgetåret. 

Vid bokslutet uppdateras fördelningsnyckeltalet 

med eventuella 

tilläggsanslag och den verkliga förändringen 

under året stäms av mot 

den prognostiserade. I nedanstående 

kommentarer är det modellens 

invånarantal dvs. ett årsgenomsnitt 

som redovisas. 

Fördelningsnyckeltalet förskola/ 

barnomsorg som i fördelningsmodellen 

baseras på antalet barn i 

åldern 1-5 år redovisar ett utfall med 

44 barn färre än vad som beräknats 

enligt befolkningsprognosen, det 

vill säga budget. Detta borde inne- 

Avstämning fördelningsnyckeltal bokslut 2012 

nettokostnader tkr exkl nämndskostnader o fastighetskostnader 

Slutjustering fördelningsnyckeltal 

Antal inv. 

Åldersgrupper Volymfaktor enl. budget 

bära ett överskott på 3 406 tkr, men 

det ekonomiska utfallet blev istället 

ett underskott på 9 495 tkr. Förklaringen 

är dels högre kostnader i 

lönerörelsen 2012 än vad som budgeterats, 

dels nämndsbeslut om höjd 

kvalitet i förskolan genom ökad personaltäthet 

samt ökade hyreskostnader. 

Dessutom är nyttjandegraden 

fortsatt hög och barnantalet sjunker 

inte i verksamheten trots att antalet 

barn i åldern 1-5 år är färre än vad 

befolkningsprognosen visade. 

För skolbarnomsorgen (fritidshem) 

redovisas ett överskott på 

961 tkr. Detta stämmer överens 

med uppföljningen av fördelningsnyckeltalet 

som också pekar på 

ett överskott, om än något lägre, 

285 tkr. Detta då barnantalet understiger 

prognosen med 29. Överskottet 

inom verksamheten beror till 

största delen på högre intäkter inom 

barnomsorgsavgifter. Även här är 

nyttjandegraden hög. 

När det gäller verksamheten inom 

förskoleklass/grundskola understiger 

det verkliga barnantalet prog- 

Tilldelad resurs 

inv. enl. budget 

nosen med 50 barn i åldern 6-15 år, 

vilket borde innebära ett överskott 

med 3 437 tkr. Istället redovisar 

den ekonomiska avstämningen mot 

budget ett underskott på 2 371 tkr. 

Förklaring till underskottet är högre 

kostnader i årets lönerörelse än vad 

som budgeterats samt bildningsnämndens 

beslut om skolskjuts åt 

alla (1,9 Mkr). 

Befolkningsgruppen 16-18 år, som 

är underlaget för gymnasieverksamhetens 

budget, är enligt utfall åtta 

ungdomar fler än prognos och pekar 

då på ett underskott med 703 tkr. 

Trots detta redovisas ett överskott 

mot budget med 2 740 tkr som beror 

på högre interkommunala intäkter 

än beräknat. Inom överskottet finns 

samtidigt högre kostnader för årets 

lönerörelse än vad som budgeterats. 

För fördelningsnyckeltalet för 

vuxenutbildning redovisas endast 

en mindre avvikelse inom åldersintervallet 

19-64 år än prognos och 

avvikelsen (-5) har dessutom en 

liten betydelse på grund av tilldelningsbeloppets 

storlek. Det ekono- 

Antal inv. 

enl. utfall 

Tilldelad resurs 

inv. enl. utfall 

Avvikelse 

+/– 

Förskola/barnomsorg 1-5 år 2 550 195 179 2 506 191 773 -3 406 

skolbarnomsorg 6-12 år 3 350 32 416 3 321 32 131 -285 

Förskoleklass/grundskola 6-15 år 4 686 322 089 4 636 318 653 -3 437 

gymnasie 16-18 år 1 566 146 838 1 574 147 541 703 

Vuxenutbildning 19-64 år 24 691 11 668 24 686 11 666 -2 

äldreomsorg nivå 1 65-84 år 7 518 138 411 7 531 138 650 239 

äldreomsorg nivå 2 85 år - 1 163 195 377 1 173 196 973 1 596 

Försörjningsstöd 0 år - 42 657 37 721 42 574 37 647 -74 

Vård av unga 0 - 19 år 9 844 49 054 9 741 48 538 -516 

Vård av vuxna, inkl Psykiatri 20 – 64år 24 133 34 470 24 130 34 465 -5 

lss/Handikappomsorg 0-64 år 33 976 125 388 33 870 124 996 -391 

exkl nämndskostnader o fastighetskostnader 


▼ 


▼ 


miska utfallet är ett överskott på 

923 tkr som till största delen beror 

på att verksamheten totalt haft färre 

elever än budgeterat. Under året 

har dock verksamheten SFI haft fler 

elever som i stor utsträckning kunnat 

undervisas inom angiven ram. 

Eftersom arbetsmarknadsnämnden 

är beställare av SFI har bildningsnämnden 

haft ett överskott till 

följd av detta, som motsvaras av 

ett underskott för arbetsmarknadsnämnden. 

Totalt sett har verksamheten 

kunnat bedrivas effektivt och 

undervisat fler elever till en lägre 

kostnad per elev. 

För verksamheten inom äldreomsorgen 

finns två åldersgrupper. 

Båda åldersgrupperna ökade något 

i förhållande till den ursprungliga 

befolkningsprognosen, för 65-84 år 

med 13 samt 85 år och äldre med tio. 

Sammantaget pekar detta mot ett 

underskott (1 835 tkr) vid tilldelning 

av resurser och här väger den äldsta 

befolkningsgruppen tungt med 

1 596 tkr. Trots detta så blev det 

ekonomiska utfallet mot budgeten 

ändå ett överskott på totalt 9 414 

tkr varav 5 381 tkr inom åldersgruppen 

85 år och äldre. Förklaring 

till avvikelsen är att en stramare 

biståndsbedömning inom hemvårdsverksamheten 

inneburit lägre 

kostnader. Vidare har äldreboendeplatser 

kunnat erbjudas inom skälig 

tid och behovet av att köpa externa 

framförallt korttidsplatser har under 

2012 minskat. En specialenhet med 

dyra boendeplatser har under året 

ej varit fullt belagd och därmed 

genererat ett överskott. Intäktssidan 

har gett överskott dels i form 

av ökade avgifter och dels i form av 

extra stimulansbidrag. Vidare har en 

organisationsförändring beslutats 

under 2012 som träder i kraft from 


Avstämning fördelningsnyckeltal bokslut 2012 

nettokostnader tkr exkl nämndskostnader o fastighetskostnader 

Avstämning budget mot redovisning 

Åldersgrupper 

Volymfaktor 

Budgeterad 

nettokostnad 

Redovisad 

nettokostnad 

Avvikelse 

+/– 

Förskola/barnomsorg 1-5 år 193 342 202 837 -9 495 

skolbarnomsorg 6-12 år 32 068 31 107 961 

Förskoleklass/grundskola 6-15 år 322 708 325 079 -2 371 

gymnasie 16-18 år 149 088 146 348 2 740 

Vuxenutbildning 19-64 år 11 632 10 709 923 

äldreomsorg nivå 1 65-84 år 136 938 132 905 4 033 

äldreomsorg nivå 2 85 år - 194 873 189 492 5 381 

Försörjningsstöd 0 år - 33 200 36 382 -3 182 

Vård av unga 0 - 19 år 49 099 62 938 -13 839 

Vård av vuxna, inkl Psykiatri 20 – 64år 34 343 36 377 -2 034 

lss/Handikappomsorg 0-64 år 125 096 124 912 184 

1 januari 2013. Detta har inneburit 

att ett antal vakanta tjänster funnits 

under år 2012. I avvaktan på den nya 

organisationen har också planerade 

utvecklingsinsatser ej genomförts 

år 2012 utan skjutits på framtiden. 

Några enheter tillfördes under 2012 

ytterligare medel för ökad bemanning 

nattetid men för övrigt har 

bemanningen varit oförändrad i 

avvaktan på det statliga lagkrav som 

träder i kraft 2014 om höjd bemanning 

inom demensvården. Verksamheten 

har också under året präglats 

av tillfälliga besparingar och en 

stram ekonomisk hushållning för 

att minska nämndens totala underskott. 

Budgeten för försörjningsstödet 

baseras på den totala folkmängden. 

Denna har i modellen minskat med 

83 i förhållande till den ursprungliga 

prognosen och detta pekar mot ett 

överskott i förhållande till tilldelad 

resurs. Denna avvikelse ger dock 

endast ett litet utfall på grund av tilldelningsbeloppets 

storlek. Däremot 

redovisas ett underskott på 3 182 

tkr i den ekonomiska redovisningen 

för verksamheten. Denna negativa 

avvikelse beror på att det för tillfället 

råder en lågkonjunktur och i sådana 

sammanhang så finns det en tydlig 

tendens att fler personer går från 

statlig till kommunal ersättning och 

då ökar försörjningsstödet. Detta 

innebär att vid en lågkonjunktur stiger 

kostnaderna för försörjningsstödet 

oavsett befolkningstillväxt eller 

inte. Utöver detta så måste beaktas 

att försörjningsstödet är byggt på 

rättighetslagstiftning och inget som 

arbetsmarknadsnämnden kan styra 

över. Inför 2012 höjdes riksnormen 

med mellan fyra och 17 procent vilket 

innebar en utökad kostnad på 

1,5 Mkr. 

Inom individ- och familjeomsorgen 

finns vård av unga respektive 

vård av vuxna inklusive psykiatrin, 

var och en med sin befolkningsgrupp. 

Både åldersgruppen 0-19 år 

och 20-64 år har minskat i förhållande 

till den ursprungliga prognosen, 

vilket pekar på ett överskott 

med totalt 521 tkr i den tilldelade


resursen. Av detta ligger nästan allt 

på åldersgruppen 0-19 år som minskat 

med 103 individer, vilket motsvarar 

516 tkr. I motsats till utfallet 

för fördelningsnyckeltalen så 

redovisar det ekonomiska utfallet 

mot budget ett underskott på totalt 

15 873 tkr varav 13 839 tkr inom 

åldersgruppen 0-19 år. 

Förklaringen till avvikelsen inom 

gruppen 0-19 år beror framförallt på 

ökade kostnader för hem för vård 

och boende (HVB-placeringar) men 

att även kostnaderna för familjehemsplaceringar 

visar på ett stort 

överdrag jämfört med budget. Kostnaderna 

för dessa verksamheter ligger 

kvar på samma nivå som under 

föregående år. Avvikelsen i den 

äldre åldersgruppen står även den 

att finna i externa placeringar. Både 

kostnaderna för HVB-placeringar av 

missbrukare och externa placeringar 

inom psykiatrin har ökat. Inom den 

senare kategorin har antalet placeringar 

ökat med två under året. 

För LSS/handikappomsorg innebär 

befolkningsutfallet inom åldersgruppen 

0-64 år en minskning med 

106 individer, vilket motsvarar ett 

överskott mot budget på 391 tkr. 

Även den ekonomiska redovisningen 

visar ett budgetöverskott 

och då med 184 tkr. Förklaringen 

är att anslag för nya LSS-boenden 

avsattes i budget 2012, vilka dock ej 

utnyttjats då dessa boende ej kommit 

till stånd. Istället har delar av 

dessa anslag använts för externa 

placeringar samt kostnadsökningar 

inom verksamheten personlig assistans. 

Inom ramen för överskottet 

finns den största budgetavvikelsen 

inom verksamheten personlig 

assistans, där de beviljade timmarna 

ökade under året. Ökningen avser 

framförallt personlig assistans enligt 

LSS där det grundläggande behovet 

understiger 20 timmar per vecka och 

där kommunen står för hela kostnaden. 

Vid årets slut hade 14 personer 

beviljats insatser för personlig 

assistans enligt LSS. Totalt omfattar 

verksamheten 88 personer med 

insatser. Nettokostnaden för denna 

verksamhet ökade 2012 med 7 procent 

och resulterade i ett budgetöverdrag 

med 3 120 tkr. 

Ytterligare kommentarer till 

verksamhetens ekonomiska utfall i 

förhållande till fördelningsnyckeltalen 

finns under respektive nämndsbeskrivning. 

n 




god ekonomisk hushållning 

goD ekonomisk hushåLLning 

skapas genom att verksamheten i 

Trelleborgs kommun drivs ändamålsenligt 

och kostnadseffektivt 

samt med en fi nansiering som långsiktigt 

garanterar verksamheten. För 

att möjliggöra detta är det viktigt att 

ha ett fungerande styrsystem. Detta 

beskriver hur verksamheter och 

dess organisation ska styras för att 

uppnå kommunens uppsatta mål. 

Så här styrs Trelleborgs kommun 

Trelleborgs kommun har valt att 

styra verksamheterna utifrån ett 

beslutat ledningssystem med fokus 

på resultatstyrning. Ekonomistyrningen 

integreras med verksamhetsstyrningen 

i syfte att erbjuda 

kommuninvånarna bästa möjliga 

service utifrån givna resurser. 

En levande vision, tydliga mål, 

en gemensam värdegrund och en 

tydlig arbetsfördelning mellan politiker 

och tjänstemän utgör grunden 

för styrningen i Trelleborgs kommun. 

Det är politikerna i kommunfullmäktige 

som beslutar vad som 

ska göras och formulerar direktiv 

i form av vision, verksamhetsidé, 

strategiska inriktningar och inriktningsmål. 

Nämnderna konkretiserar 

inriktningsmålen i nämndsspecifi ka 

effektmål. Dessa ska verksamheterna 

sträva efter att uppnå genom 

förvaltningarnas genomförandeplaner. 

Nämndernas effektmål, resurser 

och särskilda uppdrag bygger på 

ett resursfördelningssystem. Detta 

baseras på ekonomiskt utrymme, 

jämförelser med andra kommuner, 

demografi sk utveckling och prioriteringar. 

Kommunfullmäktige fastställer 

budgeten för nämnderna. 

Nämnderna beslutar om effektmål, 

som ska rymmas inom budgetra- 


marna och som styr förvaltningarnas 

genomförandeplaner. 

Resurserna, personalen och ekonomin, 

är de tillgångar som fi nns för 

att nå målen. För att säkerställa ett 

bra resultat ska alla mål som beslutats 

vara mätbara och indikera om 

verksamheten utvecklas i önskad 

riktning. Genom kontinuerlig uppföljning 

säkerställs att verksamheterna 

följer de mål som politikerna 

beslutat om. På så vis säkerställs en 

kontinuerlig verksamhetsutveckling. 

Viktiga beslut 

Kommunfullmäktige beslutade den 

30 januari 2012 om tre strategiska 

inriktningar. De beslutade också 

om strategiska inriktningsmål samt 

indikatorer med fasta målvärden 

som ska gälla från och med 2013 och 

uppnås 2015. Genom detta beslut 

stärks resultatstyrningen i kommu- 

Trelleborgs kommuns ledningssystem 

nen, då kopplingen mellan kommunfullmäktiges 

inriktningsmål, 

nämndernas effektmål och kommunens 

resursfördelningssystem blir 

tydlig. 

Hur ser det ut i Trelleborg? 

För att förstå vad som ska göras är 

det viktigt att mäta och följa upp 

de resultat kommunen vill uppnå. 

Kommunen följer upp resultatet 

i de kommunala verksamheterna 

och deltar i olika attitydundersökningar 

som belyser medborgarnas 

och näringslivets attityder gentemot 

kommunens verksamheter. 

Trelleborgs kommuns resultat 

jämförs med andra kommuners. Då 

skapas en bild över var kommunen 

befi nner sig. Det ger kommunen 

underlag för att förbättra service och 

kvalitet i de tjänster som levereras åt 

invånare och företag.


Vad tycker Trelleborgarna om 

Trelleborg? 

Årligen genomförs en medborgarundersökning 

i Trelleborgs kommun av 

statistiska centralbyrån. Årets resultat 

visar att Trelleborgs kommun är 

en attraktiv kommun att leva och bo 

i. Sju av tio tillfrågade i undersökningen 

kan rekommendera vänner 

och bekanta att flytta till kommunen. 

Medborgarundersökningen är 

en attitydundersökning där kommunens 

invånare ger sin bild över 

hur de uppfattar kommunen och 

dess verksamheter. Denna attitydundersökning 

speglar till stor del den 

vision och värdegrund kommunen 

fastslagit i sitt styrsystem. I undersökningen 

får medborgarna tycka till 

och betygsätta kommunen utifrån tre 

områden: 

• Nöjd Region Index, NRI, 

mäter hur det är att leva och bo i 

kommunen. 

• Nöjd Medborgar Index, NMI, 

mäter invånarnas betyg på kommunens 

verksamheter. 

• Nöjd Inflytande Index, NII, 

mäter vilket inflytande invånarna 

har i kommunens verksamheter 

och beslut. 

Resultatet för 2012 visar precis som 

tidigare år att Trelleborgs kommun 

ligger strax över genomsnittet bland 

de deltagande kommunerna. 

Det sammanfattade betyget för 

Nöjd Region Index ligger i paritet 

med tidigare år. Det placerar Trelleborgs 

kommun över genomsnittet 

bland de kommuner som deltog 

i undersökningen. Ett område 

av betydelse är möjligheter till bra 

boenden i kommunen samt att skapa 

bra förutsättningar för fritidsmöjligheter. 

Enligt statistiska centralbyråns 

analys bör Trelleborg rikta in sig 

på att förbättra förutsättningarna för 

fritidsmöjligheter samt se till att fler 

olika typer av bostäder byggs i kommunen. 

Genom att förbättra inom 

dessa områden förväntas resultatet 

på Nöjd-Region-Index – det sammanlagda 

indexet kring hur det är 

att bo och leva i Trelleborg att öka. 

Inom det sammanfattande betyget 

för Nöjd-Medborgar-Index-helheten, 

visar Trelleborgs kommun en 

liten försämring jämfört med tidigare 

år. Det betyder att medborgarna 

tycker verksamheterna bedrivs lite 

sämre jämfört med tidigare år. Dock 

hamnar resultatet på godkänt enligt 

statistiska centralbyråns definition. 

Det placerar kommunen över 

genomsnittet bland de kommuner 

som deltog i undersökningen. Delområden 

som inte uppnår godkänt 

och som kommuninvånarna inte 

upplever har en tillfredställande 

kvalitet är gator och vägar, gång- och 

cykelvägar, äldreomsorgen, stöd för 

utsatta personer och miljöarbetet i 

kommunen. För att höja det sammanfattande 

betyget Nöjd Medborgar 

Index – helheten, bör arbetet 

med miljön, gång- och cykelvägar 

samt gator och vägar prioriteras. 

När det gäller invånarnas upplevelser 

av inflytande över kommunens 

verksamheter och beslut har 

Trelleborg liksom resten av landet 

ett vikande resultat. Dock ligger 

Trelleborgs kommuns resultat i paritet 

med genomsnittet bland de deltagande 

kommunerna. 

Fakta om scB:s medborgarundersökning 

samt symbolförklaring 

till nedanstående tabell. 

Under 2012 deltog 120 kommuner i 

undersökningen. betygsindexet kan ligga 

mellan 0-100 

• Under 40 betraktas som ”inte godkänt” 

• Över 55 betraktas som ”nöjd 

• Över 75 betraktas som ”mycket nöjd” 

• Pilarnas riktning anger trenden sett i 

förhållande till tidigare års utfall för 

trelleborgs kommun 

Index mått 

Utfall 

Trelleborg Utfall medel Högsta utfall Trend 

nöjd-region-Index, nrI 61 60 73 ➜ 

rekommendationer 66 64 81 ➜ 

Fritidsmöjligheter 58 59 72 ➜ 

boenden 57 58 69 

nöjd-Medborgar-Index, nMI 56 54 66 

gator och vägar 56 53 65 

gång- och cykelvägar 51 53 68 

äldreomsorg 51 52 66 

stöd för utsatta personer 48 48 63 

Miljöarbete 50 54 67 

nöjd-Inflytande-Index, nII 39 39 50 

Information 52 53 64 

PÅVerKan 39 39 50 

Resultatet i sin helhet för Trelleborgs kommun finns att läsa på http://www.trelleborg.se. 

➜ 

➜ ➜ ➜ ➜ 

➜ 

➜ ➜ ➜ ➜ 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19 

▼ 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

▼ 


Så bra är Trelleborgs kommun 

i jämförelse med andra 

kommuner 

År 2010 beslutade kommunstyrelsen 

att Trelleborgs kommun skulle vara 

med i ”kommunens kvalitet i korthet”. 

Orsaken var att det inte fanns 

en tillräckligt tydlig styrmodell som 

gav ett bra underlag för dialog mellan 

kommunstyrelsen, nämnderna, 

förvaltningarna och medborgarna. 

Resultaten från enkäten skulle vara 

ett komplement till resursfördelningsmodellen. 

Kommunens kvalitet i korthet 

är ett verktyg för att jämföra kommuner 

med varandra och beskriver 

kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv. 

Kommunens 

kvalitet i korthet drivs av Sveriges 

kommuner och Landsting. I senaste 

omgången deltog 201 kommuner i 

nätverket. 

Nätverket undersöker kommunernas 

kvalitet årligen utifrån fem 

perspektiv: 

• Tillgänglighet 

• Trygghet 

• Information och delaktighet 

• Effektivitet 

• Kommunen som samhällsutvecklare 

Resultaten som tas fram kan ge stöd 

för våra förtroendevalda att få en 

sammanfattande bild av kommunens 

kvalitet i jämförelse med andra 

kommuner. Redovisningen är även 

ett bra underlag för de förtroendevalda 

i dialogen med kommunens 

invånare. 

På nästa sida redovisas hur Trelleborgs 

kommun placerar sig i jämförelse 

med andra kommuner. 


Läsanvisning 

Hur står trelleborgs kommun sig i förhållande till andra kommuner? Utfallet 

redovisas i fyra grupper, från mörkgrön till rött: 

trelleborg tillhör den grupp 

med bäst resultat eller lägst 

kostnad: 75-100 % 


med näst bästa resultat eller 

näst lägst kostnad: 50-74 % 


med näst sämsta resultat eller 

näst högst kostnad: 25-49 % 


med sämst resultat eller högst 

kostnad: 0-24 % 

Förändringen mellan åren, utvecklingen för Trelleborgs 

kommun, redovisas på följande sätt: 

➜ 

➜ 

➜ 

resultatet har förbättrats alternativt kostnaden har blivit lägre jämfört med 

tidigare år 

resultatet alternativt kostnaden är i paritet med tidigare år 

resultatet har försämrats alternativt kostnaden har ökat jämfört med tidigare år


Tillgänglighet 

andel invånare som via telefon får kontakt med 

en handläggare för att få svar på en enkel fråga 

andel invånare som uppfattar ett gott bemötande 

via telefon när de ställt en fråga till kommunen 

antal timmar/vecka som huvudbiblioteket har 

öppet utöver tiden 08-17 på vardagar 

antal timmar/vecka som kommunen har öppet i 

simhallen utöver tiden 08-17 på vardagar 

andel som erbjudits plats inom 

förskoleverksamheten på önskat 

placeringsdatum1 Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn i 

förskola på önskat placeringsdatum 

Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende 

från ansökan till erbjudande om plats 

Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt 

bistånd 

➜ 

➜ 

➜ 

➜ 

➜ 

➜ 

➜ 

➜ 

1 Måttet avser önskat placeringsdatum. önskat datum kan vara kortare än 

lagens krav om plats inom fyra månader. 

Trygghet 

Hur trygga känner sig invånarna i kommunen? 

antal olika vårdare som besöker en äldre person, 

med hemtjänst beviljad av kommunen, under 

14 dagar 

antal barn per personal i kommunens förskolor 

Delaktighet och information 

Hur god är kommunens webbinformation till 

medborgarna? 

Hur väl möjliggör kommunen för sina medborgare 

att delta i kommunens utveckling? 

Hur väl upplever medborgarna att de har 

inflytande över kommunens verksamheter? 

➜ 

➜ 

➜ 

➜ ➜ 

➜ 

Effektivitet 

andel elever som uppnått kravnivån i de nationella 

proven för svenska, engelska och matematik 

i årskurs 6, kommunala skolor (nytt mått) 

andel elever som uppnått kravnivån i de nationella 

proven för svenska och matematik i årskurs 

3 i kommunala skolor 

andel elever som blev behöriga till ett nationellt 

program på gymnasiet 

Hur effektiva är kommunens grundskolor utifrån 

kostnad per betygspoäng? 

andelen gymnasieelever som fullföljer sin gymnasieutbildning 

inom fyra år 

Kostnad i förhållande till andel elever som ej 

fullföljer ett gymnasieprogram 

serviceutbud inom särskilt boende för äldre 

finansierat av kommunen 

snittkostnaden per plats för särskilt boende 

äldreomsorg 

Hur nöjda är brukarna med sitt äldreboende? 

serviceutbud inom hemtjänsten finansierat av 

kommunen 

Kostnad för hemtjänst kr per brukare 

Hur nöjda är brukarna med sin hemtjänst? 

serviceutbud inom lss grupp- och 

serviceboende finansierat av kommunen 

ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år, ett år 

efter avslutad utredning eller insats 

Kommunen som samhällsutvecklare 

Hur många fler/färre förvärvsarbetande har 

tillkommit/försvunnit i kommunen jämfört med 

andra? 

antal nya företag som startas per 1 000 invånare 

i kommunen 

Hur högt är sjukpenningstalet (ohälsotalet) 

bland kommunens invånare jämfört med andra 

kommuner? 

så effektiv är kommunens hantering av återvinning 

av hushållsavfall 

andelen miljöbilar i kommunens organisation 

andel inköpta ekologiska livsmedel 

Hur väl invånarna upplever att kommunen är en 

attraktiv plats att leva och bo i? 

➜ ➜ ➜ ➜ ➜ 

➜ 

➜ ➜ 

➜ 

➜ 

➜ ➜ 

➜ 

➜ 

➜ 

➜ ➜ 

➜ 

➜ ➜ 

➜ 


▼ 


▼ 


Kommunen som en attraktiv 

plats att leva och bo i 

I Trelleborg finns en vision som tydligt 

markerar åt vilket håll utvecklingen 

ska gå. Den beskriver hur 

det ska vara att bo och verka i kommunen 

i framtiden. Visionen handlar 

om hur medborgarnas behov av 

arbete, boende, trygghet, utbildning 

och upplevelser ska mötas. 

Den handlar även om hur företag 

kan etablera sig i kommunen och 

hur Trelleborgs kommun ska växa 

i framtiden. För att lyckas med det 

har kommunen en verksamhetsidé 

som beskriver hur den riktning som 

politikerna fastställt, genom värdegrund, 

vision och mål gemensamt 

ska uppnås. Värdegrunden bygger 

på de värderingar och attityder som 

finns gemensamt i kommunen. Den 

ska styra beteenden, dvs. agerandet 

vid en given situation. Den formar 

kulturen och beteenden som 

präglar organisationens inre liv, 

vilket lägger grunden för motivation 

På följande sidor presenteras de senast 

kända resultaten för kommunfullmäktiges 

inriktningsmål och indikatorer 

i förhållande till tidigare år, målvärde 

2015 och Skånegenomsnittet. 


och drivkraft till utveckling. Dessa 

värderingar och synsätt ska vara 

gemensamma och genomsyra hela 

organisationen i det dagliga arbetet. 

Kommunens vision: 

Trelleborg ska vara en 

framgångskommun med hög 

livskvalitet och en långsiktigt 

hållbar tillväxt. 

Kommunens verksamhetsidé: 

Vi ska i nära dialog med 

kommunmedborgarna, utifrån 

våra gemensamma resurser, 

erbjuda trygghet och god 

service i livets olika skeden i 

ett hållbart samhälle. 

Kommunens värdegrund: 

öppenhet, respekt och 

ansvar. 

Symbolförklaring indikatorer 

Indikatorerna måluppfyllelse illustreras på följande sätt: 

➜ 

➜ 

➜ 

➜ 

Inriktningsmål och 

måluppfyllelse 

Med utgångspunkt från vision, 

verksamhetsidé och värdegrund 

har kommunfullmäktige beslutat 

om fem inriktningsmål som alla är 

indikativa, dvs. pekar ut den riktning 

kommunen fastställt genom 

visionen. Till det har kommunfullmäktige 

även beslutat om ett antal 

indikatorer som ska vara uppfyllda 

senast år 2015. Inriktningsmål med 

indikatorer beskriver vad verksamheterna 

ska uppnå på längre 

sikt och kan ses som kommunens 

övergripande strategi för utveckling 

av kommunen som helhet. Till 

det ska nämnderna redovisa hur de 

konkretiserar kommunfullmäktiges 

inriktningsmål genom sina effektmål, 

det vill säga vad kommunens 

verksamheter måste uppnå för att 

inriktningsmålen ska vara möjliga 

att uppfyllas senast 2015. 

anger att resultatet för en indikator överstiger målvärdet, skånegenomsnittet 

eller tidigare årsresultat med minst fem procent. 

anger att resultatet för en indikator uppnår målvärdet, skånegenomsnittet 

eller tidigare års värde. 

anger att resultatet för en indikator understiger målvärdet, skånegenomsnittet 

eller tidigare års värde med högst fem procent. 

anger att resultatet för en indikator är minst fem procent under målvärdet, 

skånesnittet eller tidigare års värde. 

värde saknas för en indikator, ingen mätning gjord för perioden.


livskvalitet – hälsa, 

trygghet, boende och 

upplevelser 

trelleborgs kommun ska upplevas 

som en trygg och attraktiv plats att 

leva och bo i med hög livskvalitet. 

Vi är på god väg att uppnå 

inriktningsmålet 

Alla nämnder arbetar med målet på 

ett bra sätt och bedömningen utifrån 

resultatet på indikatorerna kopplade 

till inriktningsmålet är att målet, 

kommer att vara uppfyllt senast 

2015. 

Vi har inte uppnått indikatorns 

målvärde 

indikatorer 

Livskvalitet 

Upplever 

medborgarna 

att kommunen 

är en attraktiv 

plats att leva 

och bo i? (sCb 

nöjd region 

Index - Helhet) 

Utfall 

2010 Utfall 

2011 

Utfall 

2012 

skånesnitt 

Mål 

2015 

61 _ 61 60 >64 

➜ ➜ ➜ 

Utfallet hämtas från SCB:s medborgarundersökning. 

Resultatet för 2012 

är i paritet med 2010 års resultat. 

Det innebär att det inte skett någon 

progression mellan åren och att attityden 

gentemot Trelleborg inte förändrats 

nämnvärt. Intressant är att 

genomsnittet för Skåne sjunkit och 

är idag en indexenhet under Trelleborg, 

vilket dock inte är statistiskt 

säkerställt. 

För att höja resultatet och i slutändan 

nå kommunfullmäktiges mål år 

2015, bör Trelleborgs kommun enligt 

SCB:s analys satsa på fler bostäder 

och fritidsmöjligheter och om möjlighet 

ges, skapa förutsättningar för 

att förbättra det kommersiella utbudet 

samt kommunikationer i kommunen. 

Kommentarer 

Fler och fler förvaltningar har fokus 

på brukarna genom regelbundna 

brukarundersökningar som analyseras 

så att rätt åtgärder kan sättas 

in och därmed höja kvaliteten i de 

tjänster som erbjuds. 

Det pågående arbetet med fördjupad 

översiktsplan för Trelleborg 

med fokus på stadens karaktär och 

identitet som grund har resulterat 

i ett förslag till detaljplan för centralstationen 

och resecentrum samt 

andra viktiga utvecklingsfrågor för 

centrums identitet. 

Ledarskapsutbildningar för kommunens 

ledare har gett kommunens 

ledare bättre verktyg för att styra 

och leda verksamheterna mot bättre 

resultat. 

Välbesökta och uppskattade evenemang 

för alla kommunens målgrupper 

samt ökad kontakt med föreningsliv 

och näringsliv i Trelleborg 

bidrar till att stärka varumärket Trelleborg. 

Tillsättning av en tillgänglighetssamordnare 

samt projektet 

barn och unga i samhällsplaneringen 

har resulterat i större engagemang 

i samhällsplaneringen. Fler valmöjligheter 

och ökad tillgänglighet i de 

verksamheter som riktar sig till våra 

invånare inom arbetsmarknadsförvaltningen, 

skolan och individ-. och 

familjeomsorg, ökad tillgänglighet 

för kommunens publika fastigheter, 

bättre framkomlighet i centralorten 

genom att bygga ut ringvägar i de 

västra delarna samt framtagandet 

av en strandplan som ska resultera 

i attraktivare ständer är andra faktorer 

som bidrar till att invånarna är 

positiva till Trelleborgs kommun. 

Vi har uppnått indikatorns 

målvärde 

indikatorer 

Livskvalitet 

Hur trygga 

känner sig 

medborgarna 

i kommunen? 

(sCb nöjd 

region Index 

– trygghet) 

Utfall 

2010 Utfall 

2011 

Utfall 

2012 

skånesnitt 

Mål 

2015 

49 _ 54 56 >53 

➜ 

➜ 

➜ 

Utfallet speglar den upplevda tryggheten 

i kommunen och hämtas från 

SCB:s medborgarundersökning 2012. 

Resultatet påverkar inriktningsmålet 

och utifrån SCB:s analys från 2010 var 

tryggheten i kommunen en faktor 

som borde förbättras, om möjligt. 

Resultatet för 2012 visar på en 

kraftig förbättring jämfört med 2010 

och målet är uppfyllt. Eftersom resultatet 

är statistiskt säkerställt innebär 

det att invånarna i kommunen känner 

sig betydligt tryggare jämfört 

med senaste mätperiod. Trenden 

är genomgående för hela regionen. 

Det innebär att Trelleborgs kommun 

fortfarande har något lägre resultat 

jämfört med ett Skånegenomsnitt. 

Det är framförallt trygghetskänslan 

vid utevistelse på kvällar och nätter 

samt minskad oro för hot, rån 

och misshandel som bidragit till det 

positiva resultatet. Detta bekräftas 

även av folkhälsoenkäten för barn 

och unga som genomfördes 2012. 

Av den framgick att Trelleborgs barn 

och unga generellt är tryggare jämfört 

med genomsnittet för Skåne. 

Kommentarer 

Arbete med social belysning, trafiksäkerhetsprojekt, 

gång- och cykelstråksprojekt 

samt åtgärder för att 

förebygga översvämningar har haft 

till syfte att öka tryggheten i kom- 


▼ 


▼ 


munen. Överfallslarm på diverse 

enheter och nya nyckelsystem på 

kommunens anläggningar har installerats. 

Trygghetsvandringar, informationsträffar 

rörande säkerhet 

i grannsamverkan, utbildning för 

samtliga barn och ungdomar i årskurs 

två, fem och åtta i säkerhetsfrågor, 

rådgivning och anvisningar 

kopplade till hemsidan, aktivt arbete 

för ökad simkunnighet i kommunen 

samt bidrag till ANTIDANT har 

resulterat till ökad trygghet. 

Inom skolan har det ständiga 

arbetet med likabehandlingsplaner 

och värdegrundsarbete haft effekt. 

Detta har kunnat konstateras genom 

enkäter. 

Tak över huvudet till samtliga 

som bedöms vara i behov av det 

inom 24 timmar har resulterat i färre 

uteliggare. Utöver det har kommunikationsinsatser 

och informationsinsatser 

kring Tänk Om och Varannan 

vatten genomförts. Över 13 000 vattenmuggar 

har delats ut inom ramen 

för arbetet med projektet Varannan 

vatten. 1 500 nyckelband med texten 

”Många tonåringar tycker att 

det är fel att föräldrar köper ut” har 

delats ut under året med Tänk Om. 

Upplevelsen av trelleborgs kommun 

ska hos invånare och besökare förstärkas 

utifrån kommunens genuina 

värden 

Vi har inte uppnått 


Alla nämnder arbetar med inriktningsmålet, 

men än finns det mycket 

att göra för att målet ska uppfyllas 

senast 2015. Merparten av indikatorerna 

kopplade till inriktningsmålet 

visar på en förbättring jämfört med 

tidigare års resultat. Detta indikerar 

att kommunen går åt rätt håll för att 

nå inriktningsmålet. 



målvärde 

indikatorer 

Livskvalitet 

Hur nöjda är 

medborgarnas 

upplevelse av 

det kommersiella 

utbudet 

i kommunen? 

(sCb nöjd 

region Index) 

Utfall 

2010 Utfall 

2011 

Utfall 

2012 

skånesnitt 

Mål 

2015 

62 _ 64 62 >63 

➜ ➜ ➜ 

Utfallet belyser hur invånarna i 

Trelleborg upplever det kommersiella 

utbudet, dvs. utbudet av restauranger, 

caféer, barer, affärer och 

annan service inom rimligt avstånd 

och hämtas från SCB:s medborgarundersökning 

2012. 

Resultatet har relativt stor påverkan 

på inriktningsmålet och utifrån 

SCB:s analys på genomförd undersökning 

2012 är indikatorn en viktig 

faktor. Denna bör prioriteras, om 

möjlighet finns, för att få ett positivt 

utslag på inriktningsmålen under 

livskvalitet. Resultatet för 2012 visar 

att invånarna i Trelleborgs kommun 

är nöjda med det kommersiella 

utbudet och jämfört med 2010 har 

resultatet förbättrats med två indexenheter. 

Dock är inte detta statistiskt 

säkerställt. En jämförelse med 

Skånegenomsnittet visar att Trelleborg 

idag gått förbi och kommunens 

mål för 2015 är därmed uppfyllt. Det 

är framförallt tillgången till livsmedelsaffärer 

som påverkat resultatet 

till det positiva. Rekommendationen 

är att kommunen bör arbeta för att 

bevara det utbud som finns idag. 

Kommentarer 

Under året som gått har kommunen 

via Trelleborgs Kommuns Utvecklings 

AB arbetat med ett flertal 

evenemang, tryckt informationsmaterial, 

samverkat med det lokala 

näringslivet och deltagit i ett antal 

EU-projekt. Syftet har varit att bland 

annat utveckla landsbygden ihop 

med näringslivet och ideella föreningar 

för att utveckla turismen och 

det kommersiella utbudet i kommunen. 

Som ett led i detta har samtliga 

besöksnäringar i kommunen ökat 

antalet besökare under 2012. Projekt 

kommunen varit delaktig i och 

som kan vara en bidragande faktor 

till att indexet ökat jämfört med 

tidigare år är: 

Rätt och Slätt – byahuset i Västra 

Vämmerlöv renoverades för att 

användas till kaféverksamhet och 

samlingsplats. 

Sirmiones skeppslag – skeppsbygge 

som resulterat i ett museum 

och där kommunen tillhandahåller 

boden för museiverksamhet. 

Söderslätts countryfestival – 

lyckat evenemang som drog många 

besökare till Anderslöv och där 

kommunen tillhandahöll lokal. 

Söderslätt.com – kommunens 

nya hemsida för turism, vilket resulterat 

till att fler kan finna det Trelleborg 

har att erbjuda. 


indikatorns målvärde 

indikatorer 

Livskvalitet 


kommunens 

medborgare 

med kulturutbudet 

i kommunen? 

(sCb, 

nöjd Medborgar 

Index) 

Utfall 

2010 Utfall 

2011 

Utfall 

2012 

skånesnitt 

Mål 

2015 

55 _ 57 62 >58 

➜ ➜ 

➜ 

Resultatet hämtas från SCB:s medborgarundersökning 

2012. Undersökningen 

belyser framförallt attityder 

gentemot biblioteksverksamhet, teaterföreställningar 

och utställningar. 

Utfallet i år är bättre jämfört med


tidigare år och visar att Trelleborgs 

kommun är på god väg att uppnå 

målvärdet 2015. Resultatet är dock 

inte statistiskt säkerställt. Trenden 

pekar åt samma håll för resten 

av regionen. Resultatet för Skånegenomsnittet 

ökar med fyra indexenheter 

jämfört med tidigare år. 

Kommentarer 

Kommunen har tagit fram en strategi 

för att stimulera och förstärka 

besöksnäringen i Trelleborg. Strategin 

utgår från en kategorisering av 

olika målgrupper som kan tänkas 

vara intresserade av de kulturevenemang 

som arrangeras i kommunen. 

Under året har kommunen ihop 

med föreningar och näringsliv därmed 

kunnat erbjuda ett brett utbud 

av kulturaktiviteter med hög kvalitet 

åt invånarna i Trelleborg. Kommunen 

har även påbörjat ett samarbete 

med grannkommunerna för att 

sprida information om vad Trelleborg 

har att erbjuda besökare. Detta 

kan vara en bidragande faktor till att 

fler besökt kommunens olika kulturevenemang 

i år. 


målvärde 

indikatorer 

Livskvalitet 


kommunens 

medborgare 

med fritidsutbudet 

i kommunen? 

(sCb, 

nöjd region 

Index) 

Utfall 

2010 Utfall 

2011 

Utfall 

2012 

skånesnitt 

Mål 

2015 

58 _ 58 58 >63 

➜ ➜ ➜ 

Utfallet visar på hur invånarna i 

Trelleborg upplever fritidsutbudet 

i kommunen. Med det menas tillgången 

till grönområden, möjligheter 

att utöva fritidsintressen som 

olika sportaktiviteter, tillgången till 

idrotts- och kulturevenemang samt 

vilket nöjesutbud som finns i kommunen. 

Årets resultat hämtas från SCB:s 

medborgarundersökning 2012 och 

ligger i paritet med tidigare år och 

Skånegenomsnittet. Det innebär att 

trelleborgarna är ganska nöjda med 

det utbud som finns i kommunen. 

Skåningarna har blivit mindre nöjda 

då genomsnittet i Skåne sjönk med 

fem indexenheter. 

Verksamheterna inom fritid och 

kultur har den största variationen 

av besökare. De fungerar som en 

del av kommunens ansikte utåt, då 

anläggningarna besöks av ett stort 

antal människor från andra kommuner 

i samband med idrotts- och 

kulturevenemang. Detta gör verksamheterna 

extra betydelsefulla ur 

attraktivitetssynpunkt och är en 

bidragande faktor kring frågan hur 

det är att leva och bo i Trelleborg. 

Kommentarer 

Arbetet med en levande och attraktiv 

utemiljö för alla generationer 

fortsätter. Antalet besökare 

fortsätter att öka till följd av olika 

satsningar och projekt. Turisterna, 

såväl svenska som utländska, ökade 

under 2012 och fler besöker kommunens 

olika evenemang. 


indikatorns målvärde 

indikatorer 

Livskvalitet 


kommunens 

medborgare 

med äldreomsorgen 

i 

kommunen? 

(sCb, nöjd Medborgar 

Index) 

Utfall 

2010 Utfall 

2011 

Utfall 

2012 

➜ ➜ 

skånesnitt 

Mål 

2015 

55 _ 57 62 >58 

➜ 

Utfallet speglar invånarnas attityder 

kring äldreomsorgen i kommunen, 

det vill säga vad invånarna tror 

eller tycker om kommunens äldreomsorg. 

Årets resultat hämtas från 

SCB:s medborgarundersökning 2012 

och blev två indexenheter bättre 

jämfört med tidigare års undersökning. 

Dock är resultatet inte statistiskt 

säkerställt, vilket innebär 

att det inte går att säkerställa att 

medborgarna upplever äldreomsorgen 

som bättre i år jämfört med tidigare 

år. 

Gjorda brukarundersökningar 

inom äldreomsorgen kan dock 

bekräfta en kvalitetshöjning och därmed 

förklara en positiv utveckling 

av attityden kring äldreomsorgen. 

Glädjande är vidare att avståndet 

till Skånegenomsnittet och kommunfullmäktigas 

målvärde 2015 

krymper, vilket skapar bra förutsättningar 

för kommunen att målet 

uppfylls senast 2015. 

Kommentarer 

Socialförvaltningen har brutit ned 

kommunens värdegrund i sin ledningsdeklaration 

samt tagit reda på 

hur många av ledarna inom socialförvaltningen 

som aktivt arbetar 

med ledorden öppenhet, respekt 

och ansvar. Vidare arbetar förvaltningen 

aktivt med brukarundersökningar 

som analyserar och ligger till 

grund för ständiga kvalitetsförbättringar 

i verksamheten. Open Space 

– ett öppet diskussionsforum med 

medborgarna kring omsorgen – 

har genomförts under året och har 

utmynnat i en värdighetsgaranti. 

Utöver det finns öppna verksamheter 

för äldre att delta i. 


▼ 


▼ 


arbete – näringsliv, 

utbildning, 

självförsörjning 

trelleborgs kommun ska verka 

för att alla barn och ungdomar 

stimuleras 

och erbjuds rätt förutsättningar för 

att lyckas i vuxenlivet. 

Vi har inte uppnått 


Sammanfattningsvis är risken stor 

att kommunfullmäktiges inriktningsmål 

år 2015 inte uppfylls, trots 

att alla nämnder arbetar med inriktningsmålet. 

Även om det finns ljusglimtar 

genom att fler ungdomar 

påbörjat högre studier så påverkar 

arbetsmarknadens utveckling situationen 

negativt. Arbetsförmedlingen 

spår en vikande arbetsmarknad mellan 

åren 2012-2014 och de grupper 

som kommer att få det svårast är 

ungdomar utan yrkesutbildning eller 

arbetslivserfarenhet. 


målvärde 

indikatorer 

arbete 

Utfall 

2010 Utfall 

2011 

Utfall 

2012 

Utfallet redovisar hur situationen 

ser ut för barnen i kommunen och 

hämtas från statens folkhälsoinstitut. 

Med ekonomiskt utsatta menas 

hushåll med låg inkomst eller ekonomiskt 

bistånd. 

Enligt senast gjorda mätningar 

2010 förbättrades resultatet något 

jämfört med tidigare år. Troligtvis är 


skånesnitt 

Mål 

2015 

andel 

barn totalt 

som finns i 

ekonomiskt 

utsatta hushåll 

13,3% _ _ 17,4%



målvärde 

indikatorer 

arbete 

Vilket resultat 

uppnår 

kommunens 

grundskolor? 

andelen 

behöriga till 

gymnasieskolans 

nationella 

program 

Utfall 

2010 Utfall 

2011 

➜ 

Utfall 

2012 

skånesnitt 

➜ 

➜ 

➜ 

Mål 

2015 

86,4% 88,3% 86,9% 88,8% >90% 

Utfallet visar hur kommunen lyckas 

med att få ungdomar behöriga till 

ett gymnasieprogram och resultatet 

hämtas från Skolverket. 

Årets resultat har försämrats jämfört 

med 2011. Resultatet blev att 

cirka två procent färre lyckats bli 

behöriga till ett gymnasieprogram. 

Det innebär att vi hamnar efter när 

det gäller att nå målet att fler än 90 

procent ska bli behöriga senast 2015. 

Även resultatet gentemot Skånegenomsnittet 

försämrades. Genomsnittet 

för Skåne ökade jämfört med 

2011. Det betyder att flertalet kommuner 

i Skåne presterat bättre resultat 

jämfört med tidigare år. 

Kommentarer 

Under året har bildningsförvaltningen 

haft fokus på pedagogisk 

dokumentation som till exempel 

individuella utvecklingsplaner, 

arbetsro i verksamheterna, matematik 

i förskolan, likabehandlingsplaner 

som årligen revideras samt 

satsning på alternativa utprövade 

hjälpmedel för barn i skolan. 

Insatserna har haft olika verkningsgrad 

och resultatet i många fall 

kan först utläsas längre fram i tiden. 

Dock har förvaltningen i sina analyser 

kommit fram till att ovanstående 

aktiviteter är framgångsfaktorer för 

att nå bättre resultat i skolan. 

Ett aktivt fritids- och kulturliv kan 

ha positiva effekter på individens 

resultat i skolan. Under 2012 har fritids- 

och kulturförvaltningarna arbetat 

aktivt, dels för att stärka barnen 

och ungdomarnas hälsa genom bra 

möjligheter, dels för att öka kulturmedvetenheten 

hos barn och unga. 

För att involvera fler barn och unga 

i samhällsplaneringen har samhällsbyggnadsnämnden 

gått med i det 

riksomfattande projektet barn och 

unga i samhällsplaneringen. Skolungdomar 

i olika åldrar har involverats 

i en verklig detaljplansprocess 

i syfte att skapa förståelse för vårt 

natur- och kulturlandskap samt få 

större inblick i samhällsprocesserna. 

Under 2012 arbetades det fram 

riktlinjer för hur kommunen ska 

arbeta med sociala investeringsfonder. 

Syftet är att kommunens förvaltningar 

ska kunna söka medel 

ur den sociala investeringsfonden, 

för projekt som har fokus på barn 

och unga som riskerar hamna snett 

i samhället. Socialförvaltningen har 

arbetat med grupper för utsatta 

barn, föräldrautbildningar, initierat 

olika samverkansformer med region 

och polis, öppen rådgivning samt 

gjort årliga mätningar av ”andel ej 

återaktualiserade ett år efter avslutad 

insats för barn, 0-12 år i syfte att 

sätta in rätt insatser i rätt tid. 


målvärde 

indikatorer 

arbete 

Hur många är 

etablerade på 

arbetsmarknaden 

eller 

studerar 2 år 

efter avslutad 

gymnasieutbildning 

Utfall 

2010 Utfall 

2011 

Utfall 

2012 

skånesnitt 

Mål 

2015 

75,8% 59,7% 66% 67,5% 67,8% 

➜ 

➜ 

➜➜ 

Utfallet 2012 hämtas från SKL:s databas 

kolada och redovisar hur många 

ungdomar i Trelleborgs kommun 

som avslutade studier på en gymnasieutbildning 

2010 och som två år 

senare, dvs. 2012, är etablerade på 

arbetsmarknaden eller studerar. 

Andelen ungdomar som börjat 

studera eller är i arbete har förbättrats 

markant jämfört med 2011, cirka 

sex procent. En trolig förklaring till 

ökningen är att fler ungdomar väljer 

att studera på universitet/högskola 

när utbudet på arbetsmarknaden 

minskar. När resultaten förbättrats 

i Trelleborg, har genomsnittet för 

Skåne sjunkit något, men är fortfarande 

högre än i Trelleborg. 

Med årets goda resultat är Trelleborgs 

kommun på god väg att uppnå 

målvärdet för indikatorn 2015, men 

på grund av den svaga samhällsekonomin 

finns det en stor risk för att 

målet inte uppnås. Vid lågkonjunktur 

är det framförallt ungdomsarbetslösheten 

som ökar mest. 

Kommentar 

Inom ramen för navigatorcentrums 

verksamhet arbetar kommunen 

aktivt med att få ungdomar att etablera 

sig genom arbete och/eller 

studier. Merparten av kommunens 

förvaltningar bidrar genom att upprätthålla 

praktikplatser och sommarjobb 

för att skapa en ingång 

till arbetsmarknaden. Inom utbildningssektorn 

har en ökad individualisering 

av kursupplägg/utbildning 

inom vuxenutbildningen genomförts 

för att få fler att slutföra sina 

kurser. 


▼ 


▼ 


trelleborgs kommun ska arbeta för 

att andelen kommuninvånare som 

är självförsörjande ökar genom eget 

arbete. senast år 2015 ska trelleborgs 

kommun tillhöra de åtta 

kommunerna med högst självförsörjningsgrad 

i skåne 



Sammanfattningsvis är dock risken 

stor att målet inte nås år 2015 trots 

att merparten av indikatorerna kopplade 

till inriktningsmålet pekar åt rätt 

håll. Orsaken är lågkonjunkturen, 

med risk för högre arbetslöshet. 


målvärde 

indikatorer 

arbete 

Hur hög är 

kommunens 

sysselsättningsgrad 

2 

i procent av 

totala invånare 

mellan 20 

och 64 år? 

Utfall 

2010 Utfall 

2011 

Utfall 

2012 

2 sysselsättningsgraden = andel förvärvsarbetare 

Utfallet visar hur stor andel av trelleborgarna 

som är förvärvsarbetande 

under 2012 och resultatet hämtas 

från SCB:s databas för statistik. 

Många faktorer är viktiga för att öka 

andelen självförsörjande kommuninvånare. 

Sysselsättningsgraden ger 

oss kunskaper om hur stor andel av 

den arbetsföra befolkningen som är 

sysselsatt och är en viktig faktor i planeringen 

kring arbetsmarknadsåtgärder. 

Trenden med att sysselsättningsgraden 

ökar mellan åren fortsätter 

och ökade med 0,7 procentenheter 

mellan 2010 och 2011. Utvecklingen 

går åt samma håll för genomsnittet av 

de skånska kommunerna. 


skånesnitt 

Mål 

2015 

75,7 76,4 _ 76,1 77,5 

➜ 

➜ ➜ 

Trots det goda resultatet är det en 

bit kvar till målet 2015 och risken är 

stor att sysselsättningen kommer att 

försämras de kommande åren. 

Kommentarer 

Under 2012 har många aktiviteter 

genomförts för att få ut fler i sysselsättning. 

Strukturerad samverkan med 

det lokala näringslivet inom ramen 

för kraftsamling Trelleborg, jobb- och 

utbildningsmässa, rekryteringsutbildningar 

tillsammans med näringslivet, 

arbetsmarknadsplanering för samtliga 

i behov av ekonomiskt bistånd, 

etableringskontoret i Trelleborg, 

folkhögskolespåret för ensamkommande, 

strukturerad samverkan med 

arbetsförmedlingen och navigatorcentrum 

är några exempel på aktiviteter 

som kan vara bidragande till 

det positiva resultatet jämfört med 

tidigare år. Kommunen bidrar även, 

genom att möjliggöra praktikplatser, 

sommarjobb och anställningar med 

lönebidrag i kommunen, till att öka 

sysselsättningsgraden. 


målvärde 

indikatorer 

arbete 

Hur många 

nya företag 

har startas 

per 1000 

invånare i 

kommunen? 

Utfall 

2010 Utfall 

2011 

Utfall 

2012 

skånesnitt 

Mål 

2015 

5,6 6,4 6,1 5,8 7,0 

➜ 

➜ 

➜ 

➜ 

En annan indikator som har stor 

påverkan på hur många medborgare 

som är självförsörjande är företagsetableringen 

i kommunen. Utfallet 

visar hur många nya företag som etableras 

varje år i Trelleborg och hämtas 

från SKL:s databas kolada. 

Årets resultat blev marginellt 

sämre jämfört med år 2011. Liksom 

i Trelleborg är trenden i Skåne att 

antalet nystartade företag per 1 000 

invånare minskar generellt, vilket 

troligtvis är en konsekvens av det 

rådande konjunkturläget i samhället. 

Det har blivit betydligt svårare 

för småföretagare att hitta finansiering. 

I Trelleborg ser det dock bättre ut 

jämfört med genomsnittet i Skåne. 

Under 2012 startades det i Trelleborg 

i snitt 0,6 fler företag per 1 000 

invånare jämfört med snittet för 

Skåne. 

För att skapa förutsättningar till 

att nå målet är det absolut viktigaste 

verktyget att hitta finansiering för 

de personer som kan tänka sig att 

starta eget. På grund av den rådande 

krisen i Europa har det blivit mycket 

svårare att hitta finansiering och utifrån 

dessa förutsättningar blir målet 

för indikatorn svårt att uppnå år 

2015. 

Kommentarer 

Samhällsbyggnadsnämnden har 

antagit effektmålet att skapa bra 

förutsättningar för ett mångsidigt 

näringsliv genom att skapa bra etableringsmöjligheter 

för varierande 

sysselsättningsformer. För att öka 

antalet företag i kommunen görs en 

stor satsning på att etablera inkubatorcentrum 

(green room) med start 

i januari 2013. Målet är att skapa en 

fysisk plats för nystartade tillväxtföretag 

där de som beviljas plats kommer 

få professionell hjälp i affärsutveckling 

och coachning. Kommunen 

samarbetar även med Almi kring 

affärsträffar där alla som har tankar 

på att starta eget erbjuds starta 

eget-kurser. För att få invandrare att 

starta eget samverkar kommunen 

med IFS och Almi genom rådgivning 

samt hjälper till att hitta finansiering.



målvärde 

indikatorer 

arbete 

andelen 

invånare 

(20-64 år) 

med eftergymnasial 

utbildning 

Utfall 

2010 Utfall 

2011 

Utfall 

2012 

skånesnitt 

Mål 

2015 

26,6% 27,2% _ 37,5% 38,0% 

➜ 

➜ 

➜ 

Resultatet hämtas från SCB:s statistiska 

databas och visar hur många 

invånare i åldern 20-64 år det finns i 

Trelleborgs kommun, som har minst 

en tvåårig eftergymnasial utbildning. 

Andelen invånare med eftergymnasial 

utbildning fortsätter öka i 

Trelleborg. Mellan åren 2010-2011 

ökade andelen med 0,6 procent, 

vilket till stor del beror på inflyttning. 

Samtidigt som andelen med 

eftergymnasial utbildning ökar i 

Trelleborg så minskar det något för 

genomsnittet i Skåne. 

Trots att resultatet blir bättre för 

varje år som går är det fortfarande 

en bit kvar till måluppfyllelse 2015. 

För att ha en rimlig chans att nå 

målet måste utbildningsnivån höjas 

i större utsträckning per år. Detta 

är viktigt eftersom det med högre 

utbildningsnivå även kommer fler 

företagsetableringar till kommunen 

samtidigt som folkhälsan blir bättre. 

Idag etablerar sig företag där det 

finns tillgänglig arbetskraft. 

Kommentarer 

Ett intensivt arbete inom Trelleborgs 

kommuns gymnasieskola pågår för 

att få fler att studera på högskola 

eller universitet. Ett led i detta 

arbete har varit att öka tillgängligheten 

för studie- och yrkesvägledning, 

inventering av faktorer som leder 

till avhopp eller ej godkända betyg 

i valda kurser på vuxenutbildningen 

samt ökad individualisering av kursupplägg 

inom vuxenutbildningen. 

Inom arbetsmarknadsförvaltningen 

har studiemotiverande insatser 

genomförts inom ramen för 

navigatorcentrum. Dessutom pågår 

arbetet med det kommunala informationsansvaret 

i syfte att få fler att 

påbörja studier. 


målvärde 

indikatorer 

arbete 

Utfall 

2010 Utfall 

Vad ger företagarna 

för sammanfattande 

omdöme om 

företagsklimatet 

i kommunen? 

(sCb, nöjd 

kund Index) 

2011 

_ 68% 

Utfall skåne- 

2012 snitt 

_ 65% 

Mål 

2015 

68% 

➜ 

➜ ➜ 

Företagarnas sammanfattande 

omdöme om företagsklimatet i 

kommunen, enligt SCB Nöjd Kund 

Index senaste mätning visar på ett 

positivt resultat i jämförelse med 

Skånegenomsnittet och målvärde 

2015. 

Förklaringen ligger i kreativa 

dialoger och täta kontakter mellan 

kommunens representanter och 

företagarna i kommunen. Dessutom 

är företagarna nöjda med hur den 

strategiska utvecklingen i Trelleborg 

framskrider med bland annat 

ny motorväg, framtida pågatåg och 

ringväg. Dock finns orosmoment i 

framtiden eftersom företagarna är 

missnöjda med hur hanteringen av 

bygglovs- och tillståndshanteringen 

sker i kommunen. 

Kommentarer 

Kommunen arbetar med att få till 

täta kontakter med företagarna i 

kommunen och har tillsatt en resurs 

som har i uppgift att besöka företagen 

i kommunen för att på så vis 

stärka dialogen med näringslivet. 

Idag arbetar kommunen med sex 

företagsföreningar i dialogforum där 

aktuella frågor lyfts fram. 

Genom att bedriva en utåtriktad 

verksamhet försöker kommunen 

utvärdera företagarnas önskemål, 

vilket görs genom olika företagsenkäter 

som i sin tur används i förbättringsarbetet. 

Utöver det pågår en 

utredning med syfte att stärka företagsklimatet 

i kommunen. 


▼ 


▼ 


långsiktig hållbar 

tillväxt – miljö, 

ekonomi, infrastruktur 

trelleborgs kommun ska utvecklas 

utifrån en god miljömässig samhällsplanering 

och senast år 2015 

ska trelleborgs kommun tillhöra de 

åtta kommunerna i skåne med lägst 

påverkan på miljön. 



Sammanfattningsvis finns det goda 

förutsättningar att nå kommunfullmäktiges 

inriktningsmål år 2015. 

Trelleborgs kommun bedriver ett 

aktivt miljöarbete på många olika 

sätt. Ambitionsnivån är att vara ett 

föredöme bland de skånska kommunerna. 

Trelleborgs kommun ska senast 

2015 tillhöra de åtta kommuner i 

Skåne med lägst påverkan på miljön. 

Bildningsnämnden bidrar genom 

att utbilda barn och elever inom 

miljöområdet. Till exempel har flera 

förskolor i Trelleborgs kommun 

”grön flagg”, en miljömärkning. 

Räddningstjänsten har under året 

som gått utbildats i bättre akut miljörestvärde, 

det vill säga att snabbare 

omhänderta vid en olycka. 

Socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen 

har sett över 

pappersförbrukningen och försöker 

återvinna så mycket som möjligt. 

Vidare har socialförvaltningen även 

påbörjat ett arbete med att optimera 

tjänsteresor inom hemtjänsten. 

Tekniska förvaltningen har haft 

stort fokus på att minska andelen 

förlustel och minska vattenläckage. 

Serviceförvaltningen vidtar energiåtgärder 

för att minska utsläppen 

av växthusgaser. Inom lokalvården 


används miljöanpassade rengöringsmedel 

och inom måltidsorganisationen 

ska andelen ekologiska livsmedel 

uppgå till minst 20 procent de 

kommande åren. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 

har under 2012 deltagit i ett antal 

projekt, däribland Wetlands Algea 

Biogas projekt som syftar till att visa 

vägen till ett långsiktigt hållbart östersjöhav 

och rena stränder. Under 

året som gått inrättades Trelleborgs 

Biogascentre of Excellence, som är 

ett besöks- och utbildningscenter 

kring skånsk biogasproduktion. 

Arbetet med den fördjupade 

översiktsplanen fortgår och fokus på 

miljö-, folkhälso- och hållbarhetsfrågor 

är i centrum. Detta genom att 

bland annat skapa goda förutsättningar 

för ökad gång- och cykeltrafik 

runt inom och kring staden. 


målvärde 

indikatorer 

Livskvalitet 

Kommunens 

andel av 

återvunnet 

hushållsavfall 

Utfall 

2010 Utfall 

2011 

Utfall 

2012 

skånesnitt 

Mål 

2015 

28% 30% _ 40% 46% 

➜ 

➜ 

➜ 

Resultatet hämtas från avfallswebb 

och speglar kommunens förmåga 

att återvinna hushållsavfallet för 

att minska belastningen på miljön. 

Andelen återvunnet hushållsavfall 

visar på att det finns mycket att göra 

för att komma upp bland de åtta 

bästa kommunerna i Skåne, trots att 

resultatet förbättrats mellan 2010 

och 2011. 

Kommentarer 

Kommunfullmäktige har under hösten 

2012 beslutat om ett nytt insamlingssystem 

för avfall. Under 2012 

påbörjades matavfallsinsamling på 

frivilligbasis i flerfamiljsfastigheter 

och tanken är att detta byggs ut fullt 

under 2013. En- och tvåfamiljsfastigheter 

kommer med under 2014. 

Utöver det infördes en ny insamlingsfraktion 

för insamling av gipsskivor 

på insamlingscentralen under 

2012. Dessa aktiviteter är bidragande 

faktorer till förbättring av 

resultatet mellan åren. Ovanstående 

faktorer skapar bra förutsättningar 

att nå indikatorns målvärde senast 

2015. 


målvärde 

indikatorer 

Livskvalitet 

antal 

resor med 

kollektivtrafik 

(tusental) 

Utfall 

2010 Utfall 

2011 

Utfall 

2012 

skånesnitt 

Mål 

2015 

594,7 602,2 590,6 _ 10000 

➜ 

➜ 

➜ 

Utfallet hämtas från Skånetrafiken 

och syftar till att belysa kommunens 

arbete med att underlätta användandet 

av kollektivtrafiken för invånarna 

i Trelleborgs kommun i syfte 

att minska miljöpåverkan i samhället. 

Antal resor har minskat mellan 

2011 och 2012. Den goda utvecklingen 

som inleddes år 2010 bröts 

vid halvårsskiftet 2011 när kontanthanteringen 

upphörde. 

Kommentarer 

Kommunen har ett gott samarbete 

med Skånetrafiken och är överens 

om att fördubbla antalet resor med 

stadsbussarna. För att nå målsättningen 

har en stor del av hållplatserna 

tillgänglighetsanpassats. Nya 

hållplatser har anlagts vid Västervång 

och stortorget, förändring av 

linjesträckning har gjorts för att nå

ICA MAXI, förbättrad förstärkningstrafik 

vid högtrafik och utökning av 

antalet bussar har skett. Utöver det 

planerar Skånetrafiken att genomföra 

en marknadsföringsinsats 

under 2013 för att öka pendling med 

kollektivtrafik. 


målvärde 

indikatorer 

Livskvalitet 

Kommunens 

andel 

miljöbilar av 

totala antalet 

bilar 

Utfall 

2010 Utfall Utfall skåne- Mål 

2011 2012 snitt 2015 

_ 32% 31% 34% 39% 

➜ 

➜ 

Utfallet speglar kommunens arbete 

med miljöhänsyn genom användningen 

av alternativa drivmedel och 

bränslesnåla fordon i den egna organisationen. 

Resultatet hämtas från kommunens 

anläggningsregister och visar 

att resultatet för 2012 blev en procent 

lägre jämfört med tidigare år. 

Samma trend går att urskilja på Skånenivå 

där resultatet sjönk med 5 

procent mellan 2011 och 2012. 

Utifrån årets resultat är det inte 

troligt att målet kan uppfyllas senast 

2015. En av orsakerna kan vara att 

rådande fordonspolicy inte stämmer 

överens med branschorganisationens 

definitioner av miljöpolicy. 

Kommentarer 

Under 2013 kommer det läggas 

större fokus på miljöaspekterna vid 

byte av tjänstebilar och andra fordon 

i kommunen. n 

Finansiella mål 

Kommunfullmäktige har beslutat om fyra finansiella mål för perioden 

2011-2013. De ska spegla god ekonomisk hushållning i Trelleborgs 

kommun. Målen har uppnåtts enligt följande: 

• För kommunens totala driftverksamhet ett resultat (förändring 

av eget kapital) som motsvarar minst 2 procent av summan 

skatter och statsbidrag. 

Kommunens totala resultat inklusive jämförelsestörande poster 

uppgick 2012 till 70,4 Mkr. Det uppgår till 3,7 procent av skatter och 

statsbidrag som uppgick till 1 894,9 Mkr. 

• För kommunens totala investeringsverksamhet begränsa andelen 

nettoinvesteringar av summan skatter och statsbidrag till 

högst 10 procent för åren 2011-2013. 

Nettoinvesteringarna uppgick till 208,5 Mkr för 2012. Andelen nettoinvesteringar 

i förhållande till skatter och statsbidrag uppgick till 

11 procent och målet är därmed inte uppfyllt. 

• För kommunens totala investeringsverksamhet öka självfinansieringsgraden 

till minst 83 procent för åren 2011-2013. 

Driftresultatet för 2012 uppgick till 70,4 Mkr, avskrivningar till 

103,4 Mkr och nettoinvesteringar till 208,5 Mkr. Självfinansieringsgraden 

uppgick därmed till 83,3 procent. 

• För kommunens totala verksamhet bibehålla soliditeten vid 

lägst 60 procent för åren 2011-2013. 

Soliditeten för 2012 uppgick till 60,1 procent. Målet är uppfyllt. 

Tre av de fyra finansiella målen är uppfyllda för 2012 . 

resultat i förhållande till 

skatter och statsbidrag 

nettoinvesteringar i 

förhållande till skatter 

och statsbidrag 

➜ 

resultat 

2012 

➜ 

Mål 

2012 

resultat 

2011 

Mål 

2011 

resultat 

2010 

Mål 

2010 

skånesnitt 

2011 

3,7 % 2,0 % 3,9 % 2,0 % 2,4 % 2,0 % 3,1 % 

11,0 % 10,0 % 10,0 % 10,0 % 9,7 % 8,0 % 11,8 % 

självfinansieringsgrad 83,3 % 83,0 % 92,9 % 83,0 % 81,6 % 83,0 % 20,7 % 

➜ 

soliditet 60,3 % 60,0 % 60,3 % 60,0 % 60,4 % 59,0 % 59,3 % 

➜ 

➜ 

➜ 

➜ 

➜ 

➜ 

➜ 

➜ ➜ 




resultaträkning 

Verksamhetens intäkter 

och kostnader 

Verksamhetens nettokostnader 

inklusive finansnetto uppgick under 

året till 1 824,6 Mkr, vilket är en 

ökning med 3,8 procent. Motsvarande 

ökning mellan 2010 och 2011 

var 1,1 procent. 

Personalkostnader står för den 

största delen av kommunens kostnader, 

nämligen 58 procent. Den totala 

lönekostnaden ökade med 3,3 procent. 

Lönenivån för anställda med 

månadslön ökade med 4,3 procent. 

Både antalet tillsvidareanställda och 

visstidsanställda har ökat. Däremot 

har produktionen (antal årsarbeten) 

minskat marginellt, från 2 917 

år 2011 till 2 905 år 2012. De totala 

personalkostnaderna har ökat med 

6,6 procent mellan år 2011 och 2012. 

Löneutbetalningarna för 2012 uppgick 

till 987 Mkr. 

Skatter och generella statsbidrag 

Av kommunens totala intäkter utgör 

78 procent skatter och generella 

statsbidrag. Skatteintäkterna uppgick 

till totalt 1 471,9 Mkr under året. 

Det är 52,2 Mkr mer än 2011 och en 

ökning med 3,7 procent. Skatteintäkterna 

består av preliminär kommunalskatt 

med 1 452,4 Mkr, en 

slutavräkning för 2011 med 0,3 Mkr 

samt en prognos för slutavräkningen 

för år 2012 på 19,2 Mkr. Avräkningarna 

för åren 2011 respektive 2012 

beräknas och utbetalas utifrån principen 

om en kollektiv avräkning för 

riket som helhet och ingår därför 

inte i den ursprungliga budgeten. 

Budgetavvikelsen för skatteintäkterna 

uppgår för året till 3,7 Mkr. 

De generella statsbidragen blev 

423,1 Mkr. Det är 3,7 Mkr mer än 

föregående år. Bredvid inkomst- och 

kostnadsutjämningssystemet finns 

också sedan 2004 ett system för 


mellankommunal utjämning av LSSkostnader 

(lagen om stöd och service 

till vissa funktionshindrade). Kommunen, 

som enligt principerna för 

systemet beräknas ha en lägre egen 

standardkostnad än riksgenomsnittet, 

betalade under 2012 en avgift 

på 26,1 Mkr vilket är något lägre än 

2011. Bland de generella statsbidragen 

finns också en regleringspost 

som kan vara både positiv och negativ. 

Om regleringsposten är positiv 

eller negativ beror bland annat på hur 

de totala statsbidragen till landets 

kommuner förändras eller om regeringen 

behöver reglera förändringar 

i kommunernas ansvarsområden 

gentemot staten. År 2012 blev Trelleborgs 

regleringsbidrag 20,9 Mkr att 

jämföras med 43,2 Mkr 2011. 

Finansnetto 

Årets finansnetto blev -1,7 Mkr, 

exklusive jämförelsestörande finansiella 

poster. Kommunen har inte 

lånat så mycket som var budgeterat 

och därmed blev inte räntekostnaderna 

så höga. Inlåningsräntan uppgick 

inte heller till budgeterad nivå. 

Bland finansiella intäkter finns också 

borgensavgifter för de lån som kommunen 

borgar för åt de kommunala 

bolagen. Trelleborgs Hamn AB betalar 

ränta på lånet till kommunen som 

motsvarar den försäljning av hamnanläggningar 

som gjordes 2005. För 

lånet finns en amorteringsplan på 15 

år och räntan uppgick under 2012 till 

3,4 Mkr. 

Årets resultat 

Årets resultat blev 70,4 Mkr. Orsaken 

till att resultatet blev högre än 

budgeterat är att kommunen fått 

återbetalning av inbetalda försäkringspremier 

på 34,7 Mkr. Om det 

bortses från denna återbetalning, 

blir resultatet istället 35,7 Mkr. Det 

är en nivå som behövs för att kommunen 

ska ha en god ekonomisk 

hushållning och som är nära det 

budgeterade resultatet på 37,9 Mkr. 

Skatter och statsbidrag har totalt 

sett blivit som budgeterat. Kommunstyrelsens 

(finans) anslag för oförutsedda 

kostnader har inte utnyttjats 

till fullo och ger en positiv budgetavvikelse 

på 11 Mkr. Som jämförelsestörande 

poster redovisas reavinster 

till följd av fastighetsförsäljningar 

med 1,5 Mkr och återbetalning av 

försäkringspremier. 

Pensionskostnaderna avviker mot 

budget med totalt -4,7 Mkr inklusive 

ränta och löneskatt. Årets intjänade 

pension har blivit högre än förväntat. 

Denna kostnad beräknas som 

procent på årets lönekostnad, då 

löneavtalet blev högre än budgeterat. 

Liksom tidigare år har pensionsutbetalningarna 

blivit högre än budget. 

Detta beror på att fler väljer att 

gå i pension före 65 års ålder. 

Nämndernas resultat innebär 

en negativ avvikelse jämfört med 

budget på 11 Mkr (2011: -0,3 Mkr). 

Nämndernas resultat varierar. Sju 

nämnder redovisar positiva avvikelser 

och fem nämnder redovisar 

negativa avvikelser. Den skattefinansierade 

verksamheten har ett 

underskott på 17 Mkr och de taxefinansierade 

verksamheterna har 

ett överskott på 6 Mkr. Inom en 

nämnds ansvar kan enskilda verksamheter 

avvika väsentligt från 

budget. Dessutom finns det en del 

nämnder som fått tillskott för uppdrag 

som de ännu inte avslutat. 

Kommunstyrelsen har ett överskott 

på 8,3 Mkr. Det förklaras av 

försenade eller ännu inte påbörjade 

projekt på grund av bland annat personalvakanser, 

men också av ökade 

intäkter och statligt bidrag för under 

tidigare år nedlagda kostnader.


Samtliga avdelningar har positiva 

avvikelser till följd av personalvakanser. 

Detta har också fått till följd 

att ett antal projekt har senarelagts. 

Den fördjupade översiktsplanen 

kommer att slutföras under 2013. 

1 Mkr avsattes för medarbetarutveckling 

och har inte använts i 

avvaktan på det personalpolitiska 

programmet. Medarbetarundersökningen 

blev billigare än budget och 

det har inte varit aktuellt med någon 

förvaltningschefsrekrytering under 

året. Ekonomiavdelningens överskott 

beror också på ökade intäkter 

avseende kravverksamheten samt 

att det nya elektroniska fakturahanteringssystemet 

driftsattes senare än 

planerat. Inom avdelningen för strategi 

och kommunikation har arbetet 

med satsningen på varumärke försenats. 

Projektet E-delegationen pågår 

och beräknas vara klart under 2013. 

Ett bidrag på 1,2 Mkr har inkommit 

från Länsstyrelsen avseende de 

kostnader kommunen tidigare haft 

för projektet ”Förorenad mark Phyllaterion”. 

Årets försäkringar har blivit 

billigare än budgeterat efter att det 

nya avtalet trädde i kraft i juli 2011. 

Däremot blev de politiska kostnaderna 

för sammanträdes- och förrättningsarvoden 

dyrare än budgeterat. 

Överförmyndarnämnden redovisar 

ett negativt resultat (-0,6 Mkr) för 

2012. Trelleborgs kommun har avtal 

med migrationsverket om ensamkommande 

flyktingungdomar. När 

ungdomarna får permanent uppehållstillstånd 

har inte kommunen 

möjlighet att återsöka medel från 

migrationsverket. Underskottet 

beror i huvudsak på den ökande 

mängden ärenden som medför att 

kostnaderna för arvoden och ersättningar 

till gode män fortsätter att 

stiga. 

Valnämnden redovisade ett 

överskott på 0,1 Mkr. 

Revisorerna redovisade ett resultat 

som var något bättre än budget. 

Socialnämnden redovisar ett 

underskott för 2012 med 6,5 Mkr. 

Nämnden har fortfarande höga 

kostnader för familjehem och hem 

för vård eller boende (HVB). Tillsammans 

visar de båda verksamheterna 

ett underskott på 15,7 Mkr, 

vilket ska jämföras med 10,5 Mkr 

2011. Den fortsatt ökade ärendeinströmningen 

till IFO har inneburit 

markanta kostnadsökningar framförallt 

under juli och augusti. Som 

jämförelse kan nämnas att antalet 

placerade dygn/månad uppgick till 

drygt 600 i jan och februari, medan 

de under juli och augusti uppgick 

till 988 respektive 1 151 dygn. Ett 

intensivt arbete med att arbeta hem 

placeringar under det sista halvåret 

har dock lett till sjunkande kostnader 

och i november månad uppgick 

antalet dygn till 717. Ovan nämnda 

ökning står både att finna i placeringar 

av barn & unga samt vuxna 

missbrukare. Kostnaderna för barn 

och ungdomar placerade i familjehem 

har ökat jämfört med föregående 

år. Denna ökning inkluderar 

arvodesökningen för 2012 och 

beaktat denna så ligger kostnaderna 

inom familjehemsverksamheten på 

en ganska stabil nivå. Utöver detta så 

visar även de externa placeringarna 

inom psykiatrin på ett underskott på 

1,4 Mkr. 

Vård och omsorg om äldre resulterade 

i ett överskott motsvarande 5,9 

Mkr. Nämnden har fått stimulansmedel 

för sitt deltagande i ett statligt 

projekt riktat mot demensvård. 

Avgifterna för hemtjänst har blivit 

högre än budget. Köp av externa 

korttidsplatser och externa boendeplatser 

har minskat och en stramare 

biståndsbedömning inom hemvårds- 

verksamheten har inneburit lägre 

kostnader. Inom LSS-verksamheten 

finns en negativ avvikelse mot budget 

med cirka 600 tkr. Den största 

avvikelsen finns inom verksamheten 

personlig assistans som resulterade i 

ett underskott på 3,1 Mkr. Nämnden 

har även fått budgettillskott för ökade 

kostnader för nytt LSS-boende. Detta 

boende är inte färdigställt. Administration/nämnd 

redovisar ett positivt 

resultat i likhet med de gemensamma 

verksamheterna för LSS och äldre där 

överskottet blev 3,3 Mkr. 

Bildningsnämndens resultat 

för året är -3,8 Mkr jfr med budget. 

Resultatet av 2012 års lönerörelse 

blev 5,7 Mkr högre än budgeterat. 

Verksamheten förskola redovisar 

ett underskott på -7,4 Mkr. Den 

största orsaken till underskottet är 

högre personalkostnader än budgeterat 

(6,0 Mkr) delvis beroende på 

nämndens beslut om förstärkning 

med 2,8 Mkr i förskolan. Insatser, 

till viss del utöver budget, har gjorts 

för barn i behov av särskilt stöd. 

Verksamheterna fritidshem, förskoleklass 

och grundskola har överskott. 

Färre barn har funnits i verksamheten 

och är färre än beräknat i 

den befolkningsprognos som låg till 

grund för budgeten. 

Verksamheten särskola redovisar ett 

mindre underskott. Ett lyckosamt 

omställningsarbete, som behövdes 

till följd av kraftigt minskat elevantal, 

har genomförts. Dessutom 

har en ökning av elever från andra 

kommuner till gymnasiesärskolan 

bidragit till ett tillfredsställande 

totalt resultat. Gymnasieverksamheten 

gör ett överskott på 1,4 Mkr då 

verksamheten har haft positiva elevströmningar 

för interkommunala 

elever. Verksamheten vuxenutbildning 

redovisar ett överskott på 0,9 

Mkr beroende på att verksamheten 


▼ 


▼ 


har haft färre elever än budgeterat. 

Verksamheten SFI har haft större 

verksamhet, vilket ökat intäkterna. 

Nämndens beslut om skolskjuts åt 

alla som innebär att alla elever får 

skolskjuts oavsett vilken skola de 

väljer, har ökat kostnaderna utöver 

budget. Inom administrationen är 

kostnaderna lägre än budgeterat till 

följd av effektivisering och personalvakanser. 

Kulturnämnden har ett underskott 

på 0,5 Mkr. Resultatet varierar 

mellan verksamheterna, men kan i 

stora drag sammanfattas med högre 

kostnader till följd av löneavtalet, 

tillkommande kostnader vid renoveringen 

av biblioteket samt underskott 

för verksamheten vid Trelleborgen. 

Fritidsnämnden har ett positivt 

resultat på 0,2 Mkr. Ungdomsenhetens 

positiva avvikelse beror på 

lägre personalkostnader. Badhuset 

har, precis som övriga enheter tillsammans, 

ett resultat i nivå med 

budget. 

Arbetsmarknadsnämnden har 

ett resultat som stämmer med budgeterat. 

Nämnden har haft högre 

intäkter (+3,8 Mkr), främst till 

följd av att verksamheten har drivit 

många projekt. Intäkterna kommer 

främst ifrån AMS, Migrationsverket, 

Europeiska socialfonden, 

Länsstyrelsen och Samordningsförbundet. 

Verksamhetskostnaderna 

totalt visar på ett underskott jämfört 

med budget på 5,8 Mkr. Orsakerna 

till detta underskott är kostnader 

för ensamkommande ungdomar på 

3,3 Mkr. Dessa kostnader återsöks 

från Migrationsverket och återfinns 

som ökade intäkter ovan. Kostnaderna 

för försörjningsstöd är 3,2 

Mkr högre än budgeterade för 2012. 

Kostnaderna för SFI översteg budgeten 

med 0,8 Mkr. Introduktions- 


ersättningen uppvisar ett överskott 

på 2,4 Mkr. 

Samhällsbyggnadsnämnden uppvisar 

ett resultat på +0,4 Mkr. Eftersom 

nämnden erhållit budget för 

uppdrag som inte är färdigställda 

är det egentliga resultatet -1,9 Mkr. 

Den enskilt största faktorn till årets 

negativa resultat är minskade intäkter 

om cirka 3,5 Mkr jämfört med 

budget. Detta underskott har i viss 

mån balanserats av ett överskott vad 

gäller personalkostnader med 1 Mkr 

på grund av vakanser. 

Servicenämndens redovisade 

resultat uppgår till ett underskott på 

14,3 Mkr. Resultatet består i stora 

delar av underskott inom verksamheterna 

måltidsservice (11,3 Mkr) 

och den fastighetstekniska avdelningen 

(3,2 Mkr). Resultatet inom 

måltidsservice beror på ofinansierade 

ledningstjänster, dyrare livsmedelsinköp, 

livsmedelskontroller 

och ökade kostnader för förbrukningsmaterial 

och förbrukningsinventarier. 

Därutöver har verksamheten 

under 2012 uteblivna intäkter på 

6,3 Mkr. Fastighetstekniska avdelningens 

underskott beror bland 

annat på uteblivna hyresintäkter för 

ett antal fastigheter, ökade kostnader 

för driftmedia och uppvärmning. 

Detta har till viss del balanserats av 

lägre kostnader för underhåll. 

Tekniska nämnden har ett 

överskott på 5,9 Mkr jämfört med 

budget. Nämndens skattefinansierade 

verksamhet har ett underskott. 

De har också fått budgettillskott för 

driftprojekt som inte har färdigställts 

under 2012. Det innebär att 

det egentliga underskottet för den 

skattefinansierade verksamheten 

uppgår till 4,3 Mkr. Underskotten 

finns i huvudsak inom två verksamheter. 

Inom parkverksamheten har 

en rad kraftfulla åtgärder för anpass- 

ning till budget, såsom översyn av 

avdelningens arbetsmetoder, resursutnyttjande, 

avtal och kontrakt samt 

status och kostnader för maskiner 

och fordon genomförts. Merparten 

av kostnaderna inom småbåtshamnarna 

utgörs av utökad muddring 

i hamnarna samt utbyte av förtöjningsstolpar 

i Skåre och Gislövs 

hamn. 

Resultatet för taxefinansierad 

verksamhet blev ett överskott mot 

budget på 6,1 Mkr. De avdelningar 

som uppvisar överskott är elnätsverksamhet 

5,6 Mkr och avfall och 

återvinningsavdelningen 3,9 Mkr. 

VA-avdelningen uppvisar däremot 

ett underskott på 3,4 Mkr. Taxan för 

elnätsverksamheten höjdes 2012- 

04-01, vilket innebar en höjning 

med 9,0 procent och en högre intäkt 

avseende brukaravgifterna med 6,1 

Mkr jämfört med 2011. I underskottet 

inom VA-avdelningen återfinns 

bland annat oförutsedda kostnader 

för arbete med ersättningsborra i 

Klagstorp motsvarande kostnader 

för VA-plan samt arbete med åtgärder 

för att förebygga nya översvämningar. 

Mycket arbete har också 

ägnats åt åtgärder och information 

avseende dikningsföretagen. Vid 

avfalls- och återvinningsavdelningen 

har mycket tid lagts på att ta fram 

informationsmaterial och att vidta 

andra förberedelser för införandet 

av det nya insamlingssystemet för 

matavfall. n




balansräkning 

den totala balansomslutningen 

uppgår till 2 496,3 Mkr, vilket 

är en ökning sedan föregående 

års bokslut med 120,0 Mkr. 

Avstämning av balanskravet 

Trelleborgs kommun uppfyller 

balanskravet som gäller enligt Kommunallagen. 

Det behövs ett bättre 

resultat än +/- noll för att uppnå vad 

lagen menar med god ekonomisk 

hushållning. Balanskravet ska uppfattas 

som ett golv och inte ett tak. 

Sveriges Kommuner och Landsting 

rekommenderar kommunerna att 

ha ett resultat som motsvarar två 

procent av skatter och statsbidrag. 

Ett positivt resultat behövs dels för 

att värdesäkra anläggningstillgångar 

och pensioner, dels för att finansiera 

en del av de investeringar som görs. 

Vid avstämning av om balanskravet 

uppfylls ska resultatet regleras för 

de poster där kommunen gör avsteg 

från god redovisningssed samt för 

händelser av engångskaraktär, som 

till exempel realisationsvinster till 

följd av fastighetsförsäljningar. 

Avstämning av 

balanskrav (tkr) 2012 2011 2010 

resultat enligt 


70 392 70 831 42 780 

avgår realisationsvinster 

vid 

fastighetsförsäljningar 

-2 556 -36 849 -4 177 

Justering för 

ränta o löneskatt 

rIPs07 

0 12 621 0 

Justerat resultat 67 836 46 603 38 603 

Det justerade resultatet för Trelleborg 

uppgick 2012 till 3,6 procent av 

summan skatter och statsbidrag. 

Soliditet 

Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna 

som kommunen finansie- 


rat med eget kapital. Soliditeten är 

oförändrad jämfört med 2011 och 

uppgår till 60,3 procent. Skånesnittet 

för 2011 var 59,3 procent. Kommunens 

resultat har tillfört eget 

kapital 70,4 Mkr. 

Kommunen redovisar den pensionsskuld 

som uppkommit före 

1998 som ansvarsförbindelse utanför 

balansräkningen. Kommunens 

soliditet inklusive pensionsförpliktelser 

uppgår till 22,9 procent. Motsvarande 

Skånesnitt för 2010 var 

23,3 procent. 

Likviditet 

Kommunens likvida medel uppgick 

vid årsskiftet till 92,9 Mkr. Föregående 

år var likviditeten 21,9 Mkr. 

Ökningen har skett genom upplåning. 

Förändringen av likvida medel 

framgår av finansieringsanalysen. 

Långfristig upplåning 

Kommunfullmäktige i Trelleborg har 

sedan 2004, i samband med beslut 

om investeringar, beslutat att finansiera 

delar av dessa med upplåning. 

En del av upplåningen sker för 

medfinansiering och förskottering 

av Trelleborgsbanan. Upplåningen 

följer kontinuerligt reviderad likviditetsplanering. 

Placering av lånen 

har gjorts med olika kredit- och räntebindningstider, 

som finanspolicyn 

föreskriver. 

Kommunens totala långfristiga 

skuld uppgick 2012-12-31 till 372 

Mkr, varav långfristig upplåning 

263,7 Mkr. Under 2012 har lån 

amorterats med 2,5 Mkr. Upplåningsvolymen 

uppgick till 90 Mkr 

totalt. Lån på 30 Mkr som förföll till 

betalning har omsatts till nytt lån. 

Från och med 2003 redovisas de 

finansiella leasingavtalen som långfristig 

upplåning och dessa uppgår 

vid årsskiftet till 3,7 Mkr. Beräknade 

amorteringar under 2013 på 

32,5 Mkr samt 2,5 Mkr avseende de 

finansiella leasingavtalen, har överförts 

till kortfristiga skulder. 

I långfristiga skulder ingår även 

periodiserade anslutningsavgifter 

för VA och elnät med totalt 108,4 

Mkr. Dessa periodiseras över 50 

respektive 25 år och redovisas som 

långfristiga skulder. 

Förändring av långfristig skuld (inkl 

anslutningsavgifter) 

Långfrisga skulder (Mkr) 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

2008 2009 2010 2011 2012 

Finansiella placeringar 

Utvecklingen av kommunens finansiella 

placeringar under året har följt 

utvecklingen på marknaderna i världen. 

Kommunens långsiktiga värdepappersportfölj 

har minskat med 5 

Mkr sedan årsskiftet, vilket motsvarar 

8 procent (föreg. år +2,6 procent). 

I november 2006 rebalanserades 

portföljen för den långsiktiga placeringen 

enligt kommunens finanspolicy, 

dvs. med 30 procent svenska 

aktier, 20 procent globala aktier och 

50 procent svenska räntebärande 

värdepapper. Sedan dess har placeringen 

ökat med 11,9 Mkr, dvs. med 

22 procent. Svenska räntebärande 

värdepapper har ökat med 29,5 procent, 

vilket är 3 procent sämre än 

index. Den svenska aktieplaceringen 

har ökat med 27,6 procent. Detta är 

1,5 procent mer än index. Globala


aktiefonden har sjunkit med 6,5 

procent som är 12 procent mindre 

än index. 

Långfristiga 

placeringar externa 

kapitalförvaltare (tkr) 

svenska räntebärande 

värdepapper 

Bokfört 

värde 

Marknadsvärde 

31 209 36 124 

svenska aktier 17 102 20 460 

globala aktier 8 097 10 142 

Summa långfristiga 

placeringar 

56 408 66 726 

Medfinansiering av statlig 

infrastruktur 

Banverket, Trelleborgs kommun, 

Vellinge kommun, Malmö stad, 

Region Skåne samt Vägverket ingick 

den 22 juni 2009 avsiktsförklaring 

avseende kapacitetsförstärkning av 

Trelleborgsbanan för att möjliggöra 

regionaltågstrafik. Banverket och 

Vägverket har numera upphört som 

självständiga myndigheter och ingår 

istället i nybildade Trafikverket. Parterna 

kom den 22 oktober samma år 

överens om att avsiktsförklaringen 

skulle ses som ett genomförandeavtal. 

Trelleborgs kommun har tillsammans 

med Vellinge kommun och 

Region Skåne fattat beslut om att 

medfinansiera kapacitetsförstärkningen 

samt att förskottera medel 

till denna. Medfinansieringen för 

dessa tre parter uppgår totalt till 175 

Mkr, varav Trelleborgs kommun ska 

stå för 58 Mkr fördelat på 2011 och 

2012. Under 2012 har 21 Mkr betalats 

in. Beloppet har bokförts som 

finansiell anläggningstillgång. Enligt 

redovisningsrekommendation så ska 

anläggningstillgången lösas upp/skrivas 

av på 25 år. Det innebär att 2,3 

Mkr har resultatförts i årets bokslut. 

Förskottering av statens andel är 

för Trelleborgs del 125,5 Mkr förde- 

lat på åren 2012-2015. Under 2012 

har kommunen betalt in 6 Mkr. Förskotten 

ska återbetalas när medel 

finns tillgängliga i Trafikverkets 

budget. Förräntning och ersättning 

för kostnadsutveckling mellan byggtidpunkt 

och utbetalningstidpunkt 

medges inte. 

Eget kapital 

Kommunens egna kapital uppgår 

till 1 504,1 Mkr. Anläggningskapitalet 

utgör 1 804,3 Mkr, vilket är en 

ökning under 2012 med 26,9 Mkr. 

Rörelsekapitalet är negativt och 

uppgår till 150,5 Mkr. Det har under 

2012 förbättrats från 176,1 Mkr. Att 

kommunen kan ha ett negativt rörelsekapital 

beror på att det bland de 

kortfristiga skulderna finns skulder 

som inte kommer att betalas under 

kommande år. Som exempel kan 

nämnas semesterlöneskulden som i 

detta bokslut uppgår till -88,3 Mkr. 

De närmsta åren kommer semesterlöneskulden 

att minska eftersom en 

stor del av skulden berör de personer 

som är födda på 1940-talet och 

som snart ska gå i pension. 

Pensionsförpliktelser och 

pensionsmedel 

Från och med 1998 ska större delen 

av kommunens pensionsskuld redovisas 

enligt den så kallade blandmodellen 

såsom ansvarsförbindelse 

utanför balansräkningen. Denna del 

är viktig att beakta ur risksynpunkt, 

eftersom skulden ska finansieras de 

kommande 50 åren. De närmaste 

åren förväntas antalet pensionsavgångar 

öka väsentligt. De ökade pensionsutbetalningarna 

kommer då att 

påverka kommunens kostnader. 

Pensionsbeloppen redovisas inklusive 

löneskatt på 24,26 procent. 

pensionsförpliktelser 

(tkr) 2012 2011 2010 

avsättningar 150 029 146 587 119 590 

ansvarsförbin 

delse 

(pensionsskuld 

före 

1998) 

933 176 937 897 853 421 

Finansiella 

placeringar 

(bokfört 

värde) 

-56 408 -55 297 -54 574 

Totala 

förpliktelser/ 

finansiella 

placeringar 

1 026 797 918 437 959 022 

realisationsvinster/ 

förluster 

under året 

318 142 1 118 

Senast avlästa aktualiseringsgrad var 

96,0 procent. 

Investeringar 

Investeringarna uppgår under 2012 

till 208 Mkr (183,8 Mkr), varav 55,1 

Mkr för de taxefinansierade verksamheterna 

elnät, renhållning samt 

vatten & avlopp. Större investeringar, 

som färdigställts under året, 

återredovisar nämnderna till kommunfullmäktige 

i särskilda ärenden. 

Trelleborgs museum flyttade 

under hösten år 2009 till nya lokaler 

i Trelleborg. Utställningar samt 

personal samsas nu vid Stortorget 

och samlingarna, som tidigare varit 

spridda på flera olika lokaler samlades 

i ett stort föremålsmagasin. 

Tingshuset har byggts om för den 

nya verksamheten. Både flytten och 

speciallösningar, inredning, teknik, 

belysning m.m. har museet genomfört 

själv. Detta gäller såväl museibyggnad 

som magasin. Projektet 

Stadshistorisk utställning har avslutats. 

”Stadslifv” berättar engagerande 

och pedagogiskt om Trelleborgs his- 


▼ 


▼ 


toria, allt ifrån slutet av 600-talet då 

den första bosättningen börjar breda 

ut sig och fram till mitten av 1900talet. 

Förhållandevis få byggprojekt har 

färdigställts. Under slutet av 2011 

blev ett antal projekt klara och några 

kommer att vara färdiga under 2013. 

Överklagandeprocesser av bygglov 

och upphandlingar har medfört förseningar 

i projekten LSS-boende 

Knasten och konstgräsanläggning i 

Smygehamn. Hittills upparbetade 

utgifter för planen i Smygehamn 

är 6,5 Mkr och upphandling av 

konstgräs pågår. Ett antal mindre 

investeringsprojekt färdigställdes 

dock under året som till exempel 

ombyggnad av Villan/Skarpskytten, 

montage av utrymningstrappor 

på förvaltningshus Öst, montage av 

fallskydd på ett stort antal skol- och 

förskolefastigheter, HIN-relaterade 

åtgärder. Ett antal av kommunens 

kök i skolorna byggs om. I Pilevallsskolan 

pågår ombyggnad och projektering 

har gjorts för att bygga om 

Klagstorps skola. 

Gislövs småbåtshamn har byggts 

ut med 35 nya båtplatser. C B Friisgatan/Stortorget 

har byggts om med 

ny gång- och cykelväg, installation av 

toalett på Stortorget samt ny gatubelysning. 

En cirkulationsplats Hedvägen/väg 

108 har byggts för bättre 

framkomlighet och högre trafiksäkerhet. 

Dalabadet har fått nya fräscha 

toaletter. Generationsparken, med 

skatepark och motionsredskap för 

äldre, har blivit ett populärt tillskott 

i centrum. Elanslutningar har gjorts 

för att erbjuda samtliga fartygstyper 

anslutning till el när de ligger i land. 

Avloppsreningsverket har byggts 

ut för ökad kapacitet. Dessutom har 

miljödammar anlagts. 

Utbyggnaden av Västra Ringvägen 


norrut mot väg 108 och Hedvägens 

förlängning ut till E6 vid Maglarps 

cirkulationsplats invigdes under 

året. Den gynnsamma väderleken 

som rådde under byggtiden gjorde 

att trafiken kunde släppas på cirka 

tre månader före utsatt datum. Den 

totala utgiften för vägutbyggnaden 

kommer att överstiga budget med 

cirka 11 Mkr på grund av oförutsedda 

ändrings- och tilläggsarbeten. 

Trafiksäkerhetsåtgärder är en prioriterad 

verksamhet och åtgärder på 

cirka 3,0 Mkr har genomförts. 

Fastigheterna i Stora Beddinge, 

Bonnalösa samt Simlinge/Stora Isie 

har anslutits till det kommunala VAledningsnätet. 

Utbyggnad av dagvattensystemet 

i östra delen av Trelleborgs centralort 

har påbörjats. Syftet är att höja 

kapaciteten på dagvattennätet i de 

östra delarna och därigenom undvika 

problem vid eventuella havsvattenhöjningar. 

Arbetet ska vara 

avslutat 2013. 

Som en förberedelse inför kommande 

avlastning av Västra fördelningsstationen 

pågick en omfattande 

utbyggnad av 10 kV-nätet, 

i samband med vägutbyggnaden. 

Arbetet är en del i den framtida ringmatningen 

runt staden för att optimera 

säkerhet och tillgänglighet i ett 

väl fungerande elnät. 

Årets investeringsbudget uppgick 

till 370,3 Mkr. Det har investerats 

för 208 Mkr. Avvikelsen beror på 

flera faktorer. Ett antal projekt har 

kommunfullmäktige fattat beslut 

om under slutet av 2012, som till 

exempel energiinvesteringar. För 

rådhusets ombyggnad, så har förändringar 

av organisation och planerna 

för centralstationen medfört 

att underlaget för investeringen 

behövde uppdateras. Investeringen 

i Klagstorps skola har varit föremål 

för återremittering. Dessutom tar 

stora investeringsprojekt lång tid 

att genomföra, eftersom processen 

består av flera steg. Projekt som är 

försenade eller pågående är bland 

annat Rådhusets ombyggnad (34 

Mkr), uppförande av gruppbostäder 

LSS (11 Mkr), Klagstorps förskola 

(21 Mkr), ventilationsanläggning (10 

Mkr), energisparprojekt (19 Mkr) 

samt dagvattenprojekt (9 Mkr). 

Nettoinvesteringar (Mkr) 

Nettoinvesteringar (Mkr) 

Finansiering av investeringar 

Kommunen finansierar investeringarna 

genom likvida medel, som 

uppstår genom överskott i resultaträkningen 

och avskrivningar samt 

eventuell försäljning av anläggningstillgångar 

eller externa lån. Kommunens 

investeringar 2012 har i stort 

sett finansierats med egna medel 

(resultat och avskrivningar) 173,7 

Mkr och resterande del med medel 

från försäljning av anläggningstillgångar 

och upplåning. n 

250 

200 

150 

100 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

50 

0 

2008 2009 2010 2011 2012 

Finansiering av investeringar av investeringar (Mkr) 

2008 2009 2010 2011 2012 

Likvidtet 

Lån 

Försäljning 

Avskrivningar 

Resultat


Finansiella nyckeltal 

Kommunfullmäktige har beslutat 

om finansiella mål för 2012. Samma 

mål gäller för 2013-2015. Ett av dessa 

mål är att resultatet minst ska uppgå 

till 2 procent av summan skatter och 

statsbidrag. Det är ett riktvärde som 

används av många kommuner som 

ett mått på god ekonomisk hushållning. 

För 2012 uppgick det totala 

resultatet för Trelleborgs kommun 

till 3,7 procent av skatter och 

statsbidrag. Föregående år uppgick 

samma nyckeltal till 3,9 procent. I 

resultatet ingår jämförelsestörande 

poster och exklusive dessa är nyckeltalet 

1,8 procent. 

Under året tog kommunens 

löpande driftverksamhet 96,2 procent 

av skatter och statsbidrag i 

anspråk. Verksamhetens nettokostnader 

har ökat med 4,0 procent 

under 2012. Utan jämförelsestörande 

poster är ökningen 4,1 procent. 

Det kan jämföras med skatter 

och statsbidrag som ökade med 3,7 

procent i förhållande till 2011 års 

nivå. En ökningstakt för verksamhetens 

nettokostnader bör ligga i 

nivå med hur mycket skatter och 

statsbidrag ökar. 

Förändringen av verksamheternas 

nettokostnader påverkas av 

olika beslut, vilket inverkar på jämförelserna 

mellan åren. Redovisade 

nyckeltal görs totalt för kommunen. 

Under femårsperioden har ett antal 

större förändringar skett och dessa 

behöver man ta hänsyn till vid jämförelse 

över tiden. Som exempel 

kan nämnas resultatförändringar 

mellan åren för de taxefinansierade 

verksamheterna och olika jämförelsestörande 

poster. 

Kommunen har haft en hög 

investeringsvolym under 2000-talet. 

Denna har minskat under de senaste 

åren. Investeringarna uppgick under 

året till 11 procent av skatter och 

statsbidrag. Sedan 2005 har investeringarna 

till viss del finansierats 

med lån. Under 2012 har merparten 

av investeringarna finansierats med 

egna medel, det vill säga avskrivningar 

och resultat. Kommunens 

soliditet följer det finansiella målet 

och ligger vid årsskiftet på 60,1 procent, 

vilket är ungefär samma nivå 

som 2011. 

Kommunens likvida medel har 

ökat och uppgår vid årsskiftet till 

100,1 Mkr. Kommunen har därutöver, 

för att säkerställa tillgång till 

likvida medel, en checkkredit på 60 

Mkr. Balanslikviditeten, korta tillgångar 

i förhållande till korta skulder, 

har förbättrats jämfört med 

2011 och ligger på en för kommuner 

tillfredsställande nivå. 

Under 2012 har nya lån på 90 Mkr 

upptagits. Kommunens låneskuld 

uppgick 2012-12-31 till 292,5 Mkr, 

exklusive leasingskulden. Denna 

redovisas som lån och uppgick vid 

årsskiftet till 6,3 Mkr. I enlighet med 

amorteringsplanerna har kommunen 

under 2012 amorterat 32,5 Mkr. 

De senaste åren har kommunfullmäktige 

beslutat om borgensåtaganden 

för ett antal av kommunens 

helägda bolag. Verkställda borgensåtagande 

har under femårsperioden 

ökat till 1 430,8 Mkr. 

Jämförelse med Skåne 

En analys av hur Skånes kommuner 

har utvecklats finansiellt under 

2009-2011 har genomförts. Analysen 

innehåller bland annat fyra 

perspektiv som är viktiga när en 

kommuns ekonomi analyseras. 

De fyra perspektiven är långsiktig 

handlingsberedskap, kortsiktig 

handlingsberedskap, riskförhållande 

samt kontroll över den finansiella 

utvecklingen. Skånes kommuner 

har, i jämförelse med snittet i riket, 

bra resultat och finansiell ställning. 

Trelleborg bedöms i rapporten som 

en kommun med stark finansiell 

ställning och med ett resultat som 

under perioden varit starkt. 

Trelleborgs kommun bedöms ha 

en stark finansiell ställning, då soliditeten 

inklusive pensionsskulden, 

som redovisas som ansvarsförbindelse 

utanför balansräkningen, uppgår 

till över 20 procent. Det finansiella 

resultatet bedöms också som 

starkt. Jämfört med föregående års 

rapport har Trelleborgs kommuns 

position förbättrats. Under den 

senaste treårsperioden finns Trelleborg 

bland de kommuner vars resultat 

varit högre än 2 procent av verksamhetens 

bruttokostnader. 

Trelleborgs finansiella profil ligger 

i denna analys på snittet i Skåne och 

nyckeltalet Resultat före extraordinära 

poster är bättre än snittet. Det 

ska särskilt noteras de jämförelsestörande 

poster som påverkat kommunens 

resultat under perioden. 

År 2009 uppnåddes det finansiella 

målet nästan på grund av ett flertal 

engångsposter som till exempel 

återbetalning av försäkringspremier 

för FORA-försäkringen. 2010 hade 

kommunen ett resultat som översteg 

det finansiella målet, främst till följd 

av tillfälligt konjunkturstöd. 2011 

blev resultatet högre än det finansiella 

målet bland annat till följd av 

stora reavinster efter exploatering 

av bostadsområden. 

I perspektivet Risk, som är summan 

av nyckeltalen primärkommunal 

skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar 

och kassalikviditet, ligger 

Trelleborgs kommun sämre än snittet 

i Skåne. Det beror på att nyckeltalen 

kassalikviditet och finansiella 


▼ 


▼ 


resultat och kapacitet 2012 2011 2010 2009 2008 2007 

resultat i förh till skatt och statsbidrag (%) 3,7 3,9 2,4 1,6 2,1 2,7 

nettokostnadsandel (%) 96,2 95,3 97,6 98,2 97,5 97,1 

nettokostnadsutveckling (%) 3,8 0,9 4,7 3,7 6,9 7,1 

Förändring skatteintäkter (%) 3,5 4,1 3,5 1,3 4,7 6,1 

Finansnetto (Mkr) -1,7 -10,9 0,5 -4,0 -7,8 -2,9 

nettoinvesteringar (Mkr) 208,5 183,8 172,3 165,8 174,0 219,7 

Investeringar i förhållande till skatt och statsbidrag (%) 11,0 10,0 9,7 9,8 10,6 14,0 

självfinansieringsgrad (%) 83,3 92,9 81,6 70,6 69,8 54,4 

soliditet (%) 60,1 60,3 60,4 59,3 59,1 60,6 

risk och kontroll 

balanslikviditet (%) 68,5 62,4 55,2 63,6 78,5 74,7 

borgensåtagande (Mkr) 1 430,8 1 380,5 1 340,5 1 326,2 1 259,4 1 171,6 

budgetavvikelse, resultat 2 (Mkr) 32,5 67,6 42,5 -2,0 18,0 41,2 

samtliga nyckeltal är beräknade inklusive jämförelsestörande poster. 

nettotillgångar har lägre värde. En 

låg kassalikviditet är i dagsläget 

ingen risk för Trelleborgs kommun. 

Genom medlemskapet i Kommuninvest 

tillförsäkras kommunen 

lån med kort varsel. Dessutom har 

kommunen en checkkredit på 60 

Mkr kopplat till avtalet om koncernbank. 

Trelleborgs kommun har inte 

samma nivå på finansiella nettotillgångar 

som snittkommunen. Trelleborgs 

kommun har tillgångar i de 

bolag och verksamheter, som flera 

kommuner har valt att avyttra. Detta 

kapital har dessa kommuner bland 

annat placerat i finansiella tillgångar. 

Kommunens resultat 2012 uppgår 

till 3,9 procent av skatter och statsbidrag. 

Den finansiella ställningen är 

god med en soliditet inklusive pensionsförpliktelser 

på 22,9 procent. 

Kommunens kassalikviditet har förstärkts 

under 2012. 

När det gäller finansiell ställning 

bedöms Trelleborgs kommun 

ha en stark finansiell ställning, då 

soliditeten inklusive pensionsskulden, 

som redovisas som ansvarsförbindelse 

utanför balansräkningen, 


uppgår till över 20 procent. 

Under den period som kommunerna 

analyserats har det varit en 

stor förändring av de ekonomiska 

förutsättningarna för kommunerna. 

Ett flertal av kommunerna i Skåne 

valde att göra neddragningar i verksamheten 

och när beslut om ytterligare 

konjunkturstöd erhölls har 

dessa medel inte använts. Det är 

en av faktorerna som gör att många 

kommuner haft särskilt goda resultat. 

Trelleborgs kommuns resultat har 

varit mellan en och två procent av 

verksamheternas kostnader. Ett av 

de finansiella mål kommunfullmäktige 

beslutat om är att resultatet ska 

uppgå till två procent av skatter och 

statsbidrag. Detta mål har uppnåtts 

under perioden. Det nyckeltal som 

används i rapporten ger en något 

sämre bild för Trelleborgs kommun 

eftersom finansnettot är sämre än 

kommunerna i jämförelsen. 

Trelleborgs finansiella profil, som 

är sämre än snittet i Skåne, ger inte 

Trelleborg lika stor möjlighet att 

möta kriser och besluta om särskilda 

satsningar som de kommuner som 

har en bättre finansiell ställning. 

Samtidigt har Skånes kommuner, 

i jämförelse med snittet i riket, bra 

resultat och stark finansiell ställning. 

Trelleborg bedöms i rapporten som 

en kommun med stark finansiell 

ställning och med ett resultat under 

2009-2011 som varken varit starkt 

eller svagt. Kommunens resultat 

2012 uppgår till 3,7 procent av skatter 

och statsbidrag. Den finansiella 

ställningen är god med en soliditet 

inklusive pensionsförpliktelser på 

20,9 procent. Det finns förutsättningar 

att kommunens finansiella 

utveckling är bättre jämfört med 

Skånes kommuner vid nästa analys. 

n


sammanställd redovisning 

Begreppet sammanställd redovisning 

är närmast synonymt med 

koncernredovisning och tillkom 

med den kommunala redovisningslagen. 

Syftet är att ge en 

samlad bild av kommunens och 

de kommunala bolagens verksamhet 

och ekonomiska ställning. 

Den sammanställda redovisningen 

i aktiebolagslagen och i offentlig 

verksamhet har delvis olika syften. 

När det gäller kommuner vill man 

med den sammanställda redovisningen 

visa det totala åtagandet som 

kommunen har. Detta kan läggas 

till grund för analyser och ge ökade 

möjligheter till styrning av kommunens 

ekonomi oavsett om den 

bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. 

Trelleborgs kommun bedriver 

verksamheter både i förvaltnings- 

och bolagsform. Trelleborgs kommun 

och bolag, i vilka kommunen 

har ett bestämmande eller väsentligt 

inflytande, omfattas av den sammanställda 

redovisningen. 

Trelleborgs kommuns (moderföretagets) 

bokförda värden på aktier 

i dotterföretagen har eliminerats 

mot dotterföretagens egna kapital 

enligt förvärvsmetoden. Tillgångar 

och skulder samt intäkter och 

kostnader mellan företagen i den 

sammanställda redovisningen har 

eliminerats. I den sammanställda 

redovisningen har endast bolag 

medtagits, där kommunen har mer 

än 20 procents ägande. Detta följer 

årsredovisningslagens definition av 

betydande inflytande (1 kap 5 §), 

vilket anses föreligga om ett företag 

innehar minst 20 procent av rösterna 

i en annan juridisk person. 

Under 2008 startade det sociala 

företaget Jobb Service Syd, som är 

en fristående ekonomisk förening 

och som ägs av dess medlemmar. 

Kommunen är en av dessa medlemmar 

och har röstmajoritet, men är 

inte majoritetsägare. Jobb Service 

Syd räknas som intresseföretag till 

kommunen och ingår inte i den 

sammanställda redovisningen. 

Trelleborgs Hamn AB 556008 

2413 (100 procent) 

Bolaget bildades 1999 genom sammanslagning 

av Trelleborg Terminal 

AB och Trelleborgs Hamn. Sedan 

början av 2005 ägs Trelleborgs 

Hamn AB till 100 procent av Trelleborgs 

kommun. Bolaget bedriver 

hamn- och terminalverksamhet 

i Trelleborgs hamn, som är en av 

Skandinaviens största RoRo- och 

färjehamnar. Bolagets verksamhet 

är uppdelad i tre områden; hamn, 

hantering och fastighetsförvaltning. 

Vid utgången av 2012 fanns fem färjeförbindelser; 

en till Sassnitz, två 

till Rostock, en till Travemünde och 

en till Swinoujscie. I övrigt tillhandahåller 

hamnen hantering av spannmål, 

gödning, olja, styrén samt 

lagerhållning i egen terminal. 

Utbyggnaden enligt ”Vision 

2010/2015” startade under 2011. 

Syftet med utbyggnaden är att möta 

marknadens krav på längre och bredare 

fartyg. Med en större vändbassäng 

och fördjupad inseglingsränna 

ökar säkerheten för fartygen. Samtidigt 

kan reningsverk sättas på fartygen 

och därmed ge en bättre miljö. 

Under 2012 har all sten till utbyggnaden 

levererats till hamnen, mestadels 

via båttransporter från Halland. 

Muddring av vändbassängen har 

påbörjats enligt plan. Enligt visionen 

erhölls under året tillstånd av ägaren 

att påbörja utbyggnad av färjeläge 10. 

I miljödomen fastställdes att Trelleborgs 

hamn ska kunna erbjuda 

elanslutning till fartyg som ligger i 

hamnen och dessa anslutningar är 

klara att använda vid samtliga färjelägen. 

Spillvattenmottagningen är 

färdigställd vid samtliga färjelägen. 

Nettoomsättningen uppgick 

till 197, 5 Mkr (202,9 Mkr). Kostnaderna 

minskade något jämfört 

med föregående år. Hanteringen 

har minskat och eftersom det är 

den mest personalintensiva verksamheten 

så har bolaget gjort vissa 

personalneddragningar inom detta 

område. Resultatet före bokslutsdispositioner 

och skatt var 17,4 Mkr ( 

20,5 Mkr). Årets resultat uppgick till 

0,1 Mkr (1,3 Mkr). 

AB Trelleborgshem 5560548363 

(100 procent) 

AB Trelleborgshem är kommunens 

allmännyttiga bostadsföretag. Bolaget 

bildades 1950 och äger och förvaltar 

1 835 bostäder, 116 lokaler 

och 303 garage. Bostädernas totala 

yta uppgår till 122 078 m 2 och lokalernas 

till 59 521 m 2 . Ett samarbetsavtal 

ingicks under 2011 med 

kommunens industrifastighetsbolag 

Östersjöterminalen AB, vilket innebär 

att AB Trelleborgshem sköter 

förvaltning av Östersjöterminalens 

fastigheter och ägda objekt samt 

bolagets administration. 

Kommunfullmäktige fattade i 

januari 2012 beslut om nytt ägardirektiv 

för AB Trelleborgshem. Ägardirektiven 

fastställdes på årsstämman 

den 22 mars 2012. De särskilda 

direktiven för bolaget innebär att 

bolaget ska medverka till en längsiktig 

hållbar utveckling för att minimera 

negativ miljöpåverkan. Bolaget 

ska ha en ekonomisk ställning som 

medger utveckling och investeringar 

utan tillskott från kommunen. Bolaget 

ska dessutom ge avkastning till 

ägaren i form av aktieutdelning, om 

resultatet så medger. 

Under 2012 förvärvades tom- ▼ 



▼ 


ten Östra Torp 31:56 av Trelleborgs 

kommun. En sammanslagning har 

gjorts av den förvärvade tomten 

och en tidigare ägd tomt. På den nu 

sammanslagna tomten kommer två 

stycken flerbostadshus, med totalt 

16 lägenheter, att uppföras. Under 

2012 avyttrades fastigheten Orren1. 

AB Trelleborgshem mottog under 

2012 Samhällsbyggnadspriset för 

den renovering som skett av Kyrkskolan 

till tolv moderna lägenheter. 

Intäkterna ökade under året och 

den huvudsakliga ökningen hänförs 

till den generella hyreshöjningen 

efter förhandling mellan bolaget och 

Hyresgästföreningen i Södra Skåne 

om hyror för 2012. Parterna enades 

om en höjning med 2,95 procent för 

avtal med varmhyror och 1,65 procent 

för avtal med kallhyror. Hyror 

för lokaler regleras till största del 

genom index. Fr.o.m den 1 januari 

2012 har hyresavtal med Trelleborgs 

kommun omarbetats för att även 

innefatta drift- och underhållskostnader, 

där så inte gjorts tidigare. 

Omförhandlingen har inte inneburit 

någon påverkan på resultatet. 

Liksom föregående år har de låga 

räntekostnaderna bidragit till utökat 

underhåll i fastigheterna. Uppvärmningskostnaderna 

blev lägre än 

föregående år på grund av den milda 

vintern. Bolagets omsättning uppgick 

till 179,5 Mkr för 2012. Resultatet 

före bokslutsdispositioner och 

skatt var 13,2 Mkr och årets resultat 

uppgick till 10,8 Mkr. 

Trelleborgs Energiförsäljning AB 

5565274056 (100 procent) 

Bolaget är ett elhandelsbolag som 

bildades 1995 och startade sin 

verksamhet i samband med avregleringen 

av elmarknaden 1996. 

Föremålet för bolagets verksamhet 


är handel med el och därmed sammanhängande 

verksamhet. Bolagets 

uppdrag från Trelleborgs kommun 

är ett lågt energipris med hänsyn 

tagen till miljön. All el som har levererats 

under 2012 har med hänsyn 

till miljön varit vattenkraftproducerad 

och så kommer det även att vara 

fram till och med 2015. 

En mild inledning av året i kombination 

med minskad efterfrågan 

som följd av lågkonjunkturen inom 

EU innebar ett överskott på utsläppsrätter 

och elcertifikat. Detta innebar 

i sin tur att priserna blev lägre. 

Utvecklingen under året visar tydligt 

hur elpriset påverkas av tillgång och 

efterfrågan, men även betydelsen av 

överföringskapacitet för att reducera 

prisskillnader mellan olika delar av 

landet. 

Omsättningen uppgick för 2012 

till 98,4 Mkr. Årets resultat blev 0,3 

Mkr. 

Östersjöterminalen AB 556124 

3444 (100 procent) 

Östersjöterminalen AB bildades 

1969. Bolagets verksamhet är att 

främja näringslivets utveckling 

bland annat genom att förvärva, 

förvalta och avyttra såväl bebyggda 

som obebyggda fastigheter, tomträtter 

eller andra nyttjanderätter. Detta 

främst för produktions-, kontors-, 

transport- och lagerändamål. Dessutom 

ska bolaget förvärva, förvalta 

och avyttra aktier, värdepapper eller 

annan egendom. 

Under 2012 fick bolaget nya och 

företagsanpassade ägardirektiv som 

är beslutade av kommunfullmäktige, 

samt ny bolagsordning. 

När det gäller Kockums Industriers 

flytt till Trelleborg har bolaget 

erhållet information om att i rådande 

konjunkturläge och i avvaktan på 

orderingång, kan inte någon etablering 

i Trelleborg ske. Från Kockums 

Industrier finns fortfarande stort 

intresse för en etablering i Trelleborgs 

kommun och i de lokaler som 

bolaget sedan tidigare är ägare av. 

Omsättningen uppgick till 8,5 

Mkr. Resultatet före bokslutsdispositioner 

och skatt är 0,7 Mkr och 

årets resultat uppgick till 1,4 Mkr. 

Trelleborgs Kommuns 

Utvecklings AB 5562316835 

(100 procent) 

Företaget ansvarar för vissa kommunala 

angelägenheter såsom näringslivs- 

respektive turismfrämjande 

verksamhet samt EU-samordning. 

Bolaget registrerades 1983. 

Trelleborgs Kommuns Utvecklings 

AB har under året som gått 

arbetat med aktiviteter och insatser 

relaterade till näringsliv och turism. 

Från och med den 1 januari 2012 

erhöll bolaget genom beslut i kommunstyrelsen 

ansvar för etablering 

av inkubatorverksamheten i Trelleborgs 

kommun. En projektledare 

anställdes och en expertgrupp bildades 

som med stort engagemang 

påbörjade arbetet med att identifiera 

förutsättningarna för en inkubatorverksamhet 

i Trellerborg. Inkubatorns 

namn, Trelleborg Green Room, 

är valt utifrån att inkubatorn är en 

plats där entreprenörer förebereder 

sina projekt tills de är redo att ge sig 

ut på marknaden på samma sätt som 

ett green room är den lokal där artister 

befinner sig och laddar upp innan 

det är dags att göra entre på scen. 

Omsättningen för året blev 10,0 

Mkr och resultatet blev 0,9 Mkr. 

Trelleborgs Fjärrvärme AB 

5566223185 (100 procent) 

Trelleborgs Fjärrvärme AB bildades 

▼


2002 och efter utbyggnaden av fjärrvärmenätet 

så fortsätter bolaget att 

leverera fjärrvärme till allt fler kunder. 

Bolaget erbjuder ”färdig fjärrvärme” 

som innebär att Trelleborgs 

Fjärrvärme AB tar ett helhetsgrepp 

över kundens fjärrvärme från installation 

till service och underhåll av 

fjärrvärmecentralen. Trelleborgs 

Fjärrvärme AB har biobränsle som 

huvudbränsle, vilket har inneburit 

att koldioxidutsläppen har minskat 

med 76 905 ton sedan utbyggnaden 

av fjärrvärmen påbörjades 2006. 

Bara under 2012 minskade utsläppen 

med 19 200 ton. 

Produktionen under 2012 ökat 

med 15 procent jämfört med 2011. 

Utbyggnaden av fjärrvärmenätet 

pågick under hela året. Flera större 

projekt har tillkommit vilket inneburit 

att 31 fastigheter anslutits till 

fjärrvärmenätet under 2012. Bolaget 

förfogar över tre fjärrvärmenät. 

Omsättningen uppgick till 56,7 Mkr. 

Resultatet före bokslutsdispositioner 

och skatt är 0,4 Mkr. Årets resultat 

blev 0,1 Mkr. 

Trelleborgs Bredbands AB 

5568772049 (100 procent) 

Trelleborgs Bredbands AB bildades 

2012 med syfta att stimulera fortsatt 

bredbandsutveckling genom att 

sänka etableringströskeln avseende 

ICT-infrastruktur och därmed attrahera 

företag, investeringar, arbetskraft 

och boende i Trelleborgs kommun. 

Under året köptes samtliga 

anläggningstillgångar (bl a optofiberkabel) 

av kommunen. I samband 

med övertagandet av tillgångarna 

förlängdes avskrivningstiden för 

den typen av anläggning till 30 år. 

Vid övertagandet togs hänsyn till 

den tidigare verkliga avskrivningstiden 

hos kommunen. 

Uppdraget är att äga, driva och 

bygga ut optofiber i kommunen. 

Omsättningen uppgick till 1,9 

Mkr. Resultatet före bokslutsdispositioner 

och skatt är 0,7 Mkr. Årets 

resultat blev 1,0 Mkr. 

Kommentarer sammanställd 

redovisning 

För år 2012 uppgår koncernens 

totala egna kapital till 1818,6 Mkr, 

varav 1 433,7 Mkr för kommunen. 

Verksamhetens nettokostnader för 

koncernen uppgår till 2 513,3 Mkr. 

Resultatet efter skatteintäkter och 

finansnetto uppgår till 99,7 Mkr. 

Koncernen visar 2012 ett totalt resultat 

på 91,9 Mkr. I samband med 

kommunens försäljning av anläggningstillgångar 

till Trelleborgs Bredbands 

AB ändrades principen för 

avskrivningstiden för den typen av 

anläggning. Kostnaden för avskrivningar 

fortsätter att öka på grund 

av de stora investeringarna som 

gjorts under senare år. Finansnettot 

är högre jämfört med föregående 

år. Den ökade låneskulden gör att 

räntekostnaderna ökar. Intäktsräntorna 

ligger på samma nivå som för 

2011. Årets utgående likviditeten är 

betydligt bättre än förgående år. Soliditeten 

för koncernen sjunker något 

och uppgick vid årsskiftet till 40,6 

2012 2011 2009 

personal/Löner (mkr) antal löner antal löner antal löner 

trelleborgs Kommun 2 905 987 2 917,0 950,6 2 838,0 901,1 

trelleborgs Hamn ab 120 47,9 123,0 49,3 122,0 49,0 

ab trelleborgshem 33,7 11,9 32,0 10,9 31,0 10,4 

trelleborgs energiförsäljning ab 4,0 2,0 3,0 1,7 3,0 1,6 

östersjöterminalen ab 0,2 0,3 0,5 0,3 0,8 0,4 

trelleborgs Kommuns Utvecklings ab 8,0 3,4 6,0 2,4 8,0 2,7 

trelleborgs Fjärrvärme ab 5,0 3,4 4,0 2,8 4,0 2,7 

trelleborg bredbands ab 2,0 0,3 

summa 3 069,7 1 052,5 3 085,5 1 018,0 3 006,8 967,9 

procent (41,4 procent 2011) och till 

60,1 procent (60,3 procent 2011) för 

kommunen. Koncernens långfristiga 

skulder uppgår till 1 858 Mkr. 

Interna transaktioner har eliminerats 

i den sammanställda redovisningen. 

Kommunen, Trelleborgs 

Energiförsäljning AB och Trelleborgs 

Fjärrvärme AB samfakturerar konsumtionsavgifter 

till både externa 

och interna kunder. Konsumtionsavgifterna 

tillsammans med hyror 

från AB Trelleborgshem står för de 

största delarna av interna inköp 

och försäljningar. Bland interna 

tillgångar och skulder kan nämnas 

kommunens lån till Trelleborgs 

Hamn AB på totalt 107,2 Mkr. 

Förväntad utveckling 

Den 30 januari 2012 beslutade kommunfullmäktige 

om nya bolagsordningar, 

ägardirektiv och ägardialog 

för de kommunala bolagen. Bolagsordningarna 

och ägardirektiven har 

samma struktur för samtliga bolag. 

Ägardirektiven inleds med generella 

direktiv. Därefter kommer särskilda 

direktiv för respektive bolag 

avseende uppdraget, grundläggande 

principer, miljö, ekonomi och utdelning. 

Ägardialogen syftar till att förbättra 

dialogen mellan kommunstyrelsen 

och bolagen, vilket varit ett 

ömsesidigt önskemål. n 




Personalredovisning 

Inom det övergripande personalarbetet 

har satsningar skett inom ett 

flertal områden. 

Efter intensiva satsningar på likabehandling 

under ett par års tid har 

2012 varit ett år då en stor del av 

ansvaret för det fortsatta arbetet har 

legat på chefer och medarbetare. På 

arbetsplatsnivå har diskussioner om 

rådande attityder och värderingar 

fortsatt med hjälp av (RE)Agera som 

togs fram under det ESF-finansierade 

projektet (o)Likabehandling. 

En medarbetarundersökning 

genomfördes under hösten 2012 

med en svarsfrekvens på 81 procent. 

Nöjd-Medarbetar-Index hamnade på 

72 procent, vilket var något lägre än 

genomsnittet bland Sveriges kommun- 

och landstingsanställda. 

Utvecklingsmöjligheter finns 

bland annat inom områdena belastning 

och uppföljning av målsättningar 

samt huruvida medarbetarna 

är stolta över att arbeta för Trelleborgs 

kommun eller inte. Stolthetsfrågan 

har diskuterats av kommunstyrelsen 

under 2012 och kommunen 

kommer att fortsätta arbeta med den 

under kommande år. 

Kommunen har under 2012 erbjudit 

de anställda en friskvårdsförmån 

på upp till 1 000 kronor att utnyttja 

för köp av friskvårdsinsatser av enklare 

slag. 

Med stöd av ett 90-tal hälsoinspiratörer 

ute på arbetsplatserna har 

kommunens medarbetare genom 

inspiration, motivation och information 

fått insikt i vad bra livsstilsval 

kan göra för hälsan. 

Kommunen har under året också 

arrangerat ett antal kostnadsfria 

föreläsningar för de anställda i kommunen. 

Tema har bland annat varit 

kost, stress, medicinsk yoga och 

mindfulness. 


Förutom föreläsningar har de 

anställda erbjudits kostnadsfritt deltagande 

i trelleborgsloppet, sylvesterloppet 

samt kommunens egen 

gympa. 

Syftet med friskvård är att stimulera 

individer till egna aktiva insatser 

i hälsofrämjande syfte. 

Inför löneöversynen 2012 var 

endast ett fåtal avtal kända. Detta 

gällde endast de som var sifferlösa, 

dvs. där inget lägsta utfall var definierat 

i avtalen (AkademikerAlliansen, 

OFR:s förbundsområde hälso- 

och sjukvård: Vårdförbundet och 

LSR). 

I budgeten antogs att det generella 

utfallet skulle hamna på 2,5 procent 

vilket utgick från de budgetförutsättningar 

SKL utkommit med. 

Samtliga centrala löneavtal hamnade 

på nivåer över 2,5 procent 

(OFR Allmänkommunal verksamhet: 

Vision, Ledarna och SSR: 2,6 procent, 

Kommunal 3 procent, Lärarförbundets 

och Lärarnas riksförbunds 

samverkansråd 4,2 procent). 

Efter sedvanlig analys av lönestrukturen 

fann Trelleborgs kommun 

att de förbund vars avtal är sifferlösa 

inte kunde erhålla lägre utfall 

än de vars utfall var definierade i 

avtalen. 

Det totala utfallet för 2012 blev 

3,47 procent. Denna siffra beror på 

att de förbund med högst garanterat 

utfall enligt avtal också är de förbund 

med flest medlemmar. 

Under året har personalavdelningen 

genomfört två utbildningar 

i arbetsrätt och avtal för chefer och 

arbetsledare. 22 personer deltog i 

dessa utbildningar. Två utbildningar 

om arbetstidsregler har genomförts 

för 18 deltagare. Utbildning i 

lönesättning har genomförts vid ett 

tillfälle med 16 lönesättande che- 

fer. Kurserna ingår i ett paket med 

grundkunskaper i personalfrågor 

som chefer behöver i sin befattning. 

Kurserna har hittills varit frivilliga 

men kommer successivt att bli obligatoriska 

delar av Trelleborgs kommuns 

ledarprogram. 

Då ett nytt elektroniskt rekryteringssystem 

införts har den vanliga 

rekryteringsutbildningen inte erbjudits 

under 2012. I stället har chefer 

och viss administrativ personal 

utbildats i det nya systemet. 

Kommunens chefer har under 

året deltagit i ledarprogrammet ”Ett 

coachande förhållningssätt”. Programmet 

avslutas under våren 2013, 

varvid en ny omgång startas för nya 

chefer. 

Personalredovisningen består av 

personalstatistik med analys och 

kommentarer. En del statistik avser 

hela året, annan statistik beskriver 

en specifik tidpunkt, 1 november 

eller 31 december, vilket anges i 

varje tabellrubrik. 

Nämndsorganisationen förändrades 

den 1 januari 2011. Som en 

följd av detta gjordes under första 

halvåret ett flertal organisations- 

och personalförändringar. Dessa 

förändringar gör det svårare att göra 

jämförelser över åren i personalredovisningen. 

Personalstatistiken 

har därför räknats om gällande antal 

anställda och årsarbeten för 2010 

och justerats för de gjorda förändringarna. 

För ytterligare fördjupning i personalstatistik, 

sjukfrånvaroredovis ning 

och personalekonomiska nyckeltal 

hänvisas till den personalekonomiska 

redovisningen för 2012 som 

kan hämtas på http://www.trelleborg.se/personalredovisning.


antal anställda 

Tillsvidareanställda 

Antalet tillsvidareanställda har 

ökat med 16 anställda mellan den 1 

november 2011 och den 1 november 

2012 och uppgick då till 3 075 

anställda. Bildningsnämnden har 

minskat med 40 anställda beroende 

på demografiska förändringar och 

minskat elevunderlag i särskolan. 

Arbetsmarknadsnämndens ökning 

med 15 anställda har skett genom 

projekt som finansierats externt. 

Tekniska nämnden ökade främst för 

att nio anställda flyttades över från 

servicenämnden den 1 januari 2012. 

Andel kvinnor av antalet tills- 

Antal anställda; tillsvidareanställda 

den 1 november respektive år 

2012 2011 

Kommunstyrelse 143 134 

överförmyndarnämnd 3 2 

socialnämnd 1 026 1 013 

bildningsnämnd 1 310 1 350 

Kulturnämnd 66 66 

Fritidsnämnd 44 44 

arbetsmarknadsnämnd 56 41 

samhällsbyggn.nämnd 41 36 

servicenämnd 253 254 

teknisk nämnd 130 119 

totalt 3 075 3 059 

Antal anställda; visstidsanställda den 

1 november respektive år 

2012 2011 

Kommunstyrelse 5 6 

överförmyndarnämnd 0 0 

socialnämnd 58 62 

bildningsnämnd 120 123 

Kulturnämnd 7 5 

Fritidsnämnd 1 0 

arbetsmarknadsnämnd 18 12 

samhällsbyggn.nämnd 5 3 

servicenämnd 14 10 

teknisk nämnd 4 3 

totalt 231 224 

vidareanställda var 79,4 procent, 

en liten minskning med 0,6 procent 

jämfört med 2011. 

Visstidsanställda 

Antalet visstidsanställda har ökat 

något över de jämförda åren vid 

mätpunkten den 1 november. 

Årsarbeten 

Antalet producerade timmar omräknat 

till årsarbeten visar att det totalt 

producerades drygt 2 905 årsarbeten 

under 2012, eller närmare fem 

miljoner arbetstimmar. Detta var 

en marginell minskning jämfört 

med 2011. Årsarbeten producerade 

av tillsvidareanställda ökade något 

Antal årsarbeten, baserat på årsarbetstid 

om 1700 timmar 

2012 2011 

Kommunstyrelse 103,1 97,5 

överförmyndarnämnd 2,5 2,2 

socialnämnd 972,4 974,9 

bildningsnämnd 1 226,1 1 272,2 

Kulturnämnd 54,8 54,0 

Fritidsnämnd 46,1 46,2 

arbetsmarknadsnämnd 76,2 57,0 

samhällsbyggn.nämnd 41,8 33,7 

servicenämnd 236,0 237,2 

teknisk nämnd 146,3 142,3 

totalt 2 905,3 2 917,2 

mellan 2011 och 2012. Visstidsanställda 

minskade och timavlönade 

ökade något mellan åren. Av totala 

antalet årsarbeten producerades 81 

procent av tillsvidareanställda under 

2012. 

Andel årsarbeten producerade av 

kvinnor uppgick till 77,0 procent, en 

minskning med 0,9 procent jämfört 

med 2011. 

För 2010 har antalet årsarbeten 

räknats om utifrån den organisation 

som gällt under 2011. För att göra 

jämförelsen helt rättvis behöver 

även hänsyn tas till att en samlad 

måltidsorganisation inte inrättades 

förrän den 1 april 2010. Cirka 20 

årsarbeten inom måltidsverksamheten 

ingår i bildningsnämndens 

årsarbeten 2010. Motsvarande för 

socialnämnden var fem årsarbeten 

2010. I realiteten har därför servicenämnden 

en ökning med cirka tolv 

årsarbeten 2011, Socialnämnden har 

med hänsyn till måltidsorganisationen 

ökat med cirka 28 årsarbeten 

och bildningsnämnden har ökat med 

cirka 15 årsarbeten under 2011. 

Ålder 

Åldersstruktur per nämnd, tillsvidareanställda 20121231 

Medelåldern bland tillsvidareanställda 

minskade marginellt med 0,1 

år 2012 jämfört med 2011 till 46,4 år. 

▼ 

29 3039 4049 5059 60 Tot 

Kommunstyrelse 9 25 24 33 14 105 

socialnämnd 96 188 304 327 116 1 031 

bildningsnämnd 70 307 381 348 199 1 305 

Kulturnämnd 3 26 19 9 9 66 

Fritidsnämnd 12 8 7 12 5 44 

arbetsmarknadsnämnd 12 24 14 6 0 56 

samhällsbyggnadsnämnd 7 8 10 11 5 41 

servicenämnd 10 35 77 94 39 255 

teknisk nämnd 8 19 24 54 23 128 

totalt 227 640 860 894 410 3 031 



▼ 


Kvinnornas medelålder var oförändrat 

46,2 år medan männens medelålder 

minskade till 47,2 år. 

Åldersstruktur 

Åldersstrukturen för tillsvidareanställda 

har förändrats något jämfört 

med 2011 genom ökning i åldersgrupperna 

upp till 29 år och 60 år och 

däröver samt minskning i åldersgrupperna 

mellan 30 och 59 år. 

arbetstider 

Arbetstidsgrader 

Av kommunens anställda arbetade 

67,7 procent heltid och 32,3 procent 

deltid, vilket gällande heltidsarbetande 

var en ökning med 0,9 procent 

jämfört med 2011. Andelen kvinnor 

som arbetade heltid låg på samma 

nivå som 2011, 63 procent. Andelen 

män som arbetade heltid ökade 

något till 84 procent 2012 men har 

sjunkit med 5 procent sedan 2009. 

Övertidsarbete 

Under 2012 uppgick antalet mertids- 

och övertidstimmar till 88 618, 

vilket motsvarar 52 årsarbeten. Det 

var en minskning med 7 333 timmar 

eller fyra årsarbeten jämfört med 

2011. 


Pensionsavgångar 

Förväntade pensionsavgångar, tillsvidareanställda ABavtalet 

Andel anställda fördelade på arbetstidsgrad och kön, alla anställda, den 

1 november respektive år 

Pensionsavgångarna för tillsvidareanställd 

personal under de närmaste 

tio åren beräknas ligga på 

mellan 60 och 100 anställda per år. 

Sammanlagt innebär det att drygt 

850 anställda kommer att gå i pension 

fram till 2022, 28 procent av 

dagens tillsvidareanställda. För 

2013 redovisas ett lägre antal än 

följande år, vilket beror på att en 

del går i pension innan de uppnår 

65 år. Under 2012 gick 17 anställda 

i förtida pension. Kommunen har 

också 30 anställda som uppnått 65 

år och som valt att fortsätta arbeta. 

Antalet anställda som fortsatt 

arbeta efter uppnådda 65 år har de 

senaste åren legat mellan 15 till 20 

anställda, undantaget 2011 då det 

var 26 anställda. 

2013 2014 2015 2016 2017 * 

Kommunstyrelsen 2 2 1 5 8 3 

socialnämnd 16 22 26 22 26 4 

bildningsnämnd 21 21 51 46 41 15 

Kulturnämnd 1 1 2 2 2 

Fritidsnämnd 

arbetsmarknadsnämnd 

1 2 2 

samhällsbyggnadsnämnd 2 2 

servicenämnd 9 6 4 6 10 3 

teknisk nämnd 4 3 5 4 6 1 

totalt 53 57 90 87 93 30 

*tillsvidareanställda som fortsatt arbeta efter fyllda 65 år 

2012 2011 2010 

Procent av heltid % K % M % K % M % K % M 

100 63 84 63 83 60 86 

75-99 28 8 26 10 29 7 

50-74 7 6 9 5 9 5 

0-49 2 2 2 2 2 2 

totalt 100 100 100 100 100 100 

sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaro totalt, köns och 

åldersfördelat 

Sjukfrånvaron för 2012 hamnade 

på 4,8 procent, vilket var en ökning 

med 0,2 procentenheter jämfört 

med 2011. De flesta nämnder, 

undantaget socialnämnden och servicenämnden, 

hade en sjukfrånvaro 

under 5 procent. 

Sjukfrånvaron har ökat både gällande 

korttids- och långtidsfrånvaro. 

Korttidssjukfrånvaron, upp till 14 

sjukdagar, utgjorde 2,3 procent och 

långtidssjukfrånvaron 2,5 procent 

av den totala sjukfrånvaron. Detta 

var en ökning för båda kategorierna 

med 0,1 procent vardera jämfört 

med 2011. 

Kostnaden för sjukfrånvaron 

uppgick 2012 till 23,0 Mkr, en 

ökning jämfört med 2011 med 1,2 

Mkr. I detta ingår sjuklön, semesterlönegrundande 

frånvaro och sociala 

avgifter. 

Sjukfrånvaron för kvinnor ökade 

2012 till 5,4 procent, en ökning med 

0,2 procent jämfört med 2011. För 

män ökade sjukfrånvaron 2012 med 

0,1 procent till 2,5 procent. 

Gällande den åldersfördelade 

sjukfrånvaron ökade denna för 

yngsta åldersgruppen, upp till 29 

år och för åldersgruppen 50 år och


däröver med vardera 0,4 procent. 

Åldersgruppen 30-49 år hade en 

minskad sjukfrånvaro med 0,1 procent. 

Sjukfrånvaro längre än 60 dagar 

För Trelleborgs kommun totalt utgör 

47 procent sammanhängande sjukfrånvaro 

under 60 dagar eller mer av 

den totala sjukfrånvaron. n 

Sjukfrånvaro i procent, kvinnor/män, åldersfördelat och totalt 2009, beräknat på 

tillgänglig ordinarie arbetstid. 

Kvinnor Män 29 3049 50 Totalt 

Kommunstyrelsen 2,7 2,0 0,9 1,6 3,1 2,4 

socialnämnd 6,2 3,7 4,1 5,3 7,0 5,9 

bildningsnämnd 5,1 2,7 2,5 4,5 5,2 4,7 

Kulturnämnd 2,2 0,9 2,2 0,9 1,7 

Fritidsnämnd 2,4 1,6 3,8 0,4 1,5 1,8 

arbetsmarknadsnämnd 5,0 2,0 4,2 3,4 6,1 4,0 

samhällsbyggnadsnämnd 1,7 1,0 1,9 1,4 1,2 1,4 

servicenämnd 5,9 3,3 4,4 4,6 5,9 5,3 

teknisk nämnd 4,2 1,8 1,3 1,7 2,8 2,3 

totalt 5,4 2,5 3,4 4,4 5,5 4,8 

tomma rutor innebär att urvalet är för litet för att undvika identifiering av enskilda 



NÄMNDERNAS REDoVISNING 

Kommunstyrelse 

Nämndens uppdrag 

Kommunstyrelsen leder och samordnar 

förvaltningen av kommunens 

angelägenheter och har 

uppsikt över övriga nämnders verksamhet. 

Kommunstyrelsen är kommunfullmäktiges 

beredande och 

verkställande organ samt svarar för 

den ekonomiska förvaltningen. Då 

kommunstyrelsen numera innefattar 

två förvaltningar, kommunledningsförvaltningen 

och räddningstjänsten, 

ingår även ansvar för att 

förebyggande åtgärder och räddningsinsatser 

enligt lagen om skydd 

mot olyckor genomförs. 

Årets viktigaste händelser 

Under 2012 har kommunstyrelsen 

och dess förvaltningar haft fokus på 

viktiga framtidsfrågor, såsom Trelleborgs 

stads utveckling, regionaltågtrafik 

2015, etablering av större 

regionala anläggningar i form av nytt 

sjukhuskök och rättspsykiatrisk klinik 

samt avtal med två grannkommuner 

om ledning med mera inom 

räddningstjänstverksamheten. 

Vidare kan nämnas arbetet med 

personalpolitiskt program, traineeprogram, 

e-handel och e-faktura, 

framtidens medborgarservice i form 

av kommunal kundtjänst, varumärket 

Trelleborg och digitaliserad ärendehantering. 


Kommunstyrelsens verksamheter 

är på god väg att uppfylla flertalet 

effektmål och de satsningar som 

kommer att göras under 2013-2014 

kommer med stor sannolikhet att 

leda till god måluppfyllelse. 

Ekonomi 

Kommunstyrelsen uppvisar ett 

resultat på 8 273 tkr för år 2012 med 

48 näMndernas redOVIsnIng 

positiva avvikelser inom samtliga 

avdelningar. 

Kommundirektörens överskott 

går att härföra till försenade kostnader 

avseende den fördjupade översiktsplanen 

som beräknas slutföras 

under 2013. 

Personalavdelningens positiva 

resultat på 2,0 Mkr beror till största 

delen på att den miljon som avsattes 

för medarbetarutveckling inte har 

använts, då det personalpolitiska programmet 

inte blev klart och antaget 

under 2012. Resultatet beror också 

på att medarbetarundersökningen 

blev billigare än budget samt att det 

inte blev aktuellt med någon förvaltningschefsrekrytering 

under året. 

Dessutom har en vakant tjänst och 

föräldraledig personal inte ersatts. 

Ekonomiavdelningens överskott 

på 1,2 Mkr beror på personalvakanser, 

ökade intäkter avseende indrivning 

och inkassoavgifter samt att 

kapitalkostnaderna för det nya elektroniska 

fakturahanteringssystemet 

inte kommer att genereras förrän 

2013. 

Avdelningen för strategi och kommunikation 

visar ett överskott på 2,1 

Mkr som främst beror på tre stora 

faktorer. Tjänsterna som avdelningschef 

och tillgänglighetssamordnare 

tillsattes först i juni respektive september. 

Personalvakanserna i sig 

ger ett överskott på nästan 700 tkr, 

men har även påverkat avdelningens 

arbete. Exempelvis har arbetet med 

den särskilda satsningen på varumärke 

försenats och visar just nu på 

ett överskott på 625 tkr. Även projektet 

E-delegationen är pågående 

och visar ett överskott på 849 tkr, 

som beräknas förbrukas under 2013. 

Kommunledningskontorets positiva 

resultat på 1,2 Mkr beror främst 

på att ett bidrag på just 1,2 Mkr 

inkommit från Länsstyrelsen avseende 

de kostnader kommunen haft 

för projektet ”Förorenad mark Phyllaterion” 

tidigare år. Årets försäkringar 

visade sig bli 654 tkr billigare 

än budgeterat efter att det nya avtalet 

trädde i kraft i juli 2011. Däremot 

blev de politiska kostnaderna för 

sammanträdes- och förrättningsarvoden 

915 tkr dyrare än budgeterat. 

När det gäller investeringarna så 

hade kommunstyrelsen 10 Mkr i 

budget för strategiska markköp och 

har använt knappt 5 Mkr av dessa. 

En släckbil till räddningstjänsten, 

budgeterad till 4 Mkr, är beställd och 

håller på att byggas färdig och levereras 

senast i april 2013. Kostnaderna 

hittills har uppgått till 1,2 Mkr. Projekten 

”nya webbplatser” och ”nytt 

elektroniskt fakturahanteringssystem” 

pågår och kommer att fortsätta 

under 2013. 

Verksamhetens resultat 2012 

Räddningstjänsten jobbar aktivt för 

att förbättra säkerheten i kommunen, 

oftast i samarbete med andra 

aktörer, som t.ex. polisen och försäkringsbolag 

men även andra förvaltningar 

och organisationer. 

Samtliga mätningar och resultat 

som är kopplade till besöksnäringarna 

i kommunen har ökat under 

året, vilket även speglar SCB:s medborgarundersökning 

som visat på 

förbättringar kring det kommersiella 

utbudet. 

Sysselsättningen inom turism, vilken 

är kopplad till besöksnäringen i 

kommunen ökar för varje år. Trelleborgs 

kommuns Utvecklings AB har 

satt ett mål som innebär att utvecklingen 

av turismen ska generera minst 

25 nya årsarbeten, vilket uppfyllts 

med råge. Idag sysselsätter näringen 

265 årsarbeten i kommunen.


För att öka antalet företag i kommunen 

har en stor satsning gjorts 

på att etablera Inkubatorcentrum 

2013. Målet med detta är att skapa 

en fysisk plats för nystartade tillväxtföretag 

där de som beviljas 

plats kommer få professionell hjälp i 

affärsutveckling och coachning kring 

dessa områden. 

Förvaltningarna har arbetat aktivt 

med att öka resultatet i servicemätningen, 

vilket har gett resultat. Den 

senaste mätningen visar förbättringar 

inom flertalet mätpunkter. 

ekonomi (tkr) 2012 2011 

Verksamhet intäkter 16 088 15 756 

Verksamhet kostnader -122 576 -116 891 

resultat -106 488 -101 135 

budget 114 761 113 068 

avvikelse 8 273 11 933 

När det gäller handläggares svarstid 

från det att växeln kopplat samtalet 

är vi fjärde bästa kommun bland 

de 123 kommuner som har deltagit 

i undersökningen. Vid förra mät- 

ningen 2011 var vi på plats 80 av 85. 

Arbetet med att utveckla en helt 

ny webbplattform har varit i fokus 

under året och arbetet kommer att 

slutföras under 2013. n 

näMndernas redOVIsnIng 49 

näMndernas redOVIsnIng


överförmyndarnämnd 


Överförmyndarnämndens uppdrag 

är att utöva tillsyn över ställföreträdare 

(förmyndare, gode män och 

förvaltare). Uppdraget som ställföreträdare 

omfattar att bevaka rätt, 

förvalta egendom samt sörja för person. 

Överförmyndarnämndens uppdrag 

styrs främst av Föräldrabalken. 


Nya granskningsrutiner har införts 

som ska ge en förenklad granskning 

och snabbare handläggning. Policy 

för granskning av årsredovisningar 

och arvodering av gode män har 

tillämpats. En handläggare anställdes 

den 1 februari för att möta den 

ökande mängden ärenden inom 

verksamheten. 

Utbildning av nämndsledamöterna 

genomfördes en heldag i 

februari. I november genomfördes 

en heldagsutbildning av ställföreträdarna. 

Handläggarna har under året 

medverkat i två utbildningar målanpassade 

för verksamheten. 


Volymökningen av ärenden förväntas 

fortgå, såväl vad gäller ärenden 

avseende sedvanliga god man-uppdrag 

som ärenden avseende god 

man för ensamkommande flyktingungdomar. 

Utvecklingen av antalet 

ärenden är svår att förutsäga då orsaken 

till att någon behöver stöd av en 

ställföreträdare påverkas av många 

faktorer. Komplexiteten i ärendena 

kommer troligtvis att medföra ett 

ökat behov av förvaltarskap där det 

tidigare varit tillräckligt med god 

man. Arbetet med att hantera ärenden 

om god man för ensamkommande 

flyktingungdomar som vistas 

i transitboende bedöms fortlöpa i 

samma omfattning som tidigare. 

50 NÄMNDERNAS REDOVISNING 


Verksamhet intäkter 866 654 


resultat -6 131 -4 871 

budget 5 493 4 443 

avvikelse -638 -428 

Enligt kommunfullmäktiges beslut 

2012-09-24, har arbetsmarknadsnämnden 

enligt kommunfullmäktiges 

uppdrag inlett ett arbete med 

att, i samråd med övriga berörda 

nämnder och kommunledningsförvaltningen, 

ta fram rutiner för samordnad 

eftersökning av medel hos 

Migrationsverket. 

I mars genomförde Länsstyrelsen 

en inspektion av Överförmyndarnämnden 

i Trelleborg. Som ett resultat 

av inspektionen konstaterade 

Länsstyrelsen sammanfattningsvis 

att de vid sin granskning fått 

intrycket att överförmyndarnämndens 

handläggning sker på ett rättssäkert 

och lämpligt sätt i enlighet 

med reglerna i föräldrabalken och 

förmyndarskapsförordningen. 

Ekonomi 

Projektet ensamkommande flyktingungdomar 

redovisar ett underskott 

på 414 tkr. Skälen är hänförliga 

till bl.a. följande: 

Trelleborgs kommun har ett eget 

avtal om att ta emot ensamkommande 

flyktingungdomar. Ungdomar 

som kommer till Trelleborg 

enligt detta avtal gör att kommunen 

blir anvisningskommun under asylperioden. 

Samtidigt har Trelleborg 

en mellanställning eftersom Malmö 

Stad har transitboenden i kommunen. 

Malmö Stad är då ankomstkommun 

och Trelleborg är vistelsekommun. 

I båda fallen är överförmyndarnämnden 

ansvarig för att förordna 

god man och svara för kostnaderna 

för dennes arvode samt för tolkkostnader. 

Kostnader som i normalfallet 

kan återsökas från Migrationsverket. 

Däremot kvarstår för arbetsmarknadsnämnden, 

som ansvarar 

för omvårdnaden av de ensamkommande 

ungdomarna, att hos Migrationsverket 

återsöka medel för 

dessa kostnader. Kostnader som är 

förknippade med skolgång hanteras 

av bildningsnämnden. 

När permanent uppehållstillstånd 

beviljats åligger det socialnämnden 

att göra en särskild utredning av 

ungdomens behov och hur dessa 

ska tillgodoses och att därefter hos 

tingsrätten begära förordnande av 

en särskild vårdnadshavare. Denna 

särskilda utredning och förordnandet 

av särskild vårdnadshavare är 

dock en lång process. Under mellantiden 

kan överförmyndarnämnden 

inte entlediga den som är utsedd till 

god man. Arvodeskostnaderna och 

tolkkostnaderna ligger därmed kvar 

hos överförmyndarnämnden men 

kan inte återsökas hos Migrationsverket. 

n


Valnämnd 

Valnämndens uppdrag 

Valnämnden är kommunens lokala 

valmyndighet. Valnämnden ansvarar 

för att planera och samordna 

genomförandet av val och folkomröstningar. 

Trelleborgs kommun är 

indelad i två valkretsar med 14 respektive 

13 valdistrikt i vardera valkretsen. 

Valnämnden utser röstmottagare, 

ser till att det finns vallokaler 

och röstningslokaler och har också 

hela ansvaret för förtidsröstningen. 

Valnämnden svarar också för den 

preliminära räkningen av rösterna, 

dels på valkvällen och dels på onsdagen 

i veckan efter valdagen. 


Valnämnden deltog i Nationellt 

forum om val som anordnas av 

Sveriges Kommuner och Landsting 

den 23 november. Arrangemanget 



Verksamhet kostnader -8 -31 

resultat -8 -4 

budget 100 100 

avvikelse 92 96 

var ett avstamp inför supervalåret 

2014, då det är både EU-val och val 

till riksdag, landsting och kommun. 

Särskilt betonades vikten av att i god 

tid formera valorganisationen och 

att bredda valadministrationen med 

inriktning på en kommande generationsväxling 

där kompetensöverföring 

måste säkras. Även rutiner och 

säkerhet samt att säkerställa förtidsröstningen, 

som troligen kommer 

att öka, betonades. 


Valnämnden kommer under 2013 

att formera valorganisationen och 

säkerställa tillgången till vallokaler 

och förtidsröstningslokaler. Tonvikten 

ligger på att ha en bred valorganisation 

för att minska sårbarhet 

och säkerställa kompetenser. Vidare 

påbörjas rekryteringen av röstmottagare. 

n 

NÄMNDERNAS REDOVISNING 51 

NÄMNDERNAS REDOVISNING


Kommunrevisionen 

Kommunrevisionens uppdrag 

Revisionen ska i enlighet med kommunallagen 

och fastställt reglemente 

granska all verksamhet som bedrivs 

inom kommunstyrelsens, nämndernas 

och bolagens verksamhetsområden 

i den omfattning som följer 

av god revisionssed. Revisorerna är 

kommunfullmäktiges demokratiska 

kontrollinstrument med uppdrag att 

granska och att ytterst ge kommunfullmäktige 

underlag till prövning 

och beslut i ansvarsfrihetsfrågan. 


Under våren 2012 har en speciellt 

tillsatt arbetsgrupp av kommunrevisorer 

genomfört en upphandling 

av sakkunnigt biträde till kommunrevisionen. 

Upphandlingen avsåg 

ett avtal på två år med möjlighet till 

förlängning med ett år vid två tillfällen. 

Beslut om vem som ska biträda 

kommunrevisionen från och med 

2013-01-01 fattades på sammanträdet 

i september. 

I oktober stod kommunrevision 

i Trelleborg som värd för ett kundråd 

där kommunrevisionens ordföranden 

från Bjuv, Båstad, Lomma, 





resultat -2 335 -2 379 

budget 2 346 2 383 


Ängelholm, Kristianstad, Tomelilla, 

Staffanstorp, Lund, Klippan, Höör, 

Hörby, Sjöbo och Örkelljunga var 

inbjudna. Bland programpunkterna 

fanns en genomgång av ett antal 

revisionsrapporter utifrån Språkrådets 

synpunkter. 

Under hösten har ledamöter i 

kommunrevisionen fortsatt att 

redogöra för resultaten i genomförda 

granskningar. 


Kommunrevisionen kommer att 

fortsätta försöka bidra till att kommunens 

olika verksamheter förbättras. 

Det ska ske genom grundligt 

utvalda och väl genomförda 

granskningar. Som komplement till 

granskningarna kommer träffar med 

kommunfullmäktiges, kommunsty- 

relsens och nämndernas presidier 

att genomföras. I tillämpliga fall 

kommer även träffar med förvaltningschefer 

att bli aktuellt. 

Ekonomi 

För 2012 uppvisar kommunrevisionen 

ett positivt resultat på 11 tkr. 

Bakgrunden till överskottet är ej 

fullt utnyttjade budgeterade medel 

för personalkostnader. 


Kommunrevisionen har under året 

följt och genomfört samtliga förslag 

på granskningar som funnits med 

på revisionsplanen för 2012 som 

fastställdes i början på verksamhetsåret. 

n


socialnämnd 


Socialnämnden ansvarar för insatser 

enligt Socialtjänstlagen (SOL), 

Lagen om Stöd och Service till vissa 

funktionshindrade (LSS), Hälso- och 

sjukvårdslagen (HSL), Lagen om 

Färdtjänst, Lagen om Bostadsanpassningsbidrag, 

Lagen om vård av 

unga (LVU) och Lagen om vård av 

missbrukare (LVM). Medborgarna 

ska få stöd i enlighet med intentioner 

i gällande lagstiftningar och 

insatserna ska vara anpassade efter 

medborgarnas behov. 


Vård och omsorg om äldre 

En förändring har planerats för äldreomsorgens 

räkning under 2012 

för införande under 2013. Bland 

annat ingår Sjuksköterske- och 

rehab enheten från årsskiftet i avdelningen 

äldreomsorg. Samtidigt delas 

enheten och enhetschefer har rekryterats 

till verksamheterna. 

Arbetet med BPSD-registret 

(bete endemässiga och psykiska 

symtom vid demenssjukdom) på 

Silverängens demensboende har 

uppmärksammats nationellt och 

även medfört uppmärksamhet vid 

Almedalsveckan på Gotland. Arbetet 

med BPSD-registret kommer att 

fortsätta på övriga demensboenden 

under 2013. 

Funktionshinder/LSS 

Behovet av platser i grupp- och servicelägenheter 

är för närvarande tillgodosett. 

Serviceenheten har fortsatt 

utöka antalet lägenheter i och 

utanför Trelleborgs tätort. Planering 

för ett nytt gruppboende och serviceboende 

fortgår. 

Kostnaderna för personlig assistans 

fortsätter att öka. En översyn 

av verksamheten har lett till en 




resultat -623 524 -594 670 

budget 616 984 581 714 

avvikelse -6 540 -12 956 

utökning av administrationen på 

assistansenheten med ytterligare 

en enhetschef och en samordnare, 

något som på sikt förväntas medföra 

bättre kontroll över både kostnader 

och intäkter. 

IFO 

Socialstyrelsen har genom tillsynsbesök 

granskat socialtjänstens 

arbete med våld i nära relationer. 

Åtgärder har genomförts utifrån tillsynsbeslutet 

både vad gäller skallkrav 

och förbättringsåtgärder. Tillsynen 

bedömde dock verksamheten 

i stort som mycket välfungerande. 

Projektmedel från den sociala 

investeringsfonden har tilldelats 

”En satsning på att öka måluppfyllelsen 

i de lägre skolåren”, ett 

samverkansprojekt med bildningsförvaltningen 

och arbetsmarknadsförvaltningen. 



Från och med den 1 januari 2014 

ställs krav på individuella biståndsbedömningar 

även inom särskilt 

boende. För att möta dessa krav 

kommer under 2013 en översyn av 

verksamheten att göras. 


Under de kommande tre åren förväntas 

antalet elever som lämnar 

gymnasiesärskolan minska och därmed 

förväntas även en minskning i 

antalet nya ansökningar om boende 

och daglig verksamhet enligt LSS. 

Byggande av ett gruppboende 

och ett serviceboende kommer att 

påbörjas under 2013 och beräknas 

stå klara våren 2014, bland annat 

i syfte att avveckla externa placeringar 

inom LSS. 

IFO 

Ärendetillströmningen till IFO är 

fortsatt stigande och inget tyder på 

en avmattning. Detta ställer krav på 

ökad samverkan mellan kommuner 

såväl som inom kommunens olika 

verksamheter för att möta behov på 

ett mer kostnadseffektivt sätt. 

Barnpsykiatrin och vuxenpsykiatrin 

avgränsar sitt uppdrag alltmer, 

vilket medför en större belastning 

på kommunens socialtjänst. Med 

detta uppstår behov av att utveckla 

alternativa boende- och behandlingsformer 

i öppenvård. 

Ekonomi 

Socialnämnden redovisar för 2012 

ett underskott med 6 540 tkr, vilket 

motsvarar ett överdrag med 1 procent. 


Verksamheten inom äldreomsorgen 

visar på ett positivt utfall på intäktssidan. 

Verksamheten har erhållit stimulansmedel 

för sitt deltagande i ett 

statligt projekt riktat mot demensvård. 

Utöver detta har även avgifts- 


▼ 


▼ 


intäkterna inom äldreomsorgen 

ökat under året. 

Äldreboendeverksamheten tillfördes 

2012 medel för utökad 

bemanning nattetid. Vidare återfördes 

budgetmedel från Servicenämnden 

för att från och med 2012 internt 

köpa middags- och kvällsmålet från 

servicenämnden. Kommunens specialenhet 

med kostsamma boendeplatser 

har under året haft lediga 

boendeplatser vilket resulterat i ett 

överskott. 

Under 2011 har kundval införts 

inom hemtjänstens serviceinsatser. 

Andelen beviljade insatstimmar 

som utförs i privat regi har ökat från 

8 procent 2011 till 9 procent 2012. 

En stramare biståndsbedömning 

inom hemvårdsverksamheten har 

inneburit lägre kostnader för egenregin. 

Vård och omsorg om äldre visar 

2012 ett överskott med 5,9 Mkr. 


Vid periodens slut var sex personer 

placerade utanför kommunen. Kostnaden 

för en placering varierar men 

uppgår vanligtvis till cirka 1,5 Mkr. 

Därutöver belastas budgeten av 

internatkostnader för 14 elever som 

studerar på gymnasium/folkhögskola 

på annan ort. Tre placeringar 

har upphört under 2012. 

Verksamheten inom personlig 

assistans omfattar vid årets slut 

totalt 88 brukare varav 74 är LASSberättigade 

och 60 har valt annan 

utförare än kommunen. För 14 personer 

står kommunen för hela kostnaden 

eftersom det grundläggande 

behovet understiger 20 timmar per 

vecka. Denna grupp har tillsammans 

med ett ökat antal biståndsstimmar 

för LASS-berättigade inneburit kostnadsökningar 

för verksamheten. 


Nettokostnaden ökade 2012 med 

7 procent. 

Funktionshinder/LSS visar 2012 

ett underskott med 600 tkr. 

IFO 

Bruttokostnaderna för hem för vård 

eller boende, HVB, uppgår till 27,3 

Mkr att jämföras med 19,7 Mkr 

2011. Den fortsatt ökade ärendeinströmningen 

till IFO har inneburit 

markanta kostnadsökningar framförallt 

under juli och augusti. Ett 

intensivt arbete med att arbeta hem 

placeringar under det sista halvåret 

har dock lett till sjunkande månadskostnader. 

Ovan nämnda ökning 

står både att finna i placeringar av 

barn och unga samt vuxna missbrukare. 

De externa placeringarna inom 

psykiatrin har ökat med två stycken 

under året, vilket medfört kostnadsökningar. 

Kostnaderna för familjehemsplaceringar 

visar också på ett 

underskott, dock ligger de på ungefär 

samma nivå som 2011 om arvodesökningarna 

beaktas. IFO visar 

2012 ett underskott med 16,8 Mkr. 

Gemensamma verksamheter och 

nämnd/ redovisar positiva avvikelser 

med totalt 5 Mkr. Det positiva 

resultatet beror på ej tillsatta tjänster 

samt att utvecklingsinsatser skjutits 

på framtiden. 


Under 2012 har effektmål med tillhörande 

indikatorer för 2013 tagits 

fram. Dock har dessa ej till fullo 

implementerats i verksamheten då 

effektmålen för 2012 varit vägledande 

under året. Utöver detta har 

socialstyrelsen ändrat i definitionen 

på indikatorerna (Trygghet i särskilt 

boende och hemtjänst), vilket gör 

att siffrorna inte blir helt jämför- 

bara. Förvaltningsledningsgruppen 

har genom en utbildning i SKL:s 

regi, ”leda för resultat”, fått fördjupade 

kunskaper om att leda och 

styra med hjälp av moderna kvalitetsmetoder, 

öppna jämförelser och 

utvecklad data som speglar faktiska 

resultat. Detta främjar arbetet med 

att bedriva verksamhet utifrån kommunens 

fastställda inriktningsmål 

inom områdena livskvalitet, arbete 

och långsiktig hållbar tillväxt. Utöver 

detta har förvaltningen brutit ner 

kommunens värdegrund i ledningsdeklarationer, 

både för förvaltningsledningen 

och för verksamhetsledningarna. 

En värdighetsgaranti har 

tagits fram genom diskussioner på 

Open Space, ett öppet diskussionsforum 

med medborgarna kring 

omsorgen. Därtill har det inom LSS 

internt utarbetats etiska riktlinjer. 

En inventering har dessutom gjorts 

av befintliga samverkansformer för 

utsatta barn, vilket utmynnat i en 

gemensam plan för utveckling av 

samverkan kring de yngre barnen. 

Detta arbete har gjorts tillsammans 

med arbetsmarknadsförvaltningen 

och bildningsförvaltningen. n




bildningsnämnd 


Bildningsnämnden ansvarar för och 

fullgör kommunens uppgifter inom 

det offentliga skolväsendet, vilket 

avser förskola, fritidshem, pedagogisk 

omsorg, öppen förskola, förskoleklass, 

grundskola, grundsärskola, 

gymnasieskola, gymnasiesärskola 

och vuxenutbildning. 


Enligt den nya skollagen ska samtliga 

rektorer genomgå den statliga 

rektorsutbildningen. Under år 2012 

har elva förskolechefer och rektorer 

examinerats och ytterligare tre har 

påbörjat utbildningen. 

Inom ramen för utbildningsforum 

pågår ett arbete för att rekrytera, 

behålla och utveckla skickliga pedagoger. 

I maj genomfördes ett seminarium 

under ledning av Kairos Future, 

där temat var framtidens pedagog 

och ett hundratal pedagoger deltog i 

olika workshops. 

Under året har 21 lärare gått en 

traineeutbildning vars syfte är att 

trygga bildningsförvaltningens ledarförsörjning. 

Utbildningen innehåller 

moment som förbereder framtida 

ledare på uppdraget och flera deltagare 

har fått ledningsuppdrag inom 

förvaltningen. 

Datateket har på kort tid blivit 

en mycket uppskattad verksamhet. 

Skoldatateket tar emot pedagoger 

med barn eller elever i behov av ITstöd 

och erbjuder visning, råd och 

utprovning av utrustning. Besök på 

den årliga BETT-mässan genererade 

många nya idéer. 

Förskola 

Förskoleverksamheten har under 

året förstärkts ekonomiskt genom 

att bildningsnämnden beslutat om 

högre personaltäthet. 


Förskolan har arbetat med studiecirklar 

i matematik samt kompetensutveckling 

av materialet TRAS, som 

är ett hjälpmedel i arbetet med barns 

språkutveckling. För att stimulera 

barns tal- och språkutveckling har 

studiecirklar i bornholmsmodellen 

genomförts. 

Förskoleklass/fritidshem/ 

grundskola 

Under året har ett stort antal fritidspedagoger 

utbildats i de nya styrdokumenten 

av tre av våra rektorer och 

tre nätverk av fritidspedagoger har 

arbetat för att förtydliga fritidshemmens 

uppdrag i förhållande till styrdokumenten. 

Inom verksamheten grundskola 

har Pilevallskolan deltagit i skolverkets 

satsning ”Matematiklyftet” som 

är en fortbildning för lärare som 

undervisar i matematik. Pilevallskolan 

var den enda skolan som deltog 

i projektet under år 2012 och bildningsförvaltningen 

planerar att fler 

skolor ska följa. 

Liljeborgskolan har under året 

fått en spetsutbildning i språk med 

riksintag, det vill säga intag från hela 

landet. Skolverket har startat denna 

försöksverksamhet som finns på åtta 

grundskolor i landet. Liljeborgsskolan 

har som enda skola spetsutbildning i 

spanska och tyska. 

Särskola 

Särskolan har arbetat med kursplanernas 

olika delar, innehåll och 

bedömning som ett utvecklingsområde 

under året. Det minskade 

antalet elever i grundsärskolan och 

gymnasiesärskolans nationella program 

medförde att bildningsnämnden 

beslutade om att inte ta emot fler 

elever på gymnasiesärskolans nationella 

program från och med höstterminen 

2012. 

Gymnasium 

Bildningsnämnden tog i december 

2012 beslutet att fasa ut och slutligen 

lägga ner fordons- och transportprogrammet 

samt restaurang- 

och livsmedelsprogrammet till följd 

av de minskande elevkullarna. 

Vuxenutbildning 

Vuxenutbildningens olika verksamheter 

har under året arbetat 

med att förbereda kurser enligt den 

nya skollagen, bland annat erbjuds 

sedan höstterminen 2012 samtliga 

kurser som terminskurser. 


Bildningsnämndens viktigaste uppdrag 

är att barn och elever når målen 

enligt nationella och kommunala 

styrdokument. Att ha fullföljt grundskolan 

och gymnasiet är den viktigaste 

skyddsfaktorn mot framtida 

utanförskap i samhället. Analyser 

av målen visar på två viktiga utvecklingsområden 

för hela verksamheten, 

matematik och läsförståelse och 

dessa kommer bildningsnämnden 

att arbeta mer med under år 2013. 

Utveckling av undervisningens 

kvalitet är ett ständigt fokusområde 

i samtliga verksamhetsformer och 

under år 2013 kommer externt stöd 

i form av skolforskare att anlitas. 

Sedan hösten 2012 pågår ett 

arbete med att hitta former för att 

inrätta karriärtjänster för skickliga 

pedagoger. Syftet är att detta ska 

bidra till att elevernas måluppfyllelse 

förbättras men är också ett led i att 

behålla och utveckla skickliga pedagoger. 

Arbete med fritidshemmens 

utveckling kommer att fortsätta och 

goda exempel som mentor på fritidshemmet 

kommer att utvärderas och


spridas om resultatet blir bra. 

I en jämförelse med rikets kommuner 

ligger Trelleborgs grundskolor 

i mitten när det gäller resultaten 

i grundskolan. De senaste åren har 

utvecklingen varit uppåtgående i de 

lägre skolåren. Bildningsnämnden 

kommer under 2013 att arbeta med 

skillnader mellan pojkar och flickors 

resultat. Till stöd finns forskning 

som visar att till exempel den 

lärande miljön och förhållningssätt 

kan vara orsaker. 

Trelleborgs kommun, liksom 

övriga riket, saknar behöriga lärare 

i särskolan och utbildningsinsatser 

kommer att bli viktiga. Den fortsatta 

elevminskningen innebär ett fortsatt 

omställningsarbete. 

Bildningsnämnden beslutade om 

att minska Söderslättsgymnasiets 

programutbud med två program och 

gav samtidigt förvaltningen i uppdrag 

att utreda spetsutbildningar 

och nya gymnasieutbildningar eller 

yrkeshögskoleutbildningar inom 

turism och miljöarbete. 

Rektorn för vuxenutbildningen 

har fått i uppdrag att utreda hur 

vuxenutbildningen i Trelleborg ska 

utformas i framtiden och utredningen 

beräknas vara klar under år 

2013. 

Skolinspektionen har besökt förskolor 

och skolor i Trelleborgs kommun 

under hösten 2012 och rapporterna 

från deras besök väntas i 

början av år 2013. 

Ekonomi 

Bildningsnämndens resultat för år 

2012 är -3,8 Mkr jämfört med budget. 

Lönerörelsen år 2012 blev cirka 

5,7 Mkr större än bildningsnämnden 

budgeterat. Resultatet utan denna 

avvikelse på lönerörelsen är +1,9 

Mkr. 




resultat -871 367 -810 760 

budget 867 571 807 248 

avvikelse -3 796 -3 512 

Förskolan redovisar ett underskott 

då bildningsnämnden under 

året tog beslut om ett tillskott till 

verksamheten. Även verksamheten 

särskola redovisar ett underskott 

medan administration och grundskola 

visar överskott. Även fritidshem 

och gymnasieverksamheten 

visar överskott. 


Nöjd föräldraindex i förskolan i 

Trelleborg mättes för första gången 

år 2012. Resultatet blev 74,6 vilket 

är cirka tio punkter över målet för år 

2012. Det var första gången nöjd föräldraindex 

mättes i Trelleborg. 

Andelen elever i årskurs nio som 

är behöriga till gymnasieskolans 

nationella program blev 85,7 procent 

år 2012 vilket är i nivå med resultatet 

år 2011. Bildningsnämndens mål är 

100 procent. Genomsnittligt betygspoäng 

i grundskolans årskurs nio 

(meritvärde) blev 204,2, också det 

i paritet med resultatet för år 2011, 

men sämre än målet på 208. 

Nöjd elev index i förskoleklass/ 

grundskola/fritidshem blev 65,2, vilket 

är 1,2 punkter över målet för år 

2012. Det är första gången en sådan 

mätning genomförs i Trelleborgs 

kommun. Mätningen visade att 

yngre elever var mer nöjda än äldre. 

För särskolan genomfördes nöjd 

elev index-mätning med ett resultat 

på 70, vilket är över resultatet för år 

2011 (60) och målet för år 2012 (65). 

Andelen elever som når sina mål är 

100 procent, vilket är i paritet med 

målet för år 2012. 

Nöjd elev index på gymnasiet blev 

55,3, vilket är en förbättring från år 

2011 med 2,3 punkter och bättre än 

målet för år 2012 på 54. 

Andelen elever med slutbetyg 

från gymnasieskolan inom fyra år 

var 75 procent för år 2012, vilket 

var strax under målet på 76 procent. 

Resultatet år 2011 var 76 procent. 

Andelen kursdeltagare i gymnasial 

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning 

som vid läsårets slut 

slutfört kurs blev 80,9 procent för 

år 2012, vilket är bättre än målet på 

80 procent samt en förbättring från 

år 2011 då resultatet var 72 procent. 

n 




Kulturnämnd 


Kulturnämndens uppdrag är att 

driva kommunens stora kulturinstitutioner 

som Axel Ebbes konsthall, 

biblioteken, kulturskolan, Trelleborgs 

museum, Trelleborgen och 

parken. Dessutom ligger i uppdraget 

att driva den så kallade allmänkulturen 

innefattande till exempel alla 

kulturföreningsbidrag, stora evenemang, 

barn- och ungdomskulturfrågor, 

scenteknik mm. 


Under 2012 har förvaltningen 

genomfört och deltagit i bland annat 

gästspelet av den sydkoreanska 

kulturshowen TAL, som förutom i 

Trelleborg också var i bland annat 

Paris, Madrid, Peking och Manchester. 

Detta genomfördes i ett lyckat 

samarbetsprojekt med fritidsförvaltningen. 

Vidare kan nämnas projektledningen 

för Trelleborgsgalan, 

nationaldagsfirandet, söderslätts 

countryfestival, den romska utställningen 

och biblioteksveckan. Nytt 

bidragssystem för kulturföreningarna 

har sett dagens ljus. 


Allmänkultur/Kulturkansliet: kulturförvaltningen 

har utökats med 

Kulturen lyser, ett spektakulärt vinterevenemang 

som fallit väl ut och 

kommer att utvecklas och förbättras. 

Fortsatt samarbete med föreningar 

för att köpa in gästspel av både 

musik och teater. Samarbetet kommer 

att intensifieras med det nya 

regelverket. 

Axel Ebbes konsthall: byggnaden 

behöver en rejäl upprustning speciellt 

vad gäller handikappanpassning. 

Medlen räcker endast till att 

ha öppet sommartid. Positivt är att 

kunna bjuda in söderslätts konstför- 


ening för sina utställningar på konsthallen. 

Därmed kan konst i AEK ses 

under hela året. 

Biblioteken: ny biblioteksplan håller 

på att tas fram, vilken tydliggör 

biblioteksverksamhetens uppdrag 

och är till gagn för Trelleborgs kommun 

ur ett folkbildande perspektiv. 

Effekten blir fördjupat samarbete 

med skolbiblioteken så att dessa får 

tillgång till bibliotekarier som möjliggör 

att skolbiblioteket inte bara blir 

ett rum utan även en verksamhet. 

Kulturskolan: här måste utbyggnaden 

bli verklighet så att det blir 

möjligt för verksamheten att fortsätta 

växa genom ökat elevantal. 

Parken: ska Parken fungera krävs 

att externa gäster förlägger konferenser 

och evenemang hit. Viktigt med 

bra extern restauratör som sköter all 

mat. En fråga att beakta är Parkens 

framtida huvudprofil – kulturhus 

eller intäktsbaserat konferenscenter? 

Teknik- och serviceavdelningen: 

det digitala mixerbordet och scenvagnen 

är fortsatt viktiga inom verksamheten. 

Trelleborg saknar en vettig 

hörsal, vilket sänker kvalitet och 

tillgänglighet avsevärt. 

Trelleborgen: att driva Trelleborgen 

med låga intäkter och höga kostnader 

är varken möjligt eller försvarbart! 

Trelleborgen kommer under 

2013 återigen vara i behov av kostsamma 

renoveringar. Ett förslag är 

att se över öppethållande, utemiljö, 

bemanning och byggnation för att en 

gång för alla komma åt problematiken. 

Trelleborgs museum och Kulturmagasinet: 

fortsatta intressanta 

utställningar. Spännande att utröna 

hur fri entré kommer att slå då höstens 

utställning ”Drömverkstaden” 

sponsras av ABF och därmed gratis 

entré. Museets samlingar kommer 

under 2013 börja läggas ut på nätet 

och bli sökbara för allmänheten. 

Ekonomi 

Kulturnämndens resultat år 2012 är 

ett underskott på 468 tkr. 

Allmänkulturen/Kulturkansliet/ 

Teknik och Serviceavdelningen: 

+163 tkr. Allmänkultur visar ett 

överskott som förklaras främst av att 

2012 års kompensation för hyresökningen 

är bokförd här. Medlen har 

använts som reserv för förvaltningen 

totalt. Teknik och services underskott 

orsakas av något låga intäkter 

samt ej budgeterade kapitalkostnader. 

Kulturskolan: +17 tkr. Årets 

intäkter är bra och verksamhetskostnadernas 

utfall något högre än vad 

som budgeterats. För högt budgeterade 

kapitalkostnader täckte en del 

av lönerevisionens utfall 2012. 

Biblioteken: -397 tkr. Underskottet 

hör till största delen samman 

med den omfattande renoveringen 

huvudbiblioteket genomgick sommaren 

2012. I samband med en 

sådan renovering uppstår kostnader 

för flytt och arkitekt, ny skylt, utrustning, 

belysning, publika datorer med 

mera Dessa kostnader är nödvändiga 

för att nå ett tillfredställande 

resultat med renoveringen utifrån 

alla tänkbara perspektiv. Även ökad 

personalkostnad för extrapersonal i 

packnings- och flyttmomenten, extra 

öppethållande på filialerna under de 

tre månader huvudbiblioteket höll 

stängt samt årets lönerevision som 

landade på en högre procentsats än 

budgeterat. 

Trelleborgs museer (museum, 

AEK och kulturmagasinet): Museet 

-62 tkr och AEK +52 tkr. De goda 

intäkterna har bidragit något till att 

årets lönerevision kunde täckas. AEK


har även 2012 haft stängt förutom 

under sommaren. 

Trelleborgen: -345 tkr. Intäkterna 

nådde inte upp till förväntningarna 

– möjligen för högt ställda – drygt 

100 tkr mindre än budgeterat. Evenemang 

typ valborg, vikingaslag med 

flera kostar mycket att genomföra, 

kostnaderna för artister och annan 

underhållning liksom förtäring blir 

höga.Därtill kommer kostnader för 

vakter och andra personella resurser. 

Parken: +104 tkr. Intäkterna är 

mycket bra och kostnaderna något 

högre än budget. Fortfarande råder 

stor återhållsamhet av satsningar på 

marknadsföringar samt för verksamheten 

nödvändiga inköp. 




resultat -41 393 -36 813 

budget 40 925 37 100 

avvikelse -468 287 

Investeringar: Stadshistorisk 

utställning och flytt av museum är 

avslutade 2012. Arbetet med ny 

fornsal och databas (museet) fortsätter 

2013. 


Kulturnämndens verksamheter har 

2012 inte genomgått några större 

förändringar och det gör att resultaten 

är ganska statiska. Dock kan 

konstateras att flera mål redan är 

uppfyllda med råge. Förvaltningen 

arbetar mycket aktivt med att skapa 

kulturarrangemang med bredd och 

kvalitet, vilket är en viktig komponent 

i arbetet. n 




Fritidsnämnd 


Fritidsnämndens uppdrag är att 

erbjuda kommunens invånare och 

besökare ett rikt och varierat utbud 

av olika upplevelser inom såväl 

idrott och föreningsliv som fritidsgårdsverksamhet. 


Under året har verksamheten friluftsområden 

flyttats över till tekniska 

nämnden och fritidsförvaltningen 

har fått ny arenachef. 

TFF är inte längre en elitklubb, 

vilket kommer att få konsekvenser 

för hela kommunen och inte minst 

för fritidsnämnden. Vidare har 

Mark- och Miljödomstolen genom 

sitt decibelkravsbeslut bidragit till 

att Skyttecentrum framöver inte går 

att använda enligt plan. Bland de 

mer iögonfallande verksamheterna 

märks gästspelet av den sydkoreanska 

kulturshowen TAL som förutom 

besök i Trelleborg även besökte 

bland annat Paris, Madrid, Peking 

och Manchester. Detta genomfördes 

i ett samarbetsprojekt med kulturförvaltningen 

och blev en bra och 

viktig del i ett positivt samarbete 

mellan två förvaltningar. 


Fritidskansliet och föreningsverksamheten: 

sedan ett antal år tillbaka 

är fritidsnämnden i akut behov av 

fler idrotts- och fritidsanläggningar. 

Föreningsavdelningen upplever en 

stark tillströmning av barn och ungdomar 

till föreningarna samtidigt 

som kraven på resurser och anläggningar 

ökar i takt med att idrotten 

utvecklas. För att föreningslivet ska 

kunna möta framtiden på ett tillfredsställande 

sätt krävs en satsning 

på fler ändamålsenliga idrottsanläggningar 

och platser för spontan 


idrott, lek och motion. Ett ökat ekonomiskt 

stöd till föreningarna kommer 

att bli ett framtida krav. 

Anläggningsenheten: trycket på 

Söderslättshallen kommer att öka. 

Hanbollsklistret gör att innebandy 

och handboll kommer att få svårare 

att samsas om lokal. Nämndens tankar 

om en utveckling av B-hallen till 

en multiarena ses som en positiv och 

nödvändig utveckling inför framtiden. 

Det gör också att Söderslättshallens 

restaurang måste upprustas. 

Arenaenheten: nu när TFF inte 

längre är i behov av en arena som 

uppfyller UEFA:s samtliga krav kan 

arenaenheten satsa mer på övriga 

anläggningar, vilket ger en bättre 

service till breddidrotten. Skyttecentrum 

är ett ständigt bekymmer 

då Mark- och Miljödomstolen fattat 

beslut om decibelkrav som inga 

vapenslag klarar av, vilket medför 

att fritidsnämnden måste vidta kostsamma 

åtgärder. Nya konstgräsplaner 

kommer om allt går enligt plan 

att färdigställas under 2013 och 

2014, vilket medför ökade skötselkostnader 

för enheten. 

Badhuset: antalet besökare förväntas 

öka eftersom kommunen 

växer och fler barnfamiljer kommer 

ta del av badhuset. Människors strävan 

mot ett friskare liv och en bättre 

hälsa gör att fler kommer söka sig 

hit. Ännu är inte frågan om den 

framtida driften helt klar. 

Ungdomsenheten: fortsatt behov 

av bra och trygga mötesplatser i 

form av fritidsgårdar. Med tanke på 

att Trelleborgs kommun växer så 

innebär det även att efterfrågan på 

fler fritidsgårdar ökar. Under 2013 

har fritidsnämnden fått 2 Mkr i 

engångsanslag för att öppna en ny 

fritidsgård i Skegrie. Ny lokal till fritidsgården 

i Smygehamn är av stor 

vikt för att kunna tillgodose behoven 

från ortens ungdomar. 

Ekonomi 

Fritidsnämndens resultat år 2012 är 

ett överskott på 154 tkr. 

Administration/kansli: överskott 

på 315 tkr, vilket främst förklaras av 

att 2012 års kompensation för hyresökningen 

med 330 tkr är bokförd 

här. Dessa medel har använts som 

reserv för förvaltningen totalt. 

Anläggningsenhet: underskott på 

328 tkr. Småbåtshamnarnas resultat 

är +202 tkr. Sporthallarnas underskott 

är 554 tkr och förklaras främst 

av att fritidsnämnden ej kompenserats 

för hyreshöjning (årsbasis 

450 tkr) med anledning av servicenämndens 

investering 2009–2011 

för ventilationsarbete på Söderslättshallen. 

Övriga verksamheter ligger 

så gott som i fas. 

Arenaenhet: underskott på 128 

tkr. Dalabadets camping har ett 

underskott, vilket förklaras av något 

höga kapital- och verksamhetskostnader. 

Verksamheten skjutbanors 

underskott består av lite för låga 

intäkter och något för höga kostnader 

bestående av konsultkostnader 

med anledning av Mark- och miljödomstolens 

dom. 

Badhus: litet underskott på 19 

tkr. Mycket bra intäkter för året och 

anledningar till något höga kostnader 

är oförutsedda kostnader för felsökning 

och utbyte av bastuaggregat 

samt reparation av varmvattenbassäng. 

Ungdomsenhet: överskottet är 

291 tkr år 2012. Samtliga fritidsgårdar 

utom Gasverkets fritidsgård 

visar ett överskott för året. Underskottet 

på Gasverkets fritidsgård 

föranleds av att personalkostnaderna 

blev något högre än vad som


var budgeterat. Backafall fritidsgårds 

överskott beror på att personalkostnaderna 

blev lägre än vad som budgeterats 

för år 2012 och förklaras 

av att tjänstledig fritidsledare ej har 

ersatts fullt ut (endast under öppettid), 

att föräldraledig fritidsledare 

endast ersatts under öppettid samt 

att en fritidsledare sagt upp sig och 

ersatts med ny innehavare med lägre 

lön. 

Föreningsenheten: ett litet överskott 

på 23 tkr och detta beror på att 

konsumtionsavgifterna förväntades 

bli något högre än vad årets utfall 

blev. 

Investeringar: av investeringsramens 

1 500 tkr har 1 033 tkr använts 

under 2012. 


Verksamhet intäkter 7 802 7 642 


resultat -53 828 -53 147 

budget 53 982 53 479 



Fritidsnämndens verksamheter har 

under 2012 inte genomgått några 

större förändringar och det gör att 

resultaten är ganska statiska. Dock 

kan konstateras att flera mål redan 

är uppfyllda med råge. Mer stimulans 

i form av stöd, hjälp och ekonomi 

till föreningslivet är viktiga 

komponenter. Förvaltningen arbetar 

mycket aktivt med att bli en serviceaktör 

med föreningarnas bästa 

för ögonen istället för en ren förvaltarorganisation. 

n 




arbetsmarknadsnämnd 


• Kommunens arbetsmarknadsinsatser 

för att förebygga arbetslöshet 

eller minska verkningar av 

arbetslöshet samt erbjuda utbildning 

för att ge förutsättningar för 

egenförsörjning. 

• Beslut om och handläggning av 

försörjningsstöd, ekonomiskt 

bistånd och introduktionsersättning. 

• Etablering av nyanlända, bland 

annat introduktionsplaner och 

verksamheten för ensamkommande 

flyktingungdomar. 

• Beställning av SFI från bildningsförvaltningen 

• Kommunens informationsansvar 

för unga i åldern 16 till 20 år. 

• Samordning av insatser för unga i 

åldern 16 till 24 år. 

• Råd och anvisningar i budget- och 

skuldrådgivning till skuldsatta 

personer samt för vräkningsförebyggande 

arbete. 

• Dödsboanmälan och socialnämnds 

övriga uppgifter enligt 

ärvdabalken. 


Nämndens verksamhet har en rad 

olika uppdrag och i alla uppdrag 

finns det ett mål med att ha ett tydligt 

arbetsmarknadsinriktat förhållningssätt. 

Därför är det alltid mötet 

med den enskilde trelleborgaren som 

är den viktigaste händelsen, då det i 

dessa möten skapas förutsättningar 

för att sänka arbetslösheten och få 

fler möjligheter till en anställning. 

På Almedalsveckan i början av juli 

hade Trelleborgs kommun en egen 

dag. Under parollen ”Hälsningar från 

framtiden” anordnade kommunen 

en förmiddag där nämndens verksamhet 

och Trelleborgs hamn representerade 

kommunen. Nämndens 


verksamhet bjöd in till ett frukostseminarium 

med rubriken ”Så fick 

Trelleborgs kommun Sveriges lägsta 

ungdomsarbetslöshet 2020 tack vare 

färre tjänstmän”. På seminariet presenterades 

rapporten ”Vem bryr sig”, 

där bland annat en socioekonomisk 

rapport på lokal och regional nivå 

redovisades. Dessutom presenterades 

åtta insatser som inneburit att 

Trelleborgs kommun har lägst ungdomsarbetslöshet 

2020. Seminariet 

var fullsatt och fick en rad artiklar 

publicerade i både lokala och nationella 

medier. 

Under 2012 har nämndens verksamhet 

beviljats medel för att bedriva 

projekt ”Folkhögskolespåret” med 

syfte att möjliggöra att folkhögskola 

blir en alternativ väg för ensamkommande 

ungdomar. Projektet drivs 

i samverkan med Malmö stad och 

Vellinge kommun. En processledare 

rekryterades under hösten 2012 och 

arbetet var under året i sitt inledande 

skede. 

Under året har nämndens verksamhet, 

i nära samverkan med 

näringslivet och Trelleborgs kommuns 

Utvecklings AB genom ”Kraftsamling 

Trelleborg”, arbetat för att 

arbetslösa trelleborgare och kommunens 

företag ska få en naturlig och 

funktionell kontaktyta. Med konceptet 

”Ge en timme av din tid”, där 

arbetsgivare fått chansen att ge av sin 

tid, matchat till de arbetssökandes 

behov, nådde förvaltningen ut till 139 

arbetsplatser som under 2012 bidrog 

med 43 000 timmar. Samarbetet har 

under året implementerats som en 

del i verksamhetens arbete. Som ett 

led i implementeringen instiftades 

under 2012 priset Årets Kraftsamlare. 

Priset, som gick till KLS Ugglarps 

delades ut på Trelleborgsgalan. 

Under senare delen av året skickades 

en utmaning till samtliga kommuner 

för att sprida budskapet kring konceptet 

”Ge en timme av din tid”. Mer 

om utmaningen går att läsa på: www. 

geentimme.se 

I december utsågs navigatorcentrum 

till ”Hållplats Sverige” på Ungdomsstyrelsens 

årliga rikskonferens. 

Utmärkelsen ges till ett gott exempel 

på en verksamhet som arbetar med 

unga på ett föredömligt sätt när det 

gäller inflytande och delaktighet. 


När det gäller förväntad utveckling 

på arbetsmarknaden så är det flera 

institut som spår en relativt dyster 

utveckling på arbetsmarknaden. 

Prognoser från regering, riksbank 

och arbetsförmedling visar på att de 

kommande åren ser mörka ut med 

fler varsel och högre grad av arbetslöshet. 

Detta är tuffa utmaningar 

och kräver innovativa lösningar för 

att hitta arbetstillfällen för den målgrupp 

som är nämndens ansvar. 

Ekonomiskt kan Trelleborgs kommun 

förvänta sig att läget på arbetsmarknaden 

2013 kommer att generera 

högre kostnader 2014–2015. 

Att analysera den förväntade 

utvecklingen inom stora delar av den 

bransch som nämndens verksamhet 

berörs av är inte bra nog. Genom 

att följa en förväntad utveckling når 

man som organisation ingen framgång. 

Istället är det viktigt att se på 

det möjliga istället för det förväntade. 

För en bransch som är av denna 

karaktär med ständiga rörelser är det 

viktigt att nämnden och dess verksamhet 

agerar sig in i framtiden istället 

för att följa en förväntad utveckling. 

Ekonomi 

Arbetsmarknadsnämnden uppvisar


ett resultat för 2012 på + 23 tkr. 

Nämnden har under året haft 

ökad verksamhet och ett antal projekt 

som genererat högre intäkter 

och kostnader jämfört med budget 

2012. Intäkterna totalt visar på ett 

överskott på +5 823 tkr, vilka bland 

annat kommer från Arbetsförmedlingen, 

Europeiska socialfonden och 

Migrationsverket. De totala kostnaderna 

uppvisar ett underskott på 

5 800 tkr. Avvikelsen beror främst på 




resultat -60 381 -56 682 

budget 60 404 57 489 

avvikelse 23 807 

ökade kostnader för försörjningsstöd 

och svenska för invandrare. I avvikelsen 

återfinns också kostnader för 

ensamkommande ungdomar, som 

återsöks från Migrationsverket och 

även genererar ökade intäkter. n 




samhällsbyggnadsnämnd 


Samhällsbyggnadsnämnden ska 

fullgöra kommunens skyldigheter 

inom plan- och byggnadsväsendet 

och ha det närmaste inseendet över 

byggnadsverksamheten. Nämnden 

ska vidare fullgöra kommunens 

uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet 

samt naturvården och hållbar 

utveckling. Samhällsbyggnadsnämnden 

ansvarar därigenom för 

att forma kommunens utveckling 

så att en långsiktigt hållbar tillväxt 

säkerställs. 


Den nya samhällsbyggnadsförvaltningen 

bildades den 1 januari 2012 

och är en sammanläggning av flera 

verksamheter som alla har bedrivits 

utifrån skilda utgångspunkter och 

prioriteringar. Att skapa en homogen 

förvaltning som arbetar på ett 

likartat sätt utifrån gemensamma 

mål och prioriteringar är en stor 

utmaning och tar tid. 

Vid ingången av året fanns tre av 

fem avdelningschefer på plats och 

resterande två rekryterades under 

året. Ytterligare ett antal nya medarbetare 

har tillkommit och andra 

trätt ifrån under året. Totalt sett har 

cirka en fjärdedel av nuvarande personal 

anställts under 2012. 

Förvaltningen har lagt mycket 

kraft på flera för kommunen viktiga 

framtidsprojekt, där särskilt detaljplanerna 

för Centralstationen, Rättspsykiatriskt 

centrum och ny räddningsstation 

bör nämnas. Stor kraft 

har även lagts på fördjupning av 

översiktsplan för Trelleborgs stad, 

vilket kommer att vara den strategiska 

grunden för stadens utveckling 

fram till 2030. Satsningar har även 

gjorts i Skegrie och Beddingestrand, 

det senare genom en s.k. designdia- 


log som har blivit uppskattad. 

Trelleborgs kommun har under 

de senaste åren skapat sig ett namn 

som en av landets främsta kommuner 

inom miljöstrategiskt arbete 

kring havsmiljöfrågor. Avslutandet 

av WAB-projektet har varit en av de 

största tilldragelserna under året, 

liksom öppnandet av Trelleborgs 

nya biogascentrum. Miljömålsarbetet 

har satt fart och den första delen, 

hav och inlandsvatten i balans, 

skickades på remiss under hösten. 

Under året har förvaltningen arbetat 

med inrättande av ett vattenråd 

för sydvästra Skåne. Ett sådant kommer 

att förbättra övervakningen och 

underlätta arbetet för en god status 

i sjöar, vattendrag och i havet. Dagvatten, 

enskilda avlopp, översvämningar 

och dricksvattenförsörjning 

är andra viktiga frågor som berör 

vatten och som har hanterats i arbetet 

med VA-översikten tillsammans 

med tekniska förvaltningen. 


Fördjupning av översiktsplanen 

förväntas kunna antas under 2014 

och den kommer att vara den strategiska 

grunden för stadens utveckling. 

Redan nu kan det konstateras 

att det finns många stadsbyggnadsfrågor 

som måste adresseras de 

närmaste åren. Trelleborg Övre har 

förutsättning att omvandlas till en 

levande stadsmiljö med attraktiva 

bostäder redan om tre år och strax 

därefter kommer brandstationen 

att flytta till ett nytt läge på norr. 

Det finns ett starkt intresse av att 

utveckla området mellan stationen, 

rådhuset och bort mot Ångkvarnen, 

vilket kan lyfta hela innerstaden. 

Centralskolans omvandling till en 

ny juvel i stadens hjärta kommer att 

inledas inom kort. Till detta kom- 

mer lika angelägna utvecklingsprojekt 

i Skegrie, Beddingestrand, Smygehamn, 

Alstad och Anderslöv. 

På det hållbarhetsstrategiska 

området kommer WAB-projektet att 

följas upp av Bucefalos, ett projekt 

som integrerar insatser för ett friskare 

hav med framställning av biogas 

i större skala än hittills. Projektet ska 

bland annat medverka till att anlägga 

våtmarker för produktion av alger. 

Andra insatser när det gäller grön 

energi är förvaltningens deltagande i 

Energimyndighetens program Uthållig 

kommun, där Trelleborg deltar 

som en av 37 utvalda kommuner i 

landet. Syftet är att starta och stödja 

en hållbar process för att utveckla 

och skapa ny företagsamhet inom 

området förnybar energi, energieffektivisering 

och klimatomställningsarbete. 

När det gäller tillsynen enligt miljöbalken 

fattas det två, tre tjänster 

för att kommunen ska kunna fullgöra 

sina skyldigheter enligt miljöbalken. 

Under 2013 kommer förvaltningen 

att utreda förutsättningarna för en 

sådan förstärkning. En nyhet är att 

förvaltningen under 2013 kommer 

att bjuda in till branschträffar, där 

verksamheten på ett samlat sätt kan 

ge information kring kommunens 

arbete på miljö- och hälsoskyddsområdet 

och öppna upp en dialog med 

företagen. 

Samhällsbyggnadsnämnden har 

huvudansvaret för att driva kommunens 

fysiska utveckling mot visionen 

– men är också beroende av 

många andra nämnder i detta arbete. 

Då fysiska förändringar alltid berör 

många olika frågor och olika nämnders 

ansvar är det naturligt att samhällsbyggnadsnämnden 

över tiden 

får en allt tydligare samordningsfunktion.


Ekonomi 

Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet 

finansieras till cirka två tredjedelar 

av skattemedel, medan resterande 

del är intäkter från taxor och 

avgifter. Av denna resterande tredjedel 

är cirka 75 procent direkt beroende 

av konjunktur och politiska 

prioriteringar. 

Förvaltningen har under 2012 satsat 

på viktiga kommunala planprojekt, 

samtidigt som intäkterna från 

bygglov och övrig planverksamhet 

har understigit budget med 3,5 Mkr, 

huvudsakligen på grund av konjunkturläget. 

Resultatet för 2012 är +420 tkr. 




resultat -20 879 -15 082 

budget 21 299 19 572 

avvikelse 420 4 490 

I budgeten för 2012 finns tilläggsbudgetar 

avseende fyra LONA-projekt 

och ett EU-projekt. Totalt för 

dessa projekt önskar förvaltningen 

ombudgetera 2 230 tkr till 2013. 

Ut över detta önskar förvaltningen 

om budgetera 97 tkr avseende detaljplan 

för rättspsykiatrisk initialvård 

samt 29 tkr för plantering av träd. 

Dessa önskemål om ombudgetering 

ger ett resultat för 2012 på 

-1 935 tkr. Detta underskott beror 

som ovan beskrivits främst på minskade 

intäkter från taxor och avgifter 

jämfört mot budget 2012. n 




servicenämnd 


Servicenämnden är kommunens 

samlade organ för intern service till 

den kommunala verksamheten. Servicenämnden 

ska ansvara för frågor 

beträffande kommunens fastigheter 

med lokaler för kommunal verksamhet, 

den totala lokalförsörjningen 

till de kommunala verksamheterna 

samt samordning och verkställighet 

av ny-, om- och tillbyggnadsverksamhet. 

Servicenämnden ska även 

ansvara för kommunens måltidsservice, 

tryckeri, rådhusets kontorsvaktmästeri 

samt för IT-verksamhet/ 

telefoniservice, upphandling och 

annan intern service. 


Under 2012 har verksamheterna 

stabiliserats efter tidigare gjorda förändringar 

i förvaltningsorganisationen. 

Pågående projekt som kräver 

beslut framöver, som har betydelse 

för servicenämndens verksamhet 

avseende förändring i kommuninterna 

processer är investeringsprocess 

med investeringsutrymme, 

interna hyresavtal, kostpolicy och 

resultatenheter. 

I samband med beslutet att överföra 

måltidsverksamheten till servicenämnden 

förutsattes att denna 

verksamhet fr.o.m. 2012 skulle vara 

en egen resultatenhet utan anslagsfinansierade 

medel. Med anledning av 

detta återfördes till beställarnämnderna 

inför 2012 de budgeterade 

ekonomiska resurserna som tidigare 

överförts till servicenämnden, att 

användas i ett beställar-/köpförhållande 

mellan kund och leverantör. 

Dock har detta medfört betydande 

negativa budgettekniska resultatkonsekvenser, 

vilka det särskilt redogörs 

för under avsnittet ekonomi. 


Som ett led i att skapa bättre verksamhet 

inom ramen för tillgängliga 

resurser inom framför allt fastighetsavdelningen, 

har såväl effektiviteten 

i det planerade underhållet som att 

ta tillvara potentialen i energieffektiviseringar 

prioriterats. Fastställda 

planer och resurser för åtgärder finns 

för verkställighet av åtgärder under 

2013 och framåt. 


Det av servicenämnden under 2012 

genomförda arbetet ”resultatstyrning” 

i nämndens verksamhetsområde, 

baserat på den kommunövergripande 

visionen med strategiska 

inriktningar och effektmål kommer 

att omsättas i operativt arbete med 

förändringar som skapar förbättringar 

avseende indikatorerna. 

Servicenämnden kommer att 

delta i och genomföra en samordning 

av olika kommunövergripande 

processer och successivt etablera servicenämndens 

verksamhet som en 

kommunintern resultatenhet. 

Under verksamhetsåret 2013 förutsätts 

också ett klarläggande av 

måltidsverksamheten beträffande 

såväl faciliteter som personell kapacitet, 

dvs. mottagnings- eller tillagningskök, 

vilket kommer att kunna 

ske när en kostpolicy har beslutats 

som ett styrande dokument. Frågan 

om kosten och matråd i dialogen 

med matgästerna och deras anhöriga 

är av betydelse. I sammanhanget kan 

också noteras en förestående inriktning 

på ett samarbete med Region 

Skåne avseende ett nytt kök inom 

lasarettsområdet i Trelleborg. 

Fastighetsunderhåll kommer 

under 2013 att prioriteras ytterligare 

samt genomförande av energieffektiviseringar. 

Under 2013 kommer några större 

fastighetsprojekt att slutbehandlas, 

bl.a. omfattningen av Rådhusets 

ombyggnad kopplat till användningen 

av Köpingeskolan, Klagstorps 

skola och ersättningslokaler för förskolepaviljonger. 

Ekonomi 

Servicenämndens redovisade resultat 

uppgår till ett underskott på 

14.3 Mkr. Resultatet består i stora 

delar av; underskott Måltidsservice 

11,3 Mkr, överskott lokalvård 

0,2 Mkr, underskott fastighetstekniska 

avdelningen 3,2 Mkr, överskott 

IT-avdelningen 0,1Mkr, överskott 

upphandlingsavdelningen 0,7 

Mkr, underskott vaktmästeri /tryckeri 

0,4 Mkr och underskott övrigt 

0,5 Mkr. 

Kostnader för Centralskolan, 

Köpingeskolan och Skarpskytten har 

belastat resultatet utan hyresintäkter, 

totalt 2 139 tkr. 

Måltidsservice har redovisat ett 

totalt underskott på 11,3 Mkr varav 

personalkostnader 2,1 Mkr, livsmedel 

och övriga kostnader 2,9 Mkr 

samt uteblivna interna intäkter har 

genererat underskott med 6,3 Mkr. 

Fastighetstekniska avdelningen 

uppvisar ett underskott på 3,2 Mkr. 

driftmedia och uppvärmning underskott 

på 1,9 Mkr, planerat underhåll 

överskott på 1,0 Mkr, försäkringskostnader 

underskott på 0,6 Mkr och 

övrig drift underskott på 1,7 Mkr. 

Upphandlingsavdelningen visar 

överskott på 0,7 Mkr som beror på 

att upphandlare ej rekryterats. 


Samtliga kommunens offentliga 

fastigheter ska ha full 

tillgänglighet 

Målet är nästan uppfyllt, samtliga


kommunens offentliga fastigheter 

har full tillgänglighet förutom 

konsthallen. 

Tillhandahålla ett nytt LSS- 

boende med sex-åtta lägenheter 

Målet har inte uppfyllts under 2012. 

Genomföra NöjdKundIndex-enkät 

avseende levererade måltider 

Måltidsservice genomförde en NKIundersökning 

på våra skolor i kommunen 

i utvalda årskurser. Då svarsfrekvensen 

inte varit acceptabel, 

drygt 20 procent, kan inte relevanta 

slutsatser dras. 

Minska energiförbrukningen i kwh 

i kommunens fastigheter med 15 

procent på åtgärdade objekt 

Målet är uppfyllt. Energiförbrukningen 

har minskats med 15 procent 

i kwh i kommunens fastigheter på 

åtgärdade projekt. 




resultat -24 620 -71 773 

budget 10 272 67 698 

avvikelse -14 348 -4 075 

Avyttra eller utveckla samtliga 

fastigheter som ej används i kärnverksamheten 


Ekologiska livsmedelsinköp skall 

uppgå till 20 procent 

Målet uppfylldes då andelen ekologiska 

livsmedel uppgick till 21,4 

procent. 

Självförsörjning av måltider inom 

verksamheterna i Alstad, Anderslöv, 

Klagstorp och Smyge hamn och 

ingen transport av tillagade måltider 

till dessa orter 


Anbudstrohet på livsmedels inköp 

ska uppgå till 90 procent 

Målet har inte uppfyllts under 2012, 

då anbudstroheten uppgick till 83 

procent. n 




teknisk nämnd 


Tekniska nämnden ansvarar för frågor 

i kommunen beträffande allmän 

platsmark, trafikens infrastruktur, 

väghållning, småbåtshamnar, torghandel, 

avfallshantering, vattenförsörjning, 

avloppshantering och kommunens 

elnät. Nämnden ansvarar 

också för strandskötsel, markreserv, 

lantegendomar, tomträtter samt 

koloniområden. Tekniska nämnden 

är även trafiknämnd. 


Arbetet med utbyggnaden av Västra 

Ringvägen norrut mot väg 108 och 

Hedvägens förlängning ut till E6 vid 

Maglarps cirkulationsplats avslutades 

under hösten. Arbeten med 

diken och grönytor återstår under 

våren 2013. 

Kommunstyrelsen beslutade i slutet 

av 2011 att uppdra åt tekniska 

nämnden att genomföra en förstudie 

av ringvägar norr om Trelleborgs 

centralort. Förstudien genomfördes 

under 2012. Kvarvarande projektmedel 

avses användas till projektering 

av nytt gatusystem i de östra 

delarna av Trelleborg. 

Under året inleddes arbetet inom 

driftprojektet ”Gatunamnsskyltar på 

landsbygden”. Antal berörda vägar 

är 300 till antalet och efter slutförande 

övergår ägandet av skyltarna 

till markägaren, som då får stå för 

fortsatt drift- och underhåll. 

Enligt beslut i kommunfullmäktige 

2012-11-26 överförs båtplatsadministrationen 

från fritidsförvaltningen 

till Trelleborgs kommuns 

Utvecklings AB och småbåtshamnsverksamheten 

kvarstår i sin helhet 

inom tekniska nämndens ansvar. 

En genomgripande sanering av 

Knäckekärrs koloniområde utfördes 

under hösten. I området anläggs en 


naturpark i avvaktan på detaljplan 

för området. 

Inom elnätsverksamheten pågick 

en omfattande utbyggnad av 10 kVnätet 

i samband med vägutbyggnaden, 

som en förberedelse inför 

kommande avlastning av Västra 

fördelningsstationen. Elnätstaxan 

höjdes med 10 procent den 1 april 

2012. 

Under året startades ett strategiskt 

viktigt arbete med en VA-plan, som 

är ett samarbete mellan tekniska förvaltningen 

och samhällsbyggnadsförvaltningen. 

Fakta dokumenterades 

kring all VA-verksamhet; avlopp, 

miljöpåverkan, erosion, klimat, 

havsnivå m.m. Kommande etapper 

kommer att handla om strategiska 

val och den slutliga VA-planen fastställs 

av kommunfullmäktige. 

Projekt ”Dagvatten östra Trelleborgs 

centralort” har påbörjats och 

utförs i samarbete med Trelleborgs 

hamn. Beräknad kostnad cirka 21 

Mkr. Åtgärder för att minska risken 

för översvämningar på landsbygden 

har projekteras. 

Beslut om ett nytt insamlingssystem 

för matavfall togs i kommunfullmäktige 

hösten 2012. Under 

perioden 2014-2016 ska insamlingssystemet 

byggas ut för att omfatta 

samtliga hushåll i kommunen. 

Utbyggnaden kommer att prägla 

avfalls- och återvinningsverksamheten 

under flera år framåt. 


Under 2013 avslutas den stora vägutbyggnaden 

med Västra Ringvägen 

och Hedvägens förlängning, varvid 

cirka 4,3 Mkr årligen i kapitaltjänst- 

och driftkostnader tillkommer för 

gatu- och parkavdelningarna. Utan 

full kompensation får detta långtgående 

konsekvenser för verksam- 

heten och på sikt får gatuunderhållet 

minskas ytterligare och personal 

avvecklas. 

Inom gatuverksamheten fortsätter 

arbetet med att minimera energikostnaderna 

med åtgärder som 

införande av ett nytt upptändningssystem 

och reducerad ljusstyrka på 

gatubelysningen under nätterna. 

Arbetet med s.k. social belysning 

fortsätter, vilket innebär förbättrad 

belysning på allmänna platser. Arbetet 

med att årligen utföra ett antal 

större och mindre trafiksäkerhetsåtgärder, 

som trafikhinder och förstärkt 

belysning, fortsätter. 

Parkavdelningens verksamhet 

kommer att präglas av en strävan att 

nå ekonomisk balans utan att kvaliteten 

på kommunens utemiljö blir 

för låg. De stora skötselytorna kräver 

en adekvat fordonspark och en 

genomtänkt logistik, vilket inte är 

tillgodosett idag. Fordonsparken är 

omodern och till del inte ändamålsenlig. 

En översyn av personalens 

geografiska placering utifrån arbetsoptimering 

kommer att göras. 

En höjning av VA-taxan genomförs 

2013-02-01, för att komma tillrätta 

med det negativa egna kapitalet. 

Höjningen motsvarar ca 10 

procent. 

Ett strategiskt viktig arbete har 

inletts med att göra en VA-plan för 

Trelleborgs kommun, i samarbete 

med samhällsbyggnadsnämnden/förvaltningen. 

Den första etappen är 

utförd där fakta om all VA-verksamhet 

har dokumenterats. Etapp tvåfyra 

kommer mycket att handla om 

strategiska val. 

Elnätet måste förstärkas i både 

västra och östra delen av kommunens 

koncessionsområde, som en 

följd av utbyggnad av nya bostadsområden. 

Möjligheterna att höja


spänningsleveransen från 50 till 130 

kV utreds för att säkerställa en långsiktig 

och kostnadsmedveten förstärkning 

och utveckling av nätet. 

Efter beslut i kommunfullmäktige 

hösten 2012 byggs insamlingssystemet 

för matavfall ut under perioden 

2014–2016, för att omfatta samtliga 

hushåll i kommunen. Under 2013 

genomförs inköp av nya kärl och 

fordon. Utbyggnaden kommer att 

prägla verksamheten under flera år 

framåt. 

Ekonomi 

Tekniska förvaltningen uppvisar 

totalt en nettokostnad för 2012 på 

-67 498 tkr, vilket ger ett överskott 

på 5 864 tkr mot budget 2012. Resultatet 

för skattefinansierad verksamhet 

blev ett underskott mot budget 

med -224 tkr. Resultatet för taxefinansierad 

verksamhet blev ett 

överskott mot budget på 6,1 Mkr. 

De avdelningar som uppvisar överskott 

är elnätsverksamhet 5,6 Mkr 

och avfalls- och återvinningsavdelningen 

3,9 Mkr. VA-avdelningen 

uppvisar däremot ett underskott på 

3,4 Mkr. 

Parkavdelningens verksamhet 

kommer att präglas av en strävan att 

nå ekonomisk balans utan att kvaliteten 

på kommunens utemiljö blir 

för låg. 

En höjning av VA-taxan på cirka 

10 procent genomförs 2013-02-01, 

för att komma tillrätta med det 

negativa egna kapitalet. 


Verksamheten har följt de mål som 

sattes i verksamhetsplan för 2012. 

Dessa mål var: 

• Att utföra minst fem trafiksäkerhetsåtgärder. 

• Att bullersäkra 15 fastigheter 




resultat -67 498 -61 686 

budget -73 362 64 410 

avvikelse 5 864 2 724 

längs de mest trafikerade gatorna. 

• Att anpassa och förändra minst 

tre lekplatser. 

• Att byta eller bygga om tre nätstationer. 

• Att reinvestera minst 1 100 löpmeter 

nya VA-ledningar. 

• Att genomföra insamling av 600 

ton matavfall. 

Samtliga uppsatta mål för verksamheten 

2012 är uppnådda förutom 

insamling av matavfall och reinvestering 

i nya VA-ledningar. n 




balansräkningsenheter 

Från och meD 2003 redovisas 

elnäts-, avfalls- och återvinningsverksamheten 

och vatten- och 

avloppsverksamheterna med både 

resultat- och balansräkningar. Detta 

innebär att man på ett tydligare sätt 

än tidigare kan följa verksamheternas 

ekonomiska utveckling över 

tiden. Sedan bokslut 2004 periodiseras 

anslutnings- och anläggningsavgifter 

för elnät och vatten & avlopp 

som förutbetalda intäkter med en 

periodisering om 25 år för elnät 

och 50 år för vatten & avlopp. Från 

och med bokslut 2010 har dessa 

omklasse ficerats till långfristiga 

skulder. Jämförelseåren har korrigerats. 

På grund av de negativa resultaten 

för vatten & avlopp 2009-2010 så uppvisas 

ett negativt eget kapital. Elnätet 

och avfalls- och återvinningen har 

positiva egna kapital. Resultatet för 

de taxefinansierade verksamheterna 

blev ett överskott mot budget på 6,1 

Mkr för 2012. Samtliga verksamheter 

var budgeterade ett nollresultat. 

De avdelningar som uppvisar 

överskott är elnätsverksamhet 5,6 

Mkr och avfall och återvinningsavdelningen 

3,9 Mkr. VA-avdelningen 

uppvisar däremot ett underskott på 

-3,4 Mkr. 

Elnätsverksamheten uppvisar ett 

överskott på ca 5,6 Mkr. Taxan för 

elnätsverksamheten höjdes 2012-04- 

01, vilket innebar en höjning med 9,0 

procent och en högre intäkt avseende 

brukaravgifterna med 6,1 Mkr jämfört 

med 2011. Merparten av arbetet 

inom elnätsverksamheten har ägnats 

åt stora investeringsprojekt som 

avlastning västra fördelningsstationen 

samt ombyggnad av fyra nätstationer. 

Inom elnätsverksamheten pågick 

en omfattande utbyggnad av 10 kV- 


nätet i samband med vägutbyggnaden, 

som en förberedelse inför 

kommande avlastning av Västra fördelningsstationen. 

Projektet innebär 

utbyggnad av nya kabelförband och 

fördelningsstation som en del av 

den nya elnätsinfrastrukturen, vilket 

kräver en förstärkning av elnätet i 

de västra delarna samt en ny fördelningsstation, 

benämnd VVF. Arbetet 

är en del i den framtida ringmatningen 

runt staden för att optimera 

säkerhet och tillgänglighet i ett väl 

fungerande elnät. Utöver de 9 Mkr 

som anslagits av kommunfullmäktige 

tillskjuts medel motsvarande cirka 3 

Mkr ur elnätets investeringsram. 

VA-verksamheten uppvisar ett 

underskott på -3,4 Mkr. I underskottet 

återfinns bland annat oförutsedda 

kostnader för arbete med ersättningsborra 

i Klagstorp motsvarande 

900 tkr, kostnader för VA-plan på 750 

tkr samt arbete med åtgärder för att 

förebygga nya översvämningar, 600 

tkr. Mycket arbete har också ägnats 

åt åtgärder och information avseende 

dikningsföretagen. 

Landsbygdsprojektet fortsatte, vilket 

innebär anslutning av fastigheter 

på landsbygden till det kommunala 

VA-ledningsnätet. Aktuella områden 

under 2012 har varit Stora Beddinge, 

Bonnalösa samt Simlinge/Stora Isie. 

Projektet Utbyggnad av dagvattensystemet 

i östra delen av Trelleborgs 

centralort påbörjades. Syftet 

är att kraftigt höja kapaciteten på 

dagvattennätet i de östra delarna 

och därigenom även undvika havsvattenståndet 

i Östersjön och eventuella 

havsvattenhöjningar. Arbetet 

ska vara avslutat 2013 och totalt har 

avsatts 20,0 Mkr för projektet. 

Avfalls- och återvinningsverksamheten 

uppvisar återigen ett stort 

överskott, för 2012 på cirka 3,9 Mkr. 

Utöver den normala verksamheten 

har mycket tid lagts på att ta fram 

informationsmaterial och att vidta 

andra förberedelser för införandet av 

det nya insamlingssystemet för matavfall. 

En höjning av VA-taxan genomförs 

2013-02-01, för att komma tillrätta 

med det negativa egna kapitalet 

på -12,0 Mkr. Höjningen motsvarar 

ca 10 procent. 

Ett strategiskt viktig arbete har 

inletts med att göra en VA-plan för 

Trelleborgs kommun, i samarbete 

med samhällsbyggnadsnämnden/ 

-förvaltningen. Den första etappen är 

utförd där fakta om all VA-verksamhet 

har dokumenterats. Etapp två– 

fyra kommer mycket att handla om 

strategiska val. Den slutliga VA-planen 

fastställs av kommunfullmäktige. 

För östra kommundelen, med vattenförsörjning 

från Östra Klagstorps 

vattenverk, behövs en förstärkning 

av produktionen, då vattenförbrukningen 

sommartid är i det närmaste 

dubblerad mot normalförbrukning. 

En av de tre brunnarna har ersatts 

och arbete med att lokalisera en helt 

ny fjärde brunn har inletts. Under 

2013 kommer förfrågan om tillstånd 

att lämnas in till mark- och miljödomstolen. 

Projekt ”Dagvatten östra 

Trelleborgs centralort” har påbörjats 

och utförs i samprojekt med Trelleborgs 

hamn, till en beräknad kostnad 

av cirka 21 Mkr. Åtgärder för att 

minska risken för översvämningar 

på landsbygden har projekteras för 

Vallby, där anläggande av magasin 

uppströms byn kan starta. Södra Åby 

och Östra Klagstorp kan få liknande 

lösningar. 

Landsbygdsprojekten fortsätter 

men i en reducerad takt. Aktuella 

områden är Stora Beddinge, Bonnalösa 

samt Simlinge/Stora Isie. 

Elnätet måste förstärkas i både 

västra och östra delen av kommu-

nens koncessionsområde, som en 

följd av utbyggnad av nya bostadsområden. 

Någon ytterligare utbyggnad 

kan inte genomföras innan elnätet 

har förstärkts. Vid en jämförelse 

av kommunens översiktsplan mot 

det förväntade ökade effektbehovet, 

kommer nuvarande spänningsnivå, 

50 kV, inte att vara tillräcklig. På sikt 

skulle 130 kV vara mer optimalt för 

att säkerställa god överföringsförmåga 

och bibehållna låga nätförluster. 

Möjligheterna att höja spänningsleveransen 

från 50 till 130 kV 

utreds för att säkerställa en långsiktig 

och kostnadsmedveten förstärkning 

och utveckling av nätet. Verksamheten 

positiva egna kapital på cirka 

26 Mkr utnyttjas i första hand men 

ytterligare taxehöjningar på sikt kan 

inte uteslutas för att kompensera för 

framtida kostnadsökningar. 

Efter beslut i kommunfullmäktige 

hösten 2012 byggs insamlingssystemet 

för matavfall ut under perioden 

2014-2016, för att omfatta samtliga 

hushåll i kommunen. Under 2013 

genomförs inköp av nya kärl och 

fordon. Utbyggnaden kommer att 

prägla verksamheten under flera år 

framåt. Då avfallstaxan höjdes senast 

2007 finns behov av att göra om taxekonstruktionen, 

bland annat med 

en uppdelning i en grund- och en 

abonnemangsavgift, i samband med 

införandet av det nya insamlingssystemet. 

Verksamheten har dock för 

närvarande ett eget kapital på cirka 

20 Mkr, varvid det dröjer innan taxehöjningar 

kommer att bli aktuella. n 

Nyckeltal 2012 2011 2010 

Energi elnät 

byte/ombyggnad av två gamla nätstationer 4 4 2 

VAavdelning 

effektiv drift, underhåll o förnyelse av 

kommunens vatten- och avloppsanläggningar 

– reinvesteringar 1 100 löpmeter per år 168 1 723 1 000 

Avfalls och återvinning 

Insamling av matavfall – 600 ton per år 460 ton 378 ton 122 ton 



72 NÄMNDERNAS REDOVISNING

EKoNoMISK REDoVISNING 


(tkr) Not 

Bokslut 

2012 

Budget 

2012* 

Avvikelse Bokslut 

2011 

Verksamhetens intäkter 1 486 295 1 550 909 -1 064 614 461 960 

Verksamhetens kostnader 2 -2 243 156 -3 295 443 1 052 287 -2 154 066 

Jämförelsestörande poster 3 37 367 0 37 367 34 385 

avskrivningar -103 371 -104 069 698 -100 044 

Verksamhetens nettokostnader 1 822 865 1 848 603 25 738 1 757 765 

skatteintäkter 4 1 471 904 1 468 229 3 675 1 419 718 

generella statsbidrag och utjämning 5 423 050 425 946 -2 896 419 760 

Finansiella intäkter 6 18 308 18 200 108 13 261 

Finansiella kostnader 7 -20 005 -25 888 5 883 -13 986 

Jämförelsestörande finansiell post 8 0 0 0 -10 157 

resultat före extraordinära poster 70 392 37 884 32 508 70 831 

extraordinära intäkter o kostnader 0 0 0 0 

extraordinära kostnader 0 0 0 0 

årets resultat 70 392 37 884 32 508 70 831 

* inklusive interna poster 

eKOnOMIsK redOVIsnIng 73 

eKOnOMIsK redOVIsnIng


balansräkning 

(tkr) Not 

tiLLgångar 

anläggningstillgångar 

74 eKOnOMIsK redOVIsnIng 

Bokslut 

20121231 

Budget 

2012 

Bokslut 

20111231 

Materiella anläggningstillgångar 

- Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 1 827 400 1 823 013 1 734 614 

- Maskiner och inventarier 10 45 439 44 120 48 555 

- övriga materiella anläggningstillgångar 11 26 943 27 992 22 622 

Finansiella anläggningstillgångar 12 276 604 278 012 278 502 

summa anläggningstillgångar 2 176 386 2 173 137 2 084 293 

omsättningstillgångar 

Förråd/lager 13 1 992 2 055 2 055 

Fordringar 14 225 050 268 070 268 070 

Kassa och bank 15 100 110 94 903 21 880 

summa omsättningstillgångar 327 151 365 028 292 005 

summa tiLLgångar 2 503 537 2 538 165 2 376 298 

eget kapitaL, aVsättningar och skuLDer 

eget kapital 

eget kapital 16 1 504 051 1 433 659 1 433 659 

därav årets resultat 70 392 82 726 70 831 

summa eget kapital 1 504 051 1 433 659 1 433 659 

avsättningar 17 

avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 150 029 156 843 146 587 

avsättningar för medfinansiering 0 0 21 000 

summa avsättningar 150 029 156 843 167 587 

skulder 

långfristiga skulder 18 372 097 396 760 306 875 

Kortfristiga skulder 19 477 360 468 177 468 177 

summa skulder 849 457 864 937 775 052 

summa eget kapitaL, 

aVsättningar och skuLDer 2 503 537 2 455 439 2 376 298 

ansVarsFörBinDeLser 

borgensåtaganden 20 1 430 835 1 380 458 

Pensionsförpliktelser ej bland skulder eller 

avsättningar (inkl löneskatt) 

21 933 176 937 897


Finansieringsanalys 

(tkr) Not 2012 2011 

Den LöpanDe Verksamheten 

Årets resultat 16 70 392 70 831 

Justering för av- och nedskrivningar 103 371 100 044 

Justering för gjorda avsättningar 17 -17 558 47 997 

Justering för övr ej likviditetspåverkande poster 3 639 4 231 

medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital 159 844 223 103 

ökning/minskning kortfristiga fordringar 14 43 020 -98 179 

ökning/minskning förråd och varulager 13 63 40 619 

ökning/minskning kortfristiga skulder 19 9 183 -88 370 

kassaflöde från den löpande verksamheten 212 110 77 173 

inVesteringsVerksamheten 

Investering i materiella anläggningstillgångar -208 464 -183 818 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 7 463 1 731 

Investering i finansiella anläggningstillgångar 12 -7 000 

kassaflöde från investeringsverksamheten 208 001 182 087 

FinansieringsVerksamheten 

nyupptagna lån 18 90 000 100 000 

Justering kortfristig del/långfristig skuld 18 10 190 23 059 

amortering av skuld 18 -34 967 -42 500 

ökning av långfristiga fordringar 12 -4 790 -56 435 

Minskning av långfristiga fordringar 12 13 688 13 689 

kassaflöde från finansieringsverksamheten 74 121 37 813 

årets kassaFLöDe 78 230 67 101 

Likvida medel vid årets början 21 880 88 981 

Likvida medel vid årets slut 16 100 110 21 880 

EKONOMISK REDOVISNING 75 

EKONOMISK REDOVISNING


noter till rr, br och FIa (tkr) 

Not 1: Verksamhetens intäkter 2012 2011 

Intäkter 1 605 110 1 462 695 

Interna poster -1 118 815 -1 000 735 

summa 486 295 461 960 

Not 2: Verksamhetens kostnader 2012 2011 

Kostnader -3 385 925 -3 173 728 

Interna poster 1 113 733 996 379 

Kalkylerade kapitalkostnader 76 414 74 558 

Personalförsäkringar och utg pensioner -408 470 -408 995 

Intern personalförsäkring 361 092 357 720 

summa 2 243 156 2 154 066 

Not 3: Jämförelsestörande poster 2012 2011 

reavinst till följd av fastighetsförsäljning 2 704 36 849 

Återbetalning aFa 34 663 

löneskatt avseende rIPs 07 0 -2 464 

summa 37 367 34 385 

Not 4: Skatteintäkter 2012 2011 

Preliminära skatteintäkter 1 452 434 1 383 033 

slutavräkning f.å. 300 6 026 

Prognos slutavräkning innevarande år 19 170 30 659 

summa 1 471 904 1 419 718 

Not 5: Generella statsbidrag 2012 2011 

Inkomstutjämningsbidrag 374 724 359 348 

regleringsbidragsbidrag 20 912 43 164 

Kostnadsutjämningsbidrag / -avgift lss -26 096 -30 743 

Kostnadsutjämningsbidrag / -avgift -16 789 -17 881 

tillfälligt konjunkturstöd 0 0 

Kommunal fastighetsavgift 70 299 65 872 

summa 423 050 419 760 

Not 6: Finansiella intäkter 2012 2011 

ränteintäkter 5 611 5 738 

aktieutdelning 5 110 3 978 

övriga intäkter 7 684 3 647 

Interna poster -97 -102 

summa 18 308 13 261 

Not 7: Finansiella kostnader 2012 2011 

räntekostnader -18 687 -13 530 

räntekostnader pensionsavsättning -5 989 -3 926 

övriga finansiella kostnader -414 -881 

Interna poster 5 085 4 458 

summa 20 005 13 986 

76 EKONOMISK REDOVISNING 

Not 8: Jämförelsestörande finansiella 

poster 

Förhöjd ränta rIPs 07 avseende 

2012 2011 

pensioner 0 -10 157 

summa 0 -10 157 

Not 9: Mark, byggnader och 

tekniska anläggningar 

2012 2011 

Ing anskaffningsvärde 2 638 380 2 477 172 

Årets förändring 168 020 161 208 

Utg anskaffningsvärde 2 806 400 2 638 380 

Ing ack avskrivningar -903 766 -826 513 

Årets förändring -75 234 -77 253 

Utg ack avskrivningar -979 000 -903 766 

Bokfört restvärde 1 827 400 1 734 614 

Fastigheter per användningsområde 

Mark 113 074 110 647 

Verksamhetsfastigheter 853 180 873 712 

affärsfastigheter 392 656 382 934 

Publika fastigheter 296 396 283 500 

Fastigheter för annan verksamhet 24 420 25 476 

övriga fastigheter 89 177 

Pågående ny-, till och ombyggnad 147 585 58 168 

1 680 843 1 734 614 

Not 10: Maskiner och inventarier 2012 2011 

Ing anskaffningsvärde 202 434 186 448 

Årets förändring 12 889 15 986 

Utg anskaffningsvärde 215 323 202 434 

Ing ack avskrivningar -153 878 -137 940 

Årets förändring -16 006 -15 939 

Utg ack avskrivningar -169 884 -153 879 

Bokfört restvärde 45 439 48 555 

Not 11: Övriga materiella 


2012 2011 

Ursprungligt anskaffningsvärde 96 993 90 776 

ackumulerade avskrivningar -70 050 -68 154 

Bokfört värde 26 943 22 622


Not 12: Finansiella anläggningstillgångar 

2012 2011 

aktier och andelar 44 558 37 558 

långsiktig placering 56 409 55 299 

bostadsrätter 1 269 1 269 

Utlämnade lån 7 780 7 780 

lån till trelleborgs Hamn ab 107 228 120 916 

Förskottering, statlig infrastruktur 6 000 

bidrag till statlig infrastruktur 58 000 58 000 

Upplösning bidrag statlig infrastruktur -4 640 -2 320 

summa 276 604 278 502 

Not 13: Ökning/minskning kortfr 

fordringar 

2012 2011 

Förändring exploateringstillgångar 0 40 574 

Förändring varulager -63 45 

summa 63 40 619 

Not 14: Fordringar 

Kundfordringar 55 186 76 085 

Fordran skatteintäkter 80 420 86 663 

Ingående mervärdeskatt 23 790 19 997 

Förutbet kostn och upplupna intäkter 64 142 49 717 

avräkning med kommunala bolag 0 6 089 

övriga fordringar 1 512 29 519 

summa 225 050 268 070 

Not 15: Kassa, bank, plusgiro 

Plusgiro 888 435 

Kassa och bank 99 222 21 445 

summa 100 110 21 880 

Not 16: Eget kapital 

eget kapital vid årets början 1 433 659 1 362 828 

Årets resultat 70 392 70 831 

summa 1 504 051 1 433 659 

Not 17: Avsättningar 2012 2011 

avsättning övriga pensioner 116 677 111 733 

avsättning garantipensioner 4 061 6 235 

avsättning löneskatt 29 291 28 619 

avsättning för medfinansiering 0 21 000 

summa 150 029 167 587 

Not 18: Långfristiga skulder 2012 2011 

Ingående låne- och leasingskuld 206 301 138 619 

amortering nästkommande år; lån -32 500 -32 500 

amortering nästkommande år; leasing -2 540 -2 467 

nya leasingavtal 2 486 2 649 

nya lån 90 000 100 000 

anslutningsavgifter Va (50 år) 94 028 86 612 

anslutningsavgifter elnät (25 år) 14 323 13 962 

summa 372 098 306 875 

Not 19: Kortfristiga skulder 2012 2011 

amortering långfristig skuld 32 500 32 500 

Kortfristig leasingskuld 2 540 2 467 

avräkning med kommunala bolag 26 271 25 090 

leverantörsskulder 109 955 134 709 

Utgående mervärdesskatt 8 752 9 131 

anställdas källskatt 22 375 18 588 

Upplupna löner 28 711 14 528 

semesterlöneskuld 88 271 86 489 

arbetsgivaravgifter 27 066 23 721 

löneskatt 14 328 12 438 

Upplupna räntor 4 114 3 849 

Upplupna pensionsutbetalningar 45 476 43 260 

övr uppl kostnader och förutbet intäkter 50 914 45 994 

övriga kortfristiga skulder 16 087 15 413 

summa 477 360 468 177 

Not 20: Borgensåtaganden 2012 2011 

borgen och andra förpliktelser gentemot 

kommunens företag 

1 423 303 1 373 117 

borgens- och förlustansvar för egnahem 

och småhus 

1 029 1 283 

övriga förpliktelser 6 503 6 058 

summa 1 430 835 1 380 458 

se även separat redovisning av panter och ansvarsförbindelser 

Not 21: Ansvarsförbindelser 

enligt beräkningar från KPa uppgick 

2012 2011 

ansvarsförbindelsen för pensioner 750 987 754 786 

löneskatt avseende ansvarsförbindelsen 182 189 183 111 

summa 933 176 937 897 




driftredovisning 

(tkr) 

nämnd/styrelse 


Netto 

kostnad 2012 

Årsbudget 

2012 

Avvikelse 

2012 

Netto 

kostnad 2012 

Kommunstyrelse -106 488 -114 762 8 274 -101 135 

överförmyndarnämnd -6 130 -5 493 -637 -4 871 

Valnämnd -8 -100 92 -4 

revisorerna -2 335 -2 346 11 -2 379 

socialnämnd -623 524 -616 984 -6 540 -594 671 

bildningsnämnd -871 437 -867 571 -3 866 -810 760 

Kulturnämnd -41 393 -40 925 -468 -36 813 

Fritidsnämnd -53 829 -53 982 153 -53 147 

arbetsmarknadsnämnd -60 381 -60 404 23 -56 682 

samhällsbyggnadsnämnd -20 878 -21 299 421 -15 082 

servicenämnd -24 620 -10 272 -14 348 -71 773 

teknisk nämnd -67 498 -73 362 5 864 -61 687 

varav nätverksamhet 5 627 0 5 627 -462 

varav vatten och avlopp -3 427 0 -3 427 328 

varav renhållning 3 888 0 3 888 3 680 

Finansiering 58 325 18 897 39 428 55 596 

Verksamheternas nettokostnader 1 820 197 1 848 603 28 406 1 753 408 

skatteintäkter 1 471 904 1 468 229 -3 675 1 419 718 

generella statsbidrag/utjämn bidrag 423 050 425 946 2 896 419 760 

Finansiella intäkter 18 405 18 200 -205 13 362 

Finansiella kostnader -22 770 -25 888 -3 118 -28 601 

årets resultat 70 392 37 884 24 305 70 831




Uppföljning av verksamhet på tre positioner 

Trelleborgs kommun har från 

och med den 1 januari 2011 

en ny kodplan. I arbetet 

med kodplanen fastställdes, att den 

mest stabila koddelen är verksamhet. 

Den styrs av Statistiska Central 

Byrån som följer upp kommunernas 

verksamheter på tre positioner. För 

att klara av förvaltningarnas uppföljningsbehov 

används fem positioner 

i begreppet verksamhet. 

Budget görs för samtliga nämnder 

på verksamhet på tre positioner. 

Utfallet för 2012 redovisas i tabell. 

Kommentarer kring uppföljning av 

verksamhet finns i nämndernas årsanalyser. 

80 EKONOMISK REDOVISNING 

(tkr) Ack utfall Årsbudget Avvikelse 

100 nämnds- och styrelseverksamhet -12 334 -12 120 -214 

110 stöd till politiska partier -1 694 -2 161 467 

120 revision -2 335 -2 346 11 

130 övrig politisk verksamhet -9 814 -8 877 -937 

215 Fys o tekn plan, bostadsförbät -20 017 -16 197 -3 820 

220 näringslivsfrämjande åtgärder -14 128 -15 400 1 272 

230 turistverksamhet -75 0 -75 

249 gator, vägar och parkering -41 978 -35 230 -6 748 

250 Parker -29 040 -25 700 -3 340 

261 Miljö- o hälsoskydd, myndighet -3 879 -4 332 453 

263 Miljö, hälsa o hållbar utveckl -6 018 -9 033 3 015 

270 räddningstjänst -27 522 -27 917 395 

275 totalförsvar och samhällsskydd -766 -1 431 665 

300 allmän fritidsverksamhet -7 066 -7 343 277 

310 stöd till studieorganisationer -3 499 -3 499 0 

315 allmän kulturverksamhet, övrig -17 190 -17 069 -121 

320 bibliotek -12 675 -12 277 -398 

330 Musikskola/Kulturskola -6 659 -6 676 17 

340 Idrotts- o fritidsanläggningar -38 102 -38 248 146 

350 Fritidsgårdar -9 376 -9 668 292 

400 öppen förskola -3 845 -4 012 167 

407 Förskola -224 092 -218 025 -6 067 

412 Pedagogisk omsorg -2 587 -2 251 -336 

425 Fritidshem -39 001 -39 692 691 

435 Förskoleklass -21 293 -18 105 -3 188 

440 grundskola -360 584 -367 803 7 219 

443 Obligatorisk särskola -21 824 -19 610 -2 214 

450 gymnasieskola -168 942 -170 107 1 165 

453 gymnasiesärskola -11 612 -13 056 1 444 

470 grundläggande vuxenutbildning 54 0 54 

472 gymnasial vux.utb o påbygg.utb -10 957 -11 516 559 

474 särvux -7 0 -7 

476 svenska för invandrare -4 571 -4 100 -471 

510 Vård o omsorg enl sol o Hsl -390 481 -399 506 9 025 

513 lss -128 438 -127 861 -577 

530 Färdtjänst/riksfärdtjänst -5 938 -5 736 -202 

▼


(tkr) Ack utfall ÅrsBudget Avvikelse 

535 öppen verksamhet -11 197 -12 809 1 612 

552 Inst.vård f vuxna m missbruk -11 745 -10 766 -979 

554 HVb-vård f barn o ungdom -16 842 -7 890 -8 952 

556 Familjehem f vuxna m missbruk -494 0 -494 

557 Familjehem f barn o ungdom -38 844 -33 310 -5 534 

568 öppna insatser f barn o ungdom -16 365 -16 895 530 

575 ekonomiskt bistånd -42 032 -38 376 -3 656 

585 Familjerätt o familjerådgivn. -1 764 -1 689 -75 

600 Flyktingmottagande -1 789 -5 321 3 532 

610 arbetsmarknadsåtgärder -12 671 -13 698 1 027 

800 arbetsområden o lokaler 632 -1 444 2 076 

815 bostadsverksamhet 1 008 373 635 

832 buss, bil o spårbunden trafik -609 -600 -9 

855 elförsörjning o gasförsörjning 5 587 0 5 587 

865 Vattenförsörjning o avloppshan -3 427 0 -3 427 

870 avfallshantering 3 888 0 3 888 

910 gemensamma lokaler 9 321 131 9 190 

921 gemensam adm KlK, fördelad -50 303 -56 128 5 825 

923 gemensam lokalvård, fördelning -655 -845 190 

924 gemensam drift o underh, förde -13 843 -1 483 -12 360 

925 bilpool -24 0 -24 

926 Måltidsservice -18 144 0 

927 gemensam adm teknisk, fördelad 81 -9 845 

990 Finansiering 1 948 913 1 905 383 43 530 

total 70 392 37 884 40 726 




Investeringsredovisning 

(tkr) Budget 2011 Avvikelse 

nämnd/styrelse 


Nettoinvestering 

2011 

Kommunstyrelse -8 853 -17 892 9 039 -11 154 

socialnämnd -4 865 -7 747 2 882 -5 527 

bildningsnämnd -3 722 -5 710 1 988 -9 927 

Kulturnämnd -2 122 -4 768 2 646 -2 125 

Fritidsnämnd -1 032 -1 500 468 -907 

arbetsmarknadsnämnd -239 -200 -39 -48 

samhällsbyggnadsnämnd -402 -200 -202 -276 

servicenämnd -48 079 -181 470 133 391 -68 546 

teknisk nämnd, skattefin vht -83 650 -83 470 -180 -32 172 

teknisk nämnd, taxefin vht -55 499 -67 323 11 824 -33 076 

varav nätverksamhet -20 310 -21 842 1 532 -11 097 

varav VA-verksamhet -35 189 -45 481 10 292 -20 829 

varav renhållningsverksamhet 0 0 0 -1 150 

överfört från exploateringsredovisningen 0 0 0 -20 060 

summa 208 464 370 280 161 816 183 818 

större nettoinvesteringar (tkr) 

Projekt Tot budget Tom 20121231 Prognos Avvikelse 

rådhuset ombyggnad -36 500 -36 500 -36 500 0 

V ringv förlängning till v 108 -35 700 -42 099 -44 200 -8 500 

Klagstorps förskola -24 000 -2 437 -24 000 0 

Hedvägens förlängning till e 6 -25 750 -27 832 -28 250 -2 500 

Pilevall, etapp 2 -19 000 -13 825 -20 000 -1 000 

energieffektivisering -18 546 0 -18 546 0 

skolmåltider - Kök -15 000 -12 861 -13 000 2 000 

Uppförande gruppbostäder lss -12 000 -748 -15 000 -3 000 

strategiska markköp -10 000 -4 939 -4 939 5 061 

Omläggning väg 511 -10 000 0 0 10 000 

Invest ventilationsanläggning -10 000 0 -10 000 0 

dagvattenprojekt -10 000 -793 -10 000 0 

landsbygdsproj st bed.&tullst. -9 230 -8 362 -9 230 0 

avlastning VF -11 000 -11 824 -12 000 -1 000 

Ombyggn kök måltidsverksamhet -7 000 -1 073 -7 000 0 

Konstgräsplan smygehamn -7 000 -6 501 -8 500 -1 500 

summa 260 726 169 794 261 165 439


sammanställd redovisning 

Fem år i sammandrag (koncern) 

2012 2011 2010 2009 2008 

Årets resultat (Mkr) 91,9 86,5 63,7 40,8 56,0 

nettokostnad inkl finansnetto (Mkr) 1 795,2 1 744,6 1 712,2 1 638,9 1 571,7 

låneskuld (Mkr) 1 550,6 1 444,3 1 483,0 1 503,1 

eget kapital (Mkr) 1 818,6 1 726,7 1 640,1 1 576,8 1 545,3 

likvida medel (Mkr) 169,8 73,0 173,9 263,3 255,1 

soliditet (%) 40,6 41,4 40,5 39,7 40,2 

Resultaträkning (koncern) 

(tkr) Not 2012 2011 

Verksamhetens intäkter 1 912 325 888 622 

Verksamhetens kostnader 2 -2 513 333 -2 437 039 

Jämförelsestörande poster / reavinster fastighetsfsg 3 37 367 34 385 

avskrivningar -170 319 -165 783 

Verksamhetens nettokostnader 1 733 960 1 679 815 

skatteintäkter 1 471 904 1 419 718 

generella statsbidrag och utjämning 423 050 419 760 

Finansiella intäkter 4 4 222 4 336 

Finansiella kostnader 5 -65 470 -58 927 

Jämförelsestörande finansiella kostnader 6 0 -10 157 

resultat före extraordinära poster 99 747 94 915 

latent skatt -4 729 -4 799 

skattekostnader -3 142 -3 569 

årets resultat 7 91 876 86 547 




Balansräkning (koncern) 

(tkr) Not 2012 2011 

tiLLgångar 


Immateriella anläggningstillgångar 8 

- Medfinansierade markanläggningar 3 644 3 818 

- Medfinansierade tekniska anläggningar 30 555 32 818 

Summa immateriella anläggningstillgångar 34 199 36 636 

Materiella anläggningstillgångar 

- Mark, byggnader och tekniska anl. 9 3 541 033 3 463 644 

- Maskiner och inventarier 10 68 912 77 614 

- övriga materiella anläggningar 11 263 580 71 010 

Summa materiella anläggningstillgångar 3 873 525 3 612 268 

Finansiella anläggningstillgångar 130 431 125 943 

summa anläggningstillgångar 4 038 155 3 774 847 

omsättningstillgångar 

Förråd 3 636 3 237 

Fordringar 12 270 213 312 996 

Kassa och bank 13 169 838 73 002 

Summa omsättningstillgångar 443 687 389 235 

summa tiLLgångar 4 481 842 4 164 082 

eget kapitaL, aVsättningar och skuLDer 

Eget kapital, 1 818 619 1 726 744 

därav årets resultat 91 876 86 547 

Summa eget kapital 1 818 619 1 726 744 

Avsättningar 

avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 150 421 146 824 

andra avsättningar 56 527 71 714 

Summa avsättningar 206 948 218 538 

Skulder 

långfristiga skulder 14 1 858 076 1 651 125 

Kortfristiga skulder 15 598 200 567 675 

Summa skulder 2 456 276 2 218 800 

summa eget kapitaL, aVsättningar och skuLDer 4 481 842 4 164 082 

ansVarsFörBinDeLser 16 

borgensåtaganden 1 422 783 1 373 117 

Pensionsförpliktelser ej bland skulder eller avsättningar 933 176 937 897 

övriga förpliktelser 15 903 21 204 

summa ansvarsförbindelser 2 371 862 2 332 218 

84 EKONOMISK REDOVISNING


Finansieringsanalys Koncern 

(tkr) 2012 2011 

Den löpande verksamheten 

Årets resultat 91 876 86 547 

Justering för av- och nedskrivningar 157 564 165 783 

Justering för gjorda avsättningar -17 558 48 091 

Justering för övr ej likviditetspåverkande poster 12 879 6 513 

Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital 244 762 306 934 

ökning/minskning kortfristiga fordringar 42 785 -91 414 

ökning/minskning förråd och varulager -400 39 783 

ökning/minskning kortfristiga skulder 19 057 -142 612 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 306 204 112 691 

inVesteringsVerksamheten 

Investering i materiella anläggningstillgångar -432 139 -280 110 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 14 229 3 337 

Investering i finansiella anläggningstillgångar -4 432 -56 826 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 422 342 333 599 

FinansieringsVerksamheten 

nyupptagna lån 225 056 141 000 

Minskning av långfristig skuld -43 716 -21 861 

Förändring av långfr fordringar 19 088 892 

kassaflöde från finansieringsverksamheten 200 428 120 031 

årets kassaFLöDe 84 290 100 877 

Likvida medel vid årets början 73 002 173 879 

Likvida medel vid årets slut 157 292 73 002 




Noter Koncern (tkr) 

Not 1: Verksamhetens intäkter 2012 2011 

trelleborgs kommun 486 295 461 960 

trelleborgs Hamn ab 197 513 205 013 

ab trelleborgshem 185 089 173 869 

trelleborgs energiförsäljning ab 98 379 99 802 

östersjöterminalen ab 8 562 8 877 

trelleborgs Kommuns Utvecklings ab 10 018 8 404 

trelleborgs Fjärrvärme ab 58 477 45 808 

trelleborgs bredbands ab 1 907 

Interna poster -112 993 -115 111 

summa 933 247 888 622 

Not 2: Verksamhetens kostnader 2012 2011 

trelleborgs kommun -2 243 156 -2 154 066 

trelleborgs Hamn ab -123 005 -129 912 

ab trelleborgshem -125 225 -121 483 

trelleborgs energiförsäljning ab -98 216 -100 558 

östersjöterminalen ab -7 087 -7 164 

trelleborgs Kommuns Utvecklings ab -9 095 -8 034 

trelleborgs Fjärrvärme ab -40 343 -31 212 

trelleborgs bredbands ab -1 092 


summa 2 513 332 2 437 039 

Not 3: Jämförelsestörande poster 2012 2011 

trelleborgs kommun: 

reavinst avs fastighetsförsäljning 2 704 36 849 

Återbetalning aFa 34 663 

särskild löneskatt avs rIPs07 -2 464 

summa 37 367 34 385 

Not 4: Finansiella intäkter 2012 2011 


trelleborgs Hamn ab 382 472 

ab trelleborgshem 720 727 

övriga bolag 458 656 

Interna poster -15 646 -10 780 

summa 4 222 4 336 

Not 5: Finansiella kostnader 2012 2011 

trelleborgs kommun -20 005 -13 986 

trelleborgs Hamn ab -22 490 -20 232 

ab trelleborgshem -24 073 -22 926 

trelleborgs Fjärrvärme ab -10 297 -8 966 

övriga bolag -10 -8 


summa 65 470 58 927 


Not 6: Jämförelsestörande 

finansiell post 

trelleborgs kommun: 

2012 2011 

ränta avseende rIPs07 - -10 157 

Not 7: Årets resultat 2012 2011 




trelleborgs energiförsäljning ab 272 -532 

östersjöterminalen ab 193 721 

trelleborgs Kommuns Utvecklings ab 897 356 

trelleborgs Fjärrvärme ab 287 -1 065 

trelleborgs bredbands ab 507 


summa 91 876 86 547 

Not 8: Immateriella tillgångar 2012 2011 


Not 9: Mark, byggnader och 

tekniska anläggningar 

2012 2011 

trelleborgs Kommun 1 827 400 1 734 614 




trelleborgs Fjärrvärme ab 239 158 235 027 


övriga bolag 122 129 

Interna poster 0 0 

summa 3 541 033 3 463 644 

Not 10: Maskiner och inventarier 2012 2011 

trelleborgs Kommun 45 439 48 555 



trelleborgs energiförsäljning ab 42 125 

östersjöterminalen ab 261 268 

trelleborgs Kommuns Utvecklings ab 248 153 

trelleborgs Fjärrvärme ab 445 462 

summa 68 913 77 614 

Not 11: Övr. materiella anläggn.tillg. 2012 2011 





summa 263 580 71 010


Not 12: Fordringar 2012 2011 




trelleborgs energiförsäljning ab 31 789 24 752 




trelleborgs bredbands ab 338 


summa 270 213 312 996 

Not 13: Kassa och bank 2012 2011 

trelleborgs Kommun 100 110 21 880 






trelleborgs bredbands ab 1 403 0 

summa 169 838 73 002 

Not 14: Långfristiga skulder 2012 2011 







summa 1 858 076 1 651 125 

Not 15: Kortfristiga skulder 2012 2011 










summa 598 200 567 675 

Not 16: Ansvarsförbindelser 2012 2011 

trelleborgs Kommun 2 363 491 2 318 355 


ab trelleborgshem 219 202 

Summa 2 371 862 2 332 218 




Kommunens värdehandlingar 

organisation/objekt Antal 

aktier och andelar 


Nominellt 

värde 

Malmöhushälsan ab 1 000 100 000 

ab trelleborgshem 215 350 21 535 000 

Kommunaktiebolaget 19 1 900 

östersjöterminalen ab 1 500 1 500 000 

sydvästra skånes avfalls ab 1 241 1 241 000 

trelleborgs Hamn ab 24 000 2 400 000 

trelleborgs Kommuns Utvecklings ab, a-aktier 5 000 500 000 

trelleborgs Kommuns Utvecklings ab, b-aktier 7 500 750 000 


Malmöhus läns företagareförening upa 27 270 

trelleborgs Fjärrvärme ab 4 000 4 000 000 

Kommuninvest i sverige ab 38 576 2 073 791 

Kommunassurans syd Försäkrings ab 1 875 1 875 000 

bredbandsbolaget ab 7 000 7 000 000 

Bostadsrätter 

riksbyggens brf trelleborgshus nr 6, barnstuga Högalid 1 

riksbyggens brf trelleborgshus nr 21 (nr 0601), Kasalgatan 6 1 

riksbyggens brf trelleborgshus nr 22 (nr 0602), Kasalgatan 14 1 

inteckningar 

skegrie 6:94, skegrie socken (säkerhet för lån till idrottsföreningen altona) 100 000 

torshög 1:27, gylle socken (säkerhet för lån till gylle allmänna Idrottsförening) 100 000 

trelleborg Ponny 5 620 000 

trelleborg Kråkvinkeln 60 500 000 

trelleborg tofa 6 570 000


Panter och ansvarsförbindelser 

tillgångar inom linjen 

bostadsrätter: 

brf örnungen, anderslöv, lgh 1a 86,9 

summa 86,9 

Borgensåtaganden och övriga ansvarsförbindelser: 

ab trelleborgshem 598 083,0 

trelleborgs Fjärrvärme ab (KF 2/2002) 256 200,0 

trelleborgs energiförsäljnings ab (Ks 93/2002), (Ks 73/2005) samt (KF 52/2009) 

50 000 tkr ej utnyttjad 

trelleborgs bredbands ab 1 500,0 

trelleborgs byakontakt ek för (KF 46/2004) 520,0 

trelleborgs Hamn ab (KF120/2004) 567 000,0 

sbab:s och bKn´s utgående kapitalfordran för sådana statliga bostadslån till 

egnahem och småhus med bostadsrätt där kommunen kan antas ha tecknat 

förlustansvar upp till ett belopp som motsvarar 40 procent av låneskulden vid förlusttillfället. 

Uppgiften är av statistisk karaktär. 

borgen för kommunens andel i sydvästra skånes avfalls ab´s pensionsåtaganden (KF 9/79) 

samt tidigare Kemiavfalls pensionsåtaganden (KF 7/82) 

(Kemiavfall ingår numera i moderbolaget) (KF 105/85)) 

(Tkr) 

0,0 

1 029,0 

6 503,0 

summa 1 430 835,0 

trelleborgs kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i sverige ab:s samtliga nuvarande 

och framtida förpliktelser. samtliga 274 kommuner som per 2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ek. förening har ingått 

likalydande borgensförbindelser. 

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ek. förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret 

mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. enligt regressavtalet ska 

ansvaret fördelas, dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i sverige 

ab, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ek. förening. 

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av trelleborg kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförpliktelse, kan noteras 

att per 2012-12-31 uppgick Kommuninvest i sverige ab:s totala förpliktelser till 268 008 533 162 kr och totala tillgångar till 

272 786 307 725 kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 625 069 692 kr och andelen av de totala tillgångarna 

uppgick till 1 654 588 959 kr. 




redovisningsprinciper 

Från och med 1998 regleras redovisningen 

inom kommunsektorn av 

den kommunala redovisningslagen 

(sFs 1997:614). i övrigt ska kommunsektorn 

följa de regelverk som 

gäller för övriga sektorer i samhället 

och som innefattas i begreppet 

god redovisningssed. rådet för 

kommunal redovisning lämnar anvisningar 

och rekommendationer i 

frågor där kommunsektorn skiljer 

sig från övriga sektorer (särartsfrågor). 

trelle borgs kommun följer 

lagstiftning och merparten av 

lämnade rekommendationer. 

anLäggningstiLLgångar värderas 

till anskaffningsvärde med tilllägg 

för värdehöjande investeringar 

och med avdrag för planmässiga 

avskrivningar och eventuella nedskrivningar. 

I de fall då hela eller 

delar av investeringen finansieras 

med bidrag, reduceras tillgångens 

anskaffningsvärde med bidragets 

storlek. 

ansLutningsaVgiFter för vatten 

& avlopp samt elnät bokförs från 

och med år 2004 som driftintäkter. 

Avgifterna periodiseras utifrån 

samma tider som anläggningstillgångarnas 

avskrivningstider, det vill 

säga för vatten & avlopp 50 år samt 

för elnät 25 år. Anslutningsavgifter 

före 2004 är bokförda som investeringsinkomster. 

Från och med 

bokslut 2010 har de periodiserade 

anslutningsavgifterna klassats om 

från kortfristiga skulder till långfristiga 

skulder på grund av den långa 

periodiseringstiden. Jämförelseåren 

har korrigerats liksom nyckeltalen. 

expLoateringstiLLgångar/ 

-skuLDer: Kommunen antog 2006 

en exploateringspolicy, som går ut 


på att all tomtmark som iordningsställs 

för vidareförsäljning ska redovisas 

som omsättningstillgång. Varje 

områdes inkomster och utgifter ska 

sammanställas. När ett område är 

färdigställt, görs en slutredovisning 

och resultatet bokförs först då in i 

resultaträkningen. Den del av exploateringsområdet 

som kommunen 

ska fortsätta att äga bokförs i samband 

med slutredovisningen in som 

en anläggningstillgång i anläggningsregistret. 

Ett fåtal icke färdigställda områden 

som påbörjades före 2006 redovisas 

enligt den traditionella redovisningen. 

LeasingaVtaL redovisas från och 

med 2003 som långfristig skuld. 

Långsiktiga, FinansieLLa pLaceringar 

har värderats till det lägsta 

av anskaffningsvärde och verkligt 

värde. Värderingen görs utifrån en 

total portfölj. 

LånekostnaDer: Alla räntor kostnadsförs. 

pensioner redovisas enligt den så 

kallade blandmodellen. Det innebär 

att all pension som intjänats före år 

1998, inklusive förväntad särskild 

löneskatt, redovisas som ansvarsförbindelse 

inom linjen. Utbetalningar 

av pensionsförmåner, inklusive särskild 

löneskatt, som tjänats in före 

1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen. 

Pensionsförmåner, 

inklusive särskild löneskatt, som tjänats 

in från och med 1998, redovisas 

som kostnad i resultaträkningen och 

som avsättning i balansräkningen. 

Den totala pensionsskulden har 

beräknats schablonmässigt utifrån 

en prognos från KPA, som bygger på 

gällande pensionsavtal och ett antal 

antaganden om bland annat löneutveckling, 

realränteutveckling, pensionstidpunkt 

och medellivslängd. 

I redovisningen för 2011 har hänsyn 

tagits till effekterna av RIPS 07. 

Beloppet finns med som avsättning 

i balansräkningen och som jämförelsestörande 

poster i resultaträkningen. 

Räntekostnaden till följd av 

den sänkta diskonteringsräntan är 

redovisad som jämförelsestörande 

finansiell post, medan löneskatten 

är redovisad som jämförelsestörande 

post bland verksamhetens 

nettokostnader. 

sammanstäLLD reDoVisning: 

Enligt den kommunala redovisningslagen 

ska årsredovisningen 

innehålla en sammanställd redovisning. 

De kommunala bolagen 

använder sig av årsredovisningslagen, 

Redovisningsrådets 

rekommendationer samt Bokföringsnämndens 

allmänna råd. Vid 

avvikelse i redovisningsprinciper 

mellan kommunen och de kommunala 

bolagen är kommunens redovisningsprinciper 

vägledande. 

skatteintäkter redovisas enligt 

prognos från SKL, enligt gällande 

rekommendation. 

uppLupna Löner och ersättningar 

periodiseras fullt ut. n


Ord och begrepp 

anLäggningskapitaL är skillnaden 

mellan anläggningstillgångar och 

långfristiga skulder, det vill säga bundet 

eget kapital i anläggningar. 

anLäggningstiLLgångar är fast 

och lös egendom avsedd för stadigvarande 

bruk. 

aVskriVningar är en planmässig 

värdeminskning av anläggningstillgångar 

för att fördela anskaffningskostnaden 

över tillgångarnas livslängd. 

Avskrivning sker från och med 

månaden efter investeringen är färdigställd. 

aVsättningar avser förpliktelser 

som är hänförliga till räkenskapsåret 

eller tidigare räkenskapsår. De är på 

balansdagen säkra till sin förekomst 

men ovissa till belopp och/eller till 

den tidpunkt då de ska infrias. Exempelvis 

avsättning för pensioner. 

BaLansräkningen visar kommunens 

ekonomiska ställning per den 

31/12 respektive år. Den visar hur 

kapitalet använts (tillgångar) och hur 

det anskaffats (eget kapital, avsättningar 

och skulder). 

BaLansräkningsenheterna visar 

de olika taxekollektivens (elnät, 

vatten & avlopp samt renhållning) 

ekonomiska ställning per den 31/12 

respektive år. Värdena ingår i kommunens 

resultat- och balansräkning. 

eget kapitaL är den del av kommunens 

totala kapital som finansierats 

med egna medel och som består av 

anläggningskapital och rörelsekapital. 

expLoateringstiLLgång är mark 

som iordningställts i avsikt att säljas. 

FinansieLLa intäkter och kostnaDer 

är poster som inte är direkt 

hänförliga till verksamheten, t.ex. 

bankräntor. 

FinansieringsanaLysen visar vad 

som har påverkat kommunens förändring 

av likvida medel. Kan också 

benämnas kassaflödesanalys. 

internränta är en kalkylmässig 

kostnad för det kapital som utnyttjats 

av verksamheterna. I den interna 

redovisningen belastas verksamheterna 

med intern ränta. Internräntan 

var 4,2 procent under år 2012. På 

anläggningstillgångarnas restvärde 

beräknas internränta från och med 

månaden efter investeringen är färdigställd. 

kapitaLkostnaDer är summan av 

intern ränta och avskrivningar. 

kommunBiDrag är den del av 

kommunens skattemedel som tillförs 

respektive nämnd för att finansiera 

nettokostnaderna. Nämndernas 

resultat blir därmed detsamma som 

avvikelse mot budget. 

kortFristiga ForDringar och 

skuLDer består av fordringar och 

skulder hänförliga till den löpande 

verksamheten, som förfaller till 

betalning inom ett år efter balansdagen. 

LikViDa meDeL avser kontanter 

eller tillgångar som kan omsättas på 

kort sikt, t.ex. kassatillgångar. 

LikViDitet är ett mått på kommunens 

betalningsberedskap på kort 

sikt. Måttet visar kommunens kortfristiga 

finansiella styrka. 

LångFristiga ForDringar och 

skulder är fordringar och skulder 

som förfaller till betalning senare än 

ett år efter balansdagen. Kommande 

års amortering redovisas som kortfristig 

skuld. 

Lägsta VärDets princip används 

vid värdering av omsättningstillgångar 

och finansiella placeringar. 

Tillgången upptas i bokföringen till 

det lägsta av anskaffningsvärde och 

verkligt värde. 

nettokostnaDer är driftkostnader 

efter avdrag för de intäkter som 

finns inom respektive verksamhet, 

t.ex. driftbidrag, avgifter och diverse 

ersättningar. Nettokostnaden finansieras 

med skattemedel. 

nettoinVesteringar är investeringsutgifter 

efter avdrag för investeringsbidrag. 

Nettoinvesteringarna 

framgår av investeringsredovisningen. 

omsättningstiLLgångar är lös 

egendom som inte är anläggningstillgångar. 

Dessa tillgångar kan omsättas 

på kort sikt, t.ex. kassa, bank, kundfordringar 

och förråd. 

perioDisering görs för att matcha 

kostnader och intäkter mot varandra 

och till den redovisningsperiod som 

de tillhör. 

reBaLansera innebär att medel 

flyttas från ett tillgångsslag (svenska 

aktier, globala aktier eller räntebärande 

värdepapper) till ett annat. 

Syftet är att fördelningen i placeringsportföljen 

ska återgå till den 

fördelning som är beslutad enligt 

finanspolicyn, dvs. 50 procent räntebärande 

värdepapper, 30 procent 




svenska aktier och 20 procent globala 

aktier. 

resuLtaträkningen visar årets 

finansiella resultat och hur det uppkommit. 

röreLsekapitaL är skillnaden mellan 

omsättningstillgångar och kortfristiga 

skulder. Speglar den finansiella 

styrkan på kort sikt. 

sjäLVFinansieringsgraD är förmågan 

att själv finansiera sina investeringar. 

Driftresultat plus avskrivningar 

ställs i relation mot nettoinvesteringar. 


skattekraFt är kommunal beskattningsbar 

inkomst per invånare. Skatteunderlaget 

dividerat med antalet 

invånare vid årets slut. 

skatteunDerLag är de totala 

beskattningsbara inkomsterna i 

kommunen. 

sociaLa aVgiFter har bokförts i 

form av procentuella personalomkostnadspålägg 

i samband med löneredovisningen 

och ingår i drift- och 

investeringsredovisningen. För 2012 

är pålägget för uppdragstagare 31,42 

procent, ungdomar 15,49 procent, 

pensionärer 10,21 procent och för 

övriga anställda 38,46 procent. 

soLiDitet anger hur stor del av tillgångarna 

som är finansierade med 

eget kapital. Måttet visar långsiktig 

betalningsförmåga. Högre soliditet 

ger ett långsiktigt ekonomiskt handlingsutrymme. 

särskiLD Löneskatt är en avgift 

som betalas på pensionskostnader. 

För 2012 var löneskatten 24,26 procent. 

årsarBetare är antalet arbetade 

timmar omräknade till heltidsanställningar. 

n

organisationsschema – Trelleborgs kommun 

Kommunstyrelse 

Kulturnämnd 

Bildningsnämnd 

Socialnämnd 

Arbetsmarknads- 

Arbetsmarknads- 

nämnd 

Valnämnd 

Fritidsnämnd 

Samhällsbyggnads- 

Samhällsbyggnads- 

nämnd 

Servicenämnd 

Teknisk nämnd 

Överförmyndar- 

Överförmyndar- 

nännd 

Kommunfullmäktige 

Revisorerna 

Trelleborgs 

Hamn AB 

AB Trelleborgshem 


Fjärrvärme AB 

Östersjöterminalen 

AB 


Energiförsäljning AB 

Trelleborgs Kommuns 

Utvecklings AB 


Bredbands AB

Ärende 80-3 - Trelleborg

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Ärende 80-3 - Trelleborg

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?