Entreprenörskap och skolan

Vi har t ex gjort ett skogstema och planterat skog. Vi hade föreläsningar med
Sveaskog om skogsplanteringar, skötsel, och skadeeffekter. Om det har direkt
med entreprenörskap att göra det vet jag inte… Men det har det ju i princip
eftersom man knöt ihop det med skogsplantering och därigenom att man kan
tjäna pengar. Men istället för att bara göra en skogplantering och bara tjäna
pengar så binder man ihop den kunskapen med ekonomin. Det är även [ett
tema som relaterar till] biologi, kemi, naturvetenskap… Vi var också och
tittade på Munksjö [pappersbruk] – vad man gör med råvaran skog.
(Intervju, 2007-04-12)
Även om läraren i detta fall tycks hålla fast vid entreprenörskapets ekonomiska
funktion finns en förståelse för det större sammanhanget i vilket företagandet
praktiseras.
Hos Höglundaskolan – en högstadieskola i Sundsvall - berättade lärarna om
ytterligare en viktig bidragande anledning att arbeta med entreprenörskap,
nämligen att få mer tid för svaga elever. De upplevde att det inte fanns tillräckligt
mycket tid för att stötta elever som av olika anledningar hade det svårt med vissa
ämnen. Av den anledningen uppfann de ”ASK-tid” – som kan beskrivas som
både en pedagogik och en arbetsform. ASK - som är en förkortning för Ansvar,
Samarbete och Kreativitet - ledde till att de initierade olika projekt för eleverna
att arbeta med. Nobelprojektet är ett av de projekt som blivit permanent, dvs. det
återkommer varje år i december:
Under knappt två veckor kommer eleverna att arbeta med projekt Nobel. Projektet
inleds med att eleverna har en brainstorming (idéinventering) om vad
Nobel kan innebära. Eleverna väljer själva att fördjupa sig inom projektet
Nobel – ett Nobelpris eller arbete med Nobelfestligheter. Arbetet sker individuellt
eller i grupp. Eleverna arbetar problembaserat för att skapa ett tävlingsbidrag
eller anordna en fest för arbetslaget. Efter en gemensam upptakt
planerar eleverna själva sitt arbete, under ledning av en handledare. Projektets
karaktär ska genomsyras av nytänkande och nyskapande i Nobels anda.
(Nobelhäfte, Höglundaskolan, 2006)
Detta och flera andra projekt frigjorde tid för lärarna som de kunde ägna åt de
elever som behövde extra hjälp. Dessutom ledde dessa projekt till att elever som
tidigare inte kunnat träda fram som ”duktiga”, nu kunde visa sina förmågor och
talanger:
Det som vi upptäckt under projektveckorna är ibland att man lyfter fram
elever som inte är så starka i andra sammanhang. De får fördjupa sig i något
som de är intresserade av, och att man då kan få lyckas, och kanske till och
med kan få vara lite bättre än de andra. (Intervju, 2007-04-17)
Diskussionen om att lyfta fram andra kunskaper och att förflytta betoningen från
teoretisk kunskap till den praktiska, återkommer i lärarnas samtal. Uppenbarligen
ses entreprenörskapsutbildning som ett sätt att stärka svaga elever likväl som det
ses som ett sätt att ge den praktiska kunskapen en större betydelse i skolans värld.
53