Profylax- och vårdprogram - Landstinget Gävleborg

Profylax- och 

vårdprogram 

för barn, ungdomar och vuxna

Profylax- & vårdprogrammet är framtaget av 

Folktandvården Gävleborg AB på uppdrag av 

beställarenheten Landstinget Gävleborg. 

Formgivning: Elisabeth Lek, Form&Design AB 

elisabeth@lek-formdesign.se 

Fotografer: Anders Lindgren, Johan Eriksson, Jesper 

Molin, Danish Saroee, Magnus Ström, Samuel Ekman, 

Bodil Johansson, Josef Hansson och Hans Svensson, 

Bildarkivet AB. Jan Carlsson, Fotografen AB. Nina 

Vallioniemi, Stockholm.

INNEHÅLL 

VÅR MÅLSÄTTNING 5 

MÖDRAVÅRDSCENTRALEN 7 

BARNAVÅRDSCENTRALEN 8 

0-2 år 9 

RUTINER VID 

REVISIONSUNDERSÖKNING 10 

BASPROGRAM 

3 - 5 år 13 

6 - 12 år 14 

13 - 19 år 15 

INFORMATION I FÖRSKOLOR 

OCH SKOLOR 17 

VUXNA 21 

Riktlinjer för vårdprogram 22 

Ortodonti 22 

Protetik 22 

Parodontologi 23 

Karies 24 

Risk 25 

BESTÄLLARENS KRAV PÅ 

ORTODONTIVÅRD 27 

VÅRDPROGRAM FÖR 

IMPLANTATBEHANDLING 33 

BILAGA 

Tobak och operation – Råd när du ska sluta 

3

VÅR MÅLSÄTTNING 

Ett viktigt mål för tandvården är att de boende 

inom vårt län får en positiv attityd till förebyggande 

tandvård och kunskap om möjligheten att själva 

påverka sin tandhälsa. 

Förebyggande tandvård 

• Grundlägga goda vanor. 

• Effektiv tandrengöring. 

• Förståelse för vikten av att använda fluor. 

• Förståelse för sockrets roll i kariesprocessen. 

• Förståelse för hur dålig kost inte bara ger karies utan 

också får andra följder för hälsan. 

Ge kunskap 

• Hur förändringar i munnen kan spegla sjukdom. 

• Salivhämning vid medicinering och sjukdomar. 

• Påverkan av rökning, snusning och narkotika. 

Ständig utveckling 

• Vi utvecklar vårt pedagogiska kunnande. Att arbeta 

med hälsobudskap innebär att vi ofta måste hjälpa 

patienten att få förutsättningar för att ändra sitt beteende. 

• Vi utvecklar samarbetet med andra verksamheter inom 

framför allt hälso- och sjukvården, men också med kommunerna 

och andra verksamheter/organisationer. 

• Vi följer tandhälsan med hjälp av epidemiologi. 

Riktade insatser kan vid behov bli aktuella. 

5

MÖDRAVÅRDS- 

CENTRALEN 

Information i grupp till förstagångsföräldrar 

Genom att erbjuda information till båda föräldrarna i samverkan 

med MVC eftersträvas ökade kunskaper om hur de kan 

hålla sig och sin familj friska i munnen. 

Regelbundna tandhälsokontroller rekommenderas. 

Informationens innehåll 

Vad kost, dryck och munhygien har för betydelse för uppkomsten 

av karies, gingivit/parodontit och erosionsskador. 

• Risker med småätande under graviditet och amning. 

• Följder vid eventuell kräkning. 

• Samband graviditet – gingivit. 

• Fluorens verkningsmekanismer. 

• Tandutveckling. 

• Tobak. 

Vatten vid törst rekommenderas! 

Tandborstning efter frukost och före sänggåendet rekommenderas 

enligt sila-skum-metoden. 

Folktandvården erbjuder kostnadsfri analys av fluorhalten i 

dricksvatten i enskilda brunnar och ansvarar för att föräldrarna 

får adekvat tolkning av provresultatet. 

7

Åldersgruppen 

0 – 2 år 

8 

BARNAVÅRDS- 

CENTRALEN 

De minsta barnen och deras familjer 

Genom att möta familjen och barnet vid BVC skapas förutsättningar 

för ett gemensamt stöd från barnhälsovård och folktandvård. 

Rådgivning i föräldragrupper och tandhälsokontroller ska 

ske på BVC under barnets första och andra levnadsår och 

innehålla information om kost, tandborstning och fluor samt 

om risker vid tobaksbruk. 

Folktandvården erbjuder kostnadsfri analys av fluorhalten i 

dricksvatten i enskilda brunnar och ansvarar för att föräldrarna 

får adekvat tolkning av provresultatet. 

Vid dessa tillfällen bör tandvårdspersonalen 

• Informera om tandutvecklingen. 

• Inspektera munnen och framförallt vara observant på plack 

eller karies på ök-01:or. 

• Kartlägga sjukdomar och mediciner. 

• Informera om sugvanor. 

• Rekommendera tandborstning med fluortandkräm efter frukost 

och före nattvilan fr.o.m. första tandens eruption. 

Mängden fluortandkräm ska vara lika stor som barnets lillfingernagel. 

Skölj inte med vatten! 

• Informera om hur man handlar vid trauma mot munnen. 

• Dela ut ”Om barn och deras tänder” vid första besöket och 

”Mina mjölktänder” vid andra besöket. 

• Dela ut en tandborste vid båda besöken. 

Berätta om kostens betydelse 

• Måltidsfrekvensen. 

• Småätande, kex, saft etc. 

• Förtäring på natten. 

• Söta drycker i nappflaska. 

• Vatten vid törst!

Åldersgruppen 0 – 2 år 

Riskbedömning småbarnsålder 

Individuell riskbedömning sker på grundval av anamnes, status 

och diagnoser som t.ex. sjukdomar, handikapp, medicinering, 

sociala förhållanden, kost- och munhygienvanor, 

fluoranvändning och tandvårdsrädsla hos föräldrar. 

Riskbarn 

Barn med karies eller som bedöms ha stora risker för karies, 

ska få stöd och hjälp vid kliniken. Behandling och information 

anpassas utifrån den aktuella situationen. Om barnet 

inte kan använda fluortandkräm kan tandborsten i stället 

doppas i 0,025%-ig NaF-lösning. 

Möjlighet finns att konsultera specialist eller resurstandläkare 

för terapiplanering vid omfattande kariesskador. 

Samtal ska alltid föras med föräldrarna angående eventuell 

kontakt med övrig hälso- och sjukvård. 

Rekommendationer för dricksvatten 

i enskilda brunnar (SOSFS 2005:20) 

FLUORHALT 

1,3 – 1,5 mg F/liter: Försiktighet med vatten 

till 0,5 års ålder. 


till 1,5 års ålder. 


under hela förskoleåldern. 

6 mg F/liter eller mer: Otjänligt till föda. 


0 – 2 år 

9

10 

RUTINER VID 

REVISIONS- 

UNDERSÖKNING 

• Kontroll av att uppgifterna i ”administration-allmän-fliken” i 

datasystem, typ T4, är korrekta: adress, status (”revisionspatient”), 

ansvarig tandläkare, tandhygienist och tandsköterska. 

• Ifyllande av hälsodeklaration inklusive tobaksvanor. 

Alla patienter bör även tillfrågas om de har besvär 

från ansikte/käkar samt om de har huvudvärk en 

eller flera gånger/vecka. De bör också få frågan om 

de en eller flera gånger/vecka har besvär då de gapar 

eller tuggar. Ja på båda dessa frågor bör föranleda 

fortsatt utredning. 

• Extraoral undersökning. 

• Undersökning av munhålans slemhinnor. 

• Kontroll av bettfunktion/bettutveckling. Se ”Beställarens 

krav på ortodontivård” sid 27. 

• Registrering av eventuell plackförekomst. 

• Undersökning avseende gingivit/parodontit. 

Screening efter djupa fickor > 4 mm från tonåren (13- 

15 år). Fickmätningen sker då approximalt och man 

mäter endast lingualt/palatinalt ifrån. 

Om man finner flera fickor > 4 mm bör en fullständig 

fickmätning genomföras. Registrera fickdjup 5 mm 

och djupare i journalen. 

Var särskilt uppmärksam på unga individer med fast 

apparatur och gingivit samt individer med gingivit + 

piercing i underläpp eller tunga. Kontrollera 

barn/ungdomar med syskon som har tidig debut av 

parodontit. Känsliga individer har uppvisat snabbt 

progredierande benförlust vid dessa förhållanden. 

Registering av eventuella furkationsinvolverade och 

mobila tänder.

• Kariesregistrering. 

• Registrering av mekaniskt och/eller kemiskt tandslitage. 

• Röntgenundersökning efter individuella indikationer. 

Alla röntgen ska granskas av tandläkare. 

Bitewing granskas alltid bl.a. efter marginal benförlust 

vid 6:or - om benförlust: alltid fickdjupsmätning. 

Fickor vid incisiver är indikation för kompletterande 

röntgen. 

• Riskbedömning och ifyllande av DRG i epikrisfliken. 

• Terapiplanering. 

• Registrering av ny kallelse (förskolebarn senast om ett år, 

skolbarn och ungdomar senast om 2 år). 

• Registrering av undersökningsåtgärd i journalen. 

• Avslutning av behandlingsperioden så snart som möjligt. 

Om t.ex. ortodontisk eller profylaktisk behandling är 

indicerad startas en ny behandlingsperiod som sedan 

avslutas partiellt. 

11

BASPROGRAM 


Förebyggande vård på kliniken 

• Goda vanor när det gäller kost och dryck betonas, diskussion 

kring lördagsgodis. 

• Vatten vid törst! 

• Bakteriebeläggningar påvisas för föräldrarna, som instrueras 

i tandborstning vid behov. 

• Barnet får en tandborste. 

• Fluortandkräm rekommenderas efter frukost och före sänggåendet. 

Skölj inte med vatten utan sila om möjligt skummet 

i en minut innan det spottas ut. 

Riskfaktorer – grund för tilläggsbehandling 

• Manifest karies, initiala angrepp med eller utan progression. 

• Gingivit. 

• Dålig munhygien. 

• Dåliga kostvanor. 

• Problematiska sociala förhållanden. 

• Sjukdom, medicinering, handikapp. 

• Varje patient ska riskbedömas. En hjälp för riskbedömning 

finns i nivågrupperingen i vårt program för diagnosrelaterade 

grupper (DRG). 

Tilläggsbehandling 

Behandlingen anpassas utifrån den aktuella situationen 

och barnets ålder. 

Tilläggsbehandlingen planerar vi och genomför utifrån 

riskbedömning sk diagnosrelaterade grupper. (DRG) 

Dessa finns i sin helhet fr.o.m. sidan 22. 


3 – 5 år 

13


6 – 12 år 

14 



• Individuell information ges till föräldrar och barn. 


• Riskytor påvisas. 

• Betona för föräldrarna att 6-årstanden är permanent. 

• Påtala vikten av noggrann hygien på nyerupterade 

permanenta tänder. 

• Vid behov borstar föräldrarna under ledning barnets tänder. 

• Vid tandhälsokontrollen i 9-10 års ålder kontrolleras att 

barnet själv behärskar korrekt tandborstningsteknik. 

• Fluortandkräm rekommenderas efter frukost och före 

sänggåendet. 

• Rekommendera sila-skum-metoden. 

• Barnet får en tandborste. 

• Information om tobak till 12-åringen. 



• Gingivit. 



• Problematiska sociala förhållanden. 

• Sjukdom, medicinering, handikapp. 



grupper (DRG). 





våra diagnosrelaterade grupper (DRG) 

Dessa finns i sin helhet fr.o.m. sid 22.



• Vid behov infärgning och tandborstinstruktion. 

• Tandtrådsinstruktion. Betonas med stigande ålder. 

• Rådgivning avseende kost och dryck. 


• Uppmärksamma eventuella kemiska eller mekaniska skador 

på tandytorna. 

• Fluortandkräm rekommenderas enligt sila-skum-metoden 

efter frukost och före sänggåendet. 

• Information om tobak. 



I denna åldersgrupp uppmärksammas särskilt approximalkaries. 

• Gingivit, tandsten och benförlust. 



• Problematiska sociala faktorer. 

• Sjukdom, medicinering och handikapp. 



grupper (DRG) fr.o.m. sidan 22. 





våra diagnosrelaterade grupper (DRG) 

Dessa finns i sin helhet fr.o.m. sid 22. 


13 –19 

år 

15

INFORMATION 

I FÖRSKOLOR 

OCH SKOLOR 

Förskola 

• Lära barnen förstå sambandet kost (sockerintag) – bakterier 

– karies. 

• Ge barnen kunskap om vikten av tandborstning. 

• Förstå vikten av att använda fluortandkräm. 

• Kost och dryck, med särskild inriktning på frukost, lunch 

och middag. 


• Fluorsköljning var 14:e dag. 

• Tobaksinformation. 

Lågstadiet 

• Lära barnen förstå sambandet kost (sockerintag) – bakterier 

– karies. 

• Instruera och träna tandborstning med sila-skum-metoden. 

• Förstå vikten av att använda fluortandkräm. 

• Kost och dryck, med särskild uppmärksamhet på frukost, 

lunch och middag. 



Mellanstadiet 

• Barnen ska i stort känna till tändernas anatomi och innebörden 

av begreppet plack samt vad man själv kan göra för 

att undvika karies, erosionsskador och gingivit. 

• Betydelsen av vad och hur man äter och dricker. 


• Fluorens betydelse. 


• Fluorsköljning var 14:e dag i 6:e klass. 

17

18 

Högstadiet 

• Eleven får kunskap om orsakerna till karies, gingivit och 

erosionsskador. 

• Eleven förstår munhygienens betydelse för att förhindra 

uppkomsten av karies och gingivit, samt vikten av att 

använda tandtråd. 

• Kost och dryck, med särskild inriktning på frukost och 

skollunch. 


• Fluorens betydelse. 


• Fluorsköljning var 14:e dag i 7:e – 9:e klass. 

Arbete mot tobaksbruk 

Målet är att förhindra tobaksdebuten och att avbryta tobaksvanor. 

Det mest effektiva sättet att minska rökningen i ett långt 

tidsperspektiv är att förhindra rökdebuten. Att åtgärda detta i 

god tid bör därför ha hög prioritet. 

Eftersom vi i tandvården träffar så gott som samtliga barn 

och ungdomar, har vi stor möjlighet att med våra återkommande 

frågor bidra i arbetet mot tobaksbruk. 

Kontinuerlig kartläggning av tobaksvanorna är även en 

förutsättning för att kunna avläsa effekten av samhällets 

insatser mot tobaksbruk. 

I vårt arbete är det viktigt att… 

• Informera oss om patientens tobaksvanor och ge en kort 

information. 

• Informera barn och ungdomar. 

• Arbeta med tobaksavvänjning. 

• Att finnas med och informera föräldrar vid föräldramöten i 

skolan. 

• Kartlägga tobaksvanor via epidemiologin.

VUXNA 

För alla patienter, vuxna som barn, gäller att resultatet av vår 

information är helt beroende av den kontakt och det förtroende 

vi lyckats skapa. 

Det är viktigt att ta reda på om det är karies och/eller parodontit 

som är patientens problem. Huvudvikten ska läggas 

vid det som är aktuellt. 

Klargör för patienten skillnaden mellan de båda sjukdomarna 

och översätt det till hans/hennes egna förhållanden. Tänk 

på att pekpinnar sällan medför förändrat beteende. 

Glöm inte att ta upp en ordentlig anamnes. Detta är viktigt 

för att få reda på sjukdomar, mediciner, tobaksvanor m.m. 

som kan påverka munförhållanden. Upprepa denna anamnestagning 

vid varje behandlingsomgång. Nya sjukdomar och 

mediciner kan ha tillkommit. Muntorrhet är det vanligaste 

problemet för tandvårdens del vid sjukdomar och medicinering. 

Det kan därför vara bra att fråga om t.ex. olika typer av 

mellanmål, tuggummituggande, tablettätande etc. 

Oregelbundna arbetstider med nattskift kan göra att patienten 

har svårt att leva upp till en bestämd måltidsordning. 

Grundprofylax för vuxna 

• Information om kostens och munhygienens betydelse för 

uppkomsten av karies och parodontit. 

• Instruktion i munhygieniska åtgärder. 

• Information om fluor och sila-skum-metoden. 

• Rekommendation av fluortandkräm. 

• Samtal om tobaksbruk. 

Grundprofylax ska också ges till patienter i samband med 

utlämnandet av brokonstruktion. 

Riskbedömning 

Hjälp med riskbedömning och efterföljande behandling finns 

i vårt DRG program fr.o.m. sidan 22. 

21

22 

RIKTLINJER 

FÖR VÅRDPROGRAM 

baserat på DRG 

Ortodonti 

Gäller t.o.m. 19 år 

Grupperingen följer under hela perioden av barn och ungdomstandvården. 

Diagnos O 1-O 3 noteras först när behandling 

startas. Siffran kan bli högre, men inte minska eller försvinna. 

En utförd behandling följer med t.o.m. 19 år – ett 

mått på utförd ortodonti. 

Diagnos O 0 

Def: Ingen behandling aktuell. 

Diagnos O 1 

Def: Basortodonti utförd i allmäntandvården (ex. EOD, 

aktivator, Quad helix, klammerplåt, sektionsbågar). 

Diagnos O 2 

Def: Behandling med fast apparatur utförd i 

allmäntandvård. 

Diagnos O 3 

Def: Ortodontisk behandling utförd på specialistklinik. 

Protetik 

Gäller fr.o.m. 20 år 

Diagnos PR 0 

Def: Ingen protetik - upp t.o.m. 2 led. 

Diagnos PR 1 

Def: > 2 led av fast protetik, partiell protes eller 

kombinationsprotetik. 

Diagnos PR 2 

Def: HP (helprotes ök+uk samtidigt). 

Diagnos PR 3 

Def: Implantat.

Parodontologi 

Gäller för alla 

Diagnos P 0 

Def: Klinisk frisk gingiva, bleeding on 

probing (BoP) < 10 %, GI < 20 %. 

Terapi: Information om lämplig egenvård. 

Diagnos P 1 

Def: Gingivit > 20 % och/eller bleeding on probing. 

> 10 %, inga fickor > 4 mm. Subgingival tandsten. 

Terapi: 1. MID* samt ett utgångsfickstatus och BoP, 

därefter en OH-kontroll efter cirka 3 veckor. 

2. Uppföljning efter 6 månader. 

3. Vid utläkning återgå till normal revision. 

4. Vid behov utföres en förnyad MID*. 

5. Utvärdering vid us. 

Diagnos P 2 

Def: Benförlust motsvarande P. levis, fickor 5-6 mm, 

en vertikal benficka eller en furkationsinvolvering 

får finnas. 

Terapi: 1. MID*, PLI, fickstatus som utgångsvärde. 

2. OH-ktr efter 3 veckor. 

3. Utvärdering efter 6-8 veckor med fickstatus 

vid behov ReMID. 

4. Utvärdering hos th med tdl vid us efter 1 år, 

med stående bw, fickstatus och BoP. 

5. Vid persisterande fickor med tecken på 

inflammation (blödning/pus) görs ställningstagande 

till op/konsult/remiss. 

Diagnos P 3 

Def: Benförlust mer generellt, motsvarande P. gravis/P. 

complicata, med fickor ≥ 5 mm. 

Terapi: 1. MID*, PLI, fickstatus som utgångsvärde. 

2. Utvärdering, se P 2, terapi 2-4. 

3. Specialistkonsult/remiss. 

Tillägg: Lokal eller generell aggressiv parodontit 

hos unga och vuxna – direktremiss. 

MID* = Motivation Instruktion Depuration 

23

24 

Karies 


Diagnos K 0 

Def: Kariesfri, ingen progression av initiala 

kariesangrepp. 

Diagnos K 1 

Def: 1-2 manifesta kariesangrepp/år, fåtal initiala 

angrepp med progression, utbredda initiala 

skador utan progression. 

Diagnos K 2 

Def: 3-4 manifesta kariesangrepp/år, progression 

av ett flertal initiala angrepp. 

Diagnos K 3 

Def: Katastroffall > 4 manifesta angrepp, 

högrisk pga. medicinska orsaker. 

Riskbedömning styr behandling 

och revisionsintervall 

Terapi K 0-3 

Individualiseras och kan innehålla 

• Fluorinformation för egenvård. 

• Fluorbehandling på klinik. 

• Fissurförsegling. 

• Munhygieninstruktion. 

• Orsaksutredning. 

• Orsaksinriktad behandling: plack, kost, saliv. 

• Reparativ behandling.

Risk (fjärde siffran) 


R 1 

Def: Ingen risk 0 fyllningar/24 mån och inga 

modifierande faktorer. 

R 2 

Def: Liten risk 1 fyllning/24 mån och inga 

modifierande faktorer eller 0 fyllningar/24 mån 

och modifierande faktorer. 

R 3 

Def: Måttlig risk 2 – 3 fyllningar/24 mån och inga 

modifierande faktorer eller 1 fyllning/24 mån 

och modifierande faktorer. 

R 4 

Def: Stor risk > 3 fyllningar/24 mån eller 2 – 3 

fyllningar/24 mån och modifierande faktorer. 

Den fjärde siffran blir en nyckelsiffra, som talar om 

vilken risk patienten har och vilket stöd han/hon behöver. 

Siffran ger vägledning om kallelseintervall, antal 

stödbesök hos tandhygienist samt vilken premieklass i 

Frisktandvård som är aktuell i åldern 20 – 64 år (oavsett 

om patienten tecknar avtal eller ej). Innan patienten 

tecknar avtal ska patienten vara nollställd och erhållit 

behandling, dvs. genomgått indicerat vårdprogram. 

Stor hänsyn måste tas till modifierande faktorer. 

Modifierande faktorer 

• Allmänhälsa. 

• Sociala faktorer. 

• Muntorrhet/Salivpåverkande farmaka. 

• Många progredierande kariesangrepp. 

(Många progredierande initialer höjer K0 – 

K1 och K1 – K2 osv.) 

• Parodontal risk. 

• Rökning. 

• Otillfredsställande egenvård. 

• Många uteblivande. 

• Endodontisk risk. 

• Flertalet bristfälliga fyllningar. 

25

BESTÄLLARENS KRAV 

PÅ ORTODONTIVÅRD 

Krav på utförd vård 

A. Kvantitativa mått 

på utförd vård omfattar redovisning av antal patienter 

som omfattas av ortodontivården i Gävleborgs län från 

konsulttillfället till behandling på specialistklinik. 

För allmäntandvården gäller att DRG (0=ingen behandling, 

1=Basortodonti, 2=Fast apparatur hos resurstandläkare, 

3=Specialistbehandling) samt antal nya konsultremisser 

redovisas på årsbasis. 

För specialisttandvården redovisas antal påbörjade och 

avslutade specialistbehandlingar samt från vilka vårdgivare 

dessa patienter kommer. Tid avsatt för konsultationsverksamhet 

samt eventuell utbildning kopplad till 

detta uppdrag redovisas på årsbasis. 

B. Kvalitativa mått 

och nyckeltal på utförd ortodontibehandling för Gävleborgs 

län ska utarbetas under 2008. Målsättningen är att 

ta fram ett enkelt index, relaterat till behandlingens 

målsättning. All utförd ortodontibehandling ska mätas 

med detta index oavsett vårdgivare. Även basortodonti 

ska ingå. 

Styrdokument för tandregleringsvård på barn 

och ungdomar i Gävleborgs län 

• Generella rutiner för samtliga vårdgivare 

• Ortodontikonsultationen 

• Behandlingsbehovsindex (IOTN) 

• Vårdnivåer 

27

28 

A. Generella rutiner för samtliga 

vårdgivare för barn 3-19 år 

• Bettkontroller och riskbedömning utförs i samband med 

ordinarie revisionsbesök hos allmäntandläkare enligt individuellt 

tidsintervall. Vid 9 respektive 14 års ålder ska denna 

bettkontroll utföras av ansvarig tandläkare. 

• Ansvarig tandläkare avgör om patienten ska bli föremål för 

en ortodontikonsultation och informerar patient och målsman 

om behovet av detta. 

Om målsman är närvarande vid ovanstående tillfälle, informeras 

denne om motivet för konsultationen, som kan utgöra 

ett önskemål om förebyggande rådgivning eller vara en 

bedömning om ortodontisk behandling ska utföras och i så 

fall lämplig tidpunkt. Särskilt viktigt är det att informera 

målsman om värdet av en ortodontikonsultation vid: 

- stora överbett och traumarisk 

- retinerade tänder 

- rotresorptioner 

- agenesier 

- tvångsglidningar 

Om målsman inte är närvarande vid ovanstående tillfälle 

tar ansvarig tandläkare kontakt, per telefon eller brev och 

informerar samt noterar detta i daganteckning. Om intresse 

finns hos patient och målsman planeras patienten för en 

ortodontikonsultation. Journal upprättas. 

För privata vårdgivare kommer ortodontikonsultationerna 

att organiseras på likartat sätt. Vid en minimimängd av 15 

patienter per konsultationsbesök kommer ansvarig ortodontist 

till respektive klinik. Om antalet är färre får ordinarie 

vårdgivare själv ombesörja inbokning av sina patienter på 

ortodontikliniken. 

• Patienter med lågt subjektivt behandlingsbehov ska inte bli 

föremål för ortodontikonsultation i syfte att inleda behandling 

om det inte gäller akuta frågeställningar som t.ex. risk 

för resorptioner. 

• Patienter (med målsman) som inte önskar konsultation 

alternativt ortodontisk behandling ska fortsättningsvis bettkontrolleras 

på vanligt sätt då det subjektiva behandlingsbehovet 

kan förändras eller bettfelet agraveras. 

• Patienter med bristfällig munhygien ska inte bli föremål för 

ortodontikonsultation i syfte att inleda behandling om det 

inte gäller akuta frågeställningar. Patient och målsman 

informeras om vilka profylaktiska åtgärder som bör göras 

innan eventuell behandling kan bli aktuell.

B. Ortodontikonsultation 

Konsultationsjournalen har samma status som en 

remiss och ska innehålla följande: 

Checklista 

• Aktuella patientdata som patientens namn, födelsenummer 

med 10 siffror, adress, telefonnummer och mobilnummer 

samt målsmans namn för patienter under 18 år. 

• Anamnes, frågeställning, status, bettstatus samt aktuellt 

DHC-värde (morfologisk komponent). Patienter med DHCvärde 

under 4 är i dagsläget inte aktuella för ortodontibehandling. 

• Adekvata röntgen ska finnas vid konsultationsbesöket för 

att undvika fördröjningar. Konsultationsbesöket för barn 

och ungdomar är kostnadsfritt. Röntgenkostnader kommer 

att debiteras ordinarie vårdgivare i samband med konsultation 

på ortodontikliniken, om dessa röntgen anses nödvändiga 

för att ställa rätt diagnos samt föreslå behandling (profilröntgen 

är undantagen). 

Anlagsröntgen 

För att kunna föreslå lämplig terapi bör man veta om anlag 

till permanenta tänder finns under mjölktänderna. Om anlagen 

inte kan ses på befintliga röntgenbilder måste röntgenundersökningen 

kompletteras. 

Om 2:or i överkäken inte har erupterat i 8-årsåldern, är det 

skäl att ta apikalbilder i regionen. Vid agenesier eller avvikande 

form t.ex. tapptandsform, är det skäl att röntga samtliga 

5:or, såvida inte anlag till premolarer kan ses på andra röntgenbilder. 

För övrigt tas anlagsröntgen vid 9-10 års ålder. 

Excentriska röntgenbilder 

Då ök-3:or inte är palpabla och befaras vara retinerade, tas 

röntgen för lägesbestämning. 

Ortodontikonsultationen och IOTN-listan 

• Ordinarie tandläkare bör närvara vid konsultbesöket. 

• Alla nya konsultpatienter har ett DHC-värde angivet. 

• De patienter som är aktuella för behandling med fast apparatur 

får ett IOTN-värde noterat vid konsulttillfället varefter 

vårdnivå bestäms. IOTN-värdet består av en morfologisk 

komponent (DHC), en subjektiv del (SI) samt en estetisk 

komponent (AC). 

29

30 

• De patienter som ska behandlas på specialistklinik placeras 

på IOTN-listan där poängen styr i vilken ordning patienten 

kommer att kallas till behandling. Förutom IOTN-värdet 

kommer patientens ålder att påverka ordningen då vårt 

uppdrag är att patienten ska vara färdigbehandlad vid 19 års 

ålder, där så är möjligt. 

• Den IOTN-poäng som meriterar för ortodontibehandling 

kommer att anpassas till den mängd vård som upphandlas. 

Patient och målsman ska därför tydligt informeras om att 

väntetiden kan bli lång vid ett lågt IOTN-värde för att ha 

möjlighet att välja andra möjligheter, som t.ex. köp av ortodontivård. 

• Ordinarie tandläkare har ansvaret för patienten och eventuell 

uppgradering av IOTN-poängen under väntetiden. 

Meddelande kommer från ortodontikliniken när patienten 

ska påbörja sin specialistbehandling. 

C. Behandlingsbehovsindex (IOTN) 

D. Vårdnivåer 

I Gävleborgs län ges ortodontivård för barn- och ungdomar i 

tre vårdnivåer. Högst 40 % av en åldersgrupp barn och ungdomar 

3-19 år är aktuell för en ortodontikonsult och högst 

30 % får någon form av kostnadsfri ortodontibehandling. 

Volymerna bestäms i samband med att avtal görs med beställarenheten. 

Allmäntandläkare 

Inom allmäntandvården (privat och Folktandvården) utförs 

basortodonti. Till denna kategori hör apparaturer som t.ex. 

Andrésen aktivator, Aktivator med inbyggt EOD, Quad Helix, 

EOD och klammerplåtar plåtar. 

Ersättning för dessa behandlingar ingår i Folktandvårdens 

barnpeng och privattandvårdens tandregleringspott. 

Resurstandläkare 

Vidareutbildade resurstandläkare inom Folktandvården är 

ortodontispecialistens förlängda arm i verksamheten. Resurstandläkaren 

organiserar konsultverksamhet, introducerar nya 

medarbetare och utför något mera avancerade behandlingar 

än ordinarie allmäntandläkare såsom t.ex. Bass-aktivatorer 

och enklare utjämningar med fast apparatur.

För att kvaliteten ska kunna uppehållas i vården så krävs vissa 

volymer. 

• Resurstandläkaren behandlar minst 10 nya patienter årligen 

och behandlingsbehovet enligt IOTN är motsvarande vad 

som gäller för länet som helhet. 

• Behandlingsstarten ska godkännas av ortodontist. 

• Behandlingsplan upprättas i samråd med ortodontist som 

också godkänner behandlingsresultatet före avbondning 

och planerar retentionsapparatur och uppföljning. 

Ca 10 % av barn och ungdomar i en åldersgrupp kan komma 

att behandlas inom dessa två nivåer. 

Specialisttandvård (länsövergripande) 

Ca 20 % av barn/ungdomar i en åldersgrupp får specialistbehandling 

i ortodonti. Till denna grupp hör patienter med 

stora horisontella överbett, grava trång- och glesställningar, 

agenesier, retinerade tänder, pre- och postnormala bett, asymmetrier, 

traumaskadade tänder, läpp-käk-gom defekter och 

patienter i behov av kirurgisk korrigering av käkarna. 

Till specialisttandvårdens uppgifter hör också: 

• Konsultationsverksamhet över hela länet. 

• Sistahandsansvar och geografisk tillgänglighet över hela 

länet. 

• Fortlöpande ge information om nya behandlingsformer och 

material. 

• Utbildning till allmäntandvården (privat och FTV). Bland 

annat årligen erbjuda all nyanställd personal utbildning i 

IOTN-index. 

• Forskning och utveckling samt i samarbete med universitet 

och högskolor. 

• Hålla sig ajour med ämnesområdet. 

31

VÅRDPROGRAM 

FÖR IMPLANTATBEHANDLING 

utformad av Specialisttandvården; 

käkkirurgi, protetik och parodontologi. 

Identifiera riskpatienten 

Anamnes: Sjukdomar och aktuell medicinering. 

Klinisk undersökning: Inkl fullständigt fickstatus, PI, BoP 

och preprotetisk analays. 

Röntgen: Inkluderande hela käkar t.ex. OPG och intraoral 

röntgen i aktuellt område. 

Kontraindikationer av medicinska skäl kan 

föreligga t.ex. vid okontrollerad diabetes, 

blödarsjuka, pågående cytostikabehandling eller 

strålbehandling i käkregion. 

Kontraindikation kan föreligga vid bristande 

benunderlag samtidigt som bentransplantation 

av olika skäl anses omöjligt att genomföra eller 

bedöms ha dålig prognos. 

Ökad komplikationsrisk finns hos patienter med 

parodontit och hos rökare. 

Förbehandling 

Infektionssanering t.ex. rotbehandling av periapikala ostiter, 

vid extraktion avlägsnas noggrannt granulationsvävnad ur 

alveolen. Varsam extraktion! 

Parodontitbehandling; målsättningen är fickreduktion, 

optimal hygien, pus- och inflammationsfritt kring egna tänder. 

Informera om rökningens negativa effekter på läkning och 

risk för komplikationer, enl landstingets rekommendation 

”Tobak och operation” (se bilaga). 

33

34 

Utförande av implantatterapi 

Terapiplanera med kirurg/protetiker angående extraktioner/temporära 

ersättningar. 

Planera i tidboken för suturborttagning, temporära ersättningar, 

eventuell mjukbasning, avtryckstagning och tandtekniker 

till färdig konstruktion. 

Proteskontroll var 4:e vecka under inläkningstiden och vid 

behov byte av mjukbasning. Avlasta protesen noga. 

Hygienisk utformning av den implantatstödda protetiska 

ersättningen ska medge rengöring med flaskborstar. 

Uppföljning av implantat 

Vid utlämning: Röntgenunderlag för kontroll av implantatstödd 

konstruktion och initial bennivå. 

Hygieninformation och instruktion hos tandhygienist 

– adekvata hjälpmedel. 

Kontrollbesök efter ca 4 veckor: Uppföljning av hygien och 

vid behov reinstruktion, kontroll av ocklusion/ 

artikulation/fonetik. 

Fortsatta kontroller och stödbehandlingar efter 

individuell bedömning, för bibehållande av god 

tand-/implantathälsa. 

Riskbedömning: Se riskfaktorer, jämför parodontitpatienten. 

Tobaksinformation. 

Högriskpatienten ska ha stödbehandling 

var 3:e månad. 

Långtidsuppföljning 

Uppföljning för alla patienter med röntgen och fickmätning, 

kontroll av protetisk konstruktion/ocklusion/artikulation efter 

1 år, 3, 5, 7, 10 år osv. 

Tobaksinformation.

Vid infektion 

Peri-implantär mucosit 

Definition: Inflammerad peri-implantär mucosa, ficka > 4 mm, 

blödning vid sondering och/eller pus, eventuell 

implantatsten. Ingen benförlust som överstiger 

1,5 mm enligt röntgen, jämfört med 1-årsuppföljningen. 

Behandling: Infektionsbehandling; professionell implantat-/ 

tandrengöring, avlägsna implantatsten, optimera 

hygien, sätt in klorhexidinlösning eller gel. 

Kontrollera att konstruktionen sitter fast – lösa 

distansskruvar? Lösa broskruvar? Cementöverskott? 

Om konstruktionen ej tillåter hygienisk åtkomlighet 

– korrigera konstruktionen. 

Följ upp utläkning. 

Peri-implantit 

Definition: Ficka > 4 mm + blödning och/eller pus vid sondering 

+ progredierande marginal benförlust i förhållande 

till 1-årskontrollen. 

Remiss till Specialisttandvården; avd för parodontologi. 

Acceptabel benförlust vid implantat 

Definition: < 1,5 mm vid 1-årsuppföljningen, därefter 

< 0,2 mm/år. 

För ytterligare information se 

Socialstyrelsens kunskapsöversikt: 

”Indikationer för dentala implantat” 

www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2003/1694/2003-110-13.htm 

35

Bilaga 

Texten är tagen från foldern "Tobak och operation" utgiven 

av Gävle sjukhus och Primärvården Gästrikland. 

Rökning påverkar operationsresultatet 

När du blir opererad är det många faktorer 

som avgör om resultatet blir bra. Rökning är 

en sådan faktor som kan medföra allvarliga 

komplikationer. Detta gäller oavsett var ingreppet 

sker eftersom rökningens skadeeffekter 

drabbar hela kroppen. 

Forskning har visat att rökare mycket oftare 

får komplikationer jämfört med dem som 

inte röker eller har slutat i god tid före operation. 

Komplikationer är av olika slag - oftast 

gäller det sårinfektioner, långsam sårläkning 

och ökad ärrbildning men det kan också röra 

sig om livshotande skador i hjärta, blodkärl 

eller lungor. Alla komplikationer kan naturligtvis 

påverka längden på sjukhusvistelse och 

sjukskrivning. 

Men snusning då? 

Snusningens effekter på hälsan är rent allmänt 

sämre utforskade än när det gäller rökning. 

Man vet dock att nikotinet i snus försämrar 

cirkulationen genom att dra ihop 

blodkärlen, vilket inte gagnar läkningen. 

Du kan förbereda dig INFÖR operation... 

Om du ska opereras är det viktigt att du förbereder 

dig. Ju bättre din kropp mår innan 

TOBAK OCH 

OPERATION 

Så minskar du risken 

för komplikationer 

operationen desto större är chansen att resultatet 

blir bra. Att sluta röka sex – åtta veckor 

före operation minskar komplikationsrisken. 

Då hinner hjärtats och lungornas funktion 

bättras och infektionsförsvaret stärkas. Storrökare 

får ofta ökade slembesvär i luftrören de 

första veckorna efter rökstopp – därför lönar 

det sig att sluta i god tid. 

...men det lönar sig också att inte röka 

EFTER operation 

När det gäller blodkärlen har man kunnat 

konstatera att de positiva effekterna av rökstopp, 

bl.a. minskad risk för blodpropp, börjar 

komma redan det första dygnet. Så antingen 

du slutat före operationen eller inte är det 

bra att du håller upp efteråt. Det gynnar läkningen. 

Och snusningen då? 

Ta chansen att sluta snusa några veckor före 

operation. Det minskar "stressen" på hjärtat 

och risken för abstinensbesvär i samband 

med operationen blir mindre.

RÅD NÄR DU SKA SLUTA 

Förbered dig 

• Tänk igenom varför du vill 

sluta – det ökar motivationen. 

• Bestäm ett datum när du ska 

sluta. 

• Anteckna när och var du röker 

eller snusar. Det hjälper dig att 

se över vilka rutiner du kan 

behöva ändra på. 

• Städa bort allt som har med 

tobak att göra. 

• Mindre än tio cigaretter per 

dag eller en snusdosa i veckan 

kräver ingen nedtrappning – 

sluta tvärt. 

• Skaffa gärna nikotinläkemedel 

– men de ersätter inte viljan och 

beslutet. 

De första veckorna 

Läkemedel kan hjälpa dig 

• Du kan bli trött, okoncentrerad, 

deppig, irriterad och yr. 

Dessa abstinenssymptom är vanliga 

och ofarliga och går snart 

över. 

• Om och när suget kommer – 

gör något aktivt. 

• Ät regelbundet – lågt blodsocker 

kan kännas som nikotinsug. 

• Drick mycket vatten. Ät frukt 

och grönsaker. 

• Rör på dig – du märker förbättring 

varje dag. 

• Ta små steg i början. "Nu ska 

jag klara mig fram till fömiddagsfikat". 

Att ta hjälp av nikotinläkemedel när du slutar är 

bättre än att röka eller snusa i samband med 

operation. Berätta för personalen om du använder 

nikotinpreparat. Utbudet av nikotonläkemedel 

är idag mycket stort. Fråga efter råd på 

Apoteket. 

Det är viktigt att ta tillräckligt stor dos under tillräckligt 

lång tid för att få bra effekt. Ibland kan 

man behöva kombinera olika former, t.ex. plåster 

och sugtablett. 

Det finns även ett receptbelagt läkemedel som 

inte innehåller nikotin. Rådgör med din läkare om 

det kan vara något för dig. Men kom ihåg – inget 

läkemedel kan ersätta din motivation, ditt besluta 

att sluta och dina förberedelser! 

Undvik återfall 

• De flesta återfallen kommer 

inom de första tre månaderna. 

Klarar du dem är chansen stor 

att du förblir tobaksfri! 

• Ändra rutinerna så att du 

"lurar" dig bort från de situationer 

som du förknippar med 

rökning eller snusning. 

• Tänk över din strategi. Hur gör 

du när de förrädiska tankarna 

dyker upp i huvudet: "Jag måste 

testa hur det smakar". "Bara en 

prilla". "Jag klarar av att bara 

feströka" "Nu är jag värd en cigarett". 

• Var särskilt på din vakt när du 

umgås med andra som röker 

eller snusar och inte minst om 

du dricker alkohol – då är det 

lätt att de stolta föresatserna 

bleknar. 

• Repetera ständigt dina skäl för 

att sluta. Det hjälper dig också 

att möta argument från kompisar 

som "vill ha in dig i gänget" 

igen. 

Sammanfattningsvis 

Se operationen som ett bra tillfälle 

att sluta röka eller snusa helt – 

det ökar chansen till ett friskare 

och längre liv. I denna information 

finner du också bra råd när 

du ska sluta. Behöver du stöd kan 

du kontakta din hälsocentral och 

få hjälp av tobaksavvänjare. På 

Sluta-Röka-Linjen, telefon 020- 

84 00 00, kan du dagtid få kvalificerad 

hjälp utan kostnad. På 

www.tobaksfakta.org finner du 

en Sluta röka/Sluta snusa-skola. 

Lycka till!

VÅR MÅLSÄTTNING 

MÖDRAVÅRDSCENTRALEN 

BARNAVÅRDSCENTRALEN 

0-2 år 

RUTINER VID 

REVISIONSUNDERSÖKNING 

BASPROGRAM 

3 - 5 år 

6 - 12 år 

13 - 19 år 

INFORMATION I FÖRSKOLOR 

OCH SKOLOR 

VUXNA 

Riktlinjer för vårdprogram 

Ortodonti 

Protetik 

Parodontologi 

Karies 

Risk 

BESTÄLLARENS KRAV PÅ 

ORTODONTIVÅRD 

VÅRDPROGRAM FÖR 

IMPLANTATBEHANDLING 

BILAGA 

Tobak och operation – Råd när du ska sluta 

40

Profylax- och vårdprogram - Landstinget Gävleborg

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?