Teknikföretagen Direkt nr 5 2007

#5 SEPTEMBER 2007 – Din tidning om teknik och ledarskap från Teknikföretagen 

FOTO: DANIEL ROOS 

Kristina Alsér, vd i i 

miljöteknikföretaget 

Mercatus i Vimmerby. 

Smörgåsbord av åtgärder gynnar 

innovationer i småföretag 

FRAMTID Kristina Alsér, vd, Mercatus och nybliven landshövding 

i Kronoberg diskuterar småföretagens utveckling. SIDAN 4-5 

direkt 

Färre universitet bra 

för svensk industri 

KONKURRENS Anders Flodström, ny chef för 

Högskoleverket, vill koncentrera de stora universiteten 

till ett färre antal. Han ser det som 

nödvändigt både för att få forskningsresurser 

och bra studenter. SIDAN 3 

Designarkiv bevarar 

företagshistorien 

BEVARA Fotot på Ericssons första bildtelefon 

från tidigt 1970-tal är ett av fynden i designarkivet 

hos Centrum för näringslivshistoria, tidigare 

Stockholms företagsminnen. Företag 

får bland annat hjälp att säkerställa historiskt 

intressant material. SIDAN 11 

’ 

Ambitionen att industrin 

måste gynnas i svensk 

centraliserad lönebildning har 

övergetts i och med årets avtalsrörelse. 

ANDERS WEIHE SIDAN 12 

Samarbete inom vatten 

ska öka exporten 

MILJÖTEKNIK Behovet av investeringar i vattenrening 

är kolossalt. För 60-talet länder 

uppskattas dessa till 2300 miljarder dollar 

fram till år 2025. SIDAN 8-9

2 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #5 SEPTEMBER 2007 

REDAKTION 

Utgivare 

Teknikföretagens Förlag AB 

Ansv. utgivare & 

ledaravdelning 

Jonas Cohen 

jonas.cohen@teknikforetagen.se 

Redaktör 

Lotta Forsman 

Tfn: 08-402 41 59 

Mobil: 0706-32 03 66 

lotta.forsman@teknikforetagen.se 

Prenumeration 

Heléne Garlöv 

Tfn: 08-782 09 33 

helene.garlov@teknikforetagen.se 

Årsprenumeration: 200 kr + moms 

grafisk form 

Form etc. AB, anna@formetc.se 

Telefon, vxl. 

08-782 08 00 

Fax 

08-782 09 00 

Adress 

Box 5510, 114 85 Stockholm 

Besöksadress 

Storgatan 5 

Hemsida 

www.teknikforetagen.se 

Utgivare 

Teknikföretagens Förlag AB 

på uppdrag av Teknikföretagen. 

Tryck 

Svenska Tryckcentralen, 2007 

ISSN nr. 1651-906X 

Upplaga 

13 500 ex. 

Teknikföretagen företräder de viktigaste 

företagen för Sverige och 

har mer än 3200 medlemsföretag 

med sammanlagt över 300 000 

medarbetare. Medlemsföretagen 

står för hälften av Sveriges export 

och hur det går för dessa företag 

är avgörande för hela Sverige. 

Teknikföretagen arbetar med att 

kombinera praktisk vardagsnytta 

med insatser som på sikt förbättrar 

villkoren för alla medlemmar. 

Tidningen Teknikföretagen Direkt 

når befattningshavare i svenska 

teknikföretag och utkommer 

2007 med 8 nummer. 

All redaktionell text lagras 

i elektroniskt arkiv och görs 

tillgänglig via hemsidan. Externa 

skribenter måste meddela eventuellt 

förbehåll mot att få sin text 

lagrad. I princip publiceras inte 

artiklar med sådant förbehåll. 

Ledaren 

Vilket är rätt antal universitet? 

Avancerad och framgångsrik högre 

utbildning och forskning är avgörande 

för varje land som vill erbjuda 

bra förutsättningar för industriell 

verksamhet. Därför är Teknikföretagens 

vision att Sverige ska bli det land i världen 

som är bäst på att bygga upp starka FoUmiljöer, 

attraktiva för företags investeringar, 

som leder till nya produkter, processer och 

tjänster. Men dit är det alltjämt en bit att gå. 

Det finns inget alexanderhugg som i ett 

slag löser de utmaningar och problem som 

finns på vägen för att nå visionen. Utan det 

handlar om många och ofta långsiktiga åtgärder 

inom ett koppel av områden där 

forskningspolitiken är en viktig del. 

2008 FÖRVäNTAS REgERINgEN presentera 

nästa forskningsproposition. Hur den ser ut 

och att den innehåller mer än vackra fraser 

och förhoppningar är viktigt. Det handlar 

såväl om inriktning på forskning, som om 

resurser och strukturen. Och här verkar det 

finnas ett mindre kontroversiellt område 

och två som kan leda till konflikter. 

Det råder en bred samsyn om att de stat- 

Gästkrönikan 

Det resande folket 

Nyligen uttryckte en god vän till 

mig skuldkänslor över sin familjs 

semesterplaner. De ska åka 

till Thailand över julen i år, precis 

som de gjort förut. Min kompis är en 

sådan som har vandrat i Nepal flera gånger 

och besökt de mest avlägsna delarna av 

världen. Resor har varit hennes liv ända 

sedan uppväxten. Hon är spännande, 

men inte särkilt unik. 

RESANDE äR IDAg EN DEL AV vardagen. 

Undersökningar visar att svenskarna gärna 

satsar på resor när de får lite pengar 

över. Människor världen över bär på drömmen 

om att resa. Inte minst tydligt är detta 

bland ungdomar. En av tre svenska ungdomar 

i åldern 16-29 år anser att det är viktigt 

att ha rest och sett världen innan de fyller 

35 år. 

Så här skriver Statistiska Centralbyrån 

liga anslagen ska öka. Utan att gå händelserna 

i förväg verkar enprocentsmålet vara det 

minsta bekymret och att en procent av BNP 

satsas på civil forskning är ett rimligt krav 

om vi ska kunna hävda oss som forskningsnation. 

Det handlar om att skapa de bästa 

förutsättningarna för de mest kvalificerade 

forskningsmiljöerna. 

DäREMOT äR DET INTE gIVET att industrirelevant 

forskning får ökad andel av anslagen. 

Detta trots att denna andel under senare år 

urholkats rejält. Inte minst inom akademin 

finns motstånd mot vad man kallar ”styrd” 

forskning och här finns traditionella motsättningar. 

Att en kraftfull industrirelevant 

forskning är avgörande för var företag förlägger 

sin forskning spelar i dessa kretsar 

mindre roll. 

Som en effekt av globaliseringen hårdnar 

konkurrensen mellan nationer och företag. 

Forskning som ger ny kunskap är viktig 

i sig, men det är först när kunskaperna omsätts 

i nya produkter, processer och tjänster 

som sysselsättning, stärkt ekonomisk 

konkurrenskraft och tillväxt skapas. Sve- 

om värdet och behovet av semesterresor 

som motivering till varför man sedan 1977 

ställt frågor om svenskarna gjort någon semesterresa 

under den senaste 12-månadersperioden: 

”Möjligheten att kunna göra någon semesterresa, 

att göra ett avbrott i vardagen och få 

’ 

Minskat resande skulle inte bara leda 

till att världen blev tråkigare, utan 

också till att många skulle gå miste om utveckling, 

välstånd, idéer, kärlek och annat 

som resandet ger upphov till. MARIA RANKKA 

komma bort från förpliktelser i hemmet och 

i arbetslivet utgör en av de viktigaste betingelserna 

för rekreation och avkoppling. Under 

semestern återhämtar vi oss för att kunna 

orka med ett nytt arbetsår. Semesterresorna 

och kanske i synnerhet semesterresor utomlands 

innebär i många fall natursköna 

upplevelser, möjligheter till social samvaro 

utöver det vanliga eller kanske inblickar i 

främmande kulturer och seder, intryck som 

berikar oss och som vi bär med oss under 

resten av våra liv.” 

Tack vare den globala ekonomins utveckling 

öppnar sig möjligheten att resa 

riges forskningspolitik måste därför tydligare 

riktas in mot att forskningen leder till 

kommersiella framgångar i nya och befintliga 

företag. 

DEN TREDJE STÖTESTENEN rör strukturen. 

Grunden för framgångsrik forsknings- och 

innovationspolitik byggs av starka FoUmiljöer, 

fungerande kompetensförsörjning 

samt gynnsamma förutsättningar för investeringar 

i forskning, företagande och innovation. 

För detta behövs effektivare samverkan 

och kunskapsöverföring mellan 

akademi, institut och företag samt tillgång 

till medarbetare med kompetens inom strategiskt 

viktiga kunskapsområden. Det kräver 

i sin tur översyn av dagens struktur vad 

gäller antal universitet samt inriktning av 

utbildningar. 

Genom samverkan och strukturella reformer 

samt tydliga signaler om vilka sektorer 

vi ska kraftsamla på, finns förutsättningar 

att få forskarmiljöer i världsklass. Det är det 

överordnade mål som bör prägla den kommande 

propositionen. Inte att tillgodose regionala 

och lokala intressen. n 

för allt fler människor världen över. Redan 

idag reser 220 miljoner ur BRIC-ländernas 

(Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) 

växande medelklass till Europa. Och fler 

lär det bli. 

EN AV DE STORA RISKERNA med den diskussion 

vi har om klimatförändringarna är 

att människor, precis som min kompis, får 

dåligt samvete och slutar, eller åtminstone 

begränsar sitt resande. Det vore synd. 

Minskat resande skulle inte bara leda till 

att världen blev tråkigare, utan också till att 

många skulle gå miste om utveckling, välstånd, 

idéer, kärlek och annat som resandet 

ger upphov till. 

De som vill förbjuda och minska mobiliteten 

på olika sätt bör ställas till svars för de 

negativa konsekvenserna av en sådan politik, 

på samma sätt som de negativa effekterna 

av resandet nu diskuteras flitigt. 

Slutsatsen får aldrig bli att resande 

undviks eller i värsta fall förbjuds, utan 

att samhället bör organiseras på ett sätt 

som leder till framsteg och ett effektivt 

utnyttjande av resurser. Det är viktigt med 

innovationer och teknik som gör det möjligt 

att resa mer, med mindre störningar. n 

MARIA RANKKA, 

DEBATTÖR, SKRIBENT OCH VD TIMBRO

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #5 SEPTEMBER 2007 3 

FOTO: GÖRAN OLOFSSON/GU 

”Viktigt vara både stor och duktig i EU” 

– Att minska antalet universitet i landet skulle få väldigt 

stor betydelse för svensk industri. 

Det säger Anders Flodström, ny chef för Högskoleverket, 

om sitt förslag som nyligen dominerade nyhetssidorna. Han 

ser en koncentration som nödvändig både för att få forskningsresurser 

och bra studenter. Vid sidan om fem stora 

universitet vill han ha ett ökat regionalt samarbete mellan 

näringsliv och högskolor. 

KäNSLIgA De tekniska universiteten 

har av tradition goda 

kontakter med storföretagen 

och det finns högskolor som 

i samarbete med industrin i 

regionen utvecklar ett specialområde, 

till exempel stålforskningen 

i Dalarna. Men 

de flesta högskolor försöker 

vara bra på allt i stället för att 

nischa in sig för att hålla hög 

kvalitet både på utbildning 

och forskning, menar han. 

– Högskolorna och industrin 

måste nu tillsammans 

försöka se de nya trenderna 

och bli mer känsliga för utvecklingen. 

Sverige har inte resurser att 

FAKTA 

Teknikföretagen 

kommenterar: 

Anders Flodströms förslag 

får stöd av Teknikföretagen. 

– Vi kan inte ha universitet 

och högskolor som 

sinsemellan konkurrerar om 

såväl forskningsmedel som 

studenter på ett närmast 

destruktivt sätt, säger Johan 

Ancker, chef för avdelningen 

Industriell utveckling på 

Teknikföretagen. 

Han menar att Sverige har 

för många forskningsgrupper 

som har svårt att klara 

sig i den internationella 

konkurrensen och för många 

och för dåligt samordnade 

instanser för högre 

utbildning. 

ha den högre utbildningen så 

här utspridd. Men att det inte 

är så lätt att se nya behov och 

överge det gamla för det nya 

märkte han då han som rektor 

på KTH ville skrota en professur 

i svetsteknik. Då fick han 

en storm av protester mot sig. 

När han sedan inrättade fyra 

professurer i bioteknik var det 

helt tyst i luren. 

Inte minst tjänstesektorn 

intresserar nu den gamle professorn 

i materialteknik. 

Den utvecklas med rekordfart 

och kräver idag både 

forskning och hög utbildning. 

Därför är det bra med satsningar 

som har gjorts i Karlstad 

med inriktning på tjänster 

allmänt och i Östersund på 

turismen. 

Europa nytt hemland 

Nu måste de här nya kunskaperna 

kommuniceras bättre 

och leda till samarbeten mellan 

företag och högskolor, påpekar 

han. Det handlar för 

näringslivet om att säkra den 

framtida kompetensförsörjningen. 

Inom teknikområdet finns 

en del bra samarbeten mellan 

högskolor och universitet, till 

exempel Chalmers och Jönköping 

eller Växjö, Kalmar och 

Blekinge som kompletterar 

varandras specialområden. 

Den ökade internationella 

konkurrensen ligger bakom 

den nye kanslerns förslag 

om att minska antalet universitet 

från fjorton till fem. En 

’ 

ANDERS FLODSTRÖM, NY CHEF FÖR HÖGSKOLEVERKET 

Vi måste inse att Europa är vårt nya 

hemland och att det gäller att ha 

marknadsandelar där, inte bara i Sverige. 

allt större del av forskningsresurserna 

kommer via EU, och 

där gäller det att vara både stor 

och duktig för att kunna komma 

med i de intressanta projekten. 

– Vi måste inse att Europa 

är vårt nya hemland och att 

det gäller att ha marknadsandelar 

där, inte bara i Sverige, 

säger han. 

Framgångar på forskningsområdet 

ger högre internationell 

status och därmed bättre 

möjligheter att dra till sig 

bra lärare och studenter. Dessa 

väljer numera fritt bland de 

intressantaste utbildningarna. 

– Där vi har ett bra rykte 

som inom mastersutbildningarna 

i it, energi och miljö har 

vi kunnat hävda oss, medan 

det varit svårare att få bra stu- 

denter i ren naturvetenskap, 

säger Anders Flodström om 

sin tid på KTH. 

De svenska ingenjörsutbildningarna 

håller över lag 

hög kvalitet, menar han men 

är dock något skeptisk till alla 

nya namn som sätts på vissa 

utbildningar för att locka studenter. 

– Det har varit lite för mycket 

trixande, men utbildningarna 

har ofta bara varit attraktiva 

ett par år och riskerar att 

bli återvändsgränder. 

Mer pålästa 

Han menar att undervisningen 

måste vara bred och satsningen 

ske på kärnämnen som matematik 

och elektromekanik. 

Risken är annars att industrin 

inte kan bedöma innehållet i 

utbildningarna. Samtidigt tror 

han att företagen skulle kunna 

vara mer pålästa om de nya utbildningarna. 

Ett problem för teknikstudenterna 

är den allt större 

bristen på praktikplatser, menar 

Anders Flodström. 

Ett mycket stort bekymmer 

är att bara tio procent av gymnasisterna 

har behörighet till 

ingenjörsutbildningarna. De 

flesta har valt bort den svåra 

matematik som krävs, vilket 

ger färre sökande och så småningom 

brist på kompetens i 

den svenska industrin. 

Pragmatisk 

Allt fler unga teknikintresserade 

väljer också mer praktiska 

yrkesprogram för att gå vidare 

till kvalificerad yrkesutbildning 

och sluta som vvs-tekniker, 

elektriker och liknande. 

Anders Flodström tycker att 

eleverna i det nya gymnasiet 

skulle tvingas läsa en mer avancerad 

matematik för att ha 

behörighet om de senare vill 

in på en ingenjörsutbildning. 

Samtidigt förstår han de ungas 

val. Ingenjörsjobb på stora 

företag ger ofta varken hög 

status eller hög lön. 

– Vi svenskar sägs gilla stora 

företag. Men det stora som 

händer nu inom entreprenörskap 

och innovationer är kanske 

att de unga väljer karriärer 

i den här typen av verksamheter 

i stället, säger Anders Flodström. 

De starka reaktionerna på 

hans utspel om universiteten 

överraskar honom. Det handlade 

ju bara om lite ”resurspragmatism”. 

Själv höll han 

sig undan offentligheten genom 

att måla om fjällstugan. 

Färgfläckarna sitter fortfarande 

kvar på underarmarna. n 

BJÖRN JERKERT


Batteri av åtgärder bra för 

småföretagens forskning 

Det behövs ett smörgåsbord av åtgärder för att stimulera 

småföretagens satsningar på FoU och innovationer. 

Förutom skattelättnader kan det handla om hjälp till 

bättre ingångar in i den akademiska världen eller krav på 

att de stora EU-forskningsprogrammen alltid måste ha med 

ett visst antal småföretag. 

FRAMTIDSKONTO Kristina Alsér, 

vd i teknikföretaget Mercatus 

men från oktober ny 

landshövding i Kronobergs 

län, är djupt engagerad i diskussionen 

om småföretagens 

utvecklingsmöjligheter. 

Hennes eget bidrag till debatten 

är det så kallade framtidskontot 

för mindre företag 

för att göra avsättningar 

mellan åren. Syftet skulle vara 

att fördela företagets egna medel 

till framtida forsknings-, 

marknads- och kompetensinvesteringar 

bland annat. 

– Vi småföretagare kan 

idag inte samla på hög när 

vi vill forska utan måste belasta 

resultaträkningen direkt, 

säger hon. Det kan bli 

tungt för ett litet företag. Först 

ska pengarna till en investering 

tjänas in och sedan satsas. 

Samtidigt måste man vara 

försiktig och tänka på att lö- 

ner och hyra ska betalas. 

– Dessutom är ledtiderna 

ofta långa från idé till färdig 

produkt. Det räcker sällan 

med ett års risktagande. Inte 

många småföretag vågar satsa 

på något som man inte vet 

resultatet av förrän om många 

år, summerar hon. 

Ett konto av samma modell 

som skogskontot, där man får 

lägga undan medel under goda 

år, och beskatta dem när de 

tas ut, är det hon förespråkar. 

Innovationskraft 

Svårigheterna för småföretagen 

att starta forskningsprojekt 

beror enligt Kristina Alsér 

inte på brist på goda idéer. 

– Vinnovas så kallade Forska 

& Växprojekt visar att rätta 

metoder kan locka fram en 

stark innovationskraft i svenska 

småföretag, När staten i 

detta projekt erbjöd utvecklingspengar 

på 100 miljoner 

kronor var småföretagen beredda 

att satsa totalt minst 1,2 

miljarder, varav hälften finansierat 

av företagen själva. 

Även inom Mercatus eget 

område – miljöteknik – är potentialen 

mycket stor i synnerhet 

bland de mindre företagen. 

Det visar en aktuell 

kartläggning av branschen 

från Swentec (Sveriges miljöteknikråd). 

80 procent av miljöteknikföretagen 

är små ( ett – tio 

anställda) och av de exporterande 

företagen utgör dessa 

60 procent, är en av slutsatserna 

i studien. En annan är 

att de mindre företagen skulle 

’ 

Spelreglerna måste utgå från spelarna 

om vi småföretagare ska vara 

med i leken. Lyssna på oss i tillväxtdiskussionen. 

KRISTINA ALSÈR, VD MERCATUS 

FOTO: 

bli mycket starkare internationellt 

om de arbetade mer tillsammans. 

(se sidan 5). 

Exemplet Mercatus visar 

hur även ett mycket litet familjeföretag 

kan utvecklas när 

man väl vågar satsa. 

Vimmerbyföretaget med 

ett blåmålat huvudkontor liknande 

Pippi Långstrumps Villa 

Villerkulla, startades 1973 

av Kristina Alsérs pappa. Då 

var affärsidén återvinning och 

rening av metallspån och vajer 

från den bearbetande industrin. 

Företaget med tio medarbetare 

var välmående men 

utan planer på att växa. 

Vid generationsskiftet som 

kom samtidigt med millennie- 

skiftet började en ny era. Kristina 

Alsér ville se en tillväxt 

i företaget byggd på ett nytt 

strategiskt miljötänkande och 

på en stabil tillväxt. 

– I dag har Mercatus en ledande 

position på våra huvudområden, 

säger hon. Affärsidén 

är att leverera teknik för 

rening och återvinning av förorenade 

vätskor – till industri, 

vattenverk, värmekraftverk 

och hjälporganisationer 

globalt. 

Framgångsrecept 

– Det har gått bra för Mercatus. 

Konceptet bygger på att 

vi rustat oss organiskt för tillväxt, 

export, nya marknader 

och nya produkter. 

– Det var exempelvis nödvändigt 

att inse att företagets 

exportmarknader måste utvecklas 

eftersom Sverige är 

för litet, säger Kristina Alsér. 

Dessutom har det gällt att se 

långt framåt, att i god tid inse 

att den ekonomiska tillväxten 

i Kina i kombination med behov 

av ren miljö och rent vatten 

där innebär att vi måste 

stå rustade för den kinesiska 

marknaden. 

Andra särdrag är att Mercatus 

inte har någon egen produktion, 

men behåller kontrollen 

av kedjan från FoU 

ända till leverans och eftermarknad. 

Projekten kan löpa i 

storlek från cirka 100 000 kronor 

till 15 – 20 miljoner kronor 

Succén kan avläsas i företagets 

siffror. Man har gått från 

tio anställda och en omsättning 

på 20 miljoner kronor 

från start till i dag 24 anställda 

och 45 miljoner i omsättning. 

Kristina Alsér hänvisar till 

ett förslag från Vinnova, som 

presenterades i somras i Almedalen 

i Visby. Bland annat 

sades att skatteavdrag för 

forsknings- och utvecklingsinsatser 

borde utredas. Vidare 

förordades en rad insatser för 

att stärka småföretagens innovationer 

och FoU. 

– Det handlar inte bara om 

skattelättnader eller om specialregler 

för småföretag, säger 

hon. Också de stora företagen 

använder mindre leverantörer, 

vilkas innovationskraft måste 

DANIEL ROOS 

frigöras för att Sverige ska bli 

konkurrenskraftigt. 

No wrong door 

Småföretagens ”problem” på 

området handlar enligt Alsér 

mycket om skillnader i kultur, 

attityder och kontaktvägar. 

– Därför behövs exempelvis 

hjälp med att översätta ansökningshandlingar 

som är 

på engelska, att forskningsinstituten 

mer agerar som broar 

mellan de mindre företagen 

och den akademiska världen, 

samt att de stora forskningsprogrammen 

i EU åläggs 

att alltid ta in en viss procent 

småföretag. 

– Spelreglerna måste utgå 

från spelarna om vi småföretagare 

ska vara med i leken. 

Lyssna på oss i tillväxtdiskussionen, 

säger hon och kritiserar 

därmed en som hon tycker 

ganska splittrad debatt. 

– En jättefråga är att ta reda 

på hur de mindre kunderna 

och leverantörerna vill jobba 

på ett resurseffektivt sätt. En 

annan att ta fram hur småföretagen 

kan öppnas för studenter 

och exjobbare, som kan vara 

en bra väg för företaget in i den 

akademiska världen. 

Hon menar att rollerna är 

otydliga och spretiga, att exportfrämjandet 

inte alltid sätts

högt och att många går in och 

talar för de mindre företagen 

utan att egentligen ”vara våra 

vänner”. 

För företagen kan det vara 

svårt att veta om man ska vända 

sig till Vinnova, Nutek, Almi, 

EU eller forskningsinstituten 

för att komma rätt. 

Därmed ansluter hon sig till 

Vinnovas begrepp ”no wrong 

door”, som betyder att oavsett 

hos vilken myndighet eller organisation 

ett företag tar kontakt 

för innovationsupphandling 

så ska man få information 

om de möjligheter som finns i 

såväl Sverige som EU. n 

LOTTA FORSMAN 

Swentec: 

Industrins krav utvecklande 

Svensk vattenreningsteknik som levereras till industrin är 

världsledande. Däremot är den svenska vatten- och avloppsteknik 

som säljs till den offentliga sektorn inte längre 

unik. Andra länder har tagit ledartröjan. Det visar en analys 

som Swentec låtit göra. 

VATTEN Statliga Swentec, Sveriges 

miljöteknikråd, som har till 

uppgift att stärka svenska företags 

affärsmöjligheter och konkurrenskraft 

inom bland annat 

miljöteknik, har identifierat 

vattenreningsteknik som ett 

område med stora exportmöjligheter. 

Befolkningsökningen i världen, 

klimatförändringarna, förorenade 

vatten, industritillväxten, 

en ineffektiv bevattning 

inom jordbruket och överexploaterade 

vattenresurser ställer 

växande krav på modern 

vattenteknik. 

I Sverige är det främst, konstaterar 

man, i små och medelstora 

företag som kunnandet 

inom vattenteknik finns. Det 

svenska kunnandet står sig bra 

när det handlar om rening av 

till exempel skärvätskor och 

processvatten åt skogsindustrin, 

järn- och stålindustrin, 

teknikföretagen och läkemedelsindustrin. 

Där ligger den 

absoluta frontlinjen. 

Teknikdrivande 

När de svenska kommunerna 

på sjuttiotalet satsade på vatten- 

och avloppsanläggningar 

fick svenska företag konkurrensfördelar 

gentemot andra 

länder. 

FAKTA 

Swentecs analys visar att: 

✓ Exporten av svensk 

miljöteknik ökat men att 

potentialen är mycket 

större 

✓ 80 procent av 

miljöteknikföretagen är 

små (en – tio anställda) 

✓ De små utgör 60 procent 

av de exporterande 

företagen 

✓ Om de små företagen 

samarbetar blir de 

mycket starkare 

internationellt 

✓ Hemmamarknaden 

är viktig då 

referensanläggningar är 

nödvändiga 

✓ Utväxling av kommunal 

kompetens skulle ge 

ökad export 

’ 

Kommunerna 

skulle kunna 

bli bättre på att ställa 

pådrivande miljökrav 

i sina upphandlingar. 

Det skulle 

utveckla tekniken 

inom det svenska 

VA-systemet. BERIT 

GULLBRANSSON, SWENTEC 

Numera 

har väsentliga 

delar av detta 

försprång 

dock gått förlorat. 

Men det 

finns vissa 

områden där 

svensk vattenteknikfortfarande 

hävdar 

Swentecs 

direktör Berit 

Gullbransson 

sig väl. Det gäller bland annat 

slamhantering, kväverening, 

resurseffektivisering och rening 

av prioriterade ämnen. 

Swentecs direktör Berit 

Gullbransson säger att de starka 

svenska industriföretagen 

inom skog, stål och verkstad 

har ställt krav på reningstekniken, 

det har varit teknikdrivande. 

– På samma sätt skulle 

kommunerna kunna bli bättre 

på att ställa pådrivande miljökrav 

i sina upphandlingar. Det 

skulle utveckla tekniken inom 

det svenska VA-systemet. 

Sverige kan också skapa exportfördelar 

genom att svenska 

företag samlas kring gemensamma 

systemlösningar 

där kunden kan få en helhetslösning 

i stället för enskilda 

delar. 

Vidare bör forskningen stimuleras 

för att ta fram en mer 

klimateffektiv vattenanvändning 

och reningsteknik. Finansieringsformer 

bör tas fram, så 

att det går att bygga demonstrationsanläggningar 

både i Sverige 

och andra länder, anser 

Swentec. n gÖRAN KRISTIANSSON 


AFFÄRSJURIDIK 

Industriella 

anläggningskontrakt 

13-14 november, Stockholm 

Internationell kontraktsrätt 

9 oktober, Göteborg 

6 november, Stockholm 

Offert-Order-Avtal 

2 oktober, Helsingborg 

30 oktober, Stockholm 

4 december, Göteborg 

ARBETSRÄTT 

Att förhandla med facket 

24-27 september, Båstad 

Att genomföra en lokal förhandling 

– metod och teknik 

7-8 november, Göteborg 

3-5 december, Stockholm 

Praktisk arbetsrätt 

18-20 september, Göteborg 

25-27 september, Stockholm 

3, 10, 17 oktober, Sundsvall 

16-17 oktober, Örebro 

6-7 november, Karlstad 

7-8 november, Öresundsomr. 

13-14 november, Luleå 

14, 21, 28 november, Växjö 

20-22 november, Trollhättan 

20-22 november, Stockholm 

4-5 december, Mora 

Praktisk arbetsrätt – TEKO 

16-18 oktober, Borås 

LA-dag 

16 oktober, Uddevalla 

24 oktober, Luleå 

1 november, Göteborg 

22 november, Umeå 

27 november, Sundsvall 

Löneadministration 1 

25-27 september, Stockholm 

Löneadministration 2 

30 oktober-1 november, 

Göteborg 

Att sätta lön – seminarium 

15 november, Stockholm 

ARBETSMILJÖ 

Arbetsmiljöarbetet i företaget 

9-10 oktober, Göteborg 

9-10 oktober, Eskilstuna 

17-18 oktober, Helsingborg 

6-7 november, Linköping 

20-21 november, Sundsvall 

Sjukskrivning 

och rehabilitering 

3 oktober, Umeå 

10 oktober, Göteborg 

Systematisk arbetsmiljöarbete 

och chefens 

arbets miljöansvar 

9 oktober, Piteå 

11 oktober, Stockholm 

MILJÖ 

Kemikaliekunskap 

för teknikföretag 

9 oktober, Malmö 

28 november, Göteborg 

Miljöbalken och egenkontroll 

23-24 oktober, Malmö 

Komplett utbud och företagsanpassade kurser 


Journummer för rådgivning 

När du behöver rådgivning inom 

något av våra verksamhetsområden 

kan du under 

kontors tid ringa jour numret 

08-782 08 80. 

För att få snabbare 

service är det bra om 

du har före tagets 

organisationsnummer 

till hands.

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #5 SEPTEMBER 2007 

Anställda med Aspergers 

ger ordning och effektivitet 

Ordningssinne, noggrannhet, 

sinne för detaljer och 

förmåga att arbeta i högt 

tempo. En dröm för en arbetsgivare? 

Nej, så verkar 

det inte. För de egenskaperna 

är utmärkande för 

den som har Aspergers syndrom. 

Samma människors 

svårighet med socialt umgänge 

gör att de flesta av 

dem har svårt att få arbete. 

Tills nu då konsultföretaget 

Left is Right i Kristinehamn 

tar vara på deras speciella 

förmågor. 

AFFäRSIDÉ De fanns en gång 

på företagen, den nitiske lagerföreståndaren 

som kunde alla 

varunummer, kamreren som 

inte gav sig förrän bokföringen 

stämde på öret och åtskilliga 

andra. 

Så kom datorerna och fick 

stå för ordningssinnet och arbetslivet 

hade inte plats för noggranna 

människor som höll sig 

på sin kant. Den högeffektive 

som arbetade snabbt men inte 

klarade av umgänget med kollegerna 

visade sig ha Aspergers 

syndrom. Den vänstra, analytiska, 

hjärnhalvan har ett rejält 

övertag över den högra, mer 

intuitiva. 

Behovet av högpresterande 

människor som jobbar snabbt 

och noggrant finns dock kvar. 

De behövs för att anpassa dataprogram, 

läsa korrektur, digitalisera 

databaser och allt annat 

där kraven är stora på noggrannhet, 

felfrihet och absolut 

ärlighet. 

Problemet är att en person 

med Aspergers syndrom behöver 

arbeta i enskildhet. Den 

som alltid är korrekt och ordningsam 

blir nämligen förvirrad 

i det allmänna vardagslivets 

virrvarr av underförstådda 

meningar, otydligheter och 

dubbeltydigheter människor 

emellan. 

Nej till kontorslandskap 

Att arbeta i samma rum som 

andra är svårt, kontorslandskap 

blir det inte tal om. Inte heller 

att åka ut till kunderna. 

I stället arbetar Left is Rights 

20 konsulter i sina egna rum 

’FOTO: TOMAS NILSSON/TEXTRA 

Min styrka är att jag lätt kan lära mig 

hur saker ska vara. I skolan blev det 

problem med kamraterna när jag lämnade in 

proven efter halva tiden och fick 120 poäng 

när de fick åttio. DANIEL LINDBERG, KONSULT, LEFT IS RIGHT 

i egna lokaler i Kristinehamn. 

Till sin hjälp har de två coacher 

som hjälper till med kommunikationerna 

med kunder och 

medarbetare, 

– Många företag har lämpliga 

arbetsuppgifter, som dessutom 

den egna personalen ofta 

tycker är enahanda, säger vd 

Olle Öberg. 

– Just sådana arbetsuppgifter 

passar våra konsulter perfekt 

för, säger han. 

Det kan röra sig om ett tillverkningsföretag, 

ett tjänsteföretag, 

en offentlig förvaltning 

eller myndighet. Det är arbetsuppgifternas 

karaktär som avgör. 

De personliga egenska- 

per som följer av Aspergers 

syndrom är inte bara att man 

snabbt och perfekt kan utföra 

noggrannhetskrävande arbetsuppgifter. 

Den systematiska och 

logiska personligheten leder 

dessutom till man blir rättfram 

och direkt. 

Ska vara lönsamt 

– Det finns mycket positivt 

med att arbeta här. Det blir inget 

prat bakom ryggen och liknande. 

En praktisk konsekvens på 

Left is right är också att kafferasten 

är uppdelad med en 

kvart för dem som vill sitta enskilt 

och en för dem som vill sitta 

vid samma bord och snacka. 

När Daniel Lindberg arbetar går det 

undan. En person med Aspergers 

syndrom har en dominerande hjärnhalva, 

den vänstra analytiska håller 

ordning på allting. 

Målet 

är att inom 

ett år 

efter anställningen 

ska konsultenarbeta 

utan 

lönebidrag 

eller annat 

offentligt 

stöd, som 

Olle Öberg, vd 

Left is right 

vilken annan lönsam löntagare 

som helst. 

Det är något som konsulten 

Daniel Lindberg ser fram emot 

efter en kort tid på företaget. 

– Jag är 34 år och har bara 

haft vanlig anställning i ett år, 

som biblioteksassistent i Åkersberga. 

Sedan har jag nog haft 

alla bidragsformer som finns. 

Men ingen människa vill ju 

egentligen leva på bidrag, säger 

han. 

Hittills har det blivit arbete 

med översättning och korrekturläsning 

av dokument på 

Left is Right. Dataarbete är också 

tänkbart. Daniel var en av de 

svenska pionjärerna på internet. 

FAKTA 

Asbergers syndrom 

Aspergers syndrom 

är uppkallat efter den 

österriskiske barnpsykologen 

Hans Asperger som 1944 

studerade barn med 

svårigheter med social 

samvaro fastän deras 

intelligens verkade normal. 

De saknade dock icke verbal 

kommunikationsförmåga. 

Inom vetenskapen 

omnämndes Aspergers 

syndrom först 1981 och 

blev en diagnos inom 

världshälsoorganisationen 

först 1992. Många kända 

personer anses ha haft 

Aspergers, bland andra 

Albert Einstein. 

– Min styrka är att jag lätt 

kan lära mig hur saker ska vara. 

I skolan blev det problem med 

kamraterna när jag lämnade 

in proven efter halva tiden och 

fick 120 poäng när de fick åttio. 

Lätt bli störd 

Att komma in i gänget blev 

aldrig aktuellt. Det är fortfarande 

svårt att arbeta tillsammans 

med andra, för att han 

har lätt att bli störd. 

– Däremot har åren slipat 

av mina kanter. Nu vet jag ju 

varför jag reagerar som jag gör 

och jag har lärt mig hur andra 

människor är. 

– Man ska inte se Aspergers 

syndrom som ett problem utan 

som en tillgång, säger Olle 

Öberg. Våra konsulter ska vara 

lönsamma. Därför råder samma 

förhållande mellan arbetsgivare 

och anställd här som på 

alla andra ställen. 

Företaget Left is right ägs 

bland annat av riskkapitalbolaget 

Huvudkontoret samt 

grundaren Wiola Frankén Boman 

och hennes make Bengt- 

Åke Bohman. Dessa har ett 

barn med en autistisk diagnos. 

Vd Olle Öberg har en dotter 

med Aspergers syndrom. 

Målet från ägarna är att företaget 

ska gå runt den trettonde 

månaden efter starten, 

alltså nästa vår. Enligt Huvudkontorets 

vd Tony Michaelsen 

har början gått över förväntan, 

även om verksamheten i Kristinehamn 

har fått en viss prägel 

av provverksamhet. I stället för 

att låta denna växa startar man 

nu nya avdelningar på andra 

orter enligt samma modell. n 

TOMAS NILSSON/TExTRA

Volvos miljöpris 2007 till en 

visionär inom energiområdet 

PRIS Amory B. Lovins, 

Rocky Mountain Institute, 

USA får Volvos miljöpris 

2007 för enastående 

landvinningar inom energiområdet. 

Under de senaste 30 

åren har han bidragit 

med såväl nya teoretiska 

kunskaper som praktiska 

tillämpningar på hur användningen 

av energi kan 

minskas – en nyckelfråga 

för att minska utsläppen 

av växthusgaser och bidra 

till en lösning av klimatfrågan. 

Amory Lovins har: 

• under lång tid varit ledande 

förespråkare för 

att energieffektivisering är 

den främsta åtgärden för att 

lösa energifrågan 

• medverkat i 25 böcker, hundratals 

vetenskapliga och allmänna 

artiklar och hållit tusentals 

föreläsningar med 

fokus på energifrågan 

• visat att klimatåtgärder kan 

vara lönsamma. Han har arbetat 

intensivt med politiker 

och näringsliv och även varit 

rådgivare åt företag och internationella 

organ 

Industridagen 

2007 

Den 14 november 

Clarion Hotel Stockholm 

Ur programmet 

Industriavtalet 10 år 

Inför forskningspropositionen 2008 

Statsminister Fredrik Reinfeldt 

 

Anmälan och information 

www.industridagen.se 

Amerikanske forskaren Amory B. Lovins får 

Volvos miljöpris 2007. 

• tagit fram en modell (Natural 

Capitalism) som visar att 

satsningar på systematiska, 

storskaliga energieffektiviseringar 

ger både resursvinster 

och ekonomisk vinst 

• argumenterat för att USA kan 

bli oberoende av olja år 2040 

genom marknadsdrivna åtgärder 

utan att det påverkar 

landets ekonomi negativt 

• utvecklat Hypercar®, en ultralätt 

konceptbil med låg 

energiförbrukning och mi- 

nimala utsläpp som presenterades 

första gången 

1990 och sedan kontinuerligt 

vidareutvecklats 

• under 30 år arbetat för 

att systematisera, utveckla 

och införa nya marknadsdrivna 

och ekonomiskt 

gynnsamma 

energilösningar. Tilllämpningarna 

har visats 

inom bland annat byggnads- 

och transportområdet 

men även inom andra 

områden 

Årets pristagare representerar 

ett mycket angeläget 

område, säger stiftelsen 

för miljöpriset. 

Hela sitt yrkesverksamma 

liv har Amory Lovins ägnat 

åt energieffektivisering. Som 

grundare och chefsforskare 

vid Rocky Mountain Institute 

har han skapat en plattform för 

forskning och samverkan som 

betytt mycket för nytänkandet 

inom energifrågan. 

Priset delas ut vid en ceremoni 

i Stockholm den 1 november 

2007 för artonde året i följd. 

Prissumman är på 1,5 miljon 

kronor. n 

LOTTA FORSMAN 

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #5 SEPTEMBER 2007 

gemensam agenda för företagsstödjare 

IDÉJAKT Ett nytt samarbete har startats mellan organisationer 

som främjar entreprenörskap i Karlstad. Syftet är att aktiviteter 

och datum ska synkroniseras. 

Det behövs en gemensam agenda kring aktiviteter för företagare 

i Karlstad. Det hävdar organisationerna Inova, Venture 

Cup, Drivhuset, Nyföretagarcentrum, Communicare, ALMI och 

Ung Företagsamhet. Vid ett möte i slutet av augusti sammanställde 

man en övergripande bild av företagsstödet i Karlstad. 

– Dubbelbokningar har tidigare varit ett problem, säger Amir 

Sajadi från Drivhuset. 

– Framförallt har entreprenörerna själva inte kunnat delta 

i alla de aktiviteter som de har velat eftersom de har varit 

tvungna att välja. 

Den gemensamma agendan kommer att publiceras på 

www.idejakten.nu inom kort. n 

Sveriges största Teknikcollege 

invigt i Karlstad 

STYRKA Med sitt höga elevantal blir Karlstad-Hammarö 

Sveriges största Teknikcollege. 

Det kriterium man uppfyller allra 

bäst är samarbetet med näringslivet i regionen. 

Teknikcollegeloggan får användas 

av skolan under tre år, sedan måste man 

på nytt bevisa att man uppfyller Industrikommitténs 

krav 

Hittills har sex län certifierats och nu är 

det dags för de enskilda utbildarna inom 

länen att visa vad de går för. 

– Styrkan med Teknikcollege är att det 

Karin Thapper, 

Teknikföretagen. 

inte bara är ett fåtal företag som står bakom utan faktiskt hela 

industrin och alla facken, säger Karin Thapper, Teknikföretagen 

som representerar Industrikommittén. 

– Att kommuner ska driva likartade utbildningar är onödigt 

dyrt och ineffektivt, tillägger Josefine Larsson, också hon representerande 

Industrikommittén. Med Teknikcollege vill vi 

kraftsamla. n 

Kurs 9 oktober i Malmö och 28 november i Göteborg 

Kemikaliekunskap för teknikföretag 

REACH som är EUs nya kemikalielag står för att registrera, utvärdera, godkänna 

och begränsa kemiska ämnen. Nyheter är att alla industriella kemikalieanvändare 

har ett reglerat delansvar och lagen omfattar även teknikföretagens egna 

varor. För att klara av att hantera den nya lagen så är det bra för varje företag 

att ha en REACH-koordinator som kan tillräckligt om själva lagstiftningen och 

tillvaratar det egna företagets intressen. 

REACH i praktiken 

Arbetsgivarens ansvar 

Varuproducentens ansvar 

Kemikalier och inköp 

Hantering på arbetsplatsen 

Kemi i design och konstruktion 

Mer information www.teknikforetagen.se


Tema: Rent vatten 

Samarbete 

ska öka svensk 

VA-export 

Ett samarbete mellan små och medelstora företag, 

myndigheter och forskning ska öka den svenska exporten 

av vatten- och avloppsreningsteknik. 

Behovet av vattenrening är kolossalt. 

Värdet av de investeringar 

som behöver göras i 

vatten- och avloppsanläggningar 

i 59 länder fram till år 2025 har 

uppskattats till 2300 miljarder dollar. 

– Det krävs en svensk kraftsamling 

om vår industri ska göra sig gällande 

där. Vi måste bli bättre på att plocka 

projekt, säger Kjell Axelsson, ordförande 

i Varim, branschorganisationen för konsulter, 

entreprenörer och produktspecialister 

inom vattenrening och vattenbehandling. 

Flera länder ligger numera långt före 

Sverige i exportsatsningar, menar han. 

För att återta vår tätposition krävs att 

industri, kommuner, forskning och offentliga 

aktörer samverkar för att matcha 

den utländska konkurrensen. 

– Svenska företag och organisationer, 

universitet och myndigheter har stor 

kunskap och lång erfarenhet av VA-frågor, 

biogasanläggningar och integrerade 

lösningar inom energi, avfall och VA. 

Svagheten är att vi inte på samma sätt 

som andra länder har lyckats samordna 

dessa resurser till miljöteknikexport. 

– Vi har svårt att komma till affärer, 

säger han. 

Sverige tappar 

Främst är det bristen på stora entreprenörer 

som engagerar sig i VA-projekt 

som begränsar svensk konkurrenskraft. 

Han ser ett hot i att andra länder hela tiden 

ökar sitt försprång och Sverige tappar 

sin konkurrenskraft. 

– Men jag ser också möjligheter. Det 

finns en stor internationell marknad inom 

VA- och biogasområdet, vi har en 

bra och intresserad personal, både seniorer 

och yngre. Vi har experter på miljöplaner, 

design av system, folk som kan 

plocka ihop kompletta anläggningar. 

Det som nu krävs är en tydligare samverkansprocess, 

att vi hjälps åt att få upp 

volymen. 

Kjell Axelsson menar att den svenska 

biståndsorganisationen Sida bör öppna 

en dialog i ett tidigt skede med näringslivet 

när det gäller att rikta insatserna och 

stämma av, så att biståndssatsningarna 

görs där det finns bäst förutsättningar 

att få resultat. Det är samtidigt ett sätt att 

säkra att Sidas pengar används optimalt, 

understryker han. 

Jan Berninger, chef för Sidas naturresursenhet, 

säger att det ingår i Sidas uppdrag 

att ta råd från näringslivet i de länder 

där man verkar. 

– Så gör vi, men kan säkert bli bättre. 

Han framhåller att biståndsinsatserna 

styrs av de landstrategier som regeringen 

fastställer i dialog med berörda länder. 

Kunskapsöverföring prioriteras numera 

ofta framför rena investeringar och antalet 

ämnesområden och inriktning har 

begränsats av effektivitetsskäl. 

Kjell Axelsson på Varim understryker 

att samarbetet mellan företagen och 

myndigheterna ska gälla inriktningen 

av projekten. Upphandlingen sker i konkurrens 

på vanligt sätt. 

Samarbetsplanerna presenterades under 

den internationella vattenkonferensen 

i Stockholm nyligen. Sveriges Miljöteknikråd, 

Swentec ska koordinera 

projekten och förutom Varim ingår också 

Svenskt Vatten, Svenskprojektexport, 

ITT Flygt och Sweco. 

– Detta är en början till kraftsamlingar 

för ökad miljöteknikexport som vi 

kommer att göra inom flera olika områden, 

sade Swentecs direktör Berit Gullbransson. 

(Se sidan 10) 

Avsikten är att bilda grupper och 

konsortier för att sälja system. 

– Alla som vill får vara med, säger 

hon. 

Som prioriterade länder för VA-samarbetet 

anges ”Östersjöländerna, länder 

för miljöbistånd samt fokusländer för 

den svenska industrin”. Det första projektet 

kan hamna i Ukraina. 

Berit Gullbransson ser, säger hon, 

VA som en självklar framtidsbransch 

för Sverige. Samtidigt är det viktigt att vi 

FOTO: SEAN WARREN / ISTOCKPHOTO 

satsar på forskning inom detta expanderande 

område. Swentec gjorde i våras 

en analys (se även sidan 5) som visar att 

andra västeuropeiska länder, som Storbritannien, 

idag tar ut betydligt fler patent 

inom vatten- och avloppsrening än 

svenska företag. 

– Vi låg långt framme på sjuttiotalet. 

Nu kommer våra konkurrentländer ifatt. 

Det är därför vi måste satsa på forskningen. 

Det är nödvändigt att den svenska 

industrin har en bra teknikhöjd. 

– Det gäller att hitta nya sätt att jobba, 

säger hon och framhåller att det finns en 

värdefull kompetens i kommunerna. 

– Man talar om inlåst kompetens. I 

kommunerna finns rutinerade tjänstemän 

med spetskunskap på det här området. 

Kanske kan man tänka sig att experter 

från kommuner erbjuds tillfälle att 

jobba under en tid med exportprojekt, 

säger hon. 

Finansiering sätter gränser 

Martin Hagbyhn, vd på Läckeby Water, 

säger att det ofta är pengarna som sätter 

en gräns för satsningarna på vattenrening. 

– Vi har jobbat med detta sedan 1946, 

vi har installerat 4 200 anläggningar i 

fler än 70 länder. Det är ett bra sätt att 

hejda fattigdom och sjukdom. 

– Behovet finns, kompetensen finns 

Martin Hagbyhn, 

vd Läckeby Water 

och kunderna. Problemet 

är ofta finansieringen. 

Sida brukar 

hjälpa till, men vi 

känner att den vägen 

har blivit svårare. 

Läckeby har ett 

eget självständigt 

kontor i Kina med 

tjugotvå anställda 

som jobbar med vattenfrågor 

och har 

därutöver ett antal större projekt i bland 

annat Polen och Rumänien. Av företagets 

omsättning på 600 Mkr går mer än 

hälften på export. 

Martin Hagbyhn prisar det initiativ 

som svenska UD tog under FNs konferens 

The Global Compact Leaders Summit 

i början av juli. Under överinseende 

av FNs generalsekreterare Ban Ki-moon 

gjorde sex vd-ar ett upprop till världens 

företag. 

– Industrin måste arbeta för att återanvända 

sitt processvatten, framhöll 

man bland annat. n gÖRAN KRISTIANSSON 

Fotnot: Varim har som huvuduppgift att utvidga 

samarbetet inom branschen och öka 

insikten hos stat, kommun och allmänhet 

om vikten av att rening av vatten fungerar 

väl och effektivt. Varim ingår i Teknikföretagens 

Branschgrupper AB.

Vattenkrisen nästa klimatfråga 

En femtedel av jordens befolkning lever i länder med brist på vatten. Det 

blir värre, inom tjugo år har siffran stigit till trettio procent. Vattenbristen, 

ofta förvärrad av rent slöseri eller av att avlopp förstör färskvatten, orsakar 

svält, sjukdomar och konflikter. Nyligen debatterade 2 500 vattenexperter i 

Stockholm det som väntas bli nästa stora miljöfråga. 

SKYFALL Anders Berntell, som är chef 

för det stockholmsbaserade klimatforskningscentret 

Siwi och var värd för 

den internationella klimatkonferensen 

World Water Week, säger att vattenbristen 

delvis hänger ihop med klimatkrisen. 

– De klimatförändringar som nu 

hotar, kommer att torka ut jorden än 

mer i de torra delarna av klotet. I andra 

delar väntas häftiga skyfall och översvämningar 

förstöra grundvatten och 

vattentäkter. 

Det finns redan en bristande vattentillgång 

i torra områden i Afrika, sydvästra 

USA, Sydeuropa, Sydasien och 

Australien. Orsakerna är flera. Fler 

människor måste dela på de små vattentillgångar 

som finns. Jordbruket tar 

på sina håll en stor del av det tillgängliga 

vattnet, ofta på ett slösaktigt sätt. 

Vatten dunstar bort och kommer inte 

grödorna till del. Lösningen måste där 

vara att satsa på mindre vattenkrävan- 

de grödor, terrassering och att jorden 

tillförs mullämnen som hindrar avdunstningen. 

Dålig rening förstör 

– I stora delar av världen finns vatten, 

men det smutsats ner av illa fungerande 

sanitära förhållanden. I utvecklingsländer 

är användningen av 

hushållsvatten ofta inte så stor. Vattnet 

skulle räcka, om det hanterades på rätt 

sätt, säger Anders Berntell. 

Statistik visar att 2,6 miljarder människor 

saknar fungerande sanitetsfaciliteter. 

Varje år dör enligt en beräkning 

två miljoner barn i diarré som är indirekt 

orsakade av usla sanitära förhållanden. 

Enligt en sammanställning från 

Unesco och Siwi smutsar en liter avloppsvatten 

ner minst åtta liter friskt 

vatten. Därmed förstörs 12 000 kubikmeter 

friskt vatten varje år. Problemet 

växer med befolkningsökningen. Om 


jordens befolkning ökar till nio miljarder 

människor 2050, kommer en vattenmängd 

som närmar sig Östersjöns 

att förstöras. 

Ett av FN:s millienniemål handlade 

om att förbättra avloppshanteringen. 

För att klara millenniemålet bör ytterligare 

300 miljoner människor få tillgång 

till avloppsrening. 

Kapitalbehovet för utbyggnaden 

av sanitära förhållanden är gigantiskt, 

sammanlagt 2 300 miljarder dollar 

fram till år 2025. Anders Berntell 

på Siwi understryker att behoven ser 

olika ut i olika delar av världen. I östra 

Europa finns ofta anläggningar och 

det handlar om underhåll av befintlig 

infrastruktur. I andra delar av världen 

finns ingenting, det handlar om att 

bygga nytt. 

Viktigt årligt möte 

De bristande sanitära förhållandena 

var också en av de frågor som stod i 

centrum under vattenkonferensen och 

årets vattenpris delades ut till Stanfordprofessorn 

Perry McCarty som ägnat 

hela sin forskarkarriär åt möjligheter 

att effektivisera och förbättra avloppsreningsverk. 

VATTENFÖRBRUKNINgEN 

• Den genomsnittlige europén 

använder 200 liter vatten per dag. 

• Nordamerikanen använder 400 

liter/dag. 

• Fattiga i utvecklingsländer använder 

10 liter/dag till att dricka, tvätta 

och laga mat. 

Källa: Water Supply and Sanitation 

Collaborative Council 

Men vad blev resultatet av stockholmsmötet? 

– Det här är en konferens där vi lär 

av varandra, delar erfarenheter från 

den senaste forskningen och arbetsfälten. 

På andra konferenser, FN-konferenser, 

förhandlar man och kommer 

fram till slutsatser. 

– Men vi har sett att vår konferens 

har en påverkansbetydelse. Det som 

sägs här påverkar hur länder hanterar 

vattenfrågor och hur biståndsorganisationer 

och banker prioriterar sina insatser. 

– Även om vi inte förhandlar får vår 

verksamhet genomslag. Detta är det 

stora årliga mötet dit världens vattenexperter 

åker, det är nog inte många i 

Sverige som har förstått det. Inte heller 

i den svenska industrin tycks man ha 

insett värdet av vår konferens, inte förrän 

nu. Just i år har vi haft fler deltagare, 

både från politiken och industrin. n 

gÖRAN KRISTIANSSON


Volvo Aero först att få ”Supplier gold” 

LEVERANTÖR Volvo Aero har som första företag i världen tilldelats 

utmärkelsen ”Supplier Gold” av UTC, United Technologies, 

ett av USAs 20 största tillverkande företag. Utnämningen 

är ett viktigt bevis på att Volvo Aero uppfyller UTCs stränga 

krav för kvalitet, leveransförmåga och kundservice under en 

lång tid. 

UTC är en stor internationell koncern, som bland annat äger 

flera bolag inom flygbranschen, som Hamilton Sundstrand och 

Sikorsky Helicopters, men också flygmotortillverkaren Pratt & 

Whitney, ett företag som Volvo Aero samarbetar med sedan 

många år tillbaka. 

Det är det samarbetet som nu uppmärksammas av UTC. 

Den 16 augusti delade man ut det första Supplier Gold-diplomet 

någonsin, vid en ceremoni hos Volvo Aero i Trollhättan. n 

Andelen behöriga 

till gymnasieskolan den lägsta på tio år 

En anledning är att allt fler elever inte 

blir godkända i matematik. 

MINSKNINg Andelen behöriga 

till gymnasieskolans 

nationella program minskar 

och det beror främst på 

att alltfler elever inte når 

målen för godkänt i matematik. 

Det visar årets preliminära 

statistik som Skolverket 

nu publicerar. I år 

är 88,6 procent av eleverna 

behöriga att börja på 

gymnasieskolans nationel- 

la program, förra året var andelen 89,5 och året dess för innan 

89,2 procent. Det innebär att fler än var tionde av dem som 

gick ut årskurs 9 våren 2007 inte har godkänt betyg i svenska, 

engelska eller matematik - vilket krävs för att få börja på ett 

nationellt program. Detta är den lägsta andelen behöriga sedan 

det mål- och resultatrelaterade betygssystemet infördes 

läsåret 1997/98. Statistiken baseras på inkomna elevuppgifter 

från drygt 90 procent av eleverna. n 

100 kronor 

+ moms och frakt 

Collective Agreement 

for Salaried Employees between 

Teknikarbetsgivarna and Sif, 

Sveriges Ingenjörer and Ledarna 

1st April 2007 – 31st March 2010 

Beställ från www.industrilitteratur.se 

Samlat grepp om Kina 

ExPORT Kina är en enorm 

marknad för svenska miljöteknikföretag, 

men det saknas en 

gemensam svensk strategi för 

exporten dit. 

Få konkreta affärer är resultatet 

av den strida strömmen 

av delegationer under svensk 

flagg till Kina. 

Det skriver Swentec, Sveriges 

miljöteknikråd, i rapporten 

”Hur kan svensk export av 

miljöteknik till Kina öka?” 

Kina behöver hantera befintliga 

och kommande miljöproblem. 

Där finns också en 

stor medvetenhet kring vad 

Sverige kan bidra med. 

– De svenska delegationerna 

till Kina har inte alltid genererat 

konkreta affärer för svenska 

miljöteknikföretag, säger 

Swentecs direktör Berit Gullbransson. 

Kinaaffärerna behöver 

samordnas så att vi inte 

skapar otydlighet för kunden 

och hos våra företag. 

Helhetslösningar 

Swentec har därför, kartlagt 

aktiviteter i Kina med miljöteknikanknytning 

och på plats 

träffat europeiska företag och 

kinesiska myndigheter för att 

ta reda på hur företag bäst etablerar 

sig på den kinesiska 

marknaden. 

80 procent av de svenska 

miljöteknikföretagen har max 

tio anställda. De kan komma 

in på den kinesiska marknaden 

antingen som leverantörer 

till redan etablerade europeiska 

företag, eller genom att tillsammans 

med andra leverera 

helhetslösningar. 

I rapporten poängteras att 

små och medelstora företag 

måste få ett bättre aktivt stöd i 

exportfrämjande syfte. Den of- 

Att förhandla med facket 

– arbetsrättslig analys och förhandlingsstrategi 

24–27 september 2007 i Båstad 

fentliga sektorn är en mycket 

viktig aktör och behöver axla 

ett större ansvar. En stor del av 

de svenska biståndsmedlen har 

också gått svenska företag förbi. 

– Positivt är att den svenska 

ambassaden i Peking nu tar initiativ 

till ett miljöteknikcenter 

i Peking som kan samordna 

insatserna mot Kina. Swentec 

blir då en naturlig partner 

och knutpunkt i Sverige, säger 

Gullbransson. 

Swentec identifierar spjutspetsföretag 

med exportpotential 

och har också bildat en 

arbetsgrupp med Swedfund, 

Exportrådet, EKN, SEK och 

Almi för att se hur affärer mot 

Kina kan underlättas, i första 

hand avseende finansieringslösningar. 

Rapporten finns att hämta 

på www.swentec.se under Nyheter 

& press. n LOTTA FORSMAN 

Ett eff ektivt chefskap – att leda och fördela arbetsuppgift erna i företaget 

på bästa sätt – kräver goda kunskaper beträff ande arbetsrättsliga frågeställningar 

samt erfarenhet och kompetens i konsten att förhandla. 

En smidig anpassning till nya krav och villkor inom arbetslivet förutsätter 

goda kunskaper om arbetsmarknadens spelregler och goda relationer med 

anställda och fackliga motparter. 

I kursen ingår föreläsningar, grupparbeten, förhandlings- och rollspel samt 

diskussioner. Kursen kräver grundläggande kunskaper i lag och avtal. 

Exempel 

Hur tolkas och tillämpas arbetsrättsliga lagar och avtal? 

Hur förbereds, genomförs och avslutas en förhandling? 

Hur bygger du upp goda relationer till medarbetare och fackliga motparter? 

Omfattning Kursen är upplagd på tre och en halv dag. 

Plats Hotell Skansen, Kyrkogatan 2, Båstad 

Pris 6.300 kronor för medlemsföretag 

10.500 kronor för övriga 

Mer information: Britt-Marie Nordin, 08-782 09 55

Blom. De är nyfikna på gamla 

saker och har specialintressen. 

Enligt Edward Blom finns 

det inget svenskt företag som 

har någon ordning på sitt historiska 

material. Ofta har 

de sina dokument och arkiv 

spridda lite överallt huller om 

buller i plastpåsar och på pallar. 

Ibland vet de inte ens om 

att de har ett arkiv. 

– Vi hittade LM Ericssons 

arkiv bakom en igenmurad 

vägg, ingen visste att det fanns, 

där låg alla bolagsprotokoll se- 


Företagens historia i säkra händer 

Företagens arkiv ruvar på 

hemligheter och stoff som 

kan förvandlas till romaner. 

De är viktiga för företagens 

historia. Största hotet är 

soptunnan. 

Centrum för näringslivshistoria 

tar hand om alla 

plastkassar och pallar med 

material som företagen inte 

vet vad de ska göra av. I 

våras fick de tillökning med 

ett designarkiv. 

ARKIVERAS Stockholms företagsminnen 

eller Centrum 

för näringslivshistoria som 

det numera heter har en ganska 

kort egen historia , det har 

funnits i drygt trettio år och 

bildades av Stockholm stad 

och Stockholms handelskammare 

som en idéell förening. 

Från början hade man ett fåtal 

anslutna företag numera 

finns flera tusen medlemmar 

och 40 000 hyllmeter med historiskt 

material. Syftet är att 

bevara och presentera näringslivets 

historia. 

Bevarandet innebär också 

att de hjälper företag och organisationer 

som inte har tid eller 

kan klara av det själva med 

att säkerställa historiskt intressant 

material och se till att 

det arkiveras på bästa sätt. 

De hjälper även företag att 

använda sin historia till presentationer, 

böcker eller utställningar. 

”Storytelling” om 

man ska använda ett modernt 

uttryck. 

gedigen utbildning 

Edward Blom är en av elva arkivarier, 

han har som de flesta 

Garanterat fri från fiber, förlagan till bakverket dammsugare har en spännande historia. Designförslaget till 

dammsugarmodellen är Sixten Sasons från 1943 och kom i produktion 1948. Reklamen riktar sig till unga ensamstående som saknar hemhjälp. 

Electrolux har alltid låtit framstående designer formge kylskåp och dammsugare. Stjärnor på designhimlen som Raymond Loewy och 

Sixten Sason ligger bakom flera kända produkter från Electrolux. Det bulliga strömlinjeformade kylskåpet som Raymond Loewy formgav på 

1930-talet är ett designess som är en symbol för djärvhet, snabbhet och förändring och satte normen för industridesign i årtionden framåt. 

andra på företaget en gedigen 

klassisk utbildning i historia 

och arkivkunskap. 

– Man kan nog påstå att vi 

är lite speciella som arbetar 

här, tja kanske vi kan gå under 

beteckningen nördar. De 

flesta är om jag får generalisera 

traditionalister, menar Edward 

Kobran eller Ericofonen som den 

också kallas för. En första modell 

på kobra designades redan 

1941 av Hugo Blomberg och 

Ralph Lysell, men då bara som 

ett skal och en formidé. Det dröjde 

ända till 1953 innan Ericsson 

lyckades fylla den med teknik. 

Tre år senare gör den sitt segertåg 

över världen. När Modern Museum 

of Art i New York i början 

av 1970-talet presenterade de 

300 bäst formgivna industrivarorna 

under seklet hade kobran 

en självklar plats där. 

dan tidens begynnelse det som 

är alla handlingars moder. Där 

finns företagens historia. 

– Före 1960-talet skrev bolagen 

ner varenda uttalande, det 

är mat och must i de gamla dokumenten 

som ger viktigt kunskap 

om hur beslut har vuxit 

fram och samtidigt en god inblick 

i atmosfären på företaget, 

menar han. 

Lyckan är ett orört arkiv. 


raggar oftast själva sina 

kunder, vilket inte är det lätttaste 

eftersom företag i allmänhet 

varken bryr sig eller ens vet 

om att de har sin osorterade 

historia liggande. Ursprungstjänsten 

är ju att systematisera 

i bolagens papper. 

Men när Edward och hans 

kollegor väl får komma in i bolagets 

hjärta, arkivet, öppnar 

tomtens verkstad och ett gediget 

detektivarbete börjar. En 

hyllmeter om dagen tar det att 

förteckna och sortera materialet. 

Alla arkiv gömmer stoff till 

en spännande bok och listan 

på märkliga fynd kan göras 

hur lång som helst. 

– På ett försäkringsbolag 

hittade vi en laddad pistol i arkivet, 

i ett annat hittade vi en 

köttbit i formalin som hade 

femtio år på nacken. 

– När sådana fynd dyker 

upp uppstår ofta ett litet internt 

krig mellan oss arkivnördar. 

Visst vi är experter med 

olika intressen men vad som 

ska räknas som historiskt intressant 

råder det ibland delade 

meningar om…. Köttet 

i formalin står här och väntar 

på sin dom, jag tippar på soptunnan, 

säger Edward Blom. 

Under våren 2007 öppnade 


ett välkommet designarkiv. 

Industriell design har en lång 

tradition i Sverige och nu finns 

världens äldsta designsamlingar 

under ett tak. Det nyöppnade 

arkivet är en viktig brygga 

mellan innovationer, design 

och entreprenörskap. n 

MARIE DAHLBERg


FOTO: HUSqVARNA 

Superinkubator för innovationsföretag 

FUSION Nu är två av landets främsta företagsinkubatorer, inkubatorn 

i Norrköping Science Park samt Mjärdevi Business Incubator 

(MBI) ett bolag. Dessa båda har tidigare medfinansierats av Innovationsbron 

inom ramen för det Nationella inkubatorsprogrammet. 

Sammanslagningen sker i ljuset av Linköpings universitets utökade 

satsningar på kommersialisering av innovationer. För Norrköping 

Science Park – en av drivkrafterna bakom fusionen – liksom 

för Norrköpings kommun är detta ett naturligt led i det 

fortsatta arbetet med att stärka näringslivet i Norrköping och regionen. 

Som ägare till det nya bolaget står Linköpings universitet. 

Målsättningen för den nya inkubatorn är att löpande ha 30 bolag 

i processen. Man räknar med att varje år ta in tio nya bolag 

samt att motsvarande antal bolag lämnar processen varje år. n 

Peggy Bruzelius ny ordförande 

i Högskoleverkets styrelse 

UPPDRAg Regeringen har utsett Peggy Bruzelius 

till ordförande i styrelsen för Högskoleverket. 

Peggy Bruzelius är civilekonom från Handelshögskolan 

i Stockholm och hedersdoktor 

där. Hon har många styrelseuppdrag, bland 

annat i Electrolux, Scania och Näringslivets 

börskommitté och har tidigare varit vd för 

ABB Financial Services och vice vd för SEB. 

Hon har styrelseuppdrag i Handelshögskole- 

Styrelseproffset 

föreningen och var tidigare ledamot av Kung- 

Peggy Bruzelius. 

liga Ingenjörsvetenskapsakademin. 

Högskoleverkets styrelse är utsedd av regeringen och ska bland 

annat besluta om den övergripande inriktningen av verksamheten, 

om verkets budget och viktigare föreskrifter som verket utfärdar. 

Peggy Bruzelius efterträder Carl Bennet. Hennes förordnande 

gäller till och med den 31 december 2008. n 

Fler kvinnor startar företag 

LIVSKRAFT Antalet nya företag startade av kvinnor ökade med 5 

procent medan antalet företag startade av män minskade med 2 

procent. Andelarna kvinnor bland nya företagare uppgick därmed 

till 35 procent år 2006 och 34 procent år 2005. Det framgår av 

ITPS statistik över nystartade företag för år 2006. 

– Vi kan se en viss avmattning inom tillverkningsindustrin och 

byggsektorn och en uppgång inom tjänstesektorn. Det gynnar 

kvinnors företagande, säger Peter Vikström, chef för avdelningen 

Tillväxtanalys och statistik inom ITPS. 

En annan tydlig tendens är en ökning av antalet nystartade företag 

med en årsomsättning som överstiger en halv miljon kronor. 

Andelen företag med låg årsomsättning minskar. 

– Det betyder att andelen livskraftiga företag ökar, konstaterar 

Peter Vikström. n 

Buller i arbetslivet 

AFA Försäkring utlyser ett 3-årigt FoU-program 

om buller i arbetslivet med 30 miljoner kronor. 

Sista dag för ansökan är 28 september 2007 

Mer information: www.afaforsakring.se/forskningsprogram 

AFA Försäkring AFA Försäkring administrerar avtalsförsäkringar, bestämda 

i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Försäkringarna ger stöd vid 

sjukdom, arbetsbrist, dödsfall och arbetsskada. En viktig del av verksamheten 

är också att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra 

arbetsmiljön. AFA Försäkring ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Även parterna 

inom kommun- och landstingssektorn har givit oss i uppdrag att förvalta 

vissa avtalsförsäkringar. 

Arbetsrätt 

Haveri för den svenska 

modellen i årets avtalsrörelse 

Den svenska modellen har 

havererat och den sista spiken 

i kistan blev LOs agerande 

i avtalsförhandlingarna 

2007. 

Det menar Anders Weihe, 

Teknikföretagens chefsjurist 

i den diskussion som nu förs 

om erfarenheterna från avtalsrörelsen. 

SAMORDNINg Debatten fortsätter 

bland annat efter Teknikföretagens 

PM, som presenterades 

i Almedalen i somras. 

– Det som blev uppenbart i 

år är hur LOs starka förbundssamordning 

konsekvent använts 

för att bryta fokuseringen 

på industrin, understryker 

Weihe. I takt med att industrifackens 

ställning inom LO 

försvagats har samordningen 

använts som verktyg för att 

åstadkomma förändringar i 

lönerelationerna mellan olika 

grupper på arbetsmarknaden. 

Ett avgörande steg menar 

han var när LO drev igenom 

att industrins löneökningar i 

procentsatser skulle omsättas 

i krontal. Sedan skulle lönerna 

för andra grupper, exempelvis 

inom kommunerna minst höjas 

med detta genomsnittliga 

krontal. Så blev industriuppgörelserna 

ett golv för övriga 

parter att förhandla från. 

Industrin normgivande 

Anders Weihe försöker definiera 

”den svenska modellen” 

och konstaterar att det inte är 

helt enkelt. 

– Begreppet kan bland annat 

stå för den starka staten, 

den Rehn-Meidnerska modellen 

för ekonomisk politik eller 

de specifika partsrelationerna 

på arbetsmarknaden, fortsätter 

han. 

– Enligt Björn Elmbrant i 

”Så föll den svenska modellen” 

innebar definitionen bland annat 

att exportföretagens förutsättningar 

skulle vara normgivande 

för löneutvecklingen. 

De anställda i de högproduktiva 

företag, som gjorde goda 

vinster, skulle hålla tillbaka 

lönekraven i centrala löneförhandlingar 

samtidigt som löneökningarna 

blev tillräckligt 

stora för att slå ut lågproduktiva 

företag. Detta skulle skapa 

LOs agerande i avtalsrörelsen sänkte den svenska modellen, anser 

Anders Weihe, chefsjurist på Teknikföretagen. 

strukturomvandling och hög 

tillväxt. 

Den här synen har mer eller 

mindre rått sedan 1930-talet. 

Så sent som efter krisen i början 

av 1990-talet var fortfarande 

enigheten närmast total inom 

politik och arbetsmarknad 

att förhållandena för exportföretagen 

måste vara avgörande 

och att industrins avtal skulle 

vara normerande samt tak för 

övriga områden. 

Facklig självrätt 

– Nu finns inte längre den 

bilden i samhället att verkstadsindustrins 

framgångar 

gör att Sverige kan lyfta till höga 

nivåer. Ambitionen att industrin 

måste gynnas i svensk 

centraliserad lönebildning har 

övergetts i och med årets avtalsrörelse, 

säger han. 

I det sammanhanget resonerar 

Anders Weihe kring den 

idé om balans mellan parterna 

på arbetsmarknaden som är 

en förutsättning för den gamla 

”svenska modellen”. 

– Den maktbalansen är 

också borta. Det som finns 

kvar är en facklig självrätt. 

Ett genomgående tema i arbetsgivarkritiken 

av dagens 

avtalssystem är att en obegränsad 

rätt till stridsåtgärder 

utlämnar arbetsgivarna till 

fackföreningsrörelsens godtycke, 

anser Teknikarbetsgivarna. 

Att diskutera reglerna 

kring hur den fackliga striden 

ska utövas, som länge va- 

rit alltför kontroversiellt, har 

nu blivit mer rumsrent. Medlemmarna 

i Svenskt Näringsliv 

anser till exempel att debatten 

om konflikträtten måste 

föras eftersom reglerna inte är 

förenliga med en fungerande 

marknadsekonomi. 

Decentralisering 

Vidare beror missnöjet på arbetsgivarsidan 

i huvudsak på 

att löner och allmänna villkor 

förhandlas på fackens villkor 

och ur ett nationalekonomiskt 

perspektiv. 

En viktig punkt i kritiken 

mot kollektivavtalssystemet är 

ju att det inte finns någon stark 

och direkt koppling mellan de 

enskilda företagens ekonomiska 

utveckling och utvecklingen 

inom branschen. 

– Nationsgränserna har blivit 

alltmer irrelevanta för företagen, 

summerar Teknikföretagen 

och föreslår: 

• Dispositiva avtal, som tillåter 

lokala avvikelser och överenskommelser 

mellan arbetsgivaren 

och den enskilde anställde 

• Allmängiltiga branschavtal, 

medan man på företagsnivå 

kan avtala om det som är mer 

specifikt för verksamheten 

• I huvudsak lokal lönebildning 

• Arbetstidsbestämmelser som 

ger ökad flexibilitet och effektivitet 

• Avtal, enhetliga för arbetare 

och tjänstemän n 

LOTTA FORSMAN

Teknikcollege Rikskonferens 

24 september 2007 i Stockholm 

Skolminister Jan Björklund (fp) är huvudtalare 

vid rikskonferensen den 24 september på Essinge 

konferenscenter vid Lärarnas hus på Stora Essingen 

i Stockholm. Ett och ett halvt år har nu gått sedan 

Teknikcollege Örebro län som första region fi ck 

ackrediteringen att kalla sig Teknikcollege. 

Sedan dess har sex regioner och tretton skolor 

fått certi fi katet. Flera ansökningar ligger inne för 

godkännande sam tidigt som intresse anmälningar 

strömmar in från de över 100 kommuner i landet 

som visat intresse. 

Anmälan kan göras via mail till 

britt-marie.nordin@teknikforetagen.se 

Ange Teknikcollege Rikskonferens i ämnesraden. 

Glöm inte att ange vilket seminarium du önskar delta i. 

En konferensavgift kommer att tas ut på 500 kr. 

Teknikföretagens 

arbetsrättsdag 

Avskedande och uppsägning av personliga skäl 

24 oktober 2007 i Stockholm 

Teknikföretagens arbetsrättsdag introducerades förra 

året som ett årligt återkommande forum där Teknikföretagens 

arbetsrättsexperter går igenom aktuella 

arbetsrättsliga frågeställningar. 

I år kommer vi att fördjupa oss kring avskedande och 

uppsägning av personliga skäl. 

Den praktiska hanteringen och rättsliga bedömningen 

av till exempel anställdas misskötsamhet upplevs 

oft a som tung, svår att överblicka, analysera och att 

genomföra. 

Vi ger den rättsliga grunden. Genom domstolspraxis 

och förhandlings erferenhet belyser vi fallgropar och 

avvägningssituationer. 

Teknikföretagens arbetsrättsdag vänder sig till 

personal ansvariga i våra medlemsföretag. 

Mer information 

Britt-Marie Nordin, 08-782 09 55 

Ur programmet 

• Inledning av Marie S. Arwidson, vd Skogsindustrierna 

och Stefan Löfvén, ordförande IF Metall 

• Riksförening Teknikcollege – varför? 

• Skolminister Jan Björklund (fp) 

• Goda exempel på arbete med teknikcollegekriteriet: 

- Teknikcollege Västra Skåne 

- BrobyGrafi ska – en del av Teknikcollege Värmland 

• Valbara seminarier 

a) Mer om riksföreningen Teknikcollege 

b) Ungdomskommunikation 

c) Teknikcollegekriteriet Kvalitetssäkring 

d) Handledarutbildning tillsammans med MSU 

e) Lärarlyftet tillsammans med Skolverket 

• Introduktion av nya teknikcollegewebben och 

presentation av styrelsen för riksföreningen 

Teknikcollege 

Teknikföretagens Plustjänster 

– förmånspaket för medlemsföretag med upp till 50 anställda 

Plus Telefonparkering 

Registrera enkelt ditt mobil- och bilregistreringsnummer hos samarbetspartnern 

Easypark och sen är det bara att börja parkera. 

- Du slipper att använda mynt, spring till p-automaten och oron 

över p-böter 

- Du slipper hanteringen av fysiska p-kvitton och kontantutbetalning 

på lön 

- Du betalar för exakt p-tid 

Plus Energi 

Bergen Energi erbjuder Teknikföretagens medlemmar 

möjlighet till lägre och mer förutsägbara energipriser. 

Erbjudandet ger en aktiv portföljförvaltning till ett 

rabatterat pris. 

Bergen Energi är Europas största oberoende 

energimäklare och förvaltar i Sverige 8 % av 

den el som förbrukas på industrisidan. 

För information/rabatter se 


Intresseanmälan till irene.kennero@teknikforetagen.se 

Jan Björklund 

Nya paket!


Nya rutiner sparar hundratusentals kronor 

På Autoliv Sverige AB vet de hur viktigt det är att ha en bra 

policy för sjukskrivning och rehabilitering. När man införde 

nya rutiner minskade sjuktalen drastiskt. 

– Vi har ännu inte räknat ut vinsten på öret men det 

handlar om sexsiffriga belopp, säger Sven Hagberg, personalchef 

på företaget. 

RUTINER Autoliv tillverkar säkerhetsprodukter 

till bilar. 

Konkurrensen på marknaden 

är stenhård och företaget utvecklar 

ständigt nya produkter. 

– Vi tvingas arbeta i högt 

tempo och måste alltid vara beredda 

på förändringar. I den 

här branschen går det inte att 

komma tvåa, säger Sven Hagberg. 

Som ett led i arbetet med att 

effektivisera företaget infördes 

för två år sedan en policy för 

sjukskrivningarna. I dag har 

man utbildat både chefer och 

medarbetare och hittat fungerande 

rutiner. 

FAKTA 

Autoliv 

Autoliv Inc. tillverkar säkerhetsprodukter, 

till exempel 

krockkuddar, till bilar av alla 

märken. Företaget har 80 fabriker 

över hela världen med 

40 000 anställda. Autoliv 

Sverige AB ligger i Vårgårda 

och har 11 000 anställda. 

Genom nya rutiner för sjukskrivningar 

i samverkan 

med Teknikföretagen, har 

företaget minskat de korta 

sjukskrivningarna från 13 

till 2-4 procent. De långa har 

minskat från 8-9 procent till 

cirka 4 idag. 

Den 

medarbetare 

som är 

sjuk ringer 

sin chef 

som fyller 

i ett 

formulär. 

Där anges 

bland annatsjukdomens 

art och när 

medarbetaren beräknar att hon 

eller han ska vara tillbaka i arbete. 

Efter ett par dagar ringer 

chefen och kollar hur medarbetaren 

mår. Vid en simpel förkylning 

är detta en enkel rutin. 

Borrar djupare 

Formuläret har också frågor 

som ”Behöver du i nuläget en 

rehabiliteringsutredning?” och 

”Är det något annat som gör 

att du inte mår bra?”. Medarbetaren 

kanske även har privata 

problem och känner sig deprimerad. 

Eller så har hon eller 

han en allvarligare sjukdom. I 

så fall går ett team in med chefen 

och medarbetaren själv 

samt representanter från företagshälsovården 

och personalsidan. 

Tillsammans utarbetar 

de en handlingsplan, som måste 

följas upp. 

– Det är viktigt att alla vet 

vem som gör vad och när det 

ska ske, säger personalchefen. 

Genom att ta tag i de korta 

sjukskrivningarna vill företaget 

förhindra de långa. Särskilt 

de som inte är arbetsrelaterade 

och därför svåra att komma åt. 

Rådgivning 

Det finns också en policy för 

hur långtidssjukskrivna ska 

komma tillbaka i arbete. Fö- 

Policy för rehabilitering sänker sjuktalen 

En ny studie har undersökt 

vad som skiljer företag med 

få långtidssjuka från de 

med mer måttlig sjukfrånvaro. 

Ett av svaren är att de 

förstnämnda har en policy 

för rehabilitering, en policy 

som dessutom följs. 

TYDLIg Forskarna har sett 

att det finns stora skillnader 

mellan olika företag vad gäller 

sjuktalen. Nu vill man veta 

varför. 

– Vi vill hitta hälsofaktorer, 

säger Eva Vingård som är professor 

i Arbets- och miljömedicin 

vid Uppsala universitet. 

Studien visar att företag 

Sven Hagberg, 

personalchef 

Autoliv. 

med låg sjukfrånvaro har en 

tydlig policy. De har också en 

öppen kommunikation mellan 

ledningen och första linjens 

chefer så att alla vet vem som 

ska göra vad när någon medarbetare 

blir sjuk. 

– Det är viktigt att ha en 

bra arbetsledning som kan se 

om någon medarbetare börjar 

svikta. 

Det måste också finnas tid 

och resurser att ta hand om 

den som håller på att bli sjuk. 

– Det bästa sättet att få tillbaka 

långtidssjukskrivna i arbete 

är nämligen att se till att 

de inte blir sjukskrivna över 

huvud taget. Men om någon 

På Autoliv infördes 2005 en policy för sjukskrivningarna. Det har lett till bra fungerande rutiner. 

Björn Hammar, 

Teknikföretagen 

väl blivit 

sjuk så ta 

hand om 

problemet, 

låt inte tiden 

bara 

gå, råder 

Eva Vingård. 

Björn 

Hammar 

på Teknik- 

företagen vänder sig mot tendensen 

att lägga ansvaret för 

långtidssjukskrivningarna på 

företagen. Om den ansvarige 

läkaren rekommenderar och 

försäkringskassan godkänner 

långa sjukskrivningar kan det 

retaget kan erbjuda arbetsträning, 

successiv ökning av arbetstiden 

eller ett lättare arbete. 

Till hösten tar Autoliv ytterligare 

ett steg. Då kommer 

medarbetarna att få två samtal 

att ringa vid sjukdom. Det 

ena går som tidigare till chefen, 

det andra till företagshälsovården. 

Där får medarbetaren tala 

med en sjuksköterska som kan 

ge goda råd. 

vara svårt för en arbetsgivare 

att ifrågasätta frånvaron, menar 

han. 

– Det finns också struktu- 

FAKTA 

Hälsa och framtid 

Då tas frågeformuläret bort 

och sjukdomen blir i stället 

journalförd. Sjuksköterskan 

kan se om någon exempelvis 

varit sjukskriven flera gånger 

för samma sak och behöver en 

mer noggrann utredning. 

– Vi hoppas därmed fånga 

de som riskerar långtidssjukskrivningar 

ännu tidigare än 

vi gör idag, säger Sven Hagberg. 

n 

KERSTIN LÖVgREN 

rella fel i våra samhällssystem, 

även om de är på väg att rättas 

till, säger Björn Hammar. n 

KERSTIN LÖVgREN 

Forskningen utförs av Stockholms läns landstings Centrum för 

folkhälsa, Karolinska institutet och Uppsala universitet. Projektet 

”Hälsa och framtid” har ekonomiskt stöd på 12,75 miljoner 

kronor från AFA Försäkring, Alecta, Carl Bennet AB, Axel Jonsson 

AB och AB Volvo. En referensgrupp är knuten till projektet 

med representanter från Svenskt Näringsliv, Företagarna, LO, 

Metall, TCO, Sif, SACO och PTK. 

Delstudien undersöker vad som kännetecknar privata företag 

med friska medarbetare. Hela projektet kommer att fortsätta 

året ut.

50 miljoner till säkerhetsforskning 

Den ökade sårbarheten i 

samhället kräver mer forskning 

om olika hot. Därför 

satsas nu 50 miljoner kronor 

på svensk säkerhetsforskning. 

Den ska bidra till 

att skydda människor, företag 

och samhälle mot terrorism 

och brottslighet men 

också kunna ge tillväxt genom 

innovationer och därmed 

ökad konkurrenskraft 

för branschen. 

SATSAR Vinnova, Försvarets 

materielverk, FMV. och 

Krisberedskapsmyndigheten, 

KBM, satsar under tre år 40 

miljoner kronor medan näringslivet 

ska bidra med minst 

tio miljoner. 

Tanken är att forskningen i 

Sverige ska kunna kopplas till 

den säkerhetsforskning som 

bedrivs i USA och EU. Inom 

EU:s sjunde ramprogram finns 

motsvarande fjorton miljarder 

kronor avsatta för säkerhetsområdet. 

USA satsar i år cirka 

sex miljarder kronor. 

Idag finns forskning om itsäkerhet 

och annat på svenska 

högskolor och universitet 

och om sprängämnen vid Totalförsvaretsforskningsinstitut, 

FOI. Vi har framgångs- 

Nya medlemmar i Teknikföretagen 

rika företag på området som 

Saab och Ericsson Microwave 

som gör radarsensorer och informationsnätverk. 

Det finns 

hög kompetens men på många 

olika håll och svår att överblicka. 

Av högskolorna är det 

bara Skövde som har en uttalad 

satsning på säkerhet. 

– Nu får vi ett nytt sätt att 

definiera säkerhetsforskning 

och en ökad fokusering. Det 

blir en pusselbit för att få fram 

nya företag, och vi hoppas att 

slutanvändarna ska arbeta 

ihop med högskolor och universitet, 

säger Torbjörn Fängström 

på Vinnova. 

Kriser och hot 

Satsningen omfattar områdena 

• Teknik för övervakning, spaning 

och identifikation 

• Farliga ämnen 

• Tillförlitliga och robusta informations- 

och säkerhetssystem 

• Förmåga att återställa säkerheten 

i samband med kris 

Säkerheten gäller både hot i 

form av kriser, naturkatastrofer, 

större olyckor, tekniska 

kollapser och så kallade antagonistiska 

hot. De senare utgörs 

av ”organiserad brotts- 

Agrippa Produkter AB, Urshult 

Alufl ex System AB, Helsingborg 

ArcticSolar AB, Gällivare 

Arion Sweden AB, Hjo 

Berg Propulsion Technology AB, Hönö 

Bernströms Truck AB, Hjorted 

Biomet Orthopaedics, Sjöbo 

BT-Lego AB, Dösjebro 

CANBERRA Solutions AB, Uppsala 

Cardo Finans AB, Malmö 

CPAC Systems AB, Göteborg 

Cummins Ltd. UK Swedish fi lial, Märsta 

Degerfors Mekaniska Verkstad AB, Degerfors 

Duroc Engineering i Umeå AB, Umeå 

Elektronikprodukter i Järlåsa AB, Järlåsa 

Elektrotryck på Ekerö AB, Ekerö 

Eurofl on Tekniska Produkter AB, Motala 

FeRex AB, Byske 

G-MAN TOOLS AB, Edsbyn 

Grothkaross AB, Mönsterås 

Lego SvetZ i Strömsund AB, Strömsund 

Linto AB, Hok 

Litec Industri AB, Lomma 

Malmstolen Produktion AB, Stenungsund 

Maskinservice I. Bergqvist AB, Bollnäs 

Monteringsteknik i Skephult AB, Kinna 

Morphic Business Development AB, Karlskoga 

MRT System International AB, Karlskrona 

MSM i Mönsterås AB, Mönsterås 

Nordisk Transport Teknik AB, Gällivare 

Nordsamverk Hallström AB, Nälden 

Nordtruck AB, Örnsköldsvik 

Oppunda Electronics AB, Katrineholm 

Sala Kaross AB, Sala 

Sign Master AB, Svenska, Vadstena 

Sinterteknik i Husqvarna, Hubbe AB, Huskvarna 

Storebro Verktygsmaskiner AB, Hjorted 

Svensk Metallteknik Industri AB, Höör 

SWEP International AB, Landskrona 

Underhållsservice i Smedjebacken AB, Smedjebacken 

Weland Lagersystem AB, Gislaved 

’ 

Nu får vi ett 

nytt sätt att 

definiera säkerhetsforskning 

och en 

ökad fokusering. 

Det blir en pusselbit 

för att få fram nya 

företag. TORBJÖRN 

FÄNGSTRÖM VINNOVA 

lighet och terrorister med 

kopplingar till etnisk, religiös 

eller politisk extremism”. 

Arbetet började för några år 

sedan med en nationell strategi 

för säkerhetsforskning från 

Vinnova, KBM, FMV, Försvaret, 

Försvarshögskolan, FOI 

och Svenskt Näringsliv. Detta 

ledde till att regeringen beslutade 

om ett nationellt forskningsprogram. 

Den arbetsgrupp som arbetade 

med strategin konstaterade 

att det inte finns någon 

samlad funktion för säkerhet 

och säkerhetsforskning och föreslog 

offentliga satsningar på 

150-200 miljoner kronor per 


FOTO: MARK EVANS / ISTOCKPHOTO 

år, något som alltså blev betydligt 

mindre. 

– Det här är vad vi klarar 

inom budgeten, säger Torbjörn 

Fängström. 

Högskolor, universitet, 

forskningsinstitut och företag 

inbjuds nu att komma med 

förslag till forskningsprojekt. 

Det ska handla om behovsmo- 

tiverad forskning och teknikutveckling 

och gälla något av 

de fyra områdena. I ett förberedande 

program kom ungefär 

lika många ansökningar till 

vart och ett av dem. 

De nya ansökningarna ska 

vara inne i september. De första 

projekten ska kunna starta 

före årets slut. n BJÖRN JERKERT 

Offert-Order-Avtal 

2 oktober 2007, Helsingborg 

Offert-Order-Avtal är en grundläggande kurs i avtals- och 

köprätt. Den hjälper dig att få upp ögonen för var de juridiska 

riskerna fi nns i köp- och försäljningsverksamheten och lotsar 

dig förbi de vanligaste fallgroparna. Kunskaperna bidrar till 

att minska risken för friktioner med kunder och leverantörer. 

Exempel 

• Kan en offert återkallas eller ändras? 

• Vanliga leveransbestämmelser, 

deras ursprung och användningsområden 

• Kan köplagens regler avtalas bort? 

• Leveransförsening – viten och skadestånd 

• Produktansvar 

Plats: Elite Hotel Marina Plaza, 

Kungstorget 6, Helsingborg 

Pris: 4000 kr medlemsföretag 

5000 kr övriga

Posttidning B 

PRESSgRANNAR 

Teknikföretagen samarbetar 

med universitetet 

Bristen på arbetskraft med rätt utbildning 

är en av de största utmaningarna 

som teknikföretagen i Örebro län står 

inför. Därför inleder teknikbranschen 

nu ett samarbete med bland annat 

Örebro universitet. 

Sveriges Radio P4 Örebro 20/08/07 

Tjänstesubvention sågas 

av industrin 

För att skapa fler jobb vill regeringen 

sänka arbetsgivaravgifterna för vissa 

tjänster. Men arbetsgivarorganisationen 

Teknikföretagen anser att 

industrin blir utsatt för negativ särbehandling, 

och att förslaget är ”dåligt 

underbyggt” och ”motverkar viktiga 

grundläggande principer” Teknikföretagens 

chefekonom Anders Rune 

säger att om man vill minska svartarbetet 

inom tjänstesektorn är det bättre 

att man använder mer direkta metoder 

och inte ökar belastningen på 

industrin. Det här är en ren sågning, 

säger han. 

LO-Tidningen 10/08/07 

Utan globalisering 

ingen högkonjunktur 

En ny rapport genomförd av Teknikföretagen 

pekar på att Sveriges närhet 

till låglöneländer har gynnat arbetsutvecklingen 

i Sverige. Utan våra 

strävsamma grannar i Öst- och Centraleuropa 

skulle den svenska högkonjunkturen 

inte vara så stark som 

den är. Handeln med denna del av 

Europa har ökat kraftigt under senare 

år. Företag från väst som flyttat dit 

låglöneyrken har skapat en växande 

medelklass på plats. Det i sig har skapat 

en positiv ekonomisk spiral, bland 

annat har reallönerna ökat totalt med 

73 procent sedan år 2000. 

Barometern/Oskarshamns-Tidningen 13/07/07 

LO redo se över konflikträtten 

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin 

är beredd att diskutera den allra 

svåraste frågan med arbetsgivarna: 

den om konflikträtten. Vid två seminarier 

i Almedalen berördes frågor 

om fackets makt och konflikträtten. 

En facklig organisation som 

bestämmer sig för att driva igenom 

en sak kan göra det, menade Teknikföretagens 

chefsjurist Anders Weihe. 

Svenskt Näringslivs arbetsrättsexpert 

Jan Peter Duker hälsade Wanja 

Lundby-Wedins invit med en försiktigt 

positiv hållning. 

Avsändare: Teknikföretagen, Box 5510, 114 85 Stockholm 

Dagens Nyheter 10/07/07 

Intervjun: Thomas Olsson 

”Det måste få gå dåligt i början” 

– Som entreprenör måste 

man vara något av en 

äventyrare. En del klättrar 

i berg – andra startar 

företag. Det säger 

Thomas Olsson, som för 

sex år sedan startade 

aluminiumbearbetande 

Åre produktion. 

Visserligen hade Thomas Olsson 

länge funderat på att starta 

ett företag men när tillfället 

kom hade han inte så mycket 

att välja på. Han fick ett erbjudande av 

sin dåvarande arbetsgivare att köpa loss 

en maskin och samtidigt få med sig två 

anställda. Alternativet var att flytta från 

Åre och det var inte helt lätt med fru och 

fem barn. 

– Jag trodde att jag visste vad jag gjorde 

men steget från att vara platschef till 

att bli högsta chef är stort, betydligt större 

än att gå från golvet till att bli platschef, 

säger Thomas Olsson. Om något 

inte fungerar måste du själv reda ut problemen. 

ETIK 

Åre produktion har en etisk policy: 

✓ Att internt och externt alltid 

tala sanning, utan att avslöja 

företagets, kunders eller andra 

uppgifter som lämnats oss i 

förtroende. 

✓ Allt vi gör ska kunna granskas. Vi 

ska i morgondagens tidning kunna 

läsa om vad vi gjort i dag och 

kunna stå för det. 

✓ Alltid ha en öppen dialog och inte 

tala om någon bakom ryggen. 

✓ En klar gräns ska finnas mellan 

företagets egendom och privat 

egendom. 

✓ Att använda medier och utrustning 

(datorer, Internet, programvaror 

med mera) på ett etiskt 

försvarbart sätt som vi kan stå för 

gentemot vem det vara må. 

✓ Att tidigt informera berörda när vi 

inte klarar att hålla givna löften. 

✓ Alla i företaget och vår omgivning 

har ett absolut och lika värde och 

samma rättigheter oberoende av 

ras, kön, åsikter eller övertygelse, 

och alla inom företaget ska 

respektera detta. 

Thomas Olsson, vd 

Åre produktion. 

– Men det är intressant att få prova 

sin idé, se om den håller hela vägen ut. 

Min affärsidé var att vi skulle ägna oss åt 

skärande bearbetning i aluminium. Vi 

skulle använda oss av modernast tänkbara 

teknik och vi skulle i första hand satsa 

på kunder, villiga att åta sig ett långsiktigt 

samarbete. 

Chans backa ur 

Det är viktigt att hitta sin egen nisch – 

och att hålla sig till den, menar han. Åre 

produktion får ofta förfrågningar om 

att också bearbeta stål men det stämmer 

inte med affärsplanen och han tackar 

därför nej. 

– Affärsplanen kan förstås ändras om 

det behövs. Våra kunder hade till exempel 

också behov av montering så då lade 

vi till det. Men annars håller vi oss till 

planen. 

Företaget hade stora investeringar 

initialt och det tog ett tag innan man 

började tjäna pengar. Första året omsatte 

firman 2,8 miljoner. Samtidigt gick man 

210 000 back. 

Då såg revisorn Thomas Olsson djupt 

i ögonen och sade att ”nu har du chansen 

att backa ur”. 

– Det finns ingen förståelse för att det 

måste få gå dåligt i början. Det var först 

det tredje året som vi gick på plus och 

det gjorde finansiärerna nervösa. Men 

allt gick enligt mina planer. Förra året 

omsatte företaget 9,7 miljoner kronor 

och gick med 551 000 i vinst. Idag har vi 

åtta anställda. 

Åre Produktion gör främst ventilhus 

till lastbilar, bussar och kranar. Man har 

tio stora kunder som står för huvuddelen 

av verksamheten. 

– Jag försöker träffa alla kunder varje 

år. De är mina bästa vänner och jag kan 

tänka mig att förlora en affär, men inte 

förlora en vän. 

Etik behövs 

Därför har företaget också en etisk policy. 

Inte för att vi är så himla bra, hävdar 

Thomas Olsson, utan tvärtom. Policyn 

behövs. 

Den innebär exempelvis att man inte 

privatkopierar program till datorn, inte 

tittar på vilka hemsidor som helst och att 

man står för det man gör. 

– Jag har till exempel aldrig betalt en 

mobiltelefonfaktura själv. Jag anser att 

om jag alltid ska vara tillgänglig så får företaget 

stå för kostnaderna för mobilen. 

Det är ett beslut som jag kan stå för även 

om Janne Josefsson skulle sticka en mikrofon 

under näsan på mig. 

Inga rasistiska skämt får förekomma 

och inga bilder på lättklädda flickor får 

sättas upp i verkstaden. 

– Ingen ska behöva känna sig kränkt 

när de kommer till oss och den som inte 

ställer upp på vår etiska policy får heller 

inte anställning här. n 

KERSTIN LÖVgREN

Teknikföretagen Direkt nr 5 2007

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?