Släkthistoriskt Forum nr 5 2004 - Arkiv Digital

SLAKT-
historiskt
FORUM
DIGIARKIV I
lyfter f ram
dokumenten
i ny belysning
LUND
har alltid haft
ett gott öga till
släktforskarna
I VADSTENA
öppnar ny vag
till arkivets
hemligheter

DigiArkiv
sätter farg
på originalen
Först fanns originalen. De locka-
de inte så många till prästgårdar
eller arkiv.
Sedan kom mikrofilmerna. Da
började intresset för slakt- och
hembygdsforskning att öka.
Sedan kom mikrokorten och
intresset bara steg. Fler och fler
skaffade sig mikrokortlasare för
att kunna sitta hemma och for-
ska.
Sedan kom Internet, och med det
möjligheten att sitta hemma i
bostaden och beställa hem kyrk-
boken från sin socken precis nar
farfars far visade sig vara född
på en helt annan plats an dar
man trodde. Men fortfarande var
världen svartvit.
Nu ar det dock slut med det. För
nu kommer DigiArkiv.
Jag har stämt träff med Peter Hall
och Niklas Hertzman på landsarki-
vet i Lund. Dar eller på Malmö
stadsarkiv sitter de båda två dagar
i veckan och fotograferar av origi-
nalhandlingar i en takt av 5 000
bilder per dag. Varje bild innehål-
ler ett uppslag, så i praktiken ar
det ca 10 000 sidor om dagen som
de båda fotograferar och digitalise-
rar. Nar de val ar hemma igen i
Trelleborg respektive Malmö åter-
står efterarbetet, klippning och
indexering så att sidorna blir
enkelt sökbara med en knapp-
tryckning i Excel, som indexen
baseras på. De båda har raknat ut
att varje bild tar ungefär 18 sekun-
der att fotografera, klippa och
indexera, nu nar de fått upp farten.
Annat var det i början ...
Vi skulle träffas efter lunch, men
ödets nyck - som de flesta kallar
slumpen - gör att vi stöter ihop i en
gatukorsning direkt efter att jag
parkerat bilen. Detta sker den for-
sta gång jag besöker Lund i vuxen
ålder, efter att jag, som alla nykom-
lingar i staden, kört vilse i jakten
på att hitta ratt. Tala om serendi-
pity! Darfor börjar samtalet över
var sin lunchtallrik innan vi drar
oss tillbaka till landsarkivet for
fortsättningen. Men vi börjar val
från börian.
Peter och Niklas startade sin
firma, som ursprungligen hette
Microscan, for bara fyra år sedan.
Då var idén att fotografera av
befintliga mikrofilmer for forsalj-
ning. Men efter kort tid började de
båda att fundera över om det inte
vore bättre att gå till kallan.
Fuktskador ett problem
- Många mikrokort ar ju mycket
svårlästa p.g.a. fuktskador. Men
med digitalkamera kan man enkelt
fotografera av originalet i farg och
då blir det som ar oläsligt på
mikrofilm och mikrokort helt Ias-
bart igen, säger Niklas.
Och dessutom fanns det material
i de båda arkiven som inte alls var
filmat men som fortjanar att lyftas
fram till en större publik.
Sagt och gjort. Eftersom de båda
hade goda kontakter på Lands-
arkivet i Lund och Stadsarkivet i
Malmö efter flera års forskning
dar, fick de tillåtelse att plocka
fram originalböckerna. Och så bör-
jade de jobba. Ett av de första pro-
jekten var att fotografera arkivet
över frisläppta fångar från
1876-1910.
Skillnaden i läsbarhet framträder mycket tydligt om man lägger samma sida i två versioner bredvid varandra. ii11
vänster en kopia av en väl använd och repad rullfilm i svartvitt, till höger den avfotograferade originalsidan i farg.
8 Släkthistoriskt Forum 5/04

- Det skedde for två och ett halvt
år sedan. Nar vi sedan började med
kyrkböckerna var tanken att vi
skulle gå igenom böckerna socken
for socken från A till O. Naturligt-
vis prioriterade vi lite så att de for-
samlingar vi själva var intressera-
de av kom tidigt på listan, skrattar
Peter.
- Men nar vi började marknads-
fora de nyfotograferade filerna på
anbytarträffar och föredrag runt
om i södra Sverige kom det snabbt
önskemål från forskare om den ena
eller andra volymen som var allde-
les oläslig på mikrokort: skulle vi
inte kunna ta den?
- Dessutom kom arkivens perso-
nal med önskemål om att vi skulle
digitalisera rödmarkerade, dvs.
skadade volymer, fortsätter Niklas.
Sparar stora pengar
- Vi fick t.ex. for en tid sedan upp-
draget att fotografera av material
från 1800-talet som var så skadat
att det behövde renoveras. Men att
binda om och renovera boken skul-
le kostat omkring 50 000 kronor.
Så arkivet valde att låta oss foto-
grafera volymen till priset av unge-
fär 1 500 kronor.
För drygt ett år sedan beslutade
de sig for att omvandla sitt företag
till aktiebolag. För att få göra det
måste man ha ett namn som inte
kan forvaxlas. Microscan var inar-
betat i Sverige, men ett aktiebolag
måste klara internationell jamfo-
relse också, utan att forvaxlas. Det
fanns ett bolag med samma namn,
så Microscan kunde Niklas och
Peter inte behålla.
- Efter lite diskussioner och
namnforslag kom DigiArkiv upp,
och det fastnade vi for, berättar
Niklas.
Utöver de båda finns ytterligare
två personer engagerade i bolaget.
Dels Magnus Lindskog (ordförande
i Osterlens Slakt- och Folklivs-
forskarforening), som sköter eko-
nomin, dels Peters bror Johan Hall,
doktorand i datavetenskap, som
sköter den viktiga hemsidan som
uppdateras efter varje nytt besök i
Lund eller Malmö.
Lagringssakerheten?
Men hur ar det med lagringssaker-
heten? undrar jag. Vet man egentli-
gen någonting om hållbarheten hos
digitalt material?
- Nej, egentligen inte, erkänner
Peter.
- Men vi ser inte detta som vårt
problem. Det ar arkiven som måste
göra den bedömningen. Och det vi
gör ar inte i första hand en saker-
hetslagring. Vi tillgängliggör voly-
mer for en ny publik, som kanske
I en takt av 5 000 bilder per dag går Niklas Hertzman och hans kompanjon
igenom beståndet av arkivalier på Lunds landsarkiv och Malmö Stadsarkiv.
Hittills har de hunnit med 4 000 volymer. Det finns mycket mer att hämta i
depåerna ...
annars aldrig hade sett materialet,
eller inte fått se det, eftersom det
delvivs ar skadat och därmed inte
får hämtas fram ur arkivgömmor-
na.
- Samtidigt ar vi naturligtvis
medvetna om problemen med lån-
gtidslagring och sakerhetsbrister.
Inte minst eftersom vi gör halva
jobbet hemifrån, var och en på sitt
håll, och skickar mycket material
emellan oss, så ar vi uppmärksam-
ma på virus och andra otrevlighe-
ter. Vi uppdaterar virusskyddet
ständigt och har skaffat brand-
vägg. En hårddisk med allt materi-
al vi hittills fått ihop finns dessut-
om sakerhetslagrad i bankfack.
Och som tack for lånet av volymer-
na så får arkiven i Lund och
Malmö var sin uppsättning av alla
filerna. Så vi har hyfsat bra saker-
Slakthistoriskt Forum 51 04
het på vårt material, tycker Niklas.
Då vi träffas har Peter och
Niklas fotograferat cirka 4 000
volymer. I Lunds landsarkiv och
Malmö stadsarkiv finns mellan
18 000 och 20 000 volymer kyrk-
boksmaterial från Skåne, Blekinge
och Halland. Men dar finns ju mer.
Mycket mer. Och i det material
som Peter och Niklas gjort färdigt
hittills ryms mycket mer an kyrk-
böcker.
- Ja, dar finns t.ex. katekismi-
längder från slutet av 1600-talet
bevarat i Domkapitlets arkiv. Och
de ar mycket intressanta om man
laser dem på ratt satt, berättar
Niklas och visar några exempel ur
den PowerPoint-presentation som
de använder vid föreläsningar.
- De har längderna ger under
vissa år betydligt mer information

om folket på gårdarna än mantals-
längder. B1.a. har hustrun ett eget
namn och kallas inte bara "h" i
längderna. De började foras 1683
och var en del i forsvenskningspro-
cessen efter det svenska maktöver-
tagandet i de forna danska land-
skapen vid freden i Roskilde 1658.
Ett av förbehållen som befolkning-
en fick inskrivet i fredsöverens-
kommelsen var att de skulle få
behålla dansk lagstiftning. Efter
att svensk rättegångsordning
införts 1683 ökade de svenska
myndigheternas intresse for att ta
reda på hur det stod till med kun-
skaperna hos allmogen.
- Man kan man darfor utläsa
inte bara namn på man, hustru,
myndiga barn och drängar eller
pigor, utan också hur det stod till
med katekeskunskaperna - därav
namnet på längden. Men dar stod
också noterat vilket språk befolk-
ningen behärskade katekesen på! I
samma hushåll kunde det vara så
att man och hustru kunde teserna
på danska, medan son, dotter och
piga hade samma kunskaper på
svenska! Annu i längder från 1742,
nästan 100 år efter maktöverta-
gandet, förekom språknoteringar.
Det säger en del om vilken tid det
tog for de nya herrarna att ta her-
raväldet över land och folk.
Stora Nordiska krigets efterspel
Ett annat material som de fotogra-
ferat av ar jordrevningsprotokollen
med biakter från 1671.
- Dessa protokoll upprättades
aven på andra håll i landet, men
protokollen fiån Skåne ar särskilt
intressanta eftersom aven de skall
ses i ljuset av freden Roskilde,
säger Niklas Hertzman.
- Det var många gårdar som
efter krigen mellan Sverige och
Niklas och Peter utför sitt arbete mitt bland alla andra besökare i forskarsalen
på huvuddepån vid Dalbyvägen i Lund.
10 Släkthistoriskt Forum 5/04
Danmark stod öde. 1671 var de
flesta åter i bruk, men for att
säkerställa att ägarna verkligen
satt på sin skattegård med ägarens
ratt så krävdes att de kunde pre-
sentera åtkomsthandlingar. På så
satt kom åtskilliga gamla salubrev
eller arvsskiften att skrivas av och
foras in i jordrevningsprotokollens
biakter. Den äldsta avskriften i
protokollet ar daterad 1136, då
domkapitlet sålde ett antal gårdar.
I materialet finns också avskrifter
från 1400- och 1500-talen. Så den
som hittar en ana bosatt på en
gård enligt jordrevningsprotokol-
len 1671 och dessutom har åt-
komsthandlingar for sin gård 100
eller 200 år tillbaka i tiden kan nog
vara ganska saker på att slakten
ägde gården under hela denna tid.
I samband med b1.a. jordrev-
ningsprotokollen stötte Peter och
Niklas på problem. Det visade sig
nämligen att en del handlingar
som rimligen borde finnas på
Lunds landsarkiv någon gång
under åren forts över till Riksarki-
vet. För att kunna filma hela mate-
rialet fick de alltså ta sig till
Stockholm. Men det var inte bara
att resa. De måste också skaffa sig
rekommendationsbrev från arki-
ven i Lund och Malmö for att få
tillgång till originalhandlingarna.
- När vi val var på plats så fick vi
mycket god service och ett vanligt
bemötande. Men efter två dagar
nar vårt "tillstånd" löpte ut fick vi
vackert åka hem. Och behöver vi
åka dit igen så ar det samma pro-
cedur som galler.
Jobbar helst hemmavid
De gånger de har varit på andra
arkiv har det inte varit några pro-
blem med att få fotografera hand-
lingarna. Det finns sydsvenskt
material på många andra arkiv
förutom de i Lund och Malmö.
Den uppenbara geografiska for-
delen att bo nara LundBMalmö
finns ju givetvis, men aven den
goda kontakten med arkiven har
spelat en roll for att vi ännu inte
sökt oss speciellt mycket utanför
trakten, säger Peter.
- Dessutom finns det alldeles till-
räckligt med material här i Lund
och Malmö for att hålla oss syssel-
satta lång tid framöver, fyller
Niklas i.
Utöver "önskelistan" håller de
båda också på att arbeta med
annat material som snart kommer
intresserade släktforskare till del.
B1.a. ett register till de akten-
skapshandlingar (ofta giftermål
mellan förmenta släktingar eller
skilsmassoansökningar) som finns
i Domkapitlets handlingar. Ett lik-
nande register finns f.ö. redan på

landsarkivet i Göteborg. Dessutom
håller Niklas och Peter på med vig-
selregister och bouppteckningsre-
gister.
Dessutom funderar de på att
digitalisera mer modernt material,
t.ex. personregister över de av
Rikspolisstyrelsen sedan 1878
utgivna polisunderrättelserna. Och
på samma satt som de tidigare fil-
at materialet om de frisläppta
fångarna så har de aven filmat ett
register över glädjeflickor under
det sena 1800-talet och fram till
1902.
Etiska Överväganden
- Men har kommer etiska överva-
ganden in. Liksom vi avstått från
att publicera frisläppta fångar
efter 1910 av hänsyn till efterle-
vande, så kommer vi inte att sälja
själva akterna om de kvinnor som
gick på gatan. De ar visserligen fil-
made tillsammans med registret.
Och det var inte olagligt att sälja
sex vid den har tiden, så länge man
inställde sig för regelbundna
"inspektioner". Men vill man se
akterna så får man söka upp dem
själv, Vi publicerar bara registret,
säger Niklas.
En förteckning över tiggare som
upprättades 1696 på biskopens
befallning, med mycket detaljerad
information om de drabbade, hör
också till det material som Peter
och Niklas plockat fram.
Skogshuggare!
Digitalfotografering verkar ju vara
en hyfsat tekniskt avancerad sysselsättning.
Darfor blir jag ganska
paff nar jag får Peters svar på min
fråga: " Vad har du for bakaund?
- Jag ar skogshuggare! u
- Eeehhh???
Redaktörens fåniga blick avslöjar
att svaret överrumplat honom.
Därför ar han tacksam över att
Peter själv berättar vidare.
- Innan vi började med det har
for Ma år sedan hade jag bara jobbat
med kroppsarbete, i skogen och
vid järnvägen b1.a. Jag träffade
Niklas genom släktforskningen
som jag började med 1997. Då fick
jag av en händelse tag på ett gratisprogram
på Internet, "Min
slakt". Mest på skoj började jag
fylla i antavlan med det jag visste
om min slakt och på den vägen ar
det ...
Liiite hjalp på vägen in i datavärlden
har han dock haft av
broder Johan, erkänner Peter.
Niklas ar vice ordförande i
Malmö Slaktforskarforening och
pluggar dessutom till civilingenjör
i Lund. Eller pluggade ar kanske
mer relevant att säga.
Bakgrunden till sin nya logga hittade
Niklas och Peter på ryggen till ett
bokband på landsarkivet.
- Jo, nar vi startade Microscan
var det ju spännande att kunna
jobba med sin hobby. Och nu när vi
börjar tjäna pengar på det har lus-
ten att läsa vidare avtagit, erkan-
ner Niklas.
- Men det ar klart att jag siktar
på att bli färdig så småningom.
Goda rad inte dyra
Det tog dock flera år innan Niklas
och Peter fick någon avkastning på
sina arbetade timmar och satsade
pengar. Och det ar kanske ytterli-
gare en orsak till att inga fler ännu
så länge börjat göra liknande film-
ningsarbete på andra landsarkiv,
tror Niklas.
- Vi skulle annars gärna stalla
upp med goda råd och idéer till
dem som vill göra samma sak som
vi på andra håll, fyller Peter i.
Arbetet med avfotograferingen
verkar som sagt löpa väldigt smi-
digt for dem båda. Men de erkän-
ner att de har gjort sina lärospån
på vägen. Och en del material har
de tvingats fotografera om.
- Det var framför allt i början då
vi hade en mindre avancerad
kamera som skärpan ibland inte
blev vad den måste vara. Och det
händer naturligtvis att vi bladdrar
förbi ett uppslag då och då.
Händer det, och kunderna upp-
märksammar dem på felen, så fil-
mar de om och skickar en ny CD
med den rattade volymen.
- Det ser vi som självklar service
gentemot kunderna. De fungerar
lite som vårt korrektur, kan man
saga.
Det ar dags att avrunda samta-
let, och som den Mac-användare
jag ar kommer frågan naturligtvis
upp. Går det att använda materia-
let aven på Mac?
- Javisst, eftersom vi använder
Excel till indexeringen och bilder-
na går att ta fram i vilket bildbe-
handlingsprogram som helst så ar
det inga problem, försäkrar både
Peter och Niklas.
Så synd då, att jag inte har
någon slakt inom Lunds landsar-
kivs område. Så vitt jag vet, ar
kanske bast att lagga till. e++
Fotnot: Ordet "serendipity" ar engel-
ska och betyder enligt Oxford English
Dictionary "att göra lyckliga och ovän-
tade upptäckter.
Adressen till DigiArkivs hernsida, dar
du kan läsa om vad som finns att köpa
och vad det kostar, ar www.digiarkiv.se
Att vara kyrkvärd - ett förtroendefullt uppdrag
Att vara kyrkvard - eller kyrko- allt ansvar for kyrkans egendom.
varjare som den ursprungliga I praktiken skötte de alla uppgif-
titeln löd - har alltid varit ett ter som idag utfors av kyrkoråd,
ansvarsfullt uppdrag. Kanske kyrkokassa, kyrkvaktmästare,
mer ansvarsfullt an vad dagens kyrkogårdsföreståndare, bos-
kyrkobesökare inser. tadsvardar och kyrkvärdar.
I en liten artikel i Alir-Anor nr sockenstämman var anda till
112004, utgiven av Forskarföre- 1862 högsta beslutande organ.
ningen ALir i Söderhamn, berat- Under 1600-talet minskades
tar Sigvard Bodin i Norrala om kyrkvärdarnas uppgifter men
tjänsten. Till sin hjalp har han forst 1817 tillkom kyrkoråden
b1.a. tagit artikeln "Kyrkvärdens och inte förrän 1862 delades den
historia" av Kerstin Syde, som kyrkliga och kommunala admi-
finns att läsa i sin helhet på nistrationen upp. Numera galler
Internet (www.lodde bygdensfor- ju en ny kyrkoordning sedan år
samling.se/kyrkovard.html). 2000.
Kyrkvardsorganisationen Artikeln omfattar utöver den
växte fram under 1200-talet i historiska bakgrunden också
takt med kyrkans utbredning i korta personuppgifter om många
landet. De två kyrkvärdarna av de kyrkvärdar som verkat i
hade tillsammans med prästen Norrala från 1567 till våra dagar.
Slakthistoriskt Forum 5/ 04