Osqledaren #4

TRE ÅR TILL? 

Processen för rektorsvalet är i full gång, och i sommar vet vi om 

Peter Gudmundson får leda KTH i tre år till. Men vad gör egentligen 

rektor? Osqledaren har följt med under en helt vanlig dag. 

sid 16–21 

OSQLEDAREN #4 2012/2013 

DESSUTOM: FRÅGA FYSIKERN-BONANZA JÓN GNARR SPEXIGT BLANDAREN 150 ÅR BAR-HYFS 

HUR JÄMSTÄLLT ÄR KTH? GAME OF THRONES-PEPP KALENDER PULSKLOCKETEST OL GÖR: SU/DSV

Scholarships for 

projects and internships abroad 

Field Studies in a developing 

country (MFS/FS) 

KTH students have the opportunity to gain a twomonth 

scholarship in order to undertake field studies 

in developing countries. The field studies should 

result in a report on Bachelor’s or Master’s level. Both 

Swedish and international students are welcome to 

apply. In 2012, approximately 50 KTH students took 

the chance to get this valuable experience. 

Deadlines: 15 February, 15 April and 15 November. 

www.kth.se/student/utlandsstudier 

Erasmus Placement in Europe 

KTH can offer Erasmus placement scholarships to 

help finance internships or degree projects at a 

company or an organization in an EU/EEA/acceding 

country (not your home country). The scholarship 

covers a period from 3–12 months and all nationalities 

are welcome to apply. This is a good opportunity 

to get experience from working life as well as from 

a foreign country! 

Applications can be submitted throughout the year, 

as long as there are scholarships left. 


T2 

UPPDRAG: FÅ IGÅNG SVERIGES STÖRSTA VÄG. 

Här kryper Sara och 

förbättrar samhällets 

resursutnyttjande. 

En olycka har stoppat trafiken på Essingeleden. 

Vägen som normalt klarar 160 000 fordon per dygn är avstängd. 

Din utmaning: få igång trafiken och laga bron så fort som möjligt. 

I våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andra energi- energi- 

källor till el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till att samhällets 

resurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi i svenska hushåll och 

företag. Det kan vi tacka våra driftteknikers erfarenhet och skarpa 

sinnen för. 

Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk? 

Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb. 

Your energy shapes the future. 

BBDO EHRENSTRÅHLE

ledAre 

Kårobligatoriet avskaffades 

för snart tre år sedan. 

Tänk vad tiden går fort. Hursomhelst 

– sedan dess har THS 

gått igenom något av en personlighetsförändring. 

Man har haft en otroligt mycket 

större anledning att inte bara skapa ett 

större mervärde för sina medlemmar, utan 

också att kommunicera vad man gör bättre. 

Bland annat har man anställt en arvoderad 

kommunikationschef på heltid, och THS 

har tvingats fundera över hur man faktiskt 

uppfattas av gemene student – huruvida 

ens kommunikation är bra eller anus. Det 

här – mer självdistans och självreflektion – 

är såklart bra. 

Samtidigt har under den här tiden 

även Osqledarens roll skiftat fokus. När du 

själv får välja om du ska vara kårmedlem 

eller ej, och det är THS som har ansvaret 

att visa att man gör bra saker, minskar 

vikten i att Osqledaren har en slags Janne 

Josefssonsk attityd av granskningsuppdraget. 

Att fokus skiftat blev än mer 

officiellt när kårfullmäktige förra året 

beslutade att Osq ledarens chefredaktör 

ska sitta med i THS ledningsgrupp, vilket 

medför att man inte bara ska arbetsledas, 

utan även väljas av den styrelse (men inte 

samma ledamöter) man ska granska. Det 

kan lämna en småkonstig, ideologiskt betingad, 

bismak – men viktigt att komma 

medverKAnde i deTTA nummer 

FOTO: Sara Edin 

Att grAnskA är 

Att bry sig 

ihåg i fallet är att det här är ett beslut taget 

av kårfullmäktige, alltså i ågon mån 

medlemmarna. Det har dessutom fört med 

sig många fördelar; kanske främst att det 

finns en väldig styrka i att komma närmare 

den centrala verksamheten, och att man 

får en väldigt bra insyn i hur tongångarna 

som lett fram till besluten varit. 

Men tillbaka till granskningen. Den 

består av att vi helt enkelt rapporterar om 

det kåren och KTH gör – vilka beslut organisationerna 

tar i alla, eller i den mån vi har 

resurser till det, instanser. Gör en bra saker 

blir det bra PR, gör en dåliga saker blir det 

dålig dito. Det viktiga i det här är att reflektera 

över anledningen till att vi gör detta 

– och det är att vi bryr oss. Vi är måna om 

att den organisation vi vurmar för gör bra 

saker och upprätthåller sitt syfte. 

Slutligen vill jag åter trycka på det 

jag tycker är viktigast av allt med Osqledaren 

– att det är din tidning. Vill du skriva en 

krönika om något du tycker verkar skevt? 

En artikel? Rapportera från evenemang? 

Och nå ut till alla studenter 

på KTH? Eller 

bara tipsa oss om 

något vi borde skriva 

om? Hör av dig. Det 

vore fint. 

Axel Hammarbäck 

Chefredaktör 12/13 

Chefredaktör och ansvarig utgivare 

Axel Hammarbäck 

Grafisk form och layout 

Axel Hammarbäck, Nadan Gergeo 

Tryck 

Edita Västra Aros 

Papper 

Inlaga, 90g Arctic matt 

Omslag, 250g Arctic matt 

Annons 

Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter, 

eller se osqledaren.se/annonsera 

Kontakt 

08/070 790 98 70 

osqledaren@ths.kth.se 

@osqledaren 

/osqledaren 

@osqledaren 

Kontakta redaktionen 

[förnamn.efternamn]@osqledaren.se 

Postadress 

Osqledaren 

Tekniska Högskolans Studentkår 

100 44 Stockholm 

Om Osqledaren 

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans 

Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fem gånger 

per år med en upplaga på ca. 15 000 exemplar och 

är helt annonsfinansierad. 

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka 

och granska verksamheten inom THS och KTH. 

I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, 

att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt. 

Omslag 

Sara Edin 

Bidrag 

Vill du bidra till tidningen? 

Maila osqledaren@ths.kth.se 

Redaktionen förbehåller 

sig rätten att korta i eller 

refusera insänt material. 

OL#5 kommer runt 6 maj, 

och manusstopp är 20 april. 

Från vänster: Caroline Arkenson, Elisabeth 

Ingvar, Hugi Ásgeirsson, Katja 

Rantala, Gabriella Sanchez Karlsson, 

Karl Bolmgren, Ingrid Kjellström, Nadan 

Gergeo, Martin Barksten, Niclas Ericsson, 

Philip Wessman, Sarah Freilich, Sara 

Edin, Stephen Kirk, och Kyriaki Sarampasina. 

Dessutom: Elham Kalhori, Shayan Effati, 

Carl Wilhelm Hagander, Per-Viktor 

Bryn tesson, Sara Blomqvist, Emilia Wallin, 

Rob in Norström, Denise Fuglesang, 

Göran Manneberg. 

AAA bLi bäst vid bAren 

AAA Känns det ibland som att du är 

osynlig när du står framför baren, 

oavsett hur mycket du viftar ditt Visa 

Electron-kort? Var lugn – Vi har alla 

tipsen. 

5. 

INNEHÅLL OL#4 

31. 

23. 

28. AA. 46. AA. 

fusk på kth AAA AAA Jón gnArr 

I Sverige ökar fusken 

på 

AAA 

universitetsnivå – 

främst på distansutbildningar. 

Men hur är det 

på KTH? Vad räknas som 

fusk, och vad händer den 

som blir påkommen med 

att fuska? 

16. 

AAA Jón Gnarr är den Osannolike 

Borgmästaren. Med 

sitt parti «Bästa Partiet» 

kom han in i Reykjaviks parlament, 

och blev borgmästare 

för staden. Osqledaren 

har pratat med honom 

över en raspig telefonlina. 

bLött vårtecken AAA 

Ett A solklart Atecken på att A 

våren är här är att det är dags 

för Squvalp. Föreningen har 

en lång och anrik historia bakom 

sig, men vi har frågat 

oss – var det bättre förr? 

AAA hur JämstäLLt är kth? 

150 år Av 

AAA 

bLudder 

AAA Få saker skriker så 

mycket ‘KTH’ som 

Blandaren. I 150 år 

har redaktioner bluddrat 

fram humortidningen 

– men det är 

nya tider, och idag 

AAA Gustav Amberg, vicerektor, skryter gärna om att det idag finns 

tolv procent kvinnliga professorer gentemot sju procent år 

2008. KTH har ambitioner, men är de höga nog? Vad gör THS? 

AAA 

kth sOm 

kämpar man med att 

gå runt, och den har 

långt ifrån samma 

starka ställning idag 

som igår. 

38. 

vArumärke i mAktens AAA 

AAA Tar kårföreningar sig 

kOrridOrer 

för stora friheter när 

de använder «KTH» 

som prefix i sina namn? 

Hur är det med loggor 

som anspelar på KTH:s 

«krans»? Vi har snackat 

med kommunikatör Åsa 

Ankarcrona för att veta 

mer. 

AAA Rektor Peter Gudmundson 

och hans crew har precis flyttat 

in i nya lokaler på Brinellvägen 8. 

Men vad gör han hela dagarna? 

Vi har följt med honom en helt 

vanlig dag för att få lite mer inblick 

i vad en gör som rektor. 

FOTO: Scui3aSTEvEO/Flickr 

12.

tiLL Att börJA med... 

598 

598 möss har forskare i Japan 

lyckats klona från en 

enda. Möjliga tillämpningar är 

massproduktion av värdefull 

boskap, eller – om OL får välja – 

att man skapar fler sådana här: 

http://bit.ly/faintgoat 

[ källa: Dagens Nyheter ] 

26åriga 

Emma Olofsson 

är årets vinnare 

i FFLA, Future 

Female Leadership Awards; 

KTH:s pris för årets mest framstående 

kvinnliga teknolog. 

Emma går femte året på Industriell 

Ekonomi, och är även projektledare 

för Project Destination. 

239 

avgiftsskyldiga utländska studenter 

har KTH idag. Detta kan 

jämföras med förra året, då siffran 

var 67 stycken. Siffrorna kommer 

från Universitetskanslersämbetets 

årliga analys. 

[ källa: http://bit.ly/ukambetet ] 

twitterfrågAn 

@Osqledaren: 

Om du fick välja en ny 

rektor för KTH – vem 

som helst – vem skulle 

du välja, och varför? 

15 april är sista dagen att söka 

KTH:s program till hösten. 

Bara gör’t. 

9500000 

arbetstimmar, eller 5000 

heltidstjänster, motsvarar 

svenska ingenjörers 

övertidsarbete – enligt en enkät från Sveriges Ingenjörer. 

[ källa: Sveriges Ingenjörer ] 

3,5 50– 

60% 

av all statistik är på hittad. 

[ källa: Elisabeth Ingvar ] 

40 

krabbor av arten Mictyris 

guinotae har forskare använt 

för att driva en enkel 

dator, genom att utnyttja 

krabbornas naturliga svärmarbeteende 

för att skapa 

AND-, OR- och NOTgrindar. 

Försöket skedde 

för ca ett år sedan, men vi 

tyckte det var coolt ändå. 

Enligt forskarna skadades 

inga krabbor under «crabputer»-försöket. 

[ källa: http://bit.ly/crabputer ] 

snelhAm @snelham 

Laila Abdallah, utredare i utbildnings- & forskningsfrågor, 

särskild inr mot innovationsprocesser 

mellan näringsliv och akademi. 

Olle GynTher zillén @ollegz 

Dag Hammarskjöld, jag har alltid fascinerats 

av FN som organisation och tror att KTH kan 

lära mycket därifrån (liksom FN av KTH) 

lisen KnAfwe @knafwe 

KTH needs new principal? 

pic.twitter.com/gUMyDqdHeP 

100 

månader, ungefär, blev Justin 

Bieber’s hamster Pac innan 

den gick bort. Flera sto- nanometer stora är de magnetiska 

ra medier rapporterade om nanodroppar forskare från KTH 

bortgången, och det tåls att och Göteborgs universitet lyckats 

fundera på om man även kan påvisa i praktiken. Detta är första 

dödförklara omdömesförmå- gången detta skett, och genomgan 

hos mången nöjesredakbrottet kan få tillämpningar i motörer 

i världen. 

biltelefoni och trådlösa nätverk. 

[ källa: http://bit.ly/nanomag ] 

150 

år har Blandaren funnits. Det gör den 

till Sveriges äldsta humortidning, och 

dessutom äldre än Dagens Nyheter. 

Läs mer om den på sid. 38. 

2000000 

kr är prissumman för Ingemar Croon Award, och 2013 års pris går 

till Mercene Labs AB, med Fredrik Carlborg från MST (Mikro- och 

nanosystem) på KTH som en av grundarna. 

[ källa: http://bit.ly/mercene ] 

sTePhen @brittiskt 

Den absolut mest lämpade till posten oberoende 

av faktorer såsom etnicitet, kön och favoritband. 

Förutom om denne lyssnar på Nickelback. 

rOGer sAndhOlm @dotRoger 

yes we can Mr Obama, se hur amerikanskt 

tänk skulle funka på KTH eller kungen = 

roligt! #:) 

Q. Arne vAlén @quarnevalen 

Det är väl ett självklart... val? 

Fusk 

drabbar 

alla 

//Ths uTBildninG 

Allt du vill vetA om fusk – 

men Aldrig vågAt frågA 

Hej igen! Okej, så de flesta 

på KTH behöver aldrig lära 

sig vad som händer om man 

blir anklagad för fusk – som 

tur är – men så här i tentatider tänkte 

vi att det kunde vara intressant att läsa 

lite om hur den processen faktiskt ser 

ut och hur man undviker att hamna i en 

sån situation. 

Först och främst, vad räknas som 

fusk? En viktig sak att veta är att det inte 

är så att KTH lite godtyckligt bestämmer 

vad som är fusk – utan det finns bestämt 

i lagar och praxis som alla högskolor i 

Sverige lyder. Fusk på högskolor brukar 

vidare delas upp i fyra underkategorier, 

och på KTH var förra året «Otillåtet samarbete» 

– när studenter samarbetat 

på till exempel en inlämningsuppgift 

där samarbete inte är tillåtet eller inte 

redovisat samarbete när det skett – det 

absolut vanligaste, med femton anmälda 

ärenden. Detta följdes av «Plagiat 

och fabrikation» med fjorton ärenden, 

följt av «Fusklappar och andra otillåtna 

hjälpmedel» med tolv anmälningar, och 

slutligen «Förfalskning av dokument» 

– med ett enda ärende. Av dessa 41 disciplinärenden 

ledde 19 fall till avstängning 

och 3 till varningar. 

Av tiotusentals studenter är det 

alltså varje år inte särskilt många som 

blir anmälda. Men om nu läraren gör 

bedömnningen att du försökt vilseleda 

henom? Jo, då är det lärarens plikt att 

anmäla det till rektor, varpå en utredning 

genomförs – där alla inblande kommer 

till tals och all bevisning sammanställs 

av en av KTH:s jurister. Utifrån det 

materialet är det sedan upp till rektor 

att bestämma om ärendet är allvarligt 

nog att lämnas över till disciplinnämnden, 

om det räcker med en varning eller 

om ingen påföljd är befogad. Om disciplinnämnden 

kopplas in kommer det 

hållas ett hörande dit alla berörda parter 

blir kallade. 

Det är viktigt att komma ihåg att 

under hela processen så kan du fortsätta 

delta i undervisning och examination; 

eventuell avstängning börjar från det 

att disciplinnämnden beslutat om den – 

inte tidigare. 

Så vad kan du göra då, om du inte känner 

för att behöva bli mer bekant med 

den här processen? Jo, några enkla saker 

du kan tänka på är: 

Dubbelkolla alltid din referenslista 

– det är sjukt trist att trilla dit för att 

du missat att lägga med sista sidan. 

Tänk på att du potentiellt är ansvarig 

för plagiering som en gruppkamrat 

gjort om ni lämnar in 

arbetet i bådas namn – så ta 

en extra koll innan ni lämnar 

in så att du är trygg i att 

det är ert arbete och inte någon annans. 

När du ska skriva en tenta, dubbelkolla 

så att din mobil är avstängd och inte i 

närheten av din skrivplats. 

Du kanske inte har reflekterat över 

hur allvarligt det är, men att skriva 

någon som närvarande när den inte är 

det kan ta dig hela vägen till disciplinnämnden. 

4 OSQLEDAREN #4 

//pEr–vikTOr brynTESSOn, Sara OSQLEDAREN blOmqviST Och #4 Emilia 

5 

wallin 

illustration: karl bolmgren 

Jag har plagierat 

den här skylten. 

5 

OrdlisTA 

Fusk – kort för det som i högskoleförordningen 

(10 kap.) definieras som «med otillåtna hjälpmedel 

eller på annat sätt försöker vilseleda vid 

prov eller när en studieprestation annars ska 

bedömas». 

Disciplinärende – en anmälan om fusk, störande 

av undervisning eller trakasserier så som 

högskoleförordningen (10 kap.) definierat dem. 

Disciplinnämnden – juridisk instans som 

beslutar om påföljder för disciplinärenden och 

består av två studeranderepresentanter, en lärarrepresentant, 

en «lagfaren ledamot» och rektor 

som är ordförande. 

5

1 OL PÅ CAMPUS 2 

TisdAG 

OnsdAG 

TOrsdAG 

fredAG 

pubbAr på cAmpus 

Kistan, IN Konsulatet, F 

Gråttan, CL+W 

META, Data Hardox, Bergs 

META, Media 

Idyllien, I oaSen, S 

Kistan, IN Mequa, IsT 

T–Centralen, Flyg Smörjis, M 

Björns, IsH Draget, K 

Mequa, IsT Bar Nymble 

[3] 

Kistan, IN 

1) Veckopubar på torsdagar, förutom efter löning då det är fredagspub. 

2) Varannan vecka torsdag/fredag. 

3) Fredag efter löning har Kistan öppet, utöver tisdagar och torsdagar. 

[1] 

[2] 

What’s up? 

Håll koll på vad som händer på KTH! Anordnar ni evenemang 

man inte bara får missa? Då borde det såklart stå 

med i Osqledarens kalender! Maila osqledaren@ths.kth.se. 

Osqledaren reserverar sig för eventuella fel i kalendern. 

färgkOdning 

fesT 

sPex/TeATer 

närinGsliv/mässA 

viKTiGT Om Ths/KTh 

övriGT 

fOrtsätt med idrOttAndet! 

Kemisektionens idrottsnämnd hälsar att man kan komma och idrotta med 

dem vid behov. Det är löpning som utgår ifrån Draget varje måndag kl. 

17:15, idrott på GIH varje onsdag kl. 18, och torsdagar är det växelvis yoga 

och utefys. Kontaktuppgifter är IN@K.KTH.SE om man vill veta mer. GIHaktivititeterna 

(fotboll, innebandy, basket, m.m.) har självkostnadspris på 

20 kr per gång eller 100 kr/termin för THS-medlemmar, och det dubbla för 

icke-medlemmar. 

Apr 

m 

t 

o 

t 

f 

l 

s 

m 

t 

o 

t 

f 

l 

s 

m 

t 

o 

t 

f 

l 

s 

m 

t 

o 

t 

f 

l 

s 

m 

t 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

29 

30 

1–19 – ArmAdA GruPPledArreKryTerinG 

1–19 april är ansökningarna öppna för samtliga gruppledare 

i Armada. Pass på! 

[ http://www.armada.nu/ ] 

5 – TedxsöderTälje 

KTH:are och andra drivna själar anordnar lokalt TED-event 

på temat Kreativitet. På talarlistan finns b la Alexander Bard, 

Elisabeth Thand Ringqvist, VD för Företagarna, och Evelina 

Whalqvist, Kreativitetsforskare. Anmälan och mer info på [ 

http://www.tedxsodertalje.se/ ] 

5 – öPPeT hus sTudieväGledninG KTh 

Träffa de centrala studievägledarna utan att beställa tid. 

[ http://bit.ly/dropinsyo ] 

6 – KluBB nymBle 

10 – PresenTATiOnsPuB sQuvAlP 

Pub i Nymble där de medverkande bidragen i Squvalp presenteras. 

[ http://www.squvalp.se/ ] 

10,11 – KårsTyrelsemöTe 

Kårstyrelsemöten 10 och 11 april där THS ledningsgrupp 

13/14 väljs. Tid: Kl. 18:00, i Nymble – lokal ej bestämd vid 

denna tidnings pressläggning. Öppet för THS-medlemmar. 

10 – lunChKOnserT 

Tre kusiner från Transsylvanien – Kinga Práda, klassisk 

flöjtist, Emese Jánky, filmmusikcellist och Zsolt Jánky, rocktrummis 

– bjuder på en «gränsöverskridande konsert med en 

härlig blanding av stilar». Fett som få, tycker Osqledaren. kl. 

12:10 i Sing-Sing. [ http://bit.ly/lunchkonsert ] 

11–13 – Berzelii 

Tredagarsfestival arrangerad av KK (Kemis klubbmästeri) 

och TLC (Kemis trivselorgan). Detta innebär tre gasquer, 

och tre dagar med lekar. För mer info: håll ögonen öppna 

på [ http://kongligkemi.se ] 

13 – ehrmAGerd erxerl 

Vårens skönaste exöl! Anmälan och information på 

[ http://www.exöl.se/ ] 

15 – isPexeT Premiär 

Industriell Ekonomi har premiär för sitt spex. Mer info och 

ytterligare föreställningsdatum finns på deras hemsida. 

[ http://www.ispexet.se/ ] 

18 – KrexeT Premiär 

Krexet V, «Moderna tider - eller mänskliga huvudrättigheter» 

har premiär. Övriga föreställningsdatum är 19, 20 och 21 april. 

[ http://www.krexet.se/ ] 

20 – Ths COCKTAilPArTy 

THS Cocktailparty för sektions- och kåraktiva. 

27 – KluBB nymBle 

29 – vAlBOrGsPuBrundA 

Pubrunda mellan Södertörn, KTH Kista, SU, Sophiahemmet, 

GIH, Vallhallavägen och MF. Priset för 

festligheterna är 80 kr – då ingår entre och bussar 

mellan pubbarna. 

[ https://www.facebook.com/Valborgspubrundan ] 

mAJ 

o 

t 

f 

l 

s 

m 

t 

o 

t 

f 

l 

s 

m 

t 

o 

t 

f 

l 

s 

m 

t 

o 

t 

f 

l 

s 

m 

t 

o 

t 

f 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

29 

30 

31 

3 – flaskhäphvsturnering KemiseKTiOnen 

Kemisektionen anordnar häphvsturnering i Draget! För 

mer info, maila ordf@k.kth.se 

5, 6, 7 – KårsPexeT OmsTArTer 

Omstarter för Kårspexets föreställning «På gränsen – Eller 

vikten av att pricksäkert signalera sin mening». 5 

maj: Bjupp. 6 maj: Gamla spexare. 7 maj: KTH-anställda. 

[ http://www.karspexet.se/ ] 

6, 7, 8 – Ol#5 

Sista Osqledaren för läsåret kommer till din dörr, 

likt en kär gammal vän. Vad vill du läsa om? Maila 

osqledaren@ths.kth.se 

6–10 – PrOjeCT desTinATiOn: COnneCT weeK 

Connect Week med Project Destination. Intressanta 

lunchföreläsningar och personliga kvällsevent med 

syfte att skapa kontakter mellan studenter och 

företag och fokusera på internationella möjligheter, i 

Sverige och utomlands! För program och anmälan se 

[ http://www.projectdestination.se/ ] 

11 – sQuvAlP 

Årets Squvalp blir av den 11 maj, traditionsenligt i 

Rålis! Kom och bygg, eller bara se på spektaklet. 

[ http://www.squvalp.se/ ] 

18 – eurOvisiOn sOnG COnTesT 

Eurovision Song Contest visas på storbild och med ljud 

som gör Robin Stjernbergs «YOOU-OU-OUU-OUU-OOU- 

OU-ÖÖUH»-wailande rättvisa. Väl mötta! 

20–25 – TenTAPeriOd 4 

29/5–5/6 – OmTenTAPeriOd 

Sista rycket. Sedan får ni ha en bra sommar, baskemig,

KröniKA 

vilse i bostadsrättsdjungeln? 

Robin Norström läser femte året på Samhälls byggnad, 

sitter med i THS och SSSB:s styrelse samt arbetar med 

fastighetsvärdering på NAI Svefa. För OL:s räkning 

skriver han krönikor om bostadsfrågor. 

Att bo i en studentlägenhet 

är inget permanent och har 

du pluggat på KTH är sannolikheten 

hög att du kommer 

köpa en bostadsrätt i Stockholm strax 

efter dina studier. Det är en situation 

som oftast ger upphov till mer ångest än 

en tentaperiod. 

Jag kommer nu att ge tips och ägna 

mig åt lite raljerande. Texten som följer 

kan tas med en nypa salt och mina tips är 

ganska långt ifrån de tips som kommer 

ifrån finansministrar och myndigheter. 

Vi kan börja med frågan om vi har en 

bostadsbubbla och om du kommer förlora 

massor med pengar när den spricker. 

Här är mitt svar: nej, vi har inte en bubbla 

som kan spricka, vilket främst beror 

på en obefintlig spekulation i lägenheter 

och ett för litet utbud i relation till efterfrågan. 

Det ackumulerade underskottet 

av lägenheter i Stockholms län de senaste 

fyra åren är ca 40 000. Jag hävdar 

inte att en prisnedgång inte kan ske men 

jag hävdar att den inte lär vara speciellt 

drastisk. Vi kanske ser en nedgång på10 

till 20 procent, för att sedan se stigande 

priser igen. Detta är dock bara positivt 

för dig; du är ung och har en utbildning. 

Går marknaden ner så är det dags 

att köpa en större lägenhet helt enkelt. 

Dessutom slipper du vid en nedgång 

betala skatt på eventuell fiktiv vinst på 

din förra lägenhet. 

8 OsQLEDaREN #2 

9 

När det är dags att hitta en lägenhet 

finns det egentligen bara en viktig 

faktor och det är att den känns som 

ett hem. Kan nämnas att du inte skall 

överanalysera saker och ting. Hur viktig 

är ekonomin i föreningen till exempel? 

Faktiskt helt irrelevant då ca fem 

procent (egen kvalificerad gissning) av 

de potentiella köparna kan analysera 

en årsredovisning. Det viktiga är en låg 

månadsavgift och att föreningen inte 

börjar braka ihop under tiden du bor i lägenheten. 

Jag brukar alltid rekommendera 

personer som köper en lägenhet att 

den förutom hemtrevligheten skall innehålla 

en faktor som får den att står ut. 

Gärna en faktor som har hämtats från 

Hemnets mest populära sökningar. Exempelvis 

terrass, kakelugn eller 4 meter 

i takhöjd. Det finns ofta en person som 

bara skall ha något och betalar vad som 

helst för denna funktion eller sak. Nyckeln 

till framgång här är att dels inte vara 

denna person och dels köpa en lägenhet 

där en sådan person inte blev exponerad 

för sin sak och sedan sälja lägenheten till 

en sådan person. 

Och när det är dags att lägga bud så 

blåser man snabbt bort ett helt studielån 

under fem minuter i telefon? Ja det kan 

man göra, dock har införandet av acceptpriser 

kylt ner budgivningsprocessen 

något. Jag brukar rekommendera 

att man ger förslag istället för bud till 

mäklaren och säljaren. Ett förslag är ett 

bud på en nivå där du kan tänka dig att 

mötas men är inte något som mäklaren 

kan skriva ner som bud. Därmed kan 

inte andra potentiella köpare informeras 

om vad det psykologiskt viktiga andrahandsvärdet 

ligger på. 

En sista viktig detalj för de 

flesta i införskaffandet av lägenhet 

är ett bostadslån, det 

är dags att sälja din själ (eller 

kanske en närståendes själ?) till banken. 

Här har jag egentligen bara två tips. Det 

ena är att gnälla till dig en rabatt jämfört 

med listade räntan. En indikation 

kan vara att ca 0,5 procent rabatt kan 

vara gnällbart, väldigt individuellt dock. 

Det andra är att ge fan i att amortera. 

Bestäm dig istället för vad du tycker vore 

ett lämpligt månatligt belopp att amortera 

och stoppa in pengarna på något 

fasträntekonto eller liknande. Amortera 

kan du göra när du köpt ett hus och 

planerar att stanna där resten av livet. 

På en nedåtgående marknad är pengar 

på kontot det enda som räknas och är 

dina pengar för en insats bundna i ett 

lån kopplat till en lägenhet så lär det bli 

en mer komplicerad och mindre lönsam 

process att byta boende. 

rObin nOrSTröm 

FOTO: AXEL HAMMARBÄCK 

Sandberg 

Nybrogatan 9, Stockholm 

08-679 90 20, www.examensring.com 

mån - fred 10-18, lörd 10-15 

SPÅRVÄGENS FK OCH SSIF HÄLSAR DIG VARMT VÄLKOMMEN TILL 

STUDENT-SM I LÖPNING DEN 23 MAJ 

- 10 KM RUNT DJURGÅRDSBRUNNSVIKEN I SAMBAND MED MILSPÅRET! 

Missa inte årets löparfest i en härlig försommarmiljö på Djurgården! 

Tävla både individuellt och om att bli Sveriges bästa kårförening med ert 

sammanlagda resultat. Student-SM avgörs i 10 km loppets Studentklass. 

Lopp och klasser: 

5 km - Motion, 10 km - Motion, Tävling och Student 

Anmäl dig senast den 28 april för att få lägsta pris! 

För mer information och anmälan, besök: 

www.milsparet.se eller www.ssif.su.se 

Vid frågor, kontakta: 

SSIF 08-15 10 75, 

SPÅRVÄGENS FK 08-664 05 65 

eller info@milsparet.se 

23/5 2013 

Start vid Sjöhistoriska museet 

kl.18.30 (5 km) & kl.19.00 (10 km) 

ALLA ANMÄLDA 

FÅR EN 

FUNKTIONSTRÖJA! 

ANMÄL DIG PÅ www.milsparet.se!

Professor Göran Manne berg 

är universitetslektor i fysik på 

KTH. Två gånger har han blivit 

utsedd till årets lärare. För OL 

svarar Göran på dina frågor om 

stort och smått. 


illustration: karl bolmgren 

FOTO: Sara Edin 

FRÅGA: En fråga till 

fysikern (med brasklapp 

för att detta kanske inte 

är fysik): Varför är det 

viktigt att ha mycket vatten när 

man kokar pasta? På alla pasta-paket 

står det att man ska ha si och så 

många liter vatten för att det ska bli 

bra. Ofta ska det vara extremt mycket 

vatten för varje spaghetti-strå. 

Jag kan inte förstå hur mängden 

vatten påverkar smaken, så länge 

pastan täcks av vatten. Tacksam för 

svar. 

/Peter 

SVAR: Att förstå fysiken och kemin 

bakom matlagningstricks som varit 

kända i århundraden är ju högsta 

mode just nu. Béarnaise är tydligen en 

utmaning därvidlag. 

Vad gäller pasta är det ju så att en hel 

del stärkelse löses i vattnet under kokningen. 

Vattnet blir alltså ett utspätt 

stärkelseklister. När man häller bort 

vattnet stannar en del av detta vatten 

kvar och bidrar till att göra pastan klistrig. 

Ju mer vatten ju mindre klistrig 

och ju mindre behov av smör eller olja 

för att dämpa klistrigheten. Den gamla 

metoden att göra stuvade makaroner 

bygger ju på att man kokar i relativt 

sparsamt med mjölk som långsamt 

tjocknat till stuvning (eller klister, beroende 

på hur man ser det kulinariska 

värdet i denna rätt). 

Mer vatten ger alltså inte bättre smak 

per se, utan bara mindre klister. 

/Göran 

FRÅGA: Bäste fysiker! Jag har en minnesregel 

för olika våglänger på ljus och dess 

energier. Rött ljus är bakljuset på fordon 

för att inte störa synen, alltså lite energi. 

Gult ljus används fram för att man ska 

se bättre, alltså mer energi i gult ljus än i 

rött. Och blått ljus används i sirener för 

att fånga uppmärksamheten, alltså högst 

energi i det synliga spektrat. Men som 

min käre sambo påpekade för att slå hål 

på min smarta regel; blått ljus används i 

hytten i t.ex. lastbilar och bakom kulisserna 

på teatern för att inte störa synen. 

Vi undrar nu hur syn och ljusspektra 

förhåller sig till varandra. 

/TN 

SVAR: Det är ju som du säger så att 

energin per foton är lägst för rött och 

högst för blått i den synliga delen av spektrum. 

Detta har dock egentligen ingenting 

med synintrycket av en färg att göra. 

Vi har ju tre receptortyper för dagsljusseende 

i ögat; Röd, grön och blå. Dessa 

överlappar i spektral känslighet och i stor 

utsträckning är det överlappen som gör 

att vi upplever färger och nyanser. Rött är 

den starkaste signalfärgen och används 

därför i ex. stoppsignaler som ju verkligen 

är viktiga att se. Varför rött är signalfärg 

kan man spekulera över. Möjligen ska vi bli 

rädda för blod, och detta är ju en av de få 

rent röda objekten i en stenåldersmänniskas 

liv. Detta inses av många, exempelvis 

reklammakare som gärna lägger in färgen 

rött, som ju dessutom, ur deras synpunkt, 

har en romantisk association. Detta lakar 

ur vår respekt för den röda färgen och det 

är en av anledningarna till att man i Europa 

bytt till blått för utryck ningsfordon. 

Lysande blått är ovanligt i naturen. (Vilka 

naturliga blå ljuskällor kan du räkna upp?) 

En helt annan sak är hur mörkerseendet 

reagerar på olika färger. Mörkerseendet 

(alltså det vi använder i rejält mörka situationer, 

som skogsvandring utan ljuskälla 

på natten) reagerar inte alls på rött ljus 

och störs därför inte ut av måttliga röda 

källor. Blått är inte alls lika bra, så upplys 

gärna eventuellt bekanta lastbilschaffisar 

om detta. 

/Göran 

FRÅGA: En månad har 30–31 dagar eftersom 

det är antalet dagar det tar för 

månen att åka runt jorden. Men februari 

har bara 28 dagar. Går månen snabbare 

runt jorden då eller varför har denna 

månad färre dagar än övriga? 

Jag har förstått att jorden snurrar ett 

varv på ett dygn kring sin egen axel – på 

så sätt får vi natt och dag. Det är varmast 

kring ekvatorn eftersom den är närmare 

solen. Men när jorden snurrat ett halvt 

varv borde den del som tidigare var nära 

solen nu istället längst ifrån och därför 

borde det bli jättekallt där istället. Hur 

hänger det ihop egentligen? 

/Anonym 

SVAR: Jordens avstånd till solen har 

ingenting med årstiderna att göra. 

När solen är som närmast är det vinter på 

norra halvklotet och sommar på det södra, 

och tvärtom. Avståndsskillnaderna till solen 

från Arktis jämfört med från ekvatorn 

är helt försumbara. Årstiderna avgörs av 

hur länge solen är uppe per dag och i vilken 

vinkel, dvs hur utspridd solenergin blir när 

den träffar jordytan. 

En sak till: Det tar inte 30–31 dagar för 

månen ett varv runt jorden utan drygt 28. 

Att de flesta månaderna har 30–31 dagatr 

har bara historiska skäl. Att just februari 

blev vanlottad med 28 dagar beror på 

att den var sist i det romerska året. Först 

började man med en blandning av kejsare 

och gudomligheter (Mars, Juni, Juli (-us 

Ceasar) Augustus. När dessa tog slut blev 

det räkneord i stället sept = 7, okt = 8, nov 

= 9, dec = 10, som ordningstal på månader 

alltså. Sedan Janus med två ansikten för 

Januari, avslutas med Februus som är en 

etruskisk gud. Mångfald var ordet. 

Veckodagarna är mycket mer intressanta 

ut svensk nationalchauvinistisk synpunkt. 

Engelska har ju nästan rakt av våra gudar 

exempelvis. Onsdag = Odens dag = Wethen’s 

day = Wednesday, Tisdag = Tuesday 

= Tyrs dag, Thursday… Det är bara 

Lögaredagen, lördag som avslöjar våra 

hygienvanor på den tiden. Någon gång ska 

man ju tvätta händerna också. 

/Göran 

bakgrundsfoto: fermilab visual image services 

FRÅGA: Om man har oändligt många, 

oändligt små element. Blir det varmt då? 

/Anonym 

SVAR: Det beror på en massa saker, 

och frågan känns som en drömfråga för en 

teoretiker. 

Om det är oändligt många, oändligt små 

element som vardera levererar en energi 

proportionell mot sin volym, och som 

finns i en avgränsad del av universum och 

kan stråla ut i resten av universum, så blir 

det varmt men inte oändligt varmt. Om 

de fyller ut hela universum och är ändligt 

många per volymsenhet och tillför ändlig 

energi så blir det oändligt varmt. Man kan 

permutera dessa villkor i det oändliga. Är 

det någon som sagt något om detta vid 

genomgång av Dirichlet-kärnor? 

För en tillämpad fysiker som jag känns 

ju frågan om strömförsörjning, kablage, 

material som tål oändliga temperaturer 

osv som en ganska begränsande faktor för 

tillämpligheten... 

/Göran 

OLTV – Hur lång tid tar det att peta på solen? 

[ http://bit.ly/petapasolen ] 

har du En Fråga Till mannEbErg? 

maila Till oSqLEDArEN@THS.KTH.SE! 

FlEr FrågOr Och Svar FinnS på OSqlEdarEn.SE

“det var en berusad man 

som inte tyckte om min 

humor. så jag frågade: 

‘Har du sett mitt material?’, 

varpå mannen svarade 

‘Jag har sett allt 

och du är skräp. Du 

är tråkig.’ då sa jag till 

honom att jag träffade 

honom för tre minuter sedan, 

men att han ändå är 

den tråkigaste människa 

jag stött på. Och då kom 

smällen.” 

pressfoto: eddi 

gnArr 

PUNkArE, koMIkEr – oCH rEykjAvIkS borgMäStArE 

Sverige har vi inte 

haft en borgmästare 

sen 1971 – förutom 

Linköping som inofficiellt 

har har sin 

egen borgmästare, 

vil ken egentligen är 

ordförande för deras 

kommunfullmäktige. 

Utomlands är det dock 

ganska vanligt. Jag kan 

ändå bara på rak arm 

komma på tre borgmästare: 

Michael Bloomberg, 

Rudy Giuliani och 

Jón Gnarr. En av dem 

är borgmästare för New 

York, en av dem har 

varit, men vem är den 

tredje? Att borgmästare 

inte är kända 

utanför sitt område kan vara förståeligt, 

men Jón har ändå skapat ett stort rykte 

om sig själv av en och annan anledning. 

Han har sedan valet 2010 varit borgmästare 

för Reykjavik, Islands småstadsaktiga 

huvudstad, och fick kontroversiellt 

nog en majoritetsröst med sitt parti 

Besti flokkurinn, eller på svenska Bästa 

partiet. 

Jón Gnarr, 46, kom inte upp från 

tomma intet, men att vara politiker är 

nog det sista folk skulle tro att han är, 

med hans minst sagt varierande CV. 

Hans karriär har hoppat mellan shower: 

radioshower, TV-shower och standupshower. 

Vid ett tillfälle var han även 

bassist i ett punkband. Enligt honom 

själv är han en ateist, anarkist och komiker, 

men ändå ställde han upp i valet 

till kommunfullmäktige. Under valtiden 


OSQLEDAREN #4 

//inTervju 

TexT//shAyAn effATi 

illlusTrATiOn//KArl BOlmGren 

gjordes det en dokumentär om hans liv, 

det nystartade partiet och resan till jobbet. 

«Bästa partiet» startade han som en 

satir, men det blev redan tidigt en succé. 

Hans vallöften är bland att ett Disneyland 

i Reykjavik, gratis handdukar åt 

alla som badar i badhus och en isbjörn 

till stadens zoo. Filmen visade att han 

på möten var så uttråkad att han lämnade 

byggnaden, och på radiointervjuer 

pratade han om hur han skulle vinna 

valet genom att vara öppen med sin korruption 

till skillnad från andra politiker. 

Medan jag kollar på dokumentären inser 

jag att Jón Gnarr är så karismatisk att 

han kan få en dokumentär att bli till en 

komedi bara genom att medverka i den. 

Därför bestämde jag mig att snacka med 

honom. Någon vecka senare väntade 

de mitt samtal borta på Reykjavik-kontoret. 

13

Under 90-talet startade 

Jón ett radioprogram tillsammans 

med komikern Sigurjón 

Kjartansson, där de kallade 

sig själva för Tvíhöfði, «Tvåhövding». 

Det var där Jóns karriär tog fart på riktigt, 

vilket han själv berättar på sin isländskt 

präglade engelska. 

– Showen var en okonventionell komedishow, 

och vi blev väldigt populära. 

Men det fanns en man med mentalproblem 

som hela tiden ansökte om jobb på 

radiostationen för att vara med i vår 

show. Så han började stalka mig och 

väntade alltid utanför och frågade «Får 

jag vara med nu då?» Jag viftade alltid 

bort honom, men en dag så fick han nog 

och tog tag i en slägga från en byggarbetsplats 

precis utanför. Han började 

jaga mig med denna så jag sprang för 

mitt liv. Jag sprang genom gatorna och 

sprang in i en bokaffär. Men eftersom 

man blivit populär för att vara rolig 

så trodde folk att det var ett av mina 

skämt och att jag bara skojade runt. Så 

jag gömde mig i bokaffären och ringde 

polisen från min mobil. 

Medan vågen med amerikanska 

storfilmer blir större och större för varje 

år verkar Island värna om sin egna kultur. 

Vi i Sverige är uppväxta med att 

biografer består till 90 % av amerikanska 

storslagna filmer, som tar flera år att 


sätta ihop och som har en budget i klass 

med Kiribatis BNP. Och här är den populäraste 

av alla filmer en film om en kille 

som gör om sig själv till en blå alien och 

bekämpar mänskligheten. Island är lite 

annorlunda. Det märktes år 2009, när 

“vädret har blivit 

mycket bättre sen 

den globala uppvärmningenbörjade 

verka” 

filmen Bjarnfreðarson, med Jón Gnarr i 

huvudrollen, släpptes. Den blev i Island 

mer populär än alienfilmen och har tydligen 

setts av över en femtedel av hela 

befolkningen. Och man kan nog säga att 

det var då, på toppen av Jóns mediakarriär, 

som denna komiker bestämde 

sig för att starta Bästa partiet och ansöka 

om ett kontorsjobb. 

– Jag blev attackerad en annan gång, 

när jag jobbade som komiker. Det var 

en lite berusad man som inte tyckte 

om min humor. Så jag frågade: «Har 

du sett mitt material?», varpå mannen 

svarade «Jag har sett allt och du är 

skräp. Du är tråkig.» Och då sa jag till 

«SLägg-iNciDeNTeN» 

honom att jag träffade honom för tre 

minuter sen men han är ändå den tråkigaste 

människa jag stött på. Och då kom 

smällen. 

Det hade ryktats att han 

kunde svenska innan vårt 

samtal. Den är dock tydligen 

så rostig att han föredrar att 

prata med sin knackiga engelska. Han 

berättar att han lärde sig svenska när 

han flyttade till Sverige 1989 för att 

hitta ett jobb. Arbetslösheten var hög 

på Island vid den tiden så han flyttade 

hit vid 24 års ålder och jobbade åt Volvo 

på en fabrik. Det gick knappt ett år innan 

det blev en kris i Sverige och han 

blev tillsammans med många andra varslad, 

och bosatte sig hos sina släktingar i 

Hudiksvall istället. 

Krisen han pratar om var den stora 

finanskrisen i Sverige som pågick mellan 

1990 och 1994. Undertecknad var inte 

ens född när krisen startade men han 

pratar om den som om det vore förra 

året. I mina tankar undrar jag om Jón 

vet hur gammal personen han pratar 

med är. Men istället vill jag hellre veta 

varför vi i Sverige inte fick behålla denna 

man. 

– Jag ville bli svensk. Man skulle kunna 

säga att jag är förälskad i Sverige. Jag 

ville ansöka om medborgarskap, men 

min fru ville tillbaka till Island. Ändå 

har jag sen dess följt vad som händer i 

Sverige och jag har försökt hålla mig aktiv 

med min svenska. 

Ju mer han pratar om Sverige, desto 

mer låter det på honom som om han 

ångrade sig. Som om han 

innerst inne har någon 

längtan till det avlånga 

landet. I det läget undrar 

jag varför han i så fall är 

kvar på Island. Men han 

trivs kvar där, på ön med 

en mindre befolkning än 

Göteborg. 

– Vädret har blivit 

mycket bättre sen den 

globala uppvärmningen 

började verka, säger han 

och skrattar sitt ikoniska, 

värmande skratt. 

– Jag gillar att besöka Sverige och att 

få höra svenska. Min svenska var väldigt 

bra, men när man inte pratar ett språk 

på väldigt länge så glömmer man lätt 

bort det. Jag besökte en affär i Sverige 

för tio år sen, och så fort man börjar prata 

på knackig svenska så går svenskarna 

över till att prata engelska med en. 

Det han säger är faktiskt 

sant. Varför gör vi så? Medan 

jag hör Jón prata om sitt liv 

undrar jag lite för mig själv 

vad han tycker om oss teknologstudenter. 

Som barn hade Jón en svårare uppväxt 

än vad man skulle kunna tro om 

en borgmästare. Han har sedan barnsben 

haft koncentrationssvårigheter och 

har blivit diagnostiserad med ADHD. 

I tidig ålder hade han även dyslexi, och 

blev tidigt feldiagnostiserad med utvecklingsstörning 

vilket gjorde att han 

fick psykiatrivård. I slutändan tog han 

aldrig någon studentexamen, men det 

hindrar inte hans kärlek till utbildningen. 

– Utbildning är samhällets ryggrad. 

Jag försöker hela tiden uppmuntra folk 

att utbilda sig och värna om denna utbildning. 

Vi lever i ett informationssam- 

hälle nu och vi har så lätt tillgång till information. 

Om ni i Stockholm upptäcker 

något banbrytande så behöver inte Australien 

vänta ett halvår för att posten 

med information ska komma, utan de 

kan få det direkt. 

Jóns bravader efter att ha blivit 

vald är fler än tidigare, och jag får en 

känsla av att när han nu inte tar ut sin 

humor på jobbet så får han mer tid att ta 

ut den på fritiden. Han har hittills klätt 

ut sig till drag queen på Prideparaden, 

badat i simbassäng med sin kostym och 

svarat på frågor på webbplatsen Reddit - 

bara för att nämna ett fåtal. Den första 

dagen som borgmästare utlyste han som 

God dag-dagen; en årlig dag där alla ska 

vara extra trevliga mot varandra och 

säga det enkla orden «God dag». 

När jag frågar Jón om det 

är något han vill tillägga till 

de svenska läsarna så byter 

han från sin engelska till den 

gnutta svenska han minns. 

pressfoto: eddi 

//inTervju 

– Heja Sverige! Portionssnus var tjejsnus 

när jag bodde i Sverige. Riktiga 

män använde lössnus, men nu är det 

bara portion överallt. Men jag är ändå 

glad att ni fortsätter kämpa för rätten 

till snus. 

Jag blir förvånad över hur bra hans 

svenska egentligen är, varpå han skrattar. 

Jóns skratt är raspigt, högljutt och 

unikt. Det är smittsamt även via telefon 

och dyker ofta upp när man minst anar 

det. Med hans bakgrund kan jag lätt 

förstå varför han är så omtyckt som han 

är, och jag insåg plötsligt grejen med 

hans persolighet under tiden jag pratade 

med honom. Övergången mellan de jobb 

han har haft visar att man inte behöver 

vara ståuppkomiker för att få folk att 

vara glada. Folket valde inte honom för 

att få budgetförslag, retorik och proper 

klädsel. Reykjaviks invånare har snarare 

tröttnat på kostymnissar, som enligt befolkningens 

egen erfarenhet har förstört 

Islands ekonomi i och med finanskrisen 

för några år sen. Jón är istället den skrattande 

farbrorn, som trots sitt måttliga 

kändisskap ändå befinner sig med 

båda fötterna nere på jorden och med 

ansiktet ute på Reykjaviks gator. Disneylandet 

har inte dykt upp än, men jag 

tror knappast att invånarna någonsin 

förväntade sig det.

vAd gÖr egentligen 

Peter 

gudmundson 

om dAgArnA? 

PEtEr gUdMUNdSoN vALdES tILL rEktor 2007, MEd MANdAt 

tILL 11 NovEMbEr 2013. NU När MANdAtEt SNArt gÅr Ut kANdIdErAr 

HAN för yttErLIgArE trE År. oSqLEdArEN HAr föLjt 

HoNoM UNdEr EN dAg för Att SvArA PÅ frÅgorNA: vEM är 

PEtEr gUdMUNdSoN, oCH vAd gör HAN oM dAgArNA? 

TexT//huGi ÁsGeirssOn 

fOTO//sArA edin 

//reKTOr för en dAG 



17

07:50 

reKTOr PeTer GudmundsOn Anländer efTer 

sPOrTlOveT Till jOBBeT för en ny ArBeTsveCKA. 

I 

de nya luftiga lokalerna på Brinellvägen 8 träffar 

vi rektor Peter Gudmundson på måndag morgon. Osqledaren 

ska följa honom i sitt arbete hela dagen, och 

förmiddagens schema är fullspäckat med avstämmningsmöten 

med prorektor, dekanus och vicerektorer. Arbetsdagen 

börjar redan klockan 07.50, men var bor rektorn och 

hur tar han sig till jobbet? 

– Jag bor i Vaxholm och åker buss varje dag. 

Vilken buss ska man åka för att få dricka sitt morgonkaffe 

med rektorn? 

– Buss 670, säger Peter Gudmundson och skrattar. Den går 

från Vaxholm och stannar på Östra station, så det är perfekt, 

förklarar han. 

08:00 

möTe med PrOreKTOr evA mAlmsTröm jOnssOn, 

med AnsvAr för uTBildninGens rOll i sAmhälleT. 

Innan vi hinner prata mer om morgonbestyren kommer 

fakultetens dekanus Sophia Hober in på kontoret, och det är 

dags för morgonens nästa möte. 

Veckovis avstämning med rektorsgruppen. Från vänster: 

Peter gudmundson, Björn Birgisson och Anders Lundgren. 

möTe med sOPhiA hOBer, fAKulTeTens deKAnus med 

AnsvAr för KvAliTeT i fOrsKninG OCh uTBildninG. 

Korta avstämningsmöten avlöser varandra, och 

några drar ut på tiden. Medan mötet med Sophia Hober pågår 

möter vi vicerektor Björn Birgisson. Snart kommer rektorn ut 

från sitt kontor och vi frågar vilka ärenden som brukar tas upp 

på hans och Björns möten. 

– Vi diskuterar olika forskningsprojekt. Hur ska KTH jobba 

mot EU för att kunna hämta hem mer forskningsmedel? Sen 

har Björn ansvar för fem tvärvetenskapliga forskningsplattformar 

som skär över KTH. 

möTe med Björn BirGissOn, viCereKTOr med 

AnsvAr för fOrsKninG. 

08:35 

09:18 

Även mötet med Björn Birgisson tar längre än beräknat, 

och när de är klara har det blivit dags för rektorsgruppen att 

ha sin veckovisa avstämning. Gruppen består av KTH:s administrativa 

ledning, ett antal vicerektorer och THS ordförande. 

Idag ska de bland annat prata de nya pengar som regeringen 

öronmärkt till SciLifeLab – ett samarbetsprojekt mellan KTH, 

Karolinska Institutet och Stockholm Universitet. Osqledaren 

får återkomma lagom till lunch, men på vägen ut möter vi en 

munter kårordförande – Denise Fuglesang är på väg till mötet. 

När mötet är slut är det dags för lunch på Nymble. 

Vi tar trapporna ner från sjätte våningen i den 

pampiga byggnad som förut hyste Röda Korsets 

Sjukhus men som nu inkvarterar KTH:s administration 

och ledning. Det är mindre än en månad sedan rektorns 

kontor flyttades hit, och Peter Gudmundson har ännu 

inte riktigt vant sig. 

– Det finns många trappor, jag har inte riktigt lärt mig huset 

ännu. 

På väg till Nymble börjar vi diskutera studietiden. Många 

vet att Peter Gudmundson är hockeyintresserad – han spelade 

för AIK i elitserien under studietiden på KTH – men fanns det 

någon tid för annat sektionsengagemang? 

– Nej, jag var ju med på fester, det var jag. Sen var jag med i 

spexet på fysik. 

Jaha, Fysikalen då alltså? 

– Nej, det var nollespexet under mottagningen. 

Vad gjorde du? 

– Jag spelade Newton, och Christer Fuglesang var Galileo. 

lunCh i resTAurAnG nymBle 

Vad tycker du om kårrestaurangen? 

– Jag tycker den är jättebra! Ibland går jag på Syster O Bror, 

men jag tycker det är bättre här faktiskt. 

Vi tar våra brickor och sätter oss vid ett bord i matsalen. 

Samtalet går in på hur rollen som rektor har sett ut. Är det 

någon aspekt som Peter Gudmundson inte var beredd på när 

han tog jobbet? 

– Innan man tar ett sånt här jobb kan man egentligen inte 

vara beredd på allt vad det innebär, vilka olika områden och 

verksamheter som finns. Det är väldigt stort och brett. Det 

roligaste är ju att träffa dem i utbildning och forskningen. Forskare, 

lärare och studenter. 

Har du funderat på vad du skulle vilja göra när du är färdig 

som rektor? 

– Nej, det är lite oklart. Jag har ingen direkt plan. Men jag 

kan ju gå tillbaka till professuren. 

Peter Gudmundson var professor i hållfasthetslära innan 

han antog sig rektorsembetet. 

är intresset för ämnet lika stort som tidigare? 

– Absolut. Det svåra är ju att man tappar kontakten med forskningen. 

Undervisa skulle jag säkert kunna göra omgående, 

men i forskning gäller det att vara med. Det skulle ta några år 

att komma tillbaka in i den världen. 

Vissa rektorer har förärats stipendier och stiftelser – till exempel 

Janne Carlssons stipendium för akademiskt ledarskap. 




12:02 

19

08:35. Möte med Sophia Hober, fakultetens dekanus 

med ansvar för kvalitet i forskning och utbildning. 

Om du själv fick ett stipendium, vad skulle det ges för? 

– Ja, det är en bra fråga!, säger Peter Gudmundson och skrattar, 

varpå han blir tyst och tänker en stund. 

– Nu får jag fundera... 

Finns det något du särskillt brinner för? 

– Internationella frågor tycker jag är väldigt viktiga, det 

kommer jag fortsätta jobba med. Sen har vi ju stora problem 

med jämställdhet, det är för få tjejer både bland studenter och 

lärare. 

Vi vänder diskussionen till att prata om Peter Gudmundson 

som privatperson. Jag har hört att han nyligen provat GIdieten 

och undrar om det stämmer. Han skrattar länge innan 

han svarar. 

– Ja, det stämmer. Diciplinen har blivit sämre men jag håller 

mig hyfsat, jag har ju gått ner tio–tolv kilo. 

Det är imponerande! Hur gjorde du? 

– Ja, jag försökte undvika kolhydrater. Sen tränar jag lite 

mer, ute och springer och sådär. 

Du är kabinettskammarherre vid hovet, vad innebär det? 

– Man blir inkallad för att hjälpa till vid vissa tillfällen till 

exempel vid statsbesök. Det finns fyra kammarherrar, och en 

av oss får vara värd för inkommande gäster. Värd är ju egentligen 

kungen, men när inte han är med är det vi. Jag har gjort 

ett sånt uppdrag när finska presidenten kom. Sen är man med 

när nya ambassadörer kommer till Sverige, för att välkomna 

dem. Men det är ytterst lite, statsbesök närvarar man bara vid 

en gång vartannat år och nya ambassadörer kommer ungefär 

två gånger per år. När Victoria gifte sig var kammarherrarna 

också med, men då var jag inte utnämnd ännu. 

Hur går utnämningen till? 

– Jag hade ingen aning om vad det var när jag fick frågan. 

De har någon slags diskussion runt att ta med människor från 

olika delar i samhället – akademien, näringslivet, militären 

och kulturen. Då fanns jag väl med på någon lista där. Men 

det är alltså kungen som beslutar och väljer vem som ska bli 

kammarherre. 

Peter gudmundson ställer 

sig i vintersolen och se ut 

över ktH i dess vinterskrud 

– den skola han vill leda i 

åtminstone tre år till. 

Hade du haft någon kontakt med kungen tidigare? 

– Ja, vi bjöd in honom hit för ett par år sedan på ett hemligt 

besök, vi ville inte göra något stort av det. Vi visade honom 

runt så han fick se hur KTH ser ut idag. 

Som kammarherre har man väldigt speciella kläder, och så 

bär man en stor nyckel. Varför då? 

– Nyckeln har man på ryggen. Den urgamla seden var ju att 

kabinettskammarherren hade tillgång till kungens kammare, 

och därav nyckeln. 

Men nyckeln går inte till kungens sovrum idag? 

– Nej, nej! (skrattar) Inte idag! 


AvsTämninGsmöTe Om fAKulTeTsuTveCKlinG OCh 

jämsTälldheT 

Peter Gudmundson tittar på klockan, och det är dags 

att gå tillbaka till kontoret för nästa möte. 

Det första mötet på schemat efter lunch har 

jämställdhet på agendan och rektorn ska träffa 

vicerektor för fakultetsförnyelse och jämställdhet 

Gustav Amberg och Charlotte Holgersson som forskar 

på organisation och ledarskap ur ett genusperspektiv. 

Det handlar bland annat om att ta långsiktigt ekonomiskt 

ansvar för jämställdhetsarbetet på KTH, och om hur en workshop 

i ämnet för ledningsgruppen kan komma att se ut. Under 

mötets gång verkar Peter Gudmundsons roll vara att lyssna på 

de tankar och visioner som finns och sedan försöka förankra 

dem i den struktur som redan finns. 

möTe Om BesluTs- OCh deleGATiOnsOrdninG med 

Anders lundGren 

möTe med universiTeTsKAnslersämBeTeT Om uTveCKlin- 

Gen Av lärOsäTenAs inTernA KvAliTeTsArBeTe 

På eftermiddagen följer två möten tätt inpå 

varandra, och vi träffar inte rektorn igen förrän 

klockan tre. Nu behöver han ägna sig åt pappersarbete 

och obesvarade email, men innan det är dags 

att ta avsked går vi upp till terrassen på högsta våningen för 

att ta några bilder. Peter Gudmundson ställer sig i vintersolen 

och se ut över KTH i dess vinterskrud – den skola han vill leda 

i åtminstone tre år till. 



12:30 

13:30 

14:00 

21

Bild: Storrep från Krexet IV 

//sPexiGT 

sPexig mångfAld 

Varje vårtermin för med sig många 

saker. Bland annat en vinter som stannar 

kvar för länge, tö och slask, bättre 

väder, slutspurten på läsåret, Melodifestivalen, 

blommor och annat fint. 

Fast, på universiteten och högskolorna 

så innebär det något särskilt. Årets 

spexföreställningar har sina premiärer. 

5 

Spexåret 2013 kickstartades 

ordentligt av Kårspexet, som den 

2 mars hade premiär för årets 

föreställning: «På Gränsen eller 

vikten av att pricksäkert signalera sin 

mening». Kårspexet är Stockholms äldsta 

spex med närmare 150 år av komedi 

och teater bakom sig. Spexet grundades 

av studenter på Tekniska institutet, 

idag känt som KTH, och hade sin första 

föreställning, «Rudolf eller Blodbadet 

på Sicilien» år 1867. En inte så blygsam 

siffra som visar på hur gammal spextraditionen 

är. Samtidigt vittnar det 

om det oerhörda engagemanget från 

studenterna som har hållit den vid liv. 

Trots upp- och nedgångar under åren så 

har traditionerna fortsatt att växa. Idag 

är Kårspexet bara ett av många spex på 

KTH, där de yngsta knappt har funnits i 

ett år. Så, hur kommer det sig att spexande 

är så uppskattat bland teknologerna? 

Vad är det som drar studenterna 

till denna ordvitsande, men ädla konstform? 

«Det är väl så att om man läser en 

högre utbildning, framförallt en teknisk, 

så får man ett behov av att uttrycka 

sig kreativt», är det första svar jag får 

av Sara Björk, PR-chef för Krexet, ett 

av spexen på Kemisektionen. Resten 

av Krexets chefsgrupp nickar instämmande. 

«Gemenskapen, alltså att det 

är väldigt kul att göra något annat än 

att bara plugga på teknisk högskola. 

Man har chansen att vara lite kreativ 

och sedan så få lite respons på det hela, 

vilket är väldigt utvecklande.» Krexet är 

Kemisektionens stora spex och står inför 

sin femte spexuppsättning i år. Deras 

vision har alltid varit att i stor mån 

kombinera teater och spex till det yttersta 

och de jobbar på sitt manus under 

närmare ett år. Vad man kan göra med 

sin spexgrupp har inga gränser menar 

de på, om det så innefattar att göra reklamartiklar 

till säljes eller hålla öppna 

pubar för att dra till sig publik. Man 

känner en viss stolthet inför sitt projekt 

och det är lätt att nästan lägga ner för 

mycket arbete och tid, nästan så pass att 

det blir en heltidssyssla. Vilket fall som 

märks det att arbetet är uppskattat och 

roligt att utföra, då många är veteraner 

och har deltagit i många spex sedan tidigare. 

Vissa krexare kommer till och med 

utifrån kemisektionen. Gemenskapen är 

det bindande ordet. Även om det är lätt 

att bli insnöad på sin egen föreställning 

så får man ut väldigt mycket av det 

mötet. Antingen som en inkörsport till 

nya vänner, eller bara för din egen del. 

Spex ger stort utrymme för att växa som 

människa, oberoende av storleken på 

ensemblen. 

Det är väldigt lätt att skapa ett spex. 

Riktlinjerna finns redan, det enda som 

saknas är folket, engagemanget och de 

dåliga ordvitsarna. «Ja men, två fulla 

personer under en valborgspubrunda 

som tänker, ‘Hörru, varför har inte Data 

något spex? Varför har Media inte något 

TexT & fOTO//PhiliP wessmAn 

spex? Ska vi göra ett spex?’». Så föddes 

METAspexet, om man skall tro Thomas 

Sjöholm, nuvarande producent för 

METAspexets andra uppsättning. Även 

Krexet startades i liknande banor, något 

som säkert många av KTH:s spex har 

gjort. Likt Krexet så håller Thomas och 

Viktor Leandersson (medproducent 

på METAspexet) med om att det är den 

kreativa delen med spexandet som är 

väldigt dragande. «Tar man exempelvis 

oss medianer, det är många som tycker 

att, ‘Ja, det är jättekul att fota!...’ men 

de får ju aldrig göra det i utbildningen. 

Men i METAspexet, där får de göra det!». 

Tonerna klingar lika även här, man får 

möjligheten att dela med sig av erfarenheter. 

Även om det så innefattar ledarskap 

eller tekniken inom de individuella 

grupperna. 

Så, vad säger detta om spexvärlden? 

Vad har den för plats inom universitetsvärlden 

som ska koncentrera sig på 

studierna och handla om din framtid? 

Studietiden handlar inte enbart om 

studierna, för du måste även överleva 

tiden där. Skolmiljön kan för många ofta 

vara svår. Intensiva kurser, mycket plugg 

och lite tid för att träffa och lära känna 

andra människor. Spexengagemang ger 

studenterna en bra plattform att få koppla 

bort från studierna, men fortfarande 

något som är nära skolan. En bra fritidsaktivitet 

som är bred på många sätt 

och du kopplar dig samman med många 

människor. Även om formatet har förändrats 

med tiden så är tanken fortfarande 

densamma. Bara som en bonus blir det 

ofta slutsålt under premiärkvällen. En 

god tradition som förgyller tiden på ditt 

lärosäte, ett spex och en ordvits i taget. 

Kanske är du en, liksom 

många andra studenter, som 

har gjort ett arbete och klistrat 

dit en ktH-logga på 

framsidan. För proffsighetens 

skull. men är det verkligen okej 

att göra så? Hur får egentligen 

loggan användas – och vem 

får använda ktH som prefix 

i sitt förenings namn? 

ol har snackat med Åsa 

Ankarcrona, kommunikationschef 

på ktH, för 

att reda ut vad du får och inte 

får göra med ktH:s varumärke. 

kth 

MÅStE 

skYddAs 

t 

TexT//KATjA rAnTAlA 

fOTO//sTePhen KirK 



23

Det är sen eftermiddag när 

jag och fotograf Stephen träffar 

Åsa Ankarcrona, kommunikationschef 

på KTH, för 

att prata om varumärket KTH. Vi möts 

upp i det nya administrationshuset och 

slår oss ner i «Akvariet» som de kallar 

det, ett kontorsrum med glasväggar 

mitt bland allas arbetsplatser. Man känner 

sig lite uttittad. Lokalerna är splitternya, 

knappt ens klara, de har bara 

suttit där sedan januari. Jag ber Åsa att 

berätta om KTH:s varumärke. 

– KTH har varumärkesregistrerat sitt 

namn och logotyp. Det har blivit viktigare 

för KTH att tydliggöra sitt varumärke 

eftersom vi har stora ambitioner 

internationellt. Och det är ju både kopplat 

till att vi måste ta betalt för studenter 

utanför Europa men också för att vi 

har ju ambitioner att stiga på rankningslistor 

och bli mer synliga. Det som man 

måste utgå ifrån är att en person utanför 

organisationen alltid kommer att koppla 

en förening som har prefixet «KTH» i 

sitt namn till KTH. Man kommer alltid 

att tro att det är KTH som arrangerar 

något, inte att det är studenterna som 

arrangerar själva. I sin juridiska bemärkelse 

kan det bli problem om studenter 

använder loggan eller namnet på ett 

felaktigt sätt. När man pratar om varumärke 

och en grafisk profil som ska följas 

måste man ta ansvar för vad som är 

rätt och lagligt, men vi kan ju inte heller 

säga att det finns en lång lista med sanktioner 

och att vite utgår om någon gör 

fel. Men uppstår det problem händer det 

att vi måste stå till svars för någonting 

som KTH inte har gjort. 

“det är när kårföreningar 

har 

prefixet ktH 

som det kan bli 

lite otydligt.” 

– Åsa Ankarcrona 

Händer det ofta? 

– Någonting som har varit väldigt populärt 

bland studenter är att man samlar 

ihop pengar för att man vill åka iväg på 

en resa eller göra något gemensamt. Ett 

sätt att finansiera det här kan vara att 

man arrangerar en aktivitet på KTH som 

man tar betalt för, till exempel att man 

bjuder in en representant från näringslivet 

som ska hålla föredrag. De tar en 

summa i inträde och i slutändan gör 

man det för att få till den här resan eller 

aktiviteten. Ibland kan det då landa hos 

rektor som ska stå till svars för varför vi 

tar betalt för aktiviteter som vi inte har 

rätt att ta betalt för som myndighet. Då 

kan det vara oklarheter för att studenter 

glatt klämt in en logotyp någonstans. 

Det har de inte rätt att göra, men här 

blir kopplingen svår för att man tycker 

att man går på KTH och därför har man 

rätt att använda namnet och loggan. 

Jag funderar på mig själv som student, 

det har ju faktiskt hänt att jag 

smällt in en logga på framsidan av ett 

och annat arbete. är det okej? 

– Det är väldigt ofta så att studenter 

använder logotypen i större utsträckning 

än vad man har rätt till. Det första 

tillfället som du som student har rätt 

till att använda logotypen det är när 

du skriver ditt examensarbete och inte 

på alla projekt som du tar fram. De tre 

avhandlingar vi har är när du tar fram 

ditt exjobb och skriver din uppsats, när 

du skriver din licentiatavhandling och 

doktorsavhandling. Då finns det riktlinjer 

för hur man ska göra det. 

Stephen knäpper några 

bilder och det ekar högt av kameran 

i det lilla rummet. Men 

Åsa verkar inte det minsta störd 

av det och svarar på min fråga om hur 

reglerna ser ut kring användandet av 

prefixet KTH i föreningsnamn. 

– Det är något som vi och kåren behöver 

diskutera för att komma fram till 

några riktlinjer. Det är när kårföreningar 

har prefixet KTH som det kan bli lite 

otydligt. Det finns ju till exempel KTH 

Seglarsällskap, KTH Hockey och nybildade 

KTH FC, fotbollsklubben. Då är 

frågan, hur ska man som utomstående 

förstå att KTH egentligen inte har något 

med det här att göra utan att det är 

kåren och studenternas föreningar som 

har det här namnet? Sedan är det ju det 

här att KTH säger i utvecklingsplanen 

att vi vill vara ett internationellt uni- 

versitet och internationella universitet 

har väldigt ofta en kultur av sport och 

idrott och föreningsliv som hör ihop 

med universitetet. Det här är något som 

väldigt många av våra internationella 

studenter frågar efter och vill att det 

ska finnas. Där är vi med på att det kan 

vara en fördel att en viss typ av föreningar 

och aktiviteter kan ha prefixet KTH 

men då måste man vara klar med var 

gränserna går. Det kan vara viktigt att 

vi är med som mecenat och stöd för en 

organisation, men vi ska inte stå överst 

på information som man skickar ut för 

sponsring. För då är det som att KTH går 

ut och frågar om något och inte föreningen. 

Man måste försöka hitta den här 

balansen, där det är tydligt med vad vi 

tar för roll i det hela. Vi tror också att det 

är viktigt att hitta någon form av kriterier 

när det är lämpligt med prefixet KTH. 

I en fotbollsklubb är det väl ganska tydligt 

för det spelas över hela världen, det 

är globalt, alla kan vara med, men var går 

gränsen? Vi har ju väldigt ambitiösa och 

duktiga hockey-killar. Men hockey är en 

smalare sport, det spelas inte över hela 

världen och man kan komma in på den 

här mångfaldsfrågen. Vi måste gemensamt 

hitta, tillsammans med kåren, vad 

som är rimligt. 

Vad tror du att föreningar med prefixet 

KTH kommer ha för skyldigheter 

mot er? 

– Man får inte använda namnet på ett 

felaktigt sätt, har man gett sig in i det 

här och tycker att prefixet KTH är viktigt 

för föreningen, då måste man också 

bolla allt med oss – gör vi rätt nu? Ser det 

ut på rätt sätt? Så att man inte hittar på 

en extra krok på loggan, vilket man inte 

får göra. Det jag kan se som en riktlinje 

är att om man har KTH som prefix då 

måste man som förening vara klar över 

hur man får använda logotypen, när 

och i vilket sammanhang det ska göras 

synligt. Som i en verksamhet där man 

har lagtröjor, hur ser regelverket ut över 

hur vårt namn och logga överhuvudtaget 

får återges? Men kanske också att vi 

kan hjälpa till, kanske att vi lägger ut på 

intranätet och på studentwebbens startsida 

om något event. Men det blir mer 

institutionaliserat på en gång. 

Det får mig att fundera över KTH 

Hockey, de har KTH i namnet och loggan 

på sina tröjor. De gick direkt till rektor 

och fick okej från honom. Jag frågar om 

de egentligen skulle kommit till henne 

först? Åsa ler och kommer med ett diplomatiskt 

svar. 

– Ja, man kan ju säga så här att kreativa 

studenter går alltid direkt till rektor 

och det ska de inte sluta med. Eftersom 

rektor har spelat hockey förstod de att 

han skulle vara väldigt positiv till det 

här. Och då kan det vara så att man får 

ett ok, det är rektors rätt att säga «så 

här vill jag ha det». Jag pratade lite med 

Anders Lundgren, vår förvaltningschef 

som också är involverad i det här. Ett 

sätt att börja sätta de här riktlinjerna är 

att ett krav för att man ska kunna heta 

KTH-någonting från nu och framåt är 

att man ska kunna spela i ordinarie nationella 

serier. Det är inte okej att bara 

//vArumärKessKydd 

vara ett Korpen-lag utan man måste spela 

i någon division i seriesystemet. Och 

det är lite samma sak med KTH Hockey, 

man måste tillhöra ett seriesystem. För 

det kanske också bidrar till synligheten 

och någonting att förhålla sig till. Jag 

kan inte svara på om det är en regel som 

kommer att hålla över tid, men det är 

det vi säger nu. 

Hur kommer det att bli för befintliga 

föreningar med KTH i namnet, kommer 

krav börja ställas på dem? Jag hör med 

Åsa om det. 

– Jag tror att det skulle vara till fördel 

för oss och för dem att fundera över vad 

det betyder för dem att heta något med 

KTH. Sedan får man också fundera över 

hur långt tillbaka i tiden man vill gå. 

För har det hetat KTH Seglar Sällskap 

sedan 60-talet kan det vara knepigt 

att bestämma att man inte får heta det 

längre, bara för att man hittat på nya riktlinjer. 

Det kan vara svårt att gå in och 

strypa någonting som har fungerat och 

funnits länge. 

Den ganska långa intervjun 

lider mot sitt slut 

och Stephen ber om att få ta 

några bilder till på Åsa. Jag 

funderar på det här med varumärken, 

namn och loggor. Det är inte så lätt som 

man kanske tror och några tydliga regler 

är inte lätta att få fram. Kanske blir det 

lite enklare för kårföreningarna i alla fall 

om riktlinjer tas fram. 



25

KröniKA 

5 

Den sista mars kommer 

tredje säsongen av Game of 

Thrones, och i alla fall jag 

är hypad. Om du inte känner 

det än, eller bara vill påminnas om 

varför serien är så otroligt bra, kommer 

här de fem bästa sakerna med Game of 

Thrones. 

1. deT du TrOr KOmmer händA, 

KOmmer inTe händA. 

Tyvärr alltså, det är inte så 

det fungerar. George R. R. Martin är 

oförutsägbar. Många fantasyförfattare 

skriver böcker som börjar med att 

trappa upp till det episka slutet, det är 

en lång raksträcka tills allt slutar med en 

smäll. R. R. Martins historia liknar mer 

en väg i alperna - du ser inte hur vägen 

går och det svänger hela tiden. 

2. AllA i GAme Of ThrOnes är dödliGA. 

Det finns inga odödliga hjältar som 

knappt kan gå ut ur huset utan att rädda 

damer i nöd, utan bara en massa högst 

dödliga människor. Trots att karaktärerna 

är bland de viktiga för historien kan 

de dö på de mest patetiska sätt. Ingen 

sitter säkert, alla kan dö i vilken sekund 


AnLedningAr Att vArA hYpAd 

inför gAme Of thrOnes 

9 

som helst. R. R. Martin visar tidigt i 

första säsongen att han inte drar sig för 

att avrätta karaktärer. Eddard Stark är 

idealisten och hjälten, den rättfärdige – 

hade det varit klassisk fantasy hade hade 

han blivit kung efter första säsongen och 

allt hade varit bra. Nu är det dock inte 

klassisk fantasy, utan istället blir Stark 

avrättad. 

3. KOmPlexiTeTen. 

Fantasy fastnar ofta i det svartavita 

tänkandet – det onda mot det goda. 

Tolkien är ett bra exempel på det – antingen 

är man god eller så är man ond i 

hans böcker. Det är en femårings syn 

på världen, en naiv och hoppfull generalisering 

av något långt mer komplext. 

Game of Thrones å andra sidan väljer att 

visa världen i sin fulla komplexitet. Det 

finns inga goda eller onda, det enda som 

skiljer dem åt är hur långt de är villiga 

att gå för att få igenom sin vilja. 

4. KArAKTärernA är djuPAre än 

mAn försT TrOr. 

Ta till exempel Cersei Lannister som 

i början av serien framstår som en rent 

ond människa. Allteftersom serien går 

vidare får man dock mer information 

om hennes tidigare liv, och hur det format 

henne som människa. Hon är inte 

en brutal galning, hon är mycket mer 

än det. Hon, precis som alla karaktärer, 

kommer att utvecklas allteftersom 

striderna om tronen blir blodigare och 

brutalare. 

5. There’s mOre ThAn meeTs The eye. 

Karaktärerna och deras föräldrar 

fanns innan seriens tideräkning startar. 

Vi har inte sett hur Robert Baratheon 

besegrade Aerys Targaryen i kriget som 

utspelade sig innan serien börjar, men 

det har skett och relationerna mellan 

karaktärerna är påverkade av det. Det 

finns mycket mer historia än det, och 

även om den inte alltid nämns rakt ut 

påverkar den händelseförloppet. När 

historien går framåt, får vi också se mer 

av vad som skett innan. 

Börjar du känna dig taggad? 

Kanske vill du se om de tidigare 

säsongerna för att påminnas 

om alla komplexiteter i historien? 

Kemisektionens klubbmästeri 

anordnar Game of Thrones maraton den 

andra april, se http://on.fb.me/Z8C5wn 

för mer information om eventet. 

marTin barkSTEn 

//KröniKA 

spel är arbetslivsförberedande 

9 

“Man is least himself when he talks 

in his own person. give him a mask, 

and he will tell you the truth.” - Oscar 

Wilde 

Att spela spel är att sätta 

på sig en mask, att bli en annan 

person. När man döljer 

sig bakom denna mask kan 

man vara ärlig mot sig själv, man kan 

vara den man egentligen är. Att i det 

tillståndet interagera med andra är mer 

sant. Du känner inte av konsekvenserna 

i lika stor utsträckning utan vågar vara 

dig själv. Att då aktivt tänka på vad du 

gör och varför, kan ge dig en ökad insikt 

i vem du är. Mer så än i verkligheten, just 

för att du är mer ärlig bakom masken 

som spel ger. 

Ett bra spel för just detta ändamål 

är World of Warcraft (eller WoW, kort), 

ett spel som tyvärr fått väldigt negativt 

anseende i vissa kretsar. I WoW finns det 

raider som i princip är utmaningar man 

försöker klara av i en större grupp om 

tio eller tjugofem spelare. På grund av 

svårigheten i dessa utmaningar kräver 

de oftast att man spelar ett flertal kvällar 

i veckan och i ett antal timmar åt 

gången, tillsammans med samma grupp 

människor. Tack vare detta skapas det 

en stark sammanhållning och gruppdynamik. 

TExT//marTin barkSTEn 

illuSTraTiOn//gabriElla SanchEz karlSSOn 

Grupperna som skapas liknar dem 

i arbetslivet; det är en liten grupp människor 

som tillsammans jobbar mot ett 

gemensamt mål där det krävs tämligen 

hög kompetens och individuellt ansvar. 

Gruppen kommer att stöta på motgångar 

och misslyckanden. Hur hanterar 

gruppen det, och hur hanterar du det? 

Om du studerar det som sker kan du 

se varför ni lyckades gå vidare efter en 

större motgång, eller varför ni inte klarade 

det. Chansen är hög att du 

senare i livet kommer jobba i en 

grupp, och stöta på motgångar. 

När det sker kommer du vara förbered, 

du har redan sett det ske och 

känner till fallgropparna och hur man 

ska undvika dem. 

Skillnaden mellan att spela ett 

spel som WoW och att jobba är att man 

kan börja spela innan man kommit ut 

i arbetslivet «på riktigt». Spel tillåter 

en miljö där inkomst och framtida 

arbetsmöjligheter inte står på spel. 

Men där man ändå kan få insikter 

och kunskaper som kommer att 

vara till nytta senare i livet. 

Tack vare att du «ödslade» 

alla de där timmarna 

under högstadiet kommer 

du vara en bättre 

gruppmedlem i arbetslivet.

ubrik 

“bara för att du har 

kommit fram till bardisken 

är det ingen 

garanti för att du snart 

ska få beställa. en bar 

är inte ett kösystem” 

– Carl Wilhelm Hagander 

Under de många år jag arbetat som bartender har jag 

ofta fått frågan: «Hur ska man göra för att få snabb 

service i en bar?» det leder till en grundläggande 

frågeställning som jag inte tänker ta upp just nu (vad 

är bra service?) men jag tänker besvara hur man ska göra för 

att snabbt få beställa. 

det finns hemliga knep. 

de går att lära sig. 

Jag presenterar: 

1. resPeKTerA BArTendern 

OCh BArTenderns ArBeTe 

Detta är en stor punkt, 

som egentligen är precis hela 

hemligheten. Respekterar du 

en bartender och kommer 

tillbaka till honom (eftersom jag utgår 

från mig själv är allt skrivet som att 

både gäster och bartendrar är män. Så 

är inte alltid fallet.) kommer bartendern 

komma ihåg dig positivt, och det gör det 

lättare för dig att få förtur nästa gång du 

beställer av honom. Det handlar alltså 

att bli ihågkommen positivt inför nästa 

beställning. 

Hur respekterar man en bartender? 

Ta hänsyn till tillfälle. Är du på en 

nattklubb och det är fullt med folk vid 

baren som vill beställa? Håll det enkelt. 

Är priset på ölen bland de lägsta i stan? 

Sannolikt även bartendrarnas motivation, 

inspiration och kunskapsnivåer. Är 

stället känt för sitt utbud av öl / cock- 

tails / whisky? Pröva med något sådant! 

Gå alltså inte in på en fullsmockad 

nattklubb och be om en Port Ellen (det 

är whisky. Som inte tillverkas längre. 

Försök inte ens.) från 1968. 

Lär dig något om bartenderns arbete. 

De flesta bartendrar älskar sprit (i 

någon form), och de älskar att dela med 

sig av sin kunskap (när det inte är fullt 

upp med att sälja). Genom att beställa 

«en god drink» (motsvarande «en stor 

stark» på bra ölställen, typ Akkurat eller 

Monks) säger du: 1. Jag bryr mig 

så lite om ditt arbete att jag inte ens 

orkar googla en drink (eller öl) som jag 

vill prova. 2. Jag vet så pass lite att jag 

inte kommer veta om det här är bra eller 

inte. Detta leder till att du sannolikt 

kommer få en svagare drink med mycket 

socker och citron (ser du de omärkta 

flaskorna i bartenderns speedrack? Den 

klara är inte vodka, vad bartendern än 

säger. Det är socker. Den gula är pressad 

citron). Den kommer vara syrlig och 

inte smaka alkohol. Du kommer få en 

sämre drink, och om bartendern kommer 

komma ihåg dig kommer det vara 

negativt. Om du försöker rätta bartendern 

genom att säga att det där inte var 

en hel 4:a eller 6:a kommer bartendern 

insistera. Är du jobbig kommer vakterna 

tro mer på bartendern än på dig. Om du 

tycker att drinken är dålig / fel / tråkig 

kommer bartendern hävda att det var 

vad du beställde. Insisterar du kommer 

vakterna tro mer på bartendern än på 

dig. I båda dessa fall kommer bartendern 

komma ihåg dig negativt. 

Det finns ett alternativ på det här. 

Om det INTE är fullt kan du beställa 

bartenderns bästa drink, något gott med 

«insert bassprit förutom vodka», eller be 

om en rekommendation (jag brukar gilla 

XX, YY, ZZ. Kan du ge mig något likartat 

/ annat). Är det fullt i baren och bartendern 

kämpar för att hinna med är det dåliga 

beställningar också. 



//BAr-hyfs 

bAr-vett 101 

TexT//CArl wilhelm hAGAnder 

fOTO//KyriAKi sArAmPAsinA 

29

2. BesTäll där BArTendern 

vill säljA 

Hur vet jag var det är? Iaktta 

bartendern ett tag. Finns 

det ett område där bartendern 

brukar arbeta? Finns det 

ett område där det görs fler beställningar? 

Ställ dig där. De flesta bartendrar 

har en del av baren där de vill sälja. De 

har ofta lagt dit barmattor, för att visa 

«här vill jag sälja». Ställ dig där (eller ställ 

dig i kö där). Där kommer det att gå fortast 

att komma fram till bardisken. Där 

kommer det även gå fortast när du är 

framme vid bardisken. Är det här hörnet 

av bardisken längst ut på sidan av baren 

ledigt? Det kanske finns en anledning 

till det. 

En bra bartender klarar av att täcka 

av en stor del av bardisken. En dålig 

bartender gör det inte. Det finns sämre 

bartenders, lev med det. Bara för att du 

har kommit fram till bardisken är ingen 

garanti för att du ska få beställa snart. 

En bar är inte ett kösystem. En bra bartender 

kan ta flera beställningar samtidigt, 

och det går inte i en kö. 

Låt oss vända på det: Det är antingen 

väldigt sent eller väldigt tidigt. Du kommer 

till en bardisk som är öppen, men 

tom på folk. Ställ dig där bartendern har 

sina mattor. Ställ dig inte längst bort på 

ena sidan. Är baren nästan tom? Ställ 

dig där bartendern har sina mattor. Ställ 

dig inte längst bort på andra sidan. Ropa 

för guds skull inte till bartendern «Jag 

kom före han som precis fick sin drink». 

Vilket för mig till min nästa punkt: 

3. försöK inTe få BArTenderns 

uPPmärKsAmheT 

Sök ögonkontakt, inte mer. 

Har du fått ögonkontakt, var beredd 

att beställa. Annars går bartendern 

vidare till nästa person. 

Luta dig inte över bardisken. Knäpp inte 

med fingrarna. Ropa inte på bartendern. 

Samtliga av dessa kommer mer ofta 

än inte leda till att bartendern väljer 

att ta någon ANNAN än dig, även om 

bartendern inte säger det till dig (jag 

har en del vänner och kollegor som systematiskt 

säger till folk som skriker på 

dem att de precis hamnar sist i kön. Då 

tar det de gör just då längre tid och alla 

får vänta längre. Tjafsar gästen kommer 

vakterna. Gissa vem vakterna tror på? 

«Är du för full?» är lika omöjlig att svara 

på som «har du ett dryckesproblem?». 

Antingen erkänner du eller så är du defensiv). 

Om du känner bartendern vid namn, 

ropa inte på honom. Är ni vänner så 

märker bartendern dig när du är vid 

baren. För en bra bartender har koll. 

Då kommer han direkt lägga in dig som 

nästa person på hans mentala lista över 

saker att göra. Känner bartendern inte 

dig blir det inte bättre av att du ropar 

bartenderns namn. 

Ropar du på en bartender (en del folk 

gör det med namn! Folk som verkligen 

borde veta bättre!) MEDAN bartendern 

gör något annat (typ ger service till en 

gäst) ska du vara förvånad om du får 

vara kvar på stället. Om du MOT FÖR- 

MODAN faktiskt får bartenderns uppmärksamhet 

var då åtminstone beredd 

med din betalning. Säg absolut inte 

något i stil med: «Fan vad länge sen det 

var vi sågs, vi borde prata mer, vad gör 

du nu för tiden?» (jag jobbar i bar.), «Jag 

tycker din kollega är snygg. Kan du presentera 

oss?» (nej, ragga på henne själv.), 

«Du jobbar bra. Fortsätt med det.» (jag 

försöker.), «Jag ville bara visa upp den 

här fina fågeln den här andra gästen 

precis vek av en sedel, som KAN FLAXA 

MED VINGARNA OM MAN DRAR DEN 

I SVANSEN!» (gå härifrån.). Än en gång: 

respektera bartenderns arbete. Bartendern 

arbetar mot ANDRA gäster just nu. 

4. funKAr inGeT Av de OvAnsTående? 

Eller har du helt enkelt inte 

lust att respektera bartendern, 

men vill fortfarande bli ihågkommen 

positivt? Dricksa. En 

bra bartender kommer ihåg folk som 

dricksar. Speciellt folk som dricksar mer 

än vanligt. En bartender kommer ge de 

som dricksar förtur i framtiden, i hopp 

om mer dricks senare. Money talks. 

5. BOnusTiPs: 

Om du är på ett ställe för att träffa din 

polare som står bakom baren, så kommer 

han sannolikt ge dig lite sämre service 

än alla andra gäster får. Eftersom 

han inte kopplar på hela sitt sälj-kör som 

han gör på andra gäster. Han kan låta dig 

gå före i kön, se till så att ditt glas inte 

blir tomt, och växla några ord när bartendern 

inte säljer eller städar. Var beredd 

på att det kan ta flera minuter mellan 

repliker i en konversation, eftersom 

bartendern tar hand om andra. Han har 

trots allt ett jobb att sköta. 

ÅLDEr: 24 

Gör: pLuGGAR EKONOMI på Su, 

VIcE KLuBBMäSTARE EMERITuS I 

NKM. 

BOr: VASASTAN 

DrIcKEr: pROHIBITION ERA 

//hur jämsTällT är KTh? 

JÄMSTÄLLDHET ÄR INGEN 

KVINNOFRÅGA 

november 2008: «ingenting händer», osqledaren publicerar ett inlägg om könsfördelningen 

på ktH. Av sveriges tolv största lärosäten är ktH då näst sist på listan över 

jämförelse i könsfördelning på högre anställningsformer. sedan dess har universitetet 

haft en vicerektor för jämställdhet. vilket jämställdhetsarbete finns på skolan idag? 

TexT//elhAm KAlhOri 

fOTO//niClAs eriCssOn 

ars 2013: Jag hör av mig till samtliga 

sektioner och frågar om hur jämställdhetsarbete 

bedrivs i vederbörande. Ett 

fåtal har jämlikhetsnämnder eller ansvariga 

som äger frågan, och endast en, 

Fysiksektionen, har en uttalad jämställdhetsnämnd. 

Ett vanligt svar blir emellertid 

att könsfördelningen i respektive 

sektion är så nära på 50/50, och att 

sektionen därmed inte känner behov av 

att lyfta jämställdhetsfrågan. Sektioner 

med större glapp i könsfördelning uteblir 

med svar. 

Siffror på andel kvinna och man får 

ofta illustrera jämställdhet. I fallet KTH 

är det talande. Här har det aldrig funnits 

en kvinnlig rektor, 10 av 10 skolchefer 

är män, 12 % av professorerna är kvinnor. 

Sedan 1944 har 206 hedersdoktorat 

delats ut, varav 17 gått till kvinnor. Av 

63 mottagare av KTH:s stora pris för 

uppmärksammande av vetenskapliga eller 

konstnärliga insatser för teknik (850 

000 SEK 2008), är 6 kvinnor. I Wikipedia-artikeln 

«KTH» är samtliga i listan 

över framstående alumner, 25 stycken, 

män. 



31

Sara Blomqvist, utbildningsbevakare på THS 

epresentationen må vara 

proportionerlig till urvalet, 

men vad hjälper det när 

urvalet tas fram starkt 

bundet till norm. Jag 

diskuterar saken på 

Twitter en eftermiddag 

och får, vid mening 

om att sökkommittéerna 

är för snäva, frågan: «vill du 

ha jämställdhet eller curling?». 

Visst är det ohållbart att 

endast mäta jämställdhet 

kvantitativt; ett liknande 

antal kvinnor och män i 

en organisation betyder 

inte att denna automatiskt 

är jämställd. Detta 

blir ofta ett motargument 

när universitetetsjäm- 

ställdhet ifrågasätts. Att sektionerna emellertid skakar 

av sig behovet av jämställdhetsarbete vid uppfattning 

om 50/50-läge, bekräftar att det råder konsensus om att 

kvantitet – i positiva utfall – duger som nulägesanalys. 

När frågan bedrivs i sammanhang av teknikbranschen 

sker dess presentation i andel kvinnor bland män; man 

talar om ledningsgrupper, bolagsstyrelser och chefsposter 

– makt positioner som föredöme för verkligheten 

utanför. 

December 2012: Jag får ett mail om evenemanget 

Future Female Leader Award, och 

karriäristen som är inbjuden att föreläsa är 

inte systemutvecklare eller konsult som de 

manliga representanterna brukar vara; hon är modeskapare. 

KTH: Jag vet en bra organisation som kan hitta 

kvinnlig kompetens i teknikbranschen. Den heter Rättviseförmedlingen. 

Googla det. 

Det är inte svårt att tänka på diversitet, mångfald, vid 

rekrytering idag. KTH har en vicerektor i jämställdhetsfrågor, 

en jämställdhetskommitté som utskott för samverkansgrupp 

som knyter samman fakulteten, facket 

och kåren i ämnet. En forskningsinstitution med namn 

Genus, organisation och ledning. En jämställdhetssamordnare. 

En sökkommitté som arbetar aktivt för att rekrytering 

ska ha mångfald i åtanke. Kompetenta kvinnor 

finns dessutom redan i fakulteten, och vid tillsättning av 

skolchefer finns 20–30 % kvinnliga prefekter i urvalet. 

Ändå blir resultatet enligt normen. 

På ett lärosäte med lång historia väger tradition 

tungt. Såväl i synsätt vid valberedning och rekrytering, 

som i den ton ett studentikost samhälle påbjuder. 

Sittningar avslutas med «som voro män av äkta halt och 

världens herrar lika», intressant är den tydliga skillnaden 

på könsfördelning hos de nyare programmen där utfallet 

är i princip 50 % av vardera kön. Liksom att fakulteten 

måste satsa på nya tillvägagångssätt till förmån för 

jämställdhet, står studenterna inför samma uppdrag. I 

kåren styrs ett nytt projekt av Sara Blomqvist, THS Chef 

för utbildningsinflytande. Hon, tillsammans med Linn 

Efsing och Emilia Wallin i THS styrelse samt ledningsgrupp, 

har satt igång ett jämställdhetsarbete inom THS. 

Att ansvaret hamnat på Sara beror främst på att hennes 

post i THS ledningsgrupp omfattar området. Vid överlämnandet 

från tidigare verksamhetsår kom uppmaningen 

om att det borde skrivas en policy för kårens arbete 

i jämställdhetsfrågan, däremot fanns detta inte med i 

THS verksamhets plan. Jag frågar om hur arbetet sett ut 

tidigare år, och varför det inte kommit igång förrän nu. 

– Mycket har att göra med att ledningsgrupp och styrelse 

byts ut varje år, ett nyuppstartat projekt tappas lätt 

bort och kontinuitet är svårt att nå. Visioner har funnits, 

för några år sedan fanns jämställdhetsrådet 

som sammankallade sektionernas 

ombud. Rådet är i dagsläget 

vilande. Tidigare låg ansvaret 

på posten Studiesocialt ansvarig, 

vilken har en ganska spretig funktion 

med varierande typer av ansvar. 

Personärenden som kan röra 

diskriminering och trakasserier 

internt i THS hanteras av postens 

innehavare tillsammans med KTH. 

Övrigt jämställdhetsarbete föll dock 

från posten med tiden. Fall av diskriminering 

och trakasserier i utbildningssammanhang 

hanteras av 

cheferna för utbildningsinflytande 

tillsammans med KTH. 

“nu skryter vi om att 

det finns 12 % kvinnliga 

professorer, gentemot 

7 % 2008” 

Genom det pågående 

jämställdhetsprojektet 

nås främst THS centrala 

organisation. Förhoppningsvis 

tillkommer även sektionerna, 

detta antas dock ske på längre 

sikt. Kårens jämställdhetsarbete har 

tidigare som nu tagits emot positivt, 

men ingen anstormning har funnits. 

De drivande har andra ansvarsområden 

i och med sina poster. Vid frågan 

om det skulle behövas en separat 

ansvarig för arbetet är svaret tveksamt; 

hur arbetet läggs upp beror på 

vad kårfullmäktige och sektionerna 

vill att THS ska fästa fokus vid. 

Kvar finns förväntan om att 

någon annan del av KTH ska utföra 

jobbet, så pass att detta har premierats 

med ett årligt pris utfärdat 

av rektorn till student som på något 

sätt drivit ett jämställdhetsarbete på 

universitetet. Jag får veta att THS 

utlyste tillfället under hösten, men 

att inga nomineringar kom in. 

Vilken del av KTH ska då bära 

frågan? «Rektorn», säger Gustav 

Amberg, vicerektor för fakultetsförnyelse 

och jämställdhet. Svaret 

kommer utan tvekan när jag frågar 

honom under en intervju. Min följdfråga 

blir om uppdraget uppfyllts. 

– Det tycker jag att han har gjort 

genom att utse mig. 

Medan rektor väljs av regeringen 

och prorektor av universitetsstyrelsen, 

utses vicerektorer av rektorn 

för specifika uppdrag hen finner centrala. 

Innan Gustav tillträdde 2008 

fanns inget liknande vicerektorsuppdrag. 

Vi talar om vad som hänt sedan 

dess. 

– Nu skryter vi om att det finns 

12 % kvinnliga professorer, gentemot 

7 % 2008. Tio år sedan var även 

könsfördelningen på lektorsnivå 

7 % kvinnor, idag ligger den på 20 %. 

I och med ett uppdrag till KTH från 

regeringen finns ett etappmål om att 

20 % av de professorer som anställs 

de fyra närmaste åren ska vara kvinnor. 

Jag ser optimistiskt på detta. 

Det går alltså framåt, som hävdat 

från olika håll på skolan. Däremot 

ger statistik kryphål för mindre 

jämställda aspekter att försvinna i. 

– De här siffrorna är generella för 

alla KTH:s skolor. Däremot kan man 

granska skolorna var för sig, och 

finna större skillnader. SCI-skolan, 

till exempel, har ett kvinnligt professorantal 

på 3 av 70. Dessutom har 

civilingenjörsprogrammet i farkostteknik, 

som tillhör skolan, cirka 10 % 

kvinnliga studenter. Fakulteten är 

mitt huvudsakliga uppdrag, frågan 

är hur man får arbetet att synas på 

grundutbildningarna. 

Februari 2013: THS Malvina 

arrangerar jämställdhetsvecka 

på skolan för 

andra året i rad. Åhörare 

uppmanas lämna mailadress för 

mer information och flera manliga 

studenter skriver upp sig. Men 

Malvina är en förening endast är 

//hur jämsTällT är KTh? 

öppen för kvinnliga studenter. Att 

jämställdhetsfrågor kommer fram 

först i slutna kvinnonätverk är inget 

ovanligt på KTH. Positivt i syfte som 

oberoende påtryckningsgrupp, man 

måste dock komma ihåg att jämställdhet 

inte är en kvinnofråga, säger 

Gustav. 

På KTH är jämställdhetsfrågan den 

diskrimineringsgrund i störst behov 

av belysning. För att öka tillsättning 

av kvinnor i tjänsterna tror Gustav 

på att göra ett karriärsystem som 

är tydligare och mer begripligt för 

alla. Rekryteringsarbetet måste 

struktureras och formaliseras och 

framförallt: sättas i ljuset. Att åsynliggöra 

processen leder till krav på 

ärliga argument, en förutsättning 

för att öka antalet kvinnor. 

Och hedersdoktorerna? 

– Sökkommittéerna har i uppdrag 

att ta fram listor med även kvinnliga 

kandidater, ändå går utmärkelserna 

till män. Det får man gärna klaga på. 



– Gustav Amberg 

gustav Amberg 

33

OL gör 

tHE otHErS 

vi reser norrut, avundas teknikriggade föreläsningssalar 

och träder över gränsen till ett spellabb. våra damer 

och herrar, platsen där du varken behöver läsa fysik eller 

matte för att plugga teknik – institutionen för dataoch 

systemvetenskap på stockholms universitet. 

TexT//sArA edin OCh elisABeTh inGvAr 

fOTO//elisABeTh inGvAr 

Våra tankar på den svala tunnelbanan mot 

Kista är att vi denna gång skulle besöka 

likasinnade. Där finns gissningsvis varken 

trapetser, musikteatrar eller uniformer. Där 

finns antagligen enkla stolar med kromade 

ben, Selecta-automater i korridorerna och 

kanelbullar i kafeterian, och vi funderar om 

vi kan få besöket att bli lika funky som ett 

clowndisco. Ut ur tunnelbanan och in i Kista 

galleria; vi sicksackar runt folkklungorna, 

går över en blåsig bro och runt några hörn. 

IT-företagsloggor pryder de flesta husväggar, 

och där, mitt i IT-klustret, ligger institutionen 

för Data-och Systemvetenskap på 

Stockholms Universitet. Flaggorna, varannan 

KTH- och varannan SU-märkt dansar i 

vinden. 

Alexander Wolf Hallsten 

och Charlotte Wöhlecke möter 

upp oss i kafeterian nära entrén 

i Forum. Han läser tredje 

året av tre och hon första, båda på Data-och 

Systemvetenskap. Tidigare läste 

Wöhlecke ett år Digitala medier och fick 

på så vis in en fot i styrelsen för kåren. I 

år är hon dessutom kårordförande. 

Studentkåren heter DISK. Det är 

numera varken en förkortning eller syftar 

på tvätt av köksredskap. Inte heller 

döljer sig hårddisk, compact disc eller 

ens disco bakom namnet. Att ordvitsa 

om studentkårens namn är inte heller 

vanligt. Jo, det är säkert - det är vi ordvitsefantaster 

noga med att fråga. Namnet 

var tidigare en förkortning av det 

någorlunda svåra Data- och systemvetenskapliga 

institutionens studentkårförening 

men kåren kallar sig nu alltså 

endast DISK, varken mer eller mindre. 

Ursprungsnamnet var för krångligt och 

enligt Wolf Hallstens utsago närmast 

löjlig. Kåren har funnits i 23 år och har 

idag ungefär 1800 medlemmar. 

Själva institutionen för 

Data- och Systemvetenskap 

(DSV) är den största på Stockholms 

Universitet, med en om- 



//Ol Gör 

sättning på 200 miljoner kronor (år 

2011) och 211 anställda. Detta Joakim 

von Anka-inspirerade faktum märks redan 

under dagens första moment, när vi 

vandrar runt i lokalerna. För en av oss 

känns lokalerna märkligt bekanta sedan 

tiden på tekniskt basår i Kista (när jaaag 

var ung...) eftersom DSV delar byggnad 

med KTH men har sina egna korridorer 

på insidan. Vi går upp en trappa och det 

första vi får se är Datorspelslabbet. En 

sal, likt en typisk datorsal på KTH med 

ändock många fler datorer och skärmar. 

salen är alltså helt 

och fullt dedikerad 

till datorspelande. 

De science fiction-inspirerande datorburkarna 

ser ut att vara redo för take off 

när som helst. Stolarna är mjuka och gardinerna 

tunga och mörka. Längre bort 

sitter en kille som ostört spelar vidare. 

Salen är alltså helt och fullt dedikerad 

till datorspelande. «De pluggar ju spel, 

så det blir en del spel», säger Wolf Hallsten 

och visar med handen mot ett skåp 

fyllt till både bredd och längd med spel. 

«Jag tycker själv inte att vi har många 

nog men vi jobbar på det», fortsätter han 

och ler. Från spel till spel, vi går längre 

in i salen och hittar en bilsimulator. En 

två meter bred och hög metallpryl med 

bilsäte, ratt och enom bildskärm tornar 

upp sig. Våra guider pekar mot en 

35

dörr på ena kortsidan av rummet och 

förklarar att dörren byggdes för att få 

in metallprylen då originaldörren var 

för liten. Därefter mumlar de någonting 

om att institutionen har mycket pengar 

i slutet på året och behöver bli av med 

dem. Wöhlecke håller i en surfplatta som 

hon har fått långtidslåna (på vad vi misstänker 

obestämd tid) av skolan, som i 

sin tur, enligt guiderna, köpte in något 

hundratal stycken för en kurs. Vi sväljer 

vårt lätta avund och ger plats för nya 

frågor. 

Vi följer vidare med in i 

en föreläsningssal. Den påminner 

mycket om föreläsningssalar 

en ibland ser på 

Youtube (tänk KHAN Academy, MiT). 

«Vi filmar alla föreläsningar» berättar 

Wolf Hallsten och pekar mot kameror, 

tv-skärmar och mikrofoner för att sedan 

inte utbrista “Hey smile! You’re on 

candid camera!” (något han visserligen 

skulle kunna ha gjort). När studenter 

ställer frågor under föreläsningen ska de 

tala in i en mikrofon som finns vid respektive 

plats. Kameror finns både fram 

och bak och har ställts in så de filmar 

studenten som ställer frågan för det ska 

bli lättare för läraren att se, höra och interagera 

med studenterna. Föreläsningarna 

läggs upp på en intern play-kanal 

så de kan se föreläsningarna var, när 

och hur som helst. Där får de dessutom 

tillgång till tidigare kursomgångar. Wolf 


Hallsten bekräftar att det i vissa fall kan 

göra studenten lite lat. 

Som om inte det vore nog med det 

högteknologiska visar Wolf Hallsten 

en svart låda och förklarar att det finns 

ett Playstation 3 i varje föreläsningssal. 

Jaså! Är det för att möjliggöra praktisk 

genomgång av senaste Battlefield 3? … 

dsv är helt enkelt 

som en egen liten 

paradisö med surfplattor 

i mängder 

och fatboypuffar i 

datorsalarna. 

Vill vi gärna fråga men harklar oss och 

får istället fram det lite mer neutrala: 

«Varför då?» och får svaret «Tror det är 

för konsolen har blu-ray spelare…». 

DSV har byggt en beundrandsvärd 

infrastuktur vad gäller IT. Wöhlecke 

berättar om en incident i höstas då ca 

40 tentor i kursen «Marknadsföring» 

skulle rättas av externa lärare på Frescati 

och försvann på posten. DSV har en 

rättningsprocedur som helt förhindrar 

detta; tentorna scannas in och sparas 

tillsammans med betyget som en digital 

kopia för att sedan skickas till studenterna. 

Nyttjandet av tekniken känns 

modernt, naturligt och riktigt ovant. 

Det sistnämnda är kanske en föga 

förvånande, men så är det. Vi får inte 

streamade föreläsningar, tentor via mail 

eller ha en imponerande studentplattform. 

Och vi läser på Kungliga Tekniska 

Högskolan! Hur är det möjligt att vi inte 

spelar i samma välriggade teknik-liga? 

Snart är rundturen slut 

och det är dags att slå oss ned 

i den gamla och hederliga Foo 

bar. Just nu är lokalen stängd 

men puben är öppen varje onsdag från 

kvart i fyra. Wolf Hallsten förklarar att 

«de e ba å dricka opp på en onsdag!» 

med en oidentifierad dialekt. Här kommer 

ännu en otroligt spännande nyhet. 

Håll i er. DSV har nämligen akademisk 

kvart! Fast typ inte. Eller ja, minuskvart 

om man säger så. Om det står 10:00 på 

schemat är det den tiden som gäller, och 

sedan har de två 45-minuterspass med 

en kvart där emellan. Den som är snabb 

på matte förstår redan nu att det således 

innebär att de alltid slutar kvart i heltimme. 

Det vill säga, om puben öppnar 

hel har många hunnit gå hem, och så kan 

man ju inte ha det. 

Förutom puben på onsdagar och 

ibland även fredagar kan de som vill 

prokrastinera plugget hela veckan ut 

med start av måndagswarhammer. På 

tisdagar är det en grupp lirare som gör 

olika aktiviteter, «allting man kan sätta 

-kväll efter anordnar dem», säger Wolf 

Hallsten och skrattar till. Wöhlecke fyller 

i med «... semmelkväll, brädspelskväll, 

filmkväll...» och vi undrar nästan telepatiskt 

var gränsen för en sådan kväll går. 

Myskväll? Kvällskväll? Tisdagskväll? Galet. 

På torsdagar har DSV en 

slags workshop, vilket enligt 

vår helt objektiva åsikt är 

något som KTH verkligen saknar. 

Studenter sitter och pluggar och 

kursveteraner hjälper med läxor och 

handleder. Wolf Hallsten berättar att 

han assar i en programmeringskurs och 

att han då «springer runt som en vaddetnuheter» 

mellan datorer utspridda 

över hela byggnaden. Wolf Hallsten och 

Wöhlecke tycker båda att workshopen 

är ett jättebra koncept och verkligen en 

situation där alla vinner på det. De som 

behöver hjälp får hjälp och de som kan 

hjälpa får bra betalt. 

Vi känner att det finns behov av 

att reda ut lite förvirring. DSV tillhör 

alltså SU, även om många tror att de 

är KTH:are. Att det känns luddigt är 

förmodligen för att de pluggar IT och 

dessutom på samma plats som KTH. 

De har inte mycket koppling till studentområdet 

runt Frescati utan hänger 

med QMISK (klubbmästeriet för ingen- 

jörssektionen på KTH i Kista) och andra 

klubbmästerier på området. De berättar 

att de inte har mycket gemensamt med 

KTH heller förutom att de kan låna varandras 

lokaler och att klubbmästerierna 

har gemensamma sittningar någon gång 

om året. DSV är helt enkelt som en egen 

liten paradisö med surfplattor i mängder 

och fatboypuffar i datorsalarna. 

Wöhlecke påstår att förvirringen kanske 

lättar inom rimlig tid då SU och KTH ska 

flytta isär. SU till Nod-huset som håller 

på att byggas i detta nu och KTH Kista 

flyttar helt och hållet till Electrum, som 

ligger i en annan byggnad ett hundratal 

meter ifrån Forum där vi sitter nu. Det är 

tydligen oklart vad som händer med Forum 

när båda skolorna har flyttat därifrån. 

De tittar på varandra och kniper 

ihop både ögon och nävar och säger i kör 

att de hoppas på studentbostäder. 

Studentlivet ligger någonstans 

i mitten av intensitetsskalan. 

Det är mindre omfattande 

än KTH:s men generellt sett mer 

än de som håller till kring Stockholms 

Universitet på Frescatiområdet. Hos 

DSV är det bara klubbmästeristerna som 

har overall (svart med guldrand) men å 

andra sidan är det 40 personer med i 

festgruppen. De har två välkomstveckor 

i början av läsåret med snälla aktiviteter 

och inget alkoholtvång. Vem som helst 

som vill vara med och välkomna de nya 

studenterna får lov att göra det. De har 

//Ol Gör 

en sittning under insparken och i snitt 

en övrig under läsåret som kallas Ratatosk 

och är en finsittning. Rata... va? 

Torsk? Nej. Tosk, Ratatosk. Det är inte 

bara namnet på finsittningen utan också 

namnet på självaste DISK:s maskot som 

är densamma som i den nordiska mytologin; 

en liten budbärande ekorre som 

springer upp och ner längs världsträdet 

Yggadrasils stam. Tankarna dras genast 

till den sabeltandade ekollonbesatta 

ekorren i Ice Age men skingras då vi får 

se hur Ratatosk ser ut. Inte jättesöt. Mer 

anrik. 

Vistelsen börjar lida mot 

sitt slut och vi ställer några 

sista frågor och tar några 

sista konstpauser, allt för att 

få sitta kvar en stund till. Vi trivs bra 

här. Inte så konstigt - en av oss sitter i 

en megaschysst fåtölj, den andra på en 

totalsoft sittpuff och vi båda i en megatotal 

bar, Foo bar. [Foooo:uuu] baaaar. 

Här borde en hänga oftare. Fast ja, det 

är ju ba å dricka opp på en onsdag, som 

en viss vis man skulle säga. Det skålar vi 

och tackar för.


“och då händer 

något. Alla 

vill spinna 

vidare på 

påståendet. 

Plötsligt infinner 

sig bludderandan.” 

blAndAren 

— 150 år av bludder 

I en källare i Årsta, runt ett bord med kanter 

brända av decennier av utsläckta cigaretter, 

sitter en samling redaktörer och dricker 

rödvin. Osqledaren har bjudits in till ett traditionsenligt 

«bludder», den kreativa process 

som varje år utmynnar i ett nytt nummer av 

Blandaren. Världens äldsta humortidning 

fyller 150 år, och vi vill ha svar på vad de 

egentligen fått sagt. «Ingenting och samtidigt 

väldigt mycket» är ett sammanfattande svar. 

Osqledaren visas in i rummet 

av Ceridwen Roberts, före 

detta arkitekturstuderande 

på KTH, och välkomnas med 

varma handslag av redaktörer i alla åldrar. 

De yngsta, Ceridwen Roberts och 

Jesper Fransson är i åttiotalister och de 

äldsta, PO Sporrong och Magnus Westerlund 

är 75 år. Vid bordet sitter också 

Alf Högberg och Christoffer Grate. Innan 

jag hinner ställa några frågor kommer 

svaren, och en kaotisk snabbkurs i 

Blandarens historia ges av de unga och 

gamla redaktörerna runt bordet. 

Redan 1863 såg Blandaren dagens 

ljus, och om den nya kårtidningen 

skrevs då att «kanske kommer hennes 

bana att blifva lång och ej utan sitt goda 

inflytande i den krets, för vilken hon är 

ämnad; kanske ock att hon snart måste 

försvinna som en ’fjärt i rymden’». 

De nyaste medlemmarna i föreningen 

blir av tradition chefredaktörer, och 

är de som har sista ordet om tidningens 

utformande. Bakom det finns en vilja om 

att alltid vilja vara före sin tid, eller som 

redaktionsmedlem Björn Ericson uttryckte 

saken i en intervju 1963; «Ingen 

Blandare är strängt taget dålig – bara ett 

stycke före i sättet att vara rolig». 

Under 00-talet och framåt har de 

flesta nya redaktionsmedlemmar varit 

tjejer från Arkitekturprogrammet, till 

skillnad från forna tiders mansdominans. 

Bland de kändare av forna tiders 

redaktörer finns bland andra Bengt 

Lindroos – arkitekt till Kaknästornet och 

Nymbles utbyggnad – känd i Blandaren 

under signaturen Lazy. Han kan också 

räknas till de mest långvariga medlemmarna, 

och var aktiv i föreningen från 

1943 tills han gick bort 2010. 

Idag är Blandaren i kappsäck, och 

kvar i kårhuset finns bara ett förråd. När 

lokalen de tidigare bebott skulle renoveras 

fick de flytta till temporär lokal 

i Årsta. Men Blandaren och THS har 

en lång historia av avsked och välkomnanden, 

likt ett par som trots åtskilliga 

skilsmässor inte riktigt kan säga upp 

kontakten. På 50-talet disponerade 

Blandaren till exempel de lokaler som 

TexT//huGi ÁsGeirssOn 

fOTO//sArAh freiliCh 

nu är THS Café, och om den tiden finns 

många historier att berätta. 

När Gustav VI Adolf var på 

besök i kårhuset och blev 

tillfrågad om han ville se 

Blandaren så blev svaret ett 

nobelt «jovars», berättar de gamla redaktörerna 

i mun på varandra. När ekipaget 

kom in till kontoret, där doften av svett, 

rök och oxfilé låg tjock över det stökiga 

bordet, möttes de av några hastigt 

påklädda studenter. Konungen kastade 

en blick över herrskapet och bordet fullt 

av urdruckna spritflaskor och konstaterade 

– «så här dricker ni kaffe förstår 

jag». 

Under sina glansdagar stod 

Blandaren för en betydande del av kårens 

ekonomi. Under 50-talet drog tidningens 

försäljning in årligen in över 50 

000 kronor, mer än en halv miljon i dagens 

penningvärde. 

– Intäkterna från Blandaren halverade 

kåravgiften, berättar Magnus. 

Blandaren uppmärksammades också 

utanför studentkretsarna. 

– Alla reklambyråer läste Blandaren 

förr i tiden, säger Alf Högberg och tittar 

upp från pappret där han ritat fyrkanter 

runt lösryckta meningar och namn.

Han förklarar hur många 

vykortsfirmor, tidningar och 

reklamkampanjer genom 

åren stulit formuleringar. 

Under en period var Expressen flitigast 

med att låta sig «inspireras», och några 

redaktionsmedlemmar försökte utkräva 

en stor lyxmiddag av Bonnier som 

plåster på såren. 

– Men den planen gick i stöpet, säger 

Magnus Westerlund och skrattar. 

Det har funnits kritik mot den starka 

arkitekturdominansen på Blandaren. 

Då svarade redaktionen med att sätta 

upp en förslagslåda i kårhuset. Lådans 

botten var ursågad, och under den fanns 

en papperskorg. 

– Blandaren är ett kollektiv, det som 

skapas måste komma ur den gemensamma 

processen, annars blir det inte bra, 

förklarar Magnus. 

– Det får inte heller vara ’G’, det är det 

mest förbjudna, utbrister Alf Högberg. 

G, förklarar de, är allt som är gammalt 

– det som inte är påkommet i 

stunden. Därför förkastas alla förslag 

från läsarkretsen – man kan helt enkelt 

inte veta var de kommer ifrån. 

I slutet på 60-talet sålde Blandaren 

inte lika bra som den tidigare gjort, och 

var inte lika viktig för kårens ekonomi 

som tidigare. När revolutionära stämningar 

började röra om bland studenterna 

1968 åkte Blandaren ut från Nymble. 

– Vi var inte tillräckligt radikala för 

revolutionärerna, och inte tillräckligt 

konservativa för kårstyrelsen, menar 

Magnus Westerlund. 

Under några tuffa år fick föreningen 

flytta mellan rivningslägenheter, och för 

att säkra Blandarens framtid donerade 

en av redaktörerna hela sitt studielån till 

föreningen. Oxfilé, ost och druvor som 

tidigare varit standard på redaktionen 

byttes ut mot löksoppa och berg av potatismos 

med instuckna grillkorvar. Den 

sistnämnda festliga rätten kallades för 

igelkott. Efter några år av ökenvandring 

hittade Blandaren ny hemvist i Gamla 

stan, då en gammal redaktionsmedlem 

upplät en lokal för billig penning. 

Efter ännu en vända i Nymble är 

föreningen åter i temporära lokaler. Nu 

står maten på bordet och stämningen 

är god. Redogörelsen om föreningens 

historia har gradvis övergått i luftigare 

samtalsämnen. Alf Högberg tar till orda 

igen. 

– Det var en kille jag tänkte berätta 

om… vem tusan var det… han dog nyligen. 

– Det har de alltid gjort, svarar Magnus 

Westerlund kvickt. 

Kommentaren går nästan obemärkt 

förbi, men jag tar fasta på den 

som någonting betydelsefullt. Det 

märks nämligen under vårt samtal att 

Blandaren är större än sina beståndsdelar. 

Redaktörer i min ålder nämns i samma 

andetag som människor födda på 

1800-talet. De har alla suttit runt bordet 

där jag nu dricker rödvin och äter middag 

– även om forna tiders oxfilé bytts 

ut mot indisk take-out. 

För dem som läst Blandaren känns 

stilen ögonblickligen igen. Bakom dess 

kaotiska uppslag, med de fragmenterade 

meningarna och de dadaistiska 

illustrationerna finns en klang som går 

i arv, men som varje år används för att 

spela en ny melodi. Gamla redaktörer 

återvänder för att hjälpa de nya in i det 

transliknande tillstånd – alltid behjälpt 

av rikliga mängder mat och vin – som 

kallas bluddret. 

Författandet har sett 

likadant ut sedan 30-talet. 

Redaktörerna, som av tradition 

är de nyaste medlemmarna i 

föreningen, bjuder in de äldre till middag 

och rikliga mängder dryck. På bordet 

läggs en bandspelare – numera en 

iPhone – och allt som sägs under kvällen 

spelas in. Förhoppningsvis smyger 

sig bluddret på – en lek med associa- 

tioner och vändningar där ingenting är 

för långsökt, så länge det är sprunget ur 

stunden. Lager på lager av associationer 

får bygga på varandra, och slutligen är 

samtalet så invecklat att det blir helt 

oförståeligt om man inte gripits av bluddertransen. 

Senare transkriberas kvällens 

samtal, ord för ord. Av de hundratals 

sidor som årets bludder ger upphov till 

är det bara några väl valda stycken som 

slutligen hamnar i tidningen. Illustrationerna 

görs också under middagarna, 

men oftast väljs teckningar till citaten 

som snarare står i kontrast till innehållet. 

Det oförutsägbara är den yttersta 

dygden. 

Klockan närmar sig nio, och på bordet 

står fyra flaskor whiskey, två flaskor 

punsch och en nyöppnad bag-in-box 

rödvin – kvällens andra. Alf Högberg tar 

tillfället i akt för att beskriva Blandarens 

djupsinnighet som döljer sig bakom 

skämten. 

– De grundläggande mänskliga frågorna 

kommer ofta fram i Blandaren, säger 

Alf Högberg eftertänksamt. 

– Får jag säga något bluddrigt, frågar 

Ceridwen Roberts och fortsätter sedan 

direkt. Är det inte konstigt, det här med 

3D-skrivare? Först ska man bort från 

papperssamhället, och så ska man börja 

göra ettor och nollor till riktiga saker? 

– Jag jobbar inte med nollor, svarar Alf 

Högberg med en skämtsam suck. 

– Jag jobbar inte med ettor, replikerar 

PO Sporrong. 

– De är bättre än nollor, de har åtminstånde 

potential, kontrar Alf Högberg 

och samtalet tar ännu en vändning. 

“när gustav vi Adolf 

var på besök i kårhuset 

och blev tillfrågad om 

han ville se blandaren 

så blev svaret ett nobelt 

‘jovars’” 

Plötsligt händer någonting. Alla 

vill spinna vidare på påståendet. Plötsligt 

infinner sig bludderandan. Huvudingrediensen 

är att ta en situation, vilken 

som helst, och vrida och vända på den 

tills någonting nytt skapas. Desto fler 

vridningar och knorrar som kan göras 

på samma ämne, desto bättre. 

– Jag har till exempel tänkt på en sak, 

säger Jesper Fransson med ett finurligt 

leende, och alla spetsar öronen. Är det 

inte ganska konstigt, det här med kött- 

//rePOrTAGe 

bullar? Jag tycker det är fascinerande att 

man tar isär saker och sätter ihop dem 

igen innan man äter upp dem. 

– Ungefär som hästar och lasagne, undrar 

Ceridwen Roberts. 

– Om en hippodrom är för hästar, vad 

heter det motsvarande för dromedarer, 

frågar Christoffer Grate. 

Dromodrom blir konsensussvaret. 

Hastigt går vi vidare till frågan om triangelns 

katet, som i plural inte går att 

skilja från sjukvårdens kateter. De två 

samtalen pågår samtidigt, och plötsligt 

har hypotenusan fått en egen kapplöpningsarena 

som givetvis kallas hypodrom. 

Så fortsätter bluddret, och tiden rinner 

iväg lika fort som vinet ur flaskan. 

När jag lämnar Blandarens 

källare i Årsta lyssnar jag på 

världen på ett egendomligt 

sätt. Allt jag tänker ställs på 

sin spets och tillåts sedan falla pladask 

för att visa sin egendomliga baksida. Jag 

är i bluddertrans, och världen är egendomligt 

trevlig och för en stund har jag 

fått höra en 150 år gammal klang vibrera 

i den lilla källarlokalen som ikväll fick 

vara dess resonanskammare. 

40 OSQLEDAREN OsQLEDaREN #4 

OSQLEDAREN OsQLEDaREN #4 

41 

«1968» finns inetsat i Blandarens bord, och 

är årtalet då de fick flytta från Nymble. 

ceridwen Roberts och Jesper Fransson 

Alf «Affe» Högberg 

christoffer grate och PO «Speedy» Sporrong

GäsTsPel 

i Samband 

mEd bluddErrEpOrTagET 

Och 

blandarEnS 

150-årSjublEum 

gav vi Till 

dETTa nummEr 

blandarEn 

Fria händEr 

aTT TillvErka 

Två SidOr, 

EFTEr EgET 

TyckE, Smak, 

Och OmdömE. 

här är 

rESulTaTET.

VETENSKAP OCH SPORT 

mEd ingrid kjEllSTröm(EndOrFinkick.cOm) 

foto, HEADER/footER: stEpHEn kiRk 

Gillar du att tävla mot dig själv? Att skryta 

över dina avklarade löpdistanser på Facebook? 

Eller är du prylgalen? Då är en pulsklocka 

något för dig som löptränar eller 

ägnar dig åt någon annan konditionsidrott. 

Med viss koll på dina egna pulsvärden kan 

du i bästa fall skaffa dig bättre kondition 

och uthållighet, oavsett om du ska springa 

din första mil eller sätta personbästa på din 

tionde mara. 

Vi är många som relaterar träningsklocka till 

gympalärarens tidtagarur från mellanstadiegympan, 

men faktum är att det skett en 

snabb implementering av smarta funktioner 

hos dagens träningsklockor. Sätt klockan 

på armen och ett pulsband runt bröstet och 

plötsligt kan du få ett kvitto på din dagsform, 

hur många kalorier du förbränt eller 

springa en mil tävla mot en virtuell kompis. 

Det vill säga – man kan kalla pulsklockan för 

en liten träningsdator och kompanjon under 

träningspasset. 

Vi har tagit pulsen på fem stycken pulsklockor 

som finns på marknaden, då både enklare 

och mer avancerade modeller. De enklare 

klockorna har funktioner som klarar av att 

mäta basala data som aktuell puls och hur 

långt man har sprungit, de avancerade kla- 

rar allt från att räkna simtag till att räkna 

ut vilken nivå du bör lägga dagens träning 

på för att få bäst resultat. Det finns många 

faktorer att titta på då man bedömer en 

pulsklocka, men vi har resonerat så att den 

bästa träningen är den som överhuvudtaget 

blir av – därför har vi främst bedömt klockorna 

efter deras användarvänlighet och att 

de ska vara lätta att använda och läsa av. 

Ett träningspass ska inte behöva inledas 

med ett programmerande av en avancerad 

klocka – det är det sista man behöver som 

stressad student. Den bästa klockan är helt 

enkelt den som inspirerar och motiverar till 

träning! 

GArmin fOrerunner 910xT 

Garmin Forerunner 910XT är avsedd för triathleter och är en avancerad träningsdator . Du kan själv ställa in 

vilka träningsdata du vill ha synliga under träningspasset och eftersom skärmen är stor är den enkel att läsa av. 

Knapparna är dock något svåra att manövrera under träning och väl avskalade, antagligen på grund av att klockan 

fungerar även vid simning (den kan räkna simtag!) och är vattentät. Klockan hittar GPS-mottagning snabbt och 

har dessutom en vibratorfunktion som kan ställas in på vibration efter till exempel efter varje kilometer - något 

som är bra för den som gillar att lyssna på musik under träning. En annan uppskattad funktion är den för intervaller 

– som faktiskt guidar och inspirerar såväl nybörjare som omotiverade proffs till att bränna av jobbiga pass. 

Efter dina träningspass laddar du över data trådlöst med en usb-adapter till Garmin Connect, 

som kan leverera mycket information om ditt träningspass. Garmin Connect är, till 

skillnad från Polars webbtjänst, enkel att använda och motiverar de flesta till att börja räkna 

på och analysera sin egen träning. 

PrIS 

gPS 

vIkt 

bEtyg 

niKe Plus sPOrTwATCh POwered By TOmTOm 

Nike Sportswatch är en smidig, enkel och snygg klocka - på endast 66 gram känns den knappt när den sitter på 

armen! För att komma igång laddar du ner Nikes programvara, registrerar ett konto på Nikeplus.com och kopplar 

in klockan med usb. Efter en kort installation är klockan redo för träningsutmaningar. 

Under löprundan kan man välja mellan att använda den inbyggda gps:en eller den medföljande stegsensorn 

som läggs i skon. Gps:en är att föredra utomhus, men om du springer på ett löpband är stegsensorn praktisk. 

Utomhus räcker två knapptryck innan klockan hittar gps-signal på någon minut och när du börjar springa 

känner klockan snabbt av skillnaden i löptempo. 

Den stora texten på klockan gör skärmen lätt att läsa av, vilket är bra när du är otroligt andfådd eller när det 

är mörkt ute. Efter avklarad träning presenterar klockan en summering av träningen med en peppande kom- 

PrIS 

gPS 

vIkt 

bEtyg 

1295 kr 

inbyggd 

66 g 

4/5 

mentar och låter dig veta om du satt några nya rekord. 

2990 kr 

inbyggd 

80 g 

5/5 

Sammanfattningsvis så är Nike Plus Sportwatch powered by Tomtom en bra träningsklocka 

till ett schyst pris. Klockan motiverar till att börja träna eller ta sig ut även när lusten kanske inte 

finns, eftersom den är så enkel att manövrera och läsa av. 

POlAr rCx5 mulTi 

Polar RCX5 är en avancerad pulsklocka som framförallt är designad för multisport. Istället för inbyggd gpsmottagare 

har den en ett armband till som du sätter fast en enskild gps-mottagare i. Det innebär en extra pryl 

att hålla koll på under träningspasset, vilket gör det något bökigt. Gps:en hittar dock satelliter snabbt och när 

du börjat springa kan du snabbt bläddra mellan flera olika data som puls, hastighet, tid och distans. Det vill 

säga – nästan mer information än vad man behöver under passet, vilket inte passar in på den lilla skärmen 

och det blir nästan plottrigt och inte användarvänligt. 

Efter dina träningspass synkar du klockan trådlöst med en usb-adapter i datorn 

och kan sedan avläsa mycket avancerade detaljer från Polars webbplats. 

Det här är alltså en klocka för dig som vill ha kontroll över varje pulsslag och 

data över din träning, men tyvärr innebär det en hög inlärningströskel och uppmuntrar 

inte till att ge dig ut på det där träningspasset som du kanske bara nästan 

hinner med. 



PrIS 

gPS 

vIkt 

bEtyg 

1990 kr 

separat 

46 g 

3/5 

POlAr fT7 

Polar FT7 har ett annat användningsområde än övriga klockor i testet – den har nämligen ingen GPS-funktion 

utan passar främst för den som vill gå ner i vikt eller hålla koll på sin energiförbrukning. Klockan visar löpande 

kaloriförbrukningen och om den pulszon du befinner dig i medför främst ökad fettförbränning eller förbättrad 

kondition. 

PrIS 

gPS 

vIkt 

bEtyg 

990 kr 

finns ej 

34 g 

3/5 

GArmin fOrerunner 210 

Garmin Forerunner 210 är en lillasyster till den större och mer avancerade 910:an. Vissa av 910:ans funktioner 

har den – som programmen för intervallträning och displayen som går att ställa in vad den visar. Klockan 

är dessutom mindre och fungerar bra att använda till vardags. Det går snabbt att komma igång och använda 

klockan, vilket också gäller de mer avancerade funktionerna – till exempel träning mot en virtuell kompis och 

träning i olika pulszoner. 

Klockan hittar GPS snabbt och fungerar, liksom 910:an, bra att koppla upp mot 

Garmins tjänst Garmin Connect . Garmin 210 är en klocka som fungerar mycket bra 

som instegsmodell men som även räcker för att växa i. 

Klockan fungerar alltså ypperligt för dig som mest tränar inomhus, då den 

är lätt att läsa av och inte tillhandahåller mer information än just pulsen och 

förbränningen. Eftersom klockan inte har särskilt många funktioner är den 

enkel att lära sig använda. Designen på klockan är enkel och diskret och gör 

att den fungerar bra som vardagsklocka. Tyvärr är knapparna små och inte 

särskilt enkla att manövrera om man dryper av svett på gymmet. 

resulTAT 

Testets vinnare är Garmin Forerunner 910XT som uppmanar och uppmuntrar såväl nybörjaren till elitmotionären 

att ge sig ut och bränna av intervaller. Eftersom klockan kostar mer än vad cSN räknar med att 

gemene student lägger på träningskostnader per år, är dock Nike Sportwatch det bästa alternativet för den 

student som vill komma igång och träna och då med en pulsklocka på sin arm! 

PrIS 

gPS 

vIkt 

bEtyg 

1490 kr 

inbyggd 

52 g 

4/5 

45

Alright, THS är sjukt gammalt. KTH ännu äldre. Så vi tänkte 

att det måste ju finnas så otroligt mycket intressant historia 

mellan dessa anrika vägg ar. Och det gör det. I vår artikelserie 

«Arkivet» går vi igenom viktiga delar från en tid 

som flytt. Fjärde delen handlar om – Squvalp/Quarnevalen. 

Föregångarna är många, den första i början av 1910-talet, och arrangörerna likaså. Både SScO och THS har varit ansvariga för Stockholms 

studentkarnevaler genom åren innan föreningen bildades. 1977 ändras stavningen till Quarnevalen och maskoten Q Arne Valén 

föds. När det ekonomiska resultaten 1977 var under förväntan föddes ännu en succé – endagsvattenkarnevalen Squvalp. Men, vad är 

det som är så speciellt med ett Squvalp, varför borstade över tusen personer tänderna på Borggården år 2001 och – var det bättre förr? 

Vem kan bättre svara på frågor likt dessa, om inte en General – ledare av Q-staben – från förr? Jag lyfte på luren, och slog en pling. 

Vem är du och vad har du gjort inom 

Quarnevalen? 

– Jag heter Isak Nilsson och började 

på KTH och Maskinteknik 1998 (samma 

år som undertecknad började ettan i grundskolan). 

År 2000 blev jag «inlurad» 

i Squvalp som festchef. Det resulterade 

sedermera i att jag blev Q-General. Jag 

var Amiral för Squvalp 2001, General i 

Quarnevalen 2002 och Amiral i Squvalp 

2003. Sen fick det vara nog. Det räckte 

med fyra år. Just det! Jag byggde även i 

Quarnevalen 1999, så jag har gjort hela 

resan kan man säga. 

Vad är ditt bästa Quarnevalsminne? 

– Mitt bästa Quarnevalsminne... Finns 

det några dåliga? Nej men. Jag har fantastiskt 

många bra minnen. Ett sådant 

nyp-sig-i-armen-minne som jag har är, 

ett väldigt tydligt minne. Jag ville göra 

något annorlunda än de tidigare Quarnevalarna 

under 80- och 90-talet, som 

under Q-nØllan (event för nØllan under 

Quarnevalsår) åkte runt på KTH i en 

Q-buss. De kastade in valfria studenter 

som gick på gatan, körde iväg dem 

för att festa med dem och göra massa 

tokigheter. Tanken med det var väl att 

de skulle bli... Quarnevalsambassadörer 

som skulle sprida budskapet att Q var 

en rolig och galen organisation som man 

bara måste vara med i. 

Vi ville i alla fall göra något annat; en 

bra idé. Vi ville slå ett världsrekord. Jag 

minns att jag står där uppe på scenen på 

Borggården, och ett par tusen personer 

nedanför står och borstar tänderna – 

och så står Gert Fylking bredvid mig och 

dreglar så att scenen blir alldeles slemmig 

och hal. Bilden av det minnet sitter 

fortfarande kvar. Och han, Gert Fylking, 

är både tokig och tankspridd på ett härligt 

sätt. Sisådär tre minuter innan vi 

skulle gå upp på scenen – han hade sin 

son med sig – säger han till Sebastian 

som var tåggeneral att «Du kanske kan 

ordna lite mat åt min son här?» «Men jag 

ska ju upp på scenen jag med...» “Jaha 

jaa... men det får bli senare då.» 

Vad kännetecknar, enligt dig, en 

Q:are? 

– Jag tror att... Man klarar sig inte igenom 

det där [ideellt engagemang i ett 

stort evenemang] om man inte är driven 

och lösningsfokuserad. Om man inte 

har de egenskaperna, fixar man varken 

Squvalp eller Quarnevalen – då orkar 

man inte och kraschar. Och det händer 

ju, att folk kraschar. Vi råkade flera år ut 

för folk som inte orkade hela året. Sedan 

tror jag att det är otroligt viktigt att 

alla har glimten i ögat. Det finns mycket 

glädje i arbetet och det är viktigt att ha 

kul på vägen. Det är en förutsättning, 

Av//CArOline ArKensOn 

och jag tror nog att de som söker sig till 

föreningen Quarnevalen besitter dessa 

egenskaper. 

– Jag är sedan 10 år tillbaka företagare 

och driver ett bemanningsföretag 

specialiserat på ingenjörer. I den rollen 

träffar jag och mina kollegor många 

personer på intervjuer, och där ser vi 

att det finns en tydlighet att de som har 

engagerat sig ideellt i olika former är en 

speciell typ av individer – positivt sett. 

Man kan inte försöka engagera sig bara 

för att få meriten. Det är i ögonen och 

personligheten det lyser – man drivs 

av något annat. Quarnevalen är en av 

föreningarna där det tydligaste ljuset 

lyser. Det är häftigt, det där ljuset som 

skapas i sådana organisationer. 

Det är ett stort projekt att ta på sig 

rollen som Q-general - det är ju en 

tre år lång post. Hur är det att göra 

ett Squvalp, för att följa upp med the 

Big Thing Quarnevalen – för att sedan 

återgå till ett litet Squvalp? Tröttnar 

man inte inför det sista Squvalpet? 

– Det är som att vara långdistanslöpare 

tror jag, hehe. Det är ju jätteroligt och en 

väldigt bra merit på arbetsmarknaden. 

Jag hade inga tankar om det då, och 

jag tror inte någon förstår vad de kliver 

på när de accepterar den posten - det 

är inte direkt något man gjort tidigare. 

Man lägger jag-vet-inte-hur många gratis 

arbetstimmar på saker – men det är 

himla kul. Hur det är att göra sitt sista 

år? Jag tyckte det var bland det roligaste 

jag gjort i mitt liv fram tills dess. Generalen 

innan mig lyckades inte riktigt 

hitta motivationen, och det försökte jag 

ta lärdom av. Jag la ner ganska mycket 

energi på att få till en bra stab sista året, 

och fick dessutom mycket hjälp av min 

Q-stab från 2002. Med det gäng som vi 

fick till sista året blev även det året ett 

fantastiskt roligt år. Gänget som är med 

ens sista år som Amiral är dessutom det 

gänget som tar kulturen vidare. Så det är 

klart, man vill ju inte lämna det helt. 

“de befinner sig 50 mil 

härifrån, men de är 

exakt samma tokiga 

individer med samma 

ljus i ögonen.” 

– Isak Nilsson ang. Chalmers Cortége Committé 

Vad är då charmen med ett Squvalp – 

ett arrangemang som är mycket mindre 

än Quarnevalen? 

– Squvalp har många utmaningar som 

Quarnevalen inte har. Staben pluggar 

vid sidan av studierna [under Quarneva- 

snABBfAKTA QuArnevAlen 

len tar staben studieuppehåll] och har 

fler fokusområden än att genomföra en 

studentkarneval. Quarnevalens bygge 

pågår i en hel vecka, vilket innebär att 

man har längre tid på sig att lösa de 

problem som uppstår. På Squvalp är byggplatsen 

endast öppen 06:08-14:08 och 

man har bara en dag på sig att lösa alla 

problem. Allt material måste finnas där, 

alla verktyg, logistiken måste fungera, 

det är trångt och det är mycket som 

händer på kort tid – det finns mycket 

logistiska saker som behöver lösas som 

inte finns i en stor Quarneval. Sedan är 

Smedsuddsbadet en ganska opraktisk 

plats att vara på. Och det spelar ingen 

roll om det är 1, 500 eller 1500 byggare – 

man måste fortfarande lägga in ungefär 

samma arbetsinsats när det kommer till 

marknadsföring, tillstånd med mera. 

Om man börjar räkna ihop allt man gör 

så är det samma arbetsinsats trots att 

det är ett mycket mindre arrangemang. 

Stor eloge till Squvalpstaben! 

Quarnevalen har ju ett bra samarbete 

med chalmers cortège committé (som 

föreningen Quarnevalen, fast i göteborg). 

Vad känner du för det? 

Jag tycker det är fantastiskt! Det är 

synd att det inte är mer sådant, för det 

är jättekul och ett givande samarbete. 

Quarnevalen och Squvalp inträffar alltid andra lördagen i maj. 

En gång vart tredje år är det Quarneval, och åren emellan är det Squvalp. 

Generalen, som bossar över Staben och hela spektaklet, sitter på posten i tre år. under Squvalpår är 

titeln Amiral. 

Quarnevalsfärgen är turkos. 

Q-Staben har turkosa overaller, Squvalpstaben bär vita. 

Slutfesten är alltid på hemlig plats fram tills det att man anländer till lokalen. 

Inför Quarnevalen kan byggare finansiera sin biljett genom att sälja Quarnevalsprogrammet Bruxanvisningen. 

Under Squvalpåren får studenter hem Blasquan i samband med utskick av OL #5. 

Q Arne Valén är Quarnevalens maskot, men har inte alltid sett ut så som han ser ut idag. Från en vit val 

i tshirt och med topphatt, en till synes mycket ond Arne i Afrack till en liten bebisarne med färgpalett. 

Det var inte förrän 2005 Q Arne intog den skepnad han idag har, ritad av dåvarande General Ellinor. under 

Quarnevalsåren bär han turkos frack, medan han under Squvalpåren har en mer temaenlig klädsel. 

Det är oerhört kul att träffa folk som gör 

något liknande, fast i en annan storstad. 

De befinner sig 50 mil härifrån, men de 

är exakt samma tokiga individer med 

samma ljus i ögonen. Det är kul att få ett 

bra utbyte och samarbetet hjälper båda 

organisationer att bli bättre! Det finns 

säkert liknande områden mellan KTH 

och Chalmers på fler punkter, så det är 

synd att det inte finns mer utbyten. 

Till den stora frågan – var det bättre förr? 

– Ja, jag hann även med att sitta i Kårfullmäktige 

något år under min kåraktiva 

tid, och då lyckades jag motionera 

för och få genomröstat att det var bättre 

förr. Det finns något kårfullmäktigeprotokoll 

från 2003 där det faktiskt står att 

vi röstat igenom det – så då måste det ju 

ha varit så. Det var riktigt fånigt, men 

ganska roligt! För att vara lite seriös, det 

är i alla fall annorlunda nu. Mycket blir 

förstås bättre eftersom man lär sig från 

år till år. Även förutsättningarna förändras 

genom åren. Sedan är det är alltid 

kul att gå tillbaka i historien, och se hur 

häftigt det är att mycket av det vi gör 

idag funnits kvar länge. Just det tokiga. 

På 60-talet exempelvis gavs det till 

stadsministern en ommålad bil under 

pompa och ståt, och media var förstås 

där! Sådant gör man inte idag, och det 

kanske är lite synd. Under våra år började 

väl en del «politiskt korrekta» vindar 

blåsa, och de är egentligen lite kontraproduktiva 

för de glada och drivande 

organisationerna, som Quarnevalen 

och Kårspexet. Men Quarnevalen och 

sådana föreningar representerar ändå 

de galna och tokiga studenterna, så som 

det var förr. Det tycker jag ju. Mycket är 

samma som förr, men ändå annorlunda. 

– Och det som är nu är förstås bättre 

nu. Det är ju nutid på något vis. Det 

är kul att se, och jag brukar 

försöka gå ner 

till Squvalp och 

Quarnevalen och 

hälsa på. 

Årets Q. Arne, med 


superhjältetema 


5 

5 

47

I 

slutet av februari skickade 

och det är något som man inte byter ut utbildning av studentrepresentan- 

jag in THS ansökan om status som hur som helst. Vi har kommit långt från ter skulle vi bidra till utvecklingen av 

studentkår vid KTH. Det kändes att vara den trotsiga ansamling ungkar- lärosätet ännu mer, och det är definitivt 

ganska stort – det är ju trots allt lar som i början av nittonhundratalet ett område som vi kan sammarbeta med 

bara andra gången projects sedan kårobligatori- and slogs för internships att bli av med pliktsystemet. abroad 

KTH på. KTH tjänar mycket på att veta 

ets avskaffande som det görs. I THS fall Vi har – tillsammans med KTH – flyttat vad sina studenter tycker, tänker och 

är det i och för sig kanske inte en särskilt bort från Drottninggatan. Vi har byggt tror om universitetet och dess framtid 

kontroversiell fråga – det är snudd på en ett 5000 kvm stort hus och etablerat en och är till stor del beroende av THS för 

formaliaprocedur – men vi hade ju kun- organisation som klarar av att samordna att få denna inblick. Med den insikten 

nat vara i ett annat läge. Hade en annan flera tusentals medlemmar. Vi har käm- har jag sen länge slutat betrakta THS 

organisation utmanat oss för platsen pat i frågan om kårobligatoriet, CSN och som en parasit till KTH – vi lever defini- 

och hävdat att vi inte representerar studenterna 

ordentligt hade situationen 

läsårsindelningen och vi har oftast gjort tivt i symbios. 

det i sammarbete med KTH. Erasmus Faktum är Placement in Europe 

inte varit lika behaglig. 

Att sköta studiebevakningen vid 

ett lärosäte är det främsta ansvaret en 

sammanslutning får när den beviljas 

att vi idag har en bra relation KTH can till offer vårt Erasmus placement scholarships to 

lärosäte. 

help finance internships or degree dEniSE projects FuglESang at a 

orDFörANDE THS 2012/2013 

Men borde relationen company vara så? or El- an organization in an EU/EEA/acceding 

ordf@ths.kth.se 

ler ska vi vara uppstudsiga country studenter (not your home country). The scholarship 

status som studentkår, men trots att det 

i högskolelagen står fint definierat tror 

jag ändå att många tycker att vår roll vid 

KTH är lite oklar. 

som för krig varje gång någonting covers a period blir from 3–12 months and all nationali- 

fel? Vårt syfte är ju att göra KTH bätties 

are welcome to apply. This is a good opportunity 

tre. Är det inte då mer konstruktivt att 

främst verka för ett gott to sammarbete get experience from working life as well as from 

och vid behov välja sina strider? a foreign country! 

Sedan jag tillträde förra sommaren 

har jag funderat mycket kring vår 

ställning som kår. Vad har vi egentligen 

för betydelse? Vad har vi för makt? Vad 

förväntar sig KTH från oss? Har de ens 

Som studeranderepresent- 

Applications can be submitted throughout the year, 

ant företräder as long man as THS there are scholarships left. 

i olika KTH-sammanhang och 

påverkar därmed www.kth.se/student/utlandsstudier 

både rela- 

förväntningar eller är vi bara jobbiga tionen mellan de två organisationerna 

studenter som högskolelagen tvingar samt riktningen i vilken lärosätet går. Vi 

lärosätet att inkludera? 

har stor betydelse och får utrymme, men 

kan det vara svårt inse. Som kårord- 

I början jämförde jag ibland THS förande sitter t.ex. jag med i ett antal 

Field med Studies en parasit: in «Utan a developing 

lärosäte skulle sammanhang för att företräda studen- 

country ju inte (MFS/FS) 

vi finnas» tänkte jag «men KTH terna och även om posten i sig har myck- 

skulle allt överleva.» Men efter att ha et inflytande, var det i början svårt att 

KTH students suttit på have min post the i opportunity snart åtta månader to gain veta a two- hur jag skulle agera. Nu känner jag 

month och scholarship ha fått betydligt in order mer to insikt undertake i vår his- field mig studies klart bekväm, men det tog ett tag 

toria, vårt arbetssätt och KTH:s organi- att hitta min röst. För det är ju just det 

in developing countries. The field studies should 

sation är jag lite mer tveksam. Vem är som är det kniviga med påverkan: man 

result in egentligen a report beroende on Bachelor’s av vem? or Vad Master’s hade level. måste Both veta hur spelet funkar om man 

Swedish liksom and hänt international om jag inte students skickat THS are anwelcome 

ska kunna to spela med. 

apply. In sökan 2012, om approximately kårstatus? 50 KTH students took 

the chance to get this valuable experience. Genom att jobba på att förtydliga 

Vår relation till KTH är lika lång värdet av studentinflytande, förbät- 

Deadlines: som vår 15 February, historia, dvs. 15 111 April år and gammal, 15 November. tra strukturerna för engagemang och 



ktH + tHs = sAnt? 

Scholarships for 

Här kryper Sara och 

förbättrar samhällets 

resursutnyttjande. 

I våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andra energi- energi- 

källor till el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till att samhällets 

resurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi i svenska hushåll och 

företag. Det kan vi tacka våra driftteknikers erfarenhet och skarpa 

sinnen för. 

Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk? 

Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb. 

Your energy shapes the future.

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm 

Här står Martin och 

ställer om det svenska 

energisystemet. 

Varje år investerar vi på E.ON cirka 1 miljard kronor i nya svenska vindkraftverk. 

Det gör vi för att öka andelen förnybar energi i energisystemet 

– och på så sätt ge hushåll och företag tillgång till långsiktigt hållbar 

elförsörjning. Det är också därför våra projektledare tillbringar så mycket 

tid ute i naturen. 

Vill du hjälpa Martin och hans kollegor att hitta Sveriges blåsigaste 

platser? Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb. 

Your energy shapes the future.

Osqledaren #4

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?