Barnens Framtid nr 3 2008. Tema Klimat och miljö. - Barn och ungas ...

barnochklimat.se

Barnens Framtid nr 3 2008. Tema Klimat och miljö. - Barn och ungas ...

BARNENS#3

FRAMTID

EN TIDNING FRÅN

PLAN SVERIGE

NUMMER 3 : 2008

Klimat och miljö

– barnen drabbas hårdast

Plan startar

klimatforskning

Filippinerna: ungdomar

förebygger naturkatastrofer

Sierra Leone:

kunskap om miljön räddar liv


ÅTERVINN GAMLA MOBILTELEFONER OCH

TILLBEHÖR AV ALLA MÄRKEN I DIN MOBILBUTIK

WWW.MOBILKOMPOSTEN.SE

Vill du bidra till projekt

som stödjer utsatta

flickor?

FLICKAfadder är ett nytt fadderskap där bidraget går

till projekt som stödjer utsatta flickor.

Är du intresserad av att regelbundet stödja denna typ

av utvecklingsprojekt kan du läsa mer om kampanjen

på vår hemsida: www.flickafadder.org. Du är också

välkommen att kontakta oss för mer information på

08-58 77 55 00 under telefontiden 9.00–15.00 eller

via e-post: fadder@plansverige.org.


Klimatförändringar

drabbar fattiga hårdast

Klimatproblemet sågs länge som en miljöfråga. Men i takt med att

kunskapen ökat och konsekvenserna blivit allt tydligare har vi tvingats

inse att klimatförändringen är ett hot mot samhället i stort. Alla sektorer

påverkas och alla sektorer måste bidra i kampen för att minska utsläppen.

På sikt kommer alla regioner att drabbas av ett alltmer instabilt

klimat. I det korta perspektivet är det dock utvecklingsländerna som

får ta de svåraste konsekvenserna. Det beror dels på att många av de

fattigaste länderna ligger i klimatzoner där påverkan blir störst, inte minst

i form av mer extremt väder. För mycket regn eller för lite regn kommer

att dominera vardagen för hundratals miljoner fattiga människor.

Förutsättningarna för jordbruk förändras och vissa tropiska sjukdomar

kommer att breda ut sig.

En annan faktor som bidrar starkt till att fattiga länder drabbas

hårdast är själva fattigdomen. Länder med svaga regeringar och

institutioner – och redan hårt ansträngda budgetar – har inte mycket

att sätta emot för att minska riskerna för katastrofer eller anpassa sina

länders utveckling till klimatförändringen.

Förhandlingar förs nu inför nästa års stora klimatkonferens i Köpenhamn.

Då ska Kyotoprotokollet ersättas med ett mera långsiktigt avtal.

En huvudfråga blir förstås att komma överens om hur utsläppen skall

reduceras så att klimatet på sikt kan stabiliseras.

Men lika viktigt blir att komma överens om breda åtgärder för

anpassning. Även om vi stoppade alla utsläpp i morgon skulle klimatförändringen

fortsätta – som en effekt av trögheten i systemet. Temperaturökningen

kommer att leda till svåra påfrestningar för många fattiga länder.

Här måste den rika världen gå in och betala för en rad olika anpassningsåtgärder.

Det är vi som skapat klimatproblemet. Vi kan inte låta

oskyldiga människor i fattiga länder ensamma svara för konsekvenserna.

Det behövs till exempel insatser för att minska risken för översvämningar,

utveckla mer torkresistenta grödor, förbättra hushållningen med vatten

och förhindra att malarian breder ut sig än mera.

Alla organisationer som arbetar med bistånd och mänskliga rättigheter

måste engagera sig i klimatfrågan. Fattigdomsstrategier och utvecklingsplaner

måste anpassas efter den nya verklighet som klimatförändringen skapar.

Det är glädjande att Plan ligger väl framme i planeringen för att

integrera klimataspekterna i sitt arbete. Den rapport som Plan nyligen

presenterade om hur barn påverkas av klimatförändringen är ett viktigt

bidrag till debatten. Det blir nu en viktig utmaning även för oss i Plan

Sverige att se till så att klimatfrågan integreras väl i vårt arbete. Bland

annat gör vi det med detta temanummer om klimat och miljö.

ANDERS WIJKMAN,

ORDFÖRANDE FÖR PLANS STYRELSE

ANNA HÄGG-SJÖQUIST,

GENERALSEKRETERARE, PLAN SVERIGE

Innehåll #3

4» REPORTAGET:

Klimatet nästa hot i

krigsdrabbade Sierra Leone

– På grund av den globala uppvärmningen är våra skördar mindre och

våra föräldrar har inte råd att betala skolavgifter, berättar Boisy som är

12 år gammal och medlem i en katastrof- och riskhanteringsklubb.

9» Forskning om barn och klimat

Ett nytt spännande forkningsområde handlar om klimatfrågor kopplade

till ett barnperspektiv.

Filippinerna: Barnen viktiga för

10» att förhindra naturkatastrofer

På Filippinerna har Plans arbete med barn och klimatförändringar

kommit mycket långt. Där har man hittat nya sätt att engagera barn och

ungdomar och ta tillvara deras kunskaper och iakttagelser.

Alltid i Barnens framtid:

13» FADDERRESAN

Efter flera års brevväxling med fadderbarnet Vilma blev Kent

Gustavsson och hans familj inbjudna till födelsedagsfest i Paraguay.

16» PLAN I SVERIGE

Plan bildar ny Fadderavdelning och två nya fadderskap införs –

FLICKAfadder och katastroffadder.

20» KULTUR

Vi presenterar några böcker och filmer för dig som vill veta mer om

klimatfrågan och få konkreta förslag på insatser som du själv kan göra.

22» PÅ BARNENS SIDA

Framtidsdagen den 14:e maj fylldes hela Universeum i Göteborg med

nya framtidsidéer. Läs om skumgummilöv, ekologiska kärleksmums och

ett Eko-café.

BARNENS FRAMTID gesut av PlanSverigeProduktion&FörsäljningAB, Textilgatan 43, Box 92150, 120 08 Stockholm, tel: 08-58 77 55 00, fax: 08-58 77 55 10, www.plansverige.org, plan@plansverige.org.

Ansvarig utgivare: Anna Hägg-Sjöquist, anna.hagg-sjoquist@plansverige.org. Projektledare: Annika Widholm, annika.widholm@plan-international.org. Produktion: Global Reporting Sweden, Box 2014, 103 11

Stockholm, tel: 08-791 10 00. Redaktör: Anki Wood, anki@globalreporting.net. Layout: Lisa Jansson, lisa@globalreporting.net. Bildrepro och tryck: Sörmlands Grafiska tryckeri, Katrineholm, 2008.

OMSLAGSBILDEN: SierraLeone. Foto: PetterBolme/Global Reporting

BARNENS FRAMTID 3:08 | 3


REPORTAGET | Sierra Leone

4 | BARNENS FRAMTID 3:08

Klimatet

nästa hot i krigsdrabbade

Sierra Leone

Barnen går vant över den rangliga träbron på vägen till skolan i Moyamba, provinshuvudstaden

i mellersta Sierra Leone. Trästockarna är hala efter gårdagens regn. I

bäcken nedanför, där några unga flickor tvättar kläder, kommer vattnet att stiga när

regnperioden nått sin kulmen. Bron blir då livsfarlig att passera.

TEXT OCH FOTO: PETTER BOLME/GLOBAL REPORTING


– Det inträffar så många katastrofer i vår närhet.

En del av dem beror på den globala uppvärmningen,

säger Ali som är 14 år.

Sierra Leone är det land som räknas som världens

fattigaste och där barnen sedan länge lever riskfyllda

liv. Efter ett långt och blodigt inbördeskrig kämpar

barn och vuxna för att bygga upp landet igen. Men

klimatförändringarna, orsakade av alla växthusgaser

som vi i västvärlden släpper ut, hotar nu den

bräckliga vardagen.

Ali är ordförande i en katastrof- och riskhanteringsklubb

som Plan stöder. Klubben består av 40

barn och ungdomar från olika skolor i Ngardohun, en

by i mellersta delen av Sierra Leone.

Klimatförändringarna gör att nivån i våra vattendrag

sjunker varje år, vilket gör att vi måste hämta

mer och mer vatten i bäckar som inte är rena och

som gör oss sjuka, berättar Umoro, 14 år som är

medlem i katastrofhanteringsklubben.

Medlemmarna i klubben berättar om häftiga

gräsbränder, om djurarter som försvinner och att

vattendragen där de hämtar dricksvatten torkar ut.

Gymnasieskolan där fl era av klubbmedlemmarna

går skadades under en gräsbrand för ett år sen och

håller på att byggas om. Under tiden har eleverna

sina lektioner i den öppna byggnaden som i vanliga

fall är den lokala domstolen.

Deras kunskaper om klimatförändringar är stora

och de är alla välformulerade:

– I januari undervisade vår naturvetenskapslärare

om klimatförändringar och vi ville då bilda en klubb,

berättar Ali. Barnen bad Plan om stöd så att klubben

kunde bli verklighet.

Det är mitt på dagen och solen står som högst. Det

är hett och fuktigt. På avstånd tornar moln upp sig.

Regnperioden har just börjat och trots hettan är byns

familjer ute och planterar ris och kassava på åkrar

som röjts under torrperioden. Snart ska skyarna

öppna sig och dränka åkrarna i regnvatten. När

regnet avtar i september och vattnet sjunker undan

skördar man. Det intensiva hällregn som pågår under

veckor orsakar förstås också allvarliga översvämningar.

Detta är barnen i Ngardohun vana vid. Men på senare

år har vädret i Sierra Leone varit nyckfullt och

oregelbundet:

– På grund av den globala uppvärmningen är våra

skördar mindre och våra föräldrar har inte råd att

betala våra skolavgifter, berättar Boisy som är 12 år

gammal och medlem i katastrof- och riskhanteringsklubben.

Efter en gräsbrand som skadade skolan hålls lektionerna i den

lokala domstolen.

Barn och unga i Sierra Leone lever riskfyllda liv, berättar Ali,

14 år, ordförande i katastrof- och riskhanteringsklubben

som får stöd av Plan.

Alla klubbmedlemmarna måste hjälpa till i familjejordbruken

och de berättar att de själva upplevt

väderomslagen:

– I år regnade det plötsligt i början av mars och vi

kunde inte röja åkrarna, berättar Ali.

I vanliga fall regnar det mellan maj och oktober i

Sierra Leone och därefter kommer torkan. Vanligen

hugger bönderna ner träd i ett område och sätter

sen eld på gräset. Elden bränner bort all onödig

vegetation och många skadedjur. Men eftersom

marken detta år fortfarande var våt var bönderna

tvungna att röja för hand, vilket är mycket tungt och

arbetskrävande. En del bönder började plantera ris

när regnet föll, men när solen kom tillbaka efter en

vecka brändes skörden sönder av hettan. Dessa

bönder har nu inte råd att köpa nya frön att så.

BARNENS FRAMTID 3:08 | 5


REPORTAGET | Sierra Leone

Klubbmedlemmarna ska

plantera 5 000 träd som

ska binda växthusgasen

och minska erosion och

gräsbränder.

6 | BARNENS BA BBARNENS RNE RN RNE RN RNE RN RRNE NE N NE NENS E NS N FRAMTID FRA FR FRAMT FRAMTID RA MTI MT MTI MT MTI MT M TI D3 D D3 D 3

3:08 :08 08

Ali, Umbro och flera av de andra medlemmarna i

klubben föddes samma år som Plan tvingades lämna

Moyamba och i stort sett all verksamhet i Sierra Leone.

Inbördeskriget, som började 1991, hade då nått stora

delar av landet. Barn, ungdomar, föräldrar och gamla i

Moyamba flydde in i djungeln för att undvika soldaterna.

Ibland tvingades de stanna där i månader innan de

kunde återvända. Runtomkring stred olika förband – ofta

handlade kampen om kontrollen över diamantfyndigheter.

Kriget var värre än någon annan katastrof landet upplevt.

Först när det elva år långa kriget tog slut 2002 kunde

Plan återuppta sitt arbete i Sierra Leone och återvända

till Moyamba. Behoven var, och är fortfarande, oerhörda.

Till exempel förstördes skolorna under kriget – allt

brännbart som bänkar och skolböcker eldades upp av

soldaterna.

En vardag utan krig byggs nu upp i Sierra Leone.

Även om de fruktansvärda minnena är kvar kämpar alla

för en bättre framtid. Men freden är skör och det behövs

inte mycket för att ett nytt inbördeskrig ska blossa upp.

»På grund av den globala

uppvärmningen är våra

skördar mindre och våra

föräldrar har inte råd att

betala våra skolavgifter.«

Boisy, 12 år, medlem i katastrof- och riskhanteringsklubben.

Ett förändrat klimat orsakat av de enorma mängder

växthusgaser som västvärlden släpper ut riskerar att öka

konflikterna som uppstår kring de få resurser som finns.

För befolkningen i Sierra Leone som är fattig och

saknar utbildning är utmaningarna enorma. För att nå

fram med kunskap är barn en av de viktigaste resurserna.

Om de lär sig att hantera risker och möta katastrofer

så kan de också påverka de vuxna i sin omgivning.

– Den här klubben kan hjälpa oss att bättre hantera

klimatförändringar och minskad matproduktion, som är

en följd av ökad värme, säger Marima som är 15 år.

Katastrof- och riskhanteringsklubben har redan

börjat agera. Sierra Leone har stora skogar som binder

mer växthusgaser än vad de släpper ut. Men trots att

landet alltså snarare bidrar till att minska växthusgasutsläppen

kommer de att drabbas värre än alla de länder

som står för de stora utsläppen. Klubben har fått

trädplantor som medlemmarna planterar och driver upp.

Inom de närmaste åren tänker de plantera mer än 5 000


träd i sin by, vilket ska hindra gräsbränder, binda växthusgaser och

minska erosionen.

Parallellt med klimatförändringarna har priset på mat stigit med mer

än 50 procent. Det beror bland annat på att mer och mer av världens

grödor används till att producera biobränslen istället för mat. Mer än

vart tredje barn i Sierra Leone är undernärt och knappt 30 procent av

alla barn som föds dör innan de fyller fem år. Och med ett förändrat

klimat riskerar matpriserna i de fattiga länderna att stiga ännu mer.

Varje måndag när skolan är över skyndar Rose i provinshuvudstaden

Moyamba till Radio MODCAR. Hon tar plats framför mikrofonen. Det är

hett som i en bastu i studion.

Tillsammans med Andrew, Alicia, Danema, Aisha och Mabiuze ingår

Rose i klubben Pikin to Pikin (Barn till Barn på det lokala språket krio)

som är en grupp barn och ungdomar som under våren utbildats av Plan

och Radio MODCAR för att bli radiostationens barnpresentatörer.

Förutom att vara DJ gör de radioprogram som tar upp olika problem som

barnen i Moyamba möter. De allra flesta frågor de pratar om handlar om

att minska de risker som de och deras klasskamrater utsätts för.

Efter ett gruppmöte kom ungdomarna fram till att det var dags att

göra något åt broarna som eleverna måste ta sig över på väg till

skolorna.

– Flera broar saknar räcken och en del blir så hala när det regnar att

det nästan är omöjligt att gå över dem utan att halka, berättar Rose.

Nyligen fick en elev sladd på sin cykel och kanade över kanten och föll

fem meter ner i ån.

– Som tur var klarade han sig från allvarliga skador, berättar Rose.

Pikin to Pikin använder sina radioprogram för att belysa problemen

med de farliga broarna. Att barn själva höjer sin röst är något nytt,

eftersom traditionen i Sierra Leone kräver att barn ska hålla tyst och

lyda vuxna. Många vuxna klagar på att det är »västerländskt« att låta

barnen driva sina egna frågor. Plan bemöter detta med frågan: Är

kampen mot sjukdomar, minskat riskbeteende och för bättre försörjning

verkligen enbart västerländsk?

Under flera veckor upprepade barnen sitt budskap i radion: Bron i

centrala staden är farlig och måste lagas. Barn har rätt att ta sig till och

Freetown

Så lever barn i Sierra Leone

Sierra Leone i Västafrika är ett av de minst utvecklade länderna i världen.

Landet lider fortfarande av sviterna efter inbördeskriget som pågick mellan

1991 och 2002. Det brutala kriget tvingade mer än två miljoner av landets

knappt sex miljoner invånare på flykt och tiotusentals lemlästades vid

rebellattacker. Flera undersökningar tyder på att mer än en kvarts miljon

kvinnor och flickor utsattes för någon form av sexuellt våld. Idag lever

70 procent av befolkningen i extrem fattigdom. Nästan hälften av Sierra

Leones befolkning är under 18 år och de bristfälliga sociala och ekonomiska

förhållandena i landet gör att barn och ungdomar är speciellt sårbara.

Barns rättigheter

Barns rättigheter finns sedan juli 2007 inskrivna i Sierra Leones lagar,

men mycket arbete återstår för att de ska efterlevas. Till exempel gifter sig

mer än hälften av landets kvinnor innan de fyllt 18 år, trots att lagen ska

skydda unga kvinnor och flickor från att ingå tvångsäktenskap. Kvinnlig

könsstympning är en djupt rotad tradition och Sierra Leone är ett av

de länder där flest flickor över 15 år har utsatts för denna farliga och

smärtsamma ritual. Antalet barnarbetare och att våld ofta förekommer i

hemmen är andra exempel på att Sierra Leones barn nekas sina rättigheter.

Utbildning

Under kriget förstördes majoriteten av alla skolbyggnader och till slut

bedrevs ingen undervisning längre. Bristen på skolor och utbildade lärare,

den låga kvaliteten på utbildningen och avsaknaden av skolmaterial är

stora problemen idag. Endast 69 procent av barnen i grundskoleåldern är

inskrivna i skolan och många – framför allt flickor – slutar skolan innan de

når åttonde klass.

Hälsa

Sierra Leone är rankat som det land som har högst barnadödlighet i

världen och nästan var tredje barn under fem år lider av undernäring.

Tillgången på rent dricksvatten är mycket låg, framför allt på landsbygden,

vilket bidrar till att epidemier av tyfus och kolera ofta bryter ut. Sjukdomar

som malaria och tuberkulos är vitt spridda. Efter kriget plågas också

många av psykiska problem och svåra trauman. Förekomsten av hiv och

aids är relativt hög.

Plans arbete

Plan arbetar med en rad åtgärder för att bekämpa brott mot barns

rättigheter, som till exempel barnarbete, trafficking och kvinnlig

könsstympning. Plan arbetar också med skolbyggnadsprojekt och

utbildning av lärare. Lärarna får även information om hur de ska stödja

barn som lider av trauman efter kriget och barn som har mist sina

föräldrar. Många ungdomar deltog i inbördeskriget och saknar idag

utbildning. Plan driver därför yrkesutbildningar för att ge dessa ungdomar

möjlighet att försörja sig. För att sänka barnadödligheten driver Plan

bland annat projekt för att öka kunskapen om vikten av god hygien för att

förhindra sjukdomsspridning.

Källor: UNDP, UNICEF, Plan

Sierra Leone

BARNENS FRAMTID 3:08 | 7


REPORTAGET | Sierra Leone

Under flera veckor upprepade

barnen sitt budskap i radion:

»Bron i centrala staden är farlig

och måste lagas. Barn har rätt

att ta sig till och från skolan

utan att riskera livet!«

Meteorologiska Institutet i Sierra Leone ligger i ett gammalt kolonialhus i centrala

Freetown.

8 | BARNENS FRAMTID 3:08

från skolan utan att riskera livet! Efter en veckas kampanj kom

beslutet att bron skulle repareras.

Men de allvarligaste riskerna för barn i Sierra Leone är inte de

hala broarna utan hoten mot deras hälsa. Omkring 20 000 barn

dör varje år av malaria, kolera, diarréer och andra sjukdomar

– som på grund av klimatförändringarna riskerar att bli ännu

vanligare. Även dessa risker tar Pikin to Pikin ofta upp. Många av

deras syskon och skolkamrater är undernärda, varje år bryter

koleraepidemier ut och alla barn och vuxna drabbas regelbundet

av malaria. Pikin to Pikin och andra Planklubbar runtom i Sierra

Leone sprider kunskap om vad som kan göras för att hindra dessa

tysta katastrofer.

Meteorologiska Institutet i Sierra Leone ligger i ett gammalt

kolonialhus i de centrala delarna av huvudstaden Freetown.

Byggnaden ser ut som om den håller på att vittra sönder i det

fuktiga klimatet. Men Tommy Braima, som är institutets näst

högsta chef, är mer bekymrad över de minimala resurserna som

institutet har:

– Vår situation är katastrofal. Vi kan inte varna människor för

vad som kommer att hända.

Om institutet inte kan mäta förändringar eller förutse

stormar och kraftiga skyfall så kan medarbetarna inte varna de

myndigheter som har till uppgift att evakuera människor i riskområdena.

De kan inte heller ge bönder råd om när de ska så

eller skörda och vilka grödor som passar bäst.

De historiska data Meteorologiska Institutet har över temperatur

och nederbörd visar att medeltemperaturen i landet stigit med

två till tre grader. Studien bygger på data från 1961–1990. Efter

det kom kriget och ingen mätte längre temperatur eller regn.

Men alla märker väderomslagen: regnen under torrperioden,

de kraftiga stormbyarna, den ökade hettan med vattenbrist som

följd.

Klimatförändringen är redan här och enligt mina beräkningar

så har skördarna minskat med en femtedel, berättar Jerry

Pratt, projektkoordinator i Sierra Leones Klimatförändringssekretariat

som också ligger i Freetown.

En överhängande risk är att dricksvattnet i reservoaren som

försörjer huvudstaden Freetown kommer att ta slut om inte kraftiga

regn regelbundet fyller på den. Många är oroliga för att staden med

1,8 miljoner invånare periodvis ska bli helt utan rent vatten.

– För att möta klimatförändringarna behöver vi samarbeta

med människor som är engagerade och aktivt letar efter svar

och som kan hjälpa oss att förutsäga vad klimatförändringarna

för med sig, avslutar Tommy Braima på Meteorologiska

Institutet.

Rose i radioklubben Pikin to Pikin har ännu inte hört talas om

klimatförändringar men är intresserad av att lära sig mer. Hon

kan tänka sig bjuda in barnen i katastrof- och riskhanteringsklubben

i grannbyn Ngardohun för att de ska få sprida sina

kunskaper om klimatförändringar och de risker som dessa

innebär för alla i Sierra Leone. Sådan kunskap kommer att vara

nödvändig för att kunna hantera ett klimat som håller på att

förändras.


Klimatforskning

ur barns perspektiv

– Idén till programmet kommer från barnen själva. Många barn tycker att miljöfrågor och klimatförändringar

är viktiga, men samtidigt känner de att ingen lyssnar på det de har att säga.

Det säger Nick Hall på Plan Storbritannien. Han är en av initiativtagarna till ett nytt nätverk som

ska forska om hur klimatförändringar påverkar barn.

Klimatförändringar med naturkatastrofer som följd har blivit allt

vanligare. Som alltid drabbas de fattiga och deras barn värst när stormar

och översvämningar drar in. Än så länge finns det mycket lite forskning

om klimatfrågor kopplade till ett barnperspektiv. För att göra något åt

detta bildade Plan och det brittiska forskningsinstitutet »Institute of

Development Studies« (IDS) nätverket »Children in a Changing Climate«

(Barn i klimatförändringen). Nätverket startades i december 2007 och

idag är även Rädda Barnen, Action Aid och olika universitet medlemmar.

– Idén till programmet kommer från barnen själva. Under forskningsresor

till bland annat Filippinerna och Sierra Leone frågade forskarna

barn vilka frågor som är viktiga för dem. Nästan alla svarade miljöfrågor

och klimatförändringar, men de kände att ingen lyssnade på vad de hade

att säga, berättar Nick Hall på Plan Storbritannien.

Fortfarande domineras biståndsinsatser kring kriser och katastrofer av

ett uppifrån och ned-tänkande där man sällan lyssnar på dem som

drabbats. Och allra minst på barnen. Nätverket vill utmana detta gamla

sätt att tänka och agera. Fokus ligger på hur barn kan delta i–och

påverka – klimatdebatten så att deras erfarenheter tas till vara. Målet är

att stärka barns inflytande kring klimatfrågor på alla nivåer, såväl hos den

egna familjen och lokalsamhället som inom FN-systemet.

En viktig del är konkreta projekt där barn och ungdomar själva

undersöker klimatsituationen i sina samhällen och ser vad de kan bidra

med för att förbättra situationen. I till exempel El Salvador har barn

planterat gräs längs bergssluttningar för att förebygga jordskred. En

annan del är opinionsarbete. Genom teater, musik och diskussioner

uttrycker barnen sina åsikter och tankar kring klimat och naturkatastrofer.

– På så sätt bidrar barnen till att anpassa samhället till klimatförändringar

och lindra effekterna av katastrofer. Därigenom gör de också sina

röster hörda i den politiska klimatdebatten, vilket är målet med forskningen,

säger Tom Mitchell som är forskare på IDS och en av nätverkets

initiativtagare.

Det här sättet att forska kallas aktionsforskning och skiljer sig från

traditionell forskning eftersom den inte enbart är observerande, utan

aktivt verkar för att förbättra situationen och bidra även till förändringar i

samhället.

Barn har rätt att delta och fatta beslut om sin egen framtid. I flera

länder är barn mer utbildade än vuxna. Barnen har också ofta större

kunskap om klimatförändringar, fortsätter Nick Hall på Plan i Storbritannien.

Allt fler drabbas av naturkatastrofer som beror på väder och klimat.

FN:s organ för att förebygga katastrofer, UNISDR, har uppskattat att inom

nästa årtionde kommer 175 miljoner barn att drabbas av naturkatastrofer

varje år. Klimatförändringar har också en negativ inverkan på barns

möjlighet att gå i skolan och på sikt förbättra sina liv.

– När föräldrarna måste resa längre för att exempelvis fånga fisk eller

hämta rent dricksvatten, får äldre syskon stanna hemma och passa de

yngre barnen. Resultatet blir att barnen tvingas sluta skolan, konstaterar

Tom Mitchell på IDS.

Plan Sverige arbetar brett med att stärka barns rättigheter i samband

med klimatförändringar. I höst startar ett nytt forskningsprojekt i

samarbete med IDS. Stöd kommer att ges till barns egna klimatprojekt

som syftar till att minska den utsatthet de och deras familjer lever under.

Klimatförändringarna påverkar många barns framtid och deras

rättigheter drabbas. Samtidigt respekterar de styrande alltför sällan barns

rätt till inflytande i dessa frågor. Därför vill vi påverka dem som tar beslut

i klimatfrågorna, beslut som kommer att påverka livet för kommande

generationer. Vi vill att de vuxna lyssnar på barnen när klimatfrågor

diskuteras, till exempel i FN:s kommande klimatförhandlingar, säger Anna

Garvander på Plan Sverige.

Projektet finansieras av de pengar som samlas in genom Mobilkompostkampanjen.

För varje mobiltelefon som lämnas in går 30 kronor till

Plans arbete för att förbättra situationen för barn som är drabbade av

klimatförändringar. Läs mer om Mobilkomposten på sidan 16.

TEXT: PETRONELLA LINDBLOM/GLOBAL REPORTING

Läs mer på:

www.childreninachangingclimate.org

www.mobilkomposten.se

BARNENS FRAMTID 3:08 | 9


FILIPPINERNA | Klimat

10 | BA BARNE BARNENS RNE RN NS FRA FRAMTID RAMTI MTI MT M D3 D 3:08 :08 08

FOTO: PLAN

Plan Flippinerna inriktar sig på att barn och unga ska få delta aktivt i miljöarbetet och

på att deras röster ska höras. Arbetssättet har påverkat både politiker och lärare.

Barnen viktiga för att

förhindra klimatkatastrofer

Filippinerna är ett av de länder där Plans arbete med barn och klimatförändringar

har kommit längst. Där har man hittat nya sätt att engagera barn och ungdomar,

ta tillvara deras kunskaper och iakttagelser och se till att skola och samhälle

lyssnar på barnen – både på deras oro och på deras krav på förändringar.

TEXT: ANKI WOOD/GLOBAL REPORTING

– En 14-årig flicka flic berättade för mig att varje gång det

regnar börjar hon gråta och det är omöjlig för henne att

koncentrera sig ppå

skolarbetet. Hon är så rädd för

jordskred.

Det berättar BBaltz

Tribunalo, som ansvarar för Plan

Filippinernas Filippinernas arbete arbe att med utgångspunkt från ett

barnperspektiv mminska

riskerna för katastrofer (Child-

Centered Disaster

Risk Reduction), när Barnens framtid

ringer upp honom. honom

Flickan han be berättar om bor på södra delen av den

Filippinska ön Ley Leyte. Där ligger ett antal skolor på platser

som är högriskom högriskområden för översvämningar och

jordskred. jordskred. Ett nytt nyt gymnasium har till exempel byggts på

en plats precis i utkanten u av ett stort jordskred som

dödade över 1 000 00 personer.

– Vi får rappo rapporter från barn som beskriver att det

finns sprickor i väggarna på deras skolor, att lera glider

ner från omgivande sluttningar och att översvämningar

händer regelbundet. De berättar också att grindarna till

skolområdena är låsta under skoltid. Trots alla tecken på

fara är det vanligt att skolorna används som evakueringsplatser

när tyfoner och regnstormar drar in över land.

Han lägger stolt till att Plan Filippinerna stöttat

barnens kamp och att en skola faktiskt flyttats på

barnens initiativ.

Baltz Tribunalo är djupt engagerad i det globala

nätverket »Children in a Changing Climate« (läs mer om

nätverket på sid 9). Att barn ska få vara med och förhindra

klimatförändringar ligger honom mycket varmt om hjärtat.

– Den första frågan jag får från vuxna är nästan alltid

om det verkligen finns ett speciellt barnperspektiv kring

klimatförändringar. Men det är uppenbart att barn är


FOTO: BJÖRN TJÄRNBERG

extra sårbara när klimatförändringar leder till exempelvis häftiga regn

och jordskred, kommenterar Baltz Tribunalo.

Barnen har ofta större insikt i farorna än vad föräldrarna har,

förklarar han. De känner sig utsatta och starkt hotade. Fattiga föräldrar

kämpar hårt för att klara av att försörja sina familjer och de oroar sig

mer för omedelbara problem, som ekonomi, sjukdomar och att något

ska hända barnen på vägen till skolan om den fl yttas en bit bort.

»Det är enkla och tydliga

aktiviteter som ger delaktighet

och stoppar lokala katastrofer!«

– Myndigheterna i Filippinerna är alldeles för inriktade på att bygga

upp beredskapen inför katastrofer, vi vill att man ska arbeta mycket mer

även med att minska riskerna för att katastrofer ska inträffa och med att

minska människors utsatthet. Barnens iakttagelser ger mycket viktig

information i det arbetet, säger Baltz Tribunalo.

I Filippinerna har man länge känt vad effekterna blir om man inte

värnar om miljön. Här har skogar skövlats och bränts ner, vilket ökar

risken för jordskred. Det är ständigt ohälsosam rök i luften och

koldioxidutsläppen är enorma. Klimatförändringarna har för stärkt

väderfenomen som alltid inträffat på Filippinerna.

Så lever barn på Filippinerna

Filippinerna har ett tropiskt klimat och under sommaren faller kraftiga

monsunregn över landets 7 200 öar, varav ett tusental är bebodda. Det

fi nns femton aktiva vulkaner och jordbävningar får ofta marken att skälva,

jordskred raserar byggnader och tyfoner sveper regelbundet in över landet.

Naturkatastrofer är traumatiska upplevelser, särskilt för barn. Många

dör eller skadas, ännu fl er förlorar sina föräldrar och sitt hem.

Barns rättigheter

Bristande kunskap om barnskyddsfrågor gör att många barn utnyttjas och

utsätts för våld. Fattigdom och undernäring bidrar också till att barn far

illa. Barnprostitution är vanligt på Filippinerna och enligt organisationen

ECPAT är 60 000 av landets 1,6 miljoner gatubarn prostituerade. Nya lagar

har lett till att barns rättigheter har stärkts och att kraftfullare insatser görs

mot dem som utnyttjar barn.

Utbildning

Drygt nio av tio barn börjar i skolan, men bara två av tre går ut sjätte klass.

Under verksamhetsåret 2007 bidrog Plan till att 114 grundskolor byggdes

och till att nästan 35 000 lärare fi ck utbildning. När tyfonen Durian drog in

över Filippinerna i november 2006 förstördes många skolor. Plan bildade

snabbt ett nätverk för katastrofstöd till de drabbade.

Hälsa

Undernäring och barnadödlighet är vanligt förekommande på grund

av bristfällig sjuk- och hälsovård och i samband med katastrofer blir

sjukhus och vårdcentraler snabbt fullbelagda. Sällan fi nns det tillräckligt

med personal eller medicin. Tillgången på rent vatten eller ordentliga

avfalls- och vattenreningssystem är inte en självklarhet, vilket bidrar till att

diarrésjukdomar är vanligt förekommande.

Plans arbete

Plan driver fl era projekt på Filippinerna för att förbättra invånarnas

levnadsförhållanden. Bland annat har en ny, enkel och billig vattenreningsteknik

introducerats och i byn San Niño drivs ett fi skodlingsprojekt,

som har bidragit till att minska undernäringen hos byns barn. Eftersom

Filippinerna härjas av naturkatastrofer är en viktig del av Plans arbete

att snabbt mobilisera stödinsatser och nå ut till de drabbade med vatten,

mat och sjukvård. På lite längre sikt är återuppbyggnaden av skolor och

sjukhus prioriterad, så att barnen kan återgå till en normal vardag. Plan

stödjer dessutom ett miljöprojekt på Filippinerna för att minska barns

sårbarhet vid katastrofer.

Källor: UNICEF, Plan

Manila

Filippinerna

BARNENS FRAMTID 3:08 | 11


FILIPPINERNA | Klimat

12 | BARNENS BA BARNE RNE N NS N FRA FRAMTID RAMTI MTI MTID3 D3 DD3:08 33:08

:08

Barnen märker effekterna av växthuseffekten, det

är är hett på

morgonen när de ska gå till skolan och

promenaden promenad dit är tung. Vid lunchtid regnar det – ja,

de märker verkligen att klimatet påverkas.

Plan Fi Filippinerna har hjälpt till att bygga upp

starka nationella nat nätverk som arbetar med riskreducering

ce c ring ur ett barnperspektiv. Nätverken sköts av

lokala lo l ka k la myndigheter, my ofta i samarbete med Plan. Plan

Filippinerna Fi F li lippinern inriktar sig på att barn och ungdomar

ska sk ska få delt delta aktivt i arbetet och på att se till så att

deras de d ras röster röst hörs i den lokala politiken.

– Vårt

sätt att arbeta och att inkludera barn är

helt unikt. unikt Jag tror att vårt förtroende för barnens

kapacitet att förstå och att engagera sig har påverkat

både bå både politiker polit och lärare.

Lärare

har fått utbildning, och klimat- och miljöfrågor

frå rå rågo g r tas nu upp i skolundervisningen runt om i

landet. la l nd ndet. Pla Plan Filippinerna arbetar också med utbildning

av föräldrar, föräldra myndigheter, politiker och de ordnar

ungdomsläger. un u gd g omsl I alla utbildningar ingår katastrofutbildning

ut utbildning och räddningsarbete.

När Ba Barnens framtid talar med Baltz Tribunalo har

han just justaavslutat

ett läger för barn och ungdomar.

Där antog antog barnen en deklaration där de lade upp

planer för för två år framåt för aktiviteter såväl i

hemmen ssom

i skolan, på kommunal nivå och inom

kyrkan fö för att sprida kunskaper om hur man kan

förebygga fö f rebygga katastrofer.

Många

barn i Filippinerna lever med svåra minnen

från fr från tyfoner tyfon och jordskred. I samband med katastroferna

fe ferna har skolor svepts bort och många barn har

dött. dö d tt. Många Mån har också skadats och förlorat både hem

och oc o h familj. familj

Barnen är rädda att det ska hända igen, de är så

utsatta. Just därför måste vi prata om problemen och

förebygga nästa katastrof.

Plan Filippinerna ger barnen möjlighet att

uttrycka sin rädsla genom att rita, måla och skriva

berättelser, men också genom att protestera mot

gruvdrift och skogsavverkningar. En speciellt framgångsrik

metod är gatuteater. Pjäserna har handlat

om allt från katastrofer till barnhandel, hiv, familjeförhållanden

och missbruk.

– Teater är läkande för barnen, samtidigt som

deras situation och utsatthet blir tydlig för de vuxna.

En annan metod är att visa och sedan diskutera Al

Gores film En obekväm sanning som haft enorm

betydelse för medvetenheten kring klimatförändringar

på Filippinerna.

I södra Leyte har skolbarnen fått driva upp trädplantor

och sen har de varit med och bestämt var

träden ska planteras så att de hindrar erosion och

stoppar jordskred. De har också varit med och bestämt

att skyddsstaket ska sättas upp på vissa ställen.

– Det är enkla och tydliga aktiviteter som ger

delaktighet – och stoppar lokala katastrofer! Barnen

får i uppgift att diskutera frågorna hemma med sina

föräldrar och genom ungdomsnätverk och ungdomsråd

kan de göra sina röster hörda hos politiker och

lokala myndigheter. Det är viktigt att undvika att

människor bor, arbetar eller går i skolan i speciellt

utsatta områden.

– Plan Filippinerna driver hårt att barn ska tillåtas

vara delaktiga. Det är deras framtid det handlar om

och vi har funnit att detta tas väl emot på alla nivåer,

förklarar Baltz Tribunalo.

På Plan Filippinernas klimatläger 2008 antogs en deklaration med planer på aktiviteter i hem, skolor, kommuner och kyrkor.

FOTO: PLAN


På födelsedagsfest i

Paraguay!

Efter flera års brevväxling med fadderbarnet Vilma blev Kent Gustavsson

och hans familj inbjudna till födelsedagsfest i Paraguay. De beslutade sig

snabbt för att tacka ja – självklart ville de vara med och fira Vilmas 15-årsdag!

Här skriver Kent själv om resan till Paraguay och mötet med Vilma.

Vi började med att kontakta Plan här i Sverige som

sedan tog kontakt med Plans personal i Paraguay som i

sin tur kontaktade Vilmas familj. Av Plan Sverige fick vi

en lista med förhållningsregler och information om

vem vi skulle ta kontakt med i Paraguay.

Väl framme gav vi vår taxichaufför adressen till

Plans kontor i Asuncion. Men efter mycket letande fick

vi ge upp – vi hade fel adress, det visade sig att Plan

hade flyttat några år tidigare. Vi blev tvungna att åka

tillbaka till vårt hotell istället. Tack och lov ringde

Gustavo, vår kontaktman från Plan Paraguay, på

kvällen. Han hade suttit på kontoret (trots att det var

påskhelg) och väntat på oss. Gustavo, som pratade en

mycket lättförståelig engelska, berättade om vilket

upplägg Plan tillsammans med Vilmas familj hade

förberett. Vilma skulle ha sin uppvaktning på påskafton.

Gustavo hämtade oss tidigt nästa morgon. Vi åkte

och köpte en födelsedagspresent till Vilma och begav

oss sedan upp till den region, cirka tio mil nordost om

Asuncion, där Vilma bor. Där träffade vi tre lokala

Planarbetare: Ana, Maura och Marcelino och åkte hem

till Vilma.

Det var redan fullt hus med Vilmas tio syskon,

mamma och pappa, hennes kusiner samt mostrar och

fastrar. Alla hjälpte till att förbereda för den stora

festen. Piroger och panerade biffar tillagades och

manioka kokades. Vi blev mycket varmt välkomnade

och vi åt lunch tillsammans. Därefter visade Vilmas

pappa sina banan-, majs- och sesamfröodlingar. Vilka

bananer! Jättegoda!

Rektorn Rekt ktor or orn för fö för sm smås småskolan ås åsko ko kola la l n kom ko kom oc och vi vville lle att vi skulle se

ha hans

ns sko skola ko kola la som

om låg

åg någ några åg å ra kilometer kil il i om omet et eter er e frå från rån Vilmas familjs

bo bost bostad. st stad ad ad. Stolt St Stol ol olt visade vi visa sa sade de d han an de ny nnya a toaletterna to toal al a et ette te t rn rna och

tv tvät tvättställen ät ä ts tstä tä täll ll llen en e med

ed dri drickbart ri r ck c ba bart rt r vat vatten at a te ten som so som man ma m n kunnat

by bygg bygga gg g a me med st stöd

öd ö av Plan. Pl P an an. Rektorn Re R kt ktor or orn blev bl b ev rörd rör ör ö d till ti till ll tårar tår å ar a när

vi vvi öve överlämnade ve verl rl rläm äm ämna na nade de d pen pennor, en enno no n r, kri kritor ri r to tor oc ooch h an aannat na nat sk skol skolmaterial olma ma mate te t ri rial al a

so som vi vvi tag tagit ag agit it med

ed oss oss. ss s .

Sedan Se Seda da dan var va var de det da dags

gs att att tt t åka ka tillbaka til il illb lb lbak ak aka till ti till ll hotellet hot ot o el elle le let för fö för

at att göra gö göra ra oss ss s i ordning ord rd rdni ni ning ng n för ör ö den en e sto stora to tora ra festen. fes es e te ten. n. Oh, h, vilken vil il i ke ken

fe fest fest! st st! Någon Nå Någo go gon ha hhade de rig riggat ig i ga gat upp up u p en e estrad est st stra ra r d mitt mi m tt ute te på

ängen. I en vid cirkel satt flera hundra människor. De

flesta var inte där som inbjudna gäster, utan hade

kommit för att det skulle bli fest i byn. Öl och dricka

kunde köpas.

Vilma stod vacker likt en brud och tog emot sina

gäster. En trevåningstårta som systern hade gjort fanns

bredvid henne. Mamma och pappa gick stolta omkring.

Fotoblixtar bländade oss ideligen.

Så var det dags att föra Vilma till ängen där dansen

skulle vara. Det hade regnat under dagen så det var lite

lerigt. Vi var femton herrar som fick dansa vals med

Vilma och ge henne en ros. Först dansade hon med

sina fyra bröder sedan gick turen till mig som fadderpappa.

Nu var det min tur att vara stolt.

Vi som kommit som gäster fick mat och dryck som

dukats upp på ett honnörsbord.

När det till slut var dags att ta farväl av Vilma och

hennes familj lovade vi att återkomma när Vilmas

lillasyster, som var nio år, fyller femton. Vi hade mötts

av en stor värme och verkligen känt oss hjärtinnerligt

välkomna.

Några dagar senare träffade vi chefen för Plan

Paraguay som redogjorde för hur Plan arbetar och

vilka problem man stött på i området. Han var mycket

öppen för våra synpunkter. Vi fick även se vilken

ordning Plan hade på all kommunikation vi haft med

Vilma. Alla brev var registrerade liksom vilka presenter

vi skickat – det stod till och med att vi hade sänt henne

ett fotografi på vår familj.

Sammanfattningsvis var detta en av våra bästa resor.

Att få komma så nära en familj som tidigare, trots alla brev

vi skrivit till varandra, varit så långt borta och främmande. främmande.

Vi vill översända ett stort tack till Plan Paraguay och

främst till Gustavo som också fungerade som tolk. Med

hjälp av honom kunde kunde vi prata med Vilmas familj.

Vi vill uppmana alla, som har möjlighet, att åka och

besöka ert rt fadderbarn. fad ad adde de derb rb rbar ar arn. n. n Ni får få f r flerfalt fler e falt l tillbaka i form av

minnen. mi miinn nnen en en.

TEXT: TEXT TEXT: :KE :KENT KENT KE NT GUSTAVSSON/PLANFADDER

G GGUSTA

G USTA T VSSO VS VSSO VSS VS VSSSON/ N/PL N/ ANFA NFA F DDER ER E

| FADDERRESAN

Kent Gustavsson och hans familj hos

fadderbarnet Vilma i Paraguay.

BARNENS BAR ARNEN NEN N SF S SSF S F FRAMTID RA RAM AM A TID 3: 3:08

3:08 08 0 | | 13 1 13


Miljöprojekt runt om i världen

Även om klimatförändringarna är globala fenomen drabbas fattiga människor i utvecklingsländer

hårdast. Bristfälliga hus, dåliga avloppssystem, brist på arbete, mat och pengar gör att verkningarna

blir mycket omfattande och långvariga. Dessutom inträffar flest naturkatastrofer i utvecklingsländer –

mellan 1990–1998 drabbade 94 procent av alla naturkatastrofer fattiga länder.

Plans miljö- och klimatprojekt har som mål att göra barnen delaktiga och deras röster hörda på alla

samhällsnivåer. Följ med på en tur runt världen och besök projekt som skapar hållbar utveckling.

BRASILIEN

Miljövänlig odling ger näringsrik kost

I Brasilien stödjer Plan ett projekt för hållbar livsmedelsförsörjning i

delstaten Maranhão. Arbetet startade för två år sedan och har nu

utvidgats till fler byar. Projektet bygger på att informera om hur jorden

kan odlas ekologiskt så att naturresurserna kan bevaras för kommande

generationer.

Familjer får lära sig att anlägga trädgårdar där näringsrika grönsaker

odlas till låg kostnad. De får också utbildning i vad som bör ingå i

kosten för att man ska undvika undernäring.

– Jag Ja Jag är glad gla la lad att at att få delta del el elta ta i det et här ä projektet som lär ut hur man odlar

jorden jo jord rd rden en e på et ett mi mmiljövänligt lj ljöv öv ö än änli li l gt g sät sätt. ät ä t. Vi må måste tänka på framtiden och inte

använda an anvä vä vänd nd nda me mmer r re rresurser su surs rs r er än nö nödv nödvändigt. dv dvän ä di digt gt. Med naturlig odling av lämpliga

grödor gr g öd ödor or får

år vi sk sskördar ör örda da dar me mmed d hö högt

gt g när näringsvärde ärin ingsvärde som är bra för vår hälsa. Vi

måste må måst st ste ar arbe arbeta be beta ta t med

ed e nat naturen, at atur ur uren en e , inte in i te t mot ot den, den en, säger sä s ger lantbrukaren Raimundo

Nonato No Nona na nato to t de Ma Mato Matos. to tos. s.

14 | BARNENS BA BARNE RNE RN RNE RNENS NS FRAMTID FRA F MTI MT MTI MT M D3 D D3 D 3:08 3 :08 08

FOTO: PLAN

THAILAND

Barn skapar opinion

för att skydda naturen

Chiangraiprovinsen ligger uppe i bergen mot gränsen till Burma. De

flesta invånarna tillhör etniska minoriteter som ofta är diskriminerade.

Minoriteterna räknas till världens ursprungsbefolkningar och de har

bott i området sedan urminnes tider. Tidigare var landskapet täckt av

skogar, men nu har skogsarealen minskat drastiskt på grund av

omfattande avverkningar som i sin tur lett till stora problem som

jordskred och erosion.

Plan har medverkat till att sprida kunskap om varför det är viktigt att

värna miljön. Bland annat anordnades en stor ceremoni med flera

hundra deltagare där man informerade om trädens utsatthet och vikten

av att skydda och bevara skogen.

– Vi fick lära oss om sambandet mellan människor och naturen och

hur man gör för att skydda skogen. Vi fick också hjälpa till att plantera

träd, berättar Saeng, elev i Samakkee Kao-skolan.

Pornwit Tharaporn, medarbetare i Plan Thailand, berättar hur viktigt

det är att barnen deltar i den här sortens ceremonier:

– Att ta del av förfädernas kunskap om naturen är ett bra sätt att

skapa miljömedvetenhet, säger han.

FOTO: PLAN


FILIPPINERNA

Mangroveträden kan rädda

det marina livet

I flera år, även efter att ha utnämnts till skyddat område, har mangroveskogen

skövlats och förstörts. Mangroveträden behövs för att ge havet

näring och säkra fiskbeståndet – fiskynglen finner skydd bland trädens

rötter nere i vattnet. Som det är nu får yrkesfiskarna knappt någon

fångst i sina nät längre och det marina livet är allvarligt hotat.

Plan har därför startat ett projekt där barnen får lära sig att det är

viktigt att mangroveträden får vara kvar. Gruppen med barn, som kallar

sig Little Fish Wardens, (de unga fiskväktarna), vårdar träden och sätter

även nya mangroveplantor som om några år kommer att växa upp till

en ny frodig skog. Brent och Anette som är med i gruppen berättar att

deras insatser bidrar till att både rädda närmiljön och att minska

fattigdomen i området.

KENYA

För ett hållbart jordbruk

FOTO: PLAN

FOTO: PLAN

Tryggad försörjning är en viktig grund för att barns rättigheter ska

kunna tillgodoses. I Kenya har Plan därför startat lokala fältskolor för att

kunna öka produktiviteten inom jordbruk, boskapsskötsel och fiske. I

dessa utomhusskolor har mer än 2 000 jordbrukare fått kunskap om

odlingsmetoder och boskapsuppfödning. De har även fått lära sig hur

man bättre hanterar och bevarar viktiga naturresurser som vatten, skog

och och land.

– Det är mycket tydligt hur våra inkomster har har förbättrats för ör ö bä bätt tt t ra r ts sedan sed edan an vi

fick fick odlingsutbildning och stöd från Plan. Vi hoppas ver verkligen er errkl kl k ig i en att

tt vår vårt år årt

samarbete kan kan fortsätta i framtiden, kommenterar lantb lantbrukaren tbru ru ruka ka kare re ren Ke KKephas. ph phas as as.

Ord om miljö och klimat

Beredskap

Åtgärder och förberedelser för att begränsa effekten av katastrofer, inklusive

varningssystem, planer för evakuering av drabbade och förstärkning kring områden

som hotas av katastrof.

Förebygga

Vidta åtgärder i förväg för att förhindra och minimera skadlig utveckling.

Katastrof

Mycket stor olycka med omfattande förstörelse som skapar förödande mänskliga,

materiella, ekonomiska och miljömässiga förluster.

Katastrofförebyggande

Katastrofförebyggande eller riskreducering är ett systematiskt arbete för att

minska verkningarna av katastrofer.

Klimatförändring

Förändringar i klimatet, att det blir varmare eller kallare, under en längre tid.

Förändringarna kan bero på solens fläckar som påverkar jordens klimat, men de

kan också orsakas av vad vi människor gör, till exempel att vi släpper ut mycket

växthusgaser.

Klimatsmart

Att leva på ett sätt som inte sliter på miljön.

Naturhändelse

Jordbävningar, torka eller översvämningar. Andra exempel på naturhändelser

är orkaner, tyfoner, tsunami och vulkanutbrott. Vissa naturhändelser sker

oberoende av mänskliga aktiviteter medan andra kan vara orsakade av vad

människor gör.

Naturkatastrof

En naturhändelse som leder till omfattande förstörelse kallas ofta naturkatastrof.

Vid en naturkatastrof kan såväl människor som djur och miljön skadas.

Risk

Risken för en naturkatastrof kan skrivas upp som en formel: Naturhändelse x

människors sårbarhet = risk. Det är inte enbart naturhändelsen i sig som skapar

naturkatastrofen, utan också människors sårbarhet (utsatthet) när det väl händer

något. Fattiga människor är särskilt sårbara. Till exempel lever många fattiga

människor i kåkstäder vilka ofta är utsatta områden vid bland annat översvämningar

och stormar.

Åtgärder

Det finns två typer av åtgärder för att möta globala klimatförändringar:

Begränsning och klimatanpassning:

Begränsning av utsläpp: Politiska beslut och handlingar för att minska utsläppen

och öka avledningen av växthusgaser. Den nuvarande internationella

rättsliga mekanismen för att minska staters utsläpp är FN:s ramkonvention om

klimatförändringar (UNFCCC) och det tillhörande Kyotoprotokollet.

Klimatanpassning: Även om vi idag radikalt skulle minska utsläppen av växthusgaser

kommer det att dröja innan uppvärmningen stannar av. Det är därför

nödvändigt att vi anpassar våra beslut och handlingar till både dagens klimat

och framtidens förväntade klimat, med högre temperatur, mer intensiv nederbörd

och större risker för extremt väder. Åtgärder för att möta de förändrade

klimatförhållandena och strategier för att minimera de förväntade effekterna av

klimatförändringen går ofta under benämningen klimatanpassning.

BARNENS FRAMTID 3:08 | 15


PLAN I SVERIGE | Notiser

Plan är en internationell

barnrättsorganisation som

arbetar för och tillsammans

med barn. För Plan är barn i

världen en kraft som kan

påverka sin egen utveckling.

Plan:

• stödjer utvecklingsarbete

på gräsrotsnivå tillsammans

med barnen och utifrån

deras rättigheter och behov

• hävdar barns rättigheter

• ökar förståelsen mellan olika

kulturer och människor

• arbetar utifrån FN:s

barnkonvention

Plans arbete finansieras

främst genom fadderskap.

Som fadder stödjer du

utvecklingen i barnets

närmiljö. Dina pengar går

alltså inte till något enskilt

barn utan bidrar till att många

får det bättre.

Plan är en religiöst och

politiskt obunden organisation

som ingår i ett internationellt

nätverk av 66 länder. Det gör

Plan till en av världens största

biståndsorganisationer som

arbetar med barn.

Vår verksamhet utvecklas

ständigt. Aktuell information

får du på vår hemsida:

www.plansverige.org

Telefon: 08-58 77 55 00

fax:08-58775510

Telefontid vardagar

09.00 –15.00

Pg för Fadderbidrag

90 07 01-4

Pg för övriga bidrag

90 07 31-1

Bg för Fadderbidrag

900-7014

Bg för övriga bidrag

900-7311

16 | BA BARNE BARNENS RNE NE NENS NS FRA FR FRA FR FRAMTID RA MTI MT M D3 D 3:08

:08 08

FOTO: ALF BERG

Nya fadderskap

stödjer flickor

och katastrofdrabbade

Plan har startat två nya fadderskap som stödjer särskilda utvecklingsprojekt:

FLICKAfadder

FLICKAfadder bidrar till Plans arbete för att stödja utsatta flickor och bryta skadliga

seder. Som FLICKAfadder är du med och förändrar de attityder som leder till att flickor

diskrimineras bara för att de är flickor. Just nu går FLICKAfaddrarnas stöd till Egypten där

Plan arbetar för att stärka flickors rättigheter och förhindra barnäktenskap och kvinnlig

könsstympning. Läs mer på: www.flickafadder.org.

Katastroffadder

Katastroffadder startades efter den senaste tidens svåra katastrofer i Burma, Kina och

Bangladesh, med hundratusentals drabbade människor. Att bli katastroffadder innebär

att du stödjer de viktiga akutinsatserna i en katastrofsituation när många människor har

det mycket svårt. Du bidrar även till Plans långsiktiga arbete för att hjälpa de drabbade

att bygga upp vardagen igen och till förebyggande insatser för att mildra effekterna av

framtida katastrofer. Läs mer på: www.barnikatastrof.org.

Återvinn din mobiltelefon

och stöd Plans miljöprojekt

I våras lanserades Mobilkomposten – ett samarbete mellan Plan och Nokia för att öka

återvinningen av mobiltelefoner och stödja Plans miljöprojekt för barn. Varje del av

en mobiltelefon har ett värde och när delarna återvinns sparar vi på miljön!

Intresset för Mobilkomposten är stort både hos återförsäljare och andra företag

som anslutit sig till kampanjen. För varje gammal telefon som återlämnas går 30

kronor till miljöprojekt för barn som drabbas av klimatförändringarna. Det är alltså

enkelt för dig som privatperson att göra en viktig insats för miljön genom att ta med

gamla telefoner som inte längre används och lämna in dem i en Mobilkompost.

Kampanjen kommer att pågå året ut.

En lista över var du hittar Mobilkomposterna finns på:

www.mobilkomposten.se.


Möt Plans personal!

För att du som fadder ska få en bättre inblick i Plan som

organisation vill vi presentera några av de medarbetare som

arbetar på Plan Sverige och deras olika roller i organisationen. I

det här numret av Barnens framtid får ni träffa Nina Strömberg,

som arbetar som handläggare och volontärsamordnare på

Fadderavdelningen.

Faddrar och volontärer

fyller Ninas dagar

Vilken roll har du på Plan?

Jag arbetar som volontärsamordnare

och handläggare på den nya

Fadderavdelningen. Jag är även

engagerad inom andra områden i Plan,

bland annat i hur vi arbetar i enlighet

med Plans policy för barns säkerhet.

Dessutom är jag med och ansvarar för

fadderskapet Fadderkompis och hjälper

till att arrangera våra Fadderseminarier.

Hur länge har du arbetat på Plan?

Jag har varit här i snart två år nu.

Nina Strömberg.

Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Nästan varje dag kommer det volontärer till Plan som hjälper till

med administrativa uppgifter som kuvertering och packning av

försändelser, uppdatering av information i datasystem och

liknande. Jag berättar vad som behöver göras för dagen och

finns till hands för att svara på frågor och hjälpa till. Jag får också

många telefonförfrågningar från faddrar varje dag. Det kan

handla om någon som vill starta ett fadderskap, har frågor kring

sitt fadderskap eller bara vill veta lite mer om hur Plan arbetar.

Hur ska man gå till väga om man vill arbeta som volontär?

På vår hemsida kan man läsa mer om vad det innebär att vara

volontär på Plan. Bestämmer man sig för att bli volontär skickar

man bara ett mejl till mig så bjuder jag in till en av de volontärintroduktioner

som jag håller i några gånger per år. Mejla till:

volontar@plansverige.org

Vad är det bästa med att arbeta på Plan?

Det absolut bästa är att få möta och prata med alla fantastiskt

engagerade volontärer och faddrar som vill vara med och göra

en förändring i världen!

FOTO: PLAN

Övre raden från vänster: Nina Strömberg, Shifteh Khodaei

Undre raden från vänster: Magnus Nordgren, Dick Smits, Cecilia Karlén,

Helena Hammarström, Richard Andersson

Välkommen att kontakta

Plans nya Fadderavdelning!

Plan Sverige har startat en ny avdelning så att vi ska kunna stödja

våra faddrar på bästa och effektivaste sätt. På Fadderavdelningen

hjälper vi dig gärna om du har frågor kring till exempel fadderbidraget,

kommunikation med fadderbarnet, besök, gåvor, Plans

projekt eller Plans utvecklingsarbete i stort.

Vi som arbetar på Fadderavdelningen är:

- Richard Andersson, avdelningschef

- Helena Hammarström, handläggare östra och södra Afrika

- Cecilia Karlén, handläggare Asien

- Shifteh Khodaei, handläggare västra och norra Afrika

- Magnus Nordgren, handläggare Latinamerika

- Dick Smits, fadderbarnsadministratör

- Nina Strömberg, volontärsamordnare

Så här kontaktar du Fadderavdelningen:

Telefon: 08-58 77 55 00.

E-post: fadder@plansverige.org.

Öppettider: vardagar 09.00–15.00 (lunchstängt 12.00–13.00)

FOTO: PLAN

BARNENS FRAMTID 3:08 | 17


PLAN I SVERIGE | Notiser

Plans klimatsatsning:

18 | BA BARNE BARNENS RNE RNENS NS FRA FRAMTI FRAMTID MTI MT D3 D3:08 3:08 :08

FOTO: JOHAN RESELE/GLOBAL REPORTING

Barns rättigheter i

ett förändrat klimat

Nu drar Plan Sverige igång en informations- och opinionsbildande satsning

med fokus på hur barn och unga i utvecklingsländer drabbas av klimatförändringen.

Barn och ungdomar kommer att ärva effekterna av klimatförändringen

dagens vuxna orsakar. Barn och ungdomar i sårbara utvecklingsländer

påverkas allra mest av klimatförändringen, samtidigt som de har allra minst

att säga till om. Barns rättigheter kränks på en mängd olika sätt.

Plan Sverige anser att dagens beslutsfattare och opinionsbildare har ett

ansvar att lyfta fram rättighetsperspektivet och barns utsatthet i relation till

klimatfrågan. Barn och unga har rätt att få framföra sina åsikter och delta i

förändringsarbetet för att stoppa klimatförändringen. Plans klimatsatsning

pågår under 2008 och 2009 och syftar bland annat till:

• Att sprida kunskap om hur barn och ungdomar i utvecklingsländer

påverkas av effekterna av klimatförändringen.

• Att inspirera och engagera ungdomar, faddrar och andra grupper i

Sverige att agera i frågan.

• Att förmedla kunskap om klimat, fattigdom och barns rättigheter till

skolungdomar i Sverige genom att ta fram utbildningsmaterial.

• Att ge stöd till Plans klimatprojekt i länder där barn drabbas hårt av

klimatförändringen.

• Att göra barns röster hörda i frågor som rör klimatförändringen, bland

annat genom att bidra till att barn och ungdomar från Sverige och andra

länder deltar vid FN:s klimattoppmöte i Poznan 2008 och i Köpenhamn

2009.

• Att påverka myndigheters syn på barns och ungdomars roll i frågor som

rör klimatförändringen och naturkatastrofer genom att skapa kunskap

om att barn och ungdomar är aktiva aktörer och inte ska ses som passiva

offer.

• Att stödja forskning om barns utsatthet i klimatförändringen.

• Att minska Plan Sveriges egen påverkan på miljön.

Mer information hittar du på webbplatsen: childreninachangingclimate.org

Det går också bra att kontakta Hanna Rådberg, projektledare för kampanjen,

via e-post: hanna.radberg@plansverige.org

Barnen försöker återgå till vardagen efter Tsunamin i

Indonesien.

Mitch i Centralamerika tog många liv och förstörde hem

och skolor för tusentals barn.

FOTO: KINA ROBBERTS/GLOBAL REPORTING

Var med och rösta fram ledamöter

till Plan Sveriges styrelse!

Alla faddrar bjuds nu in att nominera och rösta fram

nya ledamöter till Plan Sveriges styrelse.

Plan Sveriges styrelse arbetar helt ideellt. Jan Cedergren,

ambassadör vid Utrikesdepartementet, är nyutnämnd

ordförande och tillträder i september. Plan Sveriges

tidigare råd, bestående av fyra ledamöter, har samtidigt

valts in i styrelsen. Nytt är också att en representant för

Plan Sveriges ungdomsråd får en plats i styrelsen. Inför

nästa års styrelseval kommer det dessutom att bli möjligt

för faddrar att rösta på nominerade ledamöter. Mer

information om nomineringen och styrelsevalet kommer

under hösten och i nästa nummer av Barnens framtid.


Foto: Håkan Flank

Ställ upp i årets största insamlingsfest

Anmäl dig till Riksinsamlingsdagen för Världens Barn 2008!

Sedan flera år har riksinsamlingen för Världens Barn etablerat

sig som årets stora insamlingsfest i Sverige. Förra

året var vi över 30 000 entusiastiska insamlare som ställde

upp i landets 290 kommuner.

Nu går festen vidare! Årets riksinsamling för Världens

Barn kommer att uppmärksammas av Sveriges Radio och

Sveriges Television innan den kulminerar lördagen den 11

oktober i direkt anslutning till två helkvällars TV-evenemang

för Världens Barn i Sveriges Television. Den dagen

går vi man ur huse för att förbättra livsvillkoren för barn

runt om i världen och för att sätta nytt svenskt rekord i frivilligmobilisering!

Vi vet sedan tidigare riksinsamlingsdagar att människors

generositet och vilja att bidra med gåvor till en bättre framtid

för världens barn är oerhört stor.

Inför årets stora insamlingsfest ställer vi målet att bli

minst 35 000 frivilliga bössinsamlare spridda på gator, torg

och i bostadsområden runt om i Sveriges samtliga kom-

Clowner utan Gränser

Diakonia

Erikshjälpen

Individuell Människohjälp

IOGT-NTO-rörelsen

KFUK-KFUM

muner. Vi vet att våra organisationers frivilligarbetare,

medlemmar, faddrar och gåvogivare står för ett starkt och

äkta engagemang. Vi vet att vi tillsammans åstadkommer

stordåd för världens barn. Vi vet att vi kan sätta nya rekord

i frivilligmobilisering och insamlingsresultat. Och framför

allt vet vi att vi kommer att få ett par fantastiskt roliga timmar

tillsammans!

Därför inbjuder vi – Radiohjälpen och femton ideella organisationer

– dig som läser detta upprop att delta i årets

stora insamlingsfest: Riksinsamlingen för Världens Barn.

Nog har du möjlighet att satsa en timme eller två av din tid

för att stärka barnens rätt till utbildning, hälsa och en värdig

framtid?! Anmäl dig till Världens Barns riksinsamling den

11 oktober!

Kooperation Utan Gränser

Lions

Läkarmissionen

Plan Sverige

Radiohjälpen

Ställ upp i årets största insamlingsfest

Anmäl dig redan idag!

Jag vill delta i Riksinsamlingsdagen för Världens Barn den 11 oktober!

Namn .............................................................................................................................................................................................................

Adress ...........................................................................................................................................................................................................

Postnummer.........................................................................Ort .................................................................................................

Telefonnummer...............................................................Mobil ........................................................................................

E-post ..........................................................................................................................................................................................................

Ange också i vilken

kommun du är bosatt ........................................................................................................................................................

Rädda Barnen

Svenska kyrkan

Svenska Röda Korset

UNICEF Sverige

Vi-skogen

För ytterligare information besök svt.se/radiohjalpen

Fyll i och skicka in anmälningstalongen redan idag!

Plan Sverige

Box 92150

120 08 Stockholm

porto

BARNENS FRAMTID 3:08 | 19


KULTUR | Bok- och filmtips

Tyst hav

Böcker och filmer

för en hållbar framtid

Ge inte upp inför alla hotbilder om klimatförändringarnas konsekvenser – det

finns mycket var och en av oss kan göra för att leva mer miljövänligt! Här

presenteras några böcker och filmer för dig som vill veta mer om klimatfrågan

och få konkreta förslag på insatser som du själv kan göra.

TEXT: ANNIKA WIDHOLM/PLAN

*

Författare: Isabella Lövin

Förlag: Ordfront

En otroligt engagerande bok som väcker starka känslor!

Isabella Lövin, en fantastisk berättare, miljöjournalist och

just nu aktuell som en av årets sommarpratare, ställer de

relevanta frågorna; Hur blev

det så här? och Vem äger

egentligen havet? Med hjälp

av berättelser från många

olika perspektiv målar

Isabella upp en dyster bild.

Men det finns fortfarande

hopp – om vi agerar nu.

20 | BARNENS FRAMTID 3:08

100 sätt att rädda världen…

Författare: Johan Tell

Förlag: Bokförlaget Max Ström

En informativ och inspirerande bok med vackra

bilder – och 100 konkreta förslag på vad du

själv kan göra för en mer hållbar utveckling. Ett

komplicerat och allvarligt ämne blir lättare att

förstå och ta till sig genom tips som till exempel

hur du kemikaliekontrollerar dig, hur du bäst

stödjer fattigdomsbekämpningen och hur du

jobbar miljösmart.

FILMER

*

En obekväm sanning

Dokumentär, 2006

Regi: Davis Guggenheim

»Mänskligheten sitter på en tickande

bomb…«

All Gore är inte bara känd för att ha

förlorat presidentvalet mot George

Bush, idag är han världsberömd framför

allt för den Oskarsbelönade dokumentärfilmen

»En obekväm sanning« och

för att ha tilldelats Nobels fredspris

2007. Al Gores dokumentärfilm »En

obekväm

sanning«

handlar om den

globala uppvärmningen

och

har blivit ett

viktigt inlägg i

klimatdebatten

de senaste åren.

Klimatsmart – Din guide till

en miljövänligare vardag

Författare: Mikael Persson, Bodil Sjöström

och Per Johnsson

Förlag: Alfabeta

Känns det som om ditt liv är alltför stressigt och

redan för fullt av måsten för att du dessutom ska

hinna leva klimatsmart? Den här boken gör det lite

lättare att leva miljövänligt genom roliga och enkla

idéer för hemmet, arbetet, skolan, bilen och fritiden.

*

The Planet

Dokumentär, 2006

Regi: Michael Stenberg, Linus Torell,

Johan Söderberg

»Det finns bara en planet och den har

sina begränsningar…«

Den svenska dokumentärfilmen »The

Planet« ger en överblick och helhetsbild

över miljöförändringarna som

påverkar vår jord. Vi får se resultaten av

västvärldens överkonsumtion som

bland annat lett till förgiftade hav,

global uppvärmning

och att hela

djurarter

utrotats eller

hotas av

utrotning.


Böcker för barn

Cykla, panta och rädda en isbjörn

Författare: Jörn Spolander

Förlag: Alfabeta

Varför vänta med att rädda jorden till du är vuxen? Cykla, panta och

rädda en isbjörn tar upp frågor som varför det är så viktigt att återvinna

våra saker. Vad är egentligen växthuseffekten? Varför bry sig över huvudtaget?

Boken förklarar varför vi måste värna om miljön och ger barn

roliga och enkla förslag på klimatsmarta tips och alternativ i vardagen.

Lotta-Lotta och Eken

* Dessa böcker finns att köpa via Planshopen.

Då stödjer du samtidigt Plans klimatprojekt!

Läs mer på www.plantorget.org

*

Författare: Eva Ohlsson Brandsma och Agneta Nordin

Förlag: Gong Gong Förlag

Lotta-Lotta och Eken är en kapitelbok för barn.

Det är både en spännande berättelse och en

faktabok om miljön, som handlar om barns rätt

att delta i beslut och om hur vi alla kan bli mer

miljömedvetna. Lotta-Lotta och hennes familj

har flyttat till en ny lägenhet. På gården

utanför finns världens bästa och finaste

klätterträd. Det sorgliga är att trädet ska

sågas ner för att göra plats för grannens bil.

Tillsammans med kompisen Sander tar

Lotta-Lotta upp kampen för att rädda trädet. Boken visar hur viktigt

det är att barn får vara med och bestämma och innehåller även fakta om

miljö, klimat och om barns rättigheter.

Charlie och Lola: Hjälp vår Jord!

Författare: Lauren Child

Förlag: Rabén & Sjögren

Charlies lillasyster Lola tycker om att samla

saker. Nu har det blivit dags att slänga en del

gamla leksaker. »Varför återvinner du dem

inte?«, frågar storebror Charlie och berättar

för sin lillasyster om varför återvinning är

bra för miljön. I boken finns en affisch på

ett »samlarträd«, ett likadant som Charlie

och Lola har. För varje sak du hittar att

återvinna får du klistra in ett nytt blad på trädets grenar. När trädet har

fullt med blad har du ditt alldeles egna samlarträd. Böckerna om Charlie

och Lola bygger på en populär tv-serie.

Rädda Planeten!

Författare: Jacquie Wines och Sarah Horne

Förlag: Raben & Sjögren

En handbok för barn och unga som vill rädda miljön. Välj bland 101 smarta

och roliga tips, till exempel kan du skriva brev till dina favoritaffärer

och påverka dem att bli mer miljövänliga, räkna matmil, samla en grupp

klimatkrigare, fixa egen hårinpackning eller bli vän med någon på andra

sidan jorden.

*

Var klimatsmart – och positiv!

Klimatet är den absolut viktigaste frågan idag! Många forskarrapporter

visar att den globala uppvärmningen beror på vårt sätt att

leva, producera och konsumera – och inget annat. Men det är också

nu vi kan ändra på utvecklingen! Vissa forskare talar om »the Tilting

Point«, den punkt när utvecklingen tippar över och blir oåterkallelig.

Inom tio år måste det till en jätteförändring för att det inte ska ske.

Är jag rädd? Nej – jag är orolig förstås, men jag är inställd på att

vi kan och måste göra något nu!

Först måste vi lära oss att inte förbruka mer av jordens resurser

än vi behöver. Vi måste alltså hela tiden tänka klimatsmart. Det är

mycket som du och jag kan göra och även om det är små saker

leder allt sammantaget till stora förändringar. Vi har som konsumenter

dessutom makt att sätta press på företag och producenter

genom våra val. Ett exempel: om affären har svenska, närodlade

tomater och utländska hitfraktade ekologiska, välj då de ekologiska

som transporterats hit. Det tvingar odlarna här hemma att börja

producera ekologiskt. Kolla också alltid var och hur det du handlar

är tillverkat och se till exempel till att inga regnskogar skövlats för

att tillverka din möbel. Redan nu inser många företag att klimat- och

miljöhänsyn är en stark konkurrensfaktor.

Vi i Skandinavien kommer trots allt lindrigt undan när klimatet

blir varmare. Men på vissa ställen på jorden kommer det att bli för

hett för att någon ska kunna bo där och på andra platser riskerar

vattnet att stiga och översvämma områden där miljoner människor

bor idag.

Vi vuxna har en mängd vanor som vi måste lära oss av med för

att stoppa denna utveckling – men barn världen över kommer att ha

med sig miljömedvetenheten redan från början. Jag har själv tre

barn och jag har varit ute och föreläst i skolor och märkt hur otroligt

mycket barn vet om klimatfrågan.

Men man får inte glömma att ta det lite försiktig när man talar

med barn, det är så lätt att framtidsvisionerna blir skrämmande och

deprimerande. Det går faktiskt att vända budskapet till något

positivt och inspirerande. Hemma fick vi nyligen en hög elräkning

och då bestämde vi oss för att spara så mycket el vi kan och låta de

pengar vi sparar gå till vår semester. Den värsta boven är koldioxidutsläppen

från bilarna, men istället för att klaga över det när ni åker

bil är det bättre att påpeka hur bra det är när ni tar bussen, cyklar

eller promenerar.

Det finns en mängd saker man kan göra

själv:

• Ställ bilen så ofta det går.

• Använd lågenergilampor, släck efter

dig och se till att apparater inte står i

stand-byläge och drar el.

• Sänk inomhustemperaturen.

• Köp krav- och närodlat.

• Sätt press på företag och leverantörer.

• Konsumera inte så mycket – de flesta av

oss har galet många saker.

FOTO: C. RINGHAGEN

MADELEINE WESTIN

METEOROLOG I TV4, FORSKARE, KAPTEN,

PROGRAMLEDARE, FÖRFATTARE OCH NORDPOLSRESENÄR.

| KRÖNIKA

BARNENS FRAMTID 3:08 | 21


PÅ BARNENS SIDA | Framtidsveckor om klimat

Det tar 20 år för ett tuggummi

att förmultna i naturen…

Vi på Globala Gymnasiet i Göteborg har tillsammans med vetenskapscentret

Universeum i Göteborg gjort ett projekt om klimat. Projektet

gick ut på att vi skulle inspirera andra elever kring vad man själv kan

göra för att stoppa klimatförändringar. Vem visste till exempel att det tar

15–20 år för ett tuggummi att förmultna i naturen? Eller att de flesta

chips görs av palmolja som bidrar till att regnskogen huggs ned?

Projektet ingick i ett nationellt program kallat Unga Spekulerar, som går

ut på att vi unga skall få göra våra röster hörda och presentera våra

idéer för framtiden.

Vi skulle skapa sex stationer med övningar och fakta för de besökande

eleverna. Efter flera veckors förberedelser var vi redo för temaveckan:

Klimat – du gör skillnad.

Eleverna gick runt på de olika stationerna som handlade om allt från

ekologiska varor till koldioxidutsläpp och energi. Stationerna använde

olika metoder för att få fram budskapet och det var alltid viktigt att låta

besökarna säga sitt, ställa frågor och berätta om saker de kan förändra.

Vi ville med hjälp av roliga aktiviteter få fram budskapet: Alla kan göra

något. På stationen »Balans« fick till exempel en elev stå med ett stort

löv av skumgummi på sig när vi skulle förklara fotosyntesen. Det var ett

sätt att få de andra eleverna intresserade, samtidigt som de kunde

skratta tillsammans med en klasskamrat.

Efter varje pass fick elever och lärare göra en utvärdering som vi i

slutet av dagen gick igenom och granskade. Detta gjorde att det var

stor skillnad på kvalitén i vårt arbete från måndag till fredag. Vi ändrade

en del saker under tidens gång och nästan ingen dag var den andra lik.

På fredagen var vi nästintill proffs och stämningen var på topp. Yes, vi

har klarat det!

Efter en hård temavecka, då hela klassen var helt slut på klimatsnack,

blev det några veckors vila från projektet innan det var dags för

Framtidsdagen den 14:e maj, då hela Universeum fylldes med människor.

Alla elever som vi inspirerat kom tillbaka och presenterade det

arbete de gjort i skolorna i en minimässa. Där visade de upp nya

Enea Catalin från

Globala Gymnasiet

hjälper Arifrån

Burgårdens

Utbildningscentrum

att cykla igång

glödlampor/

lågenergilampor på

stationen Energi.

22 | BARNENS FRAMTID 3:08

Emily Brodin och Lovisa Fhager Karlsson från Globala

Gymnasiet visar upp produkterna på sitt bord vid

stationen om konsumtion.

framtidsidéer och uppmaningar. Bergumsskolan hade till exempel bakat

och ställde frågan om man verkligen känner skillnad i smaken mellan en

ekologisk och oekologisk kärleksmums. Det ingick även en tävling som

3:or från Munkebäcksgymnasiet vann med sitt Eko-café. Priset var

20 000 kronor, som eleverna vill lägga på att förverkliga caféet. På

andra håll i byggnaden pågick rundabordssamtal där elever, lärare och

människor från näringslivet diskuterade olika frågor på klimattemat.

Senare var det även en debatt med två elever från min klass och

människor från näringslivet i panelen. Frågor som togs upp var till

exempel hur man får balans mellan ekonomisk välfärd och en miljömässigt

hållbar värld.

Klimatfrågan är väldigt komplicerad och det finns ingen självklar lösning.

Vi överöses dagligen med olika råd och rön i miljöfrågan (på gott och ont)

och det har väl inte undgått någon att det är en stor fråga. Det är viktigt att

man läser på, med kunskap och fakta i ryggsäcken kan man skaffa sig en

uppfattning och en åsikt, ta ställning och agera. Det är svårt att argumentera

för eller emot någonting man inte har så stor kunskap om.

I den nya globaliserade världen skickar vi varor och saker över hela

världen. Maten vi äter kommer från andra sidan jorden och kläderna vi

köper billigt i affärerna kan vara till priset av att ett litet barn fått jobba

med gifter på en bomullsplantage. Vi reser mycket med flyg som

släpper ut otroliga mängder koldioxid. Platserna vi reser till anpassar sig

efter turiststormen, hugger ner mangroveträden som skyddar mot till

exempel flodvågor, för att hotellen skall kunna ligga närmare stranden.

Risken är att så länge vi här i västvärlden inte drabbas gör vi inte

tillräckligt mycket. Varje människa påverkar, vare sig man tror det eller

inte. Det gäller att tänka efter: Vad köper jag för varor? Finns det

alternativ? Om alla blir medvetna kan vi tillsammans diskutera fram

något som passar alla.

En kan inte göra allt, men alla kan göra något – och tillsammans kan

vi utföra stordåd för ett bättre klimat!

TEXT: ELISE ACKEROT/PLANS UNGDOMSRÅD OCH GLOBALA GYMNASIET I GÖTEBORG

Hela Globala Gymnasiet på avslutningen.


MISSION LONDON

Engagerade ungdomar

möttes i London

Klockan är 06.37, tåget rullar ut från Göteborgs central. För att

åstadkomma stora saker måste vissa uppoffringar göras. Att åka tåg

halv sju på morgonen är en sådan sak. Jag kommer fram till Stockholm,

möter mina medresenärer, »coacherna« Tove och Jessica från Plan och

min ungdomsrådskollega Josefin. Vi ska till London på möte. Mötet är

ett så kallat CAB-möte (Children’s Advisory Board), alltså ett möte där

ungdomsråd från olika Plan-länder träffas. Just detta möte är det

brittiska ungdomsrådet värd för och deltagarna kommer bland annat

från USA, Belgien och Finland.

Vi kommer fram till London på eftermiddagen. Jag inkvarteras i ett

rum med fem andra tonåringar och beger mig sen ner till konferenslokalerna.

En kväll fylld av lära känna-lekar, målarstuga och mycket

skratt avverkas snabbt. Innan jag har hunnit säga »barnkonventionen«

är det fredag morgon. Det är nu det egentliga arbetet börjar. Förmiddagen

handlar om idéutbyte och om att få reda på vad de andra

ungdomsråden håller på med. Vi berättar om vad vi i Sveriges ungdomsråd

gör. Hela salen fylls av idéer, en del sämre, en del bättre. De

bästa plockar vi på oss och tar med hem. En engelsk sandwich-lunch

senare diskuterar vi hur man gör en lyckad kampanj. Efter långa

diskussioner i små grupper kommer vi fram till en bra-att-tänka-på-lista.

Sedan blir dagen till kväll och vi åker the Eye – det stora pariserhjulet.

Andra mötesdagen är vikt åt GYE, Global Youth Engagement. Den

svenska översättningen blir Globalt ungdomsengagemang, och det är

precis vad det handlar om. Att både inom och utanför Plans organisation

öka ungdomars rätt och möjlighet att påverka, att ge sin syn på

saker och ting. Vi svenska ungdomsrådare har tillsammans med de

finska motsvarigheterna fått hedersuppdraget att hålla i delar av

introduktionen, och vi gör det förhoppningsvis helt okej. Dagen avslutas

med båtfärd på Themsen, med discodans och lasagnemåltid.

Söndagen kommer, och med det en avrundning av helgen.

Utvärderingar och hejdåkramar följer efter varandra, och efter ett par

timmars turistande i London lyfter planet hem till Sverige igen.

TEXT: JENS PERSSON/PLANS UNGDOMSRÅD

Plans ungdomsråd | PÅ BARNENS SIDA

Vill du vara med i

Plans ungdomsråd?

Vill du säga vad du tycker om världen?

Vill du påverka Plans arbete?

Då är Plans ungdomsråd något för dig!

Plans ungdomsråd, PUR, består av tio ungdomar mellan 13 och 18

år från hela landet. Medlemmarna i PUR påverkar och tycker till om

hur vi jobbar och vad vi gör på Plan, internationellt och i Sverige.

Ungdomsrådet åker också på mässor, internationella möten, deltar i

workshops, skriver på hemsidan och här i Plans tidning – läs till

exempel artiklarna från London och Göteborg på det här uppslaget.

PUR söker nu nya medlemmar mellan 13 och 16 år som är

positiva, utåtriktade och intresserade av världen. Vi har möten i

Stockholm tre gånger om året då vi planerar aktiviteter, lär oss

saker och har roligt tillsammans.

Låter det kul? Skicka en intresseanmälan till ungdomsradet@

plansverige.org där du skriver:

1) Vem du är.

2) Varför du vill vara med i PUR.

3) På vilket sätt du är en engagerad person.

Sista ansökningsdag: 15 september 2008

Frågor? Kontakta Jens Persson: jens.von.persson@gmail.com,

eller Elise Ackerot: elise.ackerot@gmail.com,

ellergåinpå www.plansverige.org och läs mer.

Representanter från Plans ungdomsråd i bland annat USA, Belgien, Finland och Sverige är

samlade i London för ett så kallat CAB-möte (Children’s Advisory Board).

BARNENS FRAMTID 3:08 | 23


Returadress:

Plan Sverige, Box 92150,

120 08 Stockholm

Posttidning B

Planshopen

Så här beställer du paket till ditt fadderbarn:

@

Villkor

Internet www.plantorget.org – Snabbast och enklast!

Fax Fyll i och faxa svarskortet nedan till 08-58 77 55 10 10.

Brev Fyll i och posta svarskortet nedan. Portot är bet betalt. et e al alt.

Plan har infört nya riktlinjer för gåvohanteringen.

Läs mer på www.plansverige.org

Paketnr036

Evighetsficklampa

140:-

Paketnr039

Fiskdamm

121:-

– beställning, betalning, leverans

Paketnr026

Munspel

104:-

Leveranstid: 8 veckor från Plan Sverige till ditt fadderbarn via

resp. fältkontor.

Betalningsvillkor: Betalas mot faktura inom 20 dagar. Priserna

inkluderar frakt- och administrationskostnad (45 kr per paket) samt

moms. En aviavgift på 25 kr tillkommer. Vid försenad betalning

skickas en påminnelseavi på 50 kr. Dröjsmålsränta 8%.

18-årsgräns: Vi förbehåller oss rätten att annullera ordrar från

personer som uppgett felaktiga personuppgifter.

Returrätt: Vi tillämpar ingen ånger- eller returrätt, om inte varan

är felaktig eller förstörd när den når mottagaren.

Reservationer: Vi förbehåller oss rätten till eventuella pris- och

produktändringar p.g.a. tryckfel eller annan orsak som vi inte kan påverka,

samt rätten att ersätta slutsåld vara med likvärdig produkt.

Om du mot förmodan inte hört något ifrån oss inom 14 dagar från

din beställning, kontakta oss via e-post: planshopen@plansverige.org

eller på telefon 08-58 77 55 00 (ej för nybeställning).

Paketnr042

Kalejdoskop (1 st)

110:-

Svarskort

Jag vill beställa till mitt FADDERBARN:

Paket nr: Till CC/SC-nr:

Paket nr: Till CC/SC-nr:

Personnummer:

(minst 6 siffror)

Namn:

Adress:

Postnr: Ort:

Telefon dagtid:

E-post:

Målsmans underskrift:

(om du är under 18 år)

Paketnr006

Pennfodral

med innehåll

124:-

Paketnr010

Mindre boll i läder

med pump

242:-

Ditt nummer står högst upp på denna sida

SP-nummer:

Kampanjpris

Paketnr019

Keps

60:-

Paketnr034

Paket nr 034

Mjuka uk uka bo bbollar, llar, 3 st

134:- 134:-

Paketnr007

Ryggsäck

197:-

FRANKERAS EJ

MOTTAGAREN

BETALAR

PORTOT

Plan Sverige Produktion

& Försäljning AB

SVARSPOST

122143500

120 11 Stockholm

Klipp här!

More magazines by this user
Similar magazines