Frågor och svar - Ilmarinen
Frågor och svar - Ilmarinen
Frågor och svar - Ilmarinen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
19.1.2012<br />
<strong>Frågor</strong> <strong>och</strong> <strong>svar</strong> år 2012<br />
SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR
Innehåll<br />
1. Allmänna frågor .................................................................................................................. 4<br />
1.1. Vad är pensionsutdraget? ............................................................................................................................. 4<br />
1.2. Vem får ett pensionsutdrag? ......................................................................................................................... 4<br />
1.3. Varför har jag inte fått något pensionsutdrag? .............................................................................................. 4<br />
1.4. Hur bestäms min pension, när jag har varit anställd inom staten, inom kommunen <strong>och</strong> hos en privat<br />
arbetsgivare? ............................................................................................................................................................ 4<br />
1.5. Vilken arbetspensionsförsäkrare skickar mitt pensionsutdrag? .................................................................... 4<br />
1.6. Finns det uppgifter om arbete utomlands i utdraget? .................................................................................... 5<br />
1.7. Finns det uppgifter om min privata pensionsförsäkring i pensionsutdraget? ................................................ 5<br />
1.8. Spelar det någon roll för pensionens storlek vilken arbetspensionsförsäkrare som betalar den? ................ 5<br />
1.9. På pensionsutdraget finns uppgifterna om mitt arbete till utgången av år 2011. Var är uppgifterna om det<br />
här året? Får jag reda på dem någonstans? ............................................................................................................ 5<br />
1.10. Vad betyder livslängdskoefficient? Hur räknas den? .................................................................................... 5<br />
1.11. Vad ska jag göra om utdraget innehåller fel eller om det saknas anställningar? ......................................... 6<br />
1.12. Vad avses med det totala pensionsskyddet? ................................................................................................ 6<br />
1.13. Hur ansöker man om pension? ..................................................................................................................... 6<br />
2. Tiden i arbete ...................................................................................................................... 7<br />
2.1. Anställningar inom den privata sektorn ......................................................................................................... 7<br />
2.1.1. Jag arbetar fortfarande hos samma arbetsgivare. Varför står det på pensionsutdraget att<br />
anställningen har avslutats vid utgången av år 2004? ........................................................................................ 7<br />
2.1.2. Kommer det en uppskattning av pensionens storlek med pensionsutdraget? ..................................... 7<br />
2.1.3. Hur har uppskattningen av min framtida ålderspension gjorts? ........................................................... 7<br />
2.1.4. Hur tillväxer pensionen? ....................................................................................................................... 7<br />
2.1.5. Hur räknas den pensionsgrundande lönen? ......................................................................................... 7<br />
2.1.6. Vad är arbetspensionstillägget? ........................................................................................................... 8<br />
2.2. De tidigare pensionslagarna KoPL <strong>och</strong> KAPL ............................................................................................... 8<br />
2.2.1. Vilka arbeten omfattades av pensionslagen KoPL <strong>och</strong> från vilken tidpunkt? ....................................... 8<br />
2.2.2. Vilka arbeten försäkrades enligt KAPL? ............................................................................................... 8<br />
2.2.3. Vilka stod utanför KAPL-försäkringen? ................................................................................................. 9<br />
2.2.4. Vid vilken ålder började man tjäna in pension? .................................................................................... 9<br />
2.2.5. Har pensionsåldern för ålderspension enligt KAPL <strong>och</strong> KoPL varit lägre? .......................................... 9<br />
2.2.6. På vilket sätt anges KAPL- <strong>och</strong> KoPL-löner i pensionsutdraget? ......................................................... 9<br />
2.2.7. Måste jag be om rättelse, om KAPL- <strong>och</strong> KoPL-löner inte har hänförts till rätt månad? ...................... 9<br />
2.3. Företagare ..................................................................................................................................................... 9<br />
2.3.1. Får företagare ett pensionsutdrag? ...................................................................................................... 9<br />
2.3.2. Syns det på utdraget hur en ändring av FöPL-arbetsinkomsten påverkar pensionens storlek? ........ 9<br />
2.3.3. Syns det på utdraget om jag har rätt till deltidspension som företagare? .......................................... 10<br />
2.3.4. Varför har FöPL-arbetsinkomsten stigit varje år, men den intjänade pensionen har samma belopp ?<br />
10<br />
2.4. Lantbruksföretagare <strong>och</strong> stipendietagare .................................................................................................... 10<br />
2.4.1. Får lantbruksföretagare <strong>och</strong> stipendietagare ett pensionsutdrag? ..................................................... 10<br />
2.4.2. Får en lantbruksföretagares make <strong>och</strong> barn ett pensionsutdrag? ...................................................... 10<br />
2.4.3. Finns det uppgifter om avträdelsestöd på pensionsutdrag? ............................................................... 10<br />
2.4.4. Syns OFLA-olycksfallsförsäkringen på utdraget?............................................................................... 10<br />
2.4.5. Varför hålls den intjänade pensionens belopp likadant, fast LFöPL-arbetsinkomsten har stigit varje<br />
år? 10<br />
2.5. Sjömän ........................................................................................................................................................ 11<br />
2.5.1. När börjar pensionen tillväxa enligt lagen om sjömanspensioner? .................................................... 11<br />
2
2.5.2. Jag har varit i många olika rederiers tjänst före år 1991, men i punkten sjötjänst före 1991 nämns<br />
endast en anställning. ........................................................................................................................................ 11<br />
2.5.3. Hur bestäms min pension enligt lagen om sjömanspensioner? ......................................................... 11<br />
2.5.4. På mitt registerutdrag finns rubriken: SjPL-anställningar kortare än 15 dagar. Vad betyder det? .... 11<br />
2.5.5. Jag arbetar fortfarande hos samma rederi. Varför står det på pensionsutdraget att anställningen har<br />
avslutats vid utgången av år 2004? ................................................................................................................... 12<br />
2.5.6. Har den SjPL-pensionsförsäkringsavgift som tagits ut från min lön någon inverkan på pensionens<br />
belopp? 12<br />
2.5.7. Vilken är skillnaden mellan allmän <strong>och</strong> intjänad pensionsålder? ....................................................... 12<br />
2.5.8. Hur räknas den intjänade pensionsåldern? ........................................................................................ 12<br />
2.5.9. Hur tillväxer min pension? .................................................................................................................. 13<br />
2.5.10. När används de särskilda tillväxtprocenterna <strong>och</strong> de allmänna tillväxtprocenterna? ......................... 13<br />
2.6. Tilläggspension ............................................................................................................................................ 13<br />
2.6.1. Vad avses med tilläggspensionsskydd? ............................................................................................. 13<br />
2.6.2. Hur vet jag om jag har en tilläggspension? ........................................................................................ 13<br />
2.6.3. Vilken arbetspensionsförsäkrare betalar min tilläggspension? .......................................................... 14<br />
2.6.4. Var får jag veta hur stor min tilläggspension är? ................................................................................ 14<br />
2.6.5. I vilken ålder får jag tilläggspensionen? .............................................................................................. 14<br />
2.6.6. Hur räknas den pensionsgrundande lönen för tilläggspensionen? .................................................... 14<br />
2.6.7. Varför har jag inte rätt till tilläggspension? Vad grundar den sig på? ................................................. 14<br />
2.6.8. Minskar tilläggspensionen min ArPL-pension? ................................................................................... 14<br />
2.6.9. Minskar min tilläggspension på grund av ArPL-pensionen? .............................................................. 14<br />
2.6.10. Kan jag fortsätta arbeta efter den sänkta pensionsåldern? ................................................................ 15<br />
2.6.11. Lönar det sig för mig att arbeta efter pensionsåldern i <strong>och</strong> med att ArPL-pensionen minskar<br />
tilläggspensionen? ............................................................................................................................................. 15<br />
2.6.12. Får jag min tilläggspension redan vid 63, fast jag går i pension först vid 65? .................................... 15<br />
2.6.13. Får jag tilläggspensionen, om jag byter arbetsgivare? ....................................................................... 15<br />
2.6.14. Måste jag ansöka separat om tilläggspensionen? .............................................................................. 15<br />
2.6.15. Kan tilläggspensionen vara annat än ålderspension? ........................................................................ 15<br />
2.7. Den offentliga sektorn.................................................................................................................................. 16<br />
2.7.1. Vad betyder personlig pensionsålder? ............................................................................................... 16<br />
2.7.2. Måste man kontrollera pensionsuppgifterna om den offentliga sektorn? ........................................... 16<br />
2.7.3. Kommer jag att få ett utdrag från Keva varje år?................................................................................ 16<br />
2.7.4. Var hittar jag uppgifterna om min pension för arbete inom den offentliga sektorn? ........................... 16<br />
2.7.5. Var får jag uppgifterna om min pension för arbete vid Finlands Bank eller Ålands<br />
landskapsregering? ............................................................................................................................................ 16<br />
2.7.6. Kan jag fortsätta i samma tjänst efter avgångsålder? ........................................................................ 17<br />
2.7.7. Hur beräknas pensionen inom den offentliga sektorn? ...................................................................... 17<br />
3. Oavlönade perioder .......................................................................................................... 17<br />
3.1. Stämmer det att man får pension för studier? Jag har blivit färdig våren 2003. Varför finns pensionen för<br />
studierna inte med i utdraget? ................................................................................................................................ 17<br />
3.2. Jag har varit vårdledig. Varför har min anställning avbrutits på pensionsutdraget? ................................... 17<br />
3.3. Hur syns andra oavlönade perioder i pensionsutdraget? ............................................................................ 17<br />
3.4. Pensionstillväxten för olika socialförmåner ................................................................................................. 18<br />
4. Tiden med pension ........................................................................................................... 18<br />
4.1. Tjänar jag in mer pension, om jag arbetar vid sidan av pensionen? ........................................................... 18<br />
4.2. Behöver man betala skatt för pensionen? ................................................................................................... 18<br />
4.3. Hur mycket får man förtjäna när man får olika slag av pension? ................................................................ 18<br />
3
1. Allmänna frågor<br />
1.1. Vad är pensionsutdraget?<br />
Pensionsutdraget är en förteckning över ditt arbete som har försäkrats <strong>och</strong> för vilket du har tjänat<br />
in pension. År 2012 omfattar utdraget för första gången också anställningar inom den offentliga<br />
sektorn, t.ex. kommunerna, staten <strong>och</strong> kyrkan, utöver arbete inom den privata sektorn.<br />
Av utdraget framgår arbetsgivarnas namn, arbetsinkomsterna av anställningar <strong>och</strong><br />
företagarverksamhet samt den pension som du har tjänat in fram till utgången av år 2011.<br />
Dessutom syns sådan pension som du har tjänat in på grundval av vissa<br />
socialförsäkringsförmåner, t.ex. under studietid <strong>och</strong> oavlönade perioder.<br />
Du får utdraget för att kunna kontrollera uppgifterna <strong>och</strong> meddela om eventuellla bristfälliga eller<br />
felaktiga uppgifter om anställningarna till din arbetspensionsförsäkrare i god tid. Det är viktigt att<br />
uppgifterna är riktiga när du i sinom tid går i pension. Arbetspensionsförsäkraren räknar ut din<br />
arbetspension utgående från uppgifterna i pensionsregistren. Det kan vara svårt att kontrollera<br />
gamla uppgifter så att handläggningen av pensionsansökan fördröjs, om du går i pension först<br />
om många år.<br />
1.2. Vem får ett pensionsutdrag?<br />
Pensionsutdraget skickas till alla arbetstagare <strong>och</strong> företagare som bor i Finland <strong>och</strong> som är 18–<br />
67 år gamla. Av dem som redan får pension får endast deltidspensionärerna pensionsutdrag.<br />
Sammanlagt tar arbetspensionsförsäkrarna fram ca 3,5 miljoner utdrag år 2012.<br />
1.3. Varför har jag inte fått något pensionsutdrag?<br />
- Redan i början av april kan du kontrollera uppgifterna om din pension från den privata<br />
sektorn på din egen arbetspensionsförsäkrares webbplats eller på<br />
www.arbetspension.fi. Uppgifterna om pension från den offentliga sektorn kan du ta fram<br />
på Kevas webbtjänst hösten 2012, www.keva.fi. Logga in med dina webbankkoder för<br />
att få fram dina egna uppgifter.<br />
- Du behöver inte vänta på pappersutdraget. Pensionsförsäkrarna skickar ut<br />
pensionsutdragen från april till november sin egen takt. Utdraget postas till den adress<br />
där du bor enligt befolkningsregistret. Är dina adressuppgifter à jour?<br />
- Om du har valt ett e-utdrag eller sett på ditt utdrag på webben efter mars, får du inget<br />
utdrag per post. Keva skickar emellertid pappersutdrag till sina kunder.<br />
- Vi skickar utdrag endast till dem som bor i Finland, inte till utländska adresser.<br />
- Om du redan är pensionerad på grund av sjukdom, arbetslöshet eller din ålder,<br />
sammanställs inget utdrag för dig. Om du är deltidspensionerad, får du ett utdrag.<br />
1.4. Hur bestäms min pension, när jag har varit anställd inom staten, inom kommunen<br />
<strong>och</strong> hos en privat arbetsgivare?<br />
Enligt alla arbetspensionslagar grundar pensionen sig på arbetsinkomsterna <strong>och</strong> åren i arbete.<br />
Beräkningsreglerna i olika lagar skiljer sig något från varandra, vilket de också har gjort tidigare.<br />
Närmare upplysningar får du från din egen arbetspensionsförsäkrare <strong>och</strong> på webbtjänsten<br />
www.arbetspension.fi.<br />
Alla pensioner som du tjänat in på basis av dina arbetsinkomster läggs ihop <strong>och</strong> det<br />
sammanlagda beloppet beviljas som pension. I regel beviljas <strong>och</strong> utbetalas hela<br />
arbetspensionen av den arbetspensionsförsäkrare som har försäkrat ditt sista förvärvsarbete<br />
beviljar hela arbetspensionen.<br />
1.5. Vilken arbetspensionsförsäkrare skickar mitt pensionsutdrag?<br />
Pensionsutdraget skickas av den arbetspensionsförsäkrare (pensionsbolag, pensionskassa,<br />
pensionsstiftelse, Lantbruksföretagarns pensionsanstalt eller Sjömanspensionskassan), där ditt<br />
förvärvsarbete var försäkrat vid utgången av år 2011.<br />
4
Om du är anställd inom kommunen, staten eller kyrkan kan du kontrollera ditt utdrag på nätet.<br />
Keva skickar ett utdrag om du var försäkrad där i slutet av år 2011.<br />
1.6. Finns det uppgifter om arbete utomlands i utdraget?<br />
Om du har arbetat i Sverige, kan ditt försäkringsnummer framgå av utdraget. Med hjälp av<br />
numret går det att reda ut hur mycket pension du har tjänat in där. Om andra pensioner som<br />
tjänats in utomlands finns det inte uppgifter i utdraget. Du får närmare upplysningar om utländskt<br />
pensionsskydd från Pensionsskyddscentralen. Telefonnumret för frågor på svenska är 0294 11<br />
2815.<br />
1.7. Finns det uppgifter om min privata pensionsförsäkring i pensionsutdraget?<br />
Pensionsutdraget innehåller uppgifterna om den lagstadgade arbetspensionsförsäkringen, dvs.<br />
den pension som tillväxer av arbete <strong>och</strong> för vilken arbetsgivaren betalar in avgifterna till<br />
arbetspensionsförsäkraren. En frivillig pensionsförsäkring som du eventuellt har tecknat <strong>och</strong><br />
bekostat själv är en fråga mellan dig <strong>och</strong> det privata livförsäkringsbolaget. Din lagstadgade<br />
arbetspensionsförsäkrare har ingen information om det.<br />
1.8. Spelar det någon roll för pensionens storlek vilken arbetspensionsförsäkrare som<br />
betalar den?<br />
Pensionens belopp bestäms enligt arbetspensionslagarna. Det finns särskilda<br />
pensionsförsäkrare <strong>och</strong> pensionslagar för lantbruksföretagare (LFöPL), sjöfarare (SjPL), staten<br />
(StaPL), kommunerna (KomPL) <strong>och</strong> kyrkan (KyPL). Dessa lagar skiljer sig i någon mån från<br />
lagen om pension för företagare (FöPL) <strong>och</strong> lagen om pension för arbetstagare (ArPL), som<br />
gäller inom den övriga privata sektorn. Alla arbetspensionsförsäkrare som sköter ArPL- <strong>och</strong><br />
FöPL-försäkringar följer samma lag, <strong>och</strong> pensionsbeloppet är inte på något sätt beroende av<br />
vem som betalar pensionen.<br />
1.9. På pensionsutdraget finns uppgifterna om mitt arbete till utgången av år 2011. Var<br />
är uppgifterna om det här året? Får jag reda på dem någonstans?<br />
Pensionsutdraget innehåller uppgifterna om ditt arbete fram till utgången av föregående<br />
kalenderår. Uppgifterna från innevarande år förs in i registren när arbetspensionsförsäkrarna har<br />
fått dem från arbetsgivarna.<br />
Om du ska gå i pension nu, tar pensionsbolaget eller -anstalten givetvis genast reda på<br />
uppgifterna för att kunna fatta pensionsbeslutet.<br />
1.10. Vad betyder livslängdskoefficient? Hur räknas den?<br />
Antalet ålderspensionärer kommer att öka snabbt <strong>och</strong> befolkningens livslängd antas öka.<br />
Det leder till större arbetspensionskostnader. Livslängdskoefficienten är ett verktyg med vilket<br />
man vill dämpa kostnadsökningen <strong>och</strong> rikta en del av den ökade livslängden till att förlänga tiden<br />
i arbete.<br />
Livslängdskoefficienten trädde i kraft år 2009 <strong>och</strong> påverkade pensionerna för första gången år<br />
2010. Koefficienten räknas separat för varje årsklass vid 62 års ålder utgående från<br />
befolkningens förväntade livslängd.<br />
Livslängdskoefficienten år 2012 är 0,98351. Den minskar ålderspensioner, förtida<br />
ålderspensioner <strong>och</strong> ålderspensioner med en sänkt pensionsålder som beviljas personer födda<br />
1950 med 1,649 procent.<br />
Invalidpensioner minskas med livslängdskoefficienten för det år då personen i fråga blir<br />
arbetsoförmögen. Endast den del av pensionen som pensionstagaren tjänat in i arbete minskas,<br />
inte pensionen för den s.k. återstående tiden fram till pensionsåldern.<br />
Exempel: Om en person som är född 1950 har tjänat in en månatlig pension på 1500 euro innan<br />
han eller hon går i ålderspension, är den pension som betalas ut 1 475,30 euro (1 500 euro x<br />
0,98351).<br />
Under de första åren minskar pensionerna bara lite på grund av livslängskoefficienten. De som<br />
är födda åren 1948, 1949 eller 1950 kan kompensera denna minskning genom att arbeta 1-3<br />
5
månader efter att ha fyllt 63 år. Det lönar sig, eftersom man från 63 års ålder årligen tjänar in<br />
pension enligt 4,5 procent av arbetsinkomsten.<br />
Livslängdskoefficienten under olika år<br />
År Födelseår Livslängdskoefficient Pensionen minskar,<br />
%<br />
2009 1947 1,00000 -<br />
2010 1948 0,99170 0,83<br />
2011 1949 0,98689 1,311<br />
2012 1950 0,98351 1,649<br />
1.11. Vad ska jag göra om utdraget innehåller fel eller om det saknas<br />
anställningar?<br />
Om någon uppgift behöver rättas, ska du meddela det till den arbetspensionsförsäkrare som<br />
skickat utdraget. I synnerhet de äldsta uppgifterna ska du kontrollera så snart som möjligt. Om<br />
du ber om det utreder arbetspensionsförsäkraren inom den privata sektorn dina anställningar<br />
från åren 2006–2011. Det går snabbare att rätta uppgifterna, om du bifogar arbetsintyget <strong>och</strong><br />
löneintyget till din begäran om utredning.<br />
Saknade uppgifter från ännu tidigare år rättas endast om du med din begäran om utredning<br />
sänder arbetsintyget, löneintyget eller mot<strong>svar</strong>ande skriftliga uppgifter.<br />
Skicka din begäran om utredning till din egen arbetspensionsförsäkrare.<br />
Eftersom pensionsutdraget skickas ut till alla arbetstagare <strong>och</strong> företagare som bor i Finland, kan<br />
det temporärt uppstå rusning i vår rådgivningstjänst. Vi tar kontakt, när din begäran om utredning<br />
kommer upp till behandling.<br />
Uppgifter om anställningar inom den offentliga sektorn kan rättas utan tidsfrist.<br />
1.12. Vad avses med det totala pensionsskyddet?<br />
I Finland består det totala pensionsskyddet av arbetspensionen <strong>och</strong> av folkpensionen <strong>och</strong><br />
garantipensionen. De två sistnämnda tryggar en minimiinkomst. Arbetspensionens uppgift är att<br />
trygga den konsumtionsnivå som pensionären uppnått under sina år i arbete. Arbetspensionens<br />
belopp beror på arbetsinkomsterna <strong>och</strong> antalet år i arbete.<br />
Folkpensionen betalas till dem, vilkas arbetspension är lägre än 1 257,96 euro i månaden<br />
(ensamstående) eller 1 120,46 euro (makar) enligt 2012 års nivå. Garantipension betalas till dem<br />
vilkas alla pensioner sammanlagt är mindre än 707,26 euro.<br />
Både folkpension <strong>och</strong> arbetspension betalas på grund av ålderdom, arbetsoförmåga,<br />
arbetslöshet <strong>och</strong> familjeförsörjarens död. Det finns vissa skillnader i villkoren beviljandet av<br />
arbetspension <strong>och</strong> folkpension. Närmare upplysningar om folkpensionen <strong>och</strong> garantipensionen<br />
får du från FPA www.fpa.fi eller per telefon 020 692 222 (pensionsärenden på svenska).<br />
1.13. Hur ansöker man om pension?<br />
Man ska ansöka om alla arbetspensioner hos den arbetspensionsförsäkrare där<br />
pensionsskyddet för den sista anställningen eller företagarverksamheten har ordnats.<br />
Ansökningsblanketter får man från alla arbetspensionsförsäkrare, försäkringsbolagens kontor,<br />
Pensionsskyddscentralen <strong>och</strong> FPA <strong>och</strong> deras internetsidor. Ålderspension kan man också söka<br />
med en e-ansökan, som är lätt att använda. En länk till e-tjänsten finns på alla<br />
arbetspensionsförsäkrares <strong>och</strong> FPA:s webbsidor <strong>och</strong> www.arbetspension.fi.<br />
För varje pensionsslag finns en egen blankett. Det räcker med att fylla i en pensionsansökan för<br />
alla pensioner som ska börja samtidigt. Närmare upplysningar om hur man söker pension <strong>och</strong><br />
vilka bilagor som eventuellt behövs får man från sin arbetspensionsförsäkrare, på dess<br />
webbsidor <strong>och</strong> på www.arbetspension.fi.<br />
6
2. Tiden i arbete<br />
I allmänhet får man bara ett beslut om hela den arbetspension som beviljas. Beslutet ges av den<br />
arbetspensionsförsäkrare som försäkrat den sista anställningen. Den betalar också ut hela<br />
arbetspensionen. FPA ger ett separat beslut om folkpensionen <strong>och</strong> garantipensionen.<br />
2.1. Anställningar inom den privata sektorn<br />
2.1.1. Jag arbetar fortfarande hos samma arbetsgivare. Varför står det på<br />
pensionsutdraget att anställningen har avslutats vid utgången av år 2004?<br />
Uppgifterna på pensionsutdraget har indelats på tiden före 2005 <strong>och</strong> tiden från <strong>och</strong> med 2005.<br />
Det beror på att reglerna för uträkningen av pensionen ändrades i början av 2005. Den intjänade<br />
pensionen räknas separat för varje år utgående från årsinkomsterna, <strong>och</strong> inte längre separat för<br />
varje anställning.<br />
På grund av ändringen av sättet att räkna avslutades alla anställningar som hade börjat före<br />
2005 vid utgången av år 2004 för pensionsuträkningen. Den pension som dittills hade tillvuxit av<br />
anställningarna räknades ut enligt de gamla bestämmelserna.<br />
2.1.2. Kommer det en uppskattning av pensionens storlek med pensionsutdraget?<br />
Pensionsutdraget innehåller uppgifter om den pension som du tjänat in före utgången av förra<br />
året. I följebrevet får de som har fyllt 50 får i regel en uppskattning av ålderspensionens storlek<br />
vid 63, 65 <strong>och</strong> 68 års ålder. Med det e-pensionsutdraget får alla en uppskattning av både<br />
ålderspensionens <strong>och</strong> eventuell invalidpensionens belopp.<br />
2.1.3. Hur har uppskattningen av min framtida ålderspension gjorts?<br />
I följebrevet till pensionsutdraget finns en uppskattning av din ålderspension vid 63, 65 <strong>och</strong> 68<br />
års ålder. Beräkningen har gjorts utgående från inkomsterna under det senaste kalenderåret.<br />
Uppskattningen bygger på att din inkomstnivå inte förändras förrän du går i pension.<br />
Enligt nuvarande lagstiftning kan man gå i ålderspension enligt eget val i 63–68 års ålder.<br />
2.1.4. Hur tillväxer pensionen?<br />
Från <strong>och</strong> med år 2005<br />
Pensionen tillväxer på basis av arbete i 18–68 års ålder. Pensionen beräknas enligt<br />
åldersavhängiga procentsatser utifrån den årliga arbetsinkomsten.<br />
Procentsatserna är följande:<br />
1,5 % i åldern 18–52 år<br />
1,9 % i åldern 53–62 år<br />
4,5 % i åldern 63–67 år<br />
Pensionen tillväxer också under olika oavlönade perioder, såsom sjukledighet, arbetslöshet <strong>och</strong><br />
moderskapsledighet, enligt 1,5 % om året. Då utgår beräkningen från den inkomst som ligger till<br />
grund för den sociala förmån som man har fått under perioden.<br />
Före år 2005<br />
Pensionen tillväxte på basis av arbete i 23–65 års ålder. Den uträknades separat för varje<br />
anställning <strong>och</strong> företagarperiod. För tid i arbete tillväxte pensionen årligen med 1,5 % av den<br />
pensionsgrundande lönen i anställningen eller företagarens arbetsinkomst. Den<br />
pensionsgrundande lönen var ett medeltal av lönerna under flera år. Företagarens<br />
pensionsgrundande arbetsinkomst påverkades av alla FöPL-arbetsinkomstbelopp som fastställts<br />
för FöPL-försäkringen i proportion till den tid då respektive belopp varit i kraft.<br />
2.1.5. Hur räknas den pensionsgrundande lönen?<br />
7
Den pensionsgrundande lönen är en medelinkomst som beräknats utifrån inkomsterna under<br />
flera år. Pensionsuträkningen utgick från den pensionsgrundande lönen till <strong>och</strong> med år 2004.<br />
Den pensionsgrundande lönen beräknades utifrån de indexjusterade lönerna under de högst 10<br />
sista kalenderåren före det år då anställningen upphört. Lönen under det år då anställningen<br />
upphört togs med i beräkningen, om anställningen hade fortgått under högst 3 kalenderår eller<br />
om den fortgick hela det år då den upphörde.<br />
När sättet att räkna pensionen ändrades i början av 2005, slopades pensionsuträkningen för<br />
varje anställning separat. Samtidigt frångick man den pensionsgrundande lönen. Nu påverkas<br />
pensionen av arbetsinkomsterna under varje år. Fortgående anställningar avbröts tekniskt vid<br />
utgången av år 2004. Den pensionsgrundande lönen beräknades utifrån inkomsterna åren<br />
1995–2004. Om anställningen hade fortgått en kortare tid än 10 kalenderår, beräknades den<br />
pensionsgrundande lönen utifrån inkomsterna under de år den fortgått.<br />
I anställningar som upphörde före 1996 togs endast lönen under de högst fyra sista åren i<br />
anställningen med i beräkningen av den pensionsgrundande lönen.<br />
Innan pensionen räknas ut avdras den andel som mot<strong>svar</strong>ar löntagarens arbetspensionsavgift<br />
från årsinkomsten. Detta avdrag har gjorts sedan 1996 <strong>och</strong> dess storlek har varierat från år till<br />
år.<br />
2.1.6. Vad är arbetspensionstillägget?<br />
Det var möjligt att tjäna in arbetspensionstillägg till utgången av år 2004. Den tillväxte på basis<br />
av inkomstrelaterade förmåner under arbetslöshets-, vuxenutbildnings- eller rehabiliteringsdagar.<br />
Arbetspensionstillägget är en kompensation för att det inte tillväxer någon arbetspension för<br />
sådana perioder.<br />
Från <strong>och</strong> med 2005 tillväxer pension också under oavlönade perioder, <strong>och</strong> därför tillväxer det<br />
inte längre något arbetspensionstillägg.<br />
2.2. De tidigare pensionslagarna KoPL <strong>och</strong> KAPL<br />
2.2.1. Vilka arbeten omfattades av pensionslagen KoPL <strong>och</strong> från vilken tidpunkt?<br />
KoPL, enligt vilken det ursprungligen försäkrades konstnärer <strong>och</strong> journalister, trädde i kraft i<br />
början av 1986. Enligt KoPL försäkrades sådana konstnärsyrken, där anställningen var avsedd<br />
att fortgå kortare tid än ett år. En förutsättning var också att det skapande konstnärliga arbetets<br />
eller framställningssättets andel var tillräckligt stor.<br />
KoPL ändrades i början av 1998 så att den utöver konstnärsyrkena också började gälla<br />
korttidsanställningar inom den privata sektorn.<br />
Korttidsanställningar inom den privata sektorn som försäkrades var sådana anställningar som<br />
konstaterats har fortgått kortare tid än en månad, oberoende av lönens storlek (med undantag<br />
av arbete inom de s.k. KAPL-branscherna), <strong>och</strong> sådana anställningar som hade fortgått en<br />
längre tid än en månad, men där lönen var lägre än det årligen fastställda APL-gränsbeloppet<br />
(243,79 €/mån år 2006). Enligt KoPL försäkrades alla anställningar (korta <strong>och</strong> långa), där<br />
arbetsgivaren var ett privat hushåll, med undantag av arbeten inom KAPL-branscherna.<br />
Den nya lagen om pension för arbetsgivare, ArPL, som trädde i kraft i början av år 2007 ersatte<br />
pensionslagarna KoPL, KAPL <strong>och</strong> APL.<br />
2.2.2. Vilka arbeten försäkrades enligt KAPL?<br />
Lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden trädde i kraft samtidigt med<br />
APL (lagen om pension för arbetstagare) 1.7.1962. De som skulle försäkras enligt KAPL var alla<br />
arbetstagare inom bygg-, lantbruks-, skogs- <strong>och</strong> hamnbranschen. KAPL innehöll inga gränser för<br />
lönebeloppet eller anställningens längd. Den nya lagen om pension för arbetsgivare, ArPL, som<br />
trädde i kraft i början av år 2007 ersatte pensionslagarna KoPL, KAPL <strong>och</strong> APL.<br />
8
2.2.3. Vilka stod utanför KAPL-försäkringen?<br />
KAPL-försäkringen omfattade inte företagare, tjänstemän <strong>och</strong> inte heller arbetstagare inom rör-<br />
eller elbranschen som var anställda på andra företag än byggfirmor (de omfattades av APLförsäkringen).<br />
Enligt KAPL försäkrades inte heller anställda inom den offentliga sektorn, om<br />
deras anställning var avsedd att vara stadigvarande <strong>och</strong> fortgå året om.<br />
2.2.4. Vid vilken ålder började man tjäna in pension?<br />
Idag är arbetsgivaren skyldig att försäkra arbetstagaren när arbetstagaren har fyllt 18 år.<br />
Försäkringen ska börja i början av den månad som följer på 18-årsdagen. Då börjar också<br />
pensionen tillväxa. Detta gäller dem som har fyllt 18 år 2005 eller senare.<br />
Före 1.1.2005 skulle arbetsgivare försäkra arbetstagare som hade fyllt 14 år. Arbetstagaren<br />
började dock tjäna in pension först vid 23 års ålder. Arbete före 23 års ålder hade betydelse<br />
endast om arbetstagaren blev arbetsoförmögen innan han eller hon fyllde 23 år.<br />
2.2.5. Har pensionsåldern för ålderspension enligt KAPL <strong>och</strong> KoPL varit lägre?<br />
Pensionsåldern för ålderspension har inte varit lägre enligt KAPL <strong>och</strong> KoPL, utan 65 år såsom<br />
för andra arbetstagare. Efter pensionsreformen år 2005 har det varit möjligt att gå i<br />
ålderspension enligt eget val i 63–68 års ålder. Förtida ålderspension kan man ta ut redan vid 62<br />
års ålder.<br />
2.2.6. På vilket sätt anges KAPL- <strong>och</strong> KoPL-löner i pensionsutdraget?<br />
KAPL- <strong>och</strong> KoPL-anställningarna under år 2006 specificeras enligt arbetsgivare i utdraget. Om<br />
anställningar under tidigare år anges endast den årliga arbetsinkomsten. Pensionsskyddet<br />
påverkas inte av att KAPL- <strong>och</strong> KoPL-löner eventuellt hänförs till fel månad, bara årsinkomsten<br />
är rätt angiven.<br />
2.2.7. Måste jag be om rättelse, om KAPL- <strong>och</strong> KoPL-löner inte har hänförts till rätt<br />
månad?<br />
2.3. Företagare<br />
Även om KAPL- <strong>och</strong> KoPL-inkomster har hänförts till fel månade, påverkar det inte<br />
pensionsskyddet, om årsinkomsten är rätt angiven.<br />
2.3.1. Får företagare ett pensionsutdrag?<br />
Företagare får årligen ett pensionsutdrag från sin egen arbetspensionsförsäkrare. På det syns<br />
företagarens pensionsberättigande arbetsinkomst <strong>och</strong> också inkomsterna för eventuellt annat<br />
arbete. Det lönar sig att kontrollera dem noga.<br />
2.3.2. Syns det på utdraget hur en ändring av FöPL-arbetsinkomsten påverkar<br />
pensionens storlek?<br />
FöPL-pensionens belopp har beräknats utifrån den gällande FöPL-arbetsinkomsten. I beloppet<br />
ingår alltså inverkan av ändringarna av arbetsinkomsten <strong>och</strong> också av tillskottsavgifter eller<br />
tillfälligt sänkta avgifter.<br />
Om det på utdraget också finns en uppskattning av den framtida ålderspensionen, har den gjorts<br />
utifrån antagandet att företagarens senast fastställda FöPL-arbetsinkomst är i kraft tills<br />
ålderspensionen börjar.<br />
Ta kontakt med din egen arbetspensionsförsäkrare om du överväger att ändra din FöPLarbetsinkomst.<br />
9
2.3.3. Syns det på utdraget om jag har rätt till deltidspension som företagare?<br />
Av utdraget framgår inte direkt om du har rätt till deltidspension. Ta kontakt med din egen<br />
arbetspensionsförsäkrare <strong>och</strong> kontrollera saken där.<br />
2.3.4. Varför har FöPL-arbetsinkomsten stigit varje år, men den intjänade pensionen har<br />
samma belopp?<br />
Arbetsinkomsten i pensionsförsäkringen för företagare uppräknas årligen med lönekoefficienten<br />
så att den mot<strong>svar</strong>ar det innevarande årets nivå. Arbetsinkomsten ändras alltså årligen. På<br />
utdraget anges arbetsinkomsten enligt indexnivån för respektive år. Den intjänade pensionen<br />
från varje år anges däremot enligt det nyaste årets indexnivå, dvs. det år då pensionsutdraget<br />
ges ut. Därför ser det ut som om den intjänade pensionen inte ändrades, fast arbetsinkomsten<br />
stiger år för år.<br />
2.4. Lantbruksföretagare <strong>och</strong> stipendietagare<br />
2.4.1. Får lantbruksföretagare <strong>och</strong> stipendietagare ett pensionsutdrag?<br />
Alla lantbruksföretagare (skogsbruksföretagare, fiskare <strong>och</strong> renskötare medräknade) får ett<br />
pensionsutdrag på senhösten 2012. Även de som tidigare varit verksamma som<br />
lantbruksföretagare får ett pensionsutdrag. Pensionsutdrag skickas inte till dem som får<br />
arbetspension, generationsväxlingspension, avträdelsestöd eller avträdelsepension.<br />
LPA skickar pensionsutdrag också till stipendietagare.<br />
2.4.2. Får en lantbruksföretagares make <strong>och</strong> barn ett pensionsutdrag?<br />
Lantbruksföretagarens make får ett pensionsutdrag om han eller hon är LFöPL-försäkrad eller<br />
arbetar eller har arbetat som löntagare inom den privata sektorn eller har varit FöPL-försäkrad.<br />
Lantbruksföretagarens barn får pensionsutdrag, om de efter att ha fyllt 18 år har varit LFöPLförsäkrade<br />
eller löntagare inom privata sektorn.<br />
2.4.3. Finns det uppgifter om avträdelsestöd på pensionsutdrag?<br />
Pensionsutdraget innehåller inte uppgifter om avträdelsestöd. Närmare upplysningar om<br />
avträdelsestödet finns på Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts webbsidor www.lpa.fi. Det går<br />
också bra att ringa LPA:s kundtjänst, 020 630 0650.<br />
2.4.4. Syns OFLA-olycksfallsförsäkringen på utdraget?<br />
Pensionsutdraget innehåller inte uppgifter om OFLA-olycksfallsförsäkringen. Du kan kontrollera<br />
uppgifterna om din egen OFLA-olycksfallsförsäkring via LPA:s e-tjänster, www.lpa.fi/tjänster. Du<br />
kan logga in i e-tjänsterna med dina webbankkoder.<br />
2.4.5. Varför hålls den intjänade pensionens belopp likadant, fast LFöPL-arbetsinkomsten<br />
har stigit varje år?<br />
I pensionsutdraget anges den pensionsgrundande inkomsten (LFöPL-arbetsinkomsten) enligt<br />
indexnivån för respektive arbetsår. Den intjänade pensionen anges däremot enligt den nyaste<br />
indexnivån, dvs. nivån för det år då utdraget skickas, i fråga om alla år. I pensionsbeloppet i<br />
utdraget har indexjusteringen beaktats för alla år.<br />
År 2008<br />
Lantbruksföretagarverksamhet<br />
År 2009<br />
Pensionsgrundande<br />
inkomst<br />
22 302,91 €<br />
10<br />
Pension enligt 2012 års nivå<br />
32,02 €/mån
Lantbruksföretagarverksamhet<br />
År 2010<br />
23 652,20 € 32,02 €/mån<br />
Lantbruksföretagarverksamhet<br />
År 2011<br />
24 426,06 €<br />
32,02 €/mån<br />
Lantbruksföretagarverksamhet 24 865,72 €<br />
32,02 €/mån<br />
År 2012<br />
Lantbruksföretagarverksamhet<br />
25 616,60 € 32,02 €/mån<br />
2.5. Sjömän<br />
Exempel<br />
När arbetsinkomsten i exemplet justeras till 2012 års indexnivå, blir arbetsinkomsten för varje år<br />
25 616,60 €. Sålunda är den intjänade pensionen med 1,5 procents pensionstillväxt 32,02 euro i<br />
månaden för varje år.<br />
2.5.1. När börjar pensionen tillväxa enligt lagen om sjömanspensioner?<br />
För arbete enligt lagen om sjömanspensioner (SjPL) från <strong>och</strong> med 1956. Till <strong>och</strong> med år 2004<br />
räknas allt arbete som du har utfört före 65 års ålder med i pensionen. Från <strong>och</strong> med år 2005<br />
räknas allt arbete som du har utfört i åldern 18–68 år med i pensionen.<br />
2.5.2. Jag har varit i många olika rederiers tjänst före år 1991, men i punkten sjötjänst<br />
före 1991 nämns endast en anställning.<br />
Vid pensionsuträkningen utgör all sjötjänst före 1991 en anställning. Om en sjöman var anställd<br />
enligt SjPL vid årsskiftet 1990/1991, ansluts all sjötjänst före 1991 till denna anställning.<br />
2.5.3. Hur bestäms min pension enligt lagen om sjömanspensioner?<br />
Det sätt på vilket sjömanspensionen bestäms har ändrats tre gånger medan lagen om<br />
sjömanspensioner har varit i kraft. Åren 1956–1990 gällde en teknik, åren 1991–2004 en annan,<br />
<strong>och</strong> från <strong>och</strong> med 2005 gäller nu en tredje teknik för bestämning av pensionen.<br />
Till slutet av år 1990 bestämdes den pensionsgrundande tiden som premiemånader. Vid<br />
beräkningen av dem beaktades de dagar för vilka försäkringspremier skulle betalas. Utöver<br />
dagarna i arbete var bl.a. sjukdagar, semester- <strong>och</strong> vederlagsdagar sådana dagar. Under ett år<br />
kunde antalet premiemånader vara högst 12.<br />
Sjömanspension som intjänats under tiden 1.1.1991–31.12.2004 beräknas separat för varje<br />
anställning. Pensionens storlek beror på hur länge anställningen fortgått (hur lång den tid är som<br />
berättigar till pension) <strong>och</strong> medelmånadslönen under de sista åren i anställningen.<br />
Totalpensionens belopp var det sammanlagda beloppet av de pensioner som intjänats i olika<br />
anställningar.<br />
Från <strong>och</strong> med 2005 tillväxer SjPL-pensionen på basis av arbetsinkomsterna. Pensionens storlek<br />
är beroende av hela yrkesbanans längd, arbetsinkomsterna under yrkesbanan <strong>och</strong><br />
intjäningsprocenten, som i sin tur är beroende av arbetstagarens ålder.<br />
Alltså bestäms pensionen till en sjöman som t.ex. arbetat från år 1975 till 2010 enligt tre olika<br />
tekniker.<br />
2.5.4. På mitt registerutdrag finns rubriken: SjPL-anställningar kortare än 15 dagar. Vad<br />
betyder det?<br />
Före 1.1.2005 tillväxte pensionsrätt av anställningar som fortgått minst 15 dagar. Även kortare<br />
anställningar ger rätt till pension, om de sammanlagt under samma kalenderår utgör minst 15<br />
dagar.<br />
11
2.5.5. Jag arbetar fortfarande hos samma rederi. Varför står det på pensionsutdraget att<br />
anställningen har avslutats vid utgången av år 2004?<br />
Eftersom principen för hur SjPL-pensionen bestäms ändrades 1.1.2005, avslutades alla SjPLanställningar<br />
som var i kraft vid årsskiftet 2004/2005 31.12.2004. Det sammanlagda beloppet av<br />
SjPL-pension som intjänats före 1.1.2005 har räknats ut <strong>och</strong> registrerats för alla SjPLförsäkrade.<br />
Efter det tillväxer SjPL-pensionen enligt nya beräkningsregler.<br />
2.5.6. Har den SjPL-pensionsförsäkringsavgift som tagits ut från min lön någon inverkan<br />
på pensionens belopp?<br />
När SjPL-pensionen räknas ut avdras arbetstagarens SjPL-pensionsavgift, 11,2 %, inte från den<br />
pensionsgrundande arbetsinkomsten, utan SjPL-pensionen bestäms utifrån bruttoinkomsten.<br />
2.5.7. Vilken är skillnaden mellan allmän <strong>och</strong> intjänad pensionsålder?<br />
Med allmän pensionsålder avses den ålder då arbetstagaren har rätt att gå i ålderspension<br />
oberoende av hur länge han eller hon har arbetat i sjötjänst.<br />
Pensionering vid den intjänade pensionsåldern förutsätter att<br />
arbetstagaren har en viss mängd sjötjänst<br />
arbetstagaren är i sjötjänst när han eller hon uppnår pensionsåldern<br />
arbetstagaren har under de senaste 3 åren haft minst 18 månader sådan tid som<br />
berättigar till pension.<br />
2.5.8. Hur räknas den intjänade pensionsåldern?<br />
Den allmänna pensionsåldern för befäl <strong>och</strong> manskap är 63–68 år. De som hör till befälet kan gå i<br />
ålderspension vid en intjänad pensionsålder tidigast vid 60 <strong>och</strong> de som hör till manskapet<br />
tidigast vid 55. Pensionsåldern räknas genom att subtrahera det antal SjPLtjänstgöringsmånader<br />
som överstiger 324 från 63 års ålder. Det betyder att man måste ha 360<br />
sjötjänstmånader för att kunna gå i pension vid 60 <strong>och</strong> 420 sjötjänstmånader för att kunna gå i<br />
pension vid 55.<br />
Hur räknas den tid som beaktas när den intjänade SjPL-pensionsåldern fastställs?<br />
Från <strong>och</strong> med 1.1.2007 räknas sjötjänstmånaderna i huvudsak utgående från de dagar för vilka<br />
det har betalats lön. De dagar som beaktas är:<br />
dagar för vilka det har betalats lön för arbete<br />
dagar för vilka det har betalats sjuklön<br />
semesterdagar<br />
dagar för vilka det har betalats semesterersättning när anställningen har upphört<br />
vederlagsledighetsdagar <strong>och</strong> andra mot<strong>svar</strong>ande fridagar med lön som ingår i<br />
avlösningssystemet<br />
dagar för vilka det i slutet av en anställning har betalats vederlagsersättning eller<br />
ersättning för någon annan avlönad fridag som ingår i avlösningssystemet <strong>och</strong><br />
deltidspensionerade eller delinvalidpensionerade anställdas oavlönade fridagar under<br />
deltidsanställningen enligt avlösningssystemet.<br />
När dagarna räknas anses en kalendermånad alltid bestå av 30 dagar. Antalet dagar<br />
under en kalendermånad kan dock överstiga 30 dagar för de månader under vilka det<br />
har betalats semester- <strong>och</strong> vederlagsersättningar i samband med att anställningen har<br />
upphört.<br />
Dagarna omräknas till månader genom att dividera antalet dagar med 30.<br />
12
Arbetsgivarna gör kalendermånadsvis en månadsanmälan om varje anställd till<br />
Sjömanspensionskassan. Av månadsanmälan framgår den anställdas lön <strong>och</strong> de dagar som ska<br />
beaktas. Det innebär att deltidspension inte höjer arbetstagarens pensionsålder. Däremot höjs<br />
pensionsåldern av alterneringsledighet.<br />
För tiden 1.1.1991–31.12.2006 beaktas sjötjänstmånader enligt anställningstiden <strong>och</strong> för tiden<br />
före 1991 beaktas de utifrån de dagar för vilka det har betalats lön på mot<strong>svar</strong>ande sätt som<br />
1.1.2007.<br />
2.5.9. Hur tillväxer min pension?<br />
Tillväxtprocenterna<br />
I åldern 18–52 år: Pensionen tillväxer med 1,6 procent om året (särskild tillväxtprocent enligt<br />
SjPL) eller med 1,5 procent (allmän tillväxtprocent enligt SjPL) av de arbetsinkomster som<br />
arbetstagaren har förtjänat från början av månaden efter sin 18-årsdag till slutet av den månad<br />
då han eller hon fyller 53 år.<br />
I åldern 53–62 år: Pensionen tillväxer med 2,0 procent (särskild tillväxtprocent enligt SjPL) eller<br />
med 1,9 procent (allmän tillväxtprocent enligt SjPL) av de arbetsinkomster som arbetstagaren<br />
har förtjänat från början av månaden efter sin 53-årsdag till slutet av den månad då han eller hon<br />
fyller 63 år.<br />
I åldern 63–68 år: Pensionen tillväxer med 4,5 procent om året av de arbetsinkomster som<br />
arbetstagaren har förtjänat från början av månaden efter sin 63-årsdag till slutet av den månad<br />
då han eller hon fyller 68 år.<br />
2.5.10. När används de särskilda tillväxtprocenterna <strong>och</strong> de allmänna tillväxtprocenterna?<br />
2.6. Tilläggspension<br />
SjPL-pensionen kan bestämmas antingen enligt de särskilda tillväxtprocenterna enligt SjPL<br />
(SjPL 66 §) eller enligt de allmänna tillväxtprocenterna enligt SjPL (SjPL 72 §). De allmänna<br />
tillväxtprocenterna är desamma som i lagen om pension för arbetstagare (ArPL).<br />
De särskilda tillväxtprocenterna tillämpas när arbetstagaren går i ålderspension eller förtida<br />
ålderspension direkt från en anställning som försäkrats enligt SjPL. Detsamma sker, om<br />
arbetstagaren har rätt till invalidpension <strong>och</strong> SjPL är behörig att behandla ansökan om denna<br />
invalidpension <strong>och</strong> arbetstagarens arbetsinkomster enligt SjPL under den månad då<br />
arbetsoförmågan inträder <strong>och</strong> de trettiosex sista kalendermånaderna för den är sammanlagt<br />
minst 21 050,40 euro (enligt 2011 års nivå).<br />
Sjömanspensionskassan är i allmänhet behörig att behandla pensionsansökan, när<br />
arbetstagaren har varit SjPL-anställd när han eller hon har blivit arbetsoförmögen.<br />
De allmänna intjäningsprocenterna tillämpas i alla övriga fall. SjPL-pensionen bestäms i<br />
allmänhet enligt dessa allmänna tillväxtprocenter i de fall där arbetstagaren har upphört med<br />
sjötjänst innan han eller hon uppnått pensionsåldern för ålderspension eller blivit<br />
arbetsoförmögen eller arbetslös.<br />
2.6.1. Vad avses med tilläggspensionsskydd?<br />
Var <strong>och</strong> en som förvärvsarbetar i Finland ska försäkras av arbetsgivaren enligt någon<br />
arbetspensionslag. Om arbetsgivaren utöver denna obligatoriska arbetspension ordnar en bättre<br />
förmån för personen, såsom en möjlighet att gå i pension före den lagstadgade pensionsåldern<br />
eller en höjning av pensionens belopp, kallas detta arrangemang för tilläggspensionsskydd.<br />
2.6.2. Hur vet jag om jag har en tilläggspension?<br />
Tilläggspensionsskydd i anslutning till ett anställningsförhållande ordnas av arbetsgivaren. Fråga<br />
den som sköter om personalärenden hos din arbetsgivare eller arbetsgivarens pensionsstiftelse<br />
eller pensionskassa om du har något tilläggspensionsskydd.<br />
13
2.6.3. Vilken arbetspensionsförsäkrare betalar min tilläggspension?<br />
Tilläggspensionen betalas av den pensionskassa eller pensionsstiftelse eller det<br />
försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats. Det betyder att tilläggspensionen kan<br />
betalas av en annan arbetspensionsförsäkrare än den som betalar den lagstadgade<br />
arbetspensionen. Tilläggspensionsskydd i anslutning till ett anställningsförhållande ordnas av<br />
arbetsgivaren. Fråga arbetsgivaren eller arbetsgivarens pensionsstiftelse eller pensionskassa<br />
vilken arbetspensionsförsäkrare som är i fråga.<br />
2.6.4. Var får jag veta hur stor min tilläggspension är?<br />
Uppgifter om tilläggspensionen <strong>och</strong> dess belopp får du endast från den pensionskassa eller<br />
pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats.<br />
Tilläggspensionsskydd i anslutning till ett anställningsförhållande ordnas av arbetsgivaren. Fråga<br />
arbetsgivaren vilken pensionsanstalt det gäller.<br />
2.6.5. I vilken ålder får jag tilläggspensionen?<br />
Uppgifter om tilläggspensionen <strong>och</strong> pensionsåldern för den får du från arbetsgivaren eller den<br />
pensionskassa eller pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har<br />
ordnats.<br />
2.6.6. Hur räknas den pensionsgrundande lönen för tilläggspensionen?<br />
I allmänhet är tilläggspensionen en förmån med ett visst belopp. Uppgifter om formen av<br />
tilläggspensionen <strong>och</strong> förmånerna får du från arbetsgivaren eller den pensionskassa eller<br />
pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats.<br />
Tilläggspensionsskydd i anslutning till ett anställningsförhållande ordnas av arbetsgivaren.<br />
2.6.7. Varför har jag inte rätt till tilläggspension? Vad grundar den sig på?<br />
Tilläggspensionsskydd i en anställning bekostas i allmänhet av arbetsgivaren, <strong>och</strong> därför<br />
beslutar arbetsgivaren också om för vem <strong>och</strong> med vilka förmåner tilläggspensionen ordnas.<br />
Exakta uppgifter tilläggspensionen får du endast från arbetsgivaren eller den pensionskassa<br />
eller pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats.<br />
2.6.8. Minskar tilläggspensionen min ArPL-pension?<br />
Den lagstadgade arbetspensionen har i allmänhet beaktats när tilläggspensionens belopp har<br />
räknats. Om tilläggspension finns det alltid ett avtal mellan arbetsgivaren <strong>och</strong> pensionsanstalten.<br />
Förmånerna framgår av avtalet.<br />
Exakta uppgifter tilläggspensionen får du från arbetsgivaren eller den pensionskassa eller<br />
pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats.<br />
Tilläggspensionen påverkar inte den lagstadgade ArPL-pensionens belopp på något sätt. ArPLpensionen<br />
tillväxer på basis av förvärvsarbete. Ju längre man arbetar, desto mer ArPL-pension<br />
tjänar man in, ända till 68 års ålder. Efter fyllda 63 tillväxer ArPL-pensionen med hela 4,5 procent<br />
av årsinkomsten.<br />
Om man däremot slutar förvärvsarbeta <strong>och</strong> tar ut tilläggspensionen, upphör förstås ArPLpensionen<br />
att tillväxa.<br />
2.6.9. Minskar min tilläggspension på grund av ArPL-pensionen?<br />
Enligt arbetsavtalslagen kan en arbetstagare arbeta vidare till 68 års ålder utan att särskilt<br />
förhandla om det med arbetsgivaren. På arbetsplatsen kan det dock finnas en sådan regel, att<br />
anställningen upphör, när arbetstagaren uppnår pensionsåldern för tilläggspensionen (den<br />
sänkta pensionsåldern).<br />
Hur påverkas pensionen av arbete efter uppnådd pensionsålder? Det finns regler eller ett<br />
försäkringsavtal om varje tilläggspension. Tilläggspensionen slutar tillväxa i den avtalade<br />
pensionsåldern.<br />
14
Exakta uppgifter tilläggspensionen får du från arbetsgivaren eller den pensionskassa eller<br />
pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats.<br />
2.6.10. Kan jag fortsätta arbeta efter den sänkta pensionsåldern?<br />
Enligt arbetsavtalslagen kan en arbetstagare arbeta vidare till 68 års ålder utan att särskilt<br />
förhandla om det med arbetsgivaren. På arbetsplatsen kan det dock finnas en sådan regel, att<br />
anställningen upphör, när arbetstagaren uppnår pensionsåldern för tilläggspensionen (den<br />
sänkta pensionsåldern). För att en sådan regel ska vara möjlig, ska tilläggspensionens belopp<br />
vara en betydande fördel för arbetstagaren.<br />
Hur påverkas pensionen av arbete efter uppnådd pensionsålder? Det finns regler eller ett<br />
försäkringsavtal om varje tilläggspension. Där anges hur tilläggspensionens belopp räknas.<br />
Exakta uppgifter om tilläggspensionen får du endast från den pensionskassa eller<br />
pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats.<br />
2.6.11. Lönar det sig för mig att arbeta efter pensionsåldern i <strong>och</strong> med att ArPL-pensionen<br />
minskar tilläggspensionen?<br />
Hur pensionen påverkas av arbete efter pensionsåldern framgår av reglerna eller<br />
försäkringsavtalet om tilläggspensionen. Där anges hur tilläggspensionens belopp räknas.<br />
Fortsatt arbete innebär också fortsatt lön, <strong>och</strong> lönen är alltid större än pensionen. Arbetspension<br />
tillväxer av allt förvärvsarbete ända till 68 års ålder. När ArPL-pensionen är större än<br />
tilläggspensionen, ökar fortsatt förvärvsarbete alltid personens pension.<br />
2.6.12. Får jag min tilläggspension redan vid 63, fast jag går i pension först vid 65?<br />
För att få tilläggspension som arbetsgivaren bekostar måste man uppnå pensionsåldern <strong>och</strong><br />
sluta arbeta. Ofta börjar utbetalningen av den lagstadgade pensionen <strong>och</strong> tilläggspensionen<br />
samtidigt.<br />
Om det är fråga om en individuell pensionsförsäkring som personen skaffat själv, är<br />
utbetalningen av pensionen beroende av försäkringsvillkoren.<br />
Om tilläggspensionen grundar sig på en tidigare anställning, är utbetalningen av den beroende<br />
av arbetspensionsförsäkrarens regler eller försäkringsvillkoren.<br />
Exakta uppgifter om tilläggspensionen får du endast från den pensionskassa eller<br />
pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats.<br />
2.6.13. Får jag tilläggspensionen, om jag byter arbetsgivare?<br />
Om du byter arbetsplats är det möjligt att du får eller inte får behålla tilläggspensionen. Det finns<br />
bestämmelser om det i reglerna för eller avtalsvillkoren om tilläggspensionen. Om<br />
tilläggspensionen bibehålls, talar man om fribrevsrätt.<br />
Exakta uppgifter om tilläggspensionen får du endast från den pensionskassa eller<br />
pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats.<br />
2.6.14. Måste jag ansöka separat om tilläggspensionen?<br />
Om tilläggspensionen börjar vid en annan tidpunkt än den lagstadgade arbetspensionen, ska<br />
man ansöka separat om tilläggspensionen. Om tilläggspensionen börjar samtidigt som den<br />
lagstadgade arbetspensionen, <strong>och</strong> båda pensionerna betalas av samma pensionsanstalt,<br />
ansöker man i allmänhet om pensionerna på samma blankett. Det är bäst att kontrollera saken<br />
hos den pensionsanstalt där tilläggspensionen har ordnats.<br />
2.6.15. Kan tilläggspensionen vara annat än ålderspension?<br />
15
Som tilläggspension kan det betalas till exempel ålderspension, invalidpension,<br />
arbetslöshetspension eller familjepension. Begravningsbidrag kan också vara en<br />
tilläggspensionsförmån.<br />
Det finns regler eller ett försäkringsavtal om varje tilläggspension. Där anges vilka pensioner<br />
eller andra förmåner som betalas som tilläggspension. Det kan vara fråga om en eller flera<br />
förmåner.<br />
Exakta uppgifter om tilläggspensionen får du endast från den pensionskassa eller<br />
pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats.<br />
2.7. Den offentliga sektorn<br />
2.7.1. Vad betyder personlig pensionsålder?<br />
Pensionsåldern för anställda inom den offentliga sektorn bestäms utgående från arbetshistorien<br />
eller yrket. Denna pensionsålder som bestäms individuellt kallas för personlig pensionsålder.<br />
Pensionsåldern för kommunanställda räknas med en dags noggrannhet utgående från hur<br />
mycket tid som berättigar till kommunal pension personen har före utgången av år 1994.<br />
Pensionsålder för statens <strong>och</strong> kyrkans anställda bestäms stegvis på en fyra månaders skala<br />
utgående från hur mycket pensionsgrundande tid de har i statens eller kyrkans tjänst före år<br />
1994.<br />
Inom staten <strong>och</strong> kommunerna finns också lägre, yrkesbaserade pensionsåldrar (55–62 år). Den<br />
tid då de anställda kunde välja en sådan pensionsålder gick ut år 1996 inom kommunerna <strong>och</strong> år<br />
1999 inom staten. Den anställda kan gå i pension vid sin personliga eller yrkesbaserade<br />
pensionsålder om den offentliga anställningen fortgår ända till pensionsålder utan avbrott.<br />
Anställda inom den offentliga sektorn kan gå i pension enligt eget val i åldern 63–68 år.<br />
Ekonomiskt lönar det sig att arbeta minst till den personliga pensionsåldern.<br />
2.7.2. Måste man kontrollera pensionsuppgifterna om den offentliga sektorn?<br />
Det är bra att kontrollera uppgifterna så att eventuella brister <strong>och</strong> fel kan rättas. Det finns ingen<br />
utsatt tid för rättelser. Den framtida pensionen räknas utifrån uppgifterna i utdraget.<br />
2.7.3. Kommer jag att få ett utdrag från Keva varje år?<br />
Keva skickar ett pappersutdrag till alla sina kunder bara denna enda gång. I fortsättningen kan<br />
du kontrollera dina pensionsuppgifter på Kevas webbtjänst eller vid behov be Kevas kundtjänst<br />
om ett pensionsutdrag.<br />
2.7.4. Var hittar jag uppgifterna om min pension för arbete inom den offentliga sektorn?<br />
Keva tar hand om pensionsärendena för anställda inom kommunerna, staten, kyrkan <strong>och</strong> FPA.<br />
Keva skickar ett utdrag till alla sina kunder hösten 2012. Då kan uppgifterna också kontrolleras<br />
på Kevas webbtjänst.<br />
2.7.5. Var får jag uppgifterna om min pension för arbete vid Finlands Bank eller Ålands<br />
landskapsregering?<br />
Pensionsuppgifter från Finlands Bank<br />
Förfrågningar om pensionsärenden hänvisas till Varma, tfn 010 192 084, e-post<br />
spelake@varma.fi-<br />
<strong>Frågor</strong> som gäller pensionsutdrag eller anställningsutdrag samt registrering hänvisas till Innova.<br />
Kontaktuppgifterna är Innova Henkilöstörahasto- ja Eläkepalvelut Oy,<br />
sppalvelussuhde@innova.fi, tfn 010 516 7001.<br />
Pensionsuppgifter från Ålands landskapsregering<br />
För att kontrollera uppgifterna om Ålands landskapsregerings pensionsskydd ring 018-2400 eller<br />
skriv till Ålands landskapsregering, Avtals- <strong>och</strong> pensionsbyrån, PB 1060, AX-22111 Mariehamn.<br />
16
2.7.6. Kan jag fortsätta i samma tjänst efter avgångsålder?<br />
Anställningen upphör när du uppnår avgångsåldern. Den allmänna avgångsåldern i statliga<br />
tjänster är 68 år. Om du har en lägre avgångsålder (60, 63 eller 65 år), upphör<br />
tjänsteförhållandet utan uppsägning vid avgångsålder. Lägre avgångsåldrar finns t.ex. inom<br />
polisen. Inom för<strong>svar</strong>smakten <strong>och</strong> gränsbevakningsväsendet finns det avgångsåldrar som är<br />
ännu lägre än de ovan nämnda.<br />
2.7.7. Hur beräknas pensionen inom den offentliga sektorn?<br />
3. Oavlönade perioder<br />
Läs mer om beräkningen av hur pensionerna inom den offentliga sektorn (kommunen, staten,<br />
kyrkan <strong>och</strong> FPA) på Kevas webbplats www.keva.fi.<br />
För att få pension på basis av sociala förmåner under oavlönade perioder måste man<br />
sammanlagt under hela tiden i arbetslivet ha förtjänat minst 16 223,61 euro (enligt 2012 års nivå)<br />
i arbetspensionsförsäkrad inkomst. Gränsbeloppet justeras årligen med lönekoefficienten, dvs.,<br />
med samma index som pensionsgrundande inkomster.<br />
3.1. Stämmer det att man får pension för studier? Jag har blivit färdig våren 2003.<br />
Varför finns pensionen för studierna inte med i utdraget?<br />
Från <strong>och</strong> med år 2005 har pension tillvuxit under vissa oavlönade perioder. Också för högskole-<br />
<strong>och</strong> yrkesexamina har man kunnat tjäna in pension i högst 5 år. Pensionen tillväxer som om<br />
studeranden arbetade <strong>och</strong> fick drygt 675,98 € i månadslön (enligt 2012 års nivå).<br />
Om du emellertid har studerat <strong>och</strong> avlagt examen före 2005 har du inte tjänat in pension för<br />
studierna. Märk också att pension som tillvuxit på basis av en examen är med i utdraget tidigast<br />
det år som följer på examensåret.<br />
3.2. Jag har varit vårdledig. Varför har min anställning avbrutits på pensionsutdraget?<br />
Före år 2005 tillväxte pensionen under oavlönade perioder, om den oavlönade perioden var<br />
kortare än ett år. Om den oavlönade perioden var längre än ett år, avbröts den<br />
pensionsgrundande anställningen på den dag, för vilken det under året senast hade betalats lön.<br />
Den dag då anställningen avbrutits var i allmänhet antingen den sista arbetsdagen innan<br />
löneutbetalningen upphörde eller någon tidpunkt då det har betalats ut semesterlön.<br />
Från <strong>och</strong> med år 2005 tillväxer pension för tiden med vårdledighet som om den vårdlediga<br />
arbetade <strong>och</strong> fick 675,98 € i månadslön (enligt 2012 års nivå).<br />
3.3. Hur syns andra oavlönade perioder i pensionsutdraget?<br />
Från <strong>och</strong> med 2005 har pension tillvuxit under vissa oavlönade perioder, såsom moderskaps-<br />
<strong>och</strong> faderskapsledighet, särskild moderskapsledighet, föräldraledighet, perioder med<br />
inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning <strong>och</strong> alterneringsledighet <strong>och</strong> för perioder med övriga<br />
inkomstrelaterade dagpenningar. Pension tillväxer dessutom också för studier <strong>och</strong> vårdledighet.<br />
Pensionen för moderskaps- <strong>och</strong> faderskapsledighet, särskild moderskapsledighet <strong>och</strong><br />
föräldraledighet beräknas utgående från den lön som ligger till grund för dagpenningen. Lönen<br />
beaktas till 117 %.<br />
För inkomstrelaterade sociala förmåner tillväxer pension utgående från den arbetsinkomst enligt<br />
vilken förmånen är beräknad. Den del av arbetsinkomsten som beaktas varierar mellan 55 <strong>och</strong><br />
117 procent beroende på vilken förmån det är fråga om.<br />
För tiden med vårdledighet eller studier tillväxer pensionen som om den vårdlediga arbetade <strong>och</strong><br />
fick 675,98 € i månadslön (enligt 2012 års nivå).<br />
17
3.4. Pensionstillväxten för olika socialförmåner<br />
4. Tiden med pension<br />
Från <strong>och</strong> med 2005 har pension tillvuxit under vissa oavlönade perioder <strong>och</strong> på basis av sociala<br />
förmåner enligt 1,5 % av inkomsten per år. Inkomstgrunden för pensionstillväxt för sociala<br />
förmåner är den beskattade lönen eller företagarens fastställda arbetsinkomst som föregick den<br />
sociala förmånen.<br />
Som inkomster<br />
för perioder med moderskaps-, faderskaps- <strong>och</strong> föräldrapenning räknas 117 % av den<br />
inkomst utifrån vilken dagpenningen har beräknats<br />
för perioder med arbetslöshetsdagpenning räknas 75 % <strong>och</strong> för perioder med<br />
alterneringsledighet räknas 55 % av den inkomst utifrån vilken dagpenningen eller<br />
ersättningen har beräknats<br />
för förtjänststöd till arbetslösa, rehabiliteringspenning, sjukdagpenning <strong>och</strong> ersättning<br />
enligt olycksfallsförsäkringen <strong>och</strong> trafikförsäkringen räknas 65 % av den inkomst utifrån<br />
vilken ersättningen har beräknats<br />
för studietid, då studeranden avlägger en högskole- eller yrkeshögskoleexamen eller en<br />
yrkesinriktad grundexamen, <strong>och</strong> för tid med vård av barn under 3 år räknas 675,98<br />
euro/mån (enligt 2012 års nivå).<br />
4.1. Tjänar jag in mer pension, om jag arbetar vid sidan av pensionen?<br />
För arbete vid sidan av ålderspension, arbetslöshetspension eller invalidpension tillväxer<br />
pension enligt 1,5 % av årsinkomsten. Tillväxtprocenten är densamma för alla <strong>och</strong> den påverkas<br />
inte av åldern.<br />
För arbete vid sidan av deltidspension tillväxer pensionen enligt åldersavhängiga procentsatser.<br />
De som är födda åren 1947–1952 tjänar in pension för inkomsten av deltidsarbetet med<br />
1,9 procent till 62 års ålder <strong>och</strong> med 4,5 % efter fyllda 63 år. De tjänar också in pension<br />
för inkomstbortfallet, dvs. skillnaden mellan inkomsterna av heltidsarbetet <strong>och</strong><br />
inkomsterna av deltidsarbetet, med 0,75 % om året.<br />
De som är födda 1953 eller senare tjänar in pension för inkomsten av deltidsarbetet med<br />
1,9 procent till 62 års ålder <strong>och</strong> med 4,5 % efter fyllda 63 år. De tjänar inte in pension för<br />
inkomstbortfallet, dvs. skillnaden mellan inkomsterna av heltidsarbetet <strong>och</strong> inkomsterna<br />
av deltidsarbetet.<br />
4.2. Behöver man betala skatt för pensionen?<br />
Arbetspensionen <strong>och</strong> folkpensionen är skattepliktig inkomst. Pensionsinkomsten beskattas dock<br />
annorlunda än löneinkomst på grund av pensionsinkomstavdraget. Pensionsinkomstavdraget<br />
gäller både stats- <strong>och</strong> kommunalskatten. Avdragets storlek beror på pensionstagarens samtliga<br />
skattepliktiga inkomster. Skattemyndigheterna beaktar pensionsinkomstavdraget i<br />
förskottsinnehållningsprocenten.<br />
Den arbetspensionsförsäkrare som betalar ut pensionen innehåller förskottsskatten från<br />
pensionen. För att förskottsinnehållningen på pensionen från första början skall stämma överens<br />
med den slutliga beskattningen, ska pensionstagaren efter att ha fått pensionsbeslutet så snart<br />
som möjligt be om en ny innehållningsprocent från hemkommunens skattebyrå. För beräkning<br />
av skatteprocenten behöver skattebyrån en utredning av alla inkomster under det innevarande<br />
året. Pensionstagaren behöver skicka sina skatteuppgifter till den arbetspensionsförsäkrare som<br />
betalar ut pensionen bara det första pensionsåret. Därefter får arbetspensionsförsäkraren<br />
uppgifterna om innehållningen direkt från skatteverket.<br />
4.3. Hur mycket får man förtjäna när man får olika slag av pension?<br />
18
Den som får ålderspension kan arbeta utan begränsning. Om ålderspensionstagaren arbetar<br />
som anställd ska arbetet försäkras <strong>och</strong> det tillväxer ny pension av arbetsinkomsterna ända till 68<br />
års ålder. För företagare är försäkringen frivillig.<br />
Arbetsinkomsterna kan påverka tilläggen till folkpensionen, t.ex. bostadsbidraget.<br />
Den som får full invalidpension kan förtjäna högst 40 procent <strong>och</strong> den som får delinvalidpension<br />
kan förtjäna 60 procent av sin medellön under de år som föregått pensionen. Om 40- eller 60procentsgränsen<br />
ligger under 713,74 euro, får arbetsinkomsterna uppgå till 713,74 euro i<br />
månaden. Full invalidpension kan ändras till delpension, om pensionstagaren börjar få<br />
fortgående arbetsinkomster som överstiger gränsen. Det är också möjligt att lämna pensionen<br />
vilande, dvs. avbryta den, för minst tre månader <strong>och</strong> högst två år, om arbetsinkomsterna<br />
överstiger gränsen.<br />
Deltidspensionen skiljer sig från de övriga pensionsformerna i <strong>och</strong> med att fortsatt arbete är en<br />
förutsättning för att deltidspension ska beviljas. Om arbetet upphör, upphör även pensionen. Det<br />
är tillåtet att vara borta från arbetet utan uppehåll i högst sex veckor. Semester <strong>och</strong> sjukledighet<br />
räknas inte som uppehåll.<br />
Deltidspension förutsätter att inkomsterna av deltidspensionen är 35–70 % av inkomsterna av<br />
heltidsarbetet. Om inkomsterna av deltidsarbetet ändras med minst 15 procent jämfört med vad<br />
de var när deltidsarbetet började, räknas deltidspensionen på nytt.<br />
Deltidspensionerade företagare ska ha en FöPL-arbetsinkomst som är minst 7 105,84 euro om<br />
året.<br />
Arbetslöshetspension betalas inte för de månader, då pensionstagarens förvärvsinkomster<br />
överskrider den inkomstgräns som fastställs i lagen (675,98 euro/mån år 2012).<br />
Familjepensionen till den efterlevande maken påverkas av den efterlevande makens egen<br />
pension eller förvärvsinkomst.<br />
Närmare upplysningar om hur generationsväxlingspension, avträdelsestöd eller<br />
avträdelseersättning som betalas av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt påverkas av<br />
förvärvsarbete ges av LPA, www.lpa.fi.<br />
För pensioner <strong>och</strong> bidrag som Folkpensionsanstalten betalar gäller andra regler än för<br />
arbetspension. Närmare upplysningar om hur dessa pensioner <strong>och</strong> bidrag påverkas finns på<br />
www.fpa.fi. Det går också att ringa FPA:s kundtjänst, tfn 020 692 222 (pensionsärenden på<br />
svenska).<br />
Pension som betalats utan grund kan krävas åter.<br />
19