07.09.2013 Views

bakgrund till projektet(teoretisk studie)

bakgrund till projektet(teoretisk studie)

bakgrund till projektet(teoretisk studie)

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Social hållbarhet och arkitektur<br />

Hållbar utveckling nämns i varje arkitekturprojekt idag. Det pratas<br />

mest om ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Ibland pratas det<br />

också om social hållbarhet, <strong>till</strong> exempel har Göteborg en vision<br />

med namn S2020 som berör social hållbarhet, men ansvaret<br />

för att uppnå detta verkar arkitekter och planerare ofta lägga<br />

över på andra yrkesgrupper eller politiska beslut. Den sociala<br />

hållbarhetens mål är vagt formulerade och svåra att beräkna i<br />

siffror på ett enkelt sätt.<br />

Arkitektens uppgift är ju att ta vara på och förbättra stadens rum<br />

och livet i dem men få arkitekter idag verkar ta tag i de problem<br />

det ofta innebär när man omvandlar eller ersätter den befintliga<br />

miljön. Exempel efter exempel bevisar att misstagen upprepar sig.<br />

Stadens sociala liv borde vara första prioritet när ett nytt projekt<br />

påbörjas och med en överblick över hela <strong>projektet</strong> är arkitektens<br />

roll viktig när det gäller att motarbeta de negativa sidorna i en<br />

omvandlingsprocess, att inte rita exkluderande arkitektur.<br />

Planerare och politiker lägger grunden som arkitekten har att<br />

förhålla sig <strong>till</strong>, även de måste därför vara pålästa på detta område<br />

för att planera stadens rum för alla.<br />

Göteborg ska vara en stad för alla. Ett hållbart, demokratiskt<br />

samhälle präglat av respekten för mänskliga rättigheter,<br />

jämlikhet och jämställdhet. Göteborgs Stad ska främja lika<br />

rättigheter och möjligheter för alla, oavsett förutsättningar<br />

eller <strong>bakgrund</strong>.<br />

Vem bestämmer?<br />

Göteborgs Stad<br />

Mellan 2005 och 2006 genomfördes visionsarbetet med ett stort<br />

stadsomvandlingsprojekt i Göteborg; utvecklingsarbetet med<br />

området Södra Älvstranden. En av de som deltog i <strong>projektet</strong>,<br />

som kallades Dialog Södra Älvstranden, och bidrog med ett<br />

förslag var Catharina Thörn, fil. dr i sociologi som forskar inom<br />

stadsomvandling vid Göteborgs universitet. Processen skulle vara<br />

öppen och demokratisk och därför blev hon inbjuden för att ta<br />

fram ett förslag “<strong>till</strong>sammans med invånarna”. Hon och hennes<br />

grupp från Ord&Bild och några andra tidskrifter bestämde sig<br />

för att vara radikala och provokativa för att ta tag i frågan om<br />

segregation och gentrifiering i Göteborg. Deras förslag innebar<br />

billiga bostäder och förtur för människor från förorterna att flytta<br />

in. Efter att ha jobbat med förslaget i ungefär ett år presenterades<br />

idén. Efteråt hände ingenting och förslaget lades undan för att<br />

det var för politiskt. Dom fick däremot vara med i en sju minuter<br />

lång film där de på tjugo sekunder hade möjlighet att förklara sitt<br />

förslag. Filmen skulle göras för att visa upp den demokratiska<br />

processen i visionsarbetet. Dom avböjde.<br />

Det som senare beslutades var en vattenspegel på platsen bredvid<br />

operan. Inget av förslagen innehöll något sådant. Nu står där ett<br />

stort pariserhjul. Man kan anta att inget förslag innehöll något<br />

pariserhjul. Här är frågan vem som egentligen bestämmer i dessa<br />

processer. Demokrati och “dialog med folket” blir, i en stad som<br />

Göteborg, ofta reducerat <strong>till</strong> ett pr-trick i kommersialiseringen av<br />

de nya områdena.<br />

Förändringar i det offentliga rummet<br />

Man kan se stadens offentliga rum på många olika sätt. Catharina<br />

Thörn beskriver det dels som en scen och dels ett slagfält. En scen<br />

för kapitalismen och ett slagfält för de som försöker göra motstånd<br />

och skapa konflikt. Det är en ständig kamp om hur staden ska se<br />

ut och vem som har rätten att vistas där.<br />

I Göteborgs innerstad har man jobbat hårt de senaste åren med<br />

att skapa en “trygg” miljö i det offentliga rummet och i takt med<br />

att platserna uppgraderas försvinner det som fanns där tidigare.<br />

Man ändrar ofta karaktären på områden för att ge dem en ny

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!