"Blixtpatrullens äventyr" (pdf) - Håll Sverige Rent

Blixtpatrullens 

äventyr 

Lek och lär om nedskräpning, 

allemansrätt och om skräpet 

som resurs.

© Stiftelsen Håll Sverige Rent 

Februari 2011 

Författare: Lisa Adelsköld 

Illustrationer, pusselbitar: Gro Leksaker, illustratör Patricia Rawecka 

Övriga illustrationer: Lisa Adelsköld 

Grafisk form: Stiftelsen Håll Sverige Rent

Innehåll 

Innehåll 1 

Introduktion 2 

Håll Sverige Rent 2 

Skräpplockardagarna 2 

Grön Flagg 3 

Så fungerar materialet 4 

Om ”Berättelsen” 4 

Om ”Diskussionsfrågor” 4 

Om ”Undersök och experimentera” 5 

Om ”Lekar” 5 

Om ”Skapa” 5 

Om ”Mer om” 5 

Läroplanen för förskolan 5 

Förslag på inledning och avslutning av arbetet 6 

Blixtpatrullens äventyr 7 

Barnen i Blixtpatrullen 7 

Nedskräpning 8 

Panta 11 

Djuren och skräpet 13 

Allemansrätten om djur 15 

Trygg i närmiljön 18 

Återanvändning 20 

Återvinning 22 

Nedbrytning 25 

Allemansrätten om växter 28 

Laga, byta eller ge bort 31 

Skräp i vatten 34 

Bilaga 37 

Tips på sätt att fånga djur 37 

Masken som inte ville gräva 38 

Kompostmasken Bert 39 

Tack till..! 40 

1

Introduktion 

Det här är ett material som vill inspirera till arbete med miljö- och 

resursfrågor i närmiljön. Materialet består av ett pussel och denna 

handledning som innehåller experiment, lekar och skapande aktiviteter. 

Materialet riktar sig till förskolan för barn från fyra års ålder men kan även 

användas för de yngre åldrarna i grundskolan. Handledningen kan användas 

även utan pusslet. 

Den här handledningen utgår ifrån en berättelse om 

Blixtpatrullen. Genom deras äventyr kan de olika 

ämnen som tas upp i materialet knytas ihop till en 

helhet; nedskräpning, återvinning, återanvändning, 

nedbrytning, allemansrätt och naturupplevelser. 

Handledningen utgår ifrån ett utomhuspedagogiskt 

arbetssätt och fokuserar på skapande och lek i 

naturen. 

Vi har valt ut aktiviteter som kan hjälpa förskolor 

att uppnå många av de mål och riktlinjer som ingår 

i den reviderade läroplanen för förskolan. I kapitlet 

Så här fungerar materialet tydliggör vi hur materialet 

kan användas för att uppnå verksamhetens mål. 

Vi tror att barn som får positiva upplevelser från 

miljöarbete tidigt i livet känner större lust att sedan 

ta sig an de stora framtidsfrågorna med optimism och 

självkänsla. Vår förhoppning är att arbetet med detta 

material ska bidra till sådana positiva upplevelser! 

Håll Sverige Rent 

Sverige ska bli världens renaste land! Det är Håll 

Sverige Rents vision. Alla projekt vi driver syftar 

till att göra verklighet av denna vision oavsett om 

det rör sig om kampanjer som organiserar skräpplockning, 

om utbildningar på arbetsplatser eller 

om utmärkelser till olika typer av verksamheter. Vi 

vill med vår verksamhet medverka till att minska 

individens nedskräpning, främja återvinningen och 

öka miljömedvetenheten i syfte att bidra till en 

hållbar utveckling. 

Håll Sverige Rent vill ge barn och ungdomar 

kunskap och handlingskompetens för att kunna 

verka för ett hållbart samhälle. Det vill vi åstad- 

2 

komma framför allt genom att uppmuntra och 

stötta förskolor och skolor att arbeta konstruktivt 

och handlingsinriktat med hållbar utveckling. Vår 

övertygelse är att om vi tidigt i livet lär oss att bry oss 

om vår närmiljö, är chansen stor att vi också utvecklar 

en hållbar livsstil som är skonsam för miljön. 

Under perioden 2007–2011 gör Håll Sverige Rent 

en särskild utbildningssatsning som riktar sig till skola 

och förskola och som delfinansieras av EU:s fond 

LIFE+. Fonden ska bidra till att genomföra, uppdatera 

och utveckla EU:s miljöpolitik och miljölagstiftning. 

Programmet består av tre delar; natur och biologisk 

mångfald, miljöpolitik och miljöstyrning samt information 

och kommunikation. 

Skräpplockardagarna 

Varje vår utlyser Håll Sverige Rent Nationella 

Skräpplockardagar för alla som vill säga nej till 

skräpet och ta ansvar för sin närmiljö. Alla kan delta 

i Skräpplockardagarna, stor som liten, men viktigast 

för oss är barn och unga. Vi vet nämligen att det 

gör skillnad att få med sig budskapet i tidig ålder. Vi 

tror också att det stora kan börja i det lilla. Att det är 

lättare att utveckla en ansvarskänsla för den globala 

miljön om man förstår vilken påverkan man kan ha 

på den egna närmiljön. 

Skräpplockardagarna syftar till att få så många som 

möjligt att se skräpet och vilja göra något åt det. Själva 

plockningen blir en symbolhandling som påminner 

både oss själva och andra om att nedskräpning är 

onödigt och fel. Det är också viktigt att när fokus 

ligger på globala miljöproblem, involvera barnen 

i ett positivt förändringsarbete. Genom Skräp-

plockardagarna kan de få en känsla av att vara med i 

något större än den vardagliga skräpplockning som 

många förskolor är jätteduktiga på. 

Trots allt det fantastiska arbete som pågår runt 

om på förskolor i landet har vi fått önskemål om fler 

tips på hur man bättre kan få in skräpplockningen i 

den pedagogiska verksamheten. Tack vare ett bidrag 

från PostkodLotteriet har vi fått möjlighet att skapa 

detta material. Syftet är att visa på hur arbetet runt 

Skräpplockardagarna kan utökas och fördjupas. 

Grön Flagg 

Grön Flagg är ett verktyg och en certifiering anpassad 

för förskola och skola. Verktyget är till för att 

förenkla arbetet med miljöfrågor och en mer hållbar 

utveckling. Ledorden är demokrati och delaktighet 

där praktisk handling är grunden. Grön Flagg ingår i 

det internationella nätverket Eco-Schools. 

Att arbeta med Grön Flagg bidrar till att: 

• 

• 

• 

• 

• 

förstärka handlingskompetensen och 

framtidstron hos barn, elever och personal 

ge struktur och kontinuitet i verksamheten 

skapa en tydlig profil till förskolan eller skolan 

underlätta att nå mål i styrdokumenten 

ge tillgång till pedagogiskt material och 

inspiration. 

Inom Grön Flagg bedrivs arbetet tematiskt och det 

finns sex teman att arbeta med: klimat och energi, 

kretslopp, vattenresurser, livsstil och hälsa, närmiljö 

3 

och konsumtion. Dessa teman är breda och ska 

fungera som inspiration för att hitta roliga mål i 

miljöarbetet. 

När skolan/förskolan har valt ett tema skrivs 

en handlingsplan med mål, aktiviteter och en plan 

på hur arbetet ska synliggöras. Målen står för de 

förändringar och förbättringar som ska uppnås. Har 

skolan eller förskolan stor spridning på åldrarna är 

det viktigt att målen är sådana att de fungerar för 

alla åldrar. Sedan anges minst en aktivitet per mål 

som beskriver mer konkret vad som ska göras för att 

uppnå målen. Dessa aktiviteter kan vara anpassade 

efter barnens ålder. Tanken är att alla på förskolan 

eller skolan ska vara aktiva. 

Använd materialet om Blixtpatrullen i arbetet med 

Grön Flagg. De områden som tas upp faller väl inom 

Grön Flaggs tema kretslopp samt tema närmiljö. Är 

ni intresserade av att gå med i Grön Flagg, passa på att 

göra det innan ni inleder arbetet med Blixtpatrullens 

äventyr. Gå igenom ungefär vilka aktiviteter ni 

planerar att göra inom varje område som ingår i 

pusslet och handledningen. Vilka övergripande 

mål eller förändringar uppnår ni genom att göra 

dessa aktiviteter? Hur kan ni synliggöra det arbete 

som ni planerar att göra? Det är några av de frågor 

ni behöver besvara samt några praktiska delar som 

behöver göras för att ansöka om och börja arbeta 

med Grön Flagg! 

För att läsa mer om hur Grön Flagg fungerar och 

för att anmäla er förskola, besök Håll Sverige Rents 

webbplats www.hsr.se.

Så fungerar 

materialet 

Den här handledningen hör till ett pussel. Varje kapitel i handledningen 

motsvarar en pusselbit i detta pussel. Såväl pussel som handledning kan dock 

användas var för sig. Här beskriver vi hur ni kan arbeta med materialet. Sist 

i kapitlet får ni lära känna barnen i Blixtpatrullen och läsa hur äventyret 

började! 

Det pussel som hör till denna handledning är 

tänkt att användas tillsammans med barnen, till 

exempel på samlingarna. Lägg pusselbitarna och 

följ Blixtpatrullens äventyr. Varje pusselbit tar upp 

ett särskilt tema eller uppdrag och kan läggas i den 

ordning man vill med ett undantag; berättelsen 

introduceras med den större pusselbiten i övre vänstra 

hörnet. Med pusslet har ni något fysiskt att knyta 

an till arbetet med handledningen, något som också 

skapar en röd tråd i arbetet. 

Pusslet har två lager; en undersida som finns under 

pusselbitarna och en ovansida som består av själva 

bitarna. På baksidan av varje pusselbit finns ett rim 

som kopplar samman de två lagren. 

Varje pusselbit motsvaras av ett kapitel i handledningen 

och berör olika teman. I dessa kapitel finns 

flera experiment, lekar och skapande aktiviteter. Ni 

kan själva välja hur länge ni vill jobba med varje tema 

genom att plocka det antal aktiviteter som passar er. 

Handledningen kan även användas utan pusslet. 

Läs då upp ”Blixtpatrullens äventyr” i slutet av detta 

kapitel och börja arbeta med kapitlet Nedskräpning. 

Inled sedan arbetet med varje tema med hjälp av de 

berättelser som finns i början av övriga kapitel. Ni 

kan också dramatisera det som händer eller bygga 

upp en fysisk miljö där berättelsen om Blixtpatrullen 

utspelar sig. 

Handledningen vill uppmuntra delaktighet och 

bygger på att ni på er förskola går med i Blixtpatrullen 

och hänger med i deras äventyr. I avsnittet ”Förslag på 

inledning och avslutning av arbetet” kan ni läsa mer 

om hur ni kan göra för att gå med i Blixtpatrullen. 

4 

Alla kapitel har likadana underrubriker så att ni 

lätt kan orientera er. Nedan finns tanken bakom de 

olika rubrikerna beskrivna. 

Om ”Berättelsen” 

I slutet av detta kapitel hittar ni berättelsen om 

Blixtpatrullen och om hur äventyret började. Läs 

den för barnen för att inleda arbetet. I början av varje 

kapitel som följer finns sedan en kort berättelse om 

det som händer på varje pusselbit. Berättelsen slutar 

med en fråga som ni kan besvara tillsammans. Låt 

barnen fundera och gissa vad Blixtpatrullen gör eller 

föreslå hur situationen på pusselbiten kan lösas på 

annat sätt. 

Titta på pusselbiten tillsammans, läs berättelsen ur 

handledningen och diskutera de frågor som ställs där. 

Därefter kan ni läsa det rim som finns på baksidan av 

pusselbiten och som tydligare beskriver vad som sker 

på bilden. På detta vis kan barnens egna tankar och 

idéer fångas upp. 

Om ”Diskussionsfrågor” 

För att uppmuntra delaktighet och diskussioner kring 

respektive tema finns ett avsnitt där vi ger exempel på 

frågor att ställa till barnen. Frågorna lyfter det som 

händer i pusslet och i berättelsen och passar bra att 

ha som inledning till varje pusselbit. 

De flesta frågor är utformade som öppna frågor 

utan rätt eller fel svar. Barnen får träna sig i att 

formulera sina kunskaper, uttrycka sina åsikter och

argumentera för sin mening. Under detta avsnitt 

är det bra att försöka fånga upp barnens förslag på 

hur ni kan gå vidare för att ta reda på svaren. Om 

det är möjligt, gå hellre vidare med barnens förslag 

på aktiviteter än med de aktiviteter vi föreslår i 

handledningen. Vi vill uppmuntra er att tillsammans 

med barnen formulera frågor och hypoteser för att 

sedan undersöka dessa. På så vis jobbar ni mot mål 

och riktlinjer gällande barns inflytande i förskolan 

enligt läroplanen. 

Om ”Undersök och experimentera” 

I avsnittet ”Undersök och experimentera” finns 

exempel på aktiviteter som har en mer undersökande 

och experimenterande karaktär. Där finns roliga 

och enkla undersökningar som utmanar barnens 

förförståelse och som leder till ett mer lustfullt 

lärande. Här uppmuntrar vi också till arbete med 

naturvetenskap och teknik i förskolan. Grunden 

för det naturvetenskapliga arbetet på förskolan är 

barnens undersökningar av föremål, händelser och 

olika material som finns tillgängliga i deras omgivning. 

Det kan handla om att observera, samla, 

sortera, klassificera, pröva och benämna. 

Många av undersökningarna och experimenten 

är anpassade till utomhusmiljö, att utföras på förskolegården, 

i naturen nära er eller i närsamhället. 

Uterummet är en fantastisk miljö för både lek och 

lärande. Grunden för förståelse av olika naturvetenskapliga 

fenomen finns att hämta ur upplevelser i 

naturen. Här finns också stora möjligheter för barnen 

att använda alla sina sinnen. Undervisningsmetoder 

som ger oss olika sinnesintryck får oss nämligen att 

minnas saker bättre. Om barn får vistas i naturen kan 

de lära känna dess växter och djur och få en personlig 

relation till sin närmiljö. Det kan i sin tur skapa ett 

intresse för naturen i ett större sammanhang. Utöver 

detta finns dessutom en mängd fördelar som en 

bättre hälsa, att fantasin stimuleras, större möjlighet 

till samarbete mellan barnen och så klart att det är 

härligt att vara ute! 

Om ”Lekar” 

Lekarna är tänkta att hållas utomhus med material 

som ni hittar i naturen, återanvända saker eller sådant 

som ska lämnas till återvinningen. Med lekarna vill 

vi bidra till lusten att vara utomhus och en känsla 

av glädje och trygghet när ni leker tillsammans i 

närmiljön. 

5 

Flera av lekarna uppmuntrar er att jobba med 

barnens matematiska förmåga. Vi vill också betona 

vikten av att lära sig att samarbeta och därför är 

de flesta lekarna inte utformade som tävlingar eller 

situationer där barnen utesluts. 

Om ”Skapa” 

I exemplen på skapande aktiviteter har vi betonat 

skapande med material som ni sedan kan använda 

i lekar och aktiviteter utomhus eller inomhus. Vissa 

delar av skapandet kräver hjälp av en vuxen men 

tanken är att barnen ska kunna vara så delaktiga 

som möjligt. Är barnet för litet och det är svårt att 

vara delaktig i framtagandet av materialet så ska 

möjligheten finnas att använda det att leka med. 

Om ”Mer om” 

Under denna rubrik hittar ni matnyttig information 

om det område kapitlet handlar om. Det är lite fakta 

eller information till er pedagoger som kan vara användbar 

när ni jobbar med temat. Vill ni läsa mer så 

besök Håll Sverige Rents webbplats, www.hsr.se. Där 

hittar ni fler tips och aktiviteter att göra med barnen 

samt fakta om nedskräpning, återvinning med mera. 

Läroplanen för förskolan 

Pedagogen ansvarar för att alla barn får möjlighet 

att nå de mål som finns beskrivna i läroplanen. 

De revideringar som gjorts i läroplanen (Lpfö 98 

reviderad 2010) bygger mycket på förtydliganden 

kring mål och riktlinjer gällande barns språkliga och 

matematiska utveckling samt naturvetenskap och 

teknik. Vi har försökt att välja aktiviteter till denna 

handledning som fångar upp dessa områden. 

I den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö 98 

(reviderad 2010) kan man läsa under ”Förskolans 

uppdrag”: 

”Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och 

naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt 

och en positiv framtidstro ska prägla förskolans 

verksamhet. Förskolan ska medverka till att 

barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt 

till natur och miljö och förstår sin delaktighet 

i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa 

barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan 

utformas så att det bidrar till en bättre miljö 

både i nutid och i framtid.”

Hela materialet präglas av detta och arbetar ni med de 

temaområden och aktiviteter som föreslås har ni stor 

möjlighet att nå långt med denna måluppfyllelse. 

I delen ”Utveckling och lärande” i den reviderade 

läroplanen finns en lång rad mål som förskolan ska 

Att varje barn: 

– utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt 

förmåga att leka och lära, 

– utvecklar självständighet och tillit till sin 

egen förmåga, 

– utvecklar sin förmåga att fungera enskilt 

och i grupp, att hantera konflikter och förstå 

rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för 

gemensamma regler, 

– utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga 

och kroppsuppfattning samt 

förståelse för vikten av att värna om sin hälsa 

och sitt välbefinnande, 

– tillägnar sig och nyanserar innebörden i 

begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt 

att förstå sin omvärld, 

– utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera 

och ge uttryck för egna uppfattningar och 

försöker förstå andras perspektiv, 

– utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd 

och begrepp samt sin förmåga att leka med 

ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, 

argumentera och kommunicera med andra, 

– utvecklar sin skapande förmåga och sin 

förmåga att förmedla upplevelser, tankar och 

erfarenheter i många uttrycksformer som 

lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och 

drama, 

– utvecklar sin förståelse för rum, form, läge 

Förslag på inledning 

och avslutning av arbetet 

Vi hoppas att ni på er förskola vill följa med på 

Blixtpatrullens äventyr! Vi vill att detta äventyr blir 

ert äventyr. Gå med i Blixpatrullen eller starta en 

helt egen klubb. Då kan ni tillsammans hjälpa till att 

lösa problemen i pusslet. Det finns såklart fler sätt att 

6 

sträva efter att varje barn ska uppnå. Genom de 

undersökningar och experiment, lekar och skapande 

aktiviteter som ingår här kommer ni att arbeta för att 

nå målen nedan. 

och riktning och grundläggande egenskaper 

hos mängder, antal, ordning och talbegrepp 

samt för mätning, tid och förändring, 

– utvecklar sin förmåga att använda 

matematik för att undersöka, reflektera över 

och pröva olika lösningar av egna och andras 

problemställningar, 

– utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, 

undersöka och använda matematiska begrepp 

och samband mellan begrepp, 

– utvecklar sin matematiska förmåga att föra 

och följa resonemang, 

– utvecklar intresse och förståelse för naturens 

olika kretslopp och för hur människor, natur 

och samhälle påverkar varandra, 

– utvecklar sin förståelse för naturvetenskap 

och samband i naturen, liksom sitt kunnande 

om växter, djur samt enkla kemiska processer 

och fysikaliska fenomen, 

– utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, 

dokumentera, ställa frågor om och samtala 

om naturvetenskap, 

– utvecklar sin förmåga att urskilja teknik 

i vardagen och utforska hur enkel teknik 

fungerar, 

– utvecklar sin förmåga att bygga, skapa 

och konstruera med hjälp av olika tekniker, 

material och redskap. 

lösa problemen på än det som föreslås i pusslet och 

barnen har säkert många egna idéer. Kanske dyker 

det upp andra klurigheter när ni är ute tillsammans 

som ni kan ta er an i er klubb. 

Antingen kan ni ha alla pusselbitar tillgängliga 

från början eller så jobbar ni med en bit i taget. 

Ni kan till exempel lägga bitarna i en påse och låta 

barnen dra en bit. Varje pusselbit kan också gömmas

så att barnen får gå på skattjakt och leta efter dem, 

en i taget. På så vis har ni pedagoger mer möjlighet 

att styra vilket område ni vill jobba med just nu. 

Pusslet har en större bit som beskriver hur barnen i 

Blixtpatrullen först kommer till parken och den biten 

inleder äventyret. I övrigt kan ni ta bitarna i vilken 

ordning ni vill. 

Barnen i Blixtpatrullen har mantlar när de är ute 

på uppdrag. Kanske kan ni också ha mantlar eller 

något annat tecken på att ni är ute på uppdrag. 

Tillverka egna pannband, broscher, medaljer eller 

ordensband med blixtar på! Blixtpatrullen har även 

ett hemligt tecken eller en hälsning som de gör när 

de sätter igång. De gör en blixt i luften med fingret. 

Det tecknet kan ni också använda för att skapa 

stämning och sammanhållning under ert äventyr. 

Ni kan också använda Blixtpatrullens egna lockrop 

som de använder när de ska samlas. Då gör de ett 

”indianrop” och klappar med handen över munnen. 

För att dokumentera arbetet kan ni tillverka 

en bok som fungerar som en loggbok eller en 

”upptäckarbok”. Här kan ni skriva ner det ni ser och 

de frågor som dyker upp och klistra in bilder från era 

äventyr. Ni kan öka på spänningen genom att låta alla 

barn som är med i Blixtpatrullen signera boken och 

sätta sitt fingeravtryck med vattenfärg vid sitt namn. 

Håll Sverige Rent har en blogg på www.hsr.se/blogg 

där ni kan skriva om det ni gjort eller upplevt och 

inspirera andra förskolor. 

När ni bestämmer att arbetet med Blixtpatrullen 

är slut är det viktigt med ett tydligt avslut. Då får 

barnen möjlighet att säga farväl till Blixtpatrullen för 

denna gång. Gör någon form av festlighet eller speciell 

stund för att fira allt fantastiskt ni har åstadkommit. 

Här kan ni gärna bjuda in föräldrar så att de får ta del 

av det ni gjort. Gör en utställning med materialet ni 

skapat eller de experiment ni gjort och kanske lek en 

av lekarna så föräldrarna får vara med och prova. 

Blixtpatrullens äventyr 

– så börjar det 

Det här äventyret handlar om elva barn som träffas 

och har roligt tillsammans. De har startat en klubb 

som heter Blixtpatrullen. Tillsammans löser de svåra 

problem och hjälper både människor, djur och växter. 

Eftersom alla barn som är med i Blixtpatrullen är 

bra på olika saker är det viktigt att alla är med och 

hjälper till. Då kan de lösa nästan vilka svårigheter 

som helst. 

En dag när barnen är ute och cyklar kommer de 

till en grön och fin plats där de inte har varit på länge. 

7 

Det är barnens favoritställe för där finns fina träd och 

en liten bäck som de brukar leka vid. I träden bygger 

fåglarna bon och ibland ser de ekorrar hoppa bland 

grenarna. Men idag ser det inte ut som vanligt. Det 

ligger en massa saker huller om buller överallt. Det 

ser verkligen annorlunda ut. 

Barnen i Blixtpatrullen 

Det här är barnen som är med i Blixtpatrullen och 

vad de tycker om att göra utomhus. Om ni läser detta 

för barnen kan det vara roligt att fråga barnen vad de 

gillar att göra när de själva är ute i naturen. 

Kalle gillar att ha det lugnt och skönt. Bäst gillar 

han att ligga på rygg i gräset och titta upp på himlen 

där molnen far fram och måsarna flyger. 

Benjamin dansar helst fram och sjunger högt för 

sig själv när han är ute. Ibland sjunger han för träden 

också för det tror han att de tycker om. 

Zoe är ofta ute i skogen. Hon vet mycket om djur 

eftersom hon har en egen hund som hon har lärt sig 

att ta hand om. 

Kristoffer älskar att klättra i träd och han är 

jättebra på det också. Han kan klättra i stora träd, i 

små träd, i tjocka träd och i ganska smala träd också. 

Han vet precis vilka grenar han kan stå på för att inte 

skada trädet eller ramla ner. 

Henrik är superbra på att smyga tyst och han kan ta 

sig fram utan att någon hör honom. Han är också bra 

på att se spår på marken från djur och människor. 

Jakob har full koll på alla de ställen Blixtpatrullen 

brukar vara på för han gillar att rita bilder och kartor. 

De har han alltid med sig så att han vet var han är. 

Hans dröm är att hitta en hemlig skatt. 

Mia gillar färger och lukter så hon brukar gå 

väldigt långsamt när Blixtpatrullen är ute. Hon vill 

nämligen stanna hela tiden och titta på blommor 

med vackra färger och lukta på allt hon ser. 

Josefin gillar småkryp och hon brukar ta med sig 

burkar och förstoringsglas så att hon kan spana på 

alla små djur hon hittar under stenar och i stubbar. 

Siri tycker att det är kul att bygga saker. När hon 

är ute gör hon kojor och båtar och dinosaurier av 

saker hon hittar i naturen. 

Filip är en fena på att simma. Bäcken på barnens 

favoritställe är lite för liten för att bada i men ibland 

åker Filip med sina föräldrar till havet och där hoppar 

han och dyker som en fisk! 

Clara är nästan alltid först på plats när det händer 

något för hon gillar att springa och skutta fram. Hon 

älskar att hoppa på stenar och balansera på stockar.

Nedskräpning 

”Var sak på sin plats” brukar man ju säga och skräp 

är helt enkelt fel sak på fel plats! Om vi alla ser till att 

skräpet inte hamnar på marken, utan källsorterar det som går 

att sortera och slänga det andra i en soptunna, då blir skräpet en 

resurs. 

I detta kapitel börjar historien om Blixtpatrullens 

äventyr. Med hjälp av övningarna kan ni undersöka 

hur mycket skräp som slängs i er närmiljö, vad som 

händer om skräpet får ligga kvar och hur skräp kan 

röra på sig. Genom lekarna kan ni ställa frågan om 

vad som egentligen är skräp och vad som hör hemma 

i naturen. Ni kan tillverka roliga soptunnor, jobba 

med färger eller träna ert skräpminne! 

Berättelsen 

Barnen hoppar av sina cyklar och tittar på alla 

saker som ligger slängda huller om buller på 

marken och i vattnet. När de tittat och pratat 

med varandra bestämmer de sig för att de gillar 

sitt ställe bättre utan alla grejer som ligger där. 

Men vad ska de göra av allt? Blixtpatrullen antar 

utmaningen att lösa dessa kniviga problem. 

Kalle och de andra barnen i Blixtpatrullen 

sätter på sig sina blixtmantlar, gör det hemliga 

tecknet och det hemliga ropet och sätter igång. 

Tillsammans ska de fixa till sin plats så den blir 

fin igen! Ganska snart inser barnen att det är 

väldigt mycket att göra och att en del uppgifter 

är svåra att lösa. De skulle behöva lite hjälp från 

fler personer som är bra på olika saker. Vill ni 

vara med i Blixtpatrullen och hjälpa till? 

Diskussionsfrågor 

• 

Vad tror ni att barnen i Blixtpatrullen tänker och 

känner när de kommer till platsen och ser alla 

sakerna på marken? 

8 

• 

• 

• 

• 

Hur tror ni sakerna har hamnat där? 

Hur skulle ni känna om ni kom till ert 

favoritställe och det låg fullt med skräp där? 

Ligger det skräp på marken runt förskolan eller 

där ni bor? Vad tycker ni om det? 

Varför slänger människor skräp på marken 

ibland, tror ni? 

Undersök och experimentera 

Räkna skräpet 

I flera kommuner genomförs skräpmätningar för att 

undersöka hur mycket skräp som ligger på marken 

och vilken typ av skräp det är. Gå ut och gör er egen 

skräpmätning runt er förskola eller i er närmiljö. 

Välj en plats ni vill undersöka. En vuxen ställer sig 

i mitten av platsen. Barnen får sedan en viss tid på 

sig, till exempel tre minuter, för att samla in skräp 

och saker de hittar men bara så långt bort att de hela 

tiden ser den vuxna som står i mitten. Prata igenom 

ordentligt innan ni börjar vad barnen inte ska plocka 

upp, till exempel sådant som kan vara farligt att ta i. 

När tiden har gått samlas ni igen (till exempel med 

hjälp av det hemliga ropet). Tillsammans räknar ni 

nu hur många saker ni hittat. Undersök sakerna och 

prata om vad det är för slags saker. Fundera på om ni 

kan gruppera dem på något sätt. Prova sedan att göra 

samma sak någon annanstans och gör en jämförelse. 

Finns det fler eller färre saker och är det andra saker 

än ni hittade första gången? Ni kan också undersöka 

om det ser olika ut under olika årstider. 

Skräp på planka 

Om ingen plockar upp saker som hamnat på marken, 

vad händer med dem då? Försvinner skräpet av sig

självt eller ligger det kvar om tio år? Eller om 100 

år? Prata med barnen om vad de tror händer. Hur 

kan man undersöka detta? Ett exempel är att sätta 

fast olika typer av material på en planka eller ett 

snöre. Ta saker från förskolan eller material ni hittar 

i er närmiljö. Sätt fast sakerna på plankan genom 

att häfta fast dem eller surra med ett snöre. Ni kan 

också ta ett snöre och knyta fast sakerna, en sak i 

taget efter varandra. Ta ett foto på hur plankan eller 

snöret ser ut när ni börjar så ni tydligt ser vad som 

händer. Lägg sedan plankan med sakerna nedåt eller 

gräv ner snöret under ett tunt lager löv och nedbrutet 

växtmaterial. Ni kan markera snöret eller plankan 

med en liten röd tygbit så att ni lättare hittar den 

igen. Undersök sakerna med jämna mellanrum och 

titta på vad som händer. 

En glasspinnes äventyr 

Hitta på en saga tillsammans med barnen som handlar 

om ett skräpföremåls resa i världen. Kanske om en 

glasspinne som hamnat fel och som fick vara med om 

en spännande resa genom vattnets kretslopp. Här får 

ni förslag på några delar som en sådan berättelse kan 

innehålla samt frågor ni kan ställa till barnen som 

hjälper till att brodera ut berättelsen. På så sätt skapar 

ni sagan tillsammans och fyller den med barnens 

kunskaper och erfarenheter. 

Ni kan också låta barnen bygga på sagan i tur och 

ordning. Pedagogen börjar och berättar en liten bit 

av sagan och lämnar sedan över till ett av barnen. 

Sedan är det nästa barns tur att fortsätta sagan. 

Fortsätt hela varvet runt, eller tills sagan tar slut. 

Även här kan ni använda er av frågorna nedan och 

ställa en fråga per barn i tur och ordning. 

Skriv gärna ner sagan så att ni kan läsa den efteråt 

och kanske till och med göra en egen bilderbok 

tillsammans! 

• 

• 

• 

• 

• 

Någon äter en pinnglass. Vem då? Var befinner 

sig personen? 

Plötsligt ligger glasspinnen på marken. Hur 

hamnade den där? Om ni vill ha en mer 

personlig saga; vad heter glasspinnen och hur 

känner sig glasspinnen där den ligger? 

Det börjar regna och glasspinnen följer med 

regnvattnet ner i en bäck. Hur gick det till? 

Glasspinnen flyter fram i bäcken som slingrar 

sig fram i landskapet. Vad ser glasspinnen där 

den flyter fram? 

Bäcken mynnar ut i sjön. Nu ligger glasspinnen 

vid strandkanten i sjön. Hur ser det ut där? 

Vilka djur och växter träffar den på? 

9 

• 

• 

• 

Glasspinnen sugs ner i en å. Nu går det 

snabbare och resan går genom åkrar och ängar. 

Vad ser glasspinnen nu? 

Ån leder fram till havet. Där gungar 

glasspinnen av och an på stora vågor. Vad finns 

det för saker för glasspinnen att upptäcka här? 

Finns där mer skräp som hamnat på villovägar? 

Men glasspinnar ska ju inte ligga och skräpa 

i havet! Hur ska historien sluta så att pinnen 

hamnar rätt? Låt barnen komma fram till ett 

gemensamt slut på sagan. Eller så får varje barn 

rita sitt eget slut. 

Lekar 

Vad ska bort? 

Den här leken går ut på att vara både uppmärksam 

och se saker som placerats ut i naturen, men också 

på att fundera på vad som hör hemma i naturen och 

vad som inte gör det. Gör en snitslad bana där ni 

placerar ut saker som barnen ska leta efter. Ni kan 

hänga saker i träd och buskar eller lägga dem på 

stenar eller på marken. Ni kan använda både saker 

som förekommer i naturen och saker som inte bör 

vara där. Ett äppelskrutt till exempel, kan det slängas 

i naturen eller ska det hamna någon annanstans? 

Ni kan också träna minnet genom att barnen får 

försöka komma ihåg vad de har sett under vandringen 

på den snitslade banan. När alla kommit fram kan 

ni tillsammans gå igenom allt barnen upptäckt och 

prata om sakerna. 

Ni kan också använda en större buske eller en 

gran och hänga upp saker i den enligt samma princip 

som ovan. Barnen får går runt busken och försöka 

upptäcka sakerna. Prata sedan tillsammans om vad 

de tror ska bort och vad som kan vara kvar i naturen 

och varför. 

Leta lika 

Träna på att upptäcka likheter och skillnader samtidigt 

som ni plockar skräp! Låt barnen leta efter 

något som liknar eller skiljer sig från det en pedagog 

eller ett barn visar upp. Leta efter en sak med samma 

färg eller samma form eller av samma material. Det 

kan också vara något som är lika stort, lika tungt 

eller känns likadant att ta på. 

Kims skräpiga lek 

Har ni en stor hög med skräp som ni plockat ute kan 

ni innan ni återvinner eller slänger det leka denna 

minneslek. Pedagogen förbereder leken genom att i 

förväg lägga ett antal skräp i en ruta på marken. Rutan

kan markeras med pinnar. Barnen får jobba två och 

två eller fler. Först tittar alla på den förberedda rutan 

en stund, lägg sedan något över rutan och så får alla 

skapa en ruta med likadant innehåll. Vill ni göra det 

lite svårare kan ni även ha rätt sak på rätt plats i rutan. 

Se till att det finns tillräckligt mycket skräp så att alla 

kan skapa likadana rutor. 

Skapa 

Färgglad mosaik 

Använd skräp ni samlat och jobba med färger och 

nyanser. Sortera sakerna i ordning efter färger och 

nyanser som i en regnbåge eller färgpalett. Sätt fast 

sakerna på en kartongbit eller planka och sätt upp ute 

på förskolegården. Ni kan också skapa en mosaikbild 

av skräp. Kan ni skriva förskolans eller avdelningens 

namn med hjälp av skräpet? 

Gör ett sopmonster eller en skräpmaskin 

Har ni en tunna eller ett kärl ni slänger skräp i kan ni 

dekorera denna så det blir roligare att slänga skräpet. 

Kanske ett stort sopmonster där man stoppar skräpet 

direkt i munnen. Det gäller att mata monstret så att 

det inte blir hungrigt! Eller kanske en rullande robot 

som kan svälja skräp? Återanvänd material eller ta 

10 

saker ni plockat från marken och skapa tillsammans 

med barnen! 

Mer om 

Nedbrytning av skräp 

Om skräp hamnar i naturen och ingen plockar 

upp det får det så klart konsekvenser. Många av 

de moderna material som används idag har långa 

nedbrytningtider vilket innebär att de ligger kvar 

länge i naturen. Det tar olika lång tid för skräp att 

brytas ner beroende på vilken miljö det hamnar i, så 

nedan är ungefärliga tider. 

• Glas, bryts inte ner! 

• Plast, 400 år 

• Aluminium, 300 år 

• Metallburkar, 100 år 

• Tuggummi, 25 år 

• Plastpåsar, 10–20 år 

• Plastbestruket papper (som engångsmuggar), 5 år 

• Cigarettfimp, 3 år 

• Pappkartong, 0,5 år 

• Bananskal, 3 månader 

• Tidningspapper, 6 veckor 

• 

Apelsinskal, 2–5 veckor

Panta 

I Sverige är vi bland de bästa i världen på att panta 

och andra länder tar efter vårt pantsystem för att det 

fungerar så bra! När vi pantar sparar vi en massa energi och pengar, vi 

minskar nedskräpningen och undviker onödiga utsläpp från fabriker. 

I detta kapitel kan ni undersöka hur det egentligen 

går till när man pantar en PET-flaska eller en 

aluminiumburk. Ni kan också få en fördjupad förståelse 

för hur pantsystemet fungerar genom att sätta 

pant på leksakerna på förskolan. Här får ni exempel 

på roliga lekar där ni kan använda PET-flaskorna 

innan ni pantar dem. Lekar som både tränar koordination 

och precision och som kan ge svalka i 

sommarvärmen. Eller varför inte skapa ljuv musik 

med flaskor och burkar! 

Berättelsen 

Benjamin har hittat en massa flaskor och tomma 

burkar på marken. Hur har de hamnat här och 

vad ska han göra med dem? De är ju hela och 

fina, ska jag verkligen slänga dem i soporna 

tänker Benjamin. Men eftersom Benjamin gillar 

siffror och att räkna och dessutom är bra på att 

spara ihop pengar kommer han på en fiffig idé. 

Han styr stegen mot mataffären med flaskor 

och burkar i famnen. Han ska fixa så han kan 

bjuda hela Blixtpatrullen på äpplen! Vad tror ni 

Benjamin ska göra? 


• 

• 

• 

• 

• 

• 

Vad betyder det att panta flaskor och burkar? 

Varför finns det ett pantsystem egentligen? Vad 

kan vara bra med det? 

Var kan man panta någonstans? 

Hur ser det ut där man pantar? 

Hur mycket får man i pant på de olika 

förpackningarna? 

Vad tror ni händer med flaskorna och burkarna? 

11 


Pantdetektiver 

Bli pantdetektiver! Gå hela gruppen tillsammans till 

en affär och panta några burkar och flaskor. Prata om 

och undersök noga hur det går till. Går det att panta 

alla burkar och flaskor? Leta efter pantsymbolen. Hur 

mycket pengar får man för burkarna och flaskorna? 

Fråga i affären om ni kan få göra ett litet studiebesök 

bakom pantautomaten för att se vad som händer där. 

Vart skickas allting och hur mycket pantas per dag 

eller per vecka? 

När ni kommer hem kan ni ha pantmatte och 

räkna ut hur många flaskor och burkar som krävs för 

att köpa ett äpple eller en glass. 

Pant på hopprep 

Varför har vi pantsystemet egentligen? Skapa ett eget 

pantsystem under en tid på förskolan för att barnen 

ska få en större förståelse för hur det fungerar och 

fördelarna med det. 

Ni kan till exempel ha pant på leksakerna ute 

på gården, kanske på bollar och hopprep eller på 

sparkcyklar. Alla barnen får ett visst antal spelkulor, 

guldmålade stenar eller liknande som får symbolisera 

pengar. När barnen vill hämta ut en cykel får de lämna 

kulan eller stenen och de får den sedan tillbaka när de 

lämnar igen cykeln. Precis så går det till i verkligheten, 

vi betalar en viss del i pant när vi köper en flaska läsk 

och sedan får vi tillbaka pengarna när vi lämnar igen 

flaskan. Fråga barnen om de märker någon skillnad 

med pantsystemet, om sakerna kommer tillbaka som 

de ska och inte hamnar på marken eller försvinner. 

Pantinsamling 

Alla kan hjälpas åt att samla in pant från grannar, 

vänner, släktingar eller den egna familjen. Antingen

pantar ni gemensamt eller så pantar varje familj. För 

att se hur mycket som pantas; trä upp en pärla på ett 

snöre för varje burk eller flaska som pantas. Eller lägg 

en pärla för varje burk eller flaska i en tom flaska. Då 

kan ni följa hur mycket det blir under en viss period. 

Lekar 

PET-bowling 

Har ni några PET-flaskor på förskolan kan ni innan 

ni pantar dem spela bowling med dem. Häll i några 

deciliter sand i botten (ju mer sand desto svårare att 

välta dem) och skruva på korken. Stå en bit ifrån, rulla 

en boll på marken och försök välta så många flaskor 

som möjligt. Ni kan också stoppa lappar i flaskorna 

med olika siffror på så att man får olika hög poäng 

genom att välta olika flaskor. Barnen får då träna på 

att addera sina poäng varje omgång. 

Flaskboll 

Det här är en lek som är härlig att gör ute när det 

är varmt och man vill svalka av sig med en liten 

vattenskvätt. Alla deltagare står i en cirkel med en 

flaska fylld med vatten stående på marken framför 

sig. Flaskorna ska inte ha korkar. En deltagare har en 

boll och ska försöka pricka någon annans flaska (men 

det är inte tillåtet att kasta på flaskorna precis bredvid 

sin egen) så att den välter. Den vars flaska har prickats 

och vält måste först plocka upp bollen innan flaskan 

får ställas upp. Under tiden som bollen hämtas rinner 

det förstås vatten ur flaskan. När vattnet i ens flaska 

är slut får man fylla på nytt igen om personen vill 

fortsätta leken. Var försiktiga så att etiketterna på 

flaskorna inte trillar av under leken, då går de inte 

att panta sedan! 

Skapa 

Gör ett musikinstrument 

Fyll några PET-flaskor med olika mycket vatten. 

När man blåser mot mynningen svänger luften i 

flaskorna och gör att det blir en ton. Eftersom det är 

olika mycket vatten blir det olika mycket luft kvar i 

flaskorna och därför också olika toner. 

Kan ni spela en melodi? Eller få samma ton som ni 

spelar på en flöjt eller ett piano genom att fylla precis 

rätt mängd vatten? 

Ljudmemory 

Stoppa olika saker i aluminiumburkar så att de låter 

olika när man skakar på dem. Använd till exempel 

torkade gula ärtor, gem, ett suddgummi, små pinnar 

12 

eller sand. Gör två av varje och spela ljudmemory. 

Panta burkarna när det känns färdiglekt! 

Luktburkar 

Att använda sitt luktsinne är både spännande och 

härligt. Eller läskigt om det luktar pyton. När vi 

känner lukter är det i form av osynliga molekyler 

som olika ämnen släpper ifrån sig. Vissa lägger vi 

mera märke till än andra. Förmågan att uppfatta 

olika dofter kan vara till stor nytta till exempel för att 

avgöra om mat är färsk eller inte eller om det luktar 

brandrök. 

Stoppa olika doftande ämnen i aluminiumburkar. 

Då syns inte innehållet och barnen kan lukta i 

hålen. Se till så att barnen inte stoppar ner näsan 

för öppningen kan vara lite vass. Låt sedan barnen 

lukta och gissa vad de innehåller. Ni kan också göra 

två likadana burkar och försöka para ihop två dofter. 

Eller sortera dofterna efter vilka som luktar gott 

respektive äckligt eller låt barnen beskriva vad de 

associerar till de olika dofterna. 

Var noga med att skölja ur burkarna innan ni 

pantar dem! 

Mer om 

Vad händer egentligen med aluminiumburkar och 

PET-flaskor när man pantar dem? När du stoppar 

dem i pantautomaten läser den av streckkoden och 

kontrollerar om det är pant eller inte. Sen hamnar de 

i ett kärl eller en säck bakom pantautomaten. 

Flaskor och burkar hämtas upp från butiken och 

transporteras till Returpacks fabrik i Norrköping. 

Här sorteras, räknas och komprimeras dem för att 

sedan packas i balar. Flaskorna fraktas vidare till 

en återvinningsanläggning där plasten rengörs för 

att sedan malas ner till små flingor. Av flingorna 

tillverkas små plaströr som transporteras vidare till 

bryggerierna som blåser upp dem till stora eller små 

flaskor. På bryggeriet fylls de nya flaskorna med 

dryck och etiketteras för att transporteras till butiken 

redo att köpas av en ny person som dricker upp och 

pantar. Burkarna fraktas istället till ett smältverk där 

eventuella dryckesrester och tryckfärger värms bort 

och aluminiumet smälts ner till flytande form. När 

aluminiumet stelnat valsas det till plåt som levereras 

till burktillverkaren som gör nya burkar med ny 

dekor. På bryggeriet fylls burkarna med dryck och 

transporteras till butiken. En aluminiumburk kan 

återvinnas till 100 procent och bli till en ny burk 

flera gånger om utan att kvaliteten försämras.

Djuren 

och skräpet 

Många djur far illa av det skräp som vi människor lämnar efter oss. Fåglar, 

däggdjur, fiskar och andra djur kan skära sig, fastna i skräp eller dö till följd 

av att de ätit skräp. Det här kan kännas sorgligt och jobbigt att tänka på 

och prata om men det positiva är att vi alla kan göra något för att minska 

riskerna för att de oskyldiga djuren drabbas! I pusslet skär sig Bamse, Zoes 

hund och skärsår är faktiskt en av de vanligaste olyckshändelser hundar 

råkar ut för. 

I detta kapitel kan ni få en känsla för hur det kan vara 

för djuren som går ”barfota” och inte kan skydda 

sig mot farligt skräp. Ni kan ge er ut på ”specialskräpplockning” 

där ni letar farligt skräp. Lite 

lättsammare känns det kanske att leka djursjukhus 

eller plåsterkull eller när ni får höra den sanna 

historien om paddan som fastnade i en burk 

Berättelsen 

Zoes hund Bamse har råkat riktigt illa ut. Han 

har skurit sig på glasbitar från en flaska som har 

hamnat på marken och gått sönder. Det är inget 

djupt sår men det blöder och en glasbit sitter 

fast i tassen. Men Zoe är snabbt framme och 

hjälper Bamse. Hon är väldigt bra på att ta hand 

om olika djur som skadat sig eller råkat illa ut. 

Hon tar bort glasskärvan och lindar Bamses tass 

med en bit tyg så att det slutar blöda. Men vad 

ska jag göra med glasbitarna på marken, undrar 

Zoe? De kan ju inte ligga kvar men om jag tar 

upp dem kanske jag också skär mig? 


• 

• 

Vilken sorts skräp tror ni kan vara farligt för 

djuren om det hamnar på marken? 

Brukar ni se sådant skräp på marken? 

13 

• 

• 

Kan skräpet vara farligt för människor? 

Vad ska man göra med saker som kan vara 

farliga att plocka upp? 


Skräp som inte syns 

Upplev hur djuren har det när de går ”barfota” och 

inte kan akta sig för saker de kan göra sig illa på. 

Fyll en stor balja med vatten. Lägg några saker i 

botten till exempel en gaffel, en visp, klossar, några 

makaroner eller vad som helst. Lägg ett skynke för 

och låt barnen känna med händerna eller kanske med 

en fot och gissa vad det är. Så här känns det ju ibland 

när vi ska bada och vi går där med bara fötter utan att 

se botten. Vi har ingen aning om det ligger skräp där 

och kanske saker som kan göra ont att trampa på. 

Hjälp ett djur 

Gå ut i er närmiljö och se till att djuren lever säkert 

där just ni håller till. Förbered barnen på att det 

här inte är någon vanlig skräpplockning, här gäller 

det att vara väldigt försiktig! Spana tillsammans på 

saker som barnen tror kan vara farligt för djur eller 

människor och prata om varför. Det kan handla om 

vassa föremål som glas och metall men även om 

plastpåsar och liknande som djuren kan fastna i eller 

få i sig. 

Ni vuxna har med er lämplig utrustning som 

handskar och behållare att ta skräpet i. Se till att

arnen vet att de inte ska plocka sådant som kan vara 

farligt och som de kan skära sig eller sticka sig på. 

Lekar 

Djursjukhuset 

Alla barn är valfria djur som springer runt på en 

öppen yta. En person är kullare och den som blir 

kullad ligger ned på rygg och är skadad. Två kamrater 

räddar den ”skadade” genom att leka ambulans och 

transportera det skadade djuret till djursjukhuset. 

Det görs genom att hålla var sin hand på den skadade. 

Djursjukhuset är en förutbestämd plats och väl där 

blir den sjuke genast frisk och kan delta i leken igen. 

De två som är ambulans får ej bli kullade. Här gäller 

det att ställa upp för varandra! 

Plåsterkull 

Alla barn får springa runt på en öppen yta. Ett barn 

är kullare och blir man tagen måste man hålla en 

hand på kroppen på det ställe man blev kullad, som 

ett plåster. Andra gången får man använda andra 

handen och tredje gången stå still tills man blir 

räddad av en kompis. Räddad blir man när någon av 

de andra sätter sina händer där man blivit kullad och 

säger; räddad! Leken pågår tills alla är tagna eller tills 

kullaren blir trött. 

Skapa 

Turdjur eller djur med otur 

Här ska ni få höra en alldeles sann historia: 

Ett gäng vänner var på utflykt på en ö i havet 

i den svenska skärgården. De badade och hade 

picknick hela dagen. När de skulle åka hem 

plockade de upp det skräp som var kvar efter 

picknicken. De hittade också skräp på marken 

som andra hade slängt och bestämde sig för 

att ta med det också. En flicka hittade en tom 

läskburk. När hon lyfte upp den tyckte hon att 

den var konstigt tung. Hon kikade ner i burken. 

I burken låg en padda! Den var alldeles för stor 

för att ta sig in genom den lilla öppningen så 

den måste ha krupit in när den var en liten 

paddunge. Den kan ha överlevt på små insekter 

och den fukt som kommit in i burken och växt 

till sig. Vännerna klippte upp burken så att 

14 

paddan blev fri igen. Vilken otur paddan hade 

haft, men tur också som blev räddad! 

Låt barnen hitta på en egen berättelse eller skapa 

en tillsammans om ett djur som stöter på ett skräp i 

skogen, i havet eller i staden. Kanske har djuret otur 

och gör illa sig eller kanske klarar det sig utan skador. 

Låt barnen fundera på lösningar på problemet så att 

sagan får ett lyckligt slut. 

Bara fötter 

Det kan vara härligt att precis som djuren få gå 

utan strumpor och skor. Passa på att göra fot- och 

handavtryck när ni njuter av barfotaaktiviteter. Om 

ni är ute i närheten av en sjö eller på förskolegården 

kan ni sätta fram flytande vattenfärg, vattenfärg i 

puckar eller fingerfärg. Sedan behövs lite vatten och 

några svampar. Barnen får måla fötter och händer 

och göra avtryck direkt på asfalten, på klippor eller 

andra ställen som lätt kan sköljas av efteråt. Ni kan 

också dekorera omslagspapper eller gamla lakan och 

sätta upp på förskolan. 

Mer om 

Sorgliga fakta 

I havet hamnar mängder med skräp. Forskare som 

jobbar med marin nedskräpning visar att det framför 

allt är plasten som ställer till med problem. Fåglar 

som lever i havsmiljö har ofta plast i sina magar. 

Fåglarna tror att plasten är mat, äter den eller matar 

sina ungar med den. De som inte dör omedelbart 

svälter ihjäl eftersom de inte längre känner hunger 

när magen är full av plast. Däggdjur som lever i havet 

kan fastna i plasten och drunkna. 

Även på land ställer skräpet till med problem för 

djuren. Varje år dör ett stort antal kor på grund 

av vassa föremål som orsakar skärsår i deras magar 

och matstrupar. Det beror bland annat på att skräp 

hamnar på åkrarna där djurens foder odlas. Många 

bönder vill inte släppa ut sina djur på ängar nära 

stränder för risken att djuren skadas och dödas av 

avfall som spolats upp från havet. 

Cigarettfimpen är vårt vanligaste skräp i stadsmiljöer. 

Den innehåller plast och mängder av olika 

kemikalier. Hamnar fimpen i våra vattendrag läcker 

gifterna ut och sprids till såväl växter, djur och 

människor.

Allemansrätten 

om djur 

Allemansrättens gyllene regel ”att inte störa eller förstöra för växter, djur 

och människor” ska vara en självklarhet för barnen. Men arbetet med 

allemansrätten blir oftast som mest positivt och konstruktivt när man 

koncentrerar sig på att förmedla det som är tillåtet istället för det som inte 

är tillåtet. 

Genom att lära sig mer om djur vi har i vår närmiljö, 

om den funktion de har i naturen och om deras 

betydelse för oss människor, kan vi skapa en känsla 

av omtanke och respekt för det levande. I kapitlet 

finns också möjlighet att bjuda tillbaka och faktiskt 

hjälpa djuren lite under vintern. Lekar som har med 

djur att göra är alltid skojiga särskilt om man får låta 

som djur! De skapande delarna ger exempel på hur ni 

kan göra era egna redskap för att hitta och lära er mer 

om djuren runt förskolan. 

Berättelsen 

Kristoffer älskar att klättra i träd och han är 

jättebra på det. Han vet precis vilka grenar som 

håller och hur han ska klättra för att inte trilla 

ner. Han bestämmer sig för att klättra upp i det 

största trädet så att han lättare kan se alla saker 

som ligger slängda på marken. Kanske kan han 

upptäcka om det är något Blixtpatrullen har 

missat. När han kommer en bit upp i trädet 

så flaxar plötsligt två fåglar iväg och piper 

oroligt. Han ser ett bo med ägg i på en gren 

precis ovanför huvudet. Det känns tråkigt 

att skrämma fåglarna, tycker Kristoffer och 

han blir lite orolig för äggen som ligger där i 

boet. Här gäller det att handla snabbt, tänker 

Kristoffer. Men vad ska jag göra? Hur ska jag 

bete mig för att fåglarna ska komma tillbaka till 

boet och ta hand om äggen? 

15 


• 

• 

• 

• 

• 

• 

Varför tror ni fåglarna flög iväg? 

Vad tror ni händer med äggen om fåglarna inte 

vågar vara i boet? 

Brukar ni se djur när ni är ute? 

Vad tror ni det är bra att tänka på om man vill 

se många djur när man är ute? 

Finns det vilda djur som man får klappa och 

peta på? 

Vad tror ni att man inte ska göra om man 

träffar på djur i naturen? 


Stora djurjakten 

Det finns djur precis överallt även om de inte alltid 

syns. De finns i träden, i vattnet eller under stenar. 

Undersök vilka djur som finns på förskolegården eller 

i närmiljön. Ta reda på vad ni redan kan om djuren 

och titta sedan i böcker eller på internet och lär er 

mer. Eller varför inte sjunga sången ”okända djur” 

(text: Beppe Wolgers, musik: Olle Adolphson) som 

handlar om hur djur kan se olika ut och vara så små 

att de inte ens syns! 

Som bilaga i handledningen finns förslag på hur 

man kan hitta olika sorters djur. 

Plantera harpluttar 

Djuren är viktiga på en massa olika sätt. De ger oss 

mat, pollinerar blommor så att vi får frukt och bär, 

och sprider frön så att det växer upp nya träd och 

blommor. Att djuren kan hjälpa till med fröspridning

kan ni själva upptäcka genom att samla ihop några 

harpluttar och plantera dem i en kruka med jord. 

Vattna och kontrollera om något växer upp. Diskutera 

med barnen vad som händer och varför. Gör om 

detta flera gånger och undersök om det växer upp 

olika saker eftersom hararna äter olika föda beroende 

på årstid. 

Ni kan också bli fröspridare! Plocka överblommade 

maskrosor eller tistelblommor och blås iväg alla frön. 

Försök få dem att blåsa så långt som möjligt eller håll 

dem i luften så länge det går. Det kan bli en rolig 

samarbetslek. 

Klä en djurgran 

På vintern kan djuren ha svårare att hitta mat. Gör 

en ”djurgran” genom att hänga upp saker som ni tror 

djuren gillar att äta i en gran i närheten. Prata om vad 

ni tror att djuren äter och om vilka djur som ni tror 

kommer att besöka djurgranen. Exempel på mat att 

hänga upp är äpplen, morötter, potatis, knäckebröd, 

ostkanter, nötter och solrosfrön. Besök granen flera 

gånger och undersök vad som har blivit uppätet. Ni 

kan också gömma er och använda egentillverkade 

kikare (se tips på detta under rubriken ”Skapa”) för 

att spana om det kommer några djur. 

Lekar 

Hitta djurkompisen 

Ge barnen olika djurläten genom att viska djurets 

namn i örat på barnen. Barnen ska parvis ha samma 

djur fast utan att veta om vem djurkompisen är. När 

leken börjar ska barnen låta som djuret de har fått 

och försöka hitta det andra barnet som har samma 

djur. Variera svårighetsgraden och lär er nya läten 

tillsammans som ni sedan kan använda i leken. Vill 

ni göra det riktigt svårt kan barnen blunda och söka 

sig fram med hjälp av hörseln. 

Den långa ormen 

Ett av barnen får börja som ormens huvud. Ormens 

huvud får springa runt och jaga de övriga för att 

bygga ut sin kropp. Så fort han eller hon rört vid 

någon med sin hand är denna infångad. Den första 

som fångats ställer sig hand i hand med ormens 

huvud och följer med på den fortsatta jakten. Det är 

bara ormens huvud som kan fånga in nya delar till 

ormkroppen. Det blir svårare och svårare för dem 

som inte blivit infångade att klara sig undan ju längre 

ormen blir. 

16 

Mamma hare 

För denna lek är det bra att hålla till på en plats 

där det finns stenar, buskar och träd att gömma sig 

bakom. En deltagare utses till mamma hare som ska 

lära sina ungar att akta sig för faror. Mamma hare 

ställer sig på en bestämd plats, blundar och räknar till 

50. Under tiden ska övriga deltagare försöka gömma 

sig så nära mamma hare som möjligt. När mamma 

hare har räknat klart ska hon stå kvar på sin plats 

och därifrån försöka få syn på alla sina harungar. De 

som hon ser ropar hon ut namnet på, då måste de 

komma fram från sina gömställen. När mamma hare 

har fått leta en stund är det fritt fram. Då kommer 

alla fram och man kollar vem som har lyckats gömma 

sig närmast. 

Skapa 

Fågelmatare 

För att göra en enkel fågelmatare behöver ni en 

plastflaska, ett kraftigare plastlock (från till exempel en 

yoghurthink), en pinne och lite snöre. Klipp eller skär 

två hål ett par centimeter från flaskans botten. Stick 

pinnen genom hålen och knyt fast snöret i pinnen, 

så att ni kan hänga upp den. Klipp eller skär två lite 

större öppningar ett par centimeter från flaskans hals 

där fröna ska rinna ut. Gör ett hål i plastlockets mitt, 

lika stort som flaskans öppning. Fyll på med frön. Trä 

på locket med hålet i på flaskhalsen och skruva sedan 

på korken på flaskan. Flaskan ska sedan hänga upp 

och ned i trädet. Fröna rinner ut på locket, som blir 

ett bord som fåglarna kan äta ifrån.

Vill ni göra enklare varianter av fågelmatare kan ni 

smälta fett över en blandning av ostkanter, bröd och 

frön. Gör egna formar av till exempel konservburkar 

(fiskbulleburkar har en bra form) som ni tar bort 

botten och lock på. Ställ formen på ett smörpapper, 

knyt ett snöre runt formen att hänga den i och häll 

sedan i smeten. Låt stelna och häng ut till fåglarna. 

Ni kan också använda pepparkaksformar. 

Gör en kikare 

Egna kikare är enkla att göra och en bra förberedelse 

för att börja använda riktiga kikare. Ta två toapappersrullar 

och tejpa ihop dem, helst med dubbelhäftande 

tejp. För att få mer stadga kan ni limma en remsa 

papper runt båda rullarna. Häfta fast en bit snöre 

och måla kikaren i en fin färg. Vill ni göra en lite 

mer avancerad modell kan ni limma fast en liten bit 

ihoprullad kartong eller papper mellan rullarna som 

får föreställa fokuseringshjulet. 

Insektsfällor och insektssug 

Det finns flera varianter av fällor för att fånga insekter 

och småkryp. Ni kan bara dela en potatis på mitten 

och gröpa ur den så att det blir ett hål i mitten. Gör 

ett par gångar in i potatisen. Sätt sedan ihop halvorna 

med en gummisnodd och lägg ut den i naturen. 

En annan modell är att skära av toppen på en 

plastflaska en bit ner på halsen. Ta den avskurna 

delen och vänd den upp och ner i den andra delen av 

flaskan så att den blir som en tratt. Gräv ned flaskan 

med tratt så att kanten är i marknivå. Småkryp som 

springer på marken halkar ned i fällan och kan inte ta 

sig upp. Prova att lägga ett bete i fällan, till exempel 

en bit äpple. 

17 

En insektssug kan användas för att fånga in de 

minsta djuren och småkryp som sitter svåråtkomliga 

i håligheter. Sugen konstrueras av en filmburk eller 

motsvarande och två bitar plastslang (7–10 cm 

långa). Gör hål i båda ändarna av burken och stick 

in plastslangarna ca 1 cm. Kring den ena slangens 

ände (den som sticks in i burken) sätter ni fast en 

gasbinda eller en bit tyg, för att förhindra att man får 

småkrypen i munnen. 

Glöm inte att släppa ut småkrypen där ni hittade 

dem! 

Mer om 

Sammanfattning av Allemansrätten 

• Vi får ströva fritt i skogen. 

• Vi får plocka bär, svamp och blommor som inte 

är fridlysta. 

• Vi får plocka det som ligger löst på marken. 

• Vi får tälta på annans mark, men inte på tomt. 

• Vi får inte störa eller förstöra för människor, 

växter eller djur. 

• Vi får inte bryta kvistar från träd eller buskar. 

• Vi får inte skräpa ned, vare sig i vattnet eller på 

marken. 

• Vi får inte trampa i odlingar och planteringar. 

• 

Vi får inte gå på någon annans tomt.

Trygg i 

närmiljön 

För att vilja vistas i naturen och lära sig mer om den är det viktigt att känna 

sig trygg och ha roligt när man är ute. Först då finns det goda förutsättningar 

för att kunna upptäcka, iaktta och skapa en relation till naturen och det som 

finns där. 

I det här kapitlet kan ni arbeta med olika trygghetsövningar 

och lära känna ert närområde på ett roligt 

sätt. Känner man igen sig och lär sig hitta i ett område 

känns det ofta tryggare att vistas där. Att vara med 

och bestämma och planera aktiviteter är också ett sätt 

att skapa trygghet och glädje i utevistelsen. I lekarna 

får ni öva på att krama träd som man ska göra om man 

faktiskt skulle hamna vilse. Sist får ni tips om hur ni 

kan skapa kartor eller miniatyrer av ert favoritställe 

och använda det i en spännande skattjakt! 

Berättelsen 

Henrik tycker mycket om att vara ute i naturen 

men ibland kan det kännas läskigt. Om det 

är för många träd eller mörkt ute känns det 

otäckt. Eller när han träffar på djur han inte 

har sett förut. Tänk om de bits eller sticks? När 

Henrik ska plocka upp några kartonger som 

ligger på marken dyker det plötsligt upp ett 

konstigt litet djur med fyra ben, en spetsig nos 

och fullt med taggar på ryggen. Djuret verkar 

nyfiket och står och stirrar på Henrik som blir 

rädd och gömmer sig bakom en buske. Jakob 

ser att Henrik står bakom busken och kommer 

för att se vad som står på. De tittar på djuret 

tillsammans. När man är två känns saker inte 

alls lika läskiga längre, tänker Henrik. Vad fint 

det är med kompisar! Men vad tror ni det är för 

djur de ser? 

18 


• 

• 

• 

• 

• 

Hur tycker ni det känns att vara ute i naturen? 

Kan det kännas läskigt ibland? 

Vad brukar ni göra när ni känner er rädda? 

Vad kan man annars göra för att känna sig 

mindre rädd? 

Om man är orolig för att gå vilse, vad kan man 

göra då? 

Om man har gått vilse, vad tror ni det är viktigt 

att tänka på? 


Barnens egen utflykt 

Liksom vi vuxna tycker barn om att vara med och 

bestämma vart vi skall ta vägen, vad vi ska titta på, 

vad matsäcken ska innehålla och var den ska ätas. 

Låt barnen planera en hel utevistelse. Det kan öka 

motivationen och viljan att gå ut. Ha en samling 

och låt barnen komma med förslag på allt som rör 

utflykten. Låt barnen visa vägen när ni går. Barnen 

kan utforska platsen på egen hand samt bestämma 

och eventuellt leda aktiviteter som de vill göra. Ta 

bilder som barnen kan använda för att berätta för 

föräldrar och kamrater om sin alldeles egna utflykt. 

Hemma fast i skogen 

Om barnen är ovana att gå ut kan ni skapa ett eget 

ställe i naturen där barnen känner sig trygga. Gå bara 

till detta ställe när ni går ut och håll er där när ni leker 

eller upptäcker. Döp platsen och markera den med en 

skylt eller något fint som gör det mer ”hemtrevligt”. 

Låt ett barn i taget visa vägen till ert ställe och även

vägen hem. På så vis har alla tagit aktiv del i att lära 

sig vägen till och från utflyktsmålet vilket kan öka 

känslan av trygghet. 

Sitt på en sten 

Prova på hur det känns att sitta själv på en sten eller 

att ligga själv i mossan eller i gräset en bit ifrån alla 

andra. Försök få barnen att inte prata eller titta på 

någon annan. Känns det skönt eller läskigt? Använd 

era sinnen och lyssna på alla ljud och känn om det 

luktar något. 

Lekar 

Trädkramarkull 

Hitta ett utomhusområde med många träd som står 

nära varandra. Börja med att öva på att krama träd, 

känn hur det känns att bara stå och krama träden. 

Sedan utses ett barn till kullare och ett barn som blir 

jagat. Alla andra barn står kvar och kramar ett träd. 

Leken startar på given signal och kullaren börjar jaga. 

För att undkomma kullaren kan den som blir jagad 

springa fram till ett av träden och ta över detta så 

att barnet som stod där får bli jagad. Detta barn kan 

springa vidare till nästa träd och ta över det trädet 

osv. Om barnet tas av kullaren byter de plats men 

självklart kan man även utse en kullare när man vill. 

Skattjakt efter karta 

Använd kartan ni tillverkat (se nedan) och göm något 

som barnen får leta efter. Markera på kartan var skatten 

är gömd. Ni kan också använda miniatyrlandskapet 

som vi tipsar om under rubriken ”skapa” nedan och 

markera i det var skatten ligger gömd. Kanske är det 

mellanmålet som göms eller något annat gott eller 

kul som barnen kan använda i sina lekar. 

Skapa 

Då kände jag mig rädd 

Prata och rita med barnen om tillfällen då de varit ute 

i naturen och känt sig osäkra eller rädda. Låt sedan 

barnen rita hur det ska se ut och vara på ett ställe ute 

i naturen för att de ska må bra och känna sig trygga. 

Ni kan sedan dramatisera det barnen ritat genom att 

lägga alla teckningar i en hög och låta barnen berätta 

en saga till bilderna. Låt barnen få berätta till andra 

barns teckningar och inte bara sin egen. 

Gör en karta 

Skapa en egen enkel karta tillsammans med barnen 

över det område utanför förskolan där ni brukar röra 

19 

er. Ni kan använda ett stort pappersark och klippa 

ut träd, vägar, vatten och stenar eller berg. Eller så 

hjälps ni åt att rita. Prata först om hur det ser ut och 

skissa upp vad som finns. Använd sedan kartan för 

att prata om var ni har varit eller vart ni ska gå. Fyll 

på med saker efterhand ni upptäcker. 

Bygg en miniatyrmiljö 

Har ni ett ställe ni ofta går till eller ett favoritställe 

i er närmiljö? Skapa det området i miniatyr genom 

att använda saker ni hittar ute. Använd en plastlåda 

eller en låg kartong. Bygg träd av grenar och lägg 

sand, stenar och gräs på marken. Gör det antingen 

på plats eller när ni är hemma på förskolan. Det kan 

skapa extra trygghet och en känsla av säkerhet att 

veta precis hur det ser ut där ni brukar vara. 

Mer om 

Bra att tänka på innan utflykten 

En utevistelse med barnen kan bli en lyckad och härlig 

upplevelse men det kan också bli jobbigt och saker 

kan gå snett. Att vara väl förberedd (både pedagoger 

och barn), ha en bra planering och en bra packning 

är av stor betydelse. Är ni som pedagoger trygga och 

vet vad ni gör om det uppstår oväntade situationer 

så utstrålar ni säkerhet vilket så klart också har en 

inverkan på barnen. 

Här är några saker som kan vara bra att tänka på 

när ni ska ut: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Gör klart vilket målet är för utflykten. Varför 

gör vi just den här utflykten? 

Prata med barnen om vilka regler som gäller 

när ni är ute. 

Se till att alla har funktionella kläder och bra 

utrustning. 

Vilken övrig utrustning behövs på den här 

utflykten? Låt barnen lära sig att packa sin egen 

ryggsäck om de ska ha med en sådan. 

Ta med första hjälpen-utrustning. 

Ha en plan för vad man gör om något går snett. 

Det kan vara alltifrån att ett barn kissar på sig 

till att ett barn skadar sig. 

Lämna skriftligt meddelande i förskolan om 

när ni ger er av, vart ni skall ta vägen, vilka 

barn och vuxna som är med och när de väntas 

tillbaka. 

Ha alltid med en mobiltelefon som övrig 

personal och föräldrar kan ringa till. Packa 

även en lista med föräldrarnas namn och 

telefonnummer där dessa kan nås.

Återanvändning 

Det finns många saker som kan användas flera gånger. 

På så vis förbrukas ingen ny energi och inte heller 

några naturtillgångar. Till exempel genom att diska och använda plastburkar, 

plastflaskor eller glasburkar flera gånger. Eller genom att rita på båda sidorna 

av pappret. Vi kan också använda saker på nya sätt eller tillverka något av 

dem som vi behöver eller vill ha. På så vis konsumerar vi färre nya saker och 

minskar avfallsmängden! 

I detta avsnitt skapar ni ert eget helt återanvända 

kalas. Tillsammans kan ni klura ut vad ni kan skapa av 

en strumpa eller en trasig bok. Ni gör er egen snygga 

pysselsamling till förskolan eller en musikstund med 

toapappersrullar. När ni är ute kan ni spela pappersfotboll 

eller träna balansen med kartonger. 

Berättelsen 

Mia har hittat tomma mjölkkartonger och 

några andra kartonger som ligger på marken. 

Det ser inget vidare ut tycker Mia. Men vad ska 

jag göra med dem, de borde ju gå att använda 

till något. Då kommer hon plötsligt på att hon 

behöver kartonger till en grej. Mia älskar alla 

sorters blommor och tycker det är på tok för 

lite blommor i Blixtpatrullens favoritställe. Det 

tänker hon ta och ändra på och se till att det blir 

fler. Hon är nämligen jättebra på att odla saker. 

Då ska hon använda kartongerna, kan ni gissa 

hur? Och vad ska hon göra med de kartonger 

som blir kvar? 


• 

• 

• 

• 

Vad tror ni man kan använda en kartong till? 

Varför tror ni det kan vara bra att använda en 

sak igen istället för att slänga den? 

Kan ni se något på förskolan som man använt 

på nytt istället för att slänga eller återvinna det? 

Vem bestämmer vad en leksak ska användas 

20 

till? Måste man använda leksaken till det den är 

tänkt för? 


Återanvänt kalas 

Arrangera ett kalas eller en picknick tillsammans 

med barnen med bara återanvända saker. Gör egna 

glas av glasburkar eller plastburkar som barnen kan 

skriva sina namn på och dekorera. Ta med maten i 

återvunna plastburkar och drickan i PET-flaskor. 

Kanske kan ni använda sugrör som ni sedan sköljer 

ur och använder igen? Gör en duk av ett lakan som ni 

trycker eller målar på (kanske fotavtrycks-dukar som 

vi tipsar om i kapitlet Djuren och skräpet). Kanske 

vill ni smycka ut er själva till festen och göra egna 

partyhattar? Låt barnens idéer och förslag styra så får 

de designa en helt återanvänd festlighet! 

Pysseljakt 

Fina pärlor, band och papper finns det mycket av 

men det kostar pengar och dessutom energi och 

naturresurser att tillverka. Låt barnen gå på jakt efter 

saker som kan användas som pyssel och i skapande 

aktiviteter. Det kan vara en verksamhet som pågår 

länge och barnen kan fylla på sin pysselsamling 

vartefter de hittar nya saker. 

Ni pedagoger kan göra ett fint burksystem för 

samlingarna genom att återanvända glasburkar. 

Ta en fin planka i den längd som passar. Spika fast 

metallocken till burkarna på plankan med lockens 

översida mot plankan. Då kan glasburkarna skruvas 

fast i locken och därmed sitta fast i plankan. Sätt upp

hela systemet i låg höjd så att barnen kan se det som 

finns i och skruva av burkarna och fylla på. Fint och 

fiffigt! 

Uppfinnarövning 

Ha en brainstorm eller en gemensam uppfinnarstund 

där ni tar en sak och tillsammans funderar på vad 

den skulle kunna användas till förutom till det den 

är tänkt. Kanske en strumpa, en trasig bok eller ett 

pussel som saknar bitar. Låt barnen rita och fundera. 

Samla in alla förslag och gör något av det barnen 

föreslog. 

Lekar 

Kartongbalansgång 

Denna lek bygger på samarbete och balansträning. 

Dessutom återanvänds tomma kartonger som lekmaterial. 

Alla rör sig fritt på ett begränsat område 

med en tom kartong som balanseras på huvudet. Om 

den faller av är man ”frusen” tills dess att en kamrat 

har lyckats lägga tillbaka kartongen på den frusnes 

huvud utan att tappa sin egen kartong. Glöm inte att 

återvinna kartongerna när ni är klara! 

Pappersboll 

Gör egna pappersbollar genom att knyckla ihop 

tidningspapper och tejpa dem hårt. Lek en rolig 

bollek med de nya bollarna. Till exempel denna 

samarbetsövning. Alla barn står i en ring och håller i 

kanten på ett stort tygstycke, till exempel en filt eller 

ett lakan. Tyget ska spännas ut ordentligt så att man 

kan lägga en boll mitt på. Det gäller för deltagarna 

att samarbeta så att bollen kan rulla fram och tillbaka 

över filten men inte ramla över kanten. Med lite 

träning kan ni skicka bollen rakt upp i luften och 

fånga den igen i tyget. 

Skapa 

Toarullemusik 

Skapa ljuv musik med hjälp av tomma toalettrullar 

som blir till kastanjetter. Klistra fast en flirtkula 

i ena änden av rullen som är så stor att den passar 

i öppningen. Fyll rullen med grus, småsten eller 

något annat som ger ett bra ljud. Klistra fast en 

flirtkula i andra änden och måla och dekorera 

rytminstrumentet. Ni kan också använda tejp istället 

för flirtkulor för att försluta ändarna. 

Om ni vill ha sångare i bandet kan ni göra egna 

mikrofoner av en toarulle med en flirtkula på. Nu är 

det bara att rocka loss! 

21 

Walkie talkie 

Gör en lite äldre modell av telefoner med hjälp av 

gamla burkar. Ta två metallburkar eller plastburkar, 

till exempel yoghurtburkar. Gör ett hål i botten på 

burkarna. Stick ett tunt snöre genom hålen, så att de 

båda burkarna sitter i varsin ände av snöret. Knyt en 

knut runt en tändsticka eller liknande inne i burkarna. 

När walkie talkien är klar tar barnen tag i varsin burk 

och går ifrån varandra så att tråden spänns. Nu kan 

de prata och lyssna på varandra i burkarna! Berätta 

hur och varför det fungerar. 

Kartongzoo 

Att skapa saker av gamla kartonger brukar vara lätt, 

roligt och bli fantastiskt fint! Gör ett helt zoo med 

egna djur av gamla kartonger. Använd urdiskade och 

torkade mjölkkartonger, pappersrullar, äggkartonger 

och andra pappersförpackningar. Låt barnen klippa 

och klistra och måla sina djur och bygg upp en 

utställning eller ett zoo som ni sedan kan besöka 

och gå runt i för att beundra alla djur. Kanske blir ni 

inspirerade att lära er mer om djuren och läser böcker 

eller skapar berättelser om dem. 

Egna snökulor 

Så här enkelt gör ni egentillverkade snökulor genom 

att återanvända glasburkar. Hitta en lämplig glasburk 

och någonting fint ni vill ha i burken som det ska 

snöa runt. Återanvänd saker från förskolan! Sedan 

behövs lite fint glitter, lim och en gnutta glycerol (för 

att vattnet ska hålla sig fräscht, finns på apoteket). 

Limma fast den fina saken i burklocket, häll i vatten, 

glitter och en gnutta glycerol. Nu är det klart att 

skaka och beundra! 

Mer om 

En återblick på återvinning 

Återanvändning var en självklarhet i många samhällen 

före industrialiseringen. Gamla saker såldes, 

gavs bort, lagades eller ändrades så att de fick en ny 

funktion. Allt som kunde återanvändas togs tillvara, 

snörstumpar, omslagspapper och burkar. Glasburkar 

kunde man ha matvaror i och plåtburkar var utmärkta 

att blanda målarfärg i. Garn från gamla plagg användes 

igen genom att repas upp. Trasiga sockor 

lagades med gammalt garn. All mat kunde på något 

sätt piffas upp och få ny form och smak. Idag har är 

återanvändning ofta mer kuriosa och en hobby. Men 

vi behöver igen bli bättre på att minska vårt avfall, 

spara energi och naturtillgångar.

Återvinning 

Efter att återanvända en sak är det näst 

bästa alternativet att återvinna det. Det krävs ny energi och 

naturresurser för att tillverka en ny produkt av den gamla men inte alls 

lika mycket som att tillverka saker från nya material. När vi återvinner 

aluminiumburkar till exempel sparar vi 95 procent av den energi som krävs 

för att tillverka helt nya! 

Här får ni undersöka vad en förpackning egentligen är. 

Ni kan också testa vilken behandling tidningspapper 

eller aluminiumburkar klarar av. Idag dräller det av 

förpackningar men hur såg det ut förr? Att platta 

till kartonger som ska till återvinningen kan bli en 

rolig lek eller att bygga ett torn av alltihop. Vill ni 

undersöka hur man återvinner tidningar kan ni göra 

egna vykort. 

Berättelsen 

På ett ställe i parken blåser det runt gamla 

tidningar och det ligger metallburkar slängda 

här och där. Några av tidningarna har fastnat 

i träden och blivit blöta av regnet. Josefin står 

mitt i alltihop och funderar på hur sakerna kan 

ha hamnat där. Kanske har någon suttit och läst 

tidningarna på bänken och så har de blåst iväg? 

Josefin brukar läsa böcker och tidningar för 

hon tycker jättemycket om att läsa. Hon tar en 

tidning och försöker läsa det som står. Men det 

är jättesvåra ord så hon bestämmer sig för att 

lägga alla tidningar och burkar på ett speciellt 

ställe som ligger precis i närheten. Så kommer 

tidningarna till användning även om ingen 

kommer att läsa dem. Och burkarna kommer 

också användas på nytt. Kan ni gissa var Josefin 

lägger grejerna? 


• 

• 

Vad är återvinning? 

Vad kan vi återvinna? 

22 

• 

• 

• 

• 

Vart tror ni sakerna tar vägen efter att de lagts i 

återvinningen? 

Kan man göra något annat av gamla tidningar? 

Hur gör man nytt papper? 

Vet ni var plåt och metall kommer ifrån? 


Tidningspapper i vått och torrt 

Pappersfiber i tidningar kan återvinnas upp till 

sju gånger innan de är utslitna. Det är alltså ett 

slitstarkt material som verkligen ska hamna på rätt 

plats – i återvinningen! Här är en liten undersökande 

aktivitet som bygger på att testa vad tidningspappret 

går för. Vad händer med tidningspapper i olika 

miljöer? Stoppa tidningspapper i en vattenpöl eller 

gräv ner det i en snödriva. Koka lite tidningspapper 

i en kastrull med vatten eller lägg det i torkskåpet. 

Gräv ner en tidning i jorden. Låt barnen komma med 

förslag på tester! 

Stå på burk 

I dagens samhälle ska vi använda så lite material som 

möjligt och ändå ska det hålla för det det är till för. 

Hur är då en aluminiumburk konstruerad, vad ska 

den hålla för? 

Ta en aluminiumburk (prova gärna olika storlekar 

på burkar och olika fabrikat) och en linjal. Ställ 

burken på golvet. Låt ett barn ställa sig på burken 

med hela sin tyngd men med någon att hålla i för 

att ha balans. Fråga barnen först – kommer burken 

att hålla, tror ni? Vad tror ni händer om en kompis 

snärtar till burken med linjalen? Burken viker sig 

direkt för burken är konstruerad för att kunna klara 

tryck rakt uppifrån men inte från sidan för att snåla

på material. På samma sätt byggs broar, de har högre 

hållfasthet för belastning uppifrån men är svagare på 

sidan. 

Förpackningsjakt 

I återvinningsstationerna som är till för allmänheten 

kan endast förbrukade förpackningar och tidningar 

lämnas. Men vad är då en förpackning egentligen? Det 

är inte alltid helt lätt att avgöra. Gå till en mataffär 

och undersök vilka förpackningar ni hittar, be 

barnen ta med tomma förpackningar hemifrån eller 

ta från förskolan. Leta efter återvinningssymboler på 

förpackningarna. Ni kan också klippa ut bilder på 

förpackningar av olika slag från tidningar. Gruppera 

bilderna efter vilka material de är tillverkade av och 

gör collage. 

Förpackningar förr i tiden 

Många förpackningar vi ser idag är gjorda av plast. 

Men plast är ett relativt nytt material som fick sitt 

genombrott först i mitten av 1900-talet. Hur förpackade 

man saker förr? Gör en resa bakåt i tiden 

och ta reda på hur det såg ut förr i mataffären och 

i hemmen. Be barnen intervjua en äldre person i sin 

närhet. Diskutera innan vad barnen tror och tänker 

och vilka frågor barnen kan ställa. När ni har lärt er 

mer kan ni göra en enkel mataffär på förskolan som 

den såg ut i början av 1900-talet och sedan en som 

den ser ut idag. 

Lekar 

Tornboll 

Gör ett torn av aluminiumburkar, kartonger eller 

plastlådor som sen ska till återvinningen. Ett barn får 

vara tornvakt och ställer sig vid tornet, övriga ställer 

sig i en ring runtom. De som står i ringen får en boll 

(till exempel en pappersboll, se föregående kapitel) 

som de ska försöka pricka tornet med. Tornvakten 

ska försöka skydda tornet. Det är bara tillåtet att spela 

23 

bollen på fotbollssätt, med fötterna, inte händerna. 

När tornet ramlat byter ni tornvakt. 

Ni kan också göra en stapellek där alla hjälps åt 

att bygga ett torn som ska kunna stå i till exempel 

30 sekunder. 

På eller av 

Behöver ni platta till kartonger som ska till återvinningen? 

Det kan ni göra genom att leka denna 

lek. Alla barn står bredvid en kartong som ska 

plattas. Ledaren säger antingen ”Hoppa på” eller 

”Hoppa av”. Då gäller det att göra som ledaren 

säger, men man måste lyssna. För ibland kan ledaren 

säga ”Hoppa på” när alla redan står på kartongen 

och tvärtom. 

Kims återvunna lek 

Har ni en stor hög med saker som ska till återvinningen 

kan ni innan ni ger er av leka denna 

minneslek. Ledaren förbereder leken genom att i 

förväg lägga ett antal saker i en ruta på marken. Ni 

kan markera rutan med pinnar. Barnen kan jobba två 

och två eller fler. Först får alla studera ledarens ruta i 

30 sekunder (sen kan ni lägga något över rutan) och 

sedan får alla lag skapa en likadan ruta med samma 

innehåll och om ni vill ha det lite svårare även samma 

sak på samma plats. 

Skapa 

Gör egna vykort 

Ta en gammal plastburk med den form som ni vill 

att vykorten ska ha. Skär av botten på plastburken så 

att det som blir kvar bildar en ram. Skär ut en ruta i 

locket så att vattnet kan rinna ut. Sätt ett grovmaskigt 

tygstycke, till exempel gasväv över plastramen. Spänn 

fast tyget mellan locket och ramen genom att sätta på 

locket på burken (se bild nedan). 

Riv tidningar i små bitar och lägg i en balja med 

vatten. Låt bitarna ligga i vattnet i minst 20 minuter

och rör om. Finfördela pappret med fingrarna så att 

bitarna löses upp och det blir en trögflytande massa. 

För att göra pappret extra fint kan ni dekorera det 

genom att lägga i blomblad eller annat vackert ni 

hittat ute. 

För ner ramen med locket nedåt så att ni fångar 

upp en lagom mängd pappersmassa jämt fördelat 

över tyget. Lyft upp ramen och låt den rinna av. Ni 

kan också dutta under tyget med en svamp för att få 

bort mer vatten. Ta försiktigt bort locket och häng 

upp tyget så att pappret torkar. Lossa försiktigt när 

pappret är torrt. 

Gör egna planteringskrukor. 

Ta en gammal konservburk av lämplig storlek, till 

exempel en tomatburk. Ta två tidningspappersark och 

vik dem dubba på längden, så att det blir fyra lager. 

Rulla dem runt tomatburken. Se till att det sticker 

ut papper i bottenändan av tomatburken. Tryck in 

papperet runt om så att det som stack ut blir en botten 

i papperskrukan. Tag loss papperet och vik gärna den 

övre kanten utåt eller inåt en halv centimeter för 

bättre stadga och sätt flera krukor tillsammans. Häll 

i jord och plantera de frön ni önskar. När fröna har 

grott kan ni sätta ut hela krukan direkt i rabatten 

eller i landet eftersom krukan förmultnar snabbt i 

jorden. 

24 

Mer om 

Visste ni detta om återvinning... 

• Sverige är bland de absolut bästa nationerna i 

världen på att återvinna wellpapp och tidningar! 

• Man kan återvinna stål, aluminium och glas 

hur många gånger som helst utan att kvaliteten 

försämras. 

• Om alla lämnar in sina kapsyler till återvinning, 

räcker stålet till 2 200 nya personbilar. Varje år! 

• Om man ställer alla glasförpackningar som 

samlats in under ett år i Sverige i en lång rad 

skulle de räcka ett helt varv runt jordklotet. 

• Återvinning av aluminium sparar 95 procent 

av den energi som behövs för att göra ny 

aluminium. 

• Var tredje pappersförpackning som finns i 

din livsmedelsbutik är tillverkad av återvunna 

pappersförpackningar. 

• 1 kg återvunnen plast minskar koldidioxidutsläppet 

med 2 kg, jämfört med att framställa 

ny plast. 

Källa: Förpacknings- och Tidningsinsamlingen

Nedbrytning 

Hur skulle det se ut i naturen om det inte fanns 

nedbrytare som tog hand om löv och andra döda växtdelar? Till slut 

skulle vi vada fram i löv upp till armhålorna! De små krypen gör oss och 

resten av naturen en jättetjänst och de borde behandlas som hjältar! 

Lär er mer om nedbrytarna genom att studera 

maskar och gråsuggor i minikomposter inomhus 

eller i ett gråsuggeterrarium. Gör experiment där 

ni undersöker rötning och hur mögel bildas. Lek 

masklekar eller heja på snäckor i ett ganska långsamt 

race. Läs om masken Lövli som inte ville gräva eller 

kom på en helt egen masksaga! 

Berättelsen 

Bredvid ett av träden ligger en stor hög med 

nedfallna löv och gamla pinnar. Ett äppelskrutt 

och ett bananskal ligger också på marken. Det 

ser rätt skräpigt ut eftersom löven är bruna och 

trasiga. Barnen i Blixtpatrullen funderar och 

pratar och kommer fram till att de ska städa bort 

högen. Men när de kommer närmare ser de att 

det visst är några små varelser som redan jobbar 

med att ta bort högen. Vad tror ni att det är för 

små varelser? Hur är det med äppelskruttet och 

bananskalet, tror ni de också försvinner om de 

ligger kvar? 


• 

• 

• 

• 

• 

• 

Vart tar löven vägen när de fallit ner? 

Finns det fler saker som maskar, gråsuggor och 

andra småkryp gillar att äta? 

Vad tror ni att de inte gillar att äta? 

Har ni sett de här djuren ute någon gång? Var 

finns de? 

Om det inte fanns några som åt upp löven som 

ramlat ner från träden, hur tror ni det skulle se 

ut i skogen då? 

Vad gör man av resterna från frukten man ätit 

25 

• 

ute? Kan man slänga äppelskrutt i skogen? Eller 

i en park i staden? Hur är det med apelsinskal 

eller bananskal? 

Vet ni vad en kompost är för något? 


Biogasanläggning på flaska 

Det här är ett enkelt experiment som visar vad som 

händer när växtmaterial börjar ruttna och brytas ner 

av bakterier. När bakterierna bryter ner matavfall 

i en syrefri miljö producerar de rötgas (metan och 

koldioxid). 

Mät upp ca 1 dl jord och 1,5 dl vegetabiliskt 

köksavfall i en bunke och blanda väl. Större bitar 

måste hackas sönder så att det blir mer finfördelat. 

Fukta med vatten. Fördela blandningen i två lika 

stora delar och fyll två plastflaskor med hjälp av en 

tratt. 

Ta två ballonger och trä ballongskaften över 

flasköppningarna. Förslut väl med silvertejpen, det 

får inte komma in någon luft! Nedbrytarbakterierna 

behöver arbeta syrefritt. Placera flaskorna på en varm 

plats, till exempel på en hylla ovanför ett element. 

Kolla flaskorna efter ca 2 veckor. Vad har hänt? 

Ballongerna bör ha fyllts med metan och koldioxid 

samtidigt som nivån på materialet har sjunkit, om 

allt har gått enligt planerna. Experimentet är mycket 

förenklat och i verkligheten finns syre kvar i flaskan. 

Under syrerika förhållanden arbetar de bakterier som 

producerar koldioxid. När syret har ätits upp av dessa 

(efter ca 2 veckor), tar bakterierna som trivs i syrefria 

miljöer över processen och börjar producera metan. 

Mögel på burk 

Rötbakterier och mögelsvampar har viktiga uppgifter 

i naturen. De ser till så att döda växtdelar och djur

förmultnar och ruttnar. Undersök hur mögel skapas 

och prata om dess betydelse i naturen eller för oss 

människor. Du behöver ett äpple och två plastburkar 

med genomskinliga lock. Dela äpplet på mitten, lägg 

halvorna i varsin burk. Sätt på locket men bara på den 

ena burken. Ställ burkarna på ett varmt ställe. Vänta 

och se vad som händer. 

Röta och mögel älskar värme och fukt. I burken 

med lock trivs bakterierna bättre eftersom det är 

varmare och fuktigare där. 

Lär känna en mask 

Prata först med barnen om vad de vet om maskar och 

om de har några frågor och funderingar. Gå sedan 

ut och leta upp några maskar. När ni undersöker 

maskarna se till att de hela tiden är fuktiga. En mask 

andas nämligen genom huden och den behöver vara 

fuktig för att masken ska kunna andas bra. Ta lite 

vatten och fukta masken med fingret då och då. Här 

finns några förslag på saker som ni kan undersöka: 

Hur lång är masken? Kan man se vad som är fram 

och bak? Låt masken krypa på ett papper och lägg örat 

mot. Hörs det något? Masken har små hår som skapar 

mot pappret. Har masken några ögon? Kolla med en 

lupp. Kan ni se munnen? Vad äter maskar? Finns det 

något djur som äter maskar? Hur ser maskens bajs 

ut? Kanske bajsar er mask på pappret, annars kan ni 

gå ut och leta maskbajs på förskolegården. Vad tror 

ni maskarna gör där nere i jorden? Är de bra för 

någonting? 

Det finns daggmaskar på jorden som kan bli upp 

till 4 meter långa! Mät tillsammans med barnen upp 

hur lång en sådan jättedaggmask är. Tänk vad jobbigt 

för en fågel att dra upp den ur marken! 

Lekar 

Den ringlande masken 

Gör en lång mask genom att hålla händerna på 

varandras axlar och ringla er framåt. Den första 

personen leder hela tåget och kan ringla i slalom eller 

gå över stock och sten. Vill ni göra det svårare så kan 

alla förutom den som går längst fram titta ner på sina 

fötter. Då måste man vara uppmärksam och känna 

rörelserna hos personen framför för att hänga med. 

Masken som biter sig själv i svansen 

Den här masken vill hellre vara formad som en ring än 

vara avlång som en mask! Alla barnen håller varandra 

om midjan och står uppställda på en lång rad. Den 

sista personen har en halsduk fastsatt på ryggen i 

kläderna. Personen som är först och är maskens huvud 

26 

ska försöka ta halsduken från maskens ”svans”. Om 

någon släpper taget om personen framför så använder 

maskens huvud det som kryphål och den som släppte 

taget får bli huvud istället. 

Snäckrace 

Många av barnen vet att maskar äter växter och 

vissnade växtdelar och skapar ny jord. Men det 

kanske inte är lika känt att många snäckor och sniglar 

också är nedbrytare. Här är en lek där ni kan studera 

snäckors rörelsemönster. 

Ta några snäckor och märk upp dem med en 

färgklick på skalet. Vilken av snäckorna kryper 

snabbast mellan två punkter eller vilken kryper en 

halv meter på kortast tid? Hitta på namn på snäckorna 

så att ni kan heja på dem med roliga hejarramsor. 

Skapa 

Gör ett gråsuggeterrarium 

Gråsuggan tillhör också nedbrytarna. Vissa barn 

(och vuxna) kanske tycker de är lite läskiga och 

andra tycker de är hur gulliga som helst. Gör ett 

gråsuggeterrarium för att studera dem närmare! 

Använd en större plastburk. I botten lägger ni 

dubbelt hushållspapper som fuktas lätt och sedan lite 

jord och fuktiga tunna löv från exempelvis lönn. Inred 

boet med några barkbitar, stenar och så till sist några 

(10–15 st) gråsuggor. Håll jorden fuktig genom att 

spraya med en duschflaska då och då. Förvara boet 

mörkt och så svalt som möjligt. Mata gråsuggorna 

med löv och växtdelar och annat ni vill undersöka 

om de gillar. Vill ni ge dem något extra gott kan ni 

leta efter gråsuggans lördagsgodis, nämligen lönnlöv 

som har stora svarta prickar. Det är en svamp som 

heter lönntjärfläck och som angriper just lönnens löv. 

När ni studerat gråsuggorna klart släpper ni ut dem 

där ni hittade dem, men tänk på att marken inte får 

vara frusen. 

Två sorters maskkomposter 

Bygg en maskkompost av ett mjölkpaket. Skär av 

toppen på mjölkpaketet så det blir en låda. Skär ur 

en ruta där fram och tejpa fast en bit plast. Gärna 

röd plast för då släpps mindre ljus in och maskarna 

gillar när det är mörkt. Fyll paketet med jord och 

multnande växtdelar. Gå ut och leta maskar. Det 

finns många olika sorters maskar och de äter lite 

olika saker. Vissa äter mest jord medan andra vill ha 

löv och andra växtdelar. Prova att mata maskarna 

med olika saker. 

Ni kan också studera hur maskarna blandar om

jorden och gör den fin och luftig. Ta en stor glasburk 

och varva sand med jord i tydliga skikt. Lägg lite 

halvt nedbrutna växtdelar högst upp. Sen är det 

bara att vänta och se hur maskarna sakta men säkert 

blandar om jord och sand. 

Skapa en nedbrytningssaga eller sjung en 

nedbrytningssång 

Hitta på en berättelse om daggmaskens, gråsuggans 

eller någon annan nedbrytares liv. Rita bilder, göra en 

”flanosaga” eller varför inte en teaterpjäs. Vill ni kan 

ni läsa sagan om daggmasken Lövli som finns längst 

bak i handledningen. Det är en saga som innehåller 

lite spänning, lite knasigheter och en hel del bra saker 

att kunna om maskar. I bilagorna finns också en rolig 

sång som handlar om en kompostmask. 

Mer om 

Fakta om daggmaskar 

Daggmasken lever i jord och i förmultnande löv 

och växtdelar. Den är viktig för naturen och för oss 

människor eftersom den luckrar upp jorden med sina 

långa gångar. De sönderdelar döda växtrester och 

bryter ned dem så att växtnäringsämnen frigörs som 

växterna behöver för att kunna växa. 

På natten om det är fuktigt ute gräver daggmasken 

sig upp till markytan och tar med sin lilla mun löv, 

grässtrån och små kvistar och drar ner dem i marken. 

Löven tar de oftast i den spetsiga änden och drar ner 

dem som en strut medan gräs rullas till små nystan. 

27 

Frön som maskarna tar med sig ner i gångarna får på 

det viset en möjlighet att gro. 

Masken är blind men kan ändå skilja på ljus och 

mörker. Masken andas genom huden som behöver 

vara fuktig för att andningen ska fungera. På 

kroppen har den hår för att kunna ta sig fram. Den 

har en lång tarm genom hela kroppen men har inget 

skelett. Daggmasken har både honliga och hanliga 

könsorgan, men två individer måste oftast para sig för 

att det skall bli en avkomma. Daggmaskens livslängd 

är ungefär två år, men många dör under vintern trots 

att daggmaskarna är växelvarma och kan anpassa sig 

till omgivningens temperatur. 

Fakta om gråsuggor 

Gråsuggan är ett kräftdjur och det finns arter som 

lever på land medan andra lever djupt nere i haven. 

Gråsuggorna lever främst av dött växtmaterial som 

till exempel löv från träden. Speciellt omtyckta är löv 

från hassel och lönn. Gråsuggor måste vistas i fuktiga 

miljöer för att inte torka ut. De är nattdjur och kan 

med sina ögon skilja på ljus och mörker. Ofta kan man 

hitta dem under en barkbit eller under en blomkruka 

där det både är mörkt och fuktigt. 

Gråsuggan har fjorton ben. Bak på undersidan 

sitter andningsorgan som ser ut som små vita prickar. 

När honan ska ha ungar bildas en yngelpåse på magen. 

När äggen kläcks kryper de små ljusa ungarna ut ur 

yngelpåsen. Efter hand som gråsuggan växer ömsar 

de skinn.

Allemansrätten 

om växter 

Allemansrätten ger oss fantastiska möjligheter att använda växterna i 

naturen. Vi kan plocka bär och laga sylt och saft. Vi får använda pinnar 

och grenar vi hittar på marken att bygga kojor med eller att göra upp en eld. 

Använd dessa möjligheter men prata också om vad som kan skada växterna 

och om vilka växter som faktiskt behöver skyddas. 

Lär er mer om växter genom att undersöka vad ett frö 

behöver för att gro. I kapitlet finns experiment som 

visar hur smart och kraftfullt ett frö kan vara. Eller 

varför inte plantera ett träd på förskolan genom att 

stoppa en kotte i jorden? Lär er trädens löv med lek 

eller ett eget memory. Pryd er förskola med kronor av 

maskrosor eller girlander av blommor och bär! 

Berättelsen 

Siri och Filip har hittat en leksaksbåt som är 

trasig och ligger på marken. Propellern har 

ramlat av och masten är bruten så att seglet 

inte kan fånga vinden. Så synd på en så fin båt, 

tycker både Siri och Filip! Som tur är, är Siri 

superbra på att komma på finfina idéer. Nu 

kommer hon på hur hon ska fixa en ny mast till 

båten! Hon behöver bara en bra pinne för att 

göra det. På trädet bredvid henne sticker det ut 

en liten gren som skulle passa alldeles perfekt. 

Siri drar i grenen men den är seg och sitter fast. 

Under tiden hon står och drar i grenen kommer 

hon på något viktigt som gör att hon ändrar sig 

och tar upp en pinne från marken istället. Vad 

tror ni det är hon kommit på? 


• 

• 

Vad tycker ni om träd? 

Vad får man göra med träd? Brukar ni använda 

träden till något? 

28 

• 

• 

• 

• 

Vad tror ni träd inte mår bra av att man gör 

med dem? 

Varför tror ni att man inte får plocka vissa 

blommor? 

Vad får man ta med hem från naturen? 

Hur växer träd, i toppen eller nere vid marken? 

Går det snabbt eller långsamt? 


Hur gammalt är trädet? 

Träd kan bli väldigt gamla om de får stå kvar och 

håller sig friska. Sveriges äldsta träd är en tall som är 

760 år! Prata med barnen om hur länge sedan det var 

den tallen var en liten planta. Levde någon då som 

barnen känner och som är jättegammal? 

Det går att ta reda på hur gamla träden är. Gå ut 

och leta upp en gran och undersök dess ålder genom 

att räkna grenvarven. Granen får det första varvet 

med grenar när det är tre år. Sedan växer det ut ett 

grenvarv per år. Ställ er en bit ifrån granen och räkna 

antalet grenvarv. Addera sedan tre år för det första 

varvet, så får ni fram granens ålder! När ni har räknat 

på en liten gran tillsammans kan barnen försöka hitta 

en gran som är lika gammal som de själva. 

Ni kan också leta efter stubbar från nedsågade 

träd och räkna ringarna. Då kan ni få reda på hur 

gammalt trädet var när det sågades ner. En årsring 

består av en mörk och en ljus ring. Så för att räkna 

ut trädets ålder behöver ni räkna två ringar, en ljus 

och en mörk för varje år. Den ljusa ringen bildas på 

våren och den mörka ringen på sommaren och tidig 

höst. Räkna alltså ett år för varje ljus ring och mörk

ing som ligger bredvid varandra så får ni reda på 

trädets ålder. 

Växternas blodådror och hud 

Med dessa experiment och övningar kan ni tydliggöra 

för barnen att växterna faktiskt lever och att vi kan 

skada dem om vi inte är försiktiga. 

Växter suger upp vatten med sina rötter och detta 

vatten flyter sedan i ledningar genom växten ungefär 

som vårt blod rinner i blodådrorna. Ett stort träd 

har dessa ledningar både i den tjocka stammen och 

i minsta gren och blad. Under sommaren när träden 

växer kan ett stort träd suga upp flera hundra liter 

vatten per dag. Men då krävs soligt och varmt väder. 

Titta på detta genom att sätta en selleristjälk i ett glas 

vatten med röd karamellfärg. Låt stjälken stå i några 

timmar i glaset. Ta sedan upp stjälken och gör ett 

tvärsnitt. Ni kommer att se röda färgfläckar i snittet. 

Det är sellerins vattenledningar (ledningsrör) som 

den använder för att suga upp vattnet med. 

Barkens funktion hos växten är att bilda ett 

skyddande yttre skikt som är ogenomträngligt för 

vatten, luft och skadegörare. Träd kan inte läka sår 

eller skadad vävnad. De överlever istället genom att 

kapsla in skador och infektioner med ny bark. Det är 

viktigt att vi är försiktiga med trädens bark för den är 

lika viktig som huden på vår kropp! 

Det finns väldigt många olika sorters bark. Man 

kan nästan säga att alla vedartade växter har sin 

egen karaktäristiska bark, med olika utseende och 

egenskaper. Gå ut och undersök barken på olika träd. 

Det här kan ni undersöka: 

• 

• 

• 

• 

Vilken färg har barken? Har alla träd samma 

färg? 

Undersök barken med lupp. Kan ni se spår efter 

djur eller levande djur? 

Känn på barken. Känns barken lika på alla träd? 

Lukta på barken. Undersök om andra träd 

luktar likadant. Prova att gnugga på barken så 

kan lukten kännas tydligare. Vill ni visa barnen 

en sorts bark som verkligen luktar kan ni ta 

med kanelstänger. Det är avskalad, ugnstorkad 

och hoprullad bark av olika arter av kanelträdet. 

Hur gror ett frö? 

Med det här experimentet lär ni er mer om vad ett 

frö behöver för att gro och om groddens egenskaper. 

Lägg några bönor (till exempel bruna bönor eller 

rosenbönor) i vatten minst några timmar men helst 

över natten. Stoppa ner bomull eller tidningspapper 

i en glasburk. Blöt materialet ordentligt. Stoppa ner 

29 

några bönor mellan papperet och glaset ungefär 

halvvägs från botten. Placera burken varmt och ljust. 

Låt burken stå tills grodden är cirka en centimeter. 

Undersök bönan varje dag och prata om det som 

händer. När bönan börjar gro växer roten alltid nedåt 

och skottet uppåt. Prova att vända burken åt sidorna 

och upp och ner. Vad händer då? 

Ni kan också ta fler burkar och göra flera experiment 

samtidigt. Vad händer om ni inte fuktar materialet 

utan låter det vara torrt? Vad händer om ni låter 

burken stå i ett mörkt skåp eller i ett kylskåp? Jämför 

burkarna med varandra och mät och undersök groddarnas 

längd och färg. 

Vill ni undersöka hur starkt ett frö är så plantera 

några blötlagda ärtor eller bönor i en genomskinlig 

bägare av plast som ni fyllt med gips (vanligt gips inte 

snabbtorkande). Sen får ni se på dynamitkraft! 

När ni är groddexperter kan ni gå ut och samla 

frön utomhus. Låt barnen gå på fröjakt och plantera 

vad helst de hittar som de tror kan vara ett frö. Kan 

man plantera en kotte? Vad händer om man stoppar 

en lönnäsa i jorden? Bokollon och kastanjer är annars 

frön som gror lätt. 

Lekar 

Lövlek 

Samla löv från olika träd, minst två av varje sort. 

Börja med att titta på löven och känna på dem och 

prata om likheter och olikheter. Sätt er sedan i en 

ring och låt barnen hålla händerna bakom ryggen. 

Lägg ett löv i varje barns händer och ett motsvarande 

löv i ringens mitt. Barnen får känna på sina löv och 

titta på de som ligger i mitten och sedan gissa vilket 

löv det är de har bakom ryggen. Träna namnen på 

träden men om barnen inte kan dem är det bara att 

peka på löven i mitten. 

Hämta-uppdrag 

Att leta rätt på olika saker är en aktivitet som man 

kan variera på olika sätt och anpassa efter plats, 

årstid och barnens ålder. Små barn kan man be 

hämta en kotte, en sten eller ett blad. När de blir 

större kan man be om flera saker på samma gång till, 

exempel ett eklöv, två granbarr, en tallkotte och en 

maskros. Eller en sak som är hård, rund eller vacker. 

Här finns en ramsa som ni kan använda: 

Leta upp något som luktar gott 

Och något som känns lite vått 

Hämta en pinne så lång som din fot 

Och något som är så svart som sot

Hitta en sak som är alldeles platt 

Och sist ska ni söka en egen skatt 

Benräkning och kottematte 

Låt barnen springa ut i skogen och hämta lika många 

pinnar som exempelvis haren har ben. Låt dem sedan 

hämta lika många pinnar som myran har ben osv. 

Glöm inte att påminna om att pinnarna måste tas 

från marken och inte från levande träd eller buskar. 

Använd kottar för att bygga geometriska former. 

Ni kan också hämta en hel massa kottar och se hur 

många ”kottar lång” barnen är. Barnen får lägga sig 

på marken och så hjälps alla åt att lägga ut kottar i en 

lång rad bredvid. Räkna antalet kottar som behövs. 

Träna på att kasta prick genom att göra en fyrkant 

av pinnar och försök att kasta så att kottarna hamnar 

inom fyrkanten. Eller spela kottboule. Då får barnen 

välja en kotte var. Färgmarkera kottarna eller låt 

barnen försöka att hitta något på kotten som gör att 

de känner igen just sin kotte. Lägg sedan ut en sten 

på marken och kasta era kottar en i taget och se vem 

som lyckas komma närmast stenen. 

Skapa 

Lövmemory 

När ni är ute så kan ni tillsammans samla in löv från 

träd ni har i närheten. Ta minst två löv av varje sort. 

Om alla barnen hämtar får ni tillsammans sortera 

löven och lägga dem i högar, de som kommer från 

samma träd. Ta hem löven och torka dem mellan 

bladen på en tidning med några böcker ovanpå som 

tyngd. Klistra sedan upp löven på kort av kraftigare 

papper eller kartong. Lacka eller laminera korten. 

Sedan kan barnen spela memory och lära känna 

lövens form och utseende samtidigt. Skriv gärna 

trädets namn på korten om barnen kan läsa. 

Blommiga och bäriga konstverk 

Gör en gyllengul maskroskrona, en sirlig rönnbärsgirland 

eller en vacker girland av renfana. 

Plocka av rönnbären ett och ett och lägg dem på 

en bricka. Bären träs sedan på tråd (eller en ståltråd 

om ni vill ha andra former) antingen tätt eller med 

mellanrum. Om bären inte har hunnit torka så 

mycket blir det små mellanrum mellan bären när 

de torkar om man har trätt dem väldigt tätt. Ni kan 

också varva rönnbären med andra vackra saker som 

30 

ni hittar ute, till exempel vassrör. Häng upp i fönster 

eller kanske i en lampa. 

Gör en annan sorts girland av renfana. Plocka 

renfana som ännu inte har hunnit slå ut helt. Renfana 

har en stark lukt och därför är det bra att sitta ute 

och jobba. Klipp bort knopparna och trä dem på tråd 

med hjälp av en trubbig nål. Välj en tråd med färg 

eller en mer osynlig variant. Även här kan ni varva 

med andra material. Knyter ni ihop era trådar på en 

ring så kan det bli en vacker krona! 

Gör en maskroskrona. Plocka utslagna maskrosor 

mitt på dagen när solen skiner. En helt fantastisk 

aktivitet i sig! Trä direkt upp blommorna på tråd 

tätt bredvid varandra. Välj gärna en fin färg på 

tråden. Knyt fast trådarna runt en ring av ståltråd. 

Ni kan göra ringen fin genom att linda tyg runt. 

När blommorna torkar krymper de fast på tråden. 

Torkade maskrosor får ett annat utseende än färska, 

utslagna men är vackra på sitt sätt! 

Mer om 

Mer än 300 växt- och djurarter är fridlysta i hela 

Sverige. Andra arter är fridlysta bara i vissa län. 

Arterna är fredade för att de behöver extra skydd för 

att inte minska i antal och förekomst. När det kommer 

till växter innebär det att vi inte får plocka, gräva upp 

eller skada växten eller ta frön. Även arter som är 

relativt vanliga kan behöva skydd om de är föremål 

för omfattande plockning eller uppgrävning. Det 

gäller framför allt några av de tidiga vårblommorna, 

till exempel blåsippa och gullviva, som särskilt i 

närheten av tätorter kan bli lokalt utrotade. Blåsippa, 

gullviva och alla lummerarter är i större delen av 

landet endast fridlysta mot plockning för försäljning 

och uppgrävning. Men de är fridlysta mot all slags 

plockning i vissa län. De nationellt fridlysta arterna 

utgörs av: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

45 orkidéarter (alla Sveriges orkidéarter) 

186 andra kärlväxtarter 

11 mossarter 

8 lavarter 

5 svamparter 

20 grodoch kräldjursarter (alla Sveriges grodoch 

kräldjursarter) 

28 arter av ryggradslösa djur

Laga, byta 

eller ge bort 

Allt vi tillverkar och konsumerar blir förr eller senare avfall och måste 

tas om hand. Så vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till att sopberget 

inte växer utan faktiskt krymper. Det kan man göra på många olika sätt och 

det behöver inte kännas trist. 

Det här kapitlet handlar om att man kan laga och 

vårda de saker vi har så att de håller längre. Med 

lite fantasi och uppfinnarglädje kan vi också skapa 

egna leksaker så att vi slipper köpa nya. Låt barnen 

intervjua någon hemma om vad de hade för leksaker 

när de var små eller hitta på en saga om en bortglömd 

leksak. Inspireras av den gamla fina sången ”ska vi 

byta grejer”! 

Berättelsen 

Filip och Siri har hittat en fin leksaksbåt bredvid 

parkbänken. Filip tar upp den och upptäcker att 

masten har gått av och att den lilla propellern har 

lossnat. Någon måste ha lekt med den i bäcken 

och så gick den sönder. Men vad konstigt att 

bara lämna den, tänker Filip. Kanske var barnet 

som ägde den trött på den. För man kan ju 

tröttna på sina leksaker. 

Vad tycker du vi ska göra med den här, frågar 

han Siri. Ska den åka i soptunnan fast den är så 

fin? Men Filip är bra på att fixa, pyssla och laga 

saker. Han ska nog kunna fixa så att den blir hel 

och fin igen! Men både Filip och Siri har redan 

båtar hemma och behöver inga fler. Så vad ska 

de göra med båten när de har lagat den? 


• 

• 

Brukar ni laga saker som går sönder? 

Vet ni någon annan som brukar laga saker? 

(hemma, i samhället osv.) 

31 

• 

• 

• 

• 

• 

Om man har tröttnat på en leksak, vad tror ni 

man kan göra av den då? 

Har ni gett bort någonting ni tröttnat på någon 

gång? 

Har ni gjort en leksak själv någon gång? 

Har ni varit på en loppis eller på en second 

hand-affär någon gång? 

Vilken är din bästa leksak? Varför tycker du så 

mycket om den? 


Tänk nytt 

En sak behöver kanske inte användas till det den 

egentligen är till för. Försök komma på nya användningsområden 

för saker. Sådant är oftast barn 

bättre på än vi vuxna. Skapa en uppfinnarverkstad 

med barnen. Utgå ifrån en sak. Vad kan man göra 

med den? Kan man ändra om den eller bygga något 

tillsammans med andra saker? 

Här har ni förslag på saker ni kan utgå ifrån; 

en glasspinne, ett skärp, ett gammalt vykort, en 

strumpa, en cd-skiva, en penna som inte funkar, en 

tom tejpring. 

Leksaker förr i tiden 

Ibland kan det vara svårt att förstå att världen inte 

alltid har sett ut som den gör idag. Att saker vi tar för 

självklara i vår vardag och tänker att vi inte klarar oss 

utan inte fanns för kanske 30 år sedan. Uppmuntra 

barnen att prata med en vuxen i sin närhet om hur 

det såg ut när de var små. Ni kan även uppmuntra 

barnen att prata med en lite äldre person i sin närhet. 

Vilka leksaker lekte man med, vilka lekar lektes och

vad gjorde man på fritiden? Vissa lekar och leksaker 

kanske helt har försvunnit medan andra lever kvar 

och har förnyats och förändrats. 

Ha sedan en samling och prata om vad barnen 

har tagit reda på. Pratar barnen med någon äldre 

person kommer det troligtvis att bli tydligt att barn 

idag har väldigt många fler leksaker än förr i tiden. 

Ni kan då gå vidare och prata om ifall man använder 

alla leksaker som man har och vilka leksaker man 

verkligen tycker om och varför. 

Den bortglömda leksaken 

Dramatisera en historia om en leksak som har blivit 

bortglömd eller slängd på grund av att nya saker har 

köpts. Kanske en nallebjörn eller en docka som inte 

längre känner sig behövd och älskad, som packas ner, 

förpassas till vinden och blir bortglömd och samlar 

damm. Illustrera den skräck leksaken känner för att 

hamna i soppåsen och sedan i sopbilen! Här vänds 

perspektivet på konsumtionssamhället till leksakernas 

synvinkel. Det är så klart viktigt att inte bygga 

skuldkänslor eller ge pekpinnar utan att ha sagan 

som grund till en öppen diskussion. Ni pedagoger 

kan hitta på den första delen av historien och låta 

barnen fylla på och bestämma hur sagan slutar. 

Lekar 

En gammal lek 

I avsnittet ”Undersök och experimentera” finns en 

övning där barnen ska ta reda på vad man lekte för 

lekar eller använde för leksaker förr i tiden. Gå vidare 

med denna kunskap och tillverka en leksak som 

användes förr men som sällan ses idag eller lek en 

lek som inte leks nuförtiden. Kanske spela kula med 

egentillverkade kulor av lera, bygga en bondgård 

med kottar eller rulla tunnband med ett gammalt 

cykelhjul? 

Här får ni lite inspiration och exempel på hur det 

såg ut i Sverige för ungefär 100 år sedan. 

Ofta var tillverkandet av leksaker en del av själva 

leken och principen ”man tager vad man haver” 

rådde ofta. En käpp eller en tunna kunde bli en häst. 

En annan lek var att ta ett järnband från en tunna 

och rulla framför sig med hjälp av en pinne. 

Familjerna var ofta mer trångbodda än vad som 

är vanligt idag och därför fick barnen leka utomhus 

i större utsträckning. Därför följde också barnens 

lekar årets växlingar. På vårarna täljdes sälgpipor 

eller tillverkades slangbällor av en grenklyka och en 

gammal cykelslang eller ett strumpeband. Barnen 

spelade kula och de som inte hade några färgglada 

32 

köpekulor gjorde sina egna av lera som rullades så 

jämna och fina som möjligt. På somrarna tillverkades 

barkbåtar och på höstarna gjorde man djur av 

kastanjer och kottar. Barnen gjorde hela bondgårdar 

med kossor, kalvar och får av naturmaterial. En enkel 

docka kunde man göra av ett vedträ som målades och 

kläddes. Egna bollar gjordes genom att vira garn runt 

en kork och som sedan täcktes med ett skyddande 

hölje i tyg eller läder. 

Ska vi byta grejer? 

Här har ni texten på en låt som kan ge inspiration till 

byteshandel och som dessutom tränar minnet! 

Ska vi byta grejer av Hasse Alfredsson: 

”Ska vi byta? Ska vi byta grejer? 

Ska vi byta grejer med varann? 

Jag byter min leksaksbil mot en rostig skruv... 

Leksaksbil mot en rostig skruv.” 

Och så börjar man om från början. ”Ska vi byta?...” 

och så vidare men man lägger till en ny sak varje 

gång. Så här: 

”rostig skruv mot en cykelpump” 

”cykelpump mot en morakniv” 

”morakniv mot en basfiol” 

”basfiol mot en yllefilt” 

”yllefilt mot en pappershatt” 

”pappershatt mot en fingerborg” 

”fingerborg mot en gul ballong” 

”gul ballong mot en gaspolett” 

”gaspolett mot en elgitarr” 

”elgitarr mot en pillerburk” 

”pillerburk mot .....” 

Och där slutar sången. Kommer ni på fler saker man 

kan byta så kan sången fortsätta i all evighet. Ni kan 

också använda sången fast hitta på egna saker att byta. 

Lägg en hög saker i ringen och låt barnen välja var 

sin sak. Barnen får i tur och ordning hålla upp sin sak 

när den är med i sången och så går ni varvet runt. För 

att passa in i rytmen bör sakerna ni väljer ut ha tre 

stavelser, som fingerborg. Men det går också bra att 

lägga till ett ord som gul ballong eller pappershatt. 

Då kan ni också träna färger, former eller material. 

Skapa 

Snickra till förskolan 

Säkert har ni saker som är trasiga på förskolan. Skapa 

en verkstad med verktyg och material för att göra

enklare reparationer. Laga saker tillsammans med 

några barn i taget så att de får uppleva tillfredställelsen 

i att se något trasigt bli helt och fint igen. Det kan 

också leda till att barnen är försiktigare med saker de 

har omkring sig. Ta inte bara barnens leksaker utan 

också möbler eller saker från köket och från gården. 

Kanske finns det föräldrar som är bra på att snickra 

och som också kan hjälpa till om det är större saker 

som ska lagas. 

Gör ett bageri 

Gör ett eget bageri eller en grönsaksaffär som barnen 

kan leka i. Tillverka bakverk eller grönsaker med 

kartonger, träbitar eller annat material. Nedan följer 

några förslag på hur ni kan tillverka olika livsmedel: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Hela tårtor av runda askar eller burkar som 

ni målar och dekorerar med pärlor eller 

naturmaterial. 

Tårtbitar av kilformade träbitar som målas och 

dekoreras. 

Pepparkakor och andra kakor av trolldeg (se 

recept nedan) eller annan lera som ni målar 

och lackar. Gör trolldegen lite lösare så kan ni 

spritsa ut den till fina kakor som barnen målar. 

Bröd och bullar av papier-maché som sedan 

målas. Som grund till bröden kan ni ta 

hushållspappersrullar som barnen bygger på 

med papier-maché. 

Mindre träbitar kan målas till brödskivor. 

Måla pinnar och gör gröna bönor eller 

morötter. 

Tomater och äpplen av garn som barnen får 

rulla runt en ihopknycklad bit tidningspapper. 

Ni kan också tova färgglada äpplen eller 

tomater. 

33 

• 

Av ihopknycklade tidningspapper eller papiermaché 

som ni målar kan ni göra sallad eller 

olika kålsorter. 

Recept på extra hållbar trolldeg: 

2 dl mjöl 

1 dl salt 

1 dl vatten 

2 tsk olja 

För att få degen ännu mer hållbar kan ni tillsätta 

en matsked tapetklister i pulverform. Häll alla 

ingredienserna i en bunke och rör och knåda tills det 

blir en mjuk deg. Låt degen vila en stund innan ni 

börjar använda den. Vill ni att det ni skapar ska torka 

lite snabbare kan ni ställa in i ugnen, ca 50° grader i 

ungefär två timmar. Låt kallna och måla! 

Mer om 

Hjälp till att minska sopberget och spara på våra 

resurser: 

• Fundera en extra gång innan du köper något 

nytt så att du inte köper något onödigt som du 

ångrar. 

• Fråga dina kompisar om de kanske har det du 

söker liggandes på vinden. 

• Sälj eller ge bort till en loppis eller second 

hand-affär när du vill bli av med någonting. 

• Ge saker du tröttnat på i present till en kompis 

som kan tycka om det. 

• Gör något nytt av något gammalt. 

• Laga det som har gått sönder. 

• Byt saker med en kompis 

• 

Återvinn det som ingen längre vill ha.

Skräp i vatten 

Man kan träffa på många olika sorters skräp i och 

vid vatten. Det kan vara olika former av förpackningar, 

plastpåsar, fiskelinor, tomma flaskor m.m. Men allt som förorenar våra vatten 

syns inte med blotta ögat. Vind och regn för ofta cigarettfimpar till våra 

vattendrag. De kemikalier som finns i fimpen hamnar i vattnet och påverkar 

de djur och växter som lever där. 

Gå på sakletarjakt vid en strand eller lär er om vattnets 

lösningsförmåga och om hur ämnen kan spridas 

med vatten. Bygg ett eget reningsverk eller utsätt 

tulpaner för smutsigt vatten. Spana under ytan med 

egna vattenkikare som är superenkla att göra. Barn 

brukar inte behöva övertalas för att vara med på 

vattenlekar och här får ni några tips på sådana. 

Berättelsen 

Clara är bra på att balansera och hon gillar att 

hoppa på stenarna i bäcken. Bara en enda gång 

har hon missat och hoppat rakt ner i vattnet. Då 

blev det helt fullt med vatten i skorna! När hon 

sitter på en sten i bäcken ser Clara att där flyter 

omkring en massa skräp. Som små båtar fast det 

ser inte lika trevligt ut, tycker Clara. Undra vad 

som händer om skräpet flyter vidare i bäcken, 

tänker hon? Bäcken slutar i en sjö som ligger 

utanför staden. Och vad händer sen, stannar 

skräpet i sjön? Vad tycker grodorna och fiskarna 

om alla grejer som inte ska vara där? Allt det 

här funderar Clara på. Det är nog bäst att göra 

något med en gång kommer hon fram till. Även 

om skräpet skulle försvinna just härifrån tar det 

ju vägen någonstans. Vad tror ni händer om 

sakerna får ligga kvar i bäcken? 


• 

• 

Hur tror ni skräp hamnar i vattnet? 

Vad tror ni händer med skräp som hamnat i 

vatten? 

34 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Försvinner skräpet när det sjunker ner till 

botten och inte syns längre? 

Vad får man slänga i vattnet? Vad försvinner? 

Vad tillhör naturen? 

Vem, vilka och vad behöver vatten? 

Kan vatten lukta? 

Vad har vatten för färg? 

Kan vatten vara farligt? 


Sakletarjakt på stranden 

Ta med barnen ut på sakletarjakt på en strand. Skräp 

som har legat i vatten ett tag eller har spolats mot 

stranden får ofta en annan form. Fult och gammalt 

skräp kan nästan se vackert ut! Jämför skräpet ni 

hittar med skräp som hittas till exempel i en park. 

Gör en vacker mobil med fint havsskräp och andra 

strandfynd! 

Är ni vid havet kan ni undersöka varifrån skräpet 

kommer. Ibland har det guppat länge på havet och 

kanske tagit sig hit från ett helt annat land. Ta hem 

sakerna och titta på en karta. 

Allting löser sig! Eller? 

Vatten är ett bra lösningsmedel. Många ämnen 

som hamnar i vatten löser sig och sprids i naturen 

med vattnet. Undersök detta med barnen. Ta flera 

dricksglas och fyll med vatten. Testa olika ämnens 

löslighet genom att hälla och blanda i vattenglasen. 

Exempel på ämnen ni kan använda är saft, chokladpulver, 

sand, salt, matolja, socker, citron. 

Prata med barnen om vad det betyder att saker 

löser sig. Försvinner det eller vad händer egentligen? 

Smaka på vattnet när ni till exempel har hällt i saft

eller citron. Det har ju inte försvunnit det känns ju 

på smaken! 

Vattnets förmåga att lösa ämnen beror på vattnets 

temperatur. Detta kan ni undersöka genom att ta ett 

glas varmt vatten och ett glas isvatten. Droppa några 

droppar karamellfärg i och studera vad som händer. 

Vill ni se lösningsprocessen ännu tydligare kan ni 

frysa in mjölk i iskuber. Lägg ner en fryst mjölkkub 

i en stor glasburk eller genomskinlig behållare med 

varmt vatten. Nu ser ni verkligen hur mjölken löser 

sig i vattnet. 

Ett annat sätt att göra det tydligt är att ta en 

glasburk med lock och fylla den med smutsigt och 

varmt vatten. Gör ett centimeterstort hål i locket och 

skruva fast på burken. Fyll en plastbalja med kallt 

vatten och sätt ned glasburken i baljan. Vad händer? 

Tänk att burken är ett avloppsrör som rinner ut i en 

badsjö. Vilken effekt får det på vattnet? 

Bygg ett vattenreningsverk 

Gör ett enkelt vattenreningsverk av plastflaskor. Ta 

två flaskor och skär bort botten från den ena flaskan. 

Gör hål i båda flaskkorkarna med en kniv eller syl 

(kan underlätta att hetta upp kniven eller sylen) 

och tejpa ihop flaskornas korkar mot varandra med 

silvertejp. Packa olika sorters naturmaterial i lager 

i den översta bottenlösa flaskan. Lägg till exempel 

mossa underst, därefter småsten och överst ett lager 

med finkornig, rentvättad sand. Häll smutsigt vatten 

(till exempel vatten blandat med jord) ner i den övre 

35 

flaskan. Efter en liten stund droppar renat vatten ned 

i den undre flaskan. 

Jämför färg, lukt och grumlighet före och efter 

reningen. Så här renas regnvatten i naturen när det 

sipprar ner genom marken och så småningom bildar 

grundvatten. 

Törstiga tulpaner och hungriga harar 

Gör ett experiment för att se hur växter suger upp 

ämnen som är lösta i vatten. Ta två vita blommor, 

till exempel tulpaner, nejlikor eller vitsippor och sätt 

dem i var sitt glas vatten med karamellfärg tillsatt i 

det ena glaset. Ni kan också prova att klyva stjälken 

och sätta ner blomman i två olika glas med olika 

färger. Vänta en halvtimme och studera blommorna. 

Blommorna i vattnet med karamellfärg har börjat 

få färgade kronblad. Diskutera med barnen vad 

detta betyder. Vad skulle hända om en hare åt upp 

tulpanen? Och om en räv åt upp haren? Det kan ge 

en bild av hur ämnen kan sprida sig i naturen och 

upp i näringskedjorna. 

Lekar 

Detta vatten det ska vandra 

Här gäller det att vara stadig på handen och inte 

spilla en droppe! Barnen ställer sig på ett led med 

en mugg i handen. Den som står först i ledet står vid 

en vattenkälla av något slag, till exempel en hink full 

med vatten eller på stranden vid en sjö. Sista personen 

står vid en tom hink. När startsignalen går fyller den 

första personen sin mugg med vatten och häller sedan 

över vattnet från sin mugg till nästa persons mugg 

osv. När siste person får vattnet i sin mugg hälls det 

i den tomma hinken. Så fortsätter leken, antingen 

under en förutbestämd tid eller tills vattnet i första 

hinken är slut. Då mäter man hur mycket vatten man 

lyckats transportera. 

Fina vassbåtar 

Vassbåtar har barn tillverkat sedan urminnes tider. 

De kan se ut på flera sätt, den vanligaste typen är en 

enkel båge som ni gör genom att sticka bladspetsen 

tillbaka genom den stump av vassröret som följer med 

då man plockar det. Experimentera för att få fram 

den konstruktion som passar väder och vind bäst! 

Vattenlek med blås 

Träna lungorna och lär er mer om vattnets egenskaper. 

Genom att blåsa saker över vattenytan kan 

ni förtydliga och prata om ytspänning. Denna 

egenskap är enormt viktig för oss människor för att

våra lungor ska fungera och även för att träden ska 

kunna transportera upp vatten från sina rötter ända 

upp i trädkronan. 

Ta en stor balja med vatten och låt barnen blåsa 

saker över vattenytan med sugrör. 

Prova vad som går lättast att blåsa; en påskfjäder, 

korkar eller en vattenballong (med lite vatten). Prova 

att klippa sugrören i olika längder för att undersöka 

om det ändrar resultatet. 

Man kan färga vattnet för skojs skull (tänk då på 

att ha plastskydd på er). Ni kan ha diskmedel i och 

vispa runt så att det blir bubblor som gör det svårare 

för sakerna att ta sig fram. Det är ytspänningen som 

ger oss runda och fina bubblor! 

Skapa 

Spana under ytan med vattenkikare 

Om ni är nyfikna på vad som händer där under ytan 

kan ni tillverka enkla vattenkikare så kommer en helt 

ny värld öppna sig för er. 

Ta bort botten och locket från en plåtburk eller 

skär bort halsen från en plastflaska (se till att det inte 

blir vassa kanter!). Trä över en plastpåse över ena 

änden och fäst med en gummisnodd. Stoppa ned 

änden med plastpåsen i vattnet och kika! 

Recept på såpbubblor: 

½ dl diskmedel 

¼–½ dl glycerol (köps på apotek) 

2–5 dl vatten 

(1 tsk florsocker eller strösocker) 

Vispa försiktigt så att lösningen inte löddrar. Nu 

får ni jättefina bubblor som är stora, hållbara 

och vackra. Med mindre vatten får ni segare 

bubblor. 

Gröna sköna tavlor 

Om ni befinner er vid havet kan ni samla alger och 

36 

mjuk tång och skapa vackra ark eller tavlor. Lägg 

algerna eller tången på ett plant underlag. Dekorera 

med fina stenar, vass, snäckor eller ringla blålera på. 

Det är bra att göra arken så tunna som möjligt och 

när det är sol ute så de torkar snabbt. När de torkat 

kan ni ta loss dem och sätta upp på väggen! De är lite 

sköra så transportera dem försiktigt! 

Mer om 

Plast är det vanligaste skräpet till havs. Håll Sverige 

Rent har gjort en sammanställning av det vanligaste 

skräpet i Nordsjön och förutom plast är det vanligt 

med bland annat förpackningar som muggar, läsk- 

och ölburkar och glasflaskor. 

Nedskräpning i våra vatten syns inte alltid. 

Endast 15 procent av skräpet flyter upp på våra 

kuster. Allt annat sjunker till botten eller flyter 

runt i vattnet. Skräpet är mer eller mindre osynligt 

men påverkar sjöfåglar, fiskar och däggdjur som 

trasslar in sig eller misstar skräpet för mat. En 

undersökning av stormfåglar visar att 98 procent 

av de döda stormfåglarna hade plastföremål i sina 

magar. Medelvärdet var 23 objekt! Mängden plast 

i stormfåglarnas magar har nästan fördubblats 

sedan början av 1980-talet. Skräpet utgör även ett 

säkerhetsproblem för båtar som till exempel drabbas 

av intrasslade propellrar och igensatta vattenintag. 

På senare tid har forskare upptäckt små mikroskopiska 

plastpartiklar bland havets plankton. Eftersom 

de flyter fritt bland fiskmaten är risken stor att 

mycket plast kommer in i näringskedjan. Man tror 

också att plasten är bärare av giftiga ämnen som till 

slut kan hamna i oss människor. 

Fiskenät som förloras eller dumpats till havs 

fortsätter att fiska eller trasslar in marina däggdjur. 

De syntetiska material som används i moderna nät 

gör att spökfisket kan fortsätta under en mycket lång 

tid. Enligt svenska Fiskeriverket fiskar spökgarn i 

Östersjön till exempel flera hundra ton torsk per år.

Bilaga 

Tips på sätt att fånga djur 

Insekter och småkryp 

Fånga smådjur med hjälp av en fälla (se fler exempel i kapitlet Allemansrätten om 

djur). Sätt ut fällan och gå tillbaka nästa dag och vittja den. Ni kan också leta upp 

en liten gran. Lägg ett lakan eller ett vitt plastskynke under och skaka granen. Sedan 

gäller det att vara snabb och plocka upp djuren innan de springer iväg. Eller använd 

en insektssug (se kapitlet Allemansrätten om djur) om djuren är tillräckligt små. Ta 

med förstoringsglas och en glasburk eller ett vitt plasttråg (plastaskar som kräftor säljs 

i fungerar till exempel väldigt bra) att lägga djuren i när ni tittar på dem. Låt barnen 

undersöka vilka smådjur de har fångat. Sortera fångsten i olika burkar beroende på till 

exempel hur många ben djuren har eller hur stora de är. 

Smådjur i vatten 

För att leta smådjur i vatten kan ni använda helt vanliga durkslag eller silar. Dra 

durkslaget försiktigt i leran eller sanden på botten och skopa upp både vatten och 

delar av botten. Var försiktig med vattenväxterna bara. Häll alltihop i en balja eller 

ett vitt plasttråg och skaka lite. Snart börjar det röra sig och då kan det vara en massa 

spännande vattendjur ni har hittat. Släpp ut djuren i vattnet igen ganska snart så det 

inte blir för varmt för dem. Gör ni egna vattenkikare (se kapitlet Skräp i vatten) kan ni 

spana på andra djur under ytan. 

Fåglar 

Gör en fågelmatare (se kapitlet Allemansrätten om djur) och häng upp utanför fönstret. 

Titta efter vilka fåglar som kommer. Hur många sorter ser ni och äter alla på samma sätt 

eller har de olika strategier? Ni kan också göra egna kikare (se kapitlet Allemansrätten 

om djur) och gå ut och spana på fåglar på förskolegården eller i närmiljön. 

Spår av djur 

Ett annat sätt att spana på vilka djur som finns i närheten är att leta efter djurens spår. 

På vintern kan ni titta på fotspår i snön och ta reda på vilka djur som har gjort spåren. 

Prova att följa ett spår tillsammans och försök lista ut vart djuret är på väg och vad det 

haft för sig. Har det ätit på något? Har det rört sig snabbt eller långsamt fram? Är det 

jagat av ett annat djur? 

Andra årstider kan ni se spår av djur i form av spillning eller rester av saker som 

djuren äter. Många djur äter kottar och hasselnötter men de har olika sätt att få fram 

fröna så kottarna och nötterna ser olika ut när de är färdigätna. På vintern kan man 

ibland se granar där det ligger en massa små grankvistar under. Då har ekorren varit 

framme och ätit granblomknoppar. För att komma åt dessa måste den bita av yttersta 

skottet. 

37

Masken som inte ville gräva 

Daggmasken Lövli bodde under en rot på ett stort träd. Under en rot tänker kanske 

ni, varför bor masken inte nere i jorden som de andra maskarna? Nä för Lövli tyckte 

inte om att gräva! Alla andra maskbarn sätter direkt igång att gräva små gångar och 

sätta i sig jord men inte Lövli. Istället hittade masken en liten gång som ledde rakt upp 

till trädet och där under en rot var det både svalt, fuktigt, mörkt och jätteskönt. Här 

stannar jag, tänkte Lövli. 

Visste ni att daggmaskar varken är honor eller hanar? De är nämligen båda! Så istället 

för att kalla Lövli hon eller han så får det bli hen. 

Lövli låg där och åt löv som trillade ner från trädet. Ofta låg hen bara med sin lilla 

mun öppen och väntade på att ett löv skulle trilla rakt ner i munnen. Hen hade många 

kompisar som också gillade att äta gamla löv. En kompis var en snäll snigel, och så två 

busiga gråsuggor och en mångfoting (ibland kallas de också tusenfoting fast de har 

faktiskt inte tusen fötter). De brukade ligga under roten och småprata och fnissa och 

äta löv tillsammans. 

Men när tiden gick hände det något med Lövli. Eftersom hen aldrig rörde på sig 

och grävde några gångar så började hen bli mindre och mindre maskformad och mer 

och mer rund i formen. Efter hösten när det fanns hur mycket löv som helst var Lövli 

inte längre någon lång mask. Hen hade blivit en boll! En maskboll! Och då hände det 

konstiga. Lövli började rulla. Trädet växte uppe på en kulle och nedför den kullen 

rullade Lövli. Färden fortsatte över mossa och på små stigar och över vägar. Lövli 

rullade och rullade, det tog liksom aldrig slut. Som tur var hade det regnat i flera dagar 

så marken var fuktig. Annars hade det kunnat gå riktigt illa eftersom daggmaskar måste 

vara lite fuktiga för att må bra. De andas genom huden och om inte huden är fuktig så 

kan de inte andas. 

Lövli rullade på men eftersom hen inte kunde tugga i sig några löv i farten så började 

den gamla formen komma tillbaka. Sakta men säkert blev Lövli maskformad igen och 

slutade till sist att rulla. Men vart hade Lövli kommit? Hen hade aldrig varit så långt 

borta från sitt träd förut. Daggmaskar kan inte se eller höra men Lövli kände på lukten 

att det var långt hem. Vad skulle hen göra nu? Fast Lövli inte hade någon haka så 

kändes det som om den började darra för gråten var inte långt borta. 

Plötsligt kände Lövli några välbekanta skakningar i marken. Eftersom maskar inte 

kan se så upptäcker de faror genom att de känner darrningar i jorden. En fågel är på 

väg! Oj, oj, oj nu gäller det att handla blixtsnabbt tänkte Lövli. Jag har inget val, det 

är bara att börja gräva. Och så började Lövli göra en gång. Och huj vad fort det gick. 

Det visade sig att Lövli minsann var hur bra som helst på att gräva. Daggmaskar gör 

gångar genom att äta sig fram. 

Lövli grävde och grävde, både dag och natt under en lång tid. Hen luktade sig fram 

under resans gång för att försöka hitta den där välbekanta doften som fanns runt trädet. 

Med nosen kunde hen också skilja på ljus och mörker och därför känna om det var nära 

till markytan. Det gäller ju att passa sig för fåglar, igelkottar, möss och andra farliga 

djur om man är mask. En gång när Lövli hade stjärten lite för nära markytan kände hen 

att det sved till. En fågel hade knipsat av en bit längst bak! Aj, aj det gjorde ont men 

som tur är kan kroppsdelar växa ut igen på maskar. Efter ett tag var Lövli lika lång och 

fin igen. 

En dag när Lövli grävde sig fram kände hen en fantastisk doft. Det var doften 

från multnande löv från trädet! Hen hade hittat tillbaka! Under roten fanns snigeln, 

gråsuggorna och mångfotingen som hade väntat och undrat var Lövli tagit vägen. De 

kramades och var så glada allihop. Nu ska jag lära er att gräva sa Lövli, för det är faktiskt 

jättekul! 

38

Kompostmasken Bert 

Melodi: Vi går över daggstänkta berg 

Texten skriven av: Marie Falk 

Jag är en kompostmask och jag heter Bert 

På att äta och bajsa, det är jag expert 

Jag gillar bananskal och sallad allra bäst 

Sen blir det till jord och i landet riktig fest. 

För blommor och växter dom gillar sån mat 

dom äter med aptit och dom växer med fart 

grönsakerna blir stora 

på bordet blir de goda 

och XX i köket hon/han blir väldigt glad 

39

Tack till..! 

Vi vill tacka den referensgrupp som har bidragit med inledande tankar och tips samt 

även idéer till aktiviteter. Tack till Marie Falk, Göteborgs stad, Malin Sundberg, 

Returpack och Susanne Broquist Lundegård, Södertälje Naturskola. 

Tack också till min kollega Anna S Ottosson för genomläsning och stöd i pedagogiska 

resonemang. Tack Susanne Karlsson, Stenkolets förskola och Patrick Svanström, Ask 

& Embla förskola för att ni har läst och kommenterat innehållet handledningen. Tack 

Agneta Adelsköld för korrekturläsningen. 

40

"Blixtpatrullens äventyr" (pdf) - Håll Sverige Rent

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?