Rapport: Stöd till Forskning och Utveckling 2012 - AFA Försäkring

afaforsakring.se

Rapport: Stöd till Forskning och Utveckling 2012 - AFA Försäkring

Stöd till Forskning och Utveckling 2012

FÖRSÄKRING


Innehåll

Vi gör jobbet tryggare 3

Därför stödjer vi forskningen 5

Nytt ljus över ryggsmärta och ryggmärgsskador 8

Genomtänkt ledarskap bakom låg sjukfrånvaro 11

Skadefria cargo- och flygplanslastare 14

FoU-året 2012 16

Forskning och Utveckling inom tre områden 23

Beviljade FoU-anslag 2012 24

Slutrapporter 2012 35

AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist,

dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan

arbetsmarknadens parter. Vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv,

kommuner, landsting och regioner och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår

verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön.

AFA Försäkring har cirka 500 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.


Fotograf: Cato Lein

Vi gör jobbet tryggare

AFA Försäkring är ett försäkringsbolag som

bokstavligen följer dig genom arbetslivet. Om du

arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal så

finns AFA Försäkring där för dig om du blir sjuk

eller skadar dig i arbetet. Idag omfattas nästan

90 procent av alla som jobbar i Sverige av minst

en av våra försäkringar. Försäkringarna gäller

vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall

och föräldraledighet.

Vi bedriver också ett viktigt förebyggande

arbete för att förbättra arbetsmiljön så att färre

behöver drabbas av arbetsskador och sjukfrånvaro.

Det är därför som vi finansierar forsknings- och

utvecklingsprojekt inom arbetsmiljö och hälsa.

De olika forsknings- och utvecklingsprojekten

som vi stödjer spänner över ett brett spektrum.

Några av dem presenterar vi lite närmare i denna

skrift. Under 2012 har vi, bland mycket annat,

finansierat forskning om orsakerna till låg

respektive hög sjukfrånvaro inom kommun- och

landstingssektorn, om nya metoder för att

förhindra ohälsa bland cargo- och flygplanslastarpersonal

och om hur man kan förbättra behandlingen

av ryggsmärta och svåra ryggmärgsskador.

AFA Försäkring försäkrar mer än fyra miljoner

människor och förvaltar landets största kunskapsbank

när det gäller orsakerna bakom ohälsa

i arbetslivet. Vi finansierar också forskning,

utveckling och kunskapsspridning inom arbetsmiljö

och hälsa med 150 miljoner kronor om

året för att kunna förebygga arbetsskador och

sjukdomar. Det gör oss till en av Sveriges största

finansiärer av forskning inom arbetsmiljö.

Vi har som ett led i vårt arbete med att sprida

forskningsresultat också arrangerat workshops

och seminarier – bland annat på det stora eventet

Gilla Jobbet, som vi arrangerade tillsammans

med Prevent och arbetsmarknadens parter på

Stockholmsmässan i oktober och som samlade

5 000 deltagare från alla delar av arbetslivet.

Den röda tråden för alla våra satsningar är

att de ska skapa nytta i arbetslivet. Alla projekt

vi stödjer syftar till att göra arbetsmiljön säkrare

eller vägen tillbaka till arbetet lite lättare.

Med fyra miljoner försäkringstagare har

AFA Försäkring tillgång till en unik skadedatabas,

som är en värdefull informationskälla om

arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro.

Sedan många år publicerar AFA Försäkring

årligen en rapport som redovisar uppgifter från

skadedatabasen. För andra året i rad publicerar

vi nu också denna årsrapport om AFA Försäkrings

samlade stöd till forskning, utveckling och

kunskapsspridning.

Maj-Charlotte Wallin

VD, AFA Försäkring

3


Bild: Matton images

4


Därför stödjer vi forskningen

AFA Försäkring stödjer forskning och utveckling inom arbets-

miljö och hälsa på uppdrag av Svenskt Näringsliv, LO, PTK och

representanter för parterna inom kommun- och landstingssektorn.

Här berättar de om varför det arbetet är viktigt.

Sven Bergström, utredare på LO:

Varför är det viktigt att finansiera

forskning och utveckling inom arbetsmiljö-

och hälsoområdet?

– Det är viktigt att parterna medverkar

till utvecklingen av ett friskare arbetsliv

där fler har möjlighet att bli kvar i arbete

längre. Att vi satsar på att få fram nya

kunskaper till förmån för det förebyggande

arbetet sänder också en viktig, positiv

signal till omvärlden. Alla tjänar på

förbättrad hälsa inom arbetslivet, såväl

arbetstagarna som arbetsgivare och

samhället i stort.

Är det något särskilt under 2012

som du vill lyfta?

– Under 2012 tog parterna initiativ till

eventet/mötesplatsen Gilla Jobbet som

blev en stor succé. Det fungerade både

som inspirations- och kunskapskälla för

nästan 5 000 deltagare från olika delar av

arbetslivet.

Mats Stenberg, handläggare på

Avdelningen för arbetsgivarpolitik,

Sveriges Kommuner och Landsting:

Varför är det viktigt att finansiera

forskning och utveckling inom arbetsmiljö-

och hälsoområdet?

– Arbetsplatsen är en viktig arena för att

skapa effektiva verksamheter med bra

arbetsmiljö som främjar hälsan. Forskning

och utveckling är ett viktigt bidrag till detta.

En frisk arbetsplats är också en attraktiv

arbetsplats. Det är därför vi anser att det är

viktigt att satsa på forskning och utveckling

tillsammans med de fackliga organisationerna

via AFA Försäkring.

Är det något särskilt under 2012

som du vill lyfta?

– Det finns många intressanta forskningsprojekt,

bland annat om ledarskap och

arbetsorganisation. Ett som jag särskilt

skulle vilja nämna är Chefios-projektet. Det

handlar om att analysera de organisatoriska

5


förutsättningarna för chefer i den offentliga

sektorn. Projektet är inne i sin slutfas och

har redan rönt ett stort intresse. För vår del

är frågan om chefsskapets förutsättningar

oerhört viktig för att få friska arbetsplatser.

Vi har därför valt att fortsätta jobba med

det för att få en bred kunskapsspridning och

praktisk tillämpning inom våra kommuner

och landsting. Vi har bland annat planer

på att ta fram en uppdragsutbildning kring

projektets slutsatser. Det ligger väl i linje

med vår ambition att sprida och tillämpa

forskningsresultat.

Christina Pettersson, ombudsman på

Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR:

Varför är det viktigt att finansiera

forskning och utveckling inom arbetsmiljö-

och hälsoområdet?

– Det är viktigt för det ger upphov till en

win-win-situation som gagnar både försäkringsbolaget

och alla de som förvärvsarbetar.

Genom forskningen och den kunskap den

genererar får vi argument och incitament

för att förändra arbetsmiljön till det bättre.

Målet i slutändan är att alla ska få vara

friska och ha ett bra arbetsliv. AFA Försäkrings

forskningsstöd ger oss verktygen för

att uppnå det.

Är det något särskilt under 2012

som du vill lyfta?

– En händelse som sticker ut är Gilla Jobbet.

Den mötesplats vi skapade och som inte bara

6

gav oss möjlighet att presentera en massa

intressant forskning utan också gav utrymme

för arbetslivsforskare att knyta kontakt med

olika praktiker. Eventet gav oss ett utmärkt

tillfälle att sprida och konkretisera kunskap.

Gilla Jobbet var någonting vi aldrig har

gjort tidigare. Att det dessutom fick så stort

genomslag var oerhört roligt.

Ann Lundberg Andersson,

ombudsman/förhandlare på PTK:

Varför är det viktigt att finansiera

forskning och utveckling inom arbetsmiljö-

och hälsoområdet?

– Det är ett effektivt sätt för oss att kunna

visa på mervärdet av de kollektivavtalade

försäkringarna. Det ger oss också verktyg

för att förebygga arbetsskador och

arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Problemet

är inte bara att det kommer nya risker

på arbetsmiljöområdet, utan också att

gammal, etablerad kunskap ibland lätt kan

gå ur organisationerna. Att arbeta med

förbättringar av arbetsmiljön är någonting vi

måste göra hela tiden.

– För oss tjänstemän är forskning om riskerna

i arbetslivet fortfarande ganska nytt.

Det rör sig också om arbetsmiljöproblem som

psykosociala frågor och arbetsorganisation.

Till skillnad från de rent fysiska arbetsmiljöproblemen

är dessa frågor ganska svåra att

greppa. Men vi är glada för att det nu kommer

allt fler forskningsansökningar som är

applicerbara även på vårt område.


Är det något särskilt under 2012

som du vill lyfta?

– En sak som jag gärna lyfter fram är det

nya FoU-programmet Företagshälsovård

som vi sjösatte förra året och som

ska titta på olika sätt att förbättra

företagshälsovårdens arbete. Det roliga är

att vi gör det tillsammans med kommun-

och landstingssektorn. Det är ett arbete

vi påbörjade redan 2008, så det är en lång

process som vi verkligen tror ska kunna

gagna arbetsplatserna.

– Det var också oerhört roligt att Gilla

Jobbet blev så lyckat. Eventet blev precis

den mötesplats som vi hade hoppats på. Det

gav tillfälle till dialoger och kontakter som

man kunde se väckte engagemang och

inspiration bland deltagarna.

Bodil Mellblom, arbetsmiljöexpert

på Svenskt Näringsliv:

Varför är det viktigt att finansiera

forskning och utveckling inom arbetsmiljö-

och hälsoområdet?

AFA Försäkrings uppdrag är att försäkra

arbetsskador och sjukdom. Här ligger det i

sakens natur att man försöker förebygga så

mycket som möjligt. Det är också ett intresse

vi har från parternas sida att arbeta för att

förebygga ohälsa och arbetsskador. Då är det

bra om man kan finansiera forskning inom

de områden som man tycker är angelägna.

Är det något särskilt under 2012

som du vill lyfta?

– Det hände en hel del intressanta saker.

Framför allt vill jag nämna eventet Gilla

Jobbet. Det var en väldigt lyckad satsning

som ligger i linje med vår ambition att gå

från ord till handling när det gäller att få ut

forskningsresultat i praktisk tillämpning.

Det är så mycket forskning som sker och det

är inte alltid kunskapen kommer ut på de

ställen där den behövs.

– En annan viktig händelse var FoU-

programmet Företagshälsovård som vi

utlyste i slutet av förra året. Bland parterna

har vi arbetat länge med frågan om hur

man kan stärka dialogen mellan kunden och

företagshälsovården för att stötta det lokala

arbetsmiljöarbetet ute på företagen. Att vi

nu fick fram ett forskningsprogram om det

känns väldigt spännande.

7


Nytt ljus över ryggsmärta

och ryggmärgsskador

Skador på ryggen och olika former av ryggsmärtor är lika

plågsamma att behöva utstå som komplexa att förstå sig på.

AFA Försäkring har de senaste åren finansierat två projekt som

ska ge nya kunskaper om ryggsmärtor och ryggmärgsskador.

Förhoppningen är att nya behandlingsformer ska kunna tas

fram de kommande åren.

Fler än åtta av tio människor sjukskrivs

någon gång i livet på grund av smärtor i

ryggen. 25 procent sjukskrivs på grund av

ischias. Problem med ryggen är med andra

ord inte bara en vanlig åkomma för den

enskilde, utan ett omfattande problem för

hela samhället i stort.

Trots det känner vetenskapen till relativt

lite om de faktiska orsakssambanden bakom

symtomen.

– Att ischias, smärta från ländryggen

ned till benen, hänger ihop med diskbråck

har vi känt till länge. Och diagnoser som

tumörer och frakturer kan bara förklara en

liten del av alla fall med ryggont. Men de

underliggande mekanismerna bakom ischias

och ryggont känner vi inte till. Det gör det

svårt att designa bra behandlingsmetoder

för dem, säger Kjell Olmarker, professor i

biomedicin vid Sahlgrenska akademin,

Göteborgs universitet.

8

Han har projektlett studien Ryggsmärta,

diskbråck och ischias: experimentella och

kliniska studier som under 2009 – 2012

bedrevs med stöd från AFA Försäkring.

I projektet genomförde Kjell Olmarker och

hans forskargrupp bland annat experiment

på råttor, i vilka de utforskade olika hypoteser

för uppkomsten av ischias och ryggsmärtor.

Man fann bland annat att ischias

inte bara orsakas av trycket som uppstår vid

diskbråck, vilket man tidigare trott, utan

även av att diskvävnad läcker ut och orsakar

skador och inflammationer i ryggens

nerver. Mikroläckage av samma diskvävnad,

så kallad nucleus pulposus, tros också ligga

bakom vanligt ryggont. I studien kunde

forskarna fastställa att det är förekomsten av

ett inflammatoriskt cellhormon kallat TNF,

tumörnekrosfaktorn, som orsakar själva

smärtupplevelsen i ryggen.


Med dessa upptäckter har man nu kunnat

ta fram behandlingsformer mot ischias, som

kan sättas in redan från dag ett och därmed

minska både lidande och sjukskrivningskostnader.

I kommande studier ska nu Kjell Olmarker

utforska vad exakt det är som orsakar förekomsten

av TNF i samband med ryggont.

– Det finns studier som testar mediciner som

hämmar TNF och därmed lindrar smärtan.

Men jag vill hellre gå uppströms för att se

vad som i sin tur triggar TNF. Därmed skulle

man kunna utveckla behandlingsmetoder

där man slipper TNF-hämmarnas biverkningar,

säger Kjell Olmarker.

9

Bild: Matton images


I ett annat forskningsprojekt har Lars Olson,

professor i neurobiologi vid Karolinska

Institutet i Stockholm, undersökt nya

sätt att behandla skador på ryggmärgen.

Ryggmärgsskador, som ofta leder till svåra

funktionshinder hos den som drabbas,

orsakas av att däggdjur saknar förmågan

att få skadade nervtrådar i hjärnan och

ryggmärgen att växa ut igen. Tvärtom

uppstår ofta reaktioner så som ärrbildningar

och inflammationer i samband med

ryggmärgsskador som direkt förhindrar en

återväxt av nervtrådar.

– Vår tanke var att studera om man

kan få bukt med denna ärrbildning och

hämma de molekyler som aktivt hämmar

nervtrådstillväxt. Vi ville också se om det

gick att på olika sätt stimulera tillväxten av

nya nervtrådar, säger Lars Olson.

I projektet, som har löpt i flera omgångar,

kunde Lars Olson och hans forskargrupp

bland annat visa att det är möjligt att med

hjälp av mikrotransplantationer av lånade

nerver anlägga en brygga över ett skadat

område av ryggmärgen och därmed återställa

en del av de ursprungliga funktionerna.

– Det var första gången någon kunde

koppla ihop en avskuren ryggmärg på ett

vuxet däggdjur så att djuret har nytta av

det, vilket naturligvis har varit oerhört

inspirerande, säger Lars Olson.

Forskarna fann även att den etablerade

cancermedicinen Glivec förbättrade

funktionsåterkomsten vid ryggmärgsskador

genom sin förmåga att hämma ärrbildningen

och normalisera den viktiga blod- och

ryggmärgsbarriären i centrala nervsystemet.

10

Ett annat viktigt resultat var att forskarna

upptäckte att de kunde påverka hjärnans

nervväxthämmande system och därmed

dess förmåga att läka genom att reglera

förekomsten av mottagarmolekyler

(receptorer) för det nervväxthämmande

proteinet nogo som finns i hjärnan och

ryggmärgen.

– Det här öppnar för helt nya

möjligheter att faktiskt behandla

ryggmärgsskador. Förmodligen måste man

ta till en kombination av åtgärder – ge

Glivec, hämma nogo-receptorn, tillföra

nervtillväxtstimulerande proteiner och

rehabiliteringsträna intensivt – för att uppnå

bra resultat, säger Lars Olson.

Precis som Kjell Olmarker ska han nu

gå vidare för att se hur dessa resultat

kan omvandlas till nya mediciner och

behandlingsmetoder. Och båda två är

överens om att det stöd de har fått från AFA

Försäkring under åren har varit av stor

betydelse för deras forskning.

– Jag är verkligen tacksam för det fina,

uthålliga och stora stöd vi har fått. Det har

varit helt avgörande för att vi skulle våga

satsa långsiktigt på ett sådant här projekt,

säger Lars Olson.


Genomtänkt ledarskap bakom

låg sjukfrånvaro

Vilka organisatoriska faktorer präglar kommuner och landsting

med låg sjukfrånvaro? Och vad skiljer dem från sjukare

kommuner och landsting? Det var de grundläggande frågeställningarna

för projektet Hälsa och framtid i kommuner och

landsting – en undersökning av den friska organisationen

genomfört av forskare vid Uppsala universitet och Karolinska

Institutet i Stockholm.

En stor del av den offentliga verksamheten

i Sverige administreras via landets kommuner

och landsting. Skillnaderna mellan dem

ifråga om storlek, befolkningsstruktur och

antal anställda är ofta stor. Medan lilla Bjurholm

i Västerbotten till exempel bara har

259 kommunanställda, har Stockholm hela

40 000 personer på sin avlöningslista.

Lika stora variationer uppvisar sjukfrånvaron

i kommun- och landstingssektorn.

Under 2011 skiftade sjukfrånvaron mellan 3

procent för landets friskaste kommun och 7,6

procent för den med högst sjukfrånvaro.

För att ta reda på vilka faktorer som ligger

bakom dessa variationer beviljade AFA Försäkring

2009 anslag för ett treårigt forskningsprojekt

som bedrevs av ett forskarteam

från Uppsala universitet och Karolinska

Institutet.

– Tanken med projektet var att besvara

tre huvudsakliga frågor: Vad karaktäriserar

kommuner och landsting med hög respektive

låg sjukfrånvaro ur ett övergripande

perspektiv? Vilka organisatoriska faktorer

utmärker verksamheter med olika grad av

sjukfrånvaro? Vilken betydelse har en god

och tidig rehabilitering för sjukfrånvaron?

förklarar Eva Vingård, professor i arbets- och

miljömedicin vid Uppsala universitet och

projektledare för studien.

Projektet genomfördes i tre steg. Först

samlade forskarna in statistik om bland

annat sjukfrånvaro, antal anställda, ålder,

könsfördelning, kompetens och personaltäthet

i landets alla kommuner och landsting.

Därefter genomfördes intervjuer om faktorer

som exempelvis ledarskap, kommunikation

och delaktighet med nyckelpersoner från ett

antal utvalda kommuner och landsting med

hög respektive låg sjukfrånvaro. Studiens

tredje och avslutande del utgjordes av fokusgruppsintervjuer

med chefer i ett urval

11


Bild: Matton images

12


kommuner, om hur rutinerna kring sjukfrånvaro,

rehabilitering och samarbetet med

företagshälsovården och Försäkringskassan

såg ut i kommunen.

– Här gick vi också ut med en enkät till

långtidssjukskrivna kommun- och landstingsanställda,

för att undersöka hur deras

specifika ärenden hade hanterats, säger Eva

Vingård.

Resultaten efter att all data hade analyserats

visade att det egentligen inte finns några

säkra, övergripande kvalitetsskillnader eller

skillnader i personaltäthet och kostnadsläge

mellan kommuner och landsting med låg

respektive hög sjukfrånvaro. Istället verkar

skillnaderna ligga i organisatoriska faktorer.

Kommuner och landsting med låg sjukfrånvaro

har bland annat mer genomtänkta

strategier i frågor som rör ledarskap, arbetsmiljöarbete,

byte av arbetsuppgifter mellan

anställda och prioritering av arbetsuppgifter

vid hög arbetsbelastning.

Friska kommuner och landsting skiljer

sig även från mindre friska genom att deras

organisationer har större kunskap om

sjukfrånvaron i organisationen och försöker

anpassa arbetet till perioder med nedsatt

arbetsförmåga hos medarbetarna.

– Större flexibilitet tycks råda helt enkelt.

Dessutom tas mer kontakter med andra aktörer

vid behov av rehabilitering, säger Eva

Vingård, och fortsätter:

– Studien visar att förhållanden som präglar

friska verksamheter går att påverka på organisationsnivå,

utan att stora resurser behöver

tillskjutas. Med hjälp av dessa förändringar kan

man åstadkomma stora hälsovinster bland de

anställda.

Projektets slutsatser håller nu på att spridas,

bland annat genom tidsskrifter, seminarier och

konferenser. Enligt Eva Vingård möter forskarlaget

stort intresse från såväl medier som

kommuner och landsting om vad som genererar

friska offentliga verksamheter. Och förhoppningen,

på sikt, är att intresset ska omvandlas

till konkreta förbättringar av arbetsmiljön och

arbetsorganisationerna ute i landets kommuner

och landsting.

– Jag hoppas att man kan ta till sig det faktum

att det går att påverka arbetsmiljön i positiv

riktning, och att det i sin tur betyder någonting

för hur människor mår. Det gäller att inte

bara ta bort det sjuka i de här organisationerna,

utan också att satsa på att förstärka det som är

friskt och bra, säger Eva Vingård, och tillägger:

– Även om vi inte specifikt studerat just det,

är det rimligt att vänta sig att en förbättrad

arbetsmiljö också leder till en förbättrad kvalitet,

produktivitet och kundnytta. Friska medarbetare

i en god organisation med bra ledarskap

och kommunikation producerar helt enkelt en

bättre vård, skola och omsorg än sjuka medarbetare

på konflikftyllda arbetsplatser där

ledarskapet är svagt.

13


Skadefria cargo- och flygplanslastare

När ett flygplan lyfter har cargo- och flygplanslastningspersonalen

redan varit igång länge och lastat ombord flera ton med mat,

bagage och annan utrustning. I en ny studie har forskare för

första gången analyserat hur arbetsmiljön för lastpersonalen

ser ut – och hur den kan göras bättre.

Trånga utrymmen, slitsamma arbetsställningar,

ont om tid och tunga, repetitiva lyft

– lastningspersonalen inom flyget har länge

påtalat att deras krävande arbetssituation

orsakar både fysiska och psykosociala arbetsskador.

Någon vetenskaplig undersökning av

arbetsmiljön har dock aldrig gjorts. Förrän nu.

I en färsk studie har forskare från TYA,

Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd

samt Centrum för belastningsskadeforskning

vid Högskolan i Gävle kartlagt

arbetsmiljön för cargo- och flygplanslastare

på svenska flygplatser. Studien finansierades

av AFA Försäkring och genomfördes på

uppdrag av Transportarbetareförbundet

och Svenska Flygbranschen.

– Syftet med undersökningen var dels att

analysera arbetsmiljön och få den bekräftad,

dels att ta fram förslag på åtgärder som

kan leda till att minska risken för fysisk

och psykosocial ohälsa för den här arbetsgruppen,

säger Erik Alphonse, projektledare

och kursansvarig på TYA.

Projektet startade 2010 med att forskarna

besökte ett antal av landets flygplatser för

att presentera idén. Intresset var stort.

14

Totalt valde 14 företag och sex flygplatser,

Arlanda, Malmö, Göteborg, Växjö, Skavsta

och Arvidsjaur att delta i studien. Själva

datainsamlingen omfattade dels en större

enkätstudie bland totalt drygt 1000 medarbetare,

dels fysiska belastningsmätningar

på ett 30-tal slumpmässigt utvalda lastare

landet runt.

– Vi fick ett oerhört bra faktaunderlag.

Enkäten hade hela 73 procents svarsfrekvens,

vilket är fantastiskt i de här sammanhangen.

Belastningsmätningarna genomförde

vi sedan med hjälp av

inklinometerutrustning som vi fäste på ett

antal personer under några olika skift.

Därmed kunde vi studera exakt hur lastarnas

fysiska arbetsbelastning ser ut, säger

Erik Alphonse.

När projektet var klart sommaren 2012

kunde forskarna bekräfta att den arbetsmiljö

som cargo- och flygplanslastare

arbetar i lätt kan leda till fysiska arbetsskador

och besvär. En majoritet av de svarande

uppger att de har ont i rygg, axlar och

skuldror och nära hälften har smärtor i

händer och handleder. Forskarna menar att


det är särskilt viktigt att det finns bra

arbetshjälpmedel på flygplatserna och att

dessa verkligen används och underhålls.

Studien bekräftar också vikten av kontinuerlig

utbildning av personalen, så att alla är

medvetna om riskerna med arbetet samt

hur de kan undvikas.

– Studien har verifierat det vi hela tiden

har haft en aning om: att risker finns, men

att man kan minimera dem med rätt hjälpmedel

och utbildningssatsningar. Ett

överraskande resultat var också att trivseln

bland lastningspersonalen generellt är

väldigt hög. De flesta gillar sina jobb, det

sociala stödet på arbetsplatserna är starkt

och såväl personalomsättningen som sjukfrånvaron

är i allmänhet låg, säger Erik

Alphonse.

Sedan i höstas pågår spridningen av projektets

resultat, bland annat via vetenskapliga

tidsskrifter och konferenser. Forskarna

besöker också alla berörda flygplatser för att

till både ledning, personal och skyddsombud

rapportera om läget på de olika arbetsplatserna.

Nästa steg går ut på att sätta samman

arbetsgrupper som ska ta fram konkreta

åtgärder på hur arbetsmiljön för lastningspersonalen

kan förbättras.

– Det är ett arbete som vi kommer att

stötta med olika resurser och som tar vid

när det pågående informationsarbetet är

färdigt. Det övergripande målet med projektet

har ju hela tiden varit att få skadefria

cargo- och flygplanslastare på svenska

flygplatser, säger Erik Alphonse på TYA,

och fortsätter:

– Och förutsättningarna för det ser bra

ut. Gensvaret från alla berörda arbetsplatser

var från början väldigt positiv och under

hela projektet har delaktigheten bland såväl

ledningar och anställda varit fantastiskt.

15

Bild: Matton images


FoU-året 2012

Nytt FoU-program Företagshälsovård, två miljonstipendier till

unga forskare inom arbetsmiljö och folkhälsa samt arbetslivseventet

Gilla Jobbet med 5 000 deltagare från alla hörn på

arbetsmarknaden – det är några av de många satsningar och

projekt som AFA Försäkring genomförde under 2012.

AFA Försäkring är en av Sveriges största

finansiärer av arbetsmiljöforskning. Sammanlagt

satsar arbetsmarknadens parter

genom AFA Försäkring 150 miljoner kronor

om året på forskning, utveckling och kunskapsspridning

inom arbetsmiljö och hälsa.

Sett över de senaste två decennierna summerar

det till mer än 1,8 miljarder kronor som

förmedlats till olika FoU-projekt med målsättningen

att minska och förebygga arbetsskador

och sjukfrånvaro.

För ett försäkringsbolag som försäkrar

fyra miljoner arbetstagare mot risken att

drabbas av skador och sjukdomar på jobbet

är detta arbete naturligtvis oerhört viktigt.

Arbetsmarknadens parter vill, genom AFA

Försäkring, medverka till att varje arbetsplats

ska vara så säker och trygg att ingen

behöver skadas eller bli sjuk av sitt arbete.

Under 2012 beviljades totalt 52 nya FoUprojekt,

varav 29 projekt med totala anslag

på 64 miljoner kronor gick till kvinnliga

forskare och 23 projekt med totala anslag på

49 miljoner kronor gick till manliga forskare.

Sammantaget pågår för närvarande över 200

16

projekt med en sammanlagd finansiering på

drygt 600 miljoner kronor. Under det övergripande

temat arbetsmiljö och hälsa ryms

projekt från en rad, vitt skilda FoU-områden,

allt från forskning om buller i arbetslivet till

metoder för hur man kan behandla ryggsmärtor

och svåra ryggmärgsskador.

GiLLA JObbeT

Som ett led i arbetet med att sprida forskningsresultat

för att skapa praktisk nytta i

arbetslivet genomfördes Gilla Jobbet – arbetslivets

mötesplats på Stockholmsmässan.

Arrangörer var AFA Försäkring och Prevent

tillsammans med fackförbund och arbetsgivarorganisationer

inom privata sektorn samt

kommun- och landstingssektorn. Eventet

fungerade som en mötesplats för forskare,

näringslivsföreträdare, praktiker och andra

aktörer inom arbetslivet, som under två

dagar kunde ta del av över 100 seminarier om

forskning och utveckling inom arbetsmiljö och

hälsa. Tack vare engagerad uppbackning från

alla som stod bakom Gilla Jobbet lockades

över 5 000 deltagare att besöka eventet.


17

Bilder: Caroline Druse


Bild: Caroline Druse

STiPeNDier

En viktig händelse under året var också att

AFA Försäkring för första gången delade

ut två postdoktorala stipendier med syfte

att främja återväxten av unga forskare.

Stipendierna uppgick till en miljon kronor

vardera och utlystes inom forskningsområdena

arbetsmiljö och folkhälsa. Det första i

den förra kategorin tilldelades Anne Richter

vid Stockholms universitet, som under två

18

år ska studera ledarskapets roll för anställningsotrygghet

vid universitet i Nya Zeeland,

USA och Belgien. Folkhälsostipendiet

tilldelades Frida Dangardt vid Sahlgrenska

akademin i Göteborg, som på University

College i London ska undersöka hur stress

och psykisk ohälsa hos tonåringar och unga

vuxna påverkar tidig uppkomst av hjärt- och

kärlsjukdomar.


NyTT FoU-PrOGrAm

I slutet av 2012 utlystes FoU-programmet

Företagshälsovård på totalt 30 miljoner

kronor. Programmets övergripande syfte

är att bidra till att utveckla en mer behovsanpassad

företagshälsovård som kan höja

kvaliteten i det förebyggande arbetet på

arbetsplatsen. FoU-programmet kommer

att pågå under tre år.

SAmArbeTeN Och SemiNArier

En uppskattad del av AFA Försäkrings

verksamhet brukar vara de utbildningar

och seminarier som anordnas för att sprida

forskningsresultat och uppmuntra till dialog

om arbetsmiljö och hälsa. I mars 2012

arrangerade AFA Försäkring bland annat ett

seminarium för att offentliggöra sin årsrapport

för 2011. Det var första gången som alla

satsningar summerades i en skrift. Seminariet

presenterade ett urval av de projekt som

fått stöd under det gångna året och lockade

många deltagare från såväl universitet och

myndigheter som från arbetsmarknadens

parter och andra forskningsfinansiärer.

Ett annat uppmärksammat seminarium

var det som Hugo Westerlund, professor vid

Stressforskningsinstitutet vid Stockholms

universitet, höll i AFA Försäkrings regi om

hur öppna kontorslösningar påverkar hälsa,

arbetstrivsel och effektivitet.

I maj höll Torbjörn Åkerstedt, professor

vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms

universitet, ett välbesökt seminarium

om vilka faktorer som kännetecknar

bra respektive dåliga skiftscheman. Han

presenterade där huvuddragen av det forskningsprojekt

han under tre år bedrivit med

finansiering från AFA Försäkring. Studien

visade bland annat att sociala faktorer, som

att kunna påverka och välja arbetstider, är

viktigare än hälsofaktorer i utformningen av

arbetsscheman.

AFA Försäkring sprider information om

både pågående och avslutade projekt via

hemsidan afaforsakring.se, pressmeddelanden,

PR-aktiviteter, seminarier i både egen

och andras regi, konferenser och mässor

samt i populärvetenskapliga faktablad och

skrifter. Dessutom sprids resultaten via vårt

samarbete med Prevent som är en ideell förening

inom arbetsmiljöområdet med Svenskt

Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Ett

liknande samarbete har nyligen inletts med

föreningen Suntarbetsliv som är parter för

prevention och drivs av de fackliga organisationerna

i samverkan med Sveriges Kommuner

och Landsting samt Pacta.

En löpande dialog förs även med representanter

från universitet och högskolor för

att öka intresset för att bedriva forskning

och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa.

19


FoU-PrOGrAm

Inom särskilt prioriterade områden finansieras

mer omfattande FoU-program. Själva

urvalet av prioriterade forskningsområden

för FoU-program görs efter en grundläggande

analys av aktuella arbetsmiljö- och hälsorisker

i arbetslivet. Urvalet ligger sedan till

grund för utlysning av FoU-program. Varje

program består av flera projekt som ur olika

aspekter belyser frågeställningar och bidrar

till ny kunskap för praktisk nytta.

Under 2012 pågick fyra FoU-program med

sammanlagt 29 projekt, motsvarande 116

miljoner kronor.

Från ord till handling startade 2010 med

syfte att utveckla metoder för att sprida och

omsätta FoU-resultat i praktiska tillämpningar.

Programmet omfattar sju projekt

med 19 miljoner kronor. Under 2013 går

programmet in i sin slutfas.

Kemiska ämnen i arbetslivet startade 2010

och kommer att avslutas under 2013. Det har

fokuserat på frågan om hur exponeringen

för farliga kemiska ämnen i arbetslivet med

olika metoder kan minimeras. Sex projekt

har beviljats 16 miljoner kronor.

Arbetslivsinriktad rehabilitering har som

målsättning att utforska nya metoder för

att på bästa sätt hjälpa sjukskrivna inom

kommuner, landsting och regioner tillbaka

i arbete. AFA Försäkring har bidragit med

totalt 16 miljoner kronor till programmets

fem projekt.

Regenerativ medicin är ett femårigt FoUprogram

som syftar till att öka kunskapen

om regenerativ medicin med särskild inriktning

på de sjukdomar som orsakar flest döds-

20

fall, till exempel hjärt-kärlsjukdomar, cancer

och neurologiska sjukdomar. Programmet

omfattar elva projekt och totalt nära 60 miljoner

kronor och kommer att avslutas 2015.

FoU-program Period

Antal

projekt

Från ord till handling 2010-2013 7 19

Kemiska ämnen i arbetslivet 2010-2013 6 16

Arbetslivsinriktad

rehabilitering

2010-2013 5 16

Regenerativ medicin 2010-2015 11 56

Anslag

(mkr)

Totalt 29 116

Under 2012 avslutades två FoU-program som

pågått sedan 2008. Buller i arbetslivet omfattade

åtta projekt som alla utforskade olika

aspekter av bullerrelaterade arbetsmiljöproblem.

Syftet var att minska arbetsskador och

sjukskrivning på grund av buller och samtidigt

se till att ny kunskap kommer till praktisk

användning ute på landets arbetsplatser.

AFA Försäkring satsade totalt 27 miljoner

kronor till projekten. Resultaten från FoUprogrammet

har presenterats under flera

seminarier och under 2012 publicerades

skriften Buller i arbetslivet.

Programmet Kvinnors arbetsmiljö inom

industrin fokuserade på frågan om varför

kvinnor inom industrin drabbas av arbetsplatsolyckor

i högre utsträckning än män.

Sex forskargrupper fick dela på 14 miljoner

kronor för att bidra med ny kunskap om fysisk

och psykosocial arbetsmiljö för kvinnor


inom industrin och ta fram lösningar på hur

denna konkret kan förbättras. Slutsatserna

av programmet summerades under hösten

i skriften Kvinnor inom industrin samt på

olika sätt under Gilla Jobbet.

ATT ANSöKA Om ANSLAG

Skisser och ansökningar tas emot fyra

gånger per år via öppna utlysningar. Dessa

bereds av grupper med representanter för

arbetsmarknadens parter. Främst görs en

bedömning av relevans, vetenskaplig kvalité

och förväntad praktisk nytta. För bedömning

av den vetenskapliga kvaliteten anlitas sakkunniga

inom respektive ämnesområde.

Område

Antal

projekt

Arbetsmiljö 31 63

Hälsa 15 38

Rehabilitering 1 3

Utbildning, information, bransch 4 8

Övriga 1 1

Anslag

(mkr)

Totalt 52 113

Fördelning av beviljade FoU-anslag 2012

21

Bild: Matton images / Imagebroker


Bild: Lars Owesson / Bildarkivet

22


Forskning och Utveckling inom

tre områden

Vi ger anslag till fristående projekt eller till projekt som

ingår i utlysningar av FoU-program inom dessa områden:

ArbeTSmiLJö

• psykiska, fysiska, kemiska och biologiska faktorer i arbetsmiljön

• samspelet mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö

• hur arbetsmiljön bäst kan utformas med hänsyn till individens hälsa,

säkerhet och utveckling

• arbetsorganisationens och ledarskapets betydelse för att främja hälsa

och bra arbetsmiljö.

häLSA

• psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar

(bland annat depression, reaktion på stress, ångestsyndrom)

• sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven,

(ryggsjukdomar, ledsjukdomar och sjukdomar i mjukvävnader)

• cirkulationsorganens sjukdomar, (hjärt- kärlsjukdomar och hypertoni)

• andningsorganens sjukdomar

• tumörsjukdomar

• här ingår också forskning och utveckling om rehabilitering

TiLLämPNiNG Och KOmmUNiKATiON

• utbildning och information

• intervention, implementering och metodutveckling

• branschprojekt

23


Beviljade FoU-anslag 2012

Under 2012 beviljade AFA Försäkring anslag till följande FoUprojekt

inom arbetsmiljö och hälsa. För mer information besök

projektkatalogen på afaforsakring.se och ange det aktuella

projektets diarienummer.

Villkor för lärararbetets organisering –

möjligheter att göra kvalitetsdrivande

lärararbete som en aspekt av

psykosocial arbetsmiljö

Dnr: 120324 • 3 000 000 kr

Forskning visar att det som betyder mest

för lärares hälsa och välbefinnande är att de

kan genomföra en undervisning som leder

till att deras elever gör framsteg. Projektet

studerar hur en arbetsorganisation ska se ut

som förmår ge lärarna optimala möjligheter

att undervisa och därmed förbättrar den

psykosociala arbetsmiljön.

Carola Aili, Högskolan i Kristianstad

Ett längre arbetsliv –

underlag för att inkludera

arbetsförhållanden, hälsoaspekter

och förhållanden utanför arbetet

Dnr: 120119 • 3 782 000 kr

Pensionsåldern i Sverige har förändrats,

men det är tveksamt om alla vinner på att

arbetslivet förlängs. Projektet ska studera

hur bland annat arbetslivslängden utvecklas

i olika yrken och hur hälsan påverkas vid

utträde från arbetsmarknaden.

Maria Albin, Lunds universitet

24

Från ord till handling –

Skadefria cargo- och flygplanslastare

Dnr: 120093 • 1 000 000 kr

De som arbetar med lastning av gods och

flygplan på flygplatser drabbas ofta av arbets-

skador. Detta projekt följer upp ett tidigare

projekt om cargo- och flygplanslastares arbetsmiljö

genom att se till att dess resultat kommer

till nytta i företagen. Dessutom studeras

metoder och strategier som företagen använder

för att genomföra de förändringar som behövs.

Erik Alphonse, Transportfackens

Yrkes- och Arbetsmiljönämnd

Ungas introduktion i arbetslivet.

Betydelsen av arbetsmiljöutbildning

och arbetsmiljöintroduktion för goda

arbetsförhållanden och säkert arbete

Dnr: 120048 • 3 000 000 kr

Ungdomar löper högre risk än andra åldersgrupper

att skadas på jobbet. Projektet

undersöker hur elever på yrkesinriktade

gymnasieutbildningar förbereds för arbetsmiljön

i sitt yrke samt vilken introduktion

de får när de börjar jobba. Målet är färre

arbetsolyckor och arbetssjukdomar.

Ing-Marie Andersson, Högskolan Dalarna


Råd och rekommendationer

för bättre arbetsmiljö i städbranschen

Dnr: 120103 • 3 120 000 kr

Ett tidigare projekt som fått stöd från

AFA Försäkring har skapat webbplatsen

Allt om städ, som bland annat innehåller

råd om säker städteknik. Projektet

kompletterar denna webbplats med råd och

rekommendationer för maskinstädning och

fönsterputsning samt kunskap om hur man

förebygger hot och våld och skapar en god

arbetsmiljö för dem som städar i andras hem.

Ann-Beth Antonsson,

IVL Svenska Miljöinstitutet

Koloxid vid lödning av rör

tillfälliga arbetsplatser

Dnr: 120141 • 1 050 000 kr

Ett flertal allvarliga olycksfall har inträffat

i samband med gassvetsning och avluftning

av fjärrvärmerör på grund av att höga halter

koloxid ansamlats i rören. Projektet ska

undersöka risken för exponering för koloxid

vid lödning av rör på tillfälliga arbetsplatser.

Ann-Beth Antonsson,

IVL Svenska Miljöinstitutet

Insatser för förebyggande av skador

och smitta på grund av vassa instrument,

bland annat stick- och skärskador inom

hälso- och sjukvården. Etapp 2

Dnr: 120306 • 1 900 000 kr

Stick- och skärskador är vanliga inom hälso-

och sjukvården. Projektet syftar till att skapa

webbsidor som ger vårdens beslutsfattare

underlag i sitt arbete med att upphandla

sticksäkra produkter och utbilda anställda

i hur man kan minska skadorna. Forskarna

kommer även ta fram ett underlag för

avvikelserapportering.

Ann-Beth Antonsson,

IVL Svenska Miljöinstitutet

Bussförares arbetssituation

kopplat till trötthet

Dnr: 120152 • 1 850 000 kr

Bussförare har tidiga arbetspass, delade

turer och långa arbetsdagar. Studien ska

registrera grader av sömn och vakenhet för

att avgöra hur vanligt det är med trötthet

bakom ratten. De ska också genomföra tester

som visar om tidiga morgnar leder till att

säkerhetsrisker och mikrosömn ökar under

resten av dagen.

Anna Anund, Statens väg och

transportforskningsinstitut

E-ledarskap, stress och arbete

i virtuella team

Dnr: 120046 • 1 000 000 kr

Det har blivit allt vanligare att arbeta

tillsammans via internet, e-post och video

istället för att träffas under fysiska möten.

Projektet undersöker e-ledarskapets för-

och nackdelar, dess koppling till stress i det

virtuella arbetslaget, hur pass virtuellt ett

ledarskap kan vara, hur kommunikationen

i ett sådant team fungerar och vilken teknik

och kunskapsöverföring som fungerar bäst

för e-ledarskap.

Carina Beckerman,

Handelshögskolan i Stockholm

25


Utveckling av analys- och visualiseringsverktyg

för öppna jämförelser av arbetsmiljö

på Internet: en vidareutveckling

Dnr: 120123 • 2 444 000 kr

Projektet ska vidareutveckla visualiseringsverktyg

som nu används på data.pifokus.se.

Verktyget gör det möjligt att presentera

forskningsdata så som enkätdata genom olika

sorters diagramtyper, både konventionella

och ovanligare som kartogram och tidsserier.

Verktyget utvecklas som open source.

Eva Bejerot, Stockholms universitet

E-behandling för problematisk alkohol-

och drogbruk i arbetslivet

Dnr: 110248 • 2 000 000 kr

Alkoholmissbruk är ett utbrett problem i

Sverige och många som missbrukar alkohol

finns i arbetslivet. Projektet ska studera

effekterna av internetbaserad behandling för

missbruksproblem i arbetslivet genom att ta

fram behandlingsmetoder via nätet och jämföra

med vanlig missbruksbehandling.

Anne H Berman, Karolinska Institutet

Genotoxiska förändringar hos svenska

sotare i relation till deras exponering för

polyaromatiska kolväten

Dnr: 120115 • 3 057 000 kr

Sotare exponeras för cancerogena kolpartiklar

(PAH) i sitt arbete. Exponering sker

huvudsakligen via andningsvägar och hud.

Studien ska undersöka om kolpartiklarna

kan orsaka cancerogena DNA-förändringar

hos sotare.

Karin Broberg, Labmedicin Skåne

26

Skade- och läkeprocesser för rösthälsa;

höghastighetskamera och biomekanik

Dnr: 110230 • 2 000 000 kr

Många som anstränger rösten i sitt yrke

får röstproblem. Projektets syfte är att

utveckla en metod för att kunna bevisa

röstproblem kliniskt. Det långsiktiga målet

är att förebygga sjukskrivning och förbättra

arbetslivsmiljön.

Jonas Brunskog, Lunds universitet

Nyorientering av svensk sjukvård:

Hur kan kapacitet byggas som stärker

lärande, entusiasm och välbefinnande

under utvecklingsarbetet – i praktiken

Dnr: 120321 • 2 800 000 kr

Studien ska undersöka hur hållbara och

praktiknära metoder för hälsofrämjande

verksamhetsutveckling inom sjukvården kan

organiseras. Fem olika sjukhus kommer att

delta i projektet.

Lotta Dellve, Högskolan i Borås

Läkare på akutkliniken –

organisering, arbetsvillkor, hälsa

och vilja att stanna kvar

Dnr: 110197 • 3 023 000 kr

Arbetssituationen på akutkliniker är hårt

belastad. Samtidigt införs nya organisationsformer

och arbetssätt. Studien undersöker

sambandet mellan akutläkares hälsa och

arbetsförmåga samt organisation, ledarskap

och arbetsvillkor. Projektet prövar också

effekten av hälsofrämjande arbete i akut-

klinikernas dagliga verksamhet.

Kerstin Ekberg, Linköpings universitet


Hälsa, produktivitet och kvalitet vid

arbete med kniv – en interventionsstudie

Dnr: 120158 • 1 500 000 kr

I ett av AFA Försäkring finansierat projekt

om styckarnas arbetssituation, har det bland

annat konstaterats att knivskärpan har stor

betydelse vid arbete med styckning och slakt.

Projektet syftar till att ta fram och sprida

ett utbildningsmaterial för knivanvändare i

styckning och slakt.

Jörgen Eklund, KTH

Ny förenklad metod för heldagsmätningar

av arbetsställningar och rörelser för huvud,

nacke, rygg och överarmar – validitet och

användbarhet

Dnr: 120237 • 1 641 000 kr

Det saknas effektiva mätmetoder när arbetsuppgifter

som misstänks orsaka besvär från

huvud, nacke och rygg, ska kartläggas.

Projektet ska, i samarbete med företagshälsovården,

ta fram en metod för direkta

mätningar av arbetsställningar och rörelser.

Mikael Forsman, Karolinska Institutet

Rektors arbete och lämplighetsprövning

av nya lärare. En studie av rektorers

förändrade arbetsvillkor efter införandet

av lärarlegitimation

Dnr: 120292 • 2 100 000 kr

Lärarreformen för grund- och gymnasie-

skolan har inneburit stora förändringar i

rektorernas uppdrag. Studien ska analysera

hur den nya lärarreformen påverkar

rektorernas arbetsvillkor och yrkesroll.

Göran Fransson, Högskolan i Gävle

Låga nivåer av naturliga antikroppar

som orsak till kroniska inflammatoriska

sjukdomar, speciellt hjärtkärl- och

reumatisk sjukdom: en ny hypotes

Dnr: 120163 • 2 004 000 kr

Projektet syftar till att hitta förklaringar till

den kroniska inflammation som tillsammans

med immunsystemet antas påverka risken

för hjärt- och kärlsjukdom och reumatisk

sjukdom. Enligt denna hypotes är för låga

nivåer av naturliga antikroppar mot vissa

fettämnen en bidragande orsak.

Johan Frostegård, Karolinska Institutet

Mänskliga Rörelser och Mobil Teknik

Dnr: 120147 • 800 000 kr

Vi använder oss allt mer av bärbara datorer,

smarta telefoner och läsplattor. Tekniken ger

oss ökad rörlighet, men innebär också ökat

stillasittande. Projektet ska undersöka hur

våra rörelsemönster ser ut vid användande

av mobil teknik.

Jan Gulliksen, KTH

Uppkomst av nackbesvär inom

tandläkar-yrket, en longitudinell

studie av arbetsställningens betydelse

för besvärsutveckling

Dnr: 120336 • 2 400 000 kr

Tandläkare arbetar ofta i besvärliga arbetsställningar.

Studien syftar till att undersöka

förekomst av nackbesvär hos ett nittiotal

tandläkarstudenter och vilken betydelse

arbetsställningen har för uppkomsten av

nackbesvär.

Fredrik Hellström, Högskolan i Gävle

27


Optimering av handlingsplaner för

utveckling av hållbara arbetsprocesser

Dnr: 120101 • 1 288 000 kr

Det är viktigt att ta hänsyn till arbetsmiljön

när effektiviseringar genomförs, inte minst

inom vård och omsorg där sjukskrivnings-

talen ofta är höga. Projektet studerar vilka

faktorer och omständigheter man behöver

ta hänsyn till när man bedriver effektiviseringsprocesser

med hjälp av processverktyget

ERGONOVA. Målet är att förbättra möjligheterna

att använda verktyget.

Jan Johansson Hanse, Göteborgs universitet

Nya förväntningar – ny balans?

Om balans och konflikt mellan arbete

och privatliv i Sverige

Dnr: 120130 • 2 870 000 kr

Svårigheter att hitta balansen mellan arbete

och privatliv kan bidra till stress och ohälsa

i arbetslivet. Genom bland annat intervjuer

med anställda och personalansvariga inom

kommuner och landsting ska studien finna

svar på frågan om det går att hitta nya

mönster i hur man kan uppnå balans mellan

arbete och privatliv på ett bra sätt.

Martin Hyde, Stockholms universitet

Farliga kemiska ämnen i containrar –

förekomst, nivåer, utvädring och

yrkesmässig exponering

Dnr: 110255 • 2 056 000 kr

Många varor som transporteras till Sverige

anländer i containrar. Dessa kan innehålla

28

bland annat bekämpningsmedel. Projektet

ska undersöka kemikalienivåer i containrar

som importeras till Sverige och ta reda på

vilken exponering som anställda som öppnar

containrar utsätts för.

Gunnar Johanson,

Karolinska Institutet

Från välfärdsstat till välfärdssamhälle:

fördjupade studier

Dnr: 110160 • 1 600 000 kr

Allt fler välfärdstjänster inom kommuner

och landsting privatiseras. Studien undersöker

varför det sker och vilka ersättningssystem

som används. Den analyserar också

kvalitetsmätningar som indikerar hur nöjda

brukarna/kunderna är. Kunskaperna ger ett

vetenskapligt underlag för viktiga beslut om

skattefinansierade välfärdstjänster.

Henrik Jordahl, Studieförbundet

Näringsliv och Samhälle (SNS)

Metodik för destruktiva arbetsplatskonflikter:

Förtrogenhetskunskap och

förändringsteorier

Dnr: 120293 • 444 000 kr

Hur löser man bäst en infekterad

konflikt på jobbet? I studien intervjuas 12

organisationskonsulter om deras metoder

för konflikthantering i arbetsgrupper.

Materialet ska sammanställas och kunna

användas av praktiker, som en verktygslåda i

konflikthantering.

Thomas Jordan, Göteborgs universitet


Hjärtsäkra Sverige

Dnr: 120344 • 9 000 000 kr

Varje år drabbas 10 000 svenskar av plötsligt

hjärtstopp, men bara 500 överlever. Med

fler hjärtstartare och fler som kan hjärtlungräddning

kan många liv räddas. Därför

har Hjärt-Lungfonden tagit initiativ till

Hjärtsäkra Sverige. Bliwa Livförsäkring och

AFA Försäkring bidrar båda med 9 miljoner

kronor - totalt 18 miljoner kronor - till den

treåriga kampanjen.

Staffan Josephson, Hjärt-Lungfonden

App för riskbedömning

Dnr: 120036 • 310 000 kr

Allmänna appar (program till så kallade

smarta mobiler) för riskbedömning finns sedan

tidigare, men det saknas riskbedömningsappar

för enskilda branscher och de riskmoment

som förekommer just där. Projektet tar fram

en app för riskbedömning för anställda som

underhåller och reparerar pumpar. Den ska

kunna användas som pilot för liknande appar

i andra branscher.

Robert Kingfors,

Teknikföretagens Branschgrupper AB

God innemiljö på svenska fartyg

Dnr: 120063 • 2 775 000 kr

Innemiljön på fartyg påverkar dem som

vistas där i högre grad än andra innemiljöer

eftersom fartygspersonal tillbringar all sin

tid ombord och inte kan byta miljö. Projektet

ska ta fram metoder för att bedöma och mäta

luftkvaliteten på fartyg och utarbeta

rekommendationer för en bättre inomhusmiljö

ombord.

Sarka Langer, IVL Svenska Miljöinstitutet

Farmakologisk behandling och

prevention av exogen inneröronskada

Dnr: 110079 • 2 995 000 kr

Projektet ska vidareutveckla metoden

att skydda örat och hörseln genom lokal

behandling med skyddande substanser, en

metod som projektets forskare tidigare tagit

fram. Metoden ska studeras på hörselskador

orsakade av buller och läkemedel.

Projektet ska också undersöka alternativa

sätt att skydda örat mot akut buller på

arbetsplatsen, framför allt om inandning av

vätgas kan vara ett sådant skydd.

Göran Laurell, Umeå universitet

GodA – God arbetsmiljö och frisk

arbetsplats. Test av en modell som

sammankopplar arbetsmiljö, anställdas

välbefinnande och företagsutveckling

Dnr: 120043 • 3 000 000 kr

På senare tid har fokus i arbetsmiljöarbetet

förflyttats allt mer från ohälsa och riskfaktorer

till friskfaktorer och hälsosamma organisationer.

Hur får man ett företag med både

lönsamhet och friska anställda? Projektet

prövar om utvecklingsarbete enligt en särskild

modell (PATH) leder till förbättringar

för både medarbetarna och organisationen.

Per Lindberg, Högskolan i Gävle

29


Implementering av prismatiska glasögon

i tandvården – effekter på nack/axelsmärta,

upplevd ansträngning och komfort vid

kliniskt tandvårdsarbete

Dnr: 120203 • 1 500 000 kr

Besvär från nacke och axlar är vanligt

förekommande inom tandvården. För att

förbättra arbetsställningen och behålla god

synskärpa hos tandläkare och tandhygienister,

används prismatiska glasögon. Studien ska

utvärdera effekterna efter införandet av

prismatiska glasögon hos Folktandvården i

Västra Götaland.

Agneta Lindegård, Västra Götalandsregionen

Eliminering av skadliga vibrationer

från maskiner med slående mekanismer

Dnr: 120224 • 3 800 000 kr

Projektet syftar till att vidareutveckla en metod

som ska göra det möjligt att minska vibrationer

från borrande maskiner inom stenindustrin.

Ett liknande koncept har tidigare genomförts

på maskiner med slående vibrationer.

Hans Lindell, Swerea IVF AB

CHEFiOS projektets Nyttiggörande:

skapande av användarvänliga och kostnads-

effektiva koncept i förändringsarbete med

chefers faktiska förutsättningar.

Dnr: 120034 • 3 758 000 kr

Projektet CHEFiOS har i en intervention

med fyra kommuner i Västsverige utvecklat

fyra instrument som visar organisatoriska

förhållanden och kommunikationsmönster.

En modell för förändringsarbete har skapats

och resultaten visar att många ledningsgrupper

har arbetat enligt denna för att förbättra

chefers förutsättningar. I detta projekt ska

30

en modell för implementering av konceptet

utformas i samverkan med akademin,

intermediärer (konsulter) och offentliga

organisationer. Modellen ska ligga till grund

för en utbildning för specialister inom

lednings- och organisationsutveckling vid

Göteborgs universitet.

Hans Lindgren, Göteborgs universitet

Strukturbiologi avslöjar de molekylära

mekanismer som sammankopplar

inflammation med metabola sjukdomar,

såsom fetma, diabetes och cancer

Dnr: 120044 • 2 000 000 kr

Forskning har bland annat visat att våra

magbakterier påverkar bland annat immunförsvaret

och om vi blir överviktiga eller inte.

Projektet undersöker, ända ner på molekylnivå,

de mekanismer som ligger bakom så

kallade metabola sjukdomar som övervikt

och diabetes samt sambandet med inflammation

på grund av superantigener från bakterier.

Förhoppningen är att hitta nya sätt att

behandla bland annat cancer.

Karin Lundkvist, Lunds universitet

Ett unikt svenskt system för

toleransbehandling av reumatoid artrit

Dnr: 110224 • 1 500 000 kr

Reumatoid artrit (ledgångsreumatism) är en

relativt vanlig sjukdom som ofta är handikappande.

De ny antiinflammatoriska mediciner

som finns är dyra och sjukdomen ofta

livslång. Projektet ska undersöka om det går

att göra så att de mänskliga autoaggressiva

T-cellerna kan tolereras. Målet är att metoden

på sikt ska kunna prövas på patienter.

Nils Lycke, Göteborgs universitet


Balansakt – En studie om människors

konstruktion av gränser inom och mellan

arbets- och privatliv

Dnr: 120083 • 2 000 000 kr

Smarta mobiler, bredband och bärbara

datorer gör att många kan arbeta nästan

var och när som helst. Projektets huvudsakliga

mål är att med enkäter undersöka

vilka gränser mellan arbete och privatliv som

föredras, hur pass genomgående och flexibla

gränserna är samt hur balans i livet hänger

samman med stress, återhämtning, hälsa och

arbetsprestation.

Christin Mellner, Stockholms universitet

Screening av nanopartiklar med avseende

på biologisk effekt och toxicitet orsakad

av det naturliga immunsystemet

Dnr: 110156 • 3 653 000 kr

Nanopartiklar, partiklar som är mindre än

100 tusendels millimeter, används allt mer i

bland annat tillverkningsmaterial, kosmetika

och läkemedel. Projektet undersöker riskerna

med nanopartiklar och tar fram tekniker

för att testa skadligheten hos material som

sprider nanopartiklar i miljön.

Bo Nilsson, Uppsala universitet

Att berätta eller inte berätta – en studie

om dolda funktionshinder i arbetslivet

Dnr: 120294 • 1 500 000 kr

Kan en person med ett dolt funktionshinder

tala öppet om detta på sin arbetsplats?

Projektet går ut på att studera om dolda

funktionshinder, som kan påverka arbetsförmågan,

också påverkar möjligheterna att

behålla sitt arbete.

Maria Norstedt, Lunds universitet

Ledarskapskulturer i förändring:

Ledarskapspraktik och arbetsmiljö i

professionsbaserade organisationer

Dnr: 120220 • 2 500 000 kr

Hur påverkar ledarskapet arbetsmiljön i samband

med organisationsförändringar? Studien

ska följa det förändringsarbete som pågår i två

olika sjukhusorganisationer för att studera hur

ledarskapet påverkar arbetsmiljön där. Den ska

också studera hur sjukhusen arbetar med att

rekrytera och utveckla sina chefer och vad detta

betyder för ledarskapskulturer och arbetsmiljö.

Johann Packendorff, KTH

Expansion av mycket potenta tumörcells-

dödande gamma9delta2 T celler från friska

individer och cancerpatienter

Dnr: 120107 • 3 000 000 kr

Studien ska undersöka om det egna immunförsvaret

kan användas för att behandla cancer.

Metoden som ska användas går ut på att

stimulera speciella celler hos cancersjuka att

växa utanför kroppen för att sedan kunna ges

tillbaka till patienten.

Ingela Parmryd, Uppsala universitet

Svåra etiska situationer i barncancervården –

en implementeringsstudie av etikdiskussioner

gällande behandling med tveksam nytta för

patienten

Dnr: 120019 • 2 741 000 kr

Projektet ska skapa förutsättningar för etik-

diskussioner bland anställda inom barncancer-

vården, framför allt diskussioner som rör be-

handling med tveksam nytta för patienten. Målet

är att skaffa erfarenhet av hur sådana diskussioner

fungerar i vården samt att utvärdera dem.

Pernilla Pergert, Karolinska Institutet

31


Hälsofrämjande arbetsliv för äldre?

Dnr: 120097 • 576 000 kr

Den första generationen kvinnor som varit

yrkesaktiva under större delen av sitt liv går

snart i pension. Studien undersöker vilka

drivkrafter äldre kvinnliga arbetstagare har

samt vilka möjligheter och hinder de stött på

i sitt arbetsliv. Målet är bland annat att ta

reda på vilka förändringar som behövs för att

de ska kunna fortsätta arbeta.

Hélène Sandmark, Örebro universitet

Effektiv användning av företagshälsovård

inom kommuner och landsting

Dnr: 110206 • 2 763 000 kr

Företagshälsovården är viktig för bättre

arbetslivshälsa på företag och arbetsplatser.

Projektet ska undersöka hur företagshälsovården

kan användas på arbetsplatser inom

offentlig sektor för att förbättra arbetslivsmiljön

och minska sjukfrånvaron.

Lisa Schmidt, IVL Svenska Miljöinstitutet

Att hantera etiska problem inom

akutsjukvården: Intervention av etikronder

i Europa ? Vilka effekter upplevs och vad

händer under etikronder?

Dnr: 120125 • 748 000 kr

Etikronder används för att hjälpa vårdpersonal

att hantera etiska problem i svåra vårdsituationer.

Projektet syftar till att utveckla

ett instrument för att mäta önskade och

upplevda effekter när man inför etikronder.

Mia Svantesson, Universitetssjukhuset Örebro

32

Testosteron och hjärt-kärlsjukdom

hos män och kvinnor

Dnr: 120071 • 2 000 000 kr

Män drabbas betydligt oftare än kvinnor

av hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt finns

inte mycket kunskap om vilken roll köns-

hormoner spelar för hjärt-kärlsjukdomar.

Projektet ska bland annat ta reda på

vilken roll manliga könshormoner (som

testosteron) spelar för åderförkalkning

hos honmöss och pulsåderbråck i buken

hos hanmöss.

Åsa Tivesten,

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hälsa och framgång!

Synergistiska och antagonistiska

aspekter av organisationsklimatet,

för hälsa, säkerhet, innovativitet,

och effektivitet

Dnr: 110256 • 1 265 000 kr

Klimatet inom en organisation när det

gäller kreativitet, säkerhetstänkande

och psykosocial hälsa spelar en stor

roll för organisationens effektivitet och

lönsamhet. Projektet ska studera hur

arbetsgruppens psykosociala hälsoklimat,

säkerhetsklimat, kreativa klimat med

mera påverkar den faktiska säkerheten,

uppfinningsrikedomen, stressen och

arbetstillfredsställelsen.

Marianne Törner,

Göteborgs universitet


Skillnader i arbetsolycksfrekvens

mellan dansk och svensk byggindustri.

En jämförande studie för att förstå

bakomliggande faktorer

Dnr: 120176 • 4 197 000 kr

I samband med att Öresundsförbindelsen

uppfördes upptäcktes att de danska arbetarna

drabbades av olycksfall i högre grad än de

svenska, trots att de arbetade tillsammans.

Projektet ska klarlägga bakomliggande

orsaker till skillnaden i olycksfallsfrekvens

mellan svenska och danska arbetare i bygg-

och anläggningsindustrin.

Marianne Törner, Göteborgs universitet

Säkerhetsklimat i vården – betydelse för

anställdas och patienters säkerhet

Dnr: 090002 • 1 275 000 kr (Tilläggsanslag)

Projektet är en fortsättning på en studie

som syftar till att öka kunskapen om hur

säkerhet för både personal och patienter

inom vården kan utvecklas, genom en analys

av vilka bakomliggande organisatoriska

förhållanden som är betydelsefulla för ett

bra säkerhetsklimat.

Marianne Törner, Göteborgs universitet

Begravd i papper? Administrationssamhällets

konsekvenser för arbetsmiljö och

arbetssituation för yrkesgrupper inom den

offentliga sektorn

Dnr: 120253 • 1 700 000 kr

Det administrativa arbetet ökar i arbetslivet,

inte minst inom den offentliga sektorn.

I studien analyseras de arbetsmiljömässiga

konsekvenser detta medför för de anställda.

Anders Ivarsson Westerberg,

Södertörns högskola

Dendritiska celler och inflammatorisk

tarmsjukdom: identifiering av nya

metoder att behandla Crohns sjukdom

och ulcerös kolit

Dnr: 120320 • 1 986 000 kr

Projektet undersöker orsakerna bakom de

kroniska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom

och ulcerös kolit. Genom att studera tarmceller

från inflammerad och frisk vävnad, ska man

bland annat undersöka om så kallade dendritiska

celler är med och påverkar sjukdomsförloppet.

Resultatet ska kunna användas för att

ta fram bättre behandlingsmetoder.

Mary Jo Wick, Göteborgs universitet

Finns det ett samband mellan skiftarbete

och cancer – en prospektiv studie av tvillingar

Dnr: 120264 • 996 000 kr

Nattarbete är en sannolik orsak till bröstcancer,

men det är oklart hur länge man behöver

arbeta för att utveckla bröst- och prostatacancer.

Projektet ska undersöka sambandet mellan

nattarbete och bröst- respektive prostatacancer

efter en uppföljningstid på 12 år.

Torbjörn Åkerstedt, Stockholms universitet

33


Bild: Matton images

34


Slutrapporter 2012

Totalt inkom 29 FoU-projekt med sina slutrapporter under

förra året. För mer information besök projektkatalogen på

afaforsakring.se och ange det aktuella projektets diarienummer.

Sjuklighet, dödlighet och

befolkningsstruktur: Vilka faktorer

styr åldersfördelningen och hur

påverkas sjukligheten i olika

åldersgrupper?

Dnr: 070004 • 1 000 000 kr

Syftet med projektet var att starta en verksamhet

och att bygga upp en forskargrupp

inom området åldrande, hälsa och dödlighet

som baseras på en tung epidemiologisk

erfarenhet och kompetens i samverkan med

demografisk kompetens. En stark forskargrupp

är nu etablerad vid Institutet för

Miljömedicin, Karolinska Institutet, liksom

ett externt nätverk som innefattar andra

åldringsforskare vid Karolinska Institutet

och demografer vid Stockholms universitet

och utomlands. Projektet har också byggt

upp en databas baserad på utvalda svenska

registerdata som kommer att kunna användas

för omfattande framtida verksamhet

inom området.

Anders Ahlbom,

Karolinska Institutet

Skadefria flygplanslastare

Dnr: 100071 • 2 822 904 kr

Projektet undersökte flygplanslastarnas

arbetsmiljö och fann bland annat flera arbetsmoment

som är ogynnsamma och ökar risken

för fysiska besvär. Även om det ofta finns

hjälpmedel för de mest belastande arbetsmomenten,

uppvisar många arbetsplatser

brister i hur dessa används. Projektet visade

också på behov av att förbättra ledarskapet

och lastarnas inflytande i planering och

genomförande av det egna arbetet. En viktig

slutsats var också att yrket även har många

goda sidor i form av ett rörligt och spännande

arbete med ett bra socialt klimat. Med stöd av

resultaten från den vetenskapliga kartläggningen

utvecklade arbetsgrupperna ett antal

åtgärdsförslag för att förbättra arbetsmiljön.

Förslagen rörde allt från utbildningsinsatser

och nya hjälpmedel till mer omväxlande

arbetsuppgifter och ett förbättrat tekniskt

underhåll av befintlig utrustning.

Erik Alphonse, Transportfackens

Yrkes- och Arbetsmiljönämnd

35


Integrerade ledningssystem

– inspirerande goda exempel

Dnr: 080121 • 1 000 000 kr

Målet med projektet var att beskriva goda

och inspirerande exempel på hur företag

hade integrerat sina ledningssystem för

arbetsmiljö med andra ledningssystem

exempelvis för kvalitet och miljö.

Nyckelfaktorer för att företagen lyckats

visade sig vara att de målmedvetet infört

ledningssystemen för att de skulle användas

och bidra till verksamhetsnytta samt att de

anpassat arbetet med ledningssystemen till

verksamheten och de anställda.

Ann-Beth Antonsson,

IVL Svenska Miljöinstitutet

Läkares arbetsvillkor – arbetstider,

arbetsorganisation, återhämtning,

hälsa och kunskapsutveckling

Dnr: 090078 • 2 551 905 kr

En enkätstudie bland 3000 läkare visar att

de senaste decenniernas reformering av

vårdsektorn haft negativ påverkan på läkares

arbetsvillkor. Betydelsen av organisatoriska

faktorer framträder i flera av analyserna.

Arbetsuppgifter som uppfattas som onödiga

eller oskäliga tar ofta omkring tio procent

av läkares arbetstid och sambandet mellan

onödiga/oskäliga uppgifter och trötthet och

återhämtning är stark.

Eva Bejerot, Stockholms universitet

Kontaktallergen i skyddshandskar: förekomst

och upptag genom huden

Dnr: 070074 • 2 099 520 kr

Allergi mot gummimateriel är en av våra

vanligaste överkänslighetsreaktioner.

36

Projektet har belyst problemen kring

exponering i arbetslivet för så kallade

kontaktallergen (ämnen som ger upphov till

allergiska reaktioner) i skyddshandskar och

annan gummibaserad skyddsutrustning. En

stor studie med gummiallergiska patienter

visade att i stort sett alla var allergiska för

ett av de ämnen som bildas i samband med

tillverkningen när olika vulkämnen reagerar

med varandra. Upptäckten kan resultera i

nya metoder för utredning av gummiallergier

där tester utförs med ämnen som inte

tidigare varit kända som allergen.

Ola Bergendorff,

Universitetssjukhuset i Lund

Vilken patient behöver vilken behandling?

En kostnadseffektivitetsanalys 10 år efter

rehabilitering vid kronisk ryggvärk

Dnr: 100266 • 494 330 kr

Syftet med projektet var att bland individer

med ryggsmärta undersöka om patient-

grupper med olika grad av psykosociala

besvär drar olika stor nytta av olika typer av

behandlingar. Studien visar att för gruppen

med mest omfattande psykosociala besvär

finns en kostnadseffektivitet för alla de olika

beteende- och aktivitetsinriktade insatserna.

Så kallad multimodal rehabilitering, en

kombination av träningsinriktad sjuk-

gymnastik och kognitiv beteendeterapi,

är mest kostnadseffektiv för gruppen med

minst omfattande psykosociala besvär.

En slutsats är också att yrkesinriktad rehabilitering

skulle kunna göras mer effektiv

om åtgärderna anpassades bättre till

individernas behov.

Gunnar Bergström, Karolinska Institutet


Rehabiliteringsmedicinska utmaningar

vid traumatisk hjärnskada – studier av

långtidsutfall, prognostiska faktorer och

intervention

Dnr: 060083 • 4 457 607 kr

Projektets övergripande mål var att generera

kunskap som kan förbättra den tidiga rehabiliteringen

efter traumatisk hjärnskada.

En svensk multicenterstudie ger stöd för

metoden att tidigt identifiera patienter med

uppskattad hög risk för kvarstående besvär

efter lätt traumatisk hjärnskada på basen av

tidig symptomrapportering. Resultaten av en

nordisk multicenterstudie av patienter med

svår traumatisk hjärnskada, ProBrain, har

fyllt väsentliga kunskapsluckor, givit underlag

för fortsatta studier och bidrar till den

fortsatta utvecklingen av vårdkedjan efter

svår traumatisk hjärnskada.

Jörgen Borg, Karolinska Institutet

Kontaktallergi mot isocyanater

Dnr: 070115 • 2 000 000 kr

Isocyanater är en grupp kväveföreningar

som används inom kemisk industri. Projektets

mål var att förbättra diagnostiken för

kontaktallergi mot isocyanater (MDI), vilket

kan ligga till grund för att sänka allergifrekvensen

och minska allergier orsakade av

dem. Projektet har bland annat resulterat i

rekommendationer för isocyanattestning och

i europeiska rekommendationer för sänkning

av testkoncentrationer. Det har också tagit

fram en enkel analysmetod för att kontrollera

testberedningar av MDI, vilket ökar förutsättningarna

att sätta diagnosen kontaktallergiskt

eksem orsakat av MDI.

Magnus Bruze, Lunds universitet

Mindre damm på byggarbetsplatser – Etapp 2

Dnr: 080093 • 2 230 000 kr

Dammhalterna på byggarbetsplatser är höga

och ligger ofta över tillåtna gränsvärden.

Projektet har tagit fram rekommendationer

för arbetsmetoder som ger låg exponering

för byggdamm vid vanliga arbetsmoment på

byggarbetsplatser. Dess första del inriktades

mot att utveckla praktiska åtgärder som

effektivt minskar dammhalterna. Den andra

delen syftade till att sprida kunskap om

dessa åtgärder.

Bengt Christensson,

IVL Svenska Miljöinstitutet

Styckarnas arbetssituation – ett interaktivt

forskningsprogram för branschstöd och

utveckling av åtgärder

Dnr: 080014 • 6 000 000 kr

Styckningsarbete är ett av de mest

olycksdrabbade yrkena. Projektet

genomfördes i samarbete med branschen

i syfte att ta fram åtgärder som förbättrar

arbetsmiljön. Genom att sammanställa

praktisk erfarenhet och konkreta

arbetsmiljöförbättringar som används vid

styckningsföretag, har projektet bland

annat konstaterat att införandet av sex

timmars arbetsdag vid styckning innebar

ett resurskrävande förändringsarbete. De

positiva erfarenheterna övervägde dock,

bland annat minskad trötthet i arbetet. En

viktig slutsats är att knivskärpan har stor

betydelse för styckarnas fysiska belastning

och olycksfallsrisk. Knivskärpan påverkar

även kvalitet och arbetstakt. Knivar

med god stålkvalitet samt kunskap om

knivslipning och knivanvändning är därmed

37


angelägna åtgärder. En rekommendation

till styckningsföretag är att kvalitet och

utbyte kan förbättras genom belönings- och

återkopplingssystem i kombination med att

arbetstakten inte blir för hög.

Jörgen Eklund, KTH

Svenska Parkinsonakademien:

Tidig diagnostik och nya terapier mot

Parkinsons sjukdom

Dnr: 070137 • 1 000 000 kr

Projektet har utvecklat diagnostiska verktyg

för att förbättra diagnostik av Parkinsonrelaterade

tillstånd. Resultaten visade att

vissa biomarkörer i ryggvätska (bland annat

alfa-synuklein) kan användas för detta

syfte. Projektet har även bidragit till att

man identifierat och karakteriserat en del

gener som ligger bakom ärftliga varianter av

Parkinsons sjukdom. Forskarna utvärderade

och utvecklade även instrument som kan

användas när man studerar den kliniska

effekten av nya läkemedel.

Oskar Hansson,

Universitetssjukhuset i Lund

Från välfärdsstat till välfärdssamhälle

Dnr: 100174 • 865 000 kr

Den svenska välfärdsapparaten har de

senaste 20 åren genomgått ett systemskifte

i och med att privata aktörer numera

tillåts i produktionen av välfärdstjänster.

Projektet är det första i sitt slag där en grupp

välfärdsforskare sammanställt kunskapen

om vad dessa förändringar har lett fram

till. Studien påtalar en rad problem på de

svenska marknaderna för välfärdstjänster.

Den pekar också ut flera förutsättningar

38

som är nödvändiga för en väl fungerande

välfärdsmarknad. Några viktiga punkter är

bland annat att hitta rätt balans i graden av

reglering, att ha relevant och högkvalitativ

tillsyn och kontroll samt att se till att

uppföljning och utvärdering fungerar.

Laura Hartman, Studieförbundet

Näringsliv och Samhälle, SNS

Behandling av mental trötthet

(”Hjärntrötthet”) efter lindrig skallskada

med mindfulness baserad stress reduktion

(MBSR) – en pilotstudie

Dnr: 100045 • 600 000 kr

Projektet studerade effekten av mindfulness

hos personer som lider av mental trötthet

efter främst skallskada och stroke.

Resultatet visar att mindfulness fungerade

väl som behandlingsmetod för merparten

av deltagarna. Metoden resulterade i en

signifikant förbättring av den mentala orken

och ökad informationsbearbetningshastighet.

Birgitta Johansson, Sahlgrenska akademin

vid Göteborgs universitet

Att förebygga och förhindra arbets-

handikapp vid reumatisk ledsjukdom

Dnr: 080045 • 3 000 000 kr

Projektet har lett till en ökad förståelse för

hur miljö, levnadssätt och gener tillsammans

bestämmer risken att insjukna i reumatoid

artrit och andra reumatiska ledsjukdomar, liksom

hur de påverkar förloppet av sjukdomen

och terapisvar. Det har även skapat förutsättningar

för ny diagnostik av artrit, liksom helt

ny information vad gäller de hälsoekonomiska

effekterna av sjukdomen och dess behandling.

Lars Klareskog, Karolinska Institutet


Interaktiv arbetsmiljöutbildning för

chefer och anställda inom hotell- och

restaurangbranschen

Dnr: 070055 • 4 150 000 kr

I syfte att förebygga ohälsa och olycksfall inom

hotell- och restaurangbranschen och bidra till

utveckling av systematiskt arbetsmiljöarbete

på arbetsplatserna utvecklades under 2009

en webbutbildning. Målgruppen är chefer

och anställda. Fram till idag har nästan 9 000

användare registrerat sig. En enkätundersökning

bland ett urval deltagare visade bland

annat att 71,8 procent ansåg att utbildningen

som helhet var bra eller mycket bra.

Gunnar Lagerström, Prevent

Stenindustrins framtida arbetsmiljö med

fokusering på vibrationer

Dnr: 080077 • 3 200 000 kr

Projektet har syftat till att finna en lösning

för att minska vibrationsexponeringen inom

stenindustrin som är ett stort problem inom

branschen. Resultatet är ett helt nytt vibrationsreducerande

koncept för slående maskiner.

Konceptet är principiellt tillämpbart

på alla typer av maskiner där vibrationerna

orsakas av fram och återgående kolvrörelser,

som t ex bilningmaskniner, borhammare och

bergborrar.

Hans Lindell, Swerea IVF

Konsekvenser av sjukfrånvaro – en

longitudinell studie av sjukfrånvarons

effekter på långtidssjukskrivning och

arbetsmarknadsposition

Dnr: 090247 • 844 695 kr

En longitudinell studie baserad på ett

befolkningsrepresentativt urval av

Stockholms läns invånare i åldrarna

18-84 år visade bland annat att

korttidssjukfrånvaro ökade risken för

framtida långtidssjukfrånvaro oberoende

av sjukdom/ohälsa. Långtidssjukfrånvaro

visade sig ge en ökad risk för förtidspension

och i vissa fall även för långtidsarbetslöshet

oberoende av sjukdom/ohälsa.

Jette Möller, Karolinska Institutet

Arbetsmiljö och hälsa bland personal i

äldreomsorgen: en modell för validering

och lärande med stöd av IKT hos personal

som saknar formell kompetens

Dnr: 100062 • 688 844 kr

Målsättningen med projektet var att dels

studera arbetsmiljö, psykosomatisk hälsa

och kompetens hos personal som arbetar

inom äldreomsorgen i en kommun, dels

att studera om en utbildningsinsats bland

personal som saknar formell kompetens kan

förbättra deltagarnas skattning av bland

annat arbetsmiljö och psykosomatisk hälsa.

Resultatet visar försämringar över tid (2008

– 2010) gällande skattningen av arbetsmiljö,

vårdkvalitet och psykosomatiskt hälsa.

När det gäller utbildningsinsatsen var en

majoritet av deltagarna nöjda och kan tänka

sig både fortsatta studier utifrån modellen

och att rekommendera upplägget till andra.

Annika Nilsson, Högskolan i Gävle

Ryggsmärta, diskbråck och ischias:

experimentella och kliniska studier

Dnr: 070129 • 2 000 000 kr

Inom projektet har patofysiologiska reaktioner

vid smärttillstånd i ryggen studerats med

en kombination av olika grundbiologiska

39


forskningsmetoder. Studien visade bland

annat att ischias inte bara orsakas av trycket

som uppstår vid diskbråck utan även av

att diskvävnad, så kallad nucleus pulposus,

läcker ut och orsakar skador och inflammationer

i ryggens nerver. Samma diskvävnad

tros också ligga bakom vanligt ryggont.

I studien kunde forskarna fastställa att det

är förekomsten av ett inflammatoriskt cellhormon

kallat TNF, tumörnekrosfaktorn, som

orsakar själva smärtupplevelsen i ryggen.

Kjell Olmarker, Göteborgs universitet

Etisk kompetens hos chefer

i hälso- och sjukvården

Dnr: 080112 • 2 021 375 kr

Intervjuer med verksamhetschefer inom

vårdsektorn visar att dessa urskiljer olika

typer av etiska intressekonflikter i sitt

dagliga arbete. De har svårt att balansera

mellan målrationella och värderationella

hänsynstaganden vid beslutsfattande.

Resultaten visar också att emotionerna har

stor betydelse vid såväl identifiering som

hantering av intressekonflikter. Samtidigt

visar resultaten att verksamhetscheferna

har svårigheter att språksätta och

begreppsliggöra den etiska kompetensen,

vilket gör det svårt att kommunicera.

Jon Ohlsson, Stockholms universitet

Fortsatt utveckling av skyddande och

reparativ behandling av ryggmärgsskador:

från råtta till människa på 5 resp 10 år

Dnr: 060110 • 6 000 000 kr

Projektet har studerat tre typer av behandlingar

efter ryggmärgsskador: behandlingar

40

som minimerar följderna av en nyligen

inträffad skada; behandlingar som tillför droger

eller celler och andra transplantat för att

återskapa förlorade funktioner samt behandlingar

som ökar hjärnans och ryggmärgens

förmåga till kompensatorisk synaptisk re-

organisation. Det mest avgörande fyndet är

att läkemedlet, Imatinib (Glivec) har visat sig

motverka ryggmärgsskador hos djur.

Lars Olsson, Karolinska Institutet

Exponering för elektriska och

magnetiska fält i arbetslivet

Dnr: 080137 • 2 000 000 kr

Projektet utvecklade och använde metoder

för att beräkna strömtätheten och den

specifika energiabsorptionen i människor

som exponeras för elektromagnetiska fält.

Detta är viktigt för att kunna avgöra om

nuvarande riktlinjer vad gäller exponering

för elektromagnetiska fält i arbetslivet

uppfylls. Projektet resulterade i en doktorsavhandling

och ett antal vetenskapliga

publikationer. Sammanfattningsvis visade

projektet att metoderna för att uppskatta

strömtäthet och energiabsorption fungerar

bra och att de är användbara för många

exponeringssituationer, bland annat för

mobiltelefoner, svetsar och kraftledningar.

Mikael Persson, Chalmers Tekniska Högskola

Ergo-Index Etapp 2: Vidareutveckling av

metod för analys av produktionsmetoder –

samband mellan belastningsfaktorer,

återhämtning, risk & produktionstid

Dnr: 080030 • 600 000 kr

Projektets syfte har varit att vidareutveckla,


testanvända och sprida den så kallade Ergo-

Index-modellen, ett hjälpmedel som kan

användas vid val av metod för att utföra en

arbetsuppgift. Modellen ger uppskattningar

av total tid för ett arbetsmoment, vilket

inkluderar både tid för belastning och

återhämtning. Resultaten visar bland annat

att kraftutvecklingsförmågan är lägre i

slutet av en belastning, att det är skillnader

i uthållighetstid vid olika belastningsnivåer

och att återhämtningsbehovet är kortast

vid en medelbelastningsnivå (jämfört med

belastningar på hög respektive låg nivå).

Linda Rose, KTH

Naturlig RNA-sekvens

variation hos influensavirus –

effekt på virus RNA funktion och

patogena egenskaper

Dnr: 080042 • 2 000 000 kr

Influensavirus är ett av många virus

som lagrar sin genetiska information i

formen av RNA snarare än DNA. Denna

typ av virus ändrar sig kontinuerligt

på grund av att det ofta blir fel i

kopieringen av arvsmassa. Projektet har

ökat kunskapen om hur influensavirus

orsakar sjukdom, vilket ger möjlighet till

tidig upptäckt av nya sjukdomsalstrande

influensavarianter. En slutsats är att

förändringar i influensavirusets arvsmassa

som uppkommer naturligt, och som inte

nödvändigtvis påverkar virusproteiner,

kan påverka virusegenskaper genom att de

har effekt på hur väl influensavirus mRNA

processas genom så kallad splitsning.

Stefan Schwartz, Lunds universitet

Balanserad kommunikation – en nyckel

till produktivitet och hälsa? En kontrollerad

interventiv studie av arbetsenheter i

kommuner och landsting

Dnr: 060095 • 5 381 934 kr

Projektet har studerat kommunikation under

möten i arbetsgrupper i tolv olika verksamheter

inom offentlig sektor. Resultaten tyder

på att ett gott kommunikationsklimat samvarierar

med psykosociala friskfaktorer. Både

medarbetarnas delaktighet med varandra och

mötets form och struktur är viktiga faktorer.

Studien visar också att såväl ett styrande som

ett mer passivt ledarbeteende kan främja ett

bra kommunikationsklimat.

Birgitta Södergren, Uppsala universitet

Medarbetarinitierad förnyelse

för bättre arbetsmiljö och ekonomi

Dnr: 090195 • 1 366 200 kr

Två stora nationella enkätundersökningar

har kartlagt bedömningarna hos chefer och

fackliga företrädare på förvaltningsnivå i

svenska kommuner. Studien visar bland

annat att partssamverkan fungerar bra och

anses ge nytta till både verksamhet, ledning

och anställda genom att skapa ett positivt

arbetsklimat och bidra till att beslut förankras

bättre. En fallstudie inom äldreomsorgen

visar att det inte behöver finnas ett orsakssamband

mellan nedskärningar, försämrad

kvalitet och arbetsmiljö på en arbetsplats.

Trots försämrade ekonomiska villkor har

ett framgångsrikt utvecklingsarbete genomförts

med hjälp av samarbete och ett tydligt

ledarskap.

Jan Wallenberg, Stockholms universitet

41


Är magnetkameraundersökningar säkra

med avseende på DNA integritet?

Dnr: 090259 • 550 000 kr

Inom vården genomförs ofta undersökningar

med magnetresonanskamera (MR). Tekniken

har ansetts säkrare än traditionell röntgen,

men forskare har sett att så kallade mikrokärnor

kan uppstå hos dem som utsätts för

MR, vilket ökar risken för tumörer. Den

övergripande målsättningen med projektet

var att undersöka om så kallade genotoxiska

effekter (effekter som är giftiga för arvs-

massan) kan uppkomma efter MR-undersökningar,

vilket i så fall kan få betydelse

för såväl patienter som sjukvårdspersonal.

Resultaten av studien var svårtolkade och

forskarna har nu beviljats stöd för att

vidareutveckla studien.

Jonna Wilén, Umeå universitet

Vad kännetecknar bra och

dåliga skiftscheman?

Dnr: 080010 • 2 000 000 kr

Studiens syfte var att ge underlag till

förbättringar av skiftscheman för olika

yrkesgrupper. Resultaten visar att sociala

faktorer, som att kunna påverka och välja

arbetstider, är viktigare än hälsofaktorer

i utformningen av arbetsscheman.

Schemafaktorer som dagarbete och

möjligheter till inflytande utgör positiva

faktorer. Negativa faktorer utgörs av

kort framförhållning, kort dygnsvila,

delade skift men också många skift i rad,

periodplanering, långa skift och varierade

starttider.

Torbjörn Åkerstedt, Stockholms universitet

42

Depression och utbrändhet

i människovårdande yrken

Dnr: S-25:00 • 8 023 000 kr (Tilläggsanslag 2009)

Projektet har kartlagt bakgrunden till

ökningen av depressionstillstånd bland

kommun och landstingsanställda, tagit

fram diagnostiska kriterier för arbetsrelaterad

depression och föreslagit modeller för

prevention. Resultaten visar att utmattningssyndrom

är ett tillstånd som utlöses

av långvarig stress och medför tydliga biokemiska

förändringar. Tillståndet orsakar

långvarig trötthet och en kognitiv funktionsnedsättning

som gör att rehabiliteringen blir

svår. Ingen av de behandlingsmetoder som

projektet utvärderar ger särskilt bestående

effekter, vilket understryker behovet av

effektiv prevention. Studien provade tre

preventionsstrategier, kollegiala samtals-

grupper, arbetsledarutveckling och utbildning

i stresshantering samt mindfulnessmeditation

för riskgrupper. Preliminära

resultat visar att dessa strategier är både

enklare att genomföra och ger tydligare

effekter än traditionell rehabilitering.

Marie Åsberg, Karolinska Institutet


Omslagsbilder: Johnér Bildbyrå / Cultura / Matton images Text: Tobias Hammar Tryck: Kaigan


Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

POSTADRESS AFA Försäkring 106 27 Stockholm BESÖKSADRESS Klara Södra Kyrkogata 18

KUNDCENTER 0771-88 00 99 VX 08-696 40 00 FAX 08-696 45 45 INTERNET www.afaforsakring.se

F6255 13.03

More magazines by this user
Similar magazines