ARVIDSJAUR KOMMUNS SKOLOR Åk 8-9

ARVIDSJAUR KOMMUNS 

SKOLOR 

Åk 8-9 

Reviderad 2005

BETYGSKRITERIER 

Arvidsjaurs kommun 

Kommunen ligger mitt i Lappland och hör till Norrbottens län. Arvidsjaur har egen flygplats 

och i övrigt fina kommunikationer. 

1993 blev Arvidsjaurs kommun utsedd till årets kulturkommun i Sverige. 

Arvidsjaurs kommun är ungefär dubbelt så stor som Blekinge. 

Man brukar säga att Arvidsjaurs kommun utgör en tusendel av Sverige. 

Då tänker man på att kommunen har cirka 7 000 invånare - mot Sveriges 9 miljoner. 

Inom kommunen finns tre år 7-9 skolor och en grundsärskola år 7-10. Centralortens 

högstadieskola heter Fridhemsskolan, Glommersträsks skola heter Parkskolan och Moskosels 

skola heter Klockarbackeskolan. 

s. 2(65) © ARVIDSJAURS KOMMUNS SKOLOR


INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

LOKALA KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER - ARVIDSJAURS KOMMUN 

ENLIGT LPO 94 ..................................................................................................................... 5 

LOKALA KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER: 

BILD .......................................................................................................................................... 7 

BIOLOGI .................................................................................................................................. 9 

ENGELSKA............................................................................................................................ 12 

FYSIK……………………………………………………………………………………….. 14 

GEOGRAFI ............................................................................................................................ 20 

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP .............................................................................. 24 

HISTORIA.............................................................................................................................. 27 

IDROTT OCH HÄLSA ......................................................................................................... 30 

KEMI....................................................................................................................................... 36 

MATEMATIK........................................................................................................................ 42 

MUSIK .................................................................................................................................... 45 

RELIGIONSKUNSKAP........................................................................................................ 48 

SAMHÄLLSKUNSKAP…………………………………………………………………… 51 

SLÖJD……….………………………………………………………….……………………54 

MODERNA SPRÅK - FRANSKA OCH TYSKA…………………………..………….….64 

SVENSKA…………………………………………………………………………………....60 

ARVIDSJAURS KOMMUNS SKOLOR s. 3(65)


TEKNIK.................................................................................................................................. 63 

NO åk 8-9 ................................................................................................................................ 65 



LOKALA KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER - ARVIDSJAURS 

KOMMUN enligt Lpo 94 

Gäller följande skolor: 

Fridhemsskolan, Arvidsjaur 

Klockarbackeskolan, Moskosel 

Parkskolan, Glommersträsk 

I arbetet med kursmål och betygskriterierna skall alla svenska skolor följa läroplanen, Lpo 94 

och, de av skolverket presenterade kursmål samt betygskriterier och övriga statliga 

anvisningar. Trots det får kriterierna variera mellan olika kommuner, ja även mellan skolorna 

i samma kommun. I Arvidsjaur tillämpar vi samma betygskriterier, men varje skola utarbetar 

egna planeringar i ämnet till grund för detta arbete ligger de lokalt utarbetade kursmål och 

betygskriterier. 

BETYGSGIVNING och BETYGSGRADER 

Enligt riksdagens och regeringens beslut skall betyg ges från och med Ht i åk 8. Det finns tre 

grader av betyg, nämligen Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). 

Har elev inte uppnått godkänd markeras detta i betyget. Rektor har i Arvidsjaur kommun rätt 

att på förälders begäran besluta om anpassad studiegång. Det innebär att ett eller flera ämnen 

inte läses och betygssätts. Betygspoängen blir lägre, men kravet för att få söka ett program på 

gymnasieskolan är att elever är godkänd i svenska, engelska och matematik. 

INTYG istället för BETYG 

Elever som avslutat moderna språk (ty, fr) under år 7-9 har rätt att få ett intyg på sina 

kunskaper. Elever som ännu inte nått ett godkänt betyg i ämnen får istället ett intyg på de 

kunskaper de besitter i det ämnet. 

PRÖVNING 

Elever som vill pröva i ett ännu inte godkänt ämne har rätt att göra det. Sker det inom ett år 

efter avslutad grundskola finns dokumentering av tidigare kunskaper inom det ämnet bevarat. 

Efter ett år sker prövning på hela kursen. Prövningsrätt finns även för att få ett högre betyg, 

samma regel som ovan gäller. Elever rekommenderas att spara de intyg som getts istället för 

betyg i ämnen. 



Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret i respektive ämne 

enligt Lpo 94 

Lägg märke till att det i kursplanerna finns angivet de mål som eleverna skall ha uppnått i 

slutet av åk 9. Tag gärna del av dessa mål. 

Mål att sträva mot i respektive ämne enligt Lpo 94 

I kursplanen finns dessutom angivet de mål man skall sträva mot i varje ämne. 



LOKALA KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET BILD 


Mål att sträva mot i ämnet bild enligt Lpo 94 

Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven 

• utvecklar sin förmåga att kommunicera med hjälp av bilder 

• utvecklar sin förmåga att själv framställa bilder med hjälp av olika metoder och olika 

tekniska hjälpmedel 

• utvecklar sin förmåga att använda, tolka, analysera och samtala om bilder 

• får insikt i och erfarenhet av bildens roll och användbarhet i skilda sammanhang och i 

skilda kulturer 

• Får kunskap om att bilden bär betydelse, skapar mening och har ett innehåll utöver det 

föreställande 

• får en historisk bakgrund till bildmediernas roll i vår tid 

• får kunskaper i gestaltningens och formgivningens betydelse i vår miljö 

• får en kulturhistorisk allmänbildning 

• får kunskap om dagens yrken inom bildkonsten 

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret i ämnet bild enligt Lpo 

94 

Eleven skall 

• ha utvecklat sin förmåga att framställa egna bilder med hjälp av olika sorters teknik 

• kunna använda egna och andras bilder i bestämda syften 

• kunna tolka, analysera och kritiskt granska olika typer av bilder, såväl stillbilder som 

rörliga bilder 

• ha kunskap om bildens roll i kultur och samhälle och känna till några framträdande 

bildkonstnärer 


Betygskriterier BILD 


Mål åk 7 

Försöka stärka elevens lust att arbeta med bilder. 

Eleven skall ha genomfört och klarat av uppgifter utifrån baskunskaper i ämnet bild inom 

följande delmoment: 

- färglära 

- perspektiv 

- anatomi 

- 3-dimensionell gestaltning 

- bildanalys av enklare slag 

Mål åk 8 och 9 

Att ge eleverna ökade kunskaper i och erfarenhet av att använda ett väl 

genomtänkt bildspråk. 

Gestaltning – formgivning – analys. 

Att utveckla elevernas estetiska upplevelser genom eget skapande och studier. 

Egen planering – studier – personlig utveckling. 

Godkänd 

Mål att uppnå: 

Genomfört och klarat av uppgifter från åk 7. 

Kunna planera, genomföra och avsluta kursplanens basuppgifter. 

Kunna använda sig av både 2 och 3-dimensionella tekniker som finns i kursplanen. 

Väl Godkänd 


Utöver det som krävs för Godkänd kunna skapa bilder med fantasi, inlevelse samt att våga 

experimentera. 

Kunna tillämpa kunskaper självständigt och på ett relevant sätt inom arbetsområdena. 

Kunna ha förståelse för hur och att bilder påverkar oss. 

Mycket Väl Godkänd 


Utöver det som krävs för Godkänd och Väl Godkänd kunna arbeta med ökade krav på egen 

aktivitet och ansvar, ha ett självständigt och moget skapande, samt förståelse för bilders 

uttryck i olika sammanhang. 



LOKALA KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET BIOLOGI 

Åk 8-9 Biologi 

Mål att sträva mot i ämnet biologi enligt Lpo 94 

Utöver de mål som är gemensamma för biologi, fysik och kemi (se längst bak - avsnittet 

gemensamma mål för biologi, fysik och kemi) skall skolan i sin undervisning i biologi sträva 

efter att eleven 

utvecklar sina kunskaper om olika livsformer och deras livsbetingelser 

utvecklar förståelse för organismernas samspel med varandra och med sin omgivning 

får kunskap om människokroppens byggnad och funktion och inser betydelsen av goda 

hälsovanor 

utvecklar kunskap om teorier om livets villkor och utveckling och kan se sig själv och andra 

livsformer i ett evolutionsperspektiv 

får sådan kunskap om livsprocesserna i cellen, den genetiska arvet och den genetiska koden 

att det ger beredskap att ta ställning i praktiska och etiska frågor rörande den moderna 

bioteknikens tillämpningar, möjligheter och risker. 

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret i ämnet biologi enligt 

Lpo 94 

Eleven skall 

organismers samverkan kan beskrivas i s k näringspyramider 

kunna redogöra för fotosyntesens och vattnets betydelse för livet på jorden 

kunna utföra och tolka enkla mätningar av miljöfaktorer och kunna ge exempel på kretslopp 

och anrikning i ett ekosystem 

ha elementär kunskap om hur celler är byggda och hur de fungerar 

ha kunskap om vad befruktning innebär, vetta något om det genetiska arvet samt 

ha kunskap om sexuallivets biologi, om preventivmetoder och sexuellt överförbar smitta 

ha kunskap om några av jordens ekosystem, däri ingående växter, djur och hur dessa känna 

till grunddragen i livets utveckling samt villkoren för och betydelsen av biologisk mångfald 

ha kunskap om den egna kroppens organ och organsystem och hur de fungerar tillsammans 

ha kunskap om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor och ha kunskap om 

beroendeframkallande medels inverkan på hälsan 

känna till vanliga sjukdomar och funktionshindrade 

Betygskriterier 


Åk 8 Biologi 

GODKÄND (G) 


För att nå nivån GODKÄND i åk 8 skall eleven 

• känna till några av de vanligaste växterna, bakterierna, virus, fåglar, djur och insekter och 

deras levnadsvillkor 

• kunna redogöra för fotosyntesens betydelse för livet på jorden 

• känna till betingelserna för de gröna växternas tillväxt 

• i någon naturtyp känna till vanliga organismer och deras samspel och uttrycka det i någon 

form av modell, t ex näringspyramid 

• ha kunskap om cellernas behov, byggnad och funktion 

• förstå grunddragen i ämnesomsättningen 

• ha kunskap om några av kroppens organ och organsystem - i första hand blodomlopp, 

andning och matsmältning - hur de fungerar tillsammans 

• kunna undersöka ett organ och förstå byggnad och funktion 

• ha kunskap om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor 

• ha kunskap om beroendeframkallande medels inverkan på hälsan 

• känna till vanliga sjukdomar och sjukdomshinder 

• ha kunskap om sexuallivet biologi, preventivmetoder och sexuellt överförbara smittor 

• veta hur man tar kontakt med sjukvård för rådgivning i bl a sexuella frågor 

VÄL GODKÄND (VG) 

För att nå nivån VÄL GODKÄND i åk 8 krävs att eleven, förutom de kriterier som gäller för 

Godkänd i åk 8, skall eleven 

kunna redogöra för ämnenas omvandling och solenergins bindande i fotosyntesen 

i en naturtyp kunna bygga upp en näringsväv 

följa materiens kretslopp i dött och levande 

kunna ge exempel på kretslopp i ett ekosystem 

organisationsnivåer-vävnad-organ-organsystem 

ha kunskap om sambandet hälsa-livsstil 

ha kännedom om de vanliga metoderna för hälsoundersökning 

ha tillräckliga kunskaper för att kunna föra ett vettigt samtal i samlevnadsfrågor 

MYCKET VÄL GODKÄND (MVG) 

För att nå nivån MYCKET VÄL GODKÄND i åk 8 krävs att eleven, förutom de kriterier som 

gäller för Väl godkänd i åk 8, skall eleven 

kunna jämföra olika modeller för energins flöde och materians kretslopp i ett ekosystem 

kunna koppla människokroppens behov till samhällets organisations- livsmedelsindustri, 

transporter, kemiteknik, förpackningar, sopor, vatten- och avloppssystem. 

förstå människokroppens begränsningar även i det moderna samhället 

kunna bedöma olika födoämnens betydelse i kroppen 

kunna granska och värdera rapporter i media som rör hälsa och välbefinnande 

ha insikt i att ingen atom försvinner vid ämnesomsättningen 

kunna ge exempel på hur energin omvandlas i kroppen 


Åk 9 Biologi 


GODKÄND (G) 

För att nå nivån GODKÄND i åk 9 krävs att eleven ska: 

ha kunskap om sinnesorganens byggnad och funktion 

kunna det elementära i nervsystemets byggnad och förstå huvuddragen i dess funktion 

kunna utföra och utvärdera enkla försök på avsnitten sinnesorgan och nervsystem 

förstå skillnaden mellan reflex och viljehandling 

ha kunskap om kroppens utsöndring och vätskebalans 

känna till cellernas byggnad och funktion samt genernas närvaro i alla cellkärnor 

känna till genernas betydelse för arvet av egenskaper generation till generation 

känna till några vanliga begrepp inom genetik 

känna till villkoren för och betydelsen av biologisk mångfald 

ska presentera ett eget valt arbete kring människokroppen 




kunna arbeta självständigt eller i grupp med enkla, naturvetenskapliga problem genom att 

formulera hypoteser, planera, genomföra experiment och andra undersökningar, göra iakttagelse, 

dra slutsatser samt redogöra för arbetet 

ha inblick i äldre tiders biologiska tänkande och kunnande samt hur de utvecklas genom tiderna 

veta något om hur människokroppen utvecklats genom historien 

ha grundläggande kunskaper om livsprocesserna i cellen, det genetiska arvet och den genetiska 

koden 

vara informerade om den moderna genteknikens tillämpningar, möjligheter och risker 

kunna följa materiens utveckling från vårt universums tillblivelse fram till livets uppkomst på 

jorden 

med exempel kunna beskriva växelspelet mellan naturvetenskap, teknik, natur och samhälle 




kunna presentera ett eget självständigt arbete under rubrik ”Tema Människan”. Arbetet skall 

utföras under eget ansvar och visa att eleven självständigt sökt fakta från flera källor, 

bearbetat dessa fakta på ett riktigt sätt och förmått att gör en kritisk granskning 

kunna redogöra för hur modern evolutionsteori förklarar livets utveckling 

kunna se sig själv och andra livsformer som led i den biologiska utveckling med sin historia 

och framtid 

belysa med exempel på hur naturvetenskapens landvinningar förändrat synen på livet och oss 

själva 

redogöra för några metoder som används inom modern genteknik samt peka på praktiska 

tillämpningar 

jämföra och värdera olika faktorers bidrag till den biologiska variationen samt till dess 

betydelse för livets utveckling 



LOKALA KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET ENGELSKA 

År 8-9 

Mål att sträva mot i ämnet engelska 

• Förstå engelskt tal 

• Samtal och diskussioner 

• Muntlig färdighet 

• Olika texter; skönlitteratur, poesi, musiktexter, andra ämnen 

• Skriva 

• Bearbeta och kunna variera sitt språk 

• Ta ansvar för egen inlärning 

• Ordböcker, grammatik. datorer 

• Tilltro till sin förmåga 

• Realia- levnadssätt och kultur i engelsktalande länder 

• Att enskilt och i grupp planera och genomföra arbetsuppgifter 

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av nionde skolåret i ämnet engelska 

Eleven skall 

• Förstå regionalt färgad/brittisk engelska i sammanhang som rör kända förhållanden och 

egna intresseområden 

• Samtala aktivt, och kunna använda olika strategier så att kommunikationen fungerar 

• Läsa/förstå berättande/beskrivande texter 

• Producera enkla meddelanden 

• Jämföra kunskaper om engelskspråkiga länder med egna kulturella erfarenheter 

• Ordböcker, grammatik 

• Berätta, beskriva, uttrycka och argumentera på engelska 

• Reflektera över och dra slutsatser om sitt sätt att lära sig engelska 

• Enskilt och i grupp planera och genomföra arbetsuppgifter, samt dra slutsatser 


År 8-9 Engelska 

Bedömningens inriktning i engelska avser 

förmågan att förstå talat och skrivet språk 

förmågan att tala och skriva 

förmågan att lyssna av ett naturligt taltempo 

förmågan att använda språket i talsituationer 

förmågan att läsa, förstå och tillgodogöra sig texter 

förmågan att jämföra kunskaper om levnadssätt och samhälle i engelskspråkiga länder med 

egna efrarenheter 



förmågan att ta ansvar för och självständigt genomföra uppgifter, samt hitta egna lösningar 

och strategier 

förmågan att kunna fungera som lysnare/talare resp. läsare/skrivare 

Dessa betygskriterier gäller i både år 8 och år 9, såväl höst- som vårtermin, men skall givetvis 

anpassas till respektive kursplan. 

År 8-9 

Lyssna 

och förstå 

Tala/Uttal 

uttryckssätt 

Läsa och 

förstå 

GODKÄNT 

(G) 

• Eleven har förmåga att 

kommentera 

innehållet i tydligt 

talad engelska 

• Eleven har förmåga att 

enkelt kunna uttrycka 

sig i en talsituation 

• Eleven talar tydligt 

och kan göra sig 

förstådd 

• Eleven läser och kan 

samtala om innehållet 

i lätta texter - både 

sakprosa och 

skönlitteratur 

Skriva • Eleven kan uttrycka 

sig i skrift på ett 

sådant sätt att läsaren 

förstår vad han/hon 

menar 

ARVIDSJAURS KOMMUNS SKOLOR s. 13(65) 

VÄL GODKÄNT 

(VG) 

Enligt Skolverkets 

anvisningar 

• Eleven tillgodogör sig, 

sammanfattar och 

kommenterar innehållet 

i tydligt talat språk från 

olika språkområden 

• Eleven använder 

strategier som t ex 

omformuleringar och 

förklaringar för att 

överbrygga språkliga 

problem 

• Eleven talar tydligt och 

med sammanhang samt 

anpassar sitt språk till 

några olika situationer 

• Eleven läser, tillägnar 

sig och kommenterar 

lättlästa texter, både 

sådana på sakprosa och 

skönlitteratur 

• Eleven skriver varierat 

och med sammanhang , 

samt 

- kommunicerar skriftlig 

vid informationsutbyte 

och sociala kontakter 

- ställer och besvarar 

frågor och anpassar sitt 

språk till några olika 

mottagare 

MYCKET VÄL 

GODKÄNT (MVG) 

Enligt Skolverkets 

anvisningar 

• Eleven tillgodogör sig, 

sammanfattar och 

kommenterar både 

helhet och detaljer i 

tydligt talat språk 

• Eleven medverkar i 

olika samtalssituationer 

och löser språkliga 

problem på ett effektivt 

sätt 

• Eleven talar tydligt med 

språkligt flyt, variation 

och sammanhang 

• Eleven tillgodogör sig 

innehållet i texter av 

varierande längd, 

kommenterar dem och 

drar slutsatser 

• Eleven uttrycker sig 

varierat i skrift och 

anpassar 

framställningen till 

några olika syften och 

mottagare


LOKALA KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET FYSIK 

Åk 8 - 9 

Mål att sträva mot i ämnet fysik enligt Lpo 94 

Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven 

utvecklar kunskap om begreppen tid, rum, materia, tyngd, massa, rörelse och tröghet och om 

deras inbördes relationer 

fördjupar sina kunskaper om akustiska fenomen 

fördjupar sina kunskaper om värme och värmeöverföring 

utvecklar insikter i elektricitetsläran och magnetism 

utvecklar kunskaper om den linjära optikens strålmodell och förståelse för att ljuset också 

kan uppfattas som en elektromagnetisk vågrörelse 

utvecklar kunskaper om olika slag av elektromagnetisk strålning och dess växelverkan med 

materia 

utvecklar kunskaper om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet 

samt om samhällets energiförsörjning 

utvecklar intresse för och kunskaper om den moderna fysiken 

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret i ämnet fysik enligt 

Lpo 94 

Eleven skall 

ha kunskap om att värme kan lagras i och överföras mellan olika objekt 

förstå hur ljud, beskriven som en mekanisk svängningsrörelse, skapas, utbreder sig och 

dämpas 

veta vad som menas med en elektrisk krets och känna till begreppen ström, motstånd, 

spänning, elektrisk energi och effekt och hur elektrisk ström genereras ur mekanisk rörelse 

känna till hur ljuset utbreder sig, reflekteras, absorberas och bryts 

känna till olika energiformer och energiomvandlingar och känna till att energin vid dessa 

omvandlingar alltid bevaras samt därmed förenade miljö- och säkerhetsproblem 

ha kunskap om universums uppbyggnad och känna till hur denna kunskap utvecklats genom 

tiderna 

känna till begreppen atomer, atomkärnor och elementarpartiklar 



Åk 8 Fysik 


ALLMÄNT 

Skolverkets anvisningar 

Bedömning i de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi 

Bedömningens inriktning 

Bedömningen av elevens kunnande i biologi, fysik och kemi skall ske med utgångspunkt dels 

i de för ämnena gemensamt utformade texterna, dels i respektive ämnestexter. 

Naturvetenskaplig förståelse av omvärlden 

Bedömningen gäller elevens förmåga att beskriva och förklara omvärlden ur 

naturvetenskapligt perspektiv. Vidare gäller bedömningen hur eleven kan följa, förstå och 

delta i naturvetenskapliga samtal och diskussioner och därvid uttrycka sina tankar och frågor 

med hjälp av begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi. 

Naturvetenskapens karaktör 

Grunden för bedömningen gäller elevens förtrogenhet med de olika sätt att arbeta och 

utveckla kunskaper som kännetecknar naturvetenskapen. Detta innebär att elevens förmåga att 

identifiera och lösa problem genom iakttagelser, experiment och reflektion skall beaktas. 

Vidare är en bedömningsgrund medvetenheten om växelspelet mellan utvecklingen av 

begrepp, modeller och teorier å den ena sidan och erfarenheter från undersökningar och 

experiment å den andra. I bedömningen ingår elevens medvetenhet om hur den 

naturvetenskapliga kunskapen förändras genom historien och hur den bidragit och bidrag till 

att forma människans uppfattning om sig själv och sin omvärld. 

Naturvetenskapen som mänsklig och social aktivitet 

Bedömningsgrunden är här elevens insikter i växelspelet naturvetenskap-teknik-samhälle och 

hur detta växelspel leder till ny kunskap, nya uppfinningar och produkter som på olika sätt 

används av människan och därvid påverkar naturen, lokalt och globalt. Bedömningen gäller 

också medvetenheten om etiska och estetiska frågor med anknytning till både växelspelet och 

den naturvetenskapliga verksamheten. Elevens förmåga att argumentera utifrån såväl 

naturvetenskapliga som etiska och estetiska perspektiv ingår i bedömningen. 



Åk 8-9 Fysik 


Kriterier för betyget väl godkänd (VG) 

• Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer 

som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i 

omvärlden. 

• Eleven bidag vid bearbetning av vardagliga problem till frågeställningar som går att 

vetenskapligt undersöka. 

• Eleven deltar vid planering av en undersökning samt bidrar till dess utvärdering. 

• Eleven bidrag vid diskussioner i frågor om hur kunskapen om naturen har utvecklats och 

hur den formats av och format människors världsbilder. 

• Eleven skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten, till exempel i 

den information som media tillhandahåller. 

• Eleven använder sina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera 

ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshushållning, hälsa och teknik i 

vardagslivet 

• Eleven ger historiska exempel på hur ett vetenskapligt arbetssätt har hjält till att lösa 

vardagliga och samhälleliga problem. 

Kriterier för betyget mycket väl godkänd (MVG) 

• Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi för att skapa 

nya frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden. 

• Eleven redovisar med exempel kunskaper om hur vardagliga problem bearbetas till 

frågeställningar som kan undersökas vetenskapligt samt utvärderar slutsatser av en 

undersökning i relation till hypotesen och undersökningens uppläggning. 

• Eleven planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar en undersökning 

• Eleven beskriver med exempel hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både 

formats av och format människors världsbilder 

• Eleven identifierar skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra 

verkligheten till exempel i den information som media tillhandahåller. 

• Eleven använder sin naturvetenskapliga kunskap för att granska en argumentation rörande 

frågor om miljö, resurshushållning, hälsa och teknik samt de intressen och värderingar 

som ligger bakom olika ställningstaganden. 

• Eleven illustrerar med exempel vetenskapliga undersökningars fördelar och begränsningar 

när det gäller att lösa vardagliga och samhälleliga problem. 


GODKÄND (G) 

För att nå nivån GODKÄND i åk 8 skall eleven 

känna till grundläggande begrepp som hör till kursen 

kunna enheter för grundläggande storheter 

känna till olika energiformer och något om dess omvandlingar 

känna till hur ljuset utbreder sig, reflekteras, absorberas och bryts 

känna till att ljud, ljus och rörelse är energiformer 

känna till att det vita ljuset är en blandning av färger 



kunna ge ett par exempel på olika sätt att kommunicera 

veta hur elström kan genereras ur mekanisk rörelse 

inse det moderna samhällets beroende av elektricitet 

veta hur permanentmagneter påverkar olika material och hur detta kan utnyttjas 

känna till elsäkerhetsregler i närmiljön 

känna till begreppen ström, spänning, resistans, energi och effekt 

ha kunskaper om att värme kan lagras i och överföras mellan olika objekt 

veta vad begreppen energi och effekt står för 

kunna tolka en väderkarta 



Godkänd i åk 8 också skall 

känna till de begrepp som hör till kursen 

kunna enheter för de storheter som ingår i kursen 

känna till de olika energiformerna och dess omvandlingar 

kunna använda den linjära optikens strålmodell för att visa ljusets brytning och reflektion 

kunna förklara varför vi ser färger 

kunna spektrums färger 

känna till olika synfel och hur de kan avhjälpas (korrigeras med linser) 

ha kunskap om olika typer av elektromagnetisk strålning 

ha miljösynpunkter på olika transportsätt (energiförbrukning) 

känna till principerna för motorer och generatorer 

känna till grunddragen i Sveriges elförsörjning (energiförsörjning) 

veta något om hur elektricitetens utnyttjande påverkar samhället 

veta hur säkringar och skyddsjordning fungerar 

ha kunskaper om vad som styr vädret 



gäller för Väl godkänd i åk 8 också skall 

vara förtrogen med de begrepp som hör till kursen 

vara förtrogen med de enheter som ingår i kursen 

självständigt kunna välja metod och genomföra laborationer (undersökningar) 

med hjälp av sin kunskap om de olika energiformerna och dess omvandlingar föra ett resonemang 

om energin och samhället 

kunna beskriva olika energiformer 

kunna använda kunskapen om ljud och ljus till att formulera nya frågor om framtida kommunikation 

kunna värdera olika kommunikationssystem med avseende på omvandling av materia och 

energi 

kunna beskriva hur någon (eller några) kommunikationsgren(ar) har utvecklats under historien 

inse energins oförstörbarhet och dess omvandlingsmöjligheter 

inse elenergins möjligheter och kunna jämföra den med andra energiformer 




GODKÄND (G) 

För att nå nivån GODKÄND i åk 9 krävs att eleven skall 

känna till grundläggande begrepp som hör till kursen 

kunna enheter för grundläggande storheter 

ha kunskap om universums uppbyggnad och känna till något om hur kunskapen har utvecklats 

genom tiderna 

känna till begreppen atomer, atomkärna och elementarpartiklar 

inse elektronikens landvinningar 




känna till de begrepp som hör till kursen 

kunna enheter för de storheter som ingår i kursen 

kunna arbeta självständigt eller i grupp med enkla naturvetenskapliga problem, genom att 

formulera hypoteser, planera, genomföra experiment, göra iakttagelser, dra slutsatser samt 

(muntligt och skriftligt) kunna redogöra för arbetet 

ha inblick i äldre tiders fysikaliska tänkande och kunnande samt hur de har utvecklats genom 

historien 

kunna följa materiens utveckling från vårt universums tillblivelse fram till livets uppkomst på 

jorden och vidare in i framtiden 

vara förtrogen med och kunna diskutera elektronikens landvinningar och därmed följande 

ändringar av samhället (i fråga om kommunikation, datorer etc.) 

ha kunskap om samhällets energiförsörjning (olika typer) 

ha kunskaper om isotopers betydelse (ex. vis C14 och U235) 

med exempel kunna beskriva växelspelet mellan naturvetenskap, teknik, natur och humaniora 

känna till och kunna diskutera elektronikens landvinningar 




vara förtrogen med de begrepp som hör till kursen 

vara förtrogen med de enheter som ingår i kursen 

känna till atomteorins historiska utveckling (från Demokritos till Bohrs atommodell etc.) 

känna till större atomers bildande i stjärnor och deras förutsättning för livets uppkomst 

känna till fenomen som bara kan förklaras med den moderna fysiken 

inse energins oförstörbarhet och dess olika omvandlingsmöjligheter 

kunna värdera olika sätt att lösa samhällets energiförsörjning 

kunna jämföra och värdera hur olika teknik(former) kan bidra till en uthållig 

energiförsörjning i samhället 

kunna inse hur teknikens utveckling kan ge kunskap om universums historia och framtid 

kunna ge exempel på hur teknikens utveckling kan vara ”på ont och gott” 

kunna redogöra för en stjärnas utveckling 



kunna skilja värderingar från naturvetenskaplig saklighet (exempelvis i diskussionen om vår 

framtida energiförsörjning) 

se möjligheter att på ett uthålligt sätt förse mänskligheten med energi i framtiden 

använda sina kunskaper om livets förutsättningar och organismernas samspel så att respekt 

och ansvar visas för miljön 

vara förtrogen med och kunna diskutera elektronikens landvinningar och därmed följande 

ändringar av samhället (i fråga om kommunikation, datorer etc.) 



LOKALA KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET GEOGRAFI 

År 8-9 

Mål att sträva mot i ämnet geografi enl Lpo 94 

Nyckelbegrepp är resursanvändning, resursfördelning, ekologiskt tänkande 

Även förståelse för olika tiders och kulturers uppfattningar och föreställningar betonas 

Eleven skall 

ha förmåga att formulera och arbeta me dproblem som avser lokala och globala miljö och 

överlevnadsfrågor 

få förståelse för människors levnadsvillkor i olika delar av världen 

få insikt i de processer som påverkar naturen samt människans roll i dessa 

utveckla förmågan att ta ställning till olika alternativ för resursanvändning och 

resurfördelning samt öka den ekologiska medvetenheten 

vidga sina kunskaper hur människans olika aktiviteter ur en rad aspekter, sammanlänkar 

platser och regioner samt kunna reflektera över följderna av detta 

ha kunskaper om landskapets förändring under olika politiska och ekonomiska betingelser 

och insikter om hur landskapet fungerar som resurs 

ha förmåga att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt 

tänkande och sina slutsatser 

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret i ämnet geografi enligt 

Lpo 94 

Eleven skall 

• ha kunskaper om världskartan samt kunna dra slutsatser genom kartjämförelser 

• ha kännedom om människors livs- och arbetsvillkor samt kunna ange de viktigaste 

faktorerna bakom landskaps- och kulturlandskapets framväxt 

• ha kunskaper om yttre och inre krafter, klimat och vegetationszoner 

• förstå vad som utgör naturresurser, sambandet mellan dessa och verksamheter samt 

miljöpåverkan och ge exempel på hur människors handlingar påverkar miljön samt ge 

olika alternativ i miljöfrågor 

• ha kunskaper om hur samhällsförändringar påverkat människans levnadsvillkor och 

landskapet- industrialisering, urbanisering och globalisering 

• kunna använda och analysera kartor, tabeller och diagram samt skriva texter 



År 8-9 Geografi 



förmågan att inhämta kunskaper och dra slutsatser avseende resurs tillgångar samt 

resursanvändning 

förståelse för samspelet mellan människa och miljö 

förmågan att se hur platser och regioner länkas samman och förändras i olika delar av 

världen 

förmåga att tänka kritiskt, värdera samt reflektera kring inhämtade kunskaper 

GODKÄND (G) 

Med utgångspunkt från de uppställda målen skall eleven för att nå nivån GODKÄND kunna 

• världskartans utseende; världsdelarna, Norden; USA, Ryssland, Europa m. fl. 

• hitta på jordgloben - världsdelar, världshav, regioner, bergskedjor 

• läge/avstånd; exempelvis longitud, latitud 

• analysera tabeller, diagram; exempelvis area, befolkningstäthet 

• specialkartor; exempelvis nederbörd, temperatur 

• namnkunskaper 

• klimatzoner 

• inre och yttre krafter 

• naturresurser och människans verksamheter 

• människans livsvillkor i olika delar av världen 

• viktigare samhällsförändringar övertid ex. industrialisering, globalisering, urbanisering 


Enligt Skolverkets anvisningar. 

Eleven skall ha goda kunskaper vad gäller 

• världskartans utseende 

• världskartans historiska utveckling 

• utökade namnkunskaper 

• hitta på globen 

• dra slutsatser om avstånd och lägesrelationer 

• kunna analysera förhållanden och samband och dra slutsatser om människors 

levnadsvillkor i olika områden 

• kunna förklara hur människor lever och arbetar i skilda miljöer genom att göra jämförelser 

utifrån klimat, vegetation, naturresurser, ekonomi, politik och religion 

• kunna beskriva olika klimattyper 

• kunna se samband mellan mark, vatten och klimat vad gäller vegetation och 

odlingsmöjligheter 

• förklara hur människan genom olika åtgärder kan påverka landskapets utseende 

• kunna beskriva och förklara hur jordens resurser ger upphov till olika näringar 



• med exempel visa hur industrialisering, kommunikation och handel påverkar landskap och 

levnadsvillkor i olika områden och länkar samman platser och regioner 


Enligt skolverkets anvisningar 

Eleven skall behärska kriterierna för Väl Godkänd samt självständigt inhämta, bearbeta, dra 

slutsatser och redovisa ett visst stoff t ex människors olika levnadsvillkor i världen 



LOKALA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET HEM- och 

KONSUMENTKUNSKAP 


Mål att sträva mot i ämnet hemkunskap enl Lpo 94 

Skolan skall i sin undervisning i hem- och konsumentkunskap 

förstår sambandet mellan mat och hälsa 

får insikt i den egna och andra kulturers mattraditioner 

kan välja livsmedel, planera, tillaga och servera måltider och därvid ta hänsyn till 

näringsinnehåll, kvalitet, smak och pris 

får kunskaper för att planera eget boende 

lär sig vårda och ta ansvar för sin egen bostad och för den gemensamma närmiljön 

utvecklar respekt för hushållning med resurser och får förståelse för hur den enskilda 

konsumentens och de enskilda hushållens beteende påverkar miljön både lokalt och globalt 

anlägger ett miljömedvetet och ekonomiskt perspektiv på olika uppgifter inom hushållet 

får ett både internationellt och historiskt perspektiv på människans bostäder 

lär sig planera sin ekonomi utifrån egna och hushållets resurser och behov 

kan söka, värdera och praktiskt använda sig av konsumentinformation samt känner till sina 

rättigheter och skyldigheter som konsument 

frigör sig från traditionella uppfattningar om kvinnors och mäns uppgifter i hem och hushåll 

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret i ämnet hem- och 

konsumentkunskap enl Lpo 94 

Eleven skall 

kunna klara sig själv i vardagssituationer och kunna välja resurssnåla alternativ vid 

utförandet av allt arbete inom hemmet 

kunna planera och värdera måltider, laga enklare maträtter och baka matbröd 

veta hur man förvarar och tar tillvara livsmedel och behärska hushållets vanligaste 

hjälpmedel 

kunna rengöra och vårda bostaden 

kunna läsa och använda konsumentinformation, recept och bruksanvisningar samt kunna 

beräkna och värdera kostnader 

ha kännedom om hur olycksfall i hemmet kan förebyggas 



Betygskriterier i Hem och konsumentkunskap 

Kriterier för betyget Godkänd (G) 

För att nå målen i Hem och Konsumentkunskap ska eleven utifrån sina förutsättningar kunna 

följande basfärdigheter: 

God Hygien: 

• Hantera livsmedel på ett hygieniskt sätt 

• Förvara livmedel på rätt sätt 

• Diska hygieniskt och miljövänligt 

• Lämna rent och fräscht efter sig 

Matlagningsmetoder: 

• Koka ägg 

• Koka potatis och grönsaker 

• Koka ris 

• Koka pasta 

• fräsa t.ex. lök 

• bryna kött 

• steka ägg 

• panera och steka 

• göra en pannkakssmet och steka pannkakor 

• koka en vit sås, göra en redning med vetemjöl 

• koka kräm, göra en redning med potatismjöl 

• baka bröd med jäst 

• göra en pajdeg 

Dessutom ska eleven kunna: 

• planera det praktiska arbetet i köket 

• ha ett gott socialt beteende och kunna samarbeta 

Teoretiska kunskaper i år 8: 

Mat: 

• kostcirkeln och tallriksmodellen 

• näringsämnen – deras funktion i kroppen och var de finns 

• kännedom om olika livsmedel 


Tvätt: 

• tvättsymboler 

• dosering av tvättmedel 

Konsumentekonomi: 

• öppet köp och bytesrätt 

• reklamation av varor och tjänster 

• att kritiskt bemöta reklam 

• att sköta sin ekonomi 


Teoretiska kunskaper år 9: 

• Lämna in en godkänd inredningsuppgift 

• Känna till olika matkulturer både lokalt och globalt 

• Planera samt pris och näringsberäkna en måltid 

Kriterier för betyget Väl godkänd (VG) i år 8 

• Eleven uppfyller kraven för Godkänd 

• Eleven visar stort intresse 

• Eleven ska kunna planera, tillaga mat och baka på ett självständigt sätt 

• Eleven ska kunna näringsämnena och deras betydelse 

• Elevens ska ha goda kunskaper om våra konsumentlagar 

Kriterier för betyget Väl godkänd (VG) i år 9 

• Eleven uppfyller målen för godkänd 

• Eleven visar stort intresse 

• Eleven ska självständigt kunna planera, tillaga, servera väl sammansatta måltider 

• Eleven ska ha goda kunskaper om boendeformer och bostadens inredning och kunna 

planera och inreda en bostad utifrån given ekonomisk ram 

• Ha goda kunskaper om lokala och globala matkulturer 

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd (MVG) i år 8 och år 9 

• Eleven uppfyller kraven för Väl godkänd 

• Eleven visar mycket stort intresse, tar initiativ och eget ansvar 

• Eleven är självständig men kan även samarbeta och respektera andra människors sätt 

att vara och arbeta 



• Eleven kan tillämpa sina teoretiska kunskaper praktiskt, visar kreativitet och kan lösa 

problem vid oväntade situationer 

Mycket väl godkänd i år 8 

• Eleven ska kunna förstå sambandet mellan näringsriktig mat och hälsa 

• Ha mycket goda kunskaper om våra konsumentlagar 

Mycket väl godkänd i år 9 

• Eleven ska ha mycket goda kunskaper om boendeformer och bostadens inredning 

• Eleven ska ha mycket goda kunskaper om lokala mattraditioner och matkulturer i 

andra länder 



LOKALA KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET HISTORIA 

År 8-9 

Mål att sträva mot i ämnet historia enl Lpo 94 

Kulturarv och identitet betonas i läroplanen liksom förståelsen för historiens roll för nuet och 

framtiden. Vidare nämns förståelsen för att gångna tiders händelser, kulturformer och 

människor måste ses utifrån sin tids villkor. Även förmåga till text- och källkritik nämns. 

Eleven skall 

få ett brett och djupt kunnande om det historiska kulturarvet i ett europeiskt perspektiv med 

utgångspunkt i Sveriges och Nordens historia 

få en grundläggande historisk kunskap som underlättar förståelsen för det som händer i nu i 

tiden och ger en beredskap inför framtiden 

bli medveten om att samhälls- och kulturformer är tidsbundna, och att människorna skall 

bedömas utifrån sin tids villkor 

få en förmåga att bedöma tillförlitligheten och värdet hos olika texter, källor och medier 

utveckla förståelse av att historiska skeden kan uppfattas ur olika perspektiv 

tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker 

använda historien som verktyg att förstå andra ämnen 

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret i ämnet historia enligt 

Lpo 94 

Eleven skall 

kunna redogöra för viktiga händelser och känna till gestalter, idéer och förändringar i den 

historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna jämföra med andra länder 

känna till den historiska utvecklingen i några ledande världsmakter förr och nu 

ha insikt i livsvillkoren i det förindustriella samhället och hur industrialiseringen och andra 

stora omvälvningar förändrat människors livsvillkor 

kunna identifiera och reflektera kring händelser eller skeenden med betydelse för vår egen tid 

vara medveten om att historiska händelser och förhållanden kan betraktas på olika sätt 

kunna reflektera över hur information och propaganda har använts förr och används idag 

som ett medel för påverkan 



År 8-9 Historia 



se till elevens utveckling av ett ökat och fördjupat historiemedvetande 

elevens kunskap om grunddragen i de historiska förloppen, deras orsakssammanhang och 

komplexitet som en utgångspunkt för en förståelse av nutiden 

förmåga att reflektera över likheter och olikheter samt kontinuitet och förändring mellan 

skilda epoker 

förmåga att observera samband mellan samhällsförändringar och människors livsvillkor 

förmåga att kritiskt granska olika framställningar av historiska händelser och förlopp 

År 8-9 

GODKÄND (G) 

Eleven skall kunna något om 

händelser och känna till gestalter i Nordens historia samt kunna jämföra med andra länder 

Sveriges och Nordens historia till dags dato 

Europas och världens historia - från Karl den store 

revolutioner - exempelvis någon av franska, ryska, amerikanska m. fl. 

antiken 

världsmakter förr och nu 

industrialiseringen 

1914 - fram till dags dato; krig, konflikter, Järnridån 

information/propaganda ex. vis Hitler, valrörelser o.s.v. 



Eleven skall 

ge exempel på betydelsefulla historiska skeenden i några olika kulturer, däribland den 

svenska och nordiska, placera dem i tiden och beskriva några framträdande drag 

ge exempel på hur historiska skeenden påverkat nutida politiska, ekonomiska och sociala 

förhållanden 

beskriva och reflektera över likheter och olikheter mellan människors livsvillkor i dag och 

förhållanden för tidigare släktled 

analysera samband mellan samhällsförändringar och livsvillkoren för enskilda grupper av 

människor 

beskriva och reflektera över den historiska utvecklingen av några samhälleliga företeelser 

eller fenomen, som till exempel nationalstaten, familjen, relationen mellan könen eller 

förföljelse av oliktänkande 

ge exempel på hur olika kulturer påverkat varandra i historisk tid, liksom hur sådan påverkan 

fortfarande sker 

reflektera över historiska beskrivningar vad gäller tillförlitlighet och bakomliggande motiv 

samt kunna relatera dessa till alternativa beskrivningar 



kunna sammanställa och presentera en egen studie av historiskt material 


Eleven skall behärska kriterierna för VG samt kritiskt kunna granska olika historiska texter 

och själv kunna beskriva förlopp och händelser i tal och skrift, samt självständigt inhämta, 

bearbeta, dra slutsatser och redovisa ett visst stoff 



LOKALA KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET IDROTT 

OCH HÄLSA 

År 8-9 Idrott och hälsa 

Mål som eleverna skall ha uppnått i ämnet idrott och enligt Lpo 94 

I ämnet Idrott och Hälsa försöker vi stimulera elevernas: 

fysiska fostran 

samarbetsförmåga, förståelse för våra olikheter och hänsynstagande 

självförtroende för att därigenom utveckla en positiv självbild 

kunskap om sin kropp, träning och vad som främjar hälsa 

rörelseglädje för att därigenom stimulera till fortsatt intresse för fysisk aktivitet 

ledarförmåga 

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret enligt Lpo 94 

eleven skall förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i 

ergonomi i vardagliga sammanhang, genom 

- teoriundervisning och diskussioner i träningslära, livsstil och hälsa 

- teoretiska resonemang i samband med fysisk aktivitet 

- ergonomiundervisning; teori och praktik 

eleven skall kunna delta i lek, dans idrott och andra aktiviteter och kunna utföra lämpliga 

rörelseuppgifter, genom 

- att delta i våra olika förekommande idrottsaktiviteter som friidrott, orientering, 

bollspel, simning, gymnastik, dans, skridskoåkning, skidåkning, lekar, konditions- och 

styrketräning 

eleven skall kunna forma och genomföra aktiviteter för egen motion, genom 

- att ibland ges möjlighet att välja träningsform 

- att vid sjukdom och skada ta egna initiativ till egen lämplig träning 

eleven skall kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt 

kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider, genom 

- orienteringsundervisning (teori och praktik) i närområdet och i okänd terräng på 

friluftsdagar 

- att delta i olika friluftsaktiviteter under friluftsdagar 

eleven skall ha kunskap i livräddande första hjälp, genom 

- återkommande träning av HLR från år 4-9 

- teori och praktik i islivräddning i år 9 

- olycksfallsutbildning under en halvdag i år 9 

Eleven skall ha kunskaper i vanliga rörelseaktiviteter och hur de kan bedrivas på ett säkert 

sätt, genom 

- att delta i våra förekommande idrottsgrenar och i samband med aktivitet tala om faror 

och skaderisker ex i samband med skridskoåkning, simning, redskapsgymnastik, 

konditionsträning vid sjukdom etc 




Åk 8-9 Idrott och hälsa 

Följande allmänna punkter krävs för att bedömning av eleven i ämnet Idrott och hälsa ska 

kunna ske. 

Eleven skall 

vara i tid, på rätt plats och med rätt utrustning samt aktivt delta på lektionerna. Duschning 

efter genomförd lektion är ett obligatorium 

kunna samarbeta med, och ta hänsyn till varandra och varandras olikheter för att skapa 

utrymme för alla att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar 

alltid göra sitt bästa oberoende av vilket moment som det undervisas i 

ta ansvar för planering och genomförande av egen verksamhet vid skada eller sjukdom 

FRIIDROTT 

GODKÄND (G) 

Efter bästa förmåga deltaga och försöka förbättra sina resultat i kast, hopp och löpgrenar 

Distanslöpning i eget tempo 


Kunna de viktigaste reglerna och teknikerna 

Prestera goda resultat utifrån egna förutsättningar 


Mycket goda resultat utifrån egna förutsättningar 

BOLLSPEL 

GODKÄND (G) 

Delta i spel- och teknikövningar som tränar passning, dribbling, skott etc. 

Förstå och tillämpa spelets idé 

Kunna de regler som behövs för att spelet skall fungera i skolsammanhang 


Känna till grundläggande uppställningar och taktik 

God teknik och speluppfattning 

Visa förståelse för individens olika förutsättningar så alla får en chans att delta och utvecklas 


Högre krav avseende teknik och taktik 

Enkla ledar- och domaruppgifter 


DANS, RYTMIK 


GODKÄND (G) 

Kunna utföra ändamålsenliga rörelseuppgifter genom härmning ex. uppvärmningsprogram, 

motionsgympa etc. 

Efter bästa förmåga delta i rörelse till musik och olika danser 


Uppvisa takt och rörelsekänsla till musik och vid olika danser 


Stilkrav 

SIMNING 

GODKÄND (G) 

Kunna simma 200 meter, valfritt simsätt 

Hantera nödsituationer vid vatten inklusive HLR 

Kunna delta i lekar, bollspel och konditionsträning i vatten 


God teknisk simmare 

Huvudhopp från kanten 


Mycket god teknisk simmare 

SKIDÅKNING 

GODKÄND (G) 

Efter bästa förmåga delta och försöka förbättra sig i längdåkning 

Bas kunskaper om vallning och utrustning 


God teknik och visad hög motivation 


Avancerad teknik, god uthållighet och fart 


SKRIDSKOÅKNING 


GODKÄND (G) 

Efter bästa förmåga deltaga och försöka förbättra sig i skridskoåkning 

Aktivt delta i lekar och isspel 


God teknik 

Duktig i isspel/lekar 


Högre krav avseende teknik och spelförmåga 

FRILUFTSLIV 

GODKÄND (G) 

Kunskap om friluftsliv och vistelse i naturen, samt om utrustning och klädsel 


Eleven deltar i och tillämpar sina kunskaper om friluftsliv 


Fördjupade kunskaper och färdigheter om att vistas i naturen 

LIVSSTIL, LIVSMILJÖ, HÄLSA 

GODKÄND (G) 

Förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa 

Kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang 

Kunskap om första hjälpen och SANT 

Elementära kunskaper och tillämpning i träningslära, i uppvärmning, konditions-, styrke- och 

rörlighetsträning (stretching), samt hur skador kan förebyggas i samband med aktivitet 


Eleven reflekterar med hjälp av kunskaper om kropp och rörelse över hur hälsa och 

välbefinnande kan bibehållas och förbättras 


Genom fördjupade kunskaper kunna ta ansvar för sin egen träning och hälsa. 


ORIENTERING 


GODKÄND (G) 

Kunna de flesta karttecknen 

Förstå skala 

Kunna passa kartan 

Förstå norrvisaren på kompassen 

Hjälpligt kunna orientera sig i närområdet med hjälp av 

karta 


Kunna orientera i okänd terräng 


Säker orientering med god fart 

Kunna ta ut kompassriktning 

GYMNASTIK 

GODKÄND (G) 

Delta efter bästa förmåga och genom övning öka sin färdighet i olika moment 


Behärska övningarna med god stil och kroppskontroll 


Kunna utföra svåra övningar med god stil och kroppskontroll 

STYRKA OCH KONDITION 

GODKÄND (G) 

Att försöka förbättra sig genom att delta i ex cirkelträning, konditionsbanor, löpning etc 


Högt arbetstempo utifrån egna förutsättningar 


Mycket högt arbetstempo utifrån egna förutsättningar 

Tillämpning och djupare förståelse av träningslära 

Eleven komponerar och leder ett kort motionsprogram 


LEDARSKAP 


GODKÄND (G) 

• Eleven kan genomföra små ledaruppgifter i större eller mindre grupp 


• Eleven planerar och genomför en idrottsaktivitet i samarbete med en kamrat. Eleven visar 

engagemang och tydligt ledarskap. 


• Eleven planerar och genomför en idrottsaktivitet i samarbete med en kamrat. Eleven tar 

hänsyn till olika deltagares behov och visar på god organisationsförmåga. Eleven är en 

aktiv och engagerad ledare. 

• Eleven är en god förebild och stöd för sina klasskamrater. 



LOKALA KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET KEMI 

Åk 8-9 Kemi 

Syftet med grundskolans kemi är att utveckla elevernas kunskaper om elementär kemisk teori, 

främst atomteori med dess begrepp och modeller för att beskriva och förstå materiens 

egenskaper och omvandlingar. Eleverna skall få egna erfarenheter av kemins experimentella 

natur. Undervisningen skall göra eleverna förtrogna med uppbyggnad och framställning av 

och reaktioner mellan ämnen och material i närmiljön och i samhället. Kemin skall ge 

kunskaper om råvarors omvandling till nya ämnen och förädling till industriella produkter och 

material samt hur dessa omhändertas efter användning. Eleverna skall bli medvetna om 

möjligheterna och fördelarna, men också om riskerna med vårt sätt att utnyttja jordens 

resurser av bl a luft, vatten och mark som bas för jord-, vatten- och skogsbruk. Syftet är att ge 

eleverna möjligheter att utnyttja de kunskaper kemin ger på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn 

till miljön och det egna resursutnyttjandet. 

Mål att sträva mot 

Utöver tidigare angivna gemensamma mål skall skolan i sin undervisning i kemi sträva efter 

att eleven 

får kunskap om grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt tekniska produkter av betydelse 

för vardagslivet 

utvecklar kunskap om omvandlingar, faser och fasövergångar vid kemiska reaktioner 

utvecklar kunskap om atomteorin som förklaringsmodell för kemiska processer utifrån 

iakttagelser och tolkningar av experiment och inblick i äldre tiders kemiska tänkande och 

kunnande 

kan genomföra experiment och överföra resultat, iakttagelser, tolkningar och slutsatser till 

vardagen utanför klassrummet och tvärtom 

utvecklar förståelse för materiens oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och spridning 

samt effekterna av människans ingrepp i dessa förlopp 

Ämnets uppbyggnad och karaktär 

Kemi är läran om materiens egenskaper, uppbyggnad och reaktioner. Elevernas utgångspunkt 

är deras vardag och närmaste omgivning. I grundskolan framstår det som mest relevant att 

eleverna studerar materiens egenskaper och omvandlingar genom i första hand åskådliga 

modeller. Kemiämnet kan delas in i tre huvudområden, nämligen materiens egenskaper, 

materiens kemiska reaktioner samt materiens kretslopp och/eller spridning. 

Området materiens egenskaper innefattar de ca 100 atomslagen som utgör byggstenarna för 

all materia, skillnader mellan materia och icke-materia, beskrivning och klassificering av 

olika material och ämnen, gasers egenskaper, skillnader mellan blandningar och kemiska 

föreningar, separations- och reningsmetoder för blandningar, karakterisering av lösningar 

efter surhet, begreppen PH, indikator, neutralisation och buffert. 

Vidare ingår elementär atomteori som förklaring till materiens dynamiska egenskaper. 

Kemiska reaktioner har stor betydelse i industrisamhället, i vardagen, i naturen och i alla 

levande organismer. Malmer kan omvandlas till metaller, olja till många olika produkter 



såsom plaster, färger, rengöringsmedel, läkemedel och kosmetika etc. Metaller korroderar och 

behöver därför ofta skyddas. Olja, bensin och andra energirika ämnen kan förbrännas och 

omvandlas till energifattigare ämnen. I naturen vittrar mineral och bergarter och frigör 

mineral som kan ha betydelse för jord- och skogsbruk. Genom växternas fotosyntes bildas 

energirika ämnen, i första hand kolhydrater, som är av grundläggande betydelse för 

människors och djurs 

ämnesomsättning. 

Centrala begrepp för att tolka kemiska reaktioner är att massan bevaras, men att dess atomära 

beståndsdelar kan omarrangeras till nya kemiska föreningar och att energi omsätts vid 

reaktionerna. Materiens kretslopp och/eller spridning förklaras till stor del av materiens 

dynamiska natur. Kol, kväve och vatten ingår i naturliga kretslopp. Kunskap om dessa 

kretslopp är avgörande för att förstå villkoren för jord- och skogsbruk och olika miljöfrågor. 

Kemiskt kunnande är en förutsättning för insiktsfull miljövård i det moderna samhället. Vid 

korrosion och förbränning samt vid industriella processer uppstår ofta icke önskvärda 

biprodukter, som kan ha skadlig inverkan på människor och miljö. Vatten fungerar som 

lösningsmedel för en mängd ämnen och vatten liksom luft spelar stor roll som transportmedel 

vid olika spridningsprocesser .Återanvändning och återvinning är viktiga delar i 

resurshushållningen. 

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret enligt Lpo 94 

Eleven skall 

kunna genomföra och tolka enkla kemiska undersökningar och experiment 

känna till några grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt tekniska produkter av 

betydelse för vardagslivet 

känna till de viktigaste kretsloppen i naturen samt kunna beskriva några spridningsprocesser 

för materia i luft, vatten och mark 

känna till viktiga egenskaper hos och kunna beskriva vattnets roll som lösningsmedel och som 

transportmedel i mark och växter 

känna till egenskaper hos luft och dess betydelse för kemiska processer såsom förbränning 

känna till hur man på ett säkert sätt hanterar vanliga kemikalier och brandfarliga ämnen 

Allmänna råd för bedömningens inriktning 

Bedömningen av elevens kunskaper i biologi, fysik och kemi skall ske med utgångspunkt dels 

i respektive ämnes kursplan och dels i de tre ämnenas gemensamma inledning där syftet och 

strävan angående elevernas kunskapsutveckling inom det naturvetenskapliga 

kunskapsområdet uttrycks. 

Naturvetenskaplig förståelse av omvärlden. Bedömningen gäller här elevens förmåga att 

beskriva och förklara omvärlden ur naturvetenskapligt perspektiv. Vidare gäller bedömningen 

hur eleven kan följa, förstå och delta i naturvetenskapliga samtal och diskussioner och därvid 

uttrycka sina tankar och frågor med hjälp av begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik 

och kemi. 



Naturvetenskapens karaktär. 

Grunden för bedömningen gäller elevens förtrogenhet med de olika sätt att arbeta och 

utveckla kunskaper som kännetecknar naturvetenskapen. Detta innebär att elevens förmåga att 

identifiera och lösa problem genom iakttagelser, experiment och reflektion skall beaktas. 

Vidare är medvetenheten om växelspelet mellan utvecklingen av begrepp, modeller och 

teorier å den ena sidan och erfarenheter från undersökningar och experiment å den andra en 

bedömningsgrund. 

Naturvetenskapen som mänsklig och social aktivitet. 

Bedömningsgrunden är här elevens insikter i växelspelet Naturvetenskap-Teknik-Samhälle 

och hur detta växelspel leder till ny kunskap, nya uppfinningar och produkter som på olika 

sätt används av människan och därvid påverkar naturen, lokalt och globalt. Bedömningen 

gäller också medvetenheten om etiska frågor med anknytning till naturvetenskaplig 

verksamhet liksom förmågan att kritiskt granska påståenden av naturvetenskaplig art. Elevens 

medvetenhet om hur den naturvetenskapliga kunskapen förändras genom historien och hur 

den bidragit och bidrag till att forma människans uppfattning om sig själv och sin omvärld, 

skall också bedömas. 

Åk 7 Kemi 

Eleven skall 

kunna varningssymboler, laborationsmaterial och säkerhetsregler för arbetet i kem 

kunna utföra laborationsarbete i grupp på ett säkert sätt, genom att följa muntliga och 

skriftliga instruktioner 

ha kunskap om olika sätt att skilja ämnen åt 

känna till begreppen grundämne, atom och molekyl 

ha kunskap om skillnaden mellan blandning, kemisk förening och grundämne 

känna till de viktigaste molekylslagen i luft 

ha kunskap om olika ämnens reaktioner med syre och dess bildande av oxider 

ha ett aktivt miljötankande i de praktiska övningar som vi sysslar med i årskurs 7 

veta hur man uppför sig när olyckan är framme och kemikalier är inblandade 

Åk 8 Kemi 

GODKÄND (G) 

Eleven skall utöver grundläggande behärskning av kursinnehållet för åk 7: 

visa prov på god laborationsvana, samt kunna jobba på ett säkert och välorganiserat sätt i 

kemisalen 

ha kunskap om vatten och vattnets kretslopp 

känna till några av de ämnen som finns lösta i vanligt vatten 

ha kunskap om syror och baser, dess egenskaper, användning och faror 

kunna ge exempel på några av de vanligaste syror och baser 

experimentellt kunna avgöra om en lösning är sur, basiskt eller neutral 

känna till pH-skalans uppbyggnad samt olika indikatorer för pH-bestämning 

kunna namnge några av de enkla kolvätena och känna till dess egenskaper 

ha grundläggande kunskaper om hur kol påverkar miljön 

ha grundläggande kunskaper om några andra ämnens miljöpåverkan 



ha grundläggande kunskaper om några av de vanligaste åtgärderna vi vidtar för att skydda 

vår miljö 

kunna namnge några av de enkla alkoholerna och känna till dess egenskaper 

ha kännedom om det kemiska språket och skrivsättet 


Eleven skall utöver godkänd nivå 

genomgående ha goda resultat på muntliga och skriftliga tester 

genomföra laborationer på ett metodiskt och säkert sätt 

delta aktivt i klassrumsarbetet och vid diskussioner 

komma med egna förslag till hur man genom experiment skall kunna styrka eller förkasta en 

given hypotes 

förmå att inom ämnet föra egna adekvata resonemang kring sina inhämtade faktakunskaper 

ha god kännedom om vatten och dess egenskaper samt att tillämpa dessa kunskaper i ett 

vidare sammanhang 

förstå skillnaden mellan atomer och molekyler 

ha viss kunskap om några vanliga salter 

känna till ett flertal av de vanligaste syrorna och baserna, samt dess egenskaper och 

användningsområden 

känna till faktorer som bidrag till försurning och hur problemen kan avhjälpas eller minskas 

känna till kolets olika former 

kunna beskriva organiska ämnen med hjälp av strukturformel och summaformel 

känna till hur kolväten uppkommer 


Eleven skall utöver väl godkänd nivå: 

från lektioner och läromedel inhämtat väsentligt mer faktakunskaper än vad som krävs för 

betyget väl godkänt 

genomgående ha mycket goda resultat på muntliga och skriftliga tester 

genomföra laborationer på ett skickligt och säkert sätt 

utifrån inhämtade kunskaper, kunna formulera egna enkla vetenskapliga problem samt 

föreslå hur man experimentellt skall kunna arbeta med dem 

med hjälp av sina faktakunskaper i ämnet, kunna beskriva och förklara naturvetenskapliga 

förlopp och företeelser i omvärlden 

utifrån vattenmolekylens byggnad förklara vattnets egenskaper 

förstå innebörden av pH-skalans konstruktion 

kunna beskriva ett flertal organiska ämnen med namn, strukturformel och summaformel samt 

deras praktiska användning 



Åk 9 

Eleven skall utöver grundläggande kunskaper ur kursinnehållet för åk 7 och 8. 

ha grundläggande kännedom om ämnen och kemiska processer med anknytning till vardagen 

känna till våra vanligaste farliga ämnen och hur man hanterar dem på ett säkert sätt 

visa prov på god laborationsvana, samt kunna jobba på ett säkert och välorganiserat sätt i 

kemisalen 

ha grundläggande kännedom om atomens byggnad molekyler och jonföreningar 

kunna beskriva några organiska ämnen med hjälp av strukturformel och summaformel 

känna till de två plastgrupperna och dess användningsområden 

ha grundläggande kännedom om det periodiska systemet 

känna till något om de näringsämnen som är viktiga i maten och var de förekommer 

känna till några olika sockerarter 

kunna påvisa kolhydrater, fett och proteiner 

känna till atomens byggnad samt viss förståelse för hur periodiska systemet är uppbyggd 


Eleven skall 

från lektioner och anvisade läromedel inhämtat avgjort mer faktakunskaper än vad som krävs 

för betyget godkänt 

genomföra laborationer på ett skickligt och säkert sätt 

utifrån inhämtade kunskaper, kunna formulera egna enkla vetenskapliga problem samt 

föreslå hur man experimentellt skall kunna arbeta med dem 

genomgående ha goda resultat på muntliga och skriftliga tester samt visa att kunskaper från 

hela högstadiets kemi är befästa 

med hjälp av inlärda naturvetenskapliga modeller, förmå att förklara förlopp och företeelser 

i omvärlden 

med hjälp av inhämtade kunskaper kritiskt kunna granska enkel information som berör ämnet 

utifrån inhämtade kunskaper kunna föra egna resonemang i miljöfrågor 

kunna beskriva ett flertal organiska ämnen med hjälp av strukturformel och summaformel 

känna till den kemiska uppbyggnaden av kolhydrater, fett och proteiner samt ge flera exempel 

känna tillolika metoder för att påvisa kolhydrater, fett och proteiner 

kunna beskriva och till viss del förstå periodiska systemets uppbyggnad 

kunna beskriva bidningen i en jonförening och förklara enkla salters uppbyggnad 

MYCKET VÄL GODKÄND (MV) 

Eleven skall 

från lektioner och anvisade läromedel inhämtat mer faktakunskaper än vad som krävs för 

betyget väl godkänt 

genomföra laborationer på ett skickligt och säkert sätt analysera resultatet och ange felkällor 

genomgående ha mycket goda resultat på muntliga och skriftliga tester, samt visa att 

kunskaper från hela högstadiets kemi är väl befästa 

utifrån inhämtade kunskaper kunna föra egna och väl grundade resonemang i miljöfrågor 

med hjälp av inlärda naturvetenskapliga modeller, kunna förklara förlopp och företeelser i 

omvärlden 



utifrån inhämtade kunskaper, kunna formulera egna vetenskapliga problem samt föreslå hur 

man 

experimentellt skall kunna arbeta med dem 

kunna beskriva några organiska reaktioner med hjälp av formler 

känna till hur födoämnena uppkommer, dess kemiska byggnad samt funktion hos växter och 

djur 

vara väl insatt i periodiska systemet med dess perioder och grupper 

förstå bindningarna i såväl molekyl- som jonföreningar 

kunna namnge och förstå även komplicerade salters uppbyggnad 

kunna redogöra för enkla exempel på oxidationer och reduktioner 



LOKALA KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET 

MATEMATIK 

Åk 8-9 Matematik 

Mål att sträva mot i ämnet matematik enligt Lpo 94 

• Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven 

får tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och använda 

matematik i olika situationer 

inser att matematiken har spelat och spelar en viktig roll i olika kulturer och verksamheter 

och får kännedom om historiska sammanhang, där viktiga begrepp och metoder inom 

matematiken utvecklats och använts 

förstår och kan använda grundläggande matematiska begrepp och metoder 

inser värdet av och kan använda matematikens språk, symboler och uttrycksformer 

förstår och kan använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt 

och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande 

förstår och kan formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt tolka och värdera 

lösningar i förhållande till den ursprungliga problemsituationen 

kan ställa upp och använda enkla matematiska modeller samt kritiskt granska modellernas 

förutsättningar, begränsningar och användning 

kan med förtrogenhet och omdöme utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter 

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret i ämnet matematik 

enligt Lpo 94 

Eleven skall 

ha förvärvat sådana kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna hantera situationer 

och lösa problem som vanligen förekommer i hem och samhälle och som behövs för fortsatt 

utbildning 

ha fördjupat och vidgat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- 

och decimalform 

ha goda färdigheter i överslagsräkning och räkning med naturliga tal, tal i decimalform, samt 

med procent och proportionalitet - i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder 

kunna använda metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och 

bestämma längder, areor, volymer, vinklar, massor, tidpunkter och tidsskillnader 

kunna känna igen, avbilda och beskriva viktiga egenskaper hos vanliga geometriska objekt 

samt tolka och använda ritningar och kartor 

kunna tolka, sammanställa, analysera och värdera data i tabeller och diagram 

kunna använda begreppet sannolikhet i enkla situationer 

kunna ställa upp och använda enkla formler och ekvationer i problemlösning 

kunna tolka och använda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhållanden och 

händelser 



Åk 8-9 Matematik 



Bedömningen av elevens kunnande i ämnet matematik gäller följande kvaliteter: 

Förmågan att använda, utveckla och uttrycka kunskaper i matematik 

Bedömningen avser elevens förmåga att använda och utveckla sitt matematiska kunnande för 

att tolka och hantera olika slag av uppgifter och situationer som förekommer i skola och 

samhälle, till exempel förmågan att upptäcka mönster och samband, föreslå lösningar, göra 

överslag, reflektera över och tolka sina resultat samt bedöma deras rimlighet, Självständighet 

och kreativitet är viktiga bedömningsgrunder liksom klarhet, noggrannhet och färdighet. 

En viktig aspekt av kunnandet är elevens förmåga att uttrycka sin tankar muntligt och 

skriftligt med hjälp av det matematiska symbolspråket och med stöd av konkret material och 

bilder. 

Förmåga att följa, förstå och pröva matematiska resonemang 

Bedömningen avser elevens förmåga att da del av och använda information i såväl muntlig 

som skriftlig form, till exempel förmågan att lyssna till, följa och pröva andras förklaringar 

och argument. Vidare uppmärksammas elevens förmåga att självständigt och kritiskt ta 

ställning till matematiskt grundande beskrivningar och lösningar på problem som förekommer 

i olika sammanhang i skola och samhälle. 

Förmågan at reflektera över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv 

Bedömningen avser elevens insikter i och känsla för matematikens värde och begränsningar 

som verktyg och hjälpmedel i andra skolämnen, i vardagsliv och samhällsliv och vid 

kommunikation mellan människor. Den avser också elevens kunskaper om matematikens 

betydelse i ett historiskt perspektiv. 

GODKÄND (G) 

• Eleven formulerar och löser problem 

• Eleven har sådan förtrogenhet med de matematiska begrepp och metoder som beskrivs i 

kursplanen att eleven kan använda dem för att formulera och lösa enkla vardagliga 

problem. 

• Eleven kan förklara hur problemet är löst. Eleven kan skilja gissningar och antaganden 

från det vi vet eller har möjlighet att kontrollera. 

• Eleven kan följa, förstå och kommunicera matematiska idéer och resonemang 

• Eleven kan föra ett logiskt resonemang med matematiska metoder på ett sådant sätt att 

tankegången kan följas. 

• Eleven kan använda matematik för att fatta välgrundade beslut i vardagen 

• Eleven kan göra matematiska tolkningar av vardagliga händelser eller situationer och 

kritiskt bedöma deras rimlighet. Eleven skall kunna uppskatta storheter och göra 

överslagsberäkning för att kontrollera sitt resultat. 



• Eleven kan reflektera över matematikens betydelse för individ och samhälle 

• Eleven skall känna till något om matematikens betydelse för den historiska utvecklingen. 


I enlighet med Skolverkets föreskrifter. 

• Eleven använder matematiska begrepp och metoder för att formulera och lösa problem 

• Eleven följer och förstår matematiska resonemang 

• Eleven gör matematiska tolkningar av vardagliga händelser eller situationer samt 

genomför och redovisar med logiska resonemang sitt arbete såväl muntligt som skriftligt 

• Eleven använder ord, bilder och matematiska konventioner på ett sådant sätt att det är 

möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck 

• Eleven visar säkerhet i sitt problemlösningsarbete och använder olika metoder och 

tillvägagångssätt 

• Eleven kan skilja gissningar och antaganden från det vi vet eller har möjlighet att 

kontrollera 

• Eleven ger exempel på hur matematiken utvecklats och använts genom historien och 

vilken betydelse den har i vår tid inom några olika områden 


• Eleven formulerar och löser typer av problem samt jämför och värderar olika metoders 

för- och nackdelar 

• Eleven visar säkerhet i sina beräkningar och sitt problemlösningsarbete samt väljer och 

anpassar räknemetoder och hjälpmedel till den aktuella problemsituationen 

• Eleven utvecklar problemställningar och använder generella strategier vid uppgifternas 

planering och genomförande samt analyserar och redovisar strukturerat med korrekt 

matematiskt språk 

• Eleven tar del av andras argument och framför utifrån dessa egna matematiskt grundade 

idéer 

• Eleven reflekterar över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv 

Eleven kan reflektera över matematikens betydelse för individ och samhälle 

Utöver tidigare kriterier skall eleven kunna praktiskt tillämpa någon nyare eller äldre 

matematisk metod, eller kunna presentera ett eget arbete från matematikens historia. 



KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET MUSIK 

Åk 8-9 Musik 

Bedömningens inriktning enligt skolverket 

Elevens musikkunskaper utvecklas i växelverkan mellan aktivt musicerande och skapande 

och kontinuerlig tillämpning av ämnets grundläggande begrepp inom dessa aktiviteter. 

Bedömningen avser därför dels denna kunskap som helhet och dels de olika aspekterna av 

den. 

I musicerande bedöms både den enskilda prestationen och elevens förmåga till samspel och 

interaktion med andra i musicerandet. Bedömning av elevens skapande i ämnet avser 

förmågan att använda sig av musik som personligt uttrycksmedel - individuellt och 

tillsammans med andra. Vidare skall elevens förmåga att analysera, värdera och ta ansvar för 

eget musicerande och skapande ligga till grund för bedömningen. 

Mål att sträva mot i ämnet musik enligt Lpo 94 

Skolan skall i sin undervisning i ämnet musik sträva efter att eleven 

utvecklar kunskaper i sång, spel, dans och rörelse som grund för en musikalisk 

allmänbildning samt blir förtrogen med en repertoar såväl från svensk tradition som från 

andra kulturer och genrer för att kunna delta i skolans och samhällets musikliv 

utvecklar sin förmåga till aktivt musiklyssnande genom att lära sig analysera, kritiskt granska 

och tolka musikens innehåll och kulturella betydelser och därmed fördjupa 

musikupplevelserna och öka förtrogenheten med olika konstnärliga och etiska uttryck 

lär sig förstå och använda musikaliska begrepp och sammanhang, blir förtrogen med 

musikens uppbyggnad, varierande former och uttryck samt dess funktioner och villkor i olika 

miljöer, kulturer och historiska tider 

utvecklar sin musikaliska förmåga, kreativitet och lust att använda musik för att kunna skapa, 

uttrycka och förmedla egna musikaliska tankar och känslor även i samverkan med andra 

uttrycksformer som bild, rörelse, drama och media 

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret i ämnet musik enligt 

Lpo 94 

Eleven skall 

kunna delta aktivt i sång, spel på instrument samt dans och rörelse 

kunna lyssna aktivt till musik, reflektera över sina erfarenheter och upplevelser av musik samt 

kunna diskutera och ta ställning till olika slags musik 

känna till viktiga delar av vårt musikaliska kulturarv samt kunna identifiera olika musikstilar, 

musikaliska uttrycksformer och traditioner i skilda kulturer, miljöer och tider 

ha tillägnat sig ett kreativt förhållningssätt till musik och kunna omsätta sina musikaliska 

grundkunskaper i enkla former av eget skapande och improvision 



Åk 8-9 Musik 

GODKÄND (G) 


Musikhistoria 

Eleven uppnår godkänt i musikhistoria genom skriftliga eller muntliga förhör 

Eleven skall kortfattat kunna redogöra för musikepokerna Barocken, Klassicismen och 

romantiken samt dess mest betydelsefulla tonsättare och verk. I åk 9 skall eleverna även 

kunna redogöra för pop och rockmusikens viktigaste stilar, dess tillkomst och stilbildare. 

Musikteori 

Eleven har grundläggande begrepp inom musikteori: Noter, notskrift, rytmer, musikaliska 

uttryck och symboler. 

Sång och spel 

Eleven deltar aktivt och efter bästa förmåga i sång, slagverk och musikensemble. Eleven skall 

kunna använda sig av sina kunskaper i musikteori vid utövning av de ovanstående 

ensembleformerna. 

Instrumentkännedom 

Eleven är förtrogen med de fyra huvudinstrumentgrupperna (aero-, kordo-, elektrofoner samt 

slagverk) och kan kortfattat beskriva dess tonbildning 


Eleven deltar i sång och spel på melodi-, rytm- och ackordinstrument i olika former av 

gruppmusicerande. 

Eleven tar ansvar i gruppmusicerande och skapande genom att i enkla former planera och 

genomföra musikaliska aktiviteter 

Eleven utvecklar egna idéer och prövar dessa i musikaliska former och uttryckssätt, förstår 

och använder sig av grundläggande begrepp och musikaliska symboler vid sång och spel och 

är förtrogen med en personlig repertoar. 

Eleven uppfattar väsentliga drag och sammanhang i musikens utveckling genom tiderna. 

Eleven skriver minst VG på teori och musikhistorieprov 

Eleven skall kunna text och tonsätta en enkel melodi med givet ackordinnehåll baserat på T, S 

MYCKET VÄL GODKÄND (MVG) , D 

Eleven utför sång eller spel på något instrument på en nivå som fungerar både i grupp och 

som soloinslag 

Eleven använder musik som ett personligt uttrycksmedel i eget skapande och gör estetiska 

överväganden 

Eleven exemplifierar musikens olika uttryck och funktioner ur ett historiskt och globalt 

perspektiv och relaterar dessa till varandra 

Eleven skall kunna harmonisera en sång eller ett musikstycke uppbyggt på Tonika, 

Subdominant och Dominant. 



Eleven skall kunna beskriva och sjunga/spela intervallerna prim, sekund, ters, kvart, kvint, 

sext, septima, oktav. 

Eleven skall kunna redogöra för tre och fyrklanger samt dur och mollskalor 

Eleven skriver minst VG på teori och musikhistorieprov 

För VG gäller att eleven även uppfyllt kraven för G. 

För MVG gäller att eleven även uppfyllt kraven för G och VG. 



LOKALA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET 

RELIGIONSKUNSKAP 

År 8-9 Religionskunskap 

Mål att sträva mot i ämnet religionskunskap enligt Lpo 94 

Eleven skall 

– reflekterar över etiska, existentiella och religiösa frågor som berör hans eller hennes liv, 

– fördjupar sina kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i vår egen tid och i 

historisk tid, 

– utvecklar förståelse av samhällens och religioners ömsesidiga påverkan, såväl i nutid som i 

ett historiskt perspektiv, 

– utvecklar förståelse av hur kristendomen påverkat det svenska samhället, 

– utvecklar kunskap om olika religioners påverkan på det svenska samhället, 

– blir medveten om likheter och olikheter mellan etablerade religioner, andra 

livsåskådningar och nya religiösa rörelser och fenomen, 

– utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en 

grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden och eget handlande, 

– får uppleva olika estetiska uttryck som musik, dans och konst och får möjlighet att gestalta 

sina kunskaper i ämnet med hjälp av sådana uttrycksformer. 

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret i ämnet 

religionskunskap enligt Lpo 94 

Eleven skall 

– kunna reflektera över och formulera sig i för henne eller honom viktiga livsfrågor, 

– kunna föra etiska resonemang och se konsekvenser av olika ställningstaganden, 

– ha kunskaper om kristendomens påverkan på det svenska samhället, dess grundläggande 

värderingar, traditioner, konst och litteratur, 

– ha kunskap om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i några 

världsreligioner samt om grundtankar och uttrycksformer i några andra livsåskådningar, 

– ha kunskaper om hur estetiska uttryck som konst, musik och dans gestaltas i olika religiösa 

sammanhang. 




Eleven skall få vidgad och fördjupad erfarenhets- och begreppsvärld genom 

att bearbeta egna existentiella och etiska frågor i mötet med andra religioner och livstolkningar 

Det innebär att elevens kunskaper och reflektioner angående frågor om rätt och fel, rättvisa 

och relationer samt frågor kring livets ursprung, mål och mening, synen på människa och 

samhälle samt frågor om gudstro och gudsuppfattning skall ligga till grund för bedömningen 

av elevens kunskaper i religionskunskap. 

förståelse för vad religion är 

förståelse för samband och beroende mellan religionens olika dimensioner 

elevens kunskap om religionernas funktion i samhället och som en del i kulturen 

kunskaper om hur den kristna tron och traditionen gestaltas 

kunskaper om andra religioner, särskilt sådana med förankring på orten 

förmågan att uppfatta och förstå grundläggande likheter och skillnader mellan olika religiösa 

traditioner 


Bentygskriterier 

År 8-9 Religion 

GODKÄND (G) 


Eleven skall 

kunna ha åsikter i viktiga livsfrågor och religiösa och etiska frågor 

känna till kristen tro med utgångspunkt i Bibeln 

ha kunskap om kristna traditioner dess konst och litteratur 

ha kännedom om de stora världsreligionerna 

känna till grundtankarna i någon icke-religiös livsåskådning 

kunna föra etiska resonemang och se konsekvenser av olika ställningstaganden 

ha kunskaper om olika estetiska uttryck musik, konst och dans 



Eleven 

kan upptäcka etiska frågor och problem, bearbeta dem och diskutera konsekvenserna av 

alternativa ställningstaganden i etiska valsituationer 

kan reflektera kring tros- och livsfrågor och därvid kunna argumentera för olika 

uppfattningar och förstå skilda synsätt 

har insikt i hur till exempel en religiös tro kan ge vägledning och motivation vid etiska 

överväganden och kan skapa mening och sammanhang för människor och deras 

vardagserfarenheter 

uppfattar, tolkar och granskar kritiskt olika, i kulturen förekommande symboler och 

symbolhandlingar 

har kunskap om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i den judiskkristna 

traditionen 

är förtrogen med olika former av religiöst liv på den lokala orten och dess omgivning 

kan knyta samman vissa företeelser i samhället inom till exempel musik, litteratur och socialt 

liv med religiös tro och tradition och förstå hur denna, såväl i historiskt perspektiv som i 

nutiden, påverkar människor och samhällsliv 

relaterar centrala begrepp och symboler till ritualer och traditioner i olika religioner och urskilja 

såväl likheter som skillnader mellan olika religiösa traditioner 


Eleven skall behärska kriterierna för VG samt självständig kunna inhämta, bearbeta, dra 

slutsatser och presentera fakta, samt se likheter och skillnader mellan olika livsåskådningar 



LOKALA KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET 

SAMHÄLLSKUNSKAP 

År 8-9 Samhällskunskap 

Mål att sträva mot i ämnet samhällskunskap i år 9 enligt Lpo 94 

Eleven skall 

omfattar och praktiserar demokratins värdegrund, 

utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till 

demokratiska principer, 

utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle, 

förstår hur olika intressen, ideologier och traditioner påverkar sättet att se på individ och 

samhälle samt hur samhällets normer och värderingar påverkar och påverkas av 

individen, 

utvecklar kunskap om och förståelse av ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald och 

betydelsen av detta för mellanmänskliga relationer, 

utvecklar kunskaper om förhållanden i andra länder och därmed förmågan att reflektera 

över internationella relationer och internationellt samarbete, 

tillgodogör sig kunskaper för att kunna agera i lokala och globala frågor som är viktiga 

för ett hållbart samhälle, 

utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden och kunna se 

konsekvenser av olika handlingsalternativ, 

utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den 

egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen. 

Mål som eleverna skall uppnått i slutet av det nionde skolåret i ämnet samhällskunskap 

enligt Lpo 94 

Eleven skall 

känna till grundläggande mänskliga rättigheter och skyldigheter, 

kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och 

kulturell bakgrund, 

förstå de gemensamma och grundläggande demokratiska värden som vårt samhälle vilar 

på samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbets- och beslutssätt, 

ha grundläggande kunskaper om det svenska styrelsesättets framväxt och 

samhällssystemets uppbyggnad samt förstå innebörden av det grundläggande norm- och 

rättssystemet i Sverige, 

ha kunskaper om internationella förhållanden samt kunna diskutera relationer och 

samarbete i ett globalt perspektiv, 

ha kännedom om samhällsekonomi, hushållsekonomi och privatekonomi och kunna 

diskutera möjliga vägar som leder mot ett hållbart samhälle såväl lokalt som globalt, 

kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och 

värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt redovisa resultatet. 




Bedömningen skall utgå ifrån elevens förståelse av samspelet mellan människa och samhälle, 

det vill säga hur människor påverkar och påverkas av det samhälle de lever och verkar i. 

Bedömningen avser elevens förmåga att analysera och problematisera såväl samspelet mellan 

levnadsförhållanden och livsmönster inom landet och i olika länder som frågor som rör 

politik, ekonomi, rätt och rättigheter. 

Vid bedömningen skall elevens kunskaper om demokratiska värden, traditioner och olika 

styrelseskick vägas in. Elevens kunskaper om hur olika idéer och sätt att organisera samhället 

vuxit fram och förändrats skall också beaktas. 

I bedömningen skall även vägas in förståelsen av att uppfattningar om samhället kan vara 

beroende av olika kulturer och ideologier samt att olika uppfattningar kan stå i konflikt med 

varandra både mellan människor i det egna samhället och mellan människor i olika länder. 

Detsamma gäller elevens förmåga att beskriva och analysera olika lokala, nationella och 

globala frågor ur olika perspektiv. 

Vidare skall i bedömningen ingå elevens insikt i hur olika människors normer och 

värderingar, kulturer och traditioner samt olika sätt att utforma sina liv, har historiska rötter. 


År 8-9 Samhällskunskap 

GODKÄND (G) 

Eleven skall 

• känna till grundläggande mänskliga rättigheter och skyldigheter 

• ha grundläggande kunskaper om de demokratiska reglerna samt norm- och rättssystem i 

Sverige 

• ha grundläggande kunskaper om det svenska styrelsesättets framväxt och uppbyggnad 

samt kunna jämföra med andra länder 

• förstå det grundläggande demokratiska värdena i vårt samhälle samt kunna tillämpa ett 

demokratiskt arbets- och beslutssätt 

• ha kännedom om samhällsekonomi och miljöfrågor samt kunna jämföra med andra länder 

• kunna reflektera över människors villkor utifrån kön, social och kulturell bakgrund 

• förstå Sveriges internationella engagemang och förstå grunddragen i svensk utrikes- och 

säkerhetspolitik 

• ha kunskap om internationella samverkans- och konfliktfrågor 

• kunna använda olika kunskapskällor och opinionsbildare samt sammanställa, bearbeta, 

granska, värdera och redovisa resultatet 





Eleven skall 

• uppfattar innebörden i grundläggande demokratiska värden och hur dessa värden tar sig 

olika uttryck. 

• analyserar och resonerar med hjälp av centrala begrepp i ämnet viktiga samhällsfrågor och 

deras betydelse för den framtida utvecklingen. 

• resonerar om och anger samband mellan det demokratiska samhällets framväxt och 

individens rättigheter och skyldigheter. 

• beskriver hur individers och gruppers normer är beroende av kulturformer och traditioner. 

• resonerar om och drar egna slutsatser om hur konsumtionsvanor har betydelse för 

utvecklingen av ett hållbart samhälle. 

• samlar in fakta om samhällsfrågor från olika kunskapskällor och värderar och drar 

slutsatser av dessa fakta vid en sammanställning. 



Eleven skall behärska kriterierna för Väl godkänd (VG) samt självständigt kunna inhämta, 

bearbeta, dra slutsatser, ta ställning till samt presentera fakta 

Eleven skall 

• urskiljer och reflekterar över samband mellan samhällsförändringar och olika politiska 

värderingar 

• urskiljer viktiga händelser i samhället och ger förslag på vägar för individen att 

påverka beslut. 

• jämför individers och gruppers normer och värderingar i relation till kulturformer och 

traditioner samt analyserar hur olika uppfattningar och konflikter kan uppstå. 

• analyserar och diskuterar internationellt samarbete och internationell solidaritet utifrån 

de principer som finns i de mänskliga fri- och rättigheterna och andra internationella 

konventioner. 

• använder och sammanställer fakta från olika källor, bedömer deras relevans, granskar 

uppgifterna kritiskt samt skiljer på fakta och värderingar. 

• ser samhällsfrågor ur olika perspektiv, visar på samband, gör överväganden och 

argumenterar för en ståndpunkt 



KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET SLÖJD 

År 8-9 Slöjd 

Ämnets syfte och roll i utbildningen 

Slöjdämnet bidrag till elevernas allsidiga utveckling genom att öva upp deras skapande, 

manuella och kommunikativa förmåga. 

Slöjd innebör manuellt och intellektuellt arbete i förening och utvecklar kreativitet, 

nyfikenhet, ansvarstagande, självständighet och förmåga att lösa problem. Detta kommer till 

uttryck i slöjdprocessen, som startar i en idé och resulterar i en färdig produkt. Slöjdarbete i 

textil, trä och metall syftar till att stärka elevens tilltro till den egna förmågan och utveckla 

kunskaper som ger en beredskap för att klara uppgifter i det dagliga livet. 

Att kunna värdera och bedöma formgivning och funktion är ett återkommande behov i det 

dagliga livet. Utbildningen i slöjd syftar till att skapa medvetenhet om estetiska värden och att 

utveckla förståelse av hur materialval, bearbetning och konstruktion påverkar en produkts 

funktion och hållbarhet. Utbildningen inom slöjdämnet syftar även till att ge kunskaper om 

miljö- och säkerhetsfrågor och att skapa medvetenhet om vikten av resurshushållning. 

Ämnet skall lägga en grund för nytänkande och nyskapande. Utbildningen skall också, genom 

kännedom om slöjdtraditioner både förr och nu, ge insikter i vardagshistoria och 

jämställdhetsfrågor. I ett vidare perspektiv syftar slöjdämnet även till att skapa medvetenhet 

om olika kulturers hantverkstraditioner. 

Mål att sträva mot i ämnet slöjd 

Skolan skall i sin undervisning i slöjd sträva efter att eleven 

• bygger upp sin självkänsla och tilltro till den egna förmågan att slöjda 

• utvecklar kunskaper och lust till ett kreativt skapande utifrån egna erfarenheter och 

intressen 

• utvecklar förmågan att självsändigt planera arbeten och att på ett konstruktivt sätt lösa 

uppgifter 

• tillägnar sig praktisk erfarenhet av olika arbetsmetoder, verktyg, redskap och 

informationsteknik vid arbete i slöjdens olika material 

• utvecklar förmågan att ta eget ansvar för sitt ärande och för planeringen av 

slöjdprocessen utifrån såväl egna förutsättningar som tillgång på tid och resurser 

• utvecklar förmågan att reflektera över och bedöma arbetsprocesser och produkter 

• bygger upp en handlingsberedskap för det dagliga livets behov med beaktande av 

aspekter som jämställdhet, ekonomi och miljö 

• utvecklar intresse och förståelse för skapande och manuellt arbete genom kännedom om 

kulturarv och slöjdtraditioner i ett historiskt och kulturellt perspektiv 

• utvecklar förmågan att tillägna sig och använda nya kunskaper samt att överföra och 

befästa kunskaper från andra områden och kulturer i sitt skapande arbete 

• utvecklar förmågan att göra och motivera personliga ställningstaganden kring estetiska, 

etiska och funktionella värden 

• tillägnar sig kunskaper om god arbetsmiljö 



Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret 

Eleven skall 

• kunna i ord och bild presentera idéer samt planera slöjdarbetet 

• kunna välja material, färg och form och ta hänsyn till ekonomiska, miljömässiga och 

funktionella aspekter 

• kunna arbeta efter olika instruktioner, välja lämpliga arbetsmetoder samt hantera 

redskap och verktyg på ett funktionellt sätt vid genomförandet av arbetet 

• kunna ta initiativ och eget ansvar i slöjdprocessen 

• kunna beskriva slöjdprocessen och motivera de val som har gjorts under arbetets gång 

från idé till färdig produkt samt kunna värdera arbetsinsatsen och hur den påverkat 

slöjdarbetets resultat 

BETYGSKRITERIER I SLÖJD ÅR 8-9 

GODKÄND (G) 

Eleven skall kunna komma med egna förslag och idéer till slöjdarbeten och med viss 

handledning utveckla dem, eller kunna utifrån givna idéer och förslag välja en arbetsuppgift 

av lämplig svårighetsgrad 

Eleven skall till viss del förstå arbetsbeskrivningar och med lärarstöd arbeta efter instruktioner, 

ritningar, mönster 

Eleven arbetar med handledning och använder lämpliga slöjdmetoder samt hanterar verktyg 

och redskap avsedda för slöjdmetoden 

Eleven skall känna till materialens viktigaste egenskaper och med utgångspunkt därifrån 

välja det lämpligaste för ändamålet 

Eleven skall kunna beskriva/förklara arbetsgången från idé till färdig produkt 


• Eleven överväger olika alternativ att genomföra en idé och presenterar egna skisser 

eller modeller till slöjdarbeten 

• Eleven väljer material, färg och form samt motiverar sina val utifrån funktion, 

estetiska aspekter, miljö och ekonomi 

• Eleven formger och framställer sina slöjdarbeten utifrån kunskaper om material, 

arbetsmetoder, tekniker och redskap 

• Eleven arbetar efter instruktioner, ritningar, mönster eller andra arbetsbeskrivningar 

• Eleven förklarar och motiverar olika led i slöjdprocessen 




• Eleven tar initiativ till, planerar och tar ansvar för mer omfattande och avancerade 

moment under hela slöjdprocessen 

• Eleven har en utvecklad kunskap om och visar känsla för formgivning och funktion 

• Eleven finner konstruktiva lösningar i sitt arbete, omprövar vid behov sina tidigare val 

samt tillämpar sina kunskaper och erfarenheter i nya situationer 

• Eleven arbetar självständigt, målmedvet och kreativt i olika slöjdsituationer 

• Eleven värderar på ett realistiskt sätt sin arbetsinsats och sin produkt ur funktionella 

och estetiska aspekter 



LOKALA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET MODERNA 

SPRÅK - FRANSKA och TYSKA 

År 8-9 Moderna språk 

Mål att sträva mot i moderna språk enligt Skolverket 

Skolan skall i sin undervisning i moderna språk sträva efter att eleven 

• utvecklar sin förmåga att använda språket för att kommunicera i tal och skrift, 

• fördjupar sin förståelse av talat språk i olika situationer och sammanhang, 

• utvecklar sin förmåga att delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation, uttrycka sina 

egna tankar på språket samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter 

• utvecklar sin förmåga att använda språket muntligt i olika sammanhang för att berätta , 

beskriva och förklara samt motivera sina åsikter, 

• utvecklar sin förmåga att läsa olika slags texter för upplevelser, information och 

kunskaper, 

• utvecklar sin förmåga att utrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta, beskriva 

och förklara samt motivera sina åsikter, 

• utvecklar sin förmåga att analysera, bearbeta och förbättra språket mot allt större 

variation och säkerhet, 

• utvecklar sin förmåga att använda hjälpmedel och att kritiskt granska informationskällor, 

• utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i de länder där språket 

talas och göra jämförelser med egna erfarenheter 

• utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sin egen språkinlärning och 

att medvetat använda arbetssätt som främjar den egna inlärningen 

• utvecklar sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera uppgifter, på egen hand och i 

samarbete med andra 

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret inom ramen för 

språkval 

Eleven skall 

• kunna förstå huvudinnehållet i tydligt tal i enkla instruktioner, berättelser och 

beskrivningar, inom områden som är välbekanta för eleven 

• kunna delta i enkla samtal om vardagliga ämnen 

• kunna muntligt berätta något om sig själv och andra, 

• kunna läsa och förstå enkla instruktioner, berättelser och beskrivningar 

• kunna göra sig förstådd i skrift i mycket enkel form för att meddela, berätta eller beskriva 

något, 

• känna till något om vardagsliv, levnadssätt och traditioner i några länder där språket 

används, 

• kunna reflektera över hur den egna inlärningen går till vad gäller t.ex. tal och läsning. 

• kunna genomföra korta muntliga och skriftliga uppgifter i samarbete med andra eller på 

egen hand 

Betygskriterier - Moderna språk 


År 9 

Höra, 

förstå 

Tala 

Läsa/ 

förstå 


GODKÄND (G) VÄL GODKÄND (VG) MYCKET VÄL GODKÄND 

Eleven skall Eleven 

(MVG) Eleven 

• förstå det • uppfattar huvuddragen • uppfattar innehållet i tydligt 

viktigaste i av innehållet när talat språk och gör enkla 

tydligt tal i 

lugnt tempo 

språket talas tydligt sammanfattningar av helheten 

• kunna delta i • använder några • medverkar och bidrar aktivt i 

enkla samtal alternativa uttryckssätt vardagliga samtal 

om vardagliga för att 

• talar med sammanhang och 

ämnen 

kommunikationen i med ett gott uttal samt 

• kunna muntligt vardagliga samtal använder alternativa 

berätta något skall fungera 

uttryckssätt för att lösa 

om sig själv • talar med 

språkliga problem 

och andra sammanhang och ett 

tydligt och klart uttal 

• förstå det • tillgodogör sig enkla • tillgodogör sig innehållet i 

viktigaste i texter och visar på enkla texter, såväl helhet som 

enkla texter olika sätt förståelse detaljer 

och 

instruktioner 

för innehållet 

Skriva • kunna göra sig 

förstådd i skrift 

i mycket enkel 

form för att 

meddela, 

berätta eller 

beskriva något 

Realia • känna till 

något om 

vardagsliv, 

levnadssätt och 

traditioner i 

några länder 

där språket 

Ansvar 

Inlärning 

används 

• berätta på ett 

enkelt sätt om 

hur du lär dig t 

ex ord och 

fraser 

• kunna 

genomföra 

korta muntliga 

• kommunicerar 

skriftligt, bl.a. genom 

att ställa och besvara 

enkla frågor 

• skriver begripligt och 

tydligt 

• känner till något om 

vardagsliv, levnadssätt 

och traditioner i några 

länder där språket 

används 

• berätta på ett enkelt 

sätt om hur du lär dig t 

ex ord och fraser 

• kunna genomföra 

korta muntliga och 

skriftliga uppgifter i 

samarbete med andra 

eller på egen hand 

s. 58(65) © ARVIDSJAURS KOMMUNS SKOLOR 

• kommunicerar skriftligt t ex 

vid informationsutbyte och 

personliga kontakter och 

uttrycker sig därvid klart och 

tydligt. 

• känner till något om 

vardagsliv, levnadssätt och 

traditioner i några länder där 

språket används 

• berättar på ett enkelt sätt om 

hur du lär dig t. ex. ord och 

fraser 

• kunna genomföra korta 

muntliga och skriftliga 

uppgifter i samarbete med 

andra eller på egen hand

GODKÄND (G) 

Eleven skall 

och skriftliga 

uppgifter i 

samarbete med 

andra eller på 

egen hand 



Eleven 

ARVIDSJAURS KOMMUNS SKOLOR s. 59(65) 

MYCKET VÄL GODKÄND 

(MVG) Eleven


LOKALA KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET SVENSKA 

År 8-9 Svenska 

• Insikt hur lärande går till och reflektion lver egen utveckling 

Mål att sträva mot i ämnet svenska enligt Lpo 94 

• Lust till eget skapande och därmed aktivt deltagande i kulturutbudet 

• språklig säkerhet i tal och skrift 

• läsa och förstå olika texter 

• vana att skriva läsligt 

• utveckla sitt språk, sin fantasi individuellt och med andra 

• läsa själv; svensk, nordisk och andra länders skönlitteratur för att förstå kulturell 

mångfald 

• språkets betydelse 

• svensk språkhistoria, nordiska språk och minoritetsspråk 

• formell träning, grammatik och språkvård 

• massmedia, bibliotek, datorer och uppslagsverk 

• använda egna erfarenheter, självständigt tänkande, ta ställning under läsning av olika 

texter 

• förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap 

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret i ämnet svenska enligt 

Lpo 94 

• delta i diskussion och samtal 

• redovisa muntligt 

• läsa skönlitteratur, saklitteratur och tidningsartiklar 

• att för hand och med dator skriva berättelser, brev, sammanfatta och redogöra på god 

svenska 

• göra iaktagelser av eget och andras språkbuk 

• kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och 

författarskap i vårt kulturarv 

• kunna ta del av, reflektera över och värdera innehåll och uttrycksmedel i bild, film och 

teater 



År 8-9 Svenska 



Bedömningen avser hur långt eleverna hunnit i sin språkliga utveckling. Detta visar sig i 

förmågan att uttrycka sig med språkliga medel 

förmågan att vidga sina erfarenheter genom att läsa och uppleva 

förmågan att reflektera över det upplevda 

förmågan att uttrycka egna åsikter och känslor i olika sammanhang 

förmågan att anpassa sitt språk efter olika situationer 

GODKÄND (G) 

Eleven skall 

delta i samtal, diskussioner och redovisa ett arbete muntligt 

• läsa åldersanpassad skön- och saklitteratur samt tidningsartiklar 

• skriva berättelser, brev, sammanfattningar och redogörelser på god svenska (stavning, 

meningsbyggnad och interpunktion.) 

• ha kunskaper om hur människan använder språket i olika situationer (dialekter, 

gruppspråk, talspråk, nordiska språk och minoritetsspråk) 

• känna till några stora svenska skönlitterära verk 

• kunna ta del av och reflektera över bild, film och teater 



Eleven arbetar med sitt språk så att det blir mer uttrycksfullt, korrekt och tydligt både i tal 

och skrift 

Eleven kan i diskussioner och grupparbeten argumentera, fråga, lyssna och granska egna och 

andras argument 

Eleven kan ändra sitt sätt att läsa, tala och skriva beroende på text, mottagare och syfte 

Eleven kan analysera form och innehåll hos olika texter med termer som har med genren, 

berättartekniker och grammatik att göra 

Eleven kan i skrift uttrycka tankar, åsikter och känslor och använda det skrivna som ett redskap 

för kommunikation 

Eleven kan skaffa kunskap från flera olika källor, sammanställa den så att andra kan ta del av 

den 

Eleven kan jämföra och se vissa samband mellan olika texter och tolka och kritiskt granska 

olika mediers budskap 

MYCKET VÄL GODKÄND MVG) 

Enligt skolverkets anvisningar 



eleven uttrycker sig säkert, välformulerat och med tydligt sammanhang i tal och skrift 

eleven har bredd i sin läsning, gör jämförelser och relaterar det lästa till egna tankar och 

erfarenheter av olika slag samt visar ett personligt förhållningssätt till texterna 

eleven tolkar och värderar med originalitet och precision texter av olika slag 

eleven är lyhörd för och reflekterar över stilistiska variationer och olika sätt att uttrycka sig i 

tal och skrift 



LOKALA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET TEKNIK 

Åk 8-9 Teknik 

Mål att sträva mot i ämnet teknik enligt Lpo 94 

Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven 

• utvecklar sin insikt om den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling och om 

hur tekniken påverkar människan, samhället och naturen, t ex när det gäller miljön, 

välfärden, arbetsvillkor, sysselsättning och andra områden av samhällslivet 

• utvecklar förtrogenhet med i hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande redskap 

och arbetsmetoder av skilda slag samt kännedom om den teknik som i övrigt omger oss 

• utvecklar förmågan att reflektera över, bedöma och värdera konsekvenserna av olika 

teknikval för människan, samhället och naturen 

• utvecklar förmågan att omsätta kunskap om teknik, teknikanvändning och konstruktion till 

egna ställningstaganden och praktisk handling 

• utvecklar ett positivt intresse för teknik och får en tilltro till sin förmåga att lösa tekniska 

problem 

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret i ämnet teknik enligt 

Lpo 94 

Eleven skall 

• kunna redogöra för viktiga faktorer och processer i den teknikhistoriska utvecklingen och 

ange några tänkbara drivkrafter bakom denna 

• kunna identifiera och beskriva några tekniska system och de ingående komponenternas 

inbördes relation och funktion 

• kunna analysera för- och nackdelar när det gäller teknikens effekter på natur, samhälle 

och individens livsvillkor 

• kunna göra någon eller några tekniska konstruktioner med hjälp av skiss, ritning eller 

liknande stöd och beskriva hur konstruktionen är uppbyggd och fungerar 

• kunna identifiera, undersöka och med egna ord förklara några tekniska system och de 

ingående komponenternas inbördes relation och funktion 



Åk 9 Teknik 


GODKÄND (G) 

Eleven kan praktiskt undersöka någon enkel teknisk produkt med hjälp av en bruksanvisning 

och med instruktioner om verktyg samt kan förstå dess funktion i stora drag 

Eleven genomför en given konstruktionsuppgift med hjälp av anvisningar och förstår i 

huvudsak konstruktionens uppgift och funktion 

Eleven fördjupar sig i någon vanlig teknisk uppfinning och kan genom att ge några exempel 

redovisa hur denna påverkat människors verksamhet 

Eleven har studerat hur ett tekniskt system utvecklats genom tiderna och kan redogöra för 

vilken betydelse detta har haft för dess användningsmöjligheter 

Eleven har förstått och kan med några exempel redogöra för hur tekniken kan förstöra 

miljön, men även hur den kan användas för att rädda den 

Eleven kan namnen på de flesta vanliga handverktygen och kan använda dem på rätt sätt 


Eleven undersöker praktisk teknik av något slag och väljer därvid rätta redskap och 

hjälpmedel samt utnyttjar dem på ett säkert och ändamålsenligt sätt 

Eleven genomför en egen konstruktionsuppgift och beskriver med rätta begrepp och termer 

konstruktionen och dess komponenter och motiverar sina val av material, redskap och 

utformning 

Eleven undersöker hur tekniska lösningar fungerar i förhållande till olika mänskliga behov 

samt jämför med äldre teknik inom området 

Eleven beskriver hur något eller några tekniska system utvecklats genom tiderna 

Eleven kan ge exempel på teknikens inverkan på miljön, samhället och individen 

Eleven kan också från sådana exempel självständigt analysera hur olika faktorer påverkat 

den tekniska utvecklingen också över en längre tidsperiod samt göra värderingar från t ex 

etiska, sociala och globala perspektiv 


Eleven kan redogöra, utifrån egna undersökningar, i viss detalj för uppbyggnad och funktion 

även hur mer komplexa anordningar, där de bärande idéerna inte är uppenbara. 

Eleven visar förtrogenhet med teknikens särart, t ex genom att identifiera samband mellan 

tekniska frågeställningar och tillämpligt stoff i andra ämnen och sammanhang 

Eleven kan ge alternativa förslag även då det redan finns instruktioner eller färdiga 

lösningar samt utvärderar ditt eget arbete 

Till slut för fullständighetens skull skolverkets gemensamma anvisningar för ämnena biologi, 

fysik och kemi. 


NO åk 8-9 


Skolverkets anvisningar för betyget Väl godkänd (VG) i ämnena biologi, fysik och kemi 

Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som 

kan vara nya för henne/honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden. 

- Eleven kan med egna ord redogöra för och kritiskt förhålla sig till information av 

naturvetenskaplig karaktär förmedlad till exempel via media. Det kan till exempel 

innebära att granska påståenden om hälsa och miljö och därvid särskilja vad som är 

naturvetenskapligt grundat. 

- Eleven arbetar självständigt eller i grupp med enkla, naturvetenskapliga problem 

genom att formulera hypoteser, planera, genomföra experiment och andra 

undersökningar, göra iakttagelser, dra slutsatser samt redogöra för arbetet. 

- Eleven belyser med exempel hur naturvetenskapliga uppfattningar utvecklats genom 

historien. 

- Eleven beskriver genom exempel växelspelet mellan naturvetenskap, teknik, natur och 

samhälle. 

Ovanstående utgör således grunden för betyget Väl godkänd i ämnena biologi, fysik och 

kemi.

ARVIDSJAUR KOMMUNS SKOLOR Åk 8-9

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?