Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB

More documents

Recommendations

Info

Litteratursammanställning över de marinbiologiska förhållandena i Kattegatt utanför Falkenberg för projektet Kattegatt Offshore Oceanografi Information om syrgasförhållandena i Kattegatts bottenvatten har inhämtats från undersökningar som gjorts i samband med Hallands kustkontrollprogram (Göransson 2010, Hultcrantz & Skjevik 2011). Bedömningsgrunder för miljökvalitet och kvalitetskrav härstammar från Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 1999, Naturvårdsverket 2007). År 2006 sammanställde Marine Monitoring AB underlag för området i Kattegatt avseende Skottarevsprojektet (Hammar & Wikström 2005), och år 2006 gjordes en förundersökning längs planerad sträcka för landanslutningskabel (Hammar et al. 2006). Kuststräckan utanför Falkenberg är mycket exponerad för strömmar och vågor. I nordgående riktning längs Hallandskusten strömmar den Baltiska ytströmmen. Denna ytström utgörs av vatten från Östersjön med en salthalt på omkring 22 ‰. Den Jutska strömmen går motströms längs botten, mestadels med riktning söderut mot Östersjön, och har en något högre salthalt på ca 32 ‰. På grund av skillnaden i salthalt uppstår ett språngskikt (haloklin) mellan dessa strömmar, och haloklinen håller vattenmassorna relativt åtskilda. Haloklinen påträffas mellan ca 10 - 20 m djup (Hammar & Wikström 2005) och pendlar kraftigt omkring ett medeldjup av 15 m (Hammar et al. 2006). Hallandskusten, speciellt de södra delarna, är storskaligt påverkad av övergödning (eutrofiering), vilket beror på närsalttillförsel i kombination med skiktning av vattnet (Göransson 2010). Övergödning kan leda till algblomningar som sedan under syrgasförbrukning bryts ned av mikroorganismer. Syrgashalten i bottenvattnet kan påverka fisk och bottenlevande djur negativt om den sjunker under 4 ml/l (Naturvårdsverket 1999). Icke direkt dödliga (subletala) effekter såsom lägre tillväxt och sämre reproduktion kan då uppträda (Pihl L pers. kom.). En syrgashalt lägre än 2 ml/l under en längre period innebär syrgasbrist (hypoxi) och är dödligt för de flesta djur som inte kan förflytta sig (Naturvårdsverket, 1999). Länsstyrelsen i Hallands län genomför sedan 1993 olika provtagningsserier inom det 6 s.k. samordnade kustvattenkontrollprogrammet längs Hallandskusten. Enligt 2010 års mätningar på stationer utanför Falkenberg var sedimenten syresatta (Göransson 2010). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007) är det avseende medelvärden från perioden 2008 - 2010 (Hultcrantz & Skjevik 2011) hög status på syrgashalten i bottendjupet utanför Falkenberg. Sammanfattning oceanografi Falkenbergs kuststräcka är exponerad. Den Baltiska ytströmmen med lägre salthalt löper norrut medan den Jutska strömmen med högre salthalt går söderut längs botten. Salthaltsskillnaden i vattnet resulterar i ett språngskikt på ca 15 m djup som skiljer vattenmassorna åt. Närsalttillförsel har resulterat i att Hallandskusten är drabbad av övergödning vilket medför en ökad syreförbrukning vid botten. Genom vattenskiktningen som ytterligare minskar inblandning av syrgas till bottenvatten förstärks övergödningseffekterna. Mätningar åren 2008 - 2010 visade dock att syrgashaltens status i bottenvattnet längs kusten enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder är hög. Utformningsalternativ A, B och AB har av allt att döma samma oceanografiska förhållanden, då områdena överlappar varandra och djupskillnaden endast är maximalt 5 m (A = 20 - 30 m; B = 20 - 25 m, AB = 20 - 30 m).
Litteratursammanställning över de marinbiologiska förhållandena i Kattegatt utanför Falkenberg för projektet Kattegatt Offshore Bottenmiljö Bottensubstrat Information om bottensubstrat utanför Falkenberg och inom utformningsalternativen A, B och AB härrör från ett flertal undersökningar. Marine Monitoring AB undersökte tre olika havsområden utanför Falkenberg beträffande marinbiologi år 2004 (Hammar & Magnusson 2004) och inom miljökontrollprogrammet för Skottarevsprojektet delstudie bottenfauna år 2008 (Dimming et al. 2009b). Ett av de undersökta områdena representerar västra delarna av utformningsalternativ A och de sydvästra delarna av utformningsalternativen B och AB. Resterande två områden är belägna nordväst och sydost om utformningsalternativen. Därutöver sammanställdes marinbiologisk data över bottenmiljön utefter landanslutningskabeln till det planerade vindkraftparksområdet år 2006 (Hammar et al. 2006). Bottensubstratet kartlades avseende geologi längs kabelspåret samt för vindparksområdet (ytan som till stor del överensstämmer med utformningsalternativen A och till stor del även B och AB) av Marin Mätteknik AB år 2005 (Marin Mätteknik AB 2005). För att få en översikt över de undersökta områdena i förhållande till utformningsalternativen, se figur 2. Havsmiljön utmed Hallandskusten utgörs, som tidigare konstaterats, av en exponerad havsbotten som sluttar relativt flackt utåt. Bottensubstratet invid kusten består i huvudsak av sand och grus samt av mindre och större stenar för att någon kilometer ut från land övergå till stenbeströdd glacial lera (Hammar et al. 2006, Dimming et al. 2009b). Utformningsalternativen A, B och AB för Kattegatt Offshore ligger ca 8 km sydväst om Falkenberg. I utformningsalternativ A och AB råder ett djup på 20 - 30 m medan utformningsalternativ B är lite grundare med ett djupintervall på 20 - 25 m. Havsbotten i utformningsalternativen domineras av lera och silt med inslag av sand och skal från snäckor och musslor. I utformningsalternativ A förekommer ett mer påtagligt inslag av sand, grus och sten i de östra delarna. Bottensubstratet i de centrala och västra delarna övergår 7 gradvis från lera och silt till att bestå av lera. I utformningsalternativ B påträffas sand i den norra och de sydöstra delarna, medan bottensubstratet i den sydvästra delen gradvis övergår till finare karaktär med en ökande andel av silt. I utformningsalternativ AB utgörs de norra och sydöstra delarna av sand. Sand, grus och sten förkommer i de östra delarna, medan de centrala delarna av havsbotten utgörs av lera och silt. Den västra delen domineras av lera (Hammar & Magnusson 2004, Marin Mätteknik AB 2005). Söderut från utformningsalternativen bedöms bottenkaraktären utifrån sjökortsbeskrivning vara oförändrad ett 10-tal km parallellt med kustlinjen. Även i nordlig riktning är havsbotten homogen upp till östra delen av Morups bank där inslaget av sten blir större och djupet ökar (Dimming et al. 2009b). Sammanfattning bottensubstrat Havsbotten vid Hallandskusten sluttar relativt flackt. Vid kusten utgörs substratet främst av sand och grus samt av större och mindre stenar. Någon kilometer utåt övergår bottensubstratet till att bestå av stenbeströdd glacial lera. Utformningsalternativen ligger ca 8 km sydväst om Falkenberg. Bottensubstratet i utformningsalternativ A på 20 - 30 m djup består av sand, grus och sten i de östra delarna, medan det i de centrala och södra delarna förekommer lera och silt som gradvis övergår till lera. I utformningsalternativ B på 20 - 25 m djup återfinns olika kornstorlekar av sand i den norra och de sydöstra delarna, i sydväst innehar bottensubstratet en ökande andel av silt. I utformningsalternativ AB på 20 - 30 m djup utgörs de norra och sydöstra delarna av sand. De östra delarna utgörs av sand, grus och sten, medan de centrala delarna består av lera och silt. Den västra delen domineras av lera. Ett 10-tal km parallellt med kustlinjen både norr- och söder om utformningsalternativen tycks havsbotten enligt sjökortsbeskrivning vara oförändrad.
Page 1 and 2: Litteratursammanställning över de
Page 5: Litteratursammanställning över de
Page 15 and 16: Medelvärde CPUE Litteratursammanst
Page 17 and 18: Fisk Litteratursammanställning öv
Page 43: Litteratursammanställning över de

Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?