Alumnitidning 07/08 - Industriell ekonomi, Linköping

Alumni-
utgåva
ipikuré 1 Ju n i 2008

ledare
2 ipikuré
Kära Alumn,
Det var länge sedan! Hur mår du? Du har missat
en hel del skoj som har hänt här hemma på sistone,
och jag skickar detta brev så att du kan ta del av
allt det roliga. Jag hittade också några gamla bilder
som jag hoppas får minnena att flöda.
Vi saknar helt enkelt dig och detta är vårt sätt att
komma lite närmre dig nu när du är ute och far!
Hoppas du besöker oss snart!
Industriell ekonomis Alumniutskott genom
Raoul Joshi och Erik Korske
alumnO har ordet
Varsågod I-alumn, stjäl en stund från vardagens
stress och tvång. Sjunk ner i närmaste soffa och läs
Industriell ekonomis nya Alumnitidning.
Alumniutskottet, det forna utskottet ”För I i tiden”, återuppstod
2001 och verksamheten har förändrats och utvecklats
mycket under åren. Som ordförande för Alumniutskottet
det här året har jag tillsammans med mitt utskott haft en
otroligt rolig tid med att driva alumniverksamheten framåt.
Utskottet har dock märkt att det finns stora svårigheter att
nå en stor mängd av er alumner med information om sektionsarrangemang.
Det har saknats en informationskanal till
utexaminerade I:are som inte registrerat sig på den relativt
nya LiU alumnidatabasen. (Mer om denna databas senare i
tidningen). För att exemplifiera detta finns det säkert ett stort
antal I-alumner som inte vet att sektionen bytte grafisk profil
hösten 2005 och att logotypen nu består av en grön och en
gul stapel, vilken kan beskådas på framsidan av tidningen.
Det har hänt många spännande saker i sektionen detta läsår
som är värda att berätta om, men tyvärr ryms inte allt i denna
tidning. Tidningens fokus är att informera om arrangemang
som har rört er alumner. Jag hoppas att tidningen framkallar
åtskilliga härliga tillbakablickar från studietiden.
Som sistaårsstudent har det varit väldigt givande för
mig att få möjligheten att träffa alumner som besitter
så mycket kunskap och erfarenheter som vi studenter
kan dra nytta av. Min stora förhoppning är att närheten
fortsätter att öka mellan I-studenter och I-alumner. Alumnitidningen
är ett försök att komma närmare denna vision.
Alumniutskottets ordförande 2007/2008
Carl Althin
Alumniutskottet tar gärna emot både positiv och negativ kritik gällande
tidningen för att vi ska kunna utveckla den. Det gäller även för vår
övriga verksamhet och om du blir intresserad av att närvara på framtida
arrangemang som beskrivs i tidningen så tveka inte att kontakta oss i
Alumniutskottet på alumnu@island.liu.se.

nummer 5 innehåll
2007/2008
Alumniutgåva
Ges ut för första gången till I-sektionens
drygt 5000 alumner
hemsida: http://www.island.liu.se/student/sektionen/utskott/alumnu/
e-mail: alumnitidningen@island.liu.se
Nästa deadline:
december 2008
Ansvarig utgivare:
Fredrik Johansson
Ordförande informationsutskottet
tel: 0707-123 974
e-mail: info@island.liu.se
Chefsredaktör:
Erik Korske
skribent, foto, layout
tel: 0733-127250
e-mail: i05eriko@island.liu.se
Tryckeri:
Mjölby Tryckeri AB
Teknisk fakta:
Sidformat 215*280 mm
Bildupplösning 300 dpi
Omslag:
Framsida: Nya I-märket
foto Erik Korske
Medarbetare:
Raoul Joshi, skribent, foto, layout
Kristina Westman, skribent
Carl Althin, skribent, foto, layout
Johan Andersson, skribent, foto
Sandra Skog, skribent
Elin Andersson, skribent
Christoffer Rutgersson, layout
Jonas Holmberg, foto
Sandra Ekman, layout
Daniel Claesson, skribent
Johan Rudberg, skribent
Sofia Brandberg, skribent,foto
Nu i en brevlåda
nära dig!
f
flera generationers I:are 4
flamman brinner! 6
tentamen i alumnianalys 7
I-sektionen anno 2008 8
vI tjejer 9
det var bättre för! - Bilder från -88 och -91 10
av oss, för er... och för studenterna 12
alumni-databasen: hetare än facebook? 13
mentorskapsprogrammet 14
I-sektionens föreningar 16
då och nu: Vad har hänt på universitetet? 18
I-Cabaré i backspegeln 20
en natt på island 22
ipikuré
3

eportage
flera generationers I:are
4 ipikuré
text & foto Johan Andersson
– Envisa, intresserade, engagerade och fokuserade
på det de gör, så beskriver Birgitta Öjdemark
hur en I:are är. Och vem borde veta bättre
än just Birgitta? Hon som har fyra I:are i familjen;
maken Christer och de tre sönerna Fredrik,
Johan och Peter.
Att det blev just Industriell ekonomi var ingen självklarhet
när Christer Öjdemark skulle välja utbildning.
Efter att ha avslutat gymnasiet i Linköping fanns det
ett antal valmöjligheter. Valet av utbildning var lite av
en chansning. Dels var utbildningen ny och dels hade
universitet av naturliga skäl inte samma status som
redan då etablerade universitet som KTH och Chalmers
hade vid denna tidpunkt. Å andra sidan tyckte han att
utbildningen verkade intressant eftersom den var den
första i Sverige att kombinera ekonomi och teknik. Vidare
ville han inte lämna Linköping eftersom han var medlem
i en orkester och eftersom flickvännen Birgitta bodde i
staden. Christer kom aldrig att ångra sitt val, även om det
fanns stunder då han funderade på att hoppa av.
– Första året kändes det nästan som att lärarna satte heder i
att kugga. Vissa tentor var det mer än 95 % som missade. Det
gick till slut så långt att kursare åkte upp till KTH och skrev
motsvarande tenta där för att visa hur svårt det var i Linköping.
Själv missade jag algebratentan 3 gånger. Då var det inte långt
ifrån att jag hoppade av.
Trots att båda de äldre bröderna och pappa Christer
hade valt I var det inte självklart att det skulle bli Industriell
ekonomi för yngste brodern Peter.
– Vi försökte få Peter att inte välja I, säger Christer.
Peter valde mellan I och att kombinera datateknik
med civilekonomstudier, men till slut föll alltså valet
på I. Ett val som han är mycket nöjd med och efter ett
examensarbete på Siemens inom logistik kan nu även
han titulera sig civilingenjör i Industriell ekonomi som
fjärde person i klanen Öjdemark. Sedan i början av
april arbetar Peter som produktionstekniker på Autoliv
Electronics i Motala. Arbetet handlar till stor del om att
hitta och eliminera flaskhalsar i produktionen och Peter
är nöjd med att kastas rakt in i hetluften. Han tycker
att arbetet i nära koppling till produktion är värdefullt
eftersom det ger en bra förståelse för företagets kärnverksamhet.
Att påbörja karriären i nära koppling till
produktion gjorde även Christer.
– Jag påbörjade min karriär på BT 1975, där jag hann
med att arbeta inom ett stort antal områden; alltifrån
planeringsingenjör till arbete på säljbolaget i Paris,
berättar Christer. Efter tiden på BT har Christer hunnit
med ett antal ytterligare företag och arbetade bland
annat i Stuttgart under en period för Dannfoss. Sedan
2004 är Christer VD och koncernchef för sopföretaget
Envac. Något sopigt företag är det emellertid inte frågan
om. Envac tillhör de mest framgångsrika svenska
miljöteknikföretagen och omsatte 2007 en dryg miljard,
vilket genererade ett resultat på cirka 100 miljoner SEK.
Företagets teknologiska grundprincip, automatiska sopsuganläggningar,
har sitt ursprung redan på 1960-talet.
När Alumniutskottets utsände är på besök hemma hos
Christer och Birgitta (sonen Peter är den enda av sönerna
som har möjlighet att närvara) är Christer i packartagen.
Han ska följa med Exportrådets delegation till Kina, som
syftar till att marknadsföra svenska miljöföretag. Andra
personer med på delegationen är bland andra Fredrik
Reinfeldt och Ericssons styrelseordförande Michael Treschow,
samt dryga 20-talet journalister. Redan idag verkar
Envac på den kinesiska marknaden och förhoppningarna
om att växa där är stora.
En kvartett I:are samlade julen 2005; från vänster Christer, Johan,
Fredrik och Peter (privat bild)

- familjen Öjdemark
Äldsta brodern Fredrik arbetar för tillfället i en bransch
som inte ligger alltför långt ifrån pappa Christers. Sedan
1,5 år tillbaka är han VD för ett lokalvårdsföretag, TS
Lokalvård, i Örebro som för tillfället har 170 anställda.
Under tiden på företaget har Fredrik hunnit med en hel
del förändringsarbete; han har bland annat startat upp
ett nytt verksamhetsområde. Att ha familjemedlemmar
som arbetar med liknande frågeställningar ser Fredrik
som en stor fördel.
– Fördelen är att vi kan relatera till varandras jobb och komma
med förslag på hur olika problem kan lösas.
Mellanbrodern Johan tycker också att de kan ha stor
nytta av varandras erfarenheter men ser också potentiella
risker i att alla läst samma utbildning. Samtidigt kan
det bli lite ensidiga diskussioner ibland. Han påpekar
också att det kan finnas en potentiell risk i att alla har
läst samma utbildning.
– Den största nackdelen med att vi har läst samma utbildning
är att det finns en risk att vi börjar jämföra varandras karriärer
med varandra. Så har det dock inte varit och jag tror inte att
det kommer att bli så heller. Däremot tycker jag att det visar på
otroligt dålig fantasi att alla valt samma utbildning, skämtar
Johan.
Mellan 1975 och 2008 har alltså fyra stycken Öjdemarkfamiljemedlemmar
tagit examen från I-linjen i Linköping.
Vad har då hänt under denna tidsperiod, vad finns det för
skillnader respektive likheter? Den enda gemensamma
lärare som alla fyra har haft är Robert W Grubbström i
ekonomisk teori. Dessutom har delar av familjen haft
samma lärare och kända namn här är Björn ”Texas”
Textorius och Brian Edgar i envariabelanalys respektive
algebra. Åren har gått men alla fyra är mycket nöjda
med valet av utbildning och i stora drag är utbildningen
densamma.
– Jag tycker att Industriell ekonomi i Linköping lyckats
hålla sig till originalidén och hela tiden utvecklats. Jag
ser dock en liten tendens till att universitet tappar kon-
takten med näringslivet, vilket är mycket allvarligt,
säger Christer. Detta motverkar han emellertid själv
genom att föreläsa till exempel i kursen Industriella
marknads- och teknikstrategier.
Hur ser då framtiden för familjen Öjdemark ut? Kan
vi räkna med några fler I:are i framtiden? Hittills
finns det en potentiell kandidat; Fredriks dotter
Carla som är ett år gammal.
– Fredrik har vid ett tillfälle (på skämt) sagt att dottern får
läsa vad hon vill, bara hon läser på Linköpings Tekniska
Högskola, berättar Peter.
Huruvida det blir så eller inte får framtiden utvisa
men jag skulle inte bli förvånad om det finns minst
en Öjdemark på I-linjen någon gång runt 2030.
Fr. vänster Peter, Birgitta och Christer med utsikt från lägenheten
vid Stångån.
Namn start-/slutår
Christer 70/75
Fredrik 96/00
Johan 00/05
Peter 03/08
reportage
ipikuré
5

eportage
6 ipikuré
flamman brinner!
text Sandra Skog
foto Ipikure 05/06
Året är 1965 och en grupp lärarstudenter flyttar
in i det nybyggda studentkomplexet Flamman på
Västanågatan. Tiden går och studenterna börjar
känna att det saknas en samlingsplats där man
kan koppla av från studierna. I brist på annat
börjar en halvtom skitig cykelkällare användas
som lokal, där ölflaskor i back säljs till självkostnadspris.
Detta är början på något större och
två år innan I-linjen startas, närmare bestämt
1967, föds Flamman Pub & Disco.
Under 70- och 80-talet växer Flamman. Puben får
celebra besök, bland annat av Cornelis Wreesvijk
och självaste Olof Palme. Kanske är det någon av
dessa gubbar som under 70-talet bidrar till att Flamman
lägger upp ett förslag angående träskoförbud?
Jag chansar på Cornelis.
Myndigheterna kommer dock ikapp, och attackerar
backölets idyll, likt Palme attackerar Francoregimen.
Problem med alkoholtillståndet uppstår och Flamman
tvingas 1986 att byta organisationsform.
En tidig morgon i slutet av maj 2004, mitt i tentaperioden,
står Flamman plötsligt i brand. 50 studenter
måste evakueras och fyra förs till sjukhus. Flera av
lägenheterna är utbrända. Vad som orsakade branden
är oklart men det ryktas om en osläckt cigarett.
Året är 2008. Det är en iskall fredagskväll i mitten av
januari. Klockan är 22.00 och innanför de slitna, gråa
60-talshusen på Västanågatan ringlar sig en lång kö.
Några stora vakter bevakar noga så att ingen tränger sig.
Om en halvtimme öppnas porten ner till en mörk och
trång lokal som om ytterligare några timmar kommer att
osa av svett och öl. Långt bak i kön står ett överförfriskat
killgäng och sjunger för full falsk hals; Magnus Uggla varvat
med något gyckel om MAI. Tjejgänget framför sjunger
med i refrängen och ger sina tomburkar till mannen som
samlar pant i buskarna. Trots den stränga kylan går det
att känna spänningen i luften. Det är ju halva priset i
baren, inte konstigt att kön är så lång.
Klockan närmar sig tre och ångan av svett ligger som en
tät dimma i luften. Bara de nyktra på fel sida av baren
känner av det. Killen utklädd till cowboy känner definitivt
inte av det. Den obligatoriska tryckaren strömmar
ur högtalarna och signalerar att det snart är dags att gå
hem. Utanför väntar kylan kall och tyst på att de sista
gästerna ska leta reda på sina rostiga cyklar och låta
ännu en fredagsnatt gå till historien.

facit finns på sida 23
ipikuré
7

sektionen
8 ipikuré
I-sektionen anno 2008
text Daniel Claesson & Johan Rudberg
Civilingenjörsutbildningen Industriell ekonomi
blir allt mer populär. När ansökningssiffrorna
inför höstens antagning summeras kan vi med
glädje konstatera att Industriell ekonomi är den
teknikutbildning som klart flest studenter vill
läsa. Ännu roligare är att en tredjedel av dem
som valt I, vill läsa på LiTH vilket gör Linköping
till den mest eftertraktade orten att läsa Industriell
ekonomi på.
Med en stark efterfrågan
följer inte enbart glädje
över att vi lockar duktiga
studenter utan även ett
stort ansvar. Vi måste leva
upp till de förväntningar
dessa studenter har, de förväntningar
som gjort att de
valt just Industriell ekonomi
i Linköping som avstamp
inför det kommande arbetslivet.
Att de har ett bra
utgångsläge behöver vi inte
tvivla på. Efterfrågan på
I:are i näringslivet är mycket
stor, vilket inte minst märks
på det faktum att sektionens
sponsorer i skrivande
stund är fler än någonsin.
Våra snart 5000 alumner
borgar för kvalitet och
Monument som gjordes i samband med att I-linjen fyllde 35 år.
kännedom i näringslivet. Tänk att det utexaminerats 20
gånger fler I:are från Linköping än från Lund.
Sektionen står sig starkare än på länge med en verksamhet
som är bredare än någonsin. Antalet sektionsaktiva uppgår
varje termin till närmare 200 stycken och antalet föreningar,
utskott och projekt inom sektionen växer stadigt. Nyheter
som en nationell I-casetävling och arrangerandet av en
I-vecka trängs med mer traditionell verksamhet som Dra´t
i Spa´t och TEAM. Just blandningen av aktiviteter är det
som gör sektionen till vad den är, Sveriges största teknologsektion.
Med en nyskriven vision, där vi siktar mot att bli den
mest attraktiva utbildningen bland både teknik- och
ekonomiutbildningar i Sverige, tar vi avstamp mot nya
mål. I detta arbete kommer ni, våra alumner, att vara en
oerhört viktig kugge. Vi hoppas och tror att ni känner
er som I-are och att ni öppnar dörrar för andra I-are i
näringslivet. Det finns inga föreläsare vi studenter lyssnar
på med så stora öron som när en alumn kommer tillbaka
till Linköping. Det finns inga andras råd till hur vi borde
förändra såväl utbildning
som sektionsverksamhet
som väger lika tungt som
era.
Nästa år fyller sektionen
& utbildningen 40 år. Den
gör det som Sveriges
största och mest populära
teknikutbildning. Det om
något är värt att fira. Vi ser
fram emot att se många
av er tillbaka i Linköping
då och emot att lyssna
till många av er som vill
komma och berätta om
era erfarenheter. Vi ser
också fram emot att höra
om nya I-alumner som tar
stora steg i näringslivet,
och inte minst, att träffa
er ute på företag och
känna en naturlig koppling till någon, en koppling som
gör att vi kan känna oss trygga och skapa möjlighet för
oss att utvecklas.

vI tjejer
text & bild Sofia Brandberg
– Det finns en särskild plats i helvetet för
kvinnor som inte hjälper varandra, sa USA:s
första kvinnliga utrikesminister, Madeleine
Albright, på en konferens i Stockholm 2004.
Dessa ord var ledorden när arrangemanget
vI tjejer anordnades för första gången av Iris och
sektionens styrelse i april.
Syftet med vI tjejer är att stärka gemenskapen och bygga
ett nätverk mellan sektionens kvinnliga medlemmar.
Inspirationen till arrangemanget har främst hämtats
från organisationer med liknande verksamhet. Boken
”Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte
hjälper varandra” som är skriven av Liza Marklund och
Lotta Snickare har också varit till hjälp. Boken beskriver
bland annat att det finns en ”minkarta” över tuffa minor
(situationer) som kvinnor ställs inför och där en utav
”minröjarna” är kvinnliga nätverk.
Det var många glada miner på restaurang Ghingis.
I-alumnerna, f.v. Maria Forsberg och Kajsa Arvidsson.
För att nätverka och dela med sig av inspiration träffades
ett femtiotal I-tjejer tisdagen den 15:e april för att nu
och i framtiden kunna stötta och uppmuntra varandra
för att lyckas på en tuff arbetsmarknad. Eftermiddagen
inleddes med en föreläsning av två I-alumner; Kajsa
Arvidsson från Ericsson och egenföretagaren Maria
Forsberg som båda utexaminerades 1994. De delade
med sig av sin bakgrund, sina val och tankar. Tjejerna
som lyssnade på föreläsningen bubblade av frågor och
sög åt sig av Kajsas och Marias erfarenheter och vägval,
såväl karriärmässigt som privat.
Kvällen fortsatte sedan på restaurang Ghingis där
tjejerna åt en trevlig middag bordsplacerade långt
ifrån de vanliga tjejkompisarna. Bebis-CM bjöd på
underhållning och diskussionerna fortsatte kvällen
lång.
Iris och Styrets ambition är att det lyckade arrangemanget
ska återkomma från år till år och att vI tjejer
från Linköping ska hjälpa varandra att på bästa sätt ta
oss igenom minfältet och lyckas!
sektionen
ipikuré
9

nostalgi
10 ipikuré
det var bättre förr!
text & kollage Elin Andersson
På begäran kommer här en tillbakablick från den gamla goda tiden.
Draglaget (Dra´t i Spa´t -88)
Häfvlaget (NolleP -88)
Vänster: Sillfrukost (Nolle-P
91)
Höger: Redan på 80-talet
skulle det badas i Tinner-
bäcken! (Dra´t i Spa´t -88)
Temafest på Herrgår´n
– studenternas uteställe i Ryd. (NolleP -91)
I detta nummer: Dra’t i Spa’t 1988 och
NolleP 1991.

Alla kommer vi ihåg den klassiska vandringen
från Borggården till Campus Valla.
(NolleP -91)
Mer från temafesten på Herrgår’n i Ryd
under NolleP-91
Joakim von Anka (Dra´t i Spa´t -88)
nostalgi
ipikuré
11

alumniutskottet
av oss, för er… och för studenterna
12 ipikuré
text Kristina Westman
alumniutskottets arrangemang 07/08 - Året som gått
Ett av de vanligast återkommande tipsen
man får som student, och jag tror att många
håller med mig här, är att ta vara på de kontakter
man knyter under studietiden. De kan vara guld
värda senare i livet. Jag blir glad när jag hör det,
eftersom jag tror att vi i Alumniutskottet spelar
en viktig roll i just den processen. En av våra
uppgifter är att främja sammanhållningen
både mellan utexaminerade och nuvarande
studenter och även alumner emellan. Under
året som gått har en rad lyckade arrangemang
med detta ändamål genomförts; bland
annat pubkvällar, föreläsningar och en
kick-off för vårt mentorskapsprogram.
Alumnipubarna
Syftet med Alumnipubarna är att studenterna ska få
en inblick i vad som väntar dem efter examen. Två
alumnipubar har arrangerats i Linköping. På uppdrag
av studentvägledarna hölls under hösten en
föreläsning för ettor och tvåor med titeln Vart-leder-I, där
fyra I-alumner berättade om vad de gjort sedan de tog
examen och hur de hamnat där de är idag. Senare under
kvällen anslöt ytterligare tre alumner och föreläsningen
följdes av mingel på Ville Valla pub. Där fick studenterna
chans att ställa frågor och vädra funderingar under mer
avslappnade former.
I början av april var det dags för Alumnipub igen, den här
gången för studenter ur de högre årskurserna. Upplägget
var detsamma; först hölls föreläsningar som sedan följdes
av smörgåstårta, mingel och samtal i Gasquen. Det
var en spännande spridning på föreläsarna; vi hade äran
att gästas av Sven Ehn som gjort karriär som entreprenör,
Björn Oscarsson, pedagog inom universitetsvärlden och
Åsa Severed, VD TV4 Sverige.
Alumnipubarna har fått otroligt positiv respons från både
studenter och de alumner som har deltagit. Det är ett
ypperligt tillfälle för er alumner att ge något tillbaka och
dela med er av era erfarenheter, såväl motgångar som
framgångar. Hör gärna av er till Alumniutskottet om ni
är intresserade av att medverka.
I-pub
När det började lacka mot jul plockade vi fram
pepparkakorna och bjöd in gamla I:are i och omkring
Linköping till en kväll på puben Bishop Arms. I-pubar
finns förutom i Linköping också i Stockholm, Göteborg
och Malmö. Syftet med I-pubarna runt om i Sverige är
att ni alumner ska ha en plats där ni kan träffa era gamla
studiekompisar. Pubarna är återkommande med jämna
mellanrum och tanken är att de ska vara mer eller mindre
självgående, anordnade av alumner själva. Information
om vad som är på gång läggs upp på LiU Alumni, så se till
att vara registrerad där så kommer du att få en inbjudan
så snart det är dags för I-Pub igen!
Mentorskapsprogramet
Förutom pubkvällarna har vi även startat upp en
ny omgång av mentorskapsprogrammet. I år är det
hela 49 mentor/adeptpar som deltar. Programmet
kickades igång den första februari med en spännande
interaktiv föreläsning av den erfarna mentorskaps-
konsulten Yvonne Thunell följt av en trevlig middag.
Mer om mentorskapsprogrammet kan du läsa
i artikeln ”mentorskapsprogrammet” på sida 14.
Förutom denna Alumnitidning ska vi i Alumni-
utskottet arrangera ett forum i Stockholm som, i
skrivande stund, inte än är genomfört. Syftet med forumet är
att få viktig ”feedback” på sektionens och Alumniutskottets
verksamhet. Ni alumner får möjlighet att delge er åsikt
om utbildningen och sektionen. Detta är ett första försök
och i år så anordnas forumet på Scandic Park.

alumni-databasen
text Carl Althin
hetare och mer bestående än Facebook? LiU Alumni!
LiU Alumni är en nyutvecklad databas och
mötesplats för alumner. Syftet med databasen LiU
Alumni är att skapa en bättre kontakt dels mellan
alumnerna och dels mellan universitetet och
dess alumner.
Nätverkssidan Facebook har nog inte undgått någon
och många har säkert lagt till sin profil till den enorma
databasen som nu innehåller inte mindre än 60 miljoner
aktiva användare. Facebook har dock börjat tappa
sin charm hos en del av användarna och har minskat
i popularitet. En del journalister och analytiker tror
att kontaktsidan är en modefluga som kommer dö ut
eller ersättas av något annat forum inom en överskådlig
tid. Vad händer då med alla de gamla studentkontakter
som en användare har samlat ihop? För dig som
inte har en profil på Facebook så har kanske tanken
slagit dig någon gång, hur ska jag hålla kontakt med
alla jag lärde känna på sektionen (universitet)? Svaren
på båda frågorna ligger i Linköpings universitets egna
alumnidatabas LiU Alumni.
Vänta, stop och belägg tänker nog en del som läser detta.
”Jag är redan registrerad på I-sektionens egna alumnidatabas,
AlumniNet. Varför ska jag registrera mig på en
till?”. AlumniNet som har fungerat som ett kontaktnät
tidigare år kommer att stängas ner eftersom sektionen
inte har samma resurser för underhåll och uppdateringar
som universitet har.
Linköpings universitet har satsat stora resurser på att
utveckla en alumnidatabas som är lätt använd och med
många behändiga verktyg. Planen är att stänga ner AlumniNet
till sommaren 2008. Alla alumner uppmanas därför
att gå över till den nya databasen, LiU Alumni.
Som registrerad i LiU Alumni får du som alumn tillgång
till ett stort nätverk, som kan användas till både sociala
och professionella ändamål. Du kan med lätthet söka
upp gamla kursare, skriva inlägg på Industriell ekonomis
anslagstavla och få nyheter från I-sektionen samt universitet.
Genom att gå med i olika grupper, exempelvis
I-Puben i Linköping, får du reda på när ett nytt event
arrangeras. I enlighet med klassisk nätverksteori ökar
värdet på nätverket med varje ny medlem och därför är
det viktigt att så många alumner som möjligt registrerar
sig på databasen.
Du som är alumn är otroligt viktig för sektionen eftersom
du besitter kunskaper och erfarenheter från arbetslivet.
Genom att dina uppgifter i databasen är uppdaterade
och väl utfyllda underlättas Alumniutskottets arbete när
vi söker efter gästföreläsare, möjliga studiebesöksplatser,
praktikplatser och mentorer. LiU Alumni sidan kommer
garanterat finnas kvar långt efter Facebook och andra
liknande sidor. Därför uppmanas du att registrera dig
omgående!
Alumnidatabasen: www.liu.se/alumni
universitetet
ipikuré
13

alumniutskottet
14 ipikuré
mentorskapsprogramet
text Elin Andersson
foto Erik Korske
I februari 2005 gick I-sektionens första Mentorskapsprogram
av stapeln. Tanken med programmet
är att studenter som läser sitt sista år på I
ska få mentorsstöd av en utexaminerad I-alumn
i överlappningen mellan studier, ex-jobb och
det första riktiga jobbet. Programmet ska även
bidra till att stärka sammanhållningen mellan
I:are från olika generationer och ge er alumner
en möjlighet att återkoppla till studentlivet
samt en möjlighet för er att ge något tillbaka
till utbildningen. Det första året medverkade
17 par av mentorer och adepter och intresset
har vuxit starkt sedan dess. I år deltar 49 par i
Mentorskapsprogrammet.
Under utbildningens slutskede finns det hos många
sistaårsstudenter en osäkerhet om vad som händer
efter examen och det dyker upp många frågor av olika
slag. Du har nog själv stått där en gång och tampats
med frågor om ex-jobb, jobbintervjuer och annat så du
vet nog vad jag menar. En mentor kan utifrån sin egen
erfarenhet ge svar på en del av dessa frågor och fungera
som ett bollplank för studentens olika idéer och tankar
om framtiden. Tanken är att inte bara adepten utan
även mentorn ska få ut något av programmet. Att vara
mentor kan i stor utsträckning bidra till den personliga
utvecklingen. Dessutom är mentorskapet en chans till
att lära känna en ny generation I:are, vilket ger insikt i
dagens studentliv och hur 80-talisterna tänker och ser
på framtida arbetsmöjligheter.
Den 1:a februari startades årets upplaga av Mentorskapsprogrammet
med en kickoff på restaurang Vallfarten.
Kvällen inleddes med fika och mingel. Därefter höll
mentorskapskonsulten Yvonne Thunell från företaget
Din Mentor en uppskattad föreläsning om mentorskap
utifrån ett mer långsiktigt perspektiv. Vi fick bland annat
lära oss att mentorns roll främst är att få adepten att
själv inse vad han eller hon vill göra genom att ställa rätt
frågor istället för att bara delge sin erfarenhet. Därefter
bjöds det på en härlig medelhavsbuffé och matchningen
av årets mentorer och adepter tillkännagavs. Mentorerna
och adepterna fick chansen att lära känna varandra
under avslappnade former och därigenom skapades
en första gemensam plattform att bygga vidare på.
Sammanfattningsvis var det en mycket trevlig kväll och
alla som närvarade verkade sporrade till att inleda sin
mentor/adeptrelation när kickoffen avrundades.
Du som tycker att det här låter intressant och känner att
du har erfarenheter att dela med dig av, rekommenderar
vi att du söker till Alumniutskottets Mentorskapsprogram
2009. Ansökningsprocessen kommer att ske i höst, men
redan nu är det möjligt att skicka en intresseanmälan
till mentor@island.liu.se, så kontaktar vi dig när det
börjar närma sig.

Vill du annonsera här?
Eller någon annanstans i tidningen?
Hör av dig till: alumnitidningen@island.liu.se
ipikuré
15

sektionen
16 ipikuré
I-sektionens föreningar
text representanter från I-sektionens föreningar, redigerat av Carl Althin
I-sektionens föreningar
Förutom de olika utskotten som är representerade i Styrelsen finns det även ett antal föreningar som
ligger under I-sektionens verksamhet. Föreningarna har olika syften och avser att tillgodose sektionsmedlemmarnas
olika behov. Kanske har du som alumn varit med i någon av dem. Nedan följer kortare
beskrivningar av föreningarna.
IQ, Industriell Ekonomis kulturförening
IQ startades upp 1998 och syftet var att bidra med en kulturell ”touch” till sektionsverksamheten. Föreningen strävar
efter att anordna originella och intressanta evenemang som förhoppningsvis lockar fram finsmakarna eller livsnjutarna
i sektionsmedlemmarna.
Några vanligt förekommande evenemang i föreningen har under åren varit vin- och whiskyprovning som gett den
fattiga studenten en chans att få smaka lite ädlare alkohol än nolle-p ölen. I-studenterna ska få en chans att
uppleva kultur nära dem då det inte är alltför troligt att den första tanken en ledig kväll är att söka sig till närmsta
operaföreställning eller poesikväll. Har du som alumn har några tankar om hur vi kan skapa intressanta aktiviteter
som kan knyta an till kultur och livet som student så tar vi gärna emot idéer.
Kajsa Olofsson, sekreterare IQ, iq@island.liu.se
Hybris
Hybris grundades 1999 och är föreningen för alla Ii:are. Föreningen finns till för att skapa sammanhållning och
gemenskap mellan årskurserna och klasserna då utlandsåret splittrar klasserna. Under senaste läsåret har hittills tre
arrangemang anordnats. Hösten inleddes med en mingelkväll där äldre studenter delade med sig av sina erfarenheter
om utlandsstudier i god tid inför tvåornas utlandsval. Den 10 november välkomnades alla språkstuderande samt
utbytesstudenter till Hybris internationella sittning och givetvis anordnades en rejäl julfest i december.
Elina von Knorring, informant, Hybris
Iris
Iris är en förening som riktar sig till tjejer på Industriell ekonomi och har funnits sedan hösten 2003. Föreningen syftar
till att stärka gemenskapen mellan de kvinnliga I-studenterna genom olika aktiviteter och arrangemang. Iris vill även
ge studenterna en inblick i arbetslivet genom studiebesök och föreläsningar med kvinnor från näringslivet.
De senaste åren har Iris arrangerat många varierande och populära aktiviteter. Bland annat har tjejmiddagar, sminkrådgivning
och idrottsaktiviteter så som självförsvar och yoga anordnats. Föreningen har också arrangerat flera
inspirerande föreläsningar, med teman som ”vägen till vetandet” och ”kvinna och chefskap”.
Sofia Elfving, Iris, iris@island.liu.se

Casegruppen
Casegruppen bildades under vårterminen 2007 och föreningen har som mål att främja intresse och kunnande om
caselösning bland I-sektionens medlemmar. Casegruppen startades eftersom det ansågs att studenterna på I-linjen
inte får tillräcklig kunskap om case och caselösning genom utbildningen. Samtidigt som fler och fler företag i allt
högre grad efterfrågar just dessa kunskaper vid nyanställningar.
Utöver föreläsningsserier inom caserelaterade ämnen har föreningen även anordnat workshops där studenter fått
utveckla sina färdigheter. Workshoparna har traditionellt delats upp i två områden: Lösning av case i grupp och
caseintervjuer. Sedan vårterminen 2008 arrangerar Casegruppen även en casetävling för sektionens medlemmar.
Föreningens vision är att tävlingen på sikt även skall involvera I-sektioner vid andra svenska universitet.
Hampus Holmén, ordförande Casegruppen, case@island.liu.se
Estiem
Estiem, European Students of Industrial Engineering and Management är en studentförening för I-are med 65
medlemsuniversitet i hela Europa. Inom Estiem anordnas många projekt och events som sektionens medlemmar
kan delta i. Dessa tillfällen är perfekta för I-are i Linköping att både resa och lära känna blivande internationella
kollegor. På I-sektionen är Estiem en del av Utlandsutskottet och anordnar varje år uttagningen till den internationella
casetävlingen, TIMES. Till nästa år har Linköping dessutom fått äran att anordna finalen i TIMES för första gången.
Eva Lengquist, ordförande ESTIEM Local group Linköping, estiem@island.liu.se
Integrera
Integrera är en förening som syftar till att främja social gemenskap och att öka integrationen mellan årskurser och
klasser inom I-sektionen. Föreningen bildades våren 2003 i och med diskussionen om Clubmästeriet skulle delas upp
i ett fadderi och ett festeri. CM splittrades inte utan istället bildades Integrera för att avlasta CM och även tillföra
nya arrangemang för sektionen.
Integrera anordnar fester, sittningar och alkoholfria sportsliga aktiviteter. Exempelvis anordnas en sittning för alla I:are
som precis kommit tillbaka till Linköping från ett utlandsår. Förutom en fotbollsturnering där I-are möter ekonomer
anordnas även en resa för ca 100 I:are till Uppsala över Valborg. Integrera har även startat upp en fadderverksamhet
inom I-sektionen som syftar till att ge studenter i lägre årskurser möjlighet att umgås och få information från
studenter i högre årskurser.
Erik Flybring, ordförande Integrera, integrera@island.liu.se
sektionen
ipikuré
17

eportage
18 ipikuré
då och nu: vad har hä
text & foto Erik Korske
Universtitetsområdet; vaggan för den
blivande civilingenjören, där åtskilliga timmar
spenderas. Även om alla som läser den här
artikeln har tillbringat ett antal år på Campus
Valla så är det, till ytan sett, inte samma
område vi har varit på. Ni som gick ut -74 har
antagligen ingen aning om vad Kårallen är.
Många av er som läser det här har nog inte heller
upplevt I:arnas egna datasalar, som i sann
studentikos anda döpts till Island. Men vad har
egentligen ändrats på området sedan universitetet
grundades? I den här artikeln kommer vi
att berätta om några av de förändringar som ägt
rum på campus.
Allting började 1969 då Linköpings tekniska högskola
grundades. Samma år påbörjade också Sveriges
allra första civilingenjörer inom Industriell ekonomi sin
utbildning här. Universitetet var då en aning mindre än
det är idag. Från början bestod campus av två byggnader;
A- och B-huset. A-huset inhyser idag I-sektionens
datorsalar; Island, samt ett antal föreläsningssalar. För
något år sedan byggdes A-huset om och har numera
många grupprum som ger möjligheter till ett, förhoppningsvis,
mer effektivt tentapluggande och projektarbetsskrivande.
Det nya öppna området mitt på universitetsområdet. Den blå färgen hos
betongen skall symbolisera havet.
I juni 1987 invigdes det nya kårhuset, Kårallen, som
faktiskt grundats av I:are. Där håller de två studentkårerna
Lintek och Stuff hus och förutom dem hittas
här ett antal föreningars lokaler, bland andra I-Styret,
Clubmästeriet och LiTHe Blås. Längst ner i Kårallen
ligger kafé Baljan. Det bedrivs av studenter som jobbar i
utbyte mot gratis kaffe vilket medför att kaféet kan hålla
låga priser. Ni som varit där känner säkert igen att priset
på en kopp kaffe varit 3 kr. Men tiderna förändras och
för lite drygt ett år sedan föddes en tanke om att endast
erbjuda ekologiskt kaffe vilket medförde att priset kom
att höjas till 4 kr per kopp. Dock kan tilläggas att smaken
är densamma. I Kårallen finns också restaurang, kiosk
och en tentasal. På grund av de stora ytorna arrangeras
många av skolans kravaller* på Kårallen.
Kårhuset, kårallen
En annan plats som nyligen genomgick en stor förändring
är Märkesbacken. På denna asfalterade väg som slingrar
sig upp mot universitetet från Ryd trängs dagligen ett
hundratal cyklister som passar på att utnyttja de sista
minuterarna av den akademiska kvarten. I backen har vi
I:are haft vår egen del att disponera som vi vill. Tidigare
har det alltid funnits ett stort sektionsmärke och ett
mindre märke för Clubmästeriet målat på asfalten. För
något år sedan skulle dock vägen läggas om och breddas,
vilket gjorde att alla märken behövde målas om och
sektionen och CM har nu jämnstora märken.

nt på universitetet?
2006 påbörjades byggandet av ett nytt studentbostadsområde
vid sidan av Märkesbacken. Området
har fått namnet Colonia, eftersom det byggts på mark
som tidigare bestod av kolonilotter. Bostäderna uppförs
utifrån en modell från University of Washington. De
entrepenörer som anlitades för att bygga området säger
att detta gör Campus Valla till Sveriges första ”riktiga”
campusområde. Detta eftersom man nu kan bo och
studera på samma område.
Ni som tagit ut examen efter 2000 kommer säkert
ihåg skolans egen idrottsanläggning, Campushallen,
som även den har fått genomgå förändringar. Nyligen
byggdes nämligen hallen ut och har numera förutom
gym, cyclesal, aerobicstudio, bollhallar också en helt
egen friidrottshall.
Det har hänt en hel del på området sedan 1969, och en
annan kan väl bara fantisera om vad för typ av byggnadskonst
nästa generations I:are kommer att få uppleva.
* Kravall = Krav på overall, fest där overall ska bäras.
reportage
ipikuré
19

eportage
20 ipikuré
I-Cabarén i backspegeln
text och foto Raoul Joshi
foto cabaréfotograf 03/04 och 06/07
Det var många anmärkningsvärda saker
som ägde rum för 32 år sedan. Bland annat
beslutade riksdagen att avskaffa mellanölen och
Björn Borg vann, som förste svensk, herrsingeln i
Wimbledon. Jag tror att de flesta dock kan enas
om att det mest anmärkningsvärda som hände
år 1976 var premiären av Industriell ekonomis
I-Cabaré. Den omtalas som världens bästa
cabaré. Vem som säger det är dock en annan
fråga. Receptet är enkelt: att äta god mat och
samtidigt bli underhållen på hög nivå. Vi gör här
en djupdykning bland de gamla historierna och
tar en titt i backspegeln på världens idag bästa
cabaré och dess utveckling.
Den första I-cabarén anordnades på initiativ av bland
andra Patrick Bäckström, som kanske är en aning
förvånad över att cabarén fortfarande finns kvar som
ett årligt återkommande arrangemang. Tanken då var
att skapa en lite mysigare, lite mer stilfull fest där man
ägnade lite mer tid åt maten. Därför serverades räkor och
vitt vin istället för det då vanliga alternativet pyttipanna,
öl och nubbe. Redan från början var det kostym som
gällde på denna sittning.
Då som nu var det mycket naket och galet på scen och
precis som nu var det också ett husband bestående
av studenter som spelade. Några gamla lärare rockade
också loss i bandet, t.ex. Bengt Sandlund, Janne Lundqvist
och Peter Hackman på gitarr. De sex, sju nummer
som var med första gången har idag utvecklats till
ett tiotal småsketcher varvat med dans. Då gästades
cabarén också av stora delar av Hepstars som till priset
av mycket brännvin spelade på den efterföljande dansen
och såg till att det svängde rejält. I år spelades sketcher
upp, som bland annat bestod av killen som vaknade efter
en utekväll och var tvungen att logga in på Facebook
för att återkalla kvällen innan. Publiken fick samtidigt ta
del av det minst sagt pinsamma Facebook-besöket på
storbildsskärm.

Den första I-cabarén arrangerades i A-huset. Det var
nämligen där resturangen var belägen innan Kårallen
byggdes, vilket för övrigt skulle dröja ytterligare tio år.
För att skapa den rätta stämningen delades matsalen av
så att den inte skulle kännas så stor. Idag är det dock
en fråga om att hitta en lokal som är tillräckligt stor
för att tillgodose det ökande intresset. Från A-huset
flyttades arrangemanget till Kårallen och i år gick cabarén
för första gången av stapeln på Konsert & Kongress i
centrala Linköping.
En stor skillnad mellan nu och då är att dagens cabaré
endast framförs av ettor. Förr kunde alla som hade
viljan och talangen ställa upp. Dessutom var besökarna
förr i större utsträckning inte bara I:are. Biljetter såldes
till exempel i Norrköping, mest för att göra något åt
den snedvridna balansen mellan könen. Då fanns inte
Campus Norrköping, men en hel del fristående
utbildningar huserade där, de flesta med övervägande
kvinnlig andel såsom sjuksköterskor. En rolig anekdot
från den tiden berättar om hur en Clubmästerist åkte till
Norrköping på fredagseftermiddagen för att kränga lite
biljetter, men inte återvände därifrån förrän på söndagen.
Efter det tillämpades lottning om vem som skulle
få besöka sjuksköterskorna…
reportage
ipikuré
21

ideell
22 ipikuré
en natt på Island
text & foto Erik Korske
En I-students sista år på utbildningen präglas
till stora delar av projekt och grupparbeten.
Kraven är höga och många av projekten genomförs
under stor tidspress. Många tycker att projekten
är en rolig utmaning som ger bra erfarenheter
inför det kommande arbetslivet, andra ser det
mer som ett nödvändigt ondo. Oavsett har nog
de flesta av er genomlidit ett antal sena nätter
i skolan, slitandes med ett projekt som ska bli
klart. Eller har jag fel?
När det kommer till grupparbeten är platsen för
skrivandet självklar för en majoritet av I:arna; Island
(läses I:s land). Detta är I-sektionens datasal och denna
har tillsammans med omgivande grupprum blivit ett
Mekka för kreativitet och idérikedom. I vissa fall även
uppgivenhet, gräl, blod, svett och tårar. I den här artikeln
görs ett besök hos en studentgrupp under slutfasen av
projektens projekt; Integrerad företagsplanering. IFP:n,
som är den vanligaste benämningen av kursen. Kursen
har funnits med sedan I-linjen grundades och är en av
de kurser som studenterna lägger mest tid på under
utbildningen.
Det är den 3:e april och dagen innan 2008-års inlämning
av IFP-projektet. Solen har för länge sedan gått ner när
jag går igenom A-huset på universitetsområdet. Trots
den sena timmen råder det febril aktivitet på island och
i de omgivande grupprummen. Jag har stämt träff med
en av grupperna som kämpar med IFP-rapporten för en
”sista minuten intervju”. Gruppen, som består av Elin
Andersson, Karl-Johan Aineskog, Sara Johansson och
Jennica Jardal, ger inledningsvis ett ganska uppgivet
intryck. Jag får det dock förklarat att det har varit ännu
värre tidigare och det är kanske inte så märkligt att de
börjar bli slitna.
– De senaste veckorna har det blivit ganska långa dagar
– ofta från 8 till efter midnatt så det har inte blivit så
mycket tid för annat. Det har varit slitsamma dagar men
samtidigt roliga och lärorika, berättar Elin.
Trots att de har försökt planera och arbeta
kontinuerligt under perioden har det ändå blivit väldigt
intensivt arbete de senaste veckorna. När jag är på besök
består rapporten av 137 sidors matig text och då är inte
bilagorna inkluderade. Gruppen tycker att projektet har
varit lyckat vilket de delvis tror hänger ihop med att de
har läst olika ekonomiska profilkurser i fyran.
– Vi har kompletterat varandras kompetenser på ett bra
sätt. IFP:n handlar om att förstå hela företagets verksamhet
och då är det bra att ha olika perspektiv. Jag har
läst logistik-inriktningen, Karl-Johan finans och Sara och
Elin marknadsföring och det har gett en bra dynamik i
diskussionerna, säger Jennica.
Alla i gruppen är överens om att arbetsbelastningen
i kursen inte motsvarar de poäng man får. De anser
att 6 hp (motsvarar 4 gamla poäng) är på tok för lite
eftersom de lagt ned betydligt mer än de 160 timmarna
som detta motsvarar. Jag lämnar gruppen, som jag senare
får veta sitter kvar på skolan fram till klockan 05:30. Som
I-student får man vänja sig vid många sena kvällar med
projektarbeten och ofta prioriteras fritid och umgänge
utanför projektgruppen bort. Men vad är väl en bal på
slottet när man kan tillbringa en natt på Island?

Facit Alumnianalys
här är vi!!
foto Jonas Holmberg
Alumniutskottet 07/08
I ballongen, från vänster:
Erik Korske startår 2005
Raoul Joshi startår 2007
Sandra Skog startår 2005
Kristina Westman startår 2004
Johan Andersson startår 2003
Carl Althin startår 2003
inklippt medlem:
Elin Andersson
övriga medlemmar:
startår 2003
Christoffer Rutgersson startår 2006
1) Arkitektens totala arbetsinsats inkl. materiella råvaror.
2) Imorgon kommer något underbart att hända!
3) Sonens ålder är -9 månader. Var pappan är lämnas till läsarens fantasi.
4) √(-1) är inte definierad.
5) Antag V=Cm2 och x+y+z=m där x,y,z>0. Eftersom (x+y+z) 2 = m2 bör du kunna visa att C(x2 +y2 +z2 ) HusETT. 2. Vallfarten ligger på andra sidan gatan. 3. Parkeringen ligger bakom Zenit, inte E-huset.
4. Origos/Key-husets byggnadsformer är omvända. 5. Nord-riktningen är inte rakt uppåt men åt vänster.
ipikuré
23

24 ipikuré
Posttidning B
I-sektionen, Kårallen
Tekniska Högskolan
581 83 Linköping