You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nr 1<br />
2007<br />
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms<br />
500 år på<br />
samma<br />
skogsgård<br />
Intensiv jakt<br />
på granbarkborrar<br />
Södra bygger<br />
vindkraftverk<br />
Torvmarken kan ge miljoner<br />
Det tyska skogsundret
INNEHÅLL Nummer 1 2007 Nästa nummer utkommer 5 april TEMA: Energi, skogsvård<br />
ingår som en medlemsförmån i<br />
landets fyra skogsägareföreningar<br />
tillsammans med en bilaga från respektive<br />
förening. Vid adressändring<br />
kontakta din skogsägareförening.<br />
Södra Skogsägarna<br />
www.sodra.se<br />
0470-890 00<br />
Mellanskog<br />
www.mellanskog.se<br />
018-17 09 00<br />
Skogsägarna Norrskog<br />
www. norrskog.se<br />
0612-71 87 00<br />
Norra Skogsägarna<br />
www.norra.se<br />
090-15 67 00<br />
REDAKTION<br />
Chefredaktör och ansvarig utgivare:<br />
Pär Fornling<br />
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö<br />
Telefon: 040-92 25 55<br />
Fax: 040-601 64 49<br />
E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se<br />
Tf redigeringsansvarig:<br />
Mikael Sylvander<br />
Box 6044, 200 11 Malmö<br />
Telefon: 040-601 64 87<br />
Fax: 040-601 64 99<br />
E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se<br />
ANNONS<br />
Birgit Emilsson<br />
Box 6044, 200 11 Malmö<br />
Telefon: 040-601 64 55<br />
Fax: 040- 601 64 49<br />
E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se<br />
Ronny Gustavsson<br />
113 92 Stockholm<br />
Telefon: 08-588 367 97<br />
Fax: 08-588 369 99<br />
E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se<br />
Annonsmaterial:<br />
annons.visk@lrfmedia.lrf.se<br />
PRENUMERATION<br />
Telefon: 040-601 63 65<br />
Fax: 040-601 63 55<br />
E-post: pren@lrfmedia.lrf.se<br />
Prenumerationspris helår<br />
(6 nummer) 295 kronor inkl moms<br />
Lösnummer 55 kronor inkl moms<br />
REDAKTIONSRÅD<br />
Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla<br />
Kjellsson, Anders Olsson, Ola<br />
Persson, Sven-Erik Petersson och<br />
Karin Vestlund.<br />
Hemsida: www.atl.nu/skog i<br />
samarbete med tidningen <strong>ATL</strong>.<br />
För ej beställt material ansvaras ej.<br />
Vi Skogsägare produceras av LRF<br />
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.<br />
TS-upplaga 2005: 98 300<br />
Tryck: Hansaprint, Åbo<br />
Repro:LRF Media AB, Malmö<br />
5 LEDARE: Det våras för självverksamheten.<br />
6 PROFILEN: Möbelformgivaren som föredrar svenskt trä och<br />
lokala möbelfabriker.<br />
10 EKONOMI: Tips om hur du upprättar ett förenklat bokslut<br />
enligt de nya kraven.<br />
12 STORM: Knappt hade Gudruns följder åtgärdats förrän nya<br />
stormar drog in.<br />
16 BARKBORRAR: Med ännu fler vindfällda träd hotar ännu<br />
värre härjningar av granbarkborren.<br />
18 UTBILDNING: Tips och råd om skogliga utbildningar på<br />
gymnasienivå, KY-utbildningar, högskolor och universitet. Nya<br />
professurer till lantbruksuniversitetet.<br />
22 SKOGSGÅRDEN: På skogen som varit i släkten under 500<br />
år är det självverksamhet som gäller.<br />
26 NYHETER: Nya i Norras styrelse.<br />
27 TEKNIK: Nya maskiner för skogen och teknik för småskalig<br />
träförädling.<br />
30 NÄRINGSPOLITIK: För många miljömål på gång.<br />
32 MARKNAD: Södra ökar produktionen och hittar ny användning<br />
för råvaran, patent på gång om både livsmedel och medicin.<br />
✔ Italien ett föredöme när det gäller förädling av trä.<br />
✔ Efter flera magra år har det vänt för Setra. Nu är målet att<br />
börsintroduceras.<br />
38 PRODUKTION: Genom att nyttja askan där den gör mest<br />
nytta kan produktionen öka med minst en miljon kubikmeter<br />
virke om året.<br />
44 FÖRSÄKRING: Gudrun ledde till förändrade försäkrings-<br />
villkor.<br />
52 NAMN & NYTT: Årets DVD-box är redan här.<br />
54 KRÖNIKAN: Ulf Österblom siar om skogens<br />
möjligheter i ett längre perspektiv.<br />
BRÅTTOM.<br />
Martin Ericsson är<br />
en av de många<br />
självverksamma<br />
skogsägarna som<br />
arbetar med att få<br />
ut stormvirket innan<br />
granbark borrarna<br />
kommer. Sid 16–17<br />
www.atl.nu/skog<br />
TVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDA<br />
STORMEN. Rotvältorna tornade<br />
upp sig igen. Sid 12–17<br />
KRAFT-<br />
SAMLING.<br />
Maria Boström,<br />
Norrskog, arbetar<br />
med en av de<br />
största kampanjerna<br />
i skogsägarrörelsens<br />
historia.<br />
Sid 21<br />
UTBILDNING. Arvid<br />
Johansson, Älvdalens<br />
naturbruksgymnasium,<br />
introducerar Martin<br />
Södersten i hytten.<br />
Sid 18–19<br />
FORMGIVARE. Nirvan<br />
Richter väljer svenskt trä<br />
till sina möbler. Sid 6–7<br />
Omslag: Lars-Gunnar<br />
Dahlström i den egna<br />
skogen.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07 3<br />
Foto: Pär Fornling
Hjältar med motorsåg LEDAREN<br />
När de första moderna skogsmaskinerna rullade ut från fabrikerna var det många som började<br />
räkna ut arbetet i egen skog. Men självverksamheten lever envist vidare på goda grunder. Den<br />
upplever till och med en renässans.<br />
Lite längre fram i tidningen möter ni en värdig representant för detta tappra släkte, Lars-Gunnar<br />
Dahlström, vars anfäder brukat samma skog i ett halvt årtusende.<br />
I en annan intervju talar Södras koncernchef om de självverksamma som ”dagens hjältar”.<br />
Och i en aktuell doktorsavhandling visar Ola Lindroos att hälften av all arbetstid i skogsbruket är<br />
självverksamhet. Han tycker det finns anledning att uppmuntra de självverksamma mer, i dag händer<br />
det att de mer betraktas som ett störande moment i virkesförsörjningen.<br />
ATT DET ÖVER HUVUD taget görs ett doktorsarbete i ämnet är fantastiskt.<br />
Skogsteknik i alla former är ett sorgligt försummat ämne på lantbruksuniversitetet.<br />
Det är uppenbart att de, liksom alla andra som arbetar för skogsägarna, på något sätt bör spegla och<br />
tillvarata dess intressen. Och då är arbetet i den egna skogen en betydande del.<br />
En annan sak, som alltför ofta glöms bort, är att det finns ett nära släktskap mellan självverksamheten<br />
och en skogsteknisk miljardindustri. De flesta vet att Norden är världsledande när det<br />
gäller skotare, skördare och den så kallade kortvirkesmetoden.<br />
Men dessutom finns hundratals mindre företag som lite i det tysta utvecklar småskalig teknik och har<br />
gjort Sverige världsledande på området. De har få anställda och det är svårt att hinna med både<br />
produktutveckling och affärer. Ibland är det lätt att glömma det sistnämnda i fascinationen över<br />
tekniken. Likväl hittar traktorutrustning, miniskotare och små sågverk från den svenska landsbygdens<br />
industrier ut till världens alla hörn.<br />
De är för det första värda all uppmuntran och för det andra skulle branschen må väl av mer forskning<br />
och extra draghjälp ut i världen från exportrådet eller något liknande. Då tänker vi inte på konsulter<br />
med jättearvoden som ogärna riskerar kostymen i en oljig verkstad.<br />
ETT BETYDANDE teknikområde för forskningen är säkerheten. Här vilar också ett<br />
ansvar på var och en som arbetar i skogen.<br />
Vi brukar undvika kategoriska råd på den här sidan, framtiden är alldeles för<br />
oviss, men ibland finns anledning till undantag: Uppdatera kunskaperna om<br />
motorsågen och ta gärna ett motorsågskörkort! Erfarenheterna visar att också<br />
gamla erfarna rävar har mycket att lära.<br />
MÅNGA SOM FASTNAT i kalkylerna förstår fortfarande inte hur självverksamheten<br />
kan fortsätta. Men de må hamra hur länge som helst på<br />
miniräknarna för det finns det poster som aldrig fastnar i en ekonomisk<br />
kalkyl. Det handlar om glädje och arbetstillfredsställelse. Dessutom är en<br />
del småskalig teknik faktiskt rolig att använda, vilket aldrig ska<br />
underskattas.<br />
Dessutom kan den förstås vara konkurrenskraftig i flera lägen.<br />
Samtidigt är det uppenbart att självverksamheten byter form och går<br />
från slutavverkning till klenare gallring, röjning, utplockning av<br />
vindfällen (vilket är nog så aktuellt i dessa dagar!), skogsvård och<br />
planering av skogsbruket.<br />
Den hittar nya former i småskalig förädling, sågning, hyvling, timring<br />
av hus och en massa andra saker som gör det möjligt att få ut mer från<br />
skogsgården – både för<br />
plån boken och för en bättre<br />
livskvalitet. Så får räknenissarna<br />
säga vad de<br />
vill.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07<br />
Pär Fornling, Chefredaktör
PROFILEN<br />
Formgivaren som<br />
går sina egna vägar<br />
Trä är ett självklart material för Norrgavel och<br />
den som funderar på varför hittar många<br />
anledningar och dimensioner. Text & foto: Pär Fornling<br />
För drygt tio år sedan startade<br />
formgivare Nirvan Richter<br />
möbelföretaget Norrgavel. Han<br />
var bland de första att göra<br />
möbler i oljad ek. Äggoljetempera<br />
är en annan favorit, men<br />
aldrig lack eller plastfolie.<br />
Den genuina känslan av massivt<br />
trä är viktig, precis som<br />
den lokala råvaran och tillverkningen<br />
i småländska möbelfabriker.<br />
Nirvan Richter vidgar gärna<br />
cirklarna mer än så. Det är en<br />
man som låter sig styras av en<br />
inre övertygelse i stället för<br />
marknadsundersökningar.<br />
Mycket av inspirationen<br />
kommer från Japan, inte minst<br />
förhållandet till trä.<br />
Varför är det viktigt att använda<br />
trä?<br />
– Det fi nns fl era skäl. I företagets<br />
värdegrund är ekologi ett<br />
av tre ben. Vi använder bara<br />
naturmaterial med tanke på<br />
kretsloppet. Dessutom har det<br />
med upplevelsen att göra, att<br />
stryka handen över en såpad<br />
ekskiva är en speciell känsla.<br />
Trä och andra naturmaterial<br />
stimulerar våra sinnen och åldras<br />
som regel med behag.<br />
Vilka träslag är inne?<br />
– Oljad ek är på väg ut och jag<br />
kan tänka mig att furu återkommer.<br />
Jag skulle gärna vilja jobba<br />
med furumöbler på ett lite ädlare<br />
sätt, av riktigt hög kvalité<br />
med täta stående årsringar.<br />
Är vi bra på trä i Sverige?<br />
– Det beror på vad man jämför<br />
med. För 25 år sedan gjorde<br />
jag min bildningsresa till Japan<br />
där jag imponerades av deras<br />
förhållningssätt. Vördnaden för<br />
trä känns starkt i Japan, kanske<br />
är vi lite bortskämda genom att<br />
här fi nns så mycket skog.<br />
Vilka träslag arbetar ni<br />
med?<br />
– Björk, ek, bok, ask, al och<br />
körsbär. Om möjligt använder<br />
vi alltid trä från Sverige för att<br />
undvika långa miljöstörande<br />
transporter. Det fi nns också en<br />
skönhet i att arbeta med det<br />
som är nära oss. Det kan vara<br />
björken som en rent personlig<br />
upplevelse från barndomens<br />
skogspromenader. Det bidrar<br />
till en djupare förståelse och en<br />
vördnad för materialet. Trä<br />
hjälper oss att få en positiv inställning<br />
till vad ekologi kan<br />
innebära.<br />
Vad är<br />
tanken<br />
bakom<br />
möblerna?<br />
– Det<br />
ska vara<br />
en slags<br />
tyst design<br />
som<br />
märks först när man använder<br />
dem. Inspirationskällorna är<br />
japansk tradition och amerikansk<br />
shaker. Snickarna som<br />
gjorde shakermöblerna talade<br />
om att de gjorde arbetet åt Gud,<br />
då duger bara det bästa. I princip<br />
talar vi om samma sak fast<br />
med andra ord. En stol ska kanske<br />
hålla i 100 år.<br />
Idéerna är nu inne på den 24:e skissboken.<br />
Beskriv vägen till en färdig<br />
produkt...<br />
– Det börjar med något i<br />
mina skissböcker, därefter gör<br />
vi små modeller och proto typer.<br />
Det kan bli 20 olika fullskalemodeller<br />
och kanske 40 olika<br />
ryggstycken till en stol innan vi<br />
är nöjda. Processen tar ofta<br />
kring ett år.<br />
Hur blir du inspirerad?<br />
– Jag är väldigt engagerad i<br />
meditation och håller ibland<br />
kurser i det. Mediationsmästarna<br />
har lärt mig vikten av att<br />
gå bakom personligheten för att<br />
komma i kontakt med en djupare<br />
kraft. Pennan går av sig<br />
själv och min personlighet är<br />
inte riktigt närvarande, samtidigt<br />
som jag är väldigt närvarande<br />
på ett annat plan...<br />
– Det är som en dansare på<br />
scenen som glömmer sig själv<br />
och blir dansen, eller ett barn<br />
som blir själva leken. Barnen<br />
har kontakt med den här kraften<br />
innan vi börjat prägla dem för<br />
mycket.<br />
Utöver ekologin har företaget<br />
både en djupt existentiell<br />
och en humanistisk värdegrund.<br />
Det låter tungt...<br />
– Inte alls, möjligen är de<br />
existentiella<br />
frågorna lite<br />
tunga att<br />
kommunicera<br />
ut. Jag<br />
hoppas det<br />
kommer,<br />
precis som<br />
de ekologiskafrågornamognat.<br />
Men tungt är fel ord. Jag är<br />
inte desillusionerad utan dricker<br />
gärna ett glas vin, trivs perfekt<br />
i tillvaron och har glädjen<br />
att gestalta min verksamhet<br />
kring det som känns angeläget<br />
i livet.<br />
Är glädjen viktig?<br />
– Absolut. En anledning till<br />
att miljörörelsen inte är mer<br />
framgångsrik beror nog på att<br />
man så mycket utgår från en<br />
bristsituation i stället för ett<br />
glädjeperspektiv.<br />
Har det varit motigt i branschen<br />
att gå sin egen väg?<br />
– Ja, ibland. Det fi nns en<br />
framför allt manlig kultur i det<br />
här landet att ifrågasätta den<br />
som inte gör som alla andra. Vi<br />
har mött det hos både producenter<br />
och bankfolk.<br />
Är det en speciellt manlig<br />
utgångspunkt att alla bör<br />
följa strömmen?<br />
– Kanske är det så. Jag vill<br />
göra det jag tror på och längtar<br />
efter längst där inne. Det känner<br />
nog många. Därmed blir det<br />
provocerande när någon annan<br />
gör det. Det är möjligt för alla<br />
att våga lite mer och lita på den<br />
inre rösten.<br />
Ge något exempel på motigheter...<br />
– Vi har valt att tillverka<br />
möblerna i Sverige, då sade<br />
man det skulle vara i Baltikum<br />
eller Kina. Vi förordade bra tekniska<br />
lösningar och fi ck en klapp<br />
på axeln med kommentaren att<br />
det slutade man med på 50talet.<br />
Ändå gick det vägen...<br />
– Ja, men en effekt är att vi<br />
håller i hela kedjan från vision<br />
och produktutveckling till mötet<br />
med kunden. För att få ut<br />
möblerna fanns inte många andra<br />
alternativ. Det är tröttsamt<br />
att hålla på att övertyga människor,<br />
jag vill lägga kraften på<br />
att arbeta.<br />
Du verkar envis...<br />
– Det kan kanske bero på att<br />
pappa var dalmas.<br />
Är det inte nervöst att satsa<br />
om alla ifrågasätter affärsidén?<br />
– Att verkligen våga leva<br />
innebär alltid en grad av risktagande.<br />
På bomässan i Karlskrona<br />
1993 fi ck jag möjlighet att<br />
medverka med det jag längtat<br />
efter att få göra. Det blev en test<br />
av min vision. Responsen blev<br />
bra. Efter det vågade jag satsa<br />
och ta ekonomiska risker.<br />
Hur är företaget uppbyggt?<br />
– Möblerna tillverkas av ett<br />
10-tal fristående snickerier i<br />
Småland medan vi ytbehandlar<br />
dem i en egen anläggning. Vi<br />
har fyra butiker i Sverige, samt<br />
en i Danmark och en i Japan.<br />
6 VI SKOGSÄGARE 1/07
Hur kan användningen av<br />
trä uppmuntras?<br />
– Under 30 år har jag mött<br />
många trämänniskor på olika<br />
seminarier. Min farbror var<br />
jägmästare och pappa avverkade<br />
i skogen. Bland de människorna<br />
fi nns en koppling till<br />
skogens värden som inte når<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07<br />
Nirvan Richter i länsstolen<br />
som tillverkas i bok eller ask.<br />
fram till arkitekter och formgivare.<br />
Det måste överbryggas<br />
bättre om trä ska upplevas som<br />
ett modernt material. Det fi nns<br />
många goda exempel, men jag<br />
tycker inte riktigt man tar hänsyn<br />
till träets poesi i arkitekturen.<br />
I Japan är man bättre på<br />
träets poetiska uttryck.<br />
Vilken<br />
råvara efterfrågas<br />
och finns det en<br />
be stående marknad för<br />
möbel virke?<br />
– Exempelvis har våra tillverkare<br />
en del problem att få<br />
fram fi n björk av bra dimensioner,<br />
men vänd på frågan. Det<br />
duger inte att sitta och<br />
vänta på vad marknaden<br />
efterfrågar!<br />
– Det måste fi nnas eldsjälar<br />
med visioner som utvecklar ett<br />
koncept och ser till att det<br />
fi nns attraktiv råvara att erbjuda,<br />
då blir den också efterfrågad.<br />
7
PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER<br />
Högsta prioritet för maskiner till stormområdet! Den svåra stormen har medfört<br />
en kraftigt ökad efterfrågan på våra skogsmaskiner. Precis som efter stormen Gudrun har John<br />
Deere därför beslutat att koncentrera tillverkningsresurserna på att snabbt tillgodose de svenska<br />
kundernas behov. Om du vill komplettera med en begagnad skogsmaskin ska du titta in på vår nya<br />
beg-sajt, www.machinefi nder.com. Här har vi samlat information om John Deeres alla begagnade<br />
maskiner i hela Europa. Du är förstås också välkommen att kontakta din JD-säljare med frågor.
Vi ökar<br />
leveranserna i Sverige!<br />
www.deere.se<br />
John Deere Forestry AB
EKONOMI<br />
Steg för steg till rätt<br />
öppningsbalansräkning<br />
I<br />
förra numret av Vi Skogsägare<br />
skrev jag om de nya<br />
redovisningsreglerna för<br />
småföretagare. Här kommer en<br />
beskrivning i hur du upprättar<br />
öppnings balansräkningen, vilket<br />
du lämpligen gör i samband<br />
med årets deklaration då du<br />
ändå har siffrorna framme.<br />
Du som använder något av<br />
de vanliga bokföringsprogrammen<br />
kan plocka siffrorna från<br />
den balansräkningen som du<br />
får fram där.<br />
■ ■ ■<br />
Varulager<br />
Öppningsbalansräkningen är B7<br />
inget som ska redovisas för<br />
B8<br />
Skatteverket utan det är först<br />
B9<br />
vid tax -08, (då beskattningsår<br />
2007 deklareras) som den nya<br />
NE-blanketten används (vilken<br />
alltså ersätter blankett N1<br />
och N2).<br />
Varför ska man då göra en öppningsbalansräkning<br />
redan nu?<br />
Dels krävs det för att få korrekta räkenskaper.<br />
Dels ger det en bra överblick av företagets<br />
utveckling och ger inte minst träning<br />
till deklarationen om ett år.<br />
Dessutom är det relativt enkelt att göra<br />
det när underlaget ändå fi nns framme i<br />
samband med deklarationen.<br />
Ett praktiskt problem kan vara att blanketten<br />
ännu inte fi nns tillgänglig från skatteverket,<br />
vilket i sig förstås inte är ett hinder<br />
att man gör en öppningsbalansräkning<br />
med vägledning av det här exemplet.<br />
■ ■ ■<br />
Namn<br />
Kalenderår<br />
200X<br />
Verksamhetens art<br />
Kundfordringar<br />
Övriga fordringar<br />
Denna balansräkning ska inte förväxlas<br />
med N6:an som bestämmer utrymmet<br />
för expansionsfond och räntefördelningsutrymme.<br />
I stället eftersträvas här att visa företagets<br />
verkliga ställning. Det går dock i stor<br />
utsträckning att använda de värden som<br />
man stoppar in i N6:an. Exempelvis kassa-<br />
och banktillgångar, liksom banklån värderas<br />
ju till aktuellt marknadsvärde.<br />
Däremot värderas andra tillgångar, framför<br />
allt skogsfastigheten, mycket lägre än<br />
marknadsvärdet i N6:an, om den är inköpt<br />
för länge sedan. Därför rekommenderas att<br />
faktiskt sträva efter att värdera fastigheten<br />
någorlunda till marknadsvärde.<br />
Självständig näringsverksamhet bedrivs i<br />
Gemensam redovisning av<br />
Verksamheten bedrivs passivt Ja utandet<br />
Ja enkelt bolag<br />
Fyll i/lämna blanketten på www.skatteverket.se<br />
Balansräkning/räkenskapsschema<br />
* Vid gemensam verksamhet och vid förenklat<br />
uppgiftslämnande för enkelt bolag.<br />
Anläggningstillgångar<br />
Eget kapital<br />
Kronor<br />
Kronor<br />
B1 Immateriella anläggningstillgångar<br />
B10 Eget kapital (tillgångar - skulder)<br />
B2 Byggnader och markanläggningar<br />
Obeskattade reserver **<br />
Mark och andra tillgångar som inte får<br />
B3 skrivas av<br />
B11 Obeskattade reserver<br />
B4 Maskiner och inventarier<br />
Avsättningar **<br />
B5 Övriga anläggningstillgångar<br />
B12 Avsättningar<br />
** Ska inte fyllas i av den som upprättar förenklat bokslut.<br />
Omsättningstillgångar<br />
B6<br />
Kassa och bank<br />
Räkenskapsår<br />
Fr.o.m. T.o.m.<br />
Resultaträkning/räkenskapsschema<br />
Skulder<br />
■ ■ ■<br />
Låneskulder<br />
Exemplet här intill ger en vägledning hur<br />
en öppningbalansräkning kan se ut.<br />
Blanketten består i själva verket av två<br />
sidor, men i det här läget fi nns bara anledning<br />
att koncentrera sig på balansräkningen.<br />
B1; Immateriella anläggningstillgångar:<br />
Vanligtvis stödrätter för en lantbrukare.<br />
Hämtas från ruta 234 på N2-blanketten eller<br />
bland övriga tillgångar på N6-blanketten<br />
för dig som deklarerar med N1 idag.<br />
B2; Byggnader och markanläggningar:<br />
Från ruta 726 på blankett N1 och 708 och<br />
726 på blankett N2.<br />
B3; Mark och andra tillgångar som inte<br />
får skrivas av: Den del av lantbruksfastighetens<br />
värde som är näringsverksamhet,<br />
inte privatbostad och tomtmark. Se särskild<br />
textruta om hur man värderar skogsfastigheten.<br />
B4; Maskiner och inventarier: Hämtas<br />
från ruta 757 på blankett N1 och rutor 708,<br />
713 och 760 på blankett N2.<br />
B5; Övriga anläggningstillgångar: Mycket<br />
ovanligt för skogsägaren.<br />
B6; Varulager: Värdet hämtas från ruta<br />
858 på blankett N1 eller ruta 219 på blankett<br />
N2.<br />
B13<br />
B14<br />
Skatteskulder<br />
B15 Leverantörsskulder<br />
B16 Övriga skulder<br />
Intäkter Avskrivningar<br />
Inkomst av näringsverksamhet<br />
Enskilda näringsidkare<br />
Person-/Organisationsnummer<br />
Rättelsedatum (år, mån, dag)<br />
Uppgiftslämnarens personnr *<br />
NE<br />
B7; Kundfordringar. Värdet<br />
hämtas från ruta 859 på blankett<br />
N1 eller ruta 204 på blankett<br />
N2.<br />
B8; Övriga fordringar: Motsvarigheten<br />
fi nns bara på<br />
blankett N2 i ruta 220.<br />
B9; Kassa och bank: För dig<br />
som deklarerar med N1 så<br />
hämtas värdet ifrån blankett<br />
N6 och de bankmedel som du<br />
redovisar under övriga tillgångar<br />
i ruta 939. Om du använder<br />
N2-blanketten fi nns<br />
värdet i ruta 200.<br />
B13; Låneskulder: De banklån<br />
som belöper på näringsverksamheten.<br />
Hämtas från<br />
ruta 329 på blankett N2 och<br />
för dig som använder blankett<br />
N1 så är det de långfristiga<br />
skulder du redovisat i ruta 940 på N6:an.<br />
B14; Skatteskulder: Skatter som hör till<br />
näringsverksamheten, t.ex. mervärdesskatt<br />
(förutsatt att du redovisar moms månatligen)<br />
arbetsgivaravgifter och preliminärskatt<br />
för anställda. Moms som redovisas i<br />
inkomstdeklarationen en gång om året räknas<br />
dock till eget kapital. Företagarens<br />
inkomstskatteskulder är privata skulder<br />
som inte ska bokföras i företaget. Hämtas<br />
från ruta 301 och 307 i blankett N2.<br />
B15; Leverantörsskulder: Hämtas från<br />
ruta 869 på blankett N1 och ruta 300 på<br />
blankett N2.<br />
B16; Övriga skulder: Hämtas från ruta<br />
310, 319 och 305 på blankett N2. För dig<br />
som använder blankett N1 så är det övriga<br />
skulder du redovisat i ruta 940 på N6:an.<br />
Dit hör exempelvis upplupna kostnader.<br />
B10; Eget kapital: Detta är det som blir<br />
kvar. (tillgångar – skulder) Förutsatt att du<br />
värderat tillgångarna och skulderna på ett<br />
korrekt sätt visar det egna kapitalet hur stort<br />
värdet är av ditt företag.<br />
Tomas Karlsson<br />
LRF Konsult<br />
tomas.karlsson@konsult.lrf.se<br />
10 VI SKOGSÄGARE 1/07
Flera alternativ för<br />
att värdera fastigheten<br />
Det finns inga riktlinjer<br />
kring hur man ska<br />
värdera skogsfastigheter<br />
i dekla rationens balansräkning.<br />
Det absolut enklaste sättet är<br />
att använda värdet från N6blanketten.<br />
Ett annat sätt är bokfört värde,<br />
men det saknar ofta<br />
relevans om köpet skedde för<br />
länge sedan. För den ambitiöse<br />
är marknadsvärdet ett alter -<br />
nativ.<br />
Det kan beräknas antingen<br />
via en verklig värdering eller<br />
genom en schablonmässig beräkning<br />
genom uppräkning av<br />
taxeringsvärdet.<br />
Jag föreslår alltså något av<br />
följande tre sätt:<br />
✔ N6-värdet, för att det ska<br />
vara enkelt.<br />
I förra numret smög sig ett fel<br />
in. Det är på din firmas registreringsbevis<br />
som det framgår<br />
vad för bokföringsmetod du<br />
förväntas använda. Inte på Fskattsedeln.<br />
De företagare som månatligen<br />
betalar F-skatt får ett registreringsbevis<br />
utskickat varje<br />
år, medan andra, däribland<br />
✔ Värdera efter det verkliga<br />
marknadsvärdet.<br />
✔ Värdera marknadsvärdet<br />
teoretiskt genom att multiplicera<br />
taxeringsvärdet med 1,33.<br />
Det ingångsvärde man använder<br />
ligger sedan fast för<br />
framtiden.<br />
Håll koll på fonderna<br />
Upplysningar som man måste hålla reda på, men inte kommer<br />
redovisas till Skatteverket i deklarationen, är följande:<br />
✔ Periodiseringsfonder. Här redovisas det sammanlagda<br />
beloppet av periodiseringsfonder. Hämtas från ruta 942 på<br />
blankett N6.<br />
✔ Expansionsfond. Här redovisas expansionsfondens storlek.<br />
Hämtas från ruta 866 på blankett N6.<br />
✔ Ersättningsfond. Här redovisas hur stora medel som är avsatta<br />
till ersättningsfond. Hämtas från ruta 942 på blankett N6.<br />
✔ Insatsemissioner, skogskonto, upphovsmannakonto, avbetalnings -<br />
plan på skog och liknande. Dessa tillgångar ingår alltså inte på<br />
tillgångssidan i balansräkningen, vilket kan tyckas vara märkligt.<br />
Beloppen som är intressanta för skogsägaren hämtas från N6-blanketten.<br />
Insatsemissioner ingår i ruta 936 på N6 och skogskonto<br />
redovisas i ruta 188 på N1.<br />
Rätt information<br />
om bokföringsmetod<br />
Tre sätt värdera skogen<br />
1. N6-värdet<br />
2. Verkligt marknadsvärde<br />
3. Teoretiskt marknadsvärde<br />
Grafik: Mikael Sylvander<br />
många skogsägare som betalar<br />
företagets skatt först i samband<br />
med deklarationen, måste kontrollera<br />
med skattemyndigheten<br />
om man inte är uppdaterad.<br />
Det är vanligt med fel, exempelvis<br />
att företagaren enligt<br />
regelverket ska använda faktureringsmetoden<br />
men av hävd<br />
använder kontantmetoden.<br />
Öppna odlingssystem<br />
gynnar rotutvecklingen.<br />
Ett bra rotsystem är en förutsättning för att en planta<br />
ska etablera sig. Och ju snabbare den gör det desto<br />
större chans att den överlever. Det innebär kortare tid<br />
i riskzonen för snytbaggeskador, vegetationstryck m m.<br />
Därför satsar vi på odlingssystem med styrlister<br />
och luftspalter i behållarväggarna, vilket ger ett väl<br />
förgrenat rotsystem, god stabilitet och en bra framtida<br />
virkeskvalitet. Med det nya sättet att odla förbättras<br />
rotsystemens kvalitet avsevärt.<br />
Vi producerar över 70% av våra täckrotsplantor i<br />
öppna system. Hör gärna av dig till oss så berättar vi<br />
mer om våra öppna odlingssystem Svepot-Air, Starpot<br />
och Planta 80.<br />
Tel 0771-355 355 www.skogsplantor.se<br />
Peter Melin, Produktionschef.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07 11
STORMEN<br />
STORM PÅ NYTT. Inte en gång till. Inte en gång till... Tanken har<br />
återkommit gång på gång under början av året, när vinterstormarna rullat in.<br />
Men det hände igen.<br />
Söndag den 8 januari blåste Per in på en bronsplats när det gäller<br />
stormfälld skog i modern tid. Skadorna kan inte jämföras med Gudrun, även<br />
om de är betydande. Men framför allt riskerar förödelsen av stormarna att gå<br />
över i en än värre granbarkborrekatastrof.<br />
Från hopp till förtvivlan<br />
Vinden tilltog. Telefonen<br />
tystnade. Ljuset slocknade.<br />
För andra gången befann<br />
sig Arne och Marianne<br />
mitt i stormområdet.<br />
Text och foto: Pär Fornling<br />
Vi har mött dem ett par gånger<br />
tidigare här i tidningen. Först i<br />
januari 2005, några dagar efter<br />
Gudrun.<br />
Utanför det kalla och mörka<br />
köket hade nästan hälften av all<br />
skog blåst ner på den 150 hektar<br />
stora skogården. Frånsett lövträden<br />
låg i stort sett alla träd<br />
äldre än 35 år på marken.<br />
På arbetet – Arne Lundin är<br />
Södras områdeschef i Ljungby<br />
skogsbruksområde – var det<br />
som i en smältdegel. Området<br />
har 1 200 medlemmar och<br />
1 000 av dem kom med avverkningsuppdrag<br />
direkt efter Gudrun.<br />
EN HET SOMMARDAG i början<br />
av juni förra året var bilden<br />
ljusare, om än såren dröjde sig<br />
kvar. Det sista lasset stormvirke<br />
inom skogsbruksområdet<br />
hade precis lämnat skogarna i<br />
Ljungby.<br />
Hemma på gården hade en<br />
stor del av årets 35 000 plantor<br />
kommit i jorden och oron för<br />
vädret handlade mest om hur<br />
de skulle klara torkan.<br />
Tack vare försäkringen och<br />
effektiv stormavverkning blev<br />
inte de ekonomiska konsekvenserna<br />
så långtgående som först<br />
befarats.<br />
Men det är klart att skogen<br />
var helt förändrad, pensionsförsäkringen<br />
av gammal gran-<br />
skog var på väg att bli en ungskog<br />
för röjsågen.<br />
Så kom januari 2007...<br />
– Följderna är inte alls i nivå<br />
med Gudrun, vilket delvis beror<br />
på att här inte fi nns lika<br />
Januari<br />
2007<br />
Arne Lundin inspekterar förödelsen efter den senaste stormen. ”Det här<br />
gillar barkborrarna, innan de får chansen måste virket bort”, säger han.<br />
Foto: Carina S:son Wigren<br />
mycket skog kvar som kan<br />
blåsa ner.<br />
– Inom Ljungby-området<br />
räknar vi med att det är<br />
300 000–350 000 kubikmeter,<br />
att jämföra med 3 miljoner ku-<br />
bikmeter efter Gudrun, berättar<br />
Arne.<br />
Det motsvarar 1–1,5 normal<br />
årsavverkning i området, fördelat<br />
på väldigt många skogsägare.<br />
DÄRMED HANDLAR det om<br />
massor av små avverkningar,<br />
många bara på några 10-tals<br />
kubikmeter eller ännu mindre.<br />
Det innebär höga avverkningskostnader<br />
och även om<br />
skogsägaren har försäkring är<br />
skadorna oftast under gränsen<br />
för att den ska falla ut.<br />
– Vi räknar med att skogsägarna<br />
den här gången kan<br />
göra en hel del själva, men det<br />
gäller att man är tränad och<br />
tänker på säkerheten.<br />
Volymerna må vara små,<br />
men Arne poängterar att allt<br />
måste ut, även enstaka vindfällen.<br />
Annars hotar granbarkborren<br />
att få än värre fäste.<br />
– Målsättningen är att allt<br />
virket ska vara bortkört från<br />
skogsbilvägarna den 1 juli. Det<br />
blir väldigt tufft, men nödvändigt<br />
för att bromsa förökningen<br />
av insekterna.<br />
– Vi lägger mycket energi på<br />
att informera skogsägarna om<br />
åtgärder mot granbarkborrarna.<br />
ARBETET ÄR IGÅNG, men<br />
stämningen är lite modstulen<br />
hos många.<br />
– Flera skogsägare hade precis<br />
klarat av att fi xa till kanterna<br />
efter Gudrun och nu får<br />
de gå över området och göra<br />
samma sak igen.<br />
Hemma på gården försvann<br />
strömmen i fyra dagar och<br />
De värsta stormarna<br />
1) Januari 2005, stormen Gudrun, 75 miljoner kubikmeter.<br />
2) Oktoberstormen 1969, 35 miljoner kubikmeter.<br />
3) Januari 2007, stormen Per, 12 miljoner kubikmeter.<br />
Karta: Skogsstyrelsen<br />
12 VI SKOGSÄGARE 1/07
Här föll skogen<br />
Skador<br />
skogskubikmeter/hektar<br />
0<br />
0–0,5<br />
0,5 –2,0<br />
2,0 –4,0<br />
4,0 –6,0<br />
6,0 –10,0<br />
Centrum för<br />
stormfällningarna<br />
är ungefär där<br />
Gudrun drog fram<br />
som värst, men<br />
den här gången är<br />
området betydligt<br />
mer utbrett.<br />
– igen<br />
telefonen var tyst ännu efter<br />
över en vecka.<br />
– Den här gången var vi bättre<br />
förberedda. Efter Gudrun<br />
köpte vi i ett rejält bensindrivet<br />
kraftverk. Det kostade kring<br />
40 000 kronor med installation,<br />
vilket visade sig vara en bra<br />
investering. Nu var det bara att<br />
sätta i trefashandsken så var<br />
elen igång.<br />
– Vi får förlita oss på mobilen,<br />
som också den var utslagen<br />
ett tag. Däremot är internet beroende<br />
av en fast linje, berättar<br />
Arne.<br />
Ute i skogen har 300–400<br />
kubikmeter blåst ner, det mesta<br />
Januari<br />
2005<br />
Arne och Marianne Lundin i det som en gång var en skog. Platsen är precis<br />
densamma, men på bilden till höger spirar grönskan och nytt hopp.<br />
i kantzonerna efter den förra<br />
stormfällningen.<br />
En del är angripet av granbarkborrar<br />
och ingår i den<br />
kantjustering som Arne redan<br />
planerat.<br />
VÄRRE ÄR ATT stormen tagit<br />
en hel del 25-årig granskog och<br />
öppnat upp luckor i beståndet,<br />
vilket gör att resten av ungskogen<br />
lever farligt.<br />
– Någon katastrof vill jag<br />
inte tala om, men det är klart<br />
Juni<br />
2006<br />
trist att se. Och när den ena<br />
stormen kommer efter den andra<br />
funderar man förstås om<br />
det var rätt att nästan bara satsa<br />
på ny gran, vilket vi gjort. Planteringarna<br />
ser i alla fall bra ut.<br />
Torkan till trots blev avgångarna<br />
inte mer än 10–15 procent.<br />
– Vi får ändå hoppas att stormarna<br />
är över för den här gången.<br />
Nu gäller det att minimera<br />
skadorna av granbarkborren,<br />
summerar Arne Lundin.<br />
Krav på ersättning<br />
för tysta telefoner<br />
I vanlig ordning bröts strömmen<br />
och telefonerna tystnade<br />
när ovädret drog igång. LRF<br />
kräver att telebolagen, precis<br />
som kraftbolagen, ska tvingas<br />
betala en ersättning till sina<br />
abonnenter vid längre avbrott.<br />
– Energibolagen mångmiljardsatsar<br />
nu för att gräva ned<br />
elkablar. Telebolagen måste få<br />
samma tydliga styrmedel för<br />
att öka kundernas trygghet.<br />
– Vi har krav på oss bönder<br />
som är djurägare att klara elavbrott<br />
på upp till 24 timmar<br />
med reservelaggregat. Att teleoperatörer<br />
bara har reservkraft<br />
för 10 timmar är i detta sammanhang<br />
helt otillfredsställande,<br />
säger LRF:s ordförande<br />
Lars-Göran Pettersson.<br />
Farligt arbete<br />
Också i vanliga fall är arbetet<br />
med motorsåg riskfyllt. I<br />
stormfälld skog lurar många<br />
faror. Det är inget för den som<br />
inte har kunskap och erfarenhet.<br />
Mycket information finns<br />
på Säker skogs hemsida: www.<br />
sakerskog.se<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07 13
Allätarna!
”Självverksamma hjältar”<br />
Precis som förra gången finns nästan allt behöver öka med 25–40 pro- Genom stormkontrakt koncencent,<br />
jämfört med ett norma-<br />
stormfällt virke inom Södras verksamhetslår. STORMEN<br />
område. Där pågår nu en febril aktivitet.<br />
– I första hand förhör vi oss<br />
hos våra befi ntliga entreprenörer<br />
om i vilken grad de kan öka<br />
kapaciteten. Därefter får vi se<br />
hur mycket extra som behövs,<br />
det handlar inte om någon<br />
raggning som efter Gudrun.<br />
Vi träffar koncernchefen Leif<br />
Brodén efter att vinterns fjärde<br />
och hittills hårdaste storm<br />
mojnat. Det är en udda dag<br />
med sol och fint väder, men radion<br />
varnar att den femte stormen<br />
är på väg in.<br />
– Vi ska klara det här, det är<br />
bara att spotta i nävarna och<br />
sätta igång. Innan den 1 juni<br />
ska virket vara utkört, säger<br />
han bestämt och övertygande<br />
– luttrad och härdad av äventyret<br />
med Gudrun.<br />
JÄMFÖRT MED DEN är det<br />
betydligt mindre virke som fallit.<br />
– Efter stormen Per räknar vi<br />
med att det är ungefär 6 miljoner<br />
kubikmeter under bark,<br />
vilket motsvarar en halv årsavverkning<br />
för Södra. (Södra<br />
räknar med något mer virke än<br />
Skogsstyrelsens prognoser).<br />
Likväl är det en stor utmaning<br />
att hinna ta hand om virket.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
Den begränsande faktorn<br />
förväntas i första hand vara<br />
transporterna.<br />
– De bilar som fi nns nyttjas<br />
maximalt. Utöver det behövs<br />
80–100 timmerbilar som går<br />
dygnet runt. Den kapaciteten<br />
fi nns inte i landet därför har vi<br />
uppvaktat regeringen för att få<br />
anlita utländska åkare under<br />
resten av året. Här fi nns väl inkörda<br />
rutiner, så det bör inte<br />
förorsaka några problem.<br />
REGERINGEN FICK också<br />
önskemål om att Vägverket ska<br />
vara generöst då det gäller att<br />
använda vägarna, trots risken<br />
för körskador.<br />
Andra punkter på kravlistan<br />
är att Skogsstyrelsen koncentrerar<br />
arbetet på de akuta problemen<br />
i stormområdet och att<br />
också vindfällen i naturreservaten<br />
upparbetas för att inte<br />
blir kvar som barkborrehärdar.<br />
Tempot i avverkningarna<br />
SKADORNA ÄR betydligt<br />
mer utspridda. Det gör att det<br />
handlar om många små avverkningar,<br />
vilket fl era skogsägare<br />
gör i egen regi.<br />
– De stora hjältarna och det<br />
goda föredömet är de självverksamma<br />
skogsägarna. I vanliga<br />
fall står de för ungefär 20 procent<br />
av leveranserna. I det här<br />
läget, med många mindre avverkningar,<br />
räknar vi med långt<br />
över 30 procent. Insatserna är<br />
jätteviktiga för att vi ska få ut<br />
virket i tid och därmed minska<br />
hotet från granbarkborrarna.<br />
Kanske anläggs någon ny<br />
terminal i Östergötland, annars<br />
handlar det om att fylla på de<br />
lagerplatser som redan fi nns.<br />
PRISERNA HAR inte ändrats<br />
på grund av stormfällningen.<br />
trerar man sig på det stormfällda<br />
virket och manar medlemmarna<br />
att inte fylla på virkeshögarna<br />
med friska stående<br />
träd.<br />
Det barkborreskadade<br />
virket<br />
har precis som<br />
tidigare ett prisavdrag.<br />
En annan fråga<br />
är vad det betyder<br />
för Södras<br />
årsresultat.<br />
– Vår analys<br />
pekar på ökade<br />
kostnader på<br />
mellan 0 och<br />
250 miljoner<br />
kronor. Vi räknar<br />
alltså inte<br />
med något över-<br />
skott på den här<br />
hanteringen,<br />
som efter Gudrun,<br />
där vi se-<br />
Leif Brodén,<br />
luttrad chef för<br />
Södra.<br />
nare delade ut hela årsresultatet<br />
till medlemmarna, säger Leif<br />
Brodén.<br />
LÄS MER. I en annan del av intervjun,<br />
på sidan 32, talar Leif Brodén om<br />
andra framtidsfrågor, bortom det akuta<br />
stormarbetet.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07 15
STORMEN<br />
En kamp m o t klock an<br />
Den nya stormen dukade upp ett smörgåsbord<br />
åt granbarkborren. Nu brådskar det med<br />
att bromsa massförökningen av insekterna.<br />
Trycket är stort på Skogsstyrelsen<br />
att leda arbetet mot granbarkborrarna.<br />
Regeringen har<br />
gett myndigheten 26 miljoner<br />
kronor till ändamålet, men åtminstone<br />
till en början riktades<br />
kritik mot att arbetet inte inleddes<br />
tillräckligt kraftfullt.<br />
– Nyckeln till framgång är att<br />
samordna insatserna över större<br />
områden, där skogsägarna<br />
mobliseras. En sån krisorganisation<br />
bör Skogsstyrelsen leda.<br />
Vi måste få till en nationell<br />
strategi för bekämpning, sade<br />
professor Bo Långström redan<br />
innan den senaste stormen<br />
kommit och ytterligare förvärrat<br />
läget.<br />
SKOGSSTYRELSENS första<br />
steg var att skärpa reglerna om<br />
kvarlämnat virke. Det väntade<br />
beslutet (som tas efter denna<br />
tidnings utgivning) var att det<br />
maximalt får lämnas 3 kubikmeter<br />
ved per hektar (tidigare<br />
5) och att det ska vara bortforslat<br />
den 1 juli.<br />
De förödande angreppen av barkborrar i västra<br />
Kanada sprider sig. Kathrine Harding på tidningen<br />
Globe and Mail ger det här skakande rapporten från<br />
Grande Prairie i provinsen Alberta.<br />
De kom flygande i miljontals<br />
in i den täta skogen kring samhället.<br />
De var så många att en lokal<br />
mjölkbonde trodde han hörde<br />
regnet slå mot plåttaket på ladan.<br />
I stället var det en invasion<br />
av hungriga bergsbarkborrar<br />
(mountain pine beetles), svarta<br />
riskornstora insekter som redan<br />
koloniserat miljarder träd i skogarna<br />
kring British Columbia.<br />
– Vi hade aldrig förväntat<br />
oss en så massiv invasion, säger<br />
Pat Wearmouth från skogsbolaget<br />
Weyerhaeuser.<br />
Bakom honom står en skog<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
De förväntade angreppen på<br />
friska träd behöver i ett första<br />
skede inte bli större efter stormen.<br />
När hannarna kommer ut i<br />
vårsolen för att bygga parningskammare<br />
till honorna väljer de<br />
i första hand vindfällen eller<br />
försvagade träd. Där tiodubblas<br />
den första generationen borrar.<br />
I ett färskt träd är det betydligt<br />
tuffare, ibland blir den andra<br />
generationen jämnstor med<br />
den första.<br />
Vindfällen ökar med andra<br />
ord framför allt hoten från kommande<br />
generation granbarkborrar,<br />
vilka med gott om yngelmaterial<br />
blir än fl er nästa år.<br />
BEDÖMNINGARNA innan<br />
stormen var att 1–10 miljoner<br />
kubikmeter friska träd skulle<br />
angripas i år. Flera bedömningar<br />
pekade på 3–5 miljoner kubikmeter.<br />
Under gynnsamma omständigheter<br />
kan skadorna fortfa-<br />
Skräckscenario i Sverige och en fasansfull<br />
med döende träd. Många, fl era<br />
högre än fyravåningshus, har<br />
röda band kring stammen med<br />
texten ”bekämpningszon”.<br />
Den fulla konsekvensen av<br />
utbrottet visar sig inte förrän de<br />
sjuka trädens gröna barr blir<br />
rostbruna.<br />
Angreppen går snabbt. Under<br />
1999 angreps 165 000 hektar i<br />
British Columbia och år 2005<br />
hade angreppen ökat till 8,7<br />
miljoner hektar.<br />
Utbrotten nådde grannprovinsen<br />
Alberta 2002 och nu är<br />
det risk att det blir samma sak<br />
som i British Columbia.<br />
rande landa på den nivån.<br />
Men nu har forskarna räknat<br />
upp skaderisken för 2008.<br />
OM INGENTING görs, vädret<br />
är varmt och 4,5 miljoner kubikmeter<br />
virke ligger kvar efter<br />
den första juli räknar Anna-Maria<br />
Jönsson, Lunds universitet,<br />
med att 60 miljoner<br />
kubikmeter levande skog riskerar<br />
att angripas under 2007<br />
och 2008.<br />
– Det är ett värsta scenario<br />
som visar hur viktigt det är att<br />
vidta åtgärder, säger Magnus<br />
Fridh på Skogsstyrelsens analysenhet.<br />
Utfallet beror både på bekämpningen<br />
och vädret.<br />
Första frågan är hur barkborrarna<br />
klarar vintern.<br />
– De som fl yttade ner i marken<br />
har det nog svårt. För dem<br />
är blöta värre än kyla, men<br />
drygt hälften fi nns kvar under<br />
barken och de mår förmodligen<br />
alldeles förträffl igt, säger Bo<br />
Långström, som är en av landets<br />
ledande experter på insektsangrepp.<br />
Under en lång het sommar<br />
som den förra räknar han med<br />
att barkborrarna hann uppföröka<br />
sig 15–20 gånger.<br />
BRITISH<br />
COLUMBIA<br />
ALBERTA<br />
Grande<br />
Prairie<br />
Edmonton<br />
KANADA<br />
Varma vintrar med färre<br />
köldknäppar har gjort att baggarna<br />
överlever och varje angripet<br />
träd kan producera tillräckligt<br />
med baggar för att angripa<br />
ytterligare 10–12 tallar.<br />
– Jag ber varje natt att moder<br />
natur ska ge oss köldknäppar<br />
med över 30 minusgrader, säger<br />
David Coutts, Albertas minister<br />
för naturresurser.<br />
Bekämpningen har hittills<br />
koncentrerats på ”sök och<br />
plock”, vilket innebär att angripna<br />
träd plockas bort innan<br />
borrarna hinner ge sig därifrån.<br />
BLAND FÄLLORNA bedöms<br />
det mest effektivt att lägga<br />
några massavedsbitar på varandra,<br />
göra dem ännu mer<br />
lockande med hjälp av en ”tepåse”<br />
feromon och bespruta<br />
virket med cypermetrin (eller<br />
något annat av fyra godkända<br />
medel), vilka normalt sett används<br />
inom jordbruket.<br />
(Till bekämpningen i skogen<br />
beräknas det gå åt ungefär 0,3<br />
De västliga<br />
delstaterna<br />
Alberta och<br />
British<br />
Columbia har<br />
drabbats hårt<br />
av barkborrarna.<br />
Provinsen har ett 100-tal personer<br />
anställda för att hitta angripna<br />
träd som huggs ner och<br />
eldas upp.<br />
Weyerhaeuser och andra<br />
skogsbolag har samtidigt ökat<br />
avverkningarna för att rädda så<br />
mycket timmer som möjligt<br />
från de 6 miljoner hektar som<br />
är i riskzonen i Albertas skogar.<br />
16 VI SKOGSÄGARE 1/07
När vårsolen kommer ger<br />
sig borrarna ut i jakten på<br />
nya parningsplatser.<br />
procent av jordbrukets årliga<br />
förbrukning.)<br />
Skogsstyrelsen konstaterar i<br />
sina råd att risken för miljöpåverkan<br />
är liten, såvitt medlet<br />
inte kommer i kontakt med ytvatten.<br />
Annars binds det i humus<br />
och bryts ner.<br />
Ett alternativ är att fånga<br />
borrarna i fällor. Det användes<br />
storskaligt i Värmland på 1980talet.<br />
– Vår nya fälla är fyra gånger<br />
så effektiv jämfört med då,<br />
framhåller Gunnar Nove, som<br />
fl yttat tillverkningen av fällor<br />
från Norge till Sverige med<br />
tanke på massangreppen av<br />
barkborrar.<br />
Men hittills har forskarna<br />
inte rekommenderat någon<br />
storskalig satsning på plastfällor.<br />
– Det är en möjlig metod,<br />
men kostnaden är högre än<br />
fångstvirkesfällor, som dessutom<br />
är effektivare, säger Göran<br />
Örlander, skogsvårdschef<br />
på Södra.<br />
UTPLOCKNINGEN av angripna<br />
träd fortsätter. En liten<br />
tröst i bedrövelsen är att många<br />
av de träd som fälldes i stormen<br />
redan var koloniserade av<br />
granbarkborrar och med andra<br />
ord ändå skulle forslas ut från<br />
skogen.<br />
– Vid en uppvaktning till regeringen<br />
har vi också krävt att<br />
det stormfällda virket i reservaten<br />
måste upparbetas, framhåller<br />
Christer Segersteén, LRF<br />
Skogsägarna.<br />
Här har reservatet i Osaby<br />
kommit i fokus. Där ligger<br />
12 000 kubikmeter skog på<br />
marken, 2 500 kubikmeter granskog<br />
står fortfarande upp, men<br />
har dödats av granbarkborren.<br />
Beskedet från myndigheterna<br />
hittills har varit att skogen ska<br />
ligga kvar men att närliggande<br />
markägare kan få ersättning.<br />
– Det duger inte, nu måste vi<br />
agera på bred front för att undvika<br />
en nationell katastrof, säger<br />
Christer Segerstéen.<br />
www.svo.se<br />
mardröm i Kanada<br />
Flera likheter med granbarkborren<br />
Insektsskadorna i Kanada har likheter med hoten från granbarkborren<br />
– men också skillnader.<br />
✔ Både bergsbarkborren och granbarkborren har ett signalsystem med<br />
feromoner.<br />
✔ Bägge för med sig en dödande blånadssvamp in i levande träd och bägge<br />
kan (om de är tillräckligt många) tränga igenom trädens kådskydd.<br />
Men i Kanada är det honorna som först går in i trädet, medan det i<br />
Sverige är hannen som borrar sig in under barken och gräver långa gångar<br />
(parningskammare) dit han lockar ett par honor.<br />
En väsentlig skillnad är att i Kanada angrips bara levande skog (i första hand<br />
contorta och ”jack pine”, som är lik vår tall).<br />
Granbarkborren däremot föredrar färsk död ved (gärna vindfällen) men<br />
om de blir tillräckligt många samordnas angreppen mot friska träd. I första<br />
hand väljer de dock träd som försvagats genom torka, blivit rotryckta eller<br />
något liknande.<br />
– Egentligen är bergsbarkborren mer lik vår jättebastborre, berättar<br />
professor Bo Långström och konstaterar att det vore ett verkligt skräckscenario<br />
att få in den också till de svenska skogarna.<br />
Enligt Russel Taylor, analytiker av skogsmarknaden i Kanada, påverkas skogsbruket<br />
under många år framöver. Till att börja med ökar avverkningarna i<br />
BC (British Columbia) med 15–25 procent på grund av allt insektskadat<br />
virke. Men på längre sikt (år 2012–2015) måste avverkningarna minska kring<br />
25 procent.<br />
Förra året hade 450 miljoner kubikmeter (8 årsavverkningar) dödats i BC av<br />
insekterna. Prognosen är 700–800 miljoner kubikmeter i slutet av det här året.<br />
En speciell mässa för dig<br />
som har skog<br />
Välkommen till<br />
SkogsElmia<br />
31 maj – 2 juni 2007<br />
Ute i skogen<br />
Rådgivning<br />
Utbildning<br />
Förvaltning<br />
Finansiering<br />
Naturvård<br />
Demonstrationer av alla typer av<br />
utrustning, för skogen – ute i skogen<br />
Bioenergi<br />
Vedhantering<br />
Mobila sågverk<br />
Plantering<br />
Avverkning<br />
Tävlingar och aktiviteter<br />
… och mycket mer!<br />
Kom ihåg:<br />
SkogsElmia äger rum<br />
i skogen utanför<br />
Jönköping.<br />
Kolla vädret innan du<br />
åker (www.smhi.se).<br />
Ta med lämpliga kläder!<br />
31 maj - 2 juni 2007<br />
Elmia AB, Box 6066, SE-550 06 JÖNKÖPING, SWEDEN, Tel +46 36 15 20 00, Fax +46 36 16 46 92<br />
www.elmia.se/skogselmia<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07 17
UTBILDNING<br />
Gärna plugg på rasterna<br />
Intresset för skog på<br />
naturbruksgymnasierna<br />
håller i sig – och bästa<br />
reklampelarna är eleverna<br />
själva. Text & foto: Pär Fornling<br />
– En kompis gick på skolan,<br />
det lät så bra att jag också sökte<br />
hit. Nu funderar lillebror<br />
och en del av hans kompisar i<br />
samma banor.<br />
Det berättar Martin Södersten<br />
från Mora. Vi träffar honom<br />
på Älvdalens naturbruksgymnasium,<br />
tillsammans med<br />
läraren Anders Öberg.<br />
Martin är nu inne på tredje<br />
och sista året.<br />
Blev det som du hoppades?<br />
– Jag skulle gärna haft ännu<br />
mer maskinkörning. Nu tänker<br />
jag bygga på med en ettårig<br />
KY-utbildning i skogsteknik,<br />
som också hålls här på skolan,<br />
då blir det mer praktik, säger<br />
Martin, som därefter hoppas få<br />
jobb som maskinförare.<br />
– Men jag vill inte sitta i hytten<br />
hela tiden, kanske kan man<br />
kombinera det med att röja under<br />
sommaren.<br />
Anders nickar instämmande:<br />
– Det är ett klokt val. Möjligheterna<br />
att få jobb efter utbildningen<br />
är bra, speciellt om man<br />
är beredd att fl ytta runt och<br />
prova lite olika saker, säger<br />
han.<br />
MÅNGA KNYTER viktiga kontakter<br />
under de 15 veckorna med<br />
arbetsplatsförlagd utbildning.<br />
Det fi nns gott om jobb, men<br />
entreprenörerna vill helst ha de<br />
som kört en del.<br />
– Jag kan göra jobbet lika väl<br />
som en erfaren förare, men det<br />
är klart att det krävs praktik för<br />
att få upp hastigheten, konstaterar<br />
Martin.<br />
Han gillar naturen och passar<br />
Digitalt i fokus för skogstekniker<br />
Gammelkroppa i Värmland är<br />
landets minsta högskola. Vartannat<br />
år antas 18 studenter för<br />
att läsa till skogstekniker. Till<br />
hösten är det dags för en ny<br />
omgång.<br />
De nya studenterna får lära<br />
Det är rast, men Håkan Sundén dröjer sig kvar i lektionssalen.<br />
på att ta jägarexamen som ett<br />
extra tillval, en möjlighet som<br />
fi nns på fl era skolor. Här fi nns<br />
till och med ett speciellt gymnasieprogram<br />
med inriktning<br />
på ”Skog och jakt”.<br />
Vändningen för skogsutbildningen<br />
kom kring år<br />
2000, då det var 11 sökande till<br />
24 platser.<br />
I dag är bilden den motsatta<br />
med två sökande till varje<br />
plats.<br />
De fl esta skolor har haft en<br />
sig mycket om det digitala<br />
skogsbruket, vilket är en ny<br />
satsning för att profi lera skolan.<br />
GIS och GPS fi nns med kursen<br />
igenom i form av datorprogram<br />
för planering av skogsbruket,<br />
fältdatorer, lasermätare och<br />
liknande utveckling. Antalet<br />
sökande har ökat sju år i rad<br />
och förra året gick över 10 000<br />
elever på landets naturbruksgymnasier.<br />
HUVUDREGELN ÄR att man<br />
tar in sökande lokalt från länet,<br />
även om det går att begära undantag.<br />
Av ett 25-tal naturbruksgymnasier<br />
med skog är<br />
det bara ett fåtal (Helgesbo/<br />
Kalmar, Ryssby och Värnamo)<br />
med riks intag.<br />
dataklavar. Utbildningen är två<br />
år. Den som vill bygga på med<br />
ett tredje år och bli skogsmästare<br />
har företräde till Skogsmästar<br />
skolan i Skinnskatteberg.<br />
www.gammelkroppa.se<br />
Martin Södersten<br />
och läraren Anders<br />
Öberg går igenom de<br />
tekniska detaljerna<br />
för en av skotarna.<br />
Resurserna skiljer mellan<br />
skolorna och det kan vara värt<br />
att kolla vilken maskinpark<br />
som fi nns för den som funderar<br />
på att bli maskinförare.<br />
Älvdalen var dessutom först<br />
ut med simulatorer och har nu<br />
tre stycken, två för skördare<br />
och en för skotare.<br />
De ser ut som avancerade<br />
dataspel, men är de till någon<br />
nytta när du verkligen<br />
sitter i hytten?<br />
– Absolut. Du känner igen<br />
mycket och lär dig hantera spakarna.<br />
Första gången i hytten<br />
på en riktig maskin visste jag<br />
precis hur man skulle bete sig,<br />
men visst blev det annorlunda<br />
med alla vibrationerna. Jag höll<br />
nästan på att skrika till i början,<br />
det kändes som maskinen skulle<br />
välta, säger Martin som<br />
gärna tar en stund på lunchrasten<br />
i simulatorn om han hinner<br />
dit i tid.<br />
Ofta är det kö av frivilliga till<br />
undervisningsrummet!<br />
Mycket praktik<br />
på ettårig utbildning<br />
Den som funderar på sågverksindustrin<br />
kan gå en ettårig KYutbildning<br />
i Skinnskatteberg.<br />
En tredjedel av utbildningen<br />
sker ute på sågverken.<br />
Kursen heter KY Sågverk.<br />
18 VI SKOGSÄGARE 1/07
Rörigt kring<br />
högskolebetygen<br />
Examen från universitetet är i<br />
hamn, men vilket betyg fick<br />
du?<br />
Oavsett prestation varierar<br />
svaret. De fl esta har någon form<br />
av gradering, men lantbruksuniversitetet<br />
har nöjt sig med<br />
godkänd eller icke godkänd.<br />
Nu fi nns det ett förslag om<br />
fyra graderingar som behandlas<br />
under våren och sannolikt<br />
inte kan införas förrän hösten<br />
2008.<br />
Skogsmästarskolan har redan<br />
tre steg: Godkänd, väl godkänd<br />
och icke godkänd.<br />
Andra universitet inför sju<br />
olika nivåer redan till hösten.<br />
Tanken är att förenkla jämförelser<br />
världen över.<br />
Kurs för träsäljare<br />
Kursen ”marknadsföring av<br />
trävaror” säger vad den handlar<br />
om.<br />
Den hålls i Skinnskatteberg<br />
i höst genom ett samarbete<br />
mellan SLU och stiftelsen<br />
Skog&trä. Kursen är internationellt<br />
inriktad och hålls på<br />
engelska.<br />
www.slu.se<br />
Mer produktion på SLU<br />
Efter att ha fått ordning<br />
på ekonomin går SLU<br />
på offensiven. Bland<br />
flera nya professurer finns<br />
produktion och klimatförändringar.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
I början av 2000-talet var det<br />
ganska tomt på de högre skogliga<br />
utbildningarna och ett par<br />
år senare sattes flera institutioner<br />
under ekonomisk tvångsförvaltning.<br />
I dag är det annorlunda.<br />
Studenterna köar<br />
till SLU och under förra<br />
året gick alla de 14<br />
skogliga institutionerna<br />
med plus.<br />
FÖR ATT kraftsamla krymper<br />
antalet institutioner nu till nio.<br />
Inte minst växer institutionen<br />
för skogsskötsel genom ett par<br />
sammanslagningar.<br />
Totalt har skogsfakulteten en<br />
budget på 480 miljoner kronor,<br />
varav 230 kommer från staten.<br />
Dekanus Jan-<br />
Erik Hällgren<br />
är nöjd med<br />
utvecklingen<br />
på Lantbruksuniversitetet.<br />
Med ekonomin under kontroll<br />
planerar SLU att anställa 15<br />
nya professorer under året, varav<br />
sju inom skogen.<br />
ATT TILLSÄTTA en<br />
professor är ett ganska<br />
stort steg för universitetet.<br />
Han eller hon ger<br />
profi l och kunskap åt<br />
ämnet. Dessutom fördjupas<br />
forskningen.<br />
– Det tillför kompetens, men<br />
är också en viktig signal till<br />
yngre forskare och studenter att<br />
det fi nns öppningar, säger Jan-<br />
Erik Hällgren, dekanus (chef)<br />
för skogsfakulteten.<br />
Tre av tjänsterna är direkt<br />
Utbilda dig till Skogsmästare på SLU Skogsmästarskolan<br />
Du får en kompetens som efterfrågas i skogsnäringen<br />
Du studerar på SLU Skinnskatteberg, Västmanland<br />
Du har stor valfrihet att skräddarsy ditt tredje studieår<br />
Du får många goda minnen och kamrater för livet<br />
Du får ett brett kontaktnät i skogssverige<br />
Du får jobb efter studierna<br />
Skogsmästarprogrammet är 3 år och behörighet för att söka läser<br />
du in på naturbruksgymnasiets skogliga program eller eftergymnasiala<br />
kurser. Dessutom krävs minst 6 mån. skoglig praktik.<br />
Skogligt basår på Jällaskolan i Uppsala, innehåller både teori<br />
och praktik och ger garanterad plats till skogsmästarprogrammet.<br />
SLU Skogsmästarskolan 0222-349 50<br />
kopplade till att öka och förbättra<br />
skogsproduktionen:<br />
skogsskötsel i Umeå, produktion<br />
i Alnarp och föryngring i<br />
Umeå.<br />
Vid sidan av att odla mer<br />
skog är klimatet den hetaste<br />
frågan. Här kommer en ny professur<br />
i Umeå inom ”eko-fysiologi”,<br />
vilket handlar om vad<br />
som händer med skogen vid<br />
klimatförändringar.<br />
Ytterligare en ny professur i<br />
Umeå om vilt och fi sketurism,<br />
som fi nansieras av Sveaskog,<br />
ska tillsättas.<br />
ANDRA satsningar kommer<br />
under året. Bland annat hoppas<br />
Jan-Erik Hällgren kunna lyfta<br />
fram tekniken, som en gång var<br />
ett stort område för SLU.<br />
– Jag tycker det ser bra ut<br />
inför kommande år men då det<br />
gäller studenterna är den geografiska<br />
spridningen dålig.<br />
Oproportionerligt många<br />
kommer från norra Sverige,<br />
därför marknadsför vi oss extra<br />
söderöver, säger Jan-Erik Hällgren.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07 19
UTBILDNING<br />
Gott om jobb inom möbelindustrin<br />
Intresset ökar för de trätekniska<br />
gymnasieprogrammen.<br />
Förra året började runt 700<br />
elever på industriprogram trä<br />
eller hantverksprogram trä.<br />
Det är ett par hundra fler än<br />
för ett par år sedan. Men det<br />
räcker inte.<br />
Enligt TMF (Trä och möbelindustriförbundet)<br />
behövs det<br />
egentligen kring 1 500 nyut-<br />
Viktiga datum<br />
Gymnasiet<br />
✔ 15 februari Ansökan.<br />
✔ 15 maj Vanligtvis kan man<br />
ändra valet fram<br />
till mitten av maj.<br />
✔ juli Besked om gymnasieintagningar.<br />
✔ augusti Reservintag fram till skolstarten.<br />
KY-utbildningarna<br />
Kurserna rullar över året, därmed också ansökningsdatumen.<br />
Högskolan<br />
✔ 15 april Sista anmälningsdag till kurser.<br />
✔ 4 maj Sista ansökningsdag Gammelkroppa.<br />
✔ 15 februari Sista anmälningsdag till vårens högskoleprov,<br />
31 mars provdag.<br />
✔ 15 september Anmälningsdag till höstens högskoleprov,<br />
27 oktober provdag.<br />
NoveFella med feromonet Phero-X-Lure IT doftar oemotståndligt<br />
för en utsvulten och kärlekskrank barkborre. LÄTT ATT MONTERA<br />
KOMPLETT HÅLLER FLERA SÄSONGER FÅNGAR I 360°<br />
KAMPANJPRISER<br />
Ë 5 fällor och 10 feromoner, 2249:ex<br />
moms & frakt. Normalpris 2665:-<br />
Ë 10 fällor och 20 feromoner, 4398:ex<br />
moms & frakt.Normalpris 5330:-<br />
Gäller Gäller t o m 15 1 mars 2007. 2007<br />
examinerade elever de närmsta<br />
åren. Förbundet räknar med att<br />
trä- och möbelindustrin behöver<br />
rekrytera minst 6 000 nya<br />
medarbetare de närmsta fem<br />
åren.<br />
Huvuddelen av dessa behöver<br />
en kvalificerad utbildning<br />
på gymnasie- eller högskolenivå.<br />
www.tmf.se<br />
OKTOBER<br />
2 3 4 5 6 7<br />
8 9 10 11 12 13 14<br />
15 16 17 18 19 20 21<br />
22 23 24 25 26 27 28<br />
29 30 31<br />
RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SE<br />
Högskole- Högskoleprovet!!<br />
provet!!<br />
Kurserna anpassas enligt<br />
internationell modell<br />
Alla universitet och<br />
högskolor är i full färd<br />
med att anpassa sig till<br />
den så kallade Bolognaprocessen.<br />
Målet med Bologna är att göra<br />
det lättare att kombinera universitetskurser<br />
från olika länder.<br />
En grundtanke är att man<br />
ska kunna läsa tre år och få<br />
en kandidatexemen som därefter<br />
kan byggas på med två<br />
masters-år någon helt annanstans.<br />
DET INNEBÄR ATT svenska<br />
universitet laddar med nya tvååriga<br />
mastersutbildningar,<br />
öppna för hela världen.<br />
Inom skogsfakulteten startar<br />
tre sådana nästa år.<br />
✔ Euroforester (europeisk<br />
jägmästare) i Alnarp.<br />
✔ Plant and forest biotechnology<br />
vid Umeå plant Science<br />
Centre.<br />
✔ Fish and wildlife management.<br />
Alla kurser delas in i tre nivåer:<br />
✔ Grundnivå (2 år/högsko-<br />
TIPS:<br />
www.syoguiden.com<br />
Massor av information om<br />
utbildningar och livet som student.<br />
www.skogssverige.se<br />
Bra information i allmänhet, med en<br />
flik för ”utbildning och forskning”.<br />
www.ky.se<br />
Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) är<br />
utbildningar efter gymnasiet som<br />
drivs i samverkan med företagen.<br />
Det är mycket praktik och åtta av<br />
tio som gått kurserna har fått jobb.<br />
www.designyourfuture.nu<br />
Om träutbildningar.<br />
www.naturbruk.se<br />
Allt om naturbruksgymnasier.<br />
På de skogliga gymnasieutbildningar<br />
dominerar grabbarna<br />
helt.<br />
Det är lite jämnare på universitet<br />
och högskolor, men kvinnornas<br />
andel har sjunkit något<br />
bland blivande jägmästare.<br />
Vid senaste intaget var 25<br />
Forskarnivå<br />
Avancerad nivå<br />
Grundnivå<br />
leexamen eller 3 år kandidatexamen).<br />
✔ Avancerad nivå (3+1 år<br />
magister eller 3+2 år mastersexamen).<br />
✔ Forskarnivå (+2 år licentiat,<br />
+4 år doktorsexamen).<br />
DEN SOM exempelvis vill bli<br />
jägmästare har fortfarande fem<br />
års studier framför sig, men<br />
upplägget förändras en del.<br />
Efter tre år blir det en sorts<br />
kontrollstation, eller ett etappmål.<br />
De påbörjade kurserna ska<br />
vara klara och den som vill kan<br />
hoppa av med en skoglig kandidatexamen.<br />
De blivande jägmästarna<br />
fortsätter i ytterligare<br />
två år och går därmed ut med<br />
en mastersutbildning.<br />
Däremellan fi nns ytterligare<br />
en, lite svensk, variant: Efter<br />
3+1 år fi nns möjlighet att sluta<br />
med en magisterutbildning.<br />
(Tidigare blev man skoglig magister<br />
efter 4,5 år).<br />
www.skogstekniska.se<br />
Privat skola med många kurser, en<br />
specialitet är utbildning av skogsmaskintekniker.<br />
www.skogsindustrierna.se/framtid<br />
www.studieplatser.nu<br />
Lediga platser på högskolorna.<br />
www.skogsresurs.com<br />
Växjö universitet har lyckats väl med<br />
distansutbildningar för skogsägare från<br />
hela landet.<br />
Den här sidan leder bland annat vidare<br />
till kursen i Hållbart familjeskogsbruk,<br />
adressen direkt till informationssidan<br />
är något krångligare:<br />
www.vxu.se/td/privatskogsbruk/<br />
kursinfo/<br />
Ont om tjejer på de flesta utbildningarna<br />
procent kvinnor, året innan 36<br />
procent och år 2004 var 31 procent<br />
av de blivande jägmästarna<br />
kvinnor.<br />
Av de 54 studenter som senast<br />
påbörjade skogsmästarskolan<br />
i Skinnskatteberg var 12<br />
kvinnor.<br />
20 VI SKOGSÄGARE 1/07
Kraftsamling med Marianne Eriksson, Helena Gålnander, Kristin Gustafsson, Maria Boström och Martina Garpenkrans.<br />
Rekordartad kraftsamling<br />
Tillväxten kan öka genom<br />
en mängd olika åtgärder.<br />
Det visar skogsägarrörelsen<br />
i en rekordstor<br />
kampanj.<br />
Text och foto: Pär Fornling<br />
Kvinnorna, som tar ett symboliskt<br />
krafttag på bilden här intill,<br />
går i spetsen för att dra<br />
upp skogsproduktionen.<br />
Det är Marianne Eriksson<br />
(projektledare), Kristin Gustafsson<br />
(Södra), Helena Gålnander<br />
(Norra), Martina Garpenkrans<br />
(Mellanskog) och<br />
Maria Boström (Norrskog).<br />
Alla fem arbetar heltid med<br />
”Kraftsamling skog”.<br />
Därutöver kommer kring 500<br />
personer att vara mer eller mindre<br />
engagerade i projektet som<br />
syftar till att nyttja möjligheterna<br />
för att producera mer<br />
skog.<br />
I VART OCH ETT av landets<br />
100 skogsbruksområden kommer<br />
det att fi nnas minst en demonstrationsgård.<br />
Där hålls skogsdagar och<br />
öppnas för besök av de som vill<br />
se på goda exempel kring röjning,<br />
gödsling, dikesrensning,<br />
markberedning, föryngringar<br />
och liknande åtgärder.<br />
Utöver engagerade markvärdar<br />
kommer det att fi nnas några<br />
handledare inom varje<br />
skogsbruksområde som arbetar<br />
med frågorna.<br />
Till det kommer studiecirklar<br />
och andra aktiviteter.<br />
– I modern tid har vi inte<br />
gjort något liknande av det här<br />
formatet inom skogägarrörelsen.<br />
Det här är en betydande<br />
del av alla föreningarnas verksamhet,<br />
vilket känns väldigt<br />
roligt, säger Jan-Åke Lundén,<br />
LRF Skogsägare.<br />
Han är ordförande i projektets<br />
styrgrupp och har lång erfarenhet<br />
av frågorna.<br />
VAD ÄR DÅ de tre viktigaste<br />
åtgärderna för att öka produktion<br />
och lönsamhet i skogsbruket?<br />
Jan-Åke Lundén konstaterar<br />
att det handlar om en hel palett<br />
med åtgärder, men gör ändå<br />
följande rangordning.<br />
1) Nyttja möjligheterna till<br />
förädlat plantmaterial.<br />
2) Röj i rätt tid och på rätt<br />
sätt.<br />
3) Gödsla, det är enkelt och<br />
lönsamt.<br />
Projektet pågår i fyra år. Målet<br />
är att tillväxten ska öka med<br />
20 procent på 50–100 års sikt.<br />
Till hösten, i oktober eller<br />
november, öppnar de olika aktiviteterna.<br />
Innan dess kommer<br />
en uppdaterad version av boken<br />
”Alla tiders skog” och en uppvisning<br />
av kraftsamlingen vid<br />
Elmias skogsmässa i juni.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07 21<br />
PRODUKTION
SKOGSGÅRDEN<br />
På samma skogsgård<br />
i femton generationer<br />
För bröderna Dahlström är kraftsamling i<br />
skogen en naturlig del av vardagen. Med eget<br />
arbete och intensivt skogsbruk blir det bra<br />
avkastning från skogsmarken – som tillhört<br />
släkten i 500 år! Text & foto: Pär Fornling<br />
– Vi har hållit på med det här<br />
sedan 1500-talet i både fred<br />
och ofred. Så kommer plötsligt<br />
staten och säger att de kan det<br />
bättre. Då ledsnar man.<br />
Kritiken mot hanteringen av<br />
naturreservaten får extra tyngd<br />
när Lars-Gunnar Dahlström<br />
framför den.<br />
Vi är i trakterna av Sorunda,<br />
söder om Stockholm. En del<br />
känner nog igen namnet från<br />
Lars Widdings böcker om karolinertiden.<br />
I EN AV berättelserna lyckas<br />
Per Nilsson Frimodig ta sig<br />
hem från den ryska<br />
fångenskapen efter<br />
Karl XII:s krig. Triumferande<br />
och glad<br />
rider han in med hästen<br />
under högmässan<br />
och viftar med ett<br />
brännvinsglas.<br />
Och jodå, det är en<br />
av Lars-Gunnars anfäder.<br />
Men historien<br />
sträcker sig längre<br />
tillbaks än så. Han<br />
spårar sina förfäder i rakt nedstigande<br />
led till 1500-talet och<br />
Gustav Vasas dagar.<br />
Gustav<br />
Vasa<br />
Lars-Gunnar<br />
Dahlström.<br />
Troligen fortsätter generationerna<br />
en bit ner på 1400-talet,<br />
men det går inte att belägga<br />
eftersom kyrkböckerna börjar<br />
först år 1530.<br />
DET MÄRKLIGA är att gården<br />
hela tiden i stort sett varit densamma.<br />
Husen har byggts upp,<br />
fl yttats och brunnit ner, men<br />
landskapet, och de naturvärden<br />
som fi nns där, är format av<br />
Lars-Gunnar och 14 tidigare<br />
generationer.<br />
– Reservatshysterin är vansinnig,<br />
staten betalar miljarder<br />
för något som redan fi nns, säger<br />
han och konstaterar<br />
att myndigheterna<br />
tappat mycket trovärdighet<br />
på kuppen.<br />
För egen del har<br />
Lars-Gunnar tillsammans<br />
med 17 andra<br />
skogsägare fått en del<br />
av marken indragen i<br />
ett reservat.<br />
– Mossmarken det<br />
handlar om, har fått<br />
dagens naturvärden<br />
genom vår skötsel. Det fi nns<br />
ingen anledning att tro vi skulle<br />
gjort det annorlunda i kom-<br />
1600<br />
Lars-Gunnar och mamma Ingrid pratar om gårdens utveckling.<br />
mande generationer. Men det<br />
jag framför allt vänder mig mot<br />
är hanteringen. Man smyger<br />
runt i buskarna och ritar kartor.<br />
Då vi får chansen att yttra oss<br />
har jag känslan av att allt redan<br />
är klart. Det är en otäck attityd<br />
som förstört relationerna med<br />
myndigheterna.<br />
DAGSHÄNDELSER blandas<br />
med ögonblicksbilder från historien.<br />
Vi åker förbi kyrkan,<br />
som lite grand påminner om en<br />
medeltidsborg, far vidare på<br />
slingrande vägar i ett öppet,<br />
leende landskap.<br />
– Här härjade ryssen och<br />
brände på 1720-talet. I huset<br />
där framme till vänster har vi<br />
förresten gått i skolan under<br />
Från Gustav Vasa till Eskil Erlandsson<br />
Här är de 15 generationerna på Trollsta,<br />
tillsammans med några skogshistoriska<br />
vägmärken under den tid de verkade.<br />
Det börjar när Gustav Vasa är kung.<br />
1530. Lars Nilsson<br />
Redan hundra år tidigare infördes<br />
detaljregler om avverkning för bok och ek.<br />
I mitten av 1400-talet har en av landets<br />
första vattensågar byggts i Forsvik,<br />
Västergötland.<br />
1540. Jöns Larsson<br />
Den förste jägmästaren omnämns i dokument<br />
om Gustav Vasas hov. Han ansvarade för jakten<br />
och skyddet av kronans skogar mot olovlig<br />
vedhuggning.<br />
Bönderna i Dalarna manas till att svedjeodla<br />
den onyttiga skogen.<br />
1562. Nils Jönsson<br />
Det börjar bli brist på bärande träd (träd som<br />
bär mat eller foder, däribland ek, bok, apel och<br />
oxel).<br />
Bestämmelser för hur ek ska vårdas.<br />
fem generationer, ända sedan<br />
öppningsdagen 1842, två år<br />
efter att Sverige fi ck folkskolereformen.<br />
Det går inte att missta sig på<br />
det historiska intresset som<br />
hela tiden fi nns om hörnet på<br />
ett avslappnat och naturligt<br />
sätt.<br />
Men kungalängder i all ära,<br />
the king med stort K är ändå<br />
Elvis Presley. Det är uppenbart<br />
när vi dricker kaffe ur muggar<br />
prydda med idolen från Memphis.<br />
– Det är något alldeles speciellt<br />
med hans musik, säger<br />
Lars-Gunnar med ett brett leende<br />
medan han bjuder på fi -<br />
kabröd vid köksbordet.<br />
Efter en mellanlandning i<br />
1650. Nils Pehrsson/Kerstin<br />
Holwasterdotter<br />
Bristen på ekvirke blir akut och<br />
utskeppning stoppas tillfälligt.<br />
1615. Pehr Nilsson<br />
Holmen anlägger sitt första pappersbruk.<br />
Den första skogslagstiftningen dateras den 22 mars 1647, den<br />
innebär att svedjebränningen begränsas till förmån för skog till<br />
träkol, tjära och pottaska (för glastillverkning och rengöringsmedel).<br />
Tonen är alltså en helt annan än bara några årtionden tidigare.<br />
Nu har skogsprodukterna ett tydligt värde.
.<br />
Inte minst denna blöta vinter har den lilla maskinen varit en tillgång med tanke på risken för körskador.<br />
Graceland glider samtalet åter<br />
in i skogen.<br />
FÖRETAGANDE och självverksamhet<br />
är ett par hörnpelare<br />
på Trollsta gård.<br />
– Vi måste bort från snacket<br />
att skogen inte lönar sig. Visst<br />
kan man leva på sin skogsgård<br />
i kombination med lite blandad<br />
verksamhet, säger Lars-Gunnar,<br />
som driver gården tillsammans<br />
med brodern Karl-Johan.<br />
Den består av 150 hektar<br />
skog och 30 hektar åker, dessutom<br />
arrenderar de 175 hektar.<br />
– Jordbruket känns inte så<br />
1669. Pehr Nilsson<br />
Frimodig/Karin Jönsdotter<br />
Lappmarken börjar att koloniseras.<br />
1700<br />
1685. Jan Persson/Karin<br />
Nilsdotter<br />
En förordning föreskriver att<br />
statliga tjänstemän ska anvisa vilka<br />
träd i skogen en bonde får avverka,<br />
dessutom börjar stämplingen med<br />
kronans hammare och stämpel.<br />
roligt längre och betesdjuren<br />
försvann 1990. Det har blivit<br />
för många blankettvändare. Jag<br />
vill hellre ha betalt för det riktiga<br />
arbete vi utför än att fylla<br />
i en massa EU-blanketter.<br />
Pappersjobbet får grannen,<br />
som är revisor, hjälpa till<br />
med.<br />
– Jobba kan jag, men hålla på<br />
med papper orkar jag inte.<br />
Tacka vet jag att vara ute i skogen,<br />
där fi nns alltid saker att ta<br />
tag i. Jag skulle nästan kunna<br />
bo där under större delen av<br />
året!<br />
Han började köra häst på<br />
60-talet och följde därefter<br />
med hela den intensiva mekaniseringen<br />
av skogsbruket.<br />
Det började med vajerkran,<br />
en Ferguson halvbandare och<br />
ett antal skotare fram till dagens<br />
Valmet 840.<br />
LARS-GUNNAR arbetar en<br />
del som entreprenör med den<br />
stora maskinen, men i den egna<br />
skogen kör han mest med en<br />
liten åttahjulig Scorpion.<br />
Den slingrar sig fram längs<br />
två meter breda gator i beståndet<br />
utan några direkta stickvägar.<br />
Det passar brödernas<br />
fi losofi om skogsskötsel med<br />
många återkommande gall-<br />
1770. Pehr Pehrsson/Anna Stina Jansdotter<br />
Den 21 februari 1789 dateras det som ibland kallas skogs-<br />
böndernas Magna Charta. Kronan har fortsatta anspråk på<br />
ek, bok och träd till båtmaster, men i övrigt tas bestämmelserna<br />
bort om inskränkningar i dispositionen av skogarna.<br />
1708. Jan Jansson/Kerstin<br />
Lansdotter<br />
Bristen på träd i västra Sverige<br />
leder till ett påbud om att plantera ek<br />
och bok. Men ännu är det ett par<br />
hundra år till ett mer allmänt krav på<br />
återbeskogning.<br />
ringar. Att klara skotningen<br />
med den relativt lilla kranen<br />
kräver en viss teknik, men det<br />
sitter i ryggmärgen.<br />
Den som huggit och kört med<br />
häst vet hur träden ska fällas<br />
för att de ska kunna plockas<br />
upp på ett smidigt sätt.<br />
– Vi ville inte vräka in en stor<br />
maskin i ungskogen, utan letade<br />
efter något litet. Då fi ck vi syn<br />
på den här på Elmia i början av<br />
90-talet. Den fungerar utmärkt,<br />
säger Lars-Gunnar och startar<br />
den trecylindriga dieselmotorn<br />
för en demonstration.<br />
Fortsättning sid 24<br />
1801. Pehr Persson/Anna Brita Persdotter<br />
England inför en tull på drygt 40 kronor kubikmetern<br />
(lika mycket som virkesvärdet). Det betyder tvärstopp<br />
för svensk export, men Englands kolonier (främst Kanada)<br />
gynnas. Mot slutet av århundradet väljer England likväl<br />
frihandelslinjen, medan Sverige inför spannmålstullar.<br />
Virkesbristen leder till olika förslag om skogsskötsel.<br />
Forts.<br />
nästa<br />
sida<br />
1800<br />
1824. Anna-Christina Persdotter/Anders Larsson<br />
Den svenska skogshushållningens fader, överjägmästare Israel Adolph Ström,<br />
börjar skogsundervisningen.<br />
Carl-Ludwig Obbarius, kommer från Tyskland till Sverige för att utbilda skogstjänstemän.<br />
Den 59-årige änkemannen med åtta barn pläderar för trakthyggesbruk.<br />
I den första moderna skogsutredningen pläderas för återväxtplikt. Utredningen<br />
avvisas, men kommer igen i en annan form längre fram i historien.<br />
-<br />
▲
SKOGSGÅRDEN<br />
Fortsättning:<br />
På samma skogsgård…<br />
Han sätter sig i hytten och<br />
höjer rösten för att överrösta<br />
motorljudet.<br />
– En annan fördel är att alla<br />
hjulen ger en bra bärighet, hälsar<br />
han högljutt, innan hyttdörren<br />
slås igen.<br />
Det bär av över ett område<br />
blötmark och vidare in i den<br />
klena granskogen. I många andra<br />
fall skulle det vara en väldigt<br />
tidig första gallring, som<br />
mest kostat pengar. Men bröderna<br />
lyckas krama ur mycket<br />
från skogen genom en intensiv<br />
skötsel.<br />
LASSET FYLLS med klena<br />
stammar och det blir dags att<br />
pausa för att summera läget.<br />
– Vi gör första gallringen ti-<br />
Bröderna gör allt arbete själva i<br />
skogen.<br />
1887. Karl-Johan Carlsson, Elin Sofia Ersson<br />
Riksdagen beslutar 1903 om att införa skogsvårdsavgifter som<br />
tas ut på värdet av exporterade skogsprodukter. Ett par årtionden<br />
senare byter den form och tas ut på taxeringsvärdet.<br />
Den första bensindrivna motorsågen introduceras i USA,<br />
året är 1905.<br />
1900<br />
1859. Anna Katharina Andersdotter/<br />
Carl Johan Carlsson<br />
Efter flera århundraden får alla hemmansägare<br />
fritt disponera ekskogen.<br />
Kungliga Skogsstyrelsen byter namn till<br />
Domänstyrelsen.<br />
Ett gulnat<br />
foto och<br />
en länk i<br />
historien.<br />
digt, ibland redan efter 15 år.<br />
Då blir det mest brännved, träden<br />
är under fem centimeter<br />
diameter i topp. Efter ytterligare<br />
7–10 år gör vi en andra<br />
gallring, som ger en del klenare<br />
timmer.<br />
– På så sätt kan vi återkomma<br />
ofta. En del granbestånd har<br />
gallrats fem gånger innan slutavverkning,<br />
berättar de när vi<br />
går i den prydliga granskogen.<br />
Den enkla fi losofi n är att ju<br />
mer du hugger, ju mer får du<br />
möjlighet att hugga.<br />
– Skogen ger tryggheten, säger<br />
Lars-Gunnar och gör en<br />
snabb kalkyl i huvudet.<br />
– Låt säga att vi kan hugga<br />
fem kubikmeter per hektar och<br />
år. Det ger 200 000 kronor, vilket<br />
inte är fy skam. Vi måste<br />
bort från snacket att skogen<br />
inte lönar sig. Jag trivs i alla fall<br />
och gillar läget. Med skogen<br />
som bas går det utmärkt att<br />
komplettera med annan verksamhet<br />
som snöplogning, vedförsäljning<br />
och lite entreprenadverksamhet,<br />
säger Lars-<br />
Gunnar som också är aktiv<br />
inom projektet Säker skog, där<br />
han arbetar för att använda motorsågen<br />
rätt.<br />
– Det är viktigt att både planera<br />
jobbet rätt, för att bli effektivare,<br />
och fälla säkert. De<br />
fl esta har något att lära, också<br />
erfarna skogsägare. Jag rekommenderar<br />
alla att gå en kurs och<br />
Lars-Gunnar och Karl-Johan inspekterar stormskadorna.<br />
gärna ta motorsågskörkort.<br />
– Vi måste också nå de som<br />
behöver det allra mest. Ibland<br />
kan du se skräckexempel på<br />
folk som står på tomten och<br />
kapar ved med motorsåg och<br />
kortbyxor! Kretsen av kursdeltagare<br />
behöver vidgas och inte<br />
bara involvera de redan frälsta.<br />
MOTORSÅGEN förblir i vilket<br />
fall ett viktigt redskap för de<br />
många som arbetar i den egna<br />
skogen.<br />
– Tyvärr tycker jag självverksamheten<br />
kommit lite på skam.<br />
En del betraktar den småskaliga<br />
tekniken lite som leksaker,<br />
vilket är helt fel. Jag önskar<br />
mig defi nitivt en positivare inställning<br />
till självverksamheten<br />
bland skogsfolk, säger Lars-<br />
Gunnar.<br />
– Nu är det snarare så att<br />
självverksamheten straffas<br />
med olika regler. Avdraget på<br />
15 kronor kubikmetern för<br />
massa ved på tre meter är ett<br />
exempel. De är lättare att hantera<br />
för oss som gör arbetet<br />
själva och det fi nns ingen logik<br />
i att plötsligt prioritera längre<br />
bitar.<br />
På vägen hem stannar vi till<br />
1920. Ingrid Karlsson,<br />
Lars Dahlström<br />
Skogsvårdsavgiften införs 1922 (slopas 1993).<br />
Första skogsägarföreningarna bildas på 20-talet.<br />
1947. Lars-Gunnar och Susanna Dahlström,<br />
brodern Karl-Johan<br />
Ny skogsvårdslag med gallringsplikt, ersätts senare med<br />
friare skogsvårdslag och delade miljö- produktionsmål.<br />
Miljöcertifiering.<br />
Eskil Erlandsson jordbruks- och skogsminister.<br />
hos mamma Ingrid, 87 år.<br />
En silverbägare och några<br />
inventarier minner om tiden<br />
bortom midsommarafton 1918<br />
då en förfärlig brand härjade<br />
gården.<br />
Försäkringen täckte bara en<br />
bråkdel och då var det nära att<br />
morfar Karl-Johan gav upp,<br />
men familjen lyckades ta sig<br />
igenom krisen och gården<br />
vandrade vidare i generationerna.<br />
FRÅNSETT NÅGRA mindre<br />
markbyten är Trollsta skattehemman<br />
sig likt sedan Gustav<br />
Vasas dagar.<br />
– Allt har hållits ihop, syskonen<br />
har kommit överens och<br />
ingen har utvandrat till Amerika.<br />
Klart det känns lite extra<br />
ansvarsfullt med alla dessa generationer,<br />
men det där tror jag<br />
varje skogsägare känner, säger<br />
Lars-Gunnar.<br />
Och kontinuiteten fortsätter.<br />
Brodern har inga barn, men<br />
Lars-Gunnar och hustrun Susanne<br />
har två döttrar. Pernilla<br />
och Pauline, som gått lantbruksskolan<br />
i Berga.<br />
Dessutom fi nns en 17:e generation,<br />
Pernillas dotter Klara<br />
som fyllt ett år.<br />
Eskil Erlandsson<br />
2000<br />
Grafik:<br />
Mikael Sylvander
NYHETER<br />
Ny strategi<br />
för industrin<br />
Vid Norras årsstämma i Piteå<br />
slog ordförande Tomas Mörtsell<br />
an en optimistiskt ton, både<br />
för verksamhetsåret som gått<br />
och det man är mitt inne i.<br />
– Konjunkturen är fortsatt<br />
stark och sågverken går bra.<br />
Under året ska vi fatta beslut<br />
om en ny industristrategi. Efter<br />
att i fl era år legat ganska lågt är<br />
det nog dags att gå in i en ny<br />
investeringsperiod.<br />
– Hur året blir resultatmässigt<br />
är för tidigt att säga, det<br />
beror inte minst på virkesmarknaden.<br />
Det är ju inte heller något<br />
självändamål för oss att<br />
lyfta resultatet, viktigast är att<br />
MånadserbjudandeFEBRUARI<br />
Vedklyv/-kapsåg/-transportörer.<br />
250:rabatt<br />
Vedklyv Woodline M80. Vedkapsåg ”Faxe”.<br />
Transportör - 100 mm band.<br />
Praktisk maskin för hemma- Stabil och kraftig. Startklar med Motorskydd, kabel och motorbruk.<br />
Kraftfull med kompakt motorskydd, och motorhandske. handske. 400V.<br />
utförande och tre arbetsvinklar.<br />
Elmotor: 2,2kW/ 400V.<br />
Elmotor: 4kW/1400 v/m. 400V. Längd 5 m.<br />
O.pr: 4795:- Nu: 4495:-<br />
O.pr: 6895:- Nu: 6645:- O.pr: 7995:-<br />
Längd 7,5 m.<br />
Nu: 7595:- O.pr: 5695:- Nu: 5395:-<br />
Läs mer om vedklyven, vedkapsågen och vedtransportörerna på sid 202-205 i katalog nr 57.<br />
Tel: 0171 - 857 00<br />
Fax: 0171 - 857 01<br />
Web: www.nordpost.se<br />
betala så bra som möjligt för<br />
medlemmarnas virke, konstaterar<br />
Tomas Mörtsell.<br />
Året har präglats av fusionen<br />
med Norrbotten, där alla inte<br />
är helt nöjda. Ulf Hannu valde<br />
att lämna styrelsen vid stämman<br />
(där han belönades med<br />
föreningens guldnål).<br />
400:rabatt<br />
– Efter en fusion är det ett<br />
stort arbeta att sammanföra<br />
organisationerna både organisatoriskt<br />
och kulturellt. Det tar<br />
sin tid och det har varit en del<br />
gnissel, men jag känner stor<br />
tillförsikt om att det här blir<br />
riktigt bra, säger Tomas Mörtsell.<br />
Träforskning tänkt att ge rejäl utdelning<br />
Forskning för drygt 50 miljoner<br />
kronor kan bidra till att<br />
träindustrin omsätter ytterligare<br />
12 miljarder kronor och<br />
anställer ytterligare 10 000<br />
personer.<br />
Det är den vision som målas<br />
upp för forskningsprogrammet<br />
”Lean Wood Enginerering”.<br />
Hälften av forskningen handlar<br />
om industriellt husbyggande<br />
i trä. Utmaningen är att öka<br />
industrialiseringsgraden mot<br />
mer prefabricering och snabbare<br />
slutmontering.<br />
– Trä lider fortfarande av att<br />
inte betraktas som ett lika ingenjörsmässigt<br />
material som<br />
300:rabatt<br />
Vid stämman valdes<br />
tre nya ledamöter in<br />
i styrelsen, Elisabeth<br />
Sandberg, Boden, Ann-<br />
Helen Bergvall, Råneå<br />
och Åke Jacobsson,<br />
Österbillsjö.<br />
De har efterträtt Ulf<br />
Hannu, Hillevi Wiss-<br />
Kullebjörk och Östen<br />
Bjurman.<br />
Foto: Calle Bredberg<br />
stål eller betong, säger Staffan<br />
Brege professor vid Luleå tekniska<br />
universitet.<br />
Dessutom medverkar Linköpings<br />
universitet och Lunds<br />
tekniska högskola.<br />
Programmet pågår i tre år,<br />
kostar 54 miljoner och involverar<br />
4–5 doktorander.<br />
NP-<br />
Faktura<br />
Fri lev.månad 30 dagar netto<br />
Adress: Annelund (E18,ö:a infarten), 749 40 Enköping.<br />
Alla erbjudanden gäller t om den 28/2-07 om inget annat anges.<br />
Exp. avgift 35:-. Moms tillkommer. 5% prisgaranti. Fraktfritt över 2000:-. Frakttillägg<br />
tillkommer på vissa skrymmande produkter. betyder att du hittar mer info på vår hemsida.<br />
Vi reserverar oss för eventuella pris-, text- och tryckfel i annonsen.<br />
Kredit upp<br />
(Aviavgift 25:-)<br />
till 50000 kr<br />
Sågsvärd/-kedjor<br />
10%<br />
Dra av:<br />
rabatt<br />
Jonsereds sågtillbehör är konstruerade<br />
med högsta prestanda för<br />
att optimera sågens egenskaper.<br />
Läs om sågsvärd och -kedjor<br />
på s 207 i katalog nr 57.<br />
Tyskland hårt<br />
drabbat av storm<br />
Preliminära siffror visar att<br />
stormen Kyril som drog fram<br />
över kontinenten i slutet av januari<br />
stormfällde kring 40<br />
miljoner kubikmeter.<br />
Värst drabbat är Tyskland<br />
där skadorna beräknas till 25<br />
miljoner kubikmeter.<br />
Mer skog i världen<br />
Efter många år av tillbakagång<br />
börjar världens skogar att öka.<br />
Det hävdar professor Pekka<br />
Kauppi vid Helsingfors universitet.<br />
Han har lett ett forskarteam<br />
som analyserat FN:s skogsdata.<br />
Resultatet visar att i världens<br />
50 skogrikaste länder har arealen<br />
skog ökat i 22 av dem under<br />
de senaste 15 åren.<br />
Glädjande exempel är de två<br />
folkrikaste nationerna. I Kina<br />
ökar skogarnas areal och biomassa,<br />
medan man i Indien har<br />
kommit upp till balansläge.<br />
Däremot minskar biomassan<br />
i skogrika länder som Brasilien<br />
och Indonesien.<br />
Analysen har publicerats i<br />
den vetenskapliga tidskriften<br />
PNÅS.<br />
- Se hela vårt sortiment i web-butiken.<br />
- Ladda hem vårt aktuella månadsblad.<br />
- Vädertjänst med fyrdygnsprognos.<br />
ViS1/07<br />
Vedsäck - 1,5 m 2<br />
Ventilerad i robust och tåligt utförande.<br />
UV-beständig. Med 4<br />
stropphandtag i toppen och 4 i<br />
botten. Kan enkelt lyftas, flyttas<br />
eller tömmas med pallgafflarna.<br />
Max 1 ton.<br />
Läs mer på s 205 i katalog nr57<br />
147:-<br />
Under Februari har vi ytterligare ett antal<br />
bra erbjudanden på bl a skogsprodukter.<br />
Se dem alla på www.nordpost.se<br />
Öppettider:<br />
Mån - Fre:<br />
08.00 - 17.00<br />
26 VI SKOGSÄGARE 1/07
Den uppdaterade skotaren 830.1.<br />
UPPDATERAT<br />
FRÅN VALMET<br />
Genom att Valmets lilla skotare<br />
830 fått en trea i modellbeteckningen<br />
är nu alla fyra<br />
modellerna (830.3+840.3+<br />
860.3+890.3) uppdaterade.<br />
Förändringen märks framför<br />
allt i hytten som fått bättre sikt<br />
och förvaringsutrymmen. En<br />
liten trevlig detalj är ett utfällbart<br />
avlastningsbord i trä.<br />
Modell 830 har också fått<br />
den nya Tier 3-motorn vilken<br />
ger bättre motorkraft (vridmomentet<br />
har ökat med 10<br />
procent) men framför allt är<br />
miljövänligare och därmed<br />
klarar de hårdare utsläppskrav<br />
som gäller efter årsskiftet.<br />
Aggregatet 350.1 har en förbättrad stomkonstruktion och därmed marginellt<br />
högre vikt, från 925 till 950 kilo.<br />
Den lilla skotaren väger<br />
10 500 kilo och lastar 9 000<br />
kilo. Valmet har också förbättrat<br />
aggregatet 350 (med 60 centimeters<br />
kapdiameter). Kon-<br />
struktionen är delvis förändrad<br />
och aggregatet har fått ett nytt<br />
mäthjul.<br />
Den nya beteckningen är<br />
350.1.<br />
BÄTTRE<br />
KARTOR<br />
En ny variant av<br />
den topografiska<br />
kartan har dataskikt<br />
för byggnader,<br />
text och<br />
bättre höjdkurvor.<br />
Dessutom<br />
är raststugor och<br />
övernattning i<br />
Den nya kartan<br />
Svenska turist- på Magellan 500.<br />
föreningens regi<br />
markerade.<br />
Kartorna fi nns till några modeller<br />
av Magellan GPS-mottagare.<br />
De levereras på färdigladdade<br />
minneskort för 9 olika<br />
regioner i landet.<br />
TALAR SJÄLV<br />
Med en stomme av<br />
stål uppges Nokia<br />
5500 sport tåla lite<br />
hårdare tag.<br />
En annan fördel<br />
är att den omvandlar<br />
text till tal, därmed<br />
kan telefonen läsa upp<br />
SMS-meddelanden i headsetet.<br />
Det kan vara bra både i bilen<br />
och i skogen när händerna är<br />
fullt sysselsatta med annat.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07 27<br />
TEKNIK
TEKNIK<br />
NY SLÄPKÄRRA KLARAR RIKTIGT TUNGA LASS<br />
För att förflytta en minigrävare,<br />
eller andra tunga maskiner<br />
krävs dragutrustning därefter.<br />
I en del fall klarar en pick-up<br />
eller stadsjeep uppgiften.<br />
Scandinavian Gooseneck<br />
har tagit fram en ny typ av släpkärra<br />
som väger 1 450 kilo och<br />
får lasta drygt 3 500 kilo.<br />
Modellen heter Lone Star<br />
28<br />
Med kärran kan grävaren<br />
transporteras av en större personbil.<br />
och kostar 140 000 kronor.<br />
Till det kommer ett speciellt<br />
drag till bilen och att den måste<br />
förses med ett tryckluftssystem<br />
för bromsning.<br />
Totalpriset blir därmed<br />
179 000 kronor.<br />
Dessutom gäller det att bilen<br />
i övrigt når upp till kraven, för<br />
att få reda på det är det enklast<br />
att kolla med generalagenten.<br />
Eftersom det fi nns fl era olika<br />
utrustnings alternativ av bilarna<br />
krävs chassinumret för kontroll.<br />
Kärran har tagits fram av<br />
Scandinavian Gooseneck i Lidköping,<br />
0510-73130.<br />
www.gooseneck.se<br />
LJUS I NÖDENS<br />
MÖRKER<br />
Med tanke på en eventuell<br />
nödsituation har Petzl gjort en<br />
liten nätt lampa. Den förvaras<br />
i ett vattentätt fodral och är<br />
tänkt att ha som en reservlampa<br />
i ryggsäcken, handskfacket<br />
eller fickan.<br />
Den uppges kunna förvaras i<br />
10 år utan försämrad batterikapacitet<br />
och när den väl tas i<br />
drift är brinntiden 45 timmar<br />
på lägsta effekt.<br />
Ljuskällan är 4 dioder, tre<br />
vita och en röd.<br />
Modellen heter Petzl e+lite<br />
med cirkapris 279 kronor.<br />
www.petzl.se<br />
Petzl har en brinntid på 45 timmar<br />
på lägsta effekt.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07
PÅ MASSOR AV HJUL<br />
Från början var ”Skogis” en<br />
snöskoter som utvecklades till<br />
en gallringsskotare. Det fanns<br />
också en variant för barmark,<br />
men den lämnade en del övrigt<br />
att önska.<br />
Nu har man tagit fram tre nya<br />
modeller för året-runt-bruk.<br />
Tekniken har förbättrats, framför<br />
allt genom en ledad boggi<br />
som ger en mjukare gång. Maskinen<br />
har fortfarande likheter<br />
med en snöskoter och går på<br />
band som drivs framåt av 44<br />
små gummihjul.<br />
Till fördelarna hör en skonsam<br />
”fl ytande”gång, den tar sig<br />
fram på mark med dålig bärighet.<br />
Den minsta modellen har<br />
en vajerkran, lastar 1,5 kubik-<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07<br />
En mängd hjul driver Skogis framåt.<br />
meter och kostar kring 80 000<br />
kronor.<br />
Mellanmodellen, Skogis<br />
2000, lastar 2 kubikmeter timmer.<br />
Den har hydraulisk midjestyrning<br />
och hydraulisk styrning<br />
av bakhjulsboggin. Motorn<br />
är på 20 hästkrafter. Priset ligger<br />
runt 130 000 kronor.<br />
Modell 3000 har en större<br />
motor (30 hk) och lastar 3 ku-<br />
PROFFSSÅGAR FRÅN<br />
NYHET!<br />
Dolmars nya<br />
motorsågar.<br />
Bäst i test!<br />
Ny<br />
modellserie<br />
46-80 cc<br />
Proffskvalitet till hobbypris<br />
Dekompventil<br />
Turboluftrening<br />
ECV 4501<br />
Låg vikt (4,1 kg)<br />
Hög effekt (2,9 hk / 2,1 kW)<br />
Lätt start med dekompventil<br />
Vevhus i magnesium-aluminium ger<br />
proffskvalitet<br />
Luftrening med turboeffekt<br />
CE-godkänd av Statens Maskinprovningar<br />
TANAKA www.tanaka.se 08-659 03 60<br />
Genom att<br />
boggin numera<br />
är ledad blir framfarten<br />
mjukare.<br />
bikmeter. Genom att vagnen är<br />
styrbar och lastutrymmet har<br />
variabel bredd är den konstruerad<br />
för att slingra sig fram<br />
mellan träden. Priset är kring<br />
200 000 kronor, beroende på<br />
utrustning.<br />
Maskinerna tillverkas i Krokom<br />
av Helge Teknik, 0640<br />
61015.<br />
www.skogis.nu.<br />
FIXAR KNUTEN<br />
För den småskaliga träindustrin<br />
finns en ”knutfräs”. Den<br />
fixar till knutarna till friggebodar<br />
och andra byggnader.<br />
Man bearbetar en sida i taget<br />
av plankan med vindspår och<br />
urtag.<br />
Virkets dimensioner kan<br />
vara upp till 125x180 mm. Maskinen<br />
kan också kompletteras<br />
med borr för dymlingar. Priset<br />
är kring 60 000 kronor, maskinen<br />
säljs av Lövångers järn och<br />
maskin i Lövånger.<br />
www.lovangermaskin.se<br />
Knutarna gör att väggarna kan<br />
byggas utan spik.<br />
NYTT FRÅN GYLLEBO PLANTSKYDD<br />
NYTT FRÅN GYLLEBO PLANTSKYDD<br />
GRANBARKBORREN<br />
INVADERAR!<br />
KOSTNADEN FÖR EN FÄLLA<br />
OCH FEROMON ÄR MINDRE<br />
ÄN VÄRDET AV ETT RÄDDAT<br />
TRÄD.<br />
Beställ direkt på<br />
Viltskydda de nya plantorna!<br />
gyllebo.plantskydd@telia.com<br />
Gyllebo Gödning AB har ett brett sortiment av avskräckningsmedel<br />
mot vilt. Inför årets säsong<br />
Ju tidigare<br />
lanserar<br />
vi får<br />
vi<br />
din<br />
storsäljaren<br />
beställning<br />
sedan<br />
ju<br />
många år i Finland och Danmark<br />
säkrare<br />
- MOTA<br />
leverans.<br />
FL.<br />
Fönsterfällan är väl<br />
beprövad med dokumenterat höga<br />
MOTA FL - kostnadseffektiv fångsttal doftrepellent genom med sin stora säker fångstyta avskräckning<br />
och låg dos. Ny produkt. och utformning. Fällan är enkel att<br />
montera (3 delar). Feromonet (lock-<br />
Gyllebo Plantskydd - ett väl ämnet beprövat, är av högsta effektivt kvalitet). medel fritt<br />
från kemikalier och lösningsmedel.<br />
Gyllebo Gödning AB Vessmantorpsv.16 Vessmantorpsv.16 260 70 70 Ljungbyhed<br />
Tel:0435-441040 Fax:0435-441705 gyllebo.plantskydd@telia.com<br />
gyllebo.plantskydd@telia.com<br />
www.gylleboplantskydd.com<br />
29
NÄRINGSPOLITIK<br />
För många miljömål<br />
Skogsstyrelsen arbetar med att<br />
utvärdera miljömålet ”Levande<br />
skogar” och att föreslå nya delmål<br />
som ska gälla från 2010.<br />
Direktiven till arbetet och<br />
tidtabellen har utarbetats centralt<br />
av statliga Miljömålsrådet, som har<br />
kansli tillsammans med Naturvårdsverket.<br />
■ ■ ■<br />
De tre delmålen för Levande skogar<br />
fastställdes för ungefär fem år sedan.<br />
Dessa ska vara uppfyllda 2010:<br />
Det första delmålet avser skogsmark<br />
som undantas från skogsbruk.<br />
Totalt handlar det om 400 000 hektar<br />
som avsätts formellt, vilket innebär<br />
att staten ska kompensera markägaren<br />
för naturreservat, biotopskydd<br />
eller naturvårdsavtal.<br />
Dessutom ska 500 000 hektar<br />
avsättas frivilligt av markägaren.<br />
Det andra delmålet gäller att öka<br />
kvaliteter i skogen för biologisk<br />
mångfald; död ved, gammal skog,<br />
lövskog. Och slutligen ska inte<br />
kulturmiljövärden skadas.<br />
Steglöst ner till 20%<br />
■ ■ ■<br />
Hur har det då gått hittills?<br />
Enkelt uttryckt har skogsägarna<br />
redan klarat sin del medan staten inte<br />
kommer att kunna klara sin del.<br />
Arealmålet för frivilliga<br />
avsättningar är nått med råge.<br />
Skogsstyrelsen är visserligen<br />
tveksam till kvaliteten på vissa<br />
frivilliga avsättningar, men kvalitetskravet<br />
är något Skogsstyrelsen lagt<br />
till i efterhand och som vi aldrig varit<br />
överens om. Målet om bland annat<br />
död ved kommer också att nås.<br />
Däremot har staten inte skjutit till<br />
resurser så att delmålet om formellt<br />
skyddade skogar kommer att nås.<br />
Och för mycket kulturmiljölämningar<br />
skadas fortfarande, till stor del<br />
beroende på eftersläpande inventering<br />
och bristande informationen till<br />
skogsägarna.<br />
■ ■ ■<br />
Vad händer nu? Kommer man att<br />
vilja lägga ännu mera av ansvaret för<br />
måluppfyllelsen på markägarna och<br />
Aktuellt just nu<br />
15 januari Remissvaret på Skogsutredningen lämnat till Jordbruksdepartementet.<br />
Vintern Fortfarande stora oklarheter hur man söker medel från Landsbygdsutvecklings-<br />
programmet för skogliga intressenter. Programmet startar 2007.<br />
22 februari Skogsstyrelsens nationella sektorsråd diskuterar bland annat nya delmål i<br />
miljömålsarbetet.<br />
27 februari Europeiska skogsägarrörelsen ordnar seminarium om Nordiskt skogsbruk i<br />
Bryssel, med bland andra jordbrukskommissionären.<br />
Våren Regeringen lämnar proposition om skogsutredningen?<br />
24–27 april Skogsnäringsvecka med många aktiviteter i Stockholm.<br />
9 maj Skogsstyrelsens skogspolitiska dag, Stockholm.<br />
23 maj Skogsstyrelsen lägger fast sina förslag på nya delmål, som går ut på remiss över<br />
sommaren.<br />
11 september Skogsstyrelsen antar nya delmål, som lämnas till Miljömålsrådet.<br />
Flis - spannmål - pellets<br />
PEX kulvert<br />
Värmeväxlare<br />
VVB<br />
Aerotemper<br />
KEJ Teknik AB<br />
Kumlatofta, 270 35 Blentarp<br />
Tel 0416-136 12, Fax 0416-136 15<br />
www.kejteknik.se<br />
sektorn, för att staten inte klarar att<br />
skjuta till resurser?<br />
Tyvärr tror jag det är sannolikt.<br />
Alternativen att staten skjuter till<br />
mera resurser, eller skruvar ner<br />
målen, ter sig inte sannolika.<br />
En osäkerhet i sammanhanget är<br />
naturligtvis den nya regeringen.<br />
Ännu har vi inte uppfattat att<br />
regeringen givit tydliga signaler hur<br />
man ser på miljömålsarbetet, utan<br />
Miljömålsrådet och myndigheterna<br />
arbetar på enligt den gamla regeringens<br />
direktiv.<br />
■ ■ ■<br />
En intressant fråga är vilka nya<br />
delmål Skogsstyrelsen vill föreslå.<br />
Enligt vad vi erfar arbetar man med<br />
att utveckla de tre befintliga delmålen<br />
och bredda dessa något.<br />
Dessutom undersöker man fyra nya<br />
målområden:<br />
✔ Skogens sociala värden.<br />
✔ Vatten.<br />
✔ Mark och skog i balans.<br />
✔ Kontinuitetsskogsbruk.<br />
Av dessa har vi sagt tydligt nej<br />
till Skogens sociala värden och<br />
Kontinuitetsskogsbruk som miljömål,<br />
medan vi är försiktigt positiva<br />
till Vatten (även om det kan ingå i<br />
befintliga målområden) och till Mark<br />
och skog i balans.<br />
Linda Hedlund,<br />
LRF Skogsägarna<br />
linda.hedlund@skogsagarna.lrf.se<br />
30 VI SKOGSÄGARE 1/07
450/450XL<br />
Omtyckt<br />
allroundmaskin<br />
i en klass för sig.<br />
755<br />
Kraftpaket som<br />
manövreras<br />
från hytten.<br />
Arbetar från<br />
båda sidor.<br />
Skotarvagn<br />
10, 11 eller<br />
14 ton.<br />
Med eller utan<br />
drift. Cranabkran<br />
såklart.<br />
För mer info. ring Tel. 0479 - 22059 eller gå in på: www.hypro.se
Energin lyfter Södra<br />
Medicin och livsmedel från träd. Egna<br />
vindkraftverk. Större sågverk. Vinsthantering<br />
och marknadsläge.<br />
Det finns många ämnen att ta upp med<br />
Södras koncernchef. Text & foto: Pär Fornling<br />
MARKNAD Energin lyfter Södra<br />
Konjunkturen är fortsatt stark<br />
– speciellt för sågverken.<br />
– Vi ser inga moln på himmeln<br />
och tror det vänder uppåt<br />
i USA det här året efter en liten<br />
rekyl nedåt, säger Leif Brodén,<br />
som enligt de senaste noteringarna<br />
leder det 40:e största<br />
skogsföretaget i världen.<br />
Framför allt beror den framskjutna<br />
placeringen på pappersmassan,<br />
som också den har bra<br />
tider.<br />
I slutet av förra året höjdes<br />
priset på barrmassa till 760 dollar<br />
per ton (den högsta noteringen<br />
sedan år 2000). Men för<br />
att det ska forsätta uppåt konstaterar<br />
Leif Brodén att också<br />
papperstillverkarna måste få<br />
igenom prishöjningar, vilket<br />
varit motigt.<br />
MASSABRUKEN är företagets<br />
vinstmaskiner.<br />
Utöver de tre fabrikerna i<br />
Sverige har två i Norge tillkommit<br />
och dörren hålls öppen för<br />
ytterligare köp.<br />
Bland annat har man tittat på<br />
ett bruk i Nya Zeeland, för att<br />
serva kunderna i Asien. Men den<br />
affären föll och just nu är inget<br />
på gång, enligt Leif Brodén.<br />
Att växa har i sig inget egenvärde,<br />
som många tyckte för<br />
några år sedan.<br />
– I dag kör ingen med snömoset<br />
att du automatiskt blir<br />
mer lönsam genom att bli större,<br />
säger Leif Brodén och konstaterar<br />
att det för Södras del<br />
ska vara en god investering som<br />
medför ökad produktivitet.<br />
Att öka produktiviteten genom<br />
en mängd små och stora<br />
steg är mantrat som går genom<br />
hela koncernen.<br />
SÅGVERKEN har historiskt<br />
sett alltid haft det relativt motigt.<br />
– Vi jagar produktivitet överallt<br />
i sågverksrörelsen. Nu<br />
tycker jag vi nått division ett<br />
och är på väg till elitserien, säger<br />
han.<br />
Vägen går över ökad produktion<br />
med 50 procent, från 1,4<br />
miljoner kubikmeter (år 2004)<br />
till 2,1 år 2009.<br />
För att klara det, plus en viss<br />
ökning av massaproduktionen,<br />
krävs ytterligare en miljon kubikmeter<br />
timmer och en miljon<br />
kubikmeter massaved till år<br />
2010.<br />
Både fler och mer leveranstrogna<br />
medlemmar ska<br />
bidra till virkesfl ödet (krav på<br />
att den som är medlem också<br />
ska leverera virke fi nns numera<br />
i föreningens stadgar).<br />
ENERGIN BIDRAR med en allt<br />
större andel av koncernens<br />
vinst.<br />
Nästa nya tillskott tycks bli<br />
vindkraftverk.<br />
Under februari månad tar<br />
sannolikt styrelsen beslut om<br />
att bygga 2–3 vindkraftverk i<br />
anslutning till massabruket i<br />
Värö för 25–30 miljoner kronor<br />
stycket. Om det slår väl ut kan<br />
det bli fl er verk på de andra<br />
bruken och kanske vid något<br />
sågverk.<br />
– Dels är det en ren investering,<br />
dels är många skogsägare<br />
intresserade av det här. Då är<br />
det bra att vi bygger upp kunskap<br />
och kan ge medlemmarna<br />
hjälp med deras egna projekt.<br />
Det gäller också juridisk vägledning<br />
när andra vill bygga på<br />
medlemmarnas marker, där vi<br />
sett en del konstiga förslag, säger<br />
Leif Brodén.<br />
Möjligheterna att göra mer el<br />
från massabruken är i stort sett<br />
uttömda efter investeringar i<br />
elturbiner vid alla de tre svenska<br />
bruken.<br />
TOTALT PRODUCERAS 1,8<br />
TWh, varav 0,4 säljs externt till<br />
allmänna nätet, vilket är en bra<br />
affär.<br />
Energin förväntas i år stå för<br />
20–25 procent av företagets<br />
vinst. Priset till skogsägaren för<br />
råvaran till energi har däremot<br />
inte rört sig mycket.<br />
I dag får han eller hon runt<br />
2 öre per KWh. Det kostar<br />
ungefär 10 öre att frakta, till det<br />
kommer lite administration,<br />
vilket gör att kraftvärmeverket<br />
köper råvaran för 13 öre och<br />
skickar ut energin för 70 öre.<br />
– Med ökad efterfrågan kommer<br />
säkert priserna att stiga.<br />
För vår del planerar vi att räkna<br />
in energin som ett sortiment<br />
vilket kan ge efterlikvid, då blir<br />
det i alla fall kanske fyra öre.<br />
– Dessutom funderar vi på<br />
att marknadsanpassa vårt prissättningssystem<br />
mer för att öka<br />
våra andelar av marknaden.<br />
Men målet är att komma åt<br />
mer av förädlingsvärdet.<br />
Nyligen togs beslut om att<br />
göra pellets, som kanske ger 20<br />
öre per KWh.<br />
Egentligen tycker Leif Brodén<br />
det är ett för litet steg, även<br />
om den goda kalkylen för pellets<br />
avgjorde.<br />
Helst borde föreningen göra<br />
el och värme direkt.<br />
Fjärrvärme säljs redan från<br />
bruken och några sågverk är på<br />
gång.<br />
Lite längre fram i tiden (kanske<br />
5–7 år) väntar bioraffi naderier<br />
som gör fordonsbränsle,<br />
tillsammans med annan energi,<br />
och matas med skogsfl is.<br />
FORSKNINGEN blickar bortom<br />
bränslen och annan mer<br />
avancerad energianvändning,<br />
även om det är en viktig del i<br />
en allt mer omfattande fousatsning.<br />
– På lång sikt måste det komma<br />
nya energilösningar. Skogen<br />
är för värdefull att elda upp,<br />
åtminstone måste andra mer<br />
värdefulla nyttigheter tas tillvara<br />
först, säger Leif Brodén<br />
och avslöjar att Södra forskar<br />
kring att plocka ut ämnen ur trä<br />
och bark för både livsmedel<br />
och mediciner. Den hemliga<br />
forskningen börjar nu närma<br />
sig patentansökningar.<br />
Andra framtidsområden<br />
handlar om att ersätta plaster<br />
och naturligtvis utveckla papper<br />
med nya egenskaper.<br />
KOOPERATIONEN i<br />
stort har haft ett par<br />
svarta år inom jordbruket,<br />
med fl era lågvattenmärken<br />
inom slakt, mjölk<br />
och spannmål.<br />
Man kan säga att Södra är<br />
gynnat – om än av egen<br />
kraft – av att vara i en lönsam<br />
bransch. Men också<br />
det är en utmaning.<br />
Det handlar<br />
om att både utveckla företaget<br />
och låta medlemmarna få<br />
del av framgången.<br />
– Det är viktigt att lyfta fram<br />
ägarrollen. Att uppleva sig som<br />
delägare och inte bara leverantörer<br />
och att se slutkunden<br />
bortom den egna industrin.<br />
I genomsnitt har medlemmen<br />
gått in med 15 000 kronor i insats<br />
och värdet har växt till<br />
45 000 genom emissioner och<br />
ränta. Men en rätt försiktig värdering<br />
av koncernen visar att<br />
det bakomliggande värdet snarare<br />
är 300 000 kronor.<br />
MAN FUNDERAR PÅ olika<br />
sätt att tydliggöra andelen och<br />
lyfta fram ägarrollen.<br />
Här har Södra ett speciellt<br />
ansvar som stor kooperativ<br />
koncern, men när det gäller att<br />
driva företaget är egentligen<br />
inte uppdraget unikt.<br />
– När vi tittar på avkastningen<br />
för andra halvåret i fjol har<br />
inget av de större skogsbolagen<br />
samma nivåer. Och så ska det<br />
vara. Som koncernchef måste<br />
jag arbeta för att vi ska vara<br />
minst lika effektiva som de andra<br />
på marknaden. Vi kan inte<br />
romantisera och gömma oss<br />
bakom associationsformen.<br />
32 VI SKOGSÄGARE 1/07
Det är nu det gäller…<br />
Rädda skogen!<br />
Det bästa och<br />
effektivaste alternativet!<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07<br />
mot nya höjder<br />
Cyper Plus är godkänd av Kemikalieinspektionen att använda mot insektsangrepp på obarkat timmer och mot skadeinsekter på barrträdsplantor. Miljö- och hälsoriskerna<br />
är väl belagda. Ta del av fakta på www.kemi.se och på www.interagroskog.se. Vi redovisar öppet alla fakta kring våra produkter. Det tycker vi att alla borde göra!<br />
Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se | www.interagroskog.se<br />
Tillväxten fortsätter och<br />
Leif Brodén räknar med<br />
växande virkesflöden till<br />
industrin.<br />
10 miljoner m 3 sk riskerar att<br />
förstöras av Granbarkborren!<br />
Granbarkborren är den skadeinsekt vi bör frukta allra mest. Situationen<br />
har aldrig varit allvarligare.<br />
När våren kommer och temperaturen överstiger 18° C, börjar insekten<br />
att svärma och omedelbart angripa stående granar.<br />
Bekämpning av Granbarkborren måste göras över stora<br />
områden för att ha önskad effekt.<br />
Det effektivaste sättet är att bygga enkla fällor (se bild),<br />
behandlade med feromon och Cyper Plus, i anslutning<br />
till angreppen.<br />
Ta kontakt med oss på Interagro Skog så berättar vi<br />
hur du skall gå tillväga för att få bästa möjliga effekt.<br />
Kom också ihåg att upp till 80% av nyplanterad skog kan gå<br />
förlorad på grund av Snytbaggen. Vill du inte riskera ett angrepp med<br />
en dyr kompletteringsplantering som följd, bör du<br />
undersöka om det finns behov att behandla de<br />
nyplanteringar du gjorde under förra året.<br />
Rätt använd är Cyper Plus både effektivitets- och<br />
miljömässigt den bästa tillåtna behandlingen mot Snytbagge.<br />
cloco.se<br />
33
MARKNAD<br />
Fiberkrig på kontinenten<br />
Det som hänt i Tysklands<br />
skogsindustri under de<br />
senaste tio åren saknar<br />
egentligen motsvarighet.<br />
Utvecklingen är explo-<br />
sionsartad.<br />
Marknadsanalys<br />
För tio år sedan var Tyskland<br />
ett land med små lokala sågverk<br />
som producerade för den<br />
inhemska marknaden och ett<br />
land som i princip helt saknade<br />
kemisk massaindustri. Det var<br />
som köpare av skogsprodukter<br />
Tyskland var intressant.<br />
I dag fi nns Europas modernaste<br />
massabruk i Tyskland.<br />
Sågverksindustrin är till stora<br />
delar exportinriktad och den<br />
kanske mest välinvesterade i<br />
Europa. Sågproduktionen har i<br />
det närmaste fördubblats och är<br />
nu större än i något annat Europeiskt<br />
land. Och sist men<br />
inte minst har landet en explosionsartat<br />
växande bioenergisektor,<br />
som till största delen<br />
baseras på råvara från skogen.<br />
Nästan en tredjedel av den avverkade<br />
volymen går idag direkt<br />
till energisektorn.<br />
KRIGET OM råvaran är därmed<br />
ett faktum. Alla vedförbrukare<br />
behöver mer virke.<br />
Denna utveckling kan givetvis<br />
inte fortsätta i all evighet eftersom<br />
virkesutbudet faktiskt har<br />
en begränsning. Frågan är var<br />
denna gräns går. Kanske är den<br />
redan nådd. Det faktum att industrin<br />
idag upplever att virket<br />
inte räcker kan tyda på det.<br />
Men trots ”virkesbristen”<br />
fi nns väldigt stora virkesvolymer<br />
”runt hörnet” ute i de tyska<br />
skogarna. Något som många<br />
inte känner till är att Tyskland<br />
redan är EU:s mest virkesrika<br />
land. Den totala skogsarealen i<br />
Stora Ensos Bruk i Tyskland är med och slåss om råvaran. Foto: Stora Enso<br />
Tyskland är visserligen bara<br />
lite mer än en tredjedel av Sveriges<br />
men skogarna är betydligt<br />
tätare i vårt södra grannland.<br />
Medelförrådet är ungefär 320<br />
kubikmeter per hektar, jämfört<br />
med bara 107 kubikmeter per<br />
hektar i Sverige.<br />
VOLYMEN ÖKAR dessutom i<br />
snabb takt med cirka 25 miljoner<br />
kubikmeter per år, eftersom<br />
endast 75 procent av den möjliga<br />
avverkningen (ännu mindre<br />
andel av den totala tillväxten)<br />
utnyttjas.<br />
Om inte skogsägarna i Tyskland<br />
kan förmås att avverka<br />
mer så står landets expanderande<br />
skogsindustri inför stora<br />
problem. Att långsiktigt importera<br />
en stor del av virket är<br />
knappast uthålligt, åtminstone<br />
inte om trenden med stigande<br />
priser fortsätter.<br />
Varför är då avverkningsaktiviteten<br />
så låg? En viktig<br />
orsak är de många små fastigheterna.<br />
Den genomsnittliga<br />
privata skogsägaren äger bara<br />
8 hektar. Då arealerna är små<br />
betyder inte skogsbruksintäkterna<br />
så mycket för ägarna, det<br />
kostar helt enkelt mindre för<br />
totalekonomin att låta skogen<br />
stå. Då hjälper det inte att indu-<br />
strin är i skriande behov av<br />
virket och i snabb takt höjer de<br />
redan höga sågtimmerpriserna.<br />
(I Centraleuropa ligger timmerpriserna<br />
på nivån 750 kronor<br />
per kubikmeter vid bilväg.)<br />
Vid sidan av familjeskogsbruket<br />
är delstaterna och andra<br />
offentliga institutioner en stor<br />
kategori skogsägare i Tyskland.<br />
De äger cirka 50 procent av den<br />
totala arealen. I deras skogar är<br />
dock avverkningsnivån redan<br />
hög och kan knappast öka ytterligare.<br />
Någon bolagsägd<br />
skog av betydelse fi nns inte i<br />
Tyskland. Det är alltså i privatskogsbruket<br />
som potentialerna<br />
att öka fi nns.<br />
LÄGET I Tyskland har nu utvecklats<br />
från en ganska normal<br />
”koka, såga eller bränna”-debatt<br />
(som vi ju känner igen från<br />
Sverige) till ett veritabelt fi berkrig.<br />
Det som framför allt retar<br />
upp stora delar av skogsindustrin<br />
är expansionen i den subventionerade<br />
bioenergisektorn.<br />
Värmeverk och pellets fabriker<br />
betalar priser för brännved som<br />
konkurrerar med inte bara massaindustrin<br />
utan i extremfall<br />
även med sågverken.<br />
På fyra år har Sveaskog sålt 927<br />
fastigheter på totalt 150 000<br />
hektar till privatpersoner.<br />
Bolaget räknar med att försäljningen<br />
utgör 30–40 procent<br />
av all skogsmark i landet som<br />
omsätts till marknadsmässiga<br />
priser. Det motsvarar 3,4 procent<br />
av Sveaskogs markinne-<br />
Kvalitetskontroll vid den framgångsrika<br />
tyska skogsindustrin, men på<br />
råvarufronten mörknar det.<br />
Precis som i Sverige är det<br />
spånskiveindustrin, vilken är<br />
mycket större i Tyskland än i<br />
Sverige, som drabbas allra värst<br />
och riskerar att slås ut först.<br />
Priset på deras råvara (spån),<br />
som är mycket lämpligt att<br />
bränna, har nämligen skjutit i<br />
höjden. Massaindustrin, som<br />
dessutom pressas av höga energikostnader,<br />
är givetvis inte<br />
heller nöjda med situationen.<br />
MÅNGA VILL med andra ord<br />
vara med och dela på virkeskakan.<br />
Det faktum att det går<br />
sju tyskar på en hektar tysk<br />
skogsmark (jämfört med 0,3<br />
svenskar per hektar svensk<br />
skog) innebär att behovet av att<br />
ha skogen för rekreation och<br />
andra ”alternativa” verksamheter<br />
också är stort. Många kan<br />
med andra ord förväntas ha<br />
åsikter om skogsavverkningarna<br />
skulle öka drastiskt! Frågan<br />
är om vi befi nner oss nära<br />
toppen av en tysk ”skogsbubbla”,<br />
eller om den enastående<br />
tyska skogsexpansionen är uthållig.<br />
Magnus<br />
Niklasson,<br />
LRF Skogsägarna<br />
Södra Timber satsar på pellets i Långasjö Fler statliga fastigheter till salu<br />
Till hösten kommer Södra att<br />
tillverka pellets vid sågverket i<br />
Långasjö.<br />
– Vi vill vidareförädla produkterna<br />
så långt det är möjligt,<br />
säger Södra Timbers vd Peter<br />
Nilsson.<br />
Investeringen beräknas kosta<br />
26 miljoner kronor och produk-<br />
34<br />
tionen bli 20 000 ton pellets om<br />
året. I första läget satsar man<br />
på en pelletspress, men anläggningen<br />
är förberedd för ytterligare<br />
två pressar.<br />
Långasjö är det första sågverket<br />
inom Södra som får pelletstillverkning,<br />
faller det väl ut<br />
kan andra sågverk följa efter.<br />
magnus.niklasson@skogsagarna.lrf.se<br />
hav. På sikt ska försäljningen<br />
omfatta 5–10 procent av företagets<br />
markinnehav.<br />
I norr erbjuder Sveaskog<br />
mark till skogsägare och boende<br />
som lämnar in en intresseanmälan.<br />
I söder identifi erar<br />
Sveaskog lämpliga objekt utifrån<br />
det egna markinnehavet.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07
Minskad användning<br />
av papper i USA<br />
Tidningsläsandet i USA tycks<br />
ha passerat kulmen. Enligt<br />
statistik från Newspaper Association<br />
of America var användningen<br />
av tidningspapper<br />
9 procent lägre i oktober än<br />
under samma månad i fjol. Det<br />
bekräftar att den tidigare nedgången<br />
håller i sig.<br />
Grönare transporter<br />
Rörvik har övergått från lastbil<br />
till järnväg när det gäller<br />
transporterna av virke från sågen<br />
i Boxholm till Oskarshamn.<br />
Därmed blir det 40<br />
långtradare färre per månad.<br />
Miljardinvestering<br />
i den ryska skogen<br />
Det finländska skogsbolaget<br />
Metsa Botnia planerar bygga<br />
en cellulosafabrik i nordvästra<br />
Ryssland. Fabriken beräknas<br />
kosta nio miljarder kronor och<br />
producera en miljon ton cellulosa<br />
om året, skriver DI.<br />
Gotländsk energi<br />
Gotland håller på att få sin första<br />
pelletsfabrik. Den byggs i<br />
Klintehamn och kommer att<br />
producera 5 000 ton pellets om<br />
året. I augusti beräknar nybildade<br />
Gotlands Värmepellets,<br />
med Gotlandsflis som en av<br />
delägarna, att produktionen är<br />
igång.<br />
Extrapengar till staten<br />
Sveaskog ger staten 1,5 miljarder<br />
kronor i en extrautdelning.<br />
– Försäljningen av kartongbruket<br />
i Frövi genererade en<br />
god avkastning och resultatutveckling<br />
i den renodlade<br />
skogsrörelsen är positiv, säger<br />
ordföranden Bo Dockered.<br />
Beslutet togs vid en extra<br />
stämma där det också beslöts<br />
om nya fi nansiella mål.<br />
Klippan igång igen<br />
Pappersbruket i Klippan har<br />
fått nya ägare. Direkt efter<br />
konkursen köpte Vida Timber<br />
verksamheten i Lessebo, men<br />
pappersbruket i Klippan nödgades<br />
avbryta produktionen.<br />
Nu har emellertid en grupp lokala<br />
företagare blåst nytt liv i<br />
bruket.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07<br />
Träindustrin kan lära av Italien<br />
Italien har knappast<br />
någon råvara, likväl har<br />
landet lika stor träexport<br />
som Sverige!<br />
– Där har vi har en hel del att<br />
lära om förädling och att små<br />
företag kan vara framgångsrika,<br />
säger Anders Baudin,<br />
Växjö universitet.<br />
Han är professor i skogsnäringens<br />
marknadsvetenskap<br />
och har skrivit en FN-rapport<br />
om Italiens trävaruindustri.<br />
Anders Baudin blev imponerad<br />
av den bild som växte fram.<br />
ITALIEN IMPORTERAR virke<br />
för 2,3 miljarder euro om året<br />
och exporterar trämöbler för<br />
5,1 miljarder. Till det kommer<br />
trägolv och en del annat, men<br />
möblerna är totalt dominerande.<br />
Det ger en nettoexport<br />
på 25 miljarder<br />
kronor, vilket ungefär<br />
motsvarar Sveriges<br />
export av trävaror.<br />
Skillnaden är förstås<br />
att vi huvudsakligen<br />
skeppar ut trä direkt<br />
från sågverken medan<br />
italienarna tar hem<br />
förädlingsvinster.<br />
– Sverige exporterar 12 miljoner<br />
kubikmeter sågade träva-<br />
Anders Baudin.<br />
Beräkningar av LRF visar att<br />
de gröna näringarna – jord,<br />
skog och trädgård – belastas<br />
med 4 miljarder i kostnader<br />
genom administration och<br />
krångliga regler.<br />
När regeringen nu presenterat<br />
ett mål för att minska företagens<br />
administrativa kostnader<br />
Moelven, med betydande verksamhet<br />
i Sverige, är åter helnorskt.<br />
Efter att Finnforest beslöt<br />
att sälja sina 65 procent av<br />
aktierna var Setra med i budgivningen,<br />
men dragkampen<br />
vanns av Eidsvina Energi (som<br />
nu har 40 procent av aktierna)<br />
tillsammans med de norska<br />
skogs ägarföreningarna Glommen,<br />
Mjøsen, Havas, AT Skog<br />
och Viken.<br />
ror. Av det är 0,6 miljoner<br />
kubikmeter förädlat till hus,<br />
snickerier, möbler och andra<br />
produkter, vilket är för lite.<br />
– I huvudsak säljer vi råvara<br />
som andra förädlar. Vi har ett<br />
storskaligt tänkande som nog<br />
hör samman med massa och<br />
papper.<br />
FÖR TRÄFÖRÄDLING fi nns<br />
inte samma skalfördelar, det<br />
visar Italien där företagen<br />
inom träindustrin i<br />
genomsnitt har fem<br />
personer anställda!<br />
Likväl når man ut över<br />
hela världen genom ett<br />
nära samarbete med<br />
varandra.<br />
Den berömda stolstriangeln<br />
i nordöstra<br />
Italien är ett exempel.<br />
Trots att området bara är en<br />
kvadratmil tillverkas hälften av<br />
Krångligt driva lantbruksföretag<br />
med 25 procent välkomnas det<br />
av LRF:s ordförande Lars-Göran<br />
Pettersson, fast han tycker<br />
att det är i underkant.<br />
– Våra beräkningar visar att<br />
den administrativa regelbördan<br />
kan minska med 40 procent.<br />
Det är ett omfattande och komplext<br />
arbete för regeringen att<br />
Norrmän vann kampen om Moelven<br />
Affären innebär att föreningarna<br />
nu har 60 procent av aktierna.<br />
– Det här kommer inte att få<br />
några negativa konsekvenser<br />
för Moelvens industriella satsningar<br />
i Sverige, snarare tvärtom,<br />
säger Moelvens koncernchef<br />
Hans Rindal.<br />
Moelven har 3 200 anställda,<br />
varav ungefär hälften arbetar i<br />
Sverige.<br />
Ytterligare en<br />
last från Italien.<br />
Europas stolar av 1 000 företag<br />
som tillsammans sysselsätter<br />
11 000 personer.<br />
– Jag tror benhårt på nätverk<br />
som på något sätt hör ihop organiskt.<br />
Ett bra exempel är<br />
Skellefteå snickericentral som<br />
bildades på 60-talet då fl era<br />
företag gick ihop för samordna<br />
en leverans till konserthuset i<br />
Köln. Någon tillverkade trappor,<br />
en annan stolar, en tredje<br />
paneler och så vidare. Fler träindustrier<br />
skulle kunna samverka<br />
på liknande sätt, säger<br />
Anders Baudin.<br />
Han påpekar att man ska ha<br />
respekt för italienarnas hantverksskicklighet<br />
och designkunnande.<br />
– Det går inte att lägga på ett<br />
karbonpapper och tro man kan<br />
göra exakt lika. Vi måste fi nna<br />
vår egen modell för att öka den<br />
svenska förädlingen.<br />
nå dit, men vi är beredda att<br />
hjälpa till och bidra på bästa<br />
sätt, lovar Lars-Göran Pettersson.<br />
De gröna näringarna kan enligt<br />
LRF skapa 35 000 nya jobb<br />
fram till 2010, men en hämsko<br />
är krångliga regler och tung<br />
administration.<br />
Kritik mot fossilgasen<br />
– Fossilgasen ökar utsläppen<br />
av koldioxid, tränger ut bioenergin<br />
och gör det omöjligt<br />
för Sverige att klara klimatmålen.<br />
Miljöminister Andreas<br />
Carlgren måste därför säga nej<br />
till en utbyggnad av fossilgasnätet.<br />
Det framhåller LRF, Naturskyddsföreningen<br />
och Svebio<br />
(svenska bioenergiföreningen)<br />
i ett gemensamt uttalande.<br />
35<br />
xxxxxxxxxxx
MARKNAD<br />
Byggsystemet ”Trälyftet” innebär att<br />
modulerna byggs inomhus och därefter<br />
lyfts på plats med en byggkran .<br />
På väg att lyfta<br />
mot aktiebörsen<br />
Knappt har Setra hunnit vända resultatet från<br />
minus till plus förrän koncernen går på<br />
offensiven. Efter köpet av Rolfs såg är målet att<br />
växa vidare inför en börsintroduktion.<br />
Vi träffar vd Kent Torwald utanför<br />
en huslänga med studentbostäder<br />
vid tekniska högskolan<br />
i Stockholm.<br />
Platsen är symbolisk. Husen<br />
är byggda med en teknik som<br />
kallas ”Trälyftet”.<br />
Det är en liten del<br />
av Setras verksamhet,<br />
men ändå en av spjutspetsarna<br />
på vägen<br />
mot mer förädling.<br />
Frågan är om trälyftet<br />
nu kommer för<br />
hela den hårt prövade<br />
Setrakoncernen.<br />
Resultatet har vänt<br />
från 100 miljoner mi-<br />
nus till 200 miljoner<br />
kronor plus. Å andra<br />
sidan var det länge<br />
sedan träbranschen<br />
hade så bra tider. De<br />
företag som redovisar<br />
minusresultat för år 2006 har<br />
anledning att fundera över sin<br />
verksamhet...<br />
– Det är sant, men när vi analyserar<br />
siffrorna fi nner vi att<br />
För att framhålla<br />
trä som miljövänligt<br />
material<br />
lanseras uttrycket<br />
”wood for life”.<br />
Väggarna vilar på rullager för att<br />
ljudet inte ska fortplanta sig mellan<br />
våningsplanen.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
ungefär hälften beror på konjunkturen<br />
och minst hälften på<br />
vårt interna arbete, säger Kent<br />
Torwald, när vi en stund senare<br />
lämnat de gula studentbostäderna<br />
och förfl yttat oss till huvudkontoret<br />
i Solna.<br />
VÄNDPUNKTEN<br />
kommer efter en tuff<br />
resa med flera förlustår.<br />
Företaget bildades<br />
år 2003 när statliga<br />
Sveaskog och Mellanskog<br />
slog ihop sina<br />
industrier till landets<br />
största träkoncern.<br />
Huvudägarna är<br />
Sveaskog (50 procent),<br />
Mellanskog (26<br />
procent) och LRF (24<br />
procent).<br />
Frågan är vad som<br />
ligger bakom vändningen.<br />
Personalen har visserligen<br />
minskat med 100 personer under<br />
förra året men det handlar<br />
inte om några dramatiska<br />
Det är mycket synligt trä i lägenheterna.<br />
strukturgrepp. Även om man<br />
nu fl yttar sågningen av stamblock<br />
från Skärsta till Horndal<br />
är industri rörelsen intakt. Det<br />
handlar mer om ett fl ertal vardagsrationaliseringar.<br />
Dessutom vill Kent Torwald<br />
framhålla en förändrad syn på<br />
verksamheten:<br />
–Vi är väldigt produktionsorienterade<br />
i branschen. Målet<br />
är att varje person ska producera<br />
så många kubikmeter som<br />
möjligt. Men den största resultatförbättringen<br />
har vi faktiskt<br />
gjort på Lövholmens sågverk<br />
där produktionen minskat med<br />
75 000 kubikmeter!<br />
– En del av sågverkens sjuka<br />
är att tala om genomsnittliga<br />
kostnader. Resultatet blir annorlunda<br />
om man i stället jämför<br />
vad de sista 10 procenten råvara<br />
kostar med vad de 10 procent<br />
sämsta kunderna betalar. Då<br />
kan det ibland vara bättre att<br />
avstå en del affärer.<br />
EN TREDJE DRIVKRAFT för<br />
bättre resultat är ökad förädling,<br />
där trälyftet är ett exempel.<br />
I dag förädlas 10 procent<br />
av det sågade virket genom<br />
hyvling eller limträ. Målet är<br />
att nå 25 procent inom tre år.<br />
I det ljuset ska köpet av Rolfs<br />
såg i Kalix betraktas. Av<br />
90 000 sågade kubikmeter förädlas<br />
hela 75 procent. Bredden<br />
på sortimentet är nästan i klass<br />
med Setra som sågar 26 gånger<br />
så mycket virke (2,4 miljoner<br />
kubikmeter)!<br />
– Företaget drivs av duktiga<br />
entreprenörer som tänker förädling<br />
hela vägen från avverkning<br />
och framåt. Här har vi<br />
mycket att lära. Ägarna följer<br />
med in i koncernen där de tillför<br />
viktig kunskap, berättar,<br />
Kent Torwald.<br />
Vid årsskiftet föll köpet av<br />
Moelven på målsnöret. Finansieringen<br />
på drygt en miljard<br />
kronor var säkrad, men norrmännen<br />
hann före.<br />
– Det är bara är att beklaga.<br />
men vi sitter inte i sjön och är<br />
öppna för andra möjligheter när<br />
tillfälle ges.<br />
Men är det rimligt att halvstatliga<br />
Setra driver på konkurrensen<br />
på en redan het<br />
marknad, inte minst när det<br />
gäller råvaran?<br />
36 VI SKOGSÄGARE 1/07
– Då Setra bildades låg det i<br />
uppdraget att vi ska bidra till<br />
en nödvändig omstrukturering<br />
av sågverksindustrin och det<br />
tänker vi leva upp till.<br />
– Visserligen är statliga Sveaskog<br />
huvudägare, men vi verkar<br />
som alla andra kommersiella<br />
företag på marknaden.<br />
Målet är dessutom att bredda<br />
vår ägarkrets, framhåller Kent<br />
Torwald.<br />
Tanken är att föra in företaget<br />
på börsen inom två år (tidigast<br />
till hösten).<br />
Väl på börsen är målet att få<br />
upp omsättningen till 10 miljarder<br />
kronor för att bli en intressant<br />
aktie i en större krets.<br />
Det rimmar också med kraven<br />
från bygghandeln, där företagen<br />
blir allt större.<br />
DET RYKTAS och spekuleras<br />
om att staten skulle sälja ut<br />
både Sveaskog och träindustrin.<br />
Bolaget SCA har till<br />
och med gått ut och talat om<br />
vilka bitar man är intresserat av<br />
från ett sönderstyckat Setra.<br />
– Vi har inte fått några sådana<br />
signaler från regeringen. Nu<br />
handlar det om en börsintroduktion<br />
under ordnade former.<br />
Tekniskt blir det en nyemission<br />
av aktier som drar in kapital<br />
och späder ut de gamla ägarnas<br />
andelar av Setra.<br />
Då, om inte förr, får Mellanskog<br />
en prislapp på sina aktier,<br />
som för något år sedan skrevs<br />
ner till 150 kronor (samma nivå<br />
som LRF). Det var en manöver<br />
som belastade föreningens resultat<br />
relativt hårt.<br />
– Ägarna har inte förlorat en<br />
krona på oss. Att värderingarna<br />
förändras är en annan sak, säger<br />
Kent Torwald som tycker<br />
det mesta talar för ytterligare<br />
ett bra år, där branschens<br />
knapphet på råvara faktiskt har<br />
sina fördelar.<br />
– Historiskt har konjunkturen<br />
alltid sågats sönder genom<br />
att produktionen ökat för mycket,<br />
men nu fi nns inte den möjligheten.<br />
Trälyft i dubbel bemärkelse. Med studentbostäderna<br />
som fond visar Kent Torwald en väggsektion med tre<br />
lager massivträ.<br />
Trälyft i massivt trä<br />
sparar mycket energi<br />
Det började med<br />
campingstugor och nu<br />
är Trälyftet ett färdigt<br />
byggsystem efter 10 års<br />
utvecklingsarbete.<br />
Poängen är att bygga färdiga<br />
husmoduler inomhus under<br />
ordnade former i bra klimat.<br />
Modulerna transporteras till<br />
byggplatsen och lyfts snabbt<br />
på plats till ett färdigt hus i<br />
flera våningar.<br />
Det används mycket trä i<br />
konstruktionen av fl era skäl.<br />
– Trä är vackert och miljövänligt.<br />
Dessutom ger massiva<br />
trähus ett behagligt inomhusklimat,<br />
säger konstruktören<br />
Olle Jacobsson.<br />
Han började med fabriksbyggda<br />
campingstugor. Det<br />
ledde vidare till samarbetet<br />
med Setra och Tekniska högskolan<br />
i Stockholm, som medverkat<br />
i utvecklingen.<br />
– Trä i sig är energisnålt. I<br />
kombination med bra isolering<br />
och ventilation halveras<br />
energikostnaden jämfört med<br />
ett konventionellt bygge.<br />
För att bygga en lägenhet på<br />
60 kvadratmeter används 16<br />
kubikmeter trä.<br />
– Om vi sålt råvaran direkt<br />
från sågen hade vi fått ungefär<br />
1 500 kronor kubikmetern. I<br />
huset har värdet stigit till 4 000<br />
kronor. Det är ett bra exempel<br />
på förädling där vi som ett stort<br />
företag kan driva utvecklingen<br />
framåt, säger Kent Torwald.<br />
Genom samarbete med<br />
byggföretaget Peab är nya<br />
husbyggen med trälyftet på<br />
gång i Helsingborg, Stockholm<br />
och Skellefteå.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07 37
PRODUKTION<br />
Vältorna med virke kan öka med minst en miljon<br />
kubikmeter om askan nyttjas, framhåller Björn<br />
Hånell. Foto: Pär Fornling<br />
Askan från biobränslen slösas bort. Den<br />
skulle lågt räknat kunna ge ytterligare en<br />
miljon kubikmeter skog om året. Det<br />
konstaterar Björn Hånell, professor i skogsskötsel.<br />
Text: Pär Fornling, Foto: Björn Hånell<br />
Det handlar om att nyttja torvmarken,<br />
en väldig slumrande<br />
resurs som sover likt Törnrosa.<br />
I sagan väcktes hon till liv av<br />
kyssen från en prins. För torvmossarna<br />
räcker det med några<br />
ton aska!<br />
– Det har varit känt länge.<br />
Det nya nu är att vi börjar få<br />
väldiga mängder aska från<br />
kraftverken som eldas med pellets<br />
och fl is. Dessutom behöver<br />
vi mer råvara, säger Björn Hånell<br />
vid Lantbruksuniversitetet<br />
i Umeå.<br />
I DAG BETRAKTAS askan som<br />
ett avfallsproblem. Det fi nns en<br />
tanke om att den ska återföras<br />
till samma ställe som där skogen<br />
avverkades, vilket än så<br />
länge görs i begränsad omfattning.<br />
– Det är vansinne att bara<br />
sprida askan på fastmarker!<br />
Askan bör spridas där den gör<br />
mest nytta, betonar Björn Hånell.<br />
– Att som hittills lägga ut den<br />
på mineraljordar är rena slöseriet<br />
med resurserna. Där har<br />
askan ingen gödslingseffekt<br />
eftersom den saknar kväve, vilket<br />
är det viktigaste ämnet för<br />
tillväxtökning i fastmarksskogar.<br />
Askan innehåller däremot<br />
alla andra näringsämnen ett<br />
träd behöver, inklusive fosfor<br />
(P) och kalium (K). Eftersom<br />
torvmarkerna oftast har gott<br />
om kväve, men brist på fosfor<br />
och kalium, blir askan det perfekta<br />
gödselmedlet för skogarna<br />
där.<br />
TILL SAKEN HÖR att i den<br />
vanliga skogsmarken kompenseras<br />
näringsborttaget av vittring.<br />
Anledningen till att askan<br />
har så bra effekt på mossarna<br />
är ju att där inte fi nns några<br />
mineraler som vittrar.<br />
En vanlig giva är 3–5 ton<br />
aska per hektar, vilket i normalfallet<br />
höjer produktionen 3–5<br />
kubikmeter per hektar och år.<br />
Ett försök från år 1945 på Tvarutjärnmyren i Västerbotten.<br />
På den obehandlade torvmarken har det inte<br />
kommit någon skog alls...<br />
Askan kan ge en miljon<br />
– Eftersom 23 procent av<br />
landarealen är täckt med torv<br />
är potentialen enorm. Men om<br />
vi nöjer oss med de absolut bäst<br />
lämpade växtplatserna, gräddan<br />
av väl dikad och beskogad<br />
mark med ett torvskikt över tre<br />
decimeter, handlar det om ungefär<br />
200 000 hektar, säger<br />
Björn Hånell.<br />
LÅGT RÄKNAT skulle en systematisk<br />
askgödsling av dessa<br />
200 000 hektar ge 600 000 kubikmeter<br />
skog om året i extra<br />
tillväxt.<br />
– Vidgar vi potentialen till<br />
marker där dikningen behöver<br />
underhållas för att fungera<br />
handlar det om ytterligare<br />
200 000 hektar.<br />
Det är försiktiga beräkningar.<br />
Cirkeln kan vidgas ytterligare,<br />
kanske handlar det om<br />
500 000 hektar och 1,5 miljoner<br />
kubikmeter i ökad tillväxt.<br />
Den private skogsägaren som<br />
Ingen<br />
aska<br />
är intresserad kan lämpligen<br />
kontakta ett bioeldat värmeverk<br />
i närheten och diskutera möjligheterna.<br />
FÖR ATT askan ska ha effekt<br />
måste den ofta kompletteras<br />
med en bättre dränering.<br />
Här fi nns många gamla försyndelser.<br />
På drygt 200 000 hektar<br />
skogsmarker bedöms dikena<br />
inte längre fungera.<br />
Det betyder dock inte att alla<br />
andra skogsdikade marker är<br />
väldränerade. Den vanligaste<br />
orsaken till att högt vattenstånd<br />
begränsar skogstillväxten på<br />
dikade marker är att det är för<br />
långt avstånd mellan dikena.<br />
– Utöver rensning av befi ntliga<br />
diken kan alltså kompletteringsdikning<br />
behövas för att<br />
få den önskade produktionen.<br />
En vanlig invändning är att<br />
miljön påverkas på olika sätt.<br />
Gödsling i kombination med<br />
dikning innebär att torven bryts<br />
38 VI SKOGSÄGARE 1/07
...med 2,5 ton aska per hektar har det spontant<br />
kommit några träd. Om försöksytorna dränerats<br />
och planterats hade resultatet blivit något bättre...<br />
kubik<br />
ner snabbare, vilket i sig frigör<br />
växthusgaser (koldioxid/lustgas.)<br />
– Det är en anledning till att<br />
avstå från de kväverika torvmarkerna,<br />
men det är ju inte till<br />
näringsrika marker man vill<br />
tillföra näring. Bäst är att askgödsla<br />
gallringsmogna eller<br />
äldre bestånd på medelproduktiva<br />
torvmarker, sådana som<br />
domineras av lingon, odon och<br />
skvattram.<br />
2,5 ton<br />
– På dessa marker leder den<br />
produktionsökning som askan<br />
ger till en ökad inbindning av<br />
kol i träden. Den positiva effekten<br />
är större än den eventuella<br />
ökningen av koldioxid genom<br />
torvens nedbrytning, säger<br />
Björn Hånell.<br />
Och resurser att ta till saknas<br />
inte.<br />
Användningen av biobränsle<br />
Fortsättning sid 40<br />
Dosera efter fosforbehovet<br />
För att beräkna hur mycket aska som bör tillföras utgår Björn Hånell från<br />
trädets årliga behov av fosfor.<br />
Det är drygt två kilo per hektar.<br />
Eftersom askan innehåller omkring en procent fosfor blir hektargivan 3–5<br />
ton vilken alltså räcker i cirka 20 år.<br />
Någon lagregel som i exakta tal anger högsta tillåtna dos finns inte, men<br />
den som planerar att lägga på mer än 3 ton bör först samråda med Skogsstyrelsen.<br />
I myndighetens allmänna rekommendationer om askåterföring talas om 3<br />
ton under 10 år.<br />
Det finns försök med betydligt större tillförsel, upp till 16 ton per hektar, där<br />
tillväxten ännu 30–40 år efter gödslingen är så hög som 12–17 kubikmeter<br />
per hektar och år.<br />
...med 10 ton aska per hektar blir effekten riktigt<br />
påtaglig. Här finns en spontant etablerad björkskog<br />
som producerat 100 kubikmeter per hektar på 33<br />
år (mellan 1945 och 1978).<br />
10 ton<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07 39
PRODUKTION<br />
Fortsättning:<br />
Askan kan ge…<br />
växer snabbt. För något år sedan<br />
beräknades det produceras<br />
1 miljon ton användbar aska<br />
om året. Med 5 ton per hektar<br />
skulle det räcka till 200 000<br />
hektar torvmark.<br />
Plantering av lärk för 12 år sedan<br />
på den avslutade torvtäkten Näsmyran<br />
i Hälsingland utan tillförsel<br />
av aska.<br />
40<br />
Gödsling<br />
– Det tar alltså något år att få<br />
fram volymer till all lämplig<br />
torvmark, vilket skulle vara en<br />
väldigt bra affär både för samhället<br />
och markägarna, säger<br />
Björn Hånell.<br />
Här är en annan del av planteringen<br />
som gödslats med sex ton aska per<br />
hektar.<br />
– Lönsammaste åtgärden i din skog!<br />
Kalkyl 3<br />
Nytt rekordår för fastighetspriserna<br />
Snittpriserna för skogsfastigheter<br />
steg under förra året från<br />
244 till 285 kronor per kubikmeter<br />
skog, en ökning med 17<br />
procent jämfört med helåret<br />
2005. Det visar prisstatistik<br />
från LRF Konsult.<br />
– Årets uppgång är rekordstor<br />
och avspeglar den högkonjunktur<br />
som vi är inne i. Många<br />
skogsägare är mycket optimis-<br />
Den milda vintern påverkar djuren<br />
Jägareförbundet ser konse k -<br />
ve nser för viltet med den varma<br />
vintern: Rådjuren gläds åt<br />
att lätt kunna hitta föda – men<br />
det gör fästingarna också!<br />
Skogsharen hinner bli vit<br />
före snön och lever farligt när<br />
den inte kan kamoufl era sig för<br />
rovdjuren. En färsk forskarrapport<br />
visar att haren minskar<br />
i antal och utbredning.<br />
Producera virke<br />
för 150 kr/m 3 ,<br />
sälj för 300!<br />
Genom att gödsla dina lämpliga skogsbestånd<br />
kan du producera virke för ca 150<br />
kr/m 3 . Rotvärdet för detta virke är normalt<br />
ca 300 kr/m 3 !<br />
Du kan enkelt och smidigt få din skog<br />
gödslad på bästa sätt genom att använda<br />
SG-systemet. Du får då ett komplett paket<br />
innefattande hela kedjan från rådgivning till<br />
markburen gödsling med specialutrustning<br />
och slutligen GPS-baserad dokumentation.<br />
Fler kalkyler och ytterligare information om<br />
SG-systemet fi nns på:<br />
www.sg-systemet.com<br />
tiska och tror på ännu högre<br />
priser, säger Lars Wesslund,<br />
LRF Konsult.<br />
– Prisbildningen av skog påverkas<br />
av fl era faktorer men<br />
hänger starkast ihop med den<br />
allmänt goda samhällsekonomin,<br />
där skogsköparen betalar<br />
det marknadspris som råder.<br />
Avkastningsvärdet får allt mindre<br />
betydelse<br />
Många fl yttfåglar väntar med<br />
att fl ytta.<br />
Älgarna behöver inte fl ytta<br />
till vinterbetesplatser, kanske<br />
de stannar kvar, väl spridda<br />
och äter bärris i stället för kvistar,<br />
vilket kan glädja skogsbruket.<br />
Däremot verkar björnen sova.<br />
www.jagareforbundet.se<br />
Mellanskog slutar med högstubbar av gran<br />
På grund av risken för granbarkborrar<br />
har Mellanskog<br />
valt att använda andra trädslag<br />
till de högstubbar som sparas<br />
vid avverkningarna.<br />
– Jag är uppväxt i Värmland<br />
och vet vilka enorma skador<br />
granbarkborren kan åstadkomma.<br />
Efter stormen 1969 härjade<br />
den hela 70-talet med katastrofala<br />
resultat för skogsägarna,<br />
säger regionchef Claes Rülker.<br />
Skogens Gödslings AB<br />
har under 30 års tid<br />
med sin egenutvecklade<br />
metod SG-systemet ®<br />
gödslat mer än<br />
250 000 ha åt Sveriges<br />
skogsägare – stora<br />
bolag såväl som enskilda<br />
skogsägare.<br />
SG-systemet<br />
Skogens Gödslings AB<br />
Tel. 0418-765 00<br />
www.sg-systemet.com<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07
Gratis<br />
katalog!<br />
lantbruk industri jakt/slakt trädgård<br />
Erbjudande på Windsor sågkedjor Bahco huggarkläder i februari<br />
Sågkedjor Pris/st<br />
13" 1,3 5-p. 80:– 10-p. 72:–<br />
13" 1,5 5-p. 80:– 10-p. 72:–<br />
15" 1,3 5-p. 88:– 10-p. 80:–<br />
15" 1,5 5-p. 88:– 10-p. 80:–<br />
Sits Activo Plus<br />
Trädfällriktare Dragsaxar,<br />
Mod I+<br />
Mod II<br />
Mod III<br />
2420:– två greppvidder<br />
2780:– 21cm 376:–<br />
3720:– 26cm 452:–<br />
Värmekabel<br />
För vattenrör<br />
18 olika längder. Förläggning i<br />
eller utanpå vattenröret.<br />
Effekt 8,0W/m – anslutes till<br />
230V. 2m anslutningskabel<br />
ingår.<br />
2m 374:–<br />
3m 391:–<br />
4m 407:–<br />
6m 434:–<br />
8m 467:–<br />
10m 504:–<br />
3680:–<br />
15m 596:–<br />
20m 659:–<br />
25m 766:–<br />
30m 860:–<br />
35m 949:–<br />
40m 1037:–<br />
Stor<br />
kapacitet<br />
Köttkvarnar<br />
1-fas 230V<br />
MR9 1 hk 250 kg/h 2320:–<br />
MR10 1,5 hk 400 kg/h 3460:–<br />
Sits Activo Alto<br />
hög rygg<br />
45m 1149:–<br />
50m 1236:–<br />
60m 1479:–<br />
80m 1856:–<br />
105m2164:–<br />
135m2601:–<br />
Elektronisk termostat 640:–<br />
Kabelförskruvning 99:–<br />
med tätning<br />
Används även till golvvärme.<br />
Fabrikat Kima, svensktillverkad.<br />
4460:–<br />
Varm-<br />
Vakuumpackar<br />
Elite MV 1960:–<br />
Turbo Max 3340:–<br />
Påsar, 50st 20×29cm 132:–<br />
2st rullar, 6m×20cm 108:–<br />
2st rullar, 6m×30cm 132:–<br />
-15%<br />
Huggarjacka 556:– Huggarblus 532:–<br />
Midjebyxa 840:– Hängselbyxa 1116:–<br />
Sits De Luxe<br />
1980:–<br />
Vedsäckar, stativ, pallhättor<br />
40 liter, 100-pack 1:80/st 2000st 1:70/st<br />
60 liter, 100-pack 2:–/st 2000st 1:90/st<br />
SJ/Europall, 10-p 18:–/st 200st 16:–/st<br />
Säckstativ, kombi. Euro– & hydropall 2180:–<br />
540:–<br />
1,5m 3<br />
max<br />
1 ton<br />
Ventilerad<br />
storsäck<br />
180:–<br />
Skogsstövel<br />
Timber<br />
luftspannor<br />
Mobila. Dieseldrift. Rostfria.<br />
Mod effekt tank Pris<br />
SX25 25kW 46lit 8480:–<br />
SX37 37kW 51lit 11800:–<br />
SX55 55kW 51lit 12780:–<br />
SX85 85kW 100lit 14600:–<br />
Tigersåg<br />
1196:– inkl.<br />
väska<br />
Effekt 1010W<br />
Lämplig för klyvning<br />
Rostfritt sågblad 400mm132:–<br />
5-pack 112:–/st<br />
Beställ den nya katalogen:<br />
019-304325<br />
Ordermottagning:<br />
019-304320<br />
Måttband 15m<br />
Skogsstövel<br />
Timber<br />
Sits Compact<br />
1460:–<br />
Erbjudande feb.<br />
248:–<br />
Ord pris. 292:–<br />
Koniskt plogblad<br />
Nima Maskinteknik AB<br />
Katalogbeställning dygnet runt:<br />
019-304325 www.nimaab.se<br />
Box 1505, 701 15 Örebro Butik: Gryts industriområde<br />
www.nimaab.se<br />
pris exkl. moms<br />
Fraktfritt över 2000:–<br />
Big Foot 27" däck och fälg från 1728:–<br />
Maxi Grip<br />
Dubb för arbetsfordon. Lätt<br />
att montera/demontera.<br />
Härdat specialstål<br />
XM 16mm 300st/ask 392:–<br />
XM 25mm 300st/ask 392:–<br />
Hårdmetalldubb<br />
HM 18mm 200st/ask 936:–<br />
HM 30mm 200st/ask 1032:–<br />
Erbjudande feb.<br />
460:– Ord pris. 540:–<br />
5196:–<br />
4620:–<br />
Rakt plogblad<br />
Snökedjor<br />
Vi har ett heltäckande<br />
program av slitskydd för<br />
traktorer, lastbilar, truckar<br />
och ATV.<br />
Hör av Dig för att hitta<br />
något som passar. 019-<br />
304320.<br />
Elverk 15kVA 12kW motor Honda GX 670 24hk<br />
Elstart<br />
23A 230V<br />
17A 400V<br />
Vikt 125kg<br />
31984:–<br />
Order 019-304320<br />
Växel 019-304300<br />
Fax 019-361697
NYHETER<br />
PASSIO N<br />
Vapen, optik och ammunition, jakt- och fiskeutrustning<br />
– Elmia Game Fair 2007 blir inget undantag – det är här<br />
du ser världsnyheterna för första gången. Och det är här<br />
landets jägare samlas och provar vapen och optik ute i<br />
det fria tillsammans med tillverkarna själva. Elmia Game<br />
Fair är också Sveriges största jaktbutik, laddad med<br />
potent utrustning från världens ledande jaktföretag. Slå<br />
till på det som triggar din passion. Välkommen till Elmia<br />
Game Fair 2007 i Jönköping.<br />
ELMIA I JÖNKÖPING DEN 17 – 20 MAJ 2007<br />
www.elmia.se/gamefair<br />
Fornlämningar i fara<br />
Allt fler fornlämningar<br />
skadas i samband med<br />
avverkning och markberedning.<br />
Av: Pär Fornling<br />
En undersökning i Värmland,<br />
Västerbotten och Kalmar visar<br />
att 38 procent av fornlämningarna<br />
inom avverkade områden<br />
skadades, vilket är 14 procent<br />
mer än förra inventeringen<br />
1999.<br />
Med andra ord fi nns det skador<br />
på mer än var tredje fornlämning<br />
efter en avverkning<br />
och efterföljande markberedning.<br />
Förbättrad information och<br />
ökad kunskap är enligt Skogsstyrelsen<br />
och Riksantikvarie-<br />
Två aktuella utredningar från<br />
fjällvärden sågas av LRF i remissvaren.Gränsdragningskommissionens<br />
uppdrag har varit att fastställa<br />
yttergränsen för samernas<br />
vinterbetesmarker.<br />
Jakt och fi skerättsutredningen<br />
har utrett jakt- och fi skerätten<br />
i Norrlands inland.<br />
– Förslagen snarare ökar än<br />
minskar risken för konfl ikter<br />
StoraEnso bygger fabrik i Uruguay<br />
StoraEnso har beslutat att bygga<br />
en massafabrik i Uruguay,<br />
Den beräknas vara klar om åtta<br />
år och producera en miljon<br />
ton massa om året.<br />
ämbetet nyckelfaktorer för att<br />
skadorna ska minska.<br />
– Det krävs ett kontinuerligt<br />
samarbete mellan myndigheter,<br />
skogsägare och entreprenörer,<br />
säger riksantikvarie Inger Liliequist.<br />
Vilken typ av fornlämningar<br />
som förstörs varierar från län<br />
till län.<br />
I Kalmar är det främst förhistoriska<br />
gravar, lämningar av<br />
medeltida bebyggelse och lämningar<br />
av järnframställning<br />
som skadas.<br />
I Värmland förhistoriska gravar,<br />
fångstgropar, kolningsgropar<br />
och övergivna fäbodar.<br />
I Västerbotten har fångstgropar,<br />
förhistoriska boplatser och<br />
samiska lämningar skadats.<br />
LRF kritiserar förslag om jakt och renbete<br />
Anpassad skog för renbete<br />
Sveaskog ska inrätta skogsområden<br />
där fokus ligger på<br />
att utveckla och testa former<br />
för samverkan mellan skogsbruk<br />
och rennäring.<br />
– Båda näringarna är beroende<br />
av skogen och måste<br />
kunna utvecklas i synergi<br />
med varandra. Vi vill hitta<br />
nya och bättre former för<br />
samverkan. Områdena är en<br />
slags ekoparker, alltså stora<br />
kring markfrågor i Norrlands<br />
inland, säger LRF:s ordförande<br />
Lars-Göran Pettersson.<br />
Förbundet anser att slutsatserna<br />
om vinterbetesrätt är alltför<br />
torftiga och obestämda för<br />
att kunna godtas medan Jakt<br />
och fi skerättsutredningen inte<br />
har löst de grundläggande frågeställningarna<br />
för samverkan<br />
om jakt och fi ske i Norrlands<br />
inland.<br />
sammanhängande landskap,<br />
men där rennäringen ställs i<br />
fokus i stället för naturvården,<br />
förklarar Sveaskogs styrelseordförande<br />
Bo Dockered.<br />
En del i arbetet är att hitta<br />
nya tekniker för skonsam<br />
markberedning som inte begränsar<br />
tillgången till marklav.<br />
Virkesförsörjningen kommer<br />
från plantageskogar, bolaget<br />
har köpt 40 000 hektar och är<br />
redan igång med planteringen.<br />
42 VI SKOGSÄGARE 1/07
FÖRSÄKRING<br />
Dyrare<br />
försäkring<br />
i Gudruns spår<br />
Det har blivit dyrare att försäkra skogen och<br />
Länsförsäkringar har infört ett tak för hur<br />
stora belopp som betalas ut vid stormskador.<br />
I flera andra avseenden är villkoren mer<br />
generösa. Text & Foto: Pär Fornling<br />
Gudrun skakade om försäkringsbolagen.Länsförsäkringar,<br />
som dominerar marknaden,<br />
har betalat ut 2,6 miljarder<br />
kronor efter stormen.<br />
Gudrun skakade också om<br />
skogsägarna, men trots det avstår<br />
många från stormförsäkring.<br />
Enligt årets Skogsbarometer<br />
(en enkätundersökning i regi<br />
av LRF Konsult och Swedbank)<br />
har andelen skogsägare med<br />
komplett försäkring endast ökat<br />
med tre procent sedan år 2005.<br />
Av de tillfrågade nöjde sig en<br />
tredjedel med bara brandförsäkring.<br />
FLERA BOLAG erbjuder skogsförsäkringar,<br />
men eftersom<br />
Länsförsäkringar är klart störst<br />
inom jord och skogsbruket blir<br />
deras agerande av speciellt intresse.<br />
Och nu förändras villkoren.<br />
– Vi hade en ny, mer heltäckande<br />
försäkring framme innan<br />
Gudrun kom. Till och med datum<br />
för lanseringen var bestämt,<br />
men det blåste tyvärr<br />
bort. Arbetet med Gudrun bekräftade<br />
att skogsförsäkringen<br />
behövde moderniseras, säger<br />
Fredrik Daveby.<br />
Han är vd för Länsförsäkringar<br />
i Kronoberg och har varit<br />
ordförande i gruppen som<br />
tagit fram en ny försäkringslösning<br />
för landets 24 länsförsäkringsbolag.<br />
FÖRÄNDRINGEN innebär att<br />
gränsen för ersättning sänks<br />
från 1 till 0,5 hektar.<br />
Fredrik<br />
Daveby, vd<br />
Länsförsäkringar<br />
Kronoberg.<br />
– Inte minst efter Gudrun såg<br />
vi att skogsägare med mindre<br />
skiften är i behov av skydd. Vi<br />
noterade också behovet av att<br />
ersätta sönderkörda skogsvägar,<br />
restaurera förstörda diken och<br />
göra nya skogsbruksplaner. Allt<br />
detta kan den nya försäkringen<br />
ersätta, säger Fredrik Daveby.<br />
Men det har ett pris.<br />
Ersättningen får ett övre tak,<br />
som varierar över landet. De<br />
fl esta län har ett halvt basbelopp,<br />
vilket är kring 20 000<br />
kronor per hektar.<br />
– Det motsvarar ungefär den<br />
genomsnittliga ersättningen<br />
efter stormen. Om man vill<br />
fi nns det möjlighet att höja taket,<br />
säger Gerry Wahlqvist,<br />
som arbetar med frågorna på<br />
Länsförsäkringar centralt.<br />
En rundringning till bolagen<br />
visar att premien varierar ganska<br />
mycket över landet. I Kronoberg<br />
kostade den gamla försäkringen<br />
7 kronor per hektar<br />
före stormen och 14 kronor efter.<br />
Den nya försäkringen kostar<br />
kring 25 kronor per hektar, i<br />
Bergslagen stiger premien från<br />
Efter knäcken från Gudrun tog arbetet med försäkringen ny fart.<br />
14 till ungefär 20 kronor och i<br />
Jämtland från 7 till 9 kronor.<br />
Men det är ungefärliga uppgifter.<br />
Dessutom öppnas fl er<br />
möjligheter till rabatter.<br />
– I en del fall kan premien bli<br />
lägre för den som avstår att<br />
gallra äldre granskog. Vi vet att<br />
mycket stormskador är kopplade<br />
till sen gallring och det<br />
fi nns anledningar för skogsägarna<br />
att tänka på olika risker<br />
i skogsskötseln, säger Gerry<br />
Wahlqvist.<br />
UTÖVER STORM täcker försäkringen<br />
snöbrott och plantskador.<br />
Också här görs en del förändringar.<br />
Tidigare skulle hälften<br />
av plantorna ha dött för att<br />
skogsägaren skulle få ersättning,<br />
nu talar man om att hälften<br />
av plantorna inte ska vara<br />
utvecklingsbara. De skador<br />
som ersätts kan ha orsakats av<br />
frost, torka, svamp, sork eller<br />
insektsangrepp.<br />
Ersättning ges för alla trädslag<br />
om de bedöms lämpliga<br />
för området (tidigare uteslöts<br />
exempelvis sitkagran och douglasgran).<br />
Kravet på markberedning är<br />
inte lika strikt. På mindre ytor<br />
kan stora plantor och ordentligt<br />
snytbaggeskydd vara ett alternativ.<br />
Då det gäller snytbaggar<br />
framhåller Gerry Wahlqvist att<br />
dagens preparat oftast kräver<br />
två behandlingar av plantan för<br />
att få bra effekt.<br />
Över huvud taget är tolkningen<br />
av kraven friare, samtidigt<br />
som skogsvården lyfts<br />
fram. I försäkringssammanhang<br />
talar man om ett ”generellt<br />
aktsamhetskrav”.<br />
Fortfarande går det att försäkra<br />
sig mot enbart brand.<br />
– I framtiden planerar vi för<br />
en tredje variant av försäkring<br />
som också kan ge skydd mot<br />
svampar och insekter i annan<br />
skog än plantskog, men innan<br />
det kan bli aktuellt måste de<br />
akuta hoten från granbarkborrarna<br />
efter Gudrun klinga av,<br />
säger Fredrik Daveby.<br />
44 VI SKOGSÄGARE 1/07
Skogsmarknaden<br />
För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller<br />
Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se<br />
Skördaraggegat<br />
Logmax 750<br />
inkl dator och jibb<br />
Keto 45<br />
Skogskoja<br />
Norrlandsvagnen<br />
(bodel & verkstadsdel)<br />
Jibbar<br />
070-380 16 17, 0142-800 06<br />
www.mttsweden.com<br />
Vi har<br />
SKOGSPLANTOR!<br />
Barrot / Täckrot<br />
Tall och Gran 1, 2, 3, 4 år<br />
Vi levererar plantorna<br />
till gården i södra och<br />
mellersta Sverige<br />
Bohus-Dals<br />
Skogsplantor<br />
Roger Gustafsson<br />
Tel 0526-430 54<br />
070-638 69 31<br />
TILLBEHÖR PÅ KÖPET!<br />
Vi bjuder på installationsmaterialet (värde 790:-) när<br />
du köper Panasonics nya värmepump E9GKE-5.<br />
Värmekapacitet: 5,0 kW<br />
COP (verkningsgrad): 4,26<br />
Kylkapacitet: 3,0 kW<br />
Värmer ca: 150 m 2<br />
7.900:-<br />
Köp på www.citcop.com eller ring 0300-16 000<br />
Erbjudandet gäller t.o.m. 2007-03-15. Reservation för slutförsäljning.<br />
Skogsplantor<br />
Stora kraftiga täckrotsplantor av tall eller gran.<br />
Egen produktion medger mycket låga priser.<br />
Produktion ca 1 miljon plantor/år. Mer än 20 års<br />
samlad erfarenhet. Ring för vidare information<br />
direkt till plantskolan eller Din närmaste återförsäljare.<br />
Priser och info finns på www.ostgotaskogsplantor.se<br />
Fraktfritt vid terminaler eller vid större partier.<br />
ÖSTGÖTA SKOGSPLANTOR ................0141-558 10<br />
070-558 15 51<br />
VÄSTERVIK, Alf Pettersson ......................0490-420 05<br />
ASKERSUND, Kent Pettersson ..................0583-510 77<br />
070-379 55 43<br />
OSKARSHAMN, TB-Skog ........................0491-302 11<br />
070-332 23 49<br />
www.ostgotaskogsplantor.se<br />
MILITÄR<br />
UTRUSTNING<br />
MIKE AND NIKE´<br />
internetbutik<br />
www.bbfab.se<br />
Postorder eller produktblad<br />
Ring 0589-178 50<br />
VÄRMERABATT<br />
Den varma vintern är inte bra för alla!<br />
Logcon Hortinorr ab<br />
Logcon Eesti Oü<br />
Tel 070-652 38 18 Lars<br />
070-300 29 41 Bo<br />
Tel 0292-440 10 Fax 0292-440 40<br />
070-544 49 71<br />
www.terri.se<br />
TERRÄNGHJULINGAR<br />
50-800cc<br />
2-, 4-,6-hjulsdrivna<br />
Speciell utformning<br />
ger en stock i taget<br />
(patent)<br />
Plåt i stegen<br />
www.logcon.se info@logcon.se<br />
MOTOR BROMÖLLA<br />
Lätt att hitta vid gamla E22,<br />
Industrigatan 11 i Bromölla<br />
Tel. 0456-230 30<br />
Mekanism för<br />
absolut parallell<br />
matning<br />
PASSA PÅ:<br />
Fram till den 1 mars sänks priserna 10%<br />
Kombibord L 24 från 34.200:-<br />
Kombibord L 40 från 46.500:-<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07 45<br />
Nyhet
Plan - & Rikthyvlar<br />
Rejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern. Planbordet i gjutgods höjs och sänks<br />
med mittenpelare efter graderad skala i mm. En maskin för proffs, industri, snickeri, skolor,<br />
hemmaproffs m m. Maskinen levereras fullt utrustad med stål i kutter och spånstos.<br />
MSP 310 M<br />
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk<br />
Kutterdiameter 95 mm<br />
Varvtal kutter 4 200 rpm<br />
Matningshastighet 8 m/min<br />
Spånstos 100 mm<br />
Rikthyvlingsbredd 300 mm<br />
Bordsstorlek 1 270x330 mm<br />
Planhyvlingsbredd 310 mm<br />
Planhyvlingshöjd 230 mm<br />
Vikt 242 kg<br />
Pris 14 000:exkl<br />
moms<br />
Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.se<br />
Vi har maskinerna<br />
som hjälper dig att<br />
göra det bästa av<br />
situationen.<br />
Storgatan 75 Box 102, 383 23 Mönsterås<br />
Ordertel 0499-143 19, 143 80 Fax 0499-140 66<br />
0573 - 392 00<br />
www.lennartsfors.com<br />
FLIS/PELLETS- VEDPANNOR<br />
CK 20-95 kW<br />
utan VVB. 6 modeller<br />
MSP 410 M<br />
Motor 400 V 3kW/4 hk<br />
Kutterdiameter 95 mm<br />
Varvtal kutter 4 200 rpm<br />
Matningshastighet 8 m/minut<br />
Spånstos 100 mm<br />
Rikthyvlingsbredd 400 mm<br />
Bordsstorlek 1 670x440 mm<br />
Planhyvlingsbredd 410 mm<br />
Planhyvlingshöjd 230 mm<br />
Vikt 350 kg<br />
VEDA CK – CKB<br />
VEDA CK<br />
pris från<br />
19 000:-<br />
Pris 21 000:exkl<br />
moms<br />
Direkt från<br />
importören<br />
Specialerbjudande<br />
på<br />
spånsugar, kombimaskiner,<br />
div storlekar!<br />
STORMDRABBAD?<br />
CKB 20–50 kW<br />
med VVB. 4 modeller<br />
VEDA CKB<br />
pris från<br />
23 000:-<br />
Självdragspanna för fl is/pellets och ved. Flis/pelletsuttag. Hö- och<br />
vä-sid. Veddjup 1/2 m, rostfri VVB. Självdragseldning, stora luckor.<br />
I leverans ingår: Rökrör - rakt och vinkel, dragregulator, styrpanel.<br />
oljelucka, eldningsredskap, avtappning. CKB-pannor även elpatron<br />
och shuntventil.<br />
Miljögodkänd för ved t o m 40 kW<br />
ATMOS – SUEMAX VÄRME AB<br />
Box 26, 286 21 Örkelljunga<br />
Tel 0486-416 65 0435-563 50<br />
www.atmos.se www.suemax.se<br />
Ring oss vid köp av traktorer,<br />
maskiner eller griplastare<br />
Skopor, pallgafflar och kranbommar<br />
säljes till fördelaktiga priser.<br />
Anders Bil & Maskin AB<br />
Tel 0495-202 80, 070-606 12 23<br />
www.anders-bilmaskinab.nu<br />
Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant<br />
Ecosågen Twin 400<br />
Mobilt eller stationärt enmanssågverk<br />
Svensk uppfinning<br />
Tillverkas i Sverige<br />
- Snabb<br />
-Tyst<br />
- Lönsam<br />
Tillbehör:<br />
Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd<br />
Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm<br />
Inbyggt kantverk<br />
Tel 0499-102 41 070-244 75 40<br />
MINISÅGVERK<br />
Levererad till nšjda k under sedan 1990<br />
“Quattro”<br />
4 sågklingor<br />
www.ecosagen.se<br />
Löv hägn efter stormen<br />
Vi har grejerna<br />
Nät 2 m hartätt 13,50 kr/m<br />
Tryckt stolpe 2,5x70 28 kr/st<br />
Gaslampa Cenon NBB-MY nu 2 400:-<br />
Även<br />
direktleverans<br />
Simlångsdalen 1,8 mil Ö Halmstad<br />
800 m mot Eldsberga<br />
Välkomna 035-702 20, fax 035-701 95 Sylve<br />
TIMMERSÅGEN<br />
– Elmotor 6-7, 5kW Direktdrift 16A Hjälpmatning<br />
– Max såglängd 6,3 m Max diam. 500/1000 mm<br />
– Stabil Hög ytkvalitet Effektiv kedjesmörjning<br />
– Dubbla sågsvärd Stockriktare Skyddsbur<br />
– Konkurenskraftiga priser Kort leveranstid<br />
Kickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLM<br />
Tel 0502-12325 Fax 0502-14521<br />
www.lantbruksNet.se/kickons info@kickons.se<br />
46 VI SKOGSÄGARE 1/07
Tel. 0528–700 00,<br />
kvällar 0528–700 11<br />
www.bjmmaskin.se<br />
Minska värmekostnaden<br />
Satsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW,<br />
flisfickor 1-4 m3 mekaniskt drivna och<br />
större hydrauldrivna flisfickor.<br />
Skruvarna klarar grovflis.<br />
Vi säljer kompletta system.<br />
Även spannmålsbrännare<br />
Se www.stensbroflis.com<br />
Kjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47<br />
250H<br />
Trotjänaren som fått nytt liv<br />
Nyheter / Varvtalsvakt<br />
Fjärrstyrning<br />
för kranmatning<br />
Varvtalsvakter<br />
för eftermontering<br />
Box 127, 828 22 Edsbyn Tel 0271-233 04<br />
E-mail: info@woxnadalensenergi.se<br />
✁<br />
Köp inte begagnat när du<br />
kan få nytt med garanti!<br />
650cc Mitsubishiutvecklad<br />
motor,<br />
4-hjulsdrift, radiostyrd<br />
2-tonsvinsch.<br />
Nu med lågväxel.<br />
Byggd för arbete<br />
– inga klena mcdelar!<br />
Vi håller reservdelslager och ger två års garanti!<br />
Endast 48 000 kr<br />
GENERALAGENT: AB Bogg Trading, Marby Gård,<br />
645 93 Strängnäs, tel 0152-605 55<br />
www.bogg.biz<br />
Ett vasst erbjudande!<br />
- Maskinkedjeslipning för 40 öre/dl<br />
- Svärdreparation och Lagning<br />
- Slipning av vedkap, hyvelstål, HM - klinga<br />
- Snabb återleverans inom max.10 dgr<br />
- Frakt ordnas med Schenker eller DHL<br />
- Fraktfritt över 2500:- annars 200:-/hela landet!<br />
- Bli kund nu hos Lillbo slip och få 10% Rabatt på alla<br />
beställningar i 1:a månaden<br />
Långgatan 7, 828 32 Edsbyn<br />
Tel/Fax 0271/227 50 mobil 070-627 38 92<br />
Huvudkontor:<br />
Företagsvägen 9<br />
911 35 Vännäsby<br />
Tfn: 0935-399 00<br />
Fax: 0935-399 19<br />
E-post:<br />
info@trejon.se<br />
Kvalité, trygghet<br />
& ekonomi<br />
woodMAX vedmaskiner från Trejon erbjuder<br />
mycket mer än effektiv vedframställning och<br />
lågt energipris.<br />
Våra Trejon Center har över<br />
30-års erfarenhet av vedmaskiner,<br />
vilket för Dig som kund innebär<br />
trygg investering.<br />
Via Ditt lokala Trejon Center får Du hjälp med<br />
allt från att hitta rätt maskin till eftermarknad<br />
och service. Förutom kompetent och utbildad<br />
personal erhåller Du även bästa support när<br />
det gäller reservdelar och andra tillbehör.<br />
Med en stark organisation i ryggen kan Du<br />
tryggt investera i woodMAX vedmaskiner.<br />
woodMAX – Sveriges mest köpta vedmaskiner!<br />
”Multi-Speed”<br />
Tryckkrafter:<br />
6/8, 12/16, 15/24 ton<br />
Vedfabriken BigX<br />
Utrustad med MultiSpeed - två hydraulcylindrar<br />
som valfritt jobbar tillsammans<br />
eller var för sig.<br />
NYHET!<br />
1X-42 GreenSpeed<br />
1X-42 GreenSpeed<br />
1X-42 klarar ved med diameter upp till 42 cm.<br />
Hydrauliskt manövrerat kapsvärd. Standard med<br />
”Easy-funktion” som ger hydraulisk styrning<br />
av kap- och klyvfunktion.<br />
Marknadsledarna!<br />
Effektiv vedproduktion 1X/2X<br />
Kraftig, slittålig konstruktion med bl.a. pålitlig<br />
växellåda och remskivor i stål. Klarar ved upp till<br />
Ø37 cm alternativt Ø32 cm.<br />
Energispararen Hawk<br />
Utrustad med hydrauliskt drivet kapsvärd och 13” kedja<br />
samt en hydrauldriven transportör på hela 3,2 m. Klarar<br />
ved upp till Ø30 cm.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07 47<br />
TREJON Ved-702
A<br />
N<br />
D<br />
E<br />
R<br />
S<br />
S<br />
K<br />
Ö<br />
R<br />
D<br />
A<br />
R<br />
E<br />
Tel. 0652-366 90 Fax 0652-405 50<br />
E-post hsp@hsp.se www.hsp.se<br />
Nisula 150 E<br />
Lätt energiklipp<br />
Passar även till<br />
huggarvagnskranen<br />
Fälldiameter 15 cm<br />
Nisula 280 E<br />
Energiklipp<br />
Ackumulerande<br />
fällhuvud<br />
Fälldiameter 20 cm<br />
Arbro 350 S<br />
Engreppsskördare<br />
3 olika datorval<br />
Fälldiameter 45 cm<br />
Anders Skogsskördare AB<br />
0123-290 60, 070-341 10 13<br />
anders.skordare@telia.com www.andersskordare.se<br />
Gallring, vindfällen,<br />
älgtransport, plantutkörning<br />
Myreback MASKIN<br />
BEGAGNADE FYRHJULINGAR<br />
RÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGE<br />
Även service, delar och tillbehör<br />
Sundsvall: 060-12 55 77 Fax 060-12 55 76 Karlskoga/Kristinehamn: 0550-300 90<br />
WWW.FRITIDSDEPAN.SE<br />
Styr & övervaka<br />
med GSM<br />
Med SIKOM GSM kan du styra<br />
och övervaka vad som helst,<br />
var som helst! Hus, båtar,<br />
maskiner. datorer m.m.<br />
Styrfunktioner, slå på/av ex. värme<br />
INTECTRA AB<br />
Övervaka, ex inbrottslarm, temp.<br />
0155-211 0941-102 485 25<br />
Larm som SMS<br />
www.intectra.se<br />
RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SE<br />
OXEN<br />
MINILUNNARE<br />
Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com<br />
Ljunglöfs 2:an<br />
Enmanssågverk<br />
Walthers Plåt AB<br />
Tel:0653-205 35<br />
Walthers.plat@peltec.pp.se<br />
Combigripkran<br />
360° sväng<br />
Räckvidd 4m. Hydr. rotator<br />
Pris från Från 40.500:- 38.500:-<br />
STAR wirekran<br />
Dragkraft 2 ton<br />
Pris 15.200:-<br />
Moms och frakt tillk.<br />
på samtliga priser.<br />
Tel 0514-10505<br />
Fax 0514-51878<br />
Internet: www.sonnys.se<br />
E-mail: jorgen@sonnys.se<br />
Beståndsgående<br />
skördaren SR 1046 X<br />
Bättre än någonsin,<br />
mer prisvärd än<br />
någonsin!<br />
Anders Skogsberg,<br />
Falköping<br />
Tel 0515-77 78 00,<br />
0703-21 34 95<br />
Micke Bohm, Heby<br />
Tel 0224-344 54,<br />
0705-70 56 95<br />
Jonny Karlsson, Fröseke<br />
Tel 0481-643 70<br />
076-854 27 26<br />
Hans Hedlund, Hedenäset<br />
Tel 0927-303 35<br />
070-379 47 04<br />
www.gjmaskin.se<br />
48 VI SKOGSÄGARE 1/07
KRANMAN ®<br />
- Din leverantör av ATV tillbehör -<br />
Obs vagnen på bilden är extrautrustad<br />
med fjärrstyrd hydraulvinsch<br />
HV500.<br />
REXON 330 300ATV ATV på en<br />
T1800 vagn med<br />
Flexodrive 4WD.<br />
Rexon REXON 300 300ATV ATV med<br />
Boxer 14 vagn<br />
Björnvagnen Fjärrstyrd hydraul- FV100<br />
vinsch HV500<br />
T1500 Timmerboggie<br />
med VK1500 vajerkran<br />
Hydraulisk tippfl aksinsats<br />
Hydraulisk tippflaksin-<br />
TP325. sats Passar passar alla alla<br />
kranmans Kranmans skogsvagnar vagnar.<br />
Försänkt insatsflak<br />
FL200<br />
www.kranman.com<br />
Tfn 0525-430 19<br />
RH-Pusher<br />
Trädfällriktare<br />
6 st olika modeller<br />
lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton<br />
utväxling från 20 ggr till 50 ggr<br />
marknadsledande<br />
robust konstruktion<br />
minimalt underhåll<br />
För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller<br />
Reipal AB<br />
Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84<br />
Säljläge<br />
Lantbruksfastigheter<br />
018-13 32 22<br />
Drottninggatan 1A, 753 10 Uppsala<br />
www.lantbruk.svenskfast.se<br />
Återförsäljare Sökes!<br />
Problem med oljeläckage i<br />
Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda?<br />
Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter?<br />
ORION 288 Tätningsrekonditionerare<br />
tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i<br />
alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.<br />
Ingen demontering krävs!<br />
INTERNOVA SVENSKA AB<br />
Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50<br />
Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD Email: info@orionoljor.se<br />
Har du plats för vindkraftverk<br />
på dina ägor?<br />
Vi önskar arrendera mark för att etablera<br />
vindkraftverk på platser där det blåser bra!<br />
Vi kan även hjälpa dig med ansökan om<br />
tillstånd och att bygga verk på din mark för<br />
eget ägande.<br />
Hör av dig för att få mer information. Vi har<br />
15 års erfarenhet av vindkraftsprojektering!<br />
NordanVind vindkraft AB<br />
Tel 0611-640 50, 070-300 25 41<br />
Det kompletta mäklarföretaget<br />
för jord- och skogsbruk<br />
VÅRKAMPANJ<br />
GÖR VEDPRODUKTIONEN TILL ETT NÖJE<br />
Hakki Pilke<br />
Pilkemaster<br />
Superpilke<br />
Genom vår verkstad i Sollefteå med Kompetent personal erbjuder vi<br />
utmärkt service. Vi har dom fl esta tillbehören och reservdelarna på<br />
hyllan, så att du som kund kan få snabb service om olyckan skulle<br />
vara framme.<br />
SVERIGES MEST KÖPTA VEDMASKINER<br />
Pilkemaster<br />
NYHET!!!<br />
Ytterligare en vedmaskin i Hakki Pilke-familjen<br />
Maskinen är mycket kraftigt byggd och fyller ut det<br />
glapp som funnits mellan 1x 37 och big x och klarar<br />
en diameter på 42cm i diameter.<br />
fr 110 000:-<br />
den helhydrauliska vedmaskinen...<br />
Pilke Master är vedmaskinen som<br />
kapar och klyver ved till högsta<br />
kvalitet. Pilke Master har en<br />
kapacitet på ca 20-25 m 3 färdig<br />
ved/arbetsdag.<br />
Finns med fl era driftsalternativ:<br />
Pilkemaster tr 47 800:-<br />
Pilkemaster el 55 900:-<br />
Pilkemaster el/tr 60 800:-<br />
Pilkemaster bensin 60 400:-<br />
Pilkemaster bensin/tr 66 000:-<br />
Superpilke tr 52 900:-<br />
1x42<br />
Greenspeed<br />
Effektiv vedproduktion 1x/2x<br />
Kraftig slitstark konstruktion med remskivor och<br />
växellåda i stål. x klarar ved upp till 37 cm i<br />
diameter medans 2x klarar 32 cm i diameter<br />
Pris<br />
1x37 tr 57 000:-<br />
1x37 tr easy 78 500:-<br />
1x37 tr/el 67 000:-<br />
1x37 tr/el easy 96 000:-<br />
Vi har även vedfabriken Big X från 199 900:-<br />
Minstingen i vårt sortiment<br />
Hakki Pilke Oh 60<br />
Liten ved maskin för dig som eldar med ved men som tycker att en liten<br />
smidig maskin med klinga<br />
och hydraulklyv har tillräcklig kapacitet.<br />
Pris<br />
Oh60tr 31 000:- Oh60tr/el 42 000:-<br />
Alltid fri<br />
hemleverans!<br />
Tillbehör:<br />
Vi har även reservdelar och service på ovanstående maskiner.<br />
Långgatan 1, 881 33 Sollefteå • Tel 0620-146 00<br />
www.mittsverigeprodukter.se<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07 49
T1800-vagn från<br />
Tillsammans med EFI 800<br />
BUTIK & VERKSTAD<br />
Öppet vard: 08-17<br />
Provkör<br />
EFI Deluxe!<br />
I POLARISBUTIKEN HAR VI ALLA<br />
TÄNKBARA TILLBEHÖR OCH DELAR.<br />
Centralg. 31, 570 33 Mariannelund Tel: 0496-101 90, 070-634 62 42<br />
Eldkorg i kraftigt smide<br />
Tillverkning av<br />
ljusstakar,<br />
gravkors,<br />
vindfl<br />
öjlar<br />
m m<br />
Öppet<br />
mån-tors<br />
8-16,<br />
fre 8-14<br />
www.khsmide.se<br />
Käck & Hedbys Smides AB<br />
G:a Siljansnäsvägen 20, 793 33 LEKSAND<br />
Tel 0247-151 10, fax 0247-100 83<br />
info@khsmide.se<br />
Utrustning för flis och spåneldning<br />
Ett komplett system från<br />
skog till värme<br />
Flis och spåneldning med<br />
förugn är den effektivaste<br />
och enklaste metoden att<br />
förbränna träbränslen med<br />
varierande kvalité<br />
20 kWh - 1000 kWh<br />
Begär broschyr<br />
AB JOHN ÖHRÉN<br />
Hånåknivägen 12<br />
792 36 MORA<br />
Tel 0250-105 30 fax 0250-124 46<br />
KY utbildning<br />
Skog och avverkningsteknik 40 p<br />
En utbildning för dig som vill bli kvalifi cerad<br />
maskinförare i skogsbruket.<br />
Ansökan före 16 april 2007<br />
Kursstart 27 augusti 2007<br />
Utbildningen omfattar 2 terminer.<br />
För ytterligare information 0565-155 60<br />
Naturbruksgymnasiet<br />
35. Södra Viken 686 80 SUNNE<br />
Telefon 0565-155 55<br />
E-post info@viken.sunne.se www.viken.sunne.se<br />
MÄKLARSAMFUNDET<br />
www.egendomsmaklarna.se<br />
Sven H Arnell<br />
Borås<br />
033-12 30 30<br />
Tor Sigfridsson<br />
Falköping<br />
0515-72 16 30<br />
Bo Pettersson<br />
Uppsala<br />
018-374 375<br />
Anders Nilsson<br />
Hässleholm<br />
0451-824 00<br />
Örjan Hansson<br />
Falköping<br />
0515-72 16 30<br />
Arne Bengtsson<br />
Varberg<br />
0340-371 00<br />
Anders Jonsson<br />
Lidköping<br />
0510-604 10<br />
Anders Nyhlén<br />
Göteborg<br />
0300-56 32 65<br />
Gunnar Grenholm<br />
Hudiksvall<br />
0650-74 33 43<br />
- Professionella Egendomsmäklare för Din gård -<br />
50-100 gårdar under försäljning<br />
Ska du sälja? Vi har ca 40 000 ”gårdsbesök” i veckan. Ring oss!!<br />
Snabba, starka,<br />
miljövänliga<br />
Nya och begagnade Pinox-maskiner<br />
OKQ8 oljor, GB Svärd<br />
Alex Skogsservice AB<br />
08-530 444 33. Fax 08-530 440 93<br />
070-296 15 08 / 070-780 97 51<br />
www.pinox.com<br />
2007<br />
TEMA NR 2<br />
Energi & Skogsvård<br />
Utgivning 5/4<br />
TEMA NR 3<br />
Renovera & Bygg, Elmia<br />
Utgivning 24/5<br />
TEMA NR 4<br />
Jakt, Fiske & Fritid<br />
Utgivning 6/9<br />
TEMA NR 5<br />
Bilar, ATV & Förädling<br />
Utgivning 18/10<br />
TEMA NR 6<br />
Utbildning, Ekonomi<br />
Utgivning 14/12<br />
Kontakta<br />
Birgit Emilsson<br />
Tel 040-601 64 55<br />
fax 040-601 64 49<br />
birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se<br />
eller<br />
Ronny Gustavsson<br />
Tel 08-588 367 97<br />
fax 08-588 369 79<br />
ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se<br />
50 VI SKOGSÄGARE 1/07
Kenjonugnen halverar<br />
din vedförbrukning.<br />
Passar alla pannor.<br />
Keramik & reservdelar<br />
till alla märken av förugnar.<br />
Även lämplig<br />
för sågytor<br />
1 m 3 /min<br />
SNABB - SÄKER - EFFEKTIV<br />
För broschyr<br />
Snöskotrar & Fyrhjulingar<br />
Nya samt beg snöskotrar och fyrhjulingar i alla storlekar.<br />
Tillbehör - Reservdelar - Reparationer<br />
Nyinkommet! Visac 400<br />
Vägreggad arbetsfyrhjuling 4x4 elväxlad, 39 920:- + moms<br />
Tel 016-730 32 www.skoteranders.com<br />
BANDSÅGVERK<br />
Rejäl konstruktion med elektronisk matning<br />
och hydraulik för enklare timmerhantering.<br />
Sågar 94 cm i blocket.<br />
Bandslip & skränkmaskin fi nns som tillbehör.<br />
Kontakta oss för broschyr eller visning.<br />
Contact Trade i Boxholm AB. Tel 0142-527 00<br />
www.metesa.se<br />
Helautomatisk Vedhantering !<br />
Ny bred och effektiv<br />
utmatningstransportör<br />
Vedprocessor<br />
Ny knivdesign och nytt<br />
längdregleringssystem<br />
Klarar grövre ved,<br />
rakt kapsnitt, jämn<br />
vedlängd<br />
Lägg långved på inmatningstransportören.<br />
Maskinen sköter resten.<br />
Matar in, kapar, klyver och lastar.<br />
Allt medan du lägger på<br />
ny långved...<br />
och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62<br />
Åt ett antal kapitalstarka spekulanter (bl a danskar som kan skjuta upp sin reavinst)<br />
SÖKES STORA LANT- OCH SKOGS-<br />
EGENDOMAR I GÖTALAND<br />
Skånegårdar är privatägt. Fristående från banker, försäkringsbolag, revisionsbyråer<br />
och lantbrukskooperationen kan vi arbeta helt förutsättningslöst med<br />
uppdragsgivarens bästa som främsta målsättning.<br />
Sedan många år marknadsför vi regelbundet våra fastigheter i Danmark och Holland.<br />
Skånegårdar är därmed ett välkänt begrepp även där. Var tredje skogsfastighet vi säljer<br />
förvärvas av danska familjer.<br />
➛<br />
BOLAGSSKOGAR SÖKES<br />
Efterfrågan på skogar i bolagsform är mycket stor.<br />
Vi har kompetens att hantera bolagsaffärer.<br />
Kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst resonemang.<br />
Kostnadsfri värdeuppskattning av fastigheten.<br />
LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING<br />
FRIHET ATT VÄLJA BRÄNSLE<br />
Elda med pellets, fl is, briketter, torv, spannmål,<br />
spån eller en blandning av olika biobränslen.<br />
BRÄNNARE 20-640 kW<br />
STOKERPANNOR 30-630 kW<br />
VEDPANNOR från 28 kW<br />
NYHET! VETO 8<br />
• Komplett värmeanläggning 40-160 kW<br />
• Matning med fjäderomrörare<br />
• Förråd på 8 m3 eller 11 m3<br />
• Styrning med AT-log eller lambda<br />
• Helt ny teknik i matarskruvar<br />
VÄRMECENTRALER<br />
Helt kompletta<br />
30-640 kW<br />
ÅTERFÖRSÄLJARE<br />
BJÄRLÖV Agrimatiq 044-732 60<br />
DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50<br />
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40<br />
KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86<br />
KARLSTAD Solbergagård 070-646 36 64<br />
KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96<br />
LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60<br />
MULLSJÖ NT Energi 0392-133 31<br />
SKELLEFTEÅ Rili<br />
SMÅLANDS-<br />
070-333 06 19<br />
STENAR Rörbolaget AB 0371-308 15<br />
VETLANDA El & Maskinteknik 070-631 44 29<br />
VINGÅKER Låttra gård Bioprodukter KB 0151-340 39<br />
ÅRE Temab AB 0647-61 13 75<br />
ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07<br />
GENERALAGENT I SVERIGE<br />
ENERGITEKNIK AB<br />
www.energiteknik.net<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07 51<br />
II<br />
Skånegårdar AB, Bredg 25, Lund<br />
Kontorstid tel: 046-19 04 40,<br />
fax: 046-12 32 50<br />
www.skanegardar.se<br />
Nyhet
maskinhandlare.se<br />
Är det dags att<br />
skaffa en ny eller<br />
begagnad maskin?<br />
Då ska du gå in på <strong>ATL</strong>:s<br />
maskinhandlarsida<br />
www.maskinhandlare.se.<br />
Här hittar du 1000-tals<br />
maskiner inom skog, jord<br />
och entreprenad.<br />
Allt samlat på ett ställe!<br />
Här kan du dessutom enkelt<br />
efterlysa och bevaka det<br />
just du är intresserad av.<br />
www.maskinhandlare.se<br />
– Nu snabbare, enklare och bättre!<br />
NR 2 2007<br />
TEMA<br />
ENERGI & SKOGSVÅRD<br />
Utgivning 5/4<br />
Sista bokningsdag 2/3<br />
Sista materialdag 8/3<br />
Kontakta<br />
Birgit Emilsson<br />
Tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49<br />
birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se<br />
Ronny Gustavsson<br />
Tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79<br />
ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se<br />
Dags att föreslå pristagare till träpriset<br />
Det börjar dra ihop sig till träpriset, som<br />
utdelas vart fjärde år av Skogsindustrierna.<br />
Alla slags byggnader kan delta i arkitekturtävlingen<br />
och vem som helst kan<br />
lämna in förslag. Det gäller att hitta en<br />
byggnad som representerar god svensk<br />
Laddat med nyheter på bredare Skogselmia<br />
På årets Skogselmia utlovas minst en<br />
världsnyhet. Vad som hittills är känt är<br />
en kombinerad skördare och skotare enligt<br />
ett nytt koncept.<br />
Utöver maskiner är tanken att bredda<br />
mässan mot fi nansiering, förvaltning,<br />
utbildning, administration och liknande<br />
mjuka frågor, men tekniken är fortfarande<br />
i centrum.<br />
SLU-rektorn hjälper regeringen med klimatet<br />
Lisa Sennerby Forsse, rektor på lantbruksuniversitetet,<br />
är ordförande i<br />
regeringens nya vetenskapliga råd för<br />
klimatfrågor.<br />
Rådet ska fungera som en råd givande<br />
Prisad insektsinformatör<br />
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien<br />
har traditionsenligt delat ut ett<br />
antal priser.<br />
Johan Lindeberg, Holmsund, prisas<br />
för sitt framstående doktorsarbete till<br />
skoglig doktor.<br />
Belöningen för föredömliga insatser<br />
inom forskningsinformation gick till<br />
Åke Lindelöw, lantbruksuniversitetet.<br />
Det finns många duktiga korsordslösare<br />
bland Vi Skogsägares läsare, det visar<br />
alla lösningarna av krysset i förra tidningen.<br />
Efter en djupdykning i brevhögen<br />
drog vi sex vinnare.<br />
Vuxenkrysset: Bertil Långström, Sollentuna,<br />
Harriet Gustafsson, Reimyre,<br />
Krister Rubensson, Brunfl o. Priset, en<br />
praktisk grensåg, kommer med posten.<br />
Juniorkrysset: Moa Hultin, Kinna, Eli<br />
arkitektur i trä samt speglar tiden vi lever<br />
i. Vinnaren får ”den gyllene hästen” och<br />
100 000 kronor.<br />
Förslagen bör vara Skogsindustrierna<br />
tillhanda senast den 9 mars<br />
– Intresset för skogen ökar stadigt<br />
bland stadsbor som äger skog. Vi breddar<br />
mässan för att attrahera även dem,<br />
säger projektledaren Per Jonsson.<br />
Skogselmia pågår 31 maj–2 juni på<br />
samma plats som de senaste mässorna,<br />
Bratteborgs gård längs E4 söder om<br />
Jönköping.<br />
instans inför<br />
regeringens och<br />
EU:s fortsatta<br />
klimatpolitiska<br />
arbete.<br />
VINNARNA AV KORSORDSPRISER<br />
Adelhult, Hammerdal, Elin och Henrik<br />
Nilsson, Hulshult. Dubbel-cd:n Absolute<br />
music kommer med posten.<br />
Ett stort grattis till pristagarna! Inom<br />
kort kommer fl er korsord och nya vinstchanser.<br />
I I<br />
I<br />
I<br />
I<br />
I<br />
MED- DET ÄR SEG DEN SES SEGLARE ° LUFT- ÄR<br />
HJÄLP- SOM KÖTT VÄNTAR SEGEL<br />
HÅL EXPLOS-<br />
ARE HUNDRA KUND-<br />
ÅR<br />
ERNA ÄDELSTEN<br />
IVT<br />
<br />
R<br />
A S S I S T E N T<br />
FÖRE<br />
EMU E E<br />
INGEN<br />
GOD C KAMRAT O V Ä N<br />
TRO-<br />
LIGEN<br />
INTE K N A P P A S T<br />
GÖR<br />
INSEKT<br />
DEN<br />
MED<br />
F L A K SOM<br />
STJÄRT<br />
SÖKER A B<br />
© BÄR<br />
BÄRS-<br />
UPP<br />
BÄGARE<br />
LASTEN E KLYVDON Ö L S T O P<br />
FLYTER<br />
SMYG<br />
ENG-<br />
ÄR<br />
LAND T Y N E SAGANS<br />
HÄXOR V R Å<br />
KAN LÄSAS PÅ<br />
SÄLJS<br />
DEMONSTRATIONS-<br />
PÅSAR<br />
SLITA<br />
HETER SES OFTA ° HAR ALLTFÖR GLÖD°<br />
OCH BÖR KANSKE MED POMPA<br />
MÅNGA OM DEN<br />
TÅGETS PLAKAT<br />
FLYG-<br />
SLÄPA BOWL- JYCKEN<br />
UPPSÄGNING PÅ<br />
X PLATS T E E R ]<br />
AREN<br />
SAKNAR SVAG S<br />
STÖR<br />
SENARE ÅR PEDANT I<br />
FÅR<br />
ÄR<br />
KUNNA<br />
HUND-<br />
KANSKE<br />
SLIPAD<br />
HANT-<br />
KOM-<br />
VINNAR-<br />
ERA<br />
SOPP-<br />
MENTAR<br />
EN P O K A L SKÅL E G G K L O T INTET V O V<br />
HÄR<br />
SLUTADE<br />
NOAKS<br />
FÄRD A R A R A<br />
ILL-<br />
VILLIGA T O N D<br />
TJ UV<br />
DEN ÄR<br />
BEDÖV- A ANDE R Å N A R E<br />
UTSTÄLL-<br />
NINGS-<br />
UTRYM-<br />
MEN R<br />
M O<br />
FÄRG-<br />
GRANN<br />
PAPE-<br />
GOJA L<br />
SKOJ<br />
OCH<br />
STOJ<br />
N<br />
O<br />
KAMP-<br />
LEDER<br />
SPORT<br />
LÄRARE<br />
S BRUKAR<br />
KRITIKER K E N D O HAR SON R E K T O<br />
HAR VI<br />
DROG<br />
ALLA<br />
VAR IT<br />
BOENDE-<br />
T R A R ≈PUSS ı PLAN<br />
° F O T L<br />
HÖRS<br />
KOM<br />
GAMMAL<br />
HINDRET<br />
STEN- R I<br />
ÄMNES-<br />
KAKA R A S P A ÄMNE E M E L<br />
R<br />
S<br />
L<br />
E<br />
D<br />
A<br />
R<br />
BOR<br />
NÄRA<br />
N<br />
L J U S I M Ö R K R E T<br />
KAN<br />
MAN<br />
ORÅD A N A<br />
ÄR VETE<br />
OCH<br />
KORN S P A N N M Å<br />
GJORDE<br />
BARA<br />
KANSKE<br />
DEN<br />
L E N D A S T MUNTRE B<br />
NORPA<br />
HAR<br />
HÖRS<br />
SÄLEN<br />
ELDEN<br />
VILL<br />
MÅNGA M<br />
GLOBE- ] TROTTER<br />
G S N O<br />
JÄRN-<br />
BRUKAR<br />
VÄGS-<br />
JORDEN<br />
P I S T E R SKENAN Y<br />
BE-<br />
HÅLEN<br />
GREPP<br />
HUDEN<br />
FURSTE-<br />
TITEL P<br />
T E R<br />
O R E<br />
DRÖM-<br />
PLATS<br />
M FLYGER<br />
LUFTEN S<br />
R<br />
Ä<br />
N<br />
N<br />
A<br />
G<br />
MÅL-<br />
RUM M A T S A L A R<br />
HAR<br />
INRETT<br />
MÅNGET<br />
HEM I K E<br />
STRÖM<br />
MOT<br />
STRÖM- A MEN E D A<br />
AN-<br />
DELAR R A N S O N © EAB<br />
RIGNELL-ZANDER R<br />
52 VI SKOGSÄGARE 1/07<br />
˙<br />
www.skogsindustrierna.org/trapriset<br />
Limma rätt<br />
Olika lim och dess användning är en<br />
vetenskap i sig. Tack och lov finns intresseorganisationer<br />
för det mesta. Nu<br />
har ”Sveriges Fog och Limleverantörer”<br />
gjort en praktisk guide för både<br />
proffs och amatörer. Här finns råd om<br />
att limma trä och andra material.<br />
Guiden fi nns på föreningens hemsida:<br />
www.lim.se<br />
]<br />
]<br />
œ<br />
Lisa Sennerby Forsse.
Tomas Landers<br />
börjar på Skogsstyrelsen.<br />
Foto: Pär Fornling<br />
Tomas Landers<br />
till Skogsstyrelsen<br />
Efter fyra år som de nordiska<br />
skogs ägarorgan isationernas<br />
kontaktman i Bryssel går Tomas<br />
Landers till Skogsstyrelsen<br />
där han kommer att arbeta<br />
som internationell koordinator<br />
i Jönköping. Tomas Landers<br />
efterträds av landsmannen och<br />
forstmästaren Janne Näräkkä,<br />
som nu har en tjänst på fi nska<br />
jord- och skogsbruksministeriets<br />
internationella enhet.<br />
Gun Lidestav<br />
ny i forskarråd<br />
Gun Lidestav, docent i skogshushållning<br />
vid lantbruksuniversitetet,<br />
ingår från årsskiftet<br />
i Formas forskarråd.<br />
Hillevi Wiss-Kullebjörk i diskussionen<br />
om nätverkets arbete.<br />
Fler förtroendevalda kvinnor<br />
Nätverket Skogsägarkvinnorna<br />
har växlat upp<br />
arbetet genom ett nytt<br />
handlingsprogram.<br />
Text: Pär Fornling,<br />
Foto: Calle Bredberg<br />
I slutet av förra året träffades<br />
skogsägarkvinnor från hela<br />
landet vid ett seminarium i<br />
Holmsund med Norra skogsägarna<br />
som värd.<br />
UNDER ETT PAR dagar gavs<br />
insikter om skogens många värden;<br />
allt från skogsekonomi till<br />
hantverk och naturmedicin.<br />
Dessutom diskuterades arbetet<br />
med Skogsägarkvinnona.<br />
– Antalet kvinnliga förtroen-<br />
JAKTCHEF JAGAR EU-INBLANDNING<br />
Håkan Weberyd är ny generalsekreterare för Svenska Jägareförbundet<br />
med 200 000 medlemmar.<br />
– Jag vill att så många som möjligt får möjlighet att uppleva<br />
den livskvalitet som jakten ger den moderna människan, säger<br />
han och framhåller jägarnas möjligheter att jaga utan onödig<br />
byråkrati och inblandning av EU.<br />
– Makten över jakten har sedan EU-inträdet delvis lämnat landet.<br />
Det internationella arbetet kommer därför att vara ett viktigt<br />
inslag i mina arbetsuppgifter.<br />
KOLLA FILMEN FÖRST<br />
– BYGG SEN<br />
Årets DVD-box är redan här – och det<br />
är inte James Bond eller Sällskapsresan.<br />
De står sig slätt i jämförelse med<br />
nästan 14 timmars byggbeskrivningar<br />
för 99 kronor, vilket måste sägas vara<br />
ett fynd för den intresserade hemmasnickaren.<br />
Grunden är de populära byggbeskrivningarna<br />
om hur man bygger garage,<br />
Gunnel Hennerbo, Norrskog,<br />
en av deltagarna vid<br />
konferensen i Holmsund.<br />
devalda i skogsägarföreningarna<br />
har ökat till ungefär 20<br />
procent. Med tanke på att de<br />
kvinnliga skogsägarna är<br />
närmre 40 procent bör andelen<br />
bli högre och det går åt rätt håll,<br />
även om takten kunde vara högre,<br />
säger Marie André, som<br />
ingår i styrgruppen för Skogsägarkvinnorna.<br />
Men hon framhåller att<br />
arbetet har många fl er dimensioner.<br />
– Målet att öka antalet förtroendevalda<br />
har fördelen att vara<br />
mätbart. Men minst lika viktigt<br />
är att få aktiva kvinnor som är<br />
delaktiga i sitt ägande. Ur föreningens<br />
synpunkt gäller det att<br />
ta tillvara den resurs som kvinnorna<br />
är, precis som ungdomar,<br />
En äldre variant fyllde<br />
27 vhs-band, nu ryms<br />
allt på fem DVD-skivor.<br />
bastu, altan och andra projekt. De fi nns i bygghandeln eller<br />
på internet (www.byggbeskrivningar.se).<br />
Nu har Skogsindustrierna också en fi lmad version på fem<br />
DVD-skivor. Den kallas ”bygg i trä-boxen” och fi nns att<br />
köpa hos Svensk Byggtjänst och ett fl ertal byggvaruhandlare.<br />
Marie André, Mellanskog, presenterar Skogsägarkvinnornas<br />
handlingsplan.<br />
äldre och alla kategorier skogsägare.<br />
– Mångfalden är en styrka.<br />
Vi är ingen rebellisk grupp som<br />
arbetar isolerat, det handlar om<br />
att utvecklas tillsammans.<br />
DET BÖRJADE inom Norra<br />
Skogsägarna med nätverket<br />
Skogsägarqvinnorna, som hunnit<br />
fi ra tioårsjubileum. Därefter<br />
har de andra föreningarna följt<br />
efter med olika fristående regionala<br />
nätverk.<br />
Och på ett övergripande riksplan<br />
fi nns Skogsägarkvinnorna<br />
i anslutning till LRF Skogsägarna.<br />
I den aktuella handlingsplanen<br />
fi nns tre huvudmål:<br />
✔ att skapa möjligheter för<br />
Ny professur<br />
i träbyggnadsteknik<br />
I samband med att Södras ordförande,<br />
Lars Eric Åström,<br />
fyllde 60 år gjorde föreningen<br />
en donation till Växjö universitet<br />
för en professur i träbyggnadsteknik.<br />
Den kallas ”Carl von Linnés<br />
professur i träbyggnadsteknik”<br />
och har tilldelats Erik Serrano.<br />
Han är född 1968 och doktorerade<br />
vid Lunds tekniska högskola<br />
(LTH) 2001 på en avhandling<br />
om limförband i<br />
träkonstruktioner.<br />
Hedersyxa för<br />
bra insatser<br />
För nio år sedan deltog Rebecca<br />
Andersson, Haga gård utanför<br />
Nyköping, i ett läger med<br />
Skog och Ungdom.<br />
Det gav mersmak. Därefter<br />
har det varit läger varje år och<br />
aktivt arbete i förbundet, vilket<br />
lett till att Rebecca utnämnts<br />
till ”årsbästa skog och ungdom:<br />
are 2006”.<br />
Alexandra De Pauli berättar om<br />
läkande örter på konferensen.<br />
– Att gå ut i skogen och samla in<br />
sin medicin ger flerfaldig effekt.<br />
Skogsvandringen, sökandet efter<br />
örten, och att bereda medicinen. Allt<br />
ger signaler om läkande till kroppen,<br />
säger hon.<br />
kvinnor att växa i sin roll som<br />
skogsägare.<br />
✔ att synliggöra kvinnor och<br />
visa på kvinnliga förebilder<br />
inom skogsnäringen.<br />
✔ att öka andelen förtroendevalda<br />
kvinnor inom SÄF.<br />
– Under kommande år kommer<br />
mycket inom skogsägarrörelsen<br />
att handla om ”kraftsamling<br />
skog”, vilket passar<br />
som hand i handske i våra visioner<br />
och vårt arbete, säger<br />
Marie André.<br />
www.kvinnorna.skogsagarna.se<br />
VI SKOGSÄGARE 1/07 53<br />
NAMN & NYTT
KRÖNIKAN<br />
Den oslagbara skogen<br />
Från årsskiftet har jag<br />
lämnat över stafettpinnen<br />
som chef för<br />
LRF Skogsägarna till Linda<br />
Hedlund. För egen del<br />
koncentrerar jag mig mer på<br />
internationella frågor som<br />
blivit allt viktigare efter<br />
Sveriges EU-inträde. I det<br />
här sammanhanget finns<br />
anledning att fundera över<br />
skogsbrukets möjligheter i ett<br />
mer långsiktigt perspektiv.<br />
■ ■ ■<br />
Synen på skogens ekonomiska<br />
betydelse har förvisso<br />
varierat sedan den började<br />
användas som strategisk<br />
råvara vid industrialiseringen<br />
av Sverige – först i form<br />
av energi i gruv- och järnindustrin,<br />
tjära för varvsindustrin<br />
och från 1800-talet<br />
som sågad trävara. Men sett<br />
i ett månghundraårigt<br />
perspektiv framstår skogen<br />
som den absolut viktigaste<br />
grunden för ett framgångsrikt<br />
näringsliv. Och basen för våra största<br />
exportintäkter.<br />
För ett viktigt användningsområde<br />
– energiproduktion – känns det nu<br />
som cirkeln sluts. Efter parentesen<br />
med fossila bränslen framstår ånyo<br />
skogen som en mycket viktig energikälla<br />
globalt och kanske i synnerhet<br />
i Sverige, som redan i dag har ett väl<br />
fungerande system för att nyttja ”hela<br />
trädet” på ett klokt sätt.<br />
Starka aktörer i massa/pappers-,<br />
sågverks- och energisektorn<br />
balanserar varandra, vilket i ett<br />
internationellt perspektiv är ovanligt.<br />
Det försteget måste bevaras och<br />
utvecklas. Därför är det dags för<br />
ett antal förespråkare för statlig<br />
reglering av virkes användningen<br />
att komma till insikt om att i stället<br />
nyttja marknadens möjligheter.<br />
■ ■ ■<br />
Också i ett långsiktigt framtidsperspektiv<br />
är skogen Sveriges<br />
viktigaste naturresurs. Mycket talar<br />
för att marknaden kommer att växa<br />
och diversifieras ytterligare –<br />
stor skaliga träkemisatsningar<br />
står för dörren. Alltså finns alla förutsättningar<br />
att med god lönsamhet<br />
investera i ökad skogsproduktion.<br />
Att producera mera skog är från<br />
samhällets synpunkt en mycket klok<br />
satsning, som vid sidan av att<br />
generera ytterligare exportintäkter<br />
bidrar till att uppfylla vitala klimat-<br />
och energimål.<br />
Men viktigast är givetvis att den<br />
enskilde skogsägaren kan förbättra<br />
lönsamheten i sitt företag och<br />
kunskaperna om hur det kan gå till<br />
är goda. Detta har vi tagit fasta på i<br />
skogsägareföreningarnas och LRF:s<br />
storsatsning ”Kraftsamling skog”.<br />
■ ■ ■<br />
Om nyinvesteringarna förverkligas<br />
kan virkesuttaget växlas upp inom en<br />
nära framtid. Utmaningen för skogsägareföreningarna<br />
och andra aktörer<br />
i skogsbruket blir att entusiasmera<br />
också de skogsägare för vilka skogsinkomsten<br />
är mindre betydelsefull.<br />
Att stimulera odlingsintresset genom<br />
att visa hur spännande det är att sköta<br />
skog blir en viktig pedagogisk<br />
uppgift. En viktig förutsättning<br />
för framgång är att staten<br />
bidrar med kraftfulla insatser<br />
inom rådgivning, forskning<br />
och utbildning. Och avstår<br />
från klåfingrig politisk<br />
styrning av näringen.<br />
Statens verktyg för att<br />
genomföra skogspolitiken<br />
– Skogsstyrelsen – måste få<br />
ett tydligt uppdrag att stödja<br />
skogsnäringen i dess<br />
ambitioner att öka skogsproduktionen.<br />
När det<br />
gäller skogsforskningen måste<br />
krafttag tas tillsammans med<br />
branschen för en nysatsning<br />
på innovativ skogsteknisk<br />
forskning. Dessutom måste<br />
staten ta ett ökat ansvar för att<br />
på den europeiska och globala<br />
arenan marknadsföra den<br />
svenska ”skogsbruksmodellen”<br />
som på ett antal<br />
punkter avviker från koncept<br />
som tillämpas i andra stora<br />
skogsländer – som plantageskogsbruk<br />
och storskaligt<br />
koncessionsskogsbruk.<br />
Ett exempel på en viktig<br />
ingrediens i det svenska (och nordiska)<br />
skogsbruket är ju att produktion<br />
och naturvård samsas på i princip<br />
hela arealen. Ett annat särdrag är den<br />
stora roll som vårt välorganiserade<br />
familjeskogsbruk spelar för hela<br />
skogssektorns utveckling.<br />
Om staten är beredd att dra sitt<br />
strå till stacken är jag övertygad om<br />
att skogen också i framtiden blir en<br />
oslagbar resurs för Sverige!<br />
Ulf Österblom<br />
LRF Skogsägarna<br />
54 VI SKOGSÄGARE 1/07
FARMA – steget före!<br />
Modernt tänkande och marknadens funktionellaste<br />
design har fört fram FARMA till positionen som Norra<br />
Europas mest sålda skogsvagn. I rollen som marknadsledare<br />
ingår att inte bara ta ansvar för utvecklingen<br />
utan också att leda den. Marknadens lättaste<br />
ventilpaket är en del i denna utveckling. Ett ventilpaket<br />
som kommit att bli årets försäljningssuccé.<br />
Vänd dig till en FARMA-handlare nära dig så berättar<br />
han gärna mer.<br />
FARMA sortimentet består av 8 modeller från den<br />
minsta vedvagnen på 6 ton till den professionella<br />
drivna vagnen på 12 ton med 6,5 m kran. Vi levererar<br />
alla typer av kranstyrning och reglage till ett oslagbart<br />
pris. Hos oss fi nner du en valfrihet som ingen annan<br />
konkurrent kan erbjuda!<br />
Missa inte marknadens<br />
lättaste ventilpaket<br />
(10,5 kg). Hos oss till<br />
ett oslagbart pris!<br />
(2-spaks paket med 3 alt. 4 elon/off,<br />
som extra utrustning).<br />
Fabrik:<br />
E-mail: info@forsmw.ee<br />
www.forsmw.com<br />
FARMA NORDEN AB<br />
Information försäljning:<br />
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.<br />
Göran Carlsson 0224-774 40.<br />
NIAB – en komplett partner!<br />
NIAB 5-15 är en lättskött, driftsäker och servicevänlig<br />
maskin. Den tål rejäla tag och klarar allt från första<br />
gallringen till slutavverkningen. NIAB 5-15 har hög<br />
kapacitet och en rad tekniska fi nesser som gör arbetet<br />
rationellt. NIAB kan enkelt kopplas till i princip<br />
vilken jordbrukstraktor som helst.<br />
Genom att tillföra NIAB i ditt skogsarbete höjer<br />
du kapaciteten och ökar din skogsproduktion<br />
genom minskade stickvägsförluster. Träden fälls<br />
manuellt för att sedan vinschas in till traktorn. De<br />
hanteras, kvistas och kapas upp i längder för att<br />
slutligen sorteras i lämpliga högar med hjälp av<br />
processorn. NIAB tar bort de farligaste och tyngsta<br />
arbetsmomenten till en mycket rimlig investeringskostnad.<br />
Du missar väl inte vinterns<br />
demonstrationer? Kontakta<br />
närmaste återförsäljare<br />
för mer information.<br />
Teknisk support och<br />
reservdelar: 011-165 770.<br />
Alla priser exkl. moms och frakt.<br />
Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare<br />
för närmare information se hemsida<br />
www.forsmw.com<br />
Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationer<br />
samt pris utan föregående information.
Posttidning B<br />
LRF Media AB<br />
Box 6132, 200 11 Malmö<br />
FÖRMÅNLIG FINANSIERING VIA<br />
HANDELSBANKEN FINANS<br />
Våra björnstarka 4-hjulsdrivna terränghjulingar<br />
har blivit berömda för<br />
prestanda, säkerhet och tillförlitlighet.<br />
För den modernaste tekniken och<br />
den högsta kvalitén. Smidiga, robusta<br />
maskiner för hårda tag under många<br />
år.<br />
Nu ökar vi försprånget igen med<br />
nya Grizzly 700!<br />
Det är den största och starkaste<br />
i klassen och har en nyutvecklad<br />
råstark, vattenkyld och vibrationsfri<br />
www.yamaha-motor-scandinavia.com<br />
FÖRST MED<br />
SERVOSTYRNING!<br />
Svängrum<br />
motor. Ny typ av chassie och delad<br />
bakaxel ökar komforten ytterligare.<br />
Som alla våra arbetsmaskiner har<br />
Grizzly 700 kardandrift, Ultramatic<br />
hög/lågväxel, in/urkopplingsbar<br />
2WD/4WD och diffspärr. Liksom<br />
justerbar fjädring, hög markfrigång,<br />
brett tillbehörsprogram och 5 års<br />
fabriksgaranti.<br />
Och det bästa av allt.<br />
Det här är den första terränghjulingen<br />
med Electronic Power Steering,<br />
New<br />
elektrisk servostyrning. Den gör<br />
Grizzly 700 skönt lättstyrd samtidigt<br />
som slag och ryck i styret dämpas.<br />
Nu blir det en fröjd att ta sig fram<br />
även i den besvärligaste terräng.<br />
Grizzly Power<br />
GRIZZLY 700 - GRIZZLY 660 -GRIZZLY 450 - GRIZZLY 350