07.09.2013 Views

1 - ATL

1 - ATL

1 - ATL

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Nr 1<br />

2007<br />

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms<br />

500 år på<br />

samma<br />

skogsgård<br />

Intensiv jakt<br />

på granbarkborrar<br />

Södra bygger<br />

vindkraftverk<br />

Torvmarken kan ge miljoner<br />

Det tyska skogsundret


INNEHÅLL Nummer 1 2007 Nästa nummer utkommer 5 april TEMA: Energi, skogsvård<br />

ingår som en medlemsförmån i<br />

landets fyra skogsägareföreningar<br />

tillsammans med en bilaga från respektive<br />

förening. Vid adressändring<br />

kontakta din skogsägareförening.<br />

Södra Skogsägarna<br />

www.sodra.se<br />

0470-890 00<br />

Mellanskog<br />

www.mellanskog.se<br />

018-17 09 00<br />

Skogsägarna Norrskog<br />

www. norrskog.se<br />

0612-71 87 00<br />

Norra Skogsägarna<br />

www.norra.se<br />

090-15 67 00<br />

REDAKTION<br />

Chefredaktör och ansvarig utgivare:<br />

Pär Fornling<br />

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö<br />

Telefon: 040-92 25 55<br />

Fax: 040-601 64 49<br />

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se<br />

Tf redigeringsansvarig:<br />

Mikael Sylvander<br />

Box 6044, 200 11 Malmö<br />

Telefon: 040-601 64 87<br />

Fax: 040-601 64 99<br />

E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se<br />

ANNONS<br />

Birgit Emilsson<br />

Box 6044, 200 11 Malmö<br />

Telefon: 040-601 64 55<br />

Fax: 040- 601 64 49<br />

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se<br />

Ronny Gustavsson<br />

113 92 Stockholm<br />

Telefon: 08-588 367 97<br />

Fax: 08-588 369 99<br />

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se<br />

Annonsmaterial:<br />

annons.visk@lrfmedia.lrf.se<br />

PRENUMERATION<br />

Telefon: 040-601 63 65<br />

Fax: 040-601 63 55<br />

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se<br />

Prenumerationspris helår<br />

(6 nummer) 295 kronor inkl moms<br />

Lösnummer 55 kronor inkl moms<br />

REDAKTIONSRÅD<br />

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla<br />

Kjellsson, Anders Olsson, Ola<br />

Persson, Sven-Erik Petersson och<br />

Karin Vestlund.<br />

Hemsida: www.atl.nu/skog i<br />

samarbete med tidningen <strong>ATL</strong>.<br />

För ej beställt material ansvaras ej.<br />

Vi Skogsägare produceras av LRF<br />

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.<br />

TS-upplaga 2005: 98 300<br />

Tryck: Hansaprint, Åbo<br />

Repro:LRF Media AB, Malmö<br />

5 LEDARE: Det våras för självverksamheten.<br />

6 PROFILEN: Möbelformgivaren som föredrar svenskt trä och<br />

lokala möbelfabriker.<br />

10 EKONOMI: Tips om hur du upprättar ett förenklat bokslut<br />

enligt de nya kraven.<br />

12 STORM: Knappt hade Gudruns följder åtgärdats förrän nya<br />

stormar drog in.<br />

16 BARKBORRAR: Med ännu fler vindfällda träd hotar ännu<br />

värre härjningar av granbarkborren.<br />

18 UTBILDNING: Tips och råd om skogliga utbildningar på<br />

gymnasienivå, KY-utbildningar, högskolor och universitet. Nya<br />

professurer till lantbruksuniversitetet.<br />

22 SKOGSGÅRDEN: På skogen som varit i släkten under 500<br />

år är det självverksamhet som gäller.<br />

26 NYHETER: Nya i Norras styrelse.<br />

27 TEKNIK: Nya maskiner för skogen och teknik för småskalig<br />

träförädling.<br />

30 NÄRINGSPOLITIK: För många miljömål på gång.<br />

32 MARKNAD: Södra ökar produktionen och hittar ny användning<br />

för råvaran, patent på gång om både livsmedel och medicin.<br />

✔ Italien ett föredöme när det gäller förädling av trä.<br />

✔ Efter flera magra år har det vänt för Setra. Nu är målet att<br />

börsintroduceras.<br />

38 PRODUKTION: Genom att nyttja askan där den gör mest<br />

nytta kan produktionen öka med minst en miljon kubikmeter<br />

virke om året.<br />

44 FÖRSÄKRING: Gudrun ledde till förändrade försäkrings-<br />

villkor.<br />

52 NAMN & NYTT: Årets DVD-box är redan här.<br />

54 KRÖNIKAN: Ulf Österblom siar om skogens<br />

möjligheter i ett längre perspektiv.<br />

BRÅTTOM.<br />

Martin Ericsson är<br />

en av de många<br />

självverksamma<br />

skogsägarna som<br />

arbetar med att få<br />

ut stormvirket innan<br />

granbark borrarna<br />

kommer. Sid 16–17<br />

www.atl.nu/skog<br />

TVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDA<br />

STORMEN. Rotvältorna tornade<br />

upp sig igen. Sid 12–17<br />

KRAFT-<br />

SAMLING.<br />

Maria Boström,<br />

Norrskog, arbetar<br />

med en av de<br />

största kampanjerna<br />

i skogsägarrörelsens<br />

historia.<br />

Sid 21<br />

UTBILDNING. Arvid<br />

Johansson, Älvdalens<br />

naturbruksgymnasium,<br />

introducerar Martin<br />

Södersten i hytten.<br />

Sid 18–19<br />

FORMGIVARE. Nirvan<br />

Richter väljer svenskt trä<br />

till sina möbler. Sid 6–7<br />

Omslag: Lars-Gunnar<br />

Dahlström i den egna<br />

skogen.<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07 3<br />

Foto: Pär Fornling


Hjältar med motorsåg LEDAREN<br />

När de första moderna skogsmaskinerna rullade ut från fabrikerna var det många som började<br />

räkna ut arbetet i egen skog. Men självverksamheten lever envist vidare på goda grunder. Den<br />

upplever till och med en renässans.<br />

Lite längre fram i tidningen möter ni en värdig representant för detta tappra släkte, Lars-Gunnar<br />

Dahlström, vars anfäder brukat samma skog i ett halvt årtusende.<br />

I en annan intervju talar Södras koncernchef om de självverksamma som ”dagens hjältar”.<br />

Och i en aktuell doktorsavhandling visar Ola Lindroos att hälften av all arbetstid i skogsbruket är<br />

självverksamhet. Han tycker det finns anledning att uppmuntra de självverksamma mer, i dag händer<br />

det att de mer betraktas som ett störande moment i virkesförsörjningen.<br />

ATT DET ÖVER HUVUD taget görs ett doktorsarbete i ämnet är fantastiskt.<br />

Skogsteknik i alla former är ett sorgligt försummat ämne på lantbruksuniversitetet.<br />

Det är uppenbart att de, liksom alla andra som arbetar för skogsägarna, på något sätt bör spegla och<br />

tillvarata dess intressen. Och då är arbetet i den egna skogen en betydande del.<br />

En annan sak, som alltför ofta glöms bort, är att det finns ett nära släktskap mellan självverksamheten<br />

och en skogsteknisk miljardindustri. De flesta vet att Norden är världsledande när det<br />

gäller skotare, skördare och den så kallade kortvirkesmetoden.<br />

Men dessutom finns hundratals mindre företag som lite i det tysta utvecklar småskalig teknik och har<br />

gjort Sverige världsledande på området. De har få anställda och det är svårt att hinna med både<br />

produktutveckling och affärer. Ibland är det lätt att glömma det sistnämnda i fascinationen över<br />

tekniken. Likväl hittar traktorutrustning, miniskotare och små sågverk från den svenska landsbygdens<br />

industrier ut till världens alla hörn.<br />

De är för det första värda all uppmuntran och för det andra skulle branschen må väl av mer forskning<br />

och extra draghjälp ut i världen från exportrådet eller något liknande. Då tänker vi inte på konsulter<br />

med jättearvoden som ogärna riskerar kostymen i en oljig verkstad.<br />

ETT BETYDANDE teknikområde för forskningen är säkerheten. Här vilar också ett<br />

ansvar på var och en som arbetar i skogen.<br />

Vi brukar undvika kategoriska råd på den här sidan, framtiden är alldeles för<br />

oviss, men ibland finns anledning till undantag: Uppdatera kunskaperna om<br />

motorsågen och ta gärna ett motorsågskörkort! Erfarenheterna visar att också<br />

gamla erfarna rävar har mycket att lära.<br />

MÅNGA SOM FASTNAT i kalkylerna förstår fortfarande inte hur självverksamheten<br />

kan fortsätta. Men de må hamra hur länge som helst på<br />

miniräknarna för det finns det poster som aldrig fastnar i en ekonomisk<br />

kalkyl. Det handlar om glädje och arbetstillfredsställelse. Dessutom är en<br />

del småskalig teknik faktiskt rolig att använda, vilket aldrig ska<br />

underskattas.<br />

Dessutom kan den förstås vara konkurrenskraftig i flera lägen.<br />

Samtidigt är det uppenbart att självverksamheten byter form och går<br />

från slutavverkning till klenare gallring, röjning, utplockning av<br />

vindfällen (vilket är nog så aktuellt i dessa dagar!), skogsvård och<br />

planering av skogsbruket.<br />

Den hittar nya former i småskalig förädling, sågning, hyvling, timring<br />

av hus och en massa andra saker som gör det möjligt att få ut mer från<br />

skogsgården – både för<br />

plån boken och för en bättre<br />

livskvalitet. Så får räknenissarna<br />

säga vad de<br />

vill.<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07<br />

Pär Fornling, Chefredaktör


PROFILEN<br />

Formgivaren som<br />

går sina egna vägar<br />

Trä är ett självklart material för Norrgavel och<br />

den som funderar på varför hittar många<br />

anledningar och dimensioner. Text & foto: Pär Fornling<br />

För drygt tio år sedan startade<br />

formgivare Nirvan Richter<br />

möbelföretaget Norrgavel. Han<br />

var bland de första att göra<br />

möbler i oljad ek. Äggoljetempera<br />

är en annan favorit, men<br />

aldrig lack eller plastfolie.<br />

Den genuina känslan av massivt<br />

trä är viktig, precis som<br />

den lokala råvaran och tillverkningen<br />

i småländska möbelfabriker.<br />

Nirvan Richter vidgar gärna<br />

cirklarna mer än så. Det är en<br />

man som låter sig styras av en<br />

inre övertygelse i stället för<br />

marknadsundersökningar.<br />

Mycket av inspirationen<br />

kommer från Japan, inte minst<br />

förhållandet till trä.<br />

Varför är det viktigt att använda<br />

trä?<br />

– Det fi nns fl era skäl. I företagets<br />

värdegrund är ekologi ett<br />

av tre ben. Vi använder bara<br />

naturmaterial med tanke på<br />

kretsloppet. Dessutom har det<br />

med upplevelsen att göra, att<br />

stryka handen över en såpad<br />

ekskiva är en speciell känsla.<br />

Trä och andra naturmaterial<br />

stimulerar våra sinnen och åldras<br />

som regel med behag.<br />

Vilka träslag är inne?<br />

– Oljad ek är på väg ut och jag<br />

kan tänka mig att furu återkommer.<br />

Jag skulle gärna vilja jobba<br />

med furumöbler på ett lite ädlare<br />

sätt, av riktigt hög kvalité<br />

med täta stående årsringar.<br />

Är vi bra på trä i Sverige?<br />

– Det beror på vad man jämför<br />

med. För 25 år sedan gjorde<br />

jag min bildningsresa till Japan<br />

där jag imponerades av deras<br />

förhållningssätt. Vördnaden för<br />

trä känns starkt i Japan, kanske<br />

är vi lite bortskämda genom att<br />

här fi nns så mycket skog.<br />

Vilka träslag arbetar ni<br />

med?<br />

– Björk, ek, bok, ask, al och<br />

körsbär. Om möjligt använder<br />

vi alltid trä från Sverige för att<br />

undvika långa miljöstörande<br />

transporter. Det fi nns också en<br />

skönhet i att arbeta med det<br />

som är nära oss. Det kan vara<br />

björken som en rent personlig<br />

upplevelse från barndomens<br />

skogspromenader. Det bidrar<br />

till en djupare förståelse och en<br />

vördnad för materialet. Trä<br />

hjälper oss att få en positiv inställning<br />

till vad ekologi kan<br />

innebära.<br />

Vad är<br />

tanken<br />

bakom<br />

möblerna?<br />

– Det<br />

ska vara<br />

en slags<br />

tyst design<br />

som<br />

märks först när man använder<br />

dem. Inspirationskällorna är<br />

japansk tradition och amerikansk<br />

shaker. Snickarna som<br />

gjorde shakermöblerna talade<br />

om att de gjorde arbetet åt Gud,<br />

då duger bara det bästa. I princip<br />

talar vi om samma sak fast<br />

med andra ord. En stol ska kanske<br />

hålla i 100 år.<br />

Idéerna är nu inne på den 24:e skissboken.<br />

Beskriv vägen till en färdig<br />

produkt...<br />

– Det börjar med något i<br />

mina skissböcker, därefter gör<br />

vi små modeller och proto typer.<br />

Det kan bli 20 olika fullskalemodeller<br />

och kanske 40 olika<br />

ryggstycken till en stol innan vi<br />

är nöjda. Processen tar ofta<br />

kring ett år.<br />

Hur blir du inspirerad?<br />

– Jag är väldigt engagerad i<br />

meditation och håller ibland<br />

kurser i det. Mediationsmästarna<br />

har lärt mig vikten av att<br />

gå bakom personligheten för att<br />

komma i kontakt med en djupare<br />

kraft. Pennan går av sig<br />

själv och min personlighet är<br />

inte riktigt närvarande, samtidigt<br />

som jag är väldigt närvarande<br />

på ett annat plan...<br />

– Det är som en dansare på<br />

scenen som glömmer sig själv<br />

och blir dansen, eller ett barn<br />

som blir själva leken. Barnen<br />

har kontakt med den här kraften<br />

innan vi börjat prägla dem för<br />

mycket.<br />

Utöver ekologin har företaget<br />

både en djupt existentiell<br />

och en humanistisk värdegrund.<br />

Det låter tungt...<br />

– Inte alls, möjligen är de<br />

existentiella<br />

frågorna lite<br />

tunga att<br />

kommunicera<br />

ut. Jag<br />

hoppas det<br />

kommer,<br />

precis som<br />

de ekologiskafrågornamognat.<br />

Men tungt är fel ord. Jag är<br />

inte desillusionerad utan dricker<br />

gärna ett glas vin, trivs perfekt<br />

i tillvaron och har glädjen<br />

att gestalta min verksamhet<br />

kring det som känns angeläget<br />

i livet.<br />

Är glädjen viktig?<br />

– Absolut. En anledning till<br />

att miljörörelsen inte är mer<br />

framgångsrik beror nog på att<br />

man så mycket utgår från en<br />

bristsituation i stället för ett<br />

glädjeperspektiv.<br />

Har det varit motigt i branschen<br />

att gå sin egen väg?<br />

– Ja, ibland. Det fi nns en<br />

framför allt manlig kultur i det<br />

här landet att ifrågasätta den<br />

som inte gör som alla andra. Vi<br />

har mött det hos både producenter<br />

och bankfolk.<br />

Är det en speciellt manlig<br />

utgångspunkt att alla bör<br />

följa strömmen?<br />

– Kanske är det så. Jag vill<br />

göra det jag tror på och längtar<br />

efter längst där inne. Det känner<br />

nog många. Därmed blir det<br />

provocerande när någon annan<br />

gör det. Det är möjligt för alla<br />

att våga lite mer och lita på den<br />

inre rösten.<br />

Ge något exempel på motigheter...<br />

– Vi har valt att tillverka<br />

möblerna i Sverige, då sade<br />

man det skulle vara i Baltikum<br />

eller Kina. Vi förordade bra tekniska<br />

lösningar och fi ck en klapp<br />

på axeln med kommentaren att<br />

det slutade man med på 50talet.<br />

Ändå gick det vägen...<br />

– Ja, men en effekt är att vi<br />

håller i hela kedjan från vision<br />

och produktutveckling till mötet<br />

med kunden. För att få ut<br />

möblerna fanns inte många andra<br />

alternativ. Det är tröttsamt<br />

att hålla på att övertyga människor,<br />

jag vill lägga kraften på<br />

att arbeta.<br />

Du verkar envis...<br />

– Det kan kanske bero på att<br />

pappa var dalmas.<br />

Är det inte nervöst att satsa<br />

om alla ifrågasätter affärsidén?<br />

– Att verkligen våga leva<br />

innebär alltid en grad av risktagande.<br />

På bomässan i Karlskrona<br />

1993 fi ck jag möjlighet att<br />

medverka med det jag längtat<br />

efter att få göra. Det blev en test<br />

av min vision. Responsen blev<br />

bra. Efter det vågade jag satsa<br />

och ta ekonomiska risker.<br />

Hur är företaget uppbyggt?<br />

– Möblerna tillverkas av ett<br />

10-tal fristående snickerier i<br />

Småland medan vi ytbehandlar<br />

dem i en egen anläggning. Vi<br />

har fyra butiker i Sverige, samt<br />

en i Danmark och en i Japan.<br />

6 VI SKOGSÄGARE 1/07


Hur kan användningen av<br />

trä uppmuntras?<br />

– Under 30 år har jag mött<br />

många trämänniskor på olika<br />

seminarier. Min farbror var<br />

jägmästare och pappa avverkade<br />

i skogen. Bland de människorna<br />

fi nns en koppling till<br />

skogens värden som inte når<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07<br />

Nirvan Richter i länsstolen<br />

som tillverkas i bok eller ask.<br />

fram till arkitekter och formgivare.<br />

Det måste överbryggas<br />

bättre om trä ska upplevas som<br />

ett modernt material. Det fi nns<br />

många goda exempel, men jag<br />

tycker inte riktigt man tar hänsyn<br />

till träets poesi i arkitekturen.<br />

I Japan är man bättre på<br />

träets poetiska uttryck.<br />

Vilken<br />

råvara efterfrågas<br />

och finns det en<br />

be stående marknad för<br />

möbel virke?<br />

– Exempelvis har våra tillverkare<br />

en del problem att få<br />

fram fi n björk av bra dimensioner,<br />

men vänd på frågan. Det<br />

duger inte att sitta och<br />

vänta på vad marknaden<br />

efterfrågar!<br />

– Det måste fi nnas eldsjälar<br />

med visioner som utvecklar ett<br />

koncept och ser till att det<br />

fi nns attraktiv råvara att erbjuda,<br />

då blir den också efterfrågad.<br />

7


PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER<br />

Högsta prioritet för maskiner till stormområdet! Den svåra stormen har medfört<br />

en kraftigt ökad efterfrågan på våra skogsmaskiner. Precis som efter stormen Gudrun har John<br />

Deere därför beslutat att koncentrera tillverkningsresurserna på att snabbt tillgodose de svenska<br />

kundernas behov. Om du vill komplettera med en begagnad skogsmaskin ska du titta in på vår nya<br />

beg-sajt, www.machinefi nder.com. Här har vi samlat information om John Deeres alla begagnade<br />

maskiner i hela Europa. Du är förstås också välkommen att kontakta din JD-säljare med frågor.


Vi ökar<br />

leveranserna i Sverige!<br />

www.deere.se<br />

John Deere Forestry AB


EKONOMI<br />

Steg för steg till rätt<br />

öppningsbalansräkning<br />

I<br />

förra numret av Vi Skogsägare<br />

skrev jag om de nya<br />

redovisningsreglerna för<br />

småföretagare. Här kommer en<br />

beskrivning i hur du upprättar<br />

öppnings balansräkningen, vilket<br />

du lämpligen gör i samband<br />

med årets deklaration då du<br />

ändå har siffrorna framme.<br />

Du som använder något av<br />

de vanliga bokföringsprogrammen<br />

kan plocka siffrorna från<br />

den balansräkningen som du<br />

får fram där.<br />

■ ■ ■<br />

Varulager<br />

Öppningsbalansräkningen är B7<br />

inget som ska redovisas för<br />

B8<br />

Skatteverket utan det är först<br />

B9<br />

vid tax -08, (då beskattningsår<br />

2007 deklareras) som den nya<br />

NE-blanketten används (vilken<br />

alltså ersätter blankett N1<br />

och N2).<br />

Varför ska man då göra en öppningsbalansräkning<br />

redan nu?<br />

Dels krävs det för att få korrekta räkenskaper.<br />

Dels ger det en bra överblick av företagets<br />

utveckling och ger inte minst träning<br />

till deklarationen om ett år.<br />

Dessutom är det relativt enkelt att göra<br />

det när underlaget ändå fi nns framme i<br />

samband med deklarationen.<br />

Ett praktiskt problem kan vara att blanketten<br />

ännu inte fi nns tillgänglig från skatteverket,<br />

vilket i sig förstås inte är ett hinder<br />

att man gör en öppningsbalansräkning<br />

med vägledning av det här exemplet.<br />

■ ■ ■<br />

Namn<br />

Kalenderår<br />

200X<br />

Verksamhetens art<br />

Kundfordringar<br />

Övriga fordringar<br />

Denna balansräkning ska inte förväxlas<br />

med N6:an som bestämmer utrymmet<br />

för expansionsfond och räntefördelningsutrymme.<br />

I stället eftersträvas här att visa företagets<br />

verkliga ställning. Det går dock i stor<br />

utsträckning att använda de värden som<br />

man stoppar in i N6:an. Exempelvis kassa-<br />

och banktillgångar, liksom banklån värderas<br />

ju till aktuellt marknadsvärde.<br />

Däremot värderas andra tillgångar, framför<br />

allt skogsfastigheten, mycket lägre än<br />

marknadsvärdet i N6:an, om den är inköpt<br />

för länge sedan. Därför rekommenderas att<br />

faktiskt sträva efter att värdera fastigheten<br />

någorlunda till marknadsvärde.<br />

Självständig näringsverksamhet bedrivs i<br />

Gemensam redovisning av<br />

Verksamheten bedrivs passivt Ja utandet<br />

Ja enkelt bolag<br />

Fyll i/lämna blanketten på www.skatteverket.se<br />

Balansräkning/räkenskapsschema<br />

* Vid gemensam verksamhet och vid förenklat<br />

uppgiftslämnande för enkelt bolag.<br />

Anläggningstillgångar<br />

Eget kapital<br />

Kronor<br />

Kronor<br />

B1 Immateriella anläggningstillgångar<br />

B10 Eget kapital (tillgångar - skulder)<br />

B2 Byggnader och markanläggningar<br />

Obeskattade reserver **<br />

Mark och andra tillgångar som inte får<br />

B3 skrivas av<br />

B11 Obeskattade reserver<br />

B4 Maskiner och inventarier<br />

Avsättningar **<br />

B5 Övriga anläggningstillgångar<br />

B12 Avsättningar<br />

** Ska inte fyllas i av den som upprättar förenklat bokslut.<br />

Omsättningstillgångar<br />

B6<br />

Kassa och bank<br />

Räkenskapsår<br />

Fr.o.m. T.o.m.<br />

Resultaträkning/räkenskapsschema<br />

Skulder<br />

■ ■ ■<br />

Låneskulder<br />

Exemplet här intill ger en vägledning hur<br />

en öppningbalansräkning kan se ut.<br />

Blanketten består i själva verket av två<br />

sidor, men i det här läget fi nns bara anledning<br />

att koncentrera sig på balansräkningen.<br />

B1; Immateriella anläggningstillgångar:<br />

Vanligtvis stödrätter för en lantbrukare.<br />

Hämtas från ruta 234 på N2-blanketten eller<br />

bland övriga tillgångar på N6-blanketten<br />

för dig som deklarerar med N1 idag.<br />

B2; Byggnader och markanläggningar:<br />

Från ruta 726 på blankett N1 och 708 och<br />

726 på blankett N2.<br />

B3; Mark och andra tillgångar som inte<br />

får skrivas av: Den del av lantbruksfastighetens<br />

värde som är näringsverksamhet,<br />

inte privatbostad och tomtmark. Se särskild<br />

textruta om hur man värderar skogsfastigheten.<br />

B4; Maskiner och inventarier: Hämtas<br />

från ruta 757 på blankett N1 och rutor 708,<br />

713 och 760 på blankett N2.<br />

B5; Övriga anläggningstillgångar: Mycket<br />

ovanligt för skogsägaren.<br />

B6; Varulager: Värdet hämtas från ruta<br />

858 på blankett N1 eller ruta 219 på blankett<br />

N2.<br />

B13<br />

B14<br />

Skatteskulder<br />

B15 Leverantörsskulder<br />

B16 Övriga skulder<br />

Intäkter Avskrivningar<br />

Inkomst av näringsverksamhet<br />

Enskilda näringsidkare<br />

Person-/Organisationsnummer<br />

Rättelsedatum (år, mån, dag)<br />

Uppgiftslämnarens personnr *<br />

NE<br />

B7; Kundfordringar. Värdet<br />

hämtas från ruta 859 på blankett<br />

N1 eller ruta 204 på blankett<br />

N2.<br />

B8; Övriga fordringar: Motsvarigheten<br />

fi nns bara på<br />

blankett N2 i ruta 220.<br />

B9; Kassa och bank: För dig<br />

som deklarerar med N1 så<br />

hämtas värdet ifrån blankett<br />

N6 och de bankmedel som du<br />

redovisar under övriga tillgångar<br />

i ruta 939. Om du använder<br />

N2-blanketten fi nns<br />

värdet i ruta 200.<br />

B13; Låneskulder: De banklån<br />

som belöper på näringsverksamheten.<br />

Hämtas från<br />

ruta 329 på blankett N2 och<br />

för dig som använder blankett<br />

N1 så är det de långfristiga<br />

skulder du redovisat i ruta 940 på N6:an.<br />

B14; Skatteskulder: Skatter som hör till<br />

näringsverksamheten, t.ex. mervärdesskatt<br />

(förutsatt att du redovisar moms månatligen)<br />

arbetsgivaravgifter och preliminärskatt<br />

för anställda. Moms som redovisas i<br />

inkomstdeklarationen en gång om året räknas<br />

dock till eget kapital. Företagarens<br />

inkomstskatteskulder är privata skulder<br />

som inte ska bokföras i företaget. Hämtas<br />

från ruta 301 och 307 i blankett N2.<br />

B15; Leverantörsskulder: Hämtas från<br />

ruta 869 på blankett N1 och ruta 300 på<br />

blankett N2.<br />

B16; Övriga skulder: Hämtas från ruta<br />

310, 319 och 305 på blankett N2. För dig<br />

som använder blankett N1 så är det övriga<br />

skulder du redovisat i ruta 940 på N6:an.<br />

Dit hör exempelvis upplupna kostnader.<br />

B10; Eget kapital: Detta är det som blir<br />

kvar. (tillgångar – skulder) Förutsatt att du<br />

värderat tillgångarna och skulderna på ett<br />

korrekt sätt visar det egna kapitalet hur stort<br />

värdet är av ditt företag.<br />

Tomas Karlsson<br />

LRF Konsult<br />

tomas.karlsson@konsult.lrf.se<br />

10 VI SKOGSÄGARE 1/07


Flera alternativ för<br />

att värdera fastigheten<br />

Det finns inga riktlinjer<br />

kring hur man ska<br />

värdera skogsfastigheter<br />

i dekla rationens balansräkning.<br />

Det absolut enklaste sättet är<br />

att använda värdet från N6blanketten.<br />

Ett annat sätt är bokfört värde,<br />

men det saknar ofta<br />

relevans om köpet skedde för<br />

länge sedan. För den ambitiöse<br />

är marknadsvärdet ett alter -<br />

nativ.<br />

Det kan beräknas antingen<br />

via en verklig värdering eller<br />

genom en schablonmässig beräkning<br />

genom uppräkning av<br />

taxeringsvärdet.<br />

Jag föreslår alltså något av<br />

följande tre sätt:<br />

✔ N6-värdet, för att det ska<br />

vara enkelt.<br />

I förra numret smög sig ett fel<br />

in. Det är på din firmas registreringsbevis<br />

som det framgår<br />

vad för bokföringsmetod du<br />

förväntas använda. Inte på Fskattsedeln.<br />

De företagare som månatligen<br />

betalar F-skatt får ett registreringsbevis<br />

utskickat varje<br />

år, medan andra, däribland<br />

✔ Värdera efter det verkliga<br />

marknadsvärdet.<br />

✔ Värdera marknadsvärdet<br />

teoretiskt genom att multiplicera<br />

taxeringsvärdet med 1,33.<br />

Det ingångsvärde man använder<br />

ligger sedan fast för<br />

framtiden.<br />

Håll koll på fonderna<br />

Upplysningar som man måste hålla reda på, men inte kommer<br />

redovisas till Skatteverket i deklarationen, är följande:<br />

✔ Periodiseringsfonder. Här redovisas det sammanlagda<br />

beloppet av periodiseringsfonder. Hämtas från ruta 942 på<br />

blankett N6.<br />

✔ Expansionsfond. Här redovisas expansionsfondens storlek.<br />

Hämtas från ruta 866 på blankett N6.<br />

✔ Ersättningsfond. Här redovisas hur stora medel som är avsatta<br />

till ersättningsfond. Hämtas från ruta 942 på blankett N6.<br />

✔ Insatsemissioner, skogskonto, upphovsmannakonto, avbetalnings -<br />

plan på skog och liknande. Dessa tillgångar ingår alltså inte på<br />

tillgångssidan i balansräkningen, vilket kan tyckas vara märkligt.<br />

Beloppen som är intressanta för skogsägaren hämtas från N6-blanketten.<br />

Insatsemissioner ingår i ruta 936 på N6 och skogskonto<br />

redovisas i ruta 188 på N1.<br />

Rätt information<br />

om bokföringsmetod<br />

Tre sätt värdera skogen<br />

1. N6-värdet<br />

2. Verkligt marknadsvärde<br />

3. Teoretiskt marknadsvärde<br />

Grafik: Mikael Sylvander<br />

många skogsägare som betalar<br />

företagets skatt först i samband<br />

med deklarationen, måste kontrollera<br />

med skattemyndigheten<br />

om man inte är uppdaterad.<br />

Det är vanligt med fel, exempelvis<br />

att företagaren enligt<br />

regelverket ska använda faktureringsmetoden<br />

men av hävd<br />

använder kontantmetoden.<br />

Öppna odlingssystem<br />

gynnar rotutvecklingen.<br />

Ett bra rotsystem är en förutsättning för att en planta<br />

ska etablera sig. Och ju snabbare den gör det desto<br />

större chans att den överlever. Det innebär kortare tid<br />

i riskzonen för snytbaggeskador, vegetationstryck m m.<br />

Därför satsar vi på odlingssystem med styrlister<br />

och luftspalter i behållarväggarna, vilket ger ett väl<br />

förgrenat rotsystem, god stabilitet och en bra framtida<br />

virkeskvalitet. Med det nya sättet att odla förbättras<br />

rotsystemens kvalitet avsevärt.<br />

Vi producerar över 70% av våra täckrotsplantor i<br />

öppna system. Hör gärna av dig till oss så berättar vi<br />

mer om våra öppna odlingssystem Svepot-Air, Starpot<br />

och Planta 80.<br />

Tel 0771-355 355 www.skogsplantor.se<br />

Peter Melin, Produktionschef.<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07 11


STORMEN<br />

STORM PÅ NYTT. Inte en gång till. Inte en gång till... Tanken har<br />

återkommit gång på gång under början av året, när vinterstormarna rullat in.<br />

Men det hände igen.<br />

Söndag den 8 januari blåste Per in på en bronsplats när det gäller<br />

stormfälld skog i modern tid. Skadorna kan inte jämföras med Gudrun, även<br />

om de är betydande. Men framför allt riskerar förödelsen av stormarna att gå<br />

över i en än värre granbarkborrekatastrof.<br />

Från hopp till förtvivlan<br />

Vinden tilltog. Telefonen<br />

tystnade. Ljuset slocknade.<br />

För andra gången befann<br />

sig Arne och Marianne<br />

mitt i stormområdet.<br />

Text och foto: Pär Fornling<br />

Vi har mött dem ett par gånger<br />

tidigare här i tidningen. Först i<br />

januari 2005, några dagar efter<br />

Gudrun.<br />

Utanför det kalla och mörka<br />

köket hade nästan hälften av all<br />

skog blåst ner på den 150 hektar<br />

stora skogården. Frånsett lövträden<br />

låg i stort sett alla träd<br />

äldre än 35 år på marken.<br />

På arbetet – Arne Lundin är<br />

Södras områdeschef i Ljungby<br />

skogsbruksområde – var det<br />

som i en smältdegel. Området<br />

har 1 200 medlemmar och<br />

1 000 av dem kom med avverkningsuppdrag<br />

direkt efter Gudrun.<br />

EN HET SOMMARDAG i början<br />

av juni förra året var bilden<br />

ljusare, om än såren dröjde sig<br />

kvar. Det sista lasset stormvirke<br />

inom skogsbruksområdet<br />

hade precis lämnat skogarna i<br />

Ljungby.<br />

Hemma på gården hade en<br />

stor del av årets 35 000 plantor<br />

kommit i jorden och oron för<br />

vädret handlade mest om hur<br />

de skulle klara torkan.<br />

Tack vare försäkringen och<br />

effektiv stormavverkning blev<br />

inte de ekonomiska konsekvenserna<br />

så långtgående som först<br />

befarats.<br />

Men det är klart att skogen<br />

var helt förändrad, pensionsförsäkringen<br />

av gammal gran-<br />

skog var på väg att bli en ungskog<br />

för röjsågen.<br />

Så kom januari 2007...<br />

– Följderna är inte alls i nivå<br />

med Gudrun, vilket delvis beror<br />

på att här inte fi nns lika<br />

Januari<br />

2007<br />

Arne Lundin inspekterar förödelsen efter den senaste stormen. ”Det här<br />

gillar barkborrarna, innan de får chansen måste virket bort”, säger han.<br />

Foto: Carina S:son Wigren<br />

mycket skog kvar som kan<br />

blåsa ner.<br />

– Inom Ljungby-området<br />

räknar vi med att det är<br />

300 000–350 000 kubikmeter,<br />

att jämföra med 3 miljoner ku-<br />

bikmeter efter Gudrun, berättar<br />

Arne.<br />

Det motsvarar 1–1,5 normal<br />

årsavverkning i området, fördelat<br />

på väldigt många skogsägare.<br />

DÄRMED HANDLAR det om<br />

massor av små avverkningar,<br />

många bara på några 10-tals<br />

kubikmeter eller ännu mindre.<br />

Det innebär höga avverkningskostnader<br />

och även om<br />

skogsägaren har försäkring är<br />

skadorna oftast under gränsen<br />

för att den ska falla ut.<br />

– Vi räknar med att skogsägarna<br />

den här gången kan<br />

göra en hel del själva, men det<br />

gäller att man är tränad och<br />

tänker på säkerheten.<br />

Volymerna må vara små,<br />

men Arne poängterar att allt<br />

måste ut, även enstaka vindfällen.<br />

Annars hotar granbarkborren<br />

att få än värre fäste.<br />

– Målsättningen är att allt<br />

virket ska vara bortkört från<br />

skogsbilvägarna den 1 juli. Det<br />

blir väldigt tufft, men nödvändigt<br />

för att bromsa förökningen<br />

av insekterna.<br />

– Vi lägger mycket energi på<br />

att informera skogsägarna om<br />

åtgärder mot granbarkborrarna.<br />

ARBETET ÄR IGÅNG, men<br />

stämningen är lite modstulen<br />

hos många.<br />

– Flera skogsägare hade precis<br />

klarat av att fi xa till kanterna<br />

efter Gudrun och nu får<br />

de gå över området och göra<br />

samma sak igen.<br />

Hemma på gården försvann<br />

strömmen i fyra dagar och<br />

De värsta stormarna<br />

1) Januari 2005, stormen Gudrun, 75 miljoner kubikmeter.<br />

2) Oktoberstormen 1969, 35 miljoner kubikmeter.<br />

3) Januari 2007, stormen Per, 12 miljoner kubikmeter.<br />

Karta: Skogsstyrelsen<br />

12 VI SKOGSÄGARE 1/07


Här föll skogen<br />

Skador<br />

skogskubikmeter/hektar<br />

0<br />

0–0,5<br />

0,5 –2,0<br />

2,0 –4,0<br />

4,0 –6,0<br />

6,0 –10,0<br />

Centrum för<br />

stormfällningarna<br />

är ungefär där<br />

Gudrun drog fram<br />

som värst, men<br />

den här gången är<br />

området betydligt<br />

mer utbrett.<br />

– igen<br />

telefonen var tyst ännu efter<br />

över en vecka.<br />

– Den här gången var vi bättre<br />

förberedda. Efter Gudrun<br />

köpte vi i ett rejält bensindrivet<br />

kraftverk. Det kostade kring<br />

40 000 kronor med installation,<br />

vilket visade sig vara en bra<br />

investering. Nu var det bara att<br />

sätta i trefashandsken så var<br />

elen igång.<br />

– Vi får förlita oss på mobilen,<br />

som också den var utslagen<br />

ett tag. Däremot är internet beroende<br />

av en fast linje, berättar<br />

Arne.<br />

Ute i skogen har 300–400<br />

kubikmeter blåst ner, det mesta<br />

Januari<br />

2005<br />

Arne och Marianne Lundin i det som en gång var en skog. Platsen är precis<br />

densamma, men på bilden till höger spirar grönskan och nytt hopp.<br />

i kantzonerna efter den förra<br />

stormfällningen.<br />

En del är angripet av granbarkborrar<br />

och ingår i den<br />

kantjustering som Arne redan<br />

planerat.<br />

VÄRRE ÄR ATT stormen tagit<br />

en hel del 25-årig granskog och<br />

öppnat upp luckor i beståndet,<br />

vilket gör att resten av ungskogen<br />

lever farligt.<br />

– Någon katastrof vill jag<br />

inte tala om, men det är klart<br />

Juni<br />

2006<br />

trist att se. Och när den ena<br />

stormen kommer efter den andra<br />

funderar man förstås om<br />

det var rätt att nästan bara satsa<br />

på ny gran, vilket vi gjort. Planteringarna<br />

ser i alla fall bra ut.<br />

Torkan till trots blev avgångarna<br />

inte mer än 10–15 procent.<br />

– Vi får ändå hoppas att stormarna<br />

är över för den här gången.<br />

Nu gäller det att minimera<br />

skadorna av granbarkborren,<br />

summerar Arne Lundin.<br />

Krav på ersättning<br />

för tysta telefoner<br />

I vanlig ordning bröts strömmen<br />

och telefonerna tystnade<br />

när ovädret drog igång. LRF<br />

kräver att telebolagen, precis<br />

som kraftbolagen, ska tvingas<br />

betala en ersättning till sina<br />

abonnenter vid längre avbrott.<br />

– Energibolagen mångmiljardsatsar<br />

nu för att gräva ned<br />

elkablar. Telebolagen måste få<br />

samma tydliga styrmedel för<br />

att öka kundernas trygghet.<br />

– Vi har krav på oss bönder<br />

som är djurägare att klara elavbrott<br />

på upp till 24 timmar<br />

med reservelaggregat. Att teleoperatörer<br />

bara har reservkraft<br />

för 10 timmar är i detta sammanhang<br />

helt otillfredsställande,<br />

säger LRF:s ordförande<br />

Lars-Göran Pettersson.<br />

Farligt arbete<br />

Också i vanliga fall är arbetet<br />

med motorsåg riskfyllt. I<br />

stormfälld skog lurar många<br />

faror. Det är inget för den som<br />

inte har kunskap och erfarenhet.<br />

Mycket information finns<br />

på Säker skogs hemsida: www.<br />

sakerskog.se<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07 13


Allätarna!


”Självverksamma hjältar”<br />

Precis som förra gången finns nästan allt behöver öka med 25–40 pro- Genom stormkontrakt koncencent,<br />

jämfört med ett norma-<br />

stormfällt virke inom Södras verksamhetslår. STORMEN<br />

område. Där pågår nu en febril aktivitet.<br />

– I första hand förhör vi oss<br />

hos våra befi ntliga entreprenörer<br />

om i vilken grad de kan öka<br />

kapaciteten. Därefter får vi se<br />

hur mycket extra som behövs,<br />

det handlar inte om någon<br />

raggning som efter Gudrun.<br />

Vi träffar koncernchefen Leif<br />

Brodén efter att vinterns fjärde<br />

och hittills hårdaste storm<br />

mojnat. Det är en udda dag<br />

med sol och fint väder, men radion<br />

varnar att den femte stormen<br />

är på väg in.<br />

– Vi ska klara det här, det är<br />

bara att spotta i nävarna och<br />

sätta igång. Innan den 1 juni<br />

ska virket vara utkört, säger<br />

han bestämt och övertygande<br />

– luttrad och härdad av äventyret<br />

med Gudrun.<br />

JÄMFÖRT MED DEN är det<br />

betydligt mindre virke som fallit.<br />

– Efter stormen Per räknar vi<br />

med att det är ungefär 6 miljoner<br />

kubikmeter under bark,<br />

vilket motsvarar en halv årsavverkning<br />

för Södra. (Södra<br />

räknar med något mer virke än<br />

Skogsstyrelsens prognoser).<br />

Likväl är det en stor utmaning<br />

att hinna ta hand om virket.<br />

Text & foto: Pär Fornling<br />

Den begränsande faktorn<br />

förväntas i första hand vara<br />

transporterna.<br />

– De bilar som fi nns nyttjas<br />

maximalt. Utöver det behövs<br />

80–100 timmerbilar som går<br />

dygnet runt. Den kapaciteten<br />

fi nns inte i landet därför har vi<br />

uppvaktat regeringen för att få<br />

anlita utländska åkare under<br />

resten av året. Här fi nns väl inkörda<br />

rutiner, så det bör inte<br />

förorsaka några problem.<br />

REGERINGEN FICK också<br />

önskemål om att Vägverket ska<br />

vara generöst då det gäller att<br />

använda vägarna, trots risken<br />

för körskador.<br />

Andra punkter på kravlistan<br />

är att Skogsstyrelsen koncentrerar<br />

arbetet på de akuta problemen<br />

i stormområdet och att<br />

också vindfällen i naturreservaten<br />

upparbetas för att inte<br />

blir kvar som barkborrehärdar.<br />

Tempot i avverkningarna<br />

SKADORNA ÄR betydligt<br />

mer utspridda. Det gör att det<br />

handlar om många små avverkningar,<br />

vilket fl era skogsägare<br />

gör i egen regi.<br />

– De stora hjältarna och det<br />

goda föredömet är de självverksamma<br />

skogsägarna. I vanliga<br />

fall står de för ungefär 20 procent<br />

av leveranserna. I det här<br />

läget, med många mindre avverkningar,<br />

räknar vi med långt<br />

över 30 procent. Insatserna är<br />

jätteviktiga för att vi ska få ut<br />

virket i tid och därmed minska<br />

hotet från granbarkborrarna.<br />

Kanske anläggs någon ny<br />

terminal i Östergötland, annars<br />

handlar det om att fylla på de<br />

lagerplatser som redan fi nns.<br />

PRISERNA HAR inte ändrats<br />

på grund av stormfällningen.<br />

trerar man sig på det stormfällda<br />

virket och manar medlemmarna<br />

att inte fylla på virkeshögarna<br />

med friska stående<br />

träd.<br />

Det barkborreskadade<br />

virket<br />

har precis som<br />

tidigare ett prisavdrag.<br />

En annan fråga<br />

är vad det betyder<br />

för Södras<br />

årsresultat.<br />

– Vår analys<br />

pekar på ökade<br />

kostnader på<br />

mellan 0 och<br />

250 miljoner<br />

kronor. Vi räknar<br />

alltså inte<br />

med något över-<br />

skott på den här<br />

hanteringen,<br />

som efter Gudrun,<br />

där vi se-<br />

Leif Brodén,<br />

luttrad chef för<br />

Södra.<br />

nare delade ut hela årsresultatet<br />

till medlemmarna, säger Leif<br />

Brodén.<br />

LÄS MER. I en annan del av intervjun,<br />

på sidan 32, talar Leif Brodén om<br />

andra framtidsfrågor, bortom det akuta<br />

stormarbetet.<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07 15


STORMEN<br />

En kamp m o t klock an<br />

Den nya stormen dukade upp ett smörgåsbord<br />

åt granbarkborren. Nu brådskar det med<br />

att bromsa massförökningen av insekterna.<br />

Trycket är stort på Skogsstyrelsen<br />

att leda arbetet mot granbarkborrarna.<br />

Regeringen har<br />

gett myndigheten 26 miljoner<br />

kronor till ändamålet, men åtminstone<br />

till en början riktades<br />

kritik mot att arbetet inte inleddes<br />

tillräckligt kraftfullt.<br />

– Nyckeln till framgång är att<br />

samordna insatserna över större<br />

områden, där skogsägarna<br />

mobliseras. En sån krisorganisation<br />

bör Skogsstyrelsen leda.<br />

Vi måste få till en nationell<br />

strategi för bekämpning, sade<br />

professor Bo Långström redan<br />

innan den senaste stormen<br />

kommit och ytterligare förvärrat<br />

läget.<br />

SKOGSSTYRELSENS första<br />

steg var att skärpa reglerna om<br />

kvarlämnat virke. Det väntade<br />

beslutet (som tas efter denna<br />

tidnings utgivning) var att det<br />

maximalt får lämnas 3 kubikmeter<br />

ved per hektar (tidigare<br />

5) och att det ska vara bortforslat<br />

den 1 juli.<br />

De förödande angreppen av barkborrar i västra<br />

Kanada sprider sig. Kathrine Harding på tidningen<br />

Globe and Mail ger det här skakande rapporten från<br />

Grande Prairie i provinsen Alberta.<br />

De kom flygande i miljontals<br />

in i den täta skogen kring samhället.<br />

De var så många att en lokal<br />

mjölkbonde trodde han hörde<br />

regnet slå mot plåttaket på ladan.<br />

I stället var det en invasion<br />

av hungriga bergsbarkborrar<br />

(mountain pine beetles), svarta<br />

riskornstora insekter som redan<br />

koloniserat miljarder träd i skogarna<br />

kring British Columbia.<br />

– Vi hade aldrig förväntat<br />

oss en så massiv invasion, säger<br />

Pat Wearmouth från skogsbolaget<br />

Weyerhaeuser.<br />

Bakom honom står en skog<br />

Text & foto: Pär Fornling<br />

De förväntade angreppen på<br />

friska träd behöver i ett första<br />

skede inte bli större efter stormen.<br />

När hannarna kommer ut i<br />

vårsolen för att bygga parningskammare<br />

till honorna väljer de<br />

i första hand vindfällen eller<br />

försvagade träd. Där tiodubblas<br />

den första generationen borrar.<br />

I ett färskt träd är det betydligt<br />

tuffare, ibland blir den andra<br />

generationen jämnstor med<br />

den första.<br />

Vindfällen ökar med andra<br />

ord framför allt hoten från kommande<br />

generation granbarkborrar,<br />

vilka med gott om yngelmaterial<br />

blir än fl er nästa år.<br />

BEDÖMNINGARNA innan<br />

stormen var att 1–10 miljoner<br />

kubikmeter friska träd skulle<br />

angripas i år. Flera bedömningar<br />

pekade på 3–5 miljoner kubikmeter.<br />

Under gynnsamma omständigheter<br />

kan skadorna fortfa-<br />

Skräckscenario i Sverige och en fasansfull<br />

med döende träd. Många, fl era<br />

högre än fyravåningshus, har<br />

röda band kring stammen med<br />

texten ”bekämpningszon”.<br />

Den fulla konsekvensen av<br />

utbrottet visar sig inte förrän de<br />

sjuka trädens gröna barr blir<br />

rostbruna.<br />

Angreppen går snabbt. Under<br />

1999 angreps 165 000 hektar i<br />

British Columbia och år 2005<br />

hade angreppen ökat till 8,7<br />

miljoner hektar.<br />

Utbrotten nådde grannprovinsen<br />

Alberta 2002 och nu är<br />

det risk att det blir samma sak<br />

som i British Columbia.<br />

rande landa på den nivån.<br />

Men nu har forskarna räknat<br />

upp skaderisken för 2008.<br />

OM INGENTING görs, vädret<br />

är varmt och 4,5 miljoner kubikmeter<br />

virke ligger kvar efter<br />

den första juli räknar Anna-Maria<br />

Jönsson, Lunds universitet,<br />

med att 60 miljoner<br />

kubikmeter levande skog riskerar<br />

att angripas under 2007<br />

och 2008.<br />

– Det är ett värsta scenario<br />

som visar hur viktigt det är att<br />

vidta åtgärder, säger Magnus<br />

Fridh på Skogsstyrelsens analysenhet.<br />

Utfallet beror både på bekämpningen<br />

och vädret.<br />

Första frågan är hur barkborrarna<br />

klarar vintern.<br />

– De som fl yttade ner i marken<br />

har det nog svårt. För dem<br />

är blöta värre än kyla, men<br />

drygt hälften fi nns kvar under<br />

barken och de mår förmodligen<br />

alldeles förträffl igt, säger Bo<br />

Långström, som är en av landets<br />

ledande experter på insektsangrepp.<br />

Under en lång het sommar<br />

som den förra räknar han med<br />

att barkborrarna hann uppföröka<br />

sig 15–20 gånger.<br />

BRITISH<br />

COLUMBIA<br />

ALBERTA<br />

Grande<br />

Prairie<br />

Edmonton<br />

KANADA<br />

Varma vintrar med färre<br />

köldknäppar har gjort att baggarna<br />

överlever och varje angripet<br />

träd kan producera tillräckligt<br />

med baggar för att angripa<br />

ytterligare 10–12 tallar.<br />

– Jag ber varje natt att moder<br />

natur ska ge oss köldknäppar<br />

med över 30 minusgrader, säger<br />

David Coutts, Albertas minister<br />

för naturresurser.<br />

Bekämpningen har hittills<br />

koncentrerats på ”sök och<br />

plock”, vilket innebär att angripna<br />

träd plockas bort innan<br />

borrarna hinner ge sig därifrån.<br />

BLAND FÄLLORNA bedöms<br />

det mest effektivt att lägga<br />

några massavedsbitar på varandra,<br />

göra dem ännu mer<br />

lockande med hjälp av en ”tepåse”<br />

feromon och bespruta<br />

virket med cypermetrin (eller<br />

något annat av fyra godkända<br />

medel), vilka normalt sett används<br />

inom jordbruket.<br />

(Till bekämpningen i skogen<br />

beräknas det gå åt ungefär 0,3<br />

De västliga<br />

delstaterna<br />

Alberta och<br />

British<br />

Columbia har<br />

drabbats hårt<br />

av barkborrarna.<br />

Provinsen har ett 100-tal personer<br />

anställda för att hitta angripna<br />

träd som huggs ner och<br />

eldas upp.<br />

Weyerhaeuser och andra<br />

skogsbolag har samtidigt ökat<br />

avverkningarna för att rädda så<br />

mycket timmer som möjligt<br />

från de 6 miljoner hektar som<br />

är i riskzonen i Albertas skogar.<br />

16 VI SKOGSÄGARE 1/07


När vårsolen kommer ger<br />

sig borrarna ut i jakten på<br />

nya parningsplatser.<br />

procent av jordbrukets årliga<br />

förbrukning.)<br />

Skogsstyrelsen konstaterar i<br />

sina råd att risken för miljöpåverkan<br />

är liten, såvitt medlet<br />

inte kommer i kontakt med ytvatten.<br />

Annars binds det i humus<br />

och bryts ner.<br />

Ett alternativ är att fånga<br />

borrarna i fällor. Det användes<br />

storskaligt i Värmland på 1980talet.<br />

– Vår nya fälla är fyra gånger<br />

så effektiv jämfört med då,<br />

framhåller Gunnar Nove, som<br />

fl yttat tillverkningen av fällor<br />

från Norge till Sverige med<br />

tanke på massangreppen av<br />

barkborrar.<br />

Men hittills har forskarna<br />

inte rekommenderat någon<br />

storskalig satsning på plastfällor.<br />

– Det är en möjlig metod,<br />

men kostnaden är högre än<br />

fångstvirkesfällor, som dessutom<br />

är effektivare, säger Göran<br />

Örlander, skogsvårdschef<br />

på Södra.<br />

UTPLOCKNINGEN av angripna<br />

träd fortsätter. En liten<br />

tröst i bedrövelsen är att många<br />

av de träd som fälldes i stormen<br />

redan var koloniserade av<br />

granbarkborrar och med andra<br />

ord ändå skulle forslas ut från<br />

skogen.<br />

– Vid en uppvaktning till regeringen<br />

har vi också krävt att<br />

det stormfällda virket i reservaten<br />

måste upparbetas, framhåller<br />

Christer Segersteén, LRF<br />

Skogsägarna.<br />

Här har reservatet i Osaby<br />

kommit i fokus. Där ligger<br />

12 000 kubikmeter skog på<br />

marken, 2 500 kubikmeter granskog<br />

står fortfarande upp, men<br />

har dödats av granbarkborren.<br />

Beskedet från myndigheterna<br />

hittills har varit att skogen ska<br />

ligga kvar men att närliggande<br />

markägare kan få ersättning.<br />

– Det duger inte, nu måste vi<br />

agera på bred front för att undvika<br />

en nationell katastrof, säger<br />

Christer Segerstéen.<br />

www.svo.se<br />

mardröm i Kanada<br />

Flera likheter med granbarkborren<br />

Insektsskadorna i Kanada har likheter med hoten från granbarkborren<br />

– men också skillnader.<br />

✔ Både bergsbarkborren och granbarkborren har ett signalsystem med<br />

feromoner.<br />

✔ Bägge för med sig en dödande blånadssvamp in i levande träd och bägge<br />

kan (om de är tillräckligt många) tränga igenom trädens kådskydd.<br />

Men i Kanada är det honorna som först går in i trädet, medan det i<br />

Sverige är hannen som borrar sig in under barken och gräver långa gångar<br />

(parningskammare) dit han lockar ett par honor.<br />

En väsentlig skillnad är att i Kanada angrips bara levande skog (i första hand<br />

contorta och ”jack pine”, som är lik vår tall).<br />

Granbarkborren däremot föredrar färsk död ved (gärna vindfällen) men<br />

om de blir tillräckligt många samordnas angreppen mot friska träd. I första<br />

hand väljer de dock träd som försvagats genom torka, blivit rotryckta eller<br />

något liknande.<br />

– Egentligen är bergsbarkborren mer lik vår jättebastborre, berättar<br />

professor Bo Långström och konstaterar att det vore ett verkligt skräckscenario<br />

att få in den också till de svenska skogarna.<br />

Enligt Russel Taylor, analytiker av skogsmarknaden i Kanada, påverkas skogsbruket<br />

under många år framöver. Till att börja med ökar avverkningarna i<br />

BC (British Columbia) med 15–25 procent på grund av allt insektskadat<br />

virke. Men på längre sikt (år 2012–2015) måste avverkningarna minska kring<br />

25 procent.<br />

Förra året hade 450 miljoner kubikmeter (8 årsavverkningar) dödats i BC av<br />

insekterna. Prognosen är 700–800 miljoner kubikmeter i slutet av det här året.<br />

En speciell mässa för dig<br />

som har skog<br />

Välkommen till<br />

SkogsElmia<br />

31 maj – 2 juni 2007<br />

Ute i skogen<br />

Rådgivning<br />

Utbildning<br />

Förvaltning<br />

Finansiering<br />

Naturvård<br />

Demonstrationer av alla typer av<br />

utrustning, för skogen – ute i skogen<br />

Bioenergi<br />

Vedhantering<br />

Mobila sågverk<br />

Plantering<br />

Avverkning<br />

Tävlingar och aktiviteter<br />

… och mycket mer!<br />

Kom ihåg:<br />

SkogsElmia äger rum<br />

i skogen utanför<br />

Jönköping.<br />

Kolla vädret innan du<br />

åker (www.smhi.se).<br />

Ta med lämpliga kläder!<br />

31 maj - 2 juni 2007<br />

Elmia AB, Box 6066, SE-550 06 JÖNKÖPING, SWEDEN, Tel +46 36 15 20 00, Fax +46 36 16 46 92<br />

www.elmia.se/skogselmia<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07 17


UTBILDNING<br />

Gärna plugg på rasterna<br />

Intresset för skog på<br />

naturbruksgymnasierna<br />

håller i sig – och bästa<br />

reklampelarna är eleverna<br />

själva. Text & foto: Pär Fornling<br />

– En kompis gick på skolan,<br />

det lät så bra att jag också sökte<br />

hit. Nu funderar lillebror<br />

och en del av hans kompisar i<br />

samma banor.<br />

Det berättar Martin Södersten<br />

från Mora. Vi träffar honom<br />

på Älvdalens naturbruksgymnasium,<br />

tillsammans med<br />

läraren Anders Öberg.<br />

Martin är nu inne på tredje<br />

och sista året.<br />

Blev det som du hoppades?<br />

– Jag skulle gärna haft ännu<br />

mer maskinkörning. Nu tänker<br />

jag bygga på med en ettårig<br />

KY-utbildning i skogsteknik,<br />

som också hålls här på skolan,<br />

då blir det mer praktik, säger<br />

Martin, som därefter hoppas få<br />

jobb som maskinförare.<br />

– Men jag vill inte sitta i hytten<br />

hela tiden, kanske kan man<br />

kombinera det med att röja under<br />

sommaren.<br />

Anders nickar instämmande:<br />

– Det är ett klokt val. Möjligheterna<br />

att få jobb efter utbildningen<br />

är bra, speciellt om man<br />

är beredd att fl ytta runt och<br />

prova lite olika saker, säger<br />

han.<br />

MÅNGA KNYTER viktiga kontakter<br />

under de 15 veckorna med<br />

arbetsplatsförlagd utbildning.<br />

Det fi nns gott om jobb, men<br />

entreprenörerna vill helst ha de<br />

som kört en del.<br />

– Jag kan göra jobbet lika väl<br />

som en erfaren förare, men det<br />

är klart att det krävs praktik för<br />

att få upp hastigheten, konstaterar<br />

Martin.<br />

Han gillar naturen och passar<br />

Digitalt i fokus för skogstekniker<br />

Gammelkroppa i Värmland är<br />

landets minsta högskola. Vartannat<br />

år antas 18 studenter för<br />

att läsa till skogstekniker. Till<br />

hösten är det dags för en ny<br />

omgång.<br />

De nya studenterna får lära<br />

Det är rast, men Håkan Sundén dröjer sig kvar i lektionssalen.<br />

på att ta jägarexamen som ett<br />

extra tillval, en möjlighet som<br />

fi nns på fl era skolor. Här fi nns<br />

till och med ett speciellt gymnasieprogram<br />

med inriktning<br />

på ”Skog och jakt”.<br />

Vändningen för skogsutbildningen<br />

kom kring år<br />

2000, då det var 11 sökande till<br />

24 platser.<br />

I dag är bilden den motsatta<br />

med två sökande till varje<br />

plats.<br />

De fl esta skolor har haft en<br />

sig mycket om det digitala<br />

skogsbruket, vilket är en ny<br />

satsning för att profi lera skolan.<br />

GIS och GPS fi nns med kursen<br />

igenom i form av datorprogram<br />

för planering av skogsbruket,<br />

fältdatorer, lasermätare och<br />

liknande utveckling. Antalet<br />

sökande har ökat sju år i rad<br />

och förra året gick över 10 000<br />

elever på landets naturbruksgymnasier.<br />

HUVUDREGELN ÄR att man<br />

tar in sökande lokalt från länet,<br />

även om det går att begära undantag.<br />

Av ett 25-tal naturbruksgymnasier<br />

med skog är<br />

det bara ett fåtal (Helgesbo/<br />

Kalmar, Ryssby och Värnamo)<br />

med riks intag.<br />

dataklavar. Utbildningen är två<br />

år. Den som vill bygga på med<br />

ett tredje år och bli skogsmästare<br />

har företräde till Skogsmästar<br />

skolan i Skinnskatteberg.<br />

www.gammelkroppa.se<br />

Martin Södersten<br />

och läraren Anders<br />

Öberg går igenom de<br />

tekniska detaljerna<br />

för en av skotarna.<br />

Resurserna skiljer mellan<br />

skolorna och det kan vara värt<br />

att kolla vilken maskinpark<br />

som fi nns för den som funderar<br />

på att bli maskinförare.<br />

Älvdalen var dessutom först<br />

ut med simulatorer och har nu<br />

tre stycken, två för skördare<br />

och en för skotare.<br />

De ser ut som avancerade<br />

dataspel, men är de till någon<br />

nytta när du verkligen<br />

sitter i hytten?<br />

– Absolut. Du känner igen<br />

mycket och lär dig hantera spakarna.<br />

Första gången i hytten<br />

på en riktig maskin visste jag<br />

precis hur man skulle bete sig,<br />

men visst blev det annorlunda<br />

med alla vibrationerna. Jag höll<br />

nästan på att skrika till i början,<br />

det kändes som maskinen skulle<br />

välta, säger Martin som<br />

gärna tar en stund på lunchrasten<br />

i simulatorn om han hinner<br />

dit i tid.<br />

Ofta är det kö av frivilliga till<br />

undervisningsrummet!<br />

Mycket praktik<br />

på ettårig utbildning<br />

Den som funderar på sågverksindustrin<br />

kan gå en ettårig KYutbildning<br />

i Skinnskatteberg.<br />

En tredjedel av utbildningen<br />

sker ute på sågverken.<br />

Kursen heter KY Sågverk.<br />

18 VI SKOGSÄGARE 1/07


Rörigt kring<br />

högskolebetygen<br />

Examen från universitetet är i<br />

hamn, men vilket betyg fick<br />

du?<br />

Oavsett prestation varierar<br />

svaret. De fl esta har någon form<br />

av gradering, men lantbruksuniversitetet<br />

har nöjt sig med<br />

godkänd eller icke godkänd.<br />

Nu fi nns det ett förslag om<br />

fyra graderingar som behandlas<br />

under våren och sannolikt<br />

inte kan införas förrän hösten<br />

2008.<br />

Skogsmästarskolan har redan<br />

tre steg: Godkänd, väl godkänd<br />

och icke godkänd.<br />

Andra universitet inför sju<br />

olika nivåer redan till hösten.<br />

Tanken är att förenkla jämförelser<br />

världen över.<br />

Kurs för träsäljare<br />

Kursen ”marknadsföring av<br />

trävaror” säger vad den handlar<br />

om.<br />

Den hålls i Skinnskatteberg<br />

i höst genom ett samarbete<br />

mellan SLU och stiftelsen<br />

Skog&trä. Kursen är internationellt<br />

inriktad och hålls på<br />

engelska.<br />

www.slu.se<br />

Mer produktion på SLU<br />

Efter att ha fått ordning<br />

på ekonomin går SLU<br />

på offensiven. Bland<br />

flera nya professurer finns<br />

produktion och klimatförändringar.<br />

Text & foto: Pär Fornling<br />

I början av 2000-talet var det<br />

ganska tomt på de högre skogliga<br />

utbildningarna och ett par<br />

år senare sattes flera institutioner<br />

under ekonomisk tvångsförvaltning.<br />

I dag är det annorlunda.<br />

Studenterna köar<br />

till SLU och under förra<br />

året gick alla de 14<br />

skogliga institutionerna<br />

med plus.<br />

FÖR ATT kraftsamla krymper<br />

antalet institutioner nu till nio.<br />

Inte minst växer institutionen<br />

för skogsskötsel genom ett par<br />

sammanslagningar.<br />

Totalt har skogsfakulteten en<br />

budget på 480 miljoner kronor,<br />

varav 230 kommer från staten.<br />

Dekanus Jan-<br />

Erik Hällgren<br />

är nöjd med<br />

utvecklingen<br />

på Lantbruksuniversitetet.<br />

Med ekonomin under kontroll<br />

planerar SLU att anställa 15<br />

nya professorer under året, varav<br />

sju inom skogen.<br />

ATT TILLSÄTTA en<br />

professor är ett ganska<br />

stort steg för universitetet.<br />

Han eller hon ger<br />

profi l och kunskap åt<br />

ämnet. Dessutom fördjupas<br />

forskningen.<br />

– Det tillför kompetens, men<br />

är också en viktig signal till<br />

yngre forskare och studenter att<br />

det fi nns öppningar, säger Jan-<br />

Erik Hällgren, dekanus (chef)<br />

för skogsfakulteten.<br />

Tre av tjänsterna är direkt<br />

Utbilda dig till Skogsmästare på SLU Skogsmästarskolan<br />

Du får en kompetens som efterfrågas i skogsnäringen<br />

Du studerar på SLU Skinnskatteberg, Västmanland<br />

Du har stor valfrihet att skräddarsy ditt tredje studieår<br />

Du får många goda minnen och kamrater för livet<br />

Du får ett brett kontaktnät i skogssverige<br />

Du får jobb efter studierna<br />

Skogsmästarprogrammet är 3 år och behörighet för att söka läser<br />

du in på naturbruksgymnasiets skogliga program eller eftergymnasiala<br />

kurser. Dessutom krävs minst 6 mån. skoglig praktik.<br />

Skogligt basår på Jällaskolan i Uppsala, innehåller både teori<br />

och praktik och ger garanterad plats till skogsmästarprogrammet.<br />

SLU Skogsmästarskolan 0222-349 50<br />

kopplade till att öka och förbättra<br />

skogsproduktionen:<br />

skogsskötsel i Umeå, produktion<br />

i Alnarp och föryngring i<br />

Umeå.<br />

Vid sidan av att odla mer<br />

skog är klimatet den hetaste<br />

frågan. Här kommer en ny professur<br />

i Umeå inom ”eko-fysiologi”,<br />

vilket handlar om vad<br />

som händer med skogen vid<br />

klimatförändringar.<br />

Ytterligare en ny professur i<br />

Umeå om vilt och fi sketurism,<br />

som fi nansieras av Sveaskog,<br />

ska tillsättas.<br />

ANDRA satsningar kommer<br />

under året. Bland annat hoppas<br />

Jan-Erik Hällgren kunna lyfta<br />

fram tekniken, som en gång var<br />

ett stort område för SLU.<br />

– Jag tycker det ser bra ut<br />

inför kommande år men då det<br />

gäller studenterna är den geografiska<br />

spridningen dålig.<br />

Oproportionerligt många<br />

kommer från norra Sverige,<br />

därför marknadsför vi oss extra<br />

söderöver, säger Jan-Erik Hällgren.<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07 19


UTBILDNING<br />

Gott om jobb inom möbelindustrin<br />

Intresset ökar för de trätekniska<br />

gymnasieprogrammen.<br />

Förra året började runt 700<br />

elever på industriprogram trä<br />

eller hantverksprogram trä.<br />

Det är ett par hundra fler än<br />

för ett par år sedan. Men det<br />

räcker inte.<br />

Enligt TMF (Trä och möbelindustriförbundet)<br />

behövs det<br />

egentligen kring 1 500 nyut-<br />

Viktiga datum<br />

Gymnasiet<br />

✔ 15 februari Ansökan.<br />

✔ 15 maj Vanligtvis kan man<br />

ändra valet fram<br />

till mitten av maj.<br />

✔ juli Besked om gymnasieintagningar.<br />

✔ augusti Reservintag fram till skolstarten.<br />

KY-utbildningarna<br />

Kurserna rullar över året, därmed också ansökningsdatumen.<br />

Högskolan<br />

✔ 15 april Sista anmälningsdag till kurser.<br />

✔ 4 maj Sista ansökningsdag Gammelkroppa.<br />

✔ 15 februari Sista anmälningsdag till vårens högskoleprov,<br />

31 mars provdag.<br />

✔ 15 september Anmälningsdag till höstens högskoleprov,<br />

27 oktober provdag.<br />

NoveFella med feromonet Phero-X-Lure IT doftar oemotståndligt<br />

för en utsvulten och kärlekskrank barkborre. LÄTT ATT MONTERA<br />

KOMPLETT HÅLLER FLERA SÄSONGER FÅNGAR I 360°<br />

KAMPANJPRISER<br />

Ë 5 fällor och 10 feromoner, 2249:ex<br />

moms & frakt. Normalpris 2665:-<br />

Ë 10 fällor och 20 feromoner, 4398:ex<br />

moms & frakt.Normalpris 5330:-<br />

Gäller Gäller t o m 15 1 mars 2007. 2007<br />

examinerade elever de närmsta<br />

åren. Förbundet räknar med att<br />

trä- och möbelindustrin behöver<br />

rekrytera minst 6 000 nya<br />

medarbetare de närmsta fem<br />

åren.<br />

Huvuddelen av dessa behöver<br />

en kvalificerad utbildning<br />

på gymnasie- eller högskolenivå.<br />

www.tmf.se<br />

OKTOBER<br />

2 3 4 5 6 7<br />

8 9 10 11 12 13 14<br />

15 16 17 18 19 20 21<br />

22 23 24 25 26 27 28<br />

29 30 31<br />

RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SE<br />

Högskole- Högskoleprovet!!<br />

provet!!<br />

Kurserna anpassas enligt<br />

internationell modell<br />

Alla universitet och<br />

högskolor är i full färd<br />

med att anpassa sig till<br />

den så kallade Bolognaprocessen.<br />

Målet med Bologna är att göra<br />

det lättare att kombinera universitetskurser<br />

från olika länder.<br />

En grundtanke är att man<br />

ska kunna läsa tre år och få<br />

en kandidatexemen som därefter<br />

kan byggas på med två<br />

masters-år någon helt annanstans.<br />

DET INNEBÄR ATT svenska<br />

universitet laddar med nya tvååriga<br />

mastersutbildningar,<br />

öppna för hela världen.<br />

Inom skogsfakulteten startar<br />

tre sådana nästa år.<br />

✔ Euroforester (europeisk<br />

jägmästare) i Alnarp.<br />

✔ Plant and forest biotechnology<br />

vid Umeå plant Science<br />

Centre.<br />

✔ Fish and wildlife management.<br />

Alla kurser delas in i tre nivåer:<br />

✔ Grundnivå (2 år/högsko-<br />

TIPS:<br />

www.syoguiden.com<br />

Massor av information om<br />

utbildningar och livet som student.<br />

www.skogssverige.se<br />

Bra information i allmänhet, med en<br />

flik för ”utbildning och forskning”.<br />

www.ky.se<br />

Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) är<br />

utbildningar efter gymnasiet som<br />

drivs i samverkan med företagen.<br />

Det är mycket praktik och åtta av<br />

tio som gått kurserna har fått jobb.<br />

www.designyourfuture.nu<br />

Om träutbildningar.<br />

www.naturbruk.se<br />

Allt om naturbruksgymnasier.<br />

På de skogliga gymnasieutbildningar<br />

dominerar grabbarna<br />

helt.<br />

Det är lite jämnare på universitet<br />

och högskolor, men kvinnornas<br />

andel har sjunkit något<br />

bland blivande jägmästare.<br />

Vid senaste intaget var 25<br />

Forskarnivå<br />

Avancerad nivå<br />

Grundnivå<br />

leexamen eller 3 år kandidatexamen).<br />

✔ Avancerad nivå (3+1 år<br />

magister eller 3+2 år mastersexamen).<br />

✔ Forskarnivå (+2 år licentiat,<br />

+4 år doktorsexamen).<br />

DEN SOM exempelvis vill bli<br />

jägmästare har fortfarande fem<br />

års studier framför sig, men<br />

upplägget förändras en del.<br />

Efter tre år blir det en sorts<br />

kontrollstation, eller ett etappmål.<br />

De påbörjade kurserna ska<br />

vara klara och den som vill kan<br />

hoppa av med en skoglig kandidatexamen.<br />

De blivande jägmästarna<br />

fortsätter i ytterligare<br />

två år och går därmed ut med<br />

en mastersutbildning.<br />

Däremellan fi nns ytterligare<br />

en, lite svensk, variant: Efter<br />

3+1 år fi nns möjlighet att sluta<br />

med en magisterutbildning.<br />

(Tidigare blev man skoglig magister<br />

efter 4,5 år).<br />

www.skogstekniska.se<br />

Privat skola med många kurser, en<br />

specialitet är utbildning av skogsmaskintekniker.<br />

www.skogsindustrierna.se/framtid<br />

www.studieplatser.nu<br />

Lediga platser på högskolorna.<br />

www.skogsresurs.com<br />

Växjö universitet har lyckats väl med<br />

distansutbildningar för skogsägare från<br />

hela landet.<br />

Den här sidan leder bland annat vidare<br />

till kursen i Hållbart familjeskogsbruk,<br />

adressen direkt till informationssidan<br />

är något krångligare:<br />

www.vxu.se/td/privatskogsbruk/<br />

kursinfo/<br />

Ont om tjejer på de flesta utbildningarna<br />

procent kvinnor, året innan 36<br />

procent och år 2004 var 31 procent<br />

av de blivande jägmästarna<br />

kvinnor.<br />

Av de 54 studenter som senast<br />

påbörjade skogsmästarskolan<br />

i Skinnskatteberg var 12<br />

kvinnor.<br />

20 VI SKOGSÄGARE 1/07


Kraftsamling med Marianne Eriksson, Helena Gålnander, Kristin Gustafsson, Maria Boström och Martina Garpenkrans.<br />

Rekordartad kraftsamling<br />

Tillväxten kan öka genom<br />

en mängd olika åtgärder.<br />

Det visar skogsägarrörelsen<br />

i en rekordstor<br />

kampanj.<br />

Text och foto: Pär Fornling<br />

Kvinnorna, som tar ett symboliskt<br />

krafttag på bilden här intill,<br />

går i spetsen för att dra<br />

upp skogsproduktionen.<br />

Det är Marianne Eriksson<br />

(projektledare), Kristin Gustafsson<br />

(Södra), Helena Gålnander<br />

(Norra), Martina Garpenkrans<br />

(Mellanskog) och<br />

Maria Boström (Norrskog).<br />

Alla fem arbetar heltid med<br />

”Kraftsamling skog”.<br />

Därutöver kommer kring 500<br />

personer att vara mer eller mindre<br />

engagerade i projektet som<br />

syftar till att nyttja möjligheterna<br />

för att producera mer<br />

skog.<br />

I VART OCH ETT av landets<br />

100 skogsbruksområden kommer<br />

det att fi nnas minst en demonstrationsgård.<br />

Där hålls skogsdagar och<br />

öppnas för besök av de som vill<br />

se på goda exempel kring röjning,<br />

gödsling, dikesrensning,<br />

markberedning, föryngringar<br />

och liknande åtgärder.<br />

Utöver engagerade markvärdar<br />

kommer det att fi nnas några<br />

handledare inom varje<br />

skogsbruksområde som arbetar<br />

med frågorna.<br />

Till det kommer studiecirklar<br />

och andra aktiviteter.<br />

– I modern tid har vi inte<br />

gjort något liknande av det här<br />

formatet inom skogägarrörelsen.<br />

Det här är en betydande<br />

del av alla föreningarnas verksamhet,<br />

vilket känns väldigt<br />

roligt, säger Jan-Åke Lundén,<br />

LRF Skogsägare.<br />

Han är ordförande i projektets<br />

styrgrupp och har lång erfarenhet<br />

av frågorna.<br />

VAD ÄR DÅ de tre viktigaste<br />

åtgärderna för att öka produktion<br />

och lönsamhet i skogsbruket?<br />

Jan-Åke Lundén konstaterar<br />

att det handlar om en hel palett<br />

med åtgärder, men gör ändå<br />

följande rangordning.<br />

1) Nyttja möjligheterna till<br />

förädlat plantmaterial.<br />

2) Röj i rätt tid och på rätt<br />

sätt.<br />

3) Gödsla, det är enkelt och<br />

lönsamt.<br />

Projektet pågår i fyra år. Målet<br />

är att tillväxten ska öka med<br />

20 procent på 50–100 års sikt.<br />

Till hösten, i oktober eller<br />

november, öppnar de olika aktiviteterna.<br />

Innan dess kommer<br />

en uppdaterad version av boken<br />

”Alla tiders skog” och en uppvisning<br />

av kraftsamlingen vid<br />

Elmias skogsmässa i juni.<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07 21<br />

PRODUKTION


SKOGSGÅRDEN<br />

På samma skogsgård<br />

i femton generationer<br />

För bröderna Dahlström är kraftsamling i<br />

skogen en naturlig del av vardagen. Med eget<br />

arbete och intensivt skogsbruk blir det bra<br />

avkastning från skogsmarken – som tillhört<br />

släkten i 500 år! Text & foto: Pär Fornling<br />

– Vi har hållit på med det här<br />

sedan 1500-talet i både fred<br />

och ofred. Så kommer plötsligt<br />

staten och säger att de kan det<br />

bättre. Då ledsnar man.<br />

Kritiken mot hanteringen av<br />

naturreservaten får extra tyngd<br />

när Lars-Gunnar Dahlström<br />

framför den.<br />

Vi är i trakterna av Sorunda,<br />

söder om Stockholm. En del<br />

känner nog igen namnet från<br />

Lars Widdings böcker om karolinertiden.<br />

I EN AV berättelserna lyckas<br />

Per Nilsson Frimodig ta sig<br />

hem från den ryska<br />

fångenskapen efter<br />

Karl XII:s krig. Triumferande<br />

och glad<br />

rider han in med hästen<br />

under högmässan<br />

och viftar med ett<br />

brännvinsglas.<br />

Och jodå, det är en<br />

av Lars-Gunnars anfäder.<br />

Men historien<br />

sträcker sig längre<br />

tillbaks än så. Han<br />

spårar sina förfäder i rakt nedstigande<br />

led till 1500-talet och<br />

Gustav Vasas dagar.<br />

Gustav<br />

Vasa<br />

Lars-Gunnar<br />

Dahlström.<br />

Troligen fortsätter generationerna<br />

en bit ner på 1400-talet,<br />

men det går inte att belägga<br />

eftersom kyrkböckerna börjar<br />

först år 1530.<br />

DET MÄRKLIGA är att gården<br />

hela tiden i stort sett varit densamma.<br />

Husen har byggts upp,<br />

fl yttats och brunnit ner, men<br />

landskapet, och de naturvärden<br />

som fi nns där, är format av<br />

Lars-Gunnar och 14 tidigare<br />

generationer.<br />

– Reservatshysterin är vansinnig,<br />

staten betalar miljarder<br />

för något som redan fi nns, säger<br />

han och konstaterar<br />

att myndigheterna<br />

tappat mycket trovärdighet<br />

på kuppen.<br />

För egen del har<br />

Lars-Gunnar tillsammans<br />

med 17 andra<br />

skogsägare fått en del<br />

av marken indragen i<br />

ett reservat.<br />

– Mossmarken det<br />

handlar om, har fått<br />

dagens naturvärden<br />

genom vår skötsel. Det fi nns<br />

ingen anledning att tro vi skulle<br />

gjort det annorlunda i kom-<br />

1600<br />

Lars-Gunnar och mamma Ingrid pratar om gårdens utveckling.<br />

mande generationer. Men det<br />

jag framför allt vänder mig mot<br />

är hanteringen. Man smyger<br />

runt i buskarna och ritar kartor.<br />

Då vi får chansen att yttra oss<br />

har jag känslan av att allt redan<br />

är klart. Det är en otäck attityd<br />

som förstört relationerna med<br />

myndigheterna.<br />

DAGSHÄNDELSER blandas<br />

med ögonblicksbilder från historien.<br />

Vi åker förbi kyrkan,<br />

som lite grand påminner om en<br />

medeltidsborg, far vidare på<br />

slingrande vägar i ett öppet,<br />

leende landskap.<br />

– Här härjade ryssen och<br />

brände på 1720-talet. I huset<br />

där framme till vänster har vi<br />

förresten gått i skolan under<br />

Från Gustav Vasa till Eskil Erlandsson<br />

Här är de 15 generationerna på Trollsta,<br />

tillsammans med några skogshistoriska<br />

vägmärken under den tid de verkade.<br />

Det börjar när Gustav Vasa är kung.<br />

1530. Lars Nilsson<br />

Redan hundra år tidigare infördes<br />

detaljregler om avverkning för bok och ek.<br />

I mitten av 1400-talet har en av landets<br />

första vattensågar byggts i Forsvik,<br />

Västergötland.<br />

1540. Jöns Larsson<br />

Den förste jägmästaren omnämns i dokument<br />

om Gustav Vasas hov. Han ansvarade för jakten<br />

och skyddet av kronans skogar mot olovlig<br />

vedhuggning.<br />

Bönderna i Dalarna manas till att svedjeodla<br />

den onyttiga skogen.<br />

1562. Nils Jönsson<br />

Det börjar bli brist på bärande träd (träd som<br />

bär mat eller foder, däribland ek, bok, apel och<br />

oxel).<br />

Bestämmelser för hur ek ska vårdas.<br />

fem generationer, ända sedan<br />

öppningsdagen 1842, två år<br />

efter att Sverige fi ck folkskolereformen.<br />

Det går inte att missta sig på<br />

det historiska intresset som<br />

hela tiden fi nns om hörnet på<br />

ett avslappnat och naturligt<br />

sätt.<br />

Men kungalängder i all ära,<br />

the king med stort K är ändå<br />

Elvis Presley. Det är uppenbart<br />

när vi dricker kaffe ur muggar<br />

prydda med idolen från Memphis.<br />

– Det är något alldeles speciellt<br />

med hans musik, säger<br />

Lars-Gunnar med ett brett leende<br />

medan han bjuder på fi -<br />

kabröd vid köksbordet.<br />

Efter en mellanlandning i<br />

1650. Nils Pehrsson/Kerstin<br />

Holwasterdotter<br />

Bristen på ekvirke blir akut och<br />

utskeppning stoppas tillfälligt.<br />

1615. Pehr Nilsson<br />

Holmen anlägger sitt första pappersbruk.<br />

Den första skogslagstiftningen dateras den 22 mars 1647, den<br />

innebär att svedjebränningen begränsas till förmån för skog till<br />

träkol, tjära och pottaska (för glastillverkning och rengöringsmedel).<br />

Tonen är alltså en helt annan än bara några årtionden tidigare.<br />

Nu har skogsprodukterna ett tydligt värde.


.<br />

Inte minst denna blöta vinter har den lilla maskinen varit en tillgång med tanke på risken för körskador.<br />

Graceland glider samtalet åter<br />

in i skogen.<br />

FÖRETAGANDE och självverksamhet<br />

är ett par hörnpelare<br />

på Trollsta gård.<br />

– Vi måste bort från snacket<br />

att skogen inte lönar sig. Visst<br />

kan man leva på sin skogsgård<br />

i kombination med lite blandad<br />

verksamhet, säger Lars-Gunnar,<br />

som driver gården tillsammans<br />

med brodern Karl-Johan.<br />

Den består av 150 hektar<br />

skog och 30 hektar åker, dessutom<br />

arrenderar de 175 hektar.<br />

– Jordbruket känns inte så<br />

1669. Pehr Nilsson<br />

Frimodig/Karin Jönsdotter<br />

Lappmarken börjar att koloniseras.<br />

1700<br />

1685. Jan Persson/Karin<br />

Nilsdotter<br />

En förordning föreskriver att<br />

statliga tjänstemän ska anvisa vilka<br />

träd i skogen en bonde får avverka,<br />

dessutom börjar stämplingen med<br />

kronans hammare och stämpel.<br />

roligt längre och betesdjuren<br />

försvann 1990. Det har blivit<br />

för många blankettvändare. Jag<br />

vill hellre ha betalt för det riktiga<br />

arbete vi utför än att fylla<br />

i en massa EU-blanketter.<br />

Pappersjobbet får grannen,<br />

som är revisor, hjälpa till<br />

med.<br />

– Jobba kan jag, men hålla på<br />

med papper orkar jag inte.<br />

Tacka vet jag att vara ute i skogen,<br />

där fi nns alltid saker att ta<br />

tag i. Jag skulle nästan kunna<br />

bo där under större delen av<br />

året!<br />

Han började köra häst på<br />

60-talet och följde därefter<br />

med hela den intensiva mekaniseringen<br />

av skogsbruket.<br />

Det började med vajerkran,<br />

en Ferguson halvbandare och<br />

ett antal skotare fram till dagens<br />

Valmet 840.<br />

LARS-GUNNAR arbetar en<br />

del som entreprenör med den<br />

stora maskinen, men i den egna<br />

skogen kör han mest med en<br />

liten åttahjulig Scorpion.<br />

Den slingrar sig fram längs<br />

två meter breda gator i beståndet<br />

utan några direkta stickvägar.<br />

Det passar brödernas<br />

fi losofi om skogsskötsel med<br />

många återkommande gall-<br />

1770. Pehr Pehrsson/Anna Stina Jansdotter<br />

Den 21 februari 1789 dateras det som ibland kallas skogs-<br />

böndernas Magna Charta. Kronan har fortsatta anspråk på<br />

ek, bok och träd till båtmaster, men i övrigt tas bestämmelserna<br />

bort om inskränkningar i dispositionen av skogarna.<br />

1708. Jan Jansson/Kerstin<br />

Lansdotter<br />

Bristen på träd i västra Sverige<br />

leder till ett påbud om att plantera ek<br />

och bok. Men ännu är det ett par<br />

hundra år till ett mer allmänt krav på<br />

återbeskogning.<br />

ringar. Att klara skotningen<br />

med den relativt lilla kranen<br />

kräver en viss teknik, men det<br />

sitter i ryggmärgen.<br />

Den som huggit och kört med<br />

häst vet hur träden ska fällas<br />

för att de ska kunna plockas<br />

upp på ett smidigt sätt.<br />

– Vi ville inte vräka in en stor<br />

maskin i ungskogen, utan letade<br />

efter något litet. Då fi ck vi syn<br />

på den här på Elmia i början av<br />

90-talet. Den fungerar utmärkt,<br />

säger Lars-Gunnar och startar<br />

den trecylindriga dieselmotorn<br />

för en demonstration.<br />

Fortsättning sid 24<br />

1801. Pehr Persson/Anna Brita Persdotter<br />

England inför en tull på drygt 40 kronor kubikmetern<br />

(lika mycket som virkesvärdet). Det betyder tvärstopp<br />

för svensk export, men Englands kolonier (främst Kanada)<br />

gynnas. Mot slutet av århundradet väljer England likväl<br />

frihandelslinjen, medan Sverige inför spannmålstullar.<br />

Virkesbristen leder till olika förslag om skogsskötsel.<br />

Forts.<br />

nästa<br />

sida<br />

1800<br />

1824. Anna-Christina Persdotter/Anders Larsson<br />

Den svenska skogshushållningens fader, överjägmästare Israel Adolph Ström,<br />

börjar skogsundervisningen.<br />

Carl-Ludwig Obbarius, kommer från Tyskland till Sverige för att utbilda skogstjänstemän.<br />

Den 59-årige änkemannen med åtta barn pläderar för trakthyggesbruk.<br />

I den första moderna skogsutredningen pläderas för återväxtplikt. Utredningen<br />

avvisas, men kommer igen i en annan form längre fram i historien.<br />

-<br />


SKOGSGÅRDEN<br />

Fortsättning:<br />

På samma skogsgård…<br />

Han sätter sig i hytten och<br />

höjer rösten för att överrösta<br />

motorljudet.<br />

– En annan fördel är att alla<br />

hjulen ger en bra bärighet, hälsar<br />

han högljutt, innan hyttdörren<br />

slås igen.<br />

Det bär av över ett område<br />

blötmark och vidare in i den<br />

klena granskogen. I många andra<br />

fall skulle det vara en väldigt<br />

tidig första gallring, som<br />

mest kostat pengar. Men bröderna<br />

lyckas krama ur mycket<br />

från skogen genom en intensiv<br />

skötsel.<br />

LASSET FYLLS med klena<br />

stammar och det blir dags att<br />

pausa för att summera läget.<br />

– Vi gör första gallringen ti-<br />

Bröderna gör allt arbete själva i<br />

skogen.<br />

1887. Karl-Johan Carlsson, Elin Sofia Ersson<br />

Riksdagen beslutar 1903 om att införa skogsvårdsavgifter som<br />

tas ut på värdet av exporterade skogsprodukter. Ett par årtionden<br />

senare byter den form och tas ut på taxeringsvärdet.<br />

Den första bensindrivna motorsågen introduceras i USA,<br />

året är 1905.<br />

1900<br />

1859. Anna Katharina Andersdotter/<br />

Carl Johan Carlsson<br />

Efter flera århundraden får alla hemmansägare<br />

fritt disponera ekskogen.<br />

Kungliga Skogsstyrelsen byter namn till<br />

Domänstyrelsen.<br />

Ett gulnat<br />

foto och<br />

en länk i<br />

historien.<br />

digt, ibland redan efter 15 år.<br />

Då blir det mest brännved, träden<br />

är under fem centimeter<br />

diameter i topp. Efter ytterligare<br />

7–10 år gör vi en andra<br />

gallring, som ger en del klenare<br />

timmer.<br />

– På så sätt kan vi återkomma<br />

ofta. En del granbestånd har<br />

gallrats fem gånger innan slutavverkning,<br />

berättar de när vi<br />

går i den prydliga granskogen.<br />

Den enkla fi losofi n är att ju<br />

mer du hugger, ju mer får du<br />

möjlighet att hugga.<br />

– Skogen ger tryggheten, säger<br />

Lars-Gunnar och gör en<br />

snabb kalkyl i huvudet.<br />

– Låt säga att vi kan hugga<br />

fem kubikmeter per hektar och<br />

år. Det ger 200 000 kronor, vilket<br />

inte är fy skam. Vi måste<br />

bort från snacket att skogen<br />

inte lönar sig. Jag trivs i alla fall<br />

och gillar läget. Med skogen<br />

som bas går det utmärkt att<br />

komplettera med annan verksamhet<br />

som snöplogning, vedförsäljning<br />

och lite entreprenadverksamhet,<br />

säger Lars-<br />

Gunnar som också är aktiv<br />

inom projektet Säker skog, där<br />

han arbetar för att använda motorsågen<br />

rätt.<br />

– Det är viktigt att både planera<br />

jobbet rätt, för att bli effektivare,<br />

och fälla säkert. De<br />

fl esta har något att lära, också<br />

erfarna skogsägare. Jag rekommenderar<br />

alla att gå en kurs och<br />

Lars-Gunnar och Karl-Johan inspekterar stormskadorna.<br />

gärna ta motorsågskörkort.<br />

– Vi måste också nå de som<br />

behöver det allra mest. Ibland<br />

kan du se skräckexempel på<br />

folk som står på tomten och<br />

kapar ved med motorsåg och<br />

kortbyxor! Kretsen av kursdeltagare<br />

behöver vidgas och inte<br />

bara involvera de redan frälsta.<br />

MOTORSÅGEN förblir i vilket<br />

fall ett viktigt redskap för de<br />

många som arbetar i den egna<br />

skogen.<br />

– Tyvärr tycker jag självverksamheten<br />

kommit lite på skam.<br />

En del betraktar den småskaliga<br />

tekniken lite som leksaker,<br />

vilket är helt fel. Jag önskar<br />

mig defi nitivt en positivare inställning<br />

till självverksamheten<br />

bland skogsfolk, säger Lars-<br />

Gunnar.<br />

– Nu är det snarare så att<br />

självverksamheten straffas<br />

med olika regler. Avdraget på<br />

15 kronor kubikmetern för<br />

massa ved på tre meter är ett<br />

exempel. De är lättare att hantera<br />

för oss som gör arbetet<br />

själva och det fi nns ingen logik<br />

i att plötsligt prioritera längre<br />

bitar.<br />

På vägen hem stannar vi till<br />

1920. Ingrid Karlsson,<br />

Lars Dahlström<br />

Skogsvårdsavgiften införs 1922 (slopas 1993).<br />

Första skogsägarföreningarna bildas på 20-talet.<br />

1947. Lars-Gunnar och Susanna Dahlström,<br />

brodern Karl-Johan<br />

Ny skogsvårdslag med gallringsplikt, ersätts senare med<br />

friare skogsvårdslag och delade miljö- produktionsmål.<br />

Miljöcertifiering.<br />

Eskil Erlandsson jordbruks- och skogsminister.<br />

hos mamma Ingrid, 87 år.<br />

En silverbägare och några<br />

inventarier minner om tiden<br />

bortom midsommarafton 1918<br />

då en förfärlig brand härjade<br />

gården.<br />

Försäkringen täckte bara en<br />

bråkdel och då var det nära att<br />

morfar Karl-Johan gav upp,<br />

men familjen lyckades ta sig<br />

igenom krisen och gården<br />

vandrade vidare i generationerna.<br />

FRÅNSETT NÅGRA mindre<br />

markbyten är Trollsta skattehemman<br />

sig likt sedan Gustav<br />

Vasas dagar.<br />

– Allt har hållits ihop, syskonen<br />

har kommit överens och<br />

ingen har utvandrat till Amerika.<br />

Klart det känns lite extra<br />

ansvarsfullt med alla dessa generationer,<br />

men det där tror jag<br />

varje skogsägare känner, säger<br />

Lars-Gunnar.<br />

Och kontinuiteten fortsätter.<br />

Brodern har inga barn, men<br />

Lars-Gunnar och hustrun Susanne<br />

har två döttrar. Pernilla<br />

och Pauline, som gått lantbruksskolan<br />

i Berga.<br />

Dessutom fi nns en 17:e generation,<br />

Pernillas dotter Klara<br />

som fyllt ett år.<br />

Eskil Erlandsson<br />

2000<br />

Grafik:<br />

Mikael Sylvander


NYHETER<br />

Ny strategi<br />

för industrin<br />

Vid Norras årsstämma i Piteå<br />

slog ordförande Tomas Mörtsell<br />

an en optimistiskt ton, både<br />

för verksamhetsåret som gått<br />

och det man är mitt inne i.<br />

– Konjunkturen är fortsatt<br />

stark och sågverken går bra.<br />

Under året ska vi fatta beslut<br />

om en ny industristrategi. Efter<br />

att i fl era år legat ganska lågt är<br />

det nog dags att gå in i en ny<br />

investeringsperiod.<br />

– Hur året blir resultatmässigt<br />

är för tidigt att säga, det<br />

beror inte minst på virkesmarknaden.<br />

Det är ju inte heller något<br />

självändamål för oss att<br />

lyfta resultatet, viktigast är att<br />

MånadserbjudandeFEBRUARI<br />

Vedklyv/-kapsåg/-transportörer.<br />

250:rabatt<br />

Vedklyv Woodline M80. Vedkapsåg ”Faxe”.<br />

Transportör - 100 mm band.<br />

Praktisk maskin för hemma- Stabil och kraftig. Startklar med Motorskydd, kabel och motorbruk.<br />

Kraftfull med kompakt motorskydd, och motorhandske. handske. 400V.<br />

utförande och tre arbetsvinklar.<br />

Elmotor: 2,2kW/ 400V.<br />

Elmotor: 4kW/1400 v/m. 400V. Längd 5 m.<br />

O.pr: 4795:- Nu: 4495:-<br />

O.pr: 6895:- Nu: 6645:- O.pr: 7995:-<br />

Längd 7,5 m.<br />

Nu: 7595:- O.pr: 5695:- Nu: 5395:-<br />

Läs mer om vedklyven, vedkapsågen och vedtransportörerna på sid 202-205 i katalog nr 57.<br />

Tel: 0171 - 857 00<br />

Fax: 0171 - 857 01<br />

Web: www.nordpost.se<br />

betala så bra som möjligt för<br />

medlemmarnas virke, konstaterar<br />

Tomas Mörtsell.<br />

Året har präglats av fusionen<br />

med Norrbotten, där alla inte<br />

är helt nöjda. Ulf Hannu valde<br />

att lämna styrelsen vid stämman<br />

(där han belönades med<br />

föreningens guldnål).<br />

400:rabatt<br />

– Efter en fusion är det ett<br />

stort arbeta att sammanföra<br />

organisationerna både organisatoriskt<br />

och kulturellt. Det tar<br />

sin tid och det har varit en del<br />

gnissel, men jag känner stor<br />

tillförsikt om att det här blir<br />

riktigt bra, säger Tomas Mörtsell.<br />

Träforskning tänkt att ge rejäl utdelning<br />

Forskning för drygt 50 miljoner<br />

kronor kan bidra till att<br />

träindustrin omsätter ytterligare<br />

12 miljarder kronor och<br />

anställer ytterligare 10 000<br />

personer.<br />

Det är den vision som målas<br />

upp för forskningsprogrammet<br />

”Lean Wood Enginerering”.<br />

Hälften av forskningen handlar<br />

om industriellt husbyggande<br />

i trä. Utmaningen är att öka<br />

industrialiseringsgraden mot<br />

mer prefabricering och snabbare<br />

slutmontering.<br />

– Trä lider fortfarande av att<br />

inte betraktas som ett lika ingenjörsmässigt<br />

material som<br />

300:rabatt<br />

Vid stämman valdes<br />

tre nya ledamöter in<br />

i styrelsen, Elisabeth<br />

Sandberg, Boden, Ann-<br />

Helen Bergvall, Råneå<br />

och Åke Jacobsson,<br />

Österbillsjö.<br />

De har efterträtt Ulf<br />

Hannu, Hillevi Wiss-<br />

Kullebjörk och Östen<br />

Bjurman.<br />

Foto: Calle Bredberg<br />

stål eller betong, säger Staffan<br />

Brege professor vid Luleå tekniska<br />

universitet.<br />

Dessutom medverkar Linköpings<br />

universitet och Lunds<br />

tekniska högskola.<br />

Programmet pågår i tre år,<br />

kostar 54 miljoner och involverar<br />

4–5 doktorander.<br />

NP-<br />

Faktura<br />

Fri lev.månad 30 dagar netto<br />

Adress: Annelund (E18,ö:a infarten), 749 40 Enköping.<br />

Alla erbjudanden gäller t om den 28/2-07 om inget annat anges.<br />

Exp. avgift 35:-. Moms tillkommer. 5% prisgaranti. Fraktfritt över 2000:-. Frakttillägg<br />

tillkommer på vissa skrymmande produkter. betyder att du hittar mer info på vår hemsida.<br />

Vi reserverar oss för eventuella pris-, text- och tryckfel i annonsen.<br />

Kredit upp<br />

(Aviavgift 25:-)<br />

till 50000 kr<br />

Sågsvärd/-kedjor<br />

10%<br />

Dra av:<br />

rabatt<br />

Jonsereds sågtillbehör är konstruerade<br />

med högsta prestanda för<br />

att optimera sågens egenskaper.<br />

Läs om sågsvärd och -kedjor<br />

på s 207 i katalog nr 57.<br />

Tyskland hårt<br />

drabbat av storm<br />

Preliminära siffror visar att<br />

stormen Kyril som drog fram<br />

över kontinenten i slutet av januari<br />

stormfällde kring 40<br />

miljoner kubikmeter.<br />

Värst drabbat är Tyskland<br />

där skadorna beräknas till 25<br />

miljoner kubikmeter.<br />

Mer skog i världen<br />

Efter många år av tillbakagång<br />

börjar världens skogar att öka.<br />

Det hävdar professor Pekka<br />

Kauppi vid Helsingfors universitet.<br />

Han har lett ett forskarteam<br />

som analyserat FN:s skogsdata.<br />

Resultatet visar att i världens<br />

50 skogrikaste länder har arealen<br />

skog ökat i 22 av dem under<br />

de senaste 15 åren.<br />

Glädjande exempel är de två<br />

folkrikaste nationerna. I Kina<br />

ökar skogarnas areal och biomassa,<br />

medan man i Indien har<br />

kommit upp till balansläge.<br />

Däremot minskar biomassan<br />

i skogrika länder som Brasilien<br />

och Indonesien.<br />

Analysen har publicerats i<br />

den vetenskapliga tidskriften<br />

PNÅS.<br />

- Se hela vårt sortiment i web-butiken.<br />

- Ladda hem vårt aktuella månadsblad.<br />

- Vädertjänst med fyrdygnsprognos.<br />

ViS1/07<br />

Vedsäck - 1,5 m 2<br />

Ventilerad i robust och tåligt utförande.<br />

UV-beständig. Med 4<br />

stropphandtag i toppen och 4 i<br />

botten. Kan enkelt lyftas, flyttas<br />

eller tömmas med pallgafflarna.<br />

Max 1 ton.<br />

Läs mer på s 205 i katalog nr57<br />

147:-<br />

Under Februari har vi ytterligare ett antal<br />

bra erbjudanden på bl a skogsprodukter.<br />

Se dem alla på www.nordpost.se<br />

Öppettider:<br />

Mån - Fre:<br />

08.00 - 17.00<br />

26 VI SKOGSÄGARE 1/07


Den uppdaterade skotaren 830.1.<br />

UPPDATERAT<br />

FRÅN VALMET<br />

Genom att Valmets lilla skotare<br />

830 fått en trea i modellbeteckningen<br />

är nu alla fyra<br />

modellerna (830.3+840.3+<br />

860.3+890.3) uppdaterade.<br />

Förändringen märks framför<br />

allt i hytten som fått bättre sikt<br />

och förvaringsutrymmen. En<br />

liten trevlig detalj är ett utfällbart<br />

avlastningsbord i trä.<br />

Modell 830 har också fått<br />

den nya Tier 3-motorn vilken<br />

ger bättre motorkraft (vridmomentet<br />

har ökat med 10<br />

procent) men framför allt är<br />

miljövänligare och därmed<br />

klarar de hårdare utsläppskrav<br />

som gäller efter årsskiftet.<br />

Aggregatet 350.1 har en förbättrad stomkonstruktion och därmed marginellt<br />

högre vikt, från 925 till 950 kilo.<br />

Den lilla skotaren väger<br />

10 500 kilo och lastar 9 000<br />

kilo. Valmet har också förbättrat<br />

aggregatet 350 (med 60 centimeters<br />

kapdiameter). Kon-<br />

struktionen är delvis förändrad<br />

och aggregatet har fått ett nytt<br />

mäthjul.<br />

Den nya beteckningen är<br />

350.1.<br />

BÄTTRE<br />

KARTOR<br />

En ny variant av<br />

den topografiska<br />

kartan har dataskikt<br />

för byggnader,<br />

text och<br />

bättre höjdkurvor.<br />

Dessutom<br />

är raststugor och<br />

övernattning i<br />

Den nya kartan<br />

Svenska turist- på Magellan 500.<br />

föreningens regi<br />

markerade.<br />

Kartorna fi nns till några modeller<br />

av Magellan GPS-mottagare.<br />

De levereras på färdigladdade<br />

minneskort för 9 olika<br />

regioner i landet.<br />

TALAR SJÄLV<br />

Med en stomme av<br />

stål uppges Nokia<br />

5500 sport tåla lite<br />

hårdare tag.<br />

En annan fördel<br />

är att den omvandlar<br />

text till tal, därmed<br />

kan telefonen läsa upp<br />

SMS-meddelanden i headsetet.<br />

Det kan vara bra både i bilen<br />

och i skogen när händerna är<br />

fullt sysselsatta med annat.<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07 27<br />

TEKNIK


TEKNIK<br />

NY SLÄPKÄRRA KLARAR RIKTIGT TUNGA LASS<br />

För att förflytta en minigrävare,<br />

eller andra tunga maskiner<br />

krävs dragutrustning därefter.<br />

I en del fall klarar en pick-up<br />

eller stadsjeep uppgiften.<br />

Scandinavian Gooseneck<br />

har tagit fram en ny typ av släpkärra<br />

som väger 1 450 kilo och<br />

får lasta drygt 3 500 kilo.<br />

Modellen heter Lone Star<br />

28<br />

Med kärran kan grävaren<br />

transporteras av en större personbil.<br />

och kostar 140 000 kronor.<br />

Till det kommer ett speciellt<br />

drag till bilen och att den måste<br />

förses med ett tryckluftssystem<br />

för bromsning.<br />

Totalpriset blir därmed<br />

179 000 kronor.<br />

Dessutom gäller det att bilen<br />

i övrigt når upp till kraven, för<br />

att få reda på det är det enklast<br />

att kolla med generalagenten.<br />

Eftersom det fi nns fl era olika<br />

utrustnings alternativ av bilarna<br />

krävs chassinumret för kontroll.<br />

Kärran har tagits fram av<br />

Scandinavian Gooseneck i Lidköping,<br />

0510-73130.<br />

www.gooseneck.se<br />

LJUS I NÖDENS<br />

MÖRKER<br />

Med tanke på en eventuell<br />

nödsituation har Petzl gjort en<br />

liten nätt lampa. Den förvaras<br />

i ett vattentätt fodral och är<br />

tänkt att ha som en reservlampa<br />

i ryggsäcken, handskfacket<br />

eller fickan.<br />

Den uppges kunna förvaras i<br />

10 år utan försämrad batterikapacitet<br />

och när den väl tas i<br />

drift är brinntiden 45 timmar<br />

på lägsta effekt.<br />

Ljuskällan är 4 dioder, tre<br />

vita och en röd.<br />

Modellen heter Petzl e+lite<br />

med cirkapris 279 kronor.<br />

www.petzl.se<br />

Petzl har en brinntid på 45 timmar<br />

på lägsta effekt.<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07


PÅ MASSOR AV HJUL<br />

Från början var ”Skogis” en<br />

snöskoter som utvecklades till<br />

en gallringsskotare. Det fanns<br />

också en variant för barmark,<br />

men den lämnade en del övrigt<br />

att önska.<br />

Nu har man tagit fram tre nya<br />

modeller för året-runt-bruk.<br />

Tekniken har förbättrats, framför<br />

allt genom en ledad boggi<br />

som ger en mjukare gång. Maskinen<br />

har fortfarande likheter<br />

med en snöskoter och går på<br />

band som drivs framåt av 44<br />

små gummihjul.<br />

Till fördelarna hör en skonsam<br />

”fl ytande”gång, den tar sig<br />

fram på mark med dålig bärighet.<br />

Den minsta modellen har<br />

en vajerkran, lastar 1,5 kubik-<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07<br />

En mängd hjul driver Skogis framåt.<br />

meter och kostar kring 80 000<br />

kronor.<br />

Mellanmodellen, Skogis<br />

2000, lastar 2 kubikmeter timmer.<br />

Den har hydraulisk midjestyrning<br />

och hydraulisk styrning<br />

av bakhjulsboggin. Motorn<br />

är på 20 hästkrafter. Priset ligger<br />

runt 130 000 kronor.<br />

Modell 3000 har en större<br />

motor (30 hk) och lastar 3 ku-<br />

PROFFSSÅGAR FRÅN<br />

NYHET!<br />

Dolmars nya<br />

motorsågar.<br />

Bäst i test!<br />

Ny<br />

modellserie<br />

46-80 cc<br />

Proffskvalitet till hobbypris<br />

Dekompventil<br />

Turboluftrening<br />

ECV 4501<br />

Låg vikt (4,1 kg)<br />

Hög effekt (2,9 hk / 2,1 kW)<br />

Lätt start med dekompventil<br />

Vevhus i magnesium-aluminium ger<br />

proffskvalitet<br />

Luftrening med turboeffekt<br />

CE-godkänd av Statens Maskinprovningar<br />

TANAKA www.tanaka.se 08-659 03 60<br />

Genom att<br />

boggin numera<br />

är ledad blir framfarten<br />

mjukare.<br />

bikmeter. Genom att vagnen är<br />

styrbar och lastutrymmet har<br />

variabel bredd är den konstruerad<br />

för att slingra sig fram<br />

mellan träden. Priset är kring<br />

200 000 kronor, beroende på<br />

utrustning.<br />

Maskinerna tillverkas i Krokom<br />

av Helge Teknik, 0640<br />

61015.<br />

www.skogis.nu.<br />

FIXAR KNUTEN<br />

För den småskaliga träindustrin<br />

finns en ”knutfräs”. Den<br />

fixar till knutarna till friggebodar<br />

och andra byggnader.<br />

Man bearbetar en sida i taget<br />

av plankan med vindspår och<br />

urtag.<br />

Virkets dimensioner kan<br />

vara upp till 125x180 mm. Maskinen<br />

kan också kompletteras<br />

med borr för dymlingar. Priset<br />

är kring 60 000 kronor, maskinen<br />

säljs av Lövångers järn och<br />

maskin i Lövånger.<br />

www.lovangermaskin.se<br />

Knutarna gör att väggarna kan<br />

byggas utan spik.<br />

NYTT FRÅN GYLLEBO PLANTSKYDD<br />

NYTT FRÅN GYLLEBO PLANTSKYDD<br />

GRANBARKBORREN<br />

INVADERAR!<br />

KOSTNADEN FÖR EN FÄLLA<br />

OCH FEROMON ÄR MINDRE<br />

ÄN VÄRDET AV ETT RÄDDAT<br />

TRÄD.<br />

Beställ direkt på<br />

Viltskydda de nya plantorna!<br />

gyllebo.plantskydd@telia.com<br />

Gyllebo Gödning AB har ett brett sortiment av avskräckningsmedel<br />

mot vilt. Inför årets säsong<br />

Ju tidigare<br />

lanserar<br />

vi får<br />

vi<br />

din<br />

storsäljaren<br />

beställning<br />

sedan<br />

ju<br />

många år i Finland och Danmark<br />

säkrare<br />

- MOTA<br />

leverans.<br />

FL.<br />

Fönsterfällan är väl<br />

beprövad med dokumenterat höga<br />

MOTA FL - kostnadseffektiv fångsttal doftrepellent genom med sin stora säker fångstyta avskräckning<br />

och låg dos. Ny produkt. och utformning. Fällan är enkel att<br />

montera (3 delar). Feromonet (lock-<br />

Gyllebo Plantskydd - ett väl ämnet beprövat, är av högsta effektivt kvalitet). medel fritt<br />

från kemikalier och lösningsmedel.<br />

Gyllebo Gödning AB Vessmantorpsv.16 Vessmantorpsv.16 260 70 70 Ljungbyhed<br />

Tel:0435-441040 Fax:0435-441705 gyllebo.plantskydd@telia.com<br />

gyllebo.plantskydd@telia.com<br />

www.gylleboplantskydd.com<br />

29


NÄRINGSPOLITIK<br />

För många miljömål<br />

Skogsstyrelsen arbetar med att<br />

utvärdera miljömålet ”Levande<br />

skogar” och att föreslå nya delmål<br />

som ska gälla från 2010.<br />

Direktiven till arbetet och<br />

tidtabellen har utarbetats centralt<br />

av statliga Miljömålsrådet, som har<br />

kansli tillsammans med Naturvårdsverket.<br />

■ ■ ■<br />

De tre delmålen för Levande skogar<br />

fastställdes för ungefär fem år sedan.<br />

Dessa ska vara uppfyllda 2010:<br />

Det första delmålet avser skogsmark<br />

som undantas från skogsbruk.<br />

Totalt handlar det om 400 000 hektar<br />

som avsätts formellt, vilket innebär<br />

att staten ska kompensera markägaren<br />

för naturreservat, biotopskydd<br />

eller naturvårdsavtal.<br />

Dessutom ska 500 000 hektar<br />

avsättas frivilligt av markägaren.<br />

Det andra delmålet gäller att öka<br />

kvaliteter i skogen för biologisk<br />

mångfald; död ved, gammal skog,<br />

lövskog. Och slutligen ska inte<br />

kulturmiljövärden skadas.<br />

Steglöst ner till 20%<br />

■ ■ ■<br />

Hur har det då gått hittills?<br />

Enkelt uttryckt har skogsägarna<br />

redan klarat sin del medan staten inte<br />

kommer att kunna klara sin del.<br />

Arealmålet för frivilliga<br />

avsättningar är nått med råge.<br />

Skogsstyrelsen är visserligen<br />

tveksam till kvaliteten på vissa<br />

frivilliga avsättningar, men kvalitetskravet<br />

är något Skogsstyrelsen lagt<br />

till i efterhand och som vi aldrig varit<br />

överens om. Målet om bland annat<br />

död ved kommer också att nås.<br />

Däremot har staten inte skjutit till<br />

resurser så att delmålet om formellt<br />

skyddade skogar kommer att nås.<br />

Och för mycket kulturmiljölämningar<br />

skadas fortfarande, till stor del<br />

beroende på eftersläpande inventering<br />

och bristande informationen till<br />

skogsägarna.<br />

■ ■ ■<br />

Vad händer nu? Kommer man att<br />

vilja lägga ännu mera av ansvaret för<br />

måluppfyllelsen på markägarna och<br />

Aktuellt just nu<br />

15 januari Remissvaret på Skogsutredningen lämnat till Jordbruksdepartementet.<br />

Vintern Fortfarande stora oklarheter hur man söker medel från Landsbygdsutvecklings-<br />

programmet för skogliga intressenter. Programmet startar 2007.<br />

22 februari Skogsstyrelsens nationella sektorsråd diskuterar bland annat nya delmål i<br />

miljömålsarbetet.<br />

27 februari Europeiska skogsägarrörelsen ordnar seminarium om Nordiskt skogsbruk i<br />

Bryssel, med bland andra jordbrukskommissionären.<br />

Våren Regeringen lämnar proposition om skogsutredningen?<br />

24–27 april Skogsnäringsvecka med många aktiviteter i Stockholm.<br />

9 maj Skogsstyrelsens skogspolitiska dag, Stockholm.<br />

23 maj Skogsstyrelsen lägger fast sina förslag på nya delmål, som går ut på remiss över<br />

sommaren.<br />

11 september Skogsstyrelsen antar nya delmål, som lämnas till Miljömålsrådet.<br />

Flis - spannmål - pellets<br />

PEX kulvert<br />

Värmeväxlare<br />

VVB<br />

Aerotemper<br />

KEJ Teknik AB<br />

Kumlatofta, 270 35 Blentarp<br />

Tel 0416-136 12, Fax 0416-136 15<br />

www.kejteknik.se<br />

sektorn, för att staten inte klarar att<br />

skjuta till resurser?<br />

Tyvärr tror jag det är sannolikt.<br />

Alternativen att staten skjuter till<br />

mera resurser, eller skruvar ner<br />

målen, ter sig inte sannolika.<br />

En osäkerhet i sammanhanget är<br />

naturligtvis den nya regeringen.<br />

Ännu har vi inte uppfattat att<br />

regeringen givit tydliga signaler hur<br />

man ser på miljömålsarbetet, utan<br />

Miljömålsrådet och myndigheterna<br />

arbetar på enligt den gamla regeringens<br />

direktiv.<br />

■ ■ ■<br />

En intressant fråga är vilka nya<br />

delmål Skogsstyrelsen vill föreslå.<br />

Enligt vad vi erfar arbetar man med<br />

att utveckla de tre befintliga delmålen<br />

och bredda dessa något.<br />

Dessutom undersöker man fyra nya<br />

målområden:<br />

✔ Skogens sociala värden.<br />

✔ Vatten.<br />

✔ Mark och skog i balans.<br />

✔ Kontinuitetsskogsbruk.<br />

Av dessa har vi sagt tydligt nej<br />

till Skogens sociala värden och<br />

Kontinuitetsskogsbruk som miljömål,<br />

medan vi är försiktigt positiva<br />

till Vatten (även om det kan ingå i<br />

befintliga målområden) och till Mark<br />

och skog i balans.<br />

Linda Hedlund,<br />

LRF Skogsägarna<br />

linda.hedlund@skogsagarna.lrf.se<br />

30 VI SKOGSÄGARE 1/07


450/450XL<br />

Omtyckt<br />

allroundmaskin<br />

i en klass för sig.<br />

755<br />

Kraftpaket som<br />

manövreras<br />

från hytten.<br />

Arbetar från<br />

båda sidor.<br />

Skotarvagn<br />

10, 11 eller<br />

14 ton.<br />

Med eller utan<br />

drift. Cranabkran<br />

såklart.<br />

För mer info. ring Tel. 0479 - 22059 eller gå in på: www.hypro.se


Energin lyfter Södra<br />

Medicin och livsmedel från träd. Egna<br />

vindkraftverk. Större sågverk. Vinsthantering<br />

och marknadsläge.<br />

Det finns många ämnen att ta upp med<br />

Södras koncernchef. Text & foto: Pär Fornling<br />

MARKNAD Energin lyfter Södra<br />

Konjunkturen är fortsatt stark<br />

– speciellt för sågverken.<br />

– Vi ser inga moln på himmeln<br />

och tror det vänder uppåt<br />

i USA det här året efter en liten<br />

rekyl nedåt, säger Leif Brodén,<br />

som enligt de senaste noteringarna<br />

leder det 40:e största<br />

skogsföretaget i världen.<br />

Framför allt beror den framskjutna<br />

placeringen på pappersmassan,<br />

som också den har bra<br />

tider.<br />

I slutet av förra året höjdes<br />

priset på barrmassa till 760 dollar<br />

per ton (den högsta noteringen<br />

sedan år 2000). Men för<br />

att det ska forsätta uppåt konstaterar<br />

Leif Brodén att också<br />

papperstillverkarna måste få<br />

igenom prishöjningar, vilket<br />

varit motigt.<br />

MASSABRUKEN är företagets<br />

vinstmaskiner.<br />

Utöver de tre fabrikerna i<br />

Sverige har två i Norge tillkommit<br />

och dörren hålls öppen för<br />

ytterligare köp.<br />

Bland annat har man tittat på<br />

ett bruk i Nya Zeeland, för att<br />

serva kunderna i Asien. Men den<br />

affären föll och just nu är inget<br />

på gång, enligt Leif Brodén.<br />

Att växa har i sig inget egenvärde,<br />

som många tyckte för<br />

några år sedan.<br />

– I dag kör ingen med snömoset<br />

att du automatiskt blir<br />

mer lönsam genom att bli större,<br />

säger Leif Brodén och konstaterar<br />

att det för Södras del<br />

ska vara en god investering som<br />

medför ökad produktivitet.<br />

Att öka produktiviteten genom<br />

en mängd små och stora<br />

steg är mantrat som går genom<br />

hela koncernen.<br />

SÅGVERKEN har historiskt<br />

sett alltid haft det relativt motigt.<br />

– Vi jagar produktivitet överallt<br />

i sågverksrörelsen. Nu<br />

tycker jag vi nått division ett<br />

och är på väg till elitserien, säger<br />

han.<br />

Vägen går över ökad produktion<br />

med 50 procent, från 1,4<br />

miljoner kubikmeter (år 2004)<br />

till 2,1 år 2009.<br />

För att klara det, plus en viss<br />

ökning av massaproduktionen,<br />

krävs ytterligare en miljon kubikmeter<br />

timmer och en miljon<br />

kubikmeter massaved till år<br />

2010.<br />

Både fler och mer leveranstrogna<br />

medlemmar ska<br />

bidra till virkesfl ödet (krav på<br />

att den som är medlem också<br />

ska leverera virke fi nns numera<br />

i föreningens stadgar).<br />

ENERGIN BIDRAR med en allt<br />

större andel av koncernens<br />

vinst.<br />

Nästa nya tillskott tycks bli<br />

vindkraftverk.<br />

Under februari månad tar<br />

sannolikt styrelsen beslut om<br />

att bygga 2–3 vindkraftverk i<br />

anslutning till massabruket i<br />

Värö för 25–30 miljoner kronor<br />

stycket. Om det slår väl ut kan<br />

det bli fl er verk på de andra<br />

bruken och kanske vid något<br />

sågverk.<br />

– Dels är det en ren investering,<br />

dels är många skogsägare<br />

intresserade av det här. Då är<br />

det bra att vi bygger upp kunskap<br />

och kan ge medlemmarna<br />

hjälp med deras egna projekt.<br />

Det gäller också juridisk vägledning<br />

när andra vill bygga på<br />

medlemmarnas marker, där vi<br />

sett en del konstiga förslag, säger<br />

Leif Brodén.<br />

Möjligheterna att göra mer el<br />

från massabruken är i stort sett<br />

uttömda efter investeringar i<br />

elturbiner vid alla de tre svenska<br />

bruken.<br />

TOTALT PRODUCERAS 1,8<br />

TWh, varav 0,4 säljs externt till<br />

allmänna nätet, vilket är en bra<br />

affär.<br />

Energin förväntas i år stå för<br />

20–25 procent av företagets<br />

vinst. Priset till skogsägaren för<br />

råvaran till energi har däremot<br />

inte rört sig mycket.<br />

I dag får han eller hon runt<br />

2 öre per KWh. Det kostar<br />

ungefär 10 öre att frakta, till det<br />

kommer lite administration,<br />

vilket gör att kraftvärmeverket<br />

köper råvaran för 13 öre och<br />

skickar ut energin för 70 öre.<br />

– Med ökad efterfrågan kommer<br />

säkert priserna att stiga.<br />

För vår del planerar vi att räkna<br />

in energin som ett sortiment<br />

vilket kan ge efterlikvid, då blir<br />

det i alla fall kanske fyra öre.<br />

– Dessutom funderar vi på<br />

att marknadsanpassa vårt prissättningssystem<br />

mer för att öka<br />

våra andelar av marknaden.<br />

Men målet är att komma åt<br />

mer av förädlingsvärdet.<br />

Nyligen togs beslut om att<br />

göra pellets, som kanske ger 20<br />

öre per KWh.<br />

Egentligen tycker Leif Brodén<br />

det är ett för litet steg, även<br />

om den goda kalkylen för pellets<br />

avgjorde.<br />

Helst borde föreningen göra<br />

el och värme direkt.<br />

Fjärrvärme säljs redan från<br />

bruken och några sågverk är på<br />

gång.<br />

Lite längre fram i tiden (kanske<br />

5–7 år) väntar bioraffi naderier<br />

som gör fordonsbränsle,<br />

tillsammans med annan energi,<br />

och matas med skogsfl is.<br />

FORSKNINGEN blickar bortom<br />

bränslen och annan mer<br />

avancerad energianvändning,<br />

även om det är en viktig del i<br />

en allt mer omfattande fousatsning.<br />

– På lång sikt måste det komma<br />

nya energilösningar. Skogen<br />

är för värdefull att elda upp,<br />

åtminstone måste andra mer<br />

värdefulla nyttigheter tas tillvara<br />

först, säger Leif Brodén<br />

och avslöjar att Södra forskar<br />

kring att plocka ut ämnen ur trä<br />

och bark för både livsmedel<br />

och mediciner. Den hemliga<br />

forskningen börjar nu närma<br />

sig patentansökningar.<br />

Andra framtidsområden<br />

handlar om att ersätta plaster<br />

och naturligtvis utveckla papper<br />

med nya egenskaper.<br />

KOOPERATIONEN i<br />

stort har haft ett par<br />

svarta år inom jordbruket,<br />

med fl era lågvattenmärken<br />

inom slakt, mjölk<br />

och spannmål.<br />

Man kan säga att Södra är<br />

gynnat – om än av egen<br />

kraft – av att vara i en lönsam<br />

bransch. Men också<br />

det är en utmaning.<br />

Det handlar<br />

om att både utveckla företaget<br />

och låta medlemmarna få<br />

del av framgången.<br />

– Det är viktigt att lyfta fram<br />

ägarrollen. Att uppleva sig som<br />

delägare och inte bara leverantörer<br />

och att se slutkunden<br />

bortom den egna industrin.<br />

I genomsnitt har medlemmen<br />

gått in med 15 000 kronor i insats<br />

och värdet har växt till<br />

45 000 genom emissioner och<br />

ränta. Men en rätt försiktig värdering<br />

av koncernen visar att<br />

det bakomliggande värdet snarare<br />

är 300 000 kronor.<br />

MAN FUNDERAR PÅ olika<br />

sätt att tydliggöra andelen och<br />

lyfta fram ägarrollen.<br />

Här har Södra ett speciellt<br />

ansvar som stor kooperativ<br />

koncern, men när det gäller att<br />

driva företaget är egentligen<br />

inte uppdraget unikt.<br />

– När vi tittar på avkastningen<br />

för andra halvåret i fjol har<br />

inget av de större skogsbolagen<br />

samma nivåer. Och så ska det<br />

vara. Som koncernchef måste<br />

jag arbeta för att vi ska vara<br />

minst lika effektiva som de andra<br />

på marknaden. Vi kan inte<br />

romantisera och gömma oss<br />

bakom associationsformen.<br />

32 VI SKOGSÄGARE 1/07


Det är nu det gäller…<br />

Rädda skogen!<br />

Det bästa och<br />

effektivaste alternativet!<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07<br />

mot nya höjder<br />

Cyper Plus är godkänd av Kemikalieinspektionen att använda mot insektsangrepp på obarkat timmer och mot skadeinsekter på barrträdsplantor. Miljö- och hälsoriskerna<br />

är väl belagda. Ta del av fakta på www.kemi.se och på www.interagroskog.se. Vi redovisar öppet alla fakta kring våra produkter. Det tycker vi att alla borde göra!<br />

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se | www.interagroskog.se<br />

Tillväxten fortsätter och<br />

Leif Brodén räknar med<br />

växande virkesflöden till<br />

industrin.<br />

10 miljoner m 3 sk riskerar att<br />

förstöras av Granbarkborren!<br />

Granbarkborren är den skadeinsekt vi bör frukta allra mest. Situationen<br />

har aldrig varit allvarligare.<br />

När våren kommer och temperaturen överstiger 18° C, börjar insekten<br />

att svärma och omedelbart angripa stående granar.<br />

Bekämpning av Granbarkborren måste göras över stora<br />

områden för att ha önskad effekt.<br />

Det effektivaste sättet är att bygga enkla fällor (se bild),<br />

behandlade med feromon och Cyper Plus, i anslutning<br />

till angreppen.<br />

Ta kontakt med oss på Interagro Skog så berättar vi<br />

hur du skall gå tillväga för att få bästa möjliga effekt.<br />

Kom också ihåg att upp till 80% av nyplanterad skog kan gå<br />

förlorad på grund av Snytbaggen. Vill du inte riskera ett angrepp med<br />

en dyr kompletteringsplantering som följd, bör du<br />

undersöka om det finns behov att behandla de<br />

nyplanteringar du gjorde under förra året.<br />

Rätt använd är Cyper Plus både effektivitets- och<br />

miljömässigt den bästa tillåtna behandlingen mot Snytbagge.<br />

cloco.se<br />

33


MARKNAD<br />

Fiberkrig på kontinenten<br />

Det som hänt i Tysklands<br />

skogsindustri under de<br />

senaste tio åren saknar<br />

egentligen motsvarighet.<br />

Utvecklingen är explo-<br />

sionsartad.<br />

Marknadsanalys<br />

För tio år sedan var Tyskland<br />

ett land med små lokala sågverk<br />

som producerade för den<br />

inhemska marknaden och ett<br />

land som i princip helt saknade<br />

kemisk massaindustri. Det var<br />

som köpare av skogsprodukter<br />

Tyskland var intressant.<br />

I dag fi nns Europas modernaste<br />

massabruk i Tyskland.<br />

Sågverksindustrin är till stora<br />

delar exportinriktad och den<br />

kanske mest välinvesterade i<br />

Europa. Sågproduktionen har i<br />

det närmaste fördubblats och är<br />

nu större än i något annat Europeiskt<br />

land. Och sist men<br />

inte minst har landet en explosionsartat<br />

växande bioenergisektor,<br />

som till största delen<br />

baseras på råvara från skogen.<br />

Nästan en tredjedel av den avverkade<br />

volymen går idag direkt<br />

till energisektorn.<br />

KRIGET OM råvaran är därmed<br />

ett faktum. Alla vedförbrukare<br />

behöver mer virke.<br />

Denna utveckling kan givetvis<br />

inte fortsätta i all evighet eftersom<br />

virkesutbudet faktiskt har<br />

en begränsning. Frågan är var<br />

denna gräns går. Kanske är den<br />

redan nådd. Det faktum att industrin<br />

idag upplever att virket<br />

inte räcker kan tyda på det.<br />

Men trots ”virkesbristen”<br />

fi nns väldigt stora virkesvolymer<br />

”runt hörnet” ute i de tyska<br />

skogarna. Något som många<br />

inte känner till är att Tyskland<br />

redan är EU:s mest virkesrika<br />

land. Den totala skogsarealen i<br />

Stora Ensos Bruk i Tyskland är med och slåss om råvaran. Foto: Stora Enso<br />

Tyskland är visserligen bara<br />

lite mer än en tredjedel av Sveriges<br />

men skogarna är betydligt<br />

tätare i vårt södra grannland.<br />

Medelförrådet är ungefär 320<br />

kubikmeter per hektar, jämfört<br />

med bara 107 kubikmeter per<br />

hektar i Sverige.<br />

VOLYMEN ÖKAR dessutom i<br />

snabb takt med cirka 25 miljoner<br />

kubikmeter per år, eftersom<br />

endast 75 procent av den möjliga<br />

avverkningen (ännu mindre<br />

andel av den totala tillväxten)<br />

utnyttjas.<br />

Om inte skogsägarna i Tyskland<br />

kan förmås att avverka<br />

mer så står landets expanderande<br />

skogsindustri inför stora<br />

problem. Att långsiktigt importera<br />

en stor del av virket är<br />

knappast uthålligt, åtminstone<br />

inte om trenden med stigande<br />

priser fortsätter.<br />

Varför är då avverkningsaktiviteten<br />

så låg? En viktig<br />

orsak är de många små fastigheterna.<br />

Den genomsnittliga<br />

privata skogsägaren äger bara<br />

8 hektar. Då arealerna är små<br />

betyder inte skogsbruksintäkterna<br />

så mycket för ägarna, det<br />

kostar helt enkelt mindre för<br />

totalekonomin att låta skogen<br />

stå. Då hjälper det inte att indu-<br />

strin är i skriande behov av<br />

virket och i snabb takt höjer de<br />

redan höga sågtimmerpriserna.<br />

(I Centraleuropa ligger timmerpriserna<br />

på nivån 750 kronor<br />

per kubikmeter vid bilväg.)<br />

Vid sidan av familjeskogsbruket<br />

är delstaterna och andra<br />

offentliga institutioner en stor<br />

kategori skogsägare i Tyskland.<br />

De äger cirka 50 procent av den<br />

totala arealen. I deras skogar är<br />

dock avverkningsnivån redan<br />

hög och kan knappast öka ytterligare.<br />

Någon bolagsägd<br />

skog av betydelse fi nns inte i<br />

Tyskland. Det är alltså i privatskogsbruket<br />

som potentialerna<br />

att öka fi nns.<br />

LÄGET I Tyskland har nu utvecklats<br />

från en ganska normal<br />

”koka, såga eller bränna”-debatt<br />

(som vi ju känner igen från<br />

Sverige) till ett veritabelt fi berkrig.<br />

Det som framför allt retar<br />

upp stora delar av skogsindustrin<br />

är expansionen i den subventionerade<br />

bioenergisektorn.<br />

Värmeverk och pellets fabriker<br />

betalar priser för brännved som<br />

konkurrerar med inte bara massaindustrin<br />

utan i extremfall<br />

även med sågverken.<br />

På fyra år har Sveaskog sålt 927<br />

fastigheter på totalt 150 000<br />

hektar till privatpersoner.<br />

Bolaget räknar med att försäljningen<br />

utgör 30–40 procent<br />

av all skogsmark i landet som<br />

omsätts till marknadsmässiga<br />

priser. Det motsvarar 3,4 procent<br />

av Sveaskogs markinne-<br />

Kvalitetskontroll vid den framgångsrika<br />

tyska skogsindustrin, men på<br />

råvarufronten mörknar det.<br />

Precis som i Sverige är det<br />

spånskiveindustrin, vilken är<br />

mycket större i Tyskland än i<br />

Sverige, som drabbas allra värst<br />

och riskerar att slås ut först.<br />

Priset på deras råvara (spån),<br />

som är mycket lämpligt att<br />

bränna, har nämligen skjutit i<br />

höjden. Massaindustrin, som<br />

dessutom pressas av höga energikostnader,<br />

är givetvis inte<br />

heller nöjda med situationen.<br />

MÅNGA VILL med andra ord<br />

vara med och dela på virkeskakan.<br />

Det faktum att det går<br />

sju tyskar på en hektar tysk<br />

skogsmark (jämfört med 0,3<br />

svenskar per hektar svensk<br />

skog) innebär att behovet av att<br />

ha skogen för rekreation och<br />

andra ”alternativa” verksamheter<br />

också är stort. Många kan<br />

med andra ord förväntas ha<br />

åsikter om skogsavverkningarna<br />

skulle öka drastiskt! Frågan<br />

är om vi befi nner oss nära<br />

toppen av en tysk ”skogsbubbla”,<br />

eller om den enastående<br />

tyska skogsexpansionen är uthållig.<br />

Magnus<br />

Niklasson,<br />

LRF Skogsägarna<br />

Södra Timber satsar på pellets i Långasjö Fler statliga fastigheter till salu<br />

Till hösten kommer Södra att<br />

tillverka pellets vid sågverket i<br />

Långasjö.<br />

– Vi vill vidareförädla produkterna<br />

så långt det är möjligt,<br />

säger Södra Timbers vd Peter<br />

Nilsson.<br />

Investeringen beräknas kosta<br />

26 miljoner kronor och produk-<br />

34<br />

tionen bli 20 000 ton pellets om<br />

året. I första läget satsar man<br />

på en pelletspress, men anläggningen<br />

är förberedd för ytterligare<br />

två pressar.<br />

Långasjö är det första sågverket<br />

inom Södra som får pelletstillverkning,<br />

faller det väl ut<br />

kan andra sågverk följa efter.<br />

magnus.niklasson@skogsagarna.lrf.se<br />

hav. På sikt ska försäljningen<br />

omfatta 5–10 procent av företagets<br />

markinnehav.<br />

I norr erbjuder Sveaskog<br />

mark till skogsägare och boende<br />

som lämnar in en intresseanmälan.<br />

I söder identifi erar<br />

Sveaskog lämpliga objekt utifrån<br />

det egna markinnehavet.<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07


Minskad användning<br />

av papper i USA<br />

Tidningsläsandet i USA tycks<br />

ha passerat kulmen. Enligt<br />

statistik från Newspaper Association<br />

of America var användningen<br />

av tidningspapper<br />

9 procent lägre i oktober än<br />

under samma månad i fjol. Det<br />

bekräftar att den tidigare nedgången<br />

håller i sig.<br />

Grönare transporter<br />

Rörvik har övergått från lastbil<br />

till järnväg när det gäller<br />

transporterna av virke från sågen<br />

i Boxholm till Oskarshamn.<br />

Därmed blir det 40<br />

långtradare färre per månad.<br />

Miljardinvestering<br />

i den ryska skogen<br />

Det finländska skogsbolaget<br />

Metsa Botnia planerar bygga<br />

en cellulosafabrik i nordvästra<br />

Ryssland. Fabriken beräknas<br />

kosta nio miljarder kronor och<br />

producera en miljon ton cellulosa<br />

om året, skriver DI.<br />

Gotländsk energi<br />

Gotland håller på att få sin första<br />

pelletsfabrik. Den byggs i<br />

Klintehamn och kommer att<br />

producera 5 000 ton pellets om<br />

året. I augusti beräknar nybildade<br />

Gotlands Värmepellets,<br />

med Gotlandsflis som en av<br />

delägarna, att produktionen är<br />

igång.<br />

Extrapengar till staten<br />

Sveaskog ger staten 1,5 miljarder<br />

kronor i en extrautdelning.<br />

– Försäljningen av kartongbruket<br />

i Frövi genererade en<br />

god avkastning och resultatutveckling<br />

i den renodlade<br />

skogsrörelsen är positiv, säger<br />

ordföranden Bo Dockered.<br />

Beslutet togs vid en extra<br />

stämma där det också beslöts<br />

om nya fi nansiella mål.<br />

Klippan igång igen<br />

Pappersbruket i Klippan har<br />

fått nya ägare. Direkt efter<br />

konkursen köpte Vida Timber<br />

verksamheten i Lessebo, men<br />

pappersbruket i Klippan nödgades<br />

avbryta produktionen.<br />

Nu har emellertid en grupp lokala<br />

företagare blåst nytt liv i<br />

bruket.<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07<br />

Träindustrin kan lära av Italien<br />

Italien har knappast<br />

någon råvara, likväl har<br />

landet lika stor träexport<br />

som Sverige!<br />

– Där har vi har en hel del att<br />

lära om förädling och att små<br />

företag kan vara framgångsrika,<br />

säger Anders Baudin,<br />

Växjö universitet.<br />

Han är professor i skogsnäringens<br />

marknadsvetenskap<br />

och har skrivit en FN-rapport<br />

om Italiens trävaruindustri.<br />

Anders Baudin blev imponerad<br />

av den bild som växte fram.<br />

ITALIEN IMPORTERAR virke<br />

för 2,3 miljarder euro om året<br />

och exporterar trämöbler för<br />

5,1 miljarder. Till det kommer<br />

trägolv och en del annat, men<br />

möblerna är totalt dominerande.<br />

Det ger en nettoexport<br />

på 25 miljarder<br />

kronor, vilket ungefär<br />

motsvarar Sveriges<br />

export av trävaror.<br />

Skillnaden är förstås<br />

att vi huvudsakligen<br />

skeppar ut trä direkt<br />

från sågverken medan<br />

italienarna tar hem<br />

förädlingsvinster.<br />

– Sverige exporterar 12 miljoner<br />

kubikmeter sågade träva-<br />

Anders Baudin.<br />

Beräkningar av LRF visar att<br />

de gröna näringarna – jord,<br />

skog och trädgård – belastas<br />

med 4 miljarder i kostnader<br />

genom administration och<br />

krångliga regler.<br />

När regeringen nu presenterat<br />

ett mål för att minska företagens<br />

administrativa kostnader<br />

Moelven, med betydande verksamhet<br />

i Sverige, är åter helnorskt.<br />

Efter att Finnforest beslöt<br />

att sälja sina 65 procent av<br />

aktierna var Setra med i budgivningen,<br />

men dragkampen<br />

vanns av Eidsvina Energi (som<br />

nu har 40 procent av aktierna)<br />

tillsammans med de norska<br />

skogs ägarföreningarna Glommen,<br />

Mjøsen, Havas, AT Skog<br />

och Viken.<br />

ror. Av det är 0,6 miljoner<br />

kubikmeter förädlat till hus,<br />

snickerier, möbler och andra<br />

produkter, vilket är för lite.<br />

– I huvudsak säljer vi råvara<br />

som andra förädlar. Vi har ett<br />

storskaligt tänkande som nog<br />

hör samman med massa och<br />

papper.<br />

FÖR TRÄFÖRÄDLING fi nns<br />

inte samma skalfördelar, det<br />

visar Italien där företagen<br />

inom träindustrin i<br />

genomsnitt har fem<br />

personer anställda!<br />

Likväl når man ut över<br />

hela världen genom ett<br />

nära samarbete med<br />

varandra.<br />

Den berömda stolstriangeln<br />

i nordöstra<br />

Italien är ett exempel.<br />

Trots att området bara är en<br />

kvadratmil tillverkas hälften av<br />

Krångligt driva lantbruksföretag<br />

med 25 procent välkomnas det<br />

av LRF:s ordförande Lars-Göran<br />

Pettersson, fast han tycker<br />

att det är i underkant.<br />

– Våra beräkningar visar att<br />

den administrativa regelbördan<br />

kan minska med 40 procent.<br />

Det är ett omfattande och komplext<br />

arbete för regeringen att<br />

Norrmän vann kampen om Moelven<br />

Affären innebär att föreningarna<br />

nu har 60 procent av aktierna.<br />

– Det här kommer inte att få<br />

några negativa konsekvenser<br />

för Moelvens industriella satsningar<br />

i Sverige, snarare tvärtom,<br />

säger Moelvens koncernchef<br />

Hans Rindal.<br />

Moelven har 3 200 anställda,<br />

varav ungefär hälften arbetar i<br />

Sverige.<br />

Ytterligare en<br />

last från Italien.<br />

Europas stolar av 1 000 företag<br />

som tillsammans sysselsätter<br />

11 000 personer.<br />

– Jag tror benhårt på nätverk<br />

som på något sätt hör ihop organiskt.<br />

Ett bra exempel är<br />

Skellefteå snickericentral som<br />

bildades på 60-talet då fl era<br />

företag gick ihop för samordna<br />

en leverans till konserthuset i<br />

Köln. Någon tillverkade trappor,<br />

en annan stolar, en tredje<br />

paneler och så vidare. Fler träindustrier<br />

skulle kunna samverka<br />

på liknande sätt, säger<br />

Anders Baudin.<br />

Han påpekar att man ska ha<br />

respekt för italienarnas hantverksskicklighet<br />

och designkunnande.<br />

– Det går inte att lägga på ett<br />

karbonpapper och tro man kan<br />

göra exakt lika. Vi måste fi nna<br />

vår egen modell för att öka den<br />

svenska förädlingen.<br />

nå dit, men vi är beredda att<br />

hjälpa till och bidra på bästa<br />

sätt, lovar Lars-Göran Pettersson.<br />

De gröna näringarna kan enligt<br />

LRF skapa 35 000 nya jobb<br />

fram till 2010, men en hämsko<br />

är krångliga regler och tung<br />

administration.<br />

Kritik mot fossilgasen<br />

– Fossilgasen ökar utsläppen<br />

av koldioxid, tränger ut bioenergin<br />

och gör det omöjligt<br />

för Sverige att klara klimatmålen.<br />

Miljöminister Andreas<br />

Carlgren måste därför säga nej<br />

till en utbyggnad av fossilgasnätet.<br />

Det framhåller LRF, Naturskyddsföreningen<br />

och Svebio<br />

(svenska bioenergiföreningen)<br />

i ett gemensamt uttalande.<br />

35<br />

xxxxxxxxxxx


MARKNAD<br />

Byggsystemet ”Trälyftet” innebär att<br />

modulerna byggs inomhus och därefter<br />

lyfts på plats med en byggkran .<br />

På väg att lyfta<br />

mot aktiebörsen<br />

Knappt har Setra hunnit vända resultatet från<br />

minus till plus förrän koncernen går på<br />

offensiven. Efter köpet av Rolfs såg är målet att<br />

växa vidare inför en börsintroduktion.<br />

Vi träffar vd Kent Torwald utanför<br />

en huslänga med studentbostäder<br />

vid tekniska högskolan<br />

i Stockholm.<br />

Platsen är symbolisk. Husen<br />

är byggda med en teknik som<br />

kallas ”Trälyftet”.<br />

Det är en liten del<br />

av Setras verksamhet,<br />

men ändå en av spjutspetsarna<br />

på vägen<br />

mot mer förädling.<br />

Frågan är om trälyftet<br />

nu kommer för<br />

hela den hårt prövade<br />

Setrakoncernen.<br />

Resultatet har vänt<br />

från 100 miljoner mi-<br />

nus till 200 miljoner<br />

kronor plus. Å andra<br />

sidan var det länge<br />

sedan träbranschen<br />

hade så bra tider. De<br />

företag som redovisar<br />

minusresultat för år 2006 har<br />

anledning att fundera över sin<br />

verksamhet...<br />

– Det är sant, men när vi analyserar<br />

siffrorna fi nner vi att<br />

För att framhålla<br />

trä som miljövänligt<br />

material<br />

lanseras uttrycket<br />

”wood for life”.<br />

Väggarna vilar på rullager för att<br />

ljudet inte ska fortplanta sig mellan<br />

våningsplanen.<br />

Text & foto: Pär Fornling<br />

ungefär hälften beror på konjunkturen<br />

och minst hälften på<br />

vårt interna arbete, säger Kent<br />

Torwald, när vi en stund senare<br />

lämnat de gula studentbostäderna<br />

och förfl yttat oss till huvudkontoret<br />

i Solna.<br />

VÄNDPUNKTEN<br />

kommer efter en tuff<br />

resa med flera förlustår.<br />

Företaget bildades<br />

år 2003 när statliga<br />

Sveaskog och Mellanskog<br />

slog ihop sina<br />

industrier till landets<br />

största träkoncern.<br />

Huvudägarna är<br />

Sveaskog (50 procent),<br />

Mellanskog (26<br />

procent) och LRF (24<br />

procent).<br />

Frågan är vad som<br />

ligger bakom vändningen.<br />

Personalen har visserligen<br />

minskat med 100 personer under<br />

förra året men det handlar<br />

inte om några dramatiska<br />

Det är mycket synligt trä i lägenheterna.<br />

strukturgrepp. Även om man<br />

nu fl yttar sågningen av stamblock<br />

från Skärsta till Horndal<br />

är industri rörelsen intakt. Det<br />

handlar mer om ett fl ertal vardagsrationaliseringar.<br />

Dessutom vill Kent Torwald<br />

framhålla en förändrad syn på<br />

verksamheten:<br />

–Vi är väldigt produktionsorienterade<br />

i branschen. Målet<br />

är att varje person ska producera<br />

så många kubikmeter som<br />

möjligt. Men den största resultatförbättringen<br />

har vi faktiskt<br />

gjort på Lövholmens sågverk<br />

där produktionen minskat med<br />

75 000 kubikmeter!<br />

– En del av sågverkens sjuka<br />

är att tala om genomsnittliga<br />

kostnader. Resultatet blir annorlunda<br />

om man i stället jämför<br />

vad de sista 10 procenten råvara<br />

kostar med vad de 10 procent<br />

sämsta kunderna betalar. Då<br />

kan det ibland vara bättre att<br />

avstå en del affärer.<br />

EN TREDJE DRIVKRAFT för<br />

bättre resultat är ökad förädling,<br />

där trälyftet är ett exempel.<br />

I dag förädlas 10 procent<br />

av det sågade virket genom<br />

hyvling eller limträ. Målet är<br />

att nå 25 procent inom tre år.<br />

I det ljuset ska köpet av Rolfs<br />

såg i Kalix betraktas. Av<br />

90 000 sågade kubikmeter förädlas<br />

hela 75 procent. Bredden<br />

på sortimentet är nästan i klass<br />

med Setra som sågar 26 gånger<br />

så mycket virke (2,4 miljoner<br />

kubikmeter)!<br />

– Företaget drivs av duktiga<br />

entreprenörer som tänker förädling<br />

hela vägen från avverkning<br />

och framåt. Här har vi<br />

mycket att lära. Ägarna följer<br />

med in i koncernen där de tillför<br />

viktig kunskap, berättar,<br />

Kent Torwald.<br />

Vid årsskiftet föll köpet av<br />

Moelven på målsnöret. Finansieringen<br />

på drygt en miljard<br />

kronor var säkrad, men norrmännen<br />

hann före.<br />

– Det är bara är att beklaga.<br />

men vi sitter inte i sjön och är<br />

öppna för andra möjligheter när<br />

tillfälle ges.<br />

Men är det rimligt att halvstatliga<br />

Setra driver på konkurrensen<br />

på en redan het<br />

marknad, inte minst när det<br />

gäller råvaran?<br />

36 VI SKOGSÄGARE 1/07


– Då Setra bildades låg det i<br />

uppdraget att vi ska bidra till<br />

en nödvändig omstrukturering<br />

av sågverksindustrin och det<br />

tänker vi leva upp till.<br />

– Visserligen är statliga Sveaskog<br />

huvudägare, men vi verkar<br />

som alla andra kommersiella<br />

företag på marknaden.<br />

Målet är dessutom att bredda<br />

vår ägarkrets, framhåller Kent<br />

Torwald.<br />

Tanken är att föra in företaget<br />

på börsen inom två år (tidigast<br />

till hösten).<br />

Väl på börsen är målet att få<br />

upp omsättningen till 10 miljarder<br />

kronor för att bli en intressant<br />

aktie i en större krets.<br />

Det rimmar också med kraven<br />

från bygghandeln, där företagen<br />

blir allt större.<br />

DET RYKTAS och spekuleras<br />

om att staten skulle sälja ut<br />

både Sveaskog och träindustrin.<br />

Bolaget SCA har till<br />

och med gått ut och talat om<br />

vilka bitar man är intresserat av<br />

från ett sönderstyckat Setra.<br />

– Vi har inte fått några sådana<br />

signaler från regeringen. Nu<br />

handlar det om en börsintroduktion<br />

under ordnade former.<br />

Tekniskt blir det en nyemission<br />

av aktier som drar in kapital<br />

och späder ut de gamla ägarnas<br />

andelar av Setra.<br />

Då, om inte förr, får Mellanskog<br />

en prislapp på sina aktier,<br />

som för något år sedan skrevs<br />

ner till 150 kronor (samma nivå<br />

som LRF). Det var en manöver<br />

som belastade föreningens resultat<br />

relativt hårt.<br />

– Ägarna har inte förlorat en<br />

krona på oss. Att värderingarna<br />

förändras är en annan sak, säger<br />

Kent Torwald som tycker<br />

det mesta talar för ytterligare<br />

ett bra år, där branschens<br />

knapphet på råvara faktiskt har<br />

sina fördelar.<br />

– Historiskt har konjunkturen<br />

alltid sågats sönder genom<br />

att produktionen ökat för mycket,<br />

men nu fi nns inte den möjligheten.<br />

Trälyft i dubbel bemärkelse. Med studentbostäderna<br />

som fond visar Kent Torwald en väggsektion med tre<br />

lager massivträ.<br />

Trälyft i massivt trä<br />

sparar mycket energi<br />

Det började med<br />

campingstugor och nu<br />

är Trälyftet ett färdigt<br />

byggsystem efter 10 års<br />

utvecklingsarbete.<br />

Poängen är att bygga färdiga<br />

husmoduler inomhus under<br />

ordnade former i bra klimat.<br />

Modulerna transporteras till<br />

byggplatsen och lyfts snabbt<br />

på plats till ett färdigt hus i<br />

flera våningar.<br />

Det används mycket trä i<br />

konstruktionen av fl era skäl.<br />

– Trä är vackert och miljövänligt.<br />

Dessutom ger massiva<br />

trähus ett behagligt inomhusklimat,<br />

säger konstruktören<br />

Olle Jacobsson.<br />

Han började med fabriksbyggda<br />

campingstugor. Det<br />

ledde vidare till samarbetet<br />

med Setra och Tekniska högskolan<br />

i Stockholm, som medverkat<br />

i utvecklingen.<br />

– Trä i sig är energisnålt. I<br />

kombination med bra isolering<br />

och ventilation halveras<br />

energikostnaden jämfört med<br />

ett konventionellt bygge.<br />

För att bygga en lägenhet på<br />

60 kvadratmeter används 16<br />

kubikmeter trä.<br />

– Om vi sålt råvaran direkt<br />

från sågen hade vi fått ungefär<br />

1 500 kronor kubikmetern. I<br />

huset har värdet stigit till 4 000<br />

kronor. Det är ett bra exempel<br />

på förädling där vi som ett stort<br />

företag kan driva utvecklingen<br />

framåt, säger Kent Torwald.<br />

Genom samarbete med<br />

byggföretaget Peab är nya<br />

husbyggen med trälyftet på<br />

gång i Helsingborg, Stockholm<br />

och Skellefteå.<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07 37


PRODUKTION<br />

Vältorna med virke kan öka med minst en miljon<br />

kubikmeter om askan nyttjas, framhåller Björn<br />

Hånell. Foto: Pär Fornling<br />

Askan från biobränslen slösas bort. Den<br />

skulle lågt räknat kunna ge ytterligare en<br />

miljon kubikmeter skog om året. Det<br />

konstaterar Björn Hånell, professor i skogsskötsel.<br />

Text: Pär Fornling, Foto: Björn Hånell<br />

Det handlar om att nyttja torvmarken,<br />

en väldig slumrande<br />

resurs som sover likt Törnrosa.<br />

I sagan väcktes hon till liv av<br />

kyssen från en prins. För torvmossarna<br />

räcker det med några<br />

ton aska!<br />

– Det har varit känt länge.<br />

Det nya nu är att vi börjar få<br />

väldiga mängder aska från<br />

kraftverken som eldas med pellets<br />

och fl is. Dessutom behöver<br />

vi mer råvara, säger Björn Hånell<br />

vid Lantbruksuniversitetet<br />

i Umeå.<br />

I DAG BETRAKTAS askan som<br />

ett avfallsproblem. Det fi nns en<br />

tanke om att den ska återföras<br />

till samma ställe som där skogen<br />

avverkades, vilket än så<br />

länge görs i begränsad omfattning.<br />

– Det är vansinne att bara<br />

sprida askan på fastmarker!<br />

Askan bör spridas där den gör<br />

mest nytta, betonar Björn Hånell.<br />

– Att som hittills lägga ut den<br />

på mineraljordar är rena slöseriet<br />

med resurserna. Där har<br />

askan ingen gödslingseffekt<br />

eftersom den saknar kväve, vilket<br />

är det viktigaste ämnet för<br />

tillväxtökning i fastmarksskogar.<br />

Askan innehåller däremot<br />

alla andra näringsämnen ett<br />

träd behöver, inklusive fosfor<br />

(P) och kalium (K). Eftersom<br />

torvmarkerna oftast har gott<br />

om kväve, men brist på fosfor<br />

och kalium, blir askan det perfekta<br />

gödselmedlet för skogarna<br />

där.<br />

TILL SAKEN HÖR att i den<br />

vanliga skogsmarken kompenseras<br />

näringsborttaget av vittring.<br />

Anledningen till att askan<br />

har så bra effekt på mossarna<br />

är ju att där inte fi nns några<br />

mineraler som vittrar.<br />

En vanlig giva är 3–5 ton<br />

aska per hektar, vilket i normalfallet<br />

höjer produktionen 3–5<br />

kubikmeter per hektar och år.<br />

Ett försök från år 1945 på Tvarutjärnmyren i Västerbotten.<br />

På den obehandlade torvmarken har det inte<br />

kommit någon skog alls...<br />

Askan kan ge en miljon<br />

– Eftersom 23 procent av<br />

landarealen är täckt med torv<br />

är potentialen enorm. Men om<br />

vi nöjer oss med de absolut bäst<br />

lämpade växtplatserna, gräddan<br />

av väl dikad och beskogad<br />

mark med ett torvskikt över tre<br />

decimeter, handlar det om ungefär<br />

200 000 hektar, säger<br />

Björn Hånell.<br />

LÅGT RÄKNAT skulle en systematisk<br />

askgödsling av dessa<br />

200 000 hektar ge 600 000 kubikmeter<br />

skog om året i extra<br />

tillväxt.<br />

– Vidgar vi potentialen till<br />

marker där dikningen behöver<br />

underhållas för att fungera<br />

handlar det om ytterligare<br />

200 000 hektar.<br />

Det är försiktiga beräkningar.<br />

Cirkeln kan vidgas ytterligare,<br />

kanske handlar det om<br />

500 000 hektar och 1,5 miljoner<br />

kubikmeter i ökad tillväxt.<br />

Den private skogsägaren som<br />

Ingen<br />

aska<br />

är intresserad kan lämpligen<br />

kontakta ett bioeldat värmeverk<br />

i närheten och diskutera möjligheterna.<br />

FÖR ATT askan ska ha effekt<br />

måste den ofta kompletteras<br />

med en bättre dränering.<br />

Här fi nns många gamla försyndelser.<br />

På drygt 200 000 hektar<br />

skogsmarker bedöms dikena<br />

inte längre fungera.<br />

Det betyder dock inte att alla<br />

andra skogsdikade marker är<br />

väldränerade. Den vanligaste<br />

orsaken till att högt vattenstånd<br />

begränsar skogstillväxten på<br />

dikade marker är att det är för<br />

långt avstånd mellan dikena.<br />

– Utöver rensning av befi ntliga<br />

diken kan alltså kompletteringsdikning<br />

behövas för att<br />

få den önskade produktionen.<br />

En vanlig invändning är att<br />

miljön påverkas på olika sätt.<br />

Gödsling i kombination med<br />

dikning innebär att torven bryts<br />

38 VI SKOGSÄGARE 1/07


...med 2,5 ton aska per hektar har det spontant<br />

kommit några träd. Om försöksytorna dränerats<br />

och planterats hade resultatet blivit något bättre...<br />

kubik<br />

ner snabbare, vilket i sig frigör<br />

växthusgaser (koldioxid/lustgas.)<br />

– Det är en anledning till att<br />

avstå från de kväverika torvmarkerna,<br />

men det är ju inte till<br />

näringsrika marker man vill<br />

tillföra näring. Bäst är att askgödsla<br />

gallringsmogna eller<br />

äldre bestånd på medelproduktiva<br />

torvmarker, sådana som<br />

domineras av lingon, odon och<br />

skvattram.<br />

2,5 ton<br />

– På dessa marker leder den<br />

produktionsökning som askan<br />

ger till en ökad inbindning av<br />

kol i träden. Den positiva effekten<br />

är större än den eventuella<br />

ökningen av koldioxid genom<br />

torvens nedbrytning, säger<br />

Björn Hånell.<br />

Och resurser att ta till saknas<br />

inte.<br />

Användningen av biobränsle<br />

Fortsättning sid 40<br />

Dosera efter fosforbehovet<br />

För att beräkna hur mycket aska som bör tillföras utgår Björn Hånell från<br />

trädets årliga behov av fosfor.<br />

Det är drygt två kilo per hektar.<br />

Eftersom askan innehåller omkring en procent fosfor blir hektargivan 3–5<br />

ton vilken alltså räcker i cirka 20 år.<br />

Någon lagregel som i exakta tal anger högsta tillåtna dos finns inte, men<br />

den som planerar att lägga på mer än 3 ton bör först samråda med Skogsstyrelsen.<br />

I myndighetens allmänna rekommendationer om askåterföring talas om 3<br />

ton under 10 år.<br />

Det finns försök med betydligt större tillförsel, upp till 16 ton per hektar, där<br />

tillväxten ännu 30–40 år efter gödslingen är så hög som 12–17 kubikmeter<br />

per hektar och år.<br />

...med 10 ton aska per hektar blir effekten riktigt<br />

påtaglig. Här finns en spontant etablerad björkskog<br />

som producerat 100 kubikmeter per hektar på 33<br />

år (mellan 1945 och 1978).<br />

10 ton<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07 39


PRODUKTION<br />

Fortsättning:<br />

Askan kan ge…<br />

växer snabbt. För något år sedan<br />

beräknades det produceras<br />

1 miljon ton användbar aska<br />

om året. Med 5 ton per hektar<br />

skulle det räcka till 200 000<br />

hektar torvmark.<br />

Plantering av lärk för 12 år sedan<br />

på den avslutade torvtäkten Näsmyran<br />

i Hälsingland utan tillförsel<br />

av aska.<br />

40<br />

Gödsling<br />

– Det tar alltså något år att få<br />

fram volymer till all lämplig<br />

torvmark, vilket skulle vara en<br />

väldigt bra affär både för samhället<br />

och markägarna, säger<br />

Björn Hånell.<br />

Här är en annan del av planteringen<br />

som gödslats med sex ton aska per<br />

hektar.<br />

– Lönsammaste åtgärden i din skog!<br />

Kalkyl 3<br />

Nytt rekordår för fastighetspriserna<br />

Snittpriserna för skogsfastigheter<br />

steg under förra året från<br />

244 till 285 kronor per kubikmeter<br />

skog, en ökning med 17<br />

procent jämfört med helåret<br />

2005. Det visar prisstatistik<br />

från LRF Konsult.<br />

– Årets uppgång är rekordstor<br />

och avspeglar den högkonjunktur<br />

som vi är inne i. Många<br />

skogsägare är mycket optimis-<br />

Den milda vintern påverkar djuren<br />

Jägareförbundet ser konse k -<br />

ve nser för viltet med den varma<br />

vintern: Rådjuren gläds åt<br />

att lätt kunna hitta föda – men<br />

det gör fästingarna också!<br />

Skogsharen hinner bli vit<br />

före snön och lever farligt när<br />

den inte kan kamoufl era sig för<br />

rovdjuren. En färsk forskarrapport<br />

visar att haren minskar<br />

i antal och utbredning.<br />

Producera virke<br />

för 150 kr/m 3 ,<br />

sälj för 300!<br />

Genom att gödsla dina lämpliga skogsbestånd<br />

kan du producera virke för ca 150<br />

kr/m 3 . Rotvärdet för detta virke är normalt<br />

ca 300 kr/m 3 !<br />

Du kan enkelt och smidigt få din skog<br />

gödslad på bästa sätt genom att använda<br />

SG-systemet. Du får då ett komplett paket<br />

innefattande hela kedjan från rådgivning till<br />

markburen gödsling med specialutrustning<br />

och slutligen GPS-baserad dokumentation.<br />

Fler kalkyler och ytterligare information om<br />

SG-systemet fi nns på:<br />

www.sg-systemet.com<br />

tiska och tror på ännu högre<br />

priser, säger Lars Wesslund,<br />

LRF Konsult.<br />

– Prisbildningen av skog påverkas<br />

av fl era faktorer men<br />

hänger starkast ihop med den<br />

allmänt goda samhällsekonomin,<br />

där skogsköparen betalar<br />

det marknadspris som råder.<br />

Avkastningsvärdet får allt mindre<br />

betydelse<br />

Många fl yttfåglar väntar med<br />

att fl ytta.<br />

Älgarna behöver inte fl ytta<br />

till vinterbetesplatser, kanske<br />

de stannar kvar, väl spridda<br />

och äter bärris i stället för kvistar,<br />

vilket kan glädja skogsbruket.<br />

Däremot verkar björnen sova.<br />

www.jagareforbundet.se<br />

Mellanskog slutar med högstubbar av gran<br />

På grund av risken för granbarkborrar<br />

har Mellanskog<br />

valt att använda andra trädslag<br />

till de högstubbar som sparas<br />

vid avverkningarna.<br />

– Jag är uppväxt i Värmland<br />

och vet vilka enorma skador<br />

granbarkborren kan åstadkomma.<br />

Efter stormen 1969 härjade<br />

den hela 70-talet med katastrofala<br />

resultat för skogsägarna,<br />

säger regionchef Claes Rülker.<br />

Skogens Gödslings AB<br />

har under 30 års tid<br />

med sin egenutvecklade<br />

metod SG-systemet ®<br />

gödslat mer än<br />

250 000 ha åt Sveriges<br />

skogsägare – stora<br />

bolag såväl som enskilda<br />

skogsägare.<br />

SG-systemet<br />

Skogens Gödslings AB<br />

Tel. 0418-765 00<br />

www.sg-systemet.com<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07


Gratis<br />

katalog!<br />

lantbruk industri jakt/slakt trädgård<br />

Erbjudande på Windsor sågkedjor Bahco huggarkläder i februari<br />

Sågkedjor Pris/st<br />

13" 1,3 5-p. 80:– 10-p. 72:–<br />

13" 1,5 5-p. 80:– 10-p. 72:–<br />

15" 1,3 5-p. 88:– 10-p. 80:–<br />

15" 1,5 5-p. 88:– 10-p. 80:–<br />

Sits Activo Plus<br />

Trädfällriktare Dragsaxar,<br />

Mod I+<br />

Mod II<br />

Mod III<br />

2420:– två greppvidder<br />

2780:– 21cm 376:–<br />

3720:– 26cm 452:–<br />

Värmekabel<br />

För vattenrör<br />

18 olika längder. Förläggning i<br />

eller utanpå vattenröret.<br />

Effekt 8,0W/m – anslutes till<br />

230V. 2m anslutningskabel<br />

ingår.<br />

2m 374:–<br />

3m 391:–<br />

4m 407:–<br />

6m 434:–<br />

8m 467:–<br />

10m 504:–<br />

3680:–<br />

15m 596:–<br />

20m 659:–<br />

25m 766:–<br />

30m 860:–<br />

35m 949:–<br />

40m 1037:–<br />

Stor<br />

kapacitet<br />

Köttkvarnar<br />

1-fas 230V<br />

MR9 1 hk 250 kg/h 2320:–<br />

MR10 1,5 hk 400 kg/h 3460:–<br />

Sits Activo Alto<br />

hög rygg<br />

45m 1149:–<br />

50m 1236:–<br />

60m 1479:–<br />

80m 1856:–<br />

105m2164:–<br />

135m2601:–<br />

Elektronisk termostat 640:–<br />

Kabelförskruvning 99:–<br />

med tätning<br />

Används även till golvvärme.<br />

Fabrikat Kima, svensktillverkad.<br />

4460:–<br />

Varm-<br />

Vakuumpackar<br />

Elite MV 1960:–<br />

Turbo Max 3340:–<br />

Påsar, 50st 20×29cm 132:–<br />

2st rullar, 6m×20cm 108:–<br />

2st rullar, 6m×30cm 132:–<br />

-15%<br />

Huggarjacka 556:– Huggarblus 532:–<br />

Midjebyxa 840:– Hängselbyxa 1116:–<br />

Sits De Luxe<br />

1980:–<br />

Vedsäckar, stativ, pallhättor<br />

40 liter, 100-pack 1:80/st 2000st 1:70/st<br />

60 liter, 100-pack 2:–/st 2000st 1:90/st<br />

SJ/Europall, 10-p 18:–/st 200st 16:–/st<br />

Säckstativ, kombi. Euro– & hydropall 2180:–<br />

540:–<br />

1,5m 3<br />

max<br />

1 ton<br />

Ventilerad<br />

storsäck<br />

180:–<br />

Skogsstövel<br />

Timber<br />

luftspannor<br />

Mobila. Dieseldrift. Rostfria.<br />

Mod effekt tank Pris<br />

SX25 25kW 46lit 8480:–<br />

SX37 37kW 51lit 11800:–<br />

SX55 55kW 51lit 12780:–<br />

SX85 85kW 100lit 14600:–<br />

Tigersåg<br />

1196:– inkl.<br />

väska<br />

Effekt 1010W<br />

Lämplig för klyvning<br />

Rostfritt sågblad 400mm132:–<br />

5-pack 112:–/st<br />

Beställ den nya katalogen:<br />

019-304325<br />

Ordermottagning:<br />

019-304320<br />

Måttband 15m<br />

Skogsstövel<br />

Timber<br />

Sits Compact<br />

1460:–<br />

Erbjudande feb.<br />

248:–<br />

Ord pris. 292:–<br />

Koniskt plogblad<br />

Nima Maskinteknik AB<br />

Katalogbeställning dygnet runt:<br />

019-304325 www.nimaab.se<br />

Box 1505, 701 15 Örebro Butik: Gryts industriområde<br />

www.nimaab.se<br />

pris exkl. moms<br />

Fraktfritt över 2000:–<br />

Big Foot 27" däck och fälg från 1728:–<br />

Maxi Grip<br />

Dubb för arbetsfordon. Lätt<br />

att montera/demontera.<br />

Härdat specialstål<br />

XM 16mm 300st/ask 392:–<br />

XM 25mm 300st/ask 392:–<br />

Hårdmetalldubb<br />

HM 18mm 200st/ask 936:–<br />

HM 30mm 200st/ask 1032:–<br />

Erbjudande feb.<br />

460:– Ord pris. 540:–<br />

5196:–<br />

4620:–<br />

Rakt plogblad<br />

Snökedjor<br />

Vi har ett heltäckande<br />

program av slitskydd för<br />

traktorer, lastbilar, truckar<br />

och ATV.<br />

Hör av Dig för att hitta<br />

något som passar. 019-<br />

304320.<br />

Elverk 15kVA 12kW motor Honda GX 670 24hk<br />

Elstart<br />

23A 230V<br />

17A 400V<br />

Vikt 125kg<br />

31984:–<br />

Order 019-304320<br />

Växel 019-304300<br />

Fax 019-361697


NYHETER<br />

PASSIO N<br />

Vapen, optik och ammunition, jakt- och fiskeutrustning<br />

– Elmia Game Fair 2007 blir inget undantag – det är här<br />

du ser världsnyheterna för första gången. Och det är här<br />

landets jägare samlas och provar vapen och optik ute i<br />

det fria tillsammans med tillverkarna själva. Elmia Game<br />

Fair är också Sveriges största jaktbutik, laddad med<br />

potent utrustning från världens ledande jaktföretag. Slå<br />

till på det som triggar din passion. Välkommen till Elmia<br />

Game Fair 2007 i Jönköping.<br />

ELMIA I JÖNKÖPING DEN 17 – 20 MAJ 2007<br />

www.elmia.se/gamefair<br />

Fornlämningar i fara<br />

Allt fler fornlämningar<br />

skadas i samband med<br />

avverkning och markberedning.<br />

Av: Pär Fornling<br />

En undersökning i Värmland,<br />

Västerbotten och Kalmar visar<br />

att 38 procent av fornlämningarna<br />

inom avverkade områden<br />

skadades, vilket är 14 procent<br />

mer än förra inventeringen<br />

1999.<br />

Med andra ord fi nns det skador<br />

på mer än var tredje fornlämning<br />

efter en avverkning<br />

och efterföljande markberedning.<br />

Förbättrad information och<br />

ökad kunskap är enligt Skogsstyrelsen<br />

och Riksantikvarie-<br />

Två aktuella utredningar från<br />

fjällvärden sågas av LRF i remissvaren.Gränsdragningskommissionens<br />

uppdrag har varit att fastställa<br />

yttergränsen för samernas<br />

vinterbetesmarker.<br />

Jakt och fi skerättsutredningen<br />

har utrett jakt- och fi skerätten<br />

i Norrlands inland.<br />

– Förslagen snarare ökar än<br />

minskar risken för konfl ikter<br />

StoraEnso bygger fabrik i Uruguay<br />

StoraEnso har beslutat att bygga<br />

en massafabrik i Uruguay,<br />

Den beräknas vara klar om åtta<br />

år och producera en miljon<br />

ton massa om året.<br />

ämbetet nyckelfaktorer för att<br />

skadorna ska minska.<br />

– Det krävs ett kontinuerligt<br />

samarbete mellan myndigheter,<br />

skogsägare och entreprenörer,<br />

säger riksantikvarie Inger Liliequist.<br />

Vilken typ av fornlämningar<br />

som förstörs varierar från län<br />

till län.<br />

I Kalmar är det främst förhistoriska<br />

gravar, lämningar av<br />

medeltida bebyggelse och lämningar<br />

av järnframställning<br />

som skadas.<br />

I Värmland förhistoriska gravar,<br />

fångstgropar, kolningsgropar<br />

och övergivna fäbodar.<br />

I Västerbotten har fångstgropar,<br />

förhistoriska boplatser och<br />

samiska lämningar skadats.<br />

LRF kritiserar förslag om jakt och renbete<br />

Anpassad skog för renbete<br />

Sveaskog ska inrätta skogsområden<br />

där fokus ligger på<br />

att utveckla och testa former<br />

för samverkan mellan skogsbruk<br />

och rennäring.<br />

– Båda näringarna är beroende<br />

av skogen och måste<br />

kunna utvecklas i synergi<br />

med varandra. Vi vill hitta<br />

nya och bättre former för<br />

samverkan. Områdena är en<br />

slags ekoparker, alltså stora<br />

kring markfrågor i Norrlands<br />

inland, säger LRF:s ordförande<br />

Lars-Göran Pettersson.<br />

Förbundet anser att slutsatserna<br />

om vinterbetesrätt är alltför<br />

torftiga och obestämda för<br />

att kunna godtas medan Jakt<br />

och fi skerättsutredningen inte<br />

har löst de grundläggande frågeställningarna<br />

för samverkan<br />

om jakt och fi ske i Norrlands<br />

inland.<br />

sammanhängande landskap,<br />

men där rennäringen ställs i<br />

fokus i stället för naturvården,<br />

förklarar Sveaskogs styrelseordförande<br />

Bo Dockered.<br />

En del i arbetet är att hitta<br />

nya tekniker för skonsam<br />

markberedning som inte begränsar<br />

tillgången till marklav.<br />

Virkesförsörjningen kommer<br />

från plantageskogar, bolaget<br />

har köpt 40 000 hektar och är<br />

redan igång med planteringen.<br />

42 VI SKOGSÄGARE 1/07


FÖRSÄKRING<br />

Dyrare<br />

försäkring<br />

i Gudruns spår<br />

Det har blivit dyrare att försäkra skogen och<br />

Länsförsäkringar har infört ett tak för hur<br />

stora belopp som betalas ut vid stormskador.<br />

I flera andra avseenden är villkoren mer<br />

generösa. Text & Foto: Pär Fornling<br />

Gudrun skakade om försäkringsbolagen.Länsförsäkringar,<br />

som dominerar marknaden,<br />

har betalat ut 2,6 miljarder<br />

kronor efter stormen.<br />

Gudrun skakade också om<br />

skogsägarna, men trots det avstår<br />

många från stormförsäkring.<br />

Enligt årets Skogsbarometer<br />

(en enkätundersökning i regi<br />

av LRF Konsult och Swedbank)<br />

har andelen skogsägare med<br />

komplett försäkring endast ökat<br />

med tre procent sedan år 2005.<br />

Av de tillfrågade nöjde sig en<br />

tredjedel med bara brandförsäkring.<br />

FLERA BOLAG erbjuder skogsförsäkringar,<br />

men eftersom<br />

Länsförsäkringar är klart störst<br />

inom jord och skogsbruket blir<br />

deras agerande av speciellt intresse.<br />

Och nu förändras villkoren.<br />

– Vi hade en ny, mer heltäckande<br />

försäkring framme innan<br />

Gudrun kom. Till och med datum<br />

för lanseringen var bestämt,<br />

men det blåste tyvärr<br />

bort. Arbetet med Gudrun bekräftade<br />

att skogsförsäkringen<br />

behövde moderniseras, säger<br />

Fredrik Daveby.<br />

Han är vd för Länsförsäkringar<br />

i Kronoberg och har varit<br />

ordförande i gruppen som<br />

tagit fram en ny försäkringslösning<br />

för landets 24 länsförsäkringsbolag.<br />

FÖRÄNDRINGEN innebär att<br />

gränsen för ersättning sänks<br />

från 1 till 0,5 hektar.<br />

Fredrik<br />

Daveby, vd<br />

Länsförsäkringar<br />

Kronoberg.<br />

– Inte minst efter Gudrun såg<br />

vi att skogsägare med mindre<br />

skiften är i behov av skydd. Vi<br />

noterade också behovet av att<br />

ersätta sönderkörda skogsvägar,<br />

restaurera förstörda diken och<br />

göra nya skogsbruksplaner. Allt<br />

detta kan den nya försäkringen<br />

ersätta, säger Fredrik Daveby.<br />

Men det har ett pris.<br />

Ersättningen får ett övre tak,<br />

som varierar över landet. De<br />

fl esta län har ett halvt basbelopp,<br />

vilket är kring 20 000<br />

kronor per hektar.<br />

– Det motsvarar ungefär den<br />

genomsnittliga ersättningen<br />

efter stormen. Om man vill<br />

fi nns det möjlighet att höja taket,<br />

säger Gerry Wahlqvist,<br />

som arbetar med frågorna på<br />

Länsförsäkringar centralt.<br />

En rundringning till bolagen<br />

visar att premien varierar ganska<br />

mycket över landet. I Kronoberg<br />

kostade den gamla försäkringen<br />

7 kronor per hektar<br />

före stormen och 14 kronor efter.<br />

Den nya försäkringen kostar<br />

kring 25 kronor per hektar, i<br />

Bergslagen stiger premien från<br />

Efter knäcken från Gudrun tog arbetet med försäkringen ny fart.<br />

14 till ungefär 20 kronor och i<br />

Jämtland från 7 till 9 kronor.<br />

Men det är ungefärliga uppgifter.<br />

Dessutom öppnas fl er<br />

möjligheter till rabatter.<br />

– I en del fall kan premien bli<br />

lägre för den som avstår att<br />

gallra äldre granskog. Vi vet att<br />

mycket stormskador är kopplade<br />

till sen gallring och det<br />

fi nns anledningar för skogsägarna<br />

att tänka på olika risker<br />

i skogsskötseln, säger Gerry<br />

Wahlqvist.<br />

UTÖVER STORM täcker försäkringen<br />

snöbrott och plantskador.<br />

Också här görs en del förändringar.<br />

Tidigare skulle hälften<br />

av plantorna ha dött för att<br />

skogsägaren skulle få ersättning,<br />

nu talar man om att hälften<br />

av plantorna inte ska vara<br />

utvecklingsbara. De skador<br />

som ersätts kan ha orsakats av<br />

frost, torka, svamp, sork eller<br />

insektsangrepp.<br />

Ersättning ges för alla trädslag<br />

om de bedöms lämpliga<br />

för området (tidigare uteslöts<br />

exempelvis sitkagran och douglasgran).<br />

Kravet på markberedning är<br />

inte lika strikt. På mindre ytor<br />

kan stora plantor och ordentligt<br />

snytbaggeskydd vara ett alternativ.<br />

Då det gäller snytbaggar<br />

framhåller Gerry Wahlqvist att<br />

dagens preparat oftast kräver<br />

två behandlingar av plantan för<br />

att få bra effekt.<br />

Över huvud taget är tolkningen<br />

av kraven friare, samtidigt<br />

som skogsvården lyfts<br />

fram. I försäkringssammanhang<br />

talar man om ett ”generellt<br />

aktsamhetskrav”.<br />

Fortfarande går det att försäkra<br />

sig mot enbart brand.<br />

– I framtiden planerar vi för<br />

en tredje variant av försäkring<br />

som också kan ge skydd mot<br />

svampar och insekter i annan<br />

skog än plantskog, men innan<br />

det kan bli aktuellt måste de<br />

akuta hoten från granbarkborrarna<br />

efter Gudrun klinga av,<br />

säger Fredrik Daveby.<br />

44 VI SKOGSÄGARE 1/07


Skogsmarknaden<br />

För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller<br />

Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se<br />

Skördaraggegat<br />

Logmax 750<br />

inkl dator och jibb<br />

Keto 45<br />

Skogskoja<br />

Norrlandsvagnen<br />

(bodel & verkstadsdel)<br />

Jibbar<br />

070-380 16 17, 0142-800 06<br />

www.mttsweden.com<br />

Vi har<br />

SKOGSPLANTOR!<br />

Barrot / Täckrot<br />

Tall och Gran 1, 2, 3, 4 år<br />

Vi levererar plantorna<br />

till gården i södra och<br />

mellersta Sverige<br />

Bohus-Dals<br />

Skogsplantor<br />

Roger Gustafsson<br />

Tel 0526-430 54<br />

070-638 69 31<br />

TILLBEHÖR PÅ KÖPET!<br />

Vi bjuder på installationsmaterialet (värde 790:-) när<br />

du köper Panasonics nya värmepump E9GKE-5.<br />

Värmekapacitet: 5,0 kW<br />

COP (verkningsgrad): 4,26<br />

Kylkapacitet: 3,0 kW<br />

Värmer ca: 150 m 2<br />

7.900:-<br />

Köp på www.citcop.com eller ring 0300-16 000<br />

Erbjudandet gäller t.o.m. 2007-03-15. Reservation för slutförsäljning.<br />

Skogsplantor<br />

Stora kraftiga täckrotsplantor av tall eller gran.<br />

Egen produktion medger mycket låga priser.<br />

Produktion ca 1 miljon plantor/år. Mer än 20 års<br />

samlad erfarenhet. Ring för vidare information<br />

direkt till plantskolan eller Din närmaste återförsäljare.<br />

Priser och info finns på www.ostgotaskogsplantor.se<br />

Fraktfritt vid terminaler eller vid större partier.<br />

ÖSTGÖTA SKOGSPLANTOR ................0141-558 10<br />

070-558 15 51<br />

VÄSTERVIK, Alf Pettersson ......................0490-420 05<br />

ASKERSUND, Kent Pettersson ..................0583-510 77<br />

070-379 55 43<br />

OSKARSHAMN, TB-Skog ........................0491-302 11<br />

070-332 23 49<br />

www.ostgotaskogsplantor.se<br />

MILITÄR<br />

UTRUSTNING<br />

MIKE AND NIKE´<br />

internetbutik<br />

www.bbfab.se<br />

Postorder eller produktblad<br />

Ring 0589-178 50<br />

VÄRMERABATT<br />

Den varma vintern är inte bra för alla!<br />

Logcon Hortinorr ab<br />

Logcon Eesti Oü<br />

Tel 070-652 38 18 Lars<br />

070-300 29 41 Bo<br />

Tel 0292-440 10 Fax 0292-440 40<br />

070-544 49 71<br />

www.terri.se<br />

TERRÄNGHJULINGAR<br />

50-800cc<br />

2-, 4-,6-hjulsdrivna<br />

Speciell utformning<br />

ger en stock i taget<br />

(patent)<br />

Plåt i stegen<br />

www.logcon.se info@logcon.se<br />

MOTOR BROMÖLLA<br />

Lätt att hitta vid gamla E22,<br />

Industrigatan 11 i Bromölla<br />

Tel. 0456-230 30<br />

Mekanism för<br />

absolut parallell<br />

matning<br />

PASSA PÅ:<br />

Fram till den 1 mars sänks priserna 10%<br />

Kombibord L 24 från 34.200:-<br />

Kombibord L 40 från 46.500:-<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07 45<br />

Nyhet


Plan - & Rikthyvlar<br />

Rejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern. Planbordet i gjutgods höjs och sänks<br />

med mittenpelare efter graderad skala i mm. En maskin för proffs, industri, snickeri, skolor,<br />

hemmaproffs m m. Maskinen levereras fullt utrustad med stål i kutter och spånstos.<br />

MSP 310 M<br />

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk<br />

Kutterdiameter 95 mm<br />

Varvtal kutter 4 200 rpm<br />

Matningshastighet 8 m/min<br />

Spånstos 100 mm<br />

Rikthyvlingsbredd 300 mm<br />

Bordsstorlek 1 270x330 mm<br />

Planhyvlingsbredd 310 mm<br />

Planhyvlingshöjd 230 mm<br />

Vikt 242 kg<br />

Pris 14 000:exkl<br />

moms<br />

Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.se<br />

Vi har maskinerna<br />

som hjälper dig att<br />

göra det bästa av<br />

situationen.<br />

Storgatan 75 Box 102, 383 23 Mönsterås<br />

Ordertel 0499-143 19, 143 80 Fax 0499-140 66<br />

0573 - 392 00<br />

www.lennartsfors.com<br />

FLIS/PELLETS- VEDPANNOR<br />

CK 20-95 kW<br />

utan VVB. 6 modeller<br />

MSP 410 M<br />

Motor 400 V 3kW/4 hk<br />

Kutterdiameter 95 mm<br />

Varvtal kutter 4 200 rpm<br />

Matningshastighet 8 m/minut<br />

Spånstos 100 mm<br />

Rikthyvlingsbredd 400 mm<br />

Bordsstorlek 1 670x440 mm<br />

Planhyvlingsbredd 410 mm<br />

Planhyvlingshöjd 230 mm<br />

Vikt 350 kg<br />

VEDA CK – CKB<br />

VEDA CK<br />

pris från<br />

19 000:-<br />

Pris 21 000:exkl<br />

moms<br />

Direkt från<br />

importören<br />

Specialerbjudande<br />

på<br />

spånsugar, kombimaskiner,<br />

div storlekar!<br />

STORMDRABBAD?<br />

CKB 20–50 kW<br />

med VVB. 4 modeller<br />

VEDA CKB<br />

pris från<br />

23 000:-<br />

Självdragspanna för fl is/pellets och ved. Flis/pelletsuttag. Hö- och<br />

vä-sid. Veddjup 1/2 m, rostfri VVB. Självdragseldning, stora luckor.<br />

I leverans ingår: Rökrör - rakt och vinkel, dragregulator, styrpanel.<br />

oljelucka, eldningsredskap, avtappning. CKB-pannor även elpatron<br />

och shuntventil.<br />

Miljögodkänd för ved t o m 40 kW<br />

ATMOS – SUEMAX VÄRME AB<br />

Box 26, 286 21 Örkelljunga<br />

Tel 0486-416 65 0435-563 50<br />

www.atmos.se www.suemax.se<br />

Ring oss vid köp av traktorer,<br />

maskiner eller griplastare<br />

Skopor, pallgafflar och kranbommar<br />

säljes till fördelaktiga priser.<br />

Anders Bil & Maskin AB<br />

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23<br />

www.anders-bilmaskinab.nu<br />

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant<br />

Ecosågen Twin 400<br />

Mobilt eller stationärt enmanssågverk<br />

Svensk uppfinning<br />

Tillverkas i Sverige<br />

- Snabb<br />

-Tyst<br />

- Lönsam<br />

Tillbehör:<br />

Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd<br />

Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm<br />

Inbyggt kantverk<br />

Tel 0499-102 41 070-244 75 40<br />

MINISÅGVERK<br />

Levererad till nšjda k under sedan 1990<br />

“Quattro”<br />

4 sågklingor<br />

www.ecosagen.se<br />

Löv hägn efter stormen<br />

Vi har grejerna<br />

Nät 2 m hartätt 13,50 kr/m<br />

Tryckt stolpe 2,5x70 28 kr/st<br />

Gaslampa Cenon NBB-MY nu 2 400:-<br />

Även<br />

direktleverans<br />

Simlångsdalen 1,8 mil Ö Halmstad<br />

800 m mot Eldsberga<br />

Välkomna 035-702 20, fax 035-701 95 Sylve<br />

TIMMERSÅGEN<br />

– Elmotor 6-7, 5kW Direktdrift 16A Hjälpmatning<br />

– Max såglängd 6,3 m Max diam. 500/1000 mm<br />

– Stabil Hög ytkvalitet Effektiv kedjesmörjning<br />

– Dubbla sågsvärd Stockriktare Skyddsbur<br />

– Konkurenskraftiga priser Kort leveranstid<br />

Kickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLM<br />

Tel 0502-12325 Fax 0502-14521<br />

www.lantbruksNet.se/kickons info@kickons.se<br />

46 VI SKOGSÄGARE 1/07


Tel. 0528–700 00,<br />

kvällar 0528–700 11<br />

www.bjmmaskin.se<br />

Minska värmekostnaden<br />

Satsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW,<br />

flisfickor 1-4 m3 mekaniskt drivna och<br />

större hydrauldrivna flisfickor.<br />

Skruvarna klarar grovflis.<br />

Vi säljer kompletta system.<br />

Även spannmålsbrännare<br />

Se www.stensbroflis.com<br />

Kjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47<br />

250H<br />

Trotjänaren som fått nytt liv<br />

Nyheter / Varvtalsvakt<br />

Fjärrstyrning<br />

för kranmatning<br />

Varvtalsvakter<br />

för eftermontering<br />

Box 127, 828 22 Edsbyn Tel 0271-233 04<br />

E-mail: info@woxnadalensenergi.se<br />

✁<br />

Köp inte begagnat när du<br />

kan få nytt med garanti!<br />

650cc Mitsubishiutvecklad<br />

motor,<br />

4-hjulsdrift, radiostyrd<br />

2-tonsvinsch.<br />

Nu med lågväxel.<br />

Byggd för arbete<br />

– inga klena mcdelar!<br />

Vi håller reservdelslager och ger två års garanti!<br />

Endast 48 000 kr<br />

GENERALAGENT: AB Bogg Trading, Marby Gård,<br />

645 93 Strängnäs, tel 0152-605 55<br />

www.bogg.biz<br />

Ett vasst erbjudande!<br />

- Maskinkedjeslipning för 40 öre/dl<br />

- Svärdreparation och Lagning<br />

- Slipning av vedkap, hyvelstål, HM - klinga<br />

- Snabb återleverans inom max.10 dgr<br />

- Frakt ordnas med Schenker eller DHL<br />

- Fraktfritt över 2500:- annars 200:-/hela landet!<br />

- Bli kund nu hos Lillbo slip och få 10% Rabatt på alla<br />

beställningar i 1:a månaden<br />

Långgatan 7, 828 32 Edsbyn<br />

Tel/Fax 0271/227 50 mobil 070-627 38 92<br />

Huvudkontor:<br />

Företagsvägen 9<br />

911 35 Vännäsby<br />

Tfn: 0935-399 00<br />

Fax: 0935-399 19<br />

E-post:<br />

info@trejon.se<br />

Kvalité, trygghet<br />

& ekonomi<br />

woodMAX vedmaskiner från Trejon erbjuder<br />

mycket mer än effektiv vedframställning och<br />

lågt energipris.<br />

Våra Trejon Center har över<br />

30-års erfarenhet av vedmaskiner,<br />

vilket för Dig som kund innebär<br />

trygg investering.<br />

Via Ditt lokala Trejon Center får Du hjälp med<br />

allt från att hitta rätt maskin till eftermarknad<br />

och service. Förutom kompetent och utbildad<br />

personal erhåller Du även bästa support när<br />

det gäller reservdelar och andra tillbehör.<br />

Med en stark organisation i ryggen kan Du<br />

tryggt investera i woodMAX vedmaskiner.<br />

woodMAX – Sveriges mest köpta vedmaskiner!<br />

”Multi-Speed”<br />

Tryckkrafter:<br />

6/8, 12/16, 15/24 ton<br />

Vedfabriken BigX<br />

Utrustad med MultiSpeed - två hydraulcylindrar<br />

som valfritt jobbar tillsammans<br />

eller var för sig.<br />

NYHET!<br />

1X-42 GreenSpeed<br />

1X-42 GreenSpeed<br />

1X-42 klarar ved med diameter upp till 42 cm.<br />

Hydrauliskt manövrerat kapsvärd. Standard med<br />

”Easy-funktion” som ger hydraulisk styrning<br />

av kap- och klyvfunktion.<br />

Marknadsledarna!<br />

Effektiv vedproduktion 1X/2X<br />

Kraftig, slittålig konstruktion med bl.a. pålitlig<br />

växellåda och remskivor i stål. Klarar ved upp till<br />

Ø37 cm alternativt Ø32 cm.<br />

Energispararen Hawk<br />

Utrustad med hydrauliskt drivet kapsvärd och 13” kedja<br />

samt en hydrauldriven transportör på hela 3,2 m. Klarar<br />

ved upp till Ø30 cm.<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07 47<br />

TREJON Ved-702


A<br />

N<br />

D<br />

E<br />

R<br />

S<br />

S<br />

K<br />

Ö<br />

R<br />

D<br />

A<br />

R<br />

E<br />

Tel. 0652-366 90 Fax 0652-405 50<br />

E-post hsp@hsp.se www.hsp.se<br />

Nisula 150 E<br />

Lätt energiklipp<br />

Passar även till<br />

huggarvagnskranen<br />

Fälldiameter 15 cm<br />

Nisula 280 E<br />

Energiklipp<br />

Ackumulerande<br />

fällhuvud<br />

Fälldiameter 20 cm<br />

Arbro 350 S<br />

Engreppsskördare<br />

3 olika datorval<br />

Fälldiameter 45 cm<br />

Anders Skogsskördare AB<br />

0123-290 60, 070-341 10 13<br />

anders.skordare@telia.com www.andersskordare.se<br />

Gallring, vindfällen,<br />

älgtransport, plantutkörning<br />

Myreback MASKIN<br />

BEGAGNADE FYRHJULINGAR<br />

RÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGE<br />

Även service, delar och tillbehör<br />

Sundsvall: 060-12 55 77 Fax 060-12 55 76 Karlskoga/Kristinehamn: 0550-300 90<br />

WWW.FRITIDSDEPAN.SE<br />

Styr & övervaka<br />

med GSM<br />

Med SIKOM GSM kan du styra<br />

och övervaka vad som helst,<br />

var som helst! Hus, båtar,<br />

maskiner. datorer m.m.<br />

Styrfunktioner, slå på/av ex. värme<br />

INTECTRA AB<br />

Övervaka, ex inbrottslarm, temp.<br />

0155-211 0941-102 485 25<br />

Larm som SMS<br />

www.intectra.se<br />

RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SE<br />

OXEN<br />

MINILUNNARE<br />

Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com<br />

Ljunglöfs 2:an<br />

Enmanssågverk<br />

Walthers Plåt AB<br />

Tel:0653-205 35<br />

Walthers.plat@peltec.pp.se<br />

Combigripkran<br />

360° sväng<br />

Räckvidd 4m. Hydr. rotator<br />

Pris från Från 40.500:- 38.500:-<br />

STAR wirekran<br />

Dragkraft 2 ton<br />

Pris 15.200:-<br />

Moms och frakt tillk.<br />

på samtliga priser.<br />

Tel 0514-10505<br />

Fax 0514-51878<br />

Internet: www.sonnys.se<br />

E-mail: jorgen@sonnys.se<br />

Beståndsgående<br />

skördaren SR 1046 X<br />

Bättre än någonsin,<br />

mer prisvärd än<br />

någonsin!<br />

Anders Skogsberg,<br />

Falköping<br />

Tel 0515-77 78 00,<br />

0703-21 34 95<br />

Micke Bohm, Heby<br />

Tel 0224-344 54,<br />

0705-70 56 95<br />

Jonny Karlsson, Fröseke<br />

Tel 0481-643 70<br />

076-854 27 26<br />

Hans Hedlund, Hedenäset<br />

Tel 0927-303 35<br />

070-379 47 04<br />

www.gjmaskin.se<br />

48 VI SKOGSÄGARE 1/07


KRANMAN ®<br />

- Din leverantör av ATV tillbehör -<br />

Obs vagnen på bilden är extrautrustad<br />

med fjärrstyrd hydraulvinsch<br />

HV500.<br />

REXON 330 300ATV ATV på en<br />

T1800 vagn med<br />

Flexodrive 4WD.<br />

Rexon REXON 300 300ATV ATV med<br />

Boxer 14 vagn<br />

Björnvagnen Fjärrstyrd hydraul- FV100<br />

vinsch HV500<br />

T1500 Timmerboggie<br />

med VK1500 vajerkran<br />

Hydraulisk tippfl aksinsats<br />

Hydraulisk tippflaksin-<br />

TP325. sats Passar passar alla alla<br />

kranmans Kranmans skogsvagnar vagnar.<br />

Försänkt insatsflak<br />

FL200<br />

www.kranman.com<br />

Tfn 0525-430 19<br />

RH-Pusher<br />

Trädfällriktare<br />

6 st olika modeller<br />

lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton<br />

utväxling från 20 ggr till 50 ggr<br />

marknadsledande<br />

robust konstruktion<br />

minimalt underhåll<br />

För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller<br />

Reipal AB<br />

Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84<br />

Säljläge<br />

Lantbruksfastigheter<br />

018-13 32 22<br />

Drottninggatan 1A, 753 10 Uppsala<br />

www.lantbruk.svenskfast.se<br />

Återförsäljare Sökes!<br />

Problem med oljeläckage i<br />

Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda?<br />

Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter?<br />

ORION 288 Tätningsrekonditionerare<br />

tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i<br />

alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.<br />

Ingen demontering krävs!<br />

INTERNOVA SVENSKA AB<br />

Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50<br />

Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD Email: info@orionoljor.se<br />

Har du plats för vindkraftverk<br />

på dina ägor?<br />

Vi önskar arrendera mark för att etablera<br />

vindkraftverk på platser där det blåser bra!<br />

Vi kan även hjälpa dig med ansökan om<br />

tillstånd och att bygga verk på din mark för<br />

eget ägande.<br />

Hör av dig för att få mer information. Vi har<br />

15 års erfarenhet av vindkraftsprojektering!<br />

NordanVind vindkraft AB<br />

Tel 0611-640 50, 070-300 25 41<br />

Det kompletta mäklarföretaget<br />

för jord- och skogsbruk<br />

VÅRKAMPANJ<br />

GÖR VEDPRODUKTIONEN TILL ETT NÖJE<br />

Hakki Pilke<br />

Pilkemaster<br />

Superpilke<br />

Genom vår verkstad i Sollefteå med Kompetent personal erbjuder vi<br />

utmärkt service. Vi har dom fl esta tillbehören och reservdelarna på<br />

hyllan, så att du som kund kan få snabb service om olyckan skulle<br />

vara framme.<br />

SVERIGES MEST KÖPTA VEDMASKINER<br />

Pilkemaster<br />

NYHET!!!<br />

Ytterligare en vedmaskin i Hakki Pilke-familjen<br />

Maskinen är mycket kraftigt byggd och fyller ut det<br />

glapp som funnits mellan 1x 37 och big x och klarar<br />

en diameter på 42cm i diameter.<br />

fr 110 000:-<br />

den helhydrauliska vedmaskinen...<br />

Pilke Master är vedmaskinen som<br />

kapar och klyver ved till högsta<br />

kvalitet. Pilke Master har en<br />

kapacitet på ca 20-25 m 3 färdig<br />

ved/arbetsdag.<br />

Finns med fl era driftsalternativ:<br />

Pilkemaster tr 47 800:-<br />

Pilkemaster el 55 900:-<br />

Pilkemaster el/tr 60 800:-<br />

Pilkemaster bensin 60 400:-<br />

Pilkemaster bensin/tr 66 000:-<br />

Superpilke tr 52 900:-<br />

1x42<br />

Greenspeed<br />

Effektiv vedproduktion 1x/2x<br />

Kraftig slitstark konstruktion med remskivor och<br />

växellåda i stål. x klarar ved upp till 37 cm i<br />

diameter medans 2x klarar 32 cm i diameter<br />

Pris<br />

1x37 tr 57 000:-<br />

1x37 tr easy 78 500:-<br />

1x37 tr/el 67 000:-<br />

1x37 tr/el easy 96 000:-<br />

Vi har även vedfabriken Big X från 199 900:-<br />

Minstingen i vårt sortiment<br />

Hakki Pilke Oh 60<br />

Liten ved maskin för dig som eldar med ved men som tycker att en liten<br />

smidig maskin med klinga<br />

och hydraulklyv har tillräcklig kapacitet.<br />

Pris<br />

Oh60tr 31 000:- Oh60tr/el 42 000:-<br />

Alltid fri<br />

hemleverans!<br />

Tillbehör:<br />

Vi har även reservdelar och service på ovanstående maskiner.<br />

Långgatan 1, 881 33 Sollefteå • Tel 0620-146 00<br />

www.mittsverigeprodukter.se<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07 49


T1800-vagn från<br />

Tillsammans med EFI 800<br />

BUTIK & VERKSTAD<br />

Öppet vard: 08-17<br />

Provkör<br />

EFI Deluxe!<br />

I POLARISBUTIKEN HAR VI ALLA<br />

TÄNKBARA TILLBEHÖR OCH DELAR.<br />

Centralg. 31, 570 33 Mariannelund Tel: 0496-101 90, 070-634 62 42<br />

Eldkorg i kraftigt smide<br />

Tillverkning av<br />

ljusstakar,<br />

gravkors,<br />

vindfl<br />

öjlar<br />

m m<br />

Öppet<br />

mån-tors<br />

8-16,<br />

fre 8-14<br />

www.khsmide.se<br />

Käck & Hedbys Smides AB<br />

G:a Siljansnäsvägen 20, 793 33 LEKSAND<br />

Tel 0247-151 10, fax 0247-100 83<br />

info@khsmide.se<br />

Utrustning för flis och spåneldning<br />

Ett komplett system från<br />

skog till värme<br />

Flis och spåneldning med<br />

förugn är den effektivaste<br />

och enklaste metoden att<br />

förbränna träbränslen med<br />

varierande kvalité<br />

20 kWh - 1000 kWh<br />

Begär broschyr<br />

AB JOHN ÖHRÉN<br />

Hånåknivägen 12<br />

792 36 MORA<br />

Tel 0250-105 30 fax 0250-124 46<br />

KY utbildning<br />

Skog och avverkningsteknik 40 p<br />

En utbildning för dig som vill bli kvalifi cerad<br />

maskinförare i skogsbruket.<br />

Ansökan före 16 april 2007<br />

Kursstart 27 augusti 2007<br />

Utbildningen omfattar 2 terminer.<br />

För ytterligare information 0565-155 60<br />

Naturbruksgymnasiet<br />

35. Södra Viken 686 80 SUNNE<br />

Telefon 0565-155 55<br />

E-post info@viken.sunne.se www.viken.sunne.se<br />

MÄKLARSAMFUNDET<br />

www.egendomsmaklarna.se<br />

Sven H Arnell<br />

Borås<br />

033-12 30 30<br />

Tor Sigfridsson<br />

Falköping<br />

0515-72 16 30<br />

Bo Pettersson<br />

Uppsala<br />

018-374 375<br />

Anders Nilsson<br />

Hässleholm<br />

0451-824 00<br />

Örjan Hansson<br />

Falköping<br />

0515-72 16 30<br />

Arne Bengtsson<br />

Varberg<br />

0340-371 00<br />

Anders Jonsson<br />

Lidköping<br />

0510-604 10<br />

Anders Nyhlén<br />

Göteborg<br />

0300-56 32 65<br />

Gunnar Grenholm<br />

Hudiksvall<br />

0650-74 33 43<br />

- Professionella Egendomsmäklare för Din gård -<br />

50-100 gårdar under försäljning<br />

Ska du sälja? Vi har ca 40 000 ”gårdsbesök” i veckan. Ring oss!!<br />

Snabba, starka,<br />

miljövänliga<br />

Nya och begagnade Pinox-maskiner<br />

OKQ8 oljor, GB Svärd<br />

Alex Skogsservice AB<br />

08-530 444 33. Fax 08-530 440 93<br />

070-296 15 08 / 070-780 97 51<br />

www.pinox.com<br />

2007<br />

TEMA NR 2<br />

Energi & Skogsvård<br />

Utgivning 5/4<br />

TEMA NR 3<br />

Renovera & Bygg, Elmia<br />

Utgivning 24/5<br />

TEMA NR 4<br />

Jakt, Fiske & Fritid<br />

Utgivning 6/9<br />

TEMA NR 5<br />

Bilar, ATV & Förädling<br />

Utgivning 18/10<br />

TEMA NR 6<br />

Utbildning, Ekonomi<br />

Utgivning 14/12<br />

Kontakta<br />

Birgit Emilsson<br />

Tel 040-601 64 55<br />

fax 040-601 64 49<br />

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se<br />

eller<br />

Ronny Gustavsson<br />

Tel 08-588 367 97<br />

fax 08-588 369 79<br />

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se<br />

50 VI SKOGSÄGARE 1/07


Kenjonugnen halverar<br />

din vedförbrukning.<br />

Passar alla pannor.<br />

Keramik & reservdelar<br />

till alla märken av förugnar.<br />

Även lämplig<br />

för sågytor<br />

1 m 3 /min<br />

SNABB - SÄKER - EFFEKTIV<br />

För broschyr<br />

Snöskotrar & Fyrhjulingar<br />

Nya samt beg snöskotrar och fyrhjulingar i alla storlekar.<br />

Tillbehör - Reservdelar - Reparationer<br />

Nyinkommet! Visac 400<br />

Vägreggad arbetsfyrhjuling 4x4 elväxlad, 39 920:- + moms<br />

Tel 016-730 32 www.skoteranders.com<br />

BANDSÅGVERK<br />

Rejäl konstruktion med elektronisk matning<br />

och hydraulik för enklare timmerhantering.<br />

Sågar 94 cm i blocket.<br />

Bandslip & skränkmaskin fi nns som tillbehör.<br />

Kontakta oss för broschyr eller visning.<br />

Contact Trade i Boxholm AB. Tel 0142-527 00<br />

www.metesa.se<br />

Helautomatisk Vedhantering !<br />

Ny bred och effektiv<br />

utmatningstransportör<br />

Vedprocessor<br />

Ny knivdesign och nytt<br />

längdregleringssystem<br />

Klarar grövre ved,<br />

rakt kapsnitt, jämn<br />

vedlängd<br />

Lägg långved på inmatningstransportören.<br />

Maskinen sköter resten.<br />

Matar in, kapar, klyver och lastar.<br />

Allt medan du lägger på<br />

ny långved...<br />

och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62<br />

Åt ett antal kapitalstarka spekulanter (bl a danskar som kan skjuta upp sin reavinst)<br />

SÖKES STORA LANT- OCH SKOGS-<br />

EGENDOMAR I GÖTALAND<br />

Skånegårdar är privatägt. Fristående från banker, försäkringsbolag, revisionsbyråer<br />

och lantbrukskooperationen kan vi arbeta helt förutsättningslöst med<br />

uppdragsgivarens bästa som främsta målsättning.<br />

Sedan många år marknadsför vi regelbundet våra fastigheter i Danmark och Holland.<br />

Skånegårdar är därmed ett välkänt begrepp även där. Var tredje skogsfastighet vi säljer<br />

förvärvas av danska familjer.<br />

➛<br />

BOLAGSSKOGAR SÖKES<br />

Efterfrågan på skogar i bolagsform är mycket stor.<br />

Vi har kompetens att hantera bolagsaffärer.<br />

Kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst resonemang.<br />

Kostnadsfri värdeuppskattning av fastigheten.<br />

LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING<br />

FRIHET ATT VÄLJA BRÄNSLE<br />

Elda med pellets, fl is, briketter, torv, spannmål,<br />

spån eller en blandning av olika biobränslen.<br />

BRÄNNARE 20-640 kW<br />

STOKERPANNOR 30-630 kW<br />

VEDPANNOR från 28 kW<br />

NYHET! VETO 8<br />

• Komplett värmeanläggning 40-160 kW<br />

• Matning med fjäderomrörare<br />

• Förråd på 8 m3 eller 11 m3<br />

• Styrning med AT-log eller lambda<br />

• Helt ny teknik i matarskruvar<br />

VÄRMECENTRALER<br />

Helt kompletta<br />

30-640 kW<br />

ÅTERFÖRSÄLJARE<br />

BJÄRLÖV Agrimatiq 044-732 60<br />

DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50<br />

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40<br />

KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86<br />

KARLSTAD Solbergagård 070-646 36 64<br />

KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96<br />

LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60<br />

MULLSJÖ NT Energi 0392-133 31<br />

SKELLEFTEÅ Rili<br />

SMÅLANDS-<br />

070-333 06 19<br />

STENAR Rörbolaget AB 0371-308 15<br />

VETLANDA El & Maskinteknik 070-631 44 29<br />

VINGÅKER Låttra gård Bioprodukter KB 0151-340 39<br />

ÅRE Temab AB 0647-61 13 75<br />

ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07<br />

GENERALAGENT I SVERIGE<br />

ENERGITEKNIK AB<br />

www.energiteknik.net<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07 51<br />

II<br />

Skånegårdar AB, Bredg 25, Lund<br />

Kontorstid tel: 046-19 04 40,<br />

fax: 046-12 32 50<br />

www.skanegardar.se<br />

Nyhet


maskinhandlare.se<br />

Är det dags att<br />

skaffa en ny eller<br />

begagnad maskin?<br />

Då ska du gå in på <strong>ATL</strong>:s<br />

maskinhandlarsida<br />

www.maskinhandlare.se.<br />

Här hittar du 1000-tals<br />

maskiner inom skog, jord<br />

och entreprenad.<br />

Allt samlat på ett ställe!<br />

Här kan du dessutom enkelt<br />

efterlysa och bevaka det<br />

just du är intresserad av.<br />

www.maskinhandlare.se<br />

– Nu snabbare, enklare och bättre!<br />

NR 2 2007<br />

TEMA<br />

ENERGI & SKOGSVÅRD<br />

Utgivning 5/4<br />

Sista bokningsdag 2/3<br />

Sista materialdag 8/3<br />

Kontakta<br />

Birgit Emilsson<br />

Tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49<br />

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se<br />

Ronny Gustavsson<br />

Tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79<br />

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se<br />

Dags att föreslå pristagare till träpriset<br />

Det börjar dra ihop sig till träpriset, som<br />

utdelas vart fjärde år av Skogsindustrierna.<br />

Alla slags byggnader kan delta i arkitekturtävlingen<br />

och vem som helst kan<br />

lämna in förslag. Det gäller att hitta en<br />

byggnad som representerar god svensk<br />

Laddat med nyheter på bredare Skogselmia<br />

På årets Skogselmia utlovas minst en<br />

världsnyhet. Vad som hittills är känt är<br />

en kombinerad skördare och skotare enligt<br />

ett nytt koncept.<br />

Utöver maskiner är tanken att bredda<br />

mässan mot fi nansiering, förvaltning,<br />

utbildning, administration och liknande<br />

mjuka frågor, men tekniken är fortfarande<br />

i centrum.<br />

SLU-rektorn hjälper regeringen med klimatet<br />

Lisa Sennerby Forsse, rektor på lantbruksuniversitetet,<br />

är ordförande i<br />

regeringens nya vetenskapliga råd för<br />

klimatfrågor.<br />

Rådet ska fungera som en råd givande<br />

Prisad insektsinformatör<br />

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien<br />

har traditionsenligt delat ut ett<br />

antal priser.<br />

Johan Lindeberg, Holmsund, prisas<br />

för sitt framstående doktorsarbete till<br />

skoglig doktor.<br />

Belöningen för föredömliga insatser<br />

inom forskningsinformation gick till<br />

Åke Lindelöw, lantbruksuniversitetet.<br />

Det finns många duktiga korsordslösare<br />

bland Vi Skogsägares läsare, det visar<br />

alla lösningarna av krysset i förra tidningen.<br />

Efter en djupdykning i brevhögen<br />

drog vi sex vinnare.<br />

Vuxenkrysset: Bertil Långström, Sollentuna,<br />

Harriet Gustafsson, Reimyre,<br />

Krister Rubensson, Brunfl o. Priset, en<br />

praktisk grensåg, kommer med posten.<br />

Juniorkrysset: Moa Hultin, Kinna, Eli<br />

arkitektur i trä samt speglar tiden vi lever<br />

i. Vinnaren får ”den gyllene hästen” och<br />

100 000 kronor.<br />

Förslagen bör vara Skogsindustrierna<br />

tillhanda senast den 9 mars<br />

– Intresset för skogen ökar stadigt<br />

bland stadsbor som äger skog. Vi breddar<br />

mässan för att attrahera även dem,<br />

säger projektledaren Per Jonsson.<br />

Skogselmia pågår 31 maj–2 juni på<br />

samma plats som de senaste mässorna,<br />

Bratteborgs gård längs E4 söder om<br />

Jönköping.<br />

instans inför<br />

regeringens och<br />

EU:s fortsatta<br />

klimatpolitiska<br />

arbete.<br />

VINNARNA AV KORSORDSPRISER<br />

Adelhult, Hammerdal, Elin och Henrik<br />

Nilsson, Hulshult. Dubbel-cd:n Absolute<br />

music kommer med posten.<br />

Ett stort grattis till pristagarna! Inom<br />

kort kommer fl er korsord och nya vinstchanser.<br />

I I<br />

I<br />

I<br />

I<br />

I<br />

MED- DET ÄR SEG DEN SES SEGLARE ° LUFT- ÄR<br />

HJÄLP- SOM KÖTT VÄNTAR SEGEL<br />

HÅL EXPLOS-<br />

ARE HUNDRA KUND-<br />

ÅR<br />

ERNA ÄDELSTEN<br />

IVT<br />

<br />

R<br />

A S S I S T E N T<br />

FÖRE<br />

EMU E E<br />

INGEN<br />

GOD C KAMRAT O V Ä N<br />

TRO-<br />

LIGEN<br />

INTE K N A P P A S T<br />

GÖR<br />

INSEKT<br />

DEN<br />

MED<br />

F L A K SOM<br />

STJÄRT<br />

SÖKER A B<br />

© BÄR<br />

BÄRS-<br />

UPP<br />

BÄGARE<br />

LASTEN E KLYVDON Ö L S T O P<br />

FLYTER<br />

SMYG<br />

ENG-<br />

ÄR<br />

LAND T Y N E SAGANS<br />

HÄXOR V R Å<br />

KAN LÄSAS PÅ<br />

SÄLJS<br />

DEMONSTRATIONS-<br />

PÅSAR<br />

SLITA<br />

HETER SES OFTA ° HAR ALLTFÖR GLÖD°<br />

OCH BÖR KANSKE MED POMPA<br />

MÅNGA OM DEN<br />

TÅGETS PLAKAT<br />

FLYG-<br />

SLÄPA BOWL- JYCKEN<br />

UPPSÄGNING PÅ<br />

X PLATS T E E R ]<br />

AREN<br />

SAKNAR SVAG S<br />

STÖR<br />

SENARE ÅR PEDANT I<br />

FÅR<br />

ÄR<br />

KUNNA<br />

HUND-<br />

KANSKE<br />

SLIPAD<br />

HANT-<br />

KOM-<br />

VINNAR-<br />

ERA<br />

SOPP-<br />

MENTAR<br />

EN P O K A L SKÅL E G G K L O T INTET V O V<br />

HÄR<br />

SLUTADE<br />

NOAKS<br />

FÄRD A R A R A<br />

ILL-<br />

VILLIGA T O N D<br />

TJ UV<br />

DEN ÄR<br />

BEDÖV- A ANDE R Å N A R E<br />

UTSTÄLL-<br />

NINGS-<br />

UTRYM-<br />

MEN R<br />

M O<br />

FÄRG-<br />

GRANN<br />

PAPE-<br />

GOJA L<br />

SKOJ<br />

OCH<br />

STOJ<br />

N<br />

O<br />

KAMP-<br />

LEDER<br />

SPORT<br />

LÄRARE<br />

S BRUKAR<br />

KRITIKER K E N D O HAR SON R E K T O<br />

HAR VI<br />

DROG<br />

ALLA<br />

VAR IT<br />

BOENDE-<br />

T R A R ≈PUSS ı PLAN<br />

° F O T L<br />

HÖRS<br />

KOM<br />

GAMMAL<br />

HINDRET<br />

STEN- R I<br />

ÄMNES-<br />

KAKA R A S P A ÄMNE E M E L<br />

R<br />

S<br />

L<br />

E<br />

D<br />

A<br />

R<br />

BOR<br />

NÄRA<br />

N<br />

L J U S I M Ö R K R E T<br />

KAN<br />

MAN<br />

ORÅD A N A<br />

ÄR VETE<br />

OCH<br />

KORN S P A N N M Å<br />

GJORDE<br />

BARA<br />

KANSKE<br />

DEN<br />

L E N D A S T MUNTRE B<br />

NORPA<br />

HAR<br />

HÖRS<br />

SÄLEN<br />

ELDEN<br />

VILL<br />

MÅNGA M<br />

GLOBE- ] TROTTER<br />

G S N O<br />

JÄRN-<br />

BRUKAR<br />

VÄGS-<br />

JORDEN<br />

P I S T E R SKENAN Y<br />

BE-<br />

HÅLEN<br />

GREPP<br />

HUDEN<br />

FURSTE-<br />

TITEL P<br />

T E R<br />

O R E<br />

DRÖM-<br />

PLATS<br />

M FLYGER<br />

LUFTEN S<br />

R<br />

Ä<br />

N<br />

N<br />

A<br />

G<br />

MÅL-<br />

RUM M A T S A L A R<br />

HAR<br />

INRETT<br />

MÅNGET<br />

HEM I K E<br />

STRÖM<br />

MOT<br />

STRÖM- A MEN E D A<br />

AN-<br />

DELAR R A N S O N © EAB<br />

RIGNELL-ZANDER R<br />

52 VI SKOGSÄGARE 1/07<br />

˙<br />

www.skogsindustrierna.org/trapriset<br />

Limma rätt<br />

Olika lim och dess användning är en<br />

vetenskap i sig. Tack och lov finns intresseorganisationer<br />

för det mesta. Nu<br />

har ”Sveriges Fog och Limleverantörer”<br />

gjort en praktisk guide för både<br />

proffs och amatörer. Här finns råd om<br />

att limma trä och andra material.<br />

Guiden fi nns på föreningens hemsida:<br />

www.lim.se<br />

]<br />

]<br />

œ<br />

Lisa Sennerby Forsse.


Tomas Landers<br />

börjar på Skogsstyrelsen.<br />

Foto: Pär Fornling<br />

Tomas Landers<br />

till Skogsstyrelsen<br />

Efter fyra år som de nordiska<br />

skogs ägarorgan isationernas<br />

kontaktman i Bryssel går Tomas<br />

Landers till Skogsstyrelsen<br />

där han kommer att arbeta<br />

som internationell koordinator<br />

i Jönköping. Tomas Landers<br />

efterträds av landsmannen och<br />

forstmästaren Janne Näräkkä,<br />

som nu har en tjänst på fi nska<br />

jord- och skogsbruksministeriets<br />

internationella enhet.<br />

Gun Lidestav<br />

ny i forskarråd<br />

Gun Lidestav, docent i skogshushållning<br />

vid lantbruksuniversitetet,<br />

ingår från årsskiftet<br />

i Formas forskarråd.<br />

Hillevi Wiss-Kullebjörk i diskussionen<br />

om nätverkets arbete.<br />

Fler förtroendevalda kvinnor<br />

Nätverket Skogsägarkvinnorna<br />

har växlat upp<br />

arbetet genom ett nytt<br />

handlingsprogram.<br />

Text: Pär Fornling,<br />

Foto: Calle Bredberg<br />

I slutet av förra året träffades<br />

skogsägarkvinnor från hela<br />

landet vid ett seminarium i<br />

Holmsund med Norra skogsägarna<br />

som värd.<br />

UNDER ETT PAR dagar gavs<br />

insikter om skogens många värden;<br />

allt från skogsekonomi till<br />

hantverk och naturmedicin.<br />

Dessutom diskuterades arbetet<br />

med Skogsägarkvinnona.<br />

– Antalet kvinnliga förtroen-<br />

JAKTCHEF JAGAR EU-INBLANDNING<br />

Håkan Weberyd är ny generalsekreterare för Svenska Jägareförbundet<br />

med 200 000 medlemmar.<br />

– Jag vill att så många som möjligt får möjlighet att uppleva<br />

den livskvalitet som jakten ger den moderna människan, säger<br />

han och framhåller jägarnas möjligheter att jaga utan onödig<br />

byråkrati och inblandning av EU.<br />

– Makten över jakten har sedan EU-inträdet delvis lämnat landet.<br />

Det internationella arbetet kommer därför att vara ett viktigt<br />

inslag i mina arbetsuppgifter.<br />

KOLLA FILMEN FÖRST<br />

– BYGG SEN<br />

Årets DVD-box är redan här – och det<br />

är inte James Bond eller Sällskapsresan.<br />

De står sig slätt i jämförelse med<br />

nästan 14 timmars byggbeskrivningar<br />

för 99 kronor, vilket måste sägas vara<br />

ett fynd för den intresserade hemmasnickaren.<br />

Grunden är de populära byggbeskrivningarna<br />

om hur man bygger garage,<br />

Gunnel Hennerbo, Norrskog,<br />

en av deltagarna vid<br />

konferensen i Holmsund.<br />

devalda i skogsägarföreningarna<br />

har ökat till ungefär 20<br />

procent. Med tanke på att de<br />

kvinnliga skogsägarna är<br />

närmre 40 procent bör andelen<br />

bli högre och det går åt rätt håll,<br />

även om takten kunde vara högre,<br />

säger Marie André, som<br />

ingår i styrgruppen för Skogsägarkvinnorna.<br />

Men hon framhåller att<br />

arbetet har många fl er dimensioner.<br />

– Målet att öka antalet förtroendevalda<br />

har fördelen att vara<br />

mätbart. Men minst lika viktigt<br />

är att få aktiva kvinnor som är<br />

delaktiga i sitt ägande. Ur föreningens<br />

synpunkt gäller det att<br />

ta tillvara den resurs som kvinnorna<br />

är, precis som ungdomar,<br />

En äldre variant fyllde<br />

27 vhs-band, nu ryms<br />

allt på fem DVD-skivor.<br />

bastu, altan och andra projekt. De fi nns i bygghandeln eller<br />

på internet (www.byggbeskrivningar.se).<br />

Nu har Skogsindustrierna också en fi lmad version på fem<br />

DVD-skivor. Den kallas ”bygg i trä-boxen” och fi nns att<br />

köpa hos Svensk Byggtjänst och ett fl ertal byggvaruhandlare.<br />

Marie André, Mellanskog, presenterar Skogsägarkvinnornas<br />

handlingsplan.<br />

äldre och alla kategorier skogsägare.<br />

– Mångfalden är en styrka.<br />

Vi är ingen rebellisk grupp som<br />

arbetar isolerat, det handlar om<br />

att utvecklas tillsammans.<br />

DET BÖRJADE inom Norra<br />

Skogsägarna med nätverket<br />

Skogsägarqvinnorna, som hunnit<br />

fi ra tioårsjubileum. Därefter<br />

har de andra föreningarna följt<br />

efter med olika fristående regionala<br />

nätverk.<br />

Och på ett övergripande riksplan<br />

fi nns Skogsägarkvinnorna<br />

i anslutning till LRF Skogsägarna.<br />

I den aktuella handlingsplanen<br />

fi nns tre huvudmål:<br />

✔ att skapa möjligheter för<br />

Ny professur<br />

i träbyggnadsteknik<br />

I samband med att Södras ordförande,<br />

Lars Eric Åström,<br />

fyllde 60 år gjorde föreningen<br />

en donation till Växjö universitet<br />

för en professur i träbyggnadsteknik.<br />

Den kallas ”Carl von Linnés<br />

professur i träbyggnadsteknik”<br />

och har tilldelats Erik Serrano.<br />

Han är född 1968 och doktorerade<br />

vid Lunds tekniska högskola<br />

(LTH) 2001 på en avhandling<br />

om limförband i<br />

träkonstruktioner.<br />

Hedersyxa för<br />

bra insatser<br />

För nio år sedan deltog Rebecca<br />

Andersson, Haga gård utanför<br />

Nyköping, i ett läger med<br />

Skog och Ungdom.<br />

Det gav mersmak. Därefter<br />

har det varit läger varje år och<br />

aktivt arbete i förbundet, vilket<br />

lett till att Rebecca utnämnts<br />

till ”årsbästa skog och ungdom:<br />

are 2006”.<br />

Alexandra De Pauli berättar om<br />

läkande örter på konferensen.<br />

– Att gå ut i skogen och samla in<br />

sin medicin ger flerfaldig effekt.<br />

Skogsvandringen, sökandet efter<br />

örten, och att bereda medicinen. Allt<br />

ger signaler om läkande till kroppen,<br />

säger hon.<br />

kvinnor att växa i sin roll som<br />

skogsägare.<br />

✔ att synliggöra kvinnor och<br />

visa på kvinnliga förebilder<br />

inom skogsnäringen.<br />

✔ att öka andelen förtroendevalda<br />

kvinnor inom SÄF.<br />

– Under kommande år kommer<br />

mycket inom skogsägarrörelsen<br />

att handla om ”kraftsamling<br />

skog”, vilket passar<br />

som hand i handske i våra visioner<br />

och vårt arbete, säger<br />

Marie André.<br />

www.kvinnorna.skogsagarna.se<br />

VI SKOGSÄGARE 1/07 53<br />

NAMN & NYTT


KRÖNIKAN<br />

Den oslagbara skogen<br />

Från årsskiftet har jag<br />

lämnat över stafettpinnen<br />

som chef för<br />

LRF Skogsägarna till Linda<br />

Hedlund. För egen del<br />

koncentrerar jag mig mer på<br />

internationella frågor som<br />

blivit allt viktigare efter<br />

Sveriges EU-inträde. I det<br />

här sammanhanget finns<br />

anledning att fundera över<br />

skogsbrukets möjligheter i ett<br />

mer långsiktigt perspektiv.<br />

■ ■ ■<br />

Synen på skogens ekonomiska<br />

betydelse har förvisso<br />

varierat sedan den började<br />

användas som strategisk<br />

råvara vid industrialiseringen<br />

av Sverige – först i form<br />

av energi i gruv- och järnindustrin,<br />

tjära för varvsindustrin<br />

och från 1800-talet<br />

som sågad trävara. Men sett<br />

i ett månghundraårigt<br />

perspektiv framstår skogen<br />

som den absolut viktigaste<br />

grunden för ett framgångsrikt<br />

näringsliv. Och basen för våra största<br />

exportintäkter.<br />

För ett viktigt användningsområde<br />

– energiproduktion – känns det nu<br />

som cirkeln sluts. Efter parentesen<br />

med fossila bränslen framstår ånyo<br />

skogen som en mycket viktig energikälla<br />

globalt och kanske i synnerhet<br />

i Sverige, som redan i dag har ett väl<br />

fungerande system för att nyttja ”hela<br />

trädet” på ett klokt sätt.<br />

Starka aktörer i massa/pappers-,<br />

sågverks- och energisektorn<br />

balanserar varandra, vilket i ett<br />

internationellt perspektiv är ovanligt.<br />

Det försteget måste bevaras och<br />

utvecklas. Därför är det dags för<br />

ett antal förespråkare för statlig<br />

reglering av virkes användningen<br />

att komma till insikt om att i stället<br />

nyttja marknadens möjligheter.<br />

■ ■ ■<br />

Också i ett långsiktigt framtidsperspektiv<br />

är skogen Sveriges<br />

viktigaste naturresurs. Mycket talar<br />

för att marknaden kommer att växa<br />

och diversifieras ytterligare –<br />

stor skaliga träkemisatsningar<br />

står för dörren. Alltså finns alla förutsättningar<br />

att med god lönsamhet<br />

investera i ökad skogsproduktion.<br />

Att producera mera skog är från<br />

samhällets synpunkt en mycket klok<br />

satsning, som vid sidan av att<br />

generera ytterligare exportintäkter<br />

bidrar till att uppfylla vitala klimat-<br />

och energimål.<br />

Men viktigast är givetvis att den<br />

enskilde skogsägaren kan förbättra<br />

lönsamheten i sitt företag och<br />

kunskaperna om hur det kan gå till<br />

är goda. Detta har vi tagit fasta på i<br />

skogsägareföreningarnas och LRF:s<br />

storsatsning ”Kraftsamling skog”.<br />

■ ■ ■<br />

Om nyinvesteringarna förverkligas<br />

kan virkesuttaget växlas upp inom en<br />

nära framtid. Utmaningen för skogsägareföreningarna<br />

och andra aktörer<br />

i skogsbruket blir att entusiasmera<br />

också de skogsägare för vilka skogsinkomsten<br />

är mindre betydelsefull.<br />

Att stimulera odlingsintresset genom<br />

att visa hur spännande det är att sköta<br />

skog blir en viktig pedagogisk<br />

uppgift. En viktig förutsättning<br />

för framgång är att staten<br />

bidrar med kraftfulla insatser<br />

inom rådgivning, forskning<br />

och utbildning. Och avstår<br />

från klåfingrig politisk<br />

styrning av näringen.<br />

Statens verktyg för att<br />

genomföra skogspolitiken<br />

– Skogsstyrelsen – måste få<br />

ett tydligt uppdrag att stödja<br />

skogsnäringen i dess<br />

ambitioner att öka skogsproduktionen.<br />

När det<br />

gäller skogsforskningen måste<br />

krafttag tas tillsammans med<br />

branschen för en nysatsning<br />

på innovativ skogsteknisk<br />

forskning. Dessutom måste<br />

staten ta ett ökat ansvar för att<br />

på den europeiska och globala<br />

arenan marknadsföra den<br />

svenska ”skogsbruksmodellen”<br />

som på ett antal<br />

punkter avviker från koncept<br />

som tillämpas i andra stora<br />

skogsländer – som plantageskogsbruk<br />

och storskaligt<br />

koncessionsskogsbruk.<br />

Ett exempel på en viktig<br />

ingrediens i det svenska (och nordiska)<br />

skogsbruket är ju att produktion<br />

och naturvård samsas på i princip<br />

hela arealen. Ett annat särdrag är den<br />

stora roll som vårt välorganiserade<br />

familjeskogsbruk spelar för hela<br />

skogssektorns utveckling.<br />

Om staten är beredd att dra sitt<br />

strå till stacken är jag övertygad om<br />

att skogen också i framtiden blir en<br />

oslagbar resurs för Sverige!<br />

Ulf Österblom<br />

LRF Skogsägarna<br />

54 VI SKOGSÄGARE 1/07


FARMA – steget före!<br />

Modernt tänkande och marknadens funktionellaste<br />

design har fört fram FARMA till positionen som Norra<br />

Europas mest sålda skogsvagn. I rollen som marknadsledare<br />

ingår att inte bara ta ansvar för utvecklingen<br />

utan också att leda den. Marknadens lättaste<br />

ventilpaket är en del i denna utveckling. Ett ventilpaket<br />

som kommit att bli årets försäljningssuccé.<br />

Vänd dig till en FARMA-handlare nära dig så berättar<br />

han gärna mer.<br />

FARMA sortimentet består av 8 modeller från den<br />

minsta vedvagnen på 6 ton till den professionella<br />

drivna vagnen på 12 ton med 6,5 m kran. Vi levererar<br />

alla typer av kranstyrning och reglage till ett oslagbart<br />

pris. Hos oss fi nner du en valfrihet som ingen annan<br />

konkurrent kan erbjuda!<br />

Missa inte marknadens<br />

lättaste ventilpaket<br />

(10,5 kg). Hos oss till<br />

ett oslagbart pris!<br />

(2-spaks paket med 3 alt. 4 elon/off,<br />

som extra utrustning).<br />

Fabrik:<br />

E-mail: info@forsmw.ee<br />

www.forsmw.com<br />

FARMA NORDEN AB<br />

Information försäljning:<br />

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.<br />

Göran Carlsson 0224-774 40.<br />

NIAB – en komplett partner!<br />

NIAB 5-15 är en lättskött, driftsäker och servicevänlig<br />

maskin. Den tål rejäla tag och klarar allt från första<br />

gallringen till slutavverkningen. NIAB 5-15 har hög<br />

kapacitet och en rad tekniska fi nesser som gör arbetet<br />

rationellt. NIAB kan enkelt kopplas till i princip<br />

vilken jordbrukstraktor som helst.<br />

Genom att tillföra NIAB i ditt skogsarbete höjer<br />

du kapaciteten och ökar din skogsproduktion<br />

genom minskade stickvägsförluster. Träden fälls<br />

manuellt för att sedan vinschas in till traktorn. De<br />

hanteras, kvistas och kapas upp i längder för att<br />

slutligen sorteras i lämpliga högar med hjälp av<br />

processorn. NIAB tar bort de farligaste och tyngsta<br />

arbetsmomenten till en mycket rimlig investeringskostnad.<br />

Du missar väl inte vinterns<br />

demonstrationer? Kontakta<br />

närmaste återförsäljare<br />

för mer information.<br />

Teknisk support och<br />

reservdelar: 011-165 770.<br />

Alla priser exkl. moms och frakt.<br />

Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare<br />

för närmare information se hemsida<br />

www.forsmw.com<br />

Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationer<br />

samt pris utan föregående information.


Posttidning B<br />

LRF Media AB<br />

Box 6132, 200 11 Malmö<br />

FÖRMÅNLIG FINANSIERING VIA<br />

HANDELSBANKEN FINANS<br />

Våra björnstarka 4-hjulsdrivna terränghjulingar<br />

har blivit berömda för<br />

prestanda, säkerhet och tillförlitlighet.<br />

För den modernaste tekniken och<br />

den högsta kvalitén. Smidiga, robusta<br />

maskiner för hårda tag under många<br />

år.<br />

Nu ökar vi försprånget igen med<br />

nya Grizzly 700!<br />

Det är den största och starkaste<br />

i klassen och har en nyutvecklad<br />

råstark, vattenkyld och vibrationsfri<br />

www.yamaha-motor-scandinavia.com<br />

FÖRST MED<br />

SERVOSTYRNING!<br />

Svängrum<br />

motor. Ny typ av chassie och delad<br />

bakaxel ökar komforten ytterligare.<br />

Som alla våra arbetsmaskiner har<br />

Grizzly 700 kardandrift, Ultramatic<br />

hög/lågväxel, in/urkopplingsbar<br />

2WD/4WD och diffspärr. Liksom<br />

justerbar fjädring, hög markfrigång,<br />

brett tillbehörsprogram och 5 års<br />

fabriksgaranti.<br />

Och det bästa av allt.<br />

Det här är den första terränghjulingen<br />

med Electronic Power Steering,<br />

New<br />

elektrisk servostyrning. Den gör<br />

Grizzly 700 skönt lättstyrd samtidigt<br />

som slag och ryck i styret dämpas.<br />

Nu blir det en fröjd att ta sig fram<br />

även i den besvärligaste terräng.<br />

Grizzly Power<br />

GRIZZLY 700 - GRIZZLY 660 -GRIZZLY 450 - GRIZZLY 350

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!