Utvärdering av INICIA AB projekt JÄMKO - INICIA AB – Creative ...

inicia.se

Utvärdering av INICIA AB projekt JÄMKO - INICIA AB – Creative ...

Utvärdering av INICIA AB

projekt JÄMKO

Utförare: Mohsen Haidarian, Konsult i Borås (maj/juni 2007)

Sidan 1 av 28


Sammanfattning

På uppdrag av INICIA genomfördes en utvärdering av projekt JÄMKO (Jämställdhet, Mångfald,

Kompetens). Syftet med projektet är att skapa tillväxt genom jämställdhet och mångfald, samt att ta

vara på mänskliga resurser. Detta genom att kartlägga, ta fram modeller, motivera och skapa

förutsättningar för nya grupper att starta egna företagsverksamheter i Västra Götalandsregionen.

Utvärderingens syfte är att se i vilken grad JÄMKO har uppnått uppsatt syfte och mål med projektet

utifrån Västra Götalandsregionens projektbeskrivning, som står i programmet FöreKoM

(Företagsamma Kvinnor och Män) för JÄMKO. Detta genom att undersöka vad JÄMKOs deltagare

samt nyckelpersoner inom projektet, som arbetar huvudsakligen med rekrytering och rådgivning till

entreprenörer, tycker om projektet. Först gjordes en genomgång av befintlig dokumentation från

JÄMKO. Därefter skickades en enkät ut till 20 slumpmässigt utvalda deltagare av projektet, varav 10

stycken kom tillbaks ifyllda. Sedan genomfördes det fördjupningsintervjuer med 3 rekryterare samt 3

deltagare av projektet.

Utvärderingen visar att projektets kvantitativa resultat med antalet nystartade företag under projektet

har varit 6 stycken, varav 5 startade av kvinnor, vilket överstiger förväntade mål. Resultatet visar även

att man lyckats möjliggöra 30 seminarier med totalt 177 deltagare där det funnits en

överrepresentation av kvinnor och personer med utomnordisk bakgrund med 58%, vilket överstiger de

förväntade målen med 38%. Totala andelen medverkande eller uppsökta personer beräknades i

målbeskrivningen till ca 500 personer. JÄMKO har fått totalt 1091 medverkande vilket klart och

tydligt överstiger det beräknade målet.

Utöver de effekter som är mätbara finns det kvalitativa variabler som är värda att lyfta fram.

Omdömet om JÄMKO är mycket bra främst bland deltagare med annan etnisk bakgrund. Enligt

sammanställda resultat utifrån utvärderingen av JÄMKO har det funnits en positiv påverkan på

jämställdhet och integration i Sjuhärad. Vilket understryks av en kvinnlig deltagare med

invandrarbakgrund:

”Jag tror att JÄMKO stärker kvinnors och invandrarnas deltagande i det svenska samhället, bl. a i

affärslivet. För att ett samhälle av olika kulturer inte ska bli delat eller sönderfallande måste alla ges

möjlighet att delta i samhället. Om invandrargrupper lämnas åt sitt öde övergår det mångkulturella

samhället till en apartheid samhället.”

Enligt undersökningen har samtliga berörda aktörer varit nöjda med projektet. Generellt sett var

deltagare med invandrarbakgrund mer nöjda med projektet än rekryterarna. Personalen upplevdes som

engagerad och hade ett respektfullt förhållningssätt till deltagarna, vilket underströks av såväl

deltagare som rekryterare.

Några värderingar som också nämndes i utvärderingen var att det har varit aningen ”rörigt” och

”slappt” med många inblandade med JÄMKO, särskild till en början. Samarbetet mellan JÄMKO och

de olika externa samarbetspartnerna inom ESPIRA huset har inte fungerat till fullo, då utvärdering

visar att engagemang och intresset har varit ganska ojämn från ESPIRA huset. Det finns även

antydningar om att projektlängden har varit för kort.

En förbättring av projektet inför framtiden vore att förlänga tiden, skapa en bättre struktur, förstärka

samarbetet med ESPIRA huset och lägga större fokus på fältarbetet.

Sidan 2 av 28


Innehållsförteckning

INLEDNING ____________________________________________________________________________ 4

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR____________________________________________________________ 5

METOD OCH MATERIAL________________________________________________________________ 6

URVAL _______________________________________________________________________________ 6

Deltagare___________________________________________________________________________ 6

Rekryterare/nyckelpersoner_____________________________________________________________ 6

DATAANALYS __________________________________________________________________________ 6

BEGRÄNSNINGAR _______________________________________________________________________ 6

RESULTAT_____________________________________________________________________________ 7

GENOMGÅNG AV BEFINTLIG DOKUMENTATION AV JÄMKO_______________________________________ 7

PROJEKTETS OLIKA FASER_________________________________________________________________ 7

KARTLÄGGNING ________________________________________________________________________ 7

SAMVERKANSGRUPPEN___________________________________________________________________ 7

UPPSÖKANDE VERKSAMHET _______________________________________________________________ 8

AMBASSADÖRER OCH UTBILDNINGAR________________________________________________________ 8

METODUTVECKLING _____________________________________________________________________ 8

RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGEN MED DELTAGARE __________________________ 9

DISKUSSION KRING RESULTATET AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN ____________________________________ 9

Kunskap om JÄMKO __________________________________________________________________ 9

Mål för JÄMKO______________________________________________________________________ 9

Nyttan av JÄMKO ____________________________________________________________________ 9

Projektets kvalitet ____________________________________________________________________ 9

Projektets förväntningar _______________________________________________________________ 9

Delaktighet och personalens engagemang på JÄMKO _______________________________________ 10

Projektets påverkan på jämställdhet _____________________________________________________ 10

Projektets påverkan på integration ______________________________________________________ 10

SLUTSATSER BASERAT PÅ ENKÄTUNDERSÖKNINGEN ___________________________________________ 10

RESULTAT FRÅN INTERVJUER MED REKRYTERARE OCH DELTAGARE _________________ 12

DISKUSSION KRING INTERVJUER ___________________________________________________________ 12

Mål för JÄMKO_____________________________________________________________________ 12

Nyttan av JÄMKO ___________________________________________________________________ 12

Projektets kvalitet ___________________________________________________________________ 13

Projektets förväntningar ______________________________________________________________ 14

Delaktighet, påverkan och personalens engagemang på JÄMKO_______________________________ 15

Projektets påverkan på jämställdhet _____________________________________________________ 15

Projektets påverkan på integration ______________________________________________________ 15

Projektets nyskapande ________________________________________________________________ 16

Projektets längd_____________________________________________________________________ 17

Samarbete, organisation och struktur ____________________________________________________ 17

AVSLUTANDE REFLEKTIONER OCH REKOMMENDATIONER____________________________ 19

Sidan 3 av 28


Bilagor

Tabell 1 - Antal svarspersoner efter kön _______________________________________________ 20

Tabell 2 - Antal svarspersoner efter målgrupp __________________________________________ 20

Tabell 3 - Antal svarspersoner vid enkätundersökningen efter kön __________________________ 20

Tabell 4 - Vart fick du information om projekt JÄMKO? _________________________________ 20

Tabell 5 - Är målet med JÄMKO tydligt för dig?________________________________________ 20

Tabell 6 - Översikt på alla frågor som berör JÄMKO_____________________________________ 21

Tabell 7 - Projektets längd__________________________________________________________ 22

Tabell 8 - Målgruppens möjligheter att påverka innovationssys. i Sjuhärad genom JÄMKO ______ 22

Tabell 9 - Förslag till hur projektet skulle kunna förbättras ________________________________ 22

Tabell 10 - Antal intervjupersoner efter målgrupp _______________________________________ 22

Tabell 11 - Frågeformulär till målgruppen _____________________________________________ 22

Tabell 12 JÄMKOs kvantitativa utfall gentemot finansiärernas beslut om finansiering _________ 28

Sidan 4 av 28


1. Inledning

Kvinnor och medborgare med annan etnisk bakgrund än svensk är underrepresenterade i nyttjandet av

de tjänster som innovationssystemet och offentliga verksamheter erbjuder när det gäller nyföretagande

och entreprenörskap. Ett sätt att komma tillrätta med problematiken och att få dem att känna sig mer

delaktiga i det svenska samhället, är att försöka få dem att engagera sig mer inom nyföretagande. Detta

var också tanken med JÄMKO.

2006 startades projektet under INICIA AB med det övergripande målet att skapa tillväxt genom

jämställdhet och större mångfald i företagande, samt att ta vara på mänskliga resurser och bidra till

bättre integration i Västra götalandsregionen.

Högskolan i Borås profilerar sig bland annat mot vård, textil, och biblioteksvetenskap, vilka har större

representation av kvinnor. Andelen entreprenörer i dessa grupper är betydligt lägre än övriga

ämnesområden. Genom en gemensam satsning inom ramen för projektet har varit att skapa ett mer

jämställt och mångfaldigt nyttjande av innovationssystemet i Sjuhärad. JÄMKO bedrevs i dess

beslutade form under juli 2006 juni 2007 och delfinansierades av både VGR (Västra

Götalandsregionen) och ESF (Europeiska Socialfonden).

1.1. Syfte och frågeställningar

Utvärderingens syfte är att se i vilken grad JÄMKO har uppnått uppsatt syfte och mål med projektet

utifrån Västra Götalandsregionens projektbeskrivning som står i programmet FöreKoM för JÄMKO.

Med detta menas att undersöka vad JÄMKOs deltagare samt nyckelpersonerna inom projektet, som

arbetar huvudsakligen med rekrytering och rådgivning till entreprenörer, tycker om projektet.

Kärnan i utvärderingen är att kritiskt granska och därefter uttrycka ett värdeomdöme. Med detta menas

att utvärderingen på ett medvetet och reflekterat sätt ska bedöma verksamheten med ett

utifrånperspektiv. Det långsiktiga målet med att göra en utvärdering bör vara möjligheten till metod-

och teknikutvecklingen. En bra utvärdering bör därför svara på frågorna: Vad är effekten av det

INICIA gör? Hur gör man det ännu bättre? D.v.s. vara ett instrument för att göra ett bättre jobb med

målgruppen.

Syftet med JÄMKO var:

1. Kartläggning och tillvaratagande av befintliga nätverk och lyckade arbetssätt i regionala och

nationella projekt som arbetar med mångfaldsrekrytering.

2. Kartläggning av kompetensutvecklingsbehov inom innovationssystemet i Sjuhärad för

mångfaldsrekrytering.

3. Att ta fram modeller för att rekrytera, motivera och stödja projektets målgrupper till att nyttja

innovationssystemet effektivare, samt att starta och driva nya verksamheter.

4. Att stimulera entreprenörskap och företagande bland kvinnor och män, särskild med annan

etnisk bakgrund än svensk.

5. Att motivera och skapa förutsättningar för nya grupper att starta egen företagsverksamhet i

Västra Götalandsregionen.

De kvalitativa och kvantitativa målen med JÄMKO var:

o Att skapa tillväxt genom jämställdhet och mångfald, samt att ta vara på mänskliga resurser.

Datainsamling under projektets gång

Under projekttiden gjordes också ett omfattande arbete för att dokumentera resultaten kvantitativt.

Dessa presenteras som en bilaga till rapporten och påvisar en klar och tydlig uppfyllning av de satta

(av finansiärerna beslutade) kvantitativa projektmålen.

Sidan 5 av 28


2. Metod och material

Insamlingen av material till utvärderingen har skett genom:

o Att på ett systematiskt sätt analysera projektägare och projektorganisationens syn och därefter

skapa ett underlag som talar om hur projektet genomförts i relation till syfte och mål.

Inledande samtalet användes också som bakgrundsinformation vid utformning av

frågeformuläret.

o En genomgång av befintlig dokumentation av JÄMKO

o En enkät skickades ut till 20 slumpmässigt utvalda deltagare av projektet, varav 10 stycken

kom tillbaks ifyllda.

o Fördjupningsintervjuer som genomfördes med 3 projekthandläggare/rekryterare och 3

deltagare. Varje intervju tog mellan 30-60 minuter att genomföra. De frågor som ställts vid

intervjutillfällena har inte haft förbestämda svarsalternativ, utan den intervjuade har själv fått

formulera sin åsikt.

o Enkäten och underlag för intervjuer i sin helhet hittas som bilagor till utvärderingen.

En huvudsaklig kvalitativ metod valdes då det framförallt gällde att förstå

projekthandläggares/rekryterarnas och deltagarnas tankar och reflektioner om att delta i projektet.

2.1. Urval

Projektet har två huvudsakliga målgrupper:

2.1.1. Deltagare

För det första vänder sig projektet till kvinnor och medborgare med annan etnisk bakgrund än svensk.

2.1.2. Rekryterare/nyckelpersoner

För det andra fokuserar projektet på rekryterare och rådgivare verksamma inom innovationssystemet,

kommunala och statliga verksamheter i Sjuhärad, samt studie- och karriärsrådgivare vid Högskolan i

Borås och andra organisationer i regionen. Dessa är utvalda utifrån den höga graden av frekventa

kontakter (aktivitetsdeltagande) med JÄMKO.

2.2. Dataanalys

Av 16 st. svarspersoner, d.v.s. de som intervjuades och de som svarade på enkätundersökningen, 3

personer är rekryterare och 13 är deltagare. Nio av de svarspersonerna är män, sju är kvinnor.

Svaren på Djupintervjuerna skrevs ned under intervjun, tematiserades och analyserades. Enkätens

kvantitativa frågor analyserades i Excel. Då antalet intervjuade deltagare är 20 redovisas tabeller och

diagram i antal istället för procent. De kvantitativa svaren har också analyserats utifrån målgruppen

svensk eller utländsk.

Citat från fördjupningsintervjuerna har använts för att belysa texten i rapporten. Citaten visar i första

hand på mönster och gemensamma värderingar hos deltagarna, i några fall också förslag eller annat

som bedöms vara av värde för INICIA AB framtida arbete.

2.3. Begränsningar

Utvärderingen utgår från en granskande kvalitativ utgångspunkt gentemot projektets kvalitativa syften

och mål. De kvantitativa målen är uppfyllda och särredovisas bland utvärderingens bilagor.

Citaten från intervjuerna är inte fullständigt ordagranna, då alla ord inte kunde antecknas under

intervjuerna. Detta har dock inte förändrat innebörden i det som sagts.

Sidan 6 av 28


3. Resultat

3.1. Genomgång av befintlig dokumentation av JÄMKO

Detta avsnitt presenterar allmän information kring hur projekten bedrivits baserat på genomgång av

befintlig dokumentation av JÄMKO. Avsnittet syftar dessutom till att besvara hur har det gått med

kartläggningen som är det första uppsatta syfte för projektet.

3.2. Projektets olika faser

Projektet har genomgått olika faser:

o Kartläggning

o Bilda samverkansgruppen

o Uppsökande verksamhet

o Ambassadörer

o Kunskapsmöten eller utbildning

o Metodutveckling

3.3. Kartläggning

Fas 1 handlar om målinriktat analysarbete för att bilda ett sådant optimalt koncept som möjligt. Fokus

har legat på en omvärldsanalys för att skaffa sig en så verklighetsbaserad bild som möjligt.

Kartläggningens syfte har varit att öka kunskapen om invandrares och kvinnors resurser samt påvisa

den etniska mångfaldens betydelse för utveckling och tillväxt i företag i Sjuhärad. Det bör påpekas att

det inte fanns några liknande koncept att utgå ifrån inom det här området.

3.4. Samverkansgruppen

I fas 2 bildades en samverkansgrupp som undersökte vilka förutsättningar det finns för aktörer att

påverka och förbättra projektet. Nyckelpersonerna inom projektet är aktörer som huvudsakligen

arbetar med rekrytering och rådgivning till entreprenörer samt arbetar med karriär- och

studievägledning för projektets målgrupp. Många av nyckelpersonerna som är samlade i

samverkansgruppen består av representanter av följande organisationer:

ALMI Väst AB

Borås stads näringslivssekretariat

Connect Väst

Coompanion

CEA (Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign)

Drivhuset

Espira Tillväxtcenter

Högskolan i Borås

IFS (Insamlingsstiftelsen IFS rådgivningscentrum)

NFC (Nyföretagarcentrum)

IUC (Industriella Utvecklingscentra)

Invandrarrådet (Borås Stad)

Qualityprojektet

Skatteverket

I den här fasen producerades även en webbsida för att rikta sig mot fältarbete på ett effektivare sätt.

Webbsidan är en informationsportal om projektet som uppdateras kontinuerligt med relevanta nyheter.

Webbsidan nås på följande adress:

http://jamko.inicia.se

Sidan 7 av 28


3.5. Uppsökande verksamhet

I fas 3 fokuserades det på en uppsökande verksamhet då projektaktörerna tog kontakt med 50

invandrarföreningar i hela Sjuhärad. Syftet var att stimulera entreprenörskap och företagande bland

kvinnor och män, särskild med annan etnisk bakgrund än svensk. Den här fasen innebär att mobilisera

och kombinera kompetenser och resurser i nya former och omfattning som skiljer sig från många

liknande projekt i hela landet. Det här steget har stor betydelse för att anpassa aktivitetsindikatorer till

verkligheten i fältet.

3.6. Ambassadörer och utbildningar

I fas 4 och 5 fokuserades det på att motivera och skapa förutsättningar för nya grupper att starta egna

företagsverksamheter i Västra Götalandsregionen genom aktivt fältarbete. Kommunikationen mellan

projektledarna och företagsmedlemmarna förstärktes genom representerade ambassadörer, som hade

som mål att sprida information om projektet.

Man höll även en mängd aktiviteter, bl.a. seminarier och kunskapsmöten, som riktade sig mot personer

med utomnordisk bakgrund. Ett av kunskapsmötenas huvudtema var ”från idé till verklighet”.

Tabell 3 visar att projektet på ett intensivt sätt tagit sig den svåra uppgiften att bryta den traditionella

modellen med sändare och mottagare genom att aktivera och inspirera en mängd människor med

invandrarbakgrund inom innovationssystemet i Sjuhärad. En betydande aktivitet bestod av att

möjliggöra besök av Espira-huset för deltagarna.

3.7. Metodutveckling

I fas 6 för att nå projektets mål med ett induktivt arbetssätt har man utvecklat metoder för att skapa

ökad mångfald i innovationssystemets inflöde. Ambassadörsverktyget, ”Ett ansikte utåt/

affärsrådgivning” samt OHL (Off Hours on Location)- modellen har skapats utifrån ett nära samarbete

med, och efterfrågan på information från, målgruppen.

Sidan 8 av 28


4. Resultat från enkätundersökningen med deltagare

4.1. Diskussion kring resultatet av enkätundersökningen

Detta avsnitt baseras på enkätundersökningen med 10 deltagare för att kunna besvara vad JÄMKOs

huvudmålgrupp tycker om projektet.

4.1.1. Kunskap om JÄMKO

Man har fått information från olika kanaler. De flesta har fått informationen genom projektpersonalen.

Men 3 personer har fått information genom invandrarföreningen, 1 person genom webbsidan, 1 person

via skatteverket.

Nästan samtliga svarspersonerna känner till att projektet delfinansieras av ESF.

4.1.2. Mål för JÄMKO

9 av 10 tycker att målet för projektet har varit tydligt för dem.

4.1.3. Nyttan av JÄMKO

I enkätundersökning ställdes frågor angående nyttan via JÄMKO genom att mäta följande variabler:

• Nyttan av kunskaperna man har lärt sig på JÄMKO

• Om projekt som JÄMKO behövs

• Nyttan av kontaktnätet på JÄMKO

9 av 10 tycker att de kommer ha nytta av kunskaperna de har lärt dig på JÄMKO. 90% tycker att

projekt som JÄMKO behövs. En majoritet av svarspersonerna, 6 st. tycker att de kommer att ha nytta

av kontaktnätet via JÄMKO.

4.1.4. Projektets kvalitet

I enkätundersökning ställdes frågor om projektets kvalité genom att mäta följande variabler:

• Om innehållet i de teoretiska avsnitten är anpassade till förkunskaper

• Om utbildningslokalerna är anpassade till projektets mål

• Om föreläsarna kan lära ut på ett bra sätt

• Om projektet i helhet håller en hög kvalité

En stor majoritet, 8 av 10 tycker att innehållet i de teoretiska avsnitten är anpassade till sina

förkunskaper. Samtliga svarspersonerna tycker att utbildningslokalerna är anpassade till projektets

mål. Vad gäller föreläsningarna är 7 personer nöjda, medan 3 personer inte vill ta ställning, genom att

skriva ”vet inte”. Samtliga svarande tycket att projektet i helhet håller en hög kvalité.

4.1.5. Projektets förväntningar

I enkätundersökningen ställdes frågor om målgruppens förväntningar med projektet genom att mäta

följande variabler:

• Om JÄMKO uppfyller enskilda förväntningar

• Om man är särskilt nöjd eller missnöjd med något

• Om det fanns något som saknades eller kunde utgå i projektet

• Allmänna förslag till en förbättring av projektet

9 av 10 deltagare uppger att JÄMKO uppfyller deras förväntningar. Samtliga deltagare är

mycket/ganska nöjda med JÄMKO. Det här ställningstagandet stämmer överens med svarspersonerna

Sidan 9 av 28


på frågan angående ”något som saknades eller kunde utgå”. I den sistnämnd fallet, svarade 5 personer

”vet inte” medan resten uppgav att det inte fanns något som saknades eller kunde utgå med projektet.

4.1.6. Delaktighet och personalens engagemang på JÄMKO

fördjupningsintervjuerna ställdes frågor om delaktighet, påverkan, samt personalens engagemang

genom att mäta följande variabler:

• Om man känner sig delaktig och kan påverka

• Om tiderna är anpassade till projektets syfte

• Respekt av personalen

• Personalens engagemang

• Kommunikation med personalen

Samtliga svarspersoner tycker att de blivit respekterade som personer av personalen och därmed känt

sig delaktiga i sin egen utveckling. Den positiva synen på personalen bekräftas på alla frågor kring

”respekt av personalen” och ”personalens engagemang”, där samtliga svarspersoner är nöjda och

uppskattar personalens insatser på JÄMKO.

4.1.7. Projektets påverkan på jämställdhet

I enkätundersökning ställdes frågan om projektets påverkan på jämställdhet genom att mäta följande

variabler:

• Hur kvinnors möjligheter påverkas genom projektet

• Om JÄMKO ökar kvinnors förutsättningar för att starta egna företagsverksamheter i Västra

Götalandsregionen

Samtliga svarspersonerna tycker att JÄMKO har en ganska/mycket positiv inverkan på kvinnors

möjligheter att påverka innovationssystemen i Sjuhärad. 8 av 10 personer tycket att JÄMKO kan öka

kvinnors förutsättningar för att starta egna företagsverksamheter i Västra Götalandsregionen.

4.1.8. Projektets påverkan på integration

I enkätundersökningen ställdes frågor om projektets påverkan på integration genom att mäta följande

variabel:

• Hur invandrares möjligheter påverkas genom projektet

• Om JÄMKO ökar invandrarnas förutsättningar för att starta egna företagsverksamheter i

Västra Götalandsregionen

Samtliga svarspersonerna tycker att JÄMKO har en ganska/mycket positiv inverkan på kvinnors

möjligheter att påverka innovationssystemen i Sjuhärad. 8 av 10 personer tycket att JÄMKO kan öka

invandrarnas förutsättningar för att starta egna företagsverksamheter i Västra Götalandsregionen.

4.2. Slutsatser baserat på enkätundersökningen

Av enkätundersökningen framgår det att en stor majoritet av deltagarna har nytta av JÄMKO och

tycker projektet håller en hög kvalitet. JÄMKO uppfyller också deltagarnas förväntningar. Samtliga

svarspersonerna tycker att JÄMKO har en ganska/mycket positiv inverkan på kvinnors/invandrares

möjligheter att påverka innovationssystemen i Sjuhärad.

En kvinnlig deltagare svarade på sista frågan som löd: ”Har du några andra synpunkter” med:

”Projektet fick mig att känna en större samhörighet till det svenska samhället som bryr sig om

invandrarna”

Gällande vad deltagarna varit mest nöjda med på JÄMKO var det enligt svarsalternativen främst två

punkter: Personalen och lokalerna. Frågeformuläret visar att deltagarna kände sig respekterade av

Sidan 10 av 28


personalen/handledarna genom att de är lätta att komma i kontakt med, att de lyssnar på deltagarnas

synpunkter och att de ger stöd och hjälp om deltagarna behöver det.

Svarsdeltagarna var rent allmänt mycket nöjda med JÄMKO och upplever att liknande projekt behövs.

En annan sak som sticker ut är att en majoritet, 6 personer, menar att de i dagsläget inte har bra

förutsättningar att starta eget.

Svarspersonernas syn på föreläsningarna är något som borde uppmärksammas. På frågan om

föreläsarna kan lära ut på ett bra sätt, har nästan hälften av deltagarna med invandrarbakgrund antigen

inte varit nöjda, eller inte tagit någon ställning. En hypotetisk tolkning kan vara att de språknivåer som

föreläsarna använder sig av inte är anpassade till målgruppen. Dessutom kan det handla om abstrakta

teorier som ibland inte riktigt förknippad med konkreta upplevelser för målgruppen. En tänkbar

felkälla är också frågans tolkning en del kan känna att de inte är i position att bedöma föreläsarens

(pedagogiska) förmåga att lära ut och då frångå analysen kring själva innehållet (vilket avsågs).

Sidan 11 av 28


5. Resultat från intervjuer med rekryterare och deltagare

Resultaten presenteras på ett sätt som möjliggör för läsaren att urskilja likheter och skillnader mellan

rekryterares och deltagares syn på projektet.

5.1. Diskussion kring intervjuer

Resultaten presenteras på ett sätt som möjliggör för läsaren att urskilja likheter och skillnader mellan

rekryterares och deltagares syn på projektet.

5.1.1. Mål för JÄMKO

I fördjupningsintervjuerna ställdes frågor om måluppfyllelse genom att mäta följande variabler:

• Tydligheten i mål satta av projektet

• Hur projektet efterlever sina mål och riktlinjer

• Tydligheten i mål och riktlinjer

• Måluppfyllelse

Deltagare

En deltagare uttrycker sig så här:

”Innan har jag alltid tänkt på det positivt och nu positivare. Jag har fått liksom massor med

inspirationer.”

En annan menar att: ”Det var bra. Lite ny information och mycket bra inspiration”

”Det var intressant, men om det hjälper vet jag inte”.

Två intervjuade deltagare tycker att målet för JÄMKO är tydligt för dem och man har arbetat

efter uppställda mål och riktlinjer. En deltagare är osäker och ville inte svara på frågan.

Rekryterare

Två rekryterare tycker att målet är tydligt för dem, men en av de menar att ” det här är en långsiktig

insats. JÄMKO skulle hitta en identitet och en klar arbetsfördelning mellan olika inblandande aktörer.

Det finns otydliga roller om vem som gör vad. ESPIRA är i stort sett en byråkratisk organisation som

tappar effektiviteten.”

En annan rekryterare: ”Jag kan inte påstå att målet med projekt är tydligt för mig.”

” Det var massor med idéer och tankar. Men det var inte klart med vem gör vad och på vilket sätt. Man

skulle ställa större ansvar på projektledare. Dessutom var det väldigt olika engagemang av olika

inblandade aktörer.”

5.1.2. Nyttan av JÄMKO

I fördjupningsintervjuerna ställdes frågor angående nyttan av JÄMKO genom att mäta följande

variabler:

• Är informationsflödet i projektet tillräckligt

• Nyttan av kunskaperna man har lärt sig på JÄMKO

• Om projekt som JÄMKO behövs

• Den allmänna uppfattningen av JÄMKO

• Nyttan av kontaktnätet på JÄMKO

Deltagare:

Vad gäller informationsflödet i projektet menade samtliga deltagare att ”det har varit jättebra”, ”man

har lärt sig väldigt mycket”. ”har varit givande” .

En kvinnlig deltagare uppger att:

” kunskap ger makt. Jag har blivit starkare genom att fått nya kunskaper på JÄMKO”.

Sidan 12 av 28


En manlig deltagare: ”Jag hade en tanke om att starta eget, men jag vågade inte innan dess. Nu vet jag

hur jag ska göra.”

En deltagare menar att: ”JÄMKO behövs för att öppna nya dörrar och visa vägen för oss kvinnor och

invandrare.” Hon försätter: det var jättebra för självkänsla och känna att någon bryr oss.”

”De engagerar sig bra. Vi fick massor med kunskap om att starta eget. Vi fick också veta vilka

möjligheter som finns i Sverige inom det här området. Det finns en stor skillnad mellan Sverige och

vårt land inom det här området.”

”Lärde mig många nya saker på JÄMKO, det var bra. Ja, lärde mig jättemycket! Nytta vet jag

inte…nytta - beror på hur man ser det, men personligen var det utvecklande. Allmänbildande.”

En deltagare uppfattar JÄMKO så här:

”En bra och nödvändigt initiativ för invaderare. Man känner på sig att samhälle inte har glömt oss. Det

finns en stark viljan för att involvera flera kvinnor med invandrar bakgrund i affärslivet.”

”Bra att lära sig om att öppna eget företag.”

Rekryterare:

En rekryterare uppgav lite annorlunda svar på den här frågan. Han menar att:

”Det beror på. Informationen som deltagarna fick, är bara första steget i en lång väg. Det finns

jättemycket kvar att göra. Det var mycket fokus på marknadsföring. Man kunde argumentera på ett bra

sätt, men det räcker inte för hela vägen.”

En rekryterare menar att: ”För första gången diskuterades jämställdhet och mångfald här i huset

ordentligt. Samtidigt som det skapar möten och nätverk. Ett återkommande ord i detta

sammanhang är ”empowerment”, d.v.s. att fånga upp, synliggöra och legitimera krafter för

integration, samt att stärka dessa på lång och kort sikt”.

En rekryterare uttryckte det på följande sätt:

”Att skapa mötesplatser, ge folk chansen att utveckla sina idéer och att bygga strategiska nätverk på

sikt. JÄMKO är ett medel på vägen och ett verktyg för att förverkliga idéer inom entreprenörskap.”

En rekryterare uppfattar JÄMKO så här:

”Det är ingen tvekan om att det finns ett behöv inom det här området. Men det var lite flummigt och

slappt med många inblandade med JÄMKO. Det behövs en bättre struktur och en stark projektledare.”

”Att fånga upp krafter för integration och stärka dessa på lång och kort sikt.”

”Många invandrare fick inspiration för att starta eget. Poängen är att när invandrare vill driva en

verksamhet, kör de på lite annorlunda sätt. De visade sig att de kommer, kontaktar med sina

handläggare och känner sig väl bemötande.”

”Man påminde aktörerna inom innovationssystemet att mångfald och jämställdhet behöver ha ett eget

mål för sin verksamhetsplanering.”

JÄMKO är ett steg i rätt hål med godviljan och engagemang. Men det var bara en början. Det behövs

mer resurser och absolut en fortsättning.”

” Tillväxt mår bra av mångfald.”

” Bättre slut än början.”

5.1.3. Projektets kvalitet

I fördjupningsintervjuerna ställdes frågor om projektets kvalité genom att mäta följande variabler:

• Om innehållet i de teoretiska avsnitten är anpassade till förkunskaper

• Om utbildningslokalerna är anpassade till projektets mål

• Om föreläsarna kan lära ut på ett bra sätt

• Om projektet i helhet håller en hög kvalité

Deltagare:

Sidan 13 av 28


En kvinnlig deltagare: ”Jag förstår, men vissa föreläsningar var svårt att hänga med på. Det var lite

abstrakt och akademisk. Jag behöver lite mer konkret vägledning.”

En deltagare menar att: ”De flesta av dessa föreläsare varit ganska bra. Men har man

pengar så går det.”

En deltagare uttrycker så här:

”Jättebra. Kanon. Jag tycker att projektet som helhet håller en hög kvalité.”

Samtliga deltagarna, tycker att utbildningslokalerna är anpassade till utbildningen.

Två deltagare tycker att: ”De kunskaper man får i de teoretiska avsnitten har de nytta av i det praktiska

livet.”

Vad gäller frågan om föreläsningar, är det skilda svar. Två av deltagarna är nöjda, en deltagare är

missnöjd på en del av föreläsningar.

Gällande vad deltagarna varit mest nöjda med på JÄMKO var det två saker som stack ut något:

personalen och lokalerna.

Rekryterare

En rekryterare uppgav lite annorlunda svar angående lokalerna:

” SPIRA huset ser som en IT mässan ut. Det saknas t ex kundkontakt. Det är lite missvisande.

Dessutom syns inte JÄMKO så bra i huset. Det är inte så pedagogiskt med SPIRA huset.”

En rekryterare uttrycker sig så här:

”Projektplanen har varit mycket bra och ambitiös, men det är väldigt viktigt att påpeka att den

genomfördes inom en begränsade tid. Med andra ord fanns det ont om tid i hela vägen och detta

präglade projektet på blandade sätt. För det första jobbade vi mycket hårt och intensivt för att

genomföra våra ambitiösa projektplan. Men på andra sidan på grund av begränsad tid var det svårt att

samla ihop alla potentiella krafter som kunde verka för den bästa och högsta möjliga resultat.”

5.1.4. Projektets förväntningar

I fördjupningsintervjuerna ställdes frågor om målgruppens förväntningar med projektet genom att

mäta följande variabler:

o Om JÄMKO uppfyller enskilda förväntningar

o Om man är särskilt nöjd eller missnöjd med något

o Om det fanns något som saknades eller kunde utgå i projektet

o Allmänna förslag till en förbättring av projektet

Deltagare

En deltagare uppger så här:

” Bara positiv. Jag har en kompis som har blivit uppsagt. Nu är han arbetslös. Han fick genom

JÄMKO inspiration att det finns nya möjligheter i Sverige. Han funderar att stata eget snart.”

”I första brevet som vi fick stod en tid som inte passade alls till oss. Vi tog upp problemet med

projektpersonalen, sen de ändrade tiden och vi fick en tid som passade oss väl. De anpassade dig efter

oss vilket är jättebra.”

”Jag är väldigt nöjd med allt: handledarna, personalen. Allt funkade bra.”

”Nästan allt är bra. Man känner sig inte ensam. Allt är bra. Jag har lärt mig mycket på JÄMKO. Jag är

nöjd”

Samtliga deltagare var mycket positiva till JÄMKO och uppgav att det inte fanns något som var

mindre bra med projektet.

Förslag till en förbättring:

Mer sammanfattande information för nybörjare, fler föreläsningar om starta eget på lättare svenska

samt lite mer gruppreflektion.

Rekryterare

Sidan 14 av 28


”Jag är mindre nöjd med de otydligheter som fanns i början med arbetsfördelningar och struktur.”

Alla rekryterare är missnöjda med längden för projektet, de menar att tiden har varit alldeles för kort.

Förslag till förbättringar:

Bättre struktur, förlängning av projektet, kunden ska stå i centrum, tänka vad kunden behöver inte vad

vi vill. Satsa mer på unga tjejer.

5.1.5. Delaktighet, påverkan och personalens engagemang på

JÄMKO

I fördjupningsintervjuerna ställdes frågor om delaktighet, påverkan samt personalens engagemang på

JÄMKO genom att mäta följande variabler:

• Om man känner sig delaktig och kan påverka

• Om tiderna är anpassade till projektets syfte

• Respekt av personalen

• Personalens engagemang

• Kommunikation med personalen

Deltagare och rekryterare

Samtliga svarspersonerna menar att personalen bryr sig om deras synpunkter på JÄMKO och ger stöd

och hjälp om dem behöver det.

De känner att de blivit respekterade som personer av projektspersonalen och därmed känt sig delaktiga

i projektet.

Personalens engagemang är mycket uppskattad både bland deltagare och rekryterare.

Man tycker också att de är lätta att komma i kontakt med och att de lyssnar på synpunkter.

Man upplevde också att de blivit respekterade som personer.

En deltagare uttryckte sig såhär:

”Personalen var det bästa med projektet. De var nummer ett. Jag var mest nöjd med personalen. Hade

man problem så ställde de upp.”

5.1.6. Projektets påverkan på jämställdhet

I fördjupningsintervjuerna ställdes frågan om projektets påverkan på jämställdhet genom att mäta

följande variabel:

• Hur kvinnors möjligheter påverkas genom projektet.

Deltagare

Samtliga intervjupersonerna ser positivt på kvinnors möjligheter påverkas genom JÄMKO. Sades

bland annat att:

”Det tycker jag verkligen.”

”Jag tycker att det är massa delar som hjälper. Invandrarkvinnor behöver lite extra hjälp

för att kunna starta eget i Sverige.”

Rekryterare

” Påverkan är än så länge, marginell.”

”Kan påverkas positive. Man skulle satsa mer på unga tjejer som kommer från gymnasiet och vill

starta eget.

5.1.7. Projektets påverkan på integration

I fördjupningsintervjuerna ställdes frågan om projektets påverkan på integration genom att mäta

följande variabel:

Sidan 15 av 28


• Hur invandrares möjligheter påverkas genom projektet

Deltagare

Samtliga intervjupersonerna ser positivt på JÄMKOs möjligheter att främja integrationen i Sverige.

Sades bland annat att:

”Ja, man kommer mer in i det svenska samhället.”

”Det tycker jag verkligen. Massor med olika nationaliteter var med, det gick bra till slut.”

”Jag tycker….det är massa delar som hjälper. Man kommer in i det svenska systemet.”

En deltagare tar upp en relevant argument:

”Jag tror att JÄMKO stärker invandrarnas deltagande i det svenska samhället och bl. a i det affärslivet.

För att inte ett samhälle av olika kulturer ska bli ett delat eller sönderfallande samhälle måste alla ges

möjlighet att delta i arbete i samhället. Om invandrargrupper lämnas åt sitt öde övergår det

mångkulturella samhället till apartheid samhället. JÄMKO fick att jag kände på mig att vi behövs, vi

är värda att satsa på. ”

Rekryterare

”Min verksamhet på IFS visar klart att vi har fått flera kunder med invandrar bakgrund, vilket var

tanken på JÄMKO.”

”Att bryta den passivisering och utanförskap som långtidsarbetslöshet innebär ger en stor personlig

vinning för individen.”

En handläggare uppger att:

JÄMKO har uppfyllt alla sina syften och ännu mer. Vi har uppnåt en väldigt stor målgrupp som

annars varit ”bortglömda”. Dessutom har använd oss av nya metoder. Det finns helt enkelt mycket att

lära oss.”

”Projektet fick oss känna mer samhörighet till det svenska samhället som bryr sig om invandrarna.”

”Påverkan är än så länge, marginell. Men man borde komma ihåg att det är mest IFS som jobbar med

det här frågan..”

5.1.8. Projektets nyskapande

I fördjupningsintervjuerna ställdes frågor om projektets nyskapande genom att mäta följande variabler:

o Lärdomar av projektet

o Har man lyckats ta fram nya modeller

Deltagare

Sades bland annat att:

” Jag vet det finns många som har idéer men är tveksamma. Genom JÄMKO fick många att bearbeta

med sina rädslor för att starta eget. Jag tror i längre sikt ger mycket mer effekt.”

” Jag har fått en viktig lärdom genom JÄMKO, nämligen att ta initiativet. Det hjälper inte att sitta och

grubbla. Jag lärde mig att fokusera på möjligheter, inte på hinder.”

” Vi var två stycken från vår föreningen. Jag är jätte glad att kunde vara med på JÄMKO. Men vi

kommer att sprida information och kunskaper som fått genom projektet över hela föreningen .”

”Att vara nyfiken, våga gå vidare, att bygga en nätverk omkring oss”

En deltagare säger att:

” Nu vet vi att det finns en ESPIRA huset som kan hjälpa till om man behöver. Vi vet vilka

verksamheter pågår i huset.”

Rekryterare

En handläggare uppgav att:

Sidan 16 av 28


JÄMKO har lyckats med att öka invandrarnas närvaro på innovationssystemet i Borås. Men vi är

medvetna om att en hållbar utveckling inom det här området tar längre tid än vi har haft.

JÄMKO lyckades faktist med att ta fram nya modeller t ex ambassadörer, kontakt med invandrar

föreningar, en speciell pärm, man kände till huset och möjligheterna som finns för att starta eget,

betydelse av nätverk och att diskutera frågeställningar tillsammans. De arbetssätt som projektet har

kommit fram till fungerar alldeles utmärkt.”

”Att starta eget, är väldigt komplicerat. Det räcker inte bara med information. Det handlar om livsstil,

ett verktyg. Det kräver mer än bara ambassadörer för att kunna gå till handling. Det är en tidskrävande

process som kräver längre tid och konkreta lösningar.”

”Vi har lärt oss mycket på vägen, t.ex. i kontakt med olika externa aktörer och målgruppen. Även

inom projekt, finns det viktiga erfarenheter att ta vara på.”

5.1.9. Projektets längd

I fördjupningsintervjuerna ställdes frågor om projektets längd genom att mäta följande variabel:

• Projektets längd

Två deltagare uppger att projektets längd har varit lagom, men en tycker att tiden varit för kort.

Men samtliga rekryterare menar att:

”Tiden var för kort. Vi kom igång lite sent.”

”Det behövs lite mer tid för att få konkret resultat.”

5.1.10. Samarbete, organisation och struktur

I fördjupningsintervjuerna ställdes frågor om samarbete, organisation och struktur i projektet genom

att mäta följande variabler:

Om organisationen kan göras effektivare

Hur samarbetet inom samverkansgruppen fungerat

Deltagare

En deltagare menar att:

”Man skulle rikta sig mot invandrargrupper med allt kraft redan från början.”

Rekryterare

De mest påtagliga svagheter inom JÄMKO är främst följande punkter:

En handläggare uppgav att:

”Vi borde fokusera mer på fältarbete och träffa målgruppen oftare med tydligt framförande.”

Två handläggare som intervjuades var överens om att:

”Engagemang och intresse har varit ganska ojämnt från ESPIRA huset. Vissa delar har varit väldigt

aktiva och vissa ointresserade. JÄMKO har inte fått det stöd och hjälp som behövs av alla inblandade

organisationer. Bland annat IFS, Drivhuset och Högskolan hör till den första gruppen med ett stort

engagemang. Men vad gäller några andra organisationer har intresset varit svagt.

En handläggare menade att:

”Farten kom till slut. Vi borde gå ut i fältet tidigare. Borde komma i gång i början av projektet.”

”Vi måste i första hand koncentrera oss på vad kunderna vill, och inte på oss själva. Det är det som är

huvudsaken”

En annan handläggare uppgav att:

Sidan 17 av 28


”Många av de inblandade aktörer har drivit företag tidigare, men inte haft någon organisation.”

” Det är slutkunden som ska stå i centrum där verkligheter och behov styr. Projektet skulle ha

förenklats där bland målgruppen. Vi borde harmonisera oss efter den här verkligheten.”

En handläggare menade att:

” Det råder brist på samordning på ESPIRA huset. Det är dags att huset vaknar upp och tänker om för

att kunna anpassa sig efter verkligheten.”

En handläggare uppgav att:

”Det behövs en fungerande struktur och lite mer handlingskraftigare projektledare.”

Sidan 18 av 28


6. Avslutande reflektioner och rekommendationer

För många deltagare med invandrarbakgrund krävs det mer tid och fler resurser för att nå önskat

resultat. Det är även viktigt att nå ut till en ännu bredare massa. Unga tjejer är en målgrupp som det

krävs större satsningar på.

o Deltagarna önskar sig mer sammanfattande information för nybörjare, flera föreläsningar om

starta eget på lättare svenska och lite mer gruppreflektioner.

o Tydliggöra och synliggöra arbetsdelningen och arbetsuppgifter i samverkansgruppen.

o Tydliggöra och synliggöra gränserna och arbetsuppgifterna mellan samverkansgruppen och

projektpersonalen.

o Samverkargruppen beslutar om uppdragets utformning, omfattning utifrån

målformuleringarna och tillgängliga resurser. Men det är projektledares uppgift att se till att

allt går i rätt håll och att en uppföljning av vem som gör vad sker.

o Fokusera och lägga mer tid och energi på fältarbete och målgruppens behov. Det är därför

viktigt att så tidigt som möjligt lägga upp en fungerande struktur och organisation inom

projektet.

o Hitta nya sätt och former för att kunna involvera alla resurser som finns i ESPIRA huset.

o Projektledares roll som en handlingskraftig aktör har en stor betydelse för att bedriva arbete

inom ramen för JÄMKOs måluppfyllelse.

o Föreläsningarna skulle kunna vara mer anpassade för målgruppen vad gäller både språk och

innehåll.

Sidan 19 av 28


Bilagor

Tabell 1 - Antal svarspersoner efter kön

Kön

Grundinformation

Svarsalternativ Antal svar Fördelning %

1 Kvinna 7 43.75

2 Man 9 56.25

Total: 16 100.0

Antal obesvarade: 0

Tabell 2 - Antal svarspersoner efter målgrupp

Deltagare/rekryterare

Grundinformation

Svarsalternativ Antal svar Fördelning %

1 Deltagare 13 18.75

2 Rekryterare 3 81.25

Total: 16 100.0

Antal obesvarade: 0

Tabell 3 - Antal svarspersoner vid enkätundersökningen efter kön

Svarsalternativ Antal svar Fördelning %

1 Kvinna 5 50

2 Man 5 50

Total: 10 100.0

Antal obesvarade: 0

Tabell 4 - Vart fick du information om projekt JÄMKO?

Svarsalternativ Antal svar Fördelning %

1 Föreningen 2 20.0

2 Projektsamordna 6 60.0

3 Kompisar 0 0.0

4 Annat 1 10.0

Total: 10 100.0

Antal obesvarade: 0

Tabell 5 - Är målet med JÄMKO tydligt för dig?

Grundinformation

Svarsalternativ Antal svar Fördelning %

1 Stämmer inte alls 0 0.0

2 Stämmer lite grann 1 10.0

3 Stämmer ganska väl 8 80.0

4 Stämmer mycket väl 1 10.0

Total:

Antal obesvarade: 0

10 100.0

Sidan 20 av 28


Tabell 6 - Översikt på alla frågor som berör JÄMKO

Frågeformulär

Svarsalternativ

Stämmer

inte alls

Stämmer

lite gran

Stämmer

ganska

väl

1. Projektet delfinansieras av EU 0 1 1 8

2. Jag kommer att ha nytta av kunskaperna jag har lärt

dig på JÄMKO

0 1 6 3

3. Jag kommer att ha nytta av kontaktnätet jag får

genom projektet

2 2 5 1

4. Jag tyckte att JÄMKO uppfyller mina förväntningar. 0 1 6 3

5. Jag tror du att projekt som JÄMKO behövs. 0 1 1 8

6. Mina förutsättningar för att starta eget är goda 3 3 3 1

7. Jag får kunskaper som är viktiga för att nå projektets

mål.

1 1 5 3

8. Jag tycker att innehållet i de teoretiska avsnitten är

anpassade till mina förkunskaper

1 1 4 4

9. Jag tycker att utbildningslokalerna är anpassade till

projektets mål.

0 0 1 9

10. Jag tycker att föreläsarna kan lära ut på ett bra sätt Vet ej3 2 4 1

11. Det är lätt att komma i kontakt med personalen och

lämna synpunkter

0 0 2 8

12. Jag tycker att personalen bryr sig om mina

synpunkter

0 0 2 8

13. Jag tycker att informationsflödet i projektet är

tillräckligt

0 0 4 6

14. Jag tycker att tiderna anpassade till projektets syfte

och mina behov

0 2 5 3

15. Jag är delaktig i och kan påverka projektet 0 0 5 5

16. Jag är generellt sätt nöjd med projektets insats 0 0 3 7

17. Jag bemöts med respekt av personalen. 0 0 1 9

18. Jag tycker att personalen visar engagemang och ger

stöd och hjälp om jag behöver det

0 0 2 8

19. Projektet ökar kvinnors och invandrares

förutsättningar för att starta egna

företagsverksamheter i Västra Götalandsregionen

1 1 5 3

20. Jag tycker att projektet i helhet håller en hög kvalité 0 0 5 5

21. Vad det något du saknade på projektet eller tycker

kan utgå

Vet ej 5 3 - -

22 Jag tycker att man har gjort det man ska enligt syfte,

mål, beslut, riktlinjer

Vet ej 5 0 2 3

6.1.1.

Stämmer

mycket

väl

Sidan 21 av 28


6.1.2.

Tabell 7 - Projektets längd

Jag tycke att tiden för projektet var:

Svarsalternativ Antal svar Fördelning %

1 För kort 6 60.0

2 Lagom lång 4 40.0

3 För lång 0 0.0

6.1.3.

Tabell 8 - Målgruppens möjligheter att påverka innovationssys. i Sjuhärad genom JÄMKO

Har JÄMKO en positiv inverkan på kvinnors och invandrares möjligheter att påverka

innovationssystemen i Sjuhärad?

Svarsalternativ Antal svar Fördelning %

1 Stämmer inte alls 0 0.0

2 Stämmer lite grann 0 0.0

3 Stämmer ganska väl 5 50.0

4 Stämmer mycket väl 5 50.0

Total: 10 100.0

Antal obesvarade: 0

Tabell 9 - Förslag till hur projektet skulle kunna förbättras

Svarsalternativ

Mer konkret tips.

Nej.

Nej jag har inga förslag det var allt bra.

JAG TYCKER ATT DET BLIR BRA OM JÄMKO FÅR LITEN LÄNGRE

Allt bra

all är bra.

Allt var bra.

Tabell 10 - Antal intervjupersoner efter målgrupp

Antal intervjupersoner

Deltagare/rekryterare

Grundinformation

Svarsalternativ Antal svar Fördelning %

1 Deltagare 3 50

2 Rekryterare 3 50

Total:

Antal obesvarade: 0

6 100.0

Tabell 11 - Frågeformulär till målgruppen

Tack för att du tar dig tid för denna enkät! Detta är en utvärdering av projekt JÄMKO vilket

Du har medverkat i. Dina åsikter har stor betydelse för hur vi ska förbättra processen och

resultatet i framtiden! Huvudmålet är att skapa tillväxt genom jämställdhet och mångfald,

samt att ta vara på mänskliga resurser.

Sidan 22 av 28


Försök fylla i alla frågor. Det tar cirka 30 minuter att göra enkäten. Svaren är garanterat

anonyma. Utvärdering genomföras av undertecknad som inte har någon anknytning till

JÄMKO. Ingen utomstående kommer att ta del av vad någon enskild person har svarat på

frågorna. Även i redovisningsskedet kommer svaren endast att visas som siffror eller bli

sammanställda till analyserbar data.

Jag ser helst att Du fyller i formuläret och skickar tillbaka det med det bifogade svarskuvertet

inom de närmaste dagarna. Kuvertet skickas till nedanstående adress.

Tack på förhand,

Mohsen Haidarian

Rydsgatan 22

507 31 Brämhult

1. kön Kvinna

Man

Angående utvärdering av projekt JÄMKO

2. Vart fick du information om projekt JÄMKO?

föreningen

Projektsamordnare

kompisar och bekanta

Om annan, specificera

3. Målet med projektet tydligt för mig.

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

4. Projektet delfinansieras av EU?

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

Sidan 23 av 28


5. Jag kommer att ha nytta av kunskaperna jag har lärt dig på JÄMKO?

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

6. Jag kommer att ha nytta av kontaktnätet jag får genom projektet

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

7. Jag tyckte att JÄMKO uppfyller mina förväntningar?

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

8. Jag tror du att projekt som JÄMKO behövs?

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

9. Min förutsättningar för att starta eget är goda?

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

10. Jag får kunskaper som är viktiga för att nå projektets mål?

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

11. Jag tycker att innehållet i de teoretiska avsnitten är anpassade till mina

förkunskaper?

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

12. Jag tycker att utbildningslokalerna är anpassade till projektets mål?

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

13. Jag tycker att föreläsarna kan lära ut på ett bra sätt?

Sidan 24 av 28


Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

14. Det är lätt att komma i kontakt med personalen och lämna synpunkter?

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

15. Jag tycker att personalen bryr sig om mina synpunkter?

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

16. Jag tycker att informationsflödet i projektet är tillräckligt.

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

17. Jag tycker att tiderna anpassade till projektets syfte och mina behov.

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

18. Jag är delaktig i och kan påverka projektet.

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

19. Jag är generellt sätt nöjd med projektets insats

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

20. Jag bemöts med respekt av personalen.

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

21. Jag tycker att personalen visar engagemang och ger stöd och hjälp om jag

Sidan 25 av 28


ehöver det.

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

22. Jag tror att projektet ökar kvinnors och invandrares förutsättningar för att starta

egna företagsverksamheter i Västra Götalandsregionen?

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

23. Jag tycker att projektet i helhet håller en hög kvalité.

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

24. Vad det något du saknade på projektet eller tycker kan utgå?

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

25. Jag tycker du att projektets längd har varit? För kort, för långt eller lagom?

för kort

för långt

lagom

26. Projekt JÄMKO har en positiv inverkan på kvinnors och invandrares

möjligheter att påverka innovationssystemen i Sjuhärad.

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

27. Jag tycker att man har gjort det man ska enligt syfte, mål, beslut, riktlinjer.

Stämmer inte alls

Stämmer lite grann

Stämmer ganska väl

Stämmer mycket väl

28. Har du några förslag till hur projektet skulle kunna bli bättre?

Sidan 26 av 28


29. Hur uppfattar Du allmänt av projekt JÄMKO?

30. Har du några övriga synpunkter?

Sidan 27 av 28


Tabell 12 JÄMKOs kvantitativa utfall gentemot finansiärernas beslut om finansiering

Skriv in projektets indikatorer

nedan:

Enligt beslut Utfall (ackumulerat)

Män Kvinnor Procent Män Kvinnor Procent utom

utom

Norden

Norden

Antal nya företag 2 2 50% 1 5 60%

Antal företag i nätverk 10 10 50% 14 11 60%

Antal företag i projekt som leder

till samverkansprojekt

20 10 50% 14 11 60%

Antal företag i samverkan med

Högskolan eller liknande

10 10 50% 14 11 60%

Antal seminarier eller

20 kortkurser, nätverksmöten, 34

kunskapsmöten

inspirationsseminarier

Antal deltagare på seminarier 100 100 20% 148 157 60%

Antal externa konsulttimmar 200 200 60% 36 8 0

Antal medverkande eller

uppsökta personer

200 300 0% 988 927 70%

För att kunna skaffa sig en bild, görs en jämförelse mellan uppnådda resultat och de förväntade

resultatindikatorerna av Västra Götalandsregionens projektbeskrivning som står i programmet

FöreKoM för JÄMKO.

Baserat på kvantitativa mål och resultaten som ses klart på tabell 12 kan man anse att projektet har

varit lyckat. Då nästa samtliga förväntande siffror överträffas. Det är särskild mycket positiv med antal

nya företag som förvärvats av kvinnor. Den en enda undantaget handlar om antal externa

konsulttimmarna som är mycket mindre än förväntade. Men i stor sett man på ett engagerat sätt tagit

på sig an den svåra uppgiften att utöka utsatta gruppers möjligheter inom affärsområden i Sjuhärad.

Sidan 28 av 28

Similar magazines