898 svar på NEO-PI-R

Institutionen för klinisk neurovetenskap
Magnus Huss Klinik
Karolinska Sjukhuset
1
Arbetsrapport 6
V 1.0
NEO PI R

Innehåll
Personlighetens fem huvuddimensioner
Underdimensioner
Aspekter av dimensionen ”Neuroticism” (5)
Aspekter av dinensionen ”extraversion – introversion” (6)
Aspekter av dinensionen ”öppenhet” (7)
Aspekter av dinensionen ”vänlighet” (8)
Aspekter av dinensionen ”målmedvetenhet” (9)
Aktuell undersökning
Material och metod
Frågeställningar
Resultat
1. Beskrivning av gruppen dömda rattfyllerister utifrån NEO PI R (11)
2. Grupperingar (13)
3. ASI-skalan problemområden (16)
4.Personlighet och alkoholkonsumtion (18)
Sammanfattning
2
4
4
11
11
11
11

Figurer
3
1. Medelvärdesdifferenser på NEO PI R i förhållande
till ett normalmaterial.
2. Känslolabila och impulsdrivna
3. Personer med bristande tillit till sig själv och andra
4. Personer med låg intellektuell nyfikenhet och bristan-
de självförtroende
5. Lugna, sällskapliga, gladlynta och utåtvända
6. Extremt utåtvända, öppna, vänliga och målmedvetna
7. Klusterbilden i KAPUBRA-materualet
8. Genomsnittliga indexvärden för ASI-intervjuns
problemområden i olika kluster
Tabeller
1. Genomsnittliga indexvärden för ASI-intervjuns problemområden i
olika kluster
2. Promillehalten vid upptäckt och klustertillhörighet
12
13
14
14
15
15
16
17
17
18

4
NEO-PI-R
Man har försökt bedöma psykiska och somatiska symtom med hjälp av olika slags självrapporteringsmetoder
(checklistor, frågeformulärr, test) alltsedan första världskriget (Woodwart
19818). Sådana självrapporteringsmetoder har många fördelar, särskilt när det gäller subjektivt
upplevda tillstånd, symtom, förnimmelser, attityder, intentioner och trossatser. Man använder
emellertid också samma metod för att söka mäta människors personlighet. Genom
detta försöker man identifiera och mäta sådana karakteristika i personligheten som skiljer sig
åt mellan olika individer (Wiggins och Pincus 1992).
Personlighetens fem huvuddimensioner
Inom personlighetspsykologin dominerar numera den s.k. Trait-modellen (Funder 1991,
Tellegen 1991). Den har bl.a. sitt ursprung genom arbeten av Angleitner och Ostendorf
(1988) som analyserade adjektiv vilka beskriver personliga egenskaper i det engelska språket
och andra naturliga språk. Ord som gör det möjligt för oss att beskriva våra personliga särdrag.
Exempel på sådana ord är orden ”nervös”, ”energisk” eller ”noggrann”. Genom att
faktoranalysera listor av sådana egenskapsdenoterande adjektiv i ett språk försökte man avtäcka
de mer grundläggande dragen i människans personlighetsstruktur. Ett antal sådana faktoranalytiska
studier ledde så småningom fram till förslag av en personlighetsstruktur bestående
av fem grundläggande dimensioner (John 1990). Dessa är:
(N) Neuroticism
(E) Extraversion
(O) Öppenhet
(A) Vänlighet
(C) Målmedvetenhet
Trots att de faktoranalyserade materialet är hämtat från vardagsspråket var de fem dimensionerna
emellertid redan kända för personlighetspsykologer av facket vilka också bekräftade
tidigare antaganden av forskare som som Catell (1946) och Norman (1963) vilka menade
att egenskapsbärande adjektiv speglar faktiska personlighetsdrag. Sedan 1985 har forskningen
visat att samma fem faktorer faktiskt motsvarar huvudparten av de aspekter man försöker
mäta genom såväl Jungianskt inriktad personlighetsanalys, DSM-III R och Murray´s behovsschema
(McCrae och Costa 1990). De fem faktorerna består var och en för sig av ett antal
interkorrelerade personlighetsdrag,kallade ”facetter”. Genom att summera facetterna i en
”personlighetsdomän” kan man räkna fram faktorvärden och beskriva en indvids egenskapsprofil
vad avser dennes (N) emotionella, (E) interpersonella, (O) perceptuella, (A) attitydmässiga
och (C) motivationella tendenser. Modellen ligger bakom instrumentet NEO PI-R
som mäter de fem dimensionerna i 240 frågor.
Underdimensioner
De fem huvuddomäner som beskrivits ovan består i sin tur av underdimensioner. På engelska
benämns dessa ”fasetter” medan vi här använder begreppet ”aspekter”

Aspekter av dimensionen ”Neuroticism”
5
Huvudfaktorn ”neuroticism” handlar om balansen mellan anpassning eller emotionell stabilitet
å ena sidan och bristande anpassning eller neuroticism å den andra sidan. Visserligen
skiljer man kliniskt mellan många olika typer av psykiska lidanden såsom sociala fobier, agiterad
depression eller fientlighet hos borderlinepatienter, men ett antal studier har visat att
individer som visar en benägenhet för någon av dessa emotionella reaktioner också har en
samtidig tendens att uppleva andra (Costa och McCrae 1992). Den mer generella tendensen
att uppleva negativa affekter såsom rädsla, sorg, skuld, förlägenhet eller avsky utgör Ndimensionens
grundtema. N-faktorns underdimensioner utgörs av:
N1: Ångest
Ångestladdade individer har en benägenhet att vara oroliga, nervösa,
”hispiga” eller spända. Skalan mäter dock inte specifika rädslor eller fobier.
N2: Irritabilitet
Facetten ”irritabilitet” eller ”argsint fientlighet” som man säger på engelska
omfattar tendensen att uppleva vrede och relaterade emotioner såsom bitterhet
frustration och irritation. Skalan mäter individens benägenhet att reagera med
irritation eller aggressivitet. Huruvida denna uttrycks öppet hänger samman med
individens status på A-dimensionen (vänlighet).
N3: Nedstämdhet
Skalan mäter individers benägenhet att uppleva depressiv affekt. Individer
med höga skalvärden har en tendens att uppleva känslor som skuld, förstämm
ning, hopplöshet, känslor av ensamhet eller nedstämdhet. Människor med höga
poängvärden låter sig ofta misströsta och är ofta betryckta eller nedstämda.
N4: Självosäkerhet
Emotionerna ”skam” och ”bryderi” bildar kärnemotionerna i den har del-
skalan. Alltför självosäkra individer mår inte bra tillsammans med andra,
de är lättstötta på gränsen till det löjliga och har nära till underlägsenhets-
känslor. Hög grad av självosäkerhet hänger samman med blyghet och
en benägenhet till social ångest.
N5: Impulsivitet
Impulsivitet refererar till en oförmåga att kontrollera känslomässiga behov
eller ”sug”. En stark längtan efter mat, cigaretter, alkohol, narkotika,
spänning eller makt kan upplevas så starkt att individen inte kan motstå
begäret även om han eller hon skulle ångra sitt beteende vid ett senare till-
fälle.

N6: Stresskänslighet
6
Individer som får höga poäng på den här delskalan känner sig inkapabla att
hantera stress och blir då beroende, hjälplösa, eller grips av panik i akuta
situationer.
Aspekter av dinensionen ”extraversion – introversion”
Extraverta personer är sociala, men denna dimension är bara en av de personlighetsdrag
som ingår i dimensionen "extraversion - introversion". Extraverta personer kan också vara
självsäkra eller påträngande, aktiva och pratsamma. De tycker om spänning och stimulans
och har en tendens att vara gladlynta. De kan också vara initiativrika, energiska och optimistiska.
Introverta personer är svårare att porträttera. På ett sätt kan introversion betecknas som
frånvaron av extraversion. Introverta människor är reserverade snarare än ovänliga, oberoende
snarare än beroende, saktmodiga snarare än slöa. De är emellertid inte olyckliga och
pessimistiska. Dimensionen Extraversion omfattar följande delskalor:
E1: Tillgivenhet
Aspekten ”tillgivenhet” är förbunden med interpersonell intimitet. ”Varma” och
”hjärtliga” människor är ofta tillgivna andra och vänliga i kontakten. De tycker
om och är intresserade av andra människor och skapar lätt nära relationer till
omgivningen. Individer som får låga poäng på skalan är dock vare sig fientliga
eller och behöver inte heller sakna förmåga till empati, utan är snarare mer for-
mellt reserverade i sitt förhållningssätt än de som får höga poäng.
E2: Sällskaplighet
Den andra facetten i dimensionen extraversion är ”sällskaplighet” - be-
hovet av andra människors sällskap. Sällskapliga människor njuter
av andra människors sällskap.
E3: Sälvhävdelse
Personer med höga poäng på den här skalan är dominanta, kraftfulla och
socialt uppåtsträvande. De kan tala utan att tveka och är ofta ledartyper.
E4: Vitalitet
Hög poängsumma på delskalan ”vitalitet” kännetecknar energiska och aktiva
människor med ett högt tempo, ofta mycket väl sysselsatta, fyllda med energi.
Individer med låg poäng lever i ett mer avspänt livstempo.
E5: Spänningssökande
Människor med höga poängtal på delskalan behöver spänning, upplevelser
och stimulans. De kan ibland tycka om ljus färger och bullriga eller stökiga
omgivningar. Individer som får låga poäng har inte detta behov och lever liv
som människor med höga poäng skulle tycka var tråkiga.

E6: Gladlynthet
7
Den sista E-dimensionen mäter tendensen att uppleva positiva emotioner som
glädje, lycka, kärlek och spänning. Människor med höga poängtal på skalan
skrattar gärna och ofta. De är ofta gladlynta och optimistiskt lagda.
Människor med låga poängtal behöver inte nödvändigtvis vara olyckliga
utan bara något mindre gladlynta.
Aspekter av dinensionen ”öppenhet”
Dimensionen ”öppenhet” motsvarar en beredskap eller öppenhet av upplevelser och erfarenheter.
Grundteman i dimensionen utgörs av en väl utvecklad föreställningsförmåga, estatiskt
orienterad sensitivitet, en orientering mot det inre känslolivet, intellektuell nyfikenhet.
”öppna” individer är nyfikna både på den inre och yttre världen och de lever ett upplevelsemässigt
rikt liv. Individer som har låga poängtal på dimensionen tennderar att uppträda konventionellt
och ha en konventionell framtoning. Facetterna i dimensionen är:
O1: Fantasiorientering
Människor med höga poängtal på delskalan ”fantasi” har en livlig
föreställningsförmåga och ett aktivt fantasiliv. DE dagdrömmer inte bara
som en flyktmöjlighet utan som ett sätta att skapa en intressant inre värld.
Människor som får låga poängtal är mer prosaiska till sin natur och föredrar
att koncentera sig på vad de håller på med.
O2: Estetisk orientering
Individer som får höga poäng på skalan uppskattar konst och skönhet.
De tilltalas ofta av poesi och musik utan att de för den skull själva
behöver vara begåvade med artistiska talanger eller god smak.
Människor med låga poängtal är relativt okänsliga och ointresserade
för stimuli som uppskattas av de med höga poängtal.
O3: Emotionell orientering/konst
Människor som får höga poängtal på skalan ”konst” är receptiva inför
de egna inre känslorna och emotionerna vilka spelar en viktig del i
livet. De upplever djupare och mer differentierade emotioner än personer med
lägre poängtal på skalan. De känner helt enkelt lycka och olycka mer
intensivt än andra. Personer med låga poängtal lever med ett mer utslätat
känsloliv vilket inte spelar någon större roll i deras liv.
O4: Flexibilitet/aktiviteter
Flexibla människor är öppna för att pröva olika aktivitteter, besöka nya platser
eller äta ovanlig mat. Personer med höga poängtal på skalan föredrar nyheter och
variation.Personer med låga poängtal upplever förändringar som besvärliga och
föredrar att alt förblir vid det gamla.

O5: Tankar
8
Intellektuell nyfikenhet är en aspekt av huvuddimensionen ”öppenhet”.
Det här draget omfattar inte bara vanligt ren nyfikenhet utan väger också in
utan också ett öppet sinnelag där det finns beredskap att ”ta in” nya och kanske
okonventionella eller oprövade ideér. Människor med höga poängtal på skalan
tycker både om att brottas med filosofiska som logiska problem. Ett öppet
sinnelag i den här betydelsen betyder inte nödvändigtvis att man är mer inttelli-
gent men kan bidraga till den intellektuella potentialen.
O6: Värderingar
Öppenhet inför värderingar omfattar en beredskap att kunna ifrågasätta
och ta ställning till etablerade sociala, politiska eller religiösa värderingar.
”Slutna” människor tenderar att acceptera auktoriteter och sätter traditioner högt
och är i konsekvens härmed ocksågenerellt konservativa oavsett politiska
värderingar eller politisk tillhörighet. Öppenhet inför värderingar är motsatsen till
dogmatism.
Aspekter av dinensionen ”vänlighet”
Dimensionen ”vänlighet” mäter en annan aspekt av individens interpersonella förhållningssätt
än dimensionen ”extraversion” . Individer med höga poänttgal på dimensionen är sympatiskt
inställda mot andra och beredda att hjälpa till. Vänliga människor visar också stor tilllit
till andra. Individer med låga poängtal är däremot ovänliga eller till och med antagonistiska
i förhållande till andra, egocentriska och ofta skeptiska i förhållande till andra människors
intentioner.
A1: Tillit
Individer med höga poängtal på skalan tenderar att tro andra om gott.
Människor med låga poängtal tenderar att vara cyniker och mycket
skeptiska i förhållande till andra.
A2: Rättframhet
Individer med höga poängtal är uppriktiga, känslomässigt ärliga och intuitiva.
Individer med låga poängtal har en benägenhet att manipulera andra genom
smicker, hot eller genom att förföra.
A3: Altruism
Människor som får höga poängtal på skalan visar en hög medkänsla
med andra. Individer med låga poängtal är något mer självcenterade.

A4: Tillmötesgående
9
Tillmötesgående utgör en aspekt av individens förhållningssätt
vid interpersonella konflikter. Personer med höga poängtal tenderar
att ”backa” inför andra, att hålla tillbaks egen aggression och att
snarare ”förlåta och glömma”. De kan ha en tendens att vara mjäkiga
och milda. Personer med låga poäng i den här aspekten är aggressiva,
föredrar snarare att tävla med andra än att samarbeta.
A5: Anspråkslöshet
Individer med höga poängtal är ödmjuka och självkritiska utan att
för den skull behöva lida av dåligt självförtroende eller låg själv-
känsla. Individer med låg poäng på skalan ser sig själva som
överlägsna andra. En mycket lågt utvecklad förmåga till anspråks-
löshet bildar en aspekt av begreppet ”narcissism”
A6: Ömsinthet
Människor med höga poängtal på skalan påverkas av andra människors behov
och betonar ofta den mänskliga sidan av problem. Personer med låga poängtal
är mer hårdhjärtade och mindre berörda av andras olycka.
Aspekter av dinensionen ”målmedvetenhet”
Inom personlighetsteorin - särskilt då den psykoanalytiska - sysselsätter man sig med förkärlek
åt förmågan till impulskontroll. Under sin uppväxt lär sig de flesta människor att bemästra
sina impulser, önskningar, fantasier och frestelser. Höga värden på "målmedvetenhet"
samvarierar emellertid ofta med höga värden på N-dimensionen. Självkontroll kan emellertid
också¨omfatta ett mer aktivt förhållningssätt vad avser förmågan att planera, organisera
och utföra sina åtaganden. De individuella skillnaderna i förmågan till målmedveten planering
bildar basen för den här dimensionen. Individer som får höga poäng på skalan kan å den
positiva sidan visa sig viljestarka, beslutsamma och högpresterande. Å den andra sidan hittar
vi personer som kan kan visa tendenser till tvångsmässighet av olika slag - ex.vis arbetsnarkomani.
Ofta kännetecknas de med höga poäng av en tendens till att vara noggranna,
punktliga och pålitliga. Personer med låga poängtal behöver dock inte nödvändigtvis sakna
moral, men är ofta mindre nogräknade med när och hur de tillämpar sina moraliska principer.
De är också ofta mer "låt-gå"-orienterade när det gäller att uppnå uppställda mål.
Följande delskalor ingår i dimensionen:
C1: Kompetens
Kompetens hänför sig till känslan av att vara kapabel, förnuftig, ordentlig
och effektiv.Personer med höga poäng på delskalan känner sig väl
förberedda att möta livet och klara av de uppgifter blir ålagda.
Människor med lägre poängtal på skalan tvivlar mer på sina förut-
sättningar. Av alla delskalor på dimensionen ”målmedvetenhet” är
kompetenskänslan den aspekt som är mest förbunden med dåligt
självförtroende och en inre ”loss-of-control” (McCrae & Dye 1991).

C2: Ordning
10
Människor med höga poängtal på skalan är ofta nätta, propra och
välorganiserade. De håller var sak på sin plats medan människor med
låga poängtal på skalan har svårt för att organisera sig och sina liv.
De kan beskriva sig som som osystematiska. Personer med mycket
höga poäng kan ibland beskrivas som tvångsmässiga personligheter.
C3: Plikttrogenhet
Personer med höga poängtal på skalan ger vare sig avkall på sina etiska
eller moraliska principer medan människor med låga poäng inte bryr sig så
mycket om sådana saker och kan upplevas vara såväl alltför självständigt
fritänkande som opålitliga.
C4: Prestationsinriktning
Individer med höga poängtal är prestationsinriktade och har en hög
ambitionsnivå. Personer med låga poängvärden kan beskrivas som
”låt-gå”-benägna eller lata,
C5: Självdiciplin
Med termen avses förmågan att påbörja och slutföra en uppgift.
Människor med höga poängtal har förmågan att motivera sig själva
till att genomföra sina uppgifter trots trötthet eller andra distraktorer.
Personer med låga poängtal skjuter upp sina arbetsuppgifter, avslutar
dem inte alltid eller låter sig distraheras.
C6: Noggranhet
Människor med höga poängvärden på skalan är noggranna och
tänker igenom vad de skall göra eller säga först Individer med
låga poängtal handlar först och tänker sedan. De förhastar sig oftare
än de med höga poängtal.

Aktuell undersökning
11
Inom ramen för KAPUBRA-projektets behandlingsdel besvarade 932 rattfylleridömda klienter
NEO PI R formuläret i början av strafftiden. Samtliga utgjordes av män. Medelåldern
var 42 år. Sedan svarsformulär med ett internt svarsbortfall på över 14% tagits bort återstod
898 (96,%) svar för vilka också data från en ASI-intervju med grundläggande bakgrundsbeskrivningar
samt vissa registeruppgifter förelåg.
Material och metod
Svaren på NEO PI R har normerats gentemot de amerikanska normer som föreligger för ett
urval om 500 amerikanska män i normalbefolkningen 1989 och sedan överförts till Tskalepoäng
(Bilaga 1).
Frågeställning
I den här rapporten står fyra frågeställningar i fokus:
Resultat
1. Hur kan svenska rattfylleridömda män i åldern 19 - 78 år
beskrivas genomm svaren på NEO PI R vad avser personlighetsdrag som
neuroticism, extraversion, graden av öppenhet, vänlighet och målmedvetenhet.
2. Finns grupper i materialet med särskilda kombinationer av egenskaper
tolkat utifrån NEO PI R´s sekundärdimensioner
3. Finns samband mellan grundläggande personlighetsdrag och bakgrundsfaktorer
utifrån ASI-intervjun.
4. Finns samband mellan personlighet och konsumtion av alkohol sådant detta
definieras genom svaren på instrument som ASI och promillehalt vid upptäckt.
Materialet utgörs av svaren från 898 manliga klienter som var intagna för vård på specialfängelse
för rattfylleridömda under år 1997 och början av 1998 i åldrarna 19 till 76 år. Som
normeringsgrupp har svaren från 500 vuxna amerikanska män 1989 använts (Costa och
McCrae 1992).
1. Bekrivning av gruppen dömda rattfyllerister utifrån NEO PI R
Efter skaltransformation till T-poäng (M = 50, SD = 10) erhålls medelvärdesprofilen i figur
1. Inga signifikanta skillnader står att finna i denna vid t-test mellan befintligt material och
det amerikanska normalmaterialet. Inom ramen för detta kan man emellertid konstatera att
det finns icke-signifikanta tendenser där svenska rattfylleridömda klienter skiljer sig från
män i amerikansk normalbefolkning genom att vara något mindre öppna (särskilt vad avser
tillgivenhet

KÄNSLOLABILITET-N
UTÅTVÄNDHET-E
ÖPPENHET-O
VÄNLIGHET-A
MÅLMEDVETENHET-C
Ångest
Irritabilitet
Nedstämdhet
Självosäkerhet
Impulsivitet
Stresskänslighet
Tillgivenhet
Sällskaplighet
Självhävdelse
Vitalitet
Spänningssökande
Gladlynthet
Fantasi
Konst
Känslor
Aktiviteter
Tankar
Värderingar
Tillit
Rättframhet
Osjälviskhet
Följsamhet
Blygsamhet
Ömsinthet
Duglighet
Ordning
Plikttrogenhet
Prestationssträvan
Självdisciplin
Eftertänksamhet
12
Fig. 1: Medelvärdesdifferenser på NEO PI R i förhållande till ett normalmaterial
T-poäng
10 20 30 40 50 60 70 80
………………………………………………………………...
T-poäng
51,1
49,6
43,2
51,7
44,1
48,9
48,8
54,2
48,5
49,2
54,8
46,3
53,1
46,7
44,0
49,4
52,0
46,2
43,3
47,4
49,3
36,6
47,2
49,2
49,0
48,9
57,3
54,7
40,5
48,6
46,6
43,4
45,2
49,3

13
tillgivenhet, självhävdelse och vitalitet), något mindre målmedvetna (särskilt vad avser
duglighet, plikttrogenhet, prestationssträvan och självdiciplin) samt något mer nedstämda,
stresskänsliga, blygsamma och ömsinta. Skillnaden mellan undersökt klientgrupp och svarsprofilen
för män i normalpopulationen är dock mycket mindre än förväntat. Särskilt gäller
detta sekundärdimensionen ”känslolabilitet”. Personalen på Rostorp / Östragård har också
rapporterat att många klienter mådde psykiskt illa vilket borde visa sig genom svaren på Ndimensionen.
Möjligen kan en uppdelning av materialet i olika subgrupper ge ett delvis annorlunda
resultat.
2. Grupperingar
För att undersöka förekomsten av personlighetsmässiga subgrupper bland klienterna
genomfördes en hierarkisk klusteranalys utifrån Ward´s metod. Detta gav en struktur om fem
kluster omfattande 842 (93,8%) klienter.
Kluster 1: Känslolabila, impulsdrivna och föga målmedvetna
Kluster 1 omfattar 172 (19,2%) klienter som särskilt karakteriseras av höga värden på sekundärdimensionen
”känslolabilitet” och låga värden på dimensionen ”målmedvetenhet”.
De har en tendnens till inåtvändhet och är inte särskilt öppna. I primärskalorna har gruppen
höga värden inom domänen ”känslolabilitet” och sörskilt låga värden på ”självdisciplin” (T
= 31,0).
Fig 2: Känslolabila och impulsdrivna
KÄNSLOLABILITET-N
UTÅTVÄNDHET-E
ÖPPENHET-O
VÄNLIGHET-A
MÅLMEDVETENHET-C
10 20 30 40 50 60 70 80
………………………………………………………………...
Kluster 2: Personer med bristande tillit till sig själv och andra
T-poäng
Kluster 2 (fig 3) utgörs av 127 (14%) klienter med låga värden i dimensionerna ”vänlighet”
och målmedvetenhet. På primärskalorna har gruppen särskilt låga värden i ”Tillit” (T =
38,5), ”Osjälviskhet (T= 36,7), ”Duglighet” (T= 34,0) och ”Plikttrogenhet” (T = 36,0).
64,4
39,5
38,1
51,2
29,9

14
Fig 3: Personer med bristande tillit till sig själv och andra
KÄNSLOLABILITET-N
UTÅTVÄNDHET-E
ÖPPENHET-O
VÄNLIGHET-A
MÅLMEDVETENHET-C
Kluster 3: Låg intellektuell nyfikenhet och bristande självförtroende
Kluster 3 omfattar 183 (20,4%) personer som inte avviker särskilt mycket från normalbefolkningen,
men har en tendens till bristande självförtroende och är inte särskilt intellektuellt
rörliga eller nyfikna. De är litet slutna och osäkra. De har sina lägsta värden på primärskalorna
”Tankar (T = 37,2) och ”Duglighet” (T = 39,6).
Fig 4: Personer med låg intellektuell nyfikenhet och bristande självförtroende
KÄNSLOLABILITET-N
UTÅTVÄNDHET-E
ÖPPENHET-O
VÄNLIGHET-A
MÅLMEDVETENHET-C
10 20 30 40 50 60 70 80
………………………………………………………………...
Käns
lolab
ila
och
impu
lsdri
vna
10 20 30 40 50 60 70 80
………………………………………………………………...
Kluster 4: Lugna, sällskapliga, gladlynta och utåtvända.
T-poäng
Kluster fyra (fig 5) omfattar 174 (19,4%) personer som på primärskalorna har sina extremvärden
i skalorna ”Ångest” (T = 41,4), ”Sällskaplighet” (T = 58,5), ”Gladlynthet (T = 62,5)
och ”Utåtvändhet” (T = 60,0).
56,6
47,3
44,9
37,2
37,1
T-poäng
52,6
51,3
43,9
50,0
42,7

15
Fig 5: Lugna, sällskapliga, gladlynta och utåtvända.
KÄNSLOLABILITET-N
UTÅTVÄNDHET-E
ÖPPENHET-O
VÄNLIGHET-A
MÅLMEDVETENHET-C
Kluster 5: Något känslolabila men utåtvända, öppna,vänliga och målmedvetna.
Kluster 5 utgörs av 186 (20,7%) personer som skiljer sig från normalbefolkningen män genom
att vara extremt utåtvända, öppna, vänliga och målmedvetna.
Fig 6: Extremt utåtvända, öppna,vänliga och målmedvetna
KÄNSLOLABILITET-N
UTÅTVÄNDHET-E
ÖPPENHET-O
VÄNLIGHET-A
MÅLMEDVETENHET-C
Det finns en restgrupp om 56 (6,2%) klienter som inte låter sig föras till något av de kluster
som definierats här. I genomsnitt har den gruppen extremt höga värden på samtliga sekundärskalor.
Sammanfattning
10 20 30 40 50 60 70 80
………………………………………………………………...
10 20 30 40 50 60 70 80
………………………………………………………………...
T-poäng
Som framgår av figur 7 dominerar två normalgrupper materialet. Därutöver återfinns tre
grupper som bara delvis avviker från normalbefolkningen – kanske inte alltid så mycket genom
direkt känslolabilitet, utan genom att vara impulsdrivna, skeptiska eller fientliga samt
41,5
60,0
53,4
52,8
55,9
T-poäng
58,7
107,0
88,0
140,6
128,1

16
extremt utåtriktade. Det är också i de grupperna vi kan förvänta oss att hitta personer som av
olika skäl utvecklar normbrott.
Figur 7: Klusterbilden i KAPUBRA-materialet
20.4%
19.4%
14.1%
19.2% Känslolabila och impulsdrivna
Skeptiska/bristande självtillit
Normalt slutna och litet osäkra
6.2% Normalt lugna och utåtvända
Extremt utåtvända och sällskapl
20.7% Övriga
Om den klusterbild vi redovisat har tillräcklig substans, borde den också fånga upp variationer
i annat referensmaterialmaterial. Den skall därför prövas mot två sådana material – dels
ASI-intervjuns sammanfattande skalor och dels CIES-skalans sekundärindex. Man kan förvänta
sig att individer i kluster 1, 2, och 5 kommer att uppvisa fler förhöjda indnexvärden
inom olika problemområden medan individer i kluster 2 och 3 inte bör kännetecknas av extremvärden
på ASI-skalornas index. Exempelvis bör individer i kluster 1 ha förhöjda värden
på index som indikerar problem inom områden som kriminalitet och droganvändning medan
de rätt så trygga personligheterna i kluster 4 inte bör visa upp någon extrem indexprofil i
ASI.
ASI-skalans problemområden.
I arbetsrapport 4 har de första preliminära resultaten från ASI-intervjuerna redovisats. Intervjun
omfattar en genomgång av sju problemområden (fysisk hälsa, arbete och förösörjning,
alkohol– och narkotikaanvändning, kriminalitet, familj– och umgänge samt psykisk hälsa).
Det finns tre typer av index i ASI-intervjun; dels subjektiva skattningar av klientens hjälpbehov
gjorda dels av klienten själv och dels av intervjuaren. Därutöver finns ett matematiskt
sammansatt objektivt index för individens problemgrad eller belastning inom respektive områden.
Det senare indexet kommer att användas här som ett säkrare mått på graden av problem.
Indexet kan variera mellan 0 och 1, där noll indikerar att det inte finns några problem
och 1.0 indikerar extrem problembelastning. I figur 8 och tabell 1 redovisas medelvärdesprofilerna
för de fem olika kluster som valdes initialt i första omgången. Figuren visar inte på
några större skillnader mellan grupperna. En viss tendens kan skönjas vad gäller alkoholanvändning,
kriminalitet och familjeproblem där kluster K1 och K2 visar högre indexvärden än
övriga grupper. K1 visar också högre indexvärden vad avser psykisk problematik än övriga
grupper. Sannolikt kan man reducera klusterindnelningen till två kluster där K1 och K2 ingår
i det ena klustret (och kännetecknas av personer som är känslolabila, impulsdrivna, med
bristande tillit till andra och med relativt dåligt självförtroende) samt personer som inte har
låga värden på sekundärdimensionerna öppenhet, vänlighet och målmedvetenhet men däremot
kan betraktas som mycket extraverta, med de konsnekvenser detta kan ha för brister i
impulskontrollen.

17
Fig 8: Genomsnittliga indexvärden för ASI-intervjuns problemområden i olika kluuster
Fysisk hälsa,
Arbete och förösörjning
Alkoholanvändning
Narkotikaanvändning
Kriminalitet
Familj– och umgänge
Psykisk hälsa
0 .1 .2 .3 .4 .5 .6 .7 .8 .9 1.0
………………………………………………………………………………………..
K4
K3 K2
Tabell 1: Genomsnittliga indexvärden för ASI-intervjuns problemområden i olika kluster
k1 k2 k3 k4 k5
Fysisk hälsa .34 .26 .22 .17 .25
Arbete .63 .64 .62 .56 .60
Alkohol .40 .22 .23 .17 .18
Narkotika .00 .00 .00 .00 .00
Kriminalitet .12 .11 .00 .00 .00
Familj .30 .30 .23 .22 .21
Psykisk hälsa .21 .00 .00 .00 .00
K1
K5

Personlighet och alkoholkonsumtion
18
Inndexevärden i ASI tyder på att peroner i K1-klustret har mer uttalade problem med alkohol
än personer som ingår i andra kluster.Man kan här också se att de mest extraverta personerna
är de som också haft minst bekynner med alkohol. Ett annat mått på alkoholproblem
kan promillehalten vid upptäckt av ett rattfylleribrott utgöra. Det finns dock inget sådant
samband mellan de fem klustergrupperna och angiven promillehalt, vid det tillfälle då klienterna
uppmärkskammades för sitt rattfylleri.
Tabell 2: Promillehalt vid upptäckt och klustertillhörighet
Att märka är emellertid att personer i kluster KI och K5 tillhör dem som har högst promilletal.
Personer i K1 är sådana vi kan misstänka begå normbrott med vett och vilja, medan personer
i K5 snarare utgör jovialiska personer som tar ett glas för mycket utan att tänka sig för.
Sammanfattning
Kluster Mean N Std. Deviation
K1 1.8635 127 .6325
K2 1.6220 87 .6539
K3 1.7681 140 .5955
K4 1.6390 136 .5191
K5 1.8301 146 .6154
Övriga 1.7600 44 .5917
Total 1.7542 680 .6050
En första preliminär genomgång av svaren på NEO PI R visar att personer som dömts till
fängelsestraff för rattfyller under 1997 inte skiljer sig personlighetsmässigt på något avgörande
sätt från andra män i normalbefolkningen. Resultatet är anmärkningsvärt och följer
inte tidigare fynd i den internationella litteraturen. Det finns emellertid några icke-signifikanta
tendenser där svenska rattfylleridömda klienter skiljer sig från män i amerikansk normalbefolkningen
genom att vara något mindre öppna (särskilt vad avser tillgivenhet, självhävdelse
och vitalitet), något mindre målmedvetna (särskilt vad avser duglighet, plikttrogenhet,
prestationssträvan och självdiciplin) samt något mer nedstämda, stresskänsliga,
blygsamma och ömsinta”. En initial klusteranalys om fem grupper har givit tydliga skillnader
mellan de olika personlighetstyperna. Fortsatt analys antyder att dessa kan reduceras till
två där det ena klustret omfattar personligheter karakteriserade av att vara impulsdrivna,
skeptiska eller fientliga. I den gruppen återfinns personer benägna till olika typer av normbrott.
Den andra gruppen har inslag av många personer som bland annat kan betecknas som
extremt extraverta. De har många andra egenskaper också, men liknar den första gruppen på
så sätt att de kan vara benägna till ogenomtänkta impulshandlingar eller visa en oförmåga att
lära av tidigare erfarenheter med ogenomtänkta handlingar som följd. Benägenheten för att
ge efter för impulser kan således ha olika grund – en mer neurotisk grund och en konstitutionellt
betingad benägenhet till följd av en uttalat extravert läggning. Personer med en uttalad
känslolabil konstitution, som vi väntat att finna i det här materialet,

19
går emellertid inte att upptäcka. I senare rapporter kommer materialet att prövas mot andra
instrument. Sannolikt behöver klusteranalysen göras om utifrån de två huvudgrupper vi nu
antar finns.

20
APPENDIX

KÄNSLOLABILITET-N
UTÅTVÄNDHET-E
ÖPPENHET-O
VÄNLIGHET-A
MÅLMEDVETENHET-C
KÄNSLOLABILITET-N
UTÅTVÄNDHET-E
ÖPPENHET-O
VÄNLIGHET-A
MÅLMEDVETENHET-C
KÄNSLOLABILITET-N
UTÅTVÄNDHET-E
ÖPPENHET-O
VÄNLIGHET-A
MÅLMEDVETENHET-C
KÄNSLOLABILITET-N
UTÅTVÄNDHET-E
ÖPPENHET-O
VÄNLIGHET-A
MÅLMEDVETENHET-C
21
10 20 30 40 50 60 70 80
………………………………………………………………...
10 20 30 40 50 60 70 80
………………………………………………………………...
10 20 30 40 50 60 70 80
………………………………………………………………...
10 20 30 40 50 60 70 80
………………………………………………………………...
T-poäng
64,4
39,5
38,1
51,2
29,9
T-poäng
56,6
47,3
44,9
37,2
37,1
T-poäng
52,6
51,3
43,9
50,0
42,7
T-poäng
41,5
60,0
53,4
52,8
55,9

KÄNSLOLABILITET-N
UTÅTVÄNDHET-E
ÖPPENHET-O
VÄNLIGHET-A
MÅLMEDVETENHET-C
22
10 20 30 40 50 60 70 80
………………………………………………………………...
T-poäng
58,7
107,0
88,0
140,6
128,1