Vad är pedagogisk dokumentation?

Vad ska dokumenteras?
Ett sammanflätat uppdrag!
Vi kan inte skilja barnet från verksamheten.
•När vi dokumenterar det enskilda barnet – intresse, lust, nyfikenhet,
kunskapande- blir det samtidigt en utvärdering av verksamheten och
personalens agerade.
ETT RELATIONELLT UPPDRAG!
Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – Pedagogisk dokumentation

Dokumentation som syfte att
utveckla & förändra

Förskolans dokumentationsuppdrag
Systematiskt kvalitetsarbete - Att se helheten i
alla dokumentationsprocesser, ha koll på de
egna processerna i samband med dokumentation
och organisation - göra rätt saker, kontinuerligt
Förskolans läroplan här och nu- Verksamheten
och dess mål i fokus, dokumentation krävs som
arbetsverktyg för att säkerhetsställa uppdragets alla
delar
Pedagogisk dokumentation – Fånga lärande,
processerna, pedagogerna, miljön, materialet,
kunskapssyn mm

Uppföljning Utvärdering Utveckling
Inflytande
&
Delaktighet
Läroplansmålens
integration i
verksamheten
(Förskola i utveckling - Bakgrund till
ändringarna i förskolans läroplan)
Fysisk miljö: ute
och inne,
organisering och
tillgänglighet
Kvalitetsaspekter
I Lpfö 98
Organisation och
tid
Material:
tillgänglighet och
hur det används
Samspel och
kommunikation:
Vuxna – barn
Barn – barn
Vuxna – vuxna

Hur dokumentationen blir pedagogisk?
En läsning kan ses som ett inledande moment i
en analys, eller som en insamling av många
olika perspektiv. Den väcker frågor som senare
kan utvecklas till en analys
Det handlar om att våga se och lyssna till det
som sker … det är något annat än att känna att
man förväntas sitta inne med alla svar eller att
man kan förklara vad som skett och varför
Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – Pedagogisk dokumentation

”Dokumentationens stora potential ligger kanske just i att den
kan rycka upp oss ur våra fasta förväntningar och släppa in
nya ståndpunkter.
Barnen hjälper oss med det om vi tränar upp vår lyhördhet
och tar deras frågor, associationer och funderingar på allvar
men vi måste också nyfiket låta oss fångas av frågorna”
Karin Furness och Malin Kjellander
Modern barndom ”Om pedagogisk dokumentation

DOKUMENTATION
Enbart retrospektiv (tillbakablickande)
– det här gjorde jag/vi .
- Beskriver vad som hänt
PEDAGOGISK DOKUMENTATION
Både retrospektiv och prospektiv (framåt blickande) syftar till att föra den
pedagogiska arbetsprocessen framåt samt förändra och utveckla det pedagogiska
arbetet

Pedagogisk dokumentation
Samtala/observera (om något barnen är intresserade
av, dokumentera detta med penna/papper, spela in, kamera,
filma mm)
Analysera (Vad säger barnen? Vad handlar detta om?
Tankar? Teorier?)
Reflektera (Vad ska vi gå vidare med? Varför? Hur blir det
praktiska arbetet?)
Praktiskt arbete med gruppen (aktivitet med barnen
som bygger på analysen och reflektionen)
Dokumentera (ny dok om det som händer (lärprocesser)
Reflektera (Ny reflektion om hur vi går vidare)
Utveckling av verksamheten…

Gör
Tittar på sitt namn, pekar på
bokstäverna. Följer formen på s
med fingret.
Gör cirkelformade tecken
Tar lappen och börjar skriva på
den.
Håller upp lappen framför
ansiktet
Jämför s på lappen med s i
namnet
Skriver former på remsan.
Räknar bokstäverna
Säger
-Det står Bastian. Där. Bastian -
Bastian!
-Mamma, pappa, Bastian! Står
pappa!
- Titta, min står. Kolla!
-Jag är duktig
-- Kolla namn! En namn!
En, två ,tre. En bokstav
Reflektioner
Jag lägger fram papper och
penna
-Vill ni skriva era namn?
-- Här är din första bokstav, (ger
S)
-Ger barnen remsor med deras
namn på.
-Vill ni skriva på de här?

Reflektion
…följa upp och analysera…..
Sebaztian känner igen sin bokstav – jämför, undersöker och
följer formen med fingret.
Han använder sig av och prövar att säga begreppen ”bokstav”
och ”namn”.
Han räknar bokstäverna i sitt namn.
Han gör ett tecken med pennan och försöker härma formen av
bokstaven S på papperet.
Vi går vidare med att utmana honom med att fortsätta att
undersöka bokstavens form med hjälp av ett nytt material som vi
tror ska utveckla hans kunskap.

….Samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens
möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med
läroplanens mål och Intentioner
I vår dokumentation ser vi att:
Barnen har givits möjlighet att undersöka bokstäver på ett lekfullt sätt. De
har fått frågeställningar och uppmuntran kring att göra tecken med penna och
andra material.
De har varit i små grupper för att underlätta kommunikation och
dokumentation.
Vi har tillfört material i miljön som har stimulerat barnen till undersökande av
skrift.
Barnen har fått följdutmaningar utifrån det de intresserar sig för.
Barnens lärstrategier har varit att undersöka med kroppen, (fingret) , att pröva
sig fram med pennan, att diskutera med andra barn och vuxna. Säga aktuella
ord och begrepp.

Reflektionsanalys
Kroppspråk :
S känner igen sin bokstav – jämför, undersöker
och följer formen med fingret.
Verbalt språk:
Han använder sig av och prövar att säga
begreppen ”bokstav” och ”namn”.
Han räknar bokstäverna i sitt namn.
Materialets påverkan:
Smala remsor verkar stimulera till att skriva.
Att vi har skrivit barnets namn på remsan gör att
han kan undersöka sina bokstäver konkret.
Utveckling av verksamheten -
skriftspråklighet
Kroppsspråk:
Vi ska uppmuntra barnen att följa bokstävernas form med
fingret .
Kanske också använda kroppen på fler sätt?
Verbalt språk:
Vi ska uppmuntra till att pröva begrepp verbalt genom att
själva säga ord som barnen kan härma.
Vi kan blanda in matematik i skriftundersökningar, det verkar
intressera och skapa förståelse.
Kanske även andra ”ämnen”?
Materialets påverkan:
Vi ska erbjuda barnen namn på smala remsor.
Kanske även papper i andra former?
Gruppens betydelse:
Eftersom vi sett att barn lär av barn, ska vi dela barnen i
små grupper och ge dem möjlighet att utforska tillsammans.
Vi ska uppmuntra till diskussion och samarbete.
Kanske ha flexibla grupper
som stimulerar varandra i stället
för fasta?

Utgår från vad barnen kan och gör - inte från
vad de ännu inte kan och gör…
En tidsresa;
Skillnaden mellan:
Observationer av hur barnen ”är”
---
och observationer av processer
– vad barnen ”gör”

”Barnobservationer”
Främst undersöka och bedöma barns utveckling
i förhållande till det som uppfattades som
normalt för deras åldersgrupp.
Den som observerade skulle vara osynlig ”en
fluga på väggen”
Barnobservationerna sattes in i
pärmar/observationsböcker
Låstes in eftersom observationerna föll under
sekretesslagen
Inför föräldrasamtal och utvärdering togs
materialet fram och sammanställdes
Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – Pedagogisk dokumentation

•Vi måste ständig fråga oss själva vilken typ av
kunskap som produceras med de arbetsverktyg vi
väljer att använda i förskolan.
Varje utvärderingsmetod för med sig ett särskilt
arbetssätt, ett sätt att tala och göra, ett sätt att
arrangera verksamheten på och en egen
dokumentationspraktik.
Pedagogisk dokumentation
Läsutvecklingsscheman
IUP (Individuella Utv.Planer)
TRAS (Tidig Registrering Av Språkutv.)
Källa: Föreläsning Anna Palmer 20120305

Enskilda barns utveckling och lärande
Förändringar sker över tid och lärandet
fortskrider på olika sätt för olika barn. Inte i
jämförelse med andra, utan i förhållande till sig
själv – i mycket nära samspel med andra barn,
ting, miljöer, dokumentationer och personal i
förskolan”
”Att bli annorlunda i sig själv”
”Förändrat kunnande”
Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – Pedagogisk dokumentation

”Läroplanen innehåller inga mål för vad enskilda barn ska ha
uppnått vid olika tidpunkter eller i olika åldrar. Det finns inte
heller fastställda normer eller nivåer för barns förmågor eller
kunskaper”
(Förskola i utveckling – bakgrund till ändringarna i förskolans läroplan)

Vi bygger hus i sanden!
Vilka MÖJLIGHETER får barnen?
Samarbetsförmåga
Kreativitetsförmåga
Kommunikationsförmåga
Ansvarsförmåga
Reflektionsförmåga
Samspel, ge och ta, hjälpa
till, se och förstå andras
skapande och perspektiv
Fantasi, utforskande och
problemlösning
Lyssna, fråga, berätta.
samtala, skapa
Söka sig lämpliga verktyg,
städa, välja material, plats
Vad, hur, när och varför?

Utgångspunkt i observation;
Barn kan!
Nyfikenhet på barnet
Gå bortom generella bilder
Ha förväntningar
Ställa frågor innan
Uppmärksamhet/skärpa ögat
Lyssnande aktivt utan att ta över barnens tankar
Min kunskap

…..varje bild eller sekvens som fångas in kan användas
vid en utvärdering av verksamheten..
– hur pedagogerna agerar, vilket material som finns
tillgängligt eller hur arbetet är organiserat. På så vis får
man en förståelse för hela verksamheten och varje
enskilt barn, precis som det står i läroplanen.
-Arbetslaget behöver diskutera de olika sekvenserna
och kritiskt granska dokumentationen och det är just det
som gör dokumentationen pedagogisk. Hur går arbetet
till? Vad behöver vi utveckla i arbetslaget? Vad kan vi
bli bättre på? Vad har vi missat?
-Skolverket: Intervju m Anna Palmer om pedagogisk dokumentation

Dokumentation är inte bara att berätta och
beskriva, utan ett underlag för reflektion;
Vad var barnen intresserade av?
Vad såg barnen?
Vad talade barnen om?
Vad undrade barnen över?
Vad tyckte du som pedagog var fascinerande?
Vad undrar du över?
Förberedde vi oss tillräckligt?
Om vi hade valt annat material vad hade hänt då?
Var barnen väl förberedda?
Fick barnen för mycket eller för lite stöd?

Vad är pedagogisk dokumentation?
Det handlar om att lyssna noga till det som sägs,
omsorgsfullt iaktta det som händer och fånga
barnens lärprocesser och lärstrategier genom att
fotografera, anteckna och filma det som sker
Samtalen och reflektionerna tillsammans med alla
inblandade - både barnen och arbetslaget- är
avgörande för att arbetet med pedagogisk
dokumentation ska kunna bidra till att utveckla
verksamheten. Man skulle kunna säga att det är
just diskussionerna och dialogerna som gör en
dokumentation till en pedagogisk
dokumentation

Ur Tidningen för lärarinnor nr 31, 1899
”Kom ihåg, att det är barnen som skola tänka,
icke du som skall tänka åt dem, att det är dem,
som skall förmå tala och icke du som skall tala
för dem. Att det är de som skola använda sina
krafter, då bliva icke dina utslitna i förtid”.