De är hundvärldens atleter. Musklerna spelar under skinnet. När ...

Lockbete. Lillen lockades med leverpastej
för att dra. I fortsättningen
tillåts inte sådant under tävling.
allt för sina ägare. Och ägarna hade
olika sätt att inspirera sina kämpar. Det
var allt från hussar som krälade framför
hunden med leverpastejasken lagom
långt ifrån för att hunden skulle ta i lite
extra, till glada tillrop, uppmuntran och
äkta kärlek till hunden till tysta signaler
som tränats in under de månader det
tar att bygga upp hundens muskler och
dess dragförmåga och teknik.
Diskvalificerande dragteknik?
Just dragtekniken fällde ofta avgörandena.
Många valde att sätta hunden och
utifrån sittande ställning skulle hunden
resa sig upp och lägga sin kraft i selen
och dra. När det tog emot strävade en
del hundar mot att hoppa och rycka i
selen. Just den metoden skadar hunden
och det var ett par hundar som säkerligen
var mycket ömma i sina muskler
efter tävlingen på grund av den här
rycktekniken. Veterinär Grindholmen
föreslog för arrangören att man i framtiden
skulle diskutera att diskvalificera
en sådan dragteknik. Det innebär att de
hundar som inte tränats på rätt sätt, inte
heller skulle få tävla förrän de lärt sig
Veterinär Christine Grindholmen kom
med flera förslag. Hennes erfarenheter
från hästvärlden kan vara nyttiga.
Weight Pulling
Tävlingen går ut på att hunden ska dra lasset över 4,5 meter. Man har 60 sekunder
på sig att få hunden att börja dra lasset och dra det ända tills rälsen tar slut,
alltså 4,5 meter längre fram.
Man får inte ta i hunden och man får inte använda varken godis eller leksaker
för att uppmuntra hunden under tävlingen. Under årets SM var man mer liberal
och tillät både godis och leksaker, men i framtiden kommer detta bara att vara
tillåtet under träning.
att dra med en teknik som inte skadar
dem.
Selarnas kontruktion
Det samma gäller selarna och deras
konstruktion. Ju bredare selar och med
bättre stoppning, desto bättre förutsättningar
har hunden att klara av att dra
tunga lass.
Nu fanns det många fantasifulla selar,
både med färg och form. En del hade
bolstrade lokor (jämfört med en hästsele)
som tillåter att hunden drar med skuldran,
andra var alltför tunna och såg mer
ut som spårselar. Sådana selar sågade sig
in i hundens muskler och även draglaget
blev påverkat, så att hunden drog mer
med bringan än med skuldrorna. Samtliga
selar lät draglinorna gå ner under
frambenen, vilket kanske inte gör draget
så effektivt som om linorna går utanför
benen.
Om hunden backade in i selen och trampade
in i den, så avslutades dragförsöket
och hunden fick börja om igen. Veterinär
Grindholmen föreslog att man skulle
kunna ha fasta skaklar, som för hästar,
för att undvika att hundrana snurrade in
Älskad. Att lyckas grundläggs i kontakten
mellan förare och hund. Här
njuter Turbo i husses knä.
sig i selarna när det började gå tungt och
de backade för att ta ny sats.
Selmakare inom den nya sporten weight
pulling borde ta en diskussion med såväl
kunniga hästkörare och sadelmakare
som de som sysslar med draghundssport
för släde, ansåg veterinären.
Tunga lass
Under själva draget fick inte hundföraren
ta på hunden. Den regeln kunde man
också utnyttja om man ville att hunden
skulle få en ny chans. Domaren dömde
omstart upp till tre gånger om föraren
tog på hunden. På så sätt kunde hunden
ta ett nytt tag och i många fall lyckades
hunden dra igång lasset på andra försöket.
Under själva draget har ekipaget på sig
60 sekunder att få hunden att dra lasset
4,5 meter. Det låter kanske inte så långt,
men med tanke på att för varje omgång,
så ökades lasset med 50 kg, så ökades
också prestationen. I klassen för de
minsta hundarna var det första lasset 60
kg tungt. I nästa omgång vägde det 110
kg och därefter 160 kg, 210 kg, 260 kg
och så vidare. Många valde att låta hundarna
värma upp på de lägre vikterna
och hoppade sedan över några drag, för
att inte matta ut hunden inför de riktigt
tunga lassen. Och tungt blev det. Den
första som gav sig var Naala som slutade
på 360 kg. Då såg hon mycket stukad
ut. Hundar har ju ett otroligt tydligt
kroppsspråk och Naala sänkte öronen,
tittade bort och hukade sig ner medan
husse försökte förmå henne att lägga sig
i selen och dra. När 60 sekunder hade
gått så var tävlingen över för Naala. Men
betänk att 360 kg var 16 gånger hennes
egen vikt. Hon kom sist i sin klass, men
Hundarnas kroppsspråk. Alla som sysslar med hundar kan också läsa sina hundar. Här har Naala tömt alla sina
krafter och det hjälper inte att husse ligger på knä för att försöka förmå henne att ta i ännu en gång. Loppet är kört.
i klassen där man jämför det avklarade
lasset i förhållande till hundens egen vikt
– Pound for Pound” – kom hon på 10:e
plats av de 14 deltagande hundarna.
Trägen vinner
Tuffast i klassen med de minsta hundarna
var veteranen Plexie som inte gav sig
förrän hon hade klarat av 760 kg!!! Det
innebar att Plexie blev dagens totala vinnare:
Best in Show Pound for Pound SM
2005 med 34,23 gånger sin egen vikt.
Plexies teknik var också otroligt effektiv.
Hon lade sig i selen. Hennes sele var
utrustad med bolstrade ”lokor” och hon
gick på ett tyst kommando från husse.
Man såg att såväl hund som förare hade
en lång och effektiv träning bakom sig.
Mellan omgångarna höll husse sin hund
varm under en stor handduk och masserade
och sysslade med hunden hela
tiden.
32 gånger sin egen vikt!
I nästa klass var Plexies stallkamrat Turbo,
med samma husse som Plexie, vinnare.
Turbo slutade på 775 kg och hade
därmed dragit drygt 32 gånger sin egen
Minsta hunden
kan bli bäst
Det är inte givet att den största hunden är den allra bästa,
även om det är den som drar de allra tyngsta lassen. I sin egen
klass kan den största hunden vinna, eftersom den har bäst
förutsättningar för att dra stora lass. Men i den totala sammanräkningen,
listan över ”Pound for Pound” så är det den
hunden som vinner eller placerar sig som dragit mest i förhållande
till sin egen vikt. Av den anledningen blev lilla Plexie
på dryga 22 kg Best in Show på SM 2005 eftersom hon
klarade att dra drygt 34 gånger sin egen vikt, medan den som
drog det tyngsta lasset, Texas, med 950 kg placerades som
nia i det här sammanhanget eftersom det blev drygt 18 gånger
hans egen vikt. Men Texas vann givetvis sin egen klass. Om
två hundar drar samma vikt, så placeras den lättaste hunden
före den tyngre. En liten hund kan alltså vinna över en större!
22 23