Boken Energimarknadsinspektionen - en sekellång historia i pdf ...
02.08.2013 • Views
Share Embed Report

Boken Energimarknadsinspektionen - en sekellång historia i pdf ...

Boken Energimarknadsinspektionen - en sekellång historia i pdf ...

Boken Energimarknadsinspektionen - en sekellång historia i pdf ...

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
energimarknadsinspektionen.se

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.

Start now

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

– En <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong> –<br />

Håkan Hed<strong>en</strong><br />

1

Håkan Hed<strong>en</strong><br />

Det var <strong>en</strong> slump att jag kom att ägna<br />

mina sista 20 yrkesår åt <strong>en</strong>ergifrågor och<br />

<strong>en</strong>gagera mig i utveckling<strong>en</strong> av <strong>en</strong>ergi-<br />

marknaderna. Jag hade i mitt<strong>en</strong> av<br />

1980-talet jobbat nästan tio år på Riksrevisionsverket<br />

och tyckte det var på tid<strong>en</strong><br />

att göra något nytt. Energiområdet hade<br />

jag dock tänkt undvika.<br />

Från mitt RRV-perspektiv verkade<br />

det dötrist.<br />

M<strong>en</strong> så ck jag ett erbjudande att bli<br />

sekreterare i <strong>en</strong> parlam<strong>en</strong>tarisk<br />

utredning, och när d<strong>en</strong> var klar kom<br />

<strong>en</strong> fråga från Miljö- och <strong>en</strong>ergi-<br />

departem<strong>en</strong>tet om jag ville arbeta<br />

med miljö- och <strong>en</strong>ergifrågor.<br />

Det blev tre år på det departem<strong>en</strong>tet, där jag som huvudsekreterare i d<strong>en</strong><br />

parlam<strong>en</strong>tariska Miljöavgiftsutredning<strong>en</strong> var med och tog fram förslag om att<br />

införa koldioxidskatter i d<strong>en</strong> första ”gröna skatteväxling<strong>en</strong>” i Sverige.<br />

1990 blev jag <strong>en</strong>hetschef (departem<strong>en</strong>tsråd) och huvudman för <strong>en</strong>ergifrågor i<br />

Näringsdepartem<strong>en</strong>tet. Det var <strong>en</strong> tid i d<strong>en</strong> <strong>en</strong>ergipolitiska hetluft<strong>en</strong>.<br />

Dec<strong>en</strong>niet präglades av två stora partiövergripande politiska beslut inom<br />

<strong>en</strong>ergiområdet med kärnkraftsfrågan i c<strong>en</strong>trum. På min <strong>en</strong>het fungerade vi som<br />

sekretariat under dessa överläggningar.

Håkan Hed<strong>en</strong><br />

Som <strong>en</strong>hetschef var jag också ansvarig tjänsteman för d<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong>,<br />

d<strong>en</strong> som nu <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> har att förvalta.<br />

Efter åtta år på Näringsdepartem<strong>en</strong>tet började jag som överdirektör vid Energi-<br />

myndighet<strong>en</strong> med särskilt ansvar för nätreglerings- och <strong>en</strong>ergimarknadsfrågor.<br />

Under mina sista yrkesår, 2006 och 2007, arbetade jag som chef för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

som då var <strong>en</strong> självständig <strong>en</strong>het inom Energimyndighet<strong>en</strong>.<br />

Från att ha varit ett område som jag hade tänkt att undvika blev <strong>en</strong>ergifrågan<br />

i allra högsta grad <strong>en</strong> stor del av mitt yrkesliv. Det är jag glad för idag. Jag<br />

tror att det är ett av de mest spännande och utmanande politikområd<strong>en</strong>a som<br />

man kan arbeta inom.<br />

Med bok<strong>en</strong> <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> – <strong>en</strong> <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong> har jag fått<br />

möjlighet att fördjupa mig ytterligare i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska elmarknad<strong>en</strong>s <strong>historia</strong><br />

och i <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s uppkomst som självständig myndighet.<br />

Jag hoppas att bok<strong>en</strong> ska bidra med kunskap och perspektiv i det viktiga<br />

arbete som myndighet<strong>en</strong> bedriver idag.<br />

Håkan Hed<strong>en</strong>

4<br />

© Håkan Hed<strong>en</strong> 2012<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> – <strong>en</strong> <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong><br />

FÖRFATTARE: Håkan Hed<strong>en</strong><br />

DESIGN: aStory Kommunikationsbyrå<br />

FOTO: aStory Kommunikationsbyrå, Andreas Besterman<br />

Bildarkivet, Anna Holmquist<br />

Christer Åhlin<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>, Hel<strong>en</strong>a Karjalain<strong>en</strong> och Jessicka Strandell<br />

Eskilstuna Energi & Miljö<br />

Johnér<br />

TRYCK: Elanders Sverige AB 2012<br />

OMSLAGSBILD: Glödlampa med klart glas och koltrådsdekor (karbon).<br />

Form och tråddragning är av d<strong>en</strong> typ som förekom i Sverige<br />

under period<strong>en</strong> 1900-1930. Foto: aStory Kommunikation<br />

ISBN 978-91-977417-1-2<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> – <strong>en</strong> <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong>

När <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> bildades år<br />

2008 såg jag framför mig att vi skulle ra femårsjubileum<br />

2013, det året när jag själv planerade att<br />

lämna mitt uppdrag som g<strong>en</strong>eraldirektör. M<strong>en</strong> jag<br />

tänkte också, att äv<strong>en</strong> om myndighet<strong>en</strong> blir fem<br />

år, så är delar av själva verksamhet<strong>en</strong> lika gammal<br />

som uppbyggnad<strong>en</strong> av elnät<strong>en</strong> i Sverige. Jag ck<br />

idén att be Håkan Hed<strong>en</strong> skriva <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> bok åt<br />

oss om verksamhet<strong>en</strong>s <strong>historia</strong>. Håkan var chef<br />

för verksamhet<strong>en</strong> när d<strong>en</strong> utgjorde <strong>en</strong> avdelning<br />

inom Energimyndighet<strong>en</strong>. Nu är bok<strong>en</strong> klar lagom<br />

till Ei:s femårsjubileum och jag tackar Håkan och<br />

önskar alla <strong>en</strong> trevlig läsning om vår hundraåriga<br />

<strong>historia</strong>.<br />

Yvonne Fredriksson<br />

G<strong>en</strong>eraldirektör<br />

Förord<br />

5

6<br />

Innehållsförteckning<br />

Innehållsförteckning<br />

FÖRORD 5<br />

EN SEKELLÅNG HISTORIA 8<br />

REGLERANDE AV KRAFTPRISEN – EN SYNNERLIGEN ÖMTÅLIG FRÅGA 11<br />

1911 års kraftkommitté 11<br />

Frågan är synnerlig<strong>en</strong> svårlöst – 1920 års riksdagsbeslut 13<br />

En direkt reglering icke bör ifrågakomma förrän andra vägar till<br />

uppgörelse visat sig oframkomliga – 1938 års riksdagsbeslut 15<br />

STATENS PRISREGLERINGSNÄMND FÖR ELEKTRISK STRÖM 27<br />

Instruktion<strong>en</strong> 27<br />

De första ledamöterna 27<br />

Det första är<strong>en</strong>det 29<br />

Ett märkligt brev till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s ordförande 32<br />

Kommunala och statliga taxor kan prövas efter riksdagsinitiativ 33<br />

År<strong>en</strong> efter 1958 37<br />

Lite är<strong>en</strong>destatistik 39<br />

Metoder och praxis i prisreglering<strong>en</strong> 41<br />

ELEKTRIFIERINGSBEREDNINGEN OCH KOMMERSKOLLEGIUM<br />

– MYNDIGHETER FÖR ELDISTRIBUTIONENS RATIONALISERING 45<br />

Koncessioner som styrmedel 45<br />

Statligt ekonomiskt stöd för landets elektrifiering 53<br />

Ett målmedvetet strukturarbete med ellag<strong>en</strong> som grund 57<br />

DEN STORA ELMARKNADSREFORMEN – NÄTMYNDIGHETEN BILDAS 61<br />

Elmarknadsreform<strong>en</strong> 61<br />

En o<strong>en</strong>ig riksdag beslutar 1994 om handel med el i konkurr<strong>en</strong>s 67<br />

Mindre motstånd i riksdag<strong>en</strong> 1995 om <strong>en</strong> ny ellagstiftning 69<br />

Prövning av skäliga nättariffer och elpriser efter elmarknadsreform<strong>en</strong> 70<br />

NÄTMYNDIGHETEN – EN MYNDIGHET I MYNDIGHETEN 73<br />

En myndighet i myndighet<strong>en</strong> – vad är det? 73<br />

Utredningarna 74<br />

1994 års riksdagsbeslut – effektivitetsfördelar med <strong>en</strong>ergifrågorna vid <strong>en</strong> myndighet 75<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> i Närings- och teknikutvecklingsverket 76<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> i Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet 79<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> i Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet 82<br />

Kärt barn har många namn 84<br />

EN NY ELMARKNAD – UTMANINGAR UNDER NÄTMYNDIGHETEN FÖRSTA DECENNIUM 87

Innehållsförteckning<br />

ATT SKAPA AKTIVA KONSUMENTER – LÄTTARE SAGT ÄN GJORT 89<br />

Ökad valfrihet för konsum<strong>en</strong>t<strong>en</strong> – ett mål för elmarknadsreform<strong>en</strong> 89<br />

Schablonavräkning införs för att öppna elmarknad<strong>en</strong> för alla konsum<strong>en</strong>ter 90<br />

Förutsättningar för valfrihet – finns dom? 91<br />

Att stärka konsum<strong>en</strong>ternas ställning på elmarknad<strong>en</strong> – <strong>en</strong> uppgift för Nätmyndighet<strong>en</strong>? 92<br />

Energimyndighet<strong>en</strong> får ett konsum<strong>en</strong>tpolitiskt uppdrag 94<br />

Konsum<strong>en</strong>ternas elrådgivningsbyrå 96<br />

De första år<strong>en</strong> med ett konsum<strong>en</strong>tpolitiskt uppdrag 96<br />

EN MYNDIGHET FÖR ÖVERVAKNING OCH UTVECKLING AV EU:S INRE MARKNAD 99<br />

De europeiska tillsynsmyndigheterna bildar <strong>en</strong> samarbetsorganisation 99<br />

Behovet av samarbete och erfar<strong>en</strong>hetsutbyte 99<br />

Flor<strong>en</strong>ce Forum 101<br />

Sydeuropéerna tar initiativ till ett samarbete 102<br />

Council of European Energy Regulators<br />

– <strong>en</strong> sammanslutning för obero<strong>en</strong>de myndigheter 104<br />

Reglerarsamarbetet institutionaliseras<br />

– <strong>en</strong> tydlig roll i utveckling<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> inre marknad<strong>en</strong> 106<br />

Nordic Energy Regulators 108<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> blir europeisk 108<br />

REGLERING AV NÄTPRISERNA – EN SYNNERLIGEN ÖMTÅLIG HISTORIA 113<br />

Skäliga nättariffer – vad är det? 114<br />

Nätnyttomodell<strong>en</strong> 117<br />

Ellag<strong>en</strong> ändras – de samlade intäkterna från nätverksamhet<strong>en</strong> ska vara<br />

skäliga i förhållande till nätkoncessionshavar<strong>en</strong>s prestation 120<br />

Nätnyttomodell<strong>en</strong> tillämpas… 121<br />

… och avvecklas 122<br />

VÄGEN TILL EN SJÄLVSTÄNDIG ENERGIMARKNADSINSPEKTION 125<br />

Kan <strong>en</strong> sammanslagning med Elsäkerhetsverket vara ett alternativ? 125<br />

Statskontoret utreder och föreslår <strong>en</strong> fristå<strong>en</strong>de myndighet 126<br />

Energimyndighet<strong>en</strong> reagerar på delningsförslaget 127<br />

Ett halvt steg framåt 129<br />

Det sista (halva) steget mot <strong>en</strong> självständig Energimarknadsinspektion 130<br />

Varför skulle detta behöva ta 15 år? 132<br />

EFTERORD 135<br />

FOTNOTER 136<br />

7

8<br />

En <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong><br />

”<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> är <strong>en</strong> nybildad<br />

myndighet med <strong>en</strong> lång <strong>historia</strong> som <strong>en</strong> del<br />

av andra myndigheter”, så inleddes myndighet<strong>en</strong>s<br />

första verksamhetsplan 2008. 1 Och<br />

sannerlig<strong>en</strong> är det så.<br />

Frågan om reglering av elpriset – eller delar<br />

av det – har i Sverige diskuterats i åtminstone<br />

100 år. Start<strong>en</strong> har beskrivits så här i <strong>en</strong> proposition<br />

från 1938.<br />

1903<br />

Sveriges första ellag<br />

trädde i kraft.<br />

1911<br />

Kraftkommittén tillsätts för att bland<br />

annat utreda om priset på elkraft<br />

behöver regleras.<br />

En <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong><br />

1939<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd för<br />

elektrisk ström inrättas. Nämnd<strong>en</strong><br />

ska i första hand medla mellan<br />

tvistande parter i fråga om elpriser.<br />

”I <strong>en</strong> skrivelse d<strong>en</strong> 28 mars 1907, nr<br />

62, anhöll riksdag<strong>en</strong> om <strong>en</strong> utredning,<br />

på vilket sätt betryggande garantier för<br />

kontrakts<strong>en</strong>ligt åtnjutande av elektrisk<br />

<strong>en</strong>ergi kunde g<strong>en</strong>om lagstiftning eljest<br />

beredas avnämare av sådan <strong>en</strong>ergi. D<strong>en</strong><br />

kommitté, d<strong>en</strong> s.k. kraftkommittén, som<br />

år 1911 med anledning därav tillsattes av<br />

Kungl. Maj:t, erhöll dessutom i uppdrag<br />

att utreda, huruvida och på vad sätt<br />

priset på elektrisk kraft, som distribuerades<br />

till allmänhet<strong>en</strong>, kunde av off<strong>en</strong>tlig<br />

myndighet regleras”. 2<br />

1957<br />

1968<br />

Första utredningsförslaget<br />

om att införa<br />

konkurr<strong>en</strong>s i elnät<strong>en</strong>.<br />

Läggs i papperskorg<strong>en</strong><br />

av regering<strong>en</strong>.<br />

Områdeskoncessioner införs för att bland annat<br />

minska antalet ansökningar om linjekoncessioner<br />

och på så sätt minska arbetsbelastning<strong>en</strong> för<br />

Kommerskollegium som var koncessionsmyndighet.

1938 hade frågan beretts så långt att Kungl.<br />

Maj:t kunde föreslå riksdag<strong>en</strong> <strong>en</strong> prövning i<br />

vissa fall av elpriset g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> för ändamålet<br />

inrättad nämnd av sakkunniga personer,<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd för elektrisk<br />

ström 3 . 56 år s<strong>en</strong>are inrättades Nätmyndighet<strong>en</strong><br />

och ytterligare 13 år s<strong>en</strong>are <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

som <strong>en</strong> självständig<br />

myndighet.<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> uppstod som<br />

självständig myndighet 101 år efter det att<br />

frågan om <strong>en</strong> prisregleringsmyndighet hade<br />

aktualiserats i riksdag<strong>en</strong>. D<strong>en</strong>na skrift syftar<br />

till att beskriva d<strong>en</strong>na resa och samtidigt<br />

belysa utveckling<strong>en</strong> när det gäller myndighetsutövning<strong>en</strong><br />

avse<strong>en</strong>de elmarknad<strong>en</strong> under<br />

d<strong>en</strong>na <strong>sekellång</strong>a period.<br />

1982<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> avvecklas som <strong>en</strong> självständig<br />

myndighet för att bli <strong>en</strong> del av det<br />

nybildade Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergiverk.<br />

1994<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> inom<br />

NUTEK bildas.<br />

En <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong><br />

Under de dryga 100 år som prisreglering har<br />

funnits eller diskuterats har mycket förändrats.<br />

Det gäller samhället och elmarknad<strong>en</strong>.<br />

Det gäller syn<strong>en</strong> på prisreglering och tillsyn.<br />

Myndigheternas roll och arbetsformer har<br />

utvecklats. Histori<strong>en</strong> kan delas in i fyra<br />

epoker.<br />

D<strong>en</strong> första sträcker sig från 1907, när frågan<br />

om prisreglering först aktualiserades i<br />

riksdag<strong>en</strong> till 1938 då riksdag<strong>en</strong> beslutade<br />

att inrätta Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd för<br />

elektrisk ström.<br />

Året 1938 kan ses som <strong>en</strong> startpunkt för d<strong>en</strong><br />

andra epok<strong>en</strong>. Det året beslutade riksdag<strong>en</strong><br />

om tre större politiska åtgärder som tillsammans<br />

skulle kunna läggas under rubrik<strong>en</strong> <strong>en</strong><br />

effektiv elförsörjning till skäliga priser för<br />

1996<br />

Konkurr<strong>en</strong>s införs<br />

på elmarknad<strong>en</strong>.<br />

2008<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

blir <strong>en</strong> självständig myndighet.<br />

9

10<br />

konsum<strong>en</strong>terna. D<strong>en</strong>na andra epok omfattar<br />

tid<strong>en</strong> med Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> fram till<br />

och med 1995. D<strong>en</strong> tredje epok<strong>en</strong> är kortare<br />

och sträcker sig mellan 1996 och 2007<br />

då tillsynsmyndighet<strong>en</strong> för elmarknad<strong>en</strong><br />

(och sedermera också naturgasmarknad<strong>en</strong>)<br />

– Nätmyndighet<strong>en</strong> – var inrättad som <strong>en</strong><br />

”självständig” del av d<strong>en</strong> c<strong>en</strong>trala <strong>en</strong>ergimyndighet<strong>en</strong><br />

(NUTEK och Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet).<br />

Elmarknadsreform<strong>en</strong> innebar ett<br />

utvidgat ansvarsområde och nya uppgifter<br />

för tillsynsmyndighet<strong>en</strong>, vilket ansågs kräva<br />

<strong>en</strong> annan organisation och verksamhet. D<strong>en</strong><br />

fjärde epok<strong>en</strong> inleddes i och med att <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

blev <strong>en</strong> självständig<br />

myndighet 2008.<br />

Min ambition är att d<strong>en</strong>na skrift ska täcka<br />

de tre första epokerna. Min tanke var först<br />

att lägga tyngd<strong>en</strong> på d<strong>en</strong> tredje epok<strong>en</strong>. Det<br />

visade sig inte självklart efter ett tags arbete.<br />

Jag har själv varit mycket inblandad i utveckling<strong>en</strong><br />

från 1990. Som huvudman för<br />

<strong>en</strong>ergifrågor i Näringsdepartem<strong>en</strong>tet var jag<br />

under d<strong>en</strong> politiska nivån ansvarig tjänsteman<br />

för 1990-talets stora elmarknadsreform.<br />

Därefter var jag under nästan tio år chef<br />

för d<strong>en</strong> verksamhet som 2008 blev <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />

Jag har verklig<strong>en</strong><br />

haft mina ngrar grävandes i sandlådan<br />

eller i syltburk<strong>en</strong> eller hur man kan beskriva<br />

området. Därför kände jag ganska snart att<br />

jag behövde skaffa mig ett avstånd till dessa<br />

år. Att försöka se dem i ett litet större historiskt<br />

perspektiv. Av detta skäl har jag yttat<br />

tyngdpunkt<strong>en</strong> något och lägger ganska stort<br />

utrymme på tid<strong>en</strong> före elmarknadsreform<strong>en</strong>.<br />

Hur tänkte politiker och tjänstemän om<br />

En <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong><br />

elmarknad<strong>en</strong>s utveckling och myndigheternas<br />

roll och uppdrag under 1900-talet?<br />

Det ska understrykas att detta är min berättelse<br />

om <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s <strong>historia</strong>.<br />

Jag är inte <strong>en</strong> historiker av facket, vilket<br />

präglar såväl beskrivningarna av tid<strong>en</strong> före<br />

1990-talets elmarknadsreform som elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

och tid<strong>en</strong> därefter. Jag har valt<br />

att lyfta fram frågor och händelser som jag<br />

har funnit intressanta. För de s<strong>en</strong>aste 20 år<strong>en</strong><br />

gäller också, vill jag säga <strong>en</strong> gång till, att jag<br />

själv var mitt i smet<strong>en</strong>. En fackhistoriker som<br />

nalkas d<strong>en</strong>na tid utifrån skulle antaglig<strong>en</strong> ha<br />

ett annat urval av händelser och göra delvis<br />

andra tolkningar av ske<strong>en</strong>det. M<strong>en</strong> det här är<br />

min berättelse.<br />

D<strong>en</strong>na skrift kommer att handla ganska<br />

mycket om tid<strong>en</strong> före 1990-talets elmarknadsreform.<br />

Vi börjar redan 1907 med det<br />

inledande citatet ur riksdagstrycket. <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

är förvisso inte bara<br />

<strong>en</strong> prisreglerande myndighet. Jag kommer<br />

därför också att ägna <strong>en</strong> del utrymme inte<br />

bara om prisregleringsfrågor utan också ge<br />

<strong>en</strong> hel del plats åt d<strong>en</strong> stora elförsörjningsfrågan<br />

under 1900-talet, nämlig<strong>en</strong> d<strong>en</strong> om<br />

eldistribution<strong>en</strong>s struktur och dess rationalisering.

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

1911 års kraftkommitté<br />

D<strong>en</strong> första januari 1903 trädde Sveriges första<br />

ellag i kraft. Riksdag<strong>en</strong> hade 1896 begärt<br />

<strong>en</strong> utredning om <strong>en</strong> lagstiftning för elektriska<br />

anläggningar. Sex år s<strong>en</strong>are kunde riksdag<strong>en</strong><br />

besluta om vår första ellag – Lag<strong>en</strong> d<strong>en</strong> 27<br />

juni 1902 (nr 71) innefattande vissa bestämmelser<br />

om elektriska anläggningar, som d<strong>en</strong><br />

formellt hette. 1902 års lag levde i 93 år då<br />

d<strong>en</strong> slutlig<strong>en</strong> ersattes av nuvarande ellag.<br />

Ellag<strong>en</strong> innehöll inga bestämmelser om<br />

reglering av kraftpriserna. Frågan aktualiserades<br />

dock snart i riksdag<strong>en</strong>. 1907 anhöll<br />

riksdag<strong>en</strong> om <strong>en</strong> utredning om ”på vilket sätt<br />

betryggande garantier för kontrakts<strong>en</strong>ligt<br />

åtnjutande av elektrisk <strong>en</strong>ergi må kunna<br />

g<strong>en</strong>om lagstiftning eller eljest beredas avnämare<br />

av sådan <strong>en</strong>ergi”. 4 I skrivels<strong>en</strong> berördes<br />

bl.a. frågan om fastställandet av priser på<br />

elektrisk kraft.<br />

Det gick inte så fort på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>. Regering<strong>en</strong><br />

tillsatte först 1911 <strong>en</strong> stor utredning i frågan:<br />

Kraftkommittén. Innan Kraftkommittén<br />

tillsattes hann prisreglering diskuteras i riksdag<strong>en</strong>.<br />

Både 1909 och 1910 motionerades<br />

det om utredningar om prisreglering av elektrisk<br />

kraft. Motionerna ledde inte till någon<br />

åtgärd från riksdag<strong>en</strong>s sida. Motionerna<br />

behandlades av Lagutskottet vars komm<strong>en</strong>tar<br />

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

kring prisreglering kan vara värd att notera.<br />

”… reglerande av kraftpris<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om ingripande<br />

från det allmännas sida vore <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong><br />

ömtålig fråga, samt att stora tekniska<br />

och praktiska frågor därvid mötte”. 5 Det<br />

lagutskottet också framhöll var svårighet<strong>en</strong><br />

att få lönsamhet i investeringarna i vatt<strong>en</strong>kraft<strong>en</strong>.<br />

Man kan anta att Lagutskottet snarast<br />

ansåg priserna för låga än för höga.<br />

Kraftkommittén hade i uppdrag ”att dels<br />

utarbeta förslag till tryggande av avnämares<br />

rätt till kontrakts<strong>en</strong>ligt åtnjutande<br />

av elektrisk kraft dels ock att verkställa<br />

utredning, huruvida och på vad sätt<br />

priset på elektrisk kraft, som distribueras<br />

till allmänhet<strong>en</strong>, må kunna av off<strong>en</strong>tlig<br />

myndighet regleras samt, därest utredning<br />

därtill giver anledning, framlägga förslag<br />

i är<strong>en</strong>det”. 6 Kommittén var till vissa delar<br />

parlam<strong>en</strong>tarisk. Ordförande var ledamot<strong>en</strong><br />

häradshövding<strong>en</strong> Ernst Håkansson, ledamot<br />

i första kammar<strong>en</strong>. Han tillhörde d<strong>en</strong> protektionistiska<br />

grupp<strong>en</strong> till 1909 för att då gå<br />

in i Första kammar<strong>en</strong>s Moderata parti som<br />

1912 bildade Första kammar<strong>en</strong>s Nationella<br />

parti (riksdagsgrupper som är föregångare<br />

till Moderata samlingspartiet). Därutöver ingick<br />

två andra parlam<strong>en</strong>tariker. Övriga fyra<br />

icke-parlam<strong>en</strong>tariska ledamöter var experter<br />

eller sakkunniga inom området med juridisk,<br />

teknisk och ekonomisk kompet<strong>en</strong>s.<br />

11

12<br />

Kommittén lämnade sitt betänkande i december<br />

1914 (ett par månader in i första världskriget).<br />

D<strong>en</strong> formulerade två huvudfrågor som skulle<br />

besvaras i uppdraget om prisreglering. ”Finns<br />

det inom överskådlig tidsrymd d<strong>en</strong> risk<strong>en</strong> att<br />

kraftkonsum<strong>en</strong>ter av olika slag, anslutna till<br />

distributionsföretag, skola nödgas betala oskäligt<br />

höga kraftpriser, till skada för industrin<br />

och det allmänna? Om så är förhållandet,<br />

vilka åtgärder böra förebyggande redan nu<br />

vidtagas eller förberedas?”<br />

Kommittén konstaterar att det kan hävdas<br />

både formella och reella skäl för <strong>en</strong> prisreglering.<br />

De formella skäl<strong>en</strong> har samband med att<br />

verksamhet<strong>en</strong> har koncession och vissa företag<br />

g<strong>en</strong>om d<strong>en</strong>na har fått rätt att utnyttja annans<br />

mark och också rätt att utnyttja vatt<strong>en</strong>drag<strong>en</strong>.<br />

De reella skäl<strong>en</strong> är dels monopolfaran, nämlig<strong>en</strong><br />

att kraftföretag<strong>en</strong> ”antages kunna och<br />

<strong>en</strong>ligt sak<strong>en</strong>s natur äv<strong>en</strong> böra monopolisera<br />

kraftförsörjning<strong>en</strong> inom sina områd<strong>en</strong>” 7 . En<br />

annan risk för höga priser var risk<strong>en</strong> för <strong>en</strong><br />

varaktig höjning av kol- och oljepriserna som<br />

skulle driva upp kostnaderna för ”bränslekraft<strong>en</strong>”.<br />

Kommittén listade och analyserade bl.a. skilda<br />

förslag till prisreglering som framställts i<br />

riksdagsmotioner och andra sammanhang.<br />

Några kan vara värda att nämna i detta sammanhang.<br />

Det första var att stat<strong>en</strong> (Kungl.<br />

Maj:t) vid koncessionsgivning också bestämde<br />

kraftpriserna g<strong>en</strong>om att fastställa taxor<br />

eller ”maximaltariffer”. Ett annat var att<br />

reglera avkastning<strong>en</strong> på det i företaget bundna<br />

kapitalet. Kommittén kom på eg<strong>en</strong> hand<br />

fram till alternativet med ett prövningsförfarande<br />

efter anmälan från konsum<strong>en</strong>t.<br />

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

Ett alternativ eller komplettering till prisreglering<br />

som togs upp av kommittén var att<br />

kraftföretag<strong>en</strong>, utan särskilt tillstånd, inte<br />

”skulle kunna inlåta sig på<br />

att driva annan rörelse”.<br />

D<strong>en</strong>na tankegång att verksamheter som<br />

drivs under monopolliknande förhålland<strong>en</strong><br />

ska hållas åtskilda, räk<strong>en</strong>skapsmässigt eller<br />

legalt, fanns alltså redan i diskussion<strong>en</strong> om<br />

reglerna på elmarknad<strong>en</strong> redan 80 år innan<br />

d<strong>en</strong> introducerades i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska ellagstiftning<strong>en</strong><br />

1996.<br />

Kraftkommittén kom med några förslag till<br />

ändringar i ellagstiftning<strong>en</strong>, dock inte om<br />

prisreglering. Kommittén var inte <strong>en</strong>ig på<br />

d<strong>en</strong>na punkt. Majoritet<strong>en</strong> hade inte funnit<br />

några vägande skäl som talade för att ”g<strong>en</strong>om<br />

lag- eller koncessionsbestämmelser<br />

åstadkomma ett ingripande i eller kontroll<br />

av de elektriska kraftdistributionsföretag<strong>en</strong>s<br />

ekonomiska förhålland<strong>en</strong>”. Enligt majoritet<strong>en</strong><br />

skulle <strong>en</strong> prisreglering snarast vara till<br />

skada för utbyggnad<strong>en</strong> av kraftproduktion<strong>en</strong><br />

och distribution<strong>en</strong> av el. Majoritet<strong>en</strong><br />

hänvisar också till att ”för industrikretsar<br />

repres<strong>en</strong>tativa yttrand<strong>en</strong>” bestämt avböjt<br />

prisreglering.<br />

Två reservanter – <strong>en</strong> liberal riksdagsledamot<br />

och Kraftkommitténs juridiske ledamot –<br />

ansåg däremot att det fanns behov av <strong>en</strong> statlig<br />

prisreglering. En tredje ledamot – <strong>en</strong> av de<br />

sakkunniga – ansåg att <strong>en</strong> reglering behövdes<br />

åtminstone vid försäljning<strong>en</strong> till småförbrukare<br />

på landsbygd<strong>en</strong>. Reservanterna hade tagit

fram ett imponerande utredningsunderlag.<br />

Bl.a. <strong>en</strong> analys av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska vatt<strong>en</strong>kraft<strong>en</strong>s<br />

produktionsförmåga (risk<strong>en</strong> för kraftbrist<br />

och höga priser) och <strong>en</strong> analys av de framtida<br />

världsmarknadspriserna på kol. De redovisar<br />

också <strong>en</strong> detaljerad g<strong>en</strong>omgång av ellagstiftning<strong>en</strong><br />

i tolv europeiska länder, Japan och<br />

För<strong>en</strong>ta Staterna. Reservanterna 8 lämnade<br />

också lagförslag som gav regering<strong>en</strong>, eller<br />

Kungl. Maj:t som det hette på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>, rätt<br />

att fastställa taxor för el. Reservanternas<br />

förslag innehöll också bestämmelser om skyldigheter<br />

för d<strong>en</strong> som hade nätkoncession 9 att<br />

till Kommerskollegium lämna uppgifter om<br />

företaget och dess ekonomi samt tillämpade<br />

elpriser.<br />

Kabelreparation 1938 - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)<br />

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

Kraftkommittén hade lämnat sitt betänkande<br />

under pågå<strong>en</strong>de krig ute i Europa. Landet<br />

lyckades att hålla sig utanför kriget m<strong>en</strong> d<strong>en</strong><br />

politiska oron var påtaglig. De sv<strong>en</strong>ska regeringarna<br />

hade sannolikt mer akuta frågor att<br />

hantera än reglering av kraftpriserna. Sverige<br />

bytte också regering fem gånger mellan 1914<br />

och 1917. Det var <strong>en</strong> turbul<strong>en</strong>t tid. Det dröjde<br />

därför ända till 1920 års riksdag innan<br />

regering<strong>en</strong> återkom till riksdag<strong>en</strong> i frågan om<br />

elnätet och reglerande av kraftpris<strong>en</strong>.<br />

Frågan är synnerlig<strong>en</strong><br />

svårlöst – 1920 års<br />

riksdagsbeslut<br />

1920 återkom regering<strong>en</strong> till riksdag<strong>en</strong> med<br />

sitt ställningstagande till Kraftkommitténs<br />

förslag. Det var <strong>en</strong> historisk regering.<br />

Regering<strong>en</strong> hade tillträtt efter 1917 år riksdagsval<br />

då högern gjorde mycket stora förluster.<br />

Efter <strong>en</strong> del dramatiska konstitutionella<br />

förvecklingar kunde liberal<strong>en</strong> Nils Edén<br />

bilda <strong>en</strong> majoritetskoalition av liberaler och<br />

socialdemokrater. Detta var första gång<strong>en</strong><br />

socialdemokraterna ingick i <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk regering.<br />

Det var också första gång<strong>en</strong> som kung<strong>en</strong><br />

inte lade sig i regeringsbildar<strong>en</strong>s och d<strong>en</strong> blivande<br />

statsministerns val regeringsledamöter.<br />

Redan här var regering<strong>en</strong> historisk.<br />

Det var också d<strong>en</strong>na regering som g<strong>en</strong>omförde<br />

demokratisering<strong>en</strong> av Sverige. Rösträtts-<br />

reform<strong>en</strong> 1918, då kvinnorna ck rösträtt till<br />

riksdag<strong>en</strong>, var det kanske viktigaste <strong>en</strong>skilda<br />

beslutet på Sveriges väg mot demokratin. Det<br />

bar i hög grad Edéns prägel. Riksdagsbeslutet<br />

13

14<br />

kunde tas i bred <strong>en</strong>ighet trots att högern<br />

g<strong>en</strong>om sin majoritet i första kammar<strong>en</strong> kunde<br />

ha förhindrat det. Fokus på samarbetet<br />

mellan liberaler och socialdemokrater låg<br />

på författningsfrågan. När d<strong>en</strong>na var löst<br />

uppstod stora motsättningar mellan regeringspartierna<br />

om d<strong>en</strong> ekonomiska politik<strong>en</strong>.<br />

Motsättningarna var så stora att regering<strong>en</strong><br />

upplöstes vår<strong>en</strong> 1920. D<strong>en</strong> fråga som d<strong>en</strong>itivt<br />

knäckte regering<strong>en</strong> var <strong>en</strong> reformering av<br />

kommunalskatt<strong>en</strong>.<br />

Innan ministär<strong>en</strong> Edén avgick lyckades d<strong>en</strong> i<br />

alla fall komma över<strong>en</strong>s om proposition 1920<br />

nr 298 med förslag till lag med vissa bestämmelser<br />

i syfte att trygga rätt till elektrisk<br />

kraft m.m. som behandlade Kraftkommitténs<br />

förslag.<br />

I frågan om rätt<strong>en</strong> till tillgång på elektrisk<br />

kraft kunde regering<strong>en</strong> <strong>en</strong>a sig kring förslag<br />

till ändringar i 1902 års ellag, om <strong>en</strong> ny lag<br />

med vissa bestämmelser i syfte att trygga rätt<br />

till elektrisk kraft och till ändringar i 1875<br />

års förordning angå<strong>en</strong>de inteckning i fast<br />

eg<strong>en</strong>dom. Det handlade om frågor som i <strong>en</strong><br />

nutida iakttagares ögon kan te sig märkliga.<br />

En fråga gällde till exempel arr<strong>en</strong>datorer på<br />

landsbygd<strong>en</strong> och deras rätt att vid arr<strong>en</strong>dets<br />

upphörande få ersättning av markägar<strong>en</strong> för<br />

de kostnader som arr<strong>en</strong>datorn lagt ner för att<br />

ansluta sig till elnät<strong>en</strong> 10 .<br />

M<strong>en</strong> i prisregleringsfrågan blev det inget. Det<br />

som åstadkoms, i stället för ett lagförslag,<br />

var ett principiellt resonemang kring behovet<br />

av och möjligheterna för <strong>en</strong> prisreglering.<br />

Det föredragande statsrådet 11 inleder sitt resonemang<br />

i proposition<strong>en</strong> med att ”det syntes<br />

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

upp<strong>en</strong>bart att (Kraft)kommittén icke bedömt<br />

förhålland<strong>en</strong>a riktigt” då d<strong>en</strong> ansett att prisreglering<br />

inte behövdes. Det konstaterades<br />

dock att frågan var ”synnerlig<strong>en</strong> svårlöst”<br />

och att det utkast till lagstiftning som reservanterna<br />

i kommittén tagit fram ”i varje fall<br />

(skulle) kräva åtskillig omarbetning innan<br />

det kunde läggas till grund för proposition<br />

i ämnet”. En uppskjut<strong>en</strong> lagstiftning skulle<br />

inte innebära någon större nackdel. Tvärtom.<br />

”För att kunna bedöma, vilket system, som<br />

borde användas, därest prisreglering för<br />

abonn<strong>en</strong>ter i allmänhet skulle förekomma,<br />

kunde det äv<strong>en</strong> vara önskligt, att under ytterligare<br />

någon tid erfar<strong>en</strong>het samlades rörande<br />

kraftdistribution<strong>en</strong>s utveckling i vårt<br />

land”. Föredragande statsråd konstaterade<br />

vidare att det, som reservanterna i kommittén<br />

hade föreslagit, skulle vara lämpligt<br />

att större distributionsföretag som hade <strong>en</strong><br />

monopolliknande ställning var skyldiga att<br />

lämna uppgifter om sitt ekonomiska resultat.<br />

På så sätt skulle man få underlag att bedöma<br />

om dessa företag tog ut oskäliga priser och<br />

”om till följd därav åtgärder från stat<strong>en</strong>s<br />

sida vore av nöd<strong>en</strong>”. Statsrådet bedömde att<br />

bestämmelser om d<strong>en</strong>na uppgiftsskyldighet<br />

skulle kunna meddelas på administrativ väg,<br />

dvs. inte skulle behöva införas i ellag<strong>en</strong> som<br />

reservanterna hade föreslagit.<br />

Avsnittet i proposition<strong>en</strong> om prisreglering avslutas<br />

sedan med ett stycke där några länder<br />

lyftes fram, bl.a. Frankrike och Storbritanni<strong>en</strong>,<br />

där företag<strong>en</strong> har skyldighet att lämna<br />

ekonomiska uppgifter om verksamhet<strong>en</strong> och<br />

att detta fungerar så väl att man inte behövt<br />

införa prisreglering.

När jag var ny i regeringskansliet i slutet av<br />

1980-talet förklarade <strong>en</strong> något mer erfar<strong>en</strong><br />

kollega att man kunde hitta de frågor i <strong>en</strong><br />

proposition där regering<strong>en</strong> hade varit o<strong>en</strong>ig<br />

g<strong>en</strong>om att studera språkbehandling<strong>en</strong>. Om<br />

språket <strong>en</strong> sida eller ett stycke avvek kraftigt<br />

från det gängse g<strong>en</strong>om vara anting<strong>en</strong> riktigt<br />

uselt eller extremt välskrivet kunde man vara<br />

ganska säker att här låg <strong>en</strong> o<strong>en</strong>ighet begrav<strong>en</strong><br />

och någon eller några formulerat fram<br />

<strong>en</strong> kompromiss. Proposition nr 298 är ett<br />

exempel på d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>are variant<strong>en</strong>. En mycket<br />

välskriv<strong>en</strong> och välavvägd text som balanserar<br />

mellan två oför<strong>en</strong>liga ståndpunkter och inte<br />

lovar någonting.<br />

D<strong>en</strong>na proposition var ett av de sista är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a<br />

för ministär<strong>en</strong> Edén. Mindre än tio dagar<br />

efter d<strong>en</strong> konselj som behandlade proposition<br />

nr 298 avgick regering<strong>en</strong> och efterträddes av<br />

<strong>en</strong> socialdemokratisk minoritetsregering under<br />

ledning av Hjalmar Branting.<br />

Riksdag<strong>en</strong> antog med några ändringar regering<strong>en</strong>s<br />

förslag till lagstiftning för att skydda<br />

kundernas rätt till elektrisk kraft. Prisregleringsfrågan<br />

berördes inte i motioner och<br />

utskottsbetänkande.<br />

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

En direkt reglering icke bör<br />

ifrågakomma förrän andra<br />

vägar till uppgörelse visat<br />

sig oframkomliga<br />

– 1938 års riksdagsbeslut<br />

Regering<strong>en</strong> skulle återkomma till frågan<br />

<strong>en</strong>ligt proposition nr 298 från 1920. Det<br />

gjorde d<strong>en</strong> också 18 år och elva ministärer<br />

s<strong>en</strong>are i <strong>en</strong> proposition till riksdag<strong>en</strong>. 12<br />

Det var tre huvudfrågor som behandlades<br />

i proposition<strong>en</strong>; nämlig<strong>en</strong> koncessionshantering<strong>en</strong>,<br />

prisreglering av elektrisk ström,<br />

ansvarighetsfrågan vid skador av elektrisk<br />

ström och kontroll av installatörsföretag.<br />

Prisregleringsfrågan kommer jag att beskriva<br />

i detta kapitel. Jag återkommer i ett s<strong>en</strong>are<br />

kapitel till koncessionshantering<strong>en</strong>. I behandling<strong>en</strong><br />

av prisreglering<strong>en</strong> konstateras<br />

inledningsvis i proposition<strong>en</strong> att de framförda<br />

synpunkterna 1920 om reglering<strong>en</strong> av<br />

kraftpriserna inte hade fullföljts. M<strong>en</strong> nu<br />

föreslog regering<strong>en</strong>, vågar jag säga äntlig<strong>en</strong>,<br />

regler om reglering av kraftpriserna. Regering<strong>en</strong>s<br />

förslag antogs av riksdag<strong>en</strong> och 1939<br />

inrättades Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd för<br />

elektrisk ström.<br />

Jag kommer att redovisa d<strong>en</strong> diskussion som<br />

fördes inför riksdagsbeslutet för att i nästa<br />

kapitel sedan behandla Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />

Först kan det dock vara på plats med<br />

ett försök till <strong>en</strong> snabbskiss av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska<br />

elförsörjning<strong>en</strong> under år<strong>en</strong> före och under<br />

andra världskriget. Min beskrivning bygger<br />

på främst Tore Petersons utmärkta skrift<br />

om elsystemets utveckling i Sverige 13 och på<br />

15

16<br />

Elkraftkommitténs utredningar 14 om förhålland<strong>en</strong>a<br />

i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska eldistribution<strong>en</strong> under<br />

1940-talet. Jag återkommer s<strong>en</strong>are till Elkraftkommittén<br />

som tillsattes 1943 och som<br />

var d<strong>en</strong> nästa stora utredning<strong>en</strong> om elsystemet<br />

efter 1911 års Kraftkommitté.<br />

Eldistribution<strong>en</strong> år<strong>en</strong> kring<br />

andra världskriget<br />

I slutet av 1930-talet fanns över 3 500 eldistributionsföretag<br />

i Sverige. Många av dessa,<br />

Stallbackalinj<strong>en</strong> - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)<br />

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

särskilt på landsbygd<strong>en</strong>, hade skapats g<strong>en</strong>om<br />

att befolkning<strong>en</strong> slutit sig samman i elektriska<br />

andelsför<strong>en</strong>ingar och med egna medel,<br />

naturainsatser i form av eget arbete, stolpar<br />

och transport med häst och vagn samt med<br />

lånade medel svara för byggandet av kraftledningarna.<br />

D<strong>en</strong>na ”modell” för att bygga ut<br />

elnätet ck vissa konsekv<strong>en</strong>ser.<br />

Lokalnät<strong>en</strong> (ett begrepp som inte fanns på<br />

d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>) hade ofta låg teknisk kvalitet. Stolparna<br />

var ofta oimpregnerade. Ledningarna

var många gånger järntråd. Kapacitet<strong>en</strong> var<br />

mycket låg och därmed också förmågan att<br />

klara också små effektvariationer. Spänningsfall<strong>en</strong><br />

var höga och resulterade i dålig<br />

lyskraft i stugorna där ute. Elkunder i jordbruket<br />

eller småindustrin ck ofta turas om<br />

att använda elmotorer 15 .<br />

Nu 70 år s<strong>en</strong>are nns i beredskapsplanering<strong>en</strong><br />

inför effektbrister i det sv<strong>en</strong>ska elsystemet<br />

metod<strong>en</strong> roterande bortkoppling. Det innebär<br />

att abonn<strong>en</strong>ter vid effektbrist kopplats<br />

bort kortare perioder för att sedan släppas in<br />

medan andra abonn<strong>en</strong>ter kopplas bort. Det<br />

som på 30-talet tillämpades på landsbygd<strong>en</strong><br />

tycks ha varit samma sak fast tvärt om: Roterande<br />

inkoppling. Jag har inte någonstans<br />

sett hur detta organiserades. Och frågan, om<br />

än intressant, ligger utanför d<strong>en</strong>na studie.<br />

M<strong>en</strong> frågan om elnät<strong>en</strong>s kapacitet och prissättning<strong>en</strong><br />

av d<strong>en</strong>na kapacitet återkommer i<br />

berättels<strong>en</strong> och redan i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s<br />

första är<strong>en</strong>de.<br />

En annan konsekv<strong>en</strong>s var företagsstruktur<strong>en</strong>.<br />

Det fanns 3 500 eldistributionsföretag.<br />

Med så många företag var de esta med nödvändighet<br />

små, mycket små, med dag<strong>en</strong>s mått<br />

mätt. På d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska landsbygd<strong>en</strong> år 1944<br />

hade eldistributionsföretaget i g<strong>en</strong>omsnitt 307<br />

kunder. Ungefär var sjätte elförbrukare på<br />

landsbygd<strong>en</strong> var uppkopplad till ett företag<br />

med mindre än 200 kunder. Mer än var tredje<br />

kund tillhörde ett företag med färre än 500<br />

förbrukare 16 . En möjlig förklaring till att det<br />

överhuvudtaget var möjligt att samarbeta om<br />

”roterande inkoppling” har, gissar jag, att<br />

göra med företagsstruktur<strong>en</strong>. I d<strong>en</strong> miljön,<br />

och särskilt som de esta företag<strong>en</strong> var någon<br />

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

form av ekonomisk för<strong>en</strong>ing var det säkerlig<strong>en</strong><br />

möjligt för några få företagare eller<br />

jordbrukare att många gånger komma<br />

över<strong>en</strong>s om hur man skulle fördela kapacitet<strong>en</strong>.<br />

Inom par<strong>en</strong>tes kan man konstatera att frågan<br />

om att ytta förbrukning från höglasttider<br />

fortfarande är aktuell. Nu handlar det dock<br />

sällan om kapacitetsbrister i lokalnätet utan<br />

är snarare <strong>en</strong> fråga för det nationella elsystemet.<br />

Kalla vinterdagar och kraftigt uktuerande<br />

vindkraftsproduktion är två exempel<br />

på orsaker som aktualiserar metoder för att<br />

fördela kapacitet<strong>en</strong> mellan förbrukarna. D<strong>en</strong><br />

kommande utveckling<strong>en</strong> mot timvis mätning,<br />

dubbelriktad kommunikation till förbrukarna<br />

och <strong>en</strong> kapacitetsrelaterad prissättning är<br />

d<strong>en</strong> moderna storskaliga marknadsmässiga<br />

alternativet till över<strong>en</strong>skommelser brukarna<br />

emellan på för<strong>en</strong>ingsstämmor eller vid köksbord<strong>en</strong>.<br />

De kunder som fanns hade <strong>en</strong>, återig<strong>en</strong> med<br />

våra mått mätt, lit<strong>en</strong> förbrukning. År 1944<br />

förbrukade d<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omsnittliga landsbygds-<br />

kund<strong>en</strong> 645 kWh. Stadskund<strong>en</strong> förbrukade<br />

769 kWh per år. Förbrukning<strong>en</strong> varierade<br />

över landet. I Mälarlän<strong>en</strong> låg d<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omsnittliga<br />

årliga landsbygdsförbrukning<strong>en</strong> på<br />

950 kWh. Lägst var d<strong>en</strong> i Blekinge på knappt<br />

300 kWh. Äv<strong>en</strong> i Kronobergs och Kalmar län<br />

var elanvändning<strong>en</strong> låg.<br />

Bakom siffrorna på länsnivå döljer sig stora<br />

variationer mellan företag<strong>en</strong>. Jag väljer att<br />

illustrera detta med att visa de eldistributionsföretag<br />

som ingick i Luggude Kraftintress<strong>en</strong>tför<strong>en</strong>ing<br />

u.p.a. Luggude samlade dist-<br />

17

18<br />

”Alla hushåll hade inte elmätare.<br />

Jag har under detta<br />

arbete sett tariffer som<br />

är baserade på antalet<br />

glödlampor som användes<br />

i hushållet.”<br />

ributionsföretag som låg på södra del<strong>en</strong> av<br />

Kullahalvön i Skåne. Skälet till detta val är att<br />

det var Luggude som öppnade det första är<strong>en</strong>det<br />

i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>, vilket också kommer<br />

att beskrivas i nästa kapitel. G<strong>en</strong>omsnittsförbrukning<strong>en</strong><br />

i Malmöhus län var 467 kWh per<br />

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

år. Tabell<strong>en</strong> visar <strong>en</strong> bild av små, mycket små<br />

företag med kunder med <strong>en</strong>, återig<strong>en</strong> med våra<br />

mått mätt, lit<strong>en</strong> elförbrukning.<br />

Jag lånade tidigare i detta avsnitt ordet ”lyskraft”<br />

från Tore Peterson. Och det var det<br />

som el<strong>en</strong> användes till. Alla hushåll hade inte<br />

elmätare. Jag har under detta arbete sett tariffer<br />

som är baserade på antalet glödlampor<br />

som användes i hushållet. Det diskuterades<br />

om det var ekonomiskt möjligt för landsbygdshushåll<strong>en</strong><br />

att njuta av de nya hushållsapparater<br />

som började dyka upp. I Blekinge<br />

hade mindre än <strong>en</strong>dast <strong>en</strong> halv proc<strong>en</strong>t av<br />

hushåll<strong>en</strong> på landet elspis (1945). I Kalmar<br />

län, Kronoberg och på Gotland var d<strong>en</strong>na<br />

andel under <strong>en</strong> proc<strong>en</strong>t. I Bullerbyn bakades<br />

bullarna i vedspis.<br />

LUGGUDE KRAFTINTRESSENTFÖRENINGS MEDLEMSFÖRETAG.<br />

KUNDSTRUKTUR OCH PRISNIVÅ ÅR 1943<br />

Företag Antal Såld <strong>en</strong>ergi Medel- Medelpris<br />

förbrukare 1000 kWh förbrukning kWh kWh<br />

Mölle municipala elverk<br />

Arilds elektriska<br />

251 70 279 26<br />

andelsför<strong>en</strong>ing u.p.a. 180 86 478 13<br />

Brunnby Elektriska för<strong>en</strong>ing<br />

Nyhamnsläges elektriska<br />

91 29 319 16<br />

distributionsför<strong>en</strong>ing 200 103 515 17<br />

Kull<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergiför<strong>en</strong>ing u.p.a. 25 27 1080 19<br />

Väsby <strong>en</strong>ergiför<strong>en</strong>ing 194 115 593 21<br />

Väsby Södra elektricitetsför<strong>en</strong>ing<br />

Lerbergets elektriska<br />

186 112 602 16<br />

distributionsför<strong>en</strong>ing 180 78 433 12<br />

Vik<strong>en</strong>s municipalsamhälle<br />

Jonstorp och Farhults elektriska<br />

420 325 774 11<br />

andelsför<strong>en</strong>ing 476 287 603 15<br />

Källa: Elkraftutredning<strong>en</strong>s redogörelse nr 2:12 (SOU 1947:35)<br />

Luggude Kraftintress<strong>en</strong>tför<strong>en</strong>ings medlemsföretag. Kundstruktur och prisnivå år 1943

Äv<strong>en</strong> priserna varierade. Elkraftutredning<strong>en</strong><br />

har redovisat elpriser för i princip alla 3 500<br />

distributionsföretag år 1944. Utredning<strong>en</strong><br />

tog fram ett s.k. jämförelsepris g<strong>en</strong>om att<br />

beräkna förbrukning<strong>en</strong> för <strong>en</strong> typkund. De-<br />

nition<strong>en</strong> av <strong>en</strong> typkund är här något mer<br />

komplicerad än vad som används nuförtid<strong>en</strong>.<br />

Relevanta parametrar var antalet rum i bostad<strong>en</strong><br />

och antalet hektar i jordbruket. D<strong>en</strong> som<br />

är specialintresserad av beräkningssättet hänvisar<br />

jag till Elkraftutredning<strong>en</strong>s redogörelser 17 .<br />

Elkraftutredning<strong>en</strong>s tarifnv<strong>en</strong>tering gjordes<br />

1943 och 1944 och visar att skiftande<br />

tariffer användes och att företag<strong>en</strong>s intäkter<br />

per levererad kWh varierade mycket. Medelpriset<br />

på landsbygd<strong>en</strong> var 14 öre/kWh och<br />

12 öre/kWh i städerna. Mycket p<strong>en</strong>gar på<br />

d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>. Till detta kom <strong>en</strong>gångsavgifterna<br />

vid t.ex. anslutning som uppges vara större<br />

på landsbygd<strong>en</strong>. Dyrast på landsbygd<strong>en</strong> är<br />

Gotlands län med 22 öre/kWh. I Visby stad<br />

låg kilowattimmepriset på extrema 35 öre.<br />

Priserna varierade kraftigt. Vi kan i tabell 1<br />

se hur priserna varierade inom ett så begränsat<br />

område som södra Kullahalvön.<br />

Av de nära 3 000 distributionsföretag på<br />

landsbygd<strong>en</strong> som verkade 1944 var 60 proc<strong>en</strong>t<br />

ekonomiska för<strong>en</strong>ingar. Övriga var aktiebolag,<br />

ofta industriföretag som också hade<br />

<strong>en</strong> viss distribution till hushåll och småföretag.<br />

Det förekom också att <strong>en</strong>skilda personer<br />

ägde distributionsnät. Vatt<strong>en</strong>fallsverket och<br />

några kommuner hade också landsbygdsdistribution.<br />

Aktiebolag<strong>en</strong> var relativt stora. De<br />

nio proc<strong>en</strong>t av företag<strong>en</strong> som var aktiebolag<br />

hade <strong>en</strong> tredjedel av förbrukarna.<br />

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

I städerna var eldistributionsföretag<strong>en</strong> främst<br />

kommunalt ägda.<br />

Elkraftutredning<strong>en</strong> lät också inspektörerna<br />

vid Stat<strong>en</strong>s elektriska inspektion undersöka<br />

tillståndet i distributionsnätet främst på<br />

landsbygd<strong>en</strong> under år<strong>en</strong> 1943 - 1951. Rapporterna<br />

var inte uppmuntrande. Elkraftkommittén<br />

kunde utläsa<br />

”att detaljdistributionsnät<strong>en</strong>s tillstånd ur<br />

drift- och underhållssynpunkt samt med<br />

hänsyn till överföringsförmåga ofta är<br />

otillfredsställande och att nät<strong>en</strong> i stor utsträckning<br />

för närvarande äro i det skick,<br />

att det icke på ett nöjaktigt sätt kunna<br />

tillgodose de ökade behov, som kunna<br />

förväntas under d<strong>en</strong> närmaste framtid<strong>en</strong>.<br />

Väs<strong>en</strong>tliga förbättringar ha under<br />

de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> utförts på många håll,<br />

m<strong>en</strong> brist<strong>en</strong> på materiel och arbetskraft,<br />

de höga byggnads- och underhållskostnaderna<br />

samt, i många fall, brist<strong>en</strong> på<br />

erforderligt kapital göra, i för<strong>en</strong>ing med<br />

det snabbt ökande behovet av elektrisk<br />

kraft på landsbygd<strong>en</strong>, att nät<strong>en</strong> ofta icke<br />

utvecklas i d<strong>en</strong> takt, som är önskvärd.<br />

Särskilt nät<strong>en</strong> tillhörande små distributionsföretag<br />

äro otillräckliga. Till de<br />

svårigheter, med vilka småföretag<strong>en</strong><br />

brottas, kommer <strong>en</strong> besvärande brist på<br />

teknisk-ekonomisk sakkunskap för företag<strong>en</strong>s<br />

ledning” 18 .<br />

Trots alla svagheter var landet ändå förhållandevis<br />

väl elektrierat. Vid mitt<strong>en</strong> av<br />

1930-talet hade cirka 90 proc<strong>en</strong>t av hushåll<strong>en</strong><br />

tillgång till elektricitet (Tore Peterson), vilket<br />

var högt i ett internationellt perspektiv. Utveckling<strong>en</strong><br />

gick också snabbt. 1950 saknade<br />

19

20<br />

sju proc<strong>en</strong>t av landsbygdshushåll<strong>en</strong> el. 1956<br />

hade nära 99 proc<strong>en</strong>t av alla hushåll el 19 .<br />

D<strong>en</strong>na korta beskrivning av tillståndet i det<br />

sv<strong>en</strong>ska elnätet visar, tycker jag, att d<strong>en</strong> stora<br />

politiska frågan om elförsörjning<strong>en</strong> knappast<br />

var oskälig prissättning, äv<strong>en</strong> om priserna<br />

många gånger säkerlig<strong>en</strong> kunde upplevas<br />

som, och också vara, oförklarligt höga och<br />

oskäliga. Politikernas fokus måste ha legat<br />

5<br />

Sid. ERA<br />

ELEKTRICITETENS<br />

koka ., ,<br />

elektriskt!<br />

UR INNEHÅLLET:<br />

bakelit<br />

Vakuumv<strong>en</strong>tiler för<br />

Notiser.<br />

(helår, 12 häft<strong>en</strong>): Sverige, Norge, Danmark 5 kr. Utlandet eljest 7 kr. Postgirokonto 2750. Lösnummer 50 öre.<br />

Omslag till tidning<strong>en</strong> ERA från 1933 - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)<br />

på frågorna om leveranskvalitet och kapacitetsuppbyggnad.<br />

Jag tror att man ska vara<br />

medvet<strong>en</strong> om det perspektivet och prisernas<br />

relativa betydelse när man värderar de åtgärder<br />

om prisreglering som beslutades 1938.<br />

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

Utredningarna och remissinstanserna<br />

En reexion som jag gjort under min – i<br />

och för sig mycket begränsade – resa g<strong>en</strong>om<br />

riksdagstrycket i arbetet med d<strong>en</strong>na skrift är<br />

att det slarvades sannerlig<strong>en</strong> inte med utredningar<br />

och betänketid inför förändringar i<br />

lagstiftning<strong>en</strong>. Frågorna utreddes grundligt<br />

under lång tid. Mitt intryck är att balans<strong>en</strong><br />

i prioriteringarna mellan g<strong>en</strong>omtanke och<br />

snabbhet var <strong>en</strong> annan än d<strong>en</strong> i dag. Mandatperioder<br />

verkar inte ha varit styrande i<br />

tidsplanering<strong>en</strong> på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> frågan om<br />

prisreglering av elektrisk ström förefaller ha<br />

ryckts upp snabbt från d<strong>en</strong> vila som d<strong>en</strong> lagts<br />

i efter 1920 års riksdagsbeslut.<br />

1935 tillkallade regering<strong>en</strong> sakkunniga<br />

för elektriska kontrollväs<strong>en</strong>det. Det var <strong>en</strong><br />

kommitté som hade till uppgift att utarbeta<br />

moderna säkerhetsföreskrifter för elektriska<br />

anläggningar och tillsynsbestämmelser och<br />

myndighetsorganisation. De sakkunniga skulle<br />

också utreda om <strong>en</strong> koncessionsprövning av<br />

elektriska anläggningar också skulle omfatta<br />

behovet av anläggning<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> s<strong>en</strong>are frågan<br />

ck betydelse för syn<strong>en</strong> på prisreglering.<br />

Frågan om prisreglering ingick inte i de<br />

sakkunnigas uppdrag. M<strong>en</strong> de tog ändå upp<br />

frågan efter det att regering<strong>en</strong> 1936 hade<br />

överlämnat handlingarna i ett är<strong>en</strong>de om <strong>en</strong><br />

konikt om elpriserna. Det var Blekinge läns<br />

elektriska för<strong>en</strong>ing u.p.a. som i <strong>en</strong> skrivelse<br />

till regering<strong>en</strong> hade begärt åtgärder för sänkning<br />

av taxorna på elektrisk <strong>en</strong>ergi.<br />

Regering<strong>en</strong> hade också uppdragit åt Kommerskollegium<br />

att ta fram förslag till

”bestämmelser rörande statlig reglering av<br />

kraftpris<strong>en</strong>”. Vintern 1938 fanns det därför<br />

två utredningar som behandlade prisregleringsfrågan.<br />

En utredning – de sakkunniga<br />

för kontrollväs<strong>en</strong>det, som ansåg att det inte<br />

behövdes någon prisreglering och <strong>en</strong> myndighet<br />

– Kommerskollegium som lämnade ett<br />

förslag till <strong>en</strong> sådan reglering.<br />

De sakkunniga (för det elektriska kontrollväs<strong>en</strong>det)<br />

börjar med att framhålla att detaljdistribution<strong>en</strong><br />

i stor omfattning ligger i<br />

sådana händer, att faran för oskäliga priser<br />

är förebyggd. I städerna är det kommunerna<br />

som normalt svarar för distribution<strong>en</strong> och på<br />

landsbygd<strong>en</strong> är det vanlig<strong>en</strong> kooperativt ägda<br />

distributionsföretag, äv<strong>en</strong> om det i landets<br />

södra del nns <strong>en</strong>skilda företag i ”icke ringa<br />

omfattning”. De sakkunniga ansåg inte att<br />

det fanns några förhålland<strong>en</strong> som motiverade<br />

ett ingripande från stat<strong>en</strong>s sida g<strong>en</strong>om<br />

taxereglering. De sakkunniga ansåg att, om<br />

verkligt missbruk beträffande priserna kunde<br />

konstateras, det skulle många gånger räcka<br />

med att ge också ett konkurrerande företag<br />

koncession. De sakkunniga höll före ”att redan<br />

möjlighet<strong>en</strong> av <strong>en</strong> dylik åtgärd i de esta<br />

fall torde medföra önskvärd korrigering av<br />

strömpriserna”. De sakkunniga, som var<br />

<strong>en</strong>iga i d<strong>en</strong>na fråga, lämnade inget förslag<br />

om prisreglering. 20<br />

Kommerskollegium hade inget att erinra mot<br />

de sakkunnigas analys. M<strong>en</strong> som ett mot<br />

regering<strong>en</strong> lojalt ämbetsverk kom kollegiet<br />

ändå med ett förslag till lagutformning av <strong>en</strong><br />

prisreglering. Förslaget hade följande grundst<strong>en</strong>ar.<br />

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

• Stat<strong>en</strong>s åtgärder bör inskränkas till<br />

”åvägabringandet av möjligheter” för <strong>en</strong><br />

individuell prövning av ev<strong>en</strong>tuella klagomål<br />

mot för höga elpriser. Skälet var att struktur<strong>en</strong><br />

och förutsättningarna för landets distributionsföretag<br />

var så olikartade att det skulle<br />

vara mycket svårt att fastställa g<strong>en</strong>erella taxor<br />

för landet eller större områd<strong>en</strong>.<br />

• D<strong>en</strong> statliga kommunala distribution<strong>en</strong> ska<br />

undantas från prövning<strong>en</strong>. Alla förbrukare,<br />

stora som små, skulle ha rätt att få sina taxor<br />

prövade. Kommerskollegium fann att de<br />

kommunala taxorna kunde överprövas g<strong>en</strong>om<br />

kommunala besvär g<strong>en</strong>om att kommunmedlemm<strong>en</strong><br />

överklagade beslutet. Kollegiet<br />

ansåg också att det fanns skäl att undanta de<br />

statliga taxorna eftersom dessa fastställdes<br />

av Kungl. Maj:t. Reservanterna i 1911 års<br />

Kraftkommitté hade föreslagit prisreglering<br />

för belysning, jordbruksdrift, hantverk och<br />

småindustri medan övrig användning inte<br />

skulle kunna få priserna reglerade. Kollegiet<br />

ansåg att det fanns skäl för <strong>en</strong> sådan begränsning,<br />

som också fanns i andra länder<br />

med prisreglering, m<strong>en</strong> ville inte lämna något<br />

förslag om detta, eftersom det skulle vara<br />

svårt att författningsmässigt göra <strong>en</strong> <strong>en</strong>tydig<br />

gränsdragning.<br />

• Prisreglering<strong>en</strong> ska skötas av särskild<br />

nämnd. Kommerskollegium ville d<strong>en</strong>itivt<br />

inte ha frågan i sitt knä. Nämnd<strong>en</strong> borde<br />

bestå av fem ledamöter med företrädare för<br />

partsintress<strong>en</strong>a.<br />

• Kommerskollegium bör dock summariskt<br />

förhandsgranska ev<strong>en</strong>tuella ansökningar om<br />

prisreglering för att sålla bort dem som är<br />

upp<strong>en</strong>bart ogrundade.<br />

21

22<br />

• Prövning<strong>en</strong> ska inte kosta något för parterna.<br />

Kommerskollegium ansåg att ett beslut i<br />

nämnd<strong>en</strong> skulle kunna komma er konsum<strong>en</strong>ter<br />

tillgodo än bara d<strong>en</strong> som klagade.<br />

Det var därför orimligt att d<strong>en</strong> som klagade<br />

skulle bära kostnad<strong>en</strong>. Det allmänna borde<br />

därför stå för konsum<strong>en</strong>tpart<strong>en</strong>s kostnader.<br />

Balans<strong>en</strong> krävde då att det allmänna stod för<br />

också motpart<strong>en</strong>s andel av nämnd<strong>en</strong>s kostnader.<br />

Två remissinstanser refereras i proposition<strong>en</strong>;<br />

Kungliga Vatt<strong>en</strong>fallsstyrels<strong>en</strong> och Sv<strong>en</strong>ska<br />

Vatt<strong>en</strong>kraftverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> som var de privata<br />

kraftproduc<strong>en</strong>ternas intresseorganisation vid<br />

d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>.<br />

Vatt<strong>en</strong>fallsstyrels<strong>en</strong> framhåller hur svårt det<br />

är med prisreglering av strömm<strong>en</strong>. Förhålland<strong>en</strong>a<br />

varierar över landet. Vissa kunder<br />

är mycket stora och andra är mycket små.<br />

Prissättning<strong>en</strong> är ett stort system och ändrar<br />

man på priset på ett ställe så inverkar det på<br />

hela systemet. Vatt<strong>en</strong>falls viktigaste punkt är<br />

dock att statliga elpriser ska undantas eftersom<br />

d<strong>en</strong> som köper kraft från Vatt<strong>en</strong>fall har<br />

<strong>en</strong> grundlags<strong>en</strong>lig rätt att få priset prövat av<br />

regering<strong>en</strong> (eller Kungl. Maj:t som det hette).<br />

Vidare ansåg Vatt<strong>en</strong>fallsstyrels<strong>en</strong> att nämnd<strong>en</strong><br />

borde begränsas till ”tre auktoritativa<br />

män” varav <strong>en</strong> borde vara hög jurist och de<br />

övriga tekniker. Några partsintress<strong>en</strong> behövdes<br />

inte och det skulle dessutom vara ”mycket<br />

svårt” att hitta <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam repres<strong>en</strong>tant för<br />

de mycket skiftande konsum<strong>en</strong>tintress<strong>en</strong>a.<br />

Vatt<strong>en</strong>fallsstyrels<strong>en</strong> ansåg också att man borde<br />

ta ut ”<strong>en</strong> mindre avgift t.ex. 100 kronor”<br />

för att förebygga okynnesklagomål.<br />

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

Om detta är <strong>en</strong> ”mindre avgift” kan diskuteras.<br />

100 kronor var ganska mycket på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>.<br />

Ett mått för avgift<strong>en</strong>s storlek är <strong>en</strong> normalkunds<br />

årskostnad för el. Vi har nyss sett<br />

att <strong>en</strong> typkund på landsbygd<strong>en</strong> förbrukade<br />

645 kWh per år till ett g<strong>en</strong>omsnittspris på 16<br />

öre, vilket blir just 100 kr/år. Det är nog helt<br />

klart det knappast skulle bli några ”okynnesklagomål”<br />

från <strong>en</strong>skilda konsum<strong>en</strong>ter med<br />

Vatt<strong>en</strong>fallsstyrels<strong>en</strong> förslag till avgift. Frågan<br />

är om det hade blivit några överhuvudtaget.<br />

Vatt<strong>en</strong>kraftverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> var negativ. De<br />

sv<strong>en</strong>ska konsum<strong>en</strong>tpriserna var låga i jämförelse<br />

med länder med prisreglering. Det var<br />

inte otänkbart, <strong>en</strong>ligt Vatt<strong>en</strong>kraftverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>,<br />

att <strong>en</strong> priskontroll skulle medföra att<br />

d<strong>en</strong> pågå<strong>en</strong>de justering<strong>en</strong> av priserna nedåt<br />

skulle ske långsammare än hittills. Nämnd<strong>en</strong><br />

borde begränsas till tre ledamöter.<br />

Två elmontörer - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

EL UNDER 100 ÅR<br />

0<br />

1900 10 20 30 40 50 60 70 80 90 00 10<br />

Elförbrukning<strong>en</strong> 1900-2010, TWh. År 2000 och 2010 uppskattad förbrukning<br />

(Källa: Energimyndighet<strong>en</strong> och SCB)<br />

När Sverige elektrifi erades försågs städerna med ångdrivna elg<strong>en</strong>eratorer. På landsbyggd<strong>en</strong> byggdes små vatt<strong>en</strong>fall ut. Allt<br />

eftersom elförbrukning<strong>en</strong> ökade exploaterades vatt<strong>en</strong>kraft<strong>en</strong> i Norrland. Efter vatt<strong>en</strong>kraftepok<strong>en</strong> kom kärnkraft<strong>en</strong> som under<br />

mitt<strong>en</strong> av 90-talet svarade för hälft<strong>en</strong> av Sveriges elbehov.<br />

Elkraft<strong>en</strong> i Samhället - Tore Petterson<br />

4000<br />

3000<br />

2000<br />

1000<br />

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

DISTRIBUTIONSFÖRETAG<br />

0<br />

1943 1957 1967 1975 1980 1992 2000 2010<br />

Strukturförändring<strong>en</strong><br />

(Källa: <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>)<br />

När Sverige elektrifi erades organiserades ett stort antal företag. I städerna bildades elektricitetsverk. På landsbyggd<strong>en</strong> växte<br />

andelsför<strong>en</strong>ingar upp. Runt industrier med vatt<strong>en</strong>kraftverk förgr<strong>en</strong>ade sig ledningsnät. D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska modell<strong>en</strong> med bland<br />

annat huvudmannaskap kännetecknas av kommunalt, statligt, privat och kooperativt ägande. Antalet distributionsföretag<br />

har från 1943 minskat med 3 300 och uppgick 2010 till 172 st.<br />

Elkraft<strong>en</strong> i Samhället - Tore Petterson<br />

23

24<br />

Proposition och riksdagsbeslut – <strong>en</strong><br />

direkt reglering bör icke ifrågakomma<br />

förrän andra vägar till uppgörelse<br />

visat sig oframkomliga<br />

Regering<strong>en</strong> är kortfattad i proposition<strong>en</strong>.<br />

Först kommer <strong>en</strong> kort motivering till varför<br />

det behövs någon form av prisreglering<br />

äv<strong>en</strong> om d<strong>en</strong>na närmast kan betraktas som<br />

förebyggande. Det motiv som lyfts fram i<br />

proposition<strong>en</strong> är att distributionsföretag<strong>en</strong>s<br />

monopolställning blir mer framträdande g<strong>en</strong>om<br />

de ändringar i koncessionslagstiftning<strong>en</strong><br />

som föreslagits i proposition<strong>en</strong>, nämlig<strong>en</strong> att<br />

koncessionsprövning<strong>en</strong> ska omfatta också <strong>en</strong><br />

prövning av behovet av d<strong>en</strong> elektriska anläggning<strong>en</strong>.<br />

Vidare konstateras att det torde<br />

vara obestridligt att ”missförhålland<strong>en</strong> rörande<br />

strömtaxorna redan nu i viss utsträckning<br />

föreligga”. Departem<strong>en</strong>tschef<strong>en</strong> pekar<br />

här på kooperativa <strong>en</strong>ergiföretag som tillämpar<br />

<strong>en</strong> oskälig prissättning mot icke-medlemmar.<br />

Någon avvaktan på ytterligare erfar<strong>en</strong>heter<br />

skulle inte vara lyckligt. Därefter antas<br />

i huvudsak Kommerskollegiums förslag.<br />

Såväl de kommunala taxorna som de statliga<br />

undantas från prisreglering.<br />

En nämnd med fem ledamöter skapas.<br />

Kommerskollegium förhandsprövar anmälningar,<br />

för att se till att det nns <strong>en</strong> grund<br />

för klagomål och yrkand<strong>en</strong>. För att undvika<br />

okynnesanmälningar ska d<strong>en</strong> sökande betala<br />

<strong>en</strong> avgift på 25 kronor (”förses med stämpel<br />

till ett belopp av tjugofem kronor”). D<strong>en</strong>na<br />

punkt bekymrade departem<strong>en</strong>tschef<strong>en</strong> som<br />

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

argum<strong>en</strong>terade att beloppet är betungande<br />

för <strong>en</strong> <strong>en</strong>skild abonn<strong>en</strong>t m<strong>en</strong> det nns säkerlig<strong>en</strong><br />

era som kan dela på beloppet, om det<br />

nns grundad anledning till att klaga.<br />

Det nns <strong>en</strong> nyhet i proposition<strong>en</strong>. Regering<strong>en</strong><br />

avser att i instruktion<strong>en</strong> för nämnd<strong>en</strong><br />

föreskriva att ”<strong>en</strong> direkt reglering icke bör<br />

ifrågakomma, förrän andra vägar till uppgörelse<br />

i tvistefrågor av här avsedd natur visat<br />

sig oframkomliga”. Departem<strong>en</strong>tschef<strong>en</strong> förutspår,<br />

mer eller mindre, att det kommer att<br />

bildas ”<strong>en</strong> repres<strong>en</strong>tativ sammanslutning av<br />

landet kraftleverantörer … med uppgift att<br />

handhava taxefrågor”. Om regering<strong>en</strong> nner<br />

d<strong>en</strong>na organisation lämplig för detta så<br />

kommer Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> att åläggas<br />

att hänvisa är<strong>en</strong>det dit för att d<strong>en</strong>na organisation<br />

förlikningsväg<strong>en</strong> ska försöka lösa tvist<strong>en</strong>.<br />

Om förlikning inte kan nås med d<strong>en</strong>na<br />

organisation ska nämnd<strong>en</strong> själv inrikta sig på<br />

ett förlikningsförfarande och först om detta<br />

misslyckas meddela tvingande beslut.<br />

Man kan ana att det förekommit diskussioner<br />

och förhandlingar med branschorganisationerna<br />

om nämnd<strong>en</strong> och dess arbetssätt.<br />

I nästa kapitel ska vi följa hur nämnd<strong>en</strong> arbetade.<br />

Redan här kan vi konstatera att när<br />

nämnd<strong>en</strong> inrättades hade Sv<strong>en</strong>ska elektricitetsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />

bildat <strong>en</strong> tariffkommitté<br />

med precis de uppgifter som förutspåtts av<br />

departem<strong>en</strong>tschef<strong>en</strong>.<br />

Det är också noterbart hur tandlös prisreglering<strong>en</strong><br />

skulle vara. Tandlös kanske är fel ord.<br />

Hela prisreglering<strong>en</strong> präglas av samförstånd<br />

mellan stat<strong>en</strong> och <strong>en</strong> bransch som verkade<br />

för att bygga upp <strong>en</strong> modern samhällelig

infrastruktur. De missbruk som förekommer<br />

adresseras i regering<strong>en</strong>s proposition till några<br />

kooperativa konsum<strong>en</strong>tföretag. Det förutsattes<br />

att tvister var av d<strong>en</strong> karaktär<strong>en</strong> att de i<br />

normalfall<strong>en</strong> skulle kunna lösas g<strong>en</strong>om <strong>en</strong><br />

förlikning som organiserades av d<strong>en</strong> ansvarstagande<br />

samhällsbyggande bransch<strong>en</strong>.<br />

Det var inte heller priserna som var det stora<br />

problemet äv<strong>en</strong> om strömm<strong>en</strong> var dyr för<br />

vanligt folk. Det stora bekymret var snarast<br />

leveranskapacitet<strong>en</strong> och anläggningarnas<br />

kvalitet. Mitt intryck när jag läst utredningar<br />

och riksdagstryck att det var på dessa s<strong>en</strong>are<br />

frågor som fokus låg äv<strong>en</strong> om de åtgärder<br />

som beslutades 1937 inte var så kraftfulla.<br />

Det skulle dröja ytterligare 20 år innan statsmakterna<br />

kom fram till mer g<strong>en</strong>omgripande<br />

åtgärder.<br />

Riksdag<strong>en</strong>s första lagutskott besvarar mina<br />

funderingar på ett tydligt sätt. ”Utskottet<br />

anser att de i lagförslaget ingå<strong>en</strong>de bestämmelserna<br />

om prisreglering har fått <strong>en</strong> sådan<br />

utformning att oläg<strong>en</strong>heter som kunna vara<br />

för<strong>en</strong>ade med tvångsreglering komma att<br />

görligaste mån undvikas” 21 . Utskottet ger<br />

också det, till företag<strong>en</strong>, lugnande beskedet<br />

att man vid prisreglering<strong>en</strong> ska ta hänsyn till<br />

inte bara allmänna skälighetsnormer utan<br />

också det aktuella företagets ekonomi och<br />

driftsförhålland<strong>en</strong>.<br />

Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />

”Drygt 30 år efter det att frågan om prisreglering<br />

av elektrisk ström hade väckts i riksdag<strong>en</strong> hade<br />

d<strong>en</strong> baxats till <strong>en</strong> konkret lagstiftning.”<br />

Riksdag<strong>en</strong> beslutade i <strong>en</strong>lighet med regering<strong>en</strong><br />

proposition 22 . Förändringarna i ellag<strong>en</strong><br />

trädde i kraft vid årsskiftet 1938/39. Drygt<br />

30 år efter det att frågan om prisreglering av<br />

elektrisk ström hade väckts i riksdag<strong>en</strong> hade<br />

d<strong>en</strong> baxats till <strong>en</strong> konkret lagstiftning. D<strong>en</strong><br />

myndighet som skulle svara för d<strong>en</strong>na prisreglering<br />

inrättades 1939. Det vill säga 37 år<br />

efter det att Sverige ck sin första ellag och<br />

69 år innan <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

etablerades som <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> myndighet. I nästa<br />

kapitel försöker jag att beskriva Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

och hur d<strong>en</strong> arbetade.<br />

25

26<br />

Kraftststion<strong>en</strong> i Skogstorp utanför Eskilstuna - Foto: aStory

Instruktion<strong>en</strong><br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

D<strong>en</strong> 17 november 1939 inrättades Stat<strong>en</strong>s<br />

prisregleringsnämnd för elektrisk ström 23<br />

g<strong>en</strong>om att Kungl. Maj:t beslutade om instruktion<br />

för nämnd<strong>en</strong>.<br />

Möjligtvis kan man tycka att namnet Stat<strong>en</strong>s<br />

prisregleringsnämnd var missvisande. En<br />

grundtanke med nämnd<strong>en</strong>s verksamhet var<br />

att nämnd<strong>en</strong> skulle göra så få ingripand<strong>en</strong><br />

med prisreglering som möjligt. Detta framgår<br />

redan av riksdagsbeslutet vilket refererades i<br />

förra kapitlet. Det understryks också tydligt<br />

i regering<strong>en</strong>s instruktion till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

där det föreskrevs också att nämnd<strong>en</strong><br />

i första hand skulle försöka nå <strong>en</strong> frivillig<br />

uppgörelse mellan parterna. Vidare skulle<br />

nämnd<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt instruktion<strong>en</strong> ”innan vidare<br />

åtgärd vidtas” hänvisa är<strong>en</strong>det till Sv<strong>en</strong>ska<br />

Elektricitetsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s tariffkommission<br />

för att d<strong>en</strong>na skulle åstadkomma <strong>en</strong> uppgörelse.<br />

Om inte Tariffkommission<strong>en</strong> lyckades<br />

förlika parterna ”må prisreglering likväl ej av<br />

nämnd<strong>en</strong> verkställas, förrän möjligheterna att<br />

förlikningsvis i annan ordning bilägga tvist<strong>en</strong><br />

blivit av nämnd<strong>en</strong> undersökta”.<br />

D<strong>en</strong> som klagade skulle lämna in sin framställan<br />

om prisreglering till Kommerskollegium.<br />

D<strong>en</strong>na myndighet skulle göra <strong>en</strong><br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

förberedande handläggning och besluta om<br />

framställning<strong>en</strong> skulle avvisas som upp<strong>en</strong>bart<br />

ogrundad eller vidarebefordras till prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />

De första ledamöterna<br />

Samma dag, d<strong>en</strong> 17 november, utsågs ledamöter<br />

och suppleanter intill utgång<strong>en</strong> av<br />

juni 1942. Till ordförande utsågs vatt<strong>en</strong>rättsdomar<strong>en</strong><br />

K. F. Appelberg, Stockholm.<br />

Övriga ledamöter var direktör<strong>en</strong> Y.V. Holm,<br />

Stockholm, direktör<strong>en</strong> Nils Ekwall, Lidingö,<br />

ledamot<strong>en</strong> av riksdag<strong>en</strong>s första kammare,<br />

köpmann<strong>en</strong> L. Franzon och lantbrukar<strong>en</strong><br />

I. S. Johansson, Ros<strong>en</strong>hill, Höganäs. Dessutom<br />

utsågs personliga suppleanter för dessa.<br />

Nämnd<strong>en</strong>s sammansättning hade inte diskuterats<br />

närmare i riksdagsbehandling<strong>en</strong><br />

m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> återspeglar möjlig<strong>en</strong> <strong>en</strong> ambition<br />

att skapa ett partssammansatt organ med<br />

huvuduppgift att åstadkomma förlikning.<br />

Vid sidan av ordförand<strong>en</strong> som var <strong>en</strong> hög<br />

jurist och domare fanns två tydliga företrädare<br />

för produc<strong>en</strong>tintress<strong>en</strong>a och två som<br />

kan antas företräda ett kundintresse eller<br />

åtminstone ett allmänintresse. Man kan<br />

också se ledamöterna mer som sakkunniga<br />

på eldistribution än som partsföreträdare.<br />

Åtminstone tre av de fyra övriga ledamö-<br />

27

28<br />

terna var mer eller mindre <strong>en</strong>gagerade i<br />

kraftdistribution<strong>en</strong>.<br />

Holm var direktör på Krångede 24 som vid<br />

d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong> var det stora icke statliga kraftbolaget<br />

vid sidan av Sydsv<strong>en</strong>ska kraftaktiebolaget<br />

(s<strong>en</strong>are Sydkraft och från 2005 E.ON).<br />

Ekwall 25 var verkställande direktör för Sv<strong>en</strong>ska<br />

elektricitetsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> som var huvudman<br />

för d<strong>en</strong> tariffkommission som första<br />

instans skulle åstadkomma förlikning mellan<br />

parterna. D<strong>en</strong> kommitté vars tillkomst hade<br />

förutspåtts i regering<strong>en</strong>s proposition.<br />

Vilka var då de personer som kan antas<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

Dubbelg<strong>en</strong>eratorer vid Trollhätte Kraftverk - Foto: Sv<strong>en</strong>sk Energi<br />

repres<strong>en</strong>tera kund- eller allmänintresset? Laur<br />

Franzon gjorde 1939 sitt första år som ledamot<br />

i riksdag<strong>en</strong>s första kammare för socialdemokraterna.<br />

Han kom från Norrtälje. Man kan<br />

knappast kalla honom <strong>en</strong> r<strong>en</strong>odlad konsum<strong>en</strong>tföreträdare.<br />

Han hade bakom sig <strong>en</strong> karriär i<br />

Roslag<strong>en</strong>s elektriska AB. 1920 anställdes han<br />

som kontorschef för att året efter gå in som delägare.<br />

1926 blev han <strong>en</strong>samägare till bolaget,<br />

vilket han var också under sin riksdagsmannatid<br />

26 . Ivar S. Johansson har jag inte hittat i<br />

lägg<strong>en</strong>. Jag gissar 27 att han kan ha varit aktiv<br />

inom jordbrukets för<strong>en</strong>ingsrörelse. Konsum<strong>en</strong>tföreträdarna<br />

satt kvar länge i nämnd<strong>en</strong>. Laur<br />

Franzon slutade 1960. I.S. Johansson satt kvar

ett år längre. Han efterträddes av <strong>en</strong> blivande<br />

statsminister, Torbjörn Fälldin.<br />

Frågan om hur nämnd<strong>en</strong>s ledamöter skulle<br />

arvoderas löstes ett halvår s<strong>en</strong>are g<strong>en</strong>om<br />

ett beslut av Kungl. Maj:t. Enligt detta ska<br />

ersättning utgå till varje ledamot av nämnd<strong>en</strong><br />

och till nämnd<strong>en</strong>s sekreterare med 25<br />

kronor för varje sammanträdesdag. Därtill<br />

ck nämnd<strong>en</strong>s ordförande 300 kronor per år<br />

och sekreterar<strong>en</strong> 150 kronor. Till detta ck<br />

ordförand<strong>en</strong> <strong>en</strong> prestationsbonus, som det<br />

utrycks i beslutet: ӊv<strong>en</strong>som tjugofem kronor<br />

för varje av nämnd<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om förlikning eller<br />

prisreglering slutlig<strong>en</strong> avgjort är<strong>en</strong>de”.<br />

Det första är<strong>en</strong>det<br />

Det första är<strong>en</strong>det kom till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

d<strong>en</strong> 23 december 1939. Kommers-<br />

kollegium hade gjort <strong>en</strong> förprövning av <strong>en</strong><br />

hemställan från Luggude kraftintress<strong>en</strong>tför<strong>en</strong>ing<br />

u.p.a. om ”reglering av pris å elektrisk<br />

ström som av Höganäs – Billesholms aktie-<br />

bolag tillämpas mot för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s medlemmar”.<br />

D<strong>en</strong> 8 januari 1940 beslutade Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

– helt i <strong>en</strong>lighet med sin instruktion<br />

– att hänvisa parterna att underställa tvistefrågan<br />

Sv<strong>en</strong>ska elektricitetsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s<br />

tariffkommission.<br />

Jag kan från arkivhandlingarna inte läsa<br />

ut annat än att detta var nämnd<strong>en</strong>s första<br />

sammanträde. Något särskilt protokoll från<br />

själva mötet fördes inte – eller har i vart fall<br />

inte arkiverats. Närvarande vid beslutet var<br />

ordförand<strong>en</strong>, ledamöterna Holm och Ekwall<br />

samt nämnd<strong>en</strong>s sekreterare (vars namn inte<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

går att läsa från namnteckning<strong>en</strong>). Ledamöterna<br />

från landsort<strong>en</strong> var således inte närvarande.<br />

Antaglig<strong>en</strong> ansågs det inte vara nödvändigt<br />

med <strong>en</strong> resa till Stockholm för detta<br />

formella beslut. I fortsättning<strong>en</strong> beslutade<br />

ordförand<strong>en</strong> <strong>en</strong>sam om att skicka är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a<br />

till Tariffkommission<strong>en</strong>.<br />

Luggude kraftintress<strong>en</strong>tför<strong>en</strong>ing var <strong>en</strong> sammanslutning<br />

av tio kommunala och privata<br />

elnätsföretag i Malmöhus län och närmare<br />

bestämt Kullabygd<strong>en</strong> 28 . Följande elnätsföretag<br />

repres<strong>en</strong>terades av Luggude: Mölle<br />

municipalsamhälle, Arilds elektriska andelsför<strong>en</strong>ing<br />

u.p.a., Brunnby elektriska för<strong>en</strong>ing,<br />

Nyhamnsläges elektriska distributionsför<strong>en</strong>ing<br />

m.b.p.a., Kull<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergiför<strong>en</strong>ing u.p.a.,<br />

Väsby <strong>en</strong>ergiför<strong>en</strong>ing m.b.p.a., Väsby Södra<br />

elektricitetsför<strong>en</strong>ing m.b.p.a., Lerbergets<br />

elektriska distributionsför<strong>en</strong>ing m.b.p.a.,<br />

Vik<strong>en</strong>s municipalsamhälle samt Jonstorp och<br />

Farhults elektriska andelsför<strong>en</strong>ing.<br />

Det var tio företag som i slutet av 1930talet<br />

distribuerade el på <strong>en</strong> yta av högst två<br />

kvadratmil av d<strong>en</strong> skånska landsbygd<strong>en</strong>.<br />

Det är <strong>en</strong> blandning av kommunala samt<br />

olika sorters ekonomiska för<strong>en</strong>ingar och<br />

samfälligheter. De s<strong>en</strong>are kan kanske ses<br />

mer som förbrukarekooperativ än som det<br />

vi idag kallar elnätsföretag. Det vi ser här<br />

är <strong>en</strong> konkret bild av d<strong>en</strong> eldistribution på<br />

landsbygd<strong>en</strong> som jag beskrev i förra kapitlet<br />

innan strukturomvandling<strong>en</strong> av elnätsverksamhet<strong>en</strong><br />

inleddes.<br />

I detta första är<strong>en</strong>de är det inte slutkunderna<br />

som klagar utan eldistributörsföretag<strong>en</strong> som<br />

29

30<br />

är missnöjda med priserna. Vi minns från<br />

förra kapitlet att d<strong>en</strong> föredragande departem<strong>en</strong>tschef<strong>en</strong><br />

i proposition<strong>en</strong> som föregick<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> hade pekat ut just<br />

taxorna hos de små kooperativa distributionsföretag<strong>en</strong><br />

som problemet. Nu var det<br />

tvärtom några sådana som var klagande.<br />

Höganäs – Billesholms aktiebolag var med<br />

det språkbruk som används idag ägar<strong>en</strong> av<br />

det regionnät från vilket Luggudes medlemmar<br />

tog ut sin ström. Jag har inte hittat i<br />

handlingarna om Höganäs – Billesholm också<br />

var kraftproduc<strong>en</strong>t. Sannolikt producerade<br />

bolaget kraft.<br />

Vad handlar då konikt<strong>en</strong> om? Jag väljer att<br />

göra som Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> och luta<br />

mig mot Tariffkommission<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> sammanfattning<br />

av frågan som ordförand<strong>en</strong> i<br />

kommission<strong>en</strong>s verkställande utskott gjorde<br />

på ett möte med parterna i Höganäs d<strong>en</strong><br />

10 mars 1941 29 .<br />

1. Spänning<strong>en</strong> varierar inom för vida gränser<br />

vilket orsakar förluster för abonn<strong>en</strong>terna.<br />

2. Distributionsområdet är uppdelat i för<br />

små <strong>en</strong>heter, vilket tvingar de små distributionsför<strong>en</strong>ingarna<br />

att abonnera på<br />

onödigt stor effekt.<br />

3. Bolaget debiterar <strong>en</strong>ergiförbrukning<strong>en</strong><br />

efter <strong>en</strong> ofördelaktig taxa. Här vill jag<br />

gärna citera ordförand<strong>en</strong> som på ett bra<br />

sätt beskriver situation<strong>en</strong>.<br />

Förutom att taxan … bl.a. medför<br />

att <strong>en</strong> stor del av tröskning<strong>en</strong> måste<br />

utföras med oljemotorer och att, särskilt<br />

inom de mindre för<strong>en</strong>ingarna,<br />

avsättning av <strong>en</strong>ergi för hushållsbruk<br />

försvåras, klagar för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> över att<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

extra effektavgift uttages så snart<br />

belastning<strong>en</strong> överstiger d<strong>en</strong> abonnerade<br />

effekt<strong>en</strong>, medan i Sydkrafts taxa d<strong>en</strong><br />

får överskridas med 25 % innan extra<br />

effektavgift debiteras. För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />

framhåller vidare, att nära utanför<br />

Höganäsbolagets distributionsområde<br />

liggande för<strong>en</strong>ingar åtnjuta ett kraftpris,<br />

som ligga långt under dem, som<br />

för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s medlemmar erlägga.<br />

Vi ser två frågor. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>a gäller råkraftpriserna<br />

i sig. D<strong>en</strong> andra frågan speglar kapacitetsproblem<strong>en</strong><br />

i elnätet. I det föregå<strong>en</strong>de<br />

kapitlet talade vi om kapacitetsbristerna i<br />

lokalnät<strong>en</strong> som ett av de stora landsbygdsproblem<strong>en</strong><br />

och som kanske var <strong>en</strong> följd av<br />

det sätt som utbyggnad<strong>en</strong> av elnätet hade<br />

organiserats. Här förefaller det som det fanns<br />

kapacitetsbrister också i regionnät<strong>en</strong>.<br />

Detta möte som syftade till att nå <strong>en</strong> förlikning<br />

mellan parterna hölls drygt ett år<br />

efter det att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> hänvisat<br />

parterna till Tariffkommission<strong>en</strong>. Det går att<br />

förstå att det tog lång tid. I d<strong>en</strong> arkiverade<br />

akt<strong>en</strong> nns <strong>en</strong> imponerande mängd utredningar<br />

och korrespond<strong>en</strong>s mellan kommittén<br />

och parterna. M<strong>en</strong> allt detta arbete var inte<br />

nog. Vid mötet kunde Tariffkommission<strong>en</strong>s<br />

verkställande utskott konstatera att någon<br />

förlikning inte kunde åstadkommas, vilket<br />

rapporterades till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> höll sitt andra sammanträde<br />

i är<strong>en</strong>det d<strong>en</strong> 12 mars 1941. Nu<br />

var samtliga ledamöter närvarande. Ledamot<strong>en</strong><br />

Johanssons närvaro hade dock tidigare<br />

ifrågasatts av några av nämnd<strong>en</strong>s ledamöter,

vilket framgår av ett brev till ordförand<strong>en</strong><br />

Appelberg från just I.S. Johansson. Mer om<br />

detta s<strong>en</strong>are. Vid detta sammanträde kunde<br />

nämnd<strong>en</strong> konstatera att Tariffkommission<strong>en</strong><br />

vid ett möte d<strong>en</strong> 10 februari inte hade kunna<br />

nå förlikning i frågan. Nämnd<strong>en</strong> beslöt att förelägga<br />

Tariffkommission<strong>en</strong> att s<strong>en</strong>ast d<strong>en</strong> 19<br />

april inkomma med handlingarna i är<strong>en</strong>det.<br />

Nämnd<strong>en</strong>s tredje sammanträde i är<strong>en</strong>det<br />

var ett ”tvådagars”. Sammanträdet inleddes<br />

”Å hotell Mollberg i Hälsingborg d<strong>en</strong> 9 maj<br />

1941 klockan 18.” Vid d<strong>en</strong>na del överlade<br />

nämnd<strong>en</strong> om ”förlikningsförslag att framläggas<br />

för parterna”.<br />

Sammanträdet fortsatte dag<strong>en</strong> efter på hotell<br />

Schweitz i Höganäs där nämnd<strong>en</strong> redovisade<br />

sitt förlikningsförslag. Förslaget var <strong>en</strong> detaljerad<br />

tariff med fast årsavgift, effektavgift<br />

och <strong>en</strong>ergiavgift. D<strong>en</strong> var differ<strong>en</strong>tierad efter<br />

abonnemangsstorlek. Vidare ingick extra<br />

effektavgift, p<strong>en</strong>ningvärdesklausul och kolklausul<br />

samt <strong>en</strong> klausul om maximal reaktiv<br />

effekt.<br />

”Efter diskussion anhöllo parterna om anstånd<br />

till d<strong>en</strong> 24 maj 1941 med avgivande<br />

av yttrande över förlikningsförslaget” vilket<br />

också blev nämnd<strong>en</strong>s beslut.<br />

Det fjärde sammanträdet ägde rum d<strong>en</strong><br />

30 maj. Nu var nämnd<strong>en</strong> tillbaka i Stockholm.<br />

Det framgår av protokollet att parterna<br />

inkommit med yttrand<strong>en</strong> över nämnd<strong>en</strong>s<br />

förlikningsförslag. Eftersom är<strong>en</strong>det inte<br />

avslutas med detta förstår man att parterna<br />

inte accepterat förslaget. I protokollet noteras<br />

också att ledamot<strong>en</strong> Holm redovisade två<br />

graska bilder över ”ifrågavarande taxor”<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

och att ledamot<strong>en</strong> Johansson beräkningar<br />

över det ”strömpris” som intress<strong>en</strong>tför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s<br />

kunder skulle ha fått betala om nämnd<strong>en</strong><br />

förlikningsförslag hade tillämpats under<br />

1940. Därefter överlade nämnd<strong>en</strong> om sitt<br />

utlåtande i är<strong>en</strong>det.<br />

Det femte och sista sammanträdet ägde rum<br />

d<strong>en</strong> 10 juni 1941.<br />

Nämnd<strong>en</strong> beslöt om prisreglering. I sitt första<br />

är<strong>en</strong>de misslyckades Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

att nå d<strong>en</strong> eftersträvade förlikning<strong>en</strong>.<br />

Motiv<strong>en</strong> för beslutet är ganska korta och<br />

redovisas här i sin helhet.<br />

En för ifrågavarande kraftdistribution<br />

lämpad taxa bör <strong>en</strong>ligt nämnd<strong>en</strong> möjliggöra<br />

att kraftpriset i högre grad än <strong>en</strong>ligt<br />

d<strong>en</strong> nu gällande sjunker vid <strong>en</strong> högre<br />

utnyttning av tecknade abonnemang och<br />

på samma gång bidrager till att distributionssystemet<br />

på det sättet rationaliseras<br />

att nu b<strong>en</strong>tliga konsum<strong>en</strong>tgrupper sammanföras<br />

till större <strong>en</strong>heter.<br />

Det visade sig s<strong>en</strong>are att beslut om prisreglering<br />

kunde vara svåra att formulera. Nämnd<strong>en</strong>s<br />

beslut om priser för Luggude gällde till<br />

utgång<strong>en</strong> av 1943. Vad skulle då hända?<br />

I ett brev till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> i maj<br />

1945 återkommer Tariffkommission<strong>en</strong> till<br />

frågan om Höganäs priser. I brevet konstateras<br />

att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s lösning var<br />

av provisorisk karaktär och att parterna var<br />

intresserade av <strong>en</strong> perman<strong>en</strong>t lösning. Tariffkommission<strong>en</strong><br />

hade därför tagit upp frågan<br />

på nytt och tagit fram ett förslag till uppgörelse<br />

mellan parterna. Enligt brevet hade<br />

31

32<br />

Höganäs förklarat sig villigt acceptera förslaget.<br />

Brevet ger ing<strong>en</strong> antydan om att Luggude<br />

var informerad eller kontaktad i frågan.<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> samlas inom <strong>en</strong> vecka<br />

och gör ett uttalande om att d<strong>en</strong> kan tillstyrka<br />

<strong>en</strong> över<strong>en</strong>skommelse mellan Luggude och<br />

Höganäs Billesholm <strong>en</strong>ligt de riktlinjer som<br />

Tariffkommission<strong>en</strong> hade redovisat i brevet.<br />

Det ankom dock på parterna att ta initiativ<br />

till <strong>en</strong> över<strong>en</strong>skommelse. Vad som sedan händer,<br />

går inte att hitta i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s<br />

arkiv. Antaglig<strong>en</strong> kom parterna över<strong>en</strong>s.<br />

Trolig<strong>en</strong> skulle d<strong>en</strong> regering som införde prisreglering<br />

nicka gillande om d<strong>en</strong> hade noterat<br />

nämnd<strong>en</strong>s beslut. Förlikning var målet. Prisreglering<br />

skulle undvikas i det längsta. Lite lustigt<br />

är det kanske att Tariffkommission<strong>en</strong> ser som<br />

sin uppgift att underlätta framtagandet av<br />

över<strong>en</strong>skommelser redan innan det har kommit<br />

<strong>en</strong> begäran om prisreglering från kund<strong>en</strong>.<br />

Ett märkligt brev till Pris-<br />

regleringsnämnd<strong>en</strong>s ordförande<br />

D<strong>en</strong> 23 mars 1940 skickade ledamot<strong>en</strong> Ivar<br />

S. Johansson, Ros<strong>en</strong>hill ett, i vart fall för <strong>en</strong><br />

s<strong>en</strong>tida läsare märkligt brev till sin ordförande<br />

i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> K.F. Appelberg<br />

30 . Brevet inleds med <strong>en</strong> hänvisning till<br />

ett möte och <strong>en</strong> diskussion herrarna emellan<br />

om förspelet till statsmakternas beslut att<br />

inrätta prisregleringsnämnd<strong>en</strong>. Sedan har<br />

brevskrivar<strong>en</strong> ”… <strong>en</strong>ligt löfte … äran meddela”<br />

hänvisningar till det riksdagstryck som<br />

behandlar frågan om prisreglering och prisregleringsnämnd<strong>en</strong>,<br />

dvs. proposition<strong>en</strong>, <strong>en</strong><br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

motion i första kammar<strong>en</strong> och lagutskottets<br />

betänkande (alla med nummerhänvisning i<br />

Johanssons brev) samt också författningsnumret<br />

i Sv<strong>en</strong>sk författningssamling för d<strong>en</strong><br />

ändring i ellag<strong>en</strong> som föreskriver prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />

Och sedan kommer:<br />

”Såväl proposition som motion<strong>en</strong> och<br />

utskottsutlåtandet kunna säkerlig<strong>en</strong> av<br />

Eder erhållas anting<strong>en</strong> å handelsdepartem<strong>en</strong>tet<br />

eller i riksdag<strong>en</strong> eller av någon<br />

riksdagsman. Skulle emellertid så icke<br />

låta sig göra, är jag naturligtvis villig att,<br />

åtminstone till låns, sända Eder dessa<br />

handlingar”.<br />

Känn på d<strong>en</strong>, säger jag och erbjuder läsar<strong>en</strong>s<br />

fantasi fritt spelrum.<br />

M<strong>en</strong> brevet fortsätter med <strong>en</strong> annan fråga<br />

som nog var anledning<strong>en</strong> till brevet, nämlig<strong>en</strong><br />

om Johanssons ev<strong>en</strong>tuella jäv i Luggude/<br />

Höganäs-är<strong>en</strong>det. Någon nämndledamot<br />

hade <strong>en</strong>ligt brevet, jag gissar vid det första<br />

sammanträdet då Johansson inte var närvarande,<br />

ifrågasatt om Johansson var behörig<br />

att delta i behandling<strong>en</strong>. Jävsfrågan blev<br />

dock aldrig protokollförd.<br />

Jag hittar inte i arkiv<strong>en</strong> någon förklaring till<br />

d<strong>en</strong>na jävsfråga. Jag erbjuder följande hypotes.<br />

Johansson var, och om detta råder det<br />

inget tvivel, bosatt inom Luggudes område.<br />

Johansson var av Kungl. Maj:t utsedd som<br />

ledamot i <strong>en</strong> statlig nämnd. En sådan befattning<br />

tillkommer <strong>en</strong>dast personer som ingår i<br />

kategorin ”samhällets stöttepelare”. Sannolikt<br />

var han aktiv i jordbrukets för<strong>en</strong>ingsrörelse.<br />

Det kunde ligga nära till hands att tro<br />

att han också var <strong>en</strong>gagerad i sin hembygds

elförsörjning och därför inblandad i etablering<strong>en</strong><br />

av Luggudes eller något av medlemsföretag<strong>en</strong>.<br />

Johansson kontrar ifrågasättandet av sin<br />

ojävighet g<strong>en</strong>om att skicka med ett utdrag ur<br />

länsstyrels<strong>en</strong>s för<strong>en</strong>ingsregister där det framgår<br />

att han inte ingår i styrels<strong>en</strong> för Luggude.<br />

I brevet säger han sig också kunna styrka att<br />

han inte heller ingår i styrels<strong>en</strong> för något av<br />

Luggudes medlemsföretag.<br />

Det är oneklig<strong>en</strong> lite lustigt att Johansson<br />

ifrågasattes. Han var ju faktiskt d<strong>en</strong> <strong>en</strong>de<br />

som inte hade koppling till direkta elproduktions-<br />

och distributionsintress<strong>en</strong>. Systemet<br />

med partsammansatta organ får ibland lite<br />

märkliga effekter.<br />

Kommunala och statliga<br />

taxor kan prövas efter<br />

riksdagsinitiativ<br />

Elkraftutredning<strong>en</strong> av år 1943<br />

Under kriget tillsatte regering<strong>en</strong> <strong>en</strong> utredning<br />

om stat<strong>en</strong>s medverkan för att trygga landets<br />

försörjning av elektrisk kraft som ck namnet<br />

Elkraftutredning<strong>en</strong>. Jag har redan använt utredning<strong>en</strong>s<br />

beskrivning av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska eldistribution<strong>en</strong><br />

under krigsår<strong>en</strong>. Jag återkommer i<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

1954 är första gång<strong>en</strong> som det i off<strong>en</strong>tliga utredningsväs<strong>en</strong>det<br />

dyker upp förslag om att bilda <strong>en</strong> r<strong>en</strong>odlad myndighet för<br />

<strong>en</strong>ergimarknadsfrågor.<br />

nästa kapitel om själva utredning<strong>en</strong> och dess<br />

förslag om koncessionsväs<strong>en</strong>det, som nog får<br />

anses vara utredning<strong>en</strong>s huvudnummer. Elkraftutredning<strong>en</strong><br />

lämnade också förslag om<br />

förändringar i prisreglering<strong>en</strong>, vilka jag tar<br />

upp här.<br />

Det var tre prisregleringsfrågor som behandlades<br />

av Elkraftutredning<strong>en</strong>. Det första förslaget<br />

när det gäller prisreglering<strong>en</strong> var att reglering<strong>en</strong><br />

skulle omfatta inte bara priset utan<br />

Utredning<strong>en</strong> om Elkraftsförsörjning<strong>en</strong> 1943<br />

också de villkor i övrigt som sammanhänger<br />

med leverans<strong>en</strong> och som är av betydelse för<br />

att tillgodose förbrukar<strong>en</strong>s elkraftbehov. För<br />

33

Kraftledningsutbyggnad - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)<br />

34<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström

det andra föreslog elkraftutredning<strong>en</strong> att<br />

alla distributionsföretags taxor – såväl Vatt<strong>en</strong>fallsverkets<br />

som de kommunägda – skulle<br />

omfattas av prisreglering<strong>en</strong>.<br />

D<strong>en</strong> tredje förslaget gällde organisation<strong>en</strong>.<br />

Elkraftutredning<strong>en</strong> föreslog att prisregleringsfrågorna<br />

skulle föras över till d<strong>en</strong> myndighet<br />

som handlade koncessionerna. Utredning<strong>en</strong><br />

hade föreslagit <strong>en</strong> särskild myndighet<br />

för eldistribution<strong>en</strong> – Stat<strong>en</strong>s elnämnd. 1954<br />

är första gång<strong>en</strong> som det i off<strong>en</strong>tliga utredningsväs<strong>en</strong>det<br />

dyker upp förslag om att bilda<br />

<strong>en</strong> r<strong>en</strong>odlad myndighet för <strong>en</strong>ergimarknadsfrågor.<br />

I de två sista förslag<strong>en</strong> var Elkraftutredning<strong>en</strong><br />

inte <strong>en</strong>ig. De kommunala elföretag<strong>en</strong>s företrädare<br />

i utredning<strong>en</strong> 31 reserverade sig. Han<br />

ansåg att det var olämpligt att ett administrativt<br />

och samordnande organ som handlade<br />

koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong> samtidigt skulle vara <strong>en</strong><br />

dömande myndighet. För prövning<strong>en</strong> av de<br />

kommunala taxorna framför reservant<strong>en</strong> det<br />

gamla argum<strong>en</strong>tet att kommunala taxor kan<br />

prövas g<strong>en</strong>om kommunala besvär.<br />

1957 års riksdagsbeslut<br />

Förslaget att utvidga prövning<strong>en</strong> till att omfatta<br />

också övriga leveransvillkor var okontroversiellt<br />

bland remissinstanserna och<br />

antogs också av regering<strong>en</strong> i proposition<strong>en</strong><br />

till riksdag<strong>en</strong> 32 .<br />

För de övriga förslag<strong>en</strong> i prisregleringsfrågan<br />

blev det stopp i proposition<strong>en</strong>. Remissinstanserna<br />

hade varit delade. Ett principiellt<br />

intressant argum<strong>en</strong>t framfördes av<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> som var negativ till<br />

att ytta reglering<strong>en</strong> till <strong>en</strong> annan myndighet.<br />

Nämnd<strong>en</strong> uttalar ”att det – med hänsyn<br />

till de åtgärder och bestämmelser som <strong>en</strong><br />

c<strong>en</strong>tral övervakande myndighet kan nna sig<br />

böra föreskriva – understundom torde kunna<br />

inträffa att leverantörer av elkraft liksom<br />

abonn<strong>en</strong>ter anser sig stå i mer eller mindre<br />

starkt motsatsförhållande till <strong>en</strong> sådan myndighet”.<br />

Det ligger nära till hands att se detta som<br />

revirbevakning. Det är sällan roligt att se<br />

sin verksamhet eller organisation vara nedläggningshotad.<br />

M<strong>en</strong> tar man argum<strong>en</strong>tet på<br />

allvar så redovisas <strong>en</strong> bild av nämnd<strong>en</strong> som<br />

<strong>en</strong> medlande och i värsta fall som dömande<br />

instans och inte som <strong>en</strong> myndighetsutövande<br />

organ. Närmast frikopplad från stat<strong>en</strong>. Det<br />

är samma syn som reservant<strong>en</strong> i Elkraftutredning<strong>en</strong><br />

hade.<br />

Regering<strong>en</strong> avvisade förslaget om <strong>en</strong> Stat<strong>en</strong>s<br />

elnämnd och lät Kommerskollegium behålla<br />

koncessionshantering<strong>en</strong> och de övriga frågor<br />

som var kopplade till eldistribution<strong>en</strong>. Det<br />

blev därför ing<strong>en</strong> fråga i proposition<strong>en</strong> att<br />

föra över prisregleringsfrågorna till <strong>en</strong> ny<br />

myndighet. Därmed ck också Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

nnas kvar.<br />

Regering<strong>en</strong> avvisade också förslaget att utvidga<br />

prövning<strong>en</strong> till de statliga och kommunala<br />

taxorna. M<strong>en</strong> på d<strong>en</strong> punkt<strong>en</strong> reagerade<br />

riksdag<strong>en</strong>.<br />

I två likalydande motioner 33 yrkades att också<br />

Vatt<strong>en</strong>fallsverkets och de kommunala taxorna<br />

skulle kunna regleras. Huvudargum<strong>en</strong>tet var<br />

35

36<br />

d<strong>en</strong> statliga och kommunala eldistribution<strong>en</strong><br />

var underkastad samma statliga kontroll som<br />

de privata företag<strong>en</strong> när det gäller säkerhetsföreskrifter.<br />

I konsekv<strong>en</strong>s<strong>en</strong>s namn bör därför<br />

samma kontroll också gälla prissättning<strong>en</strong>.<br />

Tredje lagutskottet 34 och riksdag<strong>en</strong> följde<br />

motionärerna. Utskottet kunde inte nna<br />

att regering<strong>en</strong> redovisat något bärande skäl<br />

för att undanta statliga och kommuners<br />

taxor från prisregleringsnämndes prövning.<br />

Lagutskottet passar också på att ge Stat<strong>en</strong>s<br />

vatt<strong>en</strong>fallsverk <strong>en</strong> känga: ”Erfar<strong>en</strong>het<strong>en</strong><br />

lär knappast heller ha visat att de statliga<br />

företag<strong>en</strong>s elkrafttaxor regelmässigt höjs i<br />

mindre grad eller s<strong>en</strong>are än andra företags”.<br />

Möjligtvis är d<strong>en</strong>na spark lite orättvis. Vatt<strong>en</strong>fallsverket<br />

hade, och förväntades ha,<br />

<strong>en</strong> prisledande roll, vilket framgår av t.ex.<br />

Elkraftutredning<strong>en</strong>s slutbetänkande. Lagutskottets<br />

iakttagelse bekräftar bara att prisledarskapet<br />

fungerade.<br />

I <strong>en</strong> annan motion 35 som behandlades i<br />

samband med proposition<strong>en</strong> om Elkraftutredning<strong>en</strong>s<br />

förslag föreslås <strong>en</strong> utredning om<br />

kraftfullare prisreglering, som jag tolkar<br />

det. Motionärerna, två kvinnliga och tre<br />

manliga ledamöter för Bondeförbundet, tar<br />

upp frågan om de, i deras tycke, orimliga<br />

effektavgifterna på landsbygd<strong>en</strong>. Jag ger motion<strong>en</strong><br />

utrymme här då d<strong>en</strong> på ett konkret<br />

sätt belyser d<strong>en</strong> politiska frågan om landsbygd<strong>en</strong>s<br />

elektriering – och att d<strong>en</strong>na också<br />

var <strong>en</strong> reell kvinnofråga. Jag citerar delar av<br />

motion<strong>en</strong>:<br />

”Husmödrarna på landet har som regel<br />

alltjämt <strong>en</strong> dryg arbetsdag i jämförelse<br />

med städernas husmödrar. Till de mera<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

betungande göromål<strong>en</strong> hör tvätt<strong>en</strong>, som<br />

ofta måste utföras under bar himmel och<br />

under i övrigt primitiva förhålland<strong>en</strong>.<br />

De tvättmaskiner, som numera nns i<br />

handeln, kan medföra betydande arbetslättnader.<br />

Tyvärr blir kostnaderna för <strong>en</strong><br />

sådan maskin oöverkomliga för många<br />

lanthushåll, då man utöver inköpspriset<br />

också måste räkna med <strong>en</strong> särskilt för<br />

de större maskinerna ganska hög årlig<br />

grundavgift för maskin<strong>en</strong>s nätanslutning.<br />

D<strong>en</strong>na grundavgift motiveras av kraftleverantörerna<br />

med att utnyttjandetid<strong>en</strong><br />

för dessa maskiner ofta är mycket lit<strong>en</strong>,<br />

varför inkomsterna på kraftleveranserna<br />

blir för små för att täcka de nätförstärkningskostnader,<br />

som krävs för att tillgodose<br />

d<strong>en</strong> ökade strömförbrukning<strong>en</strong>.<br />

Det synes i hög grad skäligt och önskvärt<br />

att åtgärder vidtas för att ge lanthushåll<strong>en</strong><br />

bättre möjligheter att utnyttja<br />

de moderna tvättmaskinerna och övriga<br />

elektriska hushållsapparater. En utjämning<br />

i detta avse<strong>en</strong>de ter sig starkt motiverad<br />

i <strong>en</strong> tid då ykt<strong>en</strong> från landsbygd<strong>en</strong><br />

– och särskilt kvinnoykt<strong>en</strong> – är ett av<br />

våra största samhällsproblem. ”<br />

Motion<strong>en</strong> är intressant – inte bara från kvinnoperspektivet.<br />

D<strong>en</strong> tar upp samma sakfråga<br />

som var med i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s första<br />

är<strong>en</strong>de 20 år tidigare: Elnätets låga kapacitet<br />

och de därför höga effektavgifterna<br />

som ansågs hindra landsbygdsbefolkning<strong>en</strong>s<br />

möjligheter att utnyttja elektricitet<strong>en</strong>s alla<br />

välsignelser. 1938 var det de nylig<strong>en</strong> introducerade<br />

tröskmaskinerna. 1957 de moderna<br />

tvättmaskinerna. Landsbygd<strong>en</strong>s elektriering<br />

var <strong>en</strong> fråga om ekonomisk och social

utveckling. Tredje lagutskottet 36 , som ”skrev<br />

bort motion<strong>en</strong>” konstaterar helt kallt (eller<br />

realistiskt) att det ”knappast kan krävas att<br />

landsbygdsnät<strong>en</strong> ska vara anpassade till <strong>en</strong><br />

belastningsförmåga, som … tål inkoppling<br />

av apparater med hög effektförbrukning”.<br />

Problem<strong>en</strong> med landsbygdsnät<strong>en</strong> lever i viss<br />

mån fortfarande äv<strong>en</strong> om det sista perman<strong>en</strong>ta<br />

boningshuset anslöts till elnätet något år in på<br />

2000-talet. Nu handlar det om leveranskvalitet<br />

och leveranssäkerhet. De lagändringar som följde<br />

av storm<strong>en</strong> Gudrun var de s<strong>en</strong>aste försök<strong>en</strong><br />

att få <strong>en</strong> för landsbygdsbefolkning<strong>en</strong> acceptabel<br />

leveranssäkerhet. Spisar och tvättmaskiner –<br />

ja, till och med bostadsuppvärmning – klaras<br />

numera av i de esta fall.<br />

År<strong>en</strong> efter 1958<br />

Från 1958 hade Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> också<br />

att pröva kommunala och statliga taxor. Det<br />

märktes direkt. Är<strong>en</strong>demängd<strong>en</strong> hade långsamt<br />

ökat över år<strong>en</strong>. Från något <strong>en</strong>staka är<strong>en</strong>de<br />

per år i början av 40-talet till omkring 15<br />

är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> per år vid mitt<strong>en</strong> av 1950-talet. 1958<br />

fördubblades antalet är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> för att sedan<br />

ligga kvar på d<strong>en</strong> högre nivån.<br />

Prisreglering<strong>en</strong> av elektrisk kraft utreddes<br />

återig<strong>en</strong> på 1960-talet. Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong><br />

föreslog 1966 37 att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

skulle upphöra och att Kommerskollegium<br />

skulle svara för prisreglering<strong>en</strong>.<br />

Utredning<strong>en</strong> föreslog också att myndighet<strong>en</strong><br />

skulle kunna ingripa med prisreglering inte<br />

bara efter klagomål utan också på eget<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

initiativ – ex ofcio, som det heter. Till sitt<br />

förfogande vid tvister mellan <strong>en</strong>skilda och<br />

distributionsföretag skulle Kommerskollegium<br />

kunna utnyttja <strong>en</strong> rådgivande nämnd,<br />

Stat<strong>en</strong>s elnämnd. Dessa förslag, som avsåg<br />

eldistribution<strong>en</strong>, tycks ha kommit med ”av<br />

bara fart<strong>en</strong>” när utredning<strong>en</strong> lanserade ny<br />

ellag för att ersätta 1902 års ellag. Utredning<strong>en</strong>s<br />

huvuduppgift gällde skydd mot och<br />

ansvarighet för skada. Dessa områd<strong>en</strong> ligger<br />

utanför d<strong>en</strong>na <strong>historia</strong> om <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />

Regering<strong>en</strong> valde att lämna Ellagstiftningsutrednings<br />

förslag som berörde eldistribution<strong>en</strong><br />

till annan utredning, Eldistributionsutredning<strong>en</strong>,<br />

för ytterligare övervägand<strong>en</strong>. D<strong>en</strong>na<br />

återkom med samma förslag om tariffprövning<br />

ex ofcio och att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

skulle upphöra 38 . Utredning<strong>en</strong> ville skapa <strong>en</strong><br />

ordning där eldistributionsfrågor i princip<br />

ska handläggas i första instans av koncessionsmyndighet<strong>en</strong>.<br />

I tvister mellan <strong>en</strong>skilda<br />

och distributionsföretag<strong>en</strong> skulle Kommerskollegium<br />

kunna skjuta frågan till <strong>en</strong> särskild<br />

beslutande nämnd, Elnämnd<strong>en</strong>. Utredning<strong>en</strong><br />

föreslog också – vilket var helt nytt – att förlikningstvånget<br />

skulle avskaffas. Det ansågs<br />

innehålla många principiella betänkligheter.<br />

Eldistributionsutredning<strong>en</strong> var tidigt ute på<br />

<strong>en</strong> punkt. D<strong>en</strong> föreslog <strong>en</strong> försiktig variant av<br />

det som blev grundbult<strong>en</strong> i 1995 års elmarknadsreform<br />

– skyldighet<strong>en</strong> att överföra kraft<br />

åt annan. Utredning<strong>en</strong> betonade vikt<strong>en</strong> av<br />

att lagstiftar<strong>en</strong> söker hindra att de som fått<br />

koncession missbrukar sin monopolställning.<br />

Eldistributionsutredning<strong>en</strong> förslog därför<br />

37

38<br />

vissa regler inom ram<strong>en</strong> för koncessionslagstiftning<strong>en</strong><br />

som skulle främja friare konkurr<strong>en</strong>sförhålland<strong>en</strong><br />

inom eldistribution<strong>en</strong>.<br />

Tank<strong>en</strong> var att koncessionsmyndighet<strong>en</strong> skulle<br />

kunna tillåta transiteringar över annans<br />

områdeskoncession. Utredning<strong>en</strong> förmodade<br />

att d<strong>en</strong>na regel skulle utnyttjas bara i undantagsfall<br />

m<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> skulle främja <strong>en</strong> sund<br />

priskonkurr<strong>en</strong>s.<br />

Eldistributionsutredning<strong>en</strong>s förslag slängdes<br />

i papperskorg<strong>en</strong> av regering<strong>en</strong> vintern 1970.<br />

Jag citerar regering<strong>en</strong>s proposition 39<br />

”D<strong>en</strong> beredning av utredningarnas<br />

förslag som efter remissbehandling<strong>en</strong><br />

påbörjades inom Industridepartem<strong>en</strong>tet<br />

syftade till att åstadkomma <strong>en</strong> helt ny<br />

lagstiftning om elektriska anläggningar.<br />

Frågan om eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

kräver emellertid ytterligare<br />

övervägand<strong>en</strong>. En ny lagstiftning måste<br />

därför anstå såvitt avser tillståndsreglerna.<br />

I övrigt har däremot beredning<strong>en</strong><br />

av lagstiftningsär<strong>en</strong>det kunnat<br />

avslutas och jag anhåller nu att få ta<br />

upp frågan om ändring av gällande lag<br />

avse<strong>en</strong>de skyddsåtgärder … samt skadeståndsansvar”.<br />

Jag har därefter inte sett att frågan om<br />

prisreglering behandlades i utredningsväs<strong>en</strong>det<br />

förrän i samband med 1990-talets<br />

elmarknadsreform. Säkerlig<strong>en</strong> diskuterades<br />

prisreglering<strong>en</strong> i riksdag<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> allmänna<br />

debatt<strong>en</strong> m<strong>en</strong> omfattning och inriktning låg<br />

fast fram till 1996.<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

D<strong>en</strong> organisatoriska hemvist<strong>en</strong><br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> var från början <strong>en</strong><br />

självständig myndighet. D<strong>en</strong> lämnade varje<br />

år in <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> anslagsframställning till regering<strong>en</strong><br />

– eller med språkbruket på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>:<br />

<strong>en</strong> petita till Kungl. Maj:t. D<strong>en</strong> administrativa<br />

hemvist<strong>en</strong> var Kommerskollegium. Det<br />

var Elektriska byrån på Kommerskollegium<br />

som svarade för förprövning<strong>en</strong> av anmälda<br />

klagomål om eltaxorna innan dessa lämnades<br />

över till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />

Elektriska byrån var också d<strong>en</strong> <strong>en</strong>het inom<br />

Kommerskollegium som svarade för koncessioner<br />

och de myndighetsuppgifter som rörde<br />

landets elektriering med syftet att rationalisera<br />

eldistribution<strong>en</strong>. Detta arbete beskrivs i<br />

nästa kapitel.<br />

Under slutet av 1960-talet och de första år<strong>en</strong><br />

under 1970-talet utvecklades <strong>en</strong> mer aktiv<br />

ambitiös statlig industri- och näringspolitik.<br />

Detta manifesterades i bl.a. bildandet av Stat<strong>en</strong>s<br />

industriverk 1973. I det sammanhanget<br />

ansågs det angeläget att de <strong>en</strong>ergipolitiska<br />

resurserna på myndighetsplanet konc<strong>en</strong>trerades<br />

och att verksamhet<strong>en</strong> breddades till <strong>en</strong><br />

bevakning av hela <strong>en</strong>ergiområdet. Regering<strong>en</strong><br />

beslutade därför att bilda <strong>en</strong> <strong>en</strong>het för <strong>en</strong>ergifrågor<br />

i Stat<strong>en</strong>s industriverk.<br />

Det kan noteras att Elsäkerhetsverkets föregångare,<br />

Elektriska inspektion<strong>en</strong>, knöts till<br />

Industriverket och att <strong>en</strong> av uppgifterna för<br />

inspektion<strong>en</strong> var att såsom Industriverkets<br />

fältorgan följa hur eldistributörerna uppfyller<br />

sina förpliktelser som koncessionshavare.

D<strong>en</strong>na uppgift försvann sedan när Elsäkerhetsverket<br />

bildades år 1993.<br />

Tio år s<strong>en</strong>are (1982) var det dags att bilda<br />

Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergiverk som då övertog frågorna<br />

om koncessioner och prisregleringsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong>.<br />

Energibyrån delades upp i era <strong>en</strong>heter. I<br />

samband med överyttning<strong>en</strong> av ellagsfrågorna<br />

till Energiverket avvecklades också<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> som <strong>en</strong> självständig<br />

myndighet. Nämnd<strong>en</strong>s självständiga beslutsfattande<br />

behölls m<strong>en</strong> nu inom ram<strong>en</strong><br />

för det nybildade Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergiverk 40 . 1991<br />

bildades Närings- och teknikutvecklingsverket<br />

(NUTEK) g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> sammanslagning av<br />

de tre myndigheterna Stat<strong>en</strong>s industriverk,<br />

Styrels<strong>en</strong> för teknisk utveckling och Stat<strong>en</strong>s<br />

<strong>en</strong>ergiverk. Prisregleringsfrågorna och prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

följde med. Elsäkerhetsfrågorna<br />

yttades från NUTEK år 1993 då<br />

Elsäkerhetsverket bildades.<br />

Lite är<strong>en</strong>destatistik<br />

Luggudeär<strong>en</strong>det ck <strong>en</strong> mycket ingå<strong>en</strong>de<br />

behandling av Tariffkommission<strong>en</strong> och<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>. Mitt intryck är att<br />

är<strong>en</strong>det blev stilbildande äv<strong>en</strong> om verksamhet<strong>en</strong><br />

i Tariffkommission<strong>en</strong> och Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

efter hand fann mer rationella<br />

former. Kommerskollegium och framför<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

ÄRENDEN VID PRISREGLERINGSNÄMNDEN 1939 - 1970<br />

allt Tariffkommission<strong>en</strong> lade ner betydande<br />

utredningsresurser på varje är<strong>en</strong>de. I <strong>en</strong> studie<br />

41 från Sv<strong>en</strong>ska elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> nämns<br />

i introduktion<strong>en</strong> <strong>en</strong> uppskattning av Tariffkommission<strong>en</strong>s<br />

kostnader under de 30 första<br />

år<strong>en</strong> till ungefär <strong>en</strong> miljon kronor. Drygt 30<br />

tus<strong>en</strong> kronor per år kan i <strong>en</strong> s<strong>en</strong>tida betraktares<br />

ögon synas vara väldigt lite. Räknad i<br />

2010 års p<strong>en</strong>ningvärde är beloppet större och<br />

ungefär 220 tus<strong>en</strong> kr per år. Äv<strong>en</strong> det ett lågt<br />

belopp, kan tyckas.<br />

Varje är<strong>en</strong>de ck <strong>en</strong> ingå<strong>en</strong>de behandling m<strong>en</strong><br />

det antal är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> som bereddes var få. Under<br />

det första året (november 1939 – juni 1940)<br />

inkom två är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> till nämnd<strong>en</strong>. Under det<br />

följande året 42 inkom inga nya är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> m<strong>en</strong><br />

nämnd<strong>en</strong> kunde avsluta de två första. Det första<br />

g<strong>en</strong>om prisreglering och det andra g<strong>en</strong>om<br />

<strong>en</strong> förlikning i Tariffkommission<strong>en</strong>.<br />

Över huvud taget var det få är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> fram till<br />

1957. 1958 infördes nya regler vilket ökade<br />

är<strong>en</strong>deströmm<strong>en</strong> under de sista år<strong>en</strong> på<br />

1950-talet. Under 1960-talet sjönk antalet<br />

är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> ig<strong>en</strong>. Tabell<strong>en</strong> nedan har hämtats<br />

från d<strong>en</strong> nyss nämnda granskning<strong>en</strong> av Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s<br />

verksamhet.<br />

Det första är<strong>en</strong>det för Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

slutade med <strong>en</strong> prisreglering. Detta hörde<br />

Antal är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> inkomna 1939-1950 28<br />

Antal är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> inkomna 1951-1960 (varav 94 är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> 1958-1960) 148*<br />

Antal är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> inkomna 1961-1970 131<br />

Källa: Utlåtand<strong>en</strong> av Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd för elektrisk ström 1939 – 1970. Sv<strong>en</strong>ska elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s handlingar 1971 Nr 19.<br />

39

40<br />

Arbetare i <strong>en</strong> undre ledhjulsring vid Lilla Edet - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)

till undantag<strong>en</strong>. Nästa prisregleringsbeslut<br />

kom 1946. Dessförinnan hade Tariffkommission<strong>en</strong><br />

skapat sex förlikningar. Under år<strong>en</strong><br />

1939 – 1970 slutade ungefär hälft<strong>en</strong> av är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a<br />

g<strong>en</strong>om förlikning inför Tariffkommission<strong>en</strong>,<br />

medan det skedde förlikning i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

i 20 proc<strong>en</strong>t av är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a.<br />

Flertalet är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> slutade med förlikning. I<br />

mindre än 20 proc<strong>en</strong>t av är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a tvingades<br />

nämnd<strong>en</strong> tillgripa prisreglering.<br />

Under de första elva år<strong>en</strong> inkom i g<strong>en</strong>omsnitt<br />

knappt tre är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> per år. Under de första<br />

sju år<strong>en</strong> fram på 1950-talet låg årsg<strong>en</strong>omsnittet<br />

på knappt åtta är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. De tre sista<br />

år<strong>en</strong> på 1950-talet, när också de statliga och<br />

kommunala strömpriserna prövades, steg<br />

g<strong>en</strong>omsnittet till 31 är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> per år. Under<br />

1960-talet sjönk antalet är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> till i g<strong>en</strong>omsnitt<br />

13 är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> per år.<br />

Mellan 1958 och 1970 svarade de statliga<br />

och kommunala taxorna (och villkor<strong>en</strong>) för<br />

<strong>en</strong> fjärdedel av klagomål<strong>en</strong>. De kooperativa<br />

<strong>en</strong>ergiföretag<strong>en</strong> drabbades av 20 proc<strong>en</strong>t<br />

av klagomål<strong>en</strong>. En kanske förvånande lit<strong>en</strong><br />

andel eftersom det var d<strong>en</strong>na företagsgrupp<br />

som specikt pekades ut av regering<strong>en</strong> 1937 43<br />

som d<strong>en</strong> som tillämpade <strong>en</strong> oskälig prissättning.<br />

En tredjedel av klagomål<strong>en</strong> gällde <strong>en</strong>gångsavgifter,<br />

främst anslutnings- och återanslutningsavgifter.<br />

Nämnd<strong>en</strong> tillämpade här<br />

princip<strong>en</strong> att nya abonn<strong>en</strong>ter ska betala <strong>en</strong><br />

g<strong>en</strong>omsnittskostnad för anslutning inom<br />

området. Dock fanns det är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> då d<strong>en</strong>na<br />

”utjämningsprincip” inte kunde tillämpas<br />

eftersom d<strong>en</strong> nya anslutning<strong>en</strong> låg i glest<br />

befolkade områd<strong>en</strong>. De som på myndighet<strong>en</strong><br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

har ägnat sig åt anslutningsavgifter under<br />

detta sekel känner ig<strong>en</strong> frågan.<br />

Ungefär hälft<strong>en</strong> av är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a gällde överföringsavgifter.<br />

I övrigt var det ett ganska stort<br />

antal är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> som gällde markersättning<br />

till d<strong>en</strong> som upplät mark för ledningar. Det<br />

fanns också ett tiotal är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> som gällde<br />

strömkvalitet<strong>en</strong>.<br />

Det var alltså få är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> som överlämnades<br />

till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>. Klagomål<strong>en</strong> på<br />

strömtaxorna var betydligt er. Under år<strong>en</strong><br />

1939 – 1952 inkom omkring 400 är<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

till Kommerskollegium. Av dessa hänsköts<br />

50 är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> 44 . 80<br />

proc<strong>en</strong>t av klagomål<strong>en</strong> nådde aldrig Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />

Kommerskollegium med<br />

uppgift<strong>en</strong> att sålla bort framställningar som<br />

var upp<strong>en</strong>bart ogrundade fungerade som ett<br />

effektivt lter.<br />

D<strong>en</strong> här beskrivning<strong>en</strong> gäller fram till 1970<br />

och bygger på d<strong>en</strong> studie som Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />

gjorde det året. I slutet av 1980-talet<br />

och början av 1990-talet var antalet är<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> omkring 30 – 40<br />

är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> per år 45 . Flertalet av dessa avgjordes<br />

av Tariffkommission<strong>en</strong>.<br />

Metoder och praxis i<br />

prisreglering<strong>en</strong><br />

En c<strong>en</strong>tral fråga i våra dagar för prisregleringsmyndighet<strong>en</strong><br />

är hur skälighet<strong>en</strong> i avgifterna<br />

eller priserna ska beräknas, eller med<br />

andra ord: vilk<strong>en</strong> är d<strong>en</strong> kostnadsbas som ska<br />

ligga till grund för skälighetsberäkningarna.<br />

41

42<br />

Metoderna för prisreglering<strong>en</strong> har också varit<br />

<strong>en</strong> av de stora tvistefrågorna i prisreglering<strong>en</strong><br />

under 2000-talet.<br />

Vilka metoder använde då Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

och Tariffkommission<strong>en</strong> i sina<br />

övervägand<strong>en</strong> om vad som var <strong>en</strong> skälig eller<br />

oskälig tariff? Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s studie från<br />

1970 ger <strong>en</strong> viss vägledning. Där tas upp ett<br />

antal principiella frågor kring tariffkonstruktioner.<br />

Många frågor handlade om hur effekt skulle<br />

prissättas hos slutkund<strong>en</strong>. Det var först på<br />

s<strong>en</strong>t 1940-tal som ”propptariff<strong>en</strong> infördes”,<br />

det vill säga att kund<strong>en</strong> ck betala för uttag<strong>en</strong><br />

effekt. Dessförinnan tycks många tariffer<br />

ha byggt på antalet glödlampor eller ”motorer”<br />

hos abonn<strong>en</strong>t<strong>en</strong>. Detta ck som följd att<br />

många fann det oskäligt dyrt att använda el<strong>en</strong>ergi<br />

för motordrift, g<strong>en</strong>om att tariff<strong>en</strong> vid<br />

<strong>en</strong> installation av <strong>en</strong> motor helt plötsligt blev<br />

mycket högre. Det är inte så konstigt att kon-<br />

ikterna många gånger rörde prissättning<strong>en</strong><br />

av effektuttag<strong>en</strong>. I förra kapitlet beskrevs<br />

tillstånd<strong>en</strong> i distributionsnätet under världskriget<br />

och år<strong>en</strong> därefter. Nät<strong>en</strong> klarade helt<br />

<strong>en</strong>kelt inte ett stort effektuttag. Effektdel<strong>en</strong><br />

av tariff<strong>en</strong> var hög i förhållande till <strong>en</strong>ergidel<strong>en</strong>.<br />

Man kan lätt tänka sig kund<strong>en</strong>s missnöje<br />

när effektavgift<strong>en</strong> slogs ut på de få timmar<br />

som motorerna faktiskt användes. Priset per<br />

kilowattimme blev högt.<br />

Jag har inte sett spår av någon sakdiskussion<br />

om hur företagets kostnader ska beräknas.<br />

Jag måste dock erkänna att jag inte har<br />

trängt ig<strong>en</strong>om alla nämnd<strong>en</strong>s och Tariffkommission<strong>en</strong>s<br />

är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> det jag sett är<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> använder sig av<br />

det berörda företagets självkostnader <strong>en</strong>ligt<br />

företag<strong>en</strong>s redovisning. Jag har inte – i mitt<br />

bläddrande bland de avgjorda är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a – sett<br />

någon diskussion om vad som är skälig avkastning<br />

på insatt kapital. Inte heller Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s<br />

studie redovisar några ställningstagand<strong>en</strong><br />

kring skälig avkastning.<br />

Det var företag<strong>en</strong>s egna kostnader som<br />

gällde. Standardkostnader användes med<br />

ett undantag inte. Undantaget gällde distributionsföretag<strong>en</strong>s<br />

kostnader för inköp<strong>en</strong> av<br />

råkraft. Ett distributionsföretag skulle inte<br />

kunna föra vidare oskäligt höga råkraftpriser.<br />

Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s studie har uppmärksammat<br />

ett ställningstagande i d<strong>en</strong> frågan<br />

från år 1961.<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> ansåg i ett är<strong>en</strong>de<br />

mellan <strong>en</strong> kund och elleverantör att d<strong>en</strong><br />

också skulle kunna pröva skälighet<strong>en</strong> i de<br />

råkraftpriser som leverantör<strong>en</strong> hade att betala.<br />

Avsaknad<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> möjlighet<strong>en</strong> skulle<br />

vara otillfredsställande från rättsäkerhetssynpunkt<br />

g<strong>en</strong>om att prisreglering<strong>en</strong> kunde sättas<br />

ur spel. Kraftleverantör<strong>en</strong> skulle annars<br />

kunna etablera <strong>en</strong> andrahandsleverantör som<br />

gjorde det omöjligt för <strong>en</strong> prisreglering vid<br />

oskäliga råkraftpriser. Jag hämtar ett citat<br />

från nämnd<strong>en</strong> ur Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s studie.”…<br />

äv<strong>en</strong> om elleverantör<strong>en</strong> inte uttagit<br />

ett oskäligt pris utöver vad han själv betalat<br />

för råkraft<strong>en</strong>, utgjorde detta inget hinder för<br />

abonn<strong>en</strong>t<strong>en</strong> att göra gällande, att elleverantör<strong>en</strong><br />

likväl – med hänsyn till att han funnit<br />

sig i för högt råkraftpris – tillämpar ett oskäligt<br />

pris på kraft<strong>en</strong> till abonn<strong>en</strong>t<strong>en</strong>”.

I Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s studie framhålls att<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> inte såg sina beslut<br />

som prejudicerande. Nämnd<strong>en</strong>s uppgift var<br />

att – vid <strong>en</strong> giv<strong>en</strong> tidpunkt – göra <strong>en</strong> bedömning<br />

av skälighet<strong>en</strong> i det speciella fallet.<br />

Är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a är dessutom aldrig eller nästan<br />

aldrig id<strong>en</strong>tiska med varandra.<br />

Detta innebär inte att det inte utvecklades <strong>en</strong><br />

praxis bl.a. g<strong>en</strong>om att Tariffkommission<strong>en</strong><br />

skapade sig <strong>en</strong> sådan. En viktig praxisskapande<br />

instans var också Elkraftkommittén<br />

som verkade under år<strong>en</strong> 1943 – 53. En av<br />

dess uppgifter var ta fram tariffer och principer<br />

för tariffsättning<strong>en</strong>. I Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s<br />

granskning av Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s utlåtand<strong>en</strong><br />

fram till 1970 konstateras att nämnd<strong>en</strong><br />

några gånger tillämpade de principer<br />

som föreslagits av Elkraftkommittén.<br />

Mitt intryck är att det var Tariffkommission<strong>en</strong><br />

som var d<strong>en</strong> organisation som svarade<br />

för tvistlösning och för ev<strong>en</strong>tuell praxisbildning.<br />

Det var också viktigt för elföretag<strong>en</strong> att<br />

det var på det sättet. D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska prisregleringsmodell<strong>en</strong><br />

från 1937 utvecklades till ett<br />

system med självreglering. Detta uttrycks av<br />

Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s verkställande direktör i<br />

förordet till skrift<strong>en</strong> 1970 när att skriver att<br />

”tariffkommission<strong>en</strong> ck alltmer karaktär<strong>en</strong><br />

som bransch<strong>en</strong>s hedersdomstol i kraftförsäljningsfrågor”.<br />

I <strong>en</strong> uppsats i Sv<strong>en</strong>sk Juristtidning år 1993<br />

sägs att det är märklig ordning att ett partsorgan<br />

med hemvist i Sv<strong>en</strong>ska Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />

fungerar som utredningsorgan åt<br />

koniktlösningsorganet Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />

Författar<strong>en</strong> åskådliggör detta med det<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström<br />

hypotetiska exemplet att Sv<strong>en</strong>ska arbetsgivareför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />

fungerade som utrednings- och<br />

förlikningsorgan åt Arbetsdomstol<strong>en</strong> 46 .<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> fanns som <strong>en</strong> sista utpost<br />

när hedersdomstol<strong>en</strong> inte lyckades övertyga<br />

d<strong>en</strong> klagande kund<strong>en</strong> om att företag<strong>en</strong>s<br />

tariffer eller Tariffkommission<strong>en</strong>s förslag<br />

till förhandlingslösning var acceptabla. Man<br />

kan möjlig<strong>en</strong> säga att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

utvecklades till <strong>en</strong> andra och sista instans i<br />

hedersdomstolssystemet. Bransch<strong>en</strong> hade ju<br />

tunga företrädare i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />

Och går vi tillbaka till förarbet<strong>en</strong>a, dvs. regering<strong>en</strong>s<br />

proposition från 1937, nns nog<br />

fog för att säga att det var så det faktiskt var<br />

tänkt.<br />

43

44<br />

resning av ledningsstolpar - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)<br />

Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />

för elektrisk ström

Elektrieringsberedning<strong>en</strong> och<br />

Kommerskollegium – myndigheter<br />

för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

Koncessioner som styrmedel<br />

Ruttnande stolpar och<br />

sönderrostade järnledningar<br />

Reglering<strong>en</strong> av kraftpriserna var inte d<strong>en</strong><br />

c<strong>en</strong>trala elförsörjningsfrågan för statsmakterna<br />

och myndigheterna under efterkrigstid<strong>en</strong>.<br />

D<strong>en</strong> fråga som sysselsatte politiker och myndigheter<br />

var framför allt landsbygd<strong>en</strong>s elektriering<br />

och landsbygdsnät<strong>en</strong>s låga kapacitet<br />

och kvalitet. Frågan var <strong>en</strong> av de c<strong>en</strong>trala<br />

redan i 1911 års Kraftkommitté. M<strong>en</strong> det<br />

tog lång tid innan landsbygdsdistribution<strong>en</strong><br />

upplevdes som acceptabel. Jag har i kapitel<br />

2 beskrivit eldistribution<strong>en</strong> under år<strong>en</strong> kring<br />

bildandet av Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />

Tore Peterson beskriver tillståndet, jag tror<br />

någonstans kring början av 1940-talet på<br />

följande sätt 47 .<br />

”Elnät<strong>en</strong>, som i vissa fall under krigsår<strong>en</strong><br />

(första världskriget, min anm.) byggts<br />

upp med undermålig materiel, började<br />

bli allt sämre, de oimpregnerade trästolparna<br />

ruttnade och järnledningarna rostade<br />

sönder samtidigt som belastning<strong>en</strong><br />

ökade. Behovet av <strong>en</strong> <strong>en</strong>hetlig standard<br />

på material för elkraftanläggningar växte<br />

Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />

– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

sig allt starkare. Härtill kom att företagsstruktur<strong>en</strong><br />

inom elförsörjning<strong>en</strong> blev allt<br />

svårare att överblicka och kontrollera,<br />

inte minst från elsäkerhetssynpunkt”.<br />

Förstatligande av distribution<strong>en</strong> eller<br />

utvecklade koncessioner<br />

Regler om koncession hade införts redan<br />

1902. Enligt ellag<strong>en</strong> krävdes i allmänhet koncession<br />

för att bygga <strong>en</strong> starkströmsanläggning.<br />

Undantag<strong>en</strong> var dock ganska många.<br />

Koncessionerna sågs som <strong>en</strong> möjlighet för<br />

stat<strong>en</strong> att utöva inytande över landets elektriering.<br />

Från början handlade koncession<strong>en</strong><br />

främst om elsäkerhet. Med koncessionsplikt<strong>en</strong><br />

följde regler och tillsyn för att undvika<br />

skada. Koncession<strong>en</strong> kunde också användas<br />

när det fanns tvist om upplåtels<strong>en</strong> av<br />

mark<strong>en</strong> mellan distributionsföretaget och<br />

markägar<strong>en</strong>.<br />

År 1938 infördes bestämmelser om att man<br />

vid prövning<strong>en</strong> skulle ta hänsyn till ledningarnas<br />

behövlighet och planmässighet. Behovsprövning<strong>en</strong><br />

syftade främst till att förhindra<br />

byggande och drift av parallella nät, dvs.<br />

pröva om anläggning<strong>en</strong> behövdes och var<br />

för<strong>en</strong>lig med <strong>en</strong> planmässig elektriering.<br />

45

46<br />

Kanalkorsning i trollhättan - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)

M<strong>en</strong> med det starka behovet av <strong>en</strong> strukturrationalisering<br />

bland eldistributionsföretag<strong>en</strong><br />

började det alltmer diskuteras om koncessionsinstitutet<br />

inte skulle kunna användas<br />

mer aktivt för att skynda på strukturomvandling<strong>en</strong>.<br />

”Vid 1942 års riksdag begärde<br />

riksdag<strong>en</strong> <strong>en</strong> utredning<br />

om möjligheterna att g<strong>en</strong>om<br />

stat<strong>en</strong>s medverkan mera<br />

planmässigt än dittills trygga<br />

landets och särskilt landsbygd<strong>en</strong>s<br />

försörjning av elektrisk<br />

kraft.”<br />

Riksdag<strong>en</strong> uteslöt inte ett förstatligande av<br />

produktion och distribution<strong>en</strong> av elkraft om<br />

man inte på annat sätt skulle kunna nå större<br />

planmässighet.<br />

1943 tillkallade regering<strong>en</strong> åtta sakkunniga<br />

”att utreda och framlägga förslag rörande<br />

möjligheterna att g<strong>en</strong>om stat<strong>en</strong>s medverkan<br />

mera planmässigt än hittills trygga landets<br />

och särskilt d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska landsbygd<strong>en</strong>s försörjning<br />

av elektrisk kraft” 48 . De sakkunniga<br />

som kallade sig Elkraftutredning<strong>en</strong> av år<br />

1943 utredde i elva år och överlämnade 1954<br />

sitt slutbetänkande Elkraftförsörjning<strong>en</strong> till<br />

regering<strong>en</strong>. Direktiv<strong>en</strong> omfattade inte bara<br />

eldistribution<strong>en</strong> utan äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> planmässiga<br />

utbyggnad<strong>en</strong> och utnyttjandet av vatt<strong>en</strong>kraft<strong>en</strong>.<br />

Frågan om förstatligande av produktion<br />

och distribution skulle behandlas<br />

Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />

– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

och ”underkastas <strong>en</strong> ingå<strong>en</strong>de och sorgfällig<br />

utredning och prövning”.<br />

Elkraftutredning<strong>en</strong> befolkades av ämbetsmän,<br />

jurister och företrädare för statlig,<br />

kommunal och privat kraftindustri samt<br />

brukarintress<strong>en</strong>ter, främst från landbygd<strong>en</strong>.<br />

Däremot hittar jag inte bland ledamöterna<br />

några som kan ha varit företrädare för d<strong>en</strong><br />

elförbrukande industrin. Nu, för <strong>en</strong> betraktare<br />

sextio år s<strong>en</strong>are, är d<strong>en</strong> totala mansdominans<strong>en</strong><br />

påfallande. Nio ledamöter, fyra<br />

experter och fyra i sekretariatet var samtliga<br />

män. Dock kan man se av missivskrivels<strong>en</strong><br />

att ”det under olika tidsperioder … tjänstgjort<br />

… två eller tre kvinnliga biträd<strong>en</strong>”.<br />

Med d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>s glasögon var d<strong>en</strong>na mansdominans<br />

knappast anmärkningsvärd. En s<strong>en</strong>are<br />

betraktare skulle dock, utan att hårddra<br />

exemplet särskilt mycket kunna se, landsbygd<strong>en</strong>s<br />

elektriering som också <strong>en</strong> kvinnofråga.<br />

Jag har i kapitlet om Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

berättat om några riksdagsledamöter som<br />

hade det perspektivet när det gällde eltarifferna<br />

på landsbygd<strong>en</strong>.<br />

Elkraftutredning<strong>en</strong> konc<strong>en</strong>trerade sig på<br />

landsbygd<strong>en</strong>s elförsörjning. I missivskrivels<strong>en</strong><br />

i sitt slutbetänkande närmast ursäktar sig<br />

utredning<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> tvingats göra <strong>en</strong> så hård<br />

prioritering på eldistribution<strong>en</strong> på landsbygd<strong>en</strong>.<br />

I kapitel 2 refererade jag till utredning<strong>en</strong>s<br />

egna undersökningar om tillståndet på<br />

landsbygd<strong>en</strong>. Med dessa som bakgrund är<br />

det lätt att hålla med utredning<strong>en</strong> om dess<br />

prioriteringar.<br />

En huvudfråga under 1940-talet var om distributionsnät<strong>en</strong><br />

skulle förstatligas och detta<br />

47

48<br />

var också d<strong>en</strong> fråga som Elkraftutredning<strong>en</strong><br />

”sorgfälligt” skulle undersöka. Elkraftutredning<strong>en</strong><br />

fann nackdelarna var betydligt<br />

större än de fördelar man kunde se. De<br />

fördelar som skulle kunna vinnas g<strong>en</strong>om ett<br />

förstatligande skulle kunna uppnås g<strong>en</strong>om<br />

rationaliseringsåtgärder inom d<strong>en</strong> rådande<br />

kraftförsörjning<strong>en</strong>s ram. D<strong>en</strong>na syn delades<br />

också av regering och riksdag i riksdagsbeslutet<br />

1957.<br />

Frågan om eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

angreps i stället från ett annat håll. Elkraftutredning<strong>en</strong><br />

föreslog i stället förändringar<br />

i koncessionssystemet för att d<strong>en</strong> väg<strong>en</strong> ge<br />

stat<strong>en</strong> ökade möjligheter att medverka till <strong>en</strong><br />

strukturrationalisering med målet färre och<br />

ekonomiskt starkare <strong>en</strong>heter och företag.<br />

Innan vi tittar på Elkraftutredning<strong>en</strong>s förslag<br />

ska vi göra ett besök på Kommerskollegium i<br />

början av 1950-talet. Kommerskollegium var<br />

d<strong>en</strong> myndighet som beviljade koncessioner<br />

och <strong>en</strong> av föregångarna till <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />

Kommerskollegium – icke så<br />

vägledande för utveckling<strong>en</strong><br />

som det skulle vara önskvärt<br />

Under 1940 och 50-tal<strong>en</strong> skedde <strong>en</strong> stark<br />

utbyggnad av elnät<strong>en</strong> för att möta behovet av<br />

och efterfrågan på elektrisk kraft hos hushåll<br />

och näringsliv. Detta ställde stora krav på<br />

Kommerskollegium, som d<strong>en</strong> koncessionsgivande<br />

myndighet<strong>en</strong>. Man kan nog säga att<br />

uppgift<strong>en</strong> var Kommerskollegium övermäktig.<br />

I Elkraftutredning<strong>en</strong>s slutbetänkande ges<br />

Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />

– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

<strong>en</strong> ganska brutal beskrivning av tillståndet<br />

på kollegiets elektriska byrå. Jag tycker att<br />

det är värt att referera delar av d<strong>en</strong>na.<br />

Det var d<strong>en</strong> elektriska byrån inom Kommerskollegium<br />

som svarade för koncessionshantering<strong>en</strong>.<br />

Sammanlagt hade byrån 13<br />

tjänster. Chef<strong>en</strong> för byrån, som hade titeln<br />

Kommerseråd, förfogade över <strong>en</strong> byrådirektör,<br />

<strong>en</strong> förste byråsekreterare, två förste<br />

byråing<strong>en</strong>jörer, två byråsekreterare och två<br />

byråing<strong>en</strong>jörer, <strong>en</strong> kanslisekreterare och två<br />

kontorister. Dessutom disponerade byrån <strong>en</strong><br />

expeditionsvakt och tillfälligt (1954) ett ytterligare<br />

kontorsbiträde.<br />

Elektriska byrån hade era, som jag tycker<br />

att det verkar, ganska arbetskrävande<br />

uppgifter. Följande beskrivning av arbetsuppgifterna<br />

bygger på d<strong>en</strong> beskrivning från<br />

kommerserådet som intagits betänkandet 49 .<br />

D<strong>en</strong> kursiverade text<strong>en</strong> är direkta citat. D<strong>en</strong><br />

elektriska byrån svarade för Kommerskollegiums<br />

uppgift att<br />

vara chefsmyndighet för d<strong>en</strong> elektriska<br />

inspektion<strong>en</strong>.<br />

”På grund av personalbrist kan tillsyn<strong>en</strong><br />

icke utövas i d<strong>en</strong> omfattning som skulle<br />

erfordras…”<br />

svara för säkerhetsföreskrifter o.d. inom<br />

elområdet<br />

”En stor del av olycksfall<strong>en</strong> bero numera<br />

på okunnighet och vårdslöshet … och<br />

kunna förbyggas <strong>en</strong>dast g<strong>en</strong>om upplysning<br />

och propaganda. Erforderlig tid<br />

härför står dock icke till förfogande utan<br />

detta arbete får skötas helt som fritidsarbete”<br />

vara koncessionsmyndighet.

Från 1946 beslutade Kommerskollegium i de<br />

esta av koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a. Regering<strong>en</strong>s<br />

delegering till myndighet<strong>en</strong> liknar d<strong>en</strong> som<br />

vi har idag. Under 1920 och första hälft<strong>en</strong><br />

av 1930-talet kom det in omkring 250 – 300<br />

koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong> per år. Därefter låg d<strong>en</strong><br />

årliga inströmning<strong>en</strong> på 1 000 är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. Det<br />

var inte bara antalet som ställde till problem.<br />

Från 1939 skulle man också behovspröva<br />

är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a. Byråchef<strong>en</strong>s beskrivning ger <strong>en</strong><br />

doft av tillståndet på myndighet<strong>en</strong> och utveckling<strong>en</strong><br />

i d<strong>en</strong> verklighet som myndighet<strong>en</strong><br />

hade hantera:<br />

”I och med elektriering<strong>en</strong>s utbredning<br />

uppstår … i allt era fall konkurr<strong>en</strong>s om<br />

elektriering och de fall då behovsprövning<br />

måste tillgripas blir allt vanligare.<br />

Behovsprövning<strong>en</strong> gäller numera icke<br />

blott ledningar för d<strong>en</strong> lokala distribution<strong>en</strong><br />

… utan äv<strong>en</strong> ledningar avsedda<br />

för överföring av kraft från <strong>en</strong> plats till<br />

<strong>en</strong> annan. Behovsprövning<strong>en</strong>s tillämpning<br />

blir … ofta av synnerlig<strong>en</strong> ömtålig<br />

natur”.<br />

Till detta kom att ellag<strong>en</strong> hade varit i kraft så<br />

länge att koncessioner började förfalla. Och<br />

då gällde det att inför <strong>en</strong> ev<strong>en</strong>tuell förnyelse<br />

av dessa försöka åstadkomma <strong>en</strong> rationalisering<br />

av överföring<strong>en</strong> och distribution<strong>en</strong>. Ett<br />

ytterligare citat belyser läget:<br />

”Man hann dock icke med detta arbete<br />

(att ta fram underlag för kollegiets beslut)<br />

i erforderlig omfattning, utan <strong>en</strong><br />

år efter år växande balans av koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

uppstod. År 1948 utgjorde<br />

antalet balanserade koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

3 100. Balans<strong>en</strong> är i stort sett avverkad<br />

g<strong>en</strong>om att kollegium fått anställa extra<br />

Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />

– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

personal. En viss eftersläpning föreligger<br />

dock vad avser svårare är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> och<br />

… dessa visa t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>s att öka …”<br />

Låneär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

Jag kommer s<strong>en</strong>are i detta kapitel att beskriva<br />

de statliga ekonomiska stöd<strong>en</strong> till<br />

landsbygd<strong>en</strong>s elektriering. Äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na<br />

hanterades av Elektriska byrån. Lån från<br />

kraftledningslånefond<strong>en</strong> som beviljades<br />

Kommerskollegium och Lantbruksstyrels<strong>en</strong><br />

bereddes på Elektriska byrån. Byrån beredde<br />

också är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> om lån från Vatt<strong>en</strong>kraftlånefond<strong>en</strong><br />

och Elektrieringslånefond<strong>en</strong> där<br />

andra myndigheter än Kommerskollegium<br />

beslutade. Lån<strong>en</strong> skulle också följas upp av<br />

Elektriska byrån så att låntagarna följde de<br />

villkor som hade satts upp av långivarna.<br />

Äv<strong>en</strong> de statsbidrag som lämnades av Elektrieringsberedning<strong>en</strong><br />

skulle följas upp. (Jag<br />

återkommer till Elektrieringsberedning<strong>en</strong>).<br />

Det fanns stadgat att bidrag<strong>en</strong> under vissa<br />

förutsättningar skulle återbetalas.<br />

”Av brist på arbetskraft har det hittills<br />

icke varit möjligt att fullgöra övervakning<strong>en</strong><br />

av dessa företag i vad d<strong>en</strong> avser<br />

återbäring av statsbidrag. Man har fått<br />

inskränka sig till att förebygga preskription<br />

av stat<strong>en</strong>s ev<strong>en</strong>tuella fordringsanspråk”.<br />

Registreringsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

Kommerskollegium (Elektriska byrån) svarade<br />

för uppgifterna till fastighetsregistreringsmyndighet<strong>en</strong><br />

om de fastigheter till vilka<br />

ledningarna och stationerna hörde. D<strong>en</strong>na<br />

registrering var nödvändig för att anläggningarna<br />

skulle kunna godtas som säkerhet<br />

49

50<br />

av banker och andra kreditgivare. Dessa<br />

är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> var ”synnerlig<strong>en</strong> tidskrävande” av<br />

era skäl. Fastighetsbeteckningarna hade<br />

ofta ändrats efter det att de införts i registret<br />

över anläggningarna utan att någon notering<br />

i registret. Röran med fastighetsbeteckningarna<br />

medförde<br />

”att av registreringsmyndighet<strong>en</strong><br />

lämnade uppgifter lätt<br />

kunna bli felaktiga vilket kan<br />

medföra ekonomiska risker<br />

till stora belopp för de<br />

befattningshavare som svara<br />

för registreringsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a.”<br />

Prisregleringsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

Kommerskollegium skulle som tidigare beskrivits<br />

förpröva anmälningarna till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

för att sortera bort klagomål<br />

som var upp<strong>en</strong>bart ogrundade. Kommerserådet<br />

konstaterar i sin beskrivning att många<br />

er är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> säkerlig<strong>en</strong> hade kunnat sorteras<br />

bort om ”personalförhålland<strong>en</strong>a så medgav”.<br />

Efter att ha tagit del av d<strong>en</strong>na beskrivning<br />

från kommerserådet och chef<strong>en</strong> för Elektriska<br />

byrån konstaterar Elkraftutredning<strong>en</strong> att<br />

”arbetet och verksamhet<strong>en</strong> i stor utsträckning<br />

blir lidande av brist<strong>en</strong> på personal”.<br />

Utredning<strong>en</strong> anser vidare att ”Elektriska<br />

byrån har icke kunna verka vägledande på<br />

utveckling<strong>en</strong> i d<strong>en</strong> omfattning som skulle<br />

Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />

– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

vara önskvärt”. Utredning<strong>en</strong> redovisar också<br />

bedömningar från Elektriska byrån att man<br />

med 20 tjänster skulle klara uppgifterna<br />

tillfredsställande.<br />

Koncessionshantering<strong>en</strong> bekymrade Elkraftutredning<strong>en</strong>.<br />

Handläggningstiderna för koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

var som kan förstås långa,<br />

upp till tre till fyra år <strong>en</strong>ligt utredning<strong>en</strong>.<br />

Detta innebar att företag<strong>en</strong> inte ansåg sig<br />

kunna vänta på tillstånd<strong>en</strong> utan byggde och<br />

använde ledningarna utan koncession. D<strong>en</strong>na<br />

”praxis” blev sedan så etablerad att d<strong>en</strong> vid<br />

mitt<strong>en</strong> av 1950-talet fortfarande gällde trots<br />

att handläggningstiderna kortats ner. Prövning<strong>en</strong><br />

av anläggning<strong>en</strong> blev i praktik<strong>en</strong> illusorisk,<br />

för att använda utredning<strong>en</strong>s ord.<br />

Ursprunglig<strong>en</strong> hade 1902 års ellag innehållit<br />

bestämmelser om straffansvar för d<strong>en</strong> som<br />

utan koncession byggde eller använde elektriska<br />

ledningar. Dessa regler hade tagits bort redan<br />

1907. Avsaknad<strong>en</strong> av straffbestämmelser<br />

innebar för ledningsinnehavarna att d<strong>en</strong> långsamma<br />

koncessionshantering<strong>en</strong> åtminstone<br />

inte bromsade utbyggnad<strong>en</strong> av ledningsnätet.<br />

1982 återinfördes bestämmelserna om straffansvar<br />

för d<strong>en</strong> som utan koncession byggde<br />

eller använde elektriska anläggningar. Kanske<br />

hade koncessionsmyndighet<strong>en</strong>, som då var<br />

Stat<strong>en</strong>s industriverk, fått ner handläggningstiderna<br />

till <strong>en</strong> rimlig nivå.<br />

Elkraftutredning<strong>en</strong>s beskrivning av tillståndet<br />

för koncessionshantering<strong>en</strong> och registrering<strong>en</strong><br />

av de elektriska anläggningarna är<br />

fascinerande läsning. Det var inte bättre förr.<br />

Under de första år<strong>en</strong> som Energimyndighet<strong>en</strong><br />

var tillsyns- och koncessionsmyndighet var<br />

vi ganska många som bekymrade oss över

Servomotor till regulatorn, vid Lilla Edet - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)<br />

handläggningstider, är<strong>en</strong>debalanser och<br />

kvalitet<strong>en</strong> i koncessionsregistret. Jag förstår<br />

nu när jag läser Elkraftutredning<strong>en</strong>s betänkande<br />

att vi i ett historiskt perspektiv hade<br />

det ganska idylliskt.<br />

En annan fundering man kan ha efter att ha<br />

tagit del av Kommerskollegiums erfar<strong>en</strong>heter<br />

handlar om hur stat<strong>en</strong> organiserar sig när<br />

d<strong>en</strong> tar på sig nya uppgifter. När de statsnansiella<br />

krav<strong>en</strong> under krigsår<strong>en</strong> och år<strong>en</strong><br />

därefter mötte d<strong>en</strong> verklighet som Kommerskollegium<br />

skulle styra tvingades riksdag och<br />

regering ta fram glädjekalkyler när verksamhet<strong>en</strong><br />

skulle nansieras. När regering<strong>en</strong> tagit<br />

del av nödrop<strong>en</strong> från Kommerskollegium<br />

förstärktes organisation i 1957 års statsverksproposition<br />

– med <strong>en</strong> ing<strong>en</strong>jörstjänst.<br />

Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />

– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

Jag undrar om inte d<strong>en</strong>na syn på myndigheters<br />

resursbehov snarast är regel än undantag.<br />

Vi kommer i nästa kapitel och se hur<br />

tillsynsmyndighet<strong>en</strong> dim<strong>en</strong>sionerades i samband<br />

elmarknadsreform<strong>en</strong> på 1990-talet.<br />

1957 års skärpning av<br />

koncessionsbestämmelserna<br />

Elkraftutredning<strong>en</strong> hade behandlat koncessionsgivning<strong>en</strong><br />

i sitt slutbetänkande.<br />

Utredning<strong>en</strong>s förslag gällde för det första <strong>en</strong><br />

skärpning av kravet på koncession. Det skulle<br />

krävas koncession i princip för alla elledningar<br />

och elektriska anläggningar.<br />

51

52<br />

”Koncessionsplikt<strong>en</strong> blev<br />

g<strong>en</strong>erell. Eller nästan. Så<br />

kallade inomgårdsledningar,<br />

och <strong>en</strong> del andra specikt<br />

angivna ledningar, undantogs<br />

från koncessionsplikt<strong>en</strong>.<br />

Det var alltså här som de<br />

icke koncessionspliktiga<br />

nät<strong>en</strong> dyker upp.”<br />

Det andra principiella förslaget var att områdeskoncessioner<br />

skulle användas mer än<br />

dittills. Utredning<strong>en</strong> föreslog också <strong>en</strong> skyldighet<br />

för företaget med områdeskoncession<br />

att leverera ström och att koncession<strong>en</strong> skulle<br />

kunna återkallas om koncessionär<strong>en</strong> inte levde<br />

upp till bl.a. krav<strong>en</strong> på leveransskyldighet.<br />

Förslag<strong>en</strong> om koncessioner blev antagna av<br />

riksdag<strong>en</strong> och införda i ellag<strong>en</strong> 50 .<br />

Elkraftutredning<strong>en</strong> föreslog också, som jag<br />

nämnde i förra kapitlet, att <strong>en</strong> ny myndighet<br />

– Stat<strong>en</strong>s elnämnd – skulle inrättas och överta<br />

Kommerskollegiums uppgifter inom detta<br />

område. Förslaget innebar att koncessioner,<br />

elsäkerhetsfrågor, statligt ekonomiskt stöd<br />

till eldistribution<strong>en</strong> och prisreglering<strong>en</strong> skulle<br />

samlas i <strong>en</strong> och samma organisation.<br />

Regering<strong>en</strong> avvisade tank<strong>en</strong> på <strong>en</strong> Stat<strong>en</strong>s<br />

elnämnd. De skäl som anförs för detta är<br />

ganska vaga. Flertalet remissinstanser var<br />

emot och ansåg att de nya uppgifterna om<br />

prisreglering och koncessionsprövning skulle<br />

Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />

– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

g<strong>en</strong>omföras inom nuvarande organisationsram<br />

främst av, tycks det, av kostnadsskäl.<br />

Regering<strong>en</strong> delade remissinstanserna uppfattning<br />

och ansåg att organisationsförändringar<br />

borde anstå i avvaktan på erfar<strong>en</strong>heterna av<br />

de kommande lagändringarna 51 .<br />

I regering<strong>en</strong>s proposition lyfts fram <strong>en</strong> inte<br />

oväs<strong>en</strong>tlig följd av d<strong>en</strong> nya ordning<strong>en</strong> med<br />

områdeskoncessioner – <strong>en</strong> administrativ<br />

lättnad för Kommerskollegium. I proposition<strong>en</strong><br />

konstateras att d<strong>en</strong> ”skulle … befria<br />

koncessionsmyndighet<strong>en</strong> från <strong>en</strong> stor del<br />

av dess nuvarande arbetsbörda. Härig<strong>en</strong>om<br />

kan större omsorg än f.n. är möjligt ägnas<br />

åt ansökningar av linjekoncessioner som<br />

främst bör avse bygde-, lands 52 - och stamlinjer.<br />

(Det är) … angeläget att behovet och<br />

planmässighet<strong>en</strong> av dessa ledningar prövas,<br />

därvid bl.a. näringspolitiska synpunkter kan<br />

böra beaktas och prövning ske av anläggningarnas<br />

standard” 53 .<br />

D<strong>en</strong> ökade ambition<strong>en</strong> vid prövning<strong>en</strong> av<br />

större linjer var ing<strong>en</strong> lit<strong>en</strong> uppgift som<br />

Kommerskollegium ck här av regering<strong>en</strong><br />

om man tar proposition<strong>en</strong>s ord på allvar.<br />

Och några stora extra resurser blev det inte,<br />

som jag nyss berättat. Uppgift<strong>en</strong> skulle upp<strong>en</strong>barlig<strong>en</strong><br />

klaras g<strong>en</strong>om det utrymme som<br />

skapades av att områdeskoncessionerna tog<br />

bort prövning<strong>en</strong> av ett stort antal små linjer<br />

på landsbygd<strong>en</strong>. Jag har inte sett av s<strong>en</strong>are<br />

rapporter om koncessionshantering<strong>en</strong> om d<strong>en</strong><br />

nya inriktning<strong>en</strong> på koncessionshantering<strong>en</strong><br />

ck några påtagliga effekter. Om det nu blev<br />

någon fördjupad prövning av planmässighet<strong>en</strong><br />

av de större ledningarna och dessa linjers<br />

standard.

Lilla Edet - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)<br />

De nya reglerna om koncessioner ck däremot<br />

<strong>en</strong> annan betydelse. Det var dessa bestämmelser<br />

om <strong>en</strong> g<strong>en</strong>erell koncessionsplikt,<br />

områdeskoncession och leveransplikt som<br />

blev ett legalt fundam<strong>en</strong>t som gav Kommerskollegium<br />

och dess efterföljare förutsättningar<br />

för arbetet med d<strong>en</strong> mycket stora strukturrationalisering<br />

som präglade tid<strong>en</strong> fram till<br />

d<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong> på 1990-talet.<br />

Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />

– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

Statligt ekonomiskt stöd för<br />

landets elektrifiering<br />

Redan 1918 inrättades <strong>en</strong> statlig lånefond,<br />

som förvaltades av Statskontoret och hade<br />

namnet kraftledningslånefond<strong>en</strong>, g<strong>en</strong>om<br />

vilk<strong>en</strong> stat<strong>en</strong> kunde ge lån för landsbygd<strong>en</strong>s<br />

elektriering 54 .<br />

53

54<br />

Långivning<strong>en</strong> var som störst under 1920-talet.<br />

Under år<strong>en</strong> 1920-24 beviljades lån på<br />

sammanlagt drygt 12 miljoner kronor vilket<br />

i dag<strong>en</strong> p<strong>en</strong>ningvärde motsvarar cirka 60<br />

miljoner kronor per år. Därefter minskade<br />

bidraget till ett par hundra tus<strong>en</strong> kronor per<br />

år under 1950-talet.<br />

1940 beslutade riksdag<strong>en</strong> om statsbidrag för<br />

befrämjande av landsbygd<strong>en</strong>s elektriering.<br />

1940 års urtima riksdag beviljade ett anslag<br />

för detta på 5 miljoner kronor 55 . Stödet tillkom<br />

i början av det andra världskriget. Stödet<br />

motiverades av försörjningsskäl. Landet<br />

var avspärrat. Det rådde brist på b<strong>en</strong>sin och<br />

fotog<strong>en</strong>. Samtidigt var 25 proc<strong>en</strong>t av landsbygd<strong>en</strong>s<br />

hushåll utan el 56 . Detta innebar att<br />

det för många jordbruk var svårt att hålla<br />

igång de b<strong>en</strong>sin- eller fotog<strong>en</strong>drivna maskinerna<br />

som blivit allt vanligare i jordbruket.<br />

Fotog<strong>en</strong> kunde inte tillhandahållas för belysningsändamål.<br />

”Vad detta betyder för folket<br />

i de trakter, där elektrisk belysning inte<br />

nnes att tillgå, torde inte närmare behöva<br />

framhållas”, säger föredragande jordbruksministern<br />

i proposition<strong>en</strong>.<br />

El skulle ersätta fotog<strong>en</strong> och b<strong>en</strong>sin för belysning<br />

och motordrift. 35 år s<strong>en</strong>are under<br />

1970-talets oljekriser återkom samma politik.<br />

El skulle ersätta olja och kol i uppvärmning<strong>en</strong>.<br />

Det var regering<strong>en</strong>, eller Kungl. Maj:t som det<br />

hette på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong> som beviljade statsbidrag<strong>en</strong>.<br />

1941 förordnade Kungl. Maj:t fyra sakkunniga<br />

att göra de undersökningar som behövdes för<br />

att bedöma <strong>en</strong> ansökan och också avge ett utlåtande<br />

i är<strong>en</strong>det till regering<strong>en</strong>. Dessa sakkunniga<br />

ck namnet Elektrieringsberedning<strong>en</strong>.<br />

Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />

– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

Elektrieringsberedning<strong>en</strong> kom att ingå som<br />

<strong>en</strong> del av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska krisförvaltning<strong>en</strong> som<br />

byggdes upp vid krigets utbrott 1939 57 och<br />

var placerad under Folkhushållningsdepartem<strong>en</strong>tet<br />

som hade bildats detta år. Det som<br />

skiljde myndigheterna under Folkhushållningsdepartem<strong>en</strong>tet<br />

från ”vanliga” myndigheter<br />

var att de var mycket hårt kopplade till<br />

departem<strong>en</strong>t<strong>en</strong>. Här tycks det ha funnits få<br />

begränsningar när det gäller ministerstyre.<br />

Beslut<strong>en</strong> togs av statsrådet efter föredragning<br />

av myndighet<strong>en</strong>s chef eller d<strong>en</strong>nes företrädare.<br />

Behovet av elektriering kvarstod äv<strong>en</strong> efter<br />

kriget. Stödet och Elektrieringsberedning<strong>en</strong><br />

överlevde krisorganisation<strong>en</strong>. Beslut<strong>en</strong> om<br />

statsstöd delegerades 1945 från Kungl. Maj:t<br />

till Elektrieringsberedning<strong>en</strong> som blev <strong>en</strong><br />

mer civil myndighet. Som ett litet kuriosum<br />

kan nämnas att bland de <strong>en</strong>staka övriga krisorgan<br />

som också överlevde krigsår<strong>en</strong> nns<br />

Konjunkturinstitutet.<br />

Elektrieringsberedning<strong>en</strong> var <strong>en</strong> beslutande<br />

nämnd med fyra ledamöter och som<br />

administrativt var knut<strong>en</strong> till Statskontoret.<br />

Ordförande var chef<strong>en</strong> för Kommerskollegiums<br />

elektriska byrå. Övriga ledamöter var<br />

överdirektör<strong>en</strong> och souschef<strong>en</strong> i Lantbruksstyrels<strong>en</strong>,<br />

byråchef<strong>en</strong> för Vatt<strong>en</strong>fallsstyrels<strong>en</strong>s<br />

kommersiella byrå samt sekreterar<strong>en</strong> i Sv<strong>en</strong>ska<br />

kraftverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>. För kansliarbetet<br />

fanns <strong>en</strong> civiling<strong>en</strong>jör och <strong>en</strong> kontorist 58 .<br />

Under år<strong>en</strong> 1940 – 1954 kom det in 4 500<br />

ansökningar om statsbidrag (i g<strong>en</strong>omsnitt<br />

300 är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> per år) och 63 miljoner kronor<br />

hade betalts ut. Ambition<strong>en</strong> var att kansliets<br />

civiling<strong>en</strong>jör skulle besiktiga samtliga fall<br />

g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> fysisk närvaro. Arbetsbördan var

dock för stor och ”besiktning kunde <strong>en</strong>dast<br />

företagas när det är absolut nödvändigt” 59 .<br />

Elkraftutredning<strong>en</strong> som jag här citerar ansåg<br />

att personal<strong>en</strong> på kansliet borde utökas med<br />

<strong>en</strong> ing<strong>en</strong>jör, som kunde syssla med det rutinmässiga<br />

arbetet, varig<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> kvalicerade<br />

ing<strong>en</strong>jör<strong>en</strong> kunde få mer tid för besiktningar.<br />

Beredning<strong>en</strong>s organisatoriska koppling var<br />

med Statskontoret vilket var (och är) <strong>en</strong> myndighet<br />

under Finansdepartem<strong>en</strong>tet. Medl<strong>en</strong><br />

för bidrag<strong>en</strong> kom däremot från Jordbruksdepartem<strong>en</strong>tets<br />

huvudtitel under rubrik<strong>en</strong> Lantbrukets<br />

rationalisering. Elektriering<strong>en</strong> av<br />

landsbygd<strong>en</strong> var <strong>en</strong> del av jordbrukspolitik<strong>en</strong>.<br />

Från 1918 hade möjlighet<strong>en</strong> funnits för<br />

elnätsföretag<strong>en</strong> att få statliga lån för upprustning<strong>en</strong><br />

av elnät<strong>en</strong>. Lån<strong>en</strong> beviljades av<br />

Kommerskollegium och Lantbruksstyrels<strong>en</strong><br />

gem<strong>en</strong>samt. Det fanns också statsbidrag för<br />

anslutning av nya abonn<strong>en</strong>ter. M<strong>en</strong> det räckte<br />

inte. 1957 års riksdag beslutade också om<br />

statsbidrag för upprustning av landsbygd<strong>en</strong>s<br />

elnät och ställde högst 50 miljoner kronor till<br />

förfogande för detta ändamål. Beloppet var<br />

<strong>en</strong> utgiftsram för d<strong>en</strong> kommande femårsperiod<strong>en</strong>.<br />

Äv<strong>en</strong> detta bidrag administrerades av<br />

Elektrieringsberedning<strong>en</strong>.<br />

I regering<strong>en</strong>s riktlinjer till Elektrieringsberedning<strong>en</strong><br />

60 om upprustningsstödet sägs att<br />

bidragsgivning<strong>en</strong> ska inriktas så att de stödmottagande<br />

eldistributionsföretag<strong>en</strong>s anläggningar<br />

nådde <strong>en</strong> sådan standard att företaget<br />

på ett tillfredsställande sätt kunde fullgöra<br />

sin distributionsskyldighet g<strong>en</strong>temot samtliga<br />

abonn<strong>en</strong>ter. Detta gällde då kund<strong>en</strong> gjorde<br />

anspråk på ”rimliga kvantiteter av elkraft”.<br />

Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />

– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

Vad som var rimlig kvantitet preciserades<br />

inte här m<strong>en</strong> i andra sammanhang har regering<strong>en</strong><br />

sagt att rumsuppvärmning inte var <strong>en</strong><br />

sådan användning som nätet skulle dim<strong>en</strong>sioneras<br />

efter. Riksdag<strong>en</strong>s tredje lagutskott hade<br />

året innan, som d<strong>en</strong> minnesgode läsar<strong>en</strong> kanske<br />

kommer ihåg, uttalat att landsbygdsnätet<br />

inte behöver tåla inkoppling av apparater<br />

med hög effektförbrukning.<br />

Upprustningsbidraget skulle å <strong>en</strong>a sidan vara<br />

ganska rejält tilltaget. Storlek<strong>en</strong> på bidraget<br />

skulle anpassas så att företaget gjordes bärkraftigt<br />

för framtid<strong>en</strong>. Detta innebar att –<br />

och jag citerar direkt ur riksdagstrycket 61<br />

”(S)edan upprustningsåtgärd<strong>en</strong><br />

slutförts (skulle företaget<br />

kunna) med tillämpning av<br />

ett under hänsynstagande till<br />

samtliga inverkande faktorer<br />

som normalt bedömt elkraftpris<br />

förränta och amortera<br />

för<strong>en</strong>tliga lån samt i full<br />

utsträckning vidmakthålla<br />

anläggningarna och äv<strong>en</strong> på<br />

lång sikt driva verksamhet<strong>en</strong><br />

utan förlust”.<br />

Å d<strong>en</strong> andra sidan skulle bidrag <strong>en</strong>dast gå<br />

till företag som hade ett upp<strong>en</strong>bart behov av<br />

nansiellt tillskott och som inte kunde skaffa<br />

investeringsmedel på annat sätt.<br />

55

56<br />

Utredning om Eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering från 1968.<br />

Första året anslogs 7 miljoner kronor för detta<br />

ändamål. Det motsvarar i dag<strong>en</strong>s p<strong>en</strong>ningvärde<br />

ungefär 80 miljoner. Med tanke på det<br />

<strong>en</strong>orma upprustningsbehov som beskrivs i<br />

dokum<strong>en</strong>t<strong>en</strong> från d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong> och som man kan<br />

ana förefaller beloppet litet. En reektion<br />

som jag som s<strong>en</strong>tida byråkrat gör är om ett<br />

stöd av detta slag och med så små medel till<br />

förfogand<strong>en</strong> möjlig<strong>en</strong> var kontraproduktivt.<br />

Med så små belopp måste bidragsramarna<br />

varit begränsande. Antalet upprustningsprojekt<br />

och företag måste ha varit större än<br />

vad som rymdes inom bidragsram<strong>en</strong> och d<strong>en</strong><br />

årliga tilldelning<strong>en</strong>. Bidraget kan närmast ha<br />

fungerat som <strong>en</strong> broms g<strong>en</strong>om att distributionsföretag<strong>en</strong><br />

ställde sig i kö för att vänta på<br />

sin tur att få statsbidrag.<br />

Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />

– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

Detta att bidrag<strong>en</strong> snarast bromsade än<br />

skyndade upprustning<strong>en</strong> är <strong>en</strong> hypotes från<br />

min sida som bygger på mina egna erfar<strong>en</strong>heter<br />

när jag deltog i granskning<strong>en</strong> av <strong>en</strong> del<br />

statsbidragssystem på 1970-talet. Statsbidrag<strong>en</strong><br />

behöver dock inte ha varit verkningslösa.<br />

Möjlighet<strong>en</strong> till stöd kunde användas som<br />

morot i stat<strong>en</strong>s insatser för att rationalisera<br />

företagsstruktur<strong>en</strong>. D<strong>en</strong>na fråga berörs något<br />

längre fram i detta kapitel.<br />

1959 kompletterades stödformerna med att<br />

stat<strong>en</strong> kunde ge också kreditgarantier för<br />

distributionsföretag på landsbygd<strong>en</strong>. Skälet<br />

var att distributionsföretag<strong>en</strong> hade ett stort<br />

upplåningsbehov m<strong>en</strong> ofta inte kunde ställa<br />

de säkerheter som banker och andra kreditinstitut<br />

ställde. D<strong>en</strong> statliga kraftledningslånefond<strong>en</strong><br />

hade <strong>en</strong> så lit<strong>en</strong> behållning att d<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong>dast kunde möta <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> del av behovet 62 .<br />

Äv<strong>en</strong> handläggning<strong>en</strong> av kreditgarantierna<br />

lades på Elektrieringsberedning<strong>en</strong>.<br />

Tre år s<strong>en</strong>are, 1962, avvecklades Elektrieringsberedning<strong>en</strong><br />

efter 21 års verksamhet.<br />

Ansvaret för verksamhet<strong>en</strong> fördes över till<br />

Kommerskollegium. Frågan hade aktualiserats<br />

av Kommerskollegium vid några tillfäll<strong>en</strong><br />

och nu var det dags i samband med <strong>en</strong><br />

större förändring av kollegiets uppgifter. Det<br />

skäl som lyftes fram i regering<strong>en</strong>s proposition<br />

var att det var önskvärt med <strong>en</strong> ytterligare effektivisering<br />

på att upprusta b<strong>en</strong>tliga distributionsföretag<br />

och att åstadkomma storleksrationaliseringar<br />

av företag<strong>en</strong> ”där sådana<br />

är önskvärda”. Elektrieringsnämnd<strong>en</strong> hade<br />

varit <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> myndighet. I proposition<strong>en</strong> 63<br />

beräknades att arvod<strong>en</strong> och omkostnader<br />

uppgick till i runt tal 100 000 kr per år.

Kommerskollegium som redan svarade för<br />

handläggning<strong>en</strong> av koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong> blev<br />

d<strong>en</strong> samlade myndighet<strong>en</strong> för eldistribution<strong>en</strong>s<br />

strukturrationalisering. Kollegiet var<br />

också samtidigt ”värdmyndighet” åt Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

för elektrisk ström.<br />

Upprustningsbidrag<strong>en</strong> och lånegarantierna<br />

avvecklades först 1999. Det sista året var det<br />

Energimyndighet<strong>en</strong> som var d<strong>en</strong> myndighet<br />

som beviljade stödet. Stödet till elektriering<br />

av glesbygd<strong>en</strong> levde kvar ända till 30 juni<br />

2008. Då var i praktik<strong>en</strong> alla hus med perman<strong>en</strong>tbo<strong>en</strong>de<br />

elektrierade. Stödet försvann<br />

från statsbudget<strong>en</strong> år 1999 och hanterades de<br />

sista år<strong>en</strong> av Sv<strong>en</strong>ska kraftnät.<br />

Stödet till oelektrierade bostäder i glesbygd<strong>en</strong><br />

minns jag mycket väl från min tid som<br />

departem<strong>en</strong>tstjänsteman på Näringsdepartem<strong>en</strong>tet.<br />

Det fanns ett utgiftsanslag på statsbudget<strong>en</strong><br />

som hette Bidrag till landsbygd<strong>en</strong>s<br />

elektriering. Det var <strong>en</strong> fram till år<strong>en</strong> runt<br />

1990 utmärkt inrättning i budgetprocess<strong>en</strong>.<br />

Anslaget fungerade som gris<strong>en</strong> Särimner 64 .<br />

Huvudregeln i regering<strong>en</strong>s budgetprocess var<br />

att utgiftsökningar på statsbudget<strong>en</strong> skulle<br />

nansieras med utgiftssänkningar på samma<br />

huvudtitel. Anslaget Bidrag till landsbygd<strong>en</strong>s<br />

elektriering användes för detta. Belopp<strong>en</strong><br />

på anslaget drogs ner för att nansiera något<br />

mer angeläget. Efter några upprörda motioner<br />

skrev Riksdag<strong>en</strong> upp anslaget ig<strong>en</strong> till det<br />

gamla beloppet. På det sättet åstadkoms <strong>en</strong><br />

lit<strong>en</strong> årlig ökning av anslag<strong>en</strong> till <strong>en</strong>ergiområde.<br />

Stramare budgetregler någon gång in på<br />

90-talet täppte till d<strong>en</strong>na möjlighet. Tråkigt.<br />

Tyckte vi tjänstemän på Näringsdepartem<strong>en</strong>tet.<br />

M<strong>en</strong> svårt att argum<strong>en</strong>tera mot.<br />

Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />

– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

När det gäller lånegarantier och upprustningsbidrag<br />

är mitt minne helt blankt. När<br />

jag började skriva om detta trodde jag att<br />

dessa stöd måste ha försvunnit någon gång<br />

på 1980-talet, dvs. innan jag började arbeta<br />

med elförsörjningsfrågor kring 1990. Att<br />

stödet låg på Energimyndighet<strong>en</strong> under dess<br />

första år hade jag också glömt – om jag någonsin<br />

vetat eller förstått det. Förmodlig<strong>en</strong><br />

var verksamhet<strong>en</strong> st<strong>en</strong>död de sista år<strong>en</strong>. Jag<br />

har läst ig<strong>en</strong>om Energimyndighet<strong>en</strong>s årsredovisning<br />

för 1998 från första till sista sidan<br />

utan att se ett <strong>en</strong>da spår av lånegarantier och<br />

upprustningsbidrag för landsbygd<strong>en</strong>s elektri-<br />

ering detta sista år som stöd<strong>en</strong> fanns.<br />

Ett målmedvetet struktur-<br />

arbete med ellag<strong>en</strong> som grund<br />

Kommerskollegium hade från 1962 tillgång<br />

till koncessionsgivning<strong>en</strong> och det statliga<br />

ekonomiska stödet för att stödja <strong>en</strong> strukturrationalisering<br />

av de sv<strong>en</strong>ska eldistributionsföretag<strong>en</strong>.<br />

Koncessionsgivning<strong>en</strong> var<br />

dock ett svagt instrum<strong>en</strong>t i sammanhanget.<br />

Kommerskollegium kunde inte tvinga <strong>en</strong><br />

eldistributör att överlåta sina anläggningar<br />

när koncessionstid<strong>en</strong> löpte ut. Myndighet<strong>en</strong><br />

saknade också lagliga möjligheter att förmå<br />

företag att gå samman i lämpliga distributions<strong>en</strong>heter.<br />

Några utredningar 65 diskuterade behovet av<br />

skärpningar i koncessionslagstiftning<strong>en</strong> så<br />

att myndighet<strong>en</strong> skulle få större möjligheter<br />

att använda koncessionerna som ett instrum<strong>en</strong>t<br />

i arbetet för <strong>en</strong> strukturomvandling.<br />

Det kom också förslag om att koncessionerna<br />

57

58<br />

lättare skulle kunna återkallas och att myndighet<strong>en</strong><br />

vid koncessionstid<strong>en</strong>s utgång skulle<br />

få större möjligheter att meddela koncession<br />

till andra distributörer. Dessa radikala förslag<br />

avvisades dock av regering<strong>en</strong> utan större<br />

motiveringar.<br />

Det var frivilliglinj<strong>en</strong> som gällde. Situation<strong>en</strong><br />

blev också bättre.<br />

I budgetproposition<strong>en</strong> 1975/76 66 avvisas<br />

ett förslag från Elutredning<strong>en</strong> om att koncessionsmyndighet<strong>en</strong><br />

ska kunna återkalla<br />

koncessioner av strukturomvandlingsskäl. I<br />

stället sägs att ”eldistribution<strong>en</strong> i vårt land<br />

i allt väs<strong>en</strong>tligt fungerar väl”. Det är första<br />

gång<strong>en</strong> tror jag som regering<strong>en</strong> intar d<strong>en</strong> position<strong>en</strong>.<br />

Nu ansågs äntlig<strong>en</strong> d<strong>en</strong> stora frågan<br />

om landsbygd<strong>en</strong>s elektriering som löst. 60<br />

år efter det att 1911 års Kraftkommitté behandlat<br />

frågan.”<br />

Och inte heller för det av rationalisering som<br />

återstår behövs några större statliga insatser:<br />

”Det nns ing<strong>en</strong> anledning att tro att<br />

bransch<strong>en</strong>s förmåga till självsanering och<br />

anpassning till samhällets krav är uttömd”.<br />

Självsanering i stället för tvångsåtgärder var<br />

strategin för strukturrationalisering<strong>en</strong> av<br />

eldistribution<strong>en</strong>. En parallell till prisreglering<strong>en</strong><br />

med <strong>en</strong> bransch<strong>en</strong>s hedersdomstol för<br />

att se till att eltarifferna var rimliga.<br />

Och myndighet<strong>en</strong>s roll? Stat<strong>en</strong>s industriverk<br />

(SIND) som blev koncessionsmyndighet 1973<br />

beskriver sin roll i <strong>en</strong> rapport till regering<strong>en</strong> år<br />

1981 67 . Med d<strong>en</strong> beskrivning<strong>en</strong> och med några<br />

samtal med Tore Petterson, som arbetade<br />

Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />

– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

på SIND, kan jag ge följande bild. Industriverket<br />

konstaterar, inte oväntat, att ellag<strong>en</strong><br />

ger koncessionsmyndighet<strong>en</strong> mycket begränsade<br />

möjligheter att ingripa mot företag som<br />

saknar förutsättningar för att underhålla<br />

och förnya elnätet. SIND tycker inte heller<br />

att några kraftfullare befog<strong>en</strong>heter behövs<br />

på koncessionssidan. SIND kunde i stället<br />

medverka till frivilliga över<strong>en</strong>skommelser om<br />

företagsöverlåtelser som ledde till <strong>en</strong> bortrationalisering<br />

av olönsam och undermålig<br />

distribution. Det var de statliga upprustningsbidrag<strong>en</strong><br />

som var nyckeln till detta.<br />

En strukturrationalisering förutsätter att<br />

någon överlåter sitt elnät till <strong>en</strong> annan ägare.<br />

SIND hade som koncessions- och tillsynsmyndighet<br />

<strong>en</strong> ganska god bild över de företag<br />

som inte hade förutsättningar hålla <strong>en</strong> tillräckligt<br />

hög kvalitet i eldistribution<strong>en</strong>.<br />

För SIND gällde det id<strong>en</strong>tiera dessa nät och<br />

förklara för ägar<strong>en</strong> vilket investeringsbehov<br />

som fanns och vilka ekonomiska resurser<br />

som krävdes för detta. Nästa steg var att hitta<br />

<strong>en</strong> pot<strong>en</strong>tiell köpare. Sedan gällde det att<br />

förmå såväl ägar<strong>en</strong> till nätet som köpar<strong>en</strong> att<br />

göra <strong>en</strong> strukturaffär. Det var inte alltid så<br />

lätt. Köpar<strong>en</strong> såg framför sig upprustningsbehovet.<br />

Man kan föreställa sig att diskussionerna<br />

parterna emellan om överlåtelsepriset<br />

ofta var svåra. SIND kunde här använda<br />

statsbidrag<strong>en</strong> som morot. Jag har förstått att<br />

många gånger var det också löft<strong>en</strong> om upprustningsbidrag<br />

som ck <strong>en</strong> motvillig köpare<br />

att slutföra affär<strong>en</strong> till ett pris som accepterades<br />

av säljar<strong>en</strong>.

Industridepartem<strong>en</strong>tets utredning om De statliga <strong>en</strong>ergi-<br />

myndigheterna från 1980.<br />

Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />

– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />

Tore Petterson sammanfattar myndighet<strong>en</strong>s<br />

arbete på följande sätt 68 .<br />

”Antalet företag har sedan<br />

mitt<strong>en</strong> av 1940-talet minskat<br />

från 3 500 till 280.<br />

Resultatet återspeglar<br />

koncessionsmyndigheternas<br />

(Kommerskollegium, Stat<strong>en</strong>s<br />

industriverks och Stat<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong>ergiverks) målmedvetna<br />

strukturarbete med ellag<strong>en</strong><br />

som grund. Verksamma medel<br />

i detta strukturarbete har<br />

varit utredningsverksamhet,<br />

statsbidrag och förhandlingar.<br />

Äv<strong>en</strong> elbransch<strong>en</strong>s vilja och<br />

förmåga till självsanering har<br />

bidragit till d<strong>en</strong>na utveckling”.<br />

59

Foto: Johnér<br />

60

D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />

Elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

Startskottet<br />

D<strong>en</strong> 26 oktober 1990 kallade statsminister<br />

Ingvar Carlsson till presskonfer<strong>en</strong>s för att<br />

redovisa regering<strong>en</strong>s åtgärder för att hantera<br />

d<strong>en</strong> ekonomiska kris som landet befann sig<br />

i då. Som vanligt, på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>, rörde det sig<br />

om ination, utöde av valuta och <strong>en</strong> kraftig<br />

uppgång av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska räntan.<br />

Efter <strong>en</strong> kort inledning lämnade statministern<br />

över ordet till nansminister Allan Larsson.<br />

D<strong>en</strong>ne pres<strong>en</strong>terade ett ekonomisk-politiskt<br />

åtgärdsprogram i syfte att begränsa tillväxt<strong>en</strong><br />

av de off<strong>en</strong>tliga utgifterna och skapa bättre<br />

tillväxtbetingelser för sv<strong>en</strong>skt näringsliv.<br />

Goda tillväxtbetingelser förutsatte <strong>en</strong>ligt Allan<br />

Larsson <strong>en</strong> ökad klarhet om Sveriges roll<br />

i Europa. Finansministern redovisade sedan<br />

programmet i fyra huvudpunkter.<br />

Allan Larssons första punkt var europapolitik<strong>en</strong>.<br />

Regering<strong>en</strong> eftersträvar ett nytt riksdagsbeslut<br />

om Europapolitik<strong>en</strong> som tydligare och<br />

i mer positiva ordalag klargör Sveriges ambitioner<br />

att bli medlem i d<strong>en</strong> Europeiska gem<strong>en</strong>skap<strong>en</strong><br />

(EG), som det hette på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>.<br />

D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />

Åtgärder för att begränsa utgiftstrycket inom<br />

d<strong>en</strong> off<strong>en</strong>tliga sektorn var nansministerns<br />

andra punkt. Här ingick politiska klassiska<br />

evergre<strong>en</strong>s som omställning och bantning av<br />

d<strong>en</strong> statliga administration<strong>en</strong>, omläggning<br />

av sjukförsäkring<strong>en</strong> och samordning med<br />

arbetsskadeförsäkring<strong>en</strong>, <strong>en</strong> effektivare sjukförsäkring<br />

och <strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>skraftig högre<br />

utbildning. Här fanns också <strong>en</strong> effektivare<br />

statlig förmög<strong>en</strong>hetsförvaltning där huvudnumret<br />

var bolagisering<strong>en</strong> av Vatt<strong>en</strong>fall. Jag<br />

citerar ur regering<strong>en</strong>s pressmeddelande 69 :<br />

”Vatt<strong>en</strong>fall görs om till ett<br />

aktiebolag vilket skapar<br />

förutsättningar för att öka<br />

avkastning<strong>en</strong> på stat<strong>en</strong>s<br />

tillgångar. För att skapa <strong>en</strong><br />

effektiv handel med el och<br />

underlätta <strong>en</strong> dec<strong>en</strong>traliserad<br />

elproduktion kommer stamnätet<br />

att ges <strong>en</strong> mer fristå<strong>en</strong>de<br />

ställning”.<br />

61

62<br />

D<strong>en</strong> tredje punkt<strong>en</strong> var bättre tillväxtbetingelser<br />

för sv<strong>en</strong>skt näringsliv och d<strong>en</strong> fjärde<br />

gällde författningsfrågor. Grundlagarna<br />

skulle förändras för att förbättra det politiska<br />

systemets beslutsförmåga, vilk<strong>en</strong> då<br />

ansågs vara ett allvarligt problem för Sveriges<br />

långsiktiga ekonomiska utveckling. Ett resultat<br />

av detta blev några år s<strong>en</strong>are övergång<strong>en</strong><br />

till fyraåriga mandatperioder i riksdag<strong>en</strong>.<br />

D<strong>en</strong>na presskonfer<strong>en</strong>s kan ses som startpunkt<strong>en</strong><br />

för det som skulle bli d<strong>en</strong> stora<br />

elmarknadsreform<strong>en</strong> i Sverige och som ändrade<br />

förutsättningarna för samtliga aktörer<br />

som var <strong>en</strong>gagerade i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska elförsörjning<strong>en</strong><br />

och för slutanvändarna av el. Reform<strong>en</strong><br />

innebar också när d<strong>en</strong> var g<strong>en</strong>omförd<br />

att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> avvecklades och<br />

att tillsyn<strong>en</strong> över elmarknad<strong>en</strong> ck <strong>en</strong> något<br />

annan inriktning och utvidgades.<br />

Elmarknadsreform<strong>en</strong>s <strong>historia</strong> är ännu<br />

oskriv<strong>en</strong> 70 . D<strong>en</strong>na skrift har d<strong>en</strong>itivt inte<br />

som syfte att fylla detta tomrum. Fokus här<br />

är <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> och dess<br />

föregångare på myndighetssidan. Elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

kommer att behandlas från<br />

det perspektivet och därför beskrivas ganska<br />

översiktligt och mest som <strong>en</strong> rekapitulation<br />

av process<strong>en</strong>.<br />

Regering<strong>en</strong> annonserade sin elmarknadsreform<br />

höst<strong>en</strong> 1990. D<strong>en</strong>na följdes upp av regering<strong>en</strong><br />

i <strong>en</strong> proposition till riksdag<strong>en</strong> vår<strong>en</strong><br />

1991 71 . Proposition<strong>en</strong>, med Rune Molin som<br />

industriminister, var <strong>en</strong> bred närings- eller<br />

industripolitisk proposition. En lit<strong>en</strong> del<br />

berörde Vatt<strong>en</strong>fall och de andra statliga affärsverk<strong>en</strong>.<br />

Bl.a. föreslogs <strong>en</strong> bolagisering av<br />

D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />

Affärsverket Vatt<strong>en</strong>fall. Det var i huvudsak<br />

tre punkter i proposition<strong>en</strong> 72 :<br />

- Vatt<strong>en</strong>fall ombildas till ett aktiebolag.<br />

”Det viktigaste motivet för att föra över<br />

huvuddel<strong>en</strong> av Vatt<strong>en</strong>falls verksamhet<br />

från affärsverk till bolag är att effektivisera<br />

förvaltning<strong>en</strong> av stat<strong>en</strong>s kapital.<br />

Målet är <strong>en</strong> ökad avkastningsförmåga<br />

inom ram<strong>en</strong> för oförändrade eller lägre<br />

reala elpriser och <strong>en</strong> fortsatt trygg elförsörjning”.<br />

- Storkraftnätet skiljs ut från Vatt<strong>en</strong>fall<br />

och läggs i <strong>en</strong> särskild organisation.<br />

Organisationsform<strong>en</strong> skulle utredas<br />

särskilt, m<strong>en</strong> tills vidare läggas som<br />

affärsverk.<br />

- Ytterligare åtgärder för att förbättra<br />

elmarknad<strong>en</strong> kunde krävas äv<strong>en</strong> om<br />

proposition<strong>en</strong> var vag på d<strong>en</strong>na punkt.<br />

Det nns dock skrivningar som angav <strong>en</strong><br />

vision eller åtminstone <strong>en</strong> riktningsangivelse<br />

för utredningsarbetet. Skrivningarna<br />

hade också ett europeiskt perspektiv.<br />

Skrib<strong>en</strong>terna hade inte glömt regering<strong>en</strong>s<br />

ambition om medlemskap i d<strong>en</strong> europeiska<br />

gem<strong>en</strong>skap<strong>en</strong>. Jag erbjuder ett ganska<br />

långt citerande ur proposition<strong>en</strong>.<br />

”För framtid<strong>en</strong> bör syftet vara att stärka<br />

konsum<strong>en</strong>ternas ställning g<strong>en</strong>om åtgärder<br />

som ökar konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong> mellan produc<strong>en</strong>ter<br />

inom Sverige samt mellan sv<strong>en</strong>ska och<br />

utländska produc<strong>en</strong>ter. Målet bör vara<br />

att sv<strong>en</strong>ska kraftkonsum<strong>en</strong>ter kan sluta<br />

kontrakt direkt med produc<strong>en</strong>ter i andra<br />

länder utan att först behöva sluta kontrakt<br />

med sv<strong>en</strong>ska produc<strong>en</strong>ter. Dessutom bör

småskaliga produc<strong>en</strong>ter tillförsäkras<br />

goda möjligheter att sälja el till marknad<strong>en</strong>.<br />

… En effektivare handel med elkraft<br />

innebär bl.a. att varje säljare av kraft<br />

måste ta ökad hänsyn till de priser och<br />

andra villkor som övriga säljare erbjuder.<br />

Utveckling<strong>en</strong> kommer att innebära ökade<br />

krav på elproduc<strong>en</strong>terna att kunna erbjuda<br />

sina kunder el till konkurr<strong>en</strong>skraftiga<br />

priser. Detta gäller äv<strong>en</strong> det statliga bolaget.<br />

Vidare kan antas att de nationella elmarknaderna<br />

i Europa allt mer växer<br />

samman till <strong>en</strong> mångnationell marknad.<br />

Ambitionerna att främja <strong>en</strong> sådan utveckling<br />

är påtagliga inom EG m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong><br />

länder utanför EG i Väst- och Östeuropa<br />

kan väntas bli berörda. En internationell<br />

elmarknad kan leda till att elpriserna i de<br />

berörda länderna utjämnas på sikt. Det<br />

nns anledning till att se positivt på <strong>en</strong><br />

sådan utveckling.”<br />

Regering<strong>en</strong> räknar alltså med att det nog<br />

ska bli konkurr<strong>en</strong>s så småningom äv<strong>en</strong> om<br />

regering<strong>en</strong> är ganska okonkret på d<strong>en</strong> punkt<strong>en</strong>.<br />

Det intressantaste är, tycker jag nu 20 år<br />

s<strong>en</strong>are, det internationella eller europeiska<br />

perspektivet. D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska regering<strong>en</strong> såg<br />

EU:s kommande marknadspaket och bejakade<br />

dessa.<br />

Och frågan om prisreglering och prisövervakning.<br />

Hur behandlades d<strong>en</strong>? Mycket<br />

kort, är svaret. Regering<strong>en</strong> berättar för riksdag<strong>en</strong><br />

att Stat<strong>en</strong>s pris- och konkurr<strong>en</strong>sverk<br />

sedan 1988 har uppdraget att med särskild<br />

uppmärksamhet följa och årlig<strong>en</strong> redovisa<br />

D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />

pris- och konkurr<strong>en</strong>sförhålland<strong>en</strong>a på el<strong>en</strong>ergiområdet.<br />

Sedan säger regering<strong>en</strong> att d<strong>en</strong>na<br />

– som ett lätt budskap till myndighet<strong>en</strong> – att<br />

”d<strong>en</strong>na övervakning kan behöva förstärkas<br />

ytterligare i samband med bolagisering<strong>en</strong> av<br />

Vatt<strong>en</strong>fall”.<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> nämns inte i sammanhanget.<br />

Jag kan lämna följande hypotes<br />

om varför. Jag var med och skrev dessa<br />

texter. Avsnitt<strong>en</strong> om Vatt<strong>en</strong>falls nya bolagsform,<br />

organisation<strong>en</strong> av storkraftnätet och<br />

om marknadsutveckling<strong>en</strong> minns jag. Text<strong>en</strong><br />

om prisövervakning<strong>en</strong> återupptäckte jag<br />

när jag skulle skriva detta avsnitt. Jag tror<br />

att skälet till att vi inte skrev in ett ord om<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> var att vi uppfattade<br />

d<strong>en</strong> som något obsolet, som hörde histori<strong>en</strong><br />

till och som inte var ett effektivt verktyg för<br />

att övervaka och påverka prisbildning<strong>en</strong>. Det<br />

var ju också ökad konkurr<strong>en</strong>s som regering<strong>en</strong><br />

och vi tjänstemän såg som medlet för riktiga<br />

priser – inte <strong>en</strong> prisregleringsmyndighet. I<br />

vart fall tjänstemänn<strong>en</strong> i Regeringskansliet<br />

hade mycket vaga kunskaper om Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

och dess verksamhet.<br />

Inte heller frågan strukturrationalisering<strong>en</strong><br />

av elnätsföretag<strong>en</strong> behandlades.<br />

Riksdag<strong>en</strong> antog proposition<strong>en</strong>. De borgerliga<br />

partierna i opposition<strong>en</strong> hade motioner<br />

om att Vatt<strong>en</strong>fall borde privatiseras och att<br />

Storkraftnätet borde drivas i bolagsform och<br />

kanske privatiseras.<br />

63

64<br />

En <strong>en</strong>ig riksdag sätter mål och<br />

strategier för elmarknad<strong>en</strong>s<br />

reformering<br />

Vintern 1992 återkom regering<strong>en</strong> – nu i form<br />

av <strong>en</strong> borgerlig fyrpartiregering med Carl<br />

Bildt som statsminister och Per Westerberg<br />

som näringsminister – om mål och strategier<br />

för elmarknad<strong>en</strong>s reformering 73 . Målet var,<br />

<strong>en</strong>ligt proposition<strong>en</strong>, att ”g<strong>en</strong>om ökad konkurr<strong>en</strong>s<br />

nå ett än mer rationellt utnyttjande<br />

av resurserna och att tillförsäkra kunderna<br />

exibla leveransvillkor till lägsta möjliga<br />

priser”.<br />

Kraftledningsgata g<strong>en</strong>om skog<strong>en</strong> utanför Eskilstuna. Foto: aStory<br />

D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />

Proposition<strong>en</strong> behandlar tre områd<strong>en</strong>;<br />

storkraftnätet och Sv<strong>en</strong>ska kraftnäts roll, eldistribution<strong>en</strong><br />

och konkurr<strong>en</strong>sövervakning<strong>en</strong><br />

på elområdet. Här beskrivs för första gång<strong>en</strong><br />

i konkreta ordalag vad reform<strong>en</strong> skulle innehålla.<br />

Det övergripande målet delades upp i<br />

tre delmål<br />

- Kraftföretag och kunder ska kunna välja<br />

vilka de handlar med.<br />

- Möjligheterna till export och import av<br />

el ska öka.<br />

- Konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong> ska<br />

övervakas med <strong>en</strong> skärpt konkurr<strong>en</strong>slagstiftning.<br />

Inget företag skulle tillåtas att<br />

styra prissättning<strong>en</strong> på el.

I proposition<strong>en</strong> sägs att d<strong>en</strong> fria handeln ska<br />

åstadkommas g<strong>en</strong>om att d<strong>en</strong> som har koncession<br />

för <strong>en</strong> starkströmsledning eller ledningsnät<br />

för ett visst område ska bli skyldig<br />

att mot ersättning upplåta ledningskapacitet<br />

för transport av elektrisk ström till d<strong>en</strong> som<br />

så begär, oavsett om det är koncessionsinnehavar<strong>en</strong><br />

eller någon annan som levererar,<br />

utnyttjar eller återförsäljer d<strong>en</strong> elektriska<br />

strömm<strong>en</strong>.<br />

Riksdag<strong>en</strong> betonade det önskvärda i att<br />

hänsyn tas till behovet av internationell ömsesidighet<br />

för att konkurr<strong>en</strong>ssnedvridningar<br />

ska undvikas. Riksdag<strong>en</strong> godkände sedan<br />

riktlinjerna, med <strong>en</strong>ighet utom på <strong>en</strong> punkt.<br />

Socialdemokraterna yrkade att Riksdag<strong>en</strong><br />

skulle uttala att Sv<strong>en</strong>ska Kraftnät inte skulle<br />

privatiseras, vilket avslogs av riksdagsmajoritet<strong>en</strong>.<br />

Nu hade grundprinciperna för elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

lagts fast av <strong>en</strong> i praktik<strong>en</strong> <strong>en</strong>ig<br />

riksdag. Elnät<strong>en</strong> skulle öppnas för transport<br />

av el för d<strong>en</strong> som vill använda dem. Själva<br />

el<strong>en</strong>ergin skulle handlas i konkurr<strong>en</strong>s och<br />

elmarknad<strong>en</strong> skulle övervakas som vilk<strong>en</strong><br />

varu- eller tjänstemarknad som helst. Elpriset<br />

skulle således inte längre regleras.<br />

Nu återstod bara några teknikaliteter, eller<br />

som det utrycks i proposition<strong>en</strong>: ”Förändringarna<br />

kräver lagändringar. En särskild utredare<br />

bör utarbeta förslag till ny lagstiftning”<br />

Utredningarna<br />

Vår<strong>en</strong> 1992 inleddes ett omfattande utredningsarbete<br />

för att lägga grund<strong>en</strong> till d<strong>en</strong> stora<br />

D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />

Utredning om Elkonkurr<strong>en</strong>s med nätmonopol från 1993.<br />

elmarknadsreform<strong>en</strong>. I mars tillkallades <strong>en</strong><br />

utredare med uppgift att utarbeta förslag till<br />

lagstiftning på elområdet (Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong>).<br />

Det var d<strong>en</strong>na utredning som<br />

var d<strong>en</strong> tunga utredning<strong>en</strong> som tog fram det<br />

c<strong>en</strong>trala legala regelverket för det som skulle<br />

bli d<strong>en</strong> stora sv<strong>en</strong>ska elmarknadsreform<strong>en</strong>.<br />

Det var ing<strong>en</strong> parlam<strong>en</strong>tarisk utredning.<br />

Regering<strong>en</strong> valde i stället att lägga uppdraget<br />

på <strong>en</strong> s.k. <strong>en</strong>mansutredare. Utredare blev<br />

Olof Söderberg, <strong>en</strong> erfar<strong>en</strong> ämbetsman som<br />

tidigare hade varit chef för Stat<strong>en</strong>s kärnbränsl<strong>en</strong>ämnd,<br />

som vid årsskiftet 1991/92<br />

hade upphört. I kommittén ingick också<br />

sakkunniga och experter. Kraftindustrin och<br />

eldistribution<strong>en</strong> var väl företrädd 74 .<br />

65

Foto: Bildarkivet<br />

66

I augusti ck Sv<strong>en</strong>ska Kraftnät i uppdrag att<br />

utreda förutsättningarna för <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk elbörs<br />

75 . I juli ck Närings- och teknikutvecklingsverket<br />

uppdraget att utreda vissa frågor<br />

om kring mätning och avräkning i samband<br />

med ”öppna nät” på elmarknad<strong>en</strong> 76 . I juli<br />

beslöt regering<strong>en</strong> också att tillkalla <strong>en</strong> särskild<br />

utredare för att utreda organisation och<br />

nansiering av myndighetsuppgifterna för<br />

tillsyn av nätverksamhet<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong><br />

(Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>) 77 . Slutlig<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omfördes<br />

också ett omfattande utredningsarbete<br />

inom Näringsdepartem<strong>en</strong>tet 78 .<br />

Det är kanske lite konstigt att <strong>en</strong> så g<strong>en</strong>omgripande<br />

reform som elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

inte föregicks av <strong>en</strong> parlam<strong>en</strong>tarisk<br />

utredning. Man kan undra varför. Min<br />

uppfattning är att Per Westerberg och tjänstemänn<strong>en</strong><br />

i regeringskansliet såg frågan om<br />

konkurr<strong>en</strong>s på elmarknad<strong>en</strong> som politiskt<br />

avklarad g<strong>en</strong>om de två i huvudsak <strong>en</strong>iga riksdagsbeslut<strong>en</strong><br />

vår<strong>en</strong> 1991 och 1992, äv<strong>en</strong> om<br />

kraftindustrin var ”deadly against”. Det som<br />

nu återstod att g<strong>en</strong>omföra var närmast <strong>en</strong><br />

<strong>en</strong>kel lagteknisk fråga.<br />

D<strong>en</strong> lagtekniska frågan var nog något större<br />

än vad vi i regeringskansliet förstod och<br />

Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong> ck två gånger<br />

anstånd med att avlämna sitt förslag. Att<br />

utredning<strong>en</strong> också ck härbärgera <strong>en</strong> stor del<br />

av diskussionerna om reform<strong>en</strong>s lämplighet<br />

med kraftindustrin underlättade inte heller<br />

utredar<strong>en</strong>s arbete. Utredning<strong>en</strong> kunde i alla<br />

fall lämna sitt lagförslag om konkurr<strong>en</strong>s på<br />

elmarknad<strong>en</strong> efter 14 månaders arbete. Nu<br />

när jag med d<strong>en</strong>na skrift om <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />

<strong>historia</strong> har fått ett nytt<br />

D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />

perspektiv på elmarknadslagstiftningsfrågor<br />

kan jag tycka att utredning<strong>en</strong> var snabb.<br />

En o<strong>en</strong>ig riksdag beslutar<br />

1994 om handel med el i<br />

konkurr<strong>en</strong>s<br />

Elmarknad<strong>en</strong>s organisation<br />

Vintern 1994 lämnade regering<strong>en</strong> sin proposition<br />

om Handel med el konkurr<strong>en</strong>s 79 .<br />

Regering<strong>en</strong> följde i huvudsak de förslag om<br />

ändringarna i ellag<strong>en</strong> som föreslagits av Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong>.<br />

Detta är inte plats<strong>en</strong><br />

för <strong>en</strong> fullständig g<strong>en</strong>omgång av lagförslag<strong>en</strong>.<br />

Jag tar därför fram några delar som<br />

skulle få betydelse för tillsynsmyndighet<strong>en</strong>,<br />

dvs. föregångar<strong>en</strong> till <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />

Huvudprincip<strong>en</strong> var att åstadkomma <strong>en</strong> klar<br />

boskillnad mellan å <strong>en</strong>a sidan produktion<br />

och handel med el och å andra sidan överföring<br />

av el (nätverksamhet). Grund<strong>en</strong> var elnätsägar<strong>en</strong>s<br />

skyldighet att på skäliga villkor<br />

ansluta andras ledningar och anläggningar<br />

till sina nät och överföra el obero<strong>en</strong>de av vem<br />

som ägde el<strong>en</strong>. På så sätt skapades förutsättning<br />

för kunderna att fritt välja leverantör<br />

och vice versa. Handel och produktion av el<br />

skulle ske i konkurr<strong>en</strong>s. Nätverksamhet skulle<br />

vara ett reglerat monopol.<br />

En viktig fråga berörde kunder med <strong>en</strong> lit<strong>en</strong><br />

förbrukning. En förutsättning för <strong>en</strong> fri handel<br />

med el var att kundernas förbrukning<br />

67

68<br />

kunde mätas timvis. I proposition<strong>en</strong> konstateras<br />

att ”för närvarande är kostnaderna för<br />

bl.a. mätning och avräkning förhållandevis<br />

höga”. Därför infördes i ellag<strong>en</strong> <strong>en</strong> ny typ av<br />

koncession – leveranskoncession.<br />

D<strong>en</strong> som hade <strong>en</strong> leveranskoncession skulle<br />

vara skyldig att leverera el till alla kunder<br />

inom området som inte önskade att byta<br />

elleverantör. Leveranskoncessionär<strong>en</strong> skulle<br />

också vara tvung<strong>en</strong> att köpa el från mindre<br />

elproduc<strong>en</strong>ter inom området. Detta var ett<br />

system för lokal och förnybar elproduktion<br />

som mycket liknade det som tillämpas i<br />

många EU-länder (feed in, som det heter på<br />

EU-<strong>en</strong>gelska). Bestämmelserna fördes in i <strong>en</strong><br />

särskild lag om handel med el 80 .<br />

Leveranskoncessionerna sågs som <strong>en</strong> övergångslösning<br />

tills kostnaderna för timmätning<br />

blivit överkomliga också för småförbrukar<strong>en</strong>.<br />

Koncessionerna skulle ges för <strong>en</strong><br />

tid på tre år för att sedan utvärderas. Optimism<strong>en</strong><br />

om snabba kostnadsminskningar är<br />

påfallande.<br />

Leveranskoncession<strong>en</strong> fördes in i lagförslaget<br />

under Regeringskansliet beredning av utredningarnas<br />

förslag. En väl etablerad princip i<br />

det sv<strong>en</strong>ska lagstiftningsarbetet är lagförslag<br />

ska ha beretts g<strong>en</strong>om att ett förslag tagits<br />

fram, ofta g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> utredning, och sedan<br />

remissbehandlats. Detta beredningskrav har<br />

jag uppfattat som strikt. Det ska inte gå att<br />

runda.<br />

Med leveranskoncessionerna gick det snabbt.<br />

Vi i Näringsdepartem<strong>en</strong>tet insåg att något<br />

måste till för att hantera det förhållandet att<br />

ytterst få kunder skulle ha timmätning under<br />

D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />

överskådlig tid. Det vi kom på var systemet<br />

med leveranskoncessioner. En rapport togs<br />

fram inom departem<strong>en</strong>tet som publicerades<br />

i <strong>en</strong> s.k. departem<strong>en</strong>tspromemoria 81 . D<strong>en</strong>na<br />

remissbehandlades dock inte. Det fanns det<br />

inte tid för.<br />

Idén med leveranskoncessioner var inte ny.<br />

NUTEK hade i <strong>en</strong> rapport till regering<strong>en</strong> om<br />

elmarknad<strong>en</strong>s struktur 82 redovisat, som NU-<br />

TEK uttryckte det – ett dokum<strong>en</strong>t om möjligheterna<br />

att konkurr<strong>en</strong>sutsätta elmarknad<strong>en</strong>.<br />

I rapport<strong>en</strong> föreslogs ett system med försäljningskoncessioner<br />

som i mycket liknade<br />

leveranskoncessionerna. D<strong>en</strong>na rapport hade<br />

remissbehandlats och redovisats i regering<strong>en</strong>s<br />

riktlinjeproposition om elmarknad<strong>en</strong> 1992 83 .<br />

I 1994 års lagstiftningsproposition nämndes<br />

dock inte NUTEKs utredningsrapport.<br />

Nu i efterhand kan jag tycka det är lite konstigt<br />

att ett så pass principiellt grepp som <strong>en</strong><br />

leveranskoncession kunde införas i lagstiftning<strong>en</strong><br />

utan någon annan beredning är att<br />

det föreslås i <strong>en</strong> departem<strong>en</strong>tspromemoria.<br />

Konstitution<strong>en</strong>s väktare Lagrådet fann dock<br />

inget att anmärka mot förfarandet utan<br />

kastar sig i stället över formulering<strong>en</strong> i <strong>en</strong> av<br />

paragraferna om leveranskoncession<strong>en</strong>.<br />

Princip<strong>en</strong> om legal åtskillnad mellan elhandel<br />

och nätverksamhet infördes. Produktion och<br />

handel ska drivas i företag som inte får bedriva<br />

nätverksamhet 84 . Jag tror att vi i Sverige var<br />

först med att införa krav på legal åtskillnad.<br />

Äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> legala åtskillnad<strong>en</strong> mellan elhandel<br />

och nätverksamhet var <strong>en</strong> uppnning i<br />

Regeringskansliet som fördes in s<strong>en</strong>t i vår

eredning. Här minns jag att vi ansåg att<br />

vi klarade beredningskravet. Efter <strong>en</strong> del<br />

letande och närläsning av remissyttrand<strong>en</strong>a<br />

hittade vi några som hade varit inne och<br />

diskuterat behovet av åtskillnad.<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> ny tillsynsfunktion<br />

En ny myndighetsfunktion för tillsyn över<br />

lag<strong>en</strong>s efterlevnad skulle införas utom i frågor<br />

som rörde elsäkerhet. I ellag<strong>en</strong> ck tillsynsmyndighet<strong>en</strong><br />

b<strong>en</strong>ämning<strong>en</strong> nätmyndighet<strong>en</strong>.<br />

Myndighet<strong>en</strong>s uppgift kan sammanfattas så<br />

att d<strong>en</strong> skulle säkerställa att elanvändarna inte<br />

skulle behöva betala ett högre pris än nödvändigt<br />

för nättjänsterna och att nättariffer,<br />

mät- och avräkningssystem, m.m. utformas<br />

på ett sätt som underlättar handel och främjar<br />

konkurr<strong>en</strong>s. Tillsyn<strong>en</strong> skulle bedrivas så att<br />

det skapas incitam<strong>en</strong>t till hög leveranssäkerhet<br />

och kostnadseffektivitet i nätverksamhet<strong>en</strong>.<br />

Ansvaret för d<strong>en</strong>na tillsynsfunktion lades på<br />

Närings- och teknikutvecklingsverket. Nätmyndighet<strong>en</strong><br />

blev <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong>.<br />

I nästa kapitel diskuteras vad det innebar<br />

att vara myndighet i myndighet<strong>en</strong>, bl.a. när<br />

det gäller grad<strong>en</strong> av självständighet. Där tar<br />

jag också upp de diskussioner som föregick<br />

beslutet att lägga nätmyndighet<strong>en</strong> i NUTEK.<br />

D<strong>en</strong> o<strong>en</strong>iga riksdag<strong>en</strong><br />

Regering<strong>en</strong>s proposition om förändringar i<br />

ellag<strong>en</strong> antogs under vår<strong>en</strong> 1994 85 . De nya<br />

bestämmelserna i ellag<strong>en</strong> skulle träda i kraft<br />

d<strong>en</strong> 1 januari 1995. Nätmyndighet<strong>en</strong> inom<br />

D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />

NUTEK inrättades dock redan d<strong>en</strong> 1 juli<br />

1994, dvs. ett halvår tidigare för att myndighet<strong>en</strong><br />

skulle vara väl förberedd inför start<strong>en</strong><br />

av d<strong>en</strong> nya elmarknad<strong>en</strong>. Avsikt<strong>en</strong> var att<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> skulle upphöra d<strong>en</strong> 1<br />

januari 2005.<br />

D<strong>en</strong> stora <strong>en</strong>ighet om elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

som fanns vår<strong>en</strong> 1992 var nu bortblåst. Socialdemokraterna<br />

och vänsterpartiet röstade<br />

mot regering<strong>en</strong>s förslag om elmarknad<strong>en</strong>.<br />

Båda partierna gjorde sedan elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

till <strong>en</strong> (lit<strong>en</strong>) valfråga. Utgångspunkt<strong>en</strong><br />

var att vid <strong>en</strong> valseger och regeringsskifte riva<br />

upp lagförslaget som ännu inte trätt ikraft.<br />

Mindre motstånd i riksdag<strong>en</strong><br />

1995 om <strong>en</strong> ny ellagstiftning<br />

Valet i september 1994 innebar <strong>en</strong> socialdemokratisk<br />

valseger och ett regeringsskifte.<br />

Regering<strong>en</strong> valde dock, efter <strong>en</strong> del vånda, att<br />

inte riva upp lagförslaget utan i stället skjuta<br />

på g<strong>en</strong>omförandet 86 för att kunna g<strong>en</strong>omföra<br />

kompletterande utredningar 87 . Vår<strong>en</strong> 1995<br />

kunde socialdemokratiska regering<strong>en</strong> gå till<br />

riksdag<strong>en</strong> med förslaget att g<strong>en</strong>omföra reform<strong>en</strong><br />

med vissa ändringar som syftade till att<br />

bl.a. stärka konsum<strong>en</strong>terna ställning 88 .<br />

Nu var <strong>en</strong>ighet<strong>en</strong> i riksdag<strong>en</strong> större än året<br />

före. Regeringsförslaget ck stöd av de esta<br />

socialdemokrater och alla ledamöter från de<br />

borgerliga oppositionspartierna i riksdag<strong>en</strong>.<br />

Ledamöterna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet<br />

röstade mot eller avstod från att rösta.<br />

20 socialdemokrater röstade emot medan 16<br />

avstod.<br />

69

70<br />

En av de åtgärder som föreslogs var att systemet<br />

med leveranskoncession förlängdes.<br />

Lag<strong>en</strong> från 1994 sade, som bekant, att leveranskoncessionerna<br />

skulle nnas i tre år. Nu<br />

infördes <strong>en</strong> bestämmelse om att de skulle gälla<br />

i fem år. Så blev det inte i verklighet<strong>en</strong>. Leveranskoncessionerna<br />

avvecklades efter tre år<br />

och tio månader, d<strong>en</strong> 1 november 1999. Mer<br />

om detta i ett s<strong>en</strong>are kapitel.<br />

D<strong>en</strong> nya ellagstiftning<strong>en</strong> trädde i kraft 1 januari<br />

1996. Prisreglering<strong>en</strong> upphörde. Nu var<br />

det dags för nästa kapitel i <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />

<strong>historia</strong> – nätmyndighet<strong>en</strong> inom<br />

NUTEK som hade funnits i 18 månader.<br />

Prövning av skäliga nättariffer<br />

och elpriser efter elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

M<strong>en</strong> innan vi avslutar detta kapitel kan det<br />

vara lämpligt att diskutera d<strong>en</strong> grund på vilk<strong>en</strong><br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> kunde pröva företag<strong>en</strong>s<br />

tariffer eller andra villkor.<br />

G<strong>en</strong>om Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> hade det varit<br />

möjligt för <strong>en</strong> kund att få pris och övriga villkor<br />

för leverans, överföring och inköp av el<br />

prövade. En viktig princip när Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

inrättades var att nämnd<strong>en</strong> tog upp<br />

klagomål. D<strong>en</strong> kunde inte ta upp <strong>en</strong> prisfråga<br />

på eget initiativ.<br />

Nättarifferna och övriga villkor för nättjänsterna<br />

skulle också i fortsättning<strong>en</strong><br />

vara reglerade på samma sätt, dvs. skälighet<strong>en</strong><br />

i tariffer och villkor kunde prövas<br />

D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />

av nätmyndighet<strong>en</strong>. Elpriserna skulle med<br />

elmarknadsreform<strong>en</strong> sättas på <strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>sutsatt<br />

marknad. I princip. Reglerna om<br />

leveranskoncession innebar att elpriser inom<br />

leveranskoncessionerna också kunde skälighetsprövas<br />

av nätmyndighet<strong>en</strong>.<br />

Ett villkor för att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

skulle ta upp ett är<strong>en</strong>de var att någon hade<br />

framfört klagomål. Det var <strong>en</strong> grundläggande<br />

princip som lades fast redan 1938. På<br />

1960-talet hade två utredningar föreslagit<br />

att nämnd<strong>en</strong> på eget initiativ skulle ta upp <strong>en</strong><br />

prisfråga m<strong>en</strong> de förslag<strong>en</strong> hade avvisats av<br />

Foto: Energimarknadsinpektion<strong>en</strong>

egering<strong>en</strong> 89 . Nu ändrades detta lite försiktigt.<br />

Huvudprincip<strong>en</strong> är fortfarande att myndighet<strong>en</strong><br />

ska agera efter det att någon klagat. Så<br />

skriver regering<strong>en</strong> i proposition<strong>en</strong> 90 :<br />

”Det kan förutsättas att<br />

myndighet<strong>en</strong> i de esta fall<br />

ingriper först efter anmälan<br />

från part som har utnyttjat<br />

eller vill utnyttja nätet för<br />

överföring av el”.<br />

M<strong>en</strong> nu får myndighet<strong>en</strong> ingripa på eget<br />

initiativ:<br />

”Nätmyndighet<strong>en</strong> bör ha<br />

befog<strong>en</strong>het att på eget initiativ<br />

ingripa om <strong>en</strong> nätägare<br />

tillämpar <strong>en</strong> alltför hög tariffnivå<br />

eller andra oskäliga<br />

villkor”.<br />

Frågan om initiativrätt<strong>en</strong> för <strong>en</strong> skälighetsprövning<br />

hade diskuterats ingå<strong>en</strong>de 1938.<br />

55 år s<strong>en</strong>are är d<strong>en</strong>na fråga upp<strong>en</strong>barlig<strong>en</strong> så<br />

självklar att d<strong>en</strong> klaras av med några få m<strong>en</strong>ingar<br />

i proposition<strong>en</strong>.<br />

En annan nyhet var att nätmyndighet<strong>en</strong>s beslut<br />

– till skillnad från Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s<br />

– kunde överklagas till förvaltningsdomstol<br />

(länsrätt). Inte heller d<strong>en</strong> frågan diskuterades<br />

särskilt mycket av utredning<strong>en</strong> eller<br />

D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />

regering<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> är också ganska självklar.<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> var ju inte som Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

ett närmast partsammansatt<br />

förlikningsorgan utan <strong>en</strong> myndighet. Jag<br />

minns att vi ansåg det så självklart med <strong>en</strong><br />

överprövning av domstolarna att d<strong>en</strong> frågan<br />

inte skulle behöva motiveras särskilt.<br />

Äv<strong>en</strong> elpriset kunde prövas för de kunder<br />

som var kvar inom leveranskoncession<strong>en</strong>.<br />

Här måste dock prövning<strong>en</strong> ske på initiativ<br />

av kund<strong>en</strong>. Nätmyndighet<strong>en</strong> hade ing<strong>en</strong> rätt<br />

att på eget initiativ pröva skälighet<strong>en</strong> för<br />

leveranskoncessionär<strong>en</strong>s elpriser.<br />

Reglerna blev inte helt symmetriska. Jag kan<br />

inte minnas att d<strong>en</strong>na osymmetri diskuterades<br />

1993 och 1994. Kanske berodde detta på<br />

att leveranskoncessionerna kom in s<strong>en</strong>t i process<strong>en</strong><br />

och vi som skrev därför inte hann med<br />

att få ett symmetriskt prövningsförfarande.<br />

Hur som helst, dessa regler om initiativrätt<strong>en</strong><br />

visade sig snabbt vara svåra att tillämpa.<br />

Eller mycket svåra. Redan 1998 efter två år<br />

med de nya bestämmelserna ändrades ellag<strong>en</strong>.<br />

Detta kommer att beskrivas i ett s<strong>en</strong>are<br />

kapitel.<br />

71

72<br />

Foto: Energimarknadsinpektion<strong>en</strong>

Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i<br />

myndighet<strong>en</strong><br />

En myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />

– vad är det?<br />

Riksdagsbeslut<strong>en</strong> om elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

år<strong>en</strong> 1994 och 1995 innebar att tillsynsfunktion<strong>en</strong><br />

– eller nätmyndighet<strong>en</strong> som d<strong>en</strong><br />

kallades i d<strong>en</strong> nya ellag<strong>en</strong> – inrättades som<br />

<strong>en</strong> del av NUTEK. Nätmyndighet<strong>en</strong> blev <strong>en</strong><br />

myndighet i myndighet<strong>en</strong>. Så skulle det också<br />

förbli fram till 2008 då <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

inrättades som <strong>en</strong> självständig<br />

myndighet. Fram till 1998 var nätmyndighet<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong> del av NUTEK. De sista tio år<strong>en</strong> var<br />

d<strong>en</strong> <strong>en</strong> del av Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet. År<br />

2000 kom tillsyn<strong>en</strong> och reglering<strong>en</strong> av naturgassystemet<br />

in som <strong>en</strong> del av Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />

uppgifter. D<strong>en</strong> tillsynsuppgift<strong>en</strong><br />

integrerades organisatoriskt med nätmyndighetsuppgift<strong>en</strong>.<br />

En myndighet i <strong>en</strong> myndighet. Vad innebär<br />

det? Jag tror att det kan vara av intresse att<br />

titta närmare på d<strong>en</strong> frågan. Det är naturligtvis<br />

inget konstigt med att <strong>en</strong> myndighetsfunktion<br />

läggs in i <strong>en</strong> myndighet som<br />

ansvarar också för andra myndighetsfunktioner.<br />

Det hör snarast till vanlighet<strong>en</strong> att era<br />

myndighetsfunktioner läggs inom <strong>en</strong> och<br />

samma myndighet. De myndigheter som bara<br />

har <strong>en</strong> uppgift är nog lätt räknade. Det som<br />

gör frågan om nätmyndighet<strong>en</strong> intressant är<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />

att riksdag och regering<strong>en</strong> ändå ville ge nätmyndighet<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong> självständig ställning inom<br />

värdmyndighet<strong>en</strong>.<br />

Självständighet är inget <strong>en</strong>tydigt begrepp. Det<br />

kan handla om självständighet i beslutsfattandet.<br />

M<strong>en</strong> det kan också röra sig om organisatorisk<br />

eller ekonomisk självständighet. Syn<strong>en</strong><br />

på behovet av <strong>en</strong> självständig nätmyndighet<br />

utvecklades under de tretton och ett halvt år<br />

som nätmyndighet<strong>en</strong> var placerad i <strong>en</strong> större<br />

värdmyndighet och organisation, beslutsbefog<strong>en</strong>heter<br />

och ställning förändrades efter hand.<br />

Man kan se tre huvudfaser för nätmyndighet<strong>en</strong><br />

i <strong>en</strong> värdmyndighet. Under d<strong>en</strong> första fas<strong>en</strong> var<br />

nätmyndighet<strong>en</strong> organiserad i NUTEK. Tittar<br />

man noga efter kan man se <strong>en</strong> förskjutning<br />

här under de tre och ett halvt år som d<strong>en</strong><br />

fas<strong>en</strong> varade. D<strong>en</strong> andra fas<strong>en</strong> var de första<br />

sju år<strong>en</strong> under Energimyndighet<strong>en</strong> (1998-<br />

2004) när tillsyn<strong>en</strong> över ellag<strong>en</strong> och naturgaslag<strong>en</strong><br />

var organisatoriskt placerad på <strong>en</strong><br />

särskild avdelning inom Energimyndighet<strong>en</strong>.<br />

D<strong>en</strong> tredje fas<strong>en</strong> var de sista år<strong>en</strong> inom<br />

Energimyndighet<strong>en</strong> då tillsynsfunktion<strong>en</strong><br />

ck <strong>en</strong> förhållandevis stor självständighet<br />

och också organiserades under namnet<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />

I detta kapitel går vi ig<strong>en</strong>om de tre faserna<br />

för att se hur tillsynsfunktion<strong>en</strong> för el- och<br />

73

74<br />

gasmarknaderna utvecklades. Kapitlet inleds<br />

dock med <strong>en</strong> översiktlig g<strong>en</strong>omgång av förslag<strong>en</strong><br />

från de två utredningar som hade behandlat<br />

tillsynsmyndighet<strong>en</strong> inför g<strong>en</strong>omförandet<br />

av elmarknadsreform<strong>en</strong>. Det var dels<br />

Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong>, dels Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>.<br />

Måhända är det ett kapitel<br />

för d<strong>en</strong> verkligt specialintresserade. D<strong>en</strong> läsare<br />

som inte tycker sig behöva känna till alla<br />

detaljer i styrning<strong>en</strong> av nätmyndighet<strong>en</strong> och<br />

hur de ändrades över år<strong>en</strong> kan läsa mycket<br />

ext<strong>en</strong>sivt eller hoppa till nästa kapitel.<br />

Utredningarna<br />

Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong> föreslog att<br />

kontroll<strong>en</strong> av nätverksamhet<strong>en</strong> skulle baseras<br />

på koncessionssystemet, dvs. d<strong>en</strong> som bedriver<br />

nätverksamhet ska ha koncession för<br />

detta och att koncession<strong>en</strong> innebär <strong>en</strong> skyldighet<br />

att överföra ström på skäliga villkor.<br />

Skälighet<strong>en</strong> i villkor<strong>en</strong> skulle övervakas av <strong>en</strong><br />

myndighet, ”nätmyndighet<strong>en</strong>”. Både koncessionsprövning<strong>en</strong><br />

och tillsyn<strong>en</strong> över nätverksamhet<strong>en</strong><br />

bör handhas av nätmyndighet<strong>en</strong>.<br />

Utredning<strong>en</strong> ansåg att NUTEK ”för närvarande<br />

är” d<strong>en</strong> lämpligaste myndighet<strong>en</strong> för<br />

detta uppdrag. Det viktigaste skälet för detta<br />

var att verksamhet<strong>en</strong> på så sätt skulle kunna<br />

starta med minsta möjliga förberedelsetid.<br />

Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>, som arbetade i<br />

stort sett parallellt med Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong>,<br />

föreslog också att de frågor som<br />

rör koncessionsgivning<strong>en</strong> och de uppgifter<br />

som följde av d<strong>en</strong> nya lagstiftning<strong>en</strong> skulle<br />

organiseras gem<strong>en</strong>samt, dvs. ligga i samma<br />

myndighet. Myndighet<strong>en</strong>s uppgift skulle vara<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />

att prisreglera och utöva tillsyn över nätverksamhet<strong>en</strong>.<br />

Myndighet<strong>en</strong> skulle se till att det<br />

skapades incitam<strong>en</strong>t till såväl hög leveranssäkerhet<br />

som kostnadseffektivitet. En annan<br />

uppgift för myndighet<strong>en</strong> skulle vara att verka<br />

för att nättariffer, mät- och avräkningssystem<br />

utformas på ett sätt som underlättar handel<br />

och främjar konkurr<strong>en</strong>s.<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong>s verksamhet skulle <strong>en</strong>ligt<br />

Elmyndighetsutredning<strong>en</strong> stå på tre b<strong>en</strong>. Koncessionsgivning,<br />

normgivning och prövning.<br />

Utredning<strong>en</strong> sade inte mycket om koncessionsgivning<strong>en</strong><br />

annat än att d<strong>en</strong> bör organiseras<br />

gem<strong>en</strong>samt med de nya uppgifter som d<strong>en</strong> nya<br />

ellag<strong>en</strong> lägger på <strong>en</strong> tillsynsmyndighet.<br />

Enligt utredning<strong>en</strong> var <strong>en</strong> mycket c<strong>en</strong>tral<br />

uppgift för nätmyndighet<strong>en</strong> att göra bedömningar<br />

och utfärda allmänna råd för hur<br />

nätföretag<strong>en</strong>s totala intäkter ska beräknas.<br />

Monopolvinster skulle inte få uppstå, samtidigt<br />

som tarifferna inte ck vara så låga att<br />

de försvårade nansiering<strong>en</strong> av investeringar<br />

så att leveranssäkerhet<strong>en</strong> hotades. Dessutom<br />

skulle företag<strong>en</strong> få incitam<strong>en</strong>t att effektivisera<br />

verksamhet<strong>en</strong>.<br />

Det tredje b<strong>en</strong>et var prövning. Myndighet<strong>en</strong>s<br />

verksamhet syftade till självreglering av nätföretag<strong>en</strong>.<br />

Utredning<strong>en</strong> räknade dock med att<br />

det skulle komma situationer där myndighet<strong>en</strong><br />

skulle behöva utfärda föreläggand<strong>en</strong> för nätföretag<br />

som inte följde regelverket. Myndighet<strong>en</strong><br />

skulle också pröva klagomål från <strong>en</strong>skilda och<br />

i vissa fall tvister mellan nätägare.<br />

Utredning<strong>en</strong> redovisade också <strong>en</strong> bedömning<br />

av d<strong>en</strong> nya myndighet<strong>en</strong>s resursbehov.

Bedömning<strong>en</strong> är imponerande i sin detaljeringsgrad<br />

eller precision. Enligt Elmyndighetsutredning<strong>en</strong><br />

skulle det krävas <strong>en</strong> personalstyrka<br />

på cirka 35 personer. Det största<br />

kompet<strong>en</strong>sbehovet fanns inom det ekonomiska<br />

området. Omkring elva ekonomer<br />

skulle behövas. För att tillgodose behovet<br />

av teknisk kompet<strong>en</strong>s skulle det krävas sju<br />

personer. Fyra jurister skulle behövas. Vidare<br />

behövdes fem personer med administrativ<br />

erfar<strong>en</strong>het och två eller tre personer för d<strong>en</strong><br />

c<strong>en</strong>trala administration<strong>en</strong>. Till detta skulle<br />

läggas <strong>en</strong> konsultbudget på knappt två miljoner<br />

kronor.<br />

De första år<strong>en</strong> skulle tyngdpunkt<strong>en</strong> av resurserna<br />

läggas på normgivning och information<br />

för att därefter inriktas mot uppföljning och<br />

prövning.<br />

Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>s uppfattning var<br />

att nätmyndighet<strong>en</strong> borde organiseras som <strong>en</strong><br />

fristå<strong>en</strong>de myndighet. Det främsta argum<strong>en</strong>tet<br />

för detta var att <strong>en</strong> fristå<strong>en</strong>de myndighet<br />

skulle betona verksamhet<strong>en</strong>s betydelse och<br />

tydliggöra förändring<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong> och<br />

skapa förtro<strong>en</strong>de för elmarknadsreform<strong>en</strong>.<br />

Utredning<strong>en</strong> såg d<strong>en</strong> nya myndighet<strong>en</strong> som<br />

<strong>en</strong> garant för att reform<strong>en</strong> får avsedd effekt<br />

på elmarknad<strong>en</strong> så att d<strong>en</strong>na vinner allmän<br />

acceptans.<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />

1994 års riksdagsbeslut<br />

– effektivitetsfördelar med<br />

<strong>en</strong>ergifrågorna vid <strong>en</strong><br />

myndighet<br />

D<strong>en</strong> borgerliga regering<strong>en</strong> följde Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>s<br />

förslag i allt utom på två<br />

punkter. D<strong>en</strong> första avvikels<strong>en</strong> från utredningsförslaget<br />

var att regering<strong>en</strong> valde att<br />

lägga in nätmyndighet<strong>en</strong> i NUTEK 91 .<br />

Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>s förslag om <strong>en</strong> fristå<strong>en</strong>de<br />

myndighet hade delat remissinstanserna<br />

i två läger. Branschintress<strong>en</strong>a, Sv<strong>en</strong>ska<br />

Kommunförbundet, Sv<strong>en</strong>ska Kraftverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />

och Sv<strong>en</strong>ska elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> hävdade<br />

att det inte fanns något behov av <strong>en</strong> ny<br />

myndighet. NUTEK ansåg att nätmyndighet<strong>en</strong>s<br />

verksamhet skulle läggas i NUTEK.<br />

Mot d<strong>en</strong>na grupp stod bl.a. Konkurr<strong>en</strong>sverket,<br />

Sv<strong>en</strong>ska Kraftnät och Statskontoret samt<br />

många konsum<strong>en</strong>tföreträdare som Sveriges<br />

Industriförbund vilka alla ansåg det som<br />

viktigt att verksamhet<strong>en</strong> kunde bedrivas med<br />

stor integritet och fristå<strong>en</strong>de från branschintress<strong>en</strong>.<br />

Dessa remissinstanser förordade <strong>en</strong><br />

självständig myndighet. Statskontoret påpekade<br />

också att det fanns samordningsfördelar<br />

med Post- och Telestyrels<strong>en</strong>.<br />

Regering<strong>en</strong> konstaterade att såväl tillsyns-<br />

som koncessionsfrågorna har stor betydelse<br />

för att åstadkomma <strong>en</strong> långsiktigt säker<br />

kraftöverföring till låga priser. Nätmyndighet<strong>en</strong>s<br />

arbete skulle ses i det perspektivet och<br />

myndighet<strong>en</strong> skulle få <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral <strong>en</strong>ergipolitisk<br />

75

76<br />

uppgift. Det var, <strong>en</strong>ligt regering<strong>en</strong>, <strong>en</strong> fördel<br />

att hålla samman tillsyn<strong>en</strong> av konkurr<strong>en</strong>sförhålland<strong>en</strong><br />

på elmarknad<strong>en</strong> med d<strong>en</strong><br />

allmänna <strong>en</strong>ergipolitiska kompet<strong>en</strong>s som<br />

fanns inom NUTEK. Det fanns också från<br />

organisatorisk synpunkt många effektivitetsfördelar<br />

g<strong>en</strong>om att hålla samman ansvaret<br />

för <strong>en</strong>ergifrågorna på <strong>en</strong> myndighet. I proposition<strong>en</strong><br />

från vintern 1994 komm<strong>en</strong>terade<br />

regering<strong>en</strong> över huvud taget inte frågan om<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong>s behov av integritet och<br />

självständighet. Regering<strong>en</strong> ansåg dock att<br />

tillsyn av nätverksamhet tillsammans med<br />

koncessionsverksamhet<strong>en</strong> skulle utgöra ett<br />

verksamhetsområde.<br />

Resurserna prutades. Detta var d<strong>en</strong> andra<br />

avvikels<strong>en</strong>. Regering<strong>en</strong> beräknade att det<br />

skulle räcka med sammanlagt 30 årsarbetskrafter<br />

med ekonomisk, teknisk och juridisk<br />

kompet<strong>en</strong>s för det nya verksamhetsområdet.<br />

Regering<strong>en</strong> gick här på samma linje som Sveriges<br />

Industriförbund, Sv<strong>en</strong>ska Kraftverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />

och Sv<strong>en</strong>ska Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />

som alla i sina remissvar hade tyckt att nätmyndighet<strong>en</strong><br />

kunde dim<strong>en</strong>sioneras med färre<br />

årsarbetskrafter än 35. Regering<strong>en</strong> konstaterade<br />

dock att arbetsbelastning<strong>en</strong> kunde antas<br />

bli hög, särskilt i inledningsskedet och att det<br />

var svårt att exakt förutse hur stora resurser<br />

som skulle krävas.<br />

1994 avgjordes att nätmyndighet<strong>en</strong> skulle<br />

vara inordnad i d<strong>en</strong> myndighet som var<br />

c<strong>en</strong>tral <strong>en</strong>ergimyndighet. Detta gällde i 13<br />

år till årsskiftet 2007/2008 då <strong>en</strong>ergimarknadstillsyn<strong>en</strong><br />

organiserades i <strong>en</strong> självständig<br />

myndighet.<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />

Syn<strong>en</strong> på nätmyndighet<strong>en</strong>s ställning i förhållande<br />

till värdmyndighet<strong>en</strong> växlade över<br />

år<strong>en</strong>. Jag tänker nu göra <strong>en</strong> g<strong>en</strong>omgång av<br />

hur nätmyndighet<strong>en</strong>s ställning utvecklades<br />

under år<strong>en</strong> fram till dess att <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

inrättades som <strong>en</strong> självständig<br />

myndighet.<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> i Närings-<br />

och teknikutvecklingsverket<br />

1994 – 1995. D<strong>en</strong> helt integrerade<br />

nätmyndighet<strong>en</strong><br />

Elmyndighetsutredning<strong>en</strong> hade föreslagit att<br />

nätmyndighet<strong>en</strong> skulle vara <strong>en</strong> självständig<br />

myndighet. Utredning<strong>en</strong> hade dock konstaterat<br />

att det var möjligt att också organisera<br />

nätmyndighet<strong>en</strong> som <strong>en</strong> del av NUTEK, vilket<br />

också blev regering<strong>en</strong>s linje. Utredning<strong>en</strong><br />

ansåg att nätmyndighet<strong>en</strong> – om d<strong>en</strong> lades<br />

i NUTEK – borde garanteras <strong>en</strong> opartisk<br />

organisationsform så att koncessions- och<br />

tillsynsverksamhet<strong>en</strong> inte uppfattades som<br />

medel att uppnå andra <strong>en</strong>ergi- eller industripolitiska<br />

mål än dem som elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

syftade till. Verksamhet<strong>en</strong> skulle vara<br />

självständig i förhållande till NUTEK och<br />

också uppfattas som självständig.<br />

Regering<strong>en</strong> hade i proposition<strong>en</strong> vår<strong>en</strong> 1994<br />

inte komm<strong>en</strong>terat Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>s<br />

övervägand<strong>en</strong> om behovet av <strong>en</strong> självständig<br />

myndighet när man informerade riksdag<strong>en</strong><br />

att verksamhet<strong>en</strong> skulle läggas i NUTEK.<br />

Jag har inte heller hittat något spår i riksdagstrycket<br />

eller instruktion<strong>en</strong> till NUTEK

att frågan om nätmyndighet<strong>en</strong>s organisation<br />

inom NUTEK var <strong>en</strong> fråga över huvud taget.<br />

Själv blev jag förvånad när jag nu 16 år efteråt<br />

läser om proposition<strong>en</strong>. Jag tror mig minnas<br />

att vi tjänstemän inom Regeringskansliet<br />

som arbetade med elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

ansåg självständighet<strong>en</strong> som betydelsefull<br />

äv<strong>en</strong> om regering<strong>en</strong> 1994 inte ville ha <strong>en</strong><br />

ny myndighet. Jag var övertygad om att vi i<br />

proposition<strong>en</strong> hade åtminstone argum<strong>en</strong>terat<br />

att d<strong>en</strong>na självständighet måste nnas också<br />

med nätmyndighet<strong>en</strong> inom NUTEK. Jag tror<br />

mig minnas att vi tjänstemän diskuterade <strong>en</strong><br />

hel del om hur d<strong>en</strong>na självständighet skulle<br />

säkerställas. Kanske minns jag fel. De som<br />

Foto: Energimarknadsinpektion<strong>en</strong><br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />

jag har frågat som var med på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong><br />

minns inte heller.<br />

På <strong>en</strong> punkt tog ändå regering<strong>en</strong> befälet över<br />

myndighet<strong>en</strong>. I instruktion<strong>en</strong> för NUTEK<br />

fördes det in att det skulle nnas ett nytt<br />

verksamhetsområde, nämlig<strong>en</strong> Elmarknad<br />

och nätverksamhet. Detta verksamhetsområde<br />

ck sedan i regleringsbrevet <strong>en</strong> budgetram.<br />

Detta var dock ing<strong>en</strong> avvikelse från<br />

d<strong>en</strong> g<strong>en</strong>erella styrning<strong>en</strong> av NUTEK. Regering<strong>en</strong><br />

hade delat in NUTEK i sju verksamhetsområd<strong>en</strong><br />

vilka alla gavs <strong>en</strong> budgetram i<br />

regleringsbrevet.<br />

77

78<br />

1996 – 1997. En nätmyndighet med<br />

särskilda beslutsbefog<strong>en</strong>heter<br />

Året efter, och efter regeringsskiftet, tar<br />

d<strong>en</strong> socialdemokratiska regering<strong>en</strong> upp nätmyndighet<strong>en</strong>s<br />

ställning i sin proposition om<br />

att g<strong>en</strong>omföra elmarknadsreform<strong>en</strong> 92 . Nu<br />

markeras att nätmyndighet<strong>en</strong> bör ha ett visst<br />

obero<strong>en</strong>de i beslutsfattandet.<br />

Regering<strong>en</strong> hänvisar först till de riktlinjer<br />

som riksdag<strong>en</strong> ett år tidigare hade antagit för<br />

förvaltningsmyndigheternas ledningsformer.<br />

Dessa innebar bl.a. att normerings- och tillsynsmyndigheter<br />

inte bör ha styrelser, eftersom<br />

ledamöterna kan uppfattas som företrädare<br />

för dem som ska omfattas av tillsyn<strong>en</strong>.<br />

Foto: Johnér<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />

Regering<strong>en</strong> konstaterar sedan att NUTEK:s<br />

verksamhet som nätmyndighet omfattar<br />

främst normgivning och tillsyn och därför<br />

skiljer sig i viktiga avse<strong>en</strong>de från NUTEK:s<br />

övriga verksamhet. NUTEK:s styrelse ska<br />

därför inte ges några beslutsbefog<strong>en</strong>heter när<br />

det gäller nätmyndighet<strong>en</strong>s verksamhet. Regering<strong>en</strong><br />

anmäler också att d<strong>en</strong> avser tillsätta<br />

ett insynsråd för att ge bl.a. konsum<strong>en</strong>terna<br />

insyn i nätmyndighet<strong>en</strong>s arbete.<br />

Regering<strong>en</strong> återkom s<strong>en</strong>are g<strong>en</strong>om att reglera<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong>s ställning i NUTEK:s<br />

instruktion 93 . Det är på tre områd<strong>en</strong> som<br />

instruktion<strong>en</strong> har bestämmelser som markerar<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong>s särställning inom<br />

NUTEK.

Regering<strong>en</strong> föreskrev för det första att det<br />

inom NUTEK skulle nnas <strong>en</strong> <strong>en</strong>het för elmarknad<br />

och nätverksamhet. Det var – och<br />

är – ovanligt att regering<strong>en</strong> bestämmer hur<br />

<strong>en</strong> myndighet ska organisera sin verksamhet.<br />

I instruktion<strong>en</strong> påpekades sedan (för säkerhets<br />

skull?) att verket i övrigt bestämde sin<br />

organisation.<br />

För det andra fanns det föreskrift om beslutsfattandet<br />

vid NUTEK. Myndighet<strong>en</strong>s styrelse<br />

ck inte besluta om de föreskrifter som myndighet<strong>en</strong><br />

skulle utfärda med stöd av ellag<strong>en</strong><br />

eller andra är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong>. Också<br />

detta var <strong>en</strong> avvikelse från d<strong>en</strong> beslutsordning<br />

som normalt tillämpades. Om det nns<br />

<strong>en</strong> styrelse så är det d<strong>en</strong> som beslutar om de<br />

föreskrifter som myndighet<strong>en</strong> utfärdar. NU-<br />

TEK:s föreskrifter <strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong> skulle nu i<br />

stället beslutas av g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> eller d<strong>en</strong><br />

tjänsteman som d<strong>en</strong>ne utser. D<strong>en</strong> praxis som<br />

utvecklades innebar att g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong><br />

beslutade om föreskrifter medan övriga är<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

delegerades till chef<strong>en</strong> för Nätavdelning<strong>en</strong>,<br />

dvs. d<strong>en</strong> avdelning som regering<strong>en</strong> hade<br />

bestämt skulle nnas.<br />

D<strong>en</strong> tredje bestämmels<strong>en</strong> som särskilde<br />

nätmyndighet<strong>en</strong> från NUTEK:s ordinarie<br />

verksamhet var att det ”vid <strong>en</strong>het<strong>en</strong> för elmarknad<br />

och nätverksamhet skulle nnas ett<br />

råd som skall ha insyn i <strong>en</strong>het<strong>en</strong>s verksamhet<br />

(insynsråd)”.<br />

Detta var första steget mot <strong>en</strong> självständig<br />

myndighet. Regering<strong>en</strong> hade tagit ifrån styrels<strong>en</strong><br />

för NUTEK möjlighet<strong>en</strong> att besluta<br />

i ellagsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. Det inrättades ett råd som<br />

skulle ha insyn i arbetet på d<strong>en</strong> <strong>en</strong>het som<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />

fullgjorde nätmyndighetsfunktion<strong>en</strong>. Regering<strong>en</strong><br />

hade också placerat nätmyndighetsfrågorna<br />

i <strong>en</strong> särskild <strong>en</strong>het i NUTEK.<br />

D<strong>en</strong>na ordning gällde i två år och fram till<br />

årsskiftet 1997/98 och så länge som nätmyndighet<strong>en</strong><br />

låg inom NUTEK.<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> i Stat<strong>en</strong>s<br />

<strong>en</strong>ergimyndighet<br />

Vår<strong>en</strong> 1997 antog riksdag<strong>en</strong> ett stort <strong>en</strong>ergipolitiskt<br />

beslut. Det var detta riksdagsbeslut<br />

som slutlig<strong>en</strong> upphävde det slutdatum (2010)<br />

för kärnkraft<strong>en</strong> som riksdag<strong>en</strong> hade angett<br />

1980 som ett resultat av folkomröstning<strong>en</strong><br />

samma år 94 . 1997 års riksdagsbeslut omfattade<br />

också ett stort <strong>en</strong>ergipolitiskt program<br />

för <strong>en</strong> uthållig <strong>en</strong>ergiförsörjning. Som <strong>en</strong><br />

del av detta program aviserade regering<strong>en</strong> i<br />

sin proposition att d<strong>en</strong> avsåg att inrätta <strong>en</strong><br />

c<strong>en</strong>tral <strong>en</strong>ergimyndighet 95 . Riksdagsbeslutet<br />

var grundat på partiöverläggningar där<br />

inledningsvis samtliga riksdagspartier hade<br />

ingått. D<strong>en</strong> slutliga <strong>en</strong>ergiuppgörels<strong>en</strong> omfattade<br />

Socialdemokraterna, C<strong>en</strong>terpartiet och<br />

Vänsterpartiet.<br />

Organisationsutredning<strong>en</strong><br />

En organisationsutredning 96 tillkallades för<br />

att lämna förslag till organisation, uppgifter,<br />

bemanning, kompet<strong>en</strong>s och arbetsformer<br />

för d<strong>en</strong>na myndighet. I direktiv<strong>en</strong> fastslogs<br />

bl.a. att Energimyndighet<strong>en</strong> skulle vara nätmyndighet<br />

<strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong> och äv<strong>en</strong> svara för<br />

de myndighetsuppgifter som följer av lag<strong>en</strong><br />

(1994:618) om handel med el, m.m. Utreda-<br />

79

80<br />

r<strong>en</strong> skulle särskilt överväga nätmyndighet<strong>en</strong>s<br />

organisation och ställning inom d<strong>en</strong> nya <strong>en</strong>ergimyndighet<strong>en</strong>.<br />

Därvid skulle beaktas vad<br />

regering<strong>en</strong> hade anfört om nätmyndighet<strong>en</strong>s<br />

ledningsform i proposition<strong>en</strong> 1994/95 om ny<br />

ellagstiftning.<br />

Utredning<strong>en</strong> föreslog att princip<strong>en</strong> om<br />

Nätavdelning<strong>en</strong>s organisatoriska särställning<br />

skulle upphävas. Däremot skulle beslutsfattandet<br />

inom nätverksamhet<strong>en</strong> ges nya särbestämmelser.<br />

Regering<strong>en</strong> följde organisationsutredning<strong>en</strong>.<br />

Kravet på att nätmyndighetsuppgifterna<br />

skulle organiseras i <strong>en</strong> särskild avdelning togs<br />

bort ur instruktion<strong>en</strong> 97 . Någon nansiering<br />

öronmärktes inte i regleringsbrevet till Energimyndighet<strong>en</strong>.<br />

I instruktion<strong>en</strong> infördes<br />

<strong>en</strong> bestämmelse att ”chef<strong>en</strong> för d<strong>en</strong> <strong>en</strong>het<br />

som fullgör myndighet<strong>en</strong>s uppgifter <strong>en</strong>ligt<br />

ellag<strong>en</strong> … skall besluta om föreskrifter och<br />

är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong>.” Det gjordes dock<br />

ett undantag för frågor som hade med koncessionssystemet<br />

att göra. Där låg beslutet<br />

hos g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> för myndighet<strong>en</strong>.<br />

Möjlighet<strong>en</strong> att delegera dessa utnyttjades<br />

dock av g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> utom i vissa<br />

är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. Insynsrådet fanns kvar m<strong>en</strong> kunde<br />

inte längre kopplas till verksamhet<strong>en</strong> vid <strong>en</strong><br />

organisatorisk <strong>en</strong>het. Nu blev uppdraget att<br />

följa verksamhet<strong>en</strong> och beslut som följde av<br />

ellag<strong>en</strong>.<br />

Organisationsutredning<strong>en</strong> hade också i uppdrag<br />

att lämna ett förslag till organisation för<br />

Energimyndighet<strong>en</strong>. Det är i och för sig <strong>en</strong><br />

uppgift för myndighet<strong>en</strong>s chef att organisera<br />

sin myndighet. När nya myndigheter bildas<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />

är det dock vanligt att regering<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att<br />

tillsätta <strong>en</strong> organisationsutredning ser till att<br />

det nns <strong>en</strong> färdig organisation d<strong>en</strong> dag<strong>en</strong> då<br />

myndighet<strong>en</strong> blir verklighet. G<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong><br />

för myndighet<strong>en</strong>, Thomas Korsfeldt, hade<br />

således <strong>en</strong> färdig organisation att köra igång<br />

d<strong>en</strong> första januari 2008. Ing<strong>en</strong> blev sedan<br />

förvånad när Thomas redan inom något år<br />

organiserade om verksamhet<strong>en</strong> 98 . Det ligger<br />

liksom i sak<strong>en</strong>s natur.<br />

Organisationsutredning<strong>en</strong>s förslag – utifrån<br />

princip<strong>en</strong> om ing<strong>en</strong> särställning för nättillsyn<strong>en</strong><br />

–innebar att handläggning<strong>en</strong> av är<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong> organiserades i <strong>en</strong> avdelning,<br />

Foto: Energimarknadsinpektion<strong>en</strong>

Nätavdelning<strong>en</strong>. I d<strong>en</strong> mån Nätavdelning<strong>en</strong><br />

behövde utreda frågor av mer g<strong>en</strong>erell karaktär<br />

skulle dessa utredningar göras inom<br />

ram<strong>en</strong> för Energimyndighet<strong>en</strong>s allmänna<br />

utredningsverksamhet som var organiserad<br />

i <strong>en</strong> annan avdelning. Detta innebar i sin tur<br />

att Nätavdelning<strong>en</strong>s utredningsbehov, om<br />

t.ex. elmarknad<strong>en</strong>s funktion, ck tävla med<br />

andra avdelningars utredningsbehov i Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />

planeringsprocess. På samma<br />

sätt kunde Nätavdelning<strong>en</strong> inte självständigt<br />

planera informationsinsatser. Omfattning<br />

och tidpunkter för sådana blev bero<strong>en</strong>de av<br />

övervägand<strong>en</strong> hos myndighet<strong>en</strong>s informationsavdelning,<br />

som hade att prioritera mellan<br />

de skilda sakavdelningarnas behov.<br />

Organisation<strong>en</strong> i praktik<strong>en</strong><br />

Hur fungerade då Organisationsutredning<strong>en</strong>s<br />

princip om <strong>en</strong> särställning i beslut<strong>en</strong> m<strong>en</strong> inte<br />

i organisation<strong>en</strong> i praktik<strong>en</strong>? Jag ska nu från<br />

mina egna erfar<strong>en</strong>heter redovisa min personliga<br />

uppfattning.<br />

Jag var chef för d<strong>en</strong> avdelning som fullgjorde<br />

myndighet<strong>en</strong>s uppgifter <strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong>. D<strong>en</strong><br />

hette de första år<strong>en</strong> Nätavdelning<strong>en</strong>. Jag var<br />

samtidigt överdirektör och g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong>s<br />

ställföreträdare i Energimyndighet<strong>en</strong>.<br />

Regering<strong>en</strong> hade utsett mig till överdirektör.<br />

Däremot var det g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong>s beslut att<br />

jag skulle vara chef för Nätavdelning<strong>en</strong>. Beslutet<br />

togs med Näringsdepartem<strong>en</strong>tets goda<br />

minne (och mitt) m<strong>en</strong> det är lite konstigt. Om<br />

g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> hade blivit missnöjd med<br />

mina beslut hade han formellt kunnat förytta<br />

mig långt bort från Nätavdelning<strong>en</strong>.<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />

Mitt obero<strong>en</strong>de i beslut<strong>en</strong> sträckte sig över<br />

bara vissa ellagsfrågor. I t.ex. koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

var det g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> eller d<strong>en</strong><br />

som han delegerade till som skulle besluta.<br />

I praktik<strong>en</strong> blev det jag som tog de esta<br />

av koncessionsbeslut<strong>en</strong>. G<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong><br />

beslutade i de är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> som slutlig<strong>en</strong> skulle<br />

avgöras av regering<strong>en</strong>. Det var normalt<br />

inget problem med det i sakfrågorna. Thomas<br />

Korsfeldt hade sällan – om någonsin,<br />

jag minns inget tillfälle – några principiellt<br />

avvikande synpunkter på Nätavdelning<strong>en</strong>s<br />

förslag. Problemet var mer av praktisk natur.<br />

G<strong>en</strong>om d<strong>en</strong>na ordning måste dessa beslutsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

in i g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong>s beslutsprocess<br />

med beslutsmöt<strong>en</strong> var fjortonde dag, vilket<br />

ibland skapade planeringsproblem och långa<br />

ledtider.<br />

Min beslutskompet<strong>en</strong>s var begränsad. I ett<br />

avse<strong>en</strong>de hade jag dock <strong>en</strong> unik position i<br />

statsverksamhet<strong>en</strong>. I mitt mandat låg att besluta<br />

om myndighetsföreskrifter. Det var inte<br />

regering<strong>en</strong> som gett mig det mandatet utan det<br />

baserades på att g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> hade utsett<br />

mig till chef för Nätavdelning<strong>en</strong>. I myndigheter<br />

som har rätt att utfärda föreskrifter är<br />

det normalt styrels<strong>en</strong> som beslutar om dessa.<br />

Finns det ing<strong>en</strong> styrelse är det g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong>.<br />

Jag tror att min position var unik i sv<strong>en</strong>sk<br />

statsförvaltning, nämlig<strong>en</strong> att <strong>en</strong> tjänsteman<br />

som inte var utnämnd av regering<strong>en</strong> hade<br />

mandat att utfärda föreskrifter.<br />

Obero<strong>en</strong>det i beslut<strong>en</strong> fungerade således bra,<br />

trots de formella underligheterna. Problem<strong>en</strong><br />

uppkom i stället med d<strong>en</strong> organisatoriska<br />

integrering<strong>en</strong>. Det handlade bl.a. om budgetfrågor.<br />

Det var dels budget<strong>en</strong> för Nätav-<br />

81

82<br />

delning<strong>en</strong>, dels de resurser som de andra<br />

avdelningarna budgeterade för utredningar<br />

och informationsinsatser för Nätavdelning<strong>en</strong>s<br />

behov. Vi upplevde problem också med<br />

”varumärket”.<br />

Budget<strong>en</strong> var ett trätoämne mellan mig och<br />

g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong>. Kanske det största. Jag<br />

ansåg att det var tydligt att Nätavdelning<strong>en</strong><br />

ck stå tillbaka. Nätavdelning<strong>en</strong>s verksamhet<br />

var inte prioriterad i Energimyndighet<strong>en</strong>,<br />

som vi 99 på avdelning<strong>en</strong> upplevde det. Jag<br />

skriver upplevde, för jag var part i målet och<br />

ska inte sitta här och ”döma av”. Jag upplevde<br />

att det var g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong>, och inte<br />

d<strong>en</strong> politiske uppdragsgivar<strong>en</strong> regering<strong>en</strong>,<br />

som g<strong>en</strong>om myndighet<strong>en</strong>s internbudget var<br />

d<strong>en</strong> som satte ambitionsnivån för tillsyn<strong>en</strong> av<br />

elmarknad<strong>en</strong>.<br />

Det var inte bara frågan om Nätavdelning<strong>en</strong>s<br />

budget som skavde. Vi såg det som att Nätavdelning<strong>en</strong>s<br />

behov av utredningar och informationsinsatser<br />

kunde mötas om det råkade<br />

nnas resurser över bland de andra avdelningarna.<br />

Det ledde till att vi ck använda<br />

vår personal för att göra vissa utredningar<br />

”inhouse” vilket tog våra, som vi upplevde<br />

det, knappa resurser från är<strong>en</strong>dehandläggning<strong>en</strong>.<br />

Ett annat problem hänger ihop med varumärket.<br />

Det var länge svårt att kunna<br />

rekrytera kvalicerad personal till Nätavdelning<strong>en</strong>.<br />

Det hängde bl.a. samman med att<br />

Nätavdelning<strong>en</strong> inte kunde erbjuda d<strong>en</strong> typ<br />

av attraktiva löner som krävdes för att erhålla<br />

d<strong>en</strong> kompet<strong>en</strong>s som behövdes. Energimyn-<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />

dighet<strong>en</strong> hade <strong>en</strong> lönestruktur, upplevde jag,<br />

som inte var anpassad till d<strong>en</strong> arbetsmarknad<br />

där Nätavdelning<strong>en</strong> behövde rekrytera. Vi<br />

kunde inte heller inrätta de tjänster som jag<br />

tyckte att vi behövde. Det hände också några<br />

gånger där vi tvingades tacka nej till platssökande<br />

därför att deras, i sig rimliga, lönekrav<br />

var för stora.<br />

Organisationsutredning<strong>en</strong>s idé att Nätavdelning<strong>en</strong><br />

skulle handlägga är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> medan utredningsverksamhet<strong>en</strong><br />

skulle vara integrerad<br />

i myndighet<strong>en</strong>s övriga verksamhet fungerade<br />

inte särskilt bra. En hel del av dessa problem<br />

löstes år 2004 vid <strong>en</strong> omorganisation<br />

på Energimyndighet<strong>en</strong>. Här inrättades <strong>en</strong><br />

Energimarknadsavdelning. Energimarknadsrelaterade<br />

utredningar skulle göras inom<br />

avdelning<strong>en</strong>. Vi i avdelning<strong>en</strong>s ledning ck<br />

på så sätt större möjligheter att integrera<br />

handläggning<strong>en</strong> av är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> med <strong>en</strong> mer övergripande<br />

utredningsverksamhet. Vi ck också<br />

möjlighet att göra oss mer attraktiva på<br />

arbetsmarknad<strong>en</strong>. Energimarknadsavdelning<br />

gav bättre signaler om arbetsuppgifterna än<br />

Nätavdelning.<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

i Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet<br />

2005 togs ett rejält steg mot <strong>en</strong> självständig<br />

myndighet för tillsyn<strong>en</strong> av <strong>en</strong>ergimarknaderna.<br />

Energimarknadsinspektion inrättades<br />

m<strong>en</strong> fortfarande som <strong>en</strong> del av Energimyndighet<strong>en</strong>.<br />

Hur detta gick till är värt sin eg<strong>en</strong><br />

<strong>historia</strong>. D<strong>en</strong> kommer att berättas i ett s<strong>en</strong>are<br />

kapitel. Här fortsätter temat om myndighet i

myndighet<strong>en</strong> och hur självständighet<strong>en</strong> reglerades<br />

och tillämpades. För det första skrevs<br />

det in i instruktion<strong>en</strong> för Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet<br />

100 att det inom Energimyndighet<strong>en</strong><br />

”nns <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> och de<br />

andra <strong>en</strong>heter som myndighet<strong>en</strong> bestämmer”.<br />

Nu var d<strong>en</strong> organisatoriska särställning<br />

som hade tagits bort 1997 tillbaka. Vidare<br />

framgick det av instruktion<strong>en</strong> att regering<strong>en</strong><br />

utsåg chef<strong>en</strong> för verksamhet<strong>en</strong>. På så sätt<br />

blev det tydligt från vem chef<strong>en</strong>s mandat<br />

härstammade.<br />

Uppgift<strong>en</strong> för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

blev också mer omfattande än <strong>en</strong>dast<br />

nätmyndighetsuppgifter. Nu låg det inom<br />

inspektion<strong>en</strong>s uppdrag att också verka för att<br />

el-, gas- och fjärrvärmemarknadernas funktion<br />

och effektivitet förbättrades. Inspektion<strong>en</strong><br />

skulle också följa och analysera utveckling<strong>en</strong><br />

på dessa marknader och delta i utveckling<strong>en</strong><br />

för dessa inom Nord<strong>en</strong> och EU.<br />

Insynsrådets uppgifter förändrades. Insynsrådet<br />

skulle nu inte bara höras inför utfärdandet<br />

av föreskrifter och principiella beslut i är<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong>ligt el- och naturgaslagarna. Rådet skulle<br />

g<strong>en</strong>erellt ha insyn i d<strong>en</strong> verksamhet som fullgjordes<br />

av <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> 101 .<br />

Regering<strong>en</strong> beslutade från 2005 också för<br />

budget<strong>en</strong> för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

g<strong>en</strong>om att införa <strong>en</strong> särskild anslagspost för<br />

inspektion<strong>en</strong> i Energimyndighet<strong>en</strong>s förvaltningsanslag.<br />

Äv<strong>en</strong> här vill jag komma med några egna<br />

reektioner.<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />

Beslutet att inrätta <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

innebar inte att d<strong>en</strong>na var helt<br />

självständig i förhållande till Energimyndighet<strong>en</strong>.<br />

Inspektion<strong>en</strong> var fortfarande <strong>en</strong> del<br />

av Energimyndighet<strong>en</strong>. De två delarna hade<br />

gem<strong>en</strong>sam administration och gem<strong>en</strong>samt<br />

IT-system. D<strong>en</strong> arbetsordning som gällde för<br />

Energimyndighet<strong>en</strong> gällde också för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />

Det var g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong><br />

som beslutade om <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />

organisation.<br />

De interna policydokum<strong>en</strong>t<strong>en</strong> som formellt<br />

beslutades var gem<strong>en</strong>samma. Lönerevisionerna<br />

var gem<strong>en</strong>samma. Personal<strong>en</strong> var anställd<br />

Foto: aStory<br />

83

84<br />

i Energimyndighet<strong>en</strong>. Det var också formellt<br />

g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> på Energimyndighet<strong>en</strong> som<br />

beslutade i anställningsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. För handläggare<br />

och administratörer var beslut om<br />

anställning delegerat till chef<strong>en</strong> för inspektion<strong>en</strong>.<br />

G<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> stod som beslutsfattare<br />

vid anställningar för chefsbefattningar.<br />

Många av de inskränkningar i <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />

självständighet som fanns<br />

kvar var mer formella än i praktik<strong>en</strong> inskränkande.<br />

Vi omorganiserade inspektion<strong>en</strong> år<br />

2007. Jag minns att Thomas Korsfeldt – som<br />

formellt beslutade om organisation<strong>en</strong> – tog<br />

mitt förslag utan att framföra några invändningar.<br />

Inte heller framförde Thomas några<br />

synpunkter på mina förslag när han ”anställde”<br />

mina chefer.<br />

Det som besvärade oss i <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />

ledningsgrupp de här år<strong>en</strong><br />

var nog att vi var bundna till administrativa<br />

system som var anpassade till Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />

verksamhet och därför många gånger<br />

opraktiska för oss – och att det var tungt för<br />

oss att få ig<strong>en</strong>om de utvecklingsinsatser som<br />

vi ansåg oss behöva. Dessa svårigheter låg<br />

”i sak<strong>en</strong>s natur” med ”två myndigheter i <strong>en</strong>”<br />

och var strukturellt betingad. De diskussioner<br />

vi hade med Energimyndighetsdel<strong>en</strong> av<br />

myndighet<strong>en</strong> var ändå positiva. Andra sidan<br />

av myntet var naturligtvis att vi inte behövde<br />

ägna kraft åt att bygga egna administrativa<br />

system. De fanns där och sköttes utan att vi<br />

behövde bry oss särskilt mycket.<br />

Det fanns <strong>en</strong> stor nackdel som är lite svår att<br />

förmedla. Det handlar om d<strong>en</strong> fråga som togs<br />

upp redan 1994 i Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>,<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />

nämlig<strong>en</strong> att <strong>en</strong> fristå<strong>en</strong>de myndighet på ett<br />

tydligare sätt markerar verksamhet<strong>en</strong>s betydelse<br />

och skapar bättre förutsättningar för <strong>en</strong><br />

myndighet med auktoritet.<br />

Kärt barn har många namn<br />

Föregångar<strong>en</strong> till d<strong>en</strong> självständiga myndighet<br />

som inrättades 2008 har i detta kapitel<br />

som sträcker sig mellan 1996 och 2007 haft<br />

fyra namn. Dessa har varit Nätmyndighet<strong>en</strong>,<br />

Närings- och teknikutvecklingsverket, Stat<strong>en</strong>s<br />

<strong>en</strong>ergimyndighet och <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> är av <strong>en</strong> helt annan sort än<br />

NUTEK och Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet. Nätmyndighet<strong>en</strong><br />

är <strong>en</strong> redaktionell legal konstruktion<br />

för att ge d<strong>en</strong> <strong>en</strong> lekmannamässig<br />

beskrivning. Jag vet inte vad <strong>en</strong> förvaltnings-<br />

jurist skulle kalla d<strong>en</strong> och i brist på bättre<br />

beskriver jag d<strong>en</strong> som <strong>en</strong> redaktionell legal<br />

konstruktion. Och vad m<strong>en</strong>ar jag med det?<br />

I ellag<strong>en</strong> 4§ föreskrivs att<br />

”regering<strong>en</strong> skall utse <strong>en</strong><br />

myndighet som skall handlägga<br />

de frågor som <strong>en</strong>ligt<br />

d<strong>en</strong>na lag eller <strong>en</strong>ligt föreskrifter<br />

som har meddelats<br />

med stöd av lag<strong>en</strong> ligger på<br />

nätmyndighet<strong>en</strong>”.

Normalt skrivs det inte in i lagtext vilk<strong>en</strong><br />

myndighet som har rätt att utfärda föreskrifter<br />

<strong>en</strong>ligt lag<strong>en</strong> eller ska utöva tillsyn <strong>en</strong>ligt<br />

lag<strong>en</strong>. Lagtext<strong>en</strong> bemyndigar regering<strong>en</strong> att<br />

utse <strong>en</strong> tillsynsmyndighet. I nyskriv<strong>en</strong> lagtext<br />

t.ex. naturgaslag<strong>en</strong> (2005:403) formuleras<br />

bemyndigandet på följande sätt: ”Regering<strong>en</strong><br />

skall utse <strong>en</strong> myndighet som skall handlägga<br />

de frågor som <strong>en</strong>ligt d<strong>en</strong>na lag eller <strong>en</strong>ligt<br />

föreskrifter som har meddelats med stöd av<br />

lag<strong>en</strong> ligger på tillsynsmyndighet<strong>en</strong>.”<br />

D<strong>en</strong>na konstruktion var, minns jag, inte<br />

uppfunn<strong>en</strong> i början 1990-talet. I stället skrev<br />

man att ”regering<strong>en</strong> eller d<strong>en</strong> myndighet som<br />

regering<strong>en</strong> bestämmer, kan utfärda ytterligare<br />

föreskrifter” eller ”regering<strong>en</strong> bestämmer<br />

d<strong>en</strong> myndighet som ska utöva tillsyn <strong>en</strong>ligt<br />

d<strong>en</strong>na lag”.<br />

Detta blev för krångligt och otympligt när<br />

ellag<strong>en</strong> skulle skrivas. Därför valdes begreppet<br />

nätmyndighet<strong>en</strong> i lagtext<strong>en</strong>. Regering<strong>en</strong> utsåg<br />

först NUTEK att vara nätmyndighet <strong>en</strong>ligt<br />

ellag<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att skriva in det i NUTEK:s<br />

instruktion. När sedan Energimyndighet<strong>en</strong><br />

inrättades blev Energimyndighet<strong>en</strong> nätmyndighet<br />

<strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong>.<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> var <strong>en</strong> funktion. Att vara<br />

nätmyndighet var <strong>en</strong> uppgift för <strong>en</strong> myndighet<br />

som regering<strong>en</strong> utsåg. Nätmyndighet<strong>en</strong> blev<br />

dock ett begrepp som närmast jämställdes<br />

med <strong>en</strong> myndighet. Enligt instruktion<strong>en</strong> för<br />

NUTEK skulle det ju nnas <strong>en</strong> särskilt <strong>en</strong>het<br />

som ägnades sig åt tillsyn <strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong>.<br />

Nätmyndighetsfrågorna hade <strong>en</strong> särställning.<br />

Under NUTEK-år<strong>en</strong> hade nätmyndighet<strong>en</strong><br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong> eg<strong>en</strong> logga och ett eget brevpapper. Nätmyndighet<strong>en</strong><br />

blev ett begrepp och jag tror<br />

att många ”därute” uppfattade Nätmyndighet<strong>en</strong><br />

som <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> myndighet. Loggan och<br />

brevpappret tog vi bort när nätmyndighet<strong>en</strong><br />

hamnade i Energimyndighet<strong>en</strong>.<br />

När slutlig<strong>en</strong> <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

2005 inrättades i Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet<br />

togs nätmyndighet<strong>en</strong> bort som begrepp ur<br />

instruktion<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> nns dock kvar i ellag<strong>en</strong>.<br />

Jag tror inte att någon längre använder Nätmyndighet<strong>en</strong>.<br />

I de kommande kapitl<strong>en</strong> om några verksamheter<br />

i tillsyn<strong>en</strong> under ”nätmyndighet<strong>en</strong>s”<br />

första dec<strong>en</strong>nium blandas namn<strong>en</strong><br />

Nätmyndighet<strong>en</strong>, Energimyndighet<strong>en</strong> och<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>. Läsar<strong>en</strong> får<br />

ha tålamod med det. Till mitt försvar vill jag<br />

säga att jag har vid varje tillfälle använt det<br />

som känts bekvämast i förhoppning<strong>en</strong> att det<br />

också ska underlätta läsandet.<br />

85

Foto: Johnér<br />

86

En ny elmarknad – utmaningar under<br />

nätmyndighet<strong>en</strong>s första dec<strong>en</strong>nium<br />

1990-talets elmarknadsreform innebar <strong>en</strong><br />

radikal förändring för elmarknad<strong>en</strong>s aktörer<br />

och också för tillsynsmyndighet<strong>en</strong>. Få hade<br />

nog anat de förändrade förutsättningar som<br />

skulle komma att möta myndighet<strong>en</strong> och<br />

skulle leda till nya verksamhetsområd<strong>en</strong> för<br />

d<strong>en</strong>na.<br />

Förvisso hade nätmyndighet<strong>en</strong> och dess roll<br />

och uppgifter utretts inför reform<strong>en</strong> och<br />

före myndighet<strong>en</strong>s start. Såväl Olof Söderberg<br />

i Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong> och Rolf<br />

Annerberg och Peter Fritz i Elmyndighetsutredning<strong>en</strong><br />

hade uppmärksammat frågan om<br />

tillsynsmyndighet<strong>en</strong>s roll.<br />

I efterhand och med tillgång till facit kan<br />

man konstatera att vi före reform<strong>en</strong> inte anade<br />

att myndighetsuppgift<strong>en</strong> skulle utvidgas<br />

till också d<strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>sutsatta marknad<strong>en</strong><br />

– produktion och handel med el.<br />

EU-inträdet och framväxt<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> inre<br />

marknad<strong>en</strong> för el och naturgas var kanske<br />

inte oförutsedd m<strong>en</strong> ing<strong>en</strong>, tror jag, förstod<br />

hur detta skulle påverka nätmyndighet<strong>en</strong><br />

eller snarare d<strong>en</strong> myndighet som var nätmyndighet<br />

och tillsynsmyndighet <strong>en</strong>ligt naturgaslag<strong>en</strong>.<br />

I de följande kapitl<strong>en</strong> försöker jag beskriva<br />

nätmyndighet<strong>en</strong>s utveckling för att möta<br />

En ny elmarknad – utmaningar under<br />

nätmyndighet<strong>en</strong>s första dec<strong>en</strong>nium<br />

nya och oväntade behov. I ett kapitel tar jag<br />

upp omvandling<strong>en</strong> till <strong>en</strong> konsum<strong>en</strong>tpolitisk<br />

myndighet eller som det hette i <strong>en</strong> utredning<br />

från de första år<strong>en</strong> på 2000-talet till <strong>en</strong> operativ<br />

expertmyndighet för elmarknadsfrågor.<br />

I ett annat kapitel försöker jag beskriva hur<br />

d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska nätmyndighet<strong>en</strong> utvecklas till <strong>en</strong><br />

myndighet för tillsyn över och utveckling av<br />

EU:s inre marknad.<br />

I <strong>en</strong> <strong>historia</strong> om nätmyndighet<strong>en</strong>s första dec<strong>en</strong>nium<br />

är det svårt att inte också ta med ett<br />

kapitel om tarifftillsyn<strong>en</strong>. Tarifftillsyn<strong>en</strong> var<br />

i och för sig <strong>en</strong> uppgift som alla hade räknat<br />

med som d<strong>en</strong> c<strong>en</strong>trala uppgift<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> få tror<br />

jag anade hur kontroversiell myndighet<strong>en</strong>s<br />

tillsyn över elnätsföretag<strong>en</strong>s tariffer skulle bli.<br />

I ett avslutande kapitel om det första dec<strong>en</strong>niet<br />

följer jag upp det föregå<strong>en</strong>de kapitlet<br />

om <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om <strong>en</strong><br />

kort beskrivning av hur beslut<strong>en</strong> att skapa <strong>en</strong><br />

självständig Energimarknadsinspektion växte<br />

fram.<br />

Jag väljer tre verksamhetsområd<strong>en</strong> för att beskriva<br />

nätmyndighet<strong>en</strong>s utveckling fram till<br />

d<strong>en</strong> självständiga <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />

De är intressanta för de belyser det faktum<br />

att få förutsåg vad som skulle behövas i<br />

form av tillsyn när elförsörjning<strong>en</strong> omorganiserades<br />

i mitt<strong>en</strong> av 1990-talet. Verklighet<strong>en</strong><br />

87

88<br />

tvingar efter hand fram <strong>en</strong> myndighet som få<br />

såg framför sig när reform<strong>en</strong> sjösattes. Dessa<br />

områd<strong>en</strong> blev stora utmaningar för myndighet<strong>en</strong>.<br />

M<strong>en</strong> det fanns också andra utmaningar för<br />

oss som arbetade på myndighet<strong>en</strong> och där<br />

resultat<strong>en</strong> inte uppfattades som spektakulära<br />

bland våra intress<strong>en</strong>ter. Jag tänker på det<br />

närmast heroiska maratonarbete som några<br />

medarbetare under Karin Israelssons ledning<br />

lade ner på att få ordning på myndighet<strong>en</strong>s<br />

Foto: Johnér<br />

En ny elmarknad – utmaningar under<br />

nätmyndighet<strong>en</strong>s första dec<strong>en</strong>nium<br />

arkiv och register. Ordning<strong>en</strong> i Koncessionsregistret<br />

återupprättades – om det någonsin<br />

varit i någon ordning. Det skapades administrativa<br />

processer som kunde ligga till grund<br />

för <strong>en</strong> effektiv är<strong>en</strong>dehantering med hög<br />

kvalitet. Digitalisering<strong>en</strong> av koncessionsregister<br />

och av företag<strong>en</strong>s inrapportering av<br />

årsrapporter m.m. är historier som är värda<br />

att berätta äv<strong>en</strong> om de inte får plats i d<strong>en</strong>na<br />

skrift.

Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />

– lättare sagt än gjort<br />

Ökad valfrihet för<br />

konsum<strong>en</strong>t<strong>en</strong> – ett mål för<br />

elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

Ett av syft<strong>en</strong>a med d<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

var att kunderna fritt skulle kunna<br />

välja leverantör. När reformarbetet sjösattes<br />

i början av 1990-talet tänkte man sig d<strong>en</strong>na<br />

möjlighet främst för större förbrukare som<br />

industrikoncerner och andra större företag.<br />

Många kommunala elverk eller elbolag<br />

var också intresserade av att kunna välja<br />

råkraftsleverantör för sin vidareförsäljning<br />

till slutkunderna. Däremot var det nog få som<br />

föreställde sig att slutkunder som <strong>en</strong>skilda<br />

hushåll, de som kallas konsum<strong>en</strong>ter, skulle<br />

blandas in på d<strong>en</strong> reformerade elmarknad<strong>en</strong>.<br />

I utredningsarbetet inför elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

diskuterades också möjlighet<strong>en</strong> att i<br />

lagstiftning<strong>en</strong> begränsa rätt<strong>en</strong> att fritt välja<br />

elleverantör till större kunder. En ganska<br />

vanlig uppfattning var att t.ex. hushållskunder<br />

inte var intresserade av att välja leverantör.<br />

D<strong>en</strong>na syn på konsum<strong>en</strong>tintresset<br />

för d<strong>en</strong>na reform understöddes av de esta<br />

konsum<strong>en</strong>torganisationer och konsum<strong>en</strong>tföreträdare.<br />

En avvikare bland konsum<strong>en</strong>torganisationerna<br />

blev s<strong>en</strong>are LO som var <strong>en</strong> av<br />

de starkaste lobbyisterna för att öka konsum<strong>en</strong>ternas<br />

valfrihet på elmarknad<strong>en</strong>.<br />

Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />

– lättare sagt än gjort<br />

D<strong>en</strong> lagstiftning som trädde i kraft 1996 var<br />

dock g<strong>en</strong>erell på d<strong>en</strong>na punkt, vilket också<br />

hade varit Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong>s förslag.<br />

Rätt<strong>en</strong> att välja elleverantör gällde alla<br />

elanvändare. Storlek<strong>en</strong> hade ing<strong>en</strong> betydelse.<br />

I regering<strong>en</strong>s utredningsdirektiv till Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong><br />

hade det visserlig<strong>en</strong><br />

stått att skyldighet<strong>en</strong> av överföra el i <strong>en</strong> första<br />

etapp främst bör gälla för de regionala<br />

nät<strong>en</strong> och att utredar<strong>en</strong> skulle bedöma förutsättningarna<br />

att införa <strong>en</strong> skyldighet för<br />

innehavare av områdeskoncession, dvs. lokalnät<strong>en</strong>,<br />

att överföra el för annans räkning till<br />

stora kunder. M<strong>en</strong> utredar<strong>en</strong> konstaterar att<br />

”om inte samma regler gäller<br />

på lokala nät som övriga nät<br />

uppstår problem av olika<br />

slag”.<br />

Utredar<strong>en</strong> pekar på erfar<strong>en</strong>heterna från England<br />

och Wales där möjlighet<strong>en</strong> att fritt välja<br />

leverantör inledningsvis hade begränsats till<br />

större kunder, vilket hade skapat <strong>en</strong> rad avgränsningsproblem<br />

102 .<br />

De sv<strong>en</strong>ska elnät<strong>en</strong> öppnades alltså för alla<br />

kunder – stor- som småförbrukare 103 . Det<br />

fanns däremot ekonomiska hinder för dem<br />

89

90<br />

med lit<strong>en</strong> förbrukning att byta elleverantör.<br />

Ett byte förutsatte nämlig<strong>en</strong> att kund<strong>en</strong><br />

bekostade <strong>en</strong> ny elmätare som kunde mäta<br />

förbrukning<strong>en</strong> timvis. I mitt<strong>en</strong> av 1990-talet<br />

kunde ett sådant mätarbyte innebära mycket<br />

stora kostnader. Medelvärdet de första månaderna<br />

under 1996 för de installationskostnader<br />

som debiterades leverantörsbytande<br />

kunder var cirka 8 000 kr exkl. moms 104 ,<br />

dvs. uppemot tio tus<strong>en</strong> kronor för ett hushåll<br />

inklusive moms<strong>en</strong>. Med d<strong>en</strong> inträdesbiljett<strong>en</strong><br />

var rätt<strong>en</strong> för <strong>en</strong> småförbrukare att byta elleverantör<br />

bara formell. Inte <strong>en</strong> <strong>en</strong>da hushållskund<br />

bytte leverantör under d<strong>en</strong> nya elmarknad<strong>en</strong>s<br />

första år 1996 105 . Detta kan jämföras<br />

med storförbrukarna där elmarknadsreform<strong>en</strong>s<br />

möjligheter att välja leverantör hade utnyttjats<br />

i betydligt större utsträckning. Enligt<br />

<strong>en</strong> regeringsproposition 106 hade 25 proc<strong>en</strong>t<br />

av landets totala elförbrukning upphandlats i<br />

konkurr<strong>en</strong>s under 1996.<br />

Det blev <strong>en</strong> aning bättre fart på småkunderna<br />

när det sommar<strong>en</strong> 1997 infördes ett tak<br />

för vad kund<strong>en</strong> skulle betala för elmätar<strong>en</strong> 107 .<br />

Takpriset sattes till 2 500 kronor (exkl.<br />

moms) vilket också måste anses högt m<strong>en</strong> det<br />

var tillräckligt för att i alla fall <strong>en</strong> proc<strong>en</strong>t av<br />

hushåll<strong>en</strong> hade bytt leverantör vid slutet av<br />

1998 108 .<br />

D<strong>en</strong> socialdemokratiska regering<strong>en</strong> motiverade<br />

åtgärd<strong>en</strong> med takpris att på kort sikt<br />

ge er konsum<strong>en</strong>ter möjlighet att ”delta i<br />

handeln med el”. Det framgår dock att regering<strong>en</strong><br />

nog inte trodde att d<strong>en</strong>na åtgärd kommer<br />

att räcka på längre sikt. Alternativet till<br />

timvis mätning var s.k. schablonavräkning.<br />

D<strong>en</strong>na möjlighet diskuterades i proposition<strong>en</strong><br />

Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />

– lättare sagt än gjort<br />

m<strong>en</strong> bedömdes inte möjlig att införa utan<br />

ytterligare utredningar.<br />

Schablonavräkning införs för<br />

att öppna elmarknad<strong>en</strong> för<br />

alla konsum<strong>en</strong>ter<br />

Frågan om schablonavräkning återkom och<br />

blev avgjord långt tidigare än regering<strong>en</strong><br />

nog hade föreställt sig. En effektiv lobbyverksamhet<br />

för schablonavräkning av elförbrukning<strong>en</strong><br />

för att ge småkunder tillträde till<br />

elmarknad<strong>en</strong> satte igång. Som jag minns det<br />

var det två grupper som <strong>en</strong>gagerade sig mest<br />

som lobbyister för <strong>en</strong> öpp<strong>en</strong> elmarknad för<br />

alla konsum<strong>en</strong>ter. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>a grupp<strong>en</strong> var nya<br />

elhandlare som inte hade några egna kunder<br />

”från början”. B<strong>en</strong>sin- och oljeförsäljar<strong>en</strong><br />

Statoil var ett exempel. Telge Energi, som i<br />

och för sig hade ett lokalt elnät i koncern<strong>en</strong>,<br />

var ett annat företag som ville etablera sig<br />

nationellt. LO ingick i d<strong>en</strong> andra grupp<strong>en</strong><br />

som bestod av konsum<strong>en</strong>tföreträdare.<br />

LO hade ifrågasatt elmarknadsreform<strong>en</strong> då<br />

era medlemsförbund befarade att d<strong>en</strong> skulle<br />

innebära sämre möjligheter för industrin att<br />

få <strong>en</strong> trygg elförsörjning till låga priser. M<strong>en</strong><br />

LO var också <strong>en</strong> konsum<strong>en</strong>torganisation och<br />

såg som sin uppgift att stärka sina medlemmars<br />

ställning på t.ex. elmarknad<strong>en</strong>. Från<br />

LO:s sida drev man därför effektivt kravet på<br />

schablonmätning så att också hushåll skulle<br />

kunna dra fördel av elmarknadsreform<strong>en</strong>.<br />

LO slöt också ett avtal med Telge Energi om<br />

elpriser och elkontrakt för LO:s medlemmar.

De borgerliga partierna hakade på och hade<br />

alla i valrörels<strong>en</strong> 1998 löft<strong>en</strong> om införandet<br />

av schablonavräkning för små elförbrukare.<br />

Det var sannerlig<strong>en</strong> inte något av de mest<br />

uppmärksammade vallöft<strong>en</strong>a m<strong>en</strong> det fanns<br />

där hos alla de fyra borgerliga partierna.<br />

Trycket på regering<strong>en</strong> var stort i d<strong>en</strong>na till<br />

synes lilla fråga. Veckorna efter valet gav d<strong>en</strong><br />

socialdemokratiska regering<strong>en</strong> <strong>en</strong> särskild<br />

utredare om leveranskoncessionssystemet i<br />

tilläggsuppdrag 109 att med förtur analysera<br />

behovet och konsekv<strong>en</strong>serna av att undanta<br />

kunder med låg elförbrukning från grundprincip<strong>en</strong><br />

om timvis mätning. Resultatet skulle<br />

redovisas s<strong>en</strong>ast d<strong>en</strong> 1 februari 1999. M<strong>en</strong><br />

det räckte inte. Oppositionspartierna drev i<br />

Näringsutskottet ig<strong>en</strong>om ett uttalande från<br />

riksdag<strong>en</strong> att regering<strong>en</strong> under vår<strong>en</strong> 1999<br />

borde återkomma med ett förslag till nya bestämmelser<br />

om schablonavräkning som kunde<br />

träda i kraft s<strong>en</strong>ast d<strong>en</strong> 1 november 1999 110 .<br />

Stridsfrågan höst<strong>en</strong> 1998 var inte om vi skulle<br />

ha <strong>en</strong> schablonmätning utan när d<strong>en</strong>na<br />

skulle g<strong>en</strong>omföras. Jag minns att de borgerliga<br />

partierna ville se reform<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omförd till<br />

d<strong>en</strong> 1 april 1999 medan socialdemokraterna<br />

ville ge g<strong>en</strong>omförandearbetet tid<strong>en</strong> fram till<br />

d<strong>en</strong> 1 april 2000. D<strong>en</strong> 1 november blev kompromiss<strong>en</strong>.<br />

I slutet av maj 1999 återkom regering<strong>en</strong><br />

med sitt förslag och riksdag<strong>en</strong> kunde<br />

besluta om de lagregler som behövdes för att<br />

möjliggöra schablonavräkning till d<strong>en</strong> första<br />

november 111,112 .<br />

Parallellt med regering<strong>en</strong>s och riksdag<strong>en</strong>s lagstiftningsarbete<br />

arbetade vi på Energimyndighet<strong>en</strong><br />

och Sv<strong>en</strong>ska Kraftnät tillsammans med<br />

Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />

– lättare sagt än gjort<br />

branschorganisationerna Sv<strong>en</strong>ska kraftverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />

och Sveriges <strong>en</strong>ergileverantörer 113<br />

med att ta fram metoder, processer och regelverk<br />

för schablonmätning och leverantörsbyt<strong>en</strong><br />

på rekordtid. Vi lyckades med detta.<br />

Systemet var på plats till d<strong>en</strong> 1 november då<br />

de första byt<strong>en</strong>a av elleverantör g<strong>en</strong>omfördes<br />

för kunder med schablonmätning.<br />

Nu var elmarknad<strong>en</strong> öpp<strong>en</strong> för alla. M<strong>en</strong><br />

fungerade det i praktik<strong>en</strong>? Jag skrev just att<br />

vi lyckades få systemet med leverantörsbyt<strong>en</strong><br />

på plats på utsatt tid. Detta är bara <strong>en</strong> halvsanning.<br />

Ing<strong>en</strong> kan, tror jag, med fast blick<br />

och stadig stämma påstå att det fungerade<br />

bra de första år<strong>en</strong>. Syftet med reform<strong>en</strong> var<br />

inte schablonmätning<strong>en</strong> i sig. D<strong>en</strong>na var bara<br />

ett sätt att öppna elmarknad<strong>en</strong> för småför-<br />

brukare g<strong>en</strong>om att undvika d<strong>en</strong> dyra timmätning<strong>en</strong><br />

för de kunder som fritt ville välja<br />

elleverantör. Och leverantörsbyt<strong>en</strong>a fungerade<br />

dåligt de första år<strong>en</strong>. Detta berodde<br />

främst på att processer och metoder inte var<br />

tillräckligt utvecklade och inkörda. M<strong>en</strong> det<br />

fanns också andra problem.<br />

Förutsättningar för valfrihet<br />

– finns dom?<br />

De dåligt fungerande leverantörsbyt<strong>en</strong>a blev<br />

<strong>en</strong> av de stora elmarknadsfrågorna år<strong>en</strong> runt<br />

mill<strong>en</strong>nieskiftet. Kritik<strong>en</strong> mot elmarknad<strong>en</strong><br />

blev massiv. Nu på 2010-talet är det höga<br />

elpriser som föder kritik<strong>en</strong> mot elpriserna.<br />

Runt mill<strong>en</strong>nieskiftet var det nästan tvärtom.<br />

Elpriserna hade sjunkit stadigt sedan 1996.<br />

Från elmarknadsreform<strong>en</strong>s första år 1996,<br />

som också var ett torrår, hade priserna på<br />

91

92<br />

NordPool sjunkit från 16 öre/kWh till 12 öre<br />

2000. Kunder med fastpriskontrakt erbjöds<br />

att köpa el för 16 öre/kWh medan de som låg<br />

kvar på s.k. tillsvidareavtal hos sin gamla<br />

leverantör ck betala omkring 23 öre 114 . Det<br />

var alltså påtagliga vinster att gå från ett<br />

tillsvidareavtal till exempelvis ett ettårsavtal<br />

med ny leverantör. Ändå var det bara 15 proc<strong>en</strong>t<br />

av kunderna som hade bytt leverantör<br />

trots vinsterna med ett sådant byte.<br />

Svårigheterna att byta leverantör var ett problem<br />

som drabbade inte bara kunderna utan<br />

också de elhandlare som ville slå sig in på<br />

nya marknader g<strong>en</strong>om att erövra nya kunder.<br />

Dessa drabbades av höga och onödiga kostnader<br />

eftersom det kostade mycket i tid och<br />

p<strong>en</strong>gar att få ett byte g<strong>en</strong>omfört.<br />

Tålamodet var kort med de dåligt fungerande<br />

leverantörsbyt<strong>en</strong>a. Redan i oktober 2000,<br />

mindre än ett år efter det att schablonreform<strong>en</strong><br />

g<strong>en</strong>omförts, kom det förslag i fem riksdagsmotioner<br />

om förs<strong>en</strong>ings- eller sanktionsavgifter<br />

för de nätföretag som inte klarade av<br />

att g<strong>en</strong>omföra ett leverantörsbyte i tid.<br />

Det var inte bara svårigheterna med leverantörsbyt<strong>en</strong><br />

som hindrade kundrörlighet<strong>en</strong>. En<br />

off<strong>en</strong>tlig utredning från 2002, Elkonkurr<strong>en</strong>sutredning<strong>en</strong><br />

115 , lyfte fram två andra praktiska<br />

omständigheter som också motverkade<br />

kundrörlighet<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong>.<br />

D<strong>en</strong> första gällde kundernas svårigheter att<br />

göra relevanta jämförelser mellan leverantörernas<br />

erbjudand<strong>en</strong>, i synnerhet beträffande<br />

priser. Det konstaterades att leverantörerna<br />

hade olika priskonstruktioner, med t.ex.<br />

Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />

– lättare sagt än gjort<br />

fasta och rörliga priser. Det kunde därför<br />

<strong>en</strong>ligt utredning<strong>en</strong> krävas ”ett visst beräkningsarbete<br />

om man vill skapa jämförbarhet<br />

mellan olika erbjudand<strong>en</strong>”. Vidare saknades<br />

relevant prisstatistik för d<strong>en</strong> som vill jämföra<br />

olika leverantörers erbjudand<strong>en</strong>. Det fanns<br />

helt <strong>en</strong>kelt inte någon off<strong>en</strong>tlig, heltäckande<br />

prisstatistik som kunde användas för att jämföra<br />

olika leverantörers erbjudand<strong>en</strong>.<br />

D<strong>en</strong> andra svårighet<strong>en</strong> vid sidan av de dåligt<br />

fungerande leverantörsbyt<strong>en</strong>a var kopplad<br />

till att konsum<strong>en</strong>terna inte ansåg sig vara<br />

tillräckligt informerade om d<strong>en</strong> avreglerande<br />

elmarknad<strong>en</strong>s förutsättningar.<br />

Ett förslag som Elkonkurr<strong>en</strong>sutredning<strong>en</strong><br />

hade för att komma till rätta med dessa frågor<br />

– leverantörsbyt<strong>en</strong>a, brist<strong>en</strong> på pris- och<br />

marknadsinformation till konsum<strong>en</strong>terna<br />

samt konsum<strong>en</strong>ternas bristande kunskaper<br />

om elmarknad<strong>en</strong> och om konsum<strong>en</strong>ternas<br />

rättigheter och skyldigheter – var att utöka<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong>s/Energimyndighet<strong>en</strong>s uppdrag<br />

till att också bli expertmyndighet för<br />

elhandelsfrågor.<br />

Att stärka konsum<strong>en</strong>ternas<br />

ställning på elmarknad<strong>en</strong><br />

– <strong>en</strong> uppgift för Nätmyndighet<strong>en</strong>?<br />

När elmarknadsreform<strong>en</strong> designades berördes<br />

frågan om Nätmyndighet<strong>en</strong>s roll som informations-<br />

och rådgivare till konsum<strong>en</strong>terna på d<strong>en</strong><br />

reformerade elmarknad<strong>en</strong> – m<strong>en</strong> inte mycket<br />

mer än så. D<strong>en</strong> allmänna uppfattning<strong>en</strong> var

att Nätmyndighet<strong>en</strong> skulle bevaka konsum<strong>en</strong>ternas<br />

intress<strong>en</strong> g<strong>en</strong>temot nätföretag<strong>en</strong>.<br />

M<strong>en</strong> att Nätmyndighet<strong>en</strong> också skulle ha <strong>en</strong><br />

viktig roll också på d<strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>sutsatta elmarknad<strong>en</strong><br />

hade man ing<strong>en</strong> tydlig bild över.<br />

Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong> hade noterat<br />

riskerna på <strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>sutsatt marknad<br />

bl.a. för riskerna för att elförsäljarna inte kan<br />

fullgöra sina förpliktelser. En viktig uppgift<br />

för Nätmyndighet<strong>en</strong> borde därför <strong>en</strong>ligt Elmyndighetsutredning<strong>en</strong><br />

vara att informera<br />

köpare av el om de ekonomiska risker som<br />

kan vara förknippade med köp av elektrisk<br />

ström. Myndighet<strong>en</strong>s uppgift skulle således<br />

närmast vara att varna kunderna för elmarknad<strong>en</strong><br />

i stället för att stärka deras intresse att<br />

bli aktiva kunder.<br />

Elmyndighetsutredning<strong>en</strong> hade konstaterat<br />

att Nätmyndighet<strong>en</strong> måste kunna ge information<br />

om d<strong>en</strong> nya elmarknad<strong>en</strong> och pekar ut<br />

nätföretag<strong>en</strong> som <strong>en</strong> viktig målgrupp. Nätföretag<strong>en</strong>s<br />

personal behöver utbildas. M<strong>en</strong> äv<strong>en</strong><br />

abonn<strong>en</strong>ter, journalister, lokala politiker m..<br />

skulle behöva information för att kunna granska<br />

och ställa krav på nätägarna. Allmänhet<strong>en</strong><br />

ska ges tillgång till relevant statistik. Däremot<br />

nämns inte explicit behovet av att stärka<br />

konsum<strong>en</strong>ternas ställning på elmarknad<strong>en</strong>.<br />

Verklighet<strong>en</strong> visade snart att det nog fanns<br />

ett behov av konsum<strong>en</strong>tinformation och<br />

konsum<strong>en</strong>tstöd. Och ett ganska stort sådant.<br />

Missnöjet med hur elmarknad<strong>en</strong> fungerade<br />

ökade trycket på Energimyndighet<strong>en</strong>. Många<br />

aktörer förutsatte eller krävde att myndighet<strong>en</strong><br />

skulle rätta till missförhålland<strong>en</strong>a kring<br />

leverantörsbyt<strong>en</strong> och bristfällig och obegriplig<br />

Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />

– lättare sagt än gjort<br />

prisinformation samt att se till att konsum<strong>en</strong>terna<br />

kunde utnyttja d<strong>en</strong> öppna elmarknad<strong>en</strong>s<br />

möjligheter. År<strong>en</strong> efter dec<strong>en</strong>nieskiftet<br />

började dessutom elpriserna att stiga, vilket<br />

än mer ökad missnöjet med elmarknadsreform<strong>en</strong>.<br />

De resurser för elmarknadsövervakning som<br />

fanns på Energimyndighet<strong>en</strong> var små. Vi<br />

ck prioritera hårt. Allmän konsum<strong>en</strong>tupplysning<br />

var inte vårt bord, ansåg vi. Några<br />

explicita uppdrag inom området hade vi i<br />

vart fall inte fått. Våra insatser de första år<strong>en</strong><br />

in på det nya dec<strong>en</strong>niet för att stärka kunderna<br />

riktades mot att få leverantörsbyt<strong>en</strong>a att<br />

fungera. Det såg vi som <strong>en</strong> uttalad uppgift<br />

som myndighet<strong>en</strong> hade fått från statsmakterna,<br />

nämlig<strong>en</strong> att utöva tillsyn över nätföretag<strong>en</strong>.<br />

Energimyndighet<strong>en</strong> gjorde också några rejäla<br />

tillsynsinsatser mot företag som inte klarade<br />

av leverantörsbyt<strong>en</strong> på ett acceptabelt sätt.<br />

Myndighet<strong>en</strong> tvingades förelägga några,<br />

företrädesvis stora, företag att g<strong>en</strong>omföra<br />

leverantörsbyt<strong>en</strong> inom d<strong>en</strong> lagstadgade tid<strong>en</strong>.<br />

Höga vitesbelopp ck betalas av dem som<br />

inte klarade lagkrav<strong>en</strong>. Det hjälpte för stund<strong>en</strong><br />

och efter hand började leverantörsbyt<strong>en</strong>a<br />

g<strong>en</strong>erellt sett att fungera bra. D<strong>en</strong> som läser<br />

detta stycke kan möjlig<strong>en</strong> tycka att det är lite<br />

märkligt att myndighet<strong>en</strong> med hot om vite<br />

behövde tvinga vissa nätföretag att följa lagkrav<strong>en</strong>.<br />

M<strong>en</strong> så var det.<br />

Samtidigt tvingades vi att svara på <strong>en</strong> mängd<br />

frågor och ta emot klagomål från allmänhet<strong>en</strong><br />

om icke fungerande leverantörsbyt<strong>en</strong><br />

och andra, som många konsum<strong>en</strong>ter ansåg,<br />

93

94<br />

missförhålland<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong>. Vi dränktes<br />

periodvis av frågor och klagomål från<br />

allmänhet<strong>en</strong>. Handläggarnas telefoner gick<br />

varma och vi diskuterade olika sätt att organisera<br />

oss för att ta emot anstormning<strong>en</strong>.<br />

Riksrevisionsverket konstaterade i <strong>en</strong> granskningsrapport<br />

över Konsum<strong>en</strong>tverkets och<br />

Energimyndighet<strong>en</strong>s stöd till konsum<strong>en</strong>terna<br />

på d<strong>en</strong> omreglerade elmarknad<strong>en</strong> 116 att myndigheternas<br />

stöd varit otillräckligt. Myndigheterna<br />

hade gett åtgärderna för att stödja<br />

konsum<strong>en</strong>terna låg prioritet. RRV förefaller<br />

dock anse i några kryptiska formuleringar<br />

att det snarast är regering<strong>en</strong> som ska kritiseras<br />

för detta. Som jag tolkar RRV hade regering<strong>en</strong><br />

inte gett Energimyndighet<strong>en</strong> vare sig<br />

ett specikt konsum<strong>en</strong>tpolitiskt uppdrag eller<br />

resurser för konsum<strong>en</strong>tpolitiska åtgärder.<br />

På LO hade Jan-Erik Moreau, som på LO bevakade<br />

<strong>en</strong>ergipolitiska frågor och som också<br />

satt i Energimyndighet<strong>en</strong>s styrelse, räknat ut<br />

att myndigheternas budget för konsum<strong>en</strong>tinformation<br />

om elmarknad<strong>en</strong> motsvarade<br />

ungefär <strong>en</strong> proc<strong>en</strong>t av elbolag<strong>en</strong>s reklamkostnader<br />

117 . Vi på Energimyndighet<strong>en</strong> försvarade<br />

oss mot RRV och Jan-Erik Moreau med att<br />

det inte var informationsbudget<strong>en</strong>s storlek<br />

som var avgörande. Vi kunde peka på era<br />

fall när såväl rikspress som ledande landsortstidningar<br />

hade haft ”Så byter du elleverantör”<br />

som <strong>en</strong>da inslag på löpet och sedan följt<br />

upp med informationssidor med redaktionell<br />

text med utmärkt konsum<strong>en</strong>tupplysning. Vi<br />

hade sett som vår uppgift att stötta seriösa<br />

journalister att ge korrekt och relevant samhällsinformation.<br />

Lågbudget måhända. M<strong>en</strong><br />

kostnadseffektivt, ansåg vi.<br />

Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />

– lättare sagt än gjort<br />

Riksdag och regering var naturligtvis inte<br />

okänsliga för kritik<strong>en</strong> mot elmarknad<strong>en</strong>.<br />

Energimyndighet<strong>en</strong> skulle få sitt konsum<strong>en</strong>tpolitiska<br />

uppdrag.<br />

Energimyndighet<strong>en</strong> får ett<br />

konsum<strong>en</strong>tpolitiskt uppdrag<br />

Regering<strong>en</strong> redovisade vår<strong>en</strong> 2001 <strong>en</strong> handlingsplan<br />

för konsum<strong>en</strong>tpolitik<strong>en</strong> 118 . I d<strong>en</strong>na<br />

fanns ett längre avsnitt om konsum<strong>en</strong>ternas<br />

förutsättningar att agera på nylig<strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>sutsatta<br />

marknader. En fråga som lyftes<br />

fram var tillgång<strong>en</strong> till information och<br />

vägledning för konsum<strong>en</strong>terna på elområdet.<br />

Regering<strong>en</strong> redovisade i proposition<strong>en</strong> sin<br />

bedömning att ett branschnansierat organ<br />

för detta ändamål skulle utgöra ett värdefullt<br />

komplem<strong>en</strong>t till d<strong>en</strong> lokala konsum<strong>en</strong>tvägledning<strong>en</strong>.<br />

Förebild<strong>en</strong> var med Konsum<strong>en</strong>ternas<br />

Försäkringsbyrå och Konsum<strong>en</strong>ternas<br />

Bankbyrå där bransch<strong>en</strong> i samarbete med<br />

tillsynsmyndigheterna organiserade verksamhet<strong>en</strong>.<br />

Höst<strong>en</strong> 2001 tillsattes Elkonkurr<strong>en</strong>sutredning<strong>en</strong><br />

119 som bl.a. skulle utreda betydels<strong>en</strong><br />

av olika hinder för kundernas rörlighet<br />

på marknad<strong>en</strong>. Utredar<strong>en</strong> skulle också<br />

överväga om det behövs särskilda åtgärder<br />

för att stärka information<strong>en</strong> till konsum<strong>en</strong>terna.<br />

Utredning<strong>en</strong> pekade på tre områd<strong>en</strong><br />

som försvårade för hushållskunder att vara<br />

aktiva på elmarknad<strong>en</strong> 120 . Dessa var att<br />

nätföretag<strong>en</strong> inte klarade av att g<strong>en</strong>omföra<br />

leverantörsbyt<strong>en</strong> i tid, att konsum<strong>en</strong>terna<br />

g<strong>en</strong>erellt sett hade otillräckliga kunskaper<br />

om elmarknad<strong>en</strong> och sina rättigheter och att

<strong>en</strong> övergripande information och priser och<br />

övriga villkor saknades.<br />

Det konsum<strong>en</strong>tpolitiska uppdraget formulerades<br />

för första gång<strong>en</strong> i regleringsbrevet för<br />

2002. Här föreskrev regering<strong>en</strong> att myndighet<strong>en</strong><br />

skulle ”bidra till att konsum<strong>en</strong>ter och små<br />

och medelstora företag har tillräcklig information<br />

för att kunna agera på d<strong>en</strong> avreglerade<br />

elmarknad<strong>en</strong>” vilket kan ses som det uppdrag<br />

som Riksrevisionsverket och Elkonkurr<strong>en</strong>sutredning<strong>en</strong><br />

något år tidigare hade efterlyst.<br />

Regleringsbrevet blev sedan bekräftat i samband<br />

med riksdag<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergipolitiska beslut<br />

Foto: Johnér<br />

Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />

– lättare sagt än gjort<br />

vår<strong>en</strong> 2002, vilket var <strong>en</strong> uppgörelse mellan<br />

Socialdemokraterna, C<strong>en</strong>terpartiet och Vänsterpartiet<br />

121 . I proposition<strong>en</strong> informerar regering<strong>en</strong><br />

riksdag<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> avser att inrätta <strong>en</strong><br />

samlad myndighetsfunktion för elmarknad<strong>en</strong><br />

och att Energimyndighet<strong>en</strong> skulle tilldelas d<strong>en</strong><br />

roll<strong>en</strong> och få <strong>en</strong> uttalad roll som expertmyndighet<br />

för elhandelsfrågor, i <strong>en</strong>lighet med vad<br />

Elkonkurr<strong>en</strong>sutredning<strong>en</strong> hade föreslagit.<br />

Regering<strong>en</strong> skulle återkomma till riksdag<strong>en</strong><br />

i budgetproposition<strong>en</strong> för 2003 med förslag<br />

till omfattning<strong>en</strong> och inriktning<strong>en</strong> på d<strong>en</strong>na<br />

roll samt med <strong>en</strong> bedömning av resursbehov<br />

för verksamhet<strong>en</strong>. Det gjorde d<strong>en</strong> inte.<br />

myndighet<strong>en</strong> skulle ”bidra till<br />

att konsum<strong>en</strong>ter och små och<br />

medelstora företag har tillräcklig<br />

information för att kunna<br />

agera på d<strong>en</strong> avreglerade<br />

elmarknad<strong>en</strong>”<br />

95

96<br />

I budgetproposition<strong>en</strong> informerades riksdag<strong>en</strong><br />

i stället att Statskontoret hade getts<br />

i uppdrag att se över Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />

verksamhet och resursbehov.<br />

För oss på myndighet<strong>en</strong> var det inget större<br />

problem att budgetproposition<strong>en</strong> saknade<br />

ytterligare preciseringar. Vi hade ju formulering<strong>en</strong><br />

i regleringsbrevet om Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />

konsum<strong>en</strong>tpolitiska roll som behölls<br />

också för 2003. I Energimyndighet<strong>en</strong>s verksamhetsplan<br />

för samma år omformulerade<br />

och vidgade vi, lite klångrigt, uppdraget<br />

g<strong>en</strong>om formulering<strong>en</strong><br />

”att verka för goda förutsättningar<br />

för hushållskunder,<br />

samt små och medelstora<br />

företag att agera på elmarknad<strong>en</strong>”.<br />

Nu hade myndighet<strong>en</strong> ett tydligt formulerat<br />

uppdrag och åtagande att stärka kunderna<br />

inte <strong>en</strong>dast i relation<strong>en</strong> till nätföretag<strong>en</strong> utan<br />

också på d<strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>sutsatta del<strong>en</strong>.<br />

Statskontorets utredning återkommer jag till<br />

i kapitel 11.<br />

Konsum<strong>en</strong>ternas<br />

elrådgivningsbyrå<br />

Under 2001 hade Sv<strong>en</strong>sk Energi och dess vd<br />

Monica Ulfhielm tagit ett initiativ till att<br />

skapa <strong>en</strong> Konsum<strong>en</strong>ternas elrådgivningsbyrå.<br />

Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />

– lättare sagt än gjort<br />

Upplägget var att Sv<strong>en</strong>sk Energi skulle svara<br />

för nansiering<strong>en</strong> och att Konsum<strong>en</strong>tverket<br />

och Energimyndighet<strong>en</strong> ck plats i rådgivningsbyråns<br />

styrelse.<br />

Efter <strong>en</strong> del diskussioner mellan Sv<strong>en</strong>sk<br />

Energi och myndigheterna inrättades Konsum<strong>en</strong>terna<br />

Elrådgivningsbyrå vår<strong>en</strong> 2002.<br />

Jag hade <strong>en</strong> del principiella invändningar mot<br />

konstruktion<strong>en</strong> att vi som tillsynsmyndighet<br />

skulle vara repres<strong>en</strong>terade i styrels<strong>en</strong> för <strong>en</strong><br />

branschägd och branschnansierad organisation.<br />

M<strong>en</strong> regering<strong>en</strong> hade pekat på d<strong>en</strong>na<br />

lösning, man kan säga med hela hand<strong>en</strong>, i<br />

d<strong>en</strong> konsum<strong>en</strong>tpolitiska proposition<strong>en</strong> 2001.<br />

Dessutom skulle rådgivningsbyrån, hoppades<br />

vi, lösa <strong>en</strong> stor del av våra problem med alla<br />

frågor och klagomål från allmänhet<strong>en</strong> som vi<br />

inte var rustade att behandla. Jag ck lägga<br />

mina betänkligheter åt sidan.<br />

Energimyndighet<strong>en</strong>s företrädare i styrels<strong>en</strong><br />

det första året var Anette Älmdal<strong>en</strong>, som var<br />

<strong>en</strong>hetschef på Nätavdelning<strong>en</strong> och Tommy<br />

Ankarljung, chef för Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />

avdelning för extern kommunikation. De<br />

första år<strong>en</strong> svarade också Energimyndighet<strong>en</strong><br />

för kostnaderna för <strong>en</strong> av de fyra personerna<br />

som arbetade på Elrådgivningsbyrån. Konsum<strong>en</strong>tverket<br />

lämnade över sin databas som<br />

verket hade upprättat för att jämföra elleverantörernas<br />

priser.<br />

De första år<strong>en</strong> med ett<br />

konsum<strong>en</strong>tpolitiskt uppdrag<br />

Klagomål<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong> från allmänhet<strong>en</strong><br />

till Energimyndighet<strong>en</strong> i form av brev

och telefonsamtal hade inte minskat 2002<br />

trots tillkomst<strong>en</strong> av Elrådgivningsbyrån. De<br />

klagomål som myndighet<strong>en</strong> tog emot rörde<br />

återig<strong>en</strong> problem vid leverantörsbyt<strong>en</strong> och<br />

bristande mätvärdeshantering. En av de första<br />

större insatserna blev mot d<strong>en</strong> bakgrund<strong>en</strong><br />

att inv<strong>en</strong>tera de problem som främst<br />

hushållskunder hade på elmarknad<strong>en</strong>. Detta<br />

resulterade i <strong>en</strong> rapport till regering<strong>en</strong> med<br />

förslag till 15 åtgärder för att förbättra kundernas<br />

situation med det klingande namnet<br />

Konsum<strong>en</strong>t<strong>en</strong> – i c<strong>en</strong>trum eller i kläm? 122<br />

Också elnäts- och elhandelsföretag<strong>en</strong>s var<br />

medvetna om och bekymrade över bristerna<br />

i kundhantering<strong>en</strong>. Bransch<strong>en</strong> led av ett<br />

Foto: Energimarknadsinpektion<strong>en</strong><br />

Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />

– lättare sagt än gjort<br />

underskott av förtro<strong>en</strong>dekapital. Elföretag<strong>en</strong><br />

hamnade långt ner i kundnöjdhetsmätningar<br />

som gjordes varje år. Det fanns därför ett<br />

stort intresse bland företag<strong>en</strong> att förbättra<br />

kundprocesser och kundbemötande. Branschorganisation<strong>en</strong><br />

Sv<strong>en</strong>sk Energi <strong>en</strong>gagerade sig<br />

hårt. Några av de stora elföretag<strong>en</strong> inrättade<br />

s.k. kundombudsmän. Det var därför naturligt<br />

för myndighet<strong>en</strong> att samarbeta med<br />

bransch<strong>en</strong> i dess försök att bli bättre. Bl.a.<br />

organiserade Energimyndighet<strong>en</strong> (Inspektion<strong>en</strong>)<br />

tillsammans med Konsum<strong>en</strong>tverket återkommande<br />

möt<strong>en</strong> med kundombudsmänn<strong>en</strong><br />

för erfar<strong>en</strong>hets- och informationsutbyte. Jag<br />

uppfattade våra diskussioner som öppna och<br />

förtro<strong>en</strong>defulla trots de stora motsättningar<br />

som växte fram med bransch<strong>en</strong> när det gällde<br />

reglering<strong>en</strong> av nätföretag<strong>en</strong>s uppgifter. På<br />

d<strong>en</strong> här punkt<strong>en</strong> lyckade vi hålla sär frågorna<br />

på ett bra sätt.<br />

Åtgärdsförslag<strong>en</strong> i rapport<strong>en</strong> om konsum<strong>en</strong>terna<br />

i kläm eller i c<strong>en</strong>trum syftade uteslutande<br />

till att stärka konsum<strong>en</strong>ternas rättigheter på<br />

elmarknad<strong>en</strong>. Äv<strong>en</strong> samarbetet med kund-<br />

ombudsmänn<strong>en</strong> hade eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> samma syfte.<br />

M<strong>en</strong> detta var inte tillräckligt. Regering<strong>en</strong><br />

hade i regleringsbrevet satt målet till att ge<br />

konsum<strong>en</strong>terna tillräcklig information för att<br />

agera på elmarknad<strong>en</strong>, vilket är något annat.<br />

Elrådgivningsbyrån var <strong>en</strong> viktig kanal för<br />

d<strong>en</strong> informationsspridning som behövdes. Vi<br />

använde också Energimyndighet<strong>en</strong>s hemsida<br />

med bl.a. frågor och svar. 2006 – när Energi-<br />

marknadsinspektion<strong>en</strong> hade bildats 2006 –<br />

skapade inspektion<strong>en</strong> <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> hemsida, där<br />

konsum<strong>en</strong>tfrågor ck <strong>en</strong> giv<strong>en</strong> plats. Det var<br />

viktigt att informera om konsum<strong>en</strong>terna rättigheter<br />

(och skyldigheter) på elmarknad<strong>en</strong><br />

97

98<br />

m<strong>en</strong> också att ge intresserade konsum<strong>en</strong>ter<br />

adekvat information om elmarknad<strong>en</strong>.<br />

Vid årsskiftet 2007/08 samtidigt som Inspektion<strong>en</strong><br />

blev <strong>en</strong> helt självständig myndighet introducerades<br />

Elpriskoll<strong>en</strong> på hemsidan efter<br />

något års utvecklingsarbete. Då kunde myndighet<strong>en</strong><br />

äntlig<strong>en</strong> svara på många elköpares<br />

krav på <strong>en</strong> möjlighet att erbjuda ett verktyg<br />

för prisjämförelser mellan elhandlarnas alla<br />

erbjudand<strong>en</strong>.<br />

Kundernas ställning på elmarknad<strong>en</strong> var<br />

inte <strong>en</strong>dast <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk fråga. Äv<strong>en</strong> inom EU<br />

blev det viktigt att stödja konsum<strong>en</strong>terna<br />

på de avreglerade marknaderna, där el- och<br />

naturgasmarknaderna var två som hade stor<br />

betydelse för stora konsum<strong>en</strong>tgrupper. Tjänstemänn<strong>en</strong><br />

på <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

kom därför att <strong>en</strong>gagera sig i konsum<strong>en</strong>tfrågor<br />

i de europeiska tillsynsmyndigheternas<br />

samarbete liksom i det nordiska myndighetssamarbetet<br />

inom <strong>en</strong>ergiområdet. Detta kommer<br />

att beröras i nästa kapitel.<br />

Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />

– lättare sagt än gjort

En myndighet för övervakning och<br />

utveckling av EU:s inre marknad<br />

De europeiska tillsynsmyndig-<br />

heterna bildar <strong>en</strong> samarbets-<br />

organisation<br />

D<strong>en</strong> 7 mars 2000 möttes elva ”National<br />

Indep<strong>en</strong>d<strong>en</strong>t Regulators” i Bryssel. Sammankomst<strong>en</strong><br />

ägde rum på ett hotell vid Square de<br />

Meeûs. Vid samma park ligger Sveriges ständiga<br />

repres<strong>en</strong>tation vid Europeiska union<strong>en</strong>.<br />

Tre kvarter bort ligger EU-parlam<strong>en</strong>tet.<br />

Vi hade samlats för att bilda de europeiska<br />

regleringsmyndigheternas samarbetsorganisation<br />

”Council of European Energy Regulators”<br />

med akronym<strong>en</strong> CEER. Det dokum<strong>en</strong>t<br />

som vi undertecknade under ganska vardagliga<br />

former var ett s.k. Memorandum of Understanding<br />

123 . Initiativet kom från Portugal<br />

med stöd från Itali<strong>en</strong> och Spani<strong>en</strong>. Undertecknarna<br />

var cheferna för tillsynsmyndigheterna<br />

i Belgi<strong>en</strong>, Finland, Irland, Itali<strong>en</strong>, Nederländerna,<br />

Portugal, Spani<strong>en</strong>, Sverige och<br />

Storbritanni<strong>en</strong>. Utöver dessa var också d<strong>en</strong><br />

norska och d<strong>en</strong> nordirländska myndighet<strong>en</strong><br />

med och skrev under det grundande MoU.<br />

Norge var med i kraft av sitt medlemskap i<br />

EEA (European Economic Area). Nordirland<br />

hade <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> lagstiftning och eg<strong>en</strong> tillsynsmyndighet.<br />

Det var därför två myndigheter<br />

från UK som skrev under.<br />

En myndighet för övervakning och<br />

utveckling av EU:s inre marknad<br />

Behovet av samarbete och<br />

erfar<strong>en</strong>hetsutbyte<br />

Elmarknader i konkurr<strong>en</strong>s var något ganska<br />

nytt för Europa. UK 124 hade reformerat sin<br />

elmarknad 1990. Norge ck <strong>en</strong> ny ellag som<br />

innebar bl.a. konkurr<strong>en</strong>s i produc<strong>en</strong>t- och<br />

handelsled<strong>en</strong> 1991. Finland och Sverige<br />

följde efter år<strong>en</strong> 1995 och 1996. EU:s första<br />

elmarknadsdirektiv 125 hade beslutats i<br />

december 1996 och skulle vara införda i<br />

medlemsländernas lagstiftning s<strong>en</strong>ast februari<br />

1999. EU-direktivet var <strong>en</strong> kompromiss<br />

mellan pådrivande, skeptiska och motsträviga<br />

medlemsländer 126 m<strong>en</strong> syftet var, som<br />

medlemsländerna sade sig vara över<strong>en</strong>s om,<br />

att skapa <strong>en</strong> elmarknad som i full omfattning<br />

var konkurr<strong>en</strong>sutsatt 127 . Medlemsländerna<br />

kunde <strong>en</strong>as om att direktivet var ett viktigt<br />

steg mot fullbordande av d<strong>en</strong> inre marknad<strong>en</strong><br />

för <strong>en</strong>ergi.<br />

El- och gasmarknader i konkurr<strong>en</strong>s var något<br />

nytt och oprövat. Det gällde att utveckla<br />

regelverk och praxis avse<strong>en</strong>de organisation<br />

av el- och naturgasmarknaderna och metoder<br />

för själva tillsyn<strong>en</strong> och reglering<strong>en</strong>. Det<br />

fanns helt klart ett behov för åtminstone<br />

diskussioner och erfar<strong>en</strong>hetsutbyte mellan de<br />

myndigheter som hade att ha tillsyn över och<br />

utveckla de nya elmarknader som började<br />

99

Foto: Johnér<br />

100

växa fram i Europa. Det ligger också nära till<br />

hands att anta att Kommission<strong>en</strong> såg de nationella<br />

tillsynsmyndigheterna som <strong>en</strong> resurs<br />

i g<strong>en</strong>omförandet av direktivet och utveckling<strong>en</strong><br />

av <strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>sutsatt <strong>en</strong>ergimarknad.<br />

Det skulle också organiseras ytterligare samarbete<br />

inom EU och i Nord<strong>en</strong>. CEER var inte<br />

det <strong>en</strong>da – och inte heller det första – uttrycket<br />

för detta europeiska samarbete.<br />

Flor<strong>en</strong>ce Forum<br />

Först ut med att organisera diskussioner på<br />

europeisk nivå hade varit EG-kommission<strong>en</strong>.<br />

Kommission<strong>en</strong> – och UK som hade ordförandeskapet<br />

i EU vår<strong>en</strong> 1998 – tog initiativ till<br />

ett möte om EU:s elmarknad. Deltagare var<br />

myndigheter, regeringsföreträdare och stamnätsföretag<br />

från länder med ”avreglerade”<br />

elmarknader. På mötet deltog också företrädare<br />

för ”akademi<strong>en</strong>” och internationella<br />

<strong>en</strong>ergimarknadsexperter för att bidra med<br />

sina kunskaper och visioner.<br />

Mötet ägde rum under två februaridagar i<br />

Europauniversitetets lokaler uppe på kullarna<br />

någon mil nordväst om Flor<strong>en</strong>s. Valet av<br />

ort och lokal var viktigt <strong>en</strong>ligt kommissionär<strong>en</strong><br />

för <strong>en</strong>ergifrågor Pablo B<strong>en</strong>avides som var<br />

<strong>en</strong> av inledningstalarna. I anteckningarna<br />

från mötet 128 refereras B<strong>en</strong>avides när han<br />

säger att syftet var att erbjuda <strong>en</strong> neutral<br />

och informell plats för diskussioner om och<br />

utbyte av erfar<strong>en</strong>heter från g<strong>en</strong>omförandet av<br />

EU:s elmarknadsdirektiv. I sitt inledningsanförande<br />

markerade B<strong>en</strong>avides att plats<strong>en</strong> för<br />

mötet var noga övervägd. G<strong>en</strong>om att lägga<br />

En myndighet för övervakning och<br />

utveckling av EU:s inre marknad<br />

mötet i <strong>en</strong> akademisk miljö långt borta från<br />

Bryssel och från EU:s ordförandeland markerade<br />

mötets karaktär av fritt tankeutbyte<br />

som inte skulle störas av politiska överläggningar.<br />

B<strong>en</strong>avides underströk målet om det<br />

fria tankeutbytet. Syftet med mötet i Flor<strong>en</strong>s<br />

var inte att söka <strong>en</strong>ighet kring politiska slutsatser<br />

avse<strong>en</strong>de elmarknad<strong>en</strong>s utveckling. De<br />

anteckningar som gjordes skulle vara översiktligt<br />

refererande och därför utan hårda<br />

konklusioner 129 .<br />

Slutsatserna i Kommission<strong>en</strong>s anteckningar<br />

från första mötet var i linje med B<strong>en</strong>avides<br />

tankar. De närvarande var (<strong>en</strong>ligt anteckningarna)<br />

<strong>en</strong>iga om att frågorna om introduktion<br />

av förnybar <strong>en</strong>ergi och om krav<strong>en</strong> på<br />

elföretag att utföra s.k. allmännyttiga tjänster<br />

inte skulle behandlas i detta forum om de<br />

inte hade direkta konsekv<strong>en</strong>ser för konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong>.<br />

Vidare var vi <strong>en</strong>iga om att mötas regelbundet,<br />

nästa gång i oktober och att också<br />

bjuda in industrin. Detta var grund<strong>en</strong> för <strong>en</strong><br />

av institutionerna på EU:s inre marknad för<br />

el – Flor<strong>en</strong>ce Forum.<br />

På detta första Flor<strong>en</strong>ce Forum deltog från<br />

Sverige Annelie Gabrielsson som då var tillförordnad<br />

chef för Nätmyndighet<strong>en</strong>, chef<strong>en</strong><br />

för Sv<strong>en</strong>ska kraftnät Jan Magnusson och<br />

jag själv gjorde min näst sista månad på<br />

Näringsdepartem<strong>en</strong>tet som huvudman för<br />

<strong>en</strong>ergifrågor. Jan Magnusson svarade för <strong>en</strong><br />

pres<strong>en</strong>tation:”Key factors” for successful regulatory<br />

reform national electricity markets”.<br />

Annelie Gabrielsson deltog i två “Round<br />

Tables of Regulators” 130 . Själv syns jag i anteckningarna<br />

där jag i <strong>en</strong> allmän diskussion<br />

tycker att vi bör lägga fokus på EU:s inre<br />

101

102<br />

marknad snarare än på de nationella marknaderna<br />

och att d<strong>en</strong> nationella ”reglering<strong>en</strong>”<br />

kan organiseras på olika sätt och anpassas<br />

till nationella förhålland<strong>en</strong>.<br />

D<strong>en</strong>na akademiska fritt tänkande verkstad<br />

som B<strong>en</strong>avides målade upp för Flor<strong>en</strong>ce Forum<br />

kunde inte hållas vid makt, om nu någon<br />

hade trott det. Redan vid tredje Flor<strong>en</strong>ce<br />

Forum i maj 1999 syns i anteckningarna tydliga<br />

politiska slutsatser. Anteckningarna kan<br />

närmast ses som ett förhandlingsprotokoll<br />

där medlemsstater och tillsynsmyndigheter<br />

hade <strong>en</strong>ats om riktlinjer för de stamnätsansvariga<br />

företag<strong>en</strong>s arbete med att utforma<br />

tariffer och gem<strong>en</strong>samma regler för att hantera<br />

kapacitetsbegränsningar (eller askhalshalsar)<br />

i överföringssystem<strong>en</strong>.<br />

Äv<strong>en</strong> om diskussions- och erfar<strong>en</strong>hetsutbytesdel<strong>en</strong><br />

fanns kvar blev Flor<strong>en</strong>smöt<strong>en</strong> alltmer<br />

ett verktyg för Kommission<strong>en</strong> att få tillsynsmyndigheterna<br />

eller transmissionsföretag<strong>en</strong><br />

eller andra aktörer att införa ny praxis eller<br />

g<strong>en</strong>omföra utredningar om elmarknad<strong>en</strong>.<br />

Det informella erfar<strong>en</strong>hetsutbytet måste ske<br />

någon annanstans.<br />

Flor<strong>en</strong>ce Forum behandlade elmarknad<strong>en</strong>.<br />

Det dröjde bara ett år innan Kommission<strong>en</strong><br />

bjöd in till ett forum för naturgasfrågor. Detta<br />

hamnade i Madrid i månadsskiftet september/oktober.<br />

Det framgick inte av några<br />

dokum<strong>en</strong>t eller uttalande från Kommission<strong>en</strong><br />

varför Madrid valdes som perman<strong>en</strong>t värdort<br />

för överläggningarna om naturgasmarknad<strong>en</strong>.<br />

Äv<strong>en</strong> här kan noteras att äv<strong>en</strong> naturgasforum<br />

vid det första mötet sades syfta till<br />

att ge <strong>en</strong> informell ram för att på EU-nivå<br />

En myndighet för övervakning och<br />

utveckling av EU:s inre marknad<br />

g<strong>en</strong>omföra diskussioner och erfar<strong>en</strong>hetsutbyte<br />

avse<strong>en</strong>de skapandet av <strong>en</strong> inre marknad i<br />

konkurr<strong>en</strong>s för naturgas 131 utan krav på politiska<br />

slutsatser.<br />

Sydeuropéerna tar initiativ<br />

till ett samarbete<br />

Sommar<strong>en</strong> 1999 – efter det tredje Flor<strong>en</strong>ce<br />

Forum – bjöd d<strong>en</strong> itali<strong>en</strong>ska tillsynsmyndighet<strong>en</strong><br />

till ett informellt möte i Rom mellan<br />

elmarknad<strong>en</strong>s tillsynsmyndigheter i september.<br />

Jag uppfattade det som ett gem<strong>en</strong>samt<br />

initiativ från kollegerna i Itali<strong>en</strong>, Portugal<br />

och Spani<strong>en</strong>. Som jag minns inbjudan 132 och<br />

själva mötet var syftet att få till ett informellt<br />

utbyte av erfar<strong>en</strong>heter mellan tillsynsmyndigheterna<br />

nu när Flor<strong>en</strong>ce Forum hade<br />

utvecklats till närmast <strong>en</strong> plats för Kommission<strong>en</strong>s<br />

dialog med – eller pekpinnande till<br />

– d<strong>en</strong> europeiska elmarknad<strong>en</strong>s myndigheter<br />

och aktörer. Jag kommer ihåg att vi under<br />

mötet diskuterade frågor om bl.a. tariffkonstruktioner,<br />

åtskillnad mellan nätmonopol<br />

och konkurr<strong>en</strong>sutsatta verksamheter samt<br />

tillsynsmyndigheterna roll när det gällde<br />

introduktion<strong>en</strong> av grön <strong>en</strong>ergi. Det var ett<br />

spännande möte. Jag minns att jag kände<br />

hur lite jag begrep av hur elmarknaderna var<br />

organiserade utanför Nord<strong>en</strong> och hur jag<br />

undrade om de icke-nordiska kollegerna begrep<br />

hur vår elmarknad fungerade.<br />

Det var <strong>en</strong> ganska lit<strong>en</strong> krets som träffades i<br />

Rom. Utöver de tre sydeuropéerna var också<br />

Nederländerna, England, Nordirland och<br />

de fyra nordiska länderna närvarande. När<br />

vi skildes var vi över<strong>en</strong>s om att det varit ett

a möte och att vi borde fortsätta att mötas<br />

också utanför Flor<strong>en</strong>ce Forum.<br />

Det dröjde inte många veckor efter Rom-mötet<br />

förrän Jorge Vasconçelos, som var chef för<br />

d<strong>en</strong> portugisiska tillsynsmyndighet<strong>en</strong>, hörde<br />

av sig. Det var dags att ge <strong>en</strong> organisatorisk<br />

struktur åt diskussionerna och samarbetet<br />

mellan oss tillsynsmyndigheter. Tank<strong>en</strong> var<br />

att d<strong>en</strong> nya organisation<strong>en</strong> skulle byggas upp<br />

kring ett Memorandum of Understanding<br />

där det angavs villkor<strong>en</strong> och formerna för<br />

vårt samarbete. Vi ck ett utkast till MoU<br />

översänt. Efter <strong>en</strong> del skriftväxling och <strong>en</strong> del<br />

ändringar i text<strong>en</strong> via mejl kunde vi tillsynsmyndigheter<br />

som då fanns <strong>en</strong>as kring detta<br />

MoU. Det var inte stora m<strong>en</strong>ingsskiljaktigheter.<br />

Från sv<strong>en</strong>sk sida ville vi vara säkra på<br />

att vi inte band upp oss så att vi g<strong>en</strong>om d<strong>en</strong><br />

Foto: aStory<br />

En myndighet för övervakning och<br />

utveckling av EU:s inre marknad<br />

kommande europeiska organisation<strong>en</strong> skulle<br />

tvingas att g<strong>en</strong>omföra åtgärder som anting<strong>en</strong><br />

stod i strid med d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska nationella lagstiftning<strong>en</strong><br />

eller stred mot vårt sätt att reglera<br />

elmarknad<strong>en</strong>. Jag minns (här kan jag ha fel)<br />

att vi i Sverige var de som i det sista införde<br />

någon ändring för att vara helt säkra på att<br />

få behålla vårt obero<strong>en</strong>de g<strong>en</strong>temot ev<strong>en</strong>tuella<br />

beslut i d<strong>en</strong> nya organisation<strong>en</strong>.<br />

Några veckor in på det nya seklet var vi elva<br />

<strong>en</strong>ergimarknadsmyndigheter som var beredda<br />

att åka till Bryssel för att tillsammans<br />

grunda Council of European Energy Regulators<br />

som skulle bli d<strong>en</strong> organisatoriska plattform<br />

där vi skulle kunna utbyta erfar<strong>en</strong>heter<br />

och diskutera utveckling<strong>en</strong> på d<strong>en</strong> europeiska<br />

el- och gasmarknad<strong>en</strong>.<br />

103

104<br />

Council of European Energy<br />

Regulators – <strong>en</strong> samman-<br />

slutning för obero<strong>en</strong>de<br />

myndigheter<br />

D<strong>en</strong> 7 mars 2000 var det alltså nio medlemsländer<br />

som hade <strong>en</strong> tillsynsmyndighet för<br />

el- eller naturgasmarknaderna som förutsattes<br />

i el- och naturgasdirektiv<strong>en</strong>. De länder i<br />

dåvarande EU 15 som ännu saknade adekvat<br />

lagstiftning eller obero<strong>en</strong>de regleringsmyndigheter<br />

var Danmark 133 , Tyskland, Luxemburg,<br />

Frankrike, Österrike och Grekland.<br />

Det dröjde ytterligare några år innan dessa<br />

blev kvalicerade att bli medlemmar. Tyskland<br />

var sist ut och blev medlem först 2005.<br />

Det kan tyckas lite konstigt att det inte var<br />

er myndigheter som var med från början.<br />

El- och naturgasdirektiv<strong>en</strong> hade trätt i kraft<br />

1999 och förutsatte att de nationella regeringarna<br />

hade inrättat <strong>en</strong> tillsynsmyndighet.<br />

Som jag förstår det fanns det två orsaker.<br />

G<strong>en</strong>omförandet av EU-direktiv tar ibland<br />

längre tid än vad som förutsätts. Några länder<br />

hade helt <strong>en</strong>kelt inte lagstiftning<strong>en</strong> på<br />

plats året efter. M<strong>en</strong> d<strong>en</strong> viktigaste förklaring<strong>en</strong><br />

är CEER:s krav på att myndighet<strong>en</strong><br />

skulle vara obero<strong>en</strong>de.<br />

Kravet på obero<strong>en</strong>de slogs också fast i det<br />

första elmarknadsdirektivet. Tillsynsmyndighet<strong>en</strong><br />

skulle vara ”obero<strong>en</strong>de av parterna”<br />

på elmarknad<strong>en</strong> 134 . Vi ”Regulators” i CEER<br />

gick dock längre än direktivets krav. Vi skulle<br />

vara obero<strong>en</strong>de inte bara från industrin<br />

En myndighet för övervakning och<br />

utveckling av EU:s inre marknad<br />

och andra intressegrupper utan också från<br />

d<strong>en</strong> nationella regering<strong>en</strong>. Orsak<strong>en</strong> till att det<br />

drog ut på tid<strong>en</strong> med Tyskland var just detta<br />

vårt krav på bero<strong>en</strong>de. D<strong>en</strong> tyska regering<strong>en</strong><br />

behöll länge tillsyns- och regleringsfunktion<br />

för el och gas inom sitt näringsdepartem<strong>en</strong>t 135 .<br />

Först 2005 bildades Bundesnetzag<strong>en</strong>tur som<br />

blev d<strong>en</strong> tyska federala tillsynsmyndighet<strong>en</strong><br />

för tele, post, el, naturgas och järnväg.<br />

Självständig myndighet skulle vi vara för att<br />

få vara medlem i CEER. Detta var <strong>en</strong> förutsättning<br />

som vi medlemmar höll hårt på.<br />

För oss från Sverige var detta inget nytt.<br />

Boskillnad<strong>en</strong> mellan regering och förvaltningsmyndigheter<br />

etablerades redan under<br />

1600-talet när Axel Ox<strong>en</strong>stierna organiserade<br />

och byggde upp d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska förvaltning<strong>en</strong>.<br />

M<strong>en</strong> myndigheternas självständighet<br />

begränsas till beslut<strong>en</strong> i <strong>en</strong>skilda är<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

äv<strong>en</strong> om regering<strong>en</strong> tillåter och till och med<br />

förutsätter ett utrymme för egna initiativ för<br />

myndigheterna.<br />

Princip<strong>en</strong> om självständighet gäller inte heller<br />

när myndigheterna agerar internationellt,<br />

t.ex. inom EU. I dessa fall företräder myndigheternas<br />

tjänstemän Konungariket och ska i<br />

princip ha instruktioner från regering<strong>en</strong>.<br />

I ett avse<strong>en</strong>de var jag i alla fall självständig<br />

i förhållande till regering<strong>en</strong>. Jag minns att<br />

jag undertecknade dokum<strong>en</strong>tet utan att först<br />

inhämtat något formellt godkännande från<br />

regering<strong>en</strong> eller Regeringskansliet. Jag vet<br />

fortfarande inte om något sådant hade behövts.<br />

Som MoU var formulerat innehöll det<br />

<strong>en</strong>ligt min uppfattning inga åtagand<strong>en</strong>, inte

Fors<strong>en</strong> vid kraftstation<strong>en</strong> i Skogstorp, Eskilstuna - Foto: aStory<br />

105

106<br />

heller ekonomiska, för Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet<br />

eller Nätmyndighet<strong>en</strong>. Jag minns att<br />

jag i alla fall informerade ”departem<strong>en</strong>tet”<br />

vad som var på gång och vad jag skulle göra i<br />

Bryssel d<strong>en</strong> 7 mars.<br />

Energimyndighet<strong>en</strong>s regleringsbrev för 2000<br />

gav också ett visst stöd för <strong>en</strong> anslutning till<br />

CEER g<strong>en</strong>om formulering<strong>en</strong> att myndighet<strong>en</strong><br />

skulle verka för kunskapsutbyte i <strong>en</strong>ergifrågor<br />

mellan Sverige och omvärld<strong>en</strong><br />

Regleringsbrevet året efter (för 2001) synes<br />

vara anpassat till d<strong>en</strong> nya roll<strong>en</strong> utan att<br />

CEER står explicit. Myndighet<strong>en</strong> ska <strong>en</strong>ligt<br />

Foto: aStory<br />

En myndighet för övervakning och<br />

utveckling av EU:s inre marknad<br />

regleringsbrevet främja <strong>en</strong> utveckling av el-<br />

och gasmarknadsreformerna både nationellt<br />

och internationellt. I regleringsbrevet för<br />

2001 står också explicit att Energimyndighet<strong>en</strong><br />

ck använda sitt förvaltningsanslag för<br />

internationellt samarbete, bl.a. inom ram<strong>en</strong><br />

för EU och OECD 136 . Föreskrifterna i regleringsbrevet<br />

förändrades sedan allteftersom<br />

samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna<br />

utvecklades. Inför 2004 års verksamhet föreskrev<br />

regering<strong>en</strong> att myndighet<strong>en</strong> skulle ”följa<br />

utveckling<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> europeiska elmarknad<strong>en</strong><br />

och i samarbete med övriga europeiska<br />

tillsynsmyndigheter verka för ändamåls<strong>en</strong>liga<br />

riktlinjer för EU:s inre marknad för el”.<br />

Reglerarsamarbetet institutionaliseras<br />

– <strong>en</strong> tydlig roll<br />

i utveckling<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> inre<br />

marknad<strong>en</strong><br />

Nästa formella steg var d<strong>en</strong> 10 juni 2003 när<br />

CEER beslutade att organisera sig som <strong>en</strong><br />

ideell för<strong>en</strong>ing/sammanslutning <strong>en</strong>ligt belgisk<br />

lagstiftning 137 . Vi ck då regler om hur<br />

beslut skulle fattas; CEER ck <strong>en</strong> beslutande<br />

församling där varje medlem var företrädd.<br />

CEER hade hittills varit <strong>en</strong> organisation med<br />

väldigt informella regler för beslutsfattande.<br />

Det var i och för sig inte så konstigt. Vi<br />

hade ju bildats för att snarast vara <strong>en</strong> klubb<br />

för informationsutbyte och idédiskussioner.<br />

M<strong>en</strong> utveckling<strong>en</strong> hade sprungit förbi d<strong>en</strong>na<br />

konstruktion. CEER hade ju fått uppdrag av<br />

Kommission<strong>en</strong> eller mer formellt Flor<strong>en</strong>ce<br />

Forum att utreda och föreslå regeländringar<br />

för d<strong>en</strong> inre marknad<strong>en</strong> för el och gas. Vi var

inte längre i praktik<strong>en</strong> <strong>en</strong> klubb för informella<br />

diskussioner och informationsutbyte. Nu<br />

var CEER <strong>en</strong> del av d<strong>en</strong> apparat som hade att<br />

utvärdera och utveckla EU:s inre marknader<br />

för el- och naturgas.<br />

Jag minns att de frågor vid formalisering av<br />

CEER 2003 som intresserade oss mest var<br />

röstreglerna och budget<strong>en</strong> samt hur mycket<br />

som CEER kunde binda mig som sv<strong>en</strong>sk<br />

regleringsmyndighet.<br />

Eftersom CEER var <strong>en</strong> del av ”beslutsapparat<strong>en</strong>”<br />

i EU var det nog ofrånkomligt att organisation<strong>en</strong><br />

hade samma röstregler som dem i<br />

ministerrådet 138 . Medlemsavgifter proportioneras<br />

ut på samma sätt. Så långt var det ganska<br />

okontroversiellt. Det som diskuterades<br />

mer var storlek<strong>en</strong> på hela budget<strong>en</strong>, dvs. hur<br />

mycket resurser i form av medlemsavgifter<br />

skulle medlemmarna ställa till CEER:s förfogande.<br />

För d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilda myndighet<strong>en</strong> handlade<br />

det om dels d<strong>en</strong> egna budgetsituation<strong>en</strong><br />

hemmavid, dels hur mycket makt man ville<br />

ge d<strong>en</strong> europeiska organisation<strong>en</strong>. Resurser<br />

är ju <strong>en</strong> förutsättning för makt. Energimyndighet<strong>en</strong><br />

i Sverige, NVE från Norge och d<strong>en</strong><br />

belgiska myndighet<strong>en</strong> var bland de länder<br />

som var mest restriktiva i budgetdiskussion<strong>en</strong>.<br />

Ofgem från UK var d<strong>en</strong> myndighet som<br />

tydligast företrädde högbudgetlinj<strong>en</strong>. Jag<br />

minns också att länderna kring Medelhavet<br />

inte tycktes känna av några budgetrestriktioner<br />

alls. Beslutet om budget<strong>en</strong> blev naturligtvis<br />

<strong>en</strong> kompromiss. Detta märktes<br />

bl.a. på valet av de perman<strong>en</strong>ta lokaler som<br />

CEER behövde nu när verksamhet<strong>en</strong> krävde<br />

ett mindre sekretariat. De lokaler som valdes<br />

var i och för sig väl lokaliserade tre, fyra<br />

En myndighet för övervakning och<br />

utveckling av EU:s inre marknad<br />

ganska små kvarter från Place Schuman dvs.<br />

c<strong>en</strong>tralkvarter<strong>en</strong> i EU:s politiska system. M<strong>en</strong><br />

de var knappast ändamåls<strong>en</strong>liga för sekretariats-<br />

och möteslokaler för <strong>en</strong> internationell<br />

organisation. Framför allt var de billiga att<br />

hyra.<br />

D<strong>en</strong> andra frågan gällde om d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska<br />

nationella tillsynsmyndighet<strong>en</strong> skulle kunna<br />

tvingas att i CEER stå bakom och ansvara<br />

för ställningstagand<strong>en</strong> som stred mot d<strong>en</strong><br />

”sv<strong>en</strong>ska linj<strong>en</strong>”. Det reste återig<strong>en</strong> frågan<br />

om d<strong>en</strong> nationella myndighet<strong>en</strong>s obero<strong>en</strong>de<br />

till d<strong>en</strong> nationella regering<strong>en</strong>. De var få kolleger<br />

som förstod mina betänkligheter. Detta<br />

blev i praktik<strong>en</strong> inget problem för d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska<br />

myndighet<strong>en</strong>. Det visade sig nämlig<strong>en</strong> att<br />

kanske alla, åtminstone de esta tongivande<br />

reglerarna, följde sin regerings linje i frågor<br />

som var hårda. I d<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> hade vi i Sverige<br />

hamnat i gott sällskap när det gällde att<br />

följa sin regerings röst i EU-frågor.<br />

ERGEG bildades i november samma år som<br />

CEER ck sin formella organisation, dvs<br />

2003. ERGEG är <strong>en</strong> akronym för European<br />

Regulators Group – Electricity and Gas. Det<br />

var Kommission<strong>en</strong> som bildade ERGEG som<br />

<strong>en</strong> rådgivande grupp. Medlemmar i ERGEG<br />

var de samma som i CEER, nämlig<strong>en</strong> cheferna<br />

för tillsynsmyndigheterna. Det blev<br />

formellt ERGEG som ingick i EU:s beslutsapparat<br />

och inte CEER. Frågan var dock när<br />

vi agerade och arbetade i projekt om vi var<br />

CEER eller ERGEG. De första år<strong>en</strong> försökte<br />

vi att hålla isär arbetet. I verksamhetsplan<strong>en</strong><br />

(Work Programme) de första år<strong>en</strong> höll vi isär<br />

de aktiviteter som vi gjorde i CEER och vilka<br />

vi gjorde i ERGEG. Princip<strong>en</strong> – om det nu<br />

107

108<br />

fanns någon – var att projekt där vi i CEER<br />

hoppades på nansiering från Kommission<br />

lades i ERGEG medan andra projekt blev<br />

CEER-projekt. Det blev i praktik<strong>en</strong> i de esta<br />

fall omöjligt att förstå när det skulle vara<br />

CEER och när det var ERGEG. Vår andre<br />

ordförande i CEER, Sir John Mogg, och som<br />

också var ordförande i ERGEG konstaterade<br />

vid ett av våra möt<strong>en</strong> att det var omöjligt<br />

också för honom att begripa om <strong>en</strong> fråga<br />

tillhörde CEER eller ERGEG.<br />

Nordic Energy Regulators<br />

1995 hade de nordiska <strong>en</strong>ergiministrarna i<br />

ett möte i Louisianas konstmuseum norr om<br />

Köp<strong>en</strong>hamn kommit över<strong>en</strong>s om principerna<br />

för det nordiska elsamarbetet. I Louisiana-<br />

deklaration<strong>en</strong> betonade ministrarna att <strong>en</strong> utveckling<br />

av d<strong>en</strong> nordiska elmarknad<strong>en</strong> skulle<br />

ge ekonomiska och miljömässiga fördelar. Det<br />

uttalades att det var varje lands myndigheters<br />

ansvar att säkerställa att marknaderna fungerade<br />

tillfredsställande. De nordiska stamnätsorganisationerna,<br />

som hade <strong>en</strong> nyckelroll i<br />

utveckling<strong>en</strong> av marknad<strong>en</strong>, var organiserade<br />

i Nordel. Däremot fanns det länge inte något<br />

organiserat samarbete mellan tillsynsmyndigheterna<br />

äv<strong>en</strong> om det förekom <strong>en</strong> del kontakter<br />

myndigheterna emellan.<br />

Vår<strong>en</strong> 2002 tog dock chef<strong>en</strong> för d<strong>en</strong> nska<br />

tillsynsmyndighet<strong>en</strong>, Asta Sihvon<strong>en</strong>-Punka<br />

initiativet för att bilda <strong>en</strong> nordisk samarbetsorganisation.<br />

Förebild<strong>en</strong> var CEER. Asta<br />

tyckte att det fanns specika nordiska frågor<br />

som vi behövde bevaka och att CEER inte<br />

kunde bli rätt forum. Det var bara att hålla<br />

En myndighet för övervakning och<br />

utveckling av EU:s inre marknad<br />

med. Vi i Nord<strong>en</strong> ansåg att vår nordiska<br />

elmarknad var betydligt bättre utvecklad än<br />

d<strong>en</strong> på kontin<strong>en</strong>t<strong>en</strong>. De elmarknadsfrågor<br />

som vi såg som viktiga i Nord<strong>en</strong> var inte än<br />

på dagordning<strong>en</strong> i CEER. Vi på tillsynsmyndigheterna<br />

ville också diskutera nordiska<br />

elmarknadsfrågor utan att behöva dra in<br />

kolleger från andra delar av Europa.<br />

CEER var förebild<strong>en</strong>. Äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> nordiska<br />

organisation<strong>en</strong> ck ett Memorandum of Understanding<br />

och <strong>en</strong> akronym; FNER som stod<br />

för Forum of Nordic Energy Regulators. Sommar<strong>en</strong><br />

2002 undertecknades detta MoU på ett<br />

möte Kastellet på ön utanför Vaxholm. Det<br />

var ett nskt initiativ m<strong>en</strong> det var Catarina<br />

Erikson på Energimyndighet<strong>en</strong> och Jon Sag<strong>en</strong><br />

på norska NVE som drog skrivarlasset för<br />

att få fram MoU. Akronym<strong>en</strong> FNER kändes<br />

efter något år rätt töntig och informationslös.<br />

Under 2005 ändrade vi organisation<strong>en</strong> namn<br />

till Nordic Energy Regulators och akronym<strong>en</strong><br />

blev NordREG.<br />

NordREG (och FNER) blev snabbt <strong>en</strong> etablerad<br />

institution och utnyttjades som utredningsresurs<br />

av de nordiska <strong>en</strong>ergiministrarna<br />

i deras ambitioner att utveckla d<strong>en</strong> nordiska<br />

elmarknad<strong>en</strong>.<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> blir<br />

europeisk<br />

Det sv<strong>en</strong>ska EU-medlemskapet har inneburit<br />

närmast revolutionerande omställningar<br />

för sannolikt de esta förvaltningsmyndigheter.<br />

Så också för Nätmyndighet<strong>en</strong> och<br />

Energimyndighet<strong>en</strong>. Få – om <strong>en</strong>s någon – på

Foto: <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

109

110<br />

nätmyndighet<strong>en</strong> anade vad som komma skulle<br />

när det gället omfattning<strong>en</strong> på det europeiska<br />

samarbetet. Det var <strong>en</strong> avgrund mellan<br />

verksamhet<strong>en</strong> 1998 och tio år s<strong>en</strong>are när jag<br />

slutade.<br />

Det europeiska och nordiska samarbetet<br />

smög sig liksom på myndighet<strong>en</strong>. Från början<br />

var det något som chef<strong>en</strong> för Nätavdelning<strong>en</strong><br />

ägnade sig åt. Det handlade om att åka till<br />

Flor<strong>en</strong>ce Forum, att någon gång lyfta telefonlur<strong>en</strong><br />

och ringa till kollegan i Norge eller<br />

att företräda myndighet<strong>en</strong> när regering<strong>en</strong> så<br />

önskade t.ex. vid internationella besök. M<strong>en</strong><br />

redan vår<strong>en</strong> 1999 behövdes det <strong>en</strong> person för<br />

att förbereda och följa upp det internationella<br />

arbetet. Efter hand växte arbetet. CEER<br />

och NordREG organiserades i arbetsgrupper<br />

där det förutsattes att medlemmarna gjorde<br />

aktiva insatser eller åtminstone bevakade.<br />

Jag tror att under 2007 som var mitt sista år<br />

på Inspektion<strong>en</strong> hade alla chefer och kanske<br />

hälft<strong>en</strong> av alla handläggare deltagit i någon<br />

CEER/ERGEG- eller NordREG-aktivitet.<br />

CEER/ERGEG-arbetet täckte ett frågekomplex<br />

som sträckte sig över i praktik<strong>en</strong> ”alla”<br />

frågor som berörde d<strong>en</strong> inre marknad<strong>en</strong> för<br />

el och naturgas. Arbetet organiserades i Working<br />

Groups och inom dessa Task Forces.<br />

Inom varje Task Force bedrevs vanligtvis ett<br />

par projekt som resulterade i CEER- eller<br />

ERGEG-rapporter. Organisation<strong>en</strong> utvecklades<br />

över tid<strong>en</strong> – och växte. M<strong>en</strong> redan 2004<br />

hade CEER fyra WG och sammantaget 14<br />

TF. Varje TF förväntades leverera minst ett<br />

par rapporter per år. Merpart<strong>en</strong> av arbetet<br />

g<strong>en</strong>omfördes av personer från de nationella<br />

En myndighet för övervakning och<br />

utveckling av EU:s inre marknad<br />

myndigheterna. Texter manglades först i TF<br />

och sedan i WG för att slutlig<strong>en</strong> godkännas av<br />

CEER:s beslutande organ G<strong>en</strong>eral Assembly.<br />

Det var omöjligt för <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> myndighet som<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong> och s<strong>en</strong>are <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

att <strong>en</strong>gagera sig i alla frågor.<br />

Detta gällde de esta länderna. Jag hade<br />

god koll på närvaron inom ett område. <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

var 2006 och 2007<br />

ordförande i d<strong>en</strong> Focus Group 139 som svarade<br />

för konsum<strong>en</strong>tfrågor. På våra WG-möt<strong>en</strong><br />

var det normalt ett knappt dussin myndigheter<br />

närvarande. På TF-möt<strong>en</strong> var det något<br />

färre. Slutkundsfrågor var inte prioriterade<br />

bland CEER:s medlemmar. Andra WG och<br />

TF hade något större närvaro.<br />

Normalt var <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

närvarande på G<strong>en</strong>eral Assembly (Inspektion<strong>en</strong>s<br />

chef) och Working Groups (vanligtvis<br />

någon ur chefsgrupp<strong>en</strong>). Vi bevakade också<br />

ungefär hälft<strong>en</strong> av möt<strong>en</strong>a i TF 140 . I jämförelse<br />

med andra medlemmar var vi goda européer<br />

om än inte överambitiösa.<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s ordförandeskap<br />

i Customer Focus Group innebar att<br />

slutkundsfrågorna blev de mest prioriterade<br />

för d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska insats<strong>en</strong>. Princip<strong>en</strong> var att<br />

någon ur G<strong>en</strong>eral Assembly skulle svara för<br />

ordförandeskapet i WG och FG. Arbetets<br />

inriktning kan illustreras av titlarna på några<br />

av de rapporter som publicerades under de<br />

två år<strong>en</strong> som <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

svarade för ordförandeskapet i Customer<br />

Focus Group.

Best Practice Proposition – Transpar<strong>en</strong>cy of Prices,<br />

Best Practice Proposition – Supplier Switching Process,<br />

Best Practice Proposition – Customer Protection,<br />

Guidelines of Good Practice on Information Managem<strong>en</strong>t and Transpar<strong>en</strong>cy in Electricity Markets,<br />

ERGEG Status Review on End-User Price Regulation,<br />

End-User Energy Price Regulation – An ERGEG Position Paper<br />

Titlarna visar att konsum<strong>en</strong>tfrågorna var<br />

desamma över Europa – behovet av tydliga<br />

priser, fungerande leverantörsbyt<strong>en</strong> och<br />

konsum<strong>en</strong>tskydd i allmänhet.<br />

Slutkundsfrågorna var dock inte de mest<br />

prioriterade frågorna i CEER. En c<strong>en</strong>tral<br />

fråga över alla år<strong>en</strong> gällde reglerna för d<strong>en</strong><br />

gränsöverskridande handeln med el och gas.<br />

De riktigt stora kontroverserna dök upp när<br />

det gällde reglerna för ersättning<strong>en</strong> mellan de<br />

stamnätsansvariga företag<strong>en</strong> vid transit av el<br />

över gränserna. Det var nära nog d<strong>en</strong> första<br />

hårda frågan vi diskuterade i CEER vid start<strong>en</strong><br />

2000 och ännu 2007, när jag lämnade<br />

CEER, hade vi inte kommit till <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam<br />

ståndpunkt. Här tog det nationella intresset<br />

över hos oss obero<strong>en</strong>de myndigheter vilket<br />

omöjliggjorde <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam position bland<br />

CEER:s medlemmar.<br />

D<strong>en</strong> stora frågan i G<strong>en</strong>eral Assembly under<br />

år<strong>en</strong> 2006 och 2007 var ganska långt ifrån<br />

el- och gasmarknaderna. D<strong>en</strong> gällde i och för<br />

sig det s.k. tredje inre marknadspaket för el<br />

och gas m<strong>en</strong> inte marknad<strong>en</strong>s funktionssätt.<br />

Det som vi i GA kunde ägna timmar åt var<br />

att diskutera de nationella reglerarnas och<br />

CEER:s inytande över d<strong>en</strong> kommande europeiska<br />

tillsynsmyndighet<strong>en</strong>, dvs. nuvarande<br />

ACER, och ACER:s ställning g<strong>en</strong>temot EU:s<br />

En myndighet för övervakning och<br />

utveckling av EU:s inre marknad<br />

övriga myndigheter och främst då Kommission<strong>en</strong>.<br />

Byråkrater verkar ibland vara mer<br />

intresserade av byråkrati än av verklighet<strong>en</strong>.<br />

NordREG-samarbetet var också brett. M<strong>en</strong><br />

här fanns <strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt min m<strong>en</strong>ing tydligare<br />

strategi för verksamhet<strong>en</strong>. En förklaring kan<br />

vara att området var mindre, geograskt<br />

och ämnesmässigt. NordREG var nordisk<br />

elmarknad. De nordiska ländernas elmarknader<br />

var också mer lika och det fanns <strong>en</strong><br />

gammal tradition av samarbete. Under 2005<br />

tog vi fram tydliga mål och prioriteringar. Vi<br />

slog fast fyra strategiska mål för dess fortsatta<br />

arbete avse<strong>en</strong>de d<strong>en</strong> nordiska marknad<strong>en</strong>.<br />

Dessa strategiska mål är <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam<br />

nordisk slutkundsmarknad där elanvändarna<br />

fritt kan byta elleverantör, <strong>en</strong> välfungerande<br />

grossistmarknad med konkurr<strong>en</strong>skraftiga<br />

priser, försörjningstrygghet samt effektiv<br />

reglering av stamnätsorganisationerna.<br />

NordREG-samarbetet förutsatte att alla<br />

medlemmar var aktiva och deltog i i princip<br />

alla frågor.<br />

111

Foto: aStory<br />

112

Reglering av nätpriserna<br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />

Nätnyttomodell<strong>en</strong> skall<br />

utvecklas så att d<strong>en</strong> kan<br />

användas som ett instrum<strong>en</strong>t<br />

i tillsyn<strong>en</strong> av de nättariffer<br />

som omfattas av d<strong>en</strong> nya<br />

bestämmels<strong>en</strong> i 4 kap.<br />

1 § ellag<strong>en</strong> (1997:857) som<br />

trädde i kraft d<strong>en</strong> 1 juli 2002.<br />

Detta stod att läsa i Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />

regleringsbrev för år 2003. Nu var det dags<br />

att sjösätta det som i tarifftillsyn<strong>en</strong> var tänkt<br />

att bli det stora aggskeppet eller det järnrör<br />

som skulle slå nätföretag<strong>en</strong> med häpnad.<br />

Nätnyttomodell<strong>en</strong>.<br />

Jag hade blivit chef för Nätmyndighet<strong>en</strong> i<br />

mars 1998 och fann ganska snart att det<br />

behövdes <strong>en</strong> ny effektiv metod för att granska<br />

skälighet<strong>en</strong> i nätföretag<strong>en</strong>s avgifter. Mitt<br />

intryck var, rättvist eller orättvist kan kanske<br />

diskuteras, att skälighetsbedömning<strong>en</strong> de<br />

första år<strong>en</strong> i NUTEK hade varit ganska ad<br />

hoc-mässig. Det syntes knappast spår efter<br />

några försök att etablera några principer för<br />

skälighetsbedömning<strong>en</strong>. För att nämna några<br />

Reglering av nätpriserna<br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />

exempel fanns inga utarbetade metoder för<br />

värdering av nätföretag<strong>en</strong>s anläggningar och<br />

inte heller några uttalade principer för vad<br />

som kunde vara skäliga ägarkrav på nätföretag<strong>en</strong>s<br />

avkastning.<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> som gravsattes 1996<br />

hade inte, som beskrivits i kapitel 3, haft ambition<strong>en</strong><br />

att utveckla principer och praxis när<br />

det gällde skälighetsbedömning<strong>en</strong>. Nämnd<strong>en</strong><br />

hade sett varje beslut som unikt och med<br />

egna förutsättningar. Nämnd<strong>en</strong> hade utvecklats<br />

till <strong>en</strong> bransch<strong>en</strong>s hedersdomstol och d<strong>en</strong><br />

var också högsta instans. Dess beslut gick<br />

inte att överklaga.<br />

M<strong>en</strong> Nätmyndighet<strong>en</strong> hade <strong>en</strong> annan roll<br />

än Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>. Det fanns också<br />

<strong>en</strong> uppfattning i bl.a. d<strong>en</strong> nya ellag<strong>en</strong>s förarbet<strong>en</strong><br />

att Nätmyndighet<strong>en</strong> skulle etablera<br />

normer för vad som var skäligt eller hur skälighet<strong>en</strong><br />

skulle bedömas. Bl.a. pekade Elmyndighetsutredning<strong>en</strong><br />

ut normgivning avse<strong>en</strong>de<br />

nätavgifterna som <strong>en</strong> av de viktigaste uppgifterna<br />

för d<strong>en</strong> blivande Nätmyndighet<strong>en</strong> 141 .<br />

Nätmyndighet<strong>en</strong>s beslut kan till skillnad från<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s överklagas till förvaltningsdomstolarna.<br />

Krav<strong>en</strong> på myndighet<strong>en</strong><br />

att motivera och försvara sina beslut var<br />

därför större.<br />

113

114<br />

När hägg<strong>en</strong> blommade i maj 1998 inleddes<br />

det projekt som sedan skulle utveckla <strong>en</strong> helt<br />

ny metod för att granska nättariffer. Projektet<br />

skulle utveckla det som ganska snart ck<br />

namnet Nätnyttomodell<strong>en</strong>. Jag var beställar<strong>en</strong><br />

och ytterst ansvarig för utveckling och<br />

tillämpning<strong>en</strong> av Nätnyttomodell<strong>en</strong> fram till<br />

årsskiftet 2007/08 när jag slutade på <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />

Under höst<strong>en</strong> 2007<br />

hade vi då förstått att förvaltningsdomstol<strong>en</strong><br />

(länsrätt<strong>en</strong> i Nyköping) sänt ut budskap att<br />

d<strong>en</strong> inte skulle klara av att hantera de överklagand<strong>en</strong><br />

av våra tillsynsbeslut som hamnat där.<br />

Reglering<strong>en</strong> av nätavgifterna är d<strong>en</strong> fråga<br />

som under de första år<strong>en</strong> på 2000-talet blev<br />

mest uppmärksammad av alla dem som Energimyndighet<strong>en</strong>/Nätmyndighet<strong>en</strong><br />

och <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

sysslade med. I <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />

<strong>historia</strong> går det<br />

därför knappast att undvika ett kapitel om<br />

Nätnyttomodell<strong>en</strong>. Hela histori<strong>en</strong> om Nätnyttomodell<strong>en</strong><br />

ryms inte här och ska kanske<br />

inte skrivas av mig som var djupt involverad<br />

i Nätnyttomodell<strong>en</strong> från början och hela<br />

väg<strong>en</strong> till slutet. Här blir det därför bara ett<br />

kort kapitel som lyfter fram några high-lights<br />

från tarifftillsyn<strong>en</strong> under de nästan tio år<br />

som Nätnyttomodell<strong>en</strong> byggdes upp, användes<br />

och diskuterades.<br />

Grund<strong>en</strong> för reglering<strong>en</strong> av nättarifferna –<br />

och där kontroverserna uppstår – är frågan<br />

om vad som är <strong>en</strong> skälig nättariff. En <strong>historia</strong><br />

om tillsyn<strong>en</strong> över nätföretag<strong>en</strong>s avgifter bör<br />

därför börja med d<strong>en</strong> frågan.<br />

Reglering av nätpriserna<br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />

Skäliga nättariffer<br />

– vad är det?<br />

Grund<strong>en</strong> för tillsyn<strong>en</strong> över nätföretag<strong>en</strong>s avgifter<br />

var föreskrift<strong>en</strong> i ellag<strong>en</strong> om att nättarifferna<br />

skulle vara skäliga. D<strong>en</strong> nya ellag<strong>en</strong><br />

från 1996 föreskrev att<br />

”avgifter och övriga villkor<br />

för överföring av ström och<br />

anslutning till ledning (nättariffer)<br />

ska vara skäliga och<br />

utformade på sakliga grunder”<br />

142 .<br />

Frågan är då vad som är skäligt. Ellag<strong>en</strong> ger<br />

svaret och på d<strong>en</strong>na punkt hade Lagrådet<br />

med landets främsta jurister varit och funderat<br />

och också formulerat om regering<strong>en</strong>s<br />

förslag 143 .<br />

”Vid bedömning av <strong>en</strong> nättariffs<br />

skälighet skall särskilt<br />

beaktas konsum<strong>en</strong>tintresset.<br />

Hänsyns skall dessutom tas<br />

till kravet på rimlig avkastning<br />

i nätverksamhet<strong>en</strong>.” 144<br />

När myndighet<strong>en</strong> bedömde skälighet<strong>en</strong> skulle<br />

d<strong>en</strong> således göra <strong>en</strong> avvägning mellan konsum<strong>en</strong>tintresset<br />

och ägarintresset. Det var ju<br />

bra att ha fått d<strong>en</strong> anvisning<strong>en</strong> från Lagrådet

m<strong>en</strong> särskilt mycket klokare var vi nog inte<br />

på myndighetssidan.<br />

Man kan inte säga att skälighetsfrågan<br />

behandlades särskilt utförligt i lag<strong>en</strong>s förarbet<strong>en</strong>.<br />

Som jag minns det var detta om skälighetsprövning<strong>en</strong><br />

av nättariffer ing<strong>en</strong> viktig<br />

fråga för oss som arbetade med elmarknads-<br />

reform<strong>en</strong>. För oss var huvudfrågan det regel-<br />

verk som skulle möjliggöra konkurr<strong>en</strong>s i<br />

produktion och försäljning av el. Tillsyn<strong>en</strong> av<br />

nätverksamhet<strong>en</strong> var helt klart <strong>en</strong> underordnad<br />

fråga. Orsakerna till detta är nog era.<br />

En förklaring är att ungefär hälft<strong>en</strong> av eldistribution<strong>en</strong><br />

var i kommunal ägo i början av<br />

1990-talet. Det fanns g<strong>en</strong>om det kommunala<br />

ägandet <strong>en</strong>, åtminstone i princip, <strong>en</strong> politisk<br />

prövning av nättarifferna. Behovet av <strong>en</strong> statlig<br />

prisprövning bedömdes därför inte vara<br />

så stort. Ett teck<strong>en</strong> på detta var att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />

bara hade ett tiotal är<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

per år att hantera. Få förutsåg att de esta<br />

kommuner under 1990-talets första hälft<br />

skulle avyttra sin eldistribution. D<strong>en</strong> gängse<br />

uppfattning<strong>en</strong> var att elhandelsdel<strong>en</strong> skulle<br />

säljas m<strong>en</strong> att kommunerna skulle välja att<br />

behålla ägandet av sin infrastruktur.<br />

Självklart skulle det vara tillsyn över nätföretag<strong>en</strong><br />

som var monopol. I sin proposition<br />

1994 om elmarknadsreform<strong>en</strong> 145 , sammanfattar<br />

regering<strong>en</strong>, sina övervägand<strong>en</strong> om<br />

tillsyn<strong>en</strong> i två m<strong>en</strong>ingar.<br />

Tillsyn<strong>en</strong> ska bedrivas så att det skapas<br />

incitam<strong>en</strong>t till hög leveranssäkerhet och<br />

kostnadseffektivitet i nätverksamhet<strong>en</strong>.<br />

Myndighet<strong>en</strong>s ska säkerställa att elanvändarna<br />

inte behöver betala ett högre<br />

elpris än nödvändigt för nättjänsterna<br />

Reglering av nätpriserna<br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />

och att nättariffer, mät- och avräkningssystem<br />

m.m. utformas på ett sätt som underlättar<br />

handel och främjar konkurr<strong>en</strong>s.<br />

Proposition<strong>en</strong> utvecklar inte skälighetsbegreppet<br />

särskilt mycket mer än detta. Inte<br />

heller de utredningar som låg till grund för<br />

proposition<strong>en</strong> på d<strong>en</strong>na punkt var särskilt<br />

mångordiga eller särskilt klargörande.<br />

Olof Söderberg i Elnätsutredning<strong>en</strong> sammanfattade<br />

sina funderingar i frågan på följande<br />

sätt: ”Vad som är skäligt får, om parterna inte<br />

är <strong>en</strong>se, avgöras av nätmyndighet<strong>en</strong>. … Alla<br />

omständigheter av betydelse för ett avtal kan<br />

prövas av inom ram<strong>en</strong> för begreppet”.<br />

Foto: Eskilstuna Energi och Miljö<br />

115

116<br />

Utredning<strong>en</strong>s utgångspunkt är att det är<br />

skäligt att i princip godta <strong>en</strong> avkastning på<br />

det kapital som koncessionshavar<strong>en</strong> placerat<br />

i nätverksamhet<strong>en</strong> så länge avkastning<strong>en</strong><br />

inte överstiger vad som kan bedömas som<br />

normalt för konkurr<strong>en</strong>sutsatt verksamhet<br />

med <strong>en</strong> låg risknivå. Därutöver behövdes det,<br />

<strong>en</strong>ligt utredning<strong>en</strong>, <strong>en</strong> bedömningsgrund som<br />

speglar prisutveckling<strong>en</strong> på överföringstjänsterna<br />

som ett komplem<strong>en</strong>t till avkastningsindikatorn.<br />

I Elmyndighetsutredning<strong>en</strong> där Rolf Annerberg<br />

var utredare och Peter Fritz huvudsekreterare<br />

diskuterades också skälighetsbegreppet.<br />

Jag citerar ur utredning<strong>en</strong>s<br />

Foto: Eskilstuna Energi och Miljö<br />

Reglering av nätpriserna<br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />

sammanfattning. D<strong>en</strong> minnesgode läsar<strong>en</strong><br />

känner ig<strong>en</strong> text<strong>en</strong> från ett tidigare kapitel.<br />

Jag väljer ändå att repetera eftersom det illustrerar<br />

svårigheterna med de avvägningar som<br />

måste göras. Utredning<strong>en</strong> framhåller att det<br />

är <strong>en</strong> ”c<strong>en</strong>tral uppgift för myndighet<strong>en</strong> blir<br />

att göra bedömningar och utfärda allmänna<br />

råd för hur nätföretag<strong>en</strong>s allmänna råd ska<br />

beräknas. Nätavgift<strong>en</strong> får inte vara så hög<br />

att monopolvinster uppstår. Tarifferna får<br />

inte heller vara så låga att de försvårar för<br />

företag<strong>en</strong> att nansiera ny- eller återinvesteringar<br />

och därmed äv<strong>en</strong>tyra leveranssäkerhet<strong>en</strong><br />

på sikt. Myndighet<strong>en</strong> måste också beakta<br />

att företag<strong>en</strong> har incitam<strong>en</strong>t till att effektivisera<br />

verksamhet<strong>en</strong> och på så sätt kunna<br />

sänka nätavgifterna” 146 .<br />

Utredning<strong>en</strong> tar upp tre metoder för att<br />

reglera nättarifferna och diskuterar för och<br />

nackdelar med dessa. D<strong>en</strong> första metod<strong>en</strong><br />

är prisreglering eller pristaksreglering som<br />

tillämpades i bl.a. England. D<strong>en</strong> andra metod<strong>en</strong><br />

är avkastningsreglering som användes<br />

i bl.a. USA och Norge. Slutlig<strong>en</strong> behandlas<br />

ett förslag till prisreglering <strong>en</strong>ligt standardkostnadsmetod<strong>en</strong><br />

som framförts av kraftindustrins<br />

företrädare i Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong>.<br />

Efter att ha diskuterat för- och nackdelar säger<br />

Elmyndighetsutredning<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> inte har<br />

för avsikt att göra något eget ställningstagande<br />

i metodfrågan. Utredning<strong>en</strong> nöjde sig med<br />

<strong>en</strong> gissning att myndighet<strong>en</strong> inledningsvis<br />

sannolikt skulle tillgripa någon form av grov<br />

pris(taks)reglering.

Nätnyttomodell<strong>en</strong><br />

Bakgrund<strong>en</strong><br />

Vår<strong>en</strong> 1998 startades ett projekt som skulle<br />

utvecklas till det som s<strong>en</strong>are blev <strong>en</strong> mycket<br />

kontroversiell metod att bedöma skälighet<strong>en</strong><br />

i elnätsverksamhet. Jag tycker att det nns<br />

skäl att mycket kort rekapitulera bakgrund<strong>en</strong><br />

och de tankar från min sida som låg bakom<br />

projektet.<br />

Under mina första månader på Energimyndighet<strong>en</strong><br />

och Nätavdelning<strong>en</strong> hade jag avslutat<br />

ungefär ett dussin är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> som gällde<br />

nättariffers skälighet utan att fastställa om<br />

tarifferna var skäliga eller inte. Jag ansåg helt<br />

<strong>en</strong>kelt att myndighet<strong>en</strong> inte skulle kunna få<br />

<strong>en</strong> tillräckligt fast grund för att lägga fast<br />

vad som kunde vara <strong>en</strong> skälig avgift för de<br />

berörda nätföretag<strong>en</strong> utan närmast orimliga<br />

arbetsinsatser. Myndighet<strong>en</strong> saknade g<strong>en</strong>omarbetade<br />

principer för hur tillgångar skulle<br />

värderas och vad som kunde vara <strong>en</strong> rimlig<br />

avkastning på insatt kapital, för att nämna<br />

några exempel.<br />

M<strong>en</strong> detta var inte nog. Hos några av företag<strong>en</strong><br />

verkade det omöjligt att få fram säkra<br />

och verierbara uppgifter om vilka anläggningar<br />

som fanns i form av stolpar, ledningar,<br />

transformatorer etc., liksom hur gamla<br />

dessa anläggningar var. Företag<strong>en</strong>s anläggningsregister<br />

var risiga helt <strong>en</strong>kelt. Hos några<br />

företag verkade de vara närmast ob<strong>en</strong>tliga.<br />

Företag<strong>en</strong>s redovisning var ytterst svår att<br />

använda för <strong>en</strong> bedömning av företag<strong>en</strong>s<br />

kostnader 147 .<br />

Reglering av nätpriserna<br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />

Detta var d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a sidan av sak<strong>en</strong>. Som<br />

nyinstallerad reglerare bar jag med mig <strong>en</strong><br />

skepsis mot regleringar eller kanske snarare<br />

<strong>en</strong> stor respekt för svårighet<strong>en</strong> att reglera <strong>en</strong><br />

bransch eller <strong>en</strong> ekonomi. Jag hade sett massor<br />

av misslyckade regleringar, i Sverige och<br />

internationellt. Och eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> ing<strong>en</strong> lyckad.<br />

Det var ju också, nog och är fortfarande, <strong>en</strong><br />

vedertag<strong>en</strong> uppfattning att väl organiserade<br />

marknader är bättre än regleringar. Det nns<br />

marknadsmisslyckand<strong>en</strong>. Regleringsmisslyckand<strong>en</strong><br />

är legio.<br />

Tank<strong>en</strong> från min sida var att hitta <strong>en</strong> regleringsmetod<br />

som dels befriade oss från att<br />

rota i nätföretag<strong>en</strong>s redovisning, dels skapade<br />

sådana förutsättningar för nätföretag<strong>en</strong> som<br />

så långt som möjligt liknade dem som råder<br />

på fungerande konkurr<strong>en</strong>smarknader.<br />

Jag bedömde att detta skulle bli ett utmanande<br />

projekt äv<strong>en</strong> om jag långt ifrån<br />

förstod d<strong>en</strong> komplexitet och de svårigheter<br />

som skulle möta oss på väg<strong>en</strong>. Detta var inte<br />

heller något som vi skulle klara ”in house”.<br />

Det var också ett arbete som måste tas i<br />

era steg.<br />

Vi anlitade Mats B.O. Larsson som konsult<br />

för att tillsammans med några medarbetare<br />

på Nätavdelning<strong>en</strong> ta de inledande steg<strong>en</strong>.<br />

Arbetet förutsatte kreativitet och innovationsförmåga<br />

m<strong>en</strong> också gedig<strong>en</strong> förståelse<br />

för elnätsverksamhet och infrastrukturfrågor.<br />

Mats med sin CV 148 och sina personliga<br />

eg<strong>en</strong>skaper, var för mig ett naturligt val<br />

för detta uppdrag.<br />

117

118<br />

Projektbeskrivning<strong>en</strong> var ganska lös av<br />

naturliga skäl. Det märks att vi var trevande<br />

i början. Syftet med utredning<strong>en</strong> var <strong>en</strong>ligt<br />

<strong>en</strong> ganska kortfattad projektbeskrivning ”att<br />

förutsättningslöst pröva ellag<strong>en</strong>s bestämmelse<br />

om vad som är att anse som <strong>en</strong> skälig avkastning<br />

för elnätsbolag<strong>en</strong> och i samband med<br />

detta pröva hur d<strong>en</strong> bör tillämpas i Stat<strong>en</strong>s<br />

<strong>en</strong>ergimyndighets myndighetsutövning”.<br />

Förutsättningslöshet<strong>en</strong> betonades i projektbeskrivning<strong>en</strong>.<br />

Det framgick att projektet inte<br />

skulle vara bundet av de dåvarande skälighetsbestämmelserna<br />

i ellag<strong>en</strong>. Ett arbetsmom<strong>en</strong>t<br />

skulle vara <strong>en</strong> ”g<strong>en</strong>omarbetning av (d<strong>en</strong> föreslagna<br />

modell<strong>en</strong>) med ev. lagförslag”.<br />

Ambition<strong>en</strong> var nytänkande. En refer<strong>en</strong>sgrupp<br />

med företrädare för akademin, myndigheter,<br />

bank- och investerarvärde samt<br />

nätföretag<strong>en</strong> bildades 149 . Det var viktigt för<br />

oss att förankra utrednings- och s<strong>en</strong>are utvecklingsarbetet<br />

bland ”intress<strong>en</strong>terna”.<br />

Arbetet rullade på. I november pres<strong>en</strong>terades<br />

nätnyttomodelltänket som <strong>en</strong> alternativ ansats<br />

för <strong>en</strong> prisreglering av nätavgifterna 150 .<br />

Det kallades här för kundvärdesansats<strong>en</strong>.<br />

Under vår<strong>en</strong> 1999 blev d<strong>en</strong>na ansats huvudspåret<br />

under namnet Nätnyttomodell<strong>en</strong> och<br />

sommar<strong>en</strong> samma år gjordes <strong>en</strong> första test av<br />

modell<strong>en</strong> på tio nätföretag.<br />

I början av 2001 inleddes <strong>en</strong> första s.k. pilotstudie<br />

av <strong>en</strong> ”färdig modell” där alla nätföretag<br />

inbjöds att delta. Intresset var påfallande<br />

stort och de esta företag deltog faktiskt.<br />

Därefter ytterligare utvecklingsarbetet och<br />

pilotstudier. Med Nätmyndighet<strong>en</strong>s mått<br />

mätt var många personer, såväl inom myn-<br />

Reglering av nätpriserna<br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />

dighet<strong>en</strong> som externa konsulter, involverade<br />

som med ett väldigt <strong>en</strong>gagemang och stor<br />

kompet<strong>en</strong>s drev arbetet framåt.<br />

Här nns inte utrymme för hela d<strong>en</strong> spännande<br />

berättels<strong>en</strong> om Nätnyttomodell<strong>en</strong>s<br />

utveckling innan d<strong>en</strong> började tillämpas på<br />

nätföretag<strong>en</strong>s tariffer för året 2003. M<strong>en</strong> <strong>en</strong><br />

mycket kort beskrivning av principerna bakom<br />

Nätnyttomodell<strong>en</strong> är ändå på sin plats här.<br />

Nätnyttomodell<strong>en</strong><br />

– ett paradigmskifte<br />

Det är inte lätt att med <strong>en</strong> ytterst kort text<br />

beskriva Nätnyttomodell<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> jag gör i<br />

alla fall ett försök 151 .<br />

Nätnyttomodell<strong>en</strong>s ansats var att utgå från<br />

det som kan observeras utanför företaget.<br />

Inga företagsinterna data används. Dessa<br />

utifrån synliga data var anslutningspunkterna<br />

till abonn<strong>en</strong>terna, kopplingspunkt<strong>en</strong> eller<br />

punkterna till ett överliggande nät.<br />

Anslutningspunkterna och kopplingspunkterna<br />

uttrycktes som geograska koordinater.<br />

Utifrån dessa data beräknades ett mått på<br />

nätföretagets prestation – eller d<strong>en</strong> nätnytta<br />

som företaget skapade – som speglade avståndet<br />

mellan anslutning<strong>en</strong> från det överliggande<br />

nätet till varje kund. De faktorer<br />

som företaget inte kunde påverka bedömdes<br />

<strong>en</strong>ligt bestämda regler som var lika för alla.<br />

Dessa regler beaktade skillnaderna i förutsättningarna<br />

för nätföretag<strong>en</strong>. Exempel på<br />

sådana förutsättningar var om nätet fanns i<br />

glesbygd, tätort eller citymiljö. Ett annat var<br />

anslut<strong>en</strong> effekt på varje kund.

Nätföretagets prestation kan sägas vara att<br />

transportera strömm<strong>en</strong> till kunderna. Prestation<strong>en</strong><br />

berodde för<strong>en</strong>klat uttryckt på avstånd,<br />

om det var glesbygds- eller tätortskunder och<br />

hur mycket ström som skulle transporteras.<br />

Med dessa data och regler skapades ett ktivt<br />

nät med ledningar, transformatorer, ställverk<br />

etc., som gav <strong>en</strong> återspegling av prestation<strong>en</strong>.<br />

Man kan säga att modell<strong>en</strong> skapade ett<br />

standardnät. Anläggningarna i detta nät gavs<br />

ett ekonomiskt värde g<strong>en</strong>om antagna standardkostnader.<br />

Äv<strong>en</strong> driftkostnaderna sattes<br />

efter standardkostnadsberäkningar. På detta<br />

sätt gavs prestation<strong>en</strong> ett ekonomiskt värde.<br />

Foto: <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

Reglering av nätpriserna<br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />

Detta värde kunde sedan i tillsyn<strong>en</strong> jämföras<br />

med de intäkter företaget hade. Var det någorlunda<br />

över<strong>en</strong>sstämmelse mellan intäkter<br />

och d<strong>en</strong> framräknade prestation<strong>en</strong>s värde av<br />

kunde avgifterna anses skäliga.<br />

Nätnyttomodell<strong>en</strong> var ett försök att ändra<br />

d<strong>en</strong> c<strong>en</strong>trala utgångspunkt<strong>en</strong> för reglering<strong>en</strong>.<br />

Från <strong>en</strong> bedömning av skälighet<strong>en</strong> utifrån<br />

företag<strong>en</strong>s nedlagda kostnader till <strong>en</strong> bedömning<br />

utifrån d<strong>en</strong> prestation som företag<strong>en</strong><br />

faktiskt utförde. Det var detta paradigmskifte<br />

som var tänkt att minska risk<strong>en</strong> för regleringsmisslyckande.<br />

119

120<br />

Ellag<strong>en</strong> ändras – de samlade<br />

intäkterna från nätverksamhet<strong>en</strong><br />

ska vara skäliga i förhållande<br />

till nätkoncessionshavar<strong>en</strong>s<br />

prestation.<br />

Nätnyttomodell<strong>en</strong> utgångspunkt att skälighet<strong>en</strong><br />

i nätföretag<strong>en</strong>s tariffer skulle bedömas<br />

utifrån företagets prestation var inte glasklart<br />

anpassad till ellag<strong>en</strong>s dåvarande skälighetsbestämmelser.<br />

I nätnyttomodell<strong>en</strong>s värld<br />

skulle vi ju inte titta på företag<strong>en</strong>s faktiska<br />

kostnader, vilket i vart fall implicit syntes<br />

vara förutsatt i ellag<strong>en</strong>s bestämmelse att hänsyn<br />

skulle tas till kravet på rimlig avkastning.<br />

På 2000-talet är det betydligt snabbare<br />

ryck i lagstiftning<strong>en</strong> än under större del<strong>en</strong><br />

av 1900-talet. Regering<strong>en</strong> tillsatte höst<strong>en</strong><br />

1999 <strong>en</strong> utredning 152 som s<strong>en</strong>are tog namnet<br />

Elnätsutredning<strong>en</strong>. När ellag<strong>en</strong> hade varit i<br />

kraft i tre år var det dags för <strong>en</strong> översyn av<br />

vissa c<strong>en</strong>trala bestämmelser i d<strong>en</strong>na lag. Utredning<strong>en</strong><br />

skulle se över vissa bestämmelser<br />

i ellag<strong>en</strong> och föreslå vissa ändringar. Det<br />

gällde bl.a. tillsyn<strong>en</strong> och reglerna om skälighetsbedömning<strong>en</strong>.<br />

Regering<strong>en</strong> konstaterar i sitt direktiv att<br />

”vissa erfar<strong>en</strong>heter visar på svårigheter att<br />

utveckla och tillämpa c<strong>en</strong>trala begrepp i reglering<strong>en</strong>,<br />

t.ex. begreppet skäliga nättariffer, och<br />

att åstadkomma ett effektiviseringstryck på<br />

nätverksamhet. Mot d<strong>en</strong>na bakgrund bör <strong>en</strong><br />

översyn göras av reglering<strong>en</strong> och tillsyn<strong>en</strong> av<br />

nätverksamhet<strong>en</strong>. Utredar<strong>en</strong> skall analysera<br />

erfar<strong>en</strong>heterna och effekterna av reglering<strong>en</strong><br />

Reglering av nätpriserna<br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />

och tillsyn<strong>en</strong> av nätverksamhet<strong>en</strong>”. Sedan<br />

lade regering<strong>en</strong> till att ”utredar<strong>en</strong> skall beakta<br />

resultat<strong>en</strong> av Energimyndighet<strong>en</strong>s projekt för<br />

utveckling av metodik för uppföljning och<br />

tillsyn av nätföretag<strong>en</strong> som initierades under<br />

1998”. För oss på Energimyndighet<strong>en</strong> var<br />

detta alldeles utmärkt. Nu var de legala aspekterna<br />

med för utveckling<strong>en</strong> av tillsyn med<br />

Nätnyttomodell<strong>en</strong> omhändertag<strong>en</strong> i regering<strong>en</strong>s<br />

lagstiftningsarbete.<br />

Utredning<strong>en</strong> lämnade i oktober 2000 sitt förslag<br />

till <strong>en</strong> ny skälighetsbestämmelse i ellag<strong>en</strong><br />

som innebar att prövning<strong>en</strong> av skäligheterna<br />

i nättarifferna ska ske med utgångspunkt i<br />

nätföretag<strong>en</strong>s prestation 153 . Efter <strong>en</strong> remissbehandling<br />

där i praktik<strong>en</strong> alla remissinstanser,<br />

också branschorganisation<strong>en</strong> Sv<strong>en</strong>sk<br />

Energi, tillstyrkte förslaget gick regering<strong>en</strong><br />

till riksdag<strong>en</strong> med vår<strong>en</strong> 2001 med detta.<br />

D<strong>en</strong> nya skälighetsbestämmels<strong>en</strong> hade följande<br />

lydelse.<br />

Nättariffer skall vara utformade så, att<br />

nätkoncessionshavar<strong>en</strong>s samlade intäkter<br />

från nätverksamhet<strong>en</strong> är skäliga i förhållande<br />

till dels de objektiva förutsättningarna<br />

att bedriva nätverksamhet<strong>en</strong>, dels<br />

nätkoncessionshavar<strong>en</strong>s sätt att bedriva<br />

nätverksamhet<strong>en</strong>. Nättariffer skall vara<br />

utformade på sakliga grunder.<br />

Skälighetsbestämmels<strong>en</strong> innehöll inte begreppet<br />

prestation som var ett av våra nyckelord i<br />

Nätnyttomodellsprojektet Däremot var regering<strong>en</strong><br />

i sin motivering tydlig med vad d<strong>en</strong><br />

avsåg. Jag citerar ur proposition<strong>en</strong> 154 :<br />

Utgångspunkt för skälighetsbedömning<strong>en</strong><br />

skall i fortsättning<strong>en</strong> inte vara nätkoncessionshavar<strong>en</strong>s<br />

kostnader utan d<strong>en</strong> samlade

prestation, som han utför. Skälighetsbedömning<strong>en</strong><br />

avser sedan att avgöra om<br />

nättariff<strong>en</strong>, dvs. de samlade intäkterna<br />

från d<strong>en</strong>na prestation, kan anses skälig i<br />

förhållande till prestation<strong>en</strong>.<br />

Sedan fortsätter regering<strong>en</strong> i proposition<strong>en</strong><br />

med att konstatera att Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet<br />

sedan 1998 driver ett projekt för att<br />

ta fram <strong>en</strong> g<strong>en</strong>erell modell för att bedöma<br />

skälighet<strong>en</strong> av nätföretag<strong>en</strong>s tariffer och att<br />

d<strong>en</strong> föreslagna modell<strong>en</strong> har utarbetats av<br />

Energimyndighet<strong>en</strong> tillsammans med företrädare<br />

för nätkoncessionshavare, kunder och<br />

nansiärer. Efter <strong>en</strong> kort beskrivning av Nätnyttomodell<strong>en</strong><br />

säger dock regering<strong>en</strong> att det<br />

Foto: Johnér<br />

Reglering av nätpriserna<br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />

inte är <strong>en</strong> laglig skyldighet för Energimyndighet<strong>en</strong><br />

att tillämpa d<strong>en</strong>na modell och fortsätter:<br />

”Det står alltså nätmyndighet<strong>en</strong> fritt<br />

att bedöma de objektiva förutsättningarna<br />

för nätkoncessionshavar<strong>en</strong>s prestation med<br />

hjälp av modell<strong>en</strong> eller på något annat sätt.”<br />

Riksdag<strong>en</strong> beslutade vår<strong>en</strong> 2002 utan invändningar<br />

på d<strong>en</strong>na punkt i <strong>en</strong>lighet med<br />

regering<strong>en</strong>s förslag 155 . Regering<strong>en</strong> följde sedan<br />

upp beslutet g<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> skrivning i regleringsbrevet<br />

som inledde detta kapitel.<br />

Nu var det bara att sätta igång.<br />

Nätnyttomodell<strong>en</strong><br />

tillämpas…<br />

Det var inte bara att sätta igång. Det var<br />

mycket strul innan utvecklingsarbetet kunde<br />

omsättas i praktisk användning Vi hade<br />

uppfattat i vårt samarbete med nätföretag<strong>en</strong><br />

att dessa i princip var med på tåget. Jag<br />

hade trott att modell<strong>en</strong> i stort sett skulle<br />

accepteras av bransch<strong>en</strong> och att d<strong>en</strong> hårda<br />

diskussion<strong>en</strong> skulle gälla vad som var skälig<br />

avkastning. Så visade sig inte vara fallet<br />

när det närmade sig <strong>en</strong> hård tillämpning.<br />

Kritik<strong>en</strong> mot modell<strong>en</strong> blev från de esta<br />

nätföretag och från branschorganisation<strong>en</strong><br />

Sv<strong>en</strong>sk Energi blev massiv och kraftig. I stort<br />

sett varje punkt i modell<strong>en</strong> kritiserades. Det<br />

fanns i och för sig nätföretag som stödde <strong>en</strong><br />

tillsyn med Nätnyttomodell<strong>en</strong> m<strong>en</strong> de var<br />

inte många och inte heller så högljudda.<br />

Vår<strong>en</strong> 2004 lämnade nätföretag<strong>en</strong> i alla fall<br />

in de uppgifter som behövdes för 2003 års<br />

121

122<br />

granskning. Efter <strong>en</strong> analys och <strong>en</strong> g<strong>en</strong>erell<br />

granskning av samtliga nätföretag valdes<br />

ett tjugotal företag ut för <strong>en</strong> fördjupad<br />

granskning. Det var företag<strong>en</strong> med de största<br />

avvikelserna mellan faktiska intäkter och<br />

Nätnyttomodell<strong>en</strong>s beräkning av företagets<br />

skäliga intäktsnivå. D<strong>en</strong>na fördjupade<br />

granskning ledde till att <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

i juni 2005 beslutade att förelägga<br />

16 företag att betala tillbaka 152 miljoner<br />

kronor till omkring 190 000 kunder.<br />

Ytterligare två företag ck föreläggand<strong>en</strong> i<br />

december. Granskning<strong>en</strong> av 2003 års tariffer<br />

avslutades vintern 2006 och 2007 med ytterligare<br />

tre resp. två föreläggand<strong>en</strong>.<br />

Samtliga nätföretag överklagade till länsrätt<strong>en</strong>.<br />

Nu tog det liksom stopp. I Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />

årsredovisning för 2005<br />

och som skrevs i februari 2006 konstaterade<br />

myndighet<strong>en</strong> att det inte går att göra <strong>en</strong> säker<br />

bedömning när länsrätt<strong>en</strong> kommer att besluta<br />

i de överklagade är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> troligtvis<br />

tidigast s<strong>en</strong>höst<strong>en</strong> 2006. I årsredovisning<strong>en</strong><br />

för 2007 gjordes samma uttalande om att det<br />

inte gick att göra någon säker bedömning.<br />

Myndighet<strong>en</strong> avstod d<strong>en</strong>na gång från att<br />

gissa på <strong>en</strong> rimlig tidpunkt för länsrätt<strong>en</strong>s<br />

beslut.<br />

I årsredovisningarna konstaterades också att<br />

länsrättsdomarna därefter kan överklagas<br />

till kammarrätt<strong>en</strong> och därefter till Regering<strong>en</strong>rätt<strong>en</strong>.<br />

”Det kan ta ett par år innan vägledande<br />

praxis utvecklas om vad som är <strong>en</strong><br />

skälig nättariff” 156 .<br />

Reglering av nätpriserna<br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />

… och avvecklas<br />

D<strong>en</strong>na långa tidsåtgång för att få fram <strong>en</strong><br />

vägledande praxis var naturligtvis katastrofal.<br />

Ett syfte med d<strong>en</strong> nya inriktning<strong>en</strong> hade<br />

varit att snabba på utveckling<strong>en</strong> av praxis.<br />

Nu tog det minst lika lång tid om inte längre.<br />

Proposition<strong>en</strong> 2001/02:56 med förslaget att<br />

skälighet<strong>en</strong> skulle bedömas efter de objektiva<br />

förutsättningarna hade antagit att domstolsprövning<strong>en</strong><br />

skulle begränsas i huvudsak till<br />

frågor om vad som var skälig avkastning.<br />

Frågan om vad som var objektiva förutsättningar<br />

skulle inte behöva falla under domstol<strong>en</strong>.<br />

Nu var det precis det som hade hänt. I<br />

stort sett var<strong>en</strong>da objektiv förutsättning som<br />

låg till grund för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />

beslut hade överklagats. Nätnyttomodell<strong>en</strong><br />

som metod att beskriva och värdera de<br />

objektiva förutsättningarna accepterades inte<br />

av de tongivande nätföretag<strong>en</strong>.<br />

2006 var det dag att åter se över ellagstiftning<strong>en</strong>.<br />

D<strong>en</strong>na gång var det EU-lagstiftning<strong>en</strong><br />

i det tredje <strong>en</strong>ergimarknadspaketet som<br />

krävde förändringar. D<strong>en</strong> hittillsvarande<br />

”efterhandsreglering<strong>en</strong>” skulle ersättas med<br />

<strong>en</strong> ordning där nätföretag<strong>en</strong>s avgifter skulle<br />

fastställas i förväg. Regering<strong>en</strong> tillkallade i<br />

vanlig ordning <strong>en</strong> utredare för att ta fram de<br />

lagförslag som behövdes 157 .<br />

En fråga för utredar<strong>en</strong> var naturligtvis hur<br />

skälighetsbestämmelserna skulle utformas<br />

vid <strong>en</strong> förhandsprövning av tarifferna.<br />

Direktivet angav att utredar<strong>en</strong> skulle utgå<br />

från att förhandsprövning av nätföretag<strong>en</strong>s<br />

tariffer och av anslutningsavgifter för överföring<br />

av el skall baseras på det nuvarande

egelverket för bedömning av skälighet. Min<br />

uppfattning var att Nätnyttomodell<strong>en</strong> också<br />

skulle kunna användas vid <strong>en</strong> förhandsprövning<br />

<strong>en</strong>ligt EU-direktivet utan några större<br />

modieringar.<br />

Utredar<strong>en</strong> valde dock <strong>en</strong> annan väg och<br />

föreslog <strong>en</strong> ny skälighetsbestämmelse i ellag<strong>en</strong>.<br />

Enligt d<strong>en</strong>na skulle <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

”utgå från att intäktsram<strong>en</strong> ska täcka<br />

skäliga kostnader och ge <strong>en</strong> rimlig avkastning<br />

på investerat kapital”. Det innebar i praktik<strong>en</strong><br />

att grunderna för skälighetsbedömning<strong>en</strong> nu<br />

skulle återgå till vad som gällt före Nätnyttomodell<strong>en</strong><br />

och 2002 års lagstiftning. 158<br />

Utredning<strong>en</strong>s förslag godtogs av regering<br />

och riksdag i juni 2008 159 . På höst<strong>en</strong> samma<br />

år träffades <strong>en</strong> över<strong>en</strong>skommelse mellan<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> och de nätföretag<br />

som hade förelagts att sänka sina avgifter<br />

för år 2003 att återbetala <strong>en</strong> del av det<br />

belopp som beslutats av <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />

Därmed kan projektet med<br />

nätnyttomodell<strong>en</strong> ses som avslutat.<br />

Äv<strong>en</strong> om utgångspunkt<strong>en</strong> för reglering<strong>en</strong> av<br />

nätföretag<strong>en</strong>s intäkter återig<strong>en</strong> är att dessa<br />

ska täcka skäliga kostnader så är regelverket<br />

nu avsevärt mycket bättre än det som skrevs<br />

in i ellag<strong>en</strong> 1996. Lagstiftarna har också<br />

skapat <strong>en</strong> myndighet som har betydligt<br />

bättre rustad att ta sig an d<strong>en</strong> svåra uppgift<strong>en</strong><br />

att reglera nätföretag<strong>en</strong>s inkomster.<br />

2000-talets första dec<strong>en</strong>nium kan sägas ha<br />

visat insiktfullhet<strong>en</strong> hos riksdag<strong>en</strong>s Lagutskott<br />

för 100 år sedan. Jag avslutar detta<br />

kapitel med att återig<strong>en</strong> citera Lagutskottets<br />

utlåtande nr 47, 1910:<br />

Reglering av nätpriserna<br />

– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />

”reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />

g<strong>en</strong>om ingripande från det<br />

allmännas sida vore <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong><br />

ömtålig fråga, samt<br />

att stora tekniska och praktiska<br />

frågor därvid mötte”.<br />

123

Foto: aStory<br />

124

Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />

Energimarknadsinspektion<br />

Beslutet att lägga nätmyndighet<strong>en</strong> i NUTEK<br />

hade inte varit självklart. Elmyndighetsutredning<strong>en</strong><br />

hade, som beskrivits i kapitel 6, föreslagit<br />

att nätmyndighet<strong>en</strong> skulle organiseras<br />

som <strong>en</strong> fristå<strong>en</strong>de myndighet och i andra<br />

hand läggas i Elsäkerhetsverket. Utredning<strong>en</strong><br />

konstaterade också att det fanns fördelar att<br />

knyta verksamhet<strong>en</strong> till NUTEK och det var<br />

detta som blev d<strong>en</strong> formella motivering<strong>en</strong> för<br />

NUTEK-alternativet.<br />

När Energimyndighet<strong>en</strong> bildades 1998 var<br />

det inte aktuellt att bryta ut nätmyndighet<strong>en</strong><br />

från d<strong>en</strong> c<strong>en</strong>trala <strong>en</strong>ergipolitiska myndighet<strong>en</strong>.<br />

M<strong>en</strong> det fanns redan från början från<br />

många håll ett ifrågasättande om detta var<br />

<strong>en</strong> bra lösning. Frågan dök också upp titt<br />

som tätt. Första gång<strong>en</strong> d<strong>en</strong> uppmärksammas<br />

i utredningsväs<strong>en</strong>det är av Elnätsutredning<strong>en</strong><br />

i dess betänkande Elnätsföretag – regler och<br />

tillsyn där det föreslogs <strong>en</strong> skälighetsbestämmelse<br />

som utgick från företag<strong>en</strong>s prestation.<br />

Utredning<strong>en</strong> som också skulle beakta behovet<br />

av förändringar i organisation<strong>en</strong> för<br />

nätmyndighet<strong>en</strong> bedömde att det är mycket<br />

som talar för att myndighet<strong>en</strong> – med tillsyn<br />

över såväl ellag<strong>en</strong> som naturgaslag<strong>en</strong> – skulle<br />

gynnas av att vara <strong>en</strong> självständig myndighet.<br />

Ett starkt skäl är att sådana intressekonikter,<br />

som skulle kunna följa av att<br />

myndighet<strong>en</strong> också handhar andra uppgifter<br />

Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />

Energimarknadsinspektion<br />

än de <strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong> och naturgaslag<strong>en</strong>, skulle<br />

kunna undvikas. Utredning<strong>en</strong> nöjer sig med<br />

detta uttalande och säger att frågan bör utredas<br />

särskilt när det nns mer erfar<strong>en</strong>heter<br />

från tillsyn<strong>en</strong>. 160<br />

Kan <strong>en</strong> sammanslagning<br />

med Elsäkerhetsverket vara<br />

ett alternativ?<br />

Första gång<strong>en</strong> <strong>en</strong> diskussion om <strong>en</strong> utbrytning<br />

ur Energimyndighet<strong>en</strong> blev mer konkret<br />

var när Jörg<strong>en</strong> Andersson bestämde sig för<br />

att sluta som g<strong>en</strong>eraldirektör för Elsäkerhetsverket.<br />

Jörg<strong>en</strong> Andersson hade varit statsråd<br />

mellan 1994 och 1998. Som <strong>en</strong>ergiminister<br />

var det han som var ansvarig för g<strong>en</strong>omförandet<br />

av elmarknadsreform<strong>en</strong> 1995. Jörg<strong>en</strong><br />

Andersson var också d<strong>en</strong> av de nordiska <strong>en</strong>ergiministrarna<br />

som tagit initiativ till<br />

Louisiana-deklaration<strong>en</strong> 1995 om det nordiska<br />

elmarknadsamarbetet. Han blev utnämnd till<br />

chef för Elsäkerhetsverket under 2000 m<strong>en</strong><br />

tröttnade ganska snart på uppgift<strong>en</strong> och bad<br />

2001 att bli föryttad. Det talades om ett<br />

brev till Näringsdepartem<strong>en</strong>tet där Jörg<strong>en</strong><br />

Andersson förklarade att han inte tyckte att<br />

det behövdes någon g<strong>en</strong>eraldirektör för d<strong>en</strong><br />

verksamhet som bedrevs vid Elsäkerhetsverket.<br />

I det sammanhanget uttalade statssekreterar<strong>en</strong><br />

i Näringsdepartem<strong>en</strong>tet, Lars Rekke, att<br />

125

126<br />

man borde överväga <strong>en</strong> sammanslagning av<br />

nätmyndighet<strong>en</strong> och Elsäkerhetsverket. Budskapet<br />

från Lars Rekke var ganska tydligt<br />

och personal<strong>en</strong> på Elsäkerhetsverket reagerade<br />

kraftfullt mot d<strong>en</strong>na tanke.<br />

Frågan rann sedan ut i sand<strong>en</strong>. Lars Rekke<br />

drog ett tungt lass under Sveriges ordförandeskap<br />

i EU vår<strong>en</strong> 2001 och blev på höst<strong>en</strong><br />

utnämnd till g<strong>en</strong>eraldirektör i Luftfartsverket.<br />

Han hade alltså annat att tänka på. Det<br />

skulle också för d<strong>en</strong> som skulle driva frågan<br />

krävas <strong>en</strong> hel baxande inom regering<strong>en</strong> och<br />

med de samarbetspartier inom <strong>en</strong>ergipolitik<strong>en</strong><br />

som stod bakom 1997 och 2001 års<br />

<strong>en</strong>ergiuppgörelser.<br />

Statskontoret utreder och<br />

föreslår <strong>en</strong> fristå<strong>en</strong>de<br />

myndighet<br />

Det faktum att spåret med Elsäkerhetsverket<br />

liksom självdog innebar inte död<strong>en</strong> för frågan<br />

om nätmyndighet<strong>en</strong>s ställning. I september<br />

2002 uppdrog regering<strong>en</strong> åt Statskontoret<br />

att göra <strong>en</strong> översyn av inriktning och organisation<br />

av de verksamheter som ligger inom<br />

Energimyndighet<strong>en</strong>s ansvarsområd<strong>en</strong> och<br />

lämna förslag till förändringar. Tillsynsuppgifterna<br />

på <strong>en</strong>ergimarknaderna skulle särskilt<br />

ställas i fokus. Och så kom ett tydliggörande<br />

från regering<strong>en</strong>: ”I uppdraget ingår att, om<br />

så b<strong>en</strong>nes lämpligt, att lämna förslag på<br />

förändringar av myndighetsstruktur<strong>en</strong> på<br />

området”.<br />

Statskontoret svarade på uppdraget drygt ett<br />

år s<strong>en</strong>are på s<strong>en</strong>höst<strong>en</strong> 2003 161 . Statskontoret<br />

Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />

Energimarknadsinspektion<br />

konc<strong>en</strong>trerade sin rapport till de frågor som<br />

hade anknytning till tillsyn<strong>en</strong> över <strong>en</strong>ergimarknaderna,<br />

vilket också markerades av<br />

rapport<strong>en</strong>s titel Effektivare tillsyn över <strong>en</strong>ergimarknaderna.<br />

Rapport<strong>en</strong> var kritisk till<br />

hur verksamhet<strong>en</strong> bedrevs och Statskontoret<br />

såg problem med både tillsyn<strong>en</strong>s innehåll och<br />

dess status i myndighet<strong>en</strong> och omvärld<strong>en</strong>.<br />

Statskontoret hade för det första noterat<br />

effektivitetsbrister i tillsyn<strong>en</strong> och att Energimyndighet<strong>en</strong><br />

(nätmyndighet<strong>en</strong>) borde kunna<br />

utöva <strong>en</strong> kraftfullare tillsyn. För det andra<br />

var det Statskontorets bild att tillsynsuppgifterna<br />

inte hade <strong>en</strong> tillräckligt stark ställning<br />

inom Energimyndighet<strong>en</strong>. Omställning<strong>en</strong> till<br />

ett nytt <strong>en</strong>ergisystem var, och uppfattades<br />

som, Energimyndighet<strong>en</strong>s kärnverksamhet.<br />

Statskontoret lämnade förslag dels till åtgärder<br />

att förstärka tillsyn<strong>en</strong> i sak, dels om <strong>en</strong><br />

ny organisation för tillsynsverksamhet<strong>en</strong>.<br />

Det var mycket som behövdes förbättras,<br />

<strong>en</strong>ligt Statskontoret. Några citat ur Statskontorets<br />

sammanfattning visar att kritik<strong>en</strong> var<br />

ganska hård:<br />

”Det är viktigt att Energimyndighet<strong>en</strong> i sin<br />

roll som expertmyndighet för elhandel tar<br />

uppgift<strong>en</strong> att följa och analysera prisutveckling<strong>en</strong><br />

för olika kundkategorier i de konkurr<strong>en</strong>sutsatta<br />

delarna på allvar.<br />

Energimyndighet<strong>en</strong> bör förbättra sin tillsyn<br />

över hur nätbolag<strong>en</strong> sköter sin del av leveransbytesprocess<strong>en</strong>.<br />

Det behövs inte några direkta lagändringar<br />

för att Energimyndighet<strong>en</strong> kraftfullare än<br />

idag ska kunna utöva tillsyn över att nättarifferna<br />

är skäliga.”

M<strong>en</strong> Statskontoret förslog också att det skulle<br />

inrättas <strong>en</strong> särskild tillsynsmyndighet (Energimarknadsmyndighet<strong>en</strong>).<br />

Efter att ha gått<br />

ig<strong>en</strong>om för- och nackdelar var Statskontorets<br />

samlade bedömning att Energimyndighet<strong>en</strong><br />

borde delas. Statskontoret föreslog att regering<strong>en</strong><br />

skulle tillsätta <strong>en</strong> särskild organisationsutredning<br />

för g<strong>en</strong>omförandet.<br />

Energimyndighet<strong>en</strong> reagerar<br />

på delningsförslaget<br />

Energimyndighet<strong>en</strong> avstyrkte i sitt remissvar<br />

Statskontorets förslag till <strong>en</strong> delning.<br />

Energimyndighet<strong>en</strong> hade ett långt och g<strong>en</strong>omarbetat<br />

remissvar. Myndighetschef<strong>en</strong><br />

var mycket <strong>en</strong>gagerad i arbetet med remissyttrandet<br />

och svaret uttrycker väl Thomas<br />

Korsfeldts syn på hur verksamheterna borde<br />

organiseras. Myndighet<strong>en</strong> inledde sitt yttrande<br />

med att instämma med Statskontorets<br />

uppfattning att verksamhetsmål<strong>en</strong> och<br />

beslutsstruktur<strong>en</strong> behöver tydliggöras samt<br />

att tillsyn<strong>en</strong> på <strong>en</strong>ergimarknaderna behöver<br />

effektiviseras och stärkas. Energimyndighet<strong>en</strong><br />

ansåg dock att dess åtgärder kan<br />

g<strong>en</strong>omföras inom ram<strong>en</strong> för <strong>en</strong> samlad <strong>en</strong>ergimyndighet<br />

och avstyrkte förslaget om delning<br />

av såväl principiella som kostnads- och<br />

effektivitetsskäl. Energimyndighet<strong>en</strong> ansåg<br />

att Statskontorets förslag till uppdelning inte<br />

var ändamåls<strong>en</strong>ligt då det skulle innebära att<br />

två <strong>en</strong>ergimyndigheter med likartade syft<strong>en</strong><br />

bildades. Om man skulle dela myndighet<strong>en</strong>,<br />

vilket Energimyndighet<strong>en</strong> alltså var emot,<br />

borde princip<strong>en</strong> för myndighetsstruktur<strong>en</strong> i<br />

stället vara att det formas två myndigheter<br />

Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />

Energimarknadsinspektion<br />

med olika syft<strong>en</strong>, dels <strong>en</strong> ”främjande” myndighet,<br />

dels <strong>en</strong> kraftfull ”djupare och bredare”<br />

myndighetsutövande och lagtillämpande<br />

myndighet.<br />

Hela myndighet<strong>en</strong> stod emellertid inte bakom<br />

remissvaret. Jag, som var överdirektör och<br />

chef för Energimarknadsavdelning<strong>en</strong>, och<br />

avdelning<strong>en</strong>s chefsjurist Charlotte Zackari,<br />

som varit med i d<strong>en</strong> grupp som utformat remissvaret,<br />

anmälde <strong>en</strong> avvikande m<strong>en</strong>ing som<br />

fogades till Energimyndighet<strong>en</strong>s yttrande.<br />

Vi instämde i Statskontorets uppfattning att<br />

tillsyn<strong>en</strong> över <strong>en</strong>ergimarknaderna (el, gas och<br />

fjärrvärme) bäst kunde g<strong>en</strong>omföras i <strong>en</strong> myndighet<br />

som har detta som sin huvuduppgift.<br />

D<strong>en</strong> nya tillsynsmyndighet<strong>en</strong>s verksamhetsområde<br />

borde <strong>en</strong>ligt oss omfatta dels de myndighetsutövande<br />

uppgifterna såsom tillsyn<br />

över efterlevnad<strong>en</strong> av regler, föreskrifter och<br />

villkor, dels marknadsövervakning såsom<br />

uppföljning och analyser, dvs. vara d<strong>en</strong> c<strong>en</strong>trala<br />

(expert)myndighet<strong>en</strong> för insatser g<strong>en</strong>temot<br />

dessa marknader.<br />

Det hör d<strong>en</strong>itivt till ovanligheterna att ev<strong>en</strong>tuella<br />

o<strong>en</strong>igheter inom <strong>en</strong> myndighet manifesteras<br />

på detta sätt g<strong>en</strong>om särskilda yttrand<strong>en</strong><br />

från medarbetare. Jag känner till ytterst få fall<br />

där detta har skett. Jag kan inte heller minnas<br />

att det under mina år på Energimyndighet<strong>en</strong><br />

inträffade någon annan gång. Jag ser två förklaringar<br />

till att det blev ett särskilt yttrande i<br />

d<strong>en</strong>na c<strong>en</strong>trala fråga för myndighet<strong>en</strong>.<br />

D<strong>en</strong> första förklaring<strong>en</strong> är naturligtvis att<br />

frågan om myndighet<strong>en</strong>s organisation upplevdes<br />

av mig och Charlotte som utomord<strong>en</strong>tligt<br />

viktig. Jag hade, och har fortfarande, d<strong>en</strong><br />

127

128<br />

uppfattning<strong>en</strong> att <strong>en</strong> självständig <strong>en</strong>ergimarknadsmyndighet<br />

är <strong>en</strong> nära nog nödvändig<br />

förutsättning för <strong>en</strong> effektiv och framgångsrik<br />

verksamhet. D<strong>en</strong> andra förklaring<strong>en</strong><br />

har med det ”tillåtande” klimatet inom<br />

Energimyndighet<strong>en</strong>. Äv<strong>en</strong> om det särskilda<br />

yttrandet ogillades, vi var ju d<strong>en</strong>itivt inte<br />

över<strong>en</strong>s i c<strong>en</strong>tral fråga om myndighet<strong>en</strong>s<br />

framtid, accepterades det av g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong><br />

och mina kolleger i Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />

ledningsgrupp. Charlotte och jag var ganska<br />

säkra på att vi skulle kunna fortsätta att<br />

förtro<strong>en</strong>defullt och med ömsesidig respekt<br />

arbeta tillsammans med g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong><br />

och myndighet<strong>en</strong>s ledningsgrupp äv<strong>en</strong> efter<br />

detta yttrande.<br />

Foto: Eskilstuna Energi och Miljö<br />

Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />

Energimarknadsinspektion<br />

Energimyndighet<strong>en</strong> hade också <strong>en</strong> styrelse.<br />

Flera av ledamöterna var intresserade av<br />

organisationsfrågan. Det var myndighet<strong>en</strong>s<br />

g<strong>en</strong>eraldirektör, och inte styrels<strong>en</strong>, som <strong>en</strong>ligt<br />

myndighet<strong>en</strong>s instruktion hade att besluta<br />

om yttrand<strong>en</strong> till regering<strong>en</strong>. Styrels<strong>en</strong> informerades<br />

i efterhand. Några ledamöter hade<br />

dock bett att få bli informerade om yttrandet<br />

och också få diskutera Statskontorets rapport<br />

innan yttrandet avlämnades. Nu slumpade<br />

det sig så att styrels<strong>en</strong> skulle sammanträda<br />

samma dag som yttrandet skulle lämnas in<br />

till regering<strong>en</strong>.<br />

Vid styrelsemötet d<strong>en</strong> 16 februari, samma<br />

dag som yttrandes skulle skickas till regering<strong>en</strong>,<br />

diskuterades remiss<strong>en</strong> och som det

uttrycks i det myndighet<strong>en</strong>s yttrande: ”Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />

styrelse har informerats om<br />

myndighet<strong>en</strong>s yttrande och beretts möjlighet<br />

att lämna synpunkter”. Till yttrandet fogades<br />

också <strong>en</strong> bilaga med följande innehåll:<br />

”Följande ledamöter i Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />

styrelse uttalar sitt stöd för d<strong>en</strong> avvikande<br />

m<strong>en</strong>ing som lämnas i bilaga 3 avse<strong>en</strong>de delning<br />

av Energimyndighet<strong>en</strong>”. De fyra ledamöter<br />

som stödde det särskilda yttrandet var<br />

Kerstin Engle socialdemokratisk riksdagsledamot,<br />

Kjell Hasslert, Vd för Telge Energi,<br />

Jan-Erik Moreau, LO och Birgitta Resvik,<br />

Sv<strong>en</strong>skt Näringsliv. Jag minns att övriga styrelseledamöter,<br />

i d<strong>en</strong> mån de framförde <strong>en</strong><br />

tydlig ståndpunkt stödde Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />

yttrade.<br />

Särskilda yttrand<strong>en</strong> från tjänstemän inom<br />

<strong>en</strong> myndighet är som jag nyss konstaterade<br />

mycket ovanligt. Att <strong>en</strong> styrelse på detta sätt<br />

<strong>en</strong>gagerar sig i <strong>en</strong>skilda är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> är inte bara<br />

ovanligt. Jag tror att det är unikt. Att det<br />

skedde i detta fall illustrerar frågans betydelse<br />

för tunga intresseorganisationer som<br />

Sv<strong>en</strong>skt Näringsliv och LO. Det kan tyckas<br />

lite lustigt att frågan om hur stat<strong>en</strong> organiserar<br />

sin tillsyn över <strong>en</strong>ergimarknaderna kan<br />

vara så betydelsefull för dessa. M<strong>en</strong> så var<br />

faktiskt fallet.<br />

Stödet från fyra styrelseledamöter var naturligtvis<br />

<strong>en</strong> framgång för Charlotte och mig.<br />

Problemet, för oss som ville att myndighet<strong>en</strong><br />

skulle delas, var att de två övriga riksdagsmänn<strong>en</strong><br />

i styrels<strong>en</strong>, Eskil Erlandsson (C) och<br />

L<strong>en</strong>nart Värmby (V) var tydliga motståndare<br />

till <strong>en</strong> delning. Dessa företrädde d<strong>en</strong> socialdemokratiska<br />

regering<strong>en</strong>s samarbetspartier<br />

Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />

Energimarknadsinspektion<br />

inom <strong>en</strong>ergipolitik<strong>en</strong> och med dessa partier<br />

emot <strong>en</strong> delning skulle <strong>en</strong> sådan nog bli svår<br />

att g<strong>en</strong>omföra för regering<strong>en</strong>.<br />

Ett halvt steg framåt<br />

Mycket riktigt blev det inte någon delning.<br />

I budgetproposition för 2005 behandlar<br />

Statskontorets utredning. Regering<strong>en</strong> delade<br />

Statskontorets bedömning att tillsyn<strong>en</strong> bör<br />

kunna bli effektivare och att dess status och<br />

resurser bör förstärkas. Regering<strong>en</strong> lämnar<br />

däremot förslaget att dela myndighet<strong>en</strong> utan<br />

några som helst komm<strong>en</strong>tarer. Dock tog regering<strong>en</strong><br />

i rejält när det gällde resurstillskott<br />

för verksamhet<strong>en</strong>. Statskontoret hade i sin<br />

rapport bedömt att tillsyn<strong>en</strong> behövde ökas<br />

med 5 – 10 miljoner kronor för att möta nya<br />

uppgifter. I budgetproposition<strong>en</strong> ökar regering<strong>en</strong><br />

på det beloppet med till 25 miljoner<br />

kronor! Detta var <strong>en</strong> s<strong>en</strong>sationell ökning<br />

och triggade Sv<strong>en</strong>sk Energi att starta <strong>en</strong> insamling<br />

bland medlemmarna för att stötta<br />

branschorganisation<strong>en</strong> i dess argum<strong>en</strong>tation<br />

i är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> om nättariffernas skälighet. Insamlingsmålet<br />

var 10 miljoner kronor (utöver de<br />

vanliga medlemsavgifterna). M<strong>en</strong> detta är <strong>en</strong><br />

annan <strong>historia</strong>.<br />

Någon ny myndighet blev det inte. Däremot<br />

tog regering<strong>en</strong> fasta på Statskontorets diskussion<br />

om status på ett annat sätt. En myndighet<br />

i myndighet<strong>en</strong> inrättades. I december<br />

2004 ändrade regering<strong>en</strong> i Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />

instruktion 162 och förskrev att det inom<br />

myndighet<strong>en</strong> nns <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />

I instruktion<strong>en</strong> d<strong>en</strong>ierades också <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />

uppgifter och dess<br />

129

130<br />

mandat när det gällde beslut. Instruktionsändring<strong>en</strong><br />

följdes upp i Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />

regleringsbrev för 2005 där det s.k. förvaltningsanslaget<br />

för Energimyndighet<strong>en</strong> delades<br />

upp i två poster, <strong>en</strong> för Energimyndighet<strong>en</strong> och<br />

<strong>en</strong> för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />

Jag har inte gått till de ”informella källorna”<br />

för att reda ut varför frågan om bildandet av<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> inte togs upp i<br />

budgetproposition<strong>en</strong>. Formellt är det <strong>en</strong> fråga<br />

för regering<strong>en</strong> att organisera statsförvaltning<strong>en</strong>.<br />

Ett uttryck för detta är att det ytterst<br />

sällan skrivs in i någon lag vilk<strong>en</strong> myndighet<br />

som ska utfärda föreskrifter eller ha andra<br />

myndighetsuppgifter som <strong>en</strong> följd av lag<strong>en</strong>.<br />

Formulering<strong>en</strong> ”närmare föreskrifter med stöd<br />

av d<strong>en</strong>na lag meddelas av regering<strong>en</strong> eller d<strong>en</strong><br />

myndighet som regering<strong>en</strong> bestämmer” är<br />

gängse. Däremot är vanligt att riksdag<strong>en</strong> informeras<br />

om organisationsfrågor. I detta fall kan<br />

det vara så att man inte var klar med <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

i förhandlingarna med<br />

samarbetspartierna C och V när budgetproposition<strong>en</strong><br />

lades. Det är dock rimligt att anta att<br />

förändring<strong>en</strong> gjordes med samarbetspartiernas<br />

goda minne som <strong>en</strong> kompromiss mellan de tre<br />

partierna.<br />

Det sista (halva) steget<br />

mot <strong>en</strong> självständig Energimarknadsinspektion<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> i Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet<br />

var ett provisorium och redan<br />

efter två år initierades det sista steget. Nu var<br />

det d<strong>en</strong> nya regering som tillträtt efter valet<br />

2006 som slutlig<strong>en</strong> skulle g<strong>en</strong>omföra uppdel-<br />

Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />

Energimarknadsinspektion<br />

ning<strong>en</strong> av Energimyndighet<strong>en</strong>. I mars 2007<br />

uppdrog regering<strong>en</strong> återig<strong>en</strong> åt Statskontoret<br />

att utreda verksamhet<strong>en</strong>s organisation. D<strong>en</strong><br />

här gång<strong>en</strong> med det uttalade syftet att inrätta<br />

<strong>en</strong> helt självständig myndighet för tillsyn<strong>en</strong> av<br />

<strong>en</strong>ergimarknaderna.<br />

Regering<strong>en</strong> motiverade initiativet med att d<strong>en</strong><br />

två år gamla myndighetskonstruktion<strong>en</strong> hade<br />

visat sig innebära oklara ansvarsförhålland<strong>en</strong><br />

och besvärande roll- och målkonikter 163 .<br />

Regering<strong>en</strong> skriver att g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> har<br />

det yttersta ansvaret för hela myndighet<strong>en</strong>s<br />

verksamhet m<strong>en</strong> saknar inytande över d<strong>en</strong><br />

verksamhet som bedrivs inom <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />

ansvarsområde. Regering<strong>en</strong><br />

exemplierar med att g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> är<br />

ansvarig för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s årsredovisning<br />

och budgetunderlag. G<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong><br />

får också ta det fulla ansvaret för Riksrevisionsverkets<br />

årliga granskning. Regering<strong>en</strong><br />

säger vidare att det är principiellt olämpligt att<br />

ha tillsyns- och främjandefrågor inom samma<br />

myndighet och att tillsyn<strong>en</strong>s trovärdighet kan<br />

påverkas negativt av att tillsyn<strong>en</strong> förknippas<br />

med roll<strong>en</strong> som främjare och stödjare av vissa<br />

<strong>en</strong>ergislag och <strong>en</strong>ergiteknik.<br />

Nu var det i praktik<strong>en</strong> klart att <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

skulle få <strong>en</strong> helt självständig<br />

ställning. Statskontoret lämnade två rapporter<br />

till regering<strong>en</strong> 164 . I samband med Statskontorets<br />

slutrapport i månadsskiftet september/oktober<br />

togs ett anslag för d<strong>en</strong> nya myndighet<strong>en</strong> upp<br />

i budgetproposition<strong>en</strong>. En organisationskommitté<br />

tillsattes och myndighet<strong>en</strong> kunde inleda<br />

sin verksamhet d<strong>en</strong> 1 januari med Yvonne Fredriksson<br />

som g<strong>en</strong>eraldirektör och chef.

Det fanns naturligtvis <strong>en</strong> del små gränsdragningsfrågor<br />

som måste redas ut. Äv<strong>en</strong><br />

om det i stort var ganska självklart vad som<br />

skulle föras till Inspektion<strong>en</strong> och vad som<br />

skulle vara kvar i Energimyndighet<strong>en</strong> hade<br />

Statskontoret komma med preciserade förslag.<br />

G<strong>en</strong>erellt sett blev det bra. På <strong>en</strong> punkt<br />

blev det dock rejält fel och här tar jag mig frihet<strong>en</strong><br />

att uttrycka <strong>en</strong> personlig uppfattning.<br />

Fram till delning<strong>en</strong> kunde <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

utnyttja <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> del av<br />

Energimyndighet<strong>en</strong>s forskningsanslag för<br />

forskning om <strong>en</strong>ergimarknadernas funktion<br />

Foto: Energimarknadsinpektion<strong>en</strong><br />

Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />

Energimarknadsinspektion<br />

och tillsyns- och regleringsfrågor. Det är i<br />

min m<strong>en</strong>ing strategiskt viktigt för <strong>en</strong> modern<br />

myndighet med <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

uppdrag att också kunna nansiera viss<br />

forskning. I sin analys av <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />

verksamhet hade Statskontoret<br />

fått för sig att forskningsnansiering är främjandeverksamhet.<br />

Syftet med forskning som<br />

nansieras av <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

är naturligtvis att i någon m<strong>en</strong>ing främja<br />

eller understödja kunskapsuppbyggnad<strong>en</strong> om<br />

<strong>en</strong>ergimarknader och <strong>en</strong>ergimarknadstillsyn.<br />

M<strong>en</strong> det är sannerlig<strong>en</strong> inte främjande i d<strong>en</strong><br />

m<strong>en</strong>ing som regering<strong>en</strong> skrev i uppdraget till<br />

131

132<br />

Statskontoret nämlig<strong>en</strong> att främja och stödja<br />

vissa <strong>en</strong>ergislag och <strong>en</strong>ergiteknik. Förhållandet<br />

att <strong>en</strong> myndighet främjar kunskapsuppbyggnad<br />

om <strong>en</strong>ergimarknadernas funktion<br />

kan knappast hota tillsyn<strong>en</strong>s trovärdighet.<br />

Det är tvärtom ytterst otillfredsställande att<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> inte disponerar<br />

medel för forskning om <strong>en</strong>ergimarknaderna<br />

och reglering<strong>en</strong> av dessa.<br />

Med d<strong>en</strong>na reektion om behovet av forskning<br />

för att utveckla elmarknadstillsyn<strong>en</strong><br />

återstår <strong>en</strong> fråga innan kapitlet om väg<strong>en</strong> till<br />

<strong>en</strong> självständighet Energimarknadsinspektion<br />

kan avslutas.<br />

Varför skulle detta<br />

behöva ta 15 år?<br />

Det kan i efterhand kanske tyckas märkligt<br />

att det tog ett och ett halvt dec<strong>en</strong>nium från<br />

det att Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>s förslag om<br />

<strong>en</strong> självständig myndighet med tillsyn<strong>en</strong> över<br />

elmarknad<strong>en</strong> kunde g<strong>en</strong>omföras. Eller kanske<br />

inte. D<strong>en</strong> myndighet som bildade <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

2008 var <strong>en</strong> helt annan<br />

organisation än d<strong>en</strong> som inrättades i NUTEK<br />

1995. Det är <strong>en</strong> helt annan myndighet såväl<br />

när det gäller uppgifter som resurser.<br />

1995 var uppdraget att utöva tillsyn över elnätföretag<strong>en</strong>.<br />

Det handlade om dels att hålla<br />

ordning på de företag som bedrev nätverksamhet<br />

och se till att elnätet och elnätsutbyggnad<strong>en</strong><br />

var ändamåls<strong>en</strong>lig från samhällets<br />

utgångspunkter, dels att nätföretag<strong>en</strong> bedrevs<br />

effektivt och att tarifferna var skäliga.<br />

Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />

Energimarknadsinspektion<br />

D<strong>en</strong> myndighet som inrättades 2008 hade<br />

ett betydligt större uppdrag än d<strong>en</strong> myndighetsfunktion<br />

som inrättades i NUTEK 1996.<br />

Efter hand hade uppdraget utvidgats. Ganska<br />

snart (1998) utvidgades uppdraget till d<strong>en</strong> i<br />

och för sig ganska lilla naturgasdistribution<strong>en</strong>.<br />

Det konsum<strong>en</strong>tpolitiska uppdraget tillfördes<br />

2002. Detta uppdrag vidgades sedan<br />

att bli d<strong>en</strong> som Elkonkurr<strong>en</strong>sutredning<strong>en</strong><br />

hade kallat <strong>en</strong> expertmyndighet för elmarknadsfrågor.<br />

Europeiskt samarbete fanns inte<br />

på dagordning<strong>en</strong> vid mitt<strong>en</strong> av 1990-talet.<br />

Jag har noga läst Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>s<br />

betänkande och ser inte ett ord om europeiskt<br />

samarbete i d<strong>en</strong>. Inte heller i riksdagstrycket<br />

om nätmyndighet<strong>en</strong>s organisation.<br />

Nu kan vi se hur det europeiska uppdraget<br />

växte till snabbt under de första år<strong>en</strong> på<br />

2000-talet för att i slutet av dec<strong>en</strong>niet <strong>en</strong>gagera<br />

<strong>en</strong> stor del av medarbetarna i <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />

Verksamhet<strong>en</strong> växte också resursmässigt.<br />

1998 som var första året inom <strong>en</strong>ergimyndighet<strong>en</strong><br />

var d<strong>en</strong> budgeterade personalstyrkan<br />

omkring 30 personår, vilket var betydligt<br />

mer än vad det blev i praktik<strong>en</strong> på grund av<br />

svårigheterna med rekrytering<strong>en</strong> till d<strong>en</strong> från<br />

Stockholm utlokaliserade myndighet<strong>en</strong>. 2007<br />

vilket var det sista året inom Energimyndighet<strong>en</strong><br />

uppgick personalbudget<strong>en</strong> till 64<br />

personår. Konsultbudget<strong>en</strong> hade haft <strong>en</strong> motsvarande<br />

utveckling. Nu hade verksamhet<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong> sådan volym att d<strong>en</strong> självständiga myndighet<strong>en</strong><br />

var <strong>en</strong> naturlig organisationsform.<br />

Att uppdraget förändrades och nya uppgifter<br />

lades på myndighet<strong>en</strong> berodde på att dels

verklighet<strong>en</strong> förändrades, dels d<strong>en</strong> ökade<br />

insikt bland politiker och myndighet<strong>en</strong> hade<br />

fått erfar<strong>en</strong>heter och <strong>en</strong> djupare förståelse<br />

om vad det faktiskt innebär att övervaka de<br />

omreglerade <strong>en</strong>ergimarknaderna. Det kanske<br />

krävdes 15 år för att nå d<strong>en</strong> insikt<strong>en</strong>.<br />

Därmed är inte sagt att <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

är d<strong>en</strong> slutliga organisatoriska<br />

lösning<strong>en</strong>. Det nns för övrigt ing<strong>en</strong> sådan.<br />

Nya verkligheter och nya insikter kommer att<br />

ställa nya krav på myndighet<strong>en</strong>. Vi kan också<br />

se att två alternativa sätt att organisera tillsyn<strong>en</strong><br />

nns inom EU. I t.ex. Tyskland ansvarar<br />

Bundesnetzag<strong>en</strong>tur för inte bara el och naturgas<br />

utan också för tillsyn<strong>en</strong> eller reglering<strong>en</strong><br />

av post, telekommunikationer och järnväg. I<br />

Nederländerna och Danmark är <strong>en</strong>ergitillsyn<strong>en</strong><br />

organiserad i konkurr<strong>en</strong>smyndighet<strong>en</strong>.<br />

I UK svarar tillsynsmyndighet<strong>en</strong> för el och<br />

naturgas (Ofgem) också för tillämpning<strong>en</strong> av<br />

d<strong>en</strong> brittiska konkurr<strong>en</strong>slagstiftning<strong>en</strong> inom<br />

<strong>en</strong>ergiområdet.<br />

Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> för elektrisk ström<br />

existerade mer än ett halvsekel innan myndighetskonstruktion<strong>en</strong><br />

och uppdraget upplevdes<br />

– och var – obsolet. Sannolikt kommer<br />

förutsättningarna för övervakning<strong>en</strong> av <strong>en</strong>ergimarknaderna<br />

att förändras så att också<br />

verksamhet<strong>en</strong> vid <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

någon gång i framtid<strong>en</strong> kommer att<br />

organiseras på ett helt annat sätt. Jag ser just<br />

nu inga teck<strong>en</strong> i skyn som skulle förebåda <strong>en</strong><br />

stor förändring av <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />

uppdrag och verksamhet. Det tog 20 år<br />

för riksdag och regering att komma fram till<br />

ett beslut att inrätta Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />

Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />

Energimarknadsinspektion<br />

M<strong>en</strong> sedan levde d<strong>en</strong> i nästan 60 år. Kanske<br />

är d<strong>en</strong> långa inkubationstid<strong>en</strong> också för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

ett teck<strong>en</strong> på ett<br />

långt liv.<br />

133

134<br />

Foto: <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>

När jag har tagit fram underlag för d<strong>en</strong>na<br />

bok har det slagit mig att vi som arbetade<br />

med d<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong> i början<br />

av 1990-talet hade varit ganska historielösa.<br />

Jag tror t.ex. inte att någon av oss i Regeringskansliet<br />

kände till att frågan om öppna<br />

elnät – eller tredjepartstillträde som det hette<br />

i reformarbetet – att behandlats av off<strong>en</strong>tliga<br />

utredningar på 1960-talet och att dessa<br />

dessutom hade levererat lagförslag om detta.<br />

Ing<strong>en</strong> av de många som hade synpunkter på<br />

reform<strong>en</strong> – och det var många – tipsade oss<br />

om tidigare utredningsarbete. Utredningsförslag<br />

och politiska diskussioner i c<strong>en</strong>trala<br />

elmarknadsfrågor var bortglömda. Vi letade<br />

inte efter tidigare erfar<strong>en</strong>heter, framgångar<br />

och misslyckand<strong>en</strong>. Nu i efterhand tycker<br />

jag att det var <strong>en</strong> brist. Jag tror att reform<strong>en</strong><br />

(och arbetet med d<strong>en</strong> efteråt) hade blivit ännu<br />

bättre om vi hade tagit oss tid att bry oss om<br />

vår <strong>historia</strong> och dragit lite lärdom av d<strong>en</strong>.<br />

Jag hoppas att d<strong>en</strong> som orkat ig<strong>en</strong>om min<br />

text fått <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> känsla för histori<strong>en</strong>s betydelse.<br />

Varje tid har sina förutsättningar. De<br />

frågor som var rätt ställda vid <strong>en</strong> tidpunkt<br />

kan vara helt fel vid <strong>en</strong> annan. Det kan också<br />

vara så att frågan överlever tid<strong>en</strong>s gång m<strong>en</strong><br />

att det rätta svaret förändras med utveckling<strong>en</strong><br />

och nya förutsättningar.<br />

Efterord<br />

Efterord<br />

Det var Yvonne Fredrikssons idé att jag skulle<br />

skriva d<strong>en</strong>na bok. Jag vill tacka Yvonne för<br />

förtro<strong>en</strong>det och att hon låtit mig få fria händer.<br />

Och också tacka h<strong>en</strong>ne för det tålamod<br />

hon haft med mig och d<strong>en</strong> tid det tagit för<br />

mig att få fram <strong>en</strong> färdig text.<br />

Tack också till dem som läst och kommit<br />

med kloka synpunkter samt rättat felaktigheter<br />

i texterna. Jag vill särskilt nämna Tore<br />

Peterson som gett mig inblickar i arbetet med<br />

elnät<strong>en</strong>s rationalisering under tid<strong>en</strong> fram till<br />

elmarknadsreform<strong>en</strong>. En del tokigheter har tagits<br />

bort och några nya perspektiv har lagts in<br />

i min berättelse av Olle Söderberg, Peter Fritz,<br />

Björn Hagman och Thomas Korsfeldt. Resterande<br />

underligheter och fel är mina egna.<br />

Slutlig<strong>en</strong> vill jag tacka alla mina medarbetare<br />

och arbetskamrater under år<strong>en</strong> på Nätavdelning<strong>en</strong>,<br />

Energimarknadsavdelning<strong>en</strong> och<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> som var med<br />

på resan under mina år i Eskilstuna. Några<br />

få är nämnda i d<strong>en</strong>na berättelse m<strong>en</strong> vi har<br />

alla varit med och bidragit till <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />

<strong>historia</strong>.<br />

135

136<br />

Fotnoter<br />

1 <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />

Verksamhetsplan för 2008. (Min kursiv).<br />

2 Citat ur Kungl. Maj:ts proposition (1938:137) om<br />

ändringar i ellag<strong>en</strong>.<br />

3 Prop. 1938:137.<br />

4 Riksdag<strong>en</strong>s skrivelse nr 62, 1907.<br />

5 Lagutskottets utlåtande nr 47, 1910.<br />

(Citatet återig<strong>en</strong> ur prop. 1938:137).<br />

6 Enligt Kraftkommitténs betänkande 16 december<br />

1914. Bihang till riksdag<strong>en</strong>s protokoll 1920, Andra<br />

samling<strong>en</strong>, andra avdelning<strong>en</strong> 3 bandet. Ett i mitt tycke<br />

imponerande utredningsarbete på sammantaget 636 sidor<br />

inklusive två reservationer på tillsammans 133 sidor.<br />

7 Sid 173 f.<br />

8 Ledamöterna Carlberg och Pettersson.<br />

D<strong>en</strong> tredje reservant<strong>en</strong> hade ett eget mindre omfattande<br />

lagförslag.<br />

9 ”innehavare av koncessionerad distributionsanläggning”.<br />

10 Elektriering<strong>en</strong> innebar utmaningar för lagstiftarna.<br />

Helt nya frågor dök upp. Lagrådet beskriver detta på ett<br />

bra sätt i sitt yttrande, när det accepterar <strong>en</strong> lagstiftning<br />

som det inte verkar vara helt nöjd med. ”De tekniska<br />

framsteg<strong>en</strong> skapa ej sällan nybildningar inom det<br />

ekonomiska livet, för vilka hävdvunna former icke fullt<br />

passa. D<strong>en</strong> osäkerhet, som framkallas härig<strong>en</strong>om, kan<br />

försvåra och fördyra kapitalanskaffning, och brist<strong>en</strong><br />

på anpassning till de laga formerna lägger hinder i<br />

väg<strong>en</strong> för att i önskvärd omfattning tillgodose de nya<br />

företeelserna. Det kan därför befinnas nödvändigt<br />

att lagstifta, innan fullt lämpliga anordningar blivit<br />

funna och sålunda godtaga försöksåtgärder trots deras<br />

brister och i förhoppning, att erfar<strong>en</strong>het<strong>en</strong> skall visa<br />

väg<strong>en</strong> till nödiga förbättringar och utbyggnader av<br />

lagstiftning<strong>en</strong>”. (Citat i Första Lagutskottets utlåtande<br />

nr 37, 1920). De problem som lagstiftarna brottades<br />

med var kanske nya på 1920-talet m<strong>en</strong> nns ännu kvar.<br />

Fotnoter<br />

Det är lätt att associera till de pågå<strong>en</strong>de försök<strong>en</strong> att få<br />

till <strong>en</strong> lagstiftning som kan hantera d<strong>en</strong> globaliserade<br />

nansmarknad<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> diskussion<strong>en</strong> som nns kring<br />

IT-lagstiftning, ifrån PUL till FRA-lag och IPRED.<br />

Och – för all del – äv<strong>en</strong> 1990-talets elmarknadsreform<br />

och d<strong>en</strong> utveckling av ellagstiftning<strong>en</strong> som följde är ett<br />

exempel. Ökade kunskaper om elmarknad<strong>en</strong>s funktionssätt,<br />

teknisk utveckling med nya kundkrav och<br />

internationalisering<strong>en</strong> triggar fram nya oprövade – och<br />

inte alltid helt g<strong>en</strong>omtänkta – lösningar.<br />

11 Eliel Löfgr<strong>en</strong>, liberal justitieminister. Blev s<strong>en</strong>are<br />

partiledare för Sveriges liberala parti 1923 och utrikesminister<br />

under år<strong>en</strong> 1926-28.<br />

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 137 1938 med förslag<br />

till ändrad lagstiftning rörande elektriska anläggningar.<br />

13 Tore Peterson, Elkraft<strong>en</strong> i samhället, Ellag<strong>en</strong> 1902-<br />

1992; Sv<strong>en</strong>ska Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> (1992).<br />

14 Elkraftkommittén g<strong>en</strong>omförde <strong>en</strong> mycket omfattande<br />

studie av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska eldistribution<strong>en</strong> under 1940-talet.<br />

Sammantaget 18 delbetänkand<strong>en</strong> eller redogörelser<br />

publicerades i SOU-seri<strong>en</strong> under år<strong>en</strong> 1947-1953. I<br />

slutbetänkandet (SOU1954:12) Elkraftförsörjning<strong>en</strong><br />

nns hänvisningar till dessa.<br />

15 Se not 13.<br />

16 Landsbygd<strong>en</strong>s elkraftförsörjning (SOU 1953:12)<br />

Elkraftutredning<strong>en</strong>s redogörelse nr 3, bilaga 4.<br />

17 SOU 1947:3, sid 62 – 69.<br />

18 Landsbygd<strong>en</strong>s elkraftförsörjning (SOU 1953:13)<br />

Elkraftutredning<strong>en</strong>s redogörelse nr 3.<br />

19 Uppgift<strong>en</strong> hämtad ur regering<strong>en</strong>s proposition<br />

1957:161.<br />

20 Min beskrivning av de sakkunnigas och också<br />

Kommerskollegiums övervägand<strong>en</strong> bygger på referatet i<br />

prop. 1957:161<br />

21 Bet. 1:a Lagutskottet 1938:51<br />

22 Prop. 1938 nr 37, Bet. 1LU 1938 nr 51, rskr. 365<br />

23 Fram till någon gång på 1980-talet skrevs myndigheternas<br />

namn med lit<strong>en</strong> begynnelsebokstav. Jag har valt

att i d<strong>en</strong>na lilla skrift i stället använda de nu gällande<br />

skrivregeln med versal som begynnelsebokstav.<br />

24 Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s handlingar.<br />

25 Se not 24<br />

26 Tvåkammarriksdag<strong>en</strong> 1867-1970. Ledamöter och<br />

valkretsar. (1988)<br />

27 Thomas Korsfeldt, som studerat bonderörels<strong>en</strong> under<br />

1900-talet och som har ett gott minne för namn tror<br />

sig minnas Johansson från något av Bondeförbundets<br />

förbunds- eller stämmoprotokoll från Skåne.<br />

28 Luggude var ett härad i nordvästra Skåne, i dåvarande<br />

Malmöhus län. Det motsvaras idag av Helsingborgs,<br />

Höganäs och Bjuvs kommuner samt <strong>en</strong> del av Svalövs<br />

kommun. Kraftintress<strong>en</strong>tför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> täckte ett mindre<br />

område än häradet.<br />

29 Sv<strong>en</strong>ska Elektricitetsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s Tariffkommissions<br />

Verkställande utskott. Ordförand<strong>en</strong>s anförande<br />

vid mötet i Höganäs d<strong>en</strong> 10 februari 1941. Vid sidan<br />

av ordförand<strong>en</strong> vars namn jag lustigt nog inte har hittat<br />

bland protokoll<strong>en</strong>, ingick i Verkställande utskottet<br />

distriktsing<strong>en</strong>jör<strong>en</strong> G. Hörsta, Kungliga Vatt<strong>en</strong>fallsstyrels<strong>en</strong>,<br />

och konsul<strong>en</strong>t<strong>en</strong> i Kristianstadsläns elektriska<br />

för<strong>en</strong>ing, agronom<strong>en</strong> W. Persson.<br />

30 Brev är arkiverat som Ej diarieförd korrespond<strong>en</strong>s<br />

hos Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />

31 Direktör<strong>en</strong> P. H. Y. Persson, chef för Örebro stads<br />

elverk.<br />

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1957 med förslag<br />

till lag angå<strong>en</strong>de ändrad angå<strong>en</strong>de ändrad lydelse<br />

av 2, 3, och 4 §§ lag<strong>en</strong> d<strong>en</strong> 27 juni 1902 (nr71) innefattande<br />

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,<br />

giv<strong>en</strong> på Stockholms slott d<strong>en</strong> 29 mars 1957.<br />

33 Riksdag<strong>en</strong> hade fram till 1970 två kamrar. En motion<br />

som skulle behandlas av <strong>en</strong> kammare måste också<br />

lämnas in i d<strong>en</strong>na. Därför var det vanligt att likalydande<br />

motioner lämnades in i båda kamrarna för att få båda<br />

kamrarna att behandla dessa. Det vanliga var att motion<strong>en</strong><br />

skrevs i <strong>en</strong> av kamrarna, varefter riksdagskolleger i<br />

d<strong>en</strong> andra anmälde <strong>en</strong> ”likalydande motion”.<br />

Fotnoter<br />

34 Utlåtande nr 22 av 1957.<br />

35 Första namn på motion<strong>en</strong> i FK I:347 var Gärda<br />

Sv<strong>en</strong>sson (i Långås, Hallands län) Bondeförbundet.<br />

Motion<strong>en</strong> var också undertecknad av Magret Nilsson<br />

(i Tjusebotorp, Örebro län) Bondeförbundet och tre<br />

manliga ledamöter, också från Bondeförbundet. Andrakammarmotion<strong>en</strong><br />

II:428 hade som första namn<br />

Gerda Höier (i Stockholm) Folkpartiet. D<strong>en</strong> hade också<br />

undertecknats av Brita Elmén (i Göteborg) Folkpartiet,<br />

Elsa Everlöf (i Stockholm) högerns riksdagsgrupp, Edith<br />

Liljedahl (i Gävle) folkpartiet och Karin Wetterström (i<br />

Linköping) Högerns riksdagsgrupp samt av Folke Nihlfors<br />

(i Hammarbyhöjd<strong>en</strong>, Stockholms stad) Folkpartiet.<br />

Kanske utgjorde dessa undertecknare de borgerliga<br />

feministerna i riksdag<strong>en</strong> vid d<strong>en</strong>na tidpunkt.<br />

36 Se not 34.<br />

37 Lagstiftning om elektriska anläggningar (SOU<br />

1966:39).<br />

38 Eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering (SOU 1968:39).<br />

39 Prop. 1970:139, sid 8.<br />

40 Prop. 1981/82:100 bil.17 s. 92.<br />

41 Utlåtand<strong>en</strong> av Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd för elektrisk<br />

ström 1939 – 1970. Jur. stud. Lave Beck-Fries,<br />

Stockholm. Sv<strong>en</strong>ska elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s handlingar 1971<br />

Nr 19.<br />

42 Budgetåret 1940/41.<br />

43 Se kapitel 2.<br />

44 Elkraftförsörjning<strong>en</strong>. Elkraftutredning<strong>en</strong>s huvudbetänkande<br />

(SOU 1954:12) sid 145.<br />

45 Monopolkontroll på <strong>en</strong> avreglerad elmarknad<br />

(SOU1993:105).<br />

46 Ulf Stridbeck. Vem behöver prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />

Sv<strong>en</strong>sk juristtidning 1993, sid 574.<br />

47 Tore Petersson, sid 51.<br />

48 Citerat ur prop. 1957:161.<br />

49 SOU 1954:12 sid 283ff.<br />

137

138<br />

50 Prop. nr. 161 år 1957.<br />

51 tatsverksproposition<strong>en</strong> år 1957: Bilaga 8, pkt 57.<br />

52 Bygde- och landslinjer är det som vi<br />

numera kallar regionnät.<br />

53 Prop. 1957:161, sid 47.<br />

54 Uppgifterna om fond<strong>en</strong> är hämtade ur prop. nr 130,<br />

1959.<br />

55 Proposition nr 43 år 1940 (urtima riksdag<strong>en</strong>).<br />

56 D<strong>en</strong> minnesgode läsar<strong>en</strong> minns från kapitel 2 att<br />

sammantaget var 10 proc<strong>en</strong>t av landets hushåll utan el<br />

vid d<strong>en</strong>na tid. Stads- och tätortsbefolkning<strong>en</strong> var alltså<br />

betydligt mer elektrierad än d<strong>en</strong> på landsbygd<strong>en</strong>.<br />

57 A. Björnberg. Vår nuvarande krisförvaltning. Statsvet<strong>en</strong>skaplig<br />

tidskrift för politik, statistik ekonomi.<br />

1941. Häfte 4-5.<br />

58 Beskrivning<strong>en</strong> är hämtad ur Elkraftutredning<strong>en</strong>s<br />

huvudbetänkande (SOU 1954:12) och avser förhålland<strong>en</strong>a<br />

1954.<br />

59 Elkraftförsörjning<strong>en</strong> (SOU 1954:12).<br />

60 Kungl. Maj:ts brev 16 maj 1958.<br />

61 Kungl. Maj:ts proposition nr 130 1959, sid 7.<br />

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1959.<br />

63 Prop. nr 112 år 1962.<br />

64 Särimner slaktades <strong>en</strong>ligt nordisk mytologi varje dag<br />

för att ätas av fallna hjältar för att sedan återuppstå och<br />

vara färdig för ny slakt.<br />

65 Till exempel Eldistributionsutredning<strong>en</strong> (SOU<br />

1969:39) och Elutredning<strong>en</strong>. Elutredning<strong>en</strong> (I 1971:01)<br />

lämnade <strong>en</strong> rapport till regering<strong>en</strong> 27 januari 1975.<br />

Rapport<strong>en</strong> som inte ingår SOU-seri<strong>en</strong> refereras utförligt<br />

i budgetproposition<strong>en</strong> 1975/76:100, bilaga 15.<br />

66 Prop. 1975/76 100, Bilaga 15.<br />

67 SIND PM 1980:9 Distribution och överföring av<br />

elkraft.<br />

Fotnoter<br />

68 Tore Petersson, sid 12.<br />

69 Pressmeddelande 1990-10-26. Statsrådsberedning<strong>en</strong>,<br />

Finansdepartem<strong>en</strong>tet. Regering<strong>en</strong>s åtgärdsprogram<br />

redovisades för riksdag<strong>en</strong> i Skr. 1990/91:50.<br />

70 Det försök som jag har sett, När folkhemsel<strong>en</strong> blev<br />

internationell. Avreglering<strong>en</strong> i historiskt perspektiv,<br />

SNS Förlag 1997 av Per Högstadius och Arne Kaiser,<br />

beskriver i och för sig förloppet m<strong>en</strong> tycks vara alltför<br />

bero<strong>en</strong>de av källor från Vatt<strong>en</strong>fall för att ge <strong>en</strong> riktig<br />

bild av ske<strong>en</strong>det. Jag som under dessa år satt i elmarknadsreformstorm<strong>en</strong>s<br />

öga i Regeringskansliet känner<br />

många gånger inte ig<strong>en</strong> mig. Det kan bero på att storm<strong>en</strong>s<br />

öga är <strong>en</strong> dålig utsiktspunkt. Det kan också bero<br />

på att många av oss (i storm<strong>en</strong>s öga) inte har använts<br />

som källor. Viktiga ske<strong>en</strong>d<strong>en</strong> saknas. Andra har, från<br />

mitt perspektiv, tolkats fel av författarna (och av källorna<br />

från Vatt<strong>en</strong>fall). En bra beskrivning av reform<strong>en</strong>,<br />

elmarknad<strong>en</strong> år<strong>en</strong> före och utveckling<strong>en</strong> de närmaste<br />

år<strong>en</strong> efter nns i Liberalisering, regler och marknader<br />

(SOU 2005:4). D<strong>en</strong>na utredning är <strong>en</strong> imponerande<br />

g<strong>en</strong>omgång och analys av 1990-talets avregleringar.<br />

71 Näringspolitik för tillväxt. Prop. 1990/91:87.<br />

72 Sid 162 ff.<br />

73 Prop. 1991/92:133 om <strong>en</strong> elmarknad i konkurr<strong>en</strong>s,<br />

NU 30, rskr. 322.<br />

74 Utredar<strong>en</strong> Olof Söderberg lämnade tre betänkand<strong>en</strong>.<br />

Elkonkurr<strong>en</strong>s med nätmonopol (SOU 1993:68) med<br />

förslag till nya lagregler för att möjliggöra elmarknadsreform<strong>en</strong>,<br />

Elförsörjning<strong>en</strong> i ofred (SOU 1995:51) och<br />

Ny ellag (SOU 1995:108) med förslag till <strong>en</strong> ny ellag för<br />

att ersätta 1902 års ellag.<br />

75 Uppdraget redovisades i juli 1993 i rapport<strong>en</strong> Handelsplats<br />

för el.<br />

76 Uppdraget redovisades i november 1993 i rapport<strong>en</strong><br />

Att näta och ta betalt för el.<br />

77 Utredar<strong>en</strong> Rolf Annerberg redovisade sitt uppdrag<br />

i Monopolkontroll på <strong>en</strong> avreglerad elmarknad. SOU<br />

1993:105.

78 Utredningar om elmarknadsreform<strong>en</strong> (Ds 1994:2).<br />

79 Prop. 1993/94:162.<br />

80 Lag<strong>en</strong> (1994:618) om handel med el, m.m. D<strong>en</strong>na<br />

lag fanns fram till 1998 då lag<strong>en</strong>s bestämmelser togs in i<br />

d<strong>en</strong> nya ellag som fortfarande gäller (med vissa ändringar)<br />

Ellag (1997:857).<br />

81 Se not 78.<br />

82 Elmarknad i förändring. Närings- och teknikutvecklingsverket.<br />

B 1991:6<br />

83 Prop. 1991/92:133.<br />

84 Se not 80.<br />

85 NU 22, rskr. 358.<br />

86 Prop. 1994/95:84, NU10, Rskr. 141.<br />

87 Energikommission<strong>en</strong>s delbetänkande Ny elmarknad<br />

(SOU 1995:14) och skrivelse 6 april 1995 med förslag<br />

om skydd för fjärrvärme, Departem<strong>en</strong>tspromemorian<br />

Vissa tekniska förändringar i d<strong>en</strong> nya ellagstiftning<strong>en</strong><br />

(Ds 1995:8) och NUTEK:s PM Förslag till avgiftsnansiering<br />

av nätmyndighet<strong>en</strong>.<br />

88 Prop. 1994/95: 222 En ny ellagstiftning, bet.<br />

1995/96 NU01, rskr.2.<br />

89 Se not 37 och 38.<br />

90 Prop. 1993/94:162.<br />

91 Proposition 1993/94:162.<br />

92 Prop. 1994/95: 222.<br />

93 Förordning 1995:1382 med instruktion för Närings-<br />

och teknikutvecklingsverket.<br />

94 Prop. 1979/80:170, bet. 1979/80:NU70, rskr.<br />

1979/80:410.<br />

95 Prop. 1996/97:84, NU12, rskr. 272.<br />

96 Dir 1997:35, Utredar<strong>en</strong> var g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> Rolf<br />

Annerberg.<br />

97 Förordning 1997:868 med instruktion för Stat<strong>en</strong>s<br />

<strong>en</strong>ergimyndighet.<br />

Fotnoter<br />

98 D<strong>en</strong> första omorganisation<strong>en</strong> av Energimyndighet<strong>en</strong><br />

kom redan 1 januari 1999. D<strong>en</strong> var ganska lit<strong>en</strong>. En<br />

betydligt större omorganisation trädde ikraft 2003 som<br />

i hög grad påverkade nätverksamhet<strong>en</strong>. D<strong>en</strong>na beskrivs<br />

i nästa kapitel.<br />

99 Jag skriver vi och tänker på mig och mina <strong>en</strong>hetschefer.<br />

Jag drar in dem utan att nu så här åtta till tio år<br />

efteråt ha kollat vad de minns. De är alltså oskyldiga till<br />

d<strong>en</strong> här redovisade uppfattning<strong>en</strong>.<br />

100 Förordning (2004:1200) med instruktion för Stat<strong>en</strong>s<br />

<strong>en</strong>ergimyndighet.<br />

101 Det kan noteras att uppgifterna för insynsrådet vid<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> var betydligt mer preciserade<br />

än vad de är idag. Jfr instruktion<strong>en</strong> för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

där kort och gott står att det vid<br />

myndighet<strong>en</strong> ska nnas ett insynsråd. D<strong>en</strong>na förändring<br />

kan sannolikt förklaras av att regering<strong>en</strong> redde ut<br />

myndigheternas styrformer i Myndighetsförordning<strong>en</strong><br />

(2007:515).<br />

102 SOU 1993:68, sid 128<br />

103 Här skiljde sig Sverige från ertalet EU-länder vid<br />

öppnandet av d<strong>en</strong> nationella elmarknad<strong>en</strong>. Det första<br />

EU-direktivet om elmarknad<strong>en</strong> talade om ”eligible<br />

customers”, dvs. de kunder som var berättigade att välja<br />

elleverantör.<br />

104 Fri elmarknad för alla. Rapport från NUTEK och<br />

Sv<strong>en</strong>ska kraftnät 1996. Eftersom rapport<strong>en</strong> lämnades<br />

105 SOU 2002:7 Konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong>, Bilaga 2.<br />

106 Prop. 1996/97:85<br />

107 Prop. 1996/97:85, NU11, rskr. 226.<br />

108 SOU 2002:7.<br />

109 Dir 1998:82.<br />

110 Bet. 1998/99:NU:4.<br />

111 Prop. 1989/99:137, Bet. 1999/2000:NU4, Rskr.<br />

1999/2000:1<br />

139

140<br />

112 Man kan notera att d<strong>en</strong> riksdagskompromiss d<strong>en</strong>ierade<br />

något som kan kallas det sv<strong>en</strong>ska elåret. Sv<strong>en</strong>ska<br />

kraftnäts balansavtal med balansansvariga löper till<br />

månadsskiftet oktober/november. 2011 ser vi också att<br />

prisområdesindelning<strong>en</strong> av Sverige startar samma d<strong>en</strong><br />

första november.<br />

113 Dessa organisationer slogs samman 2001 och<br />

bildade Sv<strong>en</strong>sk Energi.<br />

114 SOU 2002:7. Observera att priserna avser <strong>en</strong>ergin<br />

före <strong>en</strong>ergiskatt och moms. Sommar<strong>en</strong> 2011 ligger<br />

motsvarande pris för fastpriskontrakt på cirka 55 – 60<br />

öre/kWh.<br />

115 Konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong>. SOU 2002:7.<br />

116 Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter - Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />

och Konsum<strong>en</strong>tverkets stöd till konsum<strong>en</strong>terna på<br />

elmarknad<strong>en</strong> (RRV 2001:10).<br />

117 Uppgift<strong>en</strong> nns också I SOU 2002:7.<br />

118 Prop. 2000/01:135 En handlingsplan för konsum<strong>en</strong>tpolitik<strong>en</strong><br />

2001-2005.<br />

119 Dir 2001:69.<br />

120 Skrivelse till regering<strong>en</strong> Vissa frågor kring kundernas<br />

rörlighet m.m. (dnr N2001/11002ESB). Skrivels<strong>en</strong><br />

återges som bilaga i Elkonkurr<strong>en</strong>sutredning<strong>en</strong>s betänkande<br />

Konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong> (SOU 2002:7)<br />

121 Samverkan för <strong>en</strong> trygg, effektiv och miljövänlig <strong>en</strong>ergiförsörjning<br />

(Prop.2001/02:143, bet. 2001/02:NU17,<br />

rskr. 2001/02/317).<br />

122 Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet ER 26:2003.<br />

123 Memorandum of Understanding for the Establishm<strong>en</strong>t<br />

of the Council of European Energy Regulators.<br />

124 Reform<strong>en</strong> gällde England och Wales. Skottland<br />

och Nordirland hade sin eg<strong>en</strong> lagstiftning inom detta<br />

område.<br />

125 Europaparlam<strong>en</strong>tets och rådets direktiv 96/92/EG<br />

av d<strong>en</strong> 19 december 1996 om gem<strong>en</strong>samma regler för<br />

d<strong>en</strong> inre marknad<strong>en</strong> för el. Naturgasmarknadsdirektivet<br />

beslutades två år s<strong>en</strong>are (98/92/EC).<br />

Fotnoter<br />

126 Kompromiss<strong>en</strong> blir tydlig när man ser hur elmarknad<strong>en</strong><br />

skulle byggas. Enligt direktivet fanns tre<br />

möjligheter. D<strong>en</strong> första var konkurr<strong>en</strong>s med reglerat<br />

tillträde till nät<strong>en</strong> vilket var det pådrivande UK:s linje<br />

förhandlingarna i ministerrådet. D<strong>en</strong> andra möjlighet<strong>en</strong><br />

var förhandlat tillträde till nät<strong>en</strong> vilket var det skeptiska<br />

Tysklands villkor för att acceptera direktivet medan<br />

Frankrike ck in ett alternativt system med konkurr<strong>en</strong>s<br />

i produktion<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om ett system med <strong>en</strong> <strong>en</strong>samköpare<br />

(single buyer). Nu när vi är i det tredje elmarknadsdirektivet<br />

är det reglerat tredjepartstillträde som gäller.<br />

Sverige och Finland var stolta vap<strong>en</strong>dragare till UK.<br />

Jag tror mig minnas att Danmark höll <strong>en</strong> mer försiktig<br />

”tysk linje”.<br />

127 Det kursiverade är taget ur det första elmarknadsdirektivets<br />

s.k. preambel punkt 2.<br />

128 Kommission<strong>en</strong>s hemsida http://ec.europa.eu/<strong>en</strong>ergy/<br />

gas_electricity/forum_electricity_or<strong>en</strong>ce_<strong>en</strong>.htm<br />

129 B<strong>en</strong>avides funderingar på d<strong>en</strong>na punkt noterades<br />

inte i de publika anteckningarna utan är tagit från mitt<br />

(på d<strong>en</strong>na punkt mycket tydliga) minne.<br />

130 Enligt anteckningarna från mötet hade Annelie<br />

sällskap i panel<strong>en</strong> av ”regulators” från Itali<strong>en</strong>, Spani<strong>en</strong>,<br />

Portugal, UK, Finland och Danmark samt <strong>en</strong> Mr Kelly<br />

från Federal Energy Regulatory Commission (FERC)<br />

USA.<br />

131 Kommission<strong>en</strong>s anteckningar från det första<br />

Madrid Forum. https://www.nordic<strong>en</strong>ergyregulators.<br />

org/Publications/<br />

132 Jag har inte sett att någon bevarad inbjudan eller<br />

anteckningar från mötet. Mina egna anteckningar har<br />

jag slängt. Det som jag här skriver om detta möte är<br />

hämtat från mitt minne.<br />

133 Jag är nu lite osäker på Danmark. Danmark (eller<br />

rättare sagt d<strong>en</strong> danska myndighet<strong>en</strong> Konkurr<strong>en</strong>setillsynet)<br />

hade varit med på Flor<strong>en</strong>ce Forum och också på det<br />

informella mötet i Rom i september 1999.<br />

134 Artikel 20,3.<br />

135 Bundeswirtschaftsministerium.

136 I regleringsbrevet för 2000 står att förvaltningsanslaget<br />

skall täcka myndighet<strong>en</strong>s utgifter för internationellt<br />

samarbete bl. a. inom ram<strong>en</strong> för OECD.<br />

137 Association Sans But Lucratif<br />

138 CEER bildades under EU15. Vilket innebar att d<strong>en</strong><br />

sv<strong>en</strong>ska myndighet<strong>en</strong> tilldelades 10 röster. De stora länderna,<br />

UK, Frankrike och Tyskland hade alla 29 röster.<br />

Minst antal röster på CEER:s möt<strong>en</strong> hade Luxemburg<br />

med 4 röster.<br />

139 Formellt låg arbetsgrupp<strong>en</strong> i ERGEG-del<strong>en</strong> och<br />

kallades därför för Focus Group, m<strong>en</strong> fungerade i praktik<strong>en</strong><br />

som <strong>en</strong> arbetsgrupp. Jag minns att det från början<br />

var ett önskemål från Kommission<strong>en</strong> att inrätta grupp<strong>en</strong><br />

och att det var därför som d<strong>en</strong> hamnade i ERGEG. .<br />

Grupp<strong>en</strong> ck också de första år<strong>en</strong> nansiering för vissa<br />

konsultprojekt från Kommission<strong>en</strong>. En stå<strong>en</strong>de punkt<br />

på mötesag<strong>en</strong>dorna var informationsutbyte med Kommission<strong>en</strong>.<br />

140 Min minnesbild. Har inte hittat någon uppgift om<br />

närvaron i årsredovisningar eller annan dokum<strong>en</strong>tation.<br />

141 ”En mycket c<strong>en</strong>tral uppgift för myndighet<strong>en</strong> blir<br />

att göra bedömningar och utfärda allmänna råd för hur<br />

nätföretag<strong>en</strong>s intäkter ska beräknas”. SOU 1993:103,<br />

sid 10.<br />

142 2§ 7 mom. 3 st., lag (1994:617) om ändring i lag<strong>en</strong><br />

(1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska<br />

anläggningar. Samma formulering dök sedan när<br />

1902 års ellag 1998 ersattes av <strong>en</strong> ny lag med modern<br />

redaktionell utformning; Ellag (1997:857) 4 kap. 1§.<br />

143 Prop. 1993/94:162 Bilaga 8 Lagrådet.<br />

144 2§ 7 mom. 4 st. i 1994:617.<br />

145 Prop. 1993/94:162 Proposition<strong>en</strong>s huvudsakliga<br />

innehåll.<br />

146 SOU 1993:105 sid 10.<br />

147 D<strong>en</strong>na uppfattning verierades efteråt av Elnätsutredning<strong>en</strong>:<br />

(Det måste) ”ifrågasättas om det kan anses<br />

vara tillräckligt effektivt att reglering<strong>en</strong> av nätföretag<strong>en</strong><br />

skall utgå från de redovisade kostnaderna i verksamhet<strong>en</strong>”.<br />

(SoU 2000:90, sid 58).<br />

Fotnoter<br />

148 Mats och jag hade varit kolleger på Miljö- och<br />

<strong>en</strong>ergidepartem<strong>en</strong>tet i slutet av 1980-talet. Mats var d<strong>en</strong><br />

tjänsteman som hade hand om frågor om regering<strong>en</strong>s<br />

ekonomiska styrning av Vatt<strong>en</strong>fall. Därefter hade han<br />

arbetat som aktieanalytiker på <strong>en</strong> av Sveriges ledande<br />

aktiemäklare. Han hade också hunnit med att vara chef<br />

för d<strong>en</strong> tekniska förvaltning<strong>en</strong> i Södertälje kommun.<br />

149 I grupp<strong>en</strong> ingick inledningsvis Prof. Lars Bergman,<br />

Handelshögskolan, Bo Dizfalusy, Konkurr<strong>en</strong>sverket,<br />

Bernt-Olof Helzén, Vatt<strong>en</strong>fall, Bo Källstrand, Graninge,<br />

Roland Liljegr<strong>en</strong>, Fortum, H<strong>en</strong>rik Lindkvist, 1-3<br />

AP-fonderna och Carl Matsson, Kommunförbundet.<br />

150 Ny reglermodell för elnätföretag<strong>en</strong>, Förstudie från<br />

Utredning<strong>en</strong> om vissa frågor ang. ellagstiftning<strong>en</strong>.<br />

1998-11-17. Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet.<br />

151 D<strong>en</strong> som är intresserad av modell<strong>en</strong> hänvisas till<br />

Mats B-O Larssons skrift Nätnyttomodell<strong>en</strong> från insidan.<br />

1994. Där ges <strong>en</strong> utförlig beskrivning av modell<strong>en</strong><br />

och principerna bakom d<strong>en</strong>.<br />

152 Dir. 1999:81<br />

153 SOU 200:90 Elnätsföretag. Reglering och tillsyn.<br />

Särskild utredare var St<strong>en</strong> Kjellman som varit <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tralgestalt<br />

i Näringsdepartem<strong>en</strong>tets arbete med elmarknadsreform<strong>en</strong><br />

under 1990-talet.<br />

154 Prop. 2001/02:56 Energimarknader i utveckling –<br />

bättre regler och tillsyn<br />

155 Bet. 2001/02:NU9, rskr. 2001/02:180.<br />

156 Årsredovisning 2005 för Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet<br />

(ER2006:1). Årsredovisning<strong>en</strong> för 2006 redovisar <strong>en</strong><br />

något mer pessimistisk, eller realistisk, syn. ”ett par år”<br />

ersattes med ”era år”.<br />

157 Dir. 2006:39<br />

158 Förhandsprövning av nättariffer m.m. (SOU<br />

2007:99). Det var återig<strong>en</strong> St<strong>en</strong> Kjellman som var regering<strong>en</strong>s<br />

särskilde utredare.<br />

159 Prop. 2008/09:141, Bet. 2008/09:NU21, rskr.<br />

2008/09:302<br />

160 SOU 2000:90, sid 76.<br />

141

142<br />

161 Effektivare tillsyn över <strong>en</strong>ergimarknaderna.<br />

Statskontoret 2003:27.<br />

162 Förordning (2004:1200) med instruktion för Stat<strong>en</strong>s<br />

<strong>en</strong>ergimyndighet.<br />

163 Regering<strong>en</strong>s uppdrag till Statskontoret. Redovisas<br />

som bilaga i Statskontorets rapport se not 164<br />

164 <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> – uppdrag, verksamhet<br />

och nansiering. Statskontoret 2007:10, och <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

– organisation och samverkan.<br />

Statskontoret 2007:13.<br />

Fotnoter

isBn 978-91-977417-1-2<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />

– En <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong> –<br />

<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> uppstod<br />

som självständig myndighet<br />

2008, drygt 100 år efter att frågan<br />

om <strong>en</strong> prisregleringsmyndighet<br />

hade aktualiserats i Sveriges riksdag.<br />

Med anledning av vårt femårsjubileum<br />

som myndighet vill vi beskriva<br />

d<strong>en</strong> resan, och samtidigt belysa<br />

utveckling<strong>en</strong> av myndighetsutövning<br />

kring elmarknad<strong>en</strong> under d<strong>en</strong><br />

<strong>sekellång</strong>a period<strong>en</strong>.<br />

Författare är Håkan Hed<strong>en</strong>.

Yumpu Logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie settings
Accessibility Statement
Accessibility Statement
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2026 Yumpu.com, all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!